Arvoden för kyrkligt förtroendevalda. Förslag till kyrkomötesbeslut. Motivering. Kyrkomötet Motion 2017:8 av Bertil Murray och Leif Nordlander

Transkript

1 Kyrkomötet Mot 2017:8 Kyrkomötet Motion 2017:8 av Bertil Murray och Leif Nordlander Arvoden för kyrkligt förtroendevalda Förslag till kyrkomötesbeslut 1. Kyrkomötet beslutar att uppdra till kyrkomötets presidium att till kyrkomötet återkomma med förslag till en ordning där arvoden till kyrkligt förtroendevalda på nationell nivå ersätts med utbildning, kompetenshöjning och andra uttryck för uppskattning. 2. Kyrkomötet beslutar att uppdra till kyrkostyrelsen att pröva och till kyrkomötet återkomma med förslag till hur en reglering kan införas där arvoden till kyrkligt förtroendevalda på stifts- och lokal nivå ersätts med utbildning, kompetenshöjning och andra uttryck för uppskattning. Motivering Arbetaren är värd sin lön, säger Jesus (Lukas 10:7). Paulus upprepar orden (1 Tim. 5:18). Där tillfogar han också orden från 5 Mos. 25:4: Du skall inte binda ihop munnen på en oxe som tröskar. Att ställa sig till förfogande som förtroendevald i Svenska kyrkan innebär ibland att gå in i ett omfattande arbete och ansvarstagande. Det är naturligt att detta på något sätt kompenseras, så länge som Svenska kyrkans ekonomiska ramar tillåter detta. Framför allt handlar det härvid om att ge ersättning för de utlägg som var och en har i sitt uppdrag. Resor, kost och logi samt förlorad arbetsinkomst eller andra omkostnader behöver ersättas. Men ska arvoden betalas ut? Inom den kommunala sektorn liksom inom företagsvärlden är detta kutym. Mer sällan inom frivilligsektorn. Frågan är om Svenska kyrkan ska likställas med företag och kommun eller vid ett ideellt arbete i detta sammanhang. Under många år har behovet av ett stärkande av ideellt arbete lyfts fram i Svenska kyrkans församlingar. Många undersökningar visar också att viljan att ideellt bidra med sin tid och sin kompetens är omfattande i Sverige. För den stora gruppen ideella medarbetare är det då viktigt att uppskattning visas på annat sätt för det arbete man utför. Det kan handla om att få delta i utbildningar och om få växa i ansvar och förtroende. Frågan om arvoden till kyrkligt förtroendevalda behöver nu på allvar ses över. Arbetaren är värd sin lön. Och den tröskande oxens mun ska inte bindas ihop. Det är sant. Men den kyrkligt förtroendevalda lever inte främst av mera pengar men av möjligheten att växa i sitt uppdrag. Deltagande i en samtalsgrupp i kombination med en studieresa ger god effekt både som kompetenshöjning och inspiration.

2 Mot 2017:8 Frimodig kyrka menar att systemet med arvoden på alla nivåer i kyrkans organisation ska överges till förmån för utbildning, kompetenshöjning och andra uttryck för uppskattning av det viktiga arbete som utförs. Uppsala och Vara den 19 juni 2017 Bertil Murray (FK) Leif Nordlander (FK) 2

3 Kyrkomötet Mot 2017:11 Kyrkomötet Motion 2017:11 av Sofia Särdquist m.fl. Implementera de fem ekumeniska imperativen Förslag till kyrkomötesbeslut Kyrkomötet beslutar att uppdra till kyrkostyrelsen att konkretisera och implementera de fem ekumeniska imperativen i Svenska kyrkan. Motivering Påve Franciskus och Lutherska världsförbundet genom biskop Munib Younan undertecknade i Lund den 31 oktober 2016 överenskommelsen om fem ekumeniska imperativ som plattform för samarbete och samverkan mellan den Romersk-katolska kyrkan och de lutherska kyrkorna så långt det bara är möjligt. Första imperativet: Katoliker och lutheraner bör alltid börja i enhetens perspektiv och inte i splittringens, för att stärka det gemensamma även om det är lättare att se och erfara skillnaderna. Andra imperativet: Lutheraner och katoliker bör ständigt låta sig själva förändras genom mötet med den andre och genom det ömsesidiga trosvittnesbördet. Tredje imperativet: Katoliker och lutheraner bör på nytt förpliktiga sig till att söka synlig enhet, till att tillsammans utveckla närmare vad detta betyder i form av konkreta steg, och till att oupphörligt sträva mot detta mål. Fjärde imperativet: Lutheraner och katoliker bör gemensamt återupptäcka kraften i evangeliet om Jesus Kristus för vår tid. Femte imperativet: Katoliker och lutheraner bör vittna tillsammans om Guds barmhärtighet genom att förkunna och att tjäna världen. Arbetet med implementeringen av den fem ekumeniska imperativen på alla nivåer i Svenska kyrkan måste nu synliggöras och gestaltas. Det är viktigt inte minst för det förhållningssätt dessa uttrycker: att alltid börja i det som håller oss samman istället för det som skiljer oss åt, att låta oss påverkas av andra kristna, att synas tillsammans och göra saker tillsammans, både inåt för att upptäcka mer av vår gemensamma tro och utåtriktat i syfte att leva evangeliet. Ett sådant förhållningssätt får positiva effekter för samarbetet även med andra kyrkor än den katolska, och inom Svenska kyrkan mellan olika fromhetstraditioner. Det kan inspirera till utveckling och visa vägar till enhet för att världen ska tro. Svenska kyrkan på nationell nivå bör ta konkret ansvar för receptionsprocessen och kan genom att t.ex. anordna konferenser, seminarier, överläggningar, studiearbete verka för att imperativen levandegörs i hela trossamfundet.

4 Mot 2017:11 Alingsås m.fl orter den 30 juni 2017 Sofia Särdquist (POSK) Anders Roos (POSK) Hans-Olof Andrén (POSK) Bertil Persson (POSK) Marie Rydén Davoust (POSK) Anette Nordgren ( ) Maj-Lis Aasa ( ) Tomas Jansson ( ) 2

5 Kyrkomötet Mot 2017:16 Kyrkomötet Motion 2017:16 av Berth Löndahl och Leif Nordlander Utredning av indirekta val Förslag till kyrkomötesbeslut Kyrkomötet beslutar att uppdra till kyrkostyrelsen att tillsätta en utredning för att pröva möjligheten av indirekta val på stifts- och nationell nivå. Motivering Kyrkovalet är en för Svenska kyrkan påtagligt komplicerad process. Å ena sidan kan man säga att det främjar kyrkans demokrati, å andra sidan är dels valdeltagandet trots omfattande kampanjer lågt, dels är kostnaderna omotiverat höga. Till detta kommer att varje valår medför en ökad förlust av medlemmar. Ända fram till år 2000 var det indirekta val för stiftsfullmäktige och kyrkomöte. Processen var enklare och billigare men framför allt var indirekta val ett uttryck för Svenska kyrkans grundläggande organisation att församlingen utgjorde basen. Valet var då sådant att man valde till kyrkofullmäktige eller, då det var kyrkostämma, till kyrkoråd. Dessa i sin tur utsåg inför val till stift och nationell nivå elektorer som företrädde församlingarna. Därigenom företrädde man inte främst en gruppering utan en församling. Detta utgick således från kyrkans egen struktur. Det finns därför anledning att på nytt pröva den modellen för kyrkovalet. Fördelarna skulle vara många. Demokratin skulle snarare stärkas genom att det direkta valet då skulle vara till den lokala församlingen. Engagemanget bland Svenska kyrkans medlemmar skulle förmodligen öka eftersom det skulle handla om mer närliggande angelägenheter. Hela valprocessen skulle bli billigare och som sagt, det skulle synliggöra att församlingen är kyrkans grundläggande enhet. Om man skulle använda ordet makt, så kan man säga att makten då skulle komma nerifrån, från själva basen, inte uppifrån. Bunkeflo och Vara den 7 juli 2017 Berth Löndahl (FK) Leif Nordlander (FK)

6 Kyrkomötet Mot 2017:26 Kyrkomötet Motion 2017:26 av Niklas Grahn Könsfördelningen i Svenska kyrkan Förslag till kyrkomötesbeslut 1. Kyrkomötet beslutar att uppdra till kyrkostyrelsen att genomföra en kartläggning över hur könsfördelningen ser ut i Svenska kyrkan bland deltagare i olika verksamheter, volontärer och anställda. Kartläggningen ska ske på församlings-, stifts- och nationell nivå. 2. Kyrkomötet beslutar att kyrkostyrelsen utifrån kartläggningen återkommer till kyrkomötet med förslag till hur en jämn könsfördelning på sikt ska uppnås. Motivering Det råder en stor obalans inom Svenska kyrkan när det gäller hur många kvinnor respektive män som deltar i församlingslivet. Denna obalans finns även när det gäller volontärer och anställda på kyrkans alla nivåer. T.ex. framgår det i kyrkostyrelsens skrivelse 2017:2 att av de anställda på Svenska kyrkans nationella nivå i Sverige är 68 procent kvinnor. 1 Det är påfallande tyst om denna fråga samtidigt som det tycks som om obalansen över tid ökar allt mer. Den finns redan i församlingarnas barnverksamhet och tycks öka för varje åldersspann. I ett kapitel i boken Nyckeln till Svenska kyrkan lyfter Erika Willander fram hur obalansen i könsfördelning ökar från de barn som döps/konfirmeras och som blir unga ledare. 2 Vi talar ofta om unga konfirmandledare som en av kyrkans viktigaste rekryteringsgrupper för kyrklig tjänst. Men i denna grupp saknas alltså i hög grad en stor grupp, pojkarna. 1 Inom många områden i samhället har det skapats en ökad medvetenhet kring frågor om könstillhörighet, genus, och jämställdhet. Många människor upplever att de har en annan könsidentitet än den de har fötts till och tillskrivs av samhälle och omgivning. Varje försök att kategorisera människor i de två grupperingarna kvinnor och män, dvs. efter biologiskt kön, är på flera sätt problematisk och en begränsning. Samtidigt är denna uppdelning den enda som än så länge finns tillgänglig när det gäller statistik i Svenska kyrkan. 2 Willander, 2016, s 32 f.

7 Mot 2017:26 Könsfördelning i Svenska kyrkan 3 Anställda i Svenska kyrkan totalt 69% Kvinnor 31% Män Unga konfirmandledare 65% Flickor 35% Pojkar Konfirmerade 58% Flickor 42% Pojkar Döpta före konfirmationen 49% Flickor 51% Pojkar 3 Siffran för unga konfirmandledare avser könsfördelningen bland de som besvarat enkät till deltagarna i utbildningen för unga konfirmandledare i Härnösands stift. Siffrorna för döpta och konfirmerade avser år 2015 och är hämtade från Svenska kyrkans statistikdatabas och är procent av det totala antalet som döptes och konfirmerades. Det kan förvåna att det är fler pojkar än flickor som döps men en förklaring är att det föds fler flickor än pojkar. Siffrorna för anställda är hämtade från Lönestatistik för Svenska kyrkan år Könsfördelningen bland de som arbetar med pedagogiska uppgifter, diakoniuppgifter, prästuppgifter och musiker i Svenska kyrkan är: Kvinnor % Män % Pedagogiska uppgifter Diakoniuppgifter Prästuppgifter Musiker

8 Det finns behov av att Svenska kyrkan genomför omfattande Genuskonsekvensanalyser. Behovet av sådana analyser torde gälla alla kyrkans verksamheter t.ex. barn, konfirmandarbete, körer, studiegrupper, öppen verksamhet för alla åldrar, gudstjänstfirare, volontärer, anställda och skulle kunna vara en del av varje församlingsinstruktion. För att lägga grunden till ett sådant arbete finns behov av kartläggning och forskning. Utifrån kartläggning och analys kan det ske en utveckling av metoder och pedagogik för att nå en jämn balans mellan könen i Svenska kyrkans verksamhet. Mot 2017:26 Karlstad den 12 juli 2017 Niklas Grahn (POSK) 3

9 Kyrkomötet Mot 2017:30 Kyrkomötet Motion 2017:30 av Ylva Wahlström Ödmann Strategi för kyrkans internationella arbete Förslag till kyrkomötesbeslut 1. Kyrkomötet beslutar att uppdra till kyrkostyrelsen att tydligt lyfta det medicinska biståndsarbetet. 2. Kyrkomötet beslutar att uppdra till kyrkostyrelsen att tydligt lyfta funktionsnedsattas rättigheter vid vårt bistånd och missionsarbetet. Motivering Idag nås vi av beskedet att Sida kommer att ta bort biståndet där organisationerna inte är beredda att utföra aborter, för då blir det så många illegala aborter. Men det måste vara mycket visare att vara kvar och visa på lösningar och vägar framåt, med kondomer och dagen efter piller än att, som Sida nu gör, ta bort allt bistånd från en del av organisationerna. Rädda barnen stannar kvar. Här behöver Svenska kyrkan finnas kvar och inte fördöma lokala beslut. Vidare vet vi att fokus på vård i våra utvecklingsländer är fortsatt mycket viktigt, inte minst nu under alla flyktingströmmar och stor torka där sjukdomar sprids. Svenska kyrkan behöver tydligare ta sitt medicinska ansvar, tillsammans med lokala aktörer. Vidare arbetar vi i vårt missions/biståndsarbete med funktionsnedsatta och då inte minst barn i skolmiljö som behöver få ett tydligt stöd i sina mänskliga rättigheter via till exempel barnkonventionen. Rättigheterna för dem med funktionsvariationer prioriteras allt för ofta ner och blir osynligt. Jesus sa: Allt vad ni gjort mot en av mina minsta har ni gjort mot mig. Stockholm den 11 juli 2017 Ylva Wahlström Ödmann (MPSK)

10 Kyrkomötet Mot 2017:39 Kyrkomötet Motion 2017:39 av Dan Sarkar Svenska kyrkans demokrati Förslag till kyrkomötesbeslut Kyrkomötet beslutar att uppdra till kyrkostyrelsen att utreda hur Svenska kyrkans demokratiska organisation kan utformas istället för nuvarande system. Motivering Lagen om Svenska kyrkan kräver att hon ska vara demokratiskt uppbyggd, men hur den demokratiska uppbyggnaden ska utformas är det fritt för kyrkan att själv besluta om. Kyrkovalet lockar strax över 10 procent. Nuvarande system är alltså ingen folkförankrad demokratisk succé. Snarare är det en lika stor katastrof som att riksdagspartier styr en fri kyrka. S, det största politiska partiet i Sverige, har på sin stämma i år beslutat om förbud för religiös påverkan i skolmiljön. Samma parti är största nomineringsgrupp i kyrkomötet och ska där värna barnens rätt till religiös (och gärna kristen!) utveckling. Absurditeten i nuvarande system kan knappast belysas tydligare. S, C och SD tillhör i rikspolitiken olika block. De bekämpar varandra på den politiska arenan och det är som det ska i en demokrati. Men partierna anklagas för att i kyrkan inte styras av eller stå för kristen tro eller människosyn. Kanske är detta bara slagord, eftersom inget initiativ har tagits för att stoppa ickekristet inflytande i kyrkan. Tvärtom legitimerar de politiska partierna genom sitt deltagande i de kyrkliga valen också de andra politiska motståndarnas deltagande i kyrkans val och dess plats i de beslutande organen. Denna strategi verkar hittills ha främjat alla tre partierna, men knappast kyrkan. Kärleken till kyrkan borde leda S, C och SD till att hellre verka för ett förbud mot politiska partier i de kyrkliga valen, än att låta kyrkan styras av partier som är främmande för kristen tro och människosyn. Det nuvarande systemet med politiska partier som styr kyrkan är unikt i den fria världen. Alternativ finns det gott om vi tillhör en världsvid kyrka som lokalt styrs på en mängd olika sätt. Det är dags att utreda hur den framtida demokratiska uppbyggnaden av Svenska kyrkan ska se ut så att de politiskt engagerades erfarenhet, kunskap och engagemang tas tillvara samtidigt som kyrkan slipper absurditeten i att politiska partier styr henne. Broby den 17 juli 2017 Dan Sarkar (FK)

11 Kyrkomötet Mot 2017:42 Kyrkomötet Motion 2017:42 av Gunvor Torstensson m.fl. Behandling av ensamkommande barn Förslag till kyrkomötesbeslut 1. Kyrkomötet beslutar att uppdra till kyrkostyrelsen att uppmana Sveriges regering och Migrationsverket att stoppa omflyttningarna under asylprövningstiden för ensamkommande barn efter 18-årsdagen. 2. Kyrkomötet beslutar att uppdra till kyrkostyrelsen att uppmana Sveriges regering och Migrationsverket att ta beslut om amnesti för ensamkommande barn som väntat mer än ett år på besked om asyl. 3. Kyrkostyrelsen beslutar att uppdra till kyrkostyrelsen att uppmana Sveriges regering och Migrationsverket att stoppa utvisningarna av ensamkommande barn med starka asylskäl. Motivering Välkomnandet av flyktingen och främlingen är en självklarhet för kyrkan. Runt om i landet är våra kyrkor och församlingshem en mötesplats för asylsökande. Dessa mötesplatser bidrar till en mer meningsfull tillvaro under väntan på asylbesked. Överallt ser vi unga som tar chansen att lära känna en ny kultur, lära sig ett språk och leva i en demokrati. Många de ensamkommande barnen har väntat på besked från Migrationsverket sedan hösten I takt med att allt fler av alla dessa blir 18 år växer oron och många drabbas av psykisk ohälsa. Åldern på de ensamkommande barnen har i många fall skrivits upp, och de bedöms därmed vara över 18 år. Enligt Migrationsverket regler förlorar de då platsen på boendet, rätten till god man och socialtjänstekontakt. På 18-årsdagen ska de enligt Migrationsverkets beslut flyttas till något asylboende för vuxna utan hänsyn till kontaktnät, vänner eller fungerande skolgång. En del kommuner erbjuder dock fortsatt boende efter 18-årsdagen under hela asylprövningstiden. Denna inkonsekvens ökar känslan av utsatthet hos de ensamkommande barnen. Humanitärt är det en tragedi att Sverige, som en av de främsta företrädarna för mänskliga rättigheter, deporterar barn och unga till några av de absolut farligaste länderna i världen, Afghanistan, Irak och Somalia. Ensamkommande barn har generellt starka asylskäl och kan inte återvända till länder, där de saknar nätverk eller har en hotbild över sig och riskerar att dö. Genom att ge amnesti för dem som kom innan asyllagarna ändrades, kan Sverige bli ett föredöme i kommande förhandlingar i EU om asylrätt och asylpolitik. Amnesti är ett sätt att få kontroll över situationen och säkerställa att färre unga riskerar att hamna i utanförskap. Istället blir de en resurs för vårt land.

12 Mot 2017:42 Järpås m.fl. orter den 21 juli 2017 Gunvor Torstensson (POSK) Gun Alingsjö Bäck (POSK) Hanna Unger (ÖKA) Mattias Rosenquist (POSK) Hans-Olof Andrén (POSK) Sofija Pedersen Videke (S) Daniel Tisell (C) 2

13 Kyrkomötet Mot 2017:59 Kyrkomötet Motion 2017:59 av Bertil Murray Ekumenisk gest i anslutning till reformationsåret Förslag till kyrkomötesbeslut Kyrkomötet beslutar att uppdra till kyrkostyrelsen att i anslutning till reformationsåret, såvida intresse finns från Stockholms katolska stift, pröva möjligheten att som en ekumenisk gest till stiftet som gåva överlämna någon medeltida kyrkobyggnad av för stiftet avgörande symbolisk och pastoral betydelse, i en eller flera av Svenska kyrkans medeltida domkyrkor avskilja ett kapell för invigning och avskiljning till katolskt mässfirande. Motivering Reformationsåret 2017 inleddes i Lund och Malmö den 31 oktober 2016 under närvaro av Påven Franciskus, Lutherska världsförbundets ordförande och generalsekreterare, Svenska kyrkans biskopar samt ett stort antal inbjudna och tillresta personer. Vid mötet undertecknades de ekumeniska imperativ som avses bli vägledande för kommande relation mellan den romersk katolska kyrkan och de lutherska kyrkobildningarna. Manifestationen och överenskommelsen var en stor ekumenisk händelse. Det skulle vara av utomordentligt värde om de fortsatta kontakter som blivit en följd av mötet också kunde inrymma generösa steg av skilda slag från Svenska kyrkan, i glädje över det vi har gemensamt och över de nya öppningar vi hoppas att mötet ska leda till. Som ett synligt tack för påvens besök överlämnades i Rom av en svensk delegation med bl.a. biskop Anders Arborelius och ärkebiskop Antje Jackelén i början av sommaren 2017 en ikon. I den svenska kontexten är dessa öppningar något som vuxit fram som ett resultat av ett långt och tålmodigt arbete. I sökandet efter en fortsatt fördjupning av gemenskapen skulle synliga tecken av generositet kunna vara av stort värde och bidra till läkande av gamla sår som tillfogats under den långa tiden av separation. En väg att på ett tydligt sätt markera en sådan vilja till försoning och helande vore att till Stockholms katolska stift överräcka en gåva av såväl starkt symboliskt som kanske också rikt pastoralt värde. Svenska kyrkan besitter allt sedan reformationen en mängd medeltida kyrkobyggnader som en gång invigdes till katolska kyrkor. Många av dessa är i dag mer eller mindre ur bruk, beroende på sitt geografiska läge på landsbygden. Men även i städer med ett stort antal kyrkorum finns många gånger också ett antal medeltida sådana.

14 Mot 2017:59 Kyrkostyrelsen bör pröva möjligheten att, såvida intresse finns från Stockholms katolska stift, som en ekumenisk gest till stiftet som gåva överlämna någon medeltida kyrkobyggnad av för stiftet avgörande symbolisk och pastoral betydelse. En ytterligare möjlighet vore att i en eller flera av Svenska kyrkans domkyrkor avskilja ett kapell för invigning och avskiljning till katolskt mässfirande. Uppsala den 3 juli 2017 Bertil Murray (FK) 2

15 Kyrkomötet Mot 2017:82 Kyrkomötet Motion 2017:82 av Hans-Olof Andrén m.fl. Utred indirekta val Förslag till kyrkomötesbeslut Kyrkomötet beslutar att uppdra till kyrkostyrelsen att utreda förutsättningarna för och konsekvenserna av en återgång till indirekta val av kyrkomöte och stiftsfullmäktige. Motivering Val på lokal nivå i Svenska kyrkan har sedan mycket länge skett direkt av församlingsmedlemmarna. Det är en självklarhet att detta direkta valsätt fortsatt ska gälla för val av kyrkofullmäktige. Sedan år 2001 har ledamöterna i kyrkomöte och stiftsfullmäktige också valts i direkta val av medlemmarna i Svenska kyrkan. Tidigare valdes dessa ledamöter indirekt av elektorer utsedda av pastorat och församlingar. Såvitt känt förekommer internationellt enbart indirekta val av ett kyrkosamfunds högsta beslutande organ (kyrkomöte, generalsynod eller motsvarande). Anledningarna till detta är säkert att de indirekta valen bäst speglar samfundens kyrkosyn, där kyrkomötet ses som en representation för församlingarna (och eventuellt stiften), inte för de kyrkotillhöriga. Vi menar att detta i hög grad gäller också för Svenska kyrkan. Svenska kyrkan brukar anses ha två pastorala nivåer, församling och stift. Den nationella nivån kan ses som ett stöd till församlingar och stift. Den fattar beslut om regelsystemet (kyrkoordningen) och tar hand om församlingarnas gemensamma mission, internationella diakoni, verksamhet i utlandsförsamlingarna, gemensamma administrativa system osv. Ledamöter av kyrkomötet behöver därför ha en församlingsförankring och goda kunskaper om församlingslivet. De bör därför väljas av församlingar eller pastorat i ett indirekt val. Kyrkomötet fattar också för församlingarna bindande beslut av lärokaraktär (antagande av kyrkohandbok och psalmbok, ingående av ekumeniska överenskommelser osv.). Att ledamöterna representerar församlingarna ger också legitimitet åt kyrkomötets beslut i sådana lärofrågor. På samma sätt fattar stiftsfullmäktige beslut som berör församlingarna. Också ledamöter av stiftsfullmäktige behöver därför goda kunskaper om församlingslivet och bör väljas av församlingarna. En risk med det direkta valsättet är att det krävs relativt få röster för att ta mandat i kyrkomötet eller stiftsfullmäktige, eftersom valdeltagandet är relativt lågt, spärrar för att få mandat saknas, och det finns ett system med utjämningsmandat. Grupper som inte har så stor församlingsförankring har därför lyckats få mandat i kyrkomötet och i stiftsfullmäktige. Detta problem skulle bli mycket mindre vid återgång till ett indirekt valsätt. Dessutom minskar givetvis valkostnaderna rejält.

16 Mot 2017:82 Den valmetod som tillämpades t.o.m års val innebar följande: Vid val av stiftsfullmäktige utsåg varje församling elektorer. Elektorerna utsågs av församlingens kyrkofullmäktige (eller församlingens direktvalda kyrkoråd). Antalet elektorer var ett om församlingen hade högst 500 röstberättigade kyrkotillhöriga, två om den hade fler än 500 men högst 2000 röstberättigade, och för varje påbörjat tal röstberättigade utöver utsågs ytterligare en elektor. Lika många ersättare skulle också utses. Elektorerna valdes av nyvalda kyrkofullmäktige före utgången av november det år som kyrkofullmäktige väljs. Stiftet indelades i valkretsar som skulle ha minst fem mandat. Stiftsstyrelsen utsåg valförrättare i varje valkrets, som kallade elektorerna till val av stiftsfullmäktige före december månads utgång. Valet kunde ske med acklamation, om en gemensam lista förelåg, annars (vilket var det vanligaste i praktiken) med proportionellt val. Vid val av kyrkomöte utsåg varje pastorat elektorer. I pastorat med högst röstberättigade kyrkotillhöriga utsågs en elektor. I pastorat med mer än men högst röstberättigade kyrkomedlemmar utsågs två elektorer. För varje påbörjat fyratusental röstberättigade kyrkotillhöriga utöver utsågs ytterligare en elektor. Lika många ersättare skulle också utses. Elektorerna valdes av nyvalda kyrkofullmäktige i pastoratet före utgången av februari året efter det år som kyrkofullmäktige väljs. Riket indelades i valkretsar, en för varje stift utom Lunds, Härnösands och Luleå stift som bestod av två valkretsar. Alla valkretsar skulle ha minst två mandat. Stiftsstyrelsen utsåg valförrättare i stiftet (eller i de två valkretsarna), som kallade elektorerna till val av kyrkomöte före april månads utgång. Valmetod som vid val av stiftsfullmäktige. Vid återgång till indirekta val behöver bestämmelserna moderniseras på bl.a. följande punkter: Elektorer vid kyrkomötesvalet bör utses av kyrkofullmäktige i pastorat och självständiga församlingar. Eftersom församlingar som ingår i ett pastorat idag saknar ett direktvalt organ, bör också elektorer till stiftsfullmäktigevalet utses av pastoratets kyrkofullmäktige. Notera att det inte fanns något krav på registrering av kandidater eller gruppbeteckningar. Vilken gruppering som helst kan ställa upp i valet med vilka (valbara) namn som helst. I praktiken kommer naturligtvis nomineringsgrupperna att nominera kandidater ungefär som idag, men rekryteringen blir en mycket utsträckt historia ända fram till december! Vidare måste valet i en valkrets ske på en plats valkretsen ska ju välja ett visst antal ledamöter och ersättare. Detta innebär att ett stort antal elektorer ska samlas på en (eller i några stift två) platser för att genomföra kyrkomötesvalet, som naturligtvis måste ske i december också det. Det bör därför övervägas att behålla registreringen till kyrkomötes- och stiftsfullmäktigevalen. Som framgår av beskrivningen ovan gynnades små församlingar/pastorat tidigare kraftigt vid elektorsfördelningen. Detta kan förbättras avsevärt. Exempelvis kan pastoratet (eller den självständiga församlingen) utse en elektor per påbörjat tal röstberättigade. Vid steg får ju pastorat/församlingar med t ex och båda två elektorer, vilket kan upplevas som alltför orättvist. Vid mindre steg (t.ex ) blir det mera rättvist. Enligt tabellen Antalet röstberättigade 2017 på 2018-års indelning på kyrkovalets internwebb varierar antalet röstberättigade i de 615 valområdena (pastorat och självständiga församlingar) mellan 499 (Hovförsamlingen) och (Malmö pastorat). Endast 4 områden har färre än röstberättigade, totalt 68 områden har färre än röstberättigade. Vid steg skulle dessa utse en elektor. Områdena med mer än 2

17 2 000 med färre än är 173, som då skulle utse två elektorer. 110 områden får tre elektorer, 86 får fyra, 37 får fem, osv. upp till Malmös 61 elektorer. Näst störst är Uppsala och Västerås pastorat, som båda får 38 elektorer. Totalt 13 områden får fler än 20 elektorer. Vi önskar således att förutsättningarna för återgång till indirekta val utreds närmare, där bl.a. de aspekter som berörs i motionen ingår. Konsekvenser av olika slag behöver också belysas. Självfallet behöver också kyrkoordningsbestämmelser tas fram. En utgångspunkt kan vara författningstexten i den reservation (av C och POSK) som lämnades vid utskottsbehandlingen av kyrkoordningen (Bilaga A till 2KL 1999:1). Ett utredningsuppdrag bör därför ges till kyrkostyrelsen. Mot 2017:82 Göteborg m.fl. orter den 28 juli 2017 Hans-Olof Andrén (POSK) Lisa Tegby (POSK) Per Lindberg (POSK) Sven-Bernhard Fast, biskop 3

18 Kyrkomötet Mot 2017:84 Kyrkomötet Motion 2017:84 av Anders Ahl Skolavslutningar i kyrkan Förslag till kyrkomötesbeslut 1. Kyrkomötet beslutar att uppdra till kyrkostyrelsen att undersöka hur vanligt det är att skolorna i riket inte har kyrkliga skolavslutningar. 2. Kyrkomötet beslutar att uppdra till kyrkostyrelsen att se över hur kyrkomötet kan stödja och vägleda, både stift och församlingar, som vill verka för att erbjuda föräldraburna kyrkliga skolavslutningar då detta inte erbjuds av skolan i fråga. Motivering Kyrkliga skolavslutningar är något som ofta diskuteras. Det finns många sympatisörer både när det gäller de vill bevara och de som vill avveckla kyrkliga skolavslutningar. Frågan är något känslig. Det har till och med gått så långt att vissa rektorer valt att avskaffa kyrkliga skolavslutningar på deras respektive skolor. Trots önskemål från både barn och föräldrar. Kyrkliga skolavslutningar är en del av Svenska kyrkans roll som traditionsbärare. Dessa skolavslutningar har genom tiderna gett mycket glädje till lärare, elever och föräldrar. Tyvärr är detta inte alla förunnat då vissa skolor inte vill erbjuda kyrkliga skolavslutningar, vilket väcker frustration hos både barn och föräldrar som vill ha detta. Detta är något som kyrkomötet bör undersöka för att se hur vanligt är det i vårt rike att skolor inte vill erbjuda kyrkliga skolavslutningar. Detta skulle ge intressant information om läget i vårt rike. Föräldrar till barn vars skola inte vill ha kyrkliga skolavslutningar ska erbjudas ett alternativ. Här kan kyrkan träda in för att erbjuda en föräldraburen kyrklig skolavslutning i de fall intresse finns. Finns säkerligen många föräldrar som skulle ställa upp på detta. Föräldraburna kyrkoavslutningar är en församlingsfråga men givetvis bör kyrkomötet se över hur stöd och vägledning kan ges till våra församlingar i denna fråga. Likaså till stiften. Det finns en färsk undersökning från Som-institutet som visar att 78 procent av svenska folket vill ha kvar kyrkliga skolavslutningar. Detta går stick i stäv mot både Skolverket och Skolinspektionen som ställer sig kritiska till kyrkliga skolavslutningar. Folket har en annan åsikt än de som kallas för eliten. Kyrkan har förlorat både inflytande och medlemmar den senaste tiden så det är dags att kyrkan gör mer för att visar att man vill vara en kyrka för folket. Detta är en av många frågor där kyrkan kan visa detta. Skoghall den 18 juni 2017 Anders Ahl (SD)

19 Kyrkomötet Mot 2017:87 Kyrkomötet Motion 2017:87 av Erik Sjöstrand m.fl. Ungas representation i kyrkomötet Förslag till kyrkomötesbeslut Kyrkomötet beslutar att uppdra till kyrkostyrelsen att återkomma till kyrkomötet med förslag om sådan kyrkorättslig reglering att de ungas kyrkomöte får utse representanter med yttrande och förslagsrätt till kyrkomötet. Motivering Under ett antal år har De Ungas Kyrkomöte arrangerats för att ge barn och ungas perspektiv på de frågor som kyrkomötet behandlar. Svenska Kyrkans Unga har varit drivande i arbetet som även involverat Salt barn och unga i EFS och Svenska kyrka på nationell nivå. Sedan 2016 arrangeras ett forum där de ungas kyrkomöte möts tillsammans med representanter från kyrkomötet för att samtala vidare. Vi menar att det vore värdefullt om representanter från De Ungas Kyrkomöte även kunde finnas med i kyrkomötets faktiska arbete, i utskotten och i plenardebatten. Förslagsvis skulle ett tiotal utsedda representanter kunna beviljas närvaro-, yttrandeoch yrkanderätt i kyrkomötets arbete. Det skulle ge möjlighet att direkt in i kyrkomötet få ungas perspektiv på kyrkomötets frågor. Det skulle betydligt stärka kopplingen mellan De Ungas Kyrkomöte och kyrkomötet och ge unga en möjlighet att växa in i kyrkomötets arbete. Det skulle även något kunna möta det faktum att kyrkomötet inte gör barnkonsekvensanalyser inför sina beslut. Kyrkomötet lider, enligt vår mening, av en betydande brist på unga ledamöter. Endast 4 procent var 2015 under 31 år (KsSkr 2016:4). Samtidigt har kyrkomötet beslutat om en målsättning att 20 procent av de som utses till kyrkostyrelsen och organ som utses av kyrkostyrelsen ska vara under 30 år. För att denna målsättning ska kunna uppnås behöver fler unga involveras i nationell nivås högsta beslutande organ. Uppsala, Karlstad, Eskilstuna och Oskarshamn den 30 juli 2017 Erik Sjöstrand (POSK) Marie Rydén Davoust (POSK) Niklas Grahn (POSK) Sven Gunnar Persson (POSK)

20 Kyrkomötet Mot 2017:88 Kyrkomötet Motion 2017:88 av Nils Gårder Utred Svenska kyrkans val Förslag till kyrkomötesbeslut Kyrkomötet beslutar att uppdra till kyrkostyrelsen att utreda möjliga förändringar i bestämmelserna om val i kyrkoordningen samt efter sedvanlig remiss till församlingar och stift återkomma till kyrkomötet med förslag innefattande förenklingar, åtgärder för kostnadssänkning och ett alternativ med indirekt val till stiftsfullmäktige och kyrkomötet. Motivering Inför relationsändringen mellan Svenska kyrkan och staten antogs den för Svenska kyrkan nya kyrkoordningen med i huvudsak mycket bred majoritet. Undantaget var bestämmelserna om val. Dessa antogs efter lång debatt av ett djupt splittrat kyrkomöte. Kyrkoordningen innebar i denna del en stor förändring jämfört med vad som tidigare gällt i Svenska kyrkan och som fortsatt gäller i jämförbara kyrkor. Den stora minoritet som motsatte sig det nya valsystemet med direkta val till stiftsfullmäktige och kyrkomötet anförde såväl principiella som ekonomiska skäl. Till de principiella skälen hörde att Svenska kyrkan framträder som församlingar och stift och att demokratin bör växa nedifrån med församlingarna som bas och inte vara uttryck för en maktutövning från ett kyrkomötet oberoende av församlingar och stift. Till de principiella skälen hörde även att direkta proportionella val i förening med relativt lågt valdeltagande skulle öppna möjligheter för nomineringsgrupper utan tydlig församlingsförankring att skaffa sig ett inflytande över kyrkan genom mobilisering av egna väljargrupper. Detta skulle göra kyrkan sårbar och kunna leda till splittring. Ett ytterligare principiellt skäl var att direkta val till stiftsfullmäktige och kyrkomötet skulle leda till minskat fokus på det viktiga lokala valet i församlingen. Det ekonomiska skälet var att det nya valsättet skulle innebära mycket ökade kostnader. Det har nu snart gått två decennier sedan det nya valsättet infördes. Erfarenheterna visar att minoriteten hade fog för sina ifrågasättanden. Spänningen mellan nivåerna tenderar att öka. Förtroendet för hur kyrkans pengar används synes minska. Den avgörande betydelsen av ett lokalt ansvarstagande sätts inte i fokus. Grupper utan en tydlig församlingsförankring blir allt mer betydelsefulla i kyrkomötet och vållar tveksamhet till vad Svenska kyrkan står för. Debatten inför kyrkoval blir allt mindre fokuserad på hur församlingsopinionen bäst företräds och alltmer fokuserad på hur kontrollen över kyrkan ska utövas som om kyrkan var en viljelös allmän inrättning utan egen identitet. Kostnaderna för valsystemet har stigit närmast explosivt. När människor inser att val kan kosta mer än vad kyrkans hjälpinsamlingar inbringar sviker förtroendet.

21 Mot 2017:88 Även om valen finansieras av kyrkoavgiftsmedlen och inte med gåvomedel inser envar att kyrkoavgiftsmedlen måste användas på ett ansvarsfullt sätt. Kostnaderna är nu t.o.m. mycket högre än vad reservanterna vid 1999 års kyrkomöte befarade. Kyrkovalen uppmärksammas men samtidigt synes många möjligen delvis på grund av insikt om valkostnaderna ifrågasätta sitt fortsatta medlemskap när röstkorten och valinformationen sprids ut. Allt talar för att ett mer lokalt förankrat val väcker mer positivt intresse än en kamp mellan partier på riksnivå. Uppfattningen att Svenska kyrkan är en bland många svenska riksorganisationer blir förödande i en tid då folkrörelser, partier och andra riksorganisationer förlorar medlemmar i rask takt (ännu raskare än Svenska kyrkan). Det blir därför allt viktigare att istället tydliggöra Svenska kyrkan som en del av den världsvida kyrkan uppbyggd av församlingar med lokal förankring och sammanhållna i stift d v s kyrkans rätta identitet. Ett ytterligare skäl till översyn av valsystemet är dess praktiska utformning. Det svenska sättet att invid vallokalerna tillhandahålla väljarna förtryckta partivalsedlar har kritiserats av internationella valobservatörer. I trängseln blir det svårt att undvika att andra ser vilka valsedlar man väljer. Vissa partisympatisörer tar demonstrativt och synligt endast ett partis valsedlar i syfte att propagera i förhållande till andra väljare i kön. Sannolikt måste därför utformningen av valsedlar och/eller hur de tillhandahålls ändras i de allmänna valen. Det antyds att så ska ske redan inför nästa val till EU-parlamentet. Det är klokt av Svenska kyrkan att nu självständigt utreda kyrkovalets tekniska genomförande så att de röstandes valhemlighet effektivt skyddas. Detta kan utgöra ett led i en allsidig valutredning. Utredningen bör genomföras av en parlamentariskt sammansatt kommitté. Denna bör överväga hur de kyrkliga valen kan förenklas så att de kan genomföras till väsentligen lägre kostnad, få sin bas i de lokala valen i församlingarna genom ett indirekt valsätt till kyrkomötet och därmed stå i överensstämmelse med vad som uttrycks i lagen om Svenska kyrkan nämligen att kyrkan framträder som församlingar och stift. Vanföreställningen att Svenska kyrkan fortsatt är ett statskyrkoliknande samfund bör inte främjas av valsystemet. Genom remissförfarandet kommer församlingarnas och stiftens meningar att kunna tillvaratas. När kyrkostyrelsen återkommer till kyrkomötet finns förutsättningar till en reform som är väl förberedd. Lund den 29 juli 2017 Nils Gårder (POSK) 2

22 Kyrkomötet Mot 2017:109 Kyrkomötet Motion 2017:109 av Berit Bornecrantz Dias m.fl. Förbud mot rasistiska nomineringsgrupper Förslag till kyrkomötesbeslut Kyrkomötet beslutar att uppdra till kyrkostyrelsen att utreda hur ett förbud i kyrkoordningen mot rasistiska, alternativt högerextrema, gruppers bildande av nomineringsgrupp till kyrkovalet skulle kunna se ut. Motivering Både Gamla och Nya testamentet är tydligt när det gäller kärleksbudskapet. Du ska älska din nästa såsom dig själv, ge till den som ber och ta emot främlingen som om han/hon vore en del av ditt eget folk. Vi lever för att visa för Gud och människor att vi klarar att bemöta varandra med kärlek och att skapa fredliga relationer. Främlingsfientlighet och rasism orsakar förtryck, segregation och våld. Det borde vara en självklarhet att inga nomineringsgrupper med främlingsfientliga och rasistiska tendenser har i Svenska kyrkan att göra. Kyrkan bör säga: omvänd dig och kom tillbaka när du ställer upp på kyrkans värdegrund. Vi kan ha olika åsikter, men vi bör ha en gemensam värdegrund som baserar sig på den kristna övertygelsen att vi alla har samma människovärde, oavsett socialgrupp, funktionsnedsättning, ålder, hudfärg, kön, sexuell läggning, religion, etnicitet och kultur. Vi har tyvärr drabbats av ett samhällsproblem som i hög grad beror på att regeringen inte lever upp till den konvention om rasism som man undertecknade i FN 1971 men ännu inte lagstiftat i enlighet med, varför olika högerextrema grupper bildat politiska partier och tagit plats i olika parlamentariska församlingar i landet. Vi vill förhindra att dessa tar sig in i Svenska kyrkans olika beslutsorgan och föreslår att kyrkostyrelsen utreder hur kyrkoordningen skulle kunna förändras föra att skydda kyrkan från intrång av högerextrema grupper med värderingar som världssamfundet efter andra världskriget var överens om är kriminella. Det är skrämmande att FN:s granskningskommitté, när de närmast årligen kritiserar vår regering på denna punkt, inte hörsammas av den svenska regeringen. Svenska kyrkan har chansen att visa exempel på rättfärdighet som kan få stor betydelse för människor både i det nationella och det internationella sammanhanget samt att påminna om en etik och moral som tragiskt nog behöver väckas på nytt i vår tid. Olhão, Portugal, m.fl. orter den 31 juli 2017 Berit Bornecrantz Dias (ViSK) Britt-Marie Danestig (ViSK) Anki Erdmann (ViSK) Micke G Hästö (ViSK)

23 Kyrkomötet Mot 2017:120 Kyrkomötet Motion 2017:120 av Niklas Grahn ABC för kyrkans undervisning Förslag till kyrkomötesbeslut 1. Kyrkomötet beslutar att uppdra till kyrkostyrelsen att i den kommande satsningen Program för lärande och undervisning utarbeta nationella Trons ABC där det centrala innehållet i kyrkans dopundervisning för olika åldrar formuleras. 2. Kyrkomötet beslutar att uppdra till kyrkostyrelsen att inbjuda biskopsmötet och Läronämnden till en ledande roll i arbetet. Motivering Kyrkans uppgift är att till nya generationer föra vidare det evangelium hon själv tagit emot. Ungefär så har den förre biskopen i Göteborgs stift, Carl Axel Aurelius, sammanfattat kyrkans grundläggande uppdrag. I alla tider har undervisning stått i centrum i kyrkans liv. Undervisningen sker i ett livslångt sammanhang som omfattar livets alla skeden och åldrar. Den riktar sig mot barn, ungdomar och vuxna. Utan undervisning ingen kyrka. Kyrkans pedagogiska utmaning har skiftat i olika tider. I en tid som vår då kyrkan inte längre kan räkna med skola och familj som bundsförvanter i dopundervisningen är denna i hög grad ett ansvar för kyrkan själv. En av de viktigaste pedagogiska sammanhang för undervisning och relationsbyggande som finns i Svenska kyrkan är konfirmandarbetet. Under det senaste decenniet har omfattande undersökningar i form av enkäter och intervjuer genomförts med konfirmander och det kraftigt ökande antalet unga konfirmandledare. Resultaten visar att unga människor, även efter att ha deltagit i kyrkans undervisningssammanhang under en lång tid, ofta har svårt att instämma i frågor och påståenden som explicit berör delar av den kristna tros innehåll. 1 Det är viktigt att låta kyrkans arbete med barn och unga vara en öppen verksamhet i vilken man tillåts pröva, tvivla och växa. Ändå är de empiriska resultaten oroande då det enligt dessa är uppenbart att Svenska kyrkan i många undervisningssammanhang har svårt att nå fram med trons innehåll. Det väcker en rad frågor: Vilka är orsakerna? Hur kan kyrkans dopundervisning utvecklas? Vilket trosinnehåll förmedlas i kyrkans undervisning. Tidigare fanns formulerade och antagna innehållsbeskrivningar för kyrkans undervisning. I dag är det upp till församlingarna att själv formulera innehållet. Ett 1 Se Vägar framåt i Svenska kyrkans konfirmandarbete, (Karlstads stift, 2007), En erfarenhet för livet Unga konfirmandledare i Svenska kyrkan, (Karlstads stift, 2011), och Att leda är att växa Unga konfirmandledare i Härnösands stift. (Härnösands stift, kommer hösten 2017).

24 Mot 2017:120 exempel är konfirmandarbetet där det i de riktlinjer som reglerar församlingarnas konfirmandarbete tydligt föreskrivs antal timmar, gruppstorlek, antal lägerdygn osv., men där det inte finns någon innehållsmässig kursplan. Fram till 1994 års konfirmandriktlinjer fanns en innehållsmässig referens till Luthers lilla katekes. Allt färre församlingar använder idag konfirmandböcker och dessutom förekommer ingen innehållsmässig granskning av de konfirmandböcker som ges ut. Fram till 1970-talet granskades konfirmandböcker av biskopsmötets granskningsnämnd. Även när det gäller församlingarnas undervisning av barn- och vuxna saknas en sammanhållande innehållsbeskrivning. En relevant fråga är följaktligen vad som är och ska vara den minsta gemensamma nämnaren i församlingarnas dopundervisning? Kanske är det dags för biskopsmötet att konkret återta frågan om det teologiska innehållet i kyrkans undervisning. Kanske kunde det ske i form av en katekes för vår tid, en Trons ABC för olika åldrar: för barn, konfirmander och vuxna (inte minst konvertiter). En utgångspunkt kunde vara ett antal utvalda bibelberättelser och/eller psalmer som kyrkan vill att alla som tar del av kyrkans undervisning ska möta. Det är inte checklistor som bockas av som föreslås, utan inspiration och stöd för fördjupning i trons innehåll för den enskilde men också till hjälp för den som i församlingen fått uppdraget att undervisa om kyrkans tro. Metodik och tolkning utifrån Trons ABC är upp till det lokala sammanhanget. I den kommande satsningen Program för lärande och undervisning är det av högsta vikt att innehållsfrågorna i kyrkans undervisning får stå i centrum. Västra Ämtervik den 2 augusti 2017 Niklas Grahn (POSK) 2

25 Kyrkomötet Mot 2017:123 Kyrkomötet Motion 2017:123 av Mats Hagelin Golv och tak för kyrkoavgiften Förslag till kyrkomötesbeslut Kyrkomötet beslutar att uppdra till kyrkostyrelsen att utreda ett införande av golv och tak gällande kyrkoavgiften. Motivering Kyrkoavgiften har behandlats vid flertalet kyrkomöten efter kyrkoordningens tillkomst men ingenting har hänt. Trots detta är frågan ständigt aktuell ute i våra församlingar då enskilda församlingsbor väljer/ tvingas att lämna Svenska kyrkan av ekonomiska skäl beroende på att det inte finns golv eller tak i kyrkoavgiften. Detta är ohållbart i längden då kyrkan inte ska förlora medlemmar p.g.a. ekonomiska orsaker. Här följer en förenklad redogörelse vad som hänt i frågan saxat ur betänkandet EE 2014:7: Frågan om befrielse från kyrkoavgift för dem som har de lägsta inkomsterna togs upp i en motion år Kyrkomötet gav då kyrkostyrelsen i uppdrag att göra en utredning om olika frågor angående kyrkoavgiften. Vid 2004 års kyrkomöte behandlades flera motioner som handlade om kyrkoavgiften. I en av dessa motioner 2004:7 föreslogs att en högsta kyrkoavgift skulle införas. Läronämnden sade i sitt yttrande över motionen att det var teologiskt viktigt att aktualisera de ekonomiskt sämst ställdas villkor för erläggande av kyrkoavgift. Ekonomi- och egendomsutskottet föreslog i sitt betänkande EE 2004:1 att kyrkomötet skulle avslå motionen men man efterlyste en samlad bedömning av alla utredningar som berörde kyrkoavgiftsfrågan. Kyrkomötet följde utskottets förslag. Vid 2005 års kyrkomöte behandlades motion 2005:11 om de ekonomiskt sämst ställdas möjlighet att kvarstå som medlemmar i Svenska kyrkan. Kyrkomötet avslog motionen. Kyrkostyrelsen fick vid sitt sammanträde i oktober 2004 en presentation av rapporten Tak och golv för kyrkoavgiften kartläggning av uppbördstekniska förutsättningar m.m. Styrelsen beslutade med anledning av rapporten att arbetet inledningsvis skulle inriktas på frågan om återbetalning av kyrkoavgiften detta uppdrag hade beslutats av 2003 års kyrkomöte och att ärendet om införande av tak och/eller golv skulle återkomma till styrelsen. Detta skedde i april 2005 då en promemoria i frågan presenterades. Redovisningen tog främst sikte på frågan om golv, dvs. en lägsta nivå för kyrkoavgiften års kyrkomöte behandlade motion 2008:50 om möjlighet till befrielse från kyrkoavgift. I motionen föreslogs att kyrkostyrelsen efter utredning skulle åter-

26 Mot 2017:123 komma till kyrkomötet med förslag på ändring av uppbördsrutinerna så att medlemmar med de lägsta inkomsterna kunde befrias från kyrkoavgiften. Med hänvisning till det faktum att kyrkostyrelsen har utrett frågan avslog kyrkomötet motionen års kyrkomöte behandlade motion 2010:41 om hur Svenska kyrkans verksamhet ska finansieras. I motionen föreslogs att kyrkostyrelsen skulle få i uppdrag att snarast tillsätta en utredning med uppdrag att behandla frågor om kyrkans framtida finansiering, bland dem kyrkoavgiftsfrågor och frågor om utjämningssystem. Utskottet konstaterade att det finns mycket samlad kunskap i de utredningar som sedan tidigare gjorts i frågan om högsta lägsta gräns för betalning av kyrkoavgift och såg för närvarande inte något behov av ytterligare utredningar rörande kyrkoavgiften. Kyrkomötet avslog motionen. Kyrkoavgiften kan enligt dagens system drabba den enskilde tillhörige både när det gäller golv och tak. Detta medför att Svenska kyrkan tappar många medlemmar endast av den orsaken. Därför bör frågan om ett införande av golv och tak i kyrkoavgiften återigen utredas och förhoppningsvis snart införas. Simrishamn den 1 augusti 2017 Mats Hagelin (BA) 2

27 Kyrkomötet Mot 2017:135 Kyrkomötet Motion 2017:135 av Julia Kronlid Skola för flyktingbarn Förslag till kyrkomötesbeslut Kyrkomötet beslutar att uppdra till kyrkostyrelsen att i samverkan med ACT Alliance undersöka möjligheterna att delta i ett liknande projekt som Finska kyrkan genom Finn Church Aid (FCA) för att bidra till att fler flyktingbarn i Syrien kan gå i skolan. Motivering Kriget i Syrien har pågått i ca sex år och det kommer att ta lång tid att återuppbygga landet. Den dagen, som vi aldrig får sluta hoppas och tro på, kommer när det blir fred. Många har flytt landet men många barn bor också kvar i Syrien. Barnen i Syrien är de som får lida mest till följd av kriget och också de som kommer bygga det framtida Syrien. Tyvärr är det tusentals ja till och med miljoner barn som inte har möjlighet att gå i skola och får växa upp helt utan utbildning. Svenska kyrkan bedriver på flera sätt flyktingarbete i samarbete med ACT Alliance vilket är bra och något vi stödjer. Finska kyrkan har i samarbete med ACT Alliance startat ett projekt för att ge möjlighet till barn i Syrien att gå i skolan. Vi anser att det vore mycket bra och positivt för barnen i Syrien om även Svenska kyrkan deltog i ett liknande projekt för att ytterligare utöver det som redan görs ge fler barn möjlighet att gå i skolan. Om barnen får möjlighet till skolgång kan det inge hopp och utgöra grunden för en framtid i Syrien utan krig. Täby den 30 juli 2017 Julia Kronlid (SD)

28 Kyrkomötet Mot 2017:137 Kyrkomötet Motion 2017:137 av Julia Kronlid Söndagsskolematerial Förslag till kyrkomötesbeslut Kyrkomötet beslutar att uppdra till kyrkostyrelsen att i samverkan ansvariga för barn och ungdomsarbetet inom Svenska kyrkan ta fram ett enhetligt söndagsskolematerial som de församlingar som önskar kan beställa. Motivering Svenska kyrkan har i många sammanhang ett gediget och fint arbete för barn och ungdomar inte minst öppna förskolan som lockar många barnfamiljer. Inom många kyrkor finns redan resurser med barnpedagoger och personal som har god erfarenhet av barn. I andra församlingar kan situationen dock se annorlunda ut. Det är viktigt att kyrkan får vara en plats för alla åldrar och hela familjen. Hur man gör detta möjligt måste få vara upp till varje församling exempelvis beroende på hur mycket barnfamiljer man har i sin församling och vilka resurser som finns. För många familjer kan det vara uppskattat att det förutom öppen förskola och andra aktiviteter i veckan också finns någon form av barnaktivitet under högmässan på söndagen. Detta dels för att det ska finnas undervisning som är lättare för barn att ta till sig och dels för att föräldrarna lättare ska kunna delta i gudstjänsten. För en del barnfamiljer kan detta vara själva förutsättningen för att ens orka ta sig till högmässan på söndagen. Vi anser att barnen inte ska vara ett hinder för att delta i högmässa utan att det ska vara en rolig aktivitet som hela familjen kan uppskatta. Därför vill vi att kyrkostyrelsen ska få i uppdrag att ta fram ett undervisningsmaterial som är anpassat för barn och som kan användas för söndagsskola. Detta i samverkan med de inom svenska kyrkan som har ansvar för barn och ungdomsarbetet och aktörer inom eller utom kyrkan som behövs för att få fram ett så bra material som möjligt. Tanken är ett material som följer kyrkoåret så att föräldrar och barn får ta del av samma tema följt av högtider såsom påsk och jul men anpassat efter ålder. Det är naturligtvis positivt om det finns aktiviteter såsom målning, pedagogiska lekar m.m. inkluderat i materialet. Tanken med detta är att det ska vara enkelt för de församlingar som vill anordna söndagsskola att kunna beställa ett färdigt material och inte behöva ta fram det själva, och att man kan känna igen sig i söndagsskolan vilken församling man än går till i Sverige som väljer att ha söndagsskola. Täby den 1 augusti 2017 Julia Kronlid (SD)

29 Kyrkomötet Mot 2017:146 Kyrkomötet Motion 2017:146 av Axel W Karlsson Pride-rörelsen Förslag till kyrkomötesbeslut Kyrkomötet beslutar att uppdra till kyrkostyrelsen att utreda negativa, farliga och problematiska tendenser som sammanhänger med den s.k. Pride-rörelsen i den etiska vaksamhetens intresse. Motivering I Sverige är homosexuell praxis tillåten. De som värdesätter sex med det egna könet har intresseföreningar, verksamheter och årliga parader med en egen flagga. Det är bra att det är så. Till de problematiska trenderna i tiden hör att man vill fostra barn till bisexualitet. Heterosexualitet anses vara en icke önskvärd begränsning. Ungdomar drabbas av könsförvirring och s.k. könsdysfori. Man vill korrigera Skaparens verk genom kostsamma behandlingar. Ingen kan emellertid byta kön eftersom kromosomerna i varje cell i är bestämda som antingen manliga eller kvinnliga. Som kyrka har vi ett uppdrag att ge allsidig etisk vägledning, att framlägga skäl för och emot olika ståndpunkter. Kyrkan ska vara neutral i förhållande till gruppintressens maktsträvanden. Som kyrka ska vi lyssna på människor, visa solidaritet och deltagande, men inte låta oss kapas och görs till propagandaorgan för särintressen. Kyrkliga instanser ska inte heller fungera som förmyndaraktigt maktorgan och överta den enskildes ansvar att själv bilda sig en uppfattning. Att verka för att vissa sexuella läggningar framställs ensidigt positivt är inte en kyrkans uppgift, lika litet som kyrkan är kallad att förhärliga livsstilar som t.ex. nudism eller veganism. Homosexualitet kan aldrig bli mer än ett särintresse. Den kärlek som korset vittnar om är kyrkans särskilda uppgift riskerar att marginaliseras och ställas i skuggan av regnbågskärleken. Är inte dessa trender djupt problematiska för att inte säga farliga ur etisk synpunkt? Jag har för min del inget emot en tolerant inställning till homosexuella personer eller aktiviteter så länge de inte kränker andra. Många av Pride-rörelsens uttryck framstår dock som osmakliga, obscena och anstötliga. Pride-rörelsen framstår ofta som totalitär och påminner om extrem nationalism. Flaggviftande, parader och propaganda som inte får ifrågasättas. En präst som uttalat sig kritiskt anses ha kränkt denna närmast heliga rörelse och köps ut. En grupp som annonserade för prokreativ livsskapande kärlek fick sina affischer mamma, pappa, barn nedrivna. Som om inte de som åtar sig föräldraskap har anledning att vara stolta och förtjänar stöd från kyrkans sida. Som sagt, som kyrka har vi anledning att besinna oss över negativa, farliga och problematiska tendenser som sammanhänger med den s.k. Pride-rörelsen. Styrsö den 1 augusti 2017 Axel W Karlsson ( )

30 Kyrkomötet Mot 2017:148 Kyrkomötet Motion 2017:148 av Ann-Christine From Utterstedt Kunskapsapp/spel för barn och unga Förslag till kyrkomötesbeslut Kyrkomötet beslutar att uppdra till kyrkostyrelsen att skapa en kunskapsapp/-spel om Svenska kyrkan för barn och unga. Motivering Vår tillvaro blir alltmer digitaliserad och även om Svenska kyrkan ska vara den stabila grund som finns i människors vardag, bör vi också i vissa avseenden hänga med i den digitala utvecklingen. Kunskapsspel har använts, som ett komplement till annan undervisning, av den svenska skolan under en tid och tilltalar många elever. Många barn och ungdomar ägnar mycket tid framför skärmar idag. Några spel som finns på marknaden idag innebär att man också måste ut och röra sig för att kunna spela och komma vidare i spelet. Detta kan Svenska kyrkan ta fasta på för att öka intresset, nyfikenheten och kunskapen om det kristna budskapet bland barn och unga. I den här kunskapsappen/spelet kanske man exempelvis kan samla kyrkor, biskopar, psalmer, bibelord, böner, högtider och liknande samtidigt som det är pedagogiskt upplagt för att både få kunskap om hur Svenska kyrkan ser ut idag samt för att synliggöra det kyrkliga kulturarvet. Pedagogiska spellösningar kan utvecklas för att passa både i tiden och av Svenska kyrkans tro, tradition och historia. Man kan se det som ett komplement för att nå fram med den så viktiga missionen och undervisningen bland barn och unga. Västerås den 18 juli 2017 Ann-Christine From Utterstedt (SD)

31 Kyrkomötet Mot 2017:151 Kyrkomötet Motion 2017:151 av Ann-Christine From Utterstedt Psykisk ohälsa hos unga Förslag till kyrkomötesbeslut 1. Kyrkomötet beslutar att uppdra till kyrkostyrelsen att samla in goda exempel från landets församlingar och sprida de mest lyckade verksamheterna kring psykisk ohälsa utifrån en nationell kunskapsdatabas. 2. Kyrkomötet beslutar att uppdra till kyrkostyrelsen att erbjuda samtalsterapi till de ungdomar som drabbas av psykisk ohälsa. 3. Kyrkomötet beslutar att uppdra till kyrkostyrelsen att erbjuda aktiviteter som vänder sig speciellt till ungdomar med psykisk ohälsa. Motivering Den psykiska ohälsan hos unga har tyvärr ökat kraftigt de senaste åren. Anledningarna till detta kan vara flera och är givetvis inte lika för alla individer. Köerna till olika psykiatriska mottagningar är långa och individerna tvingas ofta att stå ensamma alltför länge utan att få någon hjälp. Detta medför att många inte klarar av sin skolgång eller sitt sociala liv. De riskerar att därmed att stå utanför samhället redan i ett tidigt skede i livet. Där samhället brister för de unga medborgarna har Svenska kyrkan ett ansvar att göra vad vi kan för att välkomna ungdomarna i en gemenskap som ger ett tydligt människovärde. De ungdomar som har det svårt behöver erbjudas att hitta en meningsfull tillvaro och en tillhörighet där de passar in och duger precis som de är. Det kan vi göra genom att exempelvis erbjuda samtalsterapi samt genom olika aktiviteter. I en tid av ett samhällsbygge, där man som ung kan ha extra svårt att identifiera sig, är det viktigt att Svenska kyrkan finns för en trygg och stabil grund. Svenska kyrkan bör därför satsa extra hårt på att våra unga medborgare finner fast grund och en meningsfull tillvaro i en orolig tid. Det är viktigt att välkomna de, ofta vilsna ungdomarna, i den kristna gemenskapen. Vi behöver missionera och undervisa för att tydliggöra att vi finns, var vi finns och vad vi kan erbjuda. Möjligen har vi redan lokalt över landet goda erfarenheter, kanske till och med goda lösningar att möta ungdomar med psykisk ohälsa. Därför bör kyrkostyrelsen också samla in goda exempel från landets församlingar och sprida de mest lyckade verksamheterna utifrån en nationell kunskapsdatabas. Västerås den 18 juli 2017 Ann-Christine From Utterstedt (SD)

32 Kyrkomötet Mot 2017:153 Kyrkomötet Motion 2017:153 av Jerker Schmidt och Niklas Larsson Låt David och Jonatan vara med vid vigselgudstjänst Förslag till kyrkomötesbeslut Kyrkomötet beslutar att i förslaget till ny kyrkohandbok infoga bibelordet från 1 Samuelsbokens 20:e kapitel i ordningen för vigselgudstjänst. Jonatan sa till David: Allt vad Du vill skall jag göra för Dig. Och Jonatan bekräftade åter sin kärlek till David, ty han älskade honom lika högt som sitt eget liv. David reste sig från sitt gömställe vid kullen och hälsade Jonatan tre gånger. De kysste varandra under tårar. Då sa Jonatan: Vi båda har gett varandra ett löfte inför Guds ansikte och Gud skall välsigna förbundet mellan dig och mig. (1 Samuelsboken 20:4, 17, 41 42) Motivering Sedan 2009 är det möjligt för samkönade par att viga sig i Svenska kyrkan. Ekumeniska gruppen för kristna homosexuella (EKHO) har sedan tidigare fört fram förslaget om bibelordet från Samuelboken. Detta genom sin ordförande, kyrkoherde emeritus Gunnar Bäckström, som var i kontakt med dåvarande ärkebiskopen Anders Wejryd och handläggaren för kyrkohandboken på kyrkokansliet. Det är viktigt att det finns ett bibelord i handboken som par av manligt kön kan identifiera sig med. Om kyrkomötet menar allvar med att också manlig kärlek och ansvarstagande är inrymt i vigselordningen, bör detta bibelställe bejakas. Bibelordet rymmer många dimensioner: reste sig från sitt gömställe, komma ut ur garderoben, förmå vara äkta samt våga visa sin kärlek. Vi vet också att David enligt dåtidens normer gifte sig med en kvinna. Men berättelsen finns där i Bibeln och vi har ett ansvar att förmedla den till nutidens människor. Göteborg och Osby den 2 augusti 2017 Jerker Schmidt ( ) Niklas Larsson (C)

33 Kyrkostyrelsens skrivelser Verksamhet och ekonomi Citat om Svenska Kyrkans Unga: s. 8 I samarbete med Svenska Kyrkans Unga har De Ungas Kyrkomöte utvecklats och kyrkostyrelsen ser fram emot att det perspektiv barn och unga har kommer att påverka besluten ytterligare på Svenska kyrkans högsta beslutande organ. s. 42 Svenska Kyrkans Unga talar om bibelanalfabetism. Kolla lite extra på: s. 10 Program för lärande och undervisning. Här ingår nya riktlinjer för konfirmandarbete där Svenska Kyrkans Unga är med i projektgruppen. s. 11 Arbete med asylsökande och flyktingar, diakonalt utvecklingsarbetet och själavård. Utgå ifrån Svenska Kyrkans Ungas diakonala satsning Projekt Godhet har makt över ondskan. s.xx Barn och Unga. Här talas om Barnkonsekvensanalys. s. 18 Ekumenik och internationell dialog. Svenska Kyrkans Unga är med i de ekumeniska samtalsdagarna och i ekumeniskt möte i Uppsala i oktober. s. 21 Bidra till Samhällsutvecklingen. Jämför med Svenska Kyrkans Ungas påverkansdokument. s.23 Humanitära insatser stöd till människor i utsatta situationer. Verksamhet som tangerar med detta: Projekt godhet har makt över ondskan, Agera-volontärerna. Läs omvärldsanalysen, bilaga 1.

34 Kyrkomötet KsSkr 2017:1 Kyrkomötet Kyrkostyrelsens skrivelse 2017:1 Verksamhet och ekonomi för Svenska kyrkans nationella nivå Kyrkostyrelsen överlämnar denna skrivelse till kyrkomötet. Uppsala den 14 juni 2017 Wanja Lundby-Wedin Helén Ottosson Lovén Skrivelsens huvudsakliga innehåll Denna skrivelse innehåller kyrkostyrelsens förslag till verksamhetsinriktning, kostnadsram 2018, planeringsramar enligt bestämmelser i kyrkoordningen 51 kap. 4 5 samt kostnadsramar för lokalförsörjning inom Svenska kyrkan i utlandet och Svenska teologiska institutet i Jerusalem enligt beslut i kyrkomötet Huvuddelen av planeringsperiodens budget omsluter löpande åtaganden och verksamhetskostnader som svårligen kan prioriteras bort. Antingen är ansvaret reglerat i kyrkoordningen eller så är arbetet av stor betydelse för Svenska kyrkans verksamhet. Enbart en mindre del utgör utrymme för särskilda prioriteringar. Kyrkostyrelsen prioriterar under perioden områdena Lärande och undervisning, Arbete med asylsökande och flyktingar i Sverige, Stöd till människor i utsatta situationer i världen samt Administrativ samverkan i Svenska kyrkan. Dessutom kommer perioden att präglas av En ny kyrkohandbok för Svenska kyrkan. Enligt kyrkoordningen 12 kap. 3 ska kyrkostyrelsen verka för barnets bästa och göra barnkonsekvensanalyser inför beslut, vilket kyrkostyrelsen har genomfört under beredningsarbetet. Den här skrivelsen är indelad i följande delar. I Uppdrag beskrivs den nationella nivåns uppdrag. I Skrivelsens struktur finns övergripande information och läsanvisningar. I Utmaningar och prioriteringar redovisas de utmaningar kyrkostyrelsen ser utifrån genomförd omvärldsanalys och förslag till prioriteringar. I Verksamhetens inriktning redogörs för kyrkostyrelsens planering för perioden I Ekonomi redovisas och kommenteras ekonomin i sin helhet och förslagen till kostnadsram 2018, planeringsramar och kostnadsramar för lokalförsörjning. Bilaga 1 innehåller den omvärldsbeskrivning som legat till grund för kyrkostyrelsens omvärldsanalys, prioriteringar och verksamhetsinriktning. Kyrkostyrelsen beskriver i år den nationella nivåns verksamhet i en ny struktur för att skapa bättre förutsättningar för planering, budgetering och uppföljning. Bilaga 2 ger information om kyrkostyrelsens kansli.

35 KsSkr 2017:1 Innehåll Kyrkostyrelsens förslag till kyrkomötesbeslut... 3 Uppdrag... 3 Skrivelsens struktur... 3 Utmaningar och prioriteringar... 6 Utmaningar utifrån omvärldsbeskrivning... 6 Prioriteringar... 7 Verksamhetens inriktning... 8 Reglera inomkyrkligt... 8 Utbilda för tjänst i Svenska kyrkan... 9 Stödja utveckling av församlingslivet Stödja och utveckla administration och förvaltning Värna och utveckla relationer med kyrkans omvärld Bidra till samhällsutvecklingen Samordna, genomföra och utveckla internationell mission och diakoni Utjämning och finansförvaltning Styrning och ledning Internt stöd Ekonomi Utdrag ur kyrkostyrelsens protokoll Bilaga 1. Omvärldsbeskrivning Bilaga 2. Kyrkokansliet

36 Kyrkostyrelsens förslag till kyrkomötesbeslut 1. Kyrkomötet beslutar att fastställa inriktning för verksamheten på nationell nivå. 2. Kyrkomötet beslutar att fastställa kostnadsram för 2018 till miljoner kronor. 3. Kyrkomötet beslutar att medge planeringsram för 2019 till miljoner kronor. 4. Kyrkomötet beslutar att medge planeringsram för 2020 till miljoner kronor. 5. Kyrkomötet beslutar att fastställa en ram på 74 miljoner kronor under åren för kostnader för Svenska kyrkan i utlandets fastigheter och lokaler. 6. Kyrkomötet beslutar att fastställa en ram på 6 miljoner kronor under åren för kostnader för Svenska teologiska institutets fastighet i Jerusalem. KsSkr 2017:1 Uppdrag Församlingen är den lokala pastorala nivån inom Svenska kyrkan med grundläggande uppgift att fira gudstjänst, bedriva undervisning samt utöva diakoni och mission. Stiften som är den regionala pastorala nivån främjar och har tillsyn över församlingslivet medan den nationella nivån utövar sitt stöd till församlingslivets utveckling via stiften, vilket tar sig olika uttryck genom stiftens skiftande behov. Den nationella nivåns uppgift är att vara en sammanhållande kraft för Svenska kyrkan och bidra till att uppdraget fullgörs rikstäckande. Detta sker genom ansvar för kyrkans gemensamma angelägenheter bl.a. i fråga om inomkyrklig normgivning, överprövning av beslut, gemensam information, utbildning, ekumeniska relationer samt internationell diakoni och mission. Till uppgiften hör också att vara Svenska kyrkans röst såväl i det svenska samhället som internationellt och bidra till att Svenska kyrkan som helhet är en positiv kraft för att samhället ska hålla ihop och inte dra isär. Kyrkostyrelsen styr och samordnar förvaltningen av den nationella nivåns uppgifter och företräder Svenska kyrkan. För vissa uppgifter finns råd under kyrkostyrelsen som på delegation fullgör dessa uppgifter. Skrivelsens struktur Omvärldsbeskrivningen i bilaga 1 innehåller ett antal faktorer som sammantaget ger en bild av den mångdimensionella verklighet som vi har att förhålla oss till när prioriteringar och verksamhetsinriktning ska konkretiseras. Utmaningarna är ekonomiska, organisatoriska och teologiska. Det handlar om det globala, europeiska och nationella landskapet och Svenska kyrkan i dessa. Några av de områden som finns i omvärldsbeskrivningen är inte realistiskt att Svenska kyrkan kan påverka utifrån befintliga resurser medan andra områden är centrala uppgifter för Svenska kyrkans identitet och teologi. De utmaningar kyrkostyrelsen vill lyfta fram i denna skrivelse utifrån omvärldsbeskrivningen beskrivs i avsnittet Utmaningar och prioriteringar. Enbart en mindre del av planeringsperiodens budget ger utrymme för särskilda prioriteringar och verksamheten på nationell nivå planeras fortgå i den verksamhetsinriktning som kyrkomötet 2016 beslutade. Utrymmet påverkas också av i vilken omfattning kyrkostyrelsen får årliga uppdrag från kyrkomötet. I KsSkr 2017:2 Årsredovisning för Svenska kyrkans nationella nivå 2016 presenteras pågående arbete med aktuella kyrkomötesuppdrag samt de uppdrag som slutförts. Kyrkostyrelsen konstaterar, mot bakgrund av de prognoser som tagits fram mot 2030, att det vikande antalet kyrkotillhöriga kommer att påverka ekonomin negativt på lång sikt, varför fokusering och prioritering kommer att bli allt mer nödvändigt i 3

37 KsSkr 2017:1 kyrkostyrelsens planeringsarbete framöver. I arbetet med planeringen för åren har kyrkostyrelsen, som en konsekvens av behovet att budgetera nya kostnader för bl.a. ökade bidrag till stiften, övervägt de totala kostnaderna och gjort prioriteringar för att ligga kvar inom den tidigare angivna planeringsramen. Kyrkostyrelsens förslag till verksamhet för redovisas enligt en ny struktur som avser att ska skapa bättre förutsättningar för planering, budgetering och uppföljning. Skrivelsen tar sin utgångspunkt i tio delar och dessa är: Reglera inomkyrkligt, Utbilda för tjänst i Svenska kyrkan, Stödja utveckling av församlingslivet, Stödja och utveckla administration och förvaltning, Värna och utveckla relationer med kyrkans omvärld, Bidra till samhällsutvecklingen, Samordna, genomföra och utveckla internationell mission och diakoni, Utjämning och finansförvaltning, Styrning och ledning samt Internt stöd. Kyrkostyrelsen menar att frågan om hållbar utveckling inbegriper såväl ekologi och ekonomi som sociala och andliga frågor. Det etiska perspektivet är en integrerad del i arbetet med hållbar utveckling. Etik och värdegrund är väsentliga element för att påverka och utveckla såväl kapitalförvaltning och miljödiplomering som strukturer för barnets bästa genom barnkonsekvensanalyser. Därför ingår hållbarhetsarbete inom samtliga delar som redovisas i denna skrivelse då strävan efter en långsiktigt hållbar kyrka är central. Samtliga belopp i skrivelsens tabeller anges i miljoner kronor, mnkr, där inte annat anges och avrundningsdifferenser kan förekomma. I tabellerna per verksamhet redovisas intäkter och kostnader. Resultatet i tabellerna visar nettokostnaden, d.v.s. den kostnad som finansieras av avgifter gemensam verksamhet och avkastningen från finansförvaltningen. På grund av den nya strukturen saknas i ett övergångsskede jämförelsesiffror i tabellerna per verksamhet. I kommande skrivelser planeras jämförelsetal finnas med. I diagrammet nedan visas planerad kostnadsram per år. Diagram 1. Kostnadsram Verksamhet och ekonomi jämfört med föregående ram VoE VoE Kostnadsramen för år 2018 uppgår till mnkr vilket är i enlighet med föregående rambudget. År 2019 är budgeten något lägre än tidigare planering. Planeringsramen för 2020 understiger 2019 års planeringsram med 73 mnkr främst på grund av att satsningen på flykting och asylsökande på 60 mnkr sträcker sig till och med

38 Diagram 2. Fördelning totala intäkter år 2018 KsSkr 2017: Avgift gemensam verksamhet (960) Övriga utjämningsavgifter (1038) 212 Insamlade medel (196) Kyrkoantikvarisk ersättning (460) 460 Erhållna bidrag (212) Övriga intäkter (95) Förändr. ändamålsbest. medel (2) Finansnetto (401) De totala intäkterna inklusive finansnetto uppgår till mnkr. Diagram 3. Totala kostnader år 2018 fördelade per verksamhet Reglera inomkyrkligt (-51) Utbilda för tjänst i kyrkan (-52) Stödja utveckling av församlingslivet (-295) Stödja och utv. adm. och förvaltning (-370) Kyrkliga kulturminnen (-468) Värna och utv. relationer med kyrkans omvärld (-77) Bidra till samhällsutvecklingen (-18) Samordna och utv. int. mission och diakoni (-419) Finansförvaltning (-11) Utjämning (-1337) Styrning och ledning (-83) Internt stöd (-59) De totala kostnaderna år 2018 uppgår till mnkr vilket inkluderar kostnader för fastighetsfinansiering och satsningen Dela tro dela liv, vilka inte ingår i kostnadsramen. 5

39 KsSkr 2017:1 Utmaningar och prioriteringar I stycket som följer beskrivs de utmaningar kyrkostyrelsen vill lyfta fram utifrån omvärldsbeskrivningen i bilaga 1 samt de områden som kyrkostyrelsen vill prioritera under planeringsperioden. Utmaningar utifrån omvärldsbeskrivning Fler på flykt Svenska kyrkan arbetar både internationellt och nationellt med humanitärt bistånd och försoning. Detta arbete handlar om konkreta åtgärder för flyktingar, påverkansarbete och opinionsbildning. En angelägen utmaning är att bidra till integration och att med fakta och en kristen människosyn bemöta främlingsfientlighet och protektionism. Klimatförändringar är ett växande hot Klimatförändringarna är globala och de utmaningar mänskligheten ställs inför är stora. Svenska kyrkan är en av Sveriges största skogs-, jord- och fastighetsförvaltare, vilket ger möjlighet att inta en ledande roll i ett ansvarsfullt förvaltarskap och i nyttjande av ny miljöteknik. Svenska kyrkan har också en viktig uppgift att bedriva påverkansarbete så att Sverige lever upp till sina åtaganden för att nå 1,5-graders målet. Ökande socioekonomiska klyftor Ett samhälle som drar isär påverkar Svenska kyrkan och ökar behoven av diakonal verksamhet. Ökad populism vittnar om risker med ökande och bestående polarisering av samhällen. Nationella och lokala satsningar, förankrade i en kristen människosyn, bidrar till att stärka resurssvaga gruppers möjligheter att på jämlika villkor delta i samhället. Svenska kyrkans potential att bidra till integration och gemenskap har genom historien visat sig vid nationella trauman men också i det enträgna arbetet med att skapa eller bevara det sociala kittet mellan människor med olika bakgrunder genom den grundläggande övertygelsen att alla människor är skapade till Guds avbild. Ökande behov men minskad offentligt finansierad välfärd Trots ökande behov är idag, enligt Sveriges Kommuner och Landsting, cirka färre sysselsatta inom välfärdssektorn än 1990, inkluderat dem som arbetar i privata välfärdsföretag. Idéburet offentligt partnerskap har ökat och det civila samhällets växande utrymme erbjuder en ny spelplan och nya utmaningar för en kyrka som aktivt vill bidra till att forma framtiden. Liksom det övriga civilsamhället har Svenska kyrkan redan tagit ett stort ansvar med egenfinansierade insatser. Om inte den demografiska utvecklingen förändras kommer behovet av att värna särskilt utsatta grupper att öka även fortsättningsvis. Ökande psykosocial ohälsa Kyrkan har en särskild uppgift att ta människans behov av mening på yttersta allvar. Ökad tillväxt och konsumtion leder inte nödvändigtvis till upplevelse av livskvalitet. Existentiell ohälsa är ett diffust men reellt tillstånd i samtiden. Ungas livsvillkor och existentiella sårbarhet Ungdomen är en tid av möjligheter men också av existentiell sårbarhet som kommer till uttryck i ett aktivt identitetssökande. Särskilt påtagligt blir detta i en tid präglad 6

40 av ekonomisk osäkerhet, en uppsjö av alternativ, avsaknad av självklara auktoriteter, och sanningsrelativism. Denna mångtydighet kan gynna såväl nyfikenhet och tolerans som en längtan efter entydighet. Kyrkan står inför en utmaning att i sin undervisning både bevara en öppenhet för mångfald och att kunna ge vägledning och en grund att stå på. KsSkr 2017:1 Fragmentering ökar behovet av öppna mötesplatser Svenska kyrkan skapar och förvaltar rum för möten öppna för alla. Dessa är en tillgång i en tid av ett snabbt och fragmenterat informationsflöde. Ökande segregation i kombination med möjligheten att stänga in sig i sin egen informationsmiljö, gör behovet av platser för autentiska möten trängande. Ökande behov av lärande och undervisning Tillgången till kristendomens existentiella resurser begränsas hos allt fler av att de, saknar den förståelse och de nycklar som skulle göra den tillgänglig. Ett ökat fokus på lärande och undervisning, både för dem som för första gången kommer i kontakt med kyrkan och för dem som söker vägar till fördjupning inom dess tradition, är därför fortsatt centralt. Ökande mångfald av religiösa uttryck och traditioner Svenska kyrkans erfarenhet av ekumeniskt samarbete, vittomspännande nätverk av samarbets- och dialogpartner samt rikedom av existentiell reflektion gör den väl rustad att möta det mångkulturella och mångreligiösa samhällets utmaningar. Bristen på gemensamma berättelser som förmår formulera meningsbärande visioner för individer och samhälle har lagt grunden för parallella religiösa uttryck och praktiker även inom Svenska kyrkan. Impulser från andra traditioner, kristna och andra, kan ge ny näring till, men också öka de inre spänningarna i Svenska kyrkan. För att möta denna utmaning krävs en fortsatt förankring i den egna traditionen kombinerad med teologisk och liturgisk bearbetning. Minskande resurser på längre sikt De långsiktiga prognoser som kyrkostyrelsen tagit fram mot år 2030 pekar på en minskning av medlemsintäkterna. Den accelererande generationsväxlingen bland medlemmarna innebär att den period som varit, då inkomstutvecklingen bland medlemmarna motverkat effekten av att medlemsantalet minskat, närmar sig sitt slut. Detta kräver betydande kostnadsminskningar i hela Svenska kyrkan. Prioriteringar Mot bakgrund av ovanstående utmaningar vill kyrkostyrelsen under planeringsperioden särskilt prioritera områdena Lärande och undervisning, Arbete med asylsökande och flyktingar i Sverige samt Stöd till människor i utsatta situationer i världen. För att rusta församlingarna att möta dessa utmaningar i ett långsiktigt perspektiv av minskande intäkter prioriterar kyrkostyrelsen också Administrativ samverkan i Svenska kyrkan. Dessutom kommer perioden att präglas av en Ny kyrkohandbok för Svenska kyrkan. Dessa områden beskrivs närmare i den verksamhetsbeskrivning som följer. 7

41 KsSkr 2017:1 Verksamhetens inriktning I stycket som följer beskrivs kyrkostyrelsens förslag till verksamhet för den nationella nivån åren Verksamheten redovisas enligt en struktur i tio delar. Reglera inomkyrkligt Verksamhetens inriktning är att för kyrkomötet utreda och bereda beslut om ändringar i kyrkoordningen avseende bestämmelser om kyrkans tro, bekännelse och lära, kyrkans böcker, gudstjänster, sakrament och övriga handlingar, tillhörigheten till kyrkan, kyrkans vigningstjänst, den kyrkliga organisationen och de regler efter vilka församlingar och stift samt organ på nationell nivå ska fullgöra sina uppgifter. Arbetet innebär också att kommunicera inomkyrkliga regler samt att planera, genomföra och utföra efterarbete kopplat till kyrkomötet. I samarbete med Svenska Kyrkans Unga har De ungas kyrkomöte utvecklats och kyrkostyrelsen ser fram emot att de perspektiv barn och unga har kommer att påverka besluten ytterligare på Svenska kyrkans högsta beslutande nivå. En ny kyrkohandbok Perioden som helhet kommer att präglas av arbetet med en ny kyrkohandbok för Svenska kyrkan. Ett förslag till ny kyrkohandbok lämnas till kyrkomötet 2017, för att kunna tas i bruk under Kyrkohandboken syftar till att underlätta församlingars möjligheter att utveckla sitt lokala gudstjänstliv och främja det gemensamma för Svenska kyrkan. Om kyrkomötet antar förslaget till ny kyrkohandbok kommer det att ske en slutbearbetning av den nya kyrkohandbokens översättningar till nationella minoritetsspråk, svenskt teckenspråk och andra språk, t.ex. engelska. Översättningar kan komma att innefatta även andra språk som används i Sverige idag, t.ex. arabiska och persiska. Implementeringen i församlingslivet inleds. Det planeras för informationsoch fördjupningsmaterial samt en körutgåva. Utöver detta avser kyrkostyrelsen att överlämna ett missale, en mässbok som innehåller ordningen och musiken för mässan och gudstjänsterna, till alla kyrkor i Svenska kyrkan. Ett webbverktyg kommer att tillhandahållas så att gudstjänstagendor för församling, präster, kyrkomusiker och kör kan skapas. Under planeringsperioden kommer en bearbetning av kyrkohandbok del II med vignings- och mottagningshandlingar också att inledas. Kyrkoval Kyrkostyrelsen har ett övergripande ansvar för samtliga direkta val i hela landet genom att på olika sätt biträda stiften i deras uppgifter genom utarbetande av gemensamma rutiner, information och utbildning. Verksamheten under perioden inriktas på att ta tillvara erfarenheterna från tidigare kyrkoval och kyrkovalet i september För närvarade bedöms kostnadsbilden avseende kyrkoval 2021 vara oförändrad i jämförelse med Tabell 1 Intäkter och kostnader Reglera inomkyrkligt Reglera inomkyrkligt Intäkter Kostnader Resultat

42 Inom verksamheten finns planerade kostnader för Svenska kyrkans gudstjänstböcker, kyrkoordningen, kyrkomötet, nämnderna för överprövning, kyrkovalet m.m. I jämförelse med föregående rambudget ökar kostnaderna genom ibruktagande av en ny kyrkohandbok. De planerade kostnaderna för kyrkomötet uppgår till ca 22 mnkr och ökar till 25 mnkr för 2020 som är året före valår. För kyrkovalet ingår planerade kostnader om 4 mnkr för 2018, 15 mnkr för 2019 och 20 mnkr för Inom kyrkovalet har de planerade kostnaderna omfördelats mellan åren, men det innebär inte någon förändring av de totala kostnaderna för 2021 års val. De planerade kostnaderna för implementering av den nya kyrkohandboken uppgår till ca 12 mnkr 2018, 5 mnkr 2019 och 4 mnkr Kostnaderna avser bl.a. implementering, översättningar, psalmbokshäfte, musikkompetens, webbverktyg och utskick av ett missale till alla kyrkor. KsSkr 2017:1 Utbilda för tjänst i Svenska kyrkan Verksamheten innebär utveckling och genomförande av Svenska kyrkans integrerade pastoralteologiska utbildning för diakoner, församlingspedagoger, kyrkomusiker och präster efter genomförd grundutbildning samt påbyggnadsutbildning som den behörighetsgivande kyrkoherdeutbildningen. Verksamheten inriktas på att stärka studenternas färdigheter och yrkesidentitet, deras förmåga att analysera och reflektera över kyrkan, samt att bekräfta och fördjupa deras samhörighet med Svenska kyrkan. Utbildningarna ska utveckla kyrkomedarbetare vars kompetens svarar mot Svenska kyrkans framtida behov. Utbildningen innehåller gemensamma moment för att de studerande i framtiden ska vara förberedda för att samverka på bästa sätt, men också kurser specifika för respektive yrke. Utbildningsinstitutet bedriver undervisning i Uppsala och Lund. Därtill ges den pastoralteologiska grundkursen en termin på halvfart varannan termin i Göteborg och var fjärde termin i Umeå förutsatt att tillräckligt studerandeunderlag finns. Vidare sker samarbete kring den pastoralteologiska terminen vid de fyra folkhögskolor som bedriver kantorsutbildning. Under perioden genomförs en genomlysning av utbildningsreformen för att bedöma behovet av eventuella justeringar. Kyrkostyrelsen anger villkoren för tillträde till de kyrkliga utbildningarna, bestämmer utbildningsplaner och ser till att de kyrkliga utbildningarna erbjuds i tillräcklig omfattning. Vidare ges stöd till stiftens och församlingarnas rekrytering till kyrklig tjänst och utbildning, bl.a. genom rekryteringskonferenser och informationsmaterial. Annan utbildning och fortbildning för medarbetare, förtroendevalda och ideellt engagerade i stift och församlingar ingår i respektive område där ordinarie verksamhet bedrivs. Utbildningar och fortbildningar inom dessa områden genomförs i samråd med stiften och är ett stöd till stiftens fortbildningsansvar. Tabell 2 Intäkter och kostnader Utbilda för tjänst i Svenska kyrkan Utbilda för tjänst i kyrkan Intäkter Kostnader Resultat Inom verksamheten finns planerade kostnader för utbildning m.m. Kostnaderna är i nivå med tidigare planering. 9

43 KsSkr 2017:1 Stödja utveckling av församlingslivet Verksamheten inriktas på insatser för stöd till stift och församlingar i Sverige och församlingar utomlands i deras arbete med att främja och utveckla församlingarnas grundläggande uppgift. Insatserna är inriktade på omvärldsbevakning och forskning, administrativ samverkan (som beskrivs i eget avsnitt), stöd till församlingens grundläggande uppgift samt kommunikation. Inriktningen är densamma som den prioritering kyrkostyrelsen fastställt efter samråd med stiftens styrelser. De utmaningar som nämnts tidigare är av central betydelse för Svenska kyrkans församlingsliv och utgör grund för det särskilda stöd till församlingslivet som planeras från kyrkostyrelsen. Stödet ges antingen direkt till församlingarna eller via stiften, därtill lämnas stöd direkt till stiften. Vissa utvecklingsarbeten äger rum i samarbete med något eller några stift med särskilt intresse och engagemang inom ett verksamhetsområde. Ett program för lärande och undervisning Kyrkostyrelsen prioriterar en genomgripande satsning på lärande och undervisning genom ett systematiskt och sammanhållet program för alla åldrar för att stärka det arbete som görs lokalt. Tillsammans med stift och församlingar behöver vi utveckla vår syn på det gemensamma undervisningsansvaret på ett sätt som stärker bildning och gör skillnad för individer, grupper och på samhällsnivå. Programmet ska stärka oss i kallelsen att vara kristna i samhället. Det är en särskild utmaning för Svenska kyrkan att i sin samtid bearbeta frågan om lärande och undervisning så att vi människor både kan lära känna kristen tro och livshållning och få möjlighet att växa och mogna i tro. Kyrkan har ett ansvar att förmedla sitt kulturarv och sin rikedom av berättelser och det är länge sedan den kristna socialiseringen skedde i hemmen eller i skolan. Traditionen behöver bli levande så att vi människor idag kan relatera till den och finna fördjupat livsmod, hopp och gemenskap i församlingarna. Satsningen innebär att stärka kunskapen i kristen tro och ge förutsättningar och redskap till fördjupning, att öka förmågan hos människor att själva fatta välgrundade beslut i komplexa frågor som berör grundläggande värden samt att bidra till folkbildningen om kristen tro. Kyrkostyrelsens ambition med satsningen på kyrkans undervisning och mission för alla åldrar, Dela tro dela liv, som inleddes 2012 och som fasas ut under 2018, har varit att bidra till församlingarnas arbete för människors livslånga lärande och att påverka församlingarnas strukturerade långsiktiga planering i sina undervisningsoch missionsuppdrag. Dela tro dela liv kommer att utvärderas i sin helhet och erfarenheter kommer att tas tillvara och vidareutvecklas bl.a. genom att den satsningen avslutas med en konferens I förberedelsearbetet för ett strukturerat och systematiskt program för lärande och undervisning har överläggningar med stiftsstyrelser och domkapitel genomförts. Det fortsatta arbetet kommer att ske i en process som säkerställer delaktighet, förankring samt att kunskap och det arbete som redan görs lyfts fram och tas tillvara. Detta sker bl.a. i arbetsgrupper med förtroendevalda, anställda och ideellt engagerade från församlingar och stift samt ytterligare personer med relevant expertis som arbetar fördjupat med innehållsfrågor och utformning. Förstudier görs för att utforma en digital plattform med innehåll som kan utarbetas som tematiska moduler. Det nya programmet för lärande och undervisning kommer även att bygga på resultat från forskningsprojektet Meningsskapande och lärande i Svenska kyrkans praktiker, nära knutet till Dela tro dela liv. Likaså kommer erfarenheter från 10

44 reformationsåret att utgöra en resurs och internationella samarbeten kommer att integreras. Arbetet behöver även ske i nära samverkan med bl.a. översynen av Riktlinjer för Svenska kyrkans konfirmandarbete. En skrivelse med ett förslag till kyrkoordningsreglering som stärker undervisningsuppdraget kommer att överlämnas till kyrkomötet Bedömningen är att kostnaderna under den inledande fasen är mer begränsade och att det i periodens sista del är möjligt att få till stånd ett mer omfattande gemensamt arbete. Kyrkostyrelsen avser att återkomma till detta i nästa års skrivelse. KsSkr 2017:1 Arbete med asylsökande och flyktingar i Sverige Arbetet med asylsökande och flyktingar i Sverige är ett prioriterat område för kyrkostyrelsen. Det stora antalet asylsökande i Sverige, med en dramatisk ökning under hösten 2015, innebär att flykting- och integrationsfrågor utvecklats till centrala områden i en strävan efter ett hållbart samhälle. För fortsatt stöd i arbetet med asylsökande och flyktingar har kyrkostyrelsen avsatt 60 mnkr årligen t.o.m. år Det är ännu för tidigt att göra en väl grundad bedömning av behovet av extra finansiering i församlingar, stift och i det internationella arbetet längre fram än så. Under 2016 har många nya verksamhetsområden utvecklats och byggts upp i församlingar och stift och kyrkostyrelsen följer utvecklingen och det arbete som görs i stift och församlingar. Det fortsatta utvecklingsbehovet, behov av finansiering för att upprätthålla etablerad verksamhet samt vilken verksamhet som kommer att avslutas går att bedöma tidigast efter något år. Den nationella stödfunktionen Support migration som etablerades 2016 för att bistå stift och församlingar med kunskap, aktuell information och erfarenhetsutbyte kommer att finnas kvar, inte minst för att ge stöd i integrationsinsatser. Det handlar också om att bidra med stöd till församlingarnas diakonala arbete i mötet med de människor som fått avslag på sina asylansökningar i Sverige. Svenska kyrkan kommer även fortsättningsvis att bidra till verksamhet och utveckling av Rådgivningsbyrån för asylsökande och flyktingar, dit många människor söker sig för kostnadsfri juridisk rådgivning, familjeåterförening och svenskt medborgarskap. Det förväntas ett ökat tryck på juridisk kompetens, specialiserad för asyl- och flyktingfrågor och en fortsatt utveckling av Rådgivningsbyråns verksamhet blir en naturlig konsekvens. Diakonalt utvecklingsarbete och själavård De ökade inkomstklyftorna, skillnaden mellan dem som befinner sig i arbete och dem som är arbetslösa samt gapet mellan de kommuner som avfolkas och de med stark befolkningstillväxt är stora. Att befinna sig utanför arbetslivet innebär inte bara sämre ekonomiska förutsättningar för den enskilde utan minskar också möjligheten till delaktighet i samhället som är en viktig beståndsdel för identiteten. Inte minst barn drabbas hårt när familj och samhälle belastas ekonomiskt och socialt. Detta är klyftor som också växer inom Svenska kyrkans församlingar. Under perioden genomförs en bearbetning av Svenska kyrkans roll och uppgift i välfärden och arbetet rymmer en flerårig dialog- och arbetsprocess i nära samverkan med stiften samt ett strukturerat erfarenhetsutbyte och kunskapsspridning. Syftet är att skapa ytterligare beredskap att möta de sociala utmaningar Svenska kyrkan ställs inför och stimulera till utveckling och nytänkande när det gäller Svenska kyrkans sociala ansvarstagande i samhället. I de samhällsförändringar som sker på välfärdsområdet efterfrågas Svenska kyrkan och de mervärden kyrkans delaktighet ger i en social ekonomi. Sedan länge 11

45 KsSkr 2017:1 finns flera etablerade lokala samarbeten mellan Arbetsförmedlingen och församlingar i syfte att stödja människor i arbetslöshet och efter det nationella projektet Mer än jobb och det avtal Svenska kyrkan tecknat med Arbetsförmedlingen har församlingarnas kompetens stärkts ytterligare inom området. Kyrkostyrelsen samordnar Svenska kyrkans familjerådgivning samt ger stöd till den själavårdande verksamheten vid samhällets institutioner, sjukhus, universitet, kriminalvård och i samarbetet kyrka och polis. Jourhavande präst genom tre kanaler, via telefon 112 och via nätet i form av chatt och digitalt brev, är en samhällsinsats som används alltmer och som behöver förstärkas. Den ökade ohälsan bland unga är oroväckande. Den diakonala aspekten av kyrkans arbete med barn och unga måste därför tas på allvar och ett exempel på detta är att stärka chattfunktionen i Jourhavande präst. Många människor som idag saknar en närmare relation till Svenska kyrkans verksamhet skulle kunna tänka sig att göra en ideell insats inom ramen för Svenska kyrkans verksamhet, främst inom det sociala området, t.ex. arbete med flyktingar. Dessa människors engagemang, kompetens och nätverk bör tas tillvara och anställda i Svenska kyrkan behöver utbildas i att leda ideella medarbetare med varierande kompetens. Kyrkostyrelsen stödjer ideellt engagemang genom att bidra till och samverka med nätverket Ideellt forum i Svenska kyrkan som i samverkan med stiften erbjuder fortbildning, erfarenhetsutbyte och lärande samt ansvarar för och förvaltar Volontärbyrån i Svenska kyrkan. En kyrka med fler ideella krafter kan både berika och förnya verksamheten. Svenska kyrkan är också aktiv medlem i paraplyorganisationen Forum Idéburna organisationer med social inriktning. Barn och unga Barn och unga är viktiga här och nu i gudstjänster och församlingsliv och de är också framtidens vuxna. Att bereda plats och ta tillvara barn och ungas perspektiv och erfarenheter är viktigt både för Svenska kyrkans utveckling och för de unga själva. Arbetet med att stärka barns och ungas delaktighet i Svenska kyrkan fortsätter i samverkan med stiften och tillsammans med Svenska Kyrkans Unga. Svenska Kyrkans Unga får även fortsättningsvis ett ekonomiskt bidrag från kyrkostyrelsen varje år. De barnkonsekvensanalyser som görs inför beslut i församlingar, stift och på nationell nivå är ett uttryck för en prioritering som i praktiken innebär en återkommande nyorientering. Detta innebär eftertanke i vår strävan att värna barnets livssituation och en utmaning att verka för en kyrka som rymmer barn och unga. Under perioden påbörjas en utvärdering av det arbete som hittills gjorts med barnkonsekvensanalyser i Svenska kyrkan. De erfarenheter och lärdomar som analyserna bidragit till i stift och församling ska summeras och lyftas fram, i syfte att säkra och utveckla arbetet. Under perioden genomförs och slutförs ett utvecklingsarbete med syftet att dels stärka informationsinsatser och dels uppmärksamma konfirmationens betydelse som ett stöd till ungas livskvalitet. Stiftsvisa fortbildningar genomförs under perioden. Kommunikationsstöd De förändrade kommunikationsmönstren, inte minst genom sociala medier, utmanar kontinuerligt Svenska kyrkan. Det finns förväntningar på närvaro och snabba svar i fler kanaler. Under planeringsperioden behöver därför fler medarbetare utbildas för att kunna integrera sociala medier i sitt arbetssätt. 12

46 Den demografiska utvecklingen i Sverige, med ökad inflyttning till städer och sammanläggning av församlingar, har förändrat förutsättningarna för församlingarnas lokala kommunikationsarbete. Vissa mindre församlingar har begränsade resurser för kommunikation, samtidigt som kompetens och ekonomi förbättras i de större pastoraten. Detta ställer krav på praktiskt och strategiskt kommunikationsstöd till stift och församlingar som möter de skiftande lokala behoven. Även inom den digitala kommunikationen märks den ökade segregationen, de gemensamma digitala ytorna är för vissa personer alltför begränsade och för andra alltför komplicerade. Detta är ett faktum som behöver beaktas i det fortsatta kommunikationsstödet. De kommunikationsverktyg som redan finns utvecklade och är tillgängliga bör användas och för kyrkostyrelsen handlar det om att i samarbete med stiften synliggöra dem ytterligare för församlingarna. KsSkr 2017:1 Statistik, analys och forskning Verksamheten inriktas på att främja forskning inom teologi och andra för kyrkans liv och verksamhet väsentliga områden. Forskningsresultaten utgör underlag för Svenska kyrkans reflektion över sin identitet och sitt uppdrag samt reflektion över religioners roll i det mångkulturella samhället. Under planeringsperioden bedrivs forskningen utifrån den gemensamma plattformen Samhällsteologi. Genom omvärldsanalyser tas beslutsunderlag fram så att församlingar och stift ska kunna forma en verksamhet som är motiverad i deras sammanhang och som bidrar till kyrkans samlade förmåga. I de s.k. kyrkbussarna samlas och samordnas kyrkostyrelsens alla interna och externa enkätundersökningar i syfte att effektivisera och underlätta för församlingar och för de som medverkar i undersökningar externt. Arbete med att utveckla en kunskapsbank för spridning av statistik samt resultat av forskning och undersökningar pågår och kommer att bidra till stift och församlingars uppföljnings- och omvärldsanalysarbete. Förmågan att nå fram med fakta, fördjupning och analys behöver stärkas och nya former för att öka tillgängligheten till information etableras. Samordning krisberedskap Verksamheten innebär ansvar för att samordna krisberedskapen inom Svenska kyrkan och att stödja insatser lokalt. Samverkan sker med stiftens ansvariga och råd och anvisningar för hur säkerhetsarbetet ska bedrivas finns i Svenska kyrkans riktlinjer för krisberedskap. Utbildningsmaterial och handbok uppdateras kontinuerligt. Inom ramen för kyrkostyrelsens krisberedskap och krisledning ges stöd till utlandsförsamlingarnas verksamhet och den internationella verksamhetens utsända medarbetare. Kyrkostyrelsen ansvarar, enligt samarbetsavtal med Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, för att rekrytera präster till Stödstyrkan, som upprättats för att stödja svenska utlandsmyndigheter och medborgare i händelse av allvarlig olycka eller katastrof. En aspekt av krisberedskapen som fått en allt större betydelse utifrån den aktuella samhällssituationen med ökat hot både i Sverige och i resten av världen, är säkerhetsfrågorna. Arbetet med säkerhetsaspekter under resor och vistelser utomlands för utsända medarbetare samt kyrkokansliets personal och förtroendevalda kommer därför att förstärkas ytterligare och denna del ryms inom verksamheten Internt stöd. 13

47 KsSkr 2017:1 Flerspråkighet Arbetet för flerspråkighet inriktas på kunskapshöjande och metodutvecklande insatser som förväntas ge församlingarna bättre förutsättningar att klara den grundläggande uppgiften även på de nationella minoritetsspråken och teckenspråk. På vissa orter är församlingen den enda organisation som företräder minoriteten och har en viktig roll som röstbärare i minoritets- och urfolksfrågor. De diakonala insatserna behövs för att möta samer i deras existentiella frågor och för att stärka och fördjupa dialogen för försoning med Svenska kyrkan. Främja utlandsförsamlingar Verksamheten inriktas på att verka för kyrklig verksamhet bland svenskar som vistas utomlands samt att rekrytera och utbilda medarbetare och utlandsplacerad personal. Verksamheten innebär en konsultativ uppgift i förhållande till utlandsförsamlingarna. Svenska kyrkan finns på 40 platser i 23 länder. Kyrkorna är ofta samlingsplatser för svenskar utomlands, inte minst vid kris och katastrof som under den senaste tidens terrorattentat. Dessa dåd är inte enstaka händelser utan en verklighet att förhålla sig till. Det rådande världsläget innebär att säkerhetsaspekter är högt prioriterade. Detta innebär att fortbildning i krisberedskap av medarbetare är viktig och säkerhetsrutiner aktualiseras kontinuerligt. I de delar av världen där det inte finns underlag för att bilda församlingar finns idag mobila präster i Asien, Afrika och Latinamerika. Det diakonala arbetet utvecklas kontinuerligt och nya arbetsformer etableras. Under planeringsperioden ska stiftskontakterna stärkas och utvecklas parallellt med det ordinarie arbetet för att utbilda och inspirera de ideellt engagerade i Sverige och medarbetarna i utlandsförsamlingarna. En juridisk genomgång av utlandsverksamheten, finns under verksamheten Styrning och ledning, och genomförs i syfte att säkerställa att utlandsverksamheten bedrivs i ändamålsenliga former och i enlighet med gällande reglering i respektive land. Tabell 3 Intäkter och kostnader Stödja utveckling av församlingslivet Stödja utveckling av församlingslivet Intäkter Kostnader Resultat Inom verksamheten finns planerade intäkter och kostnader för forskning, analys och statistik, kommunikationsstöd, diakonalt utvecklingsarbete, migration, integration och mångfaldsfrågor, barn, ungdomar och unga vuxna, flerspråkighet och minoriteters rättigheter, ideellt engagemang, främjande av utlandsförsamlingar, samordning krisberedskap m.m. Intäkter och kostnader är i nivå med tidigare planering. Här återfinns bl.a. kostnader för arbetet med flyktingar och asylsökande om 60 mnkr år 2018 och De planerade kostnaderna för att främja utlandsförsamlingar inom denna verksamhet uppgår till 80 mnkr. Arbetet med kommunikationsstöd planeras till 65 mnkr. Den samlade verksamheten för Rådet för Svenska kyrkan i utlandet redovisas i tabell 17 och den nationella fastighetsfinansieringen redovisas i tabell

48 Stödja och utveckla administration och förvaltning KsSkr 2017:1 Verksamheten inriktas på insatser till stift och församlingar i Sverige och utomlands för en effektiv administration och förvaltning av gemensamma angelägenheter. Det handlar om stöd till stiften i deras arbete att främja en god förvaltning i församlingar och pastorat, direkt stöd till församlingar och pastorat för administration och förvaltning samt effektiv förvaltning på nationell nivå av gemensamma angelägenheter. Administrativ samverkan i Svenska kyrkan Det är en utmaning att på samtliga nivåer i Svenska kyrkan samarbeta för att visa det goda arbete Svenska kyrkan gör. Över tiden kommer intäkterna från kyrkoavgiften att minska varför planering och åtgärder behövs inför en tid av mindre ekonomiskt utrymme till verksamhetens förfogande. Samverkan och samordning inom Svenska kyrkan är ett angeläget och prioriterat område för att kunna bedriva kostnadseffektiv, kvalitativ och hållbar verksamhet. Kyrkostyrelsens strävan är att det ska finnas en likvärdig kvalitet inom det administrativa området i hela Svenska kyrkan, även om förutsättningarna är olika. För att möta behoven av en hållbar verksamhet med fokus på ständig effektivisering och kvalitetsutveckling, arbetar kyrkostyrelsen vidare för gemensam administrativ samverkan. Genom att bl.a. erbjuda IT-system som är anpassade till gemensamma processer och arbetssätt skapas förutsättningar för kvalitativa och effektiva stödfunktioner. På det sättet bidrar kyrkostyrelsen till att församlingar även på sikt ska kunna ha tillräckliga resurser för att på bästa sätt verka i sin samtid genom att fira gudstjänst, bedriva undervisning samt utöva diakoni och mission. Utvecklingsarbetet sker i samarbete med stiften och inom de fem verksamhetsområden som stiften och kyrkostyrelsen beslutat prioritera: IT, fastigheter, ekonomioch lönehantering, ärende- och dokumenthantering samt inköpsstöd. Under perioden intensifieras arbetet med att tydliggöra och kommunicera de kostnadsbesparingar och den kvalitetshöjning som den administrativa samverkan möjliggör. Under 2016 sparades som exempel 117 mnkr i Svenska kyrkan som helhet genom de ramavtal som tecknats. Uppskattningsvis finnas en besparingspotential på mnkr per år vid samverkan enbart vad gäller inköp. Samtliga ramavtalsleverantörer accepterade under 2016 Svenska kyrkans uppförandekod för leverantörer, som innehåller krav på miljöhänsyn, arbetsvillkor, andra mänskliga rättigheter och förbud mot korruption. Detta innebär en potential att påverka näringslivet samtidigt som Svenska kyrkan sparar pengar. Kyrkostyrelsen tecknar varje år ett kopieringsavtal med Bonus Presskopia som ger församlingar rätt att kostnadsfritt kopiera exempelvis sångtexter för verksamheten. Detta ramavtal kommer under perioden att påverkas utifrån behovet av avtal för kopiering av den nya kyrkohandboken, men ryms i verksamhetsområdet Stödja utveckling av församlingslivet. Idag erbjuder 12 stift sina församlingar och pastorat att nyttja koncepten inom de samverkansområden som benämns GAS Ekonomi respektive GAS Personal. Stiften tillhandahåller ofta det administrativa stödet kopplat till GAS i form av servicebyråtjänster. Kyrkostyrelsen stödjer de stift som etablerar service inom det administrativa området med bl.a. gemensamma utbildningar, samråd och vägledning i olika frågor. En majoritet av stiften har även, för den egna verksamheten, valt att nyttja det system för gemensam lönehantering som används i församlingar och pastorat. Med utgångspunkt i en analys från Göteborgs stift, vars slutsatser bedöms som möjliga att generalisera för hela landet, uppvisas en effektivitet bland stiftens församlingar när det gäller lönehantering på 20 procent av vad som vore möjligt att uppnå vid sam- 15

49 KsSkr 2017:1 verkan. Av analysen framgår även betydande effektiviseringsmöjligheter inom andra administrativa områden. Med andra ord finns betydande möjligheter att öka effektiviteten i relation till dagens hantering. En nyckel för ökad effektivitet är att hantera administrationen på färre ställen än idag. Teknisk infrastruktur Ansvaret för de gemensamma systemlösningarna innebär drift, förvaltning och utveckling av gemensamma IT-system inom bl.a. områdena kyrklig administration, ekonomi och personal, fastighet och kulturarv, digital kommunikation samt den gemensamma IT-plattformen. Verksamheten innebär även ansvar för utbildning och support. Arbetet med gemensamma IT-system är en central förutsättning för det strategiska arbetet inom det administrativa samverkansområdet. Verksamheten inriktas på en stabil organisation för stöd till både verksamhet och användare inom IT-området. Krav på hög säkerhet och kontinuerlig riskanalys är naturliga delar av verksamheten. Genom plattformen hanterar kyrkostyrelsen även driften av församlingarnas ITmiljö och programvaror, däremot har den nationella nivån inte ansvar för nät och datorarbetsplatser. Inom dessa områden finns i stället olika typer av ramavtal som kyrkostyrelsen tar ansvar för att samordna och kvalitetssäkra. Nya systemstöd utvecklas och upphandlas kontinuerligt. Det beror på tillkommande behov, nya områden för samverkan samt att systemen når slutet av sin tekniska livslängd. En osäkerhetsfaktor under planeringsperioden gäller konsekvenserna av EU:s nya Dataskyddsförordning som träder i kraft i maj Reformen innebär bl.a. att en direktverkande EU-förordning ersätter tidigare direktiv och därmed nationell lagstiftning såsom den svenska personuppgiftslagen. För organisationer som Svenska kyrkan som samlar in personuppgifter ställs nya krav. Under 2016 inventerades de personuppgiftsbehandlingar som sker i Svenska kyrkans gemensamma datasystem och ett projekt pågår för att klarlägga konsekvenserna av reformen. Det går för närvarande inte att bedöma vilka förändringar som blir nödvändiga, därmed inte heller resursbehovet. Fastigheter ett gemensamt ansvar Kostnaderna för förvaltningen av samtliga fastigheter inklusive kyrkor och kapell uppgår årligen till cirka en fjärdedel av Svenska kyrkans totala kostnader. Kyrkomötet beslutade hösten 2016 i enlighet med förslagen i kyrkostyrelsens skrivelse KsSkr 2016:6 Gemensamt ansvar fastigheter, kyrkor och utjämningssystem, som föregåtts av en utredning med samtliga församlingar som remissinstans. Innebörden av beslutet är ett gemensamt ansvarstagande för att frigöra ekonomiska resurser till församlingarnas grundläggande uppgift, att möjliggöra ett rikstäckande arbete samt att effektivisera förvaltningen av det kulturarv som utgörs av kyrkobyggnader och av övriga byggnader. Förvaltarskap är en grundläggande utgångspunkt i arbetet framåt, vilket innebär att miljöaspekter ska integreras samtidigt som en ekonomisk hållbar fastighetsförvaltning nås. Beslutet innebär att ett centralt register över alla byggnader ska skapas, lokalförsörjningsplaner ska tas fram med redovisning av hur församlingarna avser att använda sina byggnader. Ett kyrkounderhållsbidrag införs som stöd till församlingarnas underhåll av kyrkobyggnaderna. Beslutet innebär också att församlingar i samråd med stift och kyrkostyrelse kan överlåta kyrkobyggnader de inte längre har 16

50 bruk för till Trossamfundet Svenska kyrkan. Förändringar av Svenska kyrkans utjämningssystem omfattas också, vilket beskrivs närmare längre fram i skrivelsen. Det som beslutats ska införas successivt under kommande år, där registret ligger närmast i tid och ska finnas upprättat den 1 januari Fokus inom fastighetsområdet kommer därför under perioden att handla om att planera och verkställa kyrkomötesbeslutet i samverkan med stiften. Utbildningar, stödverktyg och mallar för att bl.a. underlätta arbetet med lokalförsörjningsplaner tillhandahålls genom fastighets- och kulturarvsportalen på Svenska kyrkans intranät och materialet uppdateras kontinuerligt. KsSkr 2017:1 Kyrkliga kulturminnen Verksamheten innebär att administrera, förvalta och utveckla modellen för fördelning av kyrkoantikvarisk ersättning i syfte att säkerställa en långsiktigt hållbar förvaltning av de kyrkliga kulturminnena. Kyrkostyrelsen beslutar om fördelning av kyrkoantikvarisk ersättning och redovisar användningen till regeringen. Arbetet innebär också att verka för att det kyrkliga kulturarvet ska ses som, och vara en angelägenhet och resurs för alla i samhället. Kyrkostyrelsen vill bidra till en insiktsfull dialog i församlingarna om kyrkorummets plats för människors djupaste frågor om tillvaron, dess kulturhistoriska värden och dess funktion som en resurs för människor i en tid av förändring. Svenska kyrkan äger kyrkor och kapell, varav är skyddade enligt kulturmiljölagen. Årligen får Svenska kyrkan ett bidrag, en kyrkoantikvarisk ersättning från staten för antikvariska merkostnader vid vård och underhåll av de kyrkliga kulturminnena. Det årliga bidraget är t.o.m. år 2018 fastställt till 460 mnkr. Under planeringsperioden sker förberedelser inför den Kontrollstation som infaller 2019, då staten utvärderar Svenska kyrkans användning av den kyrkoantikvariska ersättningen den senaste femårsperioden och beslutar om framtida bidrag. Dokument-, ärende- och arkivhantering Kyrkostyrelsen utfärdar regler om vård av handlingar i kyrkans arkiv i fråga om vilka skriv- och förvaringsmedel som ska användas, hur arkiven ska vårdas, utlåning och återlämnande av handlingar, överlämnande av handlingar för tillsyn och överprövning samt när och hur handlingar ska gallras. I ansvaret ligger också att arkivhandlingar som inte längre behövs i kyrkans verksamhet ska överlämnas till kyrkostyrelsen för förvaring i Svenska kyrkans gemensamma arkiv. I verksamheten ingår att förvara material från den nationella nivåns olika organ. Genom att upprätthålla den inomkyrkliga offentlighetsprincipen blir materialet tillgängligt för bl.a. forskare. Vidare ges stöd till stift och församlingar i form av information och rådgivning. Utöver det löpande arbetet är verksamheten inriktad på att i samverkan med stiften förbereda införande av ett dokumenthanteringssystem och e-arkiv. Ambitionen är att hela kyrkan ska kunna erbjudas gemensamma dokumenthanteringssystem och e-arkiv i framtiden. Begravningsverksamhet I skrivelsen Begravningsverksamheten samordning och tillsyn m.m. (KsSkr 2017:5) föreslår kyrkostyrelsen att ett tillägg i kyrkoordningens bestämmelser om kyrkostyrelsens uppgifter, ska tydliggöra att kyrkostyrelsen svarar för övergripande frågor avseende begravningsverksamheten. Vilka konkreta arbetsuppgifter som detta innebär ska beredas vidare under perioden. 17

51 KsSkr 2017:1 Tabell 4 Intäkter och kostnader Stödja och utveckla administration och förvaltning Stödja och utveckla administration och förvaltning Intäkter Kostnader Resultat Inom verksamheten finns planerade intäkter och kostnader för GAS Ekonomi och Personal, dokument-, ärende- och arkivhantering, inköp, teknisk infrastruktur, kyrklig administration, fastigheter, kyrkliga kulturminnen, prästlönetillgångar m.m. Inom denna verksamhet har kostnadsökningar i jämförelse med föregående rambudget skett till följd av förslagen i kyrkostyrelsens skrivelse KsSkr 2016:6 Gemensamt ansvar fastigheter, kyrkor och utjämningssystem. Kostnadsökningar planeras även för GAS för att kunna fortsätta i samma anslutningstakt. Här återfinns också planerade kostnader för bidrag avseende den gemensamma IT-plattformen, GIP, om 50 mnkr år 2018 samt intäkter och kostnader för kyrkliga kulturminnen, som är i nivå med tidigare planering och uppgår till 460 mnkr respektive 468 mnkr för de olika åren. Värna och utveckla relationer med kyrkans omvärld Verksamheten inriktas på att utveckla och värna relationer till andra samfund, organisationer och individer i Svenska kyrkans omvärld. Ekumenik och interreligiös dialog Kyrkostyrelsen svarar för Svenska kyrkans officiella relationer till andra kyrkor och samfund och verksamheten inriktas på att främja relationer med kyrkor som Svenska kyrkan har kyrkogemenskap med eller genom särskild ekumenisk överenskommelse, för att konkret gestalta enhet och samverkan. Den samverkan som äger rum inom Sveriges kristna råd, SKR, är central för det ekumeniska arbetet i Sverige. Bilaterala ekumeniska relationer med andra kyrkor utvecklas för att öka förståelsen, vidga perspektiven, bearbeta teologiska skiljaktigheter och för att lära av varandra. T.ex. bedöms kontakterna med de ortodoxa och orientaliska kyrkorna i Sverige få ökad betydelse för Svenska kyrkans engagemang i flyktingsituationen i Sverige, likaså i andra delar av världen, inte minst Mellanöstern. Det finns ett ökat behov av att värna religionsfrihet och mänskliga rättigheter och att motverka antisemitism, islamofobi och annan extremism. Svenska kyrkan arbetar både i bilaterala och multilaterala relationer för detta. Det är viktigt med öppenhet gentemot andra religioner och att skapa förtroendefulla kontakter med ledande företrädare både nationellt och lokalt. I interreligiösa frågor fortsätter samarbetet i ekumeniska sammanhang, t.ex. genom engagemanget i Sveriges interreligiösa råd. Detta sker också i internationella interreligiösa organ genom konkret dialog och samverkan med företrädare för olika trostraditioner. Kyrkostyrelsen bedömer att området behöver stärkas ytterligare då uppmärksamheten kring religionsdialogfrågor har ökat markant. Religiösa minoriteter drabbas ofta av utsatthet där demokratiska system och stabil ekonomi saknas. Svenska kyrkan stödjer dialoger med moderata krafter och bidrar till att skapa motbilder till fundamentalistiska tolkningar av religion och utvecklar metoder för gränsöverskridande samtal i känsliga frågor, bl.a. genom att erbjuda trygga möten för denna dialog. Kyrkostyrelsen kommer att fortsätta analysera behoven hos grupper i utsatta situationer och stödja våra samarbetspartner 18

52 genom de kanaler som finns inom internationell mission och diakoni och genom andra ekumeniska samarbeten exempelvis Svenska missionsrådet, SKR:s arbetsgrupp för religions- och övertygelsefrihet, Konferensen för europeiska kyrkor (KEK), ACT-alliansen (Action by Churches Together), Lutherska världsförbundet (LVF) och Kyrkornas världsråd (KV). Under perioden ska strategiska överväganden göras för att prioritera i vilka globala interreligiösa sammanhang Svenska kyrkans engagemang kan bidra ytterligare till interreligiöst samförstånd och religionernas bidrag för fred och samhällsutveckling. Svenska kyrkan är en del av den världsvida kyrkan och ska vara en aktiv medlem för att stärka ekumeniska globala allianser, verka för tro och tillsammans bidra till att kyrkor blir inkluderande och hållbara. Samarbetet med KV och LVF, utgör en grund för detta. Det gäller inte minst KV:s uppdrag som samlande kraft för medlemskyrkor i teologisk reflektion, stärkande av kvinnors röst och ledarskap samt interreligiös dialog för fred och försoning. Stöd fortsätter att utgå till LVF:s globala program för att stärka lutherska kyrkors teologi och utbildningar, organisations- och ledarskapsutveckling samt genderfrågor. LVF har också en unik möjlighet att skapa ett högprofilerat lobbyarbete i mänskliga rättigheter genom att länka alternativa rapporteringar från sina lokala fältkontor till UNHCR, FN:s Högkommissarie för Mänskliga rättigheter och FN:s råd för mänskliga rättigheter. Hösten 2018 kommer ACT-alliansen och KV, att hålla två större möten i Uppsala. Det ena är ACT-alliansens tredje generalförsamling där Svenska kyrkan och Diakonia kommer att vara värdar. Det andra mötet är KV:s styrelsemöte 50 år efter att organisationen bildades och inför det sker samverkan med SKR och Equmeniakyrkan. KsSkr 2017:1 Kultur, religion och livstolkning Verksamheten inriktas på att främja den offentliga dialogen om religion och livstolkning och vara en röst i den offentliga kulturdebatten, inte minst på sociala medier. Konst och kultur är en möjlighet för den enskilde till bearbetning och fördjupning av livet. Konstnärlig gestaltning av olika slag hjälper oss som individer och kyrka att förstå det som händer i vår samtid och att sätta in det och oss själva i ett större sammanhang. Det vidgar erfarenheten och ger utgångspunkter för livstolkning och mening. De kulturella uttrycken kan vara ett stöd i den teologiska reflektionen kring människors situation, samhällsutvecklingen och uppdraget att vara kyrka. Svenska kyrkan bidrar med öppna mötesplatser och kan stärkas ytterligare som kulturarrangör. Svenska kyrkans kulturstipendier delas ut varje år och bidrar till nya konstnärliga verk. I bedömningen av ansökningar är konstnärlig kvalitet och existentiell relevans avgörande. I avsikt att stärka medarbetare att använda film som metod i arbetet med människors livstolkning och att reflektera teologiskt fortsätter utvecklingen av Svenska kyrkans filmarbete. Genom filmpriserna Angelos under Göteborgs filmfestival och Svenska kyrkans ungdomsfilmpris vid Barn- och ungdomsfestivalen i Malmö ges stöd till mötet mellan kyrka och kultur och det stärker Svenska kyrkans reflektion kring sin samtid och sitt uppdrag. Konceptet Se Människan vid Bokmässan i Göteborg är ett av Svenska kyrkans viktiga fönster mot omvärlden och erbjuder ett stort antal varierande forum där litteratur och livsfrågor står i centrum. Kyrkostyrelsen arbetar för att ta fram en plattform om kyrkomusiken som en del av det kyrkliga kulturarvet och etablerar ett brett samråd kring kyrkomusikens framtida roll i samhällets kulturliv. Hänsyn tas till den statliga finansieringen av kulturen 19

53 KsSkr 2017:1 och förändringar i Svenska kyrkans organisation för att möta denna förändring. Resultatet av arbetet ska kommuniceras och diskuteras vid det nationella kyrkomusiksymposiet Extern kommunikation Allt externt kommunikationsarbete siktar mot en kyrka som människor har en positiv relation till och känner glädje över att tillhöra. Det sker i sociala medier, på webb, i media, i t.ex. ärkebiskopens podcast Tala till punkt och genom samordnade kommunikationsinsatser tillsammans med stiften. Fler och fler människor söker sig till Svenska kyrkan via sociala medier. En del undrar över de stora frågorna i livet, andra vill diskutera en betraktelse eller be en bön för någon. Kontakterna varierar mellan faktafrågor och pastoralt omhändertagande och behovet av närvarande präster på nätet ökar ständigt. Svenska kyrkans webbplattform är anpassad efter användarens behov och behöver ständigt förnyas. Inom Svenska kyrkan pågår en utveckling mot mer individualistiskt agerande och enskilda uttalanden i olika medier, å ena sidan innebär det stora möjligheter att kommunicera snabbt och tillgängligt, å andra sidan utmaningar med att samordna verksamhetens budskap i ett brokigt medielandskap. Arbete för att skapa ökad kännedom om Svenska kyrkans internationella arbete pågår och en extern kommunikationssatsning genomförs under planeringsperioden. Svenska teologiska institutet Svenska teologiska institutet i Jerusalem utvecklar och fördjupar kristnas möte med människor av annan tro, särskilt i mötet med judendomen. Institutet är en resurs för Svenska kyrkan som helhet och en plats för akademiska studier, internationella kurser, fortbildning och möten med inriktning på relationer över religions- och kommunitetsgränser. Genom samverkan med Lunds universitet finns en professur knuten till verksamheten. Arbetet är inriktat mot frågor som rör kristen livstolkning och ekumenik och har en sociokulturell pedagogisk profil. Standardiserade kurspaket utvecklas, liksom en strukturerad kursplanering. Verksamheten planeras fortgå med god beläggning, men påverkas av konflikter i regionen. Säkerhetsnivån i Israel är höjd på grund av våldet lokalt och kriget i Syrien. Om situationen eskalerar under planeringsperioden kommer det att få negativa konsekvenser på verksamheten. Alltsedan institutet bildades har ett regelbundet gudstjänstliv bedrivits, och institutets identitet har delvis knutits till detta. Kyrkostyrelsen ser värdet av att gudstjänstlivet upprätthålls och har därför planerat för en prästtjänst knuten till institutet. Tabell 5 Intäkter och kostnader Värna och utveckla relationer till kyrkans omvärld Värna och utveckla relationer med kyrkans omvärld Intäkter Kostnader Resultat Inom verksamheten finns planerade intäkter och kostnader för ekumenik och interreligiös dialog, extern kommunikation, Svenska teologiska institutet, kulturliv som främjar dialog kring religion och livstolkning m.m. 20

54 Intäkter och kostnader är i nivå med tidigare planering. De planerade kostnaderna för ekumenik och interreligiös dialog uppgår till 39 mnkr och extern kommunikation till 24 mnkr gällande När den förstärkta verksamheten avseende religionsdialogfrågor har preciserats avser kyrkostyrelsen att använda sina medel för oförutsedda utgifter. KsSkr 2017:1 Bidra till samhällsutvecklingen Verksamheten inriktas på att påverka beslutsfattare och att bedriva opinionsbildning nationellt och internationellt utifrån behovet av en samhällsutveckling som motsvarar kyrkans värderingar och prioriteringar. Vårt budskap om alla människors lika värde och rätt behöver lyftas där människor kränks och där politiska system bygger på föreställningar om den starkes rätt och ett förakt för svaghet. Kyrkan ska bidra som en positiv kraft i samhällssamtalet, nationellt och globalt, och skapa arenor för samtal och påverkan. Det är ett arbete som utförs i församlingar och stift, men också på nationell nivå. De senaste åren har Svenska kyrkan etablerat en ny plats i flera offentliga sammanhang, som t.ex. i dagens flyktingsituation, där kyrkans profetiska röst och diakonala insatser efterfrågas. Även frågor om social sammanhållning och integration, demokrati, religionsdialog samt klimat- och hållbarhetsfrågor är centrala för Svenska kyrkan. Det är en utmaning att stärka det goda respektfulla samtalet och bidra till existentiell och teologisk reflektion samt att samverka med andra idéburna rörelser. Företrädarskap och påverkansarbete Kyrkostyrelsen företräder Svenska kyrkan genom att upprätthålla goda kontakter med beslutsfattare och myndigheter, lämna remissyttranden samt genom talespersoner i media och på andra sätt. Detta ska förmedla bilden av vad Svenska kyrkan är och gör. Företrädarskapet omfattar också de ärenden där Svenska kyrkan har en direkt relation till staten t.ex. i begravningsfrågor och frågor gällande den kyrkoantikvariska ersättningen. För att Svenska kyrkans företrädarskap ska utövas väl behöver kontakten med samhällets övriga företrädare utvecklas. Verksamheten inriktas på att stärka och utveckla det strategiska arbetet genom systematisering, samordning och effektivisering. Genom att utveckla det strategiska arbetet stärks möjligheterna att påverka samhällsutvecklingen. Många av de frågor Svenska kyrkan arbetar för globalt i Sverige kräver ett europeiskt perspektiv och samarbete. Svenska kyrkan verkar proaktivt gentemot EU och nya kanaler finns för samverkan med EU:s institutioner och i europeiska paraplyorganisationer. Det sker främst genom Svenska kyrkans medlemskap i Forum idéburna organisationer med social inriktnings mandat i Europeiska ekonomiska kommittén, en rådgivande EU-institution till kommissionen, parlamentet och rådet. Svenska kyrkan arbetar också genom Churches Commission for Migrants in Europe, Konferensen för europeiska kyrkor, ACT-alliansen samt Eurodiakonia på plats i Bryssel. I samverkan med regionala och globala nätverk och ekumeniska organisationer bedrivs påverkansarbete i globala frågor som på sikt är helt avgörande för effektiv fattigdomsbekämpning och hållbar utveckling. Kombinationen av strategiska samarbeten och allianser å ena sidan och evidensbaserade studier och analyser å den andra, ökar möjligheterna att påverka. Genom Fairtrade Sverige AB, som Svenska 21

55 KsSkr 2017:1 kyrkan äger till hälften, påverkar Svenska kyrkan detaljhandeln, återförsäljare och grossister att framställa produkter på ett hållbart sätt. Påverkansarbetet i landprogrammen i Svenska kyrkans utvecklingssamarbete kompletteras av arbetet på den globala nivån, på EU-nivå och på Sverigenivå för att påverka policyprocesser och beslutsfattande i globala utvecklingsfrågor. Angelägna områden under perioden är uppföljning och genomförande av FN:s klimatavtal och Agenda 2030, förändrade förutsättningar för bistånd och andra former av utvecklingsfinansiering, ökad uppmärksamhet på religionens roll i freds- och utvecklingsprocesser samt försvar av civilsamhällets utrymme att verka. Den globala policydialogen underbyggs av forskning, andra aktörers erfarenheter och egna analyser. Tabell 6 Intäkter och kostnader Bidra till samhällsutvecklingen Bidra till samhällsutvecklingen Intäkter Kostnader Resultat Inom verksamheten finns planerade kostnader för internationellt och nationellt påverkansarbete m.m. Kostnaderna är i nivå med tidigare planering. Samordna, genomföra och utveckla internationell mission och diakoni Verksamheten inriktas på samordning av Svenska kyrkans och dess församlingars ansvar för internationell mission och diakoni, genomförande och utveckling av verksamheten i syfte att människor i utsatthet ska få möjlighet att leva det liv de har rätt till. Arbetet med internationellt påverkansarbete ingår i Bidra till samhällsutvecklingen. Verksamheten formas utifrån samverkan med andra kyrkor och internationella organ. Utmaningen är att ge stöd till kyrkor, organisationer och institutioner i deras arbete för evangeliet i sina sammanhang och bidra till att människor i utsatta situationer får förbättrade livsmöjligheter. I samverkan med kyrkor och andra religiösa aktörer i Sverige och världen stärks den teologiska reflektionen och det lokala uppdraget att verka för mission och diakoni. Utvecklingssamarbete Svenska kyrkan stödjer och samarbetar med kyrkor, organisationer och nätverk i 40 länder i Afrika, Asien, Latinamerika och Mellanöstern. Arbetet organiseras i 17 landprogram, ett antal som möjligen kommer att minskas under perioden. Målet är att arbeta med grundorsaker till orättvisor och fattigdom. I landprogrammen sker samarbete med lokala partner och samverkan med olika typer av kyrkor och organisationer i både huvudstäder och på landsbygden. För att människors rättigheter ska respekteras och uppfyllas arbetar Svenska kyrkan rättighetsbaserat och med global policydialog för att adressera grundorsakerna till utsatthet och fattigdom. För att kyrkor och organisationer ska kunna verka, jobbar Svenska kyrkan aktivt för ett gynnsamt samhällsklimat för civilsamhället och människorättsförsvarare. Allt arbete sker i nära samarbete med ACTalliansen, och andra ekumeniska allianser globalt eller i nationella ACT-forum. Detta ska leda till förbättrad samordning, säkrad finansiering och bättre resultat för de människor och organisationer vi samarbetar med, inte minst när flera europeiska 22

56 biståndsländer drar in eller förändrar det långsiktiga biståndet till det civila samhället, länder och multilaterala organisationer. Utvecklingen av arbetet i Mellanöstern pågår och kommer att fortsätta under perioden. Fokus har tidigare varit framför allt Israel/Palestina och Egypten, men har nu utvidgats österut mot Irak och Libanon. De humanitära insatserna i relation till den svåra situationen i Syrien och i Irak kommer att fortsätta och utvecklas tillsammans med ACT-partner. Modellen med regionala representanter i programländer fortsätter att utvecklas. Denna funktion spelar en positiv roll och antalet kommer därför att öka under perioden och nya samverkansformer i länderna kommer att utvecklas. KsSkr 2017:1 Humanitära insatser stöd till människor i utsatta situationer Stöd till människor i utsatta situationer i världen är ett för kyrkostyrelsen prioriterat område. Bristen på respekt för mänskliga rättigheter är påtaglig i många regioner och antalet flyktingar i världen är det högsta sedan andra världskriget. Människor flyr med anledning av terror, förföljelse, krig, svält och naturkatastrofer. Antalet flyktingar i världen överskrider 65 miljoner och av dessa är cirka två tredjedelar s.k. internflyktingar som befinner sig på flykt i sitt eget land. De flesta flyktingar som lämnar sitt land flyr till grannländerna. De största grupperna av flyktingar kommer från Mellanöstern. Svenska kyrkan räddar liv och lindrar nöd i akuta situationer. Detta utförs genom humanitära insatser som primärt samordnas inom ACT-alliansen, men det utförs även i samarbete med andra partner. Det humanitära arbetet bedrivs utifrån internationella standarder och principerna om humanitet, opartiskhet, neutralitet och oberoende. Svenska kyrkan har beredskap att bistå med insatser i akuta situationer, primärt i Svenska kyrkans landprogramsländer, men även i särskilda fall i länder där Svenska kyrkan inte har ett tidigare samarbete. Kyrkostyrelsen planerar, med anledning av den ökade förföljelsen som drabbar religiösa minoriteter, att öka omfattningen av arbetet för utsatta kristna och andra religiösa och etniska minoriteter i Mellanösternregionen. Detta kommer att ske genom utökade humanitära insatser och stöd av psykosocial expertis och personal. Likaså genom stöd till en mer långsiktig verksamhet för fredlig samexistens och religionsdialog. Med anledning av flyktingsituationen krävs ytterligare resurser. Det finns också en efterfrågan på Svenska kyrkans specifika kompetens inom psykosocialt stöd. Med anledning av de miljontals människor som lever i utsatta situationer i Mellanöstern planeras även fortsättningsvis humanitära insatser med särskilt fokus på familjers och barns förhållanden samt på flyktingar från Syrien och Irak. De utdragna konflikterna på Afrikas horn kommer också att kräva fortsatta insatser. Engagemang och finansiering Kyrkostyrelsen ska genom den internationella verksamheten utgöra ett stöd och en samordning för församlingars och stifts engagemang i internationella frågor. Församlingar, stift och nationell nivå bär ett gemensamt ansvar för Svenska kyrkans internationella arbete. Det är av stor vikt att behålla det engagemang för Svenska kyrkans internationella arbete som finns bland ideellt engagerade, förtroendevalda och anställda. Kännedomen om Svenska kyrkans internationella arbete, speciellt det långsiktiga utvecklingssamarbetet, är låg i stora delar av Svenska kyrkan och i samhället i stort. Insamlingsmarknaden växer i Sverige och är konkurrensutsatt genom nya aktörer och en alltmer aggressiv marknadsföring. Insatser som genomförs för att 23

57 KsSkr 2017:1 höja kunskapen om Svenska kyrkans internationella arbete är därför viktiga för att öka engagemang och insamlingsresultat. Arbetet för att möjliggöra för människor i Sverige och i partnerkyrkor att dela erfarenheter om tro och liv kommer att fortsätta. Likaså fortsätter utvecklingen av de utbytesprogram som finns. Särskilt stöd prioriteras med syfte att utveckla former för delande, rådgivning och samordning av de vänskapsrelationer som idag bärs av nationell nivå, stiften och församlingarna. Insatserna för att engagera åldersgruppen år sker bl.a. genom projektet Agera i samarbete med Svenska Kyrkans Unga och genom praktikplatser. Tabell 7 Intäkter och kostnader Samordna och utveckla internationell mission och diakoni Samordna och utveckla internationell mission och diakoni Intäkter Kostnader Resultat Inom verksamheten finns planerade intäkter och kostnader för utvecklingssamarbete, humanitära insatser samt engagemang och finansiering m.m. I jämförelse med föregående rambudget förväntas det internationella arbetet få lägre kollekter, gåvor och erhållna bidrag från externa finansiärer. Som en anpassning till 2016 års resultat planeras insamlade medel till 174 mnkr respektive år vilket är en sänkning med 22 respektive 28 mnkr jämfört med tidigare beslutad rambudget. Erhållna bidrag planeras till 203 mnkr respektive år, vilket är en sänkning med 27 mnkr respektive år. Samtidigt planeras för lägre kostnader bl.a. för lämnade bidrag till internationella anslagsprojekt, vilket betyder lägre kostnader i förhållande till föregående rambudget. Inom denna verksamhet finns också den av kyrkostyrelsen beslutade satsningen i Mellanöstern med planerade kostnader om 5 mnkr respektive år, varav hälften finansieras av kyrkoavgiftsmedel. I enlighet med kyrkomötets beslut 2007 ingår 30 mnkr avseende bostadsbyggnadsprojekt på Olivberget i Jerusalem. Kostnaden fördelas med 10 mnkr för respektive år. Den samlade verksamheten för Rådet för Internationell mission och diakoni redovisas i tabell 16. Utjämning och finansförvaltning Utjämningssystemet Utjämningssystemet inriktas på att utjämna strukturella och ekonomiska olikheter mellan enheter i Svenska kyrkan, för att skapa förutsättningar för verksamhet över hela landet. I utjämningen på församlingsnivå görs ekonomisk avräkning direkt mellan församlingar och nationell nivå samtidigt med att kyrkoavgiften betalas ut. Här ingår inkomstutjämning, kostnadsutjämning och avgift för gemensam verksamhet, tidigare benämnd allmän utjämningsavgift, som finansierar stora delar av kyrkostyrelsens verksamhet. Utjämning på stiftsnivå omfattar stiftsbidrag, kyrkounderhållsbidrag samt den del av utdelningen från prästlönetillgångarna som tillfaller utjämningssystemet. Årligen flyter kyrkoavgifter om cirka 14 miljarder kronor till enheterna inom Svenska kyrkan in, utjämningssystemet omfördelar drygt tio procent av detta belopp. I förslag till planeringsramar för beaktas det nya utjämningssystem som kyrkomötet antagit med anledning av skrivelse KsSkr 2016:6 24

58 Gemensamt ansvar fastigheter, kyrkor och utjämningssystem. Det nya utjämningssystemet fasas in successivt under perioden , vilket innebär att två olika utjämningssystem under en tid kommer att verka parallellt inom Svenska kyrkan. Ett utjämningssystem enligt den nya modellen för församlingars och pastorats kostnadsutjämning får genomslag till 25 procent det första övergångsåret 2018, 50 procent 2019 och 75 procent år 2020 och innebär oförändrade principer för den inkomstutjämning som görs med anledning av de kyrkotillhörigas kommunalt beskattningsbara inkomster. Den nya modellen innebär följande: Kostnadsutjämning för andelen barn, där en hög andel barn i församlingen/pastoratet premieras i utjämningen. En förenklad kostnadsutjämning för kyrkobyggnader, där församlingar med ett lågt antal kyrkotillhöriga per kyrkobyggnad premieras. En förenklad kostnadsutjämning för andelen kyrkotillhöriga, där församlingar med en låg andel kyrkotillhöriga premieras. Diakonibidrag betalas ut till församlingar och pastorat med hushåll som har sämre socioekonomiska förhållanden är riksgenomsnittet. Glesbygdsbidrag betalas ut till församlingar/pastorat i glesbygd och landsbygdspastorat i Visby stift. Det införs även en möjlighet till uttag av kyrkounderhållsavgift av församlingar och pastorat. Avgiften ska finansiera drift och underhåll av de kyrkor som med äganderätt lämnas över till trossamfundet. Processen för att överlåta en kyrka innehåller dock flera moment och kräver utredning/beslut innan överlåtelse är möjligt. Det bedöms inte finnas något behov av att under de närmaste åren debitera avgiften. En ny modell för stiftsbidrag införs från Det innebär i korthet att grundbidraget i modellen höjs, att nuvarande främjandebidrag per invånare ersätts med ett bidrag per kyrkotillhörig och att ett nytt bidrag till främjande av fastighetsförvaltning på lokal nivå införs. Samtidigt tas nuvarande kyrkobyggnadsbidrag och ytabidrag i modellen bort. Specifikt för 2018 tillförs stiften ett extra stiftsbidrag om 20 mnkr i syfte att skapa bättre förutsättningar för stiften att bidra till färdigställandet av Svenska kyrkans fastighetsregister. Vidare införs ett nytt kyrkounderhållsbidrag om 100 mnkr. Det ska användas som stöd till stiftens församlingar och pastorat för underhåll av kyrkobyggnader. Från och med 2018 betalar prästlönetillgångarna in den del av utdelningen som tillfaller utjämningssystemet till kyrkostyrelsen istället för, som fallet är idag, till stiften. Denna ändring innebär endast en omdirigering av betalningsströmmar inom systemet och får inga ekonomiska konsekvenser för stiften eller nationell nivå. Den nya modellen för stiftsbidrag fasas på motsvarande sätt som församlingarnas kostnadsutjämning, in i systemet under perioden Införandet av kyrkounderhållsbidraget 2018 sker dock utan övergångsperiod. Till följd av detta tas också kyrkobyggnadsbidraget i den äldre modellen för stiftsbidrag bort i sin helhet Införandet av kyrkounderhållsbidrag med fullt genomslag 2018 och extra medel till stiften för fastighetsregistret är två starkt bidragande orsaker till att nettot från utjämningssystemet för nationell nivå under 2018 blir märkbart lägre jämfört med Kostnadsutjämning för församlingar och pastorat samt stiftsbidrag enligt den äldre modellen, som kommer att fasas ut perioden , innebär följande: KsSkr 2017:1 25

59 KsSkr 2017:1 Kostnadsutjämning för underhåll av kyrkobyggnader, där församlingar med ett lågt antal kyrkotillhöriga per kyrkobyggnad premieras. Kostnadsutjämning för andelen kyrkotillhöriga, där församlingar med en låg andel kyrkotillhöriga premieras. Kostnadsutjämningskontant, som har sin bakgrund i de belopp som den tidigare begravningsplatskomponenten genererade och som årligen indexuppräknas. Tabell 8 Intäkter och kostnader Utjämningssystemet Utjämningssystemet Avgift gemensam verksamhet Resultat avgift gemensam verksamhet Utjämningsavgifter församlingsnivå Kyrkounderhållsavgift Utjämningsbidrag församlingsnivå Resultat församlingsnivå Utdelning prästlönetillgångar Utjämningsbidrag stiftsnivå Kyrkounderhållsbidrag Resultat stiftsnivå Resultat Intäkten från avgiften för gemensam verksamhet beräknas bli i nivå med tidigare ram och planeras öka mellan åren till följd av att medlemmarnas kommunalt beskattningsbara inkomster ökar. Att församlingarnas utjämningsavgifter minskar successivt under perioden beror både på att kostnadsutjämningsfaktorer viktas om och att kostnadsutjämningskonstanten tas bort vid övergången till ett nytt utjämningssystem. Det faktum att utjämningsbidragen på församlingsnivån inte minskar på motsvarande sätt under samma period har sin bakgrund i införandet av ett nytt diakonibidrag och ett nytt glesbygdsbidrag. På stiftsnivån ökar de planerade kostnaderna med 20 mnkr 2018 jämfört med föregående rambudget för att få bättre förutsättningar att bidra till arbetet med färdigställande av Svenska kyrkans fastighetsregister. År 2018 ökar bidragen till stiften till följd av att utjämningssystemets andel av utdelningen från prästlönetillgångarna inte längre räknas av mot stiftsbidraget. Det beror även av införande av ett nytt kyrkounderhållsbidrag som träder i kraft fullt ut Den successiva minskningen av nivån på bidragen på stiftsnivån efter 2018 beror på successiv övergång till en modell för stiftsbidrag som innehåller lägre belopp jämfört med nuvarande modell. Finansförvaltning och tillsyn av prästlönetillgångar Kyrkostyrelsen förvaltar det nationella kapitalet på ett sådant sätt att det bevaras till sin värdesäkrade nivå mätt över rullande tioårsperioder. Kapitalet ska förvaltas effektivt och på ett etiskt försvarbart sätt. Riskerna ska spridas och bästa möjliga hållbara totalavkastning ska uppnås. I förvaltningen följs FN:s principer för ansvarsfulla investeringar. Styrande för verksamheten är den av kyrkostyrelsen beslutade finanspolicyn och ett delegerat ansvar för verksamheten ligger hos kapitalförvaltningsrådet. Inom ramen för förvaltningen fortsätter inriktningen att påverka finansiella institut och övriga enheter i Svenska kyrkan i fråga om etik, ansvarsfull förvaltning och bolagsengagemang. Förhoppningsvis leder arbetet till att fler företag förhåller 26

60 sig ansvarsfullt så att jordens resurser förvaltas till gagn för kommande generationer och att företag genom sitt agerande där de verkar bidrar till respekt och omsorg. Samtidigt uppfattas förhoppningsvis Svenska kyrkan som en trovärdig, kompetent och engagerad aktör inom området. Genom att även erbjuda stift och församlingar en finanspolicy och etiskt ansvarsfulla investeringsmöjligheter, vilka vilar på grundprinciperna om människovärde och förvaltarskap, kompletterar kapitalförvaltningen det arbete som sker på andra håll inom Svenska kyrkan. Kyrkostyrelsen har tillsynsansvar över stiftens förvaltning av prästlönetillgångar, vilket också omfattar att ge råd, stöd och hjälp i frågor som rör förvaltningen och samråda med stiftens företrädare om förvaltningen. Dessutom ingår att utfärda närmare bestämmelser om förvaltningen. Utöver arbetet med tillsyn, råd, stöd och hjälp är verksamheten inriktad på att åstadkomma en ändrad lagstiftning beträffande äganderätten till egendomsmassan. Den frågan är av väsentlig betydelse för möjligheten till effektiv förvaltning framåt. KsSkr 2017:1 Tabell 9 Intäkter och kostnader Finansförvaltning Finansförvaltning Intäkter exkl finansnetto Finansnetto Kostnader Resultat Verksamheten finansförvaltning innehåller främst förväntad avkastning från kapitalförvaltningen i enlighet med beslutade avkastningskrav. Finansförvaltningen planeras ge högre avkastning än tidigare beslutad rambudget till följd av det goda finansresultatet 2016 som medför en högre bas för avkastning. Styrning och ledning Verksamheten inriktas på styrning och ledning av nationell nivå och ett långsiktigt utvecklingsarbete för att skapa bästa förutsättningar för kyrkostyrelsens verksamhet. För att bl.a. säkra kvalitet i arbetet har kyrkostyrelsen påbörjat ett systematiskt dialogarbete med stiften. Regelbundna överläggningar sker med förtroendevalda, biskopar och tjänstemän i ledningsfunktioner på stiftskanslierna för ökad samverkan, samordning och hållbar utveckling. Under planeringsperioden kommer detta arbete att intensifieras. En systematisk genomgång görs för närvarande av verksamheten inom Svenska kyrkan i utlandet. Arbetet sker i samverkan med utlandsförsamlingarna och med stöd av juridisk expertis. Det syftar till att säkerställa att verksamheten bedrivs i ändamålsenliga former och i enlighet med gällande reglering i respektive land. Med anledning av den granskning som gjordes under 2016 har frågan om lämpliga strukturer för verksamheten aktualiserats. Kyrkostyrelsen tar genom den juridiska genomgången ansvar för att motverka brister i de lokala utlandsförsamlingarna och för att stärka dessa med utbildningsinsatser och annat stöd. Kyrkostyrelsen kommer under planeringsperioden att överväga om ett särskilt råd för administrativ samverkan ska inrättas. 27

61 KsSkr 2017:1 Tabell 10 Intäkter och kostnader Styrning och ledning Styrning och ledning Intäkter Kostnader Resultat Inom verksamheten finns planerade intäkter och kostnader för kyrkostyrelse och råd, kyrkokansliets styrning och ledning m.m. Under åren 2018 och 2019 avsätts 20 mnkr respektive år för utredningar av juridisk karaktär i utlandsförsamlingarna. Dessa kostnader fanns inte med i föregående rambudget. Internt stöd Verksamheten inriktas på internt stöd på nationell nivå för att skapa bästa förutsättningar för styrning, ledning och genomförande av kyrkostyrelsens verksamhet samt för att svara mot de externa legala krav som ställs på organisation och verksamhet. I denna verksamhet ryms stödfunktioner som t.ex. personaladministration, kontorsoch fastighetskostnader samt IT- och kommunikationsstöd, som är en förutsättning för att planerad verksamhet på nationell nivå ska kunna genomföras. Tabell 11 Intäkter och kostnader Internt stöd Internt stöd Intäkter Kostnader Resultat Inom verksamheten finns planerade intäkter och kostnader för internt stöd gällande, ekonomi, fastigheter och service, arkiv, kommunikation, juridik, personal m.m. Kostnaderna är i nivå med tidigare planering. Ekonomi I stycket som följer redovisas den totala ekonomin för den nationella nivån ur ett resultaträkningsperspektiv till skillnad mot tidigare då den redovisats ur ett verksamhetsperspektiv. Av de totala kostnaderna på den nationella nivån utgör en övervägande del bidrag till stift, pastorat och församlingar, exempelvis inom ramen för utjämningssystemet och den kyrkoantikvariska ersättningen. Dessa uppgår idag till omkring 1,9 miljarder kronor. Andra delar av budgeten avser kostnader som den nationella nivån finansierar i stället för att övriga nivåer debiteras sin andel, t.ex. gemensamma systemlösningar. Kostnads- och planeringsramar är en uppskattning av den framtida ekonomin baserad på den kunskap som föreligger i juni Med hänsyn till den tidsperiod planeringen avser finns dock osäkerheter både på intäkts- och kostnadssidan. Tabellen nedan visar effekterna av antagna förändringar av Svenska kyrkans finansiering på nationell nivå. I nedanstående tabeller har vissa anpassningar skett av jämförelsesiffror i enlighet med ny struktur. 28

62 Tabell 12. Känslighetsanalys finansiering Känslighetsanalys Förändring av antagande Ungefärlig effekt (mnkr) Avgift gemensam verksamhet 1 öre 140 Medlemsandel 1 % 9 Avkastning på värdepappersportföljen 1 % 79 Den viktigaste intäkten i Svenska kyrkan är kyrkoavgiften. Förändringar i antal tillhöriga och utvecklingen av medlemmarnas kommunalt beskattningsbara inkomster (kyrkoavgiftsunderlaget) är därmed centrala faktorer. In- och utträden 2016 påverkar kyrkoavgiftsintäkten först år Medlemmarnas inkomster 2016 påverkar kyrkoavgiftsintäkten år Den ekonomiska utvecklingen globalt påverkar utvecklingen i Sverige och därmed kyrkoavgiftsunderlaget. Andra faktorer som kan ha betydelse för verksamheten är förändringar i skattesystemet, politiska beslut kring offentliga bidrag som t.ex. Sidabidrag. Därtill råder osäkerhet om utvecklingen på finansmarknaden. I tabellen nedan redovisas den totala budgeten för den nationella nivån där samtliga intäkter och kostnader ingår, samt jämförelsesiffror från bokslutet 2016 detaljbudget 2017 och tidigare beslutade ramar. KsSkr 2017:1 Tabell 13. Resultaträkning Resultaträkning Utfall 2016 DB JMF FG 2018 JMF FG 2019 Avgift gemensam verksamhet Särskild utjämningsavgift Utjämn.avgift församlingsnivå Utjämn.avgift stiftsnivå Insamlade medel Kyrkoantikvarisk ersättning Erhållna bidrag Övriga intäkter Förändr. ändamålsbest. medel Summa intäkter exkl. finansförvaltning Finansnetto Summa intäkter Utjämn.bidrag församlingsnivå Utjämn.bidrag stiftsnivå Kyrkounderhållsbidrag Bidrag särskilda satsningar Kyrkoantikvarisk ersättning Utveckl.samarbete/bistånd Övriga lämnade bidrag Externa kostnader Personalkostnader Avskrivningar Summa kostnads- och planeringsram Fastighetskostnader utland Dela tro dela liv Summa kostnader Årets resultat Den planerade rambudgeten för åren visar ett positivt resultat för respektive år. Kostnadsram för 2018 är i enlighet med tidigare beslutad rambudget och 29

63 KsSkr 2017:1 planeringsram för 2019 är i nivå med tidigare beslutad rambudget. Planeringsramen för 2020 understiger 2019 års planeringsram med 73 mnkr. Intäkter Intäkten från avgiften för gemensam verksamhet beräknas bli i nivå med tidigare ram och planeras öka mellan åren till följd av att medlemmarnas kommunalt beskattningsbara inkomster ökar. Utjämning på församlingsnivå ökar också jämfört med tidigare rambudget till följd av att inkomstutjämningsavgifter och kostnadsutjämningsavgifter enligt den äldre utjämningsmodellen förväntas bli högre än tidigare beräknat. Denna förändring motsvaras av en likadan post på kostnadssidan. Sett mellan åren minskar dock utjämningsavgifterna successivt, vilket beror på att kostnadsutjämningsfaktorer viktas om och att kostnadsutjämningskonstanten tas bort vid övergången till ett nytt utjämningssystem. Utjämningsavgift stiftsnivå utgörs av den del av utdelningen från prästlönetillgångarna som tillfaller utjämningssystemet och som från och med 2018 betalas in till kyrkostyrelsen. Den förväntade ökningen av utdelningen från tillgångarna jämfört med föregående års ram beror på nya antaganden till följd av det senaste årets utfall. Insamlade medel beräknas till en lägre nivå än tidigare beslutad rambudget som en anpassning till 2016 års utfall. Den kyrkoantikvariska ersättningen budgeteras under perioden till det belopp som erhålls från staten. Erhållna bidrag planeras bli lägre jämfört med tidigare ram, huvudsakligen inom den internationella verksamheten, som en anpassning till 2016 års utfall. Övriga intäkter består till stor del av intäkter för GIP och GAS och är i nivå med tidigare beslutad rambudget. Finansförvaltningen planeras ge högre avkastning än tidigare beslutad rambudget till följd av det goda finansresultatet 2016 som medför en högre bas för avkastning. Kostnader Utjämningsbidragen på församlingsnivå planeras bli något lägre än tidigare beslutad ram beroende på att inkomstutjämningsbidrag och kostnadsutjämningsbidrag enligt den äldre utjämningsmodellen nu förväntas öka mer i förhållande till tidigare antaganden. Det faktum att utjämningsbidragen på församlingsnivån inte minskar på motsvarande sätt som utjämningsavgifterna under perioden har sin bakgrund i införandet av ett nytt diakonibidrag och ett nytt glesbygdsbidrag. Stiftsbidragen förväntas bli högre än tidigare beslutad rambudget för år 2018 och i enlighet med beslutad rambudget för Avvikelsen för 2018 beror på att stiften får ett extra bidrag om 20 mnkr 2018 för att få bättre förutsättningar att bidra till arbetet med färdigställande av Svenska kyrkans fastighetsregister. Nivån på stiftsbidragen ökar väsentligt 2018 till följd av att, som ovan nämnts, utjämningssystemets andel av utdelningen från prästlönetillgångarna tillfaller nationell nivå från och med samma år. Efter 2018 sker en successiv minskning av nivån på nämnda bidrag till följd av övergång mot en stiftsbidragsmodell som innehåller lägre belopp jämfört med nuvarande modell. Kyrkounderhållsbidraget budgeteras i likhet med föregående beslutade rambudget och planeras ligga kvar på samma beloppsmässiga nivå under hela perioden. Särskilda satsningar består av 50 mnkr för den beslutade GIP-satsningen som fortgår till och med 2018 (eg. 150 mnkr under perioden ) och satsningen för fortsatt stöd i arbetet med flykting och asylsökande som finns med 2018 och 2019 med 60 mnkr respektive år. 30

64 Kostnaderna för kyrkoantikvarisk ersättning avser de bidrag som betalas ut till stift och församlingar. Skillnaden mellan intäkterna och kostnaderna för kyrkoantikvarisk ersättning består av de projekt som bedrivs på nationell nivå. Planerade kostnader för utvecklingssamarbete/bistånd är väsentligt lägre än tidigare beslutad ram och är hänförliga till den internationella verksamheten. Detta är en konsekvens av att intäkterna planeras bli lägre för insamlade medel och erhållna bidrag, vilket medför att det inte finns samma utrymme för att bedriva verksamhet som i tidigare beslutad ram. Övriga lämnade bidrag är i nivå med tidigare beslutad rambudget. Externa kostnader ökar bland annat till följd av en juridisk genomgång avseende Svenska kyrkan i utlandet som finns budgeterad 2018 och Ytterligare en anledning till ökade externa kostnader jämfört med tidigare ram är högre kostnader för implementering av ny kyrkohandbok jämfört med tidigare beslutad ram. Personalkostnader minskar jämfört med föregående ram vilket är en konsekvens av genomförda kostnadsanpassningar i budgetprocessen. Fastighetskostnader utland budgeteras till samma nivå som i tidigare beslutad rambudget. Utvärdering av satsningen Dela tro Dela liv kommer att ske KsSkr 2017:1 Tabell 14. Nationell fastighetsfinansiering Fastighetskostnader utland Utfall 2016 DB TOTALT 5 ÅR Svenska kyrkan i utlandet STI Resultat Den nationella fastighetsfinansieringen löper vid sidan om både detaljbudget och rambudget som ett totalbelopp över en femårsperiod. I ovanstående tabell visas den planerade användningen över tid. I beloppen i tabellen ingår avskrivningar med 1,5 mnkr för respektive år avseende redan vidtagna åtgärder på fastighetsområdet. Förslag till ram för kostnader för Svenska kyrkan i utlandets fastigheter och lokaler för perioden är 74 mnkr och förslag till ram för kostnader för Svenska teologiska institutets fastighet i Jerusalem för perioden är 6 mnkr. Till grund för arbetet med utlandsfastigheter finns en detaljerad lokalförsörjningsplan som stödjer prioritering mellan olika projekt. Tabell 15. Satsning på undervisning och mission (Dela tro dela liv) Dela tro dela liv Utfall 2013 Utfall 2014 Utfall 2015 Utfall 2016 DB TOTALT Dela tro dela liv Resultat Budget för satsningen Dela tro Dela liv löper vid sidan om både detaljbudget och rambudget som ett totalbelopp över en sexårsperiod och uppgår sammanlagt till 60 mnkr. Under 2018 kommer en utvärdering av satsningen att ske. 31

65 KsSkr 2017:1 Tabell 16. Rådet för internationell mission och diakoni Resultat Rådet för internationell mission och diakoni Utfall 2016 DB JMF FG 2018 JMF FG 2019 Insamlade medel Erhållna bidrag Övriga intäkter Förändr. ändamålsbest. medel Summa intäkter Utveckl.samarbete/bistånd Övriga lämnade bidrag Externa kostnader Personalkostnader Avskrivningar Summa kostnader Resultat De samlade intäkterna och kostnaderna som redovisas här återfinns inom flera verksamheter, varav Samordna och utveckla internationell mission och diakoni är den största. Vidare återfinns kostnader främst inom verksamheterna Stödja utveckling av församlingslivet, Bidra till samhällsutvecklingen och Internt stöd. I jämförelse med föregående rambudget förväntas internationellt arbete få lägre kollekter och gåvor, samt erhållna bidrag från externa finansiärer. Som en anpassning till 2016 års resultat planeras insamlade medel till 174 mnkr respektive år vilket, är en sänkning med 22 respektive 28 mnkr jämfört med tidigare beslutad rambudget. Erhållna bidrag planeras till 203 mnkr respektive år, vilket är en sänkning med 27 mnkr respektive år. Samtidigt planeras för lägre kostnader bl.a. för lämnade bidrag till internationella anslagsprojekt, vilket betyder lägre kostnader i förhållande till föregående rambudget. Här finns den av kyrkostyrelsen beslutade satsningen i Mellanöstern med planerade kostnader om 5 mnkr respektive år, varav hälften finansieras av nationell finansiering. I enlighet med kyrkomötets beslut 2007 ingår 30 mnkr avseende bostadsbyggnadsprojekt på Olivberget i Jerusalem. Kostnaden fördelas med 10 mnkr för respektive år. Tabell 17. Rådet för Svenska kyrkan i utlandet Resultat Rådet för Svenska kyrkan i utlandet Utfall 2016 DB JMF FG 2018 JMF FG 2019 Insamlade medel Erhållna bidrag Övriga intäkter Förändr. ändamålsbest. medel Summa intäkter Utveckl.samarbete/bistånd Övriga lämnade bidrag Externa kostnader Personalkostnader Avskrivningar Summa kostnader Resultat De samlade intäkterna och kostnaderna som redovisas här återfinns inom flera verksamheter, varav Stödja utveckling av församlingslivet är den största. Intäkter och kostnader för verksamheten är i linje med föregående års rambudget. Kostnader som finansieras genom nationell fastighetsfinansiering redovisas i egen 32

66 tabell 14. Under åren 2018 och 2019 avsätts 20 mnkr respektive år för utredningar av juridisk karaktär i utlandsförsamlingarna och redovisas under verksamheten Styrning och ledning i tabell 10. Utredningen belastar således inte budgeten för Rådet för Svenska kyrkan i utlandet. KsSkr 2017:1 Tabell 18. Ändamålsbestämda medel Ändamålsbestämda medel Utfall 2016 DB Internationell mission och diakoni Arbete bland svenskar i andra länder Övriga verksamheter Utgående balans Tabellen visar ändamålsbestämda medel per 31 december respektive år. Det råder osäkerhet kring planerade insamlade medel, vilket kan komma att påverka ändamålsbestämda medel i högre omfattning. Tabell 19. Eget kapital och mål för eget kapital Fritt eget kapital Utfall 2016 DB Fritt eget kapital Lägsta nivå fritt eget kapital Skillnad mot lägsta nivå Den omvärldsanalys som ligger till grund för kyrkostyrelsens planering pekar på fortsatt förändrade förutsättningar för Svenska kyrkans alla delar under de kommande decennierna. Det nationella kapitalet utgör en gemensam resurs för hela trossamfundet och dess avkastning möjliggör såväl resurser till akuta insatser som till strategiska satsningar för ett långsiktigt hållbart kyrkoliv. Kyrkostyrelsen har inom ramen för beredningsarbetet med Svenska kyrkans kapitalsituation fört en dialog med stiften och funnit en samsyn kring att det krävs mer av gemensamt ansvar för att klara Svenska kyrkans uppgift i framtiden. Dialogen med stiften, inom vilken bl.a. diskussioner om ansvarsfördelning och gemensamma prioriteringar är centrala, kommer att fortsätta under planeringsperioden. I enlighet med KsSkr 2016:7 Svenska kyrkans kapitalsituation har kyrkomötet beslutat att mål för storleken på den nationella nivåns kapital ska vara lägst mnkr vid utgången av år Ovanstående tabell visar det egna kapitalet per 31 december och målet för eget kapital per 31 december respektive år. Budgeterat resultat för planeringsperioden medför att budgeterat eget kapital överskrider målet för eget kapital samtliga år. I det egna kapitalet ingår ännu ej realiserade värdeökningar inom kapitalförvaltningen som vid årsbokslutet 2016 uppgick till mnkr. 33

67 KsSkr 2017:1 Utdrag ur kyrkostyrelsens protokoll Utdrag ur protokoll fört vid styrelsens sammanträde den 14 juni Närvarande: Wanja Lundby-Wedin, förste vice ordförande, ledamöterna Mats Hagelin, Marta Axner Ims, Cecilia Brinck, Jesper Eneroth, Nils Gårder, Birgitta Halvarsson, Lars Johnsson, Sven E. Kragh, Anna Lundblad, Ulla Rickardsson, Erik Sjöstrand, Karl-Gunnar Svensson samt tjänstgörande ersättaren Ylva Wahlström Ödmann. Föredragande: Generalsekreterare Helén Ottosson Lovén Kyrkostyrelsen beslöt att till kyrkomötet lämna skrivelsen 2017:1 Verksamhet och ekonomi för Svenska kyrkans nationella nivå i enlighet med överläggningen. 34

68 Bilaga 1. Omvärldsbeskrivning Varje tid ställer Svenska kyrkan inför teologiska, ekonomiska och organisatoriska utmaningar. Svenska kyrkan både påverkas av och kan påverka sin omvärld genom en aktiv och medveten hållning till de förändrade villkoren och den givna kallelsen att i ord och handling förkunna evangelium. Några grundläggande och sammanlänkade trender är genomgående i såväl det globala som det nationella landskapet: dels att de ackumulerade resurserna tillgängliga för mänskligheten växer och dels att fördelningen av dem blir allt mer ojämlik. Detta både avspeglar och förstärker polarisering i världssystemet som inte bara berör materiella resurser utan som även kommer till uttryck i ett fragmenterat socio-politiskt och ideologiskt landskap samt i framväxten av fundamentalistiska och populistiska rörelser. KsSkr 2017:1 Bilaga 1 Det globala landskapet Under de senaste decennierna har det generella tillståndet för världens befolkning påtagligt förbättrats. Medellivslängden har ökat från 53 år i början av 1960-talet till drygt 70 år idag. Sedan 1990 har barnadödlighet för barn under 5 år globalt sett halverats. Massiva vaccinationskampanjer under de senaste knappa tre decennierna har minskat antalet poliofall med 99 procent. Många utvecklingsländer har upplevt en snabb ekonomisk tillväxt och drygt en miljard människor har rest sig ur extrem fattigdom och den globala medelklassen har vuxit markant. Medan det sammanlagda välståndet har ökat har emellertid tillgången till det blivit alltmer ojämnt fördelad. Nordamerika och Europa står tillsammans för 65 procent av världens hushålls totala tillgångar, men endast för 18 procent av världens befolkning. Kina står för 21 procent av befolkningen och 9 procent av tillgångarna. I Afrika överstiger befolkningen tiofalt tillgångarna. Klyftorna växer även inom länder, inte för att de fattiga blir fattigare utan för att de allra rikaste blir allt rikare. I utvecklade ekonomier är klyftan mellan rika och fattiga på sin högsta nivå på decennier. Idag äger de 10 procent rikaste i världen mer än hälften av världens tillgångar. Polariseringen är även uppenbar inom demografin. Skillnader i åldersstruktur gör att den framtida befolkningsökningen förväntas se olika ut i olika delar av världen. I de utvecklade ekonomierna, framför allt i Nord, med en åldrande befolkning och lågt barnafödande, förväntas befolkningen stagnera utan immigration. Den stora befolkningstillväxten antas ske där den högsta andelen unga i befolkningen återfinns i Indien samt i Afrika söder om Sahara. Parallellt med befolkningsökningen pågår en urbaniseringstrend som påtagligt förändrar människors levnadsförhållanden och försörjningsmönster. Sedan några få år tillbaka lever mer än hälften av världens befolkning i städer. Trots att den globala ekonomin växte med 3 procent under 2014 har ökningen av koldioxidutsläpp stannat av. Detta ligger i linje med Parisavtalet och har möjliggjorts av internationellt samarbete och tekniska landvinningar som har skapat möjligheter till ren och på sikt billigare energi. På tio år har investeringarna i förnyelsebar energi, särskilt sol-, vind- och vågkraft, ökat med 18 procent. Fortfarande står dock fossila bränslen, i synnerhet kol och olja, för över 80 procent av den globala energianvändningen. Utsläppen har ännu inte minskat i den takt som krävs för att nå målen. Hälften av världens utsläpp av växthusgaser kommer från de 10 procent rikaste länderna i världen samtidigt som det är de fattiga som drabbas hårdast av ett förändrat klimat. Om insatser sätts in tidigt för att nå 1,5-gradsmålet uppskattas den 35

69 KsSkr 2017:1 Bilaga 1 årliga kostnaden fram till 2025 uppgå till som mest 0,1 procent av världens BNP. Därefter förutspås en betydande nettovinst. I synnerhet sedan 1900-talets senare hälft har demokratin globalt sett vunnit terräng, men denna trend är långt ifrån säkrad och flera orosmoln har seglat upp under det senaste decenniet. Enligt det brittiska demokrati-indexet Economist Intelligence Unit kan hälften av världens 195 länder (196 om man räknar in Taiwan) betraktas som demokratier. Enligt indexet, som beaktar parametrar som pluralism och medborgerliga fri- och rättigheter, är emellertid antalet fullvärdiga demokratier (bland dem Sverige) lågt, endast 20 länder; medan 59 länder kan klassas som bristfälliga demokratier. I Agenda 2030 slås fast att ett vitalt civilt samhälle är en viktig förutsättning för en hållbar framtid. Likafullt har allt fler regeringar krympt utrymmet för civilsamhällesorganisationer, enskilda aktivister, domare, advokater och andra att försvara de mänskliga rättigheterna. Många regeringar har också motarbetat FN-åtgärder för att förhindra massiva grymheter. Amnesty International årliga genomgång visar att fler än 122 stater bröt mot de grundläggande mänskliga rättigheterna under Religiösa ledare och trosbaserade icke-statliga organisationer har ofta spelat betydelsefulla roller som medlare i konflikter runt om i världen och verkat för demokrati. I andra fall har religion bidragit till både konflikter och kränkningar av mänskliga rättigheter. Regeringars och rivaliserande religiösa gruppers våld och diskriminering mot människor tillhörande andra trosriktningar än den egna eller majoritetssamhällets har ökat i alla regioner i världen utom i Amerika. Särskilt i Mellanöstern och Nordafrika har förhållandena försvårats. Under senare år har jämställdheten mellan könen i linje med FN:s milleniemål globalt sett ökat. Samtliga av världens regioner är på god väg att uppnå en jämn könsfördelning bland elever inom grundskolan. Sedan år 2000 har andelen kvinnor i världens parlament ökat från 14 till 22 procent. Likafullt fortsätter bristande jämställdhet mellan könen att vara ett problem av global omfattning som berör livets alla områden hälsa, tillgång till inflytande, resurser och utbildning. Socio-kulturella normer samt ekonomiska och politiska strukturer hindrar flickor och kvinnor världen över från att fullt ut få tillgång till grundläggande rättigheter såsom utbildning, hälsovård och egendom. FN beräknar att cirka 1,2 miljoner barn varje år utsätts för människohandel, så kallad trafficking, vilken idag är den tredje största brottsliga verksamheten i världen, näst efter narkotika- och vapenhandel. Den vanligaste formen av människohandel (79 procent) är sexuellt utnyttjande och offren huvudsakligen kvinnor och flickor. År 2014 noterades de högsta dödstalen i krig och väpnade konflikter sedan folkmordet i Rwanda De senaste åren har trenden huvudsakligen drivits av inbördeskriget i Syrien. Antalet väpnade konflikter, definierade som minst 25 döda i strid, ökade totalt sett från 34 till 50 mellan 2013 och Samtidigt nästan fördubblades de blodigaste av dem, de med över döda. Som ett resultat av dessa konflikter flyr människor sina hem och inte sedan andra världskriget har så många befunnit sig på flykt som under Enligt UNHCR är idag drygt 65 miljoner människor borttvingade från sina hem. Satt i relation till jordens totala befolkning betyder detta att var 113:e person i världen nu är på flykt. Två tredjedelar av dem som tvingats lämna sina hem befinner sig inom sina hemländer. De som flyr över gränsen blir ofta kvar i flyktingläger i grannländerna. Kriget i Syrien, som pågått sedan 2011, har drivit drygt 12 miljoner människor på flykt. Av dessa är tre fjärdedelar idag internflyktingar och har alltså fått lämna sina hem, även om de finns kvar i Syrien. Andra konflikter som i vissa fall hotar att eskalera pågår i Afghanistan, Irak, Eritrea, Nigeria, Ukraina, Uganda, Sydsudan, Libyen, Jemen och i Sydkinesiska havet. 36

70 Endast en bråkdel av flyktingarna når Europa och västvärlden. Under 2015 sökte drygt 1,3 miljoner asyl inom EU. Under 2016 har den östra Balkanrutten stängts vilket har lett till att ett minskat antal flyktingar tagit sig in i Europa, men också till att antalet dokumenterade dödsfall bland flyktingar som försökt korsa Medelhavet redan i november 2016 översteg dödssiffran från 2015 med över personer. För dem som trots allt lyckats ta sig till Europa har det genom viseringstvång blivit svårare att ta sig till norra Europa. Hur detta kommer se ut framöver är dock mycket osäkert och migrationsfrågan kommer fortsatt vara brännande. Därtill äger långt ifrån alla dem som upplever svåra umbäranden i krigshärjade hemtrakter fysiska, monetära och sociala resurser för att lämna sina hem. Sedan början av 2000-talet har det skett en över niofaldig ökning i antalet dödsfall orsakade av terrorism. Under 2014 skördade terrordåd nästan dödsoffer. Detta är en ökning med 80 procent jämfört med året innan. Terrorismen är fortfarande starkt koncentrerad till Irak, Nigeria, Afghanistan, Pakistan och Syrien. Under våren och sommaren 2016 skedde terrordåd även i Europa med attacker i bland annat Bryssel och Nice, vilket inte setts i större omfattning sedan och 1980-talen. En oro finns för fler attentat och för vad som sker då de som valt att strida för den sunniextremistiska rörelsen Islamska staten återvänder till Europa. Säkerheten hotas inte bara av väpnade konflikter eller terrorism, utan även av beroendet av allt mer komplexa och sårbara tekniska system. Samma informationsteknologi som kan befrämja kunskapsutbyte och föra människor samman kan också, om säkerhetskraven är otillräckliga, komma att utsätta civila infrastrukturer för påtagliga risker. Det ökade beroendet av artificiell intelligens (AI) för autonomt beslutsfattande skapar också ökad sårbarhet för cyberattacker och främmande intrång i staters, myndigheters, företags och organisationers verksamheter. Även privatpersoner löper ökade risker för att utsättas för integritetskränkningar och identitetskapningar. KsSkr 2017:1 Bilaga 1 Det europeiska landskapet Under senare år har tillväxten inom EU-zonen ökat, inte minst i Östeuropa. Trots detta minskar EU:s andel av den globala ekonomin då tillväxttakten är ännu högre i andra delar av världen. Mycket tyder därför på att Europas ställning globalt sett kommer att fortsätta att försvagas. Med en åldrande befolkning och lågt barnafödande förväntas befolkningen stagnera utan immigration. I en tid präglad av en utdragen och långt ifrån fullbordad återhämning efter den stora finanskrisen 2008 har arbetslösheten stigit från åtta procent 2008 till nära tolv procent Krisens konsekvenser har fördelats ojämnt mellan regioner och grupper och har lett till att de politiska spänningarna mellan centraliserande och fragmenterande krafter har ökat. En ytterligare faktor som bidrar till dessa spänningar är migration såväl inom som till Schengen-området. Krisen inom eurosamarbetet med ökande klyftor, fortsatt höga arbetslöshetstal i många sydeuropeiska länder, utflyttning av välutbildade personer och andra arbetssökande från periferin inom EU har lett till ökat fokus på en gemensam satsning på sociala rättigheter inom unionen. Runt om i Europa vinner anti-demokratiska krafter och partier mark. I vissa länder, såsom Ungern, Polen och Turkiet, har deras inflytande redan kommit att undergräva det demokratiska samhällsbyggets fundament. Som en både över- och mellanstatlig organisation har EU i allt högre grad kommit att utmanas av EU-kritiska folkopinioner bland medlemsländerna. I och med Storbritanniens beslut om utträde ur unionen ställs EU-samarbetet inför sin kanske största utmaning. Samtidigt ses motkrafter mobiliseras med demonstrationer för ett samman- 37

71 KsSkr 2017:1 Bilaga 1 hållet EU. Högerpopulistiska alternativ har inte heller fått det genomslag som kunnat förväntas i presidentvalet i Österrike och parlamentsvalet i Nederländerna. Ett överstatligt samarbete inom en europeisk kontext är en förutsättning för den inre marknadens funktion, den monetära politiken, bevarandet av havens biologiska resurser inom ramen för den gemensamma fiskeripolitiken och den gemensamma handelspolitiken. Beslut fattade inom EU har ofta påtagliga lokala effekter. Nationell lagstiftning påverkas genom att EU-förordningar direkt gäller som lag i medlemsländerna, och att de mål som formulerats i EU-direktiv ska antas och inom två år införlivas i den nationella lagstiftningen. Förutsättningarna för säkerhetsarbetet i EU förändras snabbt. Relationen med Ryssland har försämrats. Norden och Östersjöländerna har under senare år kommit att bli allt mer intressanta ur ett globalt säkerhetspolitiskt perspektiv. Med tillträdet av president Donald Trump ökar osäkerheten kring den amerikanska utrikespolitiken, Nato-samarbetet och USA:s relation till EU. Det nationella landskapet Under senare år har den ekonomiska tillväxten varit stark i Sverige och arbetslösheten minskat. Men liksom i övriga delar av världen paras den ekonomiska och demografiska utvecklingen i Sverige med en ökande polarisering: mellan generationer, mellan etniska och nationella grupper och inte minst mellan regioner. Under 2016 har svensk ekonomi fortsatt att växa även om takten bromsar in något. Prognoserna tyder på en BNP-tillväxt på nästan 4 procent, en arbetslöshet kring 7 procent och en inflation på omkring 1,5 procent. Ekonomisk tillväxt är förenad med utmaningar, inte minst vad gäller hållbarhet. Trots högkonjunktur och betydlig ökning i både produktion och konsumtion har energianvändningen gått ned sedan 2004 och ligger idag på ungefär samma nivå som Trenden mot minskade utsläpp nationellt måste emellertid vägas mot det faktum att andelen utsläpp som sker i andra länder som ett resultat av svenskars utlandsresor och import, nästan fördubblats sedan 1990-talet. För att efterleva Parisavtalets mål för begränsningar av koldioxidutsläpp krävs därför fortsatta insatser från såväl konsumenter och civilsamhälle som från näringsliv och myndigheter. Trots att den ekonomiska standarden generellt sett förbättras, växer gapet mellan olika befolkningssegment. Det senaste decenniet har de 5 procent av den svenska befolkningen med den högsta disponibla inkomsten ökat sina inkomster med i genomsnitt 39 procent, medan de 5 procent med de lägsta ökade sina med 12 procent. Mest växer gapet mellan dem som har och dem som inte har ett arbete. Ökade bostadspriser har också bidragit till att omfördela förmögenheter. Brist på bostäder och få hyreslägenheter håller uppe priserna och lånebehovet vilket drabbar framför allt dem som just ska träda in på bostadsmarknaden unga och nyanlända. Skillnaderna i förmögenhet har ökat. De 10 procent av hushållen som har de största förmögenheterna har ökat sin förmögenhet betydligt, medan hushållen längst ned på skalan har skulder som överstiger deras tillgångar. Den senare situationen gäller för cirka 30 procent av alla hushåll. Gruppen som har mycket låga pensioner växer och idag lever nästan medborgare helt eller delvis på garantipension eller äldreförsörjningsstöd. Den ekonomiska utvecklingen ser olika ut i olika delar av landet. Medelstora städer och storstäder, men även stadsnära landsbygd, har stark ekonomisk tillväxt och drar till sig unga. Drygt 85 procent av befolkningen bor i tätorter och sedan 2005 är Sverige det EU-land som haft den största ökningen av inflyttning till både regionala centra och storstäder. Detta drabbar glesbygdskommunerna särskilt hårt. 38

72 Fram till 2030 kan dessa ha tappat nästan en tredjedel av befolkningen i yrkesverksam ålder. Redan idag karaktäriseras många glesbygdskommuner av låga inkomster, stagnerande ekonomi med få arbetstillfällen, hög andel äldre och utflyttning av yngre. Under de senaste decennierna har andelen av den totala befolkningen som är äldre än 65 år ökat till nästa 20 procent. År 2011 var ett historiskt år då andelen som lämnade arbetsmarknaden var högre än den som trädde in på den. År 2045 beräknas det finnas över en miljon personer i Sverige som är 80 år eller äldre och befolkningen över 65 år tros öka med 16 procent jämfört med idag. Utvecklingen mot en åldrande befolkning hejdas delvis av invandring. Under 2017 förväntas Sveriges befolkning öka till drygt 10 miljoner. Många av dem som invandrar är unga och fler barn föds. I mitten av 2030-talet beräknas det finnas mer än 30 procent fler barn i skolåldrarna än idag. Med en större andel barn och äldre kommer färre att behöva försörja fler. Den relativt stora invandringen till Sverige har bidragit med ett välbehövligt tillskott av unga i arbetsför ålder. Hela 40 procent av de utlandsfödda i Sverige är år. Även om invandringen bidrar till att en positiv demografisk utveckling är den också förenad med utmaningar. Antalet asylsökande ökade kraftigt under Tillsammans med Tyskland, Frankrike och Italien är Sverige det EU-land som tagit emot flest asylsökande personer sökte asyl Antalet asylsökande till Sverige under 2016 var personer och enligt migrationsverkets prognos kommer antalet att uppgå till under Det stora trycket på asylmottagandet har inneburit över ett års väntetid för asylsökande att få sin ansökan prövad. Endast hälften, cirka , av dem som sökte asyl 2015 förväntas få uppehållstillstånd. Den demografiska utvecklingen och vidgande inkomst- och förmögenhetsklyftor i kombination med en nedbantning av den offentligt finansierade välfärden ökar förväntningarna på och behovet av andra aktörer inom välfärdssektorn. Särskilt påtagligt blev detta under flyktingkrisen hösten 2015 då civilsamhällets resurser och kompetens togs i anspråk för att hantera såväl krisens akuta skede som dess mer långsiktiga konsekvenser. Svenska kyrkan tog ett stort ansvar under denna tid och kom att spela en positiv roll i välkomnandet av flyktingar. Åtta av tio pastorat svarade på flyktingkrisens utmaningar med att starta upp nya, eller utvidga och utveckla befintliga, verksamheter. Det finns tydliga tecken på en isärdragning där arbetslösheten nästan är obefintlig i vissa grupper medan den markant ökar i andra. Ungdomsarbetslösheten är den lägsta på över ett decennium, men samtidigt finns det en stor grupp unga som varken söker arbete eller studerar. Mest utsatta är ungdomar som inte har gått ut gymnasiet. Även unga med funktionsnedsättningar, psykisk ohälsa samt utrikes födda är överrepresenterade. Generellt har personer med kort utbildningsbakgrund och utrikesfödda betydligt svårare att få ett arbete. Medan arbetslösheten för personer födda i Sverige minskat till strax under 5 procent är över 14 procent av de utrikesfödda arbetslösa. Den långa etableringstiden beror på att det tar tid att lära sig svenska, få sin utbildning och sina kunskaper validerade, att få praktik i det svenska arbetslivet och komplettera sin utbildning. Enligt Framtidskommissionen präglas Sverige fortfarande av en ovanligt hög grad av social tillit jämfört med andra länder. 71 procent av svenskarna svarar att man kan lita på de flesta andra människor medan bara 26 procent av det globala genomsnittet har denna uppfattning. På sikt kan emellertid segregation, vilken är tydligast i storstäder, medelstora städer och storstadsregioner, leda till försvagad tillit. Marginalisering och utanförskap är störst i invandrartäta bostadsområden vilka KsSkr 2017:1 Bilaga 1 39

73 KsSkr 2017:1 Bilaga 1 kommit att symbolisera de misslyckade delarna av de senaste decenniernas integrationspolitik. Genom att erbjuda öppna mötesplatser och verksamheter fungerar Svenska kyrkan ofta som en konstruktiv och integrerande kraft. Enligt SOM-institutet vid Göteborgs universitet finns det betydande skillnader mellan olika befolkningsgruppers attityder till invandring och flyktingmottagande. Unga, storstadsbor och högutbildade är oftare positiva till invandring och ett stort flyktingmottagande medan äldre, personer boende i mindre kommuner samt personer med lägre utbildning oftare vill se ett minskat flyktingmottagande. Det finns en förväntan både från nationella beslutsfattare och från EU-politiker att civilsamhället ska axla ett större ansvar för att möta samhällsutmaningar som arbetslöshet, ohälsa, åldrande befolkning, växande sociala klyftor och minskad likvärdighet i skolan. I Sverige har organisationer som utförare ökat särskilt inom flyktingmottagandet. Samtidigt som förväntningarna på civilsamhället ökar tappar emellertid organisationslivet mark: många traditionella folkrörelser såsom miljöorganisationer, Scouterna och Friluftsfrämjandet har tappat mer än hälften av sina medlemmar sedan 1980-talet. Trots denna nedåtgående trend är emellertid organisationslivet i Sverige och de nordiska länderna fortfarande synnerligen aktivt i jämförelse med många andra länder. Sviktande medlemskap i etablerade organisationer bör inte tas som en entydig indikation på bristande socialt engagemang. Utvecklingen går i stället mot en tillväxt av organisationer som inte är uppbyggda med lokal och regional nivå som den traditionella folkrörelseformen. Sociala medier har skapat nya rum för engagemang och mobilisering vilket gör att kontakter mellan engagerade individer kan ske direkt oavsett av var de bor. Denna form av engagemang kräver därmed inte samma demokratiska uppbyggnad och fasta struktur som mer traditionella organisationer. Även de som arbetar som volontärer inom organisationer gör det i allt större utsträckning som individer, snarare än som medlemmar. Deras drivkraft är också i högre grad knuten till aktiviteten i sig än till organisationens övergripande mål. Att vara ett kristet trossamfund med 1000-åriga rötter i landet, uppbyggd av nästan självstyrande församlingar, är emellertid något annat än att vara en intresseförening eller idrottsklubb. Men även trossamfund påverkas av förändringar i omvärlden. Individualism bäddar för större frihet och flexibilitet men också för ensamhet, isolering och en växande psykisk ohälsa vilken ökar särskilt bland unga och äldre. Försvagningen av gemensamma traditioner har inneburit att meningsskapande till stor del har privatiserats. Istället för att foga in sitt liv i kollektivt delade organisationer eller ramberättelser, sammanfogar individer i allt högre grad olika fragment för att skapa sitt eget individuella livsmönster. En integrerad del av människors meningsskapande äger rum inom de arenor som brukar rubriceras kultur och som är centrala i människors sätt att finna mönster och mål i sina liv. Enligt en ny EU-undersökning ligger svenskarna i topp vad gäller att delta i kulturella evenemang. Efter Danmark är svenskarna dessutom de som deltar i kulturskapande i störst utsträckning. Nya informationskanaler och miljöer har i grunden kommit att förändra våra kommunikationsmönster. Sociala medier har öppnat upp rum för gemenskaper som tidigare aldrig gått att forma. Men nätet har också i många avseenden visat sig vara en plats där det blir allt lättare att stänga in sig i en filterbubbla ; i ett flöde av nyheter och uppfattningar som bekräftar den egna världsbilden men som utestänger alternativa perspektiv. Individualiserade medievanor förstärker på så vis inte bara individens möjlighet att forma sin egen informationsmiljö, utan även trenden mot ökande social och ideologisk fragmentering. Medievanorna varierar stort mellan generationerna och samhällssegment, vilket kan vidga de sociala gapen vid en över- 40

74 gång till övervägande nätbaserad kommunikation. Den oberoende och granskande journalistiken blir lidande då dagstidningar och tv-bolag genomför besparingar med en minskning av journalistkåren och försämrade arbetsvillkor som följd. Samtidigt blir kritisk bevakning allt viktigare då systematisk desinformation har blivit lätt att sprida via sociala medier. KsSkr 2017:1 Bilaga 1 Svenska kyrkan i det globala och nationella landskapet Omvärldsförändringar globala, nationella, ekonomiska, politiska, sociala och ideologiska påverkar och utmanar Svenska kyrkan på ett genomgripande sätt. Som landets största medlemsorganisation i ett mångkulturellt och på många sätt sekulariserat samhälle har Svenska kyrkans tidigare ställning som privilegierad uttolkare av livets mysterier och av bärande etiska principer kommit att utmanas och ifrågasättas samtidigt som det finns en stark efterfrågan på dess insatser och perspektiv. Svenska kyrkan har drygt 6 miljoner medlemmar. Under ett år möter den ett mycket stort antal människor och de flesta medlemmar som mött Svenska kyrkan i någon verksamhet sätter värde på den och är i huvudsak positiva. Skillnaden mellan kvinnors och mäns upplevelser är påtaglig: Två tredjedelar av de tillfrågade kvinnorna och drygt hälften av männen som var medlemmar uppgav 2015 att helhetsintrycket av årets möte med Svenska kyrkan har varit mycket eller ganska positivt. Trots att endast några få procent firade gudstjänst varje vecka, uppgav drygt 45 procent att de gått till kyrkan för att fira gudstjänst någon gång under året. Av de kyrkliga handlingarna är dop och begravningar de mest välbesökta, men över längre tid är det endast dopen som har en positiv utveckling vad gäller antalet deltagare. Även inom svenskt kulturliv kommer många människor i kontakt med Svenska kyrkan som där intar en central roll genom körverksamhet och konserter; genom att dela ut filmpriser och kulturstipendier, arrangera konstutställningar, musikfestivaler och författarsamtal. Även om gudstjänstdeltagandet minskar så är intresset för existentiella eller religiösa frågor närvarande i samhället. Rum för andakt och stillhet på sjukhus, flygplatser och i köpcentra har sedan årtionden varit ett inslag i det offentliga rummet. Många människor har även en relation till det kulturarv i form av mer än kyrkobyggnader som Svenska kyrkan vårdar och utvecklar. Svenska kyrkans ekonomi är sammantaget god, men många församlingar brottas med ekonomiska svårigheter. Till nuvarande och framtida utmaningar för kyrkan som helhet hör ökande andel kostnader för förvaltning av kyrkobyggnader och andra fastigheter, vilka idag uppgår till 27 procent av de totala kostnaderna. Samtidigt minskar antalet medlemmar, särskilt på landsbygden där flertalet av landets kyrkobyggnader är belägna. Under 2016 har utträdena ur Svenska kyrkan varit mer omfattande än tidigare. Mediers granskningar av församlingars och utlandskyrkans resor fick stor uppmärksamhet och torde ha bidragit till de många utträdena under sommaren. Nätsidor som erbjudit hjälp med att träda ur har tillkommit. Under året har även återkommande debatter om kyrkans identitet, ställningstaganden och handboks-arbetet rönt ett stort intresse i flera medier men det är ännu oklart i vilken mån detta har påverkat antalet utträden. Samtidigt som detta hänt har även cirka människor valt att träda in som medlemmar. Inte minst som ett resultat av inflödet av nya religiösa uttryck och trosföreställningar i det svenska samhället har religionen kommit att inta en mer central plats i det offentliga samtalet. Denna nya synlighet lyfter både positiva och negativa sidor hos religionen. Till de förra hör diakonala insatser och solidaritet med förtryckta och utsatta, till de senare religiös repression, hedersrelaterat våld och jihadistisk terror. 41

75 KsSkr 2017:1 Bilaga 1 I ett mångkulturellt samhälle ökar behovet av kunskaper om religiösa traditioner egna och andras samt av teologisk reflektion, ekumenik och religionsdialog. I dessa frågor är Svenska kyrkan en av de ledande aktörerna. En stor grupp svenskar har uppfattningar som varken kan klassificeras som religiösa eller som sekulära. Även bland dessa är den kristna traditionen fortfarande levande, men bland annat sedan skolan lämnat den utförligare kristendomsundervisningen har allt färre den kunskap som hjälper dem att avkodifiera ett religiöst språk. Svenska Kyrkans Unga talar om bibelanalfabetism. Samtidigt finns det en nyfikenhet på kristen tro och en önskan att lära mer som till exempel det ökande antalet former för vuxenundervisning tyder på. Kristendomen är fortsatt den största religionen i världen. Den globala tyngdpunktsförskjutningen från Nord till Syd och mot nya former av pentekostala och evangelikala traditioner kan antas medföra en starkare ställning för konservativa och biblicistiska tolkningar i teologin. Denna isärdragning av kristenheten gör ekumeniska samarbeten angelägna, både i dess sedan länge etablerade former och på nya sätt. Att romersk-katolska kyrkan tillsammans med Lutherska världsförbundet inbjöd till ett gemensamt möte i Lund och Malmö den 31 oktober 2016 för att inleda högtidlighållandet av reformationsåret har ett starkt signalvärde och vittnar om en vilja att fördjupa det ekumeniska samarbetet kring mänsklighetens ödesfrågor. 42

76 Bilaga 2. Kyrkokansliet Kyrkostyrelsens kansli består av elva avdelningar, se organisationsskiss nedan. Personalen utgörs till övervägande del av handläggare och specialister. Utbildningsnivån är hög, bl.a. finns drygt 30 disputerade medarbetare. Några exempel på befattningar inom kansliet är forskare, analytiker, programhandläggare, policyrådgivare, insamlare, tematiska handläggare inom ekumenik, diakoni, flerspråkighet, urfolksfrågor, miljö och hållbarhet, kultur, kulturarv, flykting-, asyl- och integrationsfrågor. Vidare finns tjänster som jurister, arkivarier, pressekreterare, kommunikatörer, controller, ekonomi-, finans-, HR-, fastighets- och IT-specialister. Svenska kyrkans utbildningsinstitut har lärartjänster med fördjupad kompetens inom flera områden. Inom varje avdelning finns kvalificerad administrativ kompetens. På kansliet är drygt 40 medarbetare präster och ca 10 diakoner. De utlandsstationerade inom den internationella verksamheten representerar olika yrken med fördjupad kompetens, t.ex. med fokus på de psykosociala aspekterna av katastrofarbete. I Svenska kyrkan i utlandet finns tjänster som kyrkoherde, komminister, diakon, kyrkomusiker och pedagog. Där finns också lokalanställd personal. Medelantalet anställda år 2016 var i Sverige 394 och i utlandet 95 medarbetare. Medelantalet anställda är antalet medarbetare omräknade till heltidstjänster (årsarbetare) utifrån faktiskt arbetad tid under året. Två anställda som arbetar halvtid blir t.ex. en årsarbetare. Medelantalet anställda räknas fram med hjälp av den faktiska sysselsättningsgraden för månadsavlönade och arbetade timmar för timavlönade. Summan anger hur många anställda man skulle ha haft om den faktiska sysselsättningsgraden för månadsavlönade och arbetade timmar för timavlönade summeras till heltidsanställningar. KsSkr 2017:1 Bilaga 2 Kansliorganisation 43