Innehållsförteckning:
|
|
- Linda Nyberg
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Innehållsförteckning: 5 KAPITEL: REGISTRERING AV TRANSAKTIONER MELLAN RÄKENSKAPSVERK OCH RÄKENSKAPSVERKENS INTERNA TRANSAKTIONER Användning av ett annat s anslag i den egna verksamheten Registrering av utgifter direkt från ett annat s anslag Fakturering av utgifter Allokering av utgifter Utgifter som har uppburits eller betalats för ett annat Användning av remisskonto (teksti on tilikartasta, joka on myös ruotsiksi) Räkenskapsverkets interna betalningar Försäljning till ett annat Medfinansierad verksamhet Fakturering av inkomster i den samfinansierade verksamheten Registreringsrätt Fakturering av mervärdesskatt mellan mellan och ens interna transaktioner I
2 Förvaltningens styrning II Handbok om statens bokföring 3.1.2, ersätter kapitlet 5 Registrering av transaktioner mellan och ens interna transaktioner
3 5 KAPITEL: REGISTRERING AV TRANSAKTIONER MELLAN RÄKENSKAPSVERK OCH RÄKENSKAPSVERKENS INTERNA TRANSAKTIONER I detta kapitel behandlas registreringar mellan i den utsträckning som dessa inte följer samma regler som för registrering av transaktioner mellan ett och en ekonomisk enhet utanför budgetekonomin. Bland annat inkomster i den avgiftsbelagda verksamheten hör till denna grupp. Dessutom behandlar detta kapitel registrering av ets interna transaktioner. I affärsbokföringen registreras samtliga intäkter mellan en samt av kostnaderna de samfinansierade kostnaderna och interna mervärdesskattekostnader i anknytning till dessa på budgetekonomins interna intäkts- och kostnadskonton. I affärsbokföringens kontoplan har budgetekonomins interna intäkts- och kostnadskonton försetts med en asterisk (*) framför kontonumret. I statsbokslutet elimineras enligt 67 3 momentet i budgetförordningen (254/2004) effekten av interna intäkter och kostnader mellan ämbetsverk och inrättningar samt interna fordringar och skulder med beaktande av väsentlighetsprincipen. För tillfället elimineras endast intäkter och kostnader. Fordringarna och skulderna mellan en har inte ansetts vara väsentliga och därför har dessa inte upptagits separat från fordringarna och skulderna mellan staten och externa instanser i kontoplanen. Statens centralbokföring gör elimineringen av intäkter och kostnader för statens intäkts- och kostnadskalkyl. Elimineringen påverkar inte ens intäkts- och kostnadskalkyler. 5.1 Användning av ett annat s anslag i den egna verksamheten Räkenskapsverket kan ha eller så kan det få tillstånd att använda andra anslag än de som anvisats et i den detaljerade indelningen av budgeten för finansiering av verksamheten (dispositionsrätt). Åtminstone följande situationer kan förekomma: 1. Intern medfinansiering inom budgetekonomin, då det finansierande et beviljar det genomförande et dispositionsrätt till anslagen (administrativt beslut om fördelning av anslag). 2. Budgetering av en uppgiftshelhet som gäller flera myndigheters myndighetsuppgifter centraliserat på ett moment. (ofördelat anslag) mellan och ens interna transaktioner 5-1
4 Förvaltningens styrning 3. Vissa lagstadgade konstandersättningar i anknytning till myndighetsuppgifter mellan en, som inte är avgiftsbelagd verksamhet. Som exempel kan nämnas ersättning för handräckning, ersättning för utgifter som orsakas av underhåll av ett system som grundar sig på ett annat ämbetsverks prestationer, ersättning för reseutgifter o.d., som det andra et har för deltagande i en arbetsgrupp som ministeriet har tillsatt eller på motsvarande sätt anknyter till myndighetsuppgifterna. 4. Ersättningar som med stöd i ett avtal mellan en betalas till ett annat för skötsel och finansiering av en viss myndighetsuppgift. 5. Anslag som av tekniska skäl är ofördelade i budgetens kontofördelning. 5.2 Registrering av utgifter direkt från ett annat s anslag När den som betalar utgifterna har rätt att registrera utgifterna på det finansierande ämbetsverkets moment, skall registreringarna göras som vid registrering av egna anslag. 5.3 Fakturering av utgifter Man kan endast använda anslag som har anvisats ett annat i den detaljerade indelningen av budgeten genom att fakturera budgetutgifterna, eftersom det som använder anslagen inte kan ta in ett sådant budgetkonto i sin bokföring (dispositionsrätt, men inte registreringsrätt). Ofördelade anslag kan man antingen använda och registrera direkt på det aktuella budgetkontot (registreringsrätt) eller fakturera. 5.4 Allokering av utgifter Den korrekta allokeringen skall beaktas även vid faktureringen. Faktureringen skall leda till samma allokering av utgifter som användning av registreringsrätt. Med andra ord får den metod som används för att överföra utgifterna på den slutliga betalaren inte påverka grunderna för allokering av utgifterna. Då utgifterna, som det som erhåller finansiering har, är av typen löner och andra utgifter, som registreras enligt prestationsprincipen, skall utgifterna faktureras det finansierande et med jämna mellanrum under finansåret eller åtminstone varje finansår sålunda att även det finansierande et hinner registrera utgifterna på det aktuella finansår när de enligt prestationsprincipen har uppstått. 5-2 Handbok om statens bokföring 3.1.2, ersätter kapitlet 5 Registrering av transaktioner mellan och ens interna transaktioner
5 5.5 Utgifter som har uppburits eller betalats för ett annat Inkomster som har uppburits och utgifter som har betalats för ett annat s del är sådana poster som inte ingår i verksamheten hos den som uppbär inkomsterna eller den som betalar utgifterna. Därför skall dessa inte registreras som budgetinkomster eller budgetutgifer hos det som uppbär eller betalar dem och inte heller som inkomst och utgift i affärsbokföringen. Inkomster Ett kan inkassera inkomster för ett annat s räkning för prestationer som inte är det indrivande ets prestationer. Då registreras indrivna inkomster i budgetbokföringen på konto 610 Budgetinkomster som skall överföras till ett annat. I affärsbokföringen används balanskonto 2583 Inkomster som skall överföras vidare till ett annat. Det får inte finnas något saldo på kontona 610 och 2583 i bokslutet. Då och då överförs budgetinkomsterna från konto 610 till ett annat ämbetsverk. Det som tar emot inkomsten registrerar inkomsterna på det slutliga budgetbokföringskontot och i affärsbokföringen på ett inkomstkonto enligt inkomstslag. mellan och ens interna transaktioner 5-3
6 Förvaltningens styrning Exempel: Räkenskapsverk A inkasserar budgetinkomster för ett annat B. Räkenskapsverk A registrerar inkomsterna för B:s prestationer i budgetbokföringen på konto 610 Budgetinkomster som skall överföras till ett annat Räkenskapsverkets allmänna transaktionskonton för inkomster (T) 2583 Inkomster som skall överföras till ett annat 610 Budget - inkomster som skall överföras till ett annat räkenskaps - verk Räkenskapsverk A överför de inkomster som hör till B till B: 2583 Inkomster som skall överföras till ett annat 610 Budgetinkomster som skall överföras till ett annat 1920 Räkenskapsverkets allmänna Räkenskapsverk B registrerar inkomster som A har indrivit och överfört till B i budgetbokföringen på budgetkonton i enlighet med kontofördelningen och i affärsbokföringen på intäktskonto i enlighet med kontoslag (på B är det fråga om nettobudgeterade inkomster): 1910 Räkenskapsverkets allmänna transaktionskonton för inkomster (T) xxxx Intäktskonto xx.xx.21 Utgifter I detta fall avses med utgifter som man har betalat för ett annat s del en situation där A betalar utgifterna för B:s prestationsproduktion från de anslag som anvisats B i den detaljerade indelningen. Detta förutsätter att A har bruksrätt till B:s anslag. I budgetbokföringen registrerar det som betalar utgiften transaktionen på budgetbokföringskonto 630 Budgetutgifter som skall 5-4 Handbok om statens bokföring 3.1.2, ersätter kapitlet 5 Registrering av transaktioner mellan och ens interna transaktioner
7 överföras till ett annat såsom en transaktion som skall överföras till den som har beviljats anslaget. I affärsbokföringen använder man balanskonto 1992 Utgifter som överförs till ett annat. Det som har betalat utgifterna meddelar vilket slags utgifter man har betalat för och beloppet till det som har beviljat dispositionsrätten. Detta betalar dem sedan via transaktionskontona. Dessutom kan man använda remisskontot, som beskrivs i följande punkt för överföring av utgiften. Det som har beviljats dispositionsrätt till anslagen registrerar utgiften på de slutliga kontona i budgetbokföringen och affärsbokföringen. Det får inte finnas något saldo på kontona 630 och 1992 i bokslutet. Exempel: Räkenskapsverk A har dispositionsrätt, men inte registreringsrätt, till B:s anslag. Räkenskapsverk A betalar utgifter för tryckningstjänster, som hänför sig till B:s prestationer Utgifter som överför still ett annat 630 Budgetutgifter som skall överföras till ett annat 1920 Räkenskapsverkets allmänna Räkenskapsverk A meddelar B utgiftsslaget och beloppet i fråga om utgifter som A betalt, B betalar till A via betalningsrörelsekontona 4320 Tryckningstjänster xx.xx Mervärdesskattekostnader 22 % xx.xx Räkenskapsverkets allmänna mellan och ens interna transaktioner 5-5
8 Förvaltningens styrning Räkenskapsverk A:s registreringar då det tar emot betalningen 1992 Utgifter som överförs till ett annat (T) 630 Budgetutgifter som skall överföras till ett annat 1910 Räkenskapsverkets allmänna 5.6 Användning av remisskonto (teksti on tilikartasta, joka on myös ruotsiksi) Om det inte är möjligt eller ändamålsenligt att använda transaktionskontona kan man vid registreringarna mellan en för transaktioner mellan en i stället för transaktionskonton använda konto 1991 Remisskonto (T)). Användning av remisskonto skall omedelbart rapporteras till det för vars räkning betalningarna erlagts eller inkasserats. Den som får meddelandet skall göra registreringar på remisskontot omedelbart efter att meddelandet erhållits. I meddelandet skall månaden då registreringarna är gjorda anges, eftersom registreringen skall göras samma månad hos båda en. Räkenskapsverken skall månatligen skicka en specifikation över remisskontot enligt s föreskrift om tillställande av uppgifter till centralbokföringen. Det får inte finnas något saldo på kontot vid bokslutet. 5-6 Handbok om statens bokföring 3.1.2, ersätter kapitlet 5 Registrering av transaktioner mellan och ens interna transaktioner
9 Exempel: Det som erhållit dispositionsrätt betalar utgiften för projektet (en hör till olika förvaltningsgrenar, så även mervärdesskatten faktureras): 4001 Kontorstillbehör 1) xx.xx.21 2) 630 Budgetutgifter som skall överföras till ett annat 9308 Mervärdesskattekostnader 22 % 1a) xx.xx.19 1b) xx.xx ) 630 Budgetutgifter som skall överföras till ett annat 1920 Räkenskapsverkets allmänna 1) Användning av ett nettobudgeterat omkostnadsmoment: den skattefria andelen av utgiften registreras på omkostnadsmomentet vid fakturering. 1a 1b) Användning av ett nettobudgeterat omkostnadsmoment: mervärdesskattens andel betalas antingen från förvaltningsområdets allmänna mervärdesskattemoment eller från omkostnadsmomentet, beroende på varifrån det ursprungligen har betalats. 2) Användning av budgetkonto 630: både den skattefria delen och mervärdesskatten registreras på konto 630. Räkenskapsverket fakturerar ett annat för sina kostnader i samband med samarbetsprojektet. Registrering av inkomsten: 1991 Remisskonto (T) *3988 Övriga intäkter från statens ämbetsverk och inrättningar 1) xx.xx.21 2) 630 Budgetutgifter som skall överföras till ett annat mellan och ens interna transaktioner 5-7
10 Förvaltningens styrning *9228 Interna mervärdesskatteintäkter 22 % 1a) xx.xx.19 1b) xx.xx.21 2) 630 Budgetutgifter som skall överföras till ett annat 22 1) Användning av ett nettobudgeterat omkostnadsmoment: den skattefria andelen av utgiften registreras på omkostnadsmomentet vid fakturering. 1a 1b) Användning av ett nettobudgeterat omkostnadsmoment: mervärdesskattens andel betalas antingen från förvaltningsområdets allmänna mervärdesskattemoment eller från omkostnadsmomentet, beroende på varifrån det ursprungligen har betalats. 2) Användning av budgetkonto 630: både den skattefria delen och mervärdesskatten registreras på konto 630. Registreringar hos det som har beviljats anslagen: a) Anslaget har budgeterats som skattefritt, varvid mervärdesskattemomentet används *4908 Kostnadsersättningar för samarbetsprojekt till statens ämbetsverk och inrättningar *9328 Interna mervärdesskattekostnader 22 % Remisskonto (T) b) Anslaget har budgeterats inklusive skatt, varvid det moment på vilket mervärdesskatten har budgeterats används *4908 Kostnadsersättningar för samarbetsprojekt till statens ämbetsverk och inrättningar *9328 Interna mervärdesskattekostnader 22 % xx.xx.50 xx.xx Remisskonto (T) 5.7 Räkenskapsverkets interna betalningar Konto 1995 Räkenskapsverkets interna betalningar (T) används i betalningsrörelsen mellan betalningsställen och i övrig betalningsrörelse inom 5-8 Handbok om statens bokföring 3.1.2, ersätter kapitlet 5 Registrering av transaktioner mellan och ens interna transaktioner
11 et i de fall då denna inte sköts via transaktionskontona. Det betalningsställe för vilket utgiften har betalats eller inkomsten inkasserats bokför transaktionen på slutliga utgifts- och inkomstkonton. Vid användning av kontot för ets interna betalningar skall det betalningsställe för vilket registreringen gjorts utan dröjsmål underrättas om detta. Den som får meddelandet skall omedelbart registrera transaktionen på kontot för ets interna betalningar. Räkenskapsverken skall göra registreringen inom samma månad. Vid årsskiftet är det viktigt att registreringen görs i bokföringen för rätt räkenskapsperiod. Det får inte finnas något saldo på konto 1995 Räkenskapsverkets interna betalningar i bokslutet. Exempel på utgift som har betalats för ett annat betalningsställe inom et Betalningsställe B betalar en utgift på euro för huvudbetalningsställe A. B meddelar betalningsställe A om användningen av konto 1995 Räkenskapsverkets interna betalningar (T). Betalningsställe B använder betalningsställets transaktionskonto för utgifter. I bokföringen för den som utfört betalningen, betalningsställe B: 1995 Räkenskapsverkets interna betalningar (T) 1922Betalningsställets I bokföringen för huvudbetalningsställe A, som bokför utgiften: 1995 Räkenskapsverkets interna betalningar (T) 4007 Uppvärmning, el och vatten xx.xx.xx 9308 Mervärdesskattekostnader 22 % xx.xx.xx 22 Exempel på inkomst som inkasserats för ett annat betalningsställe inom et Betalningsställe B inkasserar 50 euro i inkomst för huvudbetalningsställe A och meddelar betalningsställe A om användning av konto 1995 Räkenskapsverkets interna betalningar (T). I bokföringen för betalningsställe B, som inkasserar inkomsten: mellan och ens interna transaktioner 5-9
12 Förvaltningens styrning 1995 Räkenskapsverkets interna betalningar (T) Betalningsställets transaktionskonton för utgifter inkomster (T) 50 I bokföringen för betalningsställe A, som bokför inkomsten: 1995 Räkenskapsverkets interna betalningar (T) 3001 Intäkter från hushållen 50 xx.xx.xx 50 Exempel på överföring av besittning mellan betalningsställen Vid överföring av besittning mellan betalningsställen använder båda betalningsställena kontot för eget kapital 2083 Överföringar av besittningar mellan en som motkonto. Båda betalningsställena skall registrera överföring av besittning i bokföringen under samma månad. Överföringen sker till balansvärdet. Det får inte finnas något saldo på konto 2083 som beror på ets interna registreringar i bokslutet Handbok om statens bokföring 3.1.2, ersätter kapitlet 5 Registrering av transaktioner mellan och ens interna transaktioner
13 Exempel på överföring av besittning mellan betalningsställen Betalningsställe A överlåter till betalningsställe B en bil som är i A:s besittning med ett balansvärde på euro. Betalningsställe A registrerar: 1250 Bilar och andra landtransportmedel Överföringar av besittningar mellan en Betalningsställe B registrerar: 1250 Bilar och andra landtransportmedel Överföringar av besittningar mellan en Försäljning till ett annat De inkomster i den avgiftsbelagda verksamheten, hyres- och bruksersättningsinkomster samt vinster på försäljning av anläggningstillgångar som ett får av ett ämbetsverk eller en inrättning som hör till ett annat bokförs på kontona för interna intäkter (ABF-kontona *30xx, *31xx och *391x). I övrigt är registreringarna oberoende av om man får intäkten av ett annat eller från en instans utanför budgeten. Inga mervärdesskatteregistreringar görs dock vid försäljning inom budgetekonomin, eftersom försäljning inom staten såsom mervärdesskatteskyldig tolkas som en intern leverans. Försäljningen av anläggningstillgångar är avgiftsbelagd verksamhet i den utsträckning som försäljningen gäller tillgångar som används i den avgiftsbelagda verksamheten. Vid intern försäljning inom budgetekonomin registreras förluster på försäljning av anläggningstillgångar som om tillgångarna skulle ha sålts till en instans utanför budgetekonomin. mellan och ens interna transaktioner 5-11
14 Förvaltningens styrning Exempel 1. Försäljning av en tjänst till ett annat ämbetsverk. I enlighet med lagen om **betalningsgrund är tjänsten i exemplet en affärsekonomisk prestation. Försäljarens omkostnadsmoment har nettobudgeterats Räkenskapsverkets allmänna transaktionskonton för inkomster (T) *3008 Intäkter från statens ämbetsverk och inrättningar xx.xx.21 Exempel 2. Det andra et registrerar motsvarande inköp Sakkunnig- och utredningstjänster xx.xx Räkenskapsverkets allmänna 5.9 Medfinansierad verksamhet Den medfinansierade verksamheten som helhet, inklusive finansiering inom och utom budgetekonomin behandlas noggrannare på annat håll i denna handbok. Här behandlas endast de registreringsmetoder som används i den interna medfinansieringen inom budgetekonomin Fakturering av inkomster i den medfinansierade verksamheten Om ets omkostnadsmoment för den medfinansierade verksamhetens del har nettobudgeterats skall inkomsterna från den medfinansierade verksamheten intäktsföras på detta moment. Enligt allmänna bestämmelser i de detaljerade motiveringarna till budgeten kan man bl.a. nettobudgetera gemensamma forskningsprojekt o.d. projekt som ämbetsverket eller inrättningen bär ansvar för eller de andelar som inflyter av övriga parter såsom inkomster för gemensam verksamhet och utgifterna för projektet eller verksamheten på omkostnadsmomentet. Av dessa kan man dra slutsatsen att ett gemensamt projekt pekar på att projektet är medfinasierat. I de fall då en genomför strukturfondsprojekt kan föreskrifterna eller anvisningarna från de nationella förvaltnings- och betalmyndigheterna, dvs. ministerierna, kräva bruttobudgetering. I till exempel ESR-finansierad verksamhet kan TE-centralerna enligt arbetsministeriets ESR-anvisningar inte använda nettobudgetering då de själva både finansierar och genomför projektet. Detta beror på länkar mellan statsbokföringen och ESR-uppföljningssystemet. Om den aktuella verksamheten inte har nettobudgeterats, skall faktureringen ske via konto 630 Budgetutgifter som skall överföras till ett annat 5-12 Handbok om statens bokföring 3.1.2, ersätter kapitlet 5 Registrering av transaktioner mellan och ens interna transaktioner
15 Vid faktureringen registrerar det som har fått dispositionsrätt till anslaget en inköpsutgift i affärsbokföringen och motsvarande mervärdesskatt på de slutliga mervärdesskattekontona. I budgetbokföringen använder man det nettobudgeterade omkostnadsmomentet med konto 630 Budgetutgifter som skall överföras till ett annat. Exempel: Det som har fått dispositionsrätt betalar en projektutgift (en hör till olika förvaltningsområden, så även mervärdesskatten faktureras): 4001 Kontorstillbehör 1) xx.xx.21 2) 630 Budgetutgifter som skall överföras till ett annat 9308 Mervärdesskattekostnader 22 % 1a) xx.xx.19 1b) xx.xx ) 630 Budgetutgifter som skall överföras till ett annat 1920 Räkenskapsverkets allmänna 1) Användning av ett nettobudgeterat omkostnadsmoment: den skattefria andelen av utgiften registreras på omkostnadsmomentet vid fakturering. 1a 1b) Användning av ett nettobudgeterat omkostnadsmoment: mervärdesskattens andel betalas antingen från förvaltningsområdets allmänna mervärdesskattemoment eller från omkostnadsmomentet, beroende på varifrån det ursprungligen har betalats. 2) Användning av budgetkonto 630: både den skattefria delen och mervärdesskatten registreras på konto 630. Det som har fått dispositionsrätt till anslaget registrerar inkomsten från det beviljande ämbetsverket på det interna intäktskontot och det interna mervärdesskattekontot (ABF-kontona *3978 och *922x) vid indrivning av fordringarna från det beviljande ämbetsverket. mellan och ens interna transaktioner 5-13
16 Förvaltningens styrning Räkenskapsverket fakturerar kostnader i anknytning till ett medfinansierat projekt av ett annat. Intäkten registreras: 1910 Räkenskapsverkets allmänna transaktionskonton för inkomster (T) *3978 Samarbetsintäkter från statens ämbetsverk och inrättningar *9228 Interna mervärdesskatteintäkter 22 % 1) xx.xx.21 2) 630 Budgetutgifter som skall överföras till ett annat 1a) xx.xx.19 1b) xx.xx.21 2) 630 Budgetutgifter som skall överföras till ett annat 22 1) Användning av ett nettobudgeterat omkostnadsmoment: den skattefria andelen av utgiften registreras på omkostnadsmomentet vid fakturering. 1a 1b) Användning av ett nettobudgeterat omkostnadsmoment: mervärdesskattens andel betalas antingen från förvaltningsområdets allmänna mervärdesskattemoment eller från omkostnadsmomentet, beroende på varifrån det ursprungligen har betalats. 2) Användning av budgetkonto 630: både den skattefria delen och mervärdesskatten registreras på konto 630. Det som har beviljat dispositionsrätt till anslaget registrerar samarbetsprojektets faktura från det som erhållit dispositionsrätten i affärsbokföringen på statens interna utgiftskonto och interna mervärdesskatteutgiftskonto. I budgetbokföringen registrerar det som har beviljat dispositionsrätt inköpsutgiften och den motsvarande mervärdesskatten på de slutliga budgetkontona Handbok om statens bokföring 3.1.2, ersätter kapitlet 5 Registrering av transaktioner mellan och ens interna transaktioner
17 a) Anslaget har budgeterats som skattefritt: *4908 Kostnadsersättningar för samarbetsprojekt till statens ämbetsverk och inrättningar *9328 Interna mervärdesskattekostnader 22 % Räkenskapsverkets allmänna b) Anslaget har budgeterats inklusive skatt: *4908 Kostnadsersättningar för samarbetsprojekt till statens ämbetsverk och inrättningar *9328 Interna mervärdesskattekostnader 22 % xx.xx.50 xx.xx Räkenskapsverkets allmänna Registreringsrätt Då den som betalar utgifterna har rätt att registrera utgifterna på det finansierande ets moment sker registreringarna som vid användning av egna anslag. Exempel: 4101 Löner för personer i arbetsförhållande xx.xx Räkenskapsverkets allmänna Fakturering av mervärdesskatt mellan Som huvudregel gäller att även mervärdesskatteutgifterna skall faktureras det finansierande et. För moment som har budgeterat utan mervärdesskatt görs detta för att mervärdesskatteutgifterna har budgeterats enligt förvaltningsområde och därför skall finansieras från mellan och ens interna transaktioner 5-15
18 Förvaltningens styrning mervärdesskattemomentet för rätt förvaltningsområde. I sådana moment som har budgeterats inklusive mervärdesskatt finansieras mervärdesskatteutgifterna däremot från samma moment som de skattefria utgifterna, med undantag för situationerna här nedan. Om faktureringen intäktsförs mot ett nettobudgeterat omkostnadsmoment skall man sköta om att den andel som motsvarar betalda mervärdesskatteutgifter, som faktureras av ett annat (intern mervärdesskatteintäkt i affärsbokföringen) intäktsförs på det moment från vilket mervärdesskatten ursprungligen har betalats. Orsaken är budgetens specificeringsprincip, som även omnämns i budgeterna. Enligt denna får anslagen endast användas för det budgeterade ändamålet. Om mervärdesskatten till exempel har betalats från förvaltningsgrenens allmänna mervärdesskattemoment skall mervärdesskattemomentet korrigeras med motsvarande belopp av den inkomst som faktureras ett annat. Undantag till huvudregeln är vissa situationer, då man antingen inte får eller inte behöver fakturera det förvaltande et för mervärdesskatten. Detta gäller i följande situationer: 1) Räkenskapsverken finns inom samma förvaltningsområde och finansiärens anslag har budgeterats utan mervärdesskatt. I denna situation är det inte längre nödvändigt att fakturera mervärdesskatten utgående från budgetens specificeringsprincip, om det som genomför projektet har betalat mervärdesskatteutgifterna för den finansierade verksamheten från förvaltningsområdets allmänna mervärdesskatteutgiftsmoment, eftersom den interna mervärdesskatteinkomsten för det som genomför projektet i så fall skulle registreras på samma moment, det vill säga förvaltningsområdets allmänna mervärdesskattemoment. Mervärdesskatten kan faktureras i dessa situationer om en avtalar om detta (jmf. punkt 2). 2) Finansiärens anslag har budgeterats utan mervärdesskatt och finansiären förutsätter att mervärdesskatteutgifterna för separata utgifter registreras direkt på det allmänna mervärdesskattemomentet för finansiärens förvaltningsområde. I dessa situationer har det finansierande et i beslutet om användning av anslag som har budgeterats utan mervärdesskatt förutsatt att projektets mervärdesskatteutgifter registreras direkt mot det allmänna mervärdesskattemomentet inom det finansierande ets förvaltningsområde. Bland sådana projekt kan till exempel nämnas projekt som Teknologiska utvecklingscentralen finansierar. 3) Finansiärens anslag har budgeterats inklusive mervärdesskatt, men särskilda skäl hindrar fakturering av mervärdesskatt. En sådan situation kan till exempel uppstå om et betalar för en mervärdesskattepliktig utgift som inte är stödberättigad i ett 5-16 Handbok om statens bokföring 3.1.2, ersätter kapitlet 5 Registrering av transaktioner mellan och ens interna transaktioner
19 strukturfondsprojekt. I så fall kan man inte fakturera utgiftens skattefria del och inte heller mervärdesskatten av det finansierande et eftersom endast sådana utgifter som berättigar till stöd har budgeterats på strukturfondsmomentet (61-momenten) och på de motsvarande statsandelsmomenten (62-momenten). 4) Räkenskapsverket betalar utländsk mervärdesskatt och finansiärens anslag har budgeterats exklusive mervärdesskatteutgifter. Man får inte använda förvaltningsområdenas allmänna mervärdesskattemoment för utländska mervärdesskatteutgifter. Därför kan man inte heller fakturera utländsk mervärdesskatt från det finansierande ets förvaltningsområdes allmänna mervärdesskattemoment. Det finansieras däremot från det genomförande ets omkostnadsmoment. 5) Särskilda avvikelser till följd av budgeteringen. Eventuella sådana avvikelser framgår av beslutsdelen till ett sådant moment från vilket den skattefria andelen betalas eller från beslutsdelen till förvaltningsområdets allmänna mervärdesskattemoment. Som exempel kan nämnas att motiveringarna i beslutsdelen till momentet kan ange att den som får finansiering och lyder under ett visst ministerium inte behöver fakturera mervärdesskatt som har registrerats på förvaltningsområdets allmänna mervärdesskattemoment (se punkt 1). De som hör till övriga förvaltningsområden och får finansiering fakturerar däremot den mervärdesskatt som de har fakturerat. mellan och ens interna transaktioner 5-17
2. Kapitel: Registreringar i den löpande bokföringen
2. Kapitel: Registreringar i den löpande bokföringen 2.1. Betalningsrörelse Bestämmelserna om skötsel av statens betalningsrörelse finns i 13 och 13 a i lagen om statsbudgeten samt kapitel 5 i förordningen
Statskontoret Budgetbokföringskonton som Statskontoret föreskriver
Budgetbokföringskonton som Statskontoret föreskriver (Statskontorets föreskrift Bokföringens konton) 1. Konton för transaktioner som skall registreras på budgetkonto eller reserverade anslags konto 3 600
6 KAPITEL: REGISTRERING AV MERVÄRDESSKATT
6 KAPITEL: REGISTRERING AV MERVÄRDESSKATT I detta kapitel behandlas huvudsakligen mervärdesskatt på inköp och försäljning enligt mervärdesskattelagen (1501/1993) samt registrering av mervärdesskatt i vissa
6 KAPITEL: REGISTRERING AV MERVÄRDESSKATT
6 KAPITEL: REGISTRERING AV MERVÄRDESSKATT I detta kapitel behandlas huvudsakligen mervärdesskatt på inköp och försäljning enligt mervärdesskattelagen (1501/1993) samt registrering av mervärdesskatt i vissa
Upprättande av en kostnadsmotsvarighetskalkyl för den samfinansierade verksamheten
Statskontoret Föreskrift 1 (8) 20.11.2014 Dnr VK/1077/00.01/2014 Bokföringsenheterna Upprättande av en kostnadsmotsvarighetskalkyl för den samfinansierade verksamheten Enligt 55 1 mom. i förordningen om
Scheman för bokföringsböckerna BILAGA 4
Förvaltningens styrning Statskontoret Scheman för bokföringsböckerna BILAGA 4 Bilagan innehåller mänstren för följande utdata: dagbok (kronologisk) huvudbok för affärsboföringen (systematisk) sammanfattning
STATENS BOKFÖRINGSNÄMND UTLÅTANDE NR 20/ DNr 3/51/2001
STATENS BOKFÖRINGSNÄMND UTLÅTANDE NR 20/2001 20.8.2001 DNr 3/51/2001 Statens bokföringsnämnds utlåtande om försvarsministeriets ansökan, där ministeriet bett om utlåtande om definition av ersättningar
Ett ämbetsverk eller en inrättning som är räkenskapsverk skall för varje finansår göra upp räkenskapsverkets bokslut som består av
11 KAPITEL: UPPGÖRANDE AV RÄKENSKAPSVERKETS BOKSLUT I detta kapitel behandlas uppgörande av bokslut för räkenskapsverk. I kapitlet ges anvisningar för de bestående principer och förfaranden som följs vid
TUKAPITEL: SPECIFIKATIONER TILL BALANSRÄKNINGEN OCH ANDRA SPECIFIKATIONERUT... 2
TU14UT Förvaltningens styrning TUKAPITEL: SPECIFIKATIONER TILL BALANSRÄKNINGEN OCH ANDRA SPECIFIKATIONERUT... 2 TU14.1UT TUSPECIFIKATIONEN TILL BALANSRÄKNINGENUT... 2 TU14.2UT TUAVSKRIVNINGSPLANER OCH
Finansministeriets föreskrift
FINANSMINISTERIET Helsingfors 19.1.2016 TM 1603 VM/23/00.00.00/2016 Finansministeriets föreskrift om scheman för bokföringsenheternas bokslut och de uppgifter som ska ingå i bilagorna till bokslutet Finansministeriet
Handbok om statens bokföring 3.1. Räkenskapsverk och statliga fonder utanför budgeten
Räkenskapsverk och statliga fonder utanför budgeten Förvaltningens styrning Till läsaren Statens bokföring reformeras den 1 januari 1998. En affärsbokföring som ligger nära en bokföring enligt bokföringslagen
Finansministeriets föreskrift
FINANSMINISTERIET Helsingfors 19.1.2016 TM 1601 VM/2931/00.00.00/2015 Finansministeriets föreskrift om scheman för statsbokslutet och de uppgifter som ska ingå i bilagorna till statsbokslutet Finansministeriet
13. Specifikationer till balansräkningen och andra specifikationer
13. Specifikationer till balansräkningen och andra specifikationer Bokslutsspecifikationerna och de förteckningar som uppgörs i samband med bokslutet är räkenskapsverkets interna bokslutsdokument, som
lägga till kontona 1603, 2406, 2407, 2416, 2417, 2471, 2526, 2527, 2528 och 5111 enligt följande:
STATSKONTORET FÖRESKRIFT 23.4.2003 Dnr 102/03/v107/531/2003 Räkenskapsverken och de statliga fonderna utanför budgeten BOKFÖRINGSKONTON Enligt 42 b 4 momentet i förordningen om statsbudgeten (11.12.1992
STATSKONTORET FÖRESKRIFT 1 (14) Dnr 336/03/2008
STATSKONTORET FÖRESKRIFT 1 (14) 8.10.2008 Dnr 336/03/2008 Räkenskapsverken och de statliga fonderna utanför budgeten UPPGIFTER SOM SKA LÄMNAS TILL CENTRALBOKFÖRINGEN Enligt 41b (600/1997) i förordningen
Uppgifter som ska lämnas till centralbokföringen
Statskontoret Föreskrift 1 (14) 18.8.2014 Dnr VK/687/00.01/2014 Bokföringsenheterna och de statliga fonderna utanför budgeten Uppgifter som ska lämnas till centralbokföringen Enligt 41b (600/1997) i förordningen
2) finansministeriets förordning om Tullens avgiftsbelagda prestationer (1116/2014).
28. Finansministeriets förvaltningsområde 10. Tullens inkomster Under momentet beräknas inflyta 2 320 000 euro. F ö r k l a r i n g : Inkomsterna grundar sig på följande författningar: 1) tullagen (1466/1994)
RESULTATRÄKNING Överskott/underskott - 2 000
1 (9) 1 Bokföring av RAY-understöd Penningautomatunderstöden redovisas i bokslutet utifrån användningsändamålet enligt följande: 1. De understöd som beviljats för verksamheten i allmänhet (Ay) redovisas
VARULAGER OCH LAGERFÖRÄNDRING
VARULAGER OCH LAGERFÖRÄNDRING Omsättningstillgångar är tillgångar som är avsedda att överlåtas som sådana eller i förädlad form eller att förbrukas. Vad som räknas som en omsättningstillgång varierar från
RP 202/2009 rd. på materialförråd och bindande av kassamedel i materialförråd. Lagen avses träda i kraft vid ingången av 2010.
Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om statsbudgeten PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås ändringar i lagen om statsbudgeten. Till
1(5) STATSKONTORET Förvaltningens styrning STATSEKONOMINS FINANSIERINGSANALYS. 1 Allmänt
STATSKONTORET Förvaltningens styrning 30.4.2010 1(5) STATSEKONOMINS FINANSIERINGSANALYS 1 Allmänt Statsekonomins finansieringsanalys uppgörs som en kassaflödeskalkyl. Kalkylen kompletterar statens intäkts-
Handbok om statens bokföring 2008
Handbok om statens bokföring 2008 Räkenskapsverk och statliga fonder utanför budgeten Ändring historia: 14.11.2008 Kapitel 2: Ordnandet av bokföringen: I kapitel 2 har de ändrade och upphävda hänvisningarna
Handbok om statens bokföring 2016
Handbok om statens bokföring 2016 Ämbetsverk och inrättningar samt statliga fonder utanför budgeten Ändringshistoria (de viktigaste ändringarna): 4.11.2016 Kapitel 12: Bokföringsenhetens bokslutskalkyler
17.2.2012. Utlåtande om bokföring av kostnader för utvecklingsprojekt och av statsunderstöd för projekt
Bokföringsnämndens kommunsektion UTLÅTANDE 104 1 (7) 17.2.2012 Utlåtande om bokföring av kostnader för utvecklingsprojekt och av statsunderstöd för projekt 1.1 Begäran om utlåtande Social- och hälsovårdsministeriet
Handbok om statens bokföring 2017
Handbok om statens bokföring 2017 Ämbetsverk och inrättningar samt statliga fonder utanför budgeten Ändringshistoria (de viktigaste ändringarna): 29.11.2017 Kapitel 1: Allmän beskrivning av statens bokföring:
Handbok om statens bokföring 2015
Handbok om statens bokföring 2015 Ämbetsverk och inrättningar samt statliga fonder utanför budgeten Ändringshistoria (de viktigaste ändringarna): 21.1.2016 Finansministeriet har den 19 januari 2016 förnyat
RP 106/2003 rd. REGERINGENS PROPOSITION TILL RIKSDAGEN OM KOMPLETTERING AV DEN ANDRA TILLÄGGS- BUDGETPROPOSITIONEN FÖR 2003 (RP 89/2003 rd)
RP 106/2003 rd REGERINGENS PROPOSITION TILL RIKSDAGEN OM KOMPLETTERING AV DEN ANDRA TILLÄGGS- BUDGETPROPOSITIONEN FÖR 2003 (RP 89/2003 rd) Med hänvisning till den allmänna motiveringen och förklaringarna
Bokföringsnämndens kommunsektion UTLÅTANDE 107 1 (5) 10.12.2013
Bokföringsnämndens kommunsektion UTLÅTANDE 107 1 (5) 10.12.2013 Värdkommunsmodellens inverkan på koncernbokslutet 1 Begäran om utlåtande Värdkommunen A, avtalskommunen B och samkommunen C har tillsammans
om statens bokföring 2011
OHJEITA RAPORTOINTIIN 3 Handbok Valtion tulostietojärjestelmä om statens bokföring 2011 Käyttäjän opas Ämbetsverk och inrättningar samt statliga fonder utanför budgeten Valtiokonttori Hallinnon ohjaus
HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL
Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om statsbudgeten PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL Det föreslås att lagen om statsbudgeten ändras. I lagen föreslås upptas
Fastställande av en medlemskommuns årliga betalningsandel till en samkommun och behandling av betalningsandelen i kommunens bokföring
1 (6) Bokföringsnämndens kommunsektion UTLÅTANDE 98 22.3.2011 Fastställande av en medlemskommuns årliga betalningsandel till en samkommun och behandling av betalningsandelen i kommunens bokföring 1 Begäran
10. Uppgörande av räkenskapsverkets bokslut 2
10. Uppgörande av räkenskapsverkets bokslut 2 10.1 Bokslutets författningsbakgrund och helhet 2 10.2 Bokslutets innehåll, tidtabell och godkännande 2 10.3 Bokslutsprocessen 4 10.4 Bokslutsförfarande 10
Handbok om statens bokföring Räkenskapsverk och statliga fonder utanför budgeten
Räkenskapsverk och statliga fonder utanför budgeten Förvaltningens styrning Till läsaren Statens bokföring reformeras den 1 januari 1998. En affärsbokföring som ligger nära en bokföring enligt bokföringslagen
RP 270/2006 rd REGERINGENS PROPOSITION TILL RIKSDAGEN OM EN TREDJE TILLÄGGSBUDGET FÖR 2006
RP 270/2006 rd REGERINGENS PROPOSITION TILL RIKSDAGEN OM EN TREDJE TILLÄGGSBUDGET FÖR 2006 Med hänvisning till den allmänna motiveringen och förklaringarna till detaljmotiveringen i denna proposition
Statsekonomins finansieringsanalys
Statskontoret Förvaltningens styrning 11.4.2005 Statsekonomins finansieringsanalys 31.12.2004 Budgetens utfallskalkyl Skatter och inkomster av skattenatur från budgetbokföringen (specifikation) Statens
BILAGOR Exempel på bokföring av försäljningar Exempel på bokföring av inköp Exempel på bokföring av tagande i eget bruk Exempel på bokföring av
BILAGOR Bilaga 1 Bilaga 2 Bilaga 3 Bilaga 4 Bilaga 5 Bilaga 6 Exempel på bokföring av försäljningar Exempel på bokföring av inköp Exempel på bokföring av tagande i eget bruk Exempel på bokföring av gemenskapsinterna
STATENS BOKFÖRINGSNÄMND UTLÅTANDE NR 9. Hänvisning: Statskontorets begäran om utlåtande
1 STATENS BOKFÖRINGSNÄMND UTLÅTANDE NR 9 8.7.1996 Statskontoret Hänvisning: Statskontorets begäran om utlåtande 11.3.1996 STATENS BOKFÖRINGSNÄMNDS UTLÅTANDE OM PRINCIPLÖSNINGARNA FÖR STATENS BOKFÖRINGS-
BOKFÖRING AV ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR SAMT UPPSTÄLLNING AV AVSKRIVNINGSPLANER OCH REGISTRERING AV AVSKRIVNINGAR
1(7) STATSKONTORET FÖRESKRIFT 19.12.2005 Dnro 388/03/2005 Räkenskapsverken och de statliga fonderna utanför budgeten BOKFÖRING AV ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR SAMT UPPSTÄLLNING AV AVSKRIVNINGSPLANER OCH REGISTRERING
Baskontoplanens uppbyggnad
1/6 Datum 2009-06-26 ESV-dnr 49-146/2009 Handläggare Baskontoplanens uppbyggnad Baskontoplanen är avsedd för externredovisning hos myndigheter, dvs. registrering av transaktioner mellan myndigheten och
Statskontoret meddelar vid behov närmare föreskrifter om lönebokföringen och löneuträkningen.
4.4 Löneutbetalning 4.4.1 Löneräkning och lönebokföring Här behandlas lönebetalningen ur bokföringsperspektiv. Staten hör inte enligt bokföringslagen till de bokföringsskyldiga för vilka skyldighet att
Internfakturering 14 MARS 2014
Internfakturering 14 MARS 2014 Utbildningens syfte Syftet med kursen är att på ett korrekt sätt kunna hantera internfakturor i Orfi. Utbildningens innehåll Teori Internfaktura Intern försäljning Externt
Bokföringsnämndens kommunsektion UTLÅTANDE 94 20.4.2010. Bokföringsfrågor som gäller markanvändningsavtal. 1 Begäran om utlåtande
Bokföringsnämndens kommunsektion UTLÅTANDE 94 20.4.2010 Bokföringsfrågor som gäller markanvändningsavtal 1 Begäran om utlåtande Staden X har bett om anvisningar för bokföringen i fråga om markanvändningsavtal.
BLANKETT 1. DE EKONOMISKA FÖRUTSÄTTNINGARNA FÖR ATT ANORDNA GRUNDLÄGGANDE YRKESUTBILDNING OCH YRKESINRIKTAD TILLÄGGSUTBILDNING
BLANKETT 1. DE EKONOMISKA FÖRUTSÄTTNINGARNA FÖR ATT ANORDNA GRUNDLÄGGANDE YRKESUTBILDNING OCH YRKESINRIKTAD TILLÄGGSUTBILDNING Tabell 4. Grunduppgifter för ekonomin och utbildningsverksamheten inkl. en
12 KAPITEL: RÄKENSKAPSVERKENS BOKSLUTSKALKYLER OCH UPPGIFTER SOM SKALL GES I BILAGOR TILL DEM... 2
12 KAPITEL: RÄKENSKAPSVERKENS BOKSLUTSKALKYLER OCH UPPGIFTER SOM SKALL GES I BILAGOR TILL DEM... 2 12.1 BUDGETENS UTFALLSKALKYL OCH UPPGIFTER OM FULLMAKTER SOM INGÅR I UTFALLSKALKYLEN... 2 12.1.1 Utfallskalkylens
UTLÅTANDE OM BOKFÖRING AV UNDERSTÖD FÖR KOMMUNSAMMANSLAGNINGAR
UTLÅTANDE 66 1(5) Bokföringsnämndens kommunsektion 31.8.2004 UTLÅTANDE OM BOKFÖRING AV UNDERSTÖD FÖR KOMMUNSAMMANSLAGNINGAR 1 Motiveringar till utlåtandet År 2005 sker fler kommunsammanslagningar än tidigare
RP 156/2009 rd. kompletteras. Bestämmelsen i fråga gäller överföring till Folkpensionsanstalten av kommunens fordringar som grundar sig på
RP 156/2009 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om underhållsstöd PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I propositionen föreslås att lagen om underhållsstöd
PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL
Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 7 och 10 i lagen om statsbudgeten PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås att lagen om statsbudgeten
Statsekonomins finansieringsanalys
Statskontoret Förvaltningens styrning 25.3.2010 Statsekonomins finansieringsanalys 31.12.2009 Budgetens utfallskalkyl Skatter och inkomster av skattenatur från budgetbokföringen (specifikation) Statens
FÖRESKRIFT OM BOKFÖRING I KREDITINSTITUT
understrykning. 1 (5) Till kreditinstituten Till kreditinstitutens holdingsammanslutningar FÖRESKRIFT OM BOKFÖRING I KREDITINSTITUT Finansinspektionen meddelar med stöd av 14 1 mom. lagen om finansinspektionen
Lag. om ändring av bokföringslagen
Lag om ändring av bokföringslagen I enlighet med riksdagens beslut ändras i bokföringslagen (1336/1997) 3 kap. 2, 2 a, 3, 4, 12 och 13, sådana de lyder, 2, 2 a, 3 och 4 i lag 1620/2015, 12 i lagarna 1208/2015
Transfereringar handledning och rutinbeskrivning
Transfereringar handledning och rutinbeskrivning I universitetets verksamhet förekommer att Göteborgs universitet (GU) är mottagare av medel som ska vidareförmedlas till en part utanför universitetet.
ÅLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING
ÅLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING 2012 Nr 69 Nr 69 LANDSKAPSLAG om landskapets finansförvaltning Föredragen för Republikens President den 13 maj 2011 Utfärdad i Mariehamn den 29 november 2012 I enlighet med lagtingets
65. Utlåtande om behandlingen av anslutningsavgifter i kommunernas och samkommunernas
Bokföringsnämndens kommunsektion, 31.3.2004 65. Utlåtande om behandlingen av anslutningsavgifter i kommunernas och samkommunernas bokföring Bokföringsnämndens kommunsektion har på eget initiativ beslutat
Handbok om statens bokföring 2010
Handbok om statens bokföring 2010 Ämbetsverk och inrättningar samt statliga fonder utanför budgeten Ändring historia: 24.8.2010 Kapitel 10 Statskulden i handboken har förnyats. Handbokens layout har förnyats.
Årsredovisning 2011 Bostadsrättsföreningen Islandet Adolf
Årsredovisning 2011 Bostadsrättsföreningen Islandet Adolf Detalj från konstglasfönster Adolf Fredriks Kyrkogata 15. Nytillverkat 2011 med inspiration från originalparti över inre entrédörr. Motiv och djupblästring,
Tillägg till Handbok om statens bokföring 3.0. Bokföring av skuldskötseln
Tillägg till Handbok om statens bokföring 3.0 Bokföring av skuldskötseln Statskontoret Förvaltningens styrning Innehållsförteckning 1 Statsskulden... 3 1.1 INLEDNING... 3 1.2 LAGAR OCH FÖRORDNINGAR...
Åtgärder vid årsskiftet i anknytning till sammanslagning av församlingar
Åtgärder vid årsskiftet i anknytning till sammanslagning av församlingar Maija-Liisa Hietakangas Vid strukturreformen kan man upplösa församlingar och bilda en ny församling av dessa ansluta en eller flera
RP 111/2017 rd. Propositionen hänför sig till budgetpropositionen för 2018 och avses bli behandlad i samband med den.
Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagar om ändring av 30 i mervärdesskattelagen och 32 i i lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA
6. Uppgör notuppgift för premieinkomst enligt försäkringsinspektionens modell för notuppgifter som delats ut i materialet.
SGF- EXAMEN TENTAMEN I BOKFÖRING B-DEL BOKFÖRINGSUPPGIFT 22.5.2008 1. Uppgör en kontoplan med bifogade schema för kontoplan. Konton och kontonamn skall namnges och deras gruppering skall motsvara vad som
ÅRSREDOVISNING 1/ / HSB BOSTADSRÄTTSFÖRENING SKÖLDEN I MALMÖ
ÅRSREDOVISNING 1/9 2009 31/8 2010 HSB BOSTADSRÄTTSFÖRENING SKÖLDEN I MALMÖ 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 ORDLISTA Förvaltningsberättelse Den del av årsredovisningen, som i text förklarar verksamheten
Statsrådets förordning
Statsrådets förordning om statsunderstöd till allmännyttiga sammanslutningar och stiftelser för främjande av hälsa och social välfärd I enlighet med statsrådets beslut föreskrivs med stöd av 8 i statsunderstödslagen
Statsekonomins finansieringsanalys
Statskontoret Förvaltningens styrning 19.12.2008 Statsekonomins finansieringsanalys 30.11.2008 Budgetens utfallskalkyl Skatter och inkomster av skattenatur från budgetbokföringen (specifikation) Statens
Statsekonomins finansieringsanalys
Statskontoret Förvaltningens styrning 31.03.2008 Statsekonomins finansieringsanalys 31.12.2007 Budgetens utfallskalkyl Skatter och inkomster av skattenatur från budgetbokföringen (specifikation) Statens
Finansministeriets föreskrift
FINANSMINISTERIET Helsingfors 19.1.2016 TM 1602 VM/22/00.00.00/2016 Finansministeriets föreskrift om scheman för bokslutet för statliga fonder utanför budgeten och de uppgifter som ska ingå i bilagorna
ÅRSREDOVISNING 1/ /
ÅRSREDOVISNING 1/1 2016 31/12 2016 BRF SKEPPSBYGGAREN 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 ORDLISTA Förvaltningsberättelse Den del av årsredovisningen, som i text förklarar verksamheten
ÅRSREDOVISNING 1/ /
ÅRSREDOVISNING 1/1 2011 31/12 2011 HSB BRF RINGSTED I MALMÖ 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 ORDLISTA Förvaltningsberättelse Den del av årsredovisningen, som i text förklarar verksamheten
ÅRSREDOVISNING 1/ / BRF KRYDDFABRIKEN I MALMÖ
ÅRSREDOVISNING 1/1 2016 31/12 2016 BRF KRYDDFABRIKEN I MALMÖ 1 2 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 ORDLISTA Förvaltningsberättelse Den del av årsredovisningen, som i text förklarar verksamheten
Statsekonomins finansieringsanalys
Statskontoret Förvaltningens styrning 3.4.2006 Statsekonomins finansieringsanalys 31.12.2005 Budgetens utfallskalkyl Skatter och inkomster av skattenatur från budgetbokföringen (specifikation) Statens
Innehållsförteckning 1
Innehållsförteckning 1 20 Bokslutsinformation Delår/År 2 20.1 Delårsrapport (delårsbokslut) per den 30 juni 2015.. 2 20.1.1 Intäkter/kostnader i rätt period.. 2 20.1.2 Periodiseringar 2 - Förutbetalda
ÅRSREDOVISNING 1/ / BRF RTB I MALMÖ
ÅRSREDOVISNING 1/1 2015 31/12 2015 BRF RTB I MALMÖ 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 ORDLISTA Förvaltningsberättelse Den del av årsredovisningen, som i text förklarar verksamheten och kompletterar den information
Statsekonomins finansieringsanalys
Statskontoret Förvaltningens styrning 7.4.2004 Statsekonomins finansieringsanalys 31.12.2003 Budgetens utfallskalkyl Skatter och inkomster av skattenatur från budgetbokföringen (specifikation) Statens
ÅRSREDOVISNING 1/ / HSB BRF MUNKHÄTTAN I MALMÖ
ÅRSREDOVISNING 1/9 2015 31/8 2016 HSB BRF MUNKHÄTTAN I MALMÖ 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 ORDLISTA Förvaltningsberättelse Den del av årsredovisningen, som i text förklarar verksamheten
ÅRSREDOVISNING HSB Brf Lessö i Malmö
ÅRSREDOVISNING 2007-01-01 2007-12-31 HSB Brf Lessö i Malmö 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 ORDLISTA Förvaltningsberättelse Den del av årsredovisningen, som i text förklarar verksamheten och kompletterar
ÅRSREDOVISNING 1/ /
ÅRSREDOVISNING 1/1 2013 31/12 2013 BRF ÖRESUNDSDAMMARNA 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 ORDLISTA Förvaltningsberättelse Den del av årsredovisningen, som i text förklarar verksamheten och kompletterar
ÅRSREDOVISNING 1/9 2013 31/8 2014 HSB BRF RÅDMANNEN I MALMÖ
ÅRSREDOVISNING 1/9 2013 31/8 2014 HSB BRF RÅDMANNEN I MALMÖ 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 ORDLISTA Förvaltningsberättelse Den del av årsredovisningen, som i text förklarar verksamheten och kompletterar
ÅRSREDOVISNING 1/ /
ÅRSREDOVISNING 1/1 2015 31/12 2015 HSB BRF HALLABACKEN I TRELLEBORG 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 ORDLISTA Förvaltningsberättelse Den del av årsredovisningen, som i text förklarar verksamheten
ÅRSREDOVISNING 1/1 2013 31/12 2013 BRF KAPRIFOLEN I MALMÖ
ÅRSREDOVISNING 1/1 2013 31/12 2013 BRF KAPRIFOLEN I MALMÖ 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 ORDLISTA Förvaltningsberättelse Den del av årsredovisningen, som i text förklarar verksamheten och kompletterar
ÅRSREDOVISNING 1/ /
ÅRSREDOVISNING 1/1 2015 31/12 2015 HSB BRF DALSLUND I BURLÖV 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 ORDLISTA Förvaltningsberättelse Den del av årsredovisningen, som i text förklarar verksamheten och kompletterar
Statsekonomins finansieringsanalys
Statskontoret Förvaltningens styrning 26.3.2009 Statsekonomins finansieringsanalys 31.12.2008 Budgetens utfallskalkyl Skatter och inkomster av skattenatur från budgetbokföringen (specifikation) Statens
ÅRSREDOVISNING 1/ /
ÅRSREDOVISNING 1/1 2011 31/12 2011 HSB BRF ATLE I MALMÖ 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 ORDLISTA Förvaltningsberättelse Den del av årsredovisningen, som i text förklarar verksamheten
Statsekonomins finansieringsanalys
Statskontoret Förvaltningens styrning 17.10.2008 Statsekonomins finansieringsanalys 30.9.2008 Budgetens utfallskalkyl Skatter och inkomster av skattenatur från budgetbokföringen (specifikation) Statens
ÅRSREDOVISNING 1/5 2013 30/4 2014 HSB BRF FOSIETORP I MALMÖ
ÅRSREDOVISNING 1/5 2013 30/4 2014 HSB BRF FOSIETORP I MALMÖ 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 ORDLISTA Förvaltningsberättelse Den del av årsredovisningen, som
ÅRSREDOVISNING 1/9 2012 31/8 2013 HSB BRF OXIEGÅRDEN I MALMÖ
ÅRSREDOVISNING 1/9 2012 31/8 2013 HSB BRF OXIEGÅRDEN I MALMÖ 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 ORDLISTA Förvaltningsberättelse Den del av årsredovisningen, som i text förklarar verksamheten
Budgetekonomins inkomster Glidande summa för 12 månader. Mrd. Glidande summa för 12 månader och lineär trend. Inkomster Utgifter
31.12.2010 Budgetekonomins inkomster och utgifter Budgetekonomins över-/underskott 50 45 Glidande summa för 12 månader Inkomster Utgifter Glidande summa för 12 månader och lineär trend 5 0 40-5 -10 35-15
Statsekonomins finansieringsanalys
Statskontoret Förvaltningens styrning 02.04.2007 Statsekonomins finansieringsanalys 31.12.2006 Budgetens utfallskalkyl Skatter och inkomster av skattenatur från budgetbokföringen (specifikation) Statens
ÅRSREDOVISNING 1/ / HSB BRF FOSIEDAL I MALMÖ
ÅRSREDOVISNING 1/9 2014 31/8 2015 HSB BRF FOSIEDAL I MALMÖ ORDLISTA Förvaltningsberättelse Den del av årsredovisningen, som i text förklarar verksamheten och kompletterar den information
Avstämningar. Avstämning av. Avstämningar. Avstämningar. Om det inte stämmer? Regelbunden rapportering
Avstämningar Avstämningar Bokföringen ska hela tiden vara rättvisande. För att kontrollera det, bör du stämma av viktiga konton regelbundet, minst en gång i månaden. Avstämningar Kontantförsäljningskassa
SGF Examen. Prov i bokföring B-DEL BOKSLUTSUPPGIFT 18.5.2006
SGF Examen Prov i bokföring B-DEL BOKSLUTSUPPGIFT 18.5.2006 1. Uppgör en kontoplan på bifogade blankett för kontoplan. Kontonas uppläggning och namn skall motsvara uppläggning och benämningar i den officiella
ÅRSREDOVISNING 1/5 2013 30/4 2014 HSB BRF HILDA I MALMÖ
ÅRSREDOVISNING 1/5 2013 30/4 2014 HSB BRF HILDA I MALMÖ 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 Feltryck ska vara 46 560 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 ORDLISTA Förvaltningsberättelse Den del av årsredovisningen,
ÅRSREDOVISNING 1/9 2013 31/8 2014 HSB BRF MYRSTACKEN I OXIE
ÅRSREDOVISNING 1/9 2013 31/8 2014 HSB BRF MYRSTACKEN I OXIE 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 ORDLISTA Förvaltningsberättelse Den del av årsredovisningen, som i text förklarar verksamheten och
RP 237/2014 rd. ska ändras. möjligt.
RP 237/2014 rd Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagar om ändring av 4 i lagen om statens televisions- och radiofond och 351 i informationssamhällsbalken PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA
1 (8) År 1 År 2. Realiserade utgifter Erhållna förskott
1 (8) Bilaga 2 Exempel på redovisning av inkomst som intäkt enligt tillverkningsgrad Exempel 1 Projektets tillverkningsgrad har fastställts genoma att ställa de utgifter som enligt prestationsprincipen
Bilaga 1 1 AKTIVA... 1
Statskontoret Förvaltningens styrning AFFÄRSBOKFÖRINGENS KONTOPLAN (14/03/2002) Bilaga 1 1 AKTIVA... 1 10 NATIONALFÖRMÖGENHET... 1 100 Jord- och vattenområden... 1 101 Byggnadsmarks- och vattenområden...
1 december 2016
Informationsmöte Gode män och förvaltare 1 december 2016 Innehåll Lägesuppdatering hos överförmyndaren Info om arvodesbeslut Omkostnadsersättning Nya blanketter Framtida e-tjänster Fördjupning i årsräkning/sluträkning
Text BAS 2010. 202 Aktier och andelar 181x, 188x 203 Övriga kortfristiga placeringar 182x 183x, 186x, 189x
Tax Inkomstdeklaration 4 2011 Handelsbolag Tillgångar på blankett 200 Text Kassa och bank BAS 2010 19xx 202 Aktier och andelar 181x, 188x 203 Övriga kortfristiga placeringar 182x 183x, 186x, 189x 204 Kundfordringar
Statskontoret. Affärsbokföringens kontoplan
Affärsbokföringens kontoplan Statskontorets föreskrift Bokföringens konton (VK/180/00.01/2015) 2.3.2015 1 AKTIVA... 1 10 NATIONALFÖRMÖGENHET... 1 100 Jord- och vattenområden... 1 101 Byggnadsmarks- och