Kompletterande provtagning f.d. Rudboda Skjutbanor, Lidingö

Transkript

1 RAPPORT 1 (17) Handläggare Alejandra Silva Parra Tel Mobil Fax alejandra.silvaparra@afconsult.com Datum Uppdragsnr Kompletterande provtagning f.d. Rudboda Skjutbanor, Lidingö ÅF-Infrastructure AB, Frösundaleden 2 (goods 2E), SE Stockholm Telefon Fax Säte i Stockholm. Org.nr VAT nr SE Rudboda skjutbanor mark_vatten_sed_1.4

2 RAPPORT (17) Innehållsförteckning 1 BAKGRUND OCH SYFTE HISTORIK GENOMFÖRANDE Markundersökning Material och metod Faktorer som påverkar resultaten Grund- samt ytvatten Grundvatten Ytvatten Sediment JÄMFÖRELSEVÄRDEN Markprov Grund- och ytvatten Grundvatten Ytvatten Sediment RESULTAT Markundersökning Laboratorieanalyser Statistisk bearbetning av data Grund- samt ytvatten Grundvatten Ytvatten Sediment Avgränsning av mark- och sedimentprovtagning Grundvatten Ytvatten Sediment Diskussion Slutsats och rekommendation Bilagor Bilaga 1 Bilaga 2 Bilaga 3 Bilaga 4 Bilaga 5 Bilaga 6 Borrprofiler grundvattenrör Borrprofiler sediment Analysrapport vattenprov Analysrapport sedimentprov Analysrapport jordprov Bearbetning av XRF-mätningar rudboda skjutbanor mark_vatten_sed_1.4

3 RAPPORT (17) 1 Bakgrund och syfte På uppdrag av Lidingö stad, exploateringskontoret, har ÅF:s sektion för förorenade områden utfört en kompletterande miljöteknisk markundersökning på f.d. Rudboda skjutbanor. ÅF har tidigare undersökt fyra (4) gamla skjutbanor varpå förhöjda halter av bland annat bly, antimon och koppar påträffats i tre (3) av dessa skjutbanor. Speciellt höga halter av bly har påträffats vilka överstiger Avfall Sveriges gränsvärden för farligt avfall. Markundersökningar har utförts med hjälp av XRF-instrument i syfte att göra en grov avgränsning av de tidigare påträffade föroreningarna, samt ytterligare undersökning av grund- och ytvatten vid de områden som påvisat höga halter tungmetaller. Undersökningar på sediment har även utförts i strandkant till det angränsande Rudbodakärret. 2 Historik I området har f.d. Rudboda skjutbanor haft ett flertal skjutbanor som varit verksamma mellan åren Efter att dessa lades ned så används området som bostad- och rekreationsområde. Miljö- och stadsbyggnadskontoret i Lidingö gjorde under 2012 en inventering och riskklassning av äldre potentiellt förorenade verksamheter, varpå Rudboda skjutbanor blev klassade inom riskklass 1 på grund av sin närhet till lekparker och känsliga naturområden. ÅF Infrastructure AB utförde vid årsskiftet 2013/2014 en miljöteknisk markundersökning på fyra av dessa skjutbanor där jordprov uttogs och analyserades på ackrediterat laboratorium. Undersökningen visade förhöjda värden på bly som överstiger Avfall Sveriges rekommenderade haltgränser för klassificering av förorenade massor som farligt avfall på skjutbana 1, skjutbana 2 samt skjutbana 4. Förhöjda halter av antimon samt koppar har även påträffats som överstiger Naturvårdsverkets generella riktvärden för mindre känslig markanvändning men understiger Avfall Sveriges rekommenderade haltgränser avseende farligt avfall. 3 Genomförande 3.1 Markundersökning Vidare undersökningar har utförts på skjutbana 1, skjutbana 2 samt skjutbana 4 för att utreda spridning samt göra en grov avgränsning av tidigare påträffad förorening. Avgränsning har gjorts genom fältmätningar med en röntgenfluorescensdetektor (XRF) (Thermo Scientific Niton XL3t). XRF analys är en effektiv metod för att detekterar totalhalten tungmetaller i jord och anses vara gott lämpad vid avgränsning av metallföroreningar. Undersökningarna har framförallt fokuserat på att undersöka utbredning av förhöjda halter mot speciellt känsliga områden som är betydelsefulla för området; område sydväst, rekreationsområde i anslutning till skjutbana 4 område söder om skjutbanor 1 samt 2 i anslutning till naturområdet Rudbodakärret. rudboda skjutbanor mark_vatten_sed_1.4

4 RAPPORT (17) Mätningar med XRF-instrument utfördes på punkter inom ett rutnät med ca 10 meter sinsemellan. Då varierande halter erhållits har det gjorts extra mätningar vid behov. Mätningen utfördes som medelvärde av två mätningar i provgropar, ca 0-0,3 m under markytan, utförda för hand med spade. Prover togs även ut i provburkar i vissa av punkterna, för att korrelera XRFmätningens halter mot laboratorieanalysens halter. Referenspunkter som valdes ut för laboratorieanalys markeras i figur 1, med en stjärnsymbol. Fältnoteringar fördes med noteringar över avvikelser och jordtyp i de undersökta områdena. Skjutbana 4 Skjutbana 2 Skjutbana 1 Figur 1. Före detta Rudboda skjutbanor 1, 2 och 4, samt provpunkter för analys. Punkter med symbol i form av en stjärna är även valda som referens-/korrelationsprover för laboratorieanalys. Kartmaterial: Metria Material och metod För avgränsning av förhöjda halter av påträffade metallföroreningar användes XRF-instrument som i fält ger en detekterad halt av enskilda metaller. XRF-instrument använder sig av röntgenstrålning för att mäta totalhalten metaller i jord, instrumentet används ofta för att avgränsa områden med förhöjda halter av metaller. De skjutbanor som vid tidigare undersökning har visat höga halter av bland annat bly har undersökts vid ett flertal punkter jämnt utplacerade kring det påverkade området. Då laboratorieanalyser från tidigare undersökningar påvisat höga blyhalter används blyhalten som primär föroreningsindikator vid fältmätning. Vid varje undersökningspunkt gjordes minst två (2) mätningar av 60 sek, varpå ett medelvärde av dessa beräknades och antas representera punkten. Mätningen gjordes direkt mot provgropsbotten med XRF-instrument skyddat av diffusionstät provpåse. Punkterna är placerade ca 10 meter sinsemellan för att detektera eventuell utbredning, fler punkter med kortare intervall har under fältarbetet gjorts på platser som varit intressanta för att kunna avgränsa den påträffade föroreningen. Under fältmätningarna uttogs även jordprov i glasburk, ett urval av dessa skickades sedan till ackrediterat laboratorium (Eurofins Environment Sweden AB) för analys med avseende på metaller, med tillägg av antimon. rudboda skjutbanor mark_vatten_sed_1.4

5 RAPPORT (17) Figur 2. Fältmätning vid skjutbana 4. Bild t.v. undersökningspunkter placerade i rutsystem kring bergsvägg där förorening påträffats. Bild t.h. XRF-mätning i provgrop intill lekpark Faktorer som påverkar resultaten Vid mätning med XRF-instrument finns det vissa faktorer som kan påverka resultaten, dessa är främst jordprovets vattenkvot, kornstorlek och kornstorleksfördelning. Enligt undersökning av Kjellin (2004), har en ökad vattenkvot en tendens att ge lägre mätvärden, detta kan ha en förklaring i den påverkan som den extra massa som vattnet tillför provet, då mängden förorening späds ut på en större massa. Effekten av en hög vattenkvot är emellertid olika beroende på vilken metall som analyseras. Generellt kan det sägas att vid mätning av bly kan en hög vattenkvot ge upphov till något lägre halter. För undersökningen i f.d. Rudboda skjutbanor har en högre vattenkvot funnits vid prover i områdena för skjutbana 1 och 2. Kornstorleken kan även påverka resultaten då prov med mindre kornstorlek tenderar att ge ett högre mätvärde än grovkorniga prov, prov som analyserats i fält har mestadels varit av mellanstora kornstorlekar. 3.2 Grund- samt ytvatten Grundvatten För undersökning av påverkan på grundvatten i anslutning till påträffad förorening har installation av 3 grundvattenrör utförts. Installation utfördes med hjälp av fältgeoteknisk borrbandsvagn Vid borrning har fältnoteringar förts, där jordlagerföljd samt övriga anmärkningar har noterats. Renspumpning har även utförts i och med installation av grundvattenrör. Borrprofiler återfinns i Bilaga 1. Provtagning av grundvatten utfördes den då tre prov uttogs i plastkärl med hjälp av pump (peristaltisk pump). Uttagna prov skickades för analys till ackrediterat laboratorium (Eurofins Environment) med avseende på metaller. Laboratorieanalys utfördes såväl avseende lösta metaller i filtrerade prov som ofiltrerade, uppslutna halter. rudboda skjutbanor mark_vatten_sed_1.4

6 RAPPORT (17) Ytvatten Provtagning av ytvatten gjordes den i Rudbodakärret. Provtagning utfördes genom insamling av ytvatten i plastkärl som sedan analyserades på ackrediterat laboratorium (Eurofins Environment) med avseende på metaller. Laboratorieanalys utfördes såväl avseende lösta metaller i filtrerade prov som ofiltrerade, uppslutna halter. 3.3 Sediment Sedimentprov har uttagits i strandkant i totalt 4 punkter (varav 2 av dem i samma område) vid Rudbodakärret, invid skjutbana 1 och 2. Provtagning utfördes med hjälp av ryssborr, där prov uttogs ned till 0,40 m under nuvarande sjöbotten. Prov uttogs från olika nivåer av sedimentprofilen och delats upp i ca 0,05-0,10 m prov med avseende på lagerföljd (Bilaga 2). Uttagna prov lades i provpåse och bevarades nedkylda. Prov analyserades senare med XRFinstrument varpå ett urval av prover analyserades på laboratorium. 4 Jämförelsevärden 4.1 Markprov Markprover har jämförts med Naturvårdsverkets generella riktvärden för förorenad mark samt Avfall Sveriges rekommenderade haltgränser för klassificering av förorenade massor som farligt avfall. Halter uppmätta vid XRF-mätningar har relaterats till halter utifrån jämförelsen mellan XRF mätningen samt analyserade laboratorieresultat. 4.2 Grund- och ytvatten Grundvatten Grundvattenprover jämförs med Livsmedelsverkets föreskrifter om dricksvatten (SLV FS 2001:30), samt de fem (5) tillståndsklasserna från SGU:s bedömningsgrunder för grundvatten (Rapport 2013:1) Ytvatten Halter i ytvatten relateras till de referensvärden som tillämpas i Naturvårdsverkets rapport 5976, Riktvärden för förorenad mark, Bilaga 3, Tabell A3.7. Skydd av markmiljö och ytvatten ; samt Naturvårdsverkets rapport 4918 Metodik för inventering av förorenade områden, bilaga 4, tabell Sediment För sediment finns det inte några svenska riktvärden, liknande Naturvårdsverkets generella riktvärden för förorenad jord i områden för känslig markanvändning (KM) eller mindre känslig markanvändning (MKM). Dessa riktvärden används ändå för sedimenten i denna undersökning rudboda skjutbanor mark_vatten_sed_1.4

7 RAPPORT (17) för att kunna relatera till de analyserade jordproverna. Det finns däremot andra jämförelsevärden vilka kan användas för att få en bild av föroreningssituationen i provtagen sediment. Här görs även en jämförelse med de bakgrundshalter i sediment i Stockholmsområdet, som sammanställts av Stockholms stad och Länsstyrelsen i Stockholms län (Metaller och miljögifter i sediment, Länsstyrelsen i Stockholms län, rapport 2011:19). 5 Resultat 5.1 Markundersökning 13AF02 korr1 13AF01 korr2 13AF01 korr1 Figur 3. Undersökta punkter vid XRF-mätning intill skjutbana 1 (till höger) och skjutbana 2 (till vänster). Punkter med stjärnsymbol anger platsen för referens-/korrelationsprov som analyserats i laboratorium. Kartmaterial från Metria. Skjutbana 1 och 2 Området som undersöktes för att avgränsa den tidigare påträffade föroreningen för skjutbana 1 återfinns mellan gångbana och slänt samt från gångbana ut mot Rudbodakärret. Jordprofilen för provgropar vid detta område utgörs främst av finsand under överliggande tunt lager av gräs/ högt gräs. Jorden var vid undersökningstillfället väldigt vattenmättad. Undersökningsområdet begränsas dels av Rudbodakärrets inhängning samt den berghäll som påträffas sydöst om skjutbanan. Vid skjutbana 2 är undersökningsområdet begränsat av Rudbodakärrets inhängning samt gångtunnel väster om området. Punkter som undersöktes bestod av grusig mull samt sand under lager av mull. rudboda skjutbanor mark_vatten_sed_1.4

8 RAPPORT (17) 13AF04 korr2 13AF04 korr1 Figur 4. Undersökta punkter för skjutbana 4. Punkter med stjärnsymbol anger platsen för referens-/korrelationsprov som analyserats i laboratorium Kartmaterial från Metria. Skjutbana 4 Vid skjutbana 4 undersöktes främst området mellan bergvägg och gångbana, provgropar grävdes även mellan gångbanan och lekparken samt i gräsplanen som finns bortanför lekparken. Provgropar grävdes även i sidled av bergsväggen. Undersökningspunkter mellan bergvägg och lekpark bestod av sand under lager av mull, medan punkter som undersökts på gräsplanen bestod av stenig grusig sand. Lekparken bestod främst av grus. Groparna gjordes till ett djup av mellan 0,15 till 0,3 m under markytan, men begränsades av ytlig bergyta samt tjäle på öppna/oskyddade ytor, främst vid gräsplanen. En mätning gjordes även i lekparken där grävning gjordes i grus till ca 0,3-0,4 m djup Laboratorieanalyser Total har fem (5) jordprov analyserats på ackrediterat laboratorium (Eurofins Environment Sweden AB) med avseende på tungmetaller, samt antimon. Dessa prov har analyserat med avsikt att jämföra uppmätta halter från fältanalys med laboratorieanalys för att därefter kunna beräkna en korrigeringsfaktor. Specifikation över metod för bearbetning av data presenteras i kommande avsnitt. Resultat från laboratorium visar att förhöjda halter, som överstiger riktvärdet för känslig markanvändning, av bly påträffas i samtliga jordprov som analyserats, se tabell 5-1 nedan. Fullständiga analysrapporter återfinns i bilaga 5. rudboda skjutbanor mark_vatten_sed_1.4

9 RAPPORT (17) Tabell 5-1. Resultat av jordprov som analyserats i laboratorium. Samtliga prov uttogs ur provgrop grävd för hand ner till mellan 0,2-0,3 meter under marknivå. Parameter 13AF01 13AF01 13AF02 13AF04 13AF04 korr1 korr2 korr1 korr1 korr2 KM MKM TS_105 C 65,2 87,7 77,8 75,5 82 Antimon Sb < 2,8 2,4 3,9 5 < 2, Arsenik 5,3 < 2,1 < 2,4 2,7 < 2,2 10 Barium 76 9, Bly Kadmium < 0,20 < 0,20 < 0,20 < 0,20 < 0,20 0,5 Kobolt 10 1,7 3,4 3,1 3 Koppar 30 6, ,3 Krom 35 5, Kvicksilver 0,048 < 0,011 0,02 0,032 0,021 Nickel 23 3,8 8,1 7,8 6,7 Vanadin 41 7, Zink ,25 2, Statistisk bearbetning av data Vid bearbetning av data jämfördes de halter som uppvisats vid fältmätningen med de halter som resulterats från laboratorieanalys. Med denna information gjordes en statistisk analys varpå en medelkvot av XRF-halt och laboratoriumhalt beräknades, tillsammans med en standardavvikelse för de analyserade proven. Med hjälp av detta har en korrigeringsfaktor beräknats genom att summera medelkvoten och den positiva standardavvikelsen för att på så sätt ta hänsyn till den statistiska spridningen av mätresultaten och täcka in hela området där det sannolikt förekommer blyförekomster överstigande respektive riktvärde. Tabell 5-2. Medelkvot och standardavvikelse, samt korrigeringsfaktor som beräknats för uppmätta halter av bly vid undersökta provpunkter. Medelkvot 0,9275 Standardavvikelse 0,2665 Korrigeringsfaktor 1,1939 Vid jämförelsen mellan laboratorieresultat samt fältresultat noteras att prov 13AF04korr2 visar en betydligt lägre blyhalt vid laboratorieanalys än det utfall som fåtts vid samma punkt vid fältmätning. Då den förhöjda halten vid mätning med XRF troligen är en konsekvens från mätning av en punktlig avvikelse, har detta värde separerats från den medelkvoten som beräknats för korrigeringsfaktorn. Korrigeringsfaktor har därefter använts för att justera de halter som uppmätts vid samtliga undersökta punkter. Ingen jämförelse har kunna göras på antimon då nästan alla mätningar har visat halter som understiger detektionsgränsen (detektionsgräns mellan 7-12 mg/kg). En jämförelse mellan värden för koppar visar att skillnaden mellan uppmätt halt i fält samt laboratorium skiljer sig markant där fälthalten överskattar halterna mellan 0,15 till 4 gånger. Här kan även märkas inverkan av vattenkvot, där prov som haft hög vattenkvot inte överskattat halter till samma grad som torrare prov. Inga prov som analyserat på laboratorie har påvisat antimon eller kopparhalter rudboda skjutbanor mark_vatten_sed_1.4

10 RAPPORT (17) som överstiger Naturvårdsverkets riktvärde för känslig markanvändning. För fullständig bearbetning av data se bilaga Grund- samt ytvatten Grundvatten Vid installation av grundvattenrör noterades ett jordlager med liknande utseende som det sandlager som påträffats tidigare vid skjutvallen för skjutbana 2, på ett djup av ca 0,4-1,0 m under markytan. Här noterades även rostfärgade fläckar, som kan vara från naturlig oxidation eller från eventuella rester av ammunition. Under detta lager påträffas ett mörkt organiskt lager av förmultnat organiskt material. Omrörda jordmassor påträffades även vid placering av grundvattenrör nedströms skjutbana 1, ned till ca 1 meter. Dessa består främst av sand, grus och lera. Vid detta område är grundvattenytan mycket ytlig då Rudbodakärret/sjön är belägen strax intill. Grundvattenrör vid skjutbana 4 (13AF04) placerades i buskage mellan gångväg och lekplats. Jordprofilen bedöms som fyllnadsmassor eller omrörda jordmassor ned till ca 2,10 meter under markyta, ovanpå naturlig lera. Resultat från analyser av provtaget grundvatten visas i tabell Tabell 5-3 och bilaga 3. Utförda undersökningar av grundvatten vid Rudboda skjutbanor 1, 2 och 4 visar att förhöjda halter av bly (Pb) påträffats för de tre ofiltrerade proverna av grundvatten i prov 13AF01 och 13AF02 (skjutbana 1 och 2) samt 13AF04 (skjutbana 4), samt förhöjd halt bly i filtrerat prov 13AF02, jämfört med SLV FS 2001:30 (Livsmedelsverkets föreskrifter om dricksvatten). I prov 13AF01 samt 13AF04 uppmätts halter som inte överstiger SLV FS 2001:30 föreskrifter om dricksvatten, vid analys av filtrerade prov. Uppmätta halter av bly i grundvatten bör dock i första hand relateras till Svenska petroleum biobränsle institutets ((SPBI-RV) förslag på riktvärden (SPBI-RV), se tabell Tabell 5-4. Vid jämförelse med SPBI-RV överstiger ett av två ofiltrerade prover vid skjutbana 1 och 2 intill Rudbodakärret riktvärdet avseende exponering via ytvatten men inget av de ofiltrerade proverna överstiger riktvärdet avseende våtmarker. För prover som filtrerats överstiger inga av proverna vid skjutbana 1 och 2 (13AF01 samt 13AF02), SPBI-RVs riktvärde för ytvatten. Prov 13AF04 (skjutbana 4) utgör ingen direkt exponering via grundvatten i närområdet (via dricksvatten, bevattning, ytvatten eller våtmark). Filtrerat prov vid skjutbana 4 understiger SLV FS rekommendationer för dricksvatten. rudboda skjutbanor mark_vatten_sed_1.4

11 RAPPORT (17) Tabell 5-3. Analysresultat på grundvatten från ackrediterat laboratorium (Eurofins Environment). Analysresultat avser analyser på metaller i vatten för filtrerade samt ofiltrerade vattenprov. Enhet om inget annat anges är µg/l. Erhållna halter redovisas tillsammans med Livsmedelsverkets föreskrifter om dricksvatten (SLV FS 2001:30), samt tillståndsklasser från SGU:s bedömningsgrunder för grundvatten (rapport 2013:1). Färgmarkering avser överstigande av respektive riktvärde. Andra raden i tabellen anger inmätt grundvattennivå (meter under markyt för respektive grundvattenrör. Parameter 13AF01 13AF02 13AF04 ofiltrerat filtrerat ofiltrerat filtrerat ofiltrerat filtrerat SLV FS Tillståndsklasser för 2001:30 grundvatten (SGU-rapport 2013:01) Grundvattennivå (m.u.my.) As Ba Cd Co Cr Cu Ni Pb V Zn Sb 0,01 1,05 1,84 Otjänligt dricksvatt en (ug/l) 1 Tillståndsklass ,3 0,85 7,8 3,7 0,36 0,29 10 < , , ,07 0,048 <0,04 <0,02 0,074 0,066 5 <0,1 0,1-0, ,1 1,0 1,3 2,6 0,36 0,36 0,5 1 0, 64 0,28 3,8 1,4 0,61 0,51 50 <0,5 0, ,9 1,2 7, ,4 < ,5 6,3 2,6 5,0 3,7 4,2 20 <0,5 0, , , 2, , 2, 3 0,41 10 <0,5 02, ,2 0,55 6,7 1,2 61 0,59 1 2,5 1,8 2, ,4 12 < ,9 4,6 4,4 5,3 1,3 1,3 5 Tabell 5-4. Förslag på riktvärden för grundvatten från SPBI (Svenska petroleum biobränsle institutet), (SPBI-RV). Bly mg/l Bly ug/l 1 Dricksvatten 0, Bevattning 0, Ytvatten 0, Våtmarker 0, Ytvatten Metallhalterna i det analyserade ytvattenprovet redovisas i tabell 5-5, tillsammans med riktvärden för ytvatten. Analysresultat redovisas även i bilaga 3. Enligt Naturvårdsverkets rapport 4918 överstiger inte metallhalterna tillståndet Mindre allvarligt, men en tydlig förhöjning jämfört med riktvärden för Skydd av ytvatten, Ccrit-sw, för arsenik, barium, kadmium, kobolt, krom, koppar, och vanadin syns, både för filtrerade samt ofiltrerade prov. Avseende blyhalt i ytvatten visar ofiltrerat prov halter som överstiger riktvärde för Skydd av ytvatten men understiger tillståndet Mindre allvarligt. rudboda skjutbanor mark_vatten_sed_1.4

12 RAPPORT (17) Tabell 5-5. Analysresultat för provtaget ytvatten från ackrediterat laboratorium (Eurofins Environment). Analysresultatet avser metaller i vatten för filtrerade samt ofiltrerade vattenprov. Enhet om inget annat anges är µg/l. Erhållna halter redovisas tillsammans med Riktvärden för förorenad mark, Naturvårdsverkets rapport 5976, bilaga 3, tabell A3.7. Skydd för markmiljö och ytvatten ; samt Indelning av tillstånd för förorenat ytvatten, Naturvårdsverkets rapport 4918, Metodik för inventering av förorenade områden, Bilaga 4, Tabell 4. Parameter As Ba Cd Co Cr Cu Ni Pb V Zn Sb 13AF01 Ytvatten ofiltrerat filtrerat Skydd av ytvatten, C crit-sw ( Naturvårdsverkets rapport 5976, Riktvärden för förorenad mark, Bilaga 3, Tabell A3.7. Skydd av markmiljö och ytvatten ) Indelning av tillstånd för förorenat ytvatten (Naturvårdsverkets rapport 4918, Bedömningsgrunder för sjöar och vattendrag, bilaga 4, tabell4,) Mindre allvarligt Måttligt allvarligt Allvarligt Mycket allvarligt (ug/l) (ug/l) (ug/l) (ug/l) (ug/l) (ug/l) (ug/l) 0,65 0,48 0,3 < > ,057 0,57 0,02 <0,3 0, >3 0,30 0,22 0,2 0,85 0,36 0,3 < >150 2,2 2,5 1 < >90 0,74 0,76 1 < >450 1,1 0,4 0,5 < >30 1,4 0,63 0,5 3,1 3,7 4 < >600 <1,0 <1,0 0,1 5.3 Sediment Utförda analyser på sediment i Rudbodakärret, invid skjutbana 1 och 2, visar på förhöjda halter av antimon (Sb), bly, koppar (Cu), nickel (Ni) och zink (Zn) jämfört med statistik för sediment i Stockholms län, se Tabell 5-6 och bilaga 4. Halten antimon i fyra av proverna har detektionsgräns över de statistiska jämförvärdena, och är 7 gånger högre i det femte provet (14AF01 SED A). Blyhalten överstiger jämförvärdena i fyra av fem prover, i två av proverna över 4 gånger (14AF01 SED A, 14AF01 SED D). Halten koppar överstiger jämförvärdena i två av fem prover (14AF01 SED A, 14AF 01 SED C), och halten nickel i fyra av fem prover (14AF01 SED A, 14AF01 SED B, 14AF01 SED C, 14AF01 SED D (0,1-0,2)). För Zink överstiger jämförvärdena marginellt i ett prov (14AF01 SED A). Vid jämförelse med Naturvårdsverkets generella riktvärden för förorenad mark överstiger arsenik halten för känslig markanvändning (KM) i tre av fem prover (14AF01 SED A, 14AF01 SED B, 14AF01 SED C). Prov 14AF01 SED A överstiger även riktvärdet för KM med avseende på kadmium. Fyra av fem prov visar även blyhalter som överstiger riktvärdet för KM men understiger halter för MKM (mindre känslig markanvändning), varav prov 14AF01 SED A överstiger halten för MKM marginellt. rudboda skjutbanor mark_vatten_sed_1.4

13 RAPPORT (17) Tabell 5-6. Analysresultat av sediment från ackrediterat laboratorium (Eurofins Environment). Analysresultaten avser metaller i sediment. Erhållna halter redovisas tillsammans med Naturvårdsverkets generella riktvärden för förorenad mark, känslig markanvändning (KM) och mindre känslig markanvändning (MKM), samt statistiska uppgifter över halterna av grundämnen i ytsediment (0-1 cm) inom Stockholms län respektive 2007 ( Metaller och miljögifter i sediment, Rapport 2011:19, Länsstyrelsen i Stockholms län). Intervallen i de sistnämnda utgörs av de medelvärden som uppmättes vid respektive tidpunkt. Enhet mg/kg Ts (torrsubstans) om inget annat anges. Parameter 14AF01 SED A 14AF01 SED B 14AF01 SED C 14AF01 SED D 14AF01 SED D Stat data Lst Sthlms län NV >KM NV >MKM 0,20-0,2-0,3 0,15-0-0,1 0,1-0,2 0,25 (m) (m) 0,35 (m) (m) ( m) Ts (%) Sb As Ba Pb Cd Co Cu Cr Hg Ni V Zn 32,3 52,5 50,9 28,9 46,3 7,8 <3,8 <3,8 <1,9 <3,7 1,1-1, ,6 5,1 9, * 110* * 300* ,2 0,48 0,48 0,44 0,31 0,83-1,2 0, ,4 7, * ,076 0,081 0,093 0,047 <0,046 0,54-0,25 2,5 0, * * Halten i sedimentet överstiger både Statistisk data för Stockholms län och Naturvårdsverkets generella riktvärde för känslig markanvändning (KM). 5.4 Avgränsning av mark- och sedimentprovtagning Med hjälp av de fältundersökningar som gjorts i närområdet till den påträffade föroreningen har en ungefärlig avgränsning skissats upp utifrån de justerade halter som resulterat efter den bearbetning som gjorts av erhållna XRF-halter i jord samt undersökta sedimentprover. Utifrån Naturvårdsverkets generella riktvärden för förorenad mark samt Avfall Sveriges rekommenderade haltgränser för klassificering av förorenade massor som farligt avfall har tre färgkategorier skapats för klassificering av området. Röd avser halter som överstiger rekommenderade haltgränser för klassificering av förorenade massor som farligt avfall (FA), orange avser halter som överstiger riktvärdet för MKM och gult avser halter som överstiger riktvärdet för KM. Streckad ytterlinje betecknar att avgränsningen är osäker. I figur 5 och presenteras de områden som vid tidigare undersökning påvisat halter som överstigit gränsvärdet för FA för bly (röd), samt de avgränsningar som gjorts baserat på de blyhalter som påvisats i varje provpunkt. rudboda skjutbanor mark_vatten_sed_1.4

14 RAPPORT (17) >FA >MKM >KM Figur 5. Avgränsning av förhöjda blyhalter i område för skjutbana 4. Avgränsning har inte fullständigt gjorts i nordlig samt sydlig riktning, i östlig riktning antas jordbundna föroreningar begränsas av bergsväggen. I figuren ses även placering av grundvattenrör 14AF04. >FA >MKM >KM Figur 6. Avgränsning för uppmätta halter för skjutbana 1 och 2. Avgränsning har inte gjorts mot övre område av slänt, men antas vara begränsat av Norra kungsvägen. Område markerat med rött avser område som undersöktes vid den tidigare undersökningen. rudboda skjutbanor mark_vatten_sed_1.4

15 RAPPORT (17) 5.5 Grundvatten Grundvattnet vid de tre skjutbanorna påvisar förhöjda halter av bly vid ofiltrerade prov och måttliga halter för filtrerade prov. Halterna av bly föreslås relateras till SPBI:s riktvärden avseende exponering via ytvatten för skjutbana 1 och 2 d.v.s. provpunkterna 13AF01 och 13AF02. Ett av proverna överstiger riktvärdet och indikerar att det ställvis förekommer grundvatten i anslutning till de f.d. skjutvallarna med potential att medföra negativ påverkan på Rudbodakärret. Vid skjutbana 4 d.v.s. provpunkt 13AF04 påvisas förhöjda blyhalter för ofiltrerade prov, samt betydligt lägre halter för filtrerat prov. Inget skyddsobjekt avseende exponering via grundvattnet förekommer varför blyförekomsten i grundvattnet i nuläget inte bedöms medföra oacceptabel exponeringsrisk i närområdet. 5.6 Ytvatten Ytvattenprovet från Rudbodakärret visar att det förekommer förhöjda halter av ett flertal metaller jämfört med de referensvärden som tillämpas i Naturvårdsverkets rapport 5976, Riktvärden för förorenad mark. Samtidigt klassificeras förekommande halter som mindre allvarliga enligt Naturvårdsverkets rapport 4918, Metodik för förorenade områden. 5.7 Sediment Sedimenten i Rudbodakärret intill de f.d. skjutvallarna har förhöjda halter av antimon (Sb), bly, koppar (Cu), nickel (Ni) och zink (Zn) vid jämförelse med statistiskt framtagna data över metallhalter i ytsediment i Stockholms Län. Av dessa är bly, koppar, zink och antimon kända för att ingå i föroreningsproblematiken vid skjutbanor (Wanhatalo, 2011). De statistiskt framtagna halterna (jämförvärden) av metaller visar på dagens halter av metaller i Stockholms ytsediment. Eftersom alla sediment i Stockholmsområdet får antas vara utsatta för föroreningar, bör dessa halter inte antas motsvara rena sediment. De sediment som provtagits och analyserats i denna undersökning har alltså förhöjda halter av nämnda metaller i förhållande till påvisade halter hos ytsediment i östra Mälaren och i saltsjön. Det är främst bly och antimon som påvisas i förhöjda halter i Rudbodakärret. Utförd provtagning genomfördes i anslutning till resterna av skjutvallarna. Påvisad förekomst av bly och antimon härrör sannolikt från verksamheten då området nyttjades som skjutbana. 5.8 Diskussion Undersökningen som gjorts i kringliggande områden visar att den förorening som vid tidigare undersökning påträffats tycks vara begränsad till närliggande områden. Efter justering med korrigeringsfaktor av uppmätta halter i fält, kan man konstatera att halter som överstiger riktvärdet för MKM endast återfinns närmast de f.d. skjutvallarna eller skjutmålen. De höga halter som överstiger rekommenderade haltgränser för klassificering av förorenade massor som farligt avfall enligt Avfall Sverige, som tidigare påträffats i skjutvallarna eller vid skjutmålen sjunker snabbt till nivåer under dessa haltgränser. Vid jämförelse med uttagna prov som analyserat i laboratorium framgår att halter vid XRFmätningen generellt underskattar halten bly. Då området som har undersökts i många punkter varit vattenmättat, kan detta förklaras av den påverkan en ökad vattenkvot har på jordprovet. Denna skillnad har senare justerats genom den bearbetning som gjorts av erhållen data och den korrigeringsfaktor som använts för att framställa de avgränsande områdena. Med korrigeringsfaktorn har en justering på ca 20 % används vilket även har föranlett till att uppmätta rudboda skjutbanor mark_vatten_sed_1.4

16 RAPPORT (17) halter som vid fältarbetet understeg riktvärdet för känslig markanvändning i vissa fall i efterhand har justerats till att överstiga detta riktvärde. Motsvarande korrelationsprov av jord som har analyserats i laboratorium påvisar blyhalter som överstiger riktvärdet för känslig markanvändning men understiger riktvärden för mindre känslig markanvändning. Undersökta sediment i angränsande Rudbodakärret visar att förhöjda halter av bly och antimon har påträffats, vilka överstiger jämförelsevärden för metallhalter i ytsediment i Stockholms Län samt Naturvårdsverkets generella riktvärden för förorenad mark. Prover av grundvattnet vid de tre skjutbanorna påvisar förhöjda halter av bly vid ofiltrerade prov men måttliga halter för filtrerade prov, jämfört med Livsmedelsverkets föreskrifter om dricksvatten (SLV FS 2001:30) samt Tillståndsklasser från SGU:s bedömningsgrunder för grundvatten (rapport 2013:1). Prov på ytvatten i Rudbodakärret visar förhöjda halter av ett flertal metaller, samtidigt klassificeras förekommande halter som mindre allvarliga enligt Naturvårdsverkets rapport 4918, Metodik för förorenade områden. 5.9 Slutsats och rekommendation ÅF bedömer, utifrån utförd miljöteknisk markundersökning, att påvisad förorening avseende förhöjda bly-, antimon-, koppar- och kadmiumhalter som påträffats vid den första undersökningen, är lokalt belägen till de områden som identifierats som skjutfångst/skjutvallar. Undersökningen visar att halter som överstiger riktvärden för MKM endast finns belägna i direkt anslutning till de rester från skjutfångst/skjutvallar som har identifierats. I närliggande områden sjunker halterna under riktvärden för MKM men överstiger riktvärden för KM. Enligt tidigare utförd undersökning (ÅF, , Provtagning Rudboda skjutbanor, Lidingö) rekommenderas att resterna av skjutvallarna som påträffats bör åtgärdas genom schaktning för att begränsa föroreningsspridning samt exponering av förorening. Förekommande halter av bly i sediment medför att man bör vidta försiktighetsåtgärder för att förebygga att människor inte kommer i direktkontakt med sedimenten, då åtkomsten till Rudbodakärret redan är begränsat, anses risken för exponering vara låg. Ekotoxikologiska effekter har inte bedömts. En fördjupad riskbedömning rekommenderas för att närmare bedöma risker för omgivningen och eventuella behov av saneringsåtgärder. Utifrån det analyserade ytvattenprovet tycks spridning av bly och antimon från mark, grundvatten och sediment till ytvatten i Rudbodakärret vara begränsad. Uppmätta halter i ytvattnet, Rudbodakärret, bedöms som mindre allvarliga och föranleder inget direkt behov av åtgärd. Bedömningen är dock baserat på analys av ett ytvattenprov och för att få ett säkrare underlag rekommenderas kompletterande provtagning och analys av ytvattnet. Uppmätta halter i grundvattnet föranleder inget direkt behov av åtgärd eftersom spridningen till ytvatten tycks vara begränsad och inga andra skyddsobjekt har identifierats i närområdena. På sikt bör dock källan till föroreningarna (rester från skjutfångts/skjutvallar) åtgärdas för att begränsa föroreningsspridning till omgivningen. rudboda skjutbanor mark_vatten_sed_1.4

17

18 BILAGA 1

19 Provtagningsprotokoll Borrjournal Datum: Projektnamn: Rudboda skjutbanor Uppdragsnr: Projektledare: Joakim Andersson Plats: Lidingö Provtagare: Alejandra Silva/Emelie Larsson Borrningsnr: 14AF01 Borrentrepr: Pålplintar Prov Djup GV-yta Profil Jordart Mäktighet (m) PID Övrig Beskrivning F 0,00 0,60 Omblandat, lera, sand, betong, sten. Blött F 0,60 1,00 Lera, omrörd T 1,00 1,30 Gammal sjöbotten, organiskt Le 1,30 1,50 Blålera

20 Provtagningsprotokoll Borrjournal Datum: Projektnamn: Rudboda skjutbanor Uppdragsnr: Projektledare: Joakim Andersson Plats: Lidingö Provtagare: Alejandra Silva/Emelie Larsson Borrningsnr: 14AF02 Borrentrepr: Pålplintar Prov Djup GV-yta Profil Jordart Mäktighet (m) PID Övrig Beskrivning F 0,00 0,40 Vägkant, krossten, sand, grus F 0,40 0,80 Sand, ljusbrun, från skjutbana? F 0,80 0,90 Mörkare sand, org? F 0,90 1,00 Sand, ljusare färg. T 1,00 1,50 Organiskt, (gammal sjöbotten). Le 1,50 2,00 Sandig lera Le 2,00 3,00 Blålera

21 Provtagningsprotokoll Borrjournal Datum: Projektnamn: Rudboda Skjutbanor Uppdragsnr: Projektledare: Joakim Andersson Plats: Lidingö Provtagare: Alejandra Silva/Emelie Larsson Borrningsnr: 14AF04 Borrentrepr: Pålplintar Prov Djup GV-yta Profil Jordart Mäktighet (m) PID Övrig Beskrivning F 0,00 0,20 Matjord F 0,20 1,20 Fyllning, sand, grus, omblandat m. Lera F 1,20 1,50 Sand, lösare packat F 1,50 2,10 Lera, omblandat. Le 2,10 3,00 Lera naturlig,

22 BILAGA 2

23 Provtagningsprotokoll Datum: Projektnamn: Fd Rudboda Skjutbanor Uppdragsnr: Projektledare: Joakim Andersson Plats: Lidingö Provtagare: Alejandra Silva/Emelie Larsson Borrningsnr: 14AF01A Borrentrepr: Pålplintar Prov Djup GV-yta Profil Jordart Mäktighet (m) XRF Övrig Beskrivning 0 0,15 8 Växtdelar organiskt material 0,2 0,25 97 Sediment, inga tydliga lager. 0,25 0,4 65 Sediment, inga tydliga lager Provtagningsprotokoll Datum: Projektnamn: Fd Rudboda Skjutbanor Uppdragsnr: Projektledare: Joakim Andersson Plats: Lidingö Provtagare: Alejandra Silva/Emelie Larsson Sedimentprov: 14AF01B Prov Djup GV-yta Jordart Mäktighet (m) XRF Övrig Beskrivning 0 0,15-0,15 0,20 39 Organiskt material, vass, inget prov Organiskt material, mycket växtrötter 0,2 0,3 41 0,3 0,35 19 Sediment, mindre organiskt. Homogent Sediment, mindre organiskt. Homogent

24 Provtagningsprotokoll Datum: Projektnamn: Fd Rudboda Skjutbanor Uppdragsnr: Projektledare: Joakim Andersson Plats: Lidingö Provtagare: Alejandra Silva/Emelie Larsson Sedimentprov: 14AF01C Prov Djup GV-yta Jordart Mäktighet (m) XRF Övrig Beskrivning 0 0,15 16 Organiskt material, växtrötter. Sten och grus. 0,15 0,35 22 Sediment, finkorningt. Provtagningsprotokoll Datum: Projektnamn: Fd Rudboda Skjutbanor Uppdragsnr: Projektledare: Joakim Andersson Plats: Lidingö Provtagare: Alejandra Silva/Emelie Larsson Sedimentprov: 14AF01D Prov Djup GV-yta Jordart Mäktighet (m) XRF Övrig Beskrivning 0 0,1 27 Organiskt material. löst 0,1 0,2 89 Sediment, Brunaktig färg, sandigt 0,2 0,3 22 Sediment, finkorningt (Ler, ljusare än ovanliggande lager. 0,3 0,4 49 Sediment, finkornigt.

25 BILAGA 3

26 Eurofins Environment Sweden AB (Lidköping) Box 887 Sjöhagsg. 3 SE Lidköping Tlf: Fax: ÅF-Infrastructure AB Alejandra Silva Parra Box STOCKHOLM AR-14-SL EUSELI Í%R%^ÂÂM.}yÎ Kundnummer: SL Analysrapport Uppdragsmärkn Provnummer: Provbeskrivning: Matris: Provet ankom: Grundvatten Utskriftsdatum: Provmärkning: 14AF01 b ofiltrerat Provtagningsplats: Provtagare Provtagningsdatum Alejandra Silva Analys Resultat Enhet Mäto. Metod/ref Arsenik As (end surgjort) mg/l 15% SS / ICP-MS Antimon Sb (end surgjort) mg/l 20% SS / ICP-MS Barium Ba (end surgjort) mg/l 15% SS / ICP-AES Bly Pb (end surgjort) mg/l 15% SS / ICP-MS Kadmium Cd (end surgjort) mg/l 15% SS / ICP-MS Kobolt, Co (end surgjort) mg/l 15% SS / ICP-MS Koppar Cu (end surgjort) mg/l 25% SS / ICP-MS Krom Cr (end surgjort) mg/l 15% SS / ICP-MS Nickel Ni (end surgjort) mg/l 15% SS / ICP-MS Vanadin, V (end surgjort) mg/l 20% SS / ICP-MS Zink Zn (end surgjort) mg/l 25% SS / ICP-MS Utförande laboratorium/underleverantör: Eurofins Environment Sweden AB (Lidköping), SWEDEN Paola Nilson, Rapportansvarig Denna rapport är elektroniskt signerad. Förklaringar AR-003v35 Laboratoriet/laboratorierna är ackrediterade av respektive lands ackrediteringsorgan. Ej ackrediterade analyser är markerade med * Mätosäkerheten, om inget annat anges, redovisas som utvidgad mätosäkerhet med täckningsfaktor 2. Undantag relaterat till analyser utförda utanför Sverige kan förekomma. Ytterligare upplysningar samt mätosäkerhet och detektionsnivåer för mikrobiologiska analyser lämnas på begäran. Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utförande laboratorium i förväg skriftligen godkänt annat. Resultaten relaterar endast till det insända provet. Sida 1 av 1

27 Eurofins Environment Sweden AB (Lidköping) Box 887 Sjöhagsg. 3 SE Lidköping Tlf: Fax: ÅF-Infrastructure AB Alejandra Silva Parra Box STOCKHOLM AR-14-SL EUSELI Í%R%^ÂÂM.~ÆÎ Kundnummer: SL Analysrapport Uppdragsmärkn Provnummer: Provbeskrivning: Matris: Provet ankom: Grundvatten Utskriftsdatum: Provmärkning: 14AF02 b ofiltrerat Provtagningsplats: Analys Resultat Enhet Mäto. Metod/ref Arsenik As (end surgjort) mg/l 15% SS / ICP-MS Antimon Sb (end surgjort) mg/l 20% SS / ICP-MS Barium Ba (end surgjort) mg/l 15% SS / ICP-AES Bly Pb (end surgjort) 0.14 mg/l 25% SS / ICP-AES Kadmium Cd (end surgjort) < mg/l 15% SS / ICP-MS Kobolt, Co (end surgjort) mg/l 15% SS / ICP-MS Koppar Cu (end surgjort) mg/l 25% SS / ICP-MS Krom Cr (end surgjort) mg/l 15% SS / ICP-MS Nickel Ni (end surgjort) mg/l 15% SS / ICP-MS Vanadin, V (end surgjort) mg/l 20% SS / ICP-MS Zink Zn (end surgjort) mg/l 25% SS / ICP-MS Kemisk kommentar Höjd rapporteringsgräns för metaller på grund av svår matris. Utförande laboratorium/underleverantör: Eurofins Environment Sweden AB (Lidköping), SWEDEN Paola Nilson, Rapportansvarig Denna rapport är elektroniskt signerad. Förklaringar AR-003v35 Laboratoriet/laboratorierna är ackrediterade av respektive lands ackrediteringsorgan. Ej ackrediterade analyser är markerade med * Mätosäkerheten, om inget annat anges, redovisas som utvidgad mätosäkerhet med täckningsfaktor 2. Undantag relaterat till analyser utförda utanför Sverige kan förekomma. Ytterligare upplysningar samt mätosäkerhet och detektionsnivåer för mikrobiologiska analyser lämnas på begäran. Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utförande laboratorium i förväg skriftligen godkänt annat. Resultaten relaterar endast till det insända provet. Sida 1 av 1

28 Eurofins Environment Sweden AB (Lidköping) Box 887 Sjöhagsg. 3 SE Lidköping Tlf: Fax: ÅF-Infrastructure AB Alejandra Silva Parra Box STOCKHOLM AR-14-SL EUSELI Í%R%^ÂÂM.Ã$Î Kundnummer: SL Analysrapport Uppdragsmärkn Provnummer: Provbeskrivning: Matris: Provet ankom: Grundvatten Utskriftsdatum: Provmärkning: 14AF04 b ofiltrerat Provtagningsplats: Analys Resultat Enhet Mäto. Metod/ref Arsenik As (end surgjort) mg/l 15% SS / ICP-MS Antimon Sb (end surgjort) mg/l 20% SS / ICP-MS Barium Ba (end surgjort) mg/l 15% SS / ICP-AES Bly Pb (end surgjort) mg/l 15% SS / ICP-MS Kadmium Cd (end surgjort) mg/l 15% SS / ICP-MS Kobolt, Co (end surgjort) mg/l 15% SS / ICP-MS Koppar Cu (end surgjort) mg/l 25% SS / ICP-MS Krom Cr (end surgjort) mg/l 15% SS / ICP-MS Nickel Ni (end surgjort) mg/l 15% SS / ICP-MS Vanadin, V (end surgjort) mg/l 20% SS / ICP-MS Zink Zn (end surgjort) mg/l 25% SS / ICP-MS Utförande laboratorium/underleverantör: Eurofins Environment Sweden AB (Lidköping), SWEDEN Paola Nilson, Rapportansvarig Denna rapport är elektroniskt signerad. Förklaringar AR-003v35 Laboratoriet/laboratorierna är ackrediterade av respektive lands ackrediteringsorgan. Ej ackrediterade analyser är markerade med * Mätosäkerheten, om inget annat anges, redovisas som utvidgad mätosäkerhet med täckningsfaktor 2. Undantag relaterat till analyser utförda utanför Sverige kan förekomma. Ytterligare upplysningar samt mätosäkerhet och detektionsnivåer för mikrobiologiska analyser lämnas på begäran. Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utförande laboratorium i förväg skriftligen godkänt annat. Resultaten relaterar endast till det insända provet. Sida 1 av 1

29 Eurofins Environment Sweden AB (Lidköping) Box 887 Sjöhagsg. 3 SE Lidköping Tlf: Fax: ÅF-Infrastructure AB Alejandra Silva Parra Box STOCKHOLM AR-14-SL EUSELI Í%R%^ÂÂM.Ä-Î Kundnummer: SL Analysrapport Uppdragsmärkn Provnummer: Provbeskrivning: Matris: Provet ankom: Grundvatten Utskriftsdatum: Provmärkning: 14AF01 YT b ofiltrerat Provtagningsplats: Analys Resultat Enhet Mäto. Metod/ref Arsenik As (end surgjort) mg/l 15% SS / ICP-MS Antimon Sb (end surgjort) < mg/l 20% SS / ICP-MS Barium Ba (end surgjort) mg/l SS / ICP-MS Bly Pb (end surgjort) mg/l 15% SS / ICP-MS Kadmium Cd (end surgjort) mg/l 15% SS / ICP-MS Kobolt, Co (end surgjort) mg/l 15% SS / ICP-MS Koppar Cu (end surgjort) mg/l 25% SS / ICP-MS Krom Cr (end surgjort) mg/l 15% SS / ICP-MS Nickel Ni (end surgjort) mg/l 15% SS / ICP-MS Vanadin, V (end surgjort) mg/l 20% SS / ICP-MS Zink Zn (end surgjort) mg/l 25% SS / ICP-MS Utförande laboratorium/underleverantör: Eurofins Environment Sweden AB (Lidköping), SWEDEN Paola Nilson, Rapportansvarig Denna rapport är elektroniskt signerad. Förklaringar AR-003v35 Laboratoriet/laboratorierna är ackrediterade av respektive lands ackrediteringsorgan. Ej ackrediterade analyser är markerade med * Mätosäkerheten, om inget annat anges, redovisas som utvidgad mätosäkerhet med täckningsfaktor 2. Undantag relaterat till analyser utförda utanför Sverige kan förekomma. Ytterligare upplysningar samt mätosäkerhet och detektionsnivåer för mikrobiologiska analyser lämnas på begäran. Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utförande laboratorium i förväg skriftligen godkänt annat. Resultaten relaterar endast till det insända provet. Sida 1 av 1

30 Eurofins Environment Sweden AB (Lidköping) Box 887 Sjöhagsg. 3 SE Lidköping Tlf: Fax: ÅF-Infrastructure AB Alejandra Silva Parra Box STOCKHOLM AR-14-SL EUSELI Í%R%^ÂÂM#?]Î Kundnummer: SL Analysrapport Uppdragsmärkn Provnummer: Ankomsttemp C Provbeskrivning: Provtagare Matris: Grundvatten Provtagningsdatum Provet ankom: Utskriftsdatum: Provmärkning: Provtagningsplats: 14AF01 a filtrerat Rudboda skjutbanor 5 Alejandra Silva Analys Resultat Enhet Mäto. Metod/ref Arsenik As (filtrerat) mg/l 15% SS / ICP-MS Antimon, Sb (filtrerat) mg/l 20% SS / ICP-MS Barium Ba (filtrerat) mg/l 15% SS / ICP-AES Bly Pb (filtrerat) mg/l 15% SS / ICP-MS Kadmium Cd (filtrerat) mg/l 15% SS / ICP-MS Kobolt Co (filtrerat) mg/l 15% SS / ICP-MS Koppar Cu (filtrerat) mg/l 25% SS / ICP-MS Krom Cr (filtrerat) mg/l 15% SS / ICP-MS Nickel Ni (filtrerat) mg/l 15% SS / ICP-MS Vanadin V (filtrerat) mg/l 20% SS / ICP-MS Zink Zn (filtrerat) mg/l 35% SS / ICP-MS Utförande laboratorium/underleverantör: Eurofins Environment Sweden AB (Lidköping), SWEDEN Paola Nilson, Rapportansvarig Denna rapport är elektroniskt signerad. Förklaringar AR-003v35 Laboratoriet/laboratorierna är ackrediterade av respektive lands ackrediteringsorgan. Ej ackrediterade analyser är markerade med * Mätosäkerheten, om inget annat anges, redovisas som utvidgad mätosäkerhet med täckningsfaktor 2. Undantag relaterat till analyser utförda utanför Sverige kan förekomma. Ytterligare upplysningar samt mätosäkerhet och detektionsnivåer för mikrobiologiska analyser lämnas på begäran. Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utförande laboratorium i förväg skriftligen godkänt annat. Resultaten relaterar endast till det insända provet. Sida 1 av 1

31 Eurofins Environment Sweden AB (Lidköping) Box 887 Sjöhagsg. 3 SE Lidköping Tlf: Fax: ÅF-Infrastructure AB Alejandra Silva Parra Box STOCKHOLM AR-14-SL EUSELI Í%R%^ÂÂM#@fÎ Kundnummer: SL Analysrapport Uppdragsmärkn Provnummer: Ankomsttemp C Provbeskrivning: Provtagningsdatum Matris: Provet ankom: Grundvatten Utskriftsdatum: Provmärkning: Provtagningsplats: 14AF02 a filtrerat Rudboda skjutbanor Analys Resultat Enhet Mäto. Metod/ref Arsenik As (filtrerat) mg/l 15% SS / ICP-MS Antimon, Sb (filtrerat) mg/l 20% SS / ICP-MS Barium Ba (filtrerat) mg/l 15% SS / ICP-AES Bly Pb (filtrerat) mg/l 15% SS / ICP-MS Kadmium Cd (filtrerat) < mg/l 2% SS / ICP-MS Kobolt Co (filtrerat) mg/l 15% SS / ICP-MS Koppar Cu (filtrerat) mg/l 25% SS / ICP-MS Krom Cr (filtrerat) mg/l 15% SS / ICP-MS Nickel Ni (filtrerat) mg/l 15% SS / ICP-MS Vanadin V (filtrerat) mg/l 20% SS / ICP-MS Zink Zn (filtrerat) mg/l 25% SS / ICP-MS Utförande laboratorium/underleverantör: Eurofins Environment Sweden AB (Lidköping), SWEDEN Paola Nilson, Rapportansvarig Denna rapport är elektroniskt signerad. Förklaringar AR-003v35 Laboratoriet/laboratorierna är ackrediterade av respektive lands ackrediteringsorgan. Ej ackrediterade analyser är markerade med * Mätosäkerheten, om inget annat anges, redovisas som utvidgad mätosäkerhet med täckningsfaktor 2. Undantag relaterat till analyser utförda utanför Sverige kan förekomma. Ytterligare upplysningar samt mätosäkerhet och detektionsnivåer för mikrobiologiska analyser lämnas på begäran. Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utförande laboratorium i förväg skriftligen godkänt annat. Resultaten relaterar endast till det insända provet. Sida 1 av 1

32 Eurofins Environment Sweden AB (Lidköping) Box 887 Sjöhagsg. 3 SE Lidköping Tlf: Fax: ÅF-Infrastructure AB Alejandra Silva Parra Box STOCKHOLM AR-14-SL EUSELI Í%R%^ÂÂM#AoÎ Kundnummer: SL Analysrapport Uppdragsmärkn Provnummer: Ankomsttemp C Provbeskrivning: Provtagningsdatum Matris: Provet ankom: Grundvatten Utskriftsdatum: Provmärkning: Provtagningsplats: 14AF04 a filtrerat Rudboda skjutbanor Analys Resultat Enhet Mäto. Metod/ref Arsenik As (filtrerat) mg/l 15% SS / ICP-MS Antimon, Sb (filtrerat) mg/l 20% SS / ICP-MS Barium Ba (filtrerat) mg/l 15% SS / ICP-AES Bly Pb (filtrerat) mg/l 15% SS / ICP-MS Kadmium Cd (filtrerat) mg/l 15% SS / ICP-MS Kobolt Co (filtrerat) mg/l 15% SS / ICP-MS Koppar Cu (filtrerat) mg/l 25% SS / ICP-MS Krom Cr (filtrerat) mg/l 15% SS / ICP-MS Nickel Ni (filtrerat) mg/l 15% SS / ICP-MS Vanadin V (filtrerat) mg/l 20% SS / ICP-MS Zink Zn (filtrerat) mg/l 25% SS / ICP-MS Utförande laboratorium/underleverantör: Eurofins Environment Sweden AB (Lidköping), SWEDEN Paola Nilson, Rapportansvarig Denna rapport är elektroniskt signerad. Förklaringar AR-003v35 Laboratoriet/laboratorierna är ackrediterade av respektive lands ackrediteringsorgan. Ej ackrediterade analyser är markerade med * Mätosäkerheten, om inget annat anges, redovisas som utvidgad mätosäkerhet med täckningsfaktor 2. Undantag relaterat till analyser utförda utanför Sverige kan förekomma. Ytterligare upplysningar samt mätosäkerhet och detektionsnivåer för mikrobiologiska analyser lämnas på begäran. Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utförande laboratorium i förväg skriftligen godkänt annat. Resultaten relaterar endast till det insända provet. Sida 1 av 1