Läkemedelsbehandling är ett bra och viktigt alternativ när vi inte

Transkript

1 Korsholms senioren Nr 1 April 2014 Korsholms pensionärsförening r.f. Årgång 8 Mediciner på gott och ont I det här numret: Hur ska vi ha t, var ska vi ta t? Försämra inte pensionärernas ställning i Finland!... 4 Kommande aktiviteter... 5 Aldi Waxlax, 97 år ung En Amerikaresa till länsfängelset Mediciner på gott och ont Läkemedelsbehandling är ett bra och viktigt alternativ när vi inte längre klarar oss med enbart ett bra levnadssätt och förebyggande hälsovård. Majoriteten av hemmaboende äldre är beroende av någon form av regelbunden medicinering. Utöver den märkbara nyttan som läkemedel gör uppkommer dessvärre även biverkningar. Vilken betydelse har biverkningarna? Är de ett tecken på att den äldre använder för många läkemedel eller ett tecken på att läkemedlen inte är ändamålsenliga? Läs mera på sidorna Hästutskrivningar i kristider Travsport Kappköron vinterns höjdpunkt i Karperö Bildgalleri Hästen i krigstjänst Hästen hade viktiga uppgifter under krigsåren. Här ser vi en mattransport på väg ut till Jandebafronten vintern Läs mera om hästar i freds- och kristider, sid Kommande aktiviteter bland annat: Korsholms pensionärsförening Teater på Seniorpunkten Sommarträff med plättkalas Hemliga resor...3 och 4.7. Känn ditt Korsholm Resa till Dalarna i Sverige Friskvårdsdag i Botniahallen Kvevlaxnejdens Pensionärsklubb. sid.5 SPF Österbotten: Sommarfest i Forsby, Pedersöre Resa till Syd- och Västnorge Resa till Skottland Resa till Tjeckien Höstresa till Ikalis Förbundet SPF Seniorkryssningen Julresa till Österrike

2 Ledare Hur ska vi ha t, var Det är många stora frågor som vi kämpar med idag i kommunerna. Det är kommunstrukturer, utredningar och svar på en mängd enkäter som egentligen känns som om de redan är färdiga på förhand. Men det gäller ju i alla fall att hålla fanan högt och försvara de värden som vi i Korsholm anser vara viktiga. Värden som demokrati, hur vi skall kunna påverka vår egen vardag, hur landsbygden skall överleva och må i framtiden, hur vi skall få service på vårt modersmål. Som sagt det är mycket att bevaka och tala för, framför allt i en kommun som Korsholm. Vi har också haft en intensiv debatt om hjärtkirurgins vara eller inte vara. Eftersom jag sitter i Vasa sjukvårdsdistrikts styrelse, var det en fråga som jag måste ta ställning till. Min definitiva åsikt var och är, att hjärtkirurgin måste bevaras. Om den försvinner försvagas också andra specialiteter och det vill jag inte medverka till. Sjuk- och hälsovårdsfrågor överlag står ju också inför stora reformer. Man letar febrilt efter lösningsmodeller som dels ger en smidigare sjukvård, dels också sparar pengar. Alla förslag hittills har varit mer eller mindre dåliga och stött på stora svårigheter. Vi får se om denna regering hittar svar på denna stora fråga. En vild gissning är att vi högst troligen har ett nytt riksdagsval innan frågan tas upp igen. Det var de verkligt stora frågorna, som påverkar allas vår vardag oberoende. I Korsholm arbetar vi förutom med allt detta också med frågor som hurudan mat som skall serveras åt våra skolbarn och våra äldre. Och var skall den maten tillredas? Det sitter redan två arbetsgrupper som funderar, den ena på hälsovårdsfrågor och äldreboende samt service och den andra på daghems- och skolstukturfrågor. Utöver detta skall även en köksfunktionsarbetsgrupp tillsättas. Den skall fundera på var alla kök skall vara, hurudan mat som skall serveras i våra äldreboenden och var maten skall tillredas. I den arbetsgruppen skall också representanter för Korsholms pensionärsförening finnas med. Det är så mycket som händer i vårt samhälle just nu att det ibland kan kännas övermäktigt. Nu då man från Korsholmssenioren Redaktionsgruppen för utgivningen av Korsholmssenioren består av: Monica Sirén-Aura, ordförande och ansvarig utgivare Emmavägen 11, Korsholm Tfn , e-post monica.siren-aura@netikka.fi Henrik Svarfvar, ordförande för aktivitetskommittén Mottatået 59, Tölby Tfn , e-post henrik.svarfvar@agrolink.fi Börje Paro, sammankallare Tölby-Vikbyvägen 22, Vikby Tfn , e-post borje.paro@netikka.fi Marlene Ehnström, medlem i redaktionsgruppen Vallavägen 7, Karperö Tfn , e-post marlene.ehnstrom@netikka.fi Håkan Wikberg, medlem i redaktionsgruppen Auroravägen 20, Korsholm Tfn , e-post hawikberg@hotmail.com Alf Norrgård, medlem i redaktionsgruppen Lamaslotvägen 8, Petsmo Tfn , e-post alf.norrgard@netikka.fi Fredrik Björk, webbmaster Brobackvägen 53, Helsingby Tfn , e-post fredrik.bjork@anvianet.fi Text-och bildbidrag till nästa nummer av Korsholmssenioren kan inlämnas före den 15 september 2014 till redaktionsgruppen. Ombrytning och tryck: Upc Print 2 Korsholmssenioren

3 ska vi ta t? statligt håll anser att de äldre skall bo hemma så länge som möjligt, ställer även det andra krav på servicen än tidigare. Det att bo hemma kan ju faktiskt också kännas väldigt jobbigt och många gånger ensamt. För att möjliggöra detta boende behövs hjälp, dels av öppna vården, dels också av medmänniskor i vår omgivning. I Korsholm har vi en erkänt god öppen vård men det oaktat behövs mer. Det behövs också olika former av äldreboende. Nu då vi håller på detaljplanerar Smedsby centrum har vi ett gyllene tillfälle att tänka till. Kanske där kunde planeras något kvarter med tanke på äldreboendet och dess servicebehov. Jag tror att det kunde vara idé att försöka. Här kommer äldrerådet att få ett uppdrag att se hur man kan på bästa möjliga sätt förverkliga sådana tankar. Som ni ser behövs allas våra krafter för att arbeta fram det samhälle där alla kan må så bra det bara är möjligt. Alla gånger lyckas vi inte, men vi måste försöka vårt bästa. Korsholms pensionärsförening är en till medlemsantalet stor förening med olika former av aktiviteter och Monica Sirén-Aura trevligheter, vilket är på sin plats. Att träffas och umgås är en av de viktigaste sakerna man kan göra. Aktivitetskommitténs arbete är imponerande, vilket gör att man blir väldigt glad. Det sociala kapitalet man får genom att träffas, att resa och umgås håller var och en på bättre humör och så håller man sig friskare och piggare. Det gäller alla oberoende av ålder. Bästa vänner, vi har många utmaningar, många frågor som söker ett svar... men vi jobbar vidare och gör det bästa av situationen. Nu går vi igen mot vår och sommar, mot ljus och ljumma vindar, låt oss ta till vara allt det goda som naturen erbjuder, efter bästa förmåga. Jag önskar Er alla en skön vår! Monica Sirén-Aura Bli medlem i i KORSHOLMS PENSIONÄRSFÖRENING r.f. r.f. Ring: Tor-Erik Båtman , Ring: Tor-Eriks Börje adress Paro är: Karkmovägen Börjes 396, adress Helsingby, är: Tölby-Vikbyvägen 22, Vikby, e-post: toije.batman@hotmail.com borje.paro@netikka.fi Medlemsavgiften är 17 euro/år från och med I den ingår förbundets medlemstidning Medlemsavgiften är 15 euro/år och då ingår förbundets medlemstidning God Tid som God Tid som utkommer med 9 nummer per år och Korsholmssenioren med 2 nr/år. utkommer med 9 nummer per år och Korsholmssenioren med 2 nr/år. NAMN: ADRESS: POSTADRESS: E-POSTADRESS: Korsholmssenioren 3

4 Försämra inte pensionärernas ställning i Finland! För några veckor sedan deltog jag i ett intressant frukostseminarium som ordnades av TELA, det vill säga intresseorganisationen för arbetspensionsförsäkrare som tillhandahåller lagstadgat arbetspensionsskydd. TELA berättade om sina mål inför vårens politiska höjdpunkt, EU-valet. I Europa råder som alla vet en ekonomisk nedgång i flera länder, vilket bland annat resulterat i en diskussion om de europeiska pensionsfondernas status och om de borde förstatligas eller centraliseras. Inte minst eftersom en utökad ekonomisk övervakning och styrning av krisländernas tillgångar och skulder som pågår på EU-nivå skett. TELA vidhåller att ett förstatligande av pensionerna som skett i vissa europeiska länder inte är en passande lösning för Finland. Jag är helt av den åsikten att vi fortsättningsvis bör ha rätten att bestämma om våra arbetspensioner på vårt nuvarande sätt. Inte minst eftersom flera europeiska länder fått nagga sina fonderade arbetspensioner i kanterna under den ekonomiska depressionen. Detta har gjort att förfarandet gällande pensioner nu varierar stort från land till land. I dessa ekonomiskt osäkra tider diskuteras också mycket hur banksystemet skall säkras i morgondagens Europa. På tapeten är bl.a. en gemensam bankunion inom EU, vilket i sig kan vara en idé bland många, men denna union måste ha mycket klara spelregler och sådana kan inte ännu garanteras på lång tid. Frågan är om arbetspensionernas kapital skall vara en del av en liknande union, jag motsätter mig åtminstone detta å det bestämdaste. Alla vet ju att trots gemensamt överenskomna regler gällande ekonomin har många medlemsländer tummat på villkoren som EU ställt. Risken är alltför stor att en harmonisering av pensionerna på unionsnivå skulle resultera i att den finländske pensionärens ekonomiska ställning skulle försvagas. Vi måste därför noga följa med vad som sker på EU-nivå. Dagens Europa, framförallt Finland, har som vi alla vet en snabbt åldrande befolkning. Hur vi skall förlänga arbetskarriärerna i början, slutet och mitten är en av de största frågorna vi beslutsfattare och alla medborgare har att ta ställning till. En snabbt åldrande befolkning underlättar inte heller det ekonomiska läget, därför behöver vi snabbt fler arbetstagare och arbetsplatser. Tappra försök görs för att bygga upp den europeiska och också den finska ekonomin. Men Krim- och Ukrainakrisen kommer garanterat att dra ned den lilla hägrande ekonomiska uppgång som fanns. Hur denna kris slår ut i Finland, som är mer utsatt i och med att vi har en snabbt åldrande befolkning, återstår att se. Samtidigt är vi enligt TELA ett av de bäst förberedda länderna, eftersom finländarna redan länge pensionssparat och vi nu har fonder som uppgår till 165 miljarder. Positivt är att vi har mer pengar sparade för våra pensionsår, än många andra medborgare och länder i den europeiska unionen. Samtidigt som det görs försök för att bygga upp den europeiska ekonomin och många förespråkar en gemensam bankunion, bör vi alltså bevaka våra nationella intressen, inte minst när det kommer till pensionspengarna. Vi vet alla att Finland inte kommit ur krisen Lars Gästgivars än och vi bör försöka göra allt för att komma ut ur denna recession och i framtiden skydda oss för liknande situationer. Men för den skull kan vi inte offra de pensionspengar som sparats in under vår och våra föräldrars livstid. Det finns de i riksdagen som anser att arbetspensionsfonderna skall användas för mera investeringar i Finland. Det är inte en dag för tidigt att mitt lagförslag, som, om det går igenom kommer att ge pensionärerna mera inflytande över sina inbesparade fondmiljarder, behandlas i riksdagen. Det kommer till behandling under våren eller under tidig höst. Pensionärerna har redan dragit sitt strå till stacken, varför all politisk inblandning i och tal om förstatligande av pensionsfonderna enligt mig är uteslutet. Lars Gästgivars Riksdagsledamot SFP 4 Korsholmssenioren

5 KOMMANDE AKTIVITETER I FÖRENINGEN - REGIONEN - FÖRBUNDET Bra erbjudanden till våra medlemmar i Korsholm och Kvevlax! Korsholms pensionärsförening Teater på Seniorpunkten 16 maj Vi ordnar en teaterföreställning i samarbete med Seniorpunkten kring monologen Pojken som blev en karbidlampa. Monologen framförs av skådespelare Mats Stenlund från Åland. Sommarträff med plättkalas 4 juni Plättkalaset ordnas på Kronvik lägergård i Sundom med början kl Plättar med sylt och grädde samt kaffe och saft. Hemliga resor 3 och 4 juli Man kan fritt välja vilken resa man anmäler sig till. Resorna är endagsresor och resmålen är olika för de båda dagarna. Priset för resorna är 75 och då ingår lunch, två gånger kaffe och guidning. Anmälan till Gunn-Britt tel eller och Elsie-Maj tel eller , senast Känn ditt Korsholm 4 augusti Utfärden Känn ditt Korsholm 4 augusti går detta år till Vikby, Tölby och Solf. Vi startar i Replot och kör via Jungsund, Karperö, Smedsby, Veikars och Helsingby. Utfärden är en halvdagsutfärd med smörgås och kaffe. Anmälan till Gunn-Britt tel eller efter Kvevlaxnejdens Pensionärsklubb Friluftsdag 12 maj i Petsmo Vårens friluftsdag ordnas i år i Petsmo med samling vid Petsmo dagis 12.5 kl Allsång 24 juni vid Kvevlax uf Sommarens allsångskväll ordnas i år veckan efter midsommar invid Kvevlax uf och till sångkvällen inbjuds också medlemmarna från Korsholms pensionärsförening. Hemliga resan ordnas vecka 26 Närmare uppgifter i Vbl och på hemsidan. SPF Seniorkryssningen 5-7 oktober Årets Seniorkryssning kommer att ha ännu mera program än tidigare med underhållning, IT-information, föreläsningar med författaren Lars Sund, pidro, skönhet, vinprovning m.m. Tåganslutning från Vasa. Anmälningar till Frimans Resor tel Julresa december Exklusiv julresa till Österrike och orten Kaprun på 786 m höjd. Omfattande program med en dags avslutning i Wien. Flyg från Vasa. Endast 25 platser bokade. Pris från Följ med annonseringen i God Tid, Vbl och på föreningarnas hemsidor. Korsholm, Kvevlax och VIPS Resa till Dalarna i Sverige augusti. Årets gemensamma resa går till natursköna Siljansbygden och Dalarna. Priset för resan är 590 med halvpension + 5 luncher. Anmälan till tel Friskvårdsdag i Botniahallen 22 september Årets friskvårdsdag ordnas i Botniahallen 22.9 med i stort sett samma program som tidigare år. SPF Österbotten Sommarfest 6 augusti i Forsby, Pedersöre Sommarens stora festtillställning ordnas i år i Forsby och som festtalare medverkar Svenska Folktingets ordförande riksdagsledamot Christina Gestrin. Syd- och Västnorge Bussresa till Norge under 9 dagar pris 990. Skottland Resa till Skottland med historia, natur och whisky. Resans pris Tjeckien Vi besöker Prag och gör utflykter till Böhmen, Liberec och Skoda. Pris 1290 Ikalis Endags höstresa till Ikalis med lunch, kaffe, program och dans. Korsholmssenioren 5

6 97 år ung De flesta som besöker Seniorpunkten i Smedsby vet vem Aldi Waxlax är. Jag träffar henne en eftermiddag i hennes vackra hem i Folkhälsans hus. Aldi skall fylla 98 år till hösten, hur otroligt det än låter. Hon är pigg och rörlig. Föregående dag hade hon varit ute med sin bil och också bakat en god citronkaka inför mitt besök. Singsbyåren i gott minne Vi börjar med att prata om hennes barndom. Hon är född i Böle år Som fyraåring kom hon till farfar och farmor Herman och Emma Ström i Singsby och stannade där i sex år. Fadern hade deltagit i Finlands frihetskrig, bl.a. i striderna i Tammerfors. Hans brev från den tiden finns bevarade och erbjuder en inblick i Finlands historia. Efter kriget for han till Kanada och stannade där några år. Aldi gick i skola i Singsby och minns med glädje sina lärare Elsa Nyholm och Jakob Edvard Weikar. För mig personligen var det rörande att träffa någon som gått i skola samtidigt med min mor, som var född 1913 och som varit död i 30 år. Aldi kunde också berätta litet om min morfar och mormor, som jag knappt träffat. Efter åren i Singsby växte Aldi sedan upp i hemmet i Böle. Man hade ett stort jordbruk och sysslorna var många, bl.a. att föra produkter till torget i Brändö och sälja dem. Hon minns att familjen skaffade den första telefonen i byn. Aldi Waxlax. Foto privat. Lotta vid 18 års ålder Vid 18 års ålder gick böleflickan med i Lottarörelsen. Hon berättar om Bondis-Signe från Singsby som var ordförande. Ofta skidade Aldi från högkvarteret i Hemstrand till förläggningen i Karperö med mat åt staben. En gång blev hon överfallen på hemvägen. Det skedde vid Gladeras, just där hon skulle skida en genväg genom skogen hem till Böle. - Jag kände honom, han var från Helsingfors. Men jag knuffade omkull karlen och dövlade honom i snön. Jag har alltid varit snabb i mina rörelser. Kriget satte prägel på vardagslivet År gick Aldi i Lappfjärds folkhögskola och under krigsåren 1942 och 1943 besökte hon Kooperativa handelsskolan i Helsingfors. Ibland blev det då inte så mycket bevänt med skolgången. Skolan pågick två terminer, men följande år stängdes den.. - Vi var nästan hela tiden i något bombskydd. En gång sattes vi på en spårvagn som gick västerut och sedan skulle vi gå tillbaka i vinterkylan. Då förfrös jag mina fötter. Också syskonen fick uppleva krigets fasor. Brodern Evald blev tillfångatagen och tillbringade över ett halvt år i rysk fångenskap. Otroligt nog fick han komma hem tillbaka. Även brodern Ruben var inkallad. Bombningarna i Vasa upplevde familjen på ganska nära håll och pappa föste sina barn ner i ett bombskydd. Befälspersoner bodde hemma hos familjen Ström. Aldi näm- Aldi tycker om att arbeta med händerna. Här en liten utställning. Foto privat. 6 Korsholmssenioren

7 ner kända namn som Fazer, Aminoff och Zilliacus. Jag undrar om de nära kontakterna med kriget har påverkat henne negativt, men det tror hon inte. En orädd bankfröken Efter att Aldi och Rudolf Waxlax gift sig, byggde de hus i Gamla Vasa. Aldi jobbade på ett bankkontor i Gamla Vasa och minns speciellt en händelse: - En mansperson i bedrövligt skick kom in genom dörren. Han var dyblöt och smutsig. På disken slängde han en bunt med våta och skrynkliga sedlar och sade att det var mark. Jag räknade flera gånger, men kom bara till mark. Mannen envisades. Då tryckte jag på pedalen under disken för att tillkalla hjälp. Polisen kom och tog hand om mannen. Det var Runar Holmström som rånat en bank, simmat över en å och nu stod i banken. - Den gången satte jag fast Holmström, konstaterar Aldi. Nästan ett halvsekel i Sverige Efterhand kom paret Waxlax att flytta till Sverige. Huset i Gamla Vasa såldes till Aldis moster Anna Ahlbäck som bodde där till sin tragiska död. Huset brann ned och mostern blev innebränd. I Sverige köpte Aldi och Rudolf ett hus i Västerås. Aldi jobbade på Asea i elva år. - Jag hade tagit en bokföringskurs och hade ansvar för 200 personers avlöning. Efter det fick hon anställning vid kyrkoförvaltningen i Västerås, där hon stannade i tolv år. Under tiden i Sverige passade Aldi på att ta körkort, när landet införde högertrafik. - Sammanlagt 44 år var vi i Sverige. Men min man ville komma tillbaka till hemtrakterna och vi flyttade hit till Foto privat. Aldi längst t.h. med systern Inga och brodern Evald. Året är 1923 och far Edvard är i Kanada. Smedsby. Då var vi båda 85 år. Nu har jag varit änka i tio år. Aktiv och händig men måttlig i allt Hemmet i Smedsby vittnar om hur händig och aktiv Aldi varit. Jag beundrar hennes handarbeten: dukar, gardiner, lampskärmar, mattor m.m. Allt av bästa kvalitet och egen tillverkning. - Jag har ärvt min moster Anna Ahlbäcks fallenhet för handarbete, säger hon. På väggen hänger Aldis tavlor med blomstermotiv, några föreställer skepp. Påsktuppar i trä, förfärdigade på Seniorpunkten, har hon målat, likaså korgar och annat smått. - Jag har alltid velat sysselsätta mig med mina händer, aldrig kunnat sitta sysslolös. Aldi trivs bra i Smedsby och har t.o.m. hackat upp en liten blomrabatt utanför sitt fönster. - Här har jag planterat rosor. Få se hur de klarat vintern. Det råder god gemenskap i huset och på Seniorpunkten finns alltid något att göra. Aldi berömmer speciellt Viola Mitts och Kerstin Dahlkar för deras arbete för seniorerna. Jag undrar vad som är hemligheten bakom ett så långt och aktivt liv. - Inte vet jag, säger Aldi. Men jag har alltid haft en stark karaktär. Jag har aldrig rökt, aldrig använt alkohol och visat måttlighet i allt. Och jag hoppar aldrig över min aftonbön. Marlene Ehnström Korsholmssenioren 7

8 En Amerikaresa till Det har skrivits mycket om trafiken över Kvarken vid tiden för andra världskriget, Det stora antal böcker som behandlar de här åren fokuserar på den hemliga trafik som våra frihetskämpar stod för, smuggling av män till jägarutbildningen i Tyskland och rymlingar från ryska armén och ryska fängelser. Den övriga trafiken har mer eller mindre kommit i skymundan för de bragder frihetsaktivisterna stod för. I min släkt har jag flera män som den här tiden for till Amerika för att slippa den ryska värnplikten som kunde ha inneburit att de blivit sända till vilket område som helst där Ryssland behövde sätta in trupper. För att få så mycket fakta som möjligt om trafiken gick jag igenom Vasa polisdistrikts dagböcker över anhållna. Jag var medveten om att i det fall att kända aktivister togs tillfånga avgjordes fängelsetid och förpassningsort av gendarmerna täkäläisen toimeenpanevan komitean alaisena (under den härvarande verkställande kommittén) och då är omständigheter runt gripandena svårtillgängliga. I Vasa polisdistrikts arkiv fanns gott om gripanden av inbrottstjuvar och tillgrepp av livsmedel. Landsbor som kom in till staden med mjölk och andra produkter blev bestulna eller tvingade att sälja åt ryska soldater eller fick se sina produkter beslagtagna med motiveringen att de är misstänkta för att föra ut livsmedel till fientliga fartyg (läs tyska). Kvevlaxbor gripna Jag blev inte så lite förvånad då jag råkade få syn på namn som verkade bekanta. Där fanns bl.a. Knipström, Studd, Sundäng och Hjortell. Det visade sig att 12 manspersoner från Kvevlax, en från Korsnäs och en från Övermark anhållits av gränsbevakningen på Valsörarna för försök att överskrida gränsen våren 1916 (isvintern) och förts till Vasa länsfängelse. De var i åldern år förutom Mickel Toppar från Köklot som var 43 år och hade med sig häst och släde. Polisen satte märkligt nog igång en ordentlig undersökning. Orsaken var troligen att de skiljde sig från andra som försökte överskrida gränsen, de hade inga smuggelvaror med och de var obeväpnade. Vasapolisen gjorde noggranna listor över vad var och en hade med sig, den rysktalande bevakningen på Valsörarna fick elva frågor om hur gripandet gick till och Korsholms länsman, Eskelä, uppmanades att förhöra de anhöriga om vart männen var på väg, hur mycket pengar de hade haft med sig och varifrån de fått pengarna. Det framkom ingenting som tydde på att de sysslade med fientlig verksamhet riktad mot det ryska rikets intressen. Gripandet på Valsörarna hade gått lugnt till. Omkring fyra kilometer nordväst om fyren hade de mött bevakningsmanskapet ca klockan 11 på förmiddagen och börjat skida/springa åt olika håll. Efter att tre skott avlossats lät de sig gripas. De var mycket trötta och hade söndriga skidor. De hade varit två timmar på väg mot Sverige vilket tyder på att de övernattat. John Hjortell vars far, Verner, var med i gruppen kommer ihåg att hans far berättat att de greps efter att ha övernattat. Nödvändiga tillbehör Då man läser listan över vad pojkarna hade med sig är det lätt att föreställa sig en bekymrad mor som tar farväl av sin son och med omtanke packar ner det nödvändigaste. Verner hade med sig mark, mössa, hängslen, halsduk, 5 näsdukar, två par vantar och handskar. Andra hade med sig krage, kravattband, fickspegel, plånbok med 5p frimärke, en flaska innehållande apoteksdroppar, klocka med ked, mössa, ringar, blyertspenna, kam och band med mässingsnål, rosettband, 1 työmiespaperossask, 1 par sockor, 1 handduk, 1 skjorta och strumpeband. I Toppars släde fanns väska innehållande mat, kläder, 3 påsar, en kasse, allt innehållande kläder och matvaror, 11 ½ par skidor, 11 par stavar och 2 yxor. Länsman Eskeläs rapport visar att alla förutom de tre från Köklot var på väg till Amerika. Toppar som stod för transporten av pojkarnas packningar var på väg till Sverige för att sälja en häst. Det var inget ovanligt den tiden. Det var ett sätt att rädda hästen undan tvångsutskrivning till militärarbeten. De flesta hade försett sig med ca 1000 mark för resan och fått pengarna av nära anhöriga. Johannes Studd från Kuni hade 1200 mark som lånats; 700 mark av bondesonen Alfred Willför och 500 mark av bonden Isak Willför båda från Vassor by. Fadern Karl Studd hade gått i borgen för lånet. Resultatet blev tre månader i Vasa länsfängelse från den 28 mars till Kvevlaxnejdens Pensionärs Ordf. Peter Sahlsten Ljungvägen Kvevlax Mobiltel Tel peter.sahlsten@netikka.fi Viceordf. Alf Norrgård Lamaslotvägen Petsmo Mobiltel Tel alf.norrgard@netikka.fi Sekr. Gertrud Ståhlberg Porsvägen 3 B Kvevlax Mobiltel Tel g.stahlberg@netikka.fi Kassör Märta Nyman Hemåkersvägen Kvevlax Mobiltel Tel marta.nyman@hotmail.com 8 Korsholmssenioren

9 länsfängelset den 28 juni I jämförelse med andra som gripits vid Valsörarna var det en relativt kort tid. De fängslade från Kvevlax var: Johan Edvin Isaksson Knipström 21 år hemma i Kvevlax kyrkoby, Werner Jakobsson Johansson Kuni 19 år från Kuni by f. 1897, August Werner Isaksson Knip 23 år från Kvevlax kyrkoby, född , Julius Werner Andersson Hjortell 21 år från Kvevlax kyrkoby född 1894, Fredrik Fritiof Fredriksson Herrgård 21 år från Kvevlax kyrkoby född 1894, Johannes Johan Eriksson Norrholm 19 år från Kvevlax kyrkoby född 1895, Alfred Karlsson Sundäng 24 år från Kuni född 1891, Werner Eriksson Bergendahl 20 år från Kvevlax kyrkoby, född , Johannes Karlsson Kallenpoika Studd 23 år från Kuni född 1892, Wiktor Arvid Wiktorsson Westergård 18 år från Köklot född 1887, Werner Mickelsson Mikonpoika Thorén 29 år från Köklot född 1885 och Mickel Mikko Mickelsson Toppar 43 år från Köklot, född Enligt Lars Toppar är Mickel en bror till föregående Verner Thorén. Gränsbevakningen på Valsörarna var en aktiv enhet. Eftersom det var fråga om Kvevlaxbor förefaller det märkligt att de blev gripna bara 4 km från fyren och nordväst om den, alltså nära Hällkallan. De kom att köra samma väg som många av aktivisterna i hemliga uppdrag nämligen Replot Hällkallan Snipansgrund Holmögadd. Vid Hällkallan gjordes flera gripanden våren Bland de gripna den våren fanns Johan Erik Back från Jungsund som kom att sitta 8 månader i fängelset i Viborg. Etappvägen från Petsmo gick i regel i mörker via Mickelsörarna och väster om Ritgrund till Holmön. Av någon orsak, som vi inte får reda på, använde de fjorton en mera västlig väg. Det kan ha varit isläget, platsen för övernattning eller så hade de helt enkelt kört vilse. Det sista är sjöfarare Alf Norrgårds teori. Märkligt är det att de inte för sina barn eller barnbarn berättat mera om varför de satt fängslade mitt i åkertiden. Jag har ringt många telefonsamtal för att reda ut omständigheter runt gripandet. Finns det någon som vet mera så kontakta mig. Alla slag av information tas emot. Viking Åberg Tel Viola Renkonen och Natalia Storm, Singsby, har översatt gränsbevakningens rapport från ryska till svenska. klubb r.f. Mera information finns på sidan 5 och på vår hemsida: Vuxeninstitutsansvarig Kerstin Norrman Videvägen 3, Kvevlax Mobiltel Tel kerstin.norrman@netikka.fi Reseansvarig Henrik Westerback Österhankmov Österhankmo Mobiltel Tel henrik.westerback@netikka.fi Medlemsreg. Rose Näsman Varpvägen Vasa Mobiltel Tel rose.nasman@saunalahti.fi Fortsätter på sid 10. Korsholmssenioren 9

10 Mediciner på Av Kati Norrgrann Läkemedelsbehandling är ett bra och viktigt alternativ när vi inte längre klarar oss med enbart ett bra levnadssätt och förebyggande verksamhet. Majoriteten av hemmaboende äldre har någon form av regelbunden medicinering. Utöver den märkbara nyttan som läkemedel gör uppkommer dessvärre även biverkningar. Vilken betydelse har biverkningarna? Är de ett tecken på att den äldre använder för många läkemedel eller ett tecken på att läkemedlen inte är ändamålsenliga? Detta är frågeställningar som borde bearbetas varje dag inom äldrevården. Kroppen och dess förändringar När vi blir äldre sker det förändringar i vår kropp och dessa förändringar leder ofta till att läkemedel stannar kvar längre i kroppen. Detta i sin tur leder till längre effekt och att högre doser byggs upp i vår kropp. Tillsammans leder dessa till att biverkningar ökar och När din läkare skrive att ställa frågor. Varför ska medicinen ta Hur ska medicinen tas? Hur länge ska medicine Har medicinen några va Är det något man måste Vad ska man göra om m 10 Korsholmssenioren

11 Hur uppnås en god läkemedelsbehandling? För att uppnå en god läkemedelsbehandling hos äldre behövs ett fungerande lagarbete inom vården. Valet av rätt läkemedel i varje situation kräver den kunskap som vårdpersonalen besitter: kunskap om preparat, doseringar, vad som händer i kroppen osv. Det är viktigt att undvika onödig läkemedelsbehandling och vid tillfälle överväga alternativa behandlingar, beakta den äldres livskvalitet, väga risken för biverkningar mot den förväntade effekten av behandlingen. Vidare behövs ett korrekt läkemedelsval som fungerar med tidigare läkemedel, om möjligt undvika kombinationspreparat, starta med en låg dos (nästan alltid) för att sedan försiktigt höja och ofta tillämpa längre doseringsintervall. Viktigt är att utvärdera effekten av nyinsatt medicinering och ta ställning till fortsatt behandling och det är här vi som patienter har ett viktigt ansvar. Det är vårt ansvar som patienter att följa doseringarna, förstå informationen, vid behov be om hjälp med dosering/ intag och det är vi som märker vad som händer i vår kropp. Provtagningar ger även svar på vad som hänt i kroppen men som patienter bör vi själva berätta våra upplevelser. All information som kan fås är viktig när man ser på helheten inom läkemedelsbehandlingen har den fungerat som vårdpersonalen tänkt? Viktigt är att undvika behandling av biverkningar med nya läkemedel. När ett nytt läkegott och ont det kan i sin tur leda till fler olycksfall. Ett exempel på detta är när man vid medicinering av hjärt- och kärlsjukdomar använder flera läkemedel, vilket leder till att den äldres blodtryck sjunker så snabbt att det är omöjligt att stå på benen. Följden kan i värsta fall bli en höftfraktur eller annat benbrott med svåra konsekvenser för den äldre. En allmän slutsats från fallforskning är att vart tredje fall hos äldre personer är delvis orsakat av läkemedelsbiverkningar, skriver Kivelä (2005). I takt med att åldern ökar, ökar även läkemedelsintagen, läkemedel vid behov minskar och regelbunden medicinering ökar, vilket leder till polyfarmaci. Polyfarmaci - vad är det? Polyfarmaci är när en person intar många läkemedel samtidigt. Detta är tyvärr alltför vanligt bland äldre och orsakerna kan vara flera. Några orsaker till polyfarmaci kan vara att äldre har flera diagnoser, får läkemedel utskrivna av flera läkare, symtombehandling, okunskap om alternativa behandlingsformer, bristande läkarkontinuitet, avsaknad av gemensam läkemedelslista, bristande dokumentation av läkemedelsordinationer och informationsöverföring. Det kan vara brist på rutiner för uppföljning, omprövning och utsättning av läkemedel eller brister och okunskap om läkemedel som används, hur de används, doseras och kombineras (Schöller, 2005, ss ; Tilvis, 2001, ss ). När många läkemedel används samtidigt ökar risken för biverkningar, risken för läkemedelsinteraktioner ökar, patientens följsamhet till ordination minskar, effekterna av läkemedelsbehandling blir svåra att förutsäga och bedöma. Eventuella biverkningar blir svåra att identifiera och kan till och med misstolkas som ett symtom som kan föranleda ytterligare läkemedelsor- r ut en ny medicin ska du inte tveka inför s och vilken effekt ska den ge? n användas? nliga biverkningar? tänka på när man använder medicinen? an vid något tillfälle har glömt att ta medicinen? dinationer (Tilvis, 2001, ss ). Fortsätter på sid 12. Korsholmssenioren 11

12 medel ordineras så är det naturligt att läkaren ser över övriga läkemedel, ifall något kan tas bort eller justeras (Kivelä, 2004, ss ). Receptfria- och naturläkemedel berätta om dessa för din läkare En bra fungerande läkemedelsplan kan raseras av receptfria- och naturläkemedel. Dessa läkemedel ses många gånger inte som riktiga läkemedel och av den anledningen uppger de äldre inte dessa för läkaren, vilket leder till problem vid läkemedelsbehandling i form av onödiga interaktioner, biverkningar och olycksrisker osv. Vi ska hålla igång vår kropp, röra på oss, träffa vänner och bekanta, fylla i korsord, göra det som känns roligt och bra. Allt detta gör att vi håller oss friska så länge som möjligt. Sen när den dagen kommer då vi har behov att uppsöka läkare ska vi lägga alla kort på bordet för att han/hon ska kunna hitta en bra kombination av läkemedel som fungerar just för oss och den livssituation vi befinner oss i. a v läkemedel har gjorts på rätt sätt har det setts positiva effekter såsom förbättrad livskvalitet, minskat behov av sjukvårdsresurser, omvårdnad samt minskade kostnader för den äldre och samhället. Innehållet har gåtts igenom i samråd med Stefan Strang, biträdande överläkare på Korsholms närsjukhus (f.d.bäddavdelningen). Minskning av läkemedel Den dag det blir aktuellt att minska eller avsluta nån medicinering är det viktigt att utvärdera och avsluta läkemedelsbehandlingen stegvis och detta görs under uppsikt av läkare, allt för att undvika komplikationer efter en lång läkemedelsanvändning. Att minska på läkemedel är inte alltid lätt. När minskning 12 Korsholmssenioren

13 Biverkningar eller normalt åldrande? Vad är vanliga biverkningar och vad är normalt åldrande? Vårdpersonalen kan ofta se biverkningar som en del av det normala åldrandet. Det är vanligt att man inom anstaltsvården använder psykos-, depressions-, sömn- och neurosläkemedel på varandra, tre läkemedel från denna grupp är helt vanligt även om det rekommenderas ett, högst två. Den äldre klarar inte av att äta flera depressionsläkemedel som höjer serotoninhalten i hjärnan, det leder till förvirring, nedsatt minne, diarré, ospecifika temperaturstegringar och förhöjd puls. En annan vanlig läkemedelsgrupp som äldre använder är läkemedel vid inkontinens och dessa kan lätt ge förvirring. Det förekommer även att depressionsläkemedel ordineras vid vanlig sorg och att epilepsiläkemedel användes för att höja smärttröskeln (Kivelä, 2005, ss ; Kivelä, 2006). En sammanställning av vanligt förekommande läkemedelsbiverkningar hos äldre Minnet försämras Kognitiv funktionsnedsättning Trötthet, slumrar till Förvirring Beteendestörning Rastlöshet Irritation Hallucination Fall Lågt blodtryck Depression Styvhet i kropp, armar och ben Skakningar Ständig rörelse av fötterna Tvångsrörelser Muskelvärk Muskelkramp Muskelförtvining Domningar och stickningar i extremiteter Illamående Uppkastning Förstoppning Torr mun Synrubbning Urininkontinens Avföringsinkontinens Diarré Bröstsmärta Magsmärta Anemi Uttorkning Rubbning i elektrolyter och spårämnen Snuva Hosta Mardrömmar Olyckskänsla Svettning Stegring Kroppstemperaturen sjunker Muskelsammandragning (fri översättning från Kivelä, 2005, s. 44). Källor Kivelä, S-L. (2004). Vanhusten lääkehoito. Helsinki: Hygieia. Kivelä, S-L. (2005). Me, ikääntyminen ja lääkkeet. Porvoo, Helsinki: WSOY. Kivelä, S-L. (2006). Lääkettä lääkkeen päälle. Anna, 44 (31), Schöller, T. (2005). Orsaker till polyfarmaci. Ingår i: Kragh, A. (red.). Äldres läkemedelsbehandling - orsaker och risker vid multimedicinering. Lund: Studentlitteratur. Tilvis, R. (2001). Vanhusten lääkehoito. Teoksessa: Tilvis, R., Hervonen, A., Jäntti, P., Lehtonen, A. & Sulkava, R. Geriatria. Hämeenlinna: Duodecim. Korsholmssenioren 13

14 Hästar i arbete på Jandebafronten 1942 Hästutskrivningar i kristi Lag om utskrivning av hästar och fordon för krigsmaktens behov under krigstid. Given i Helsingfors den 16 april Så heter den lag som riksdagen antog med stöd av lantdagsordningen från den 20 juli Lagen innehåller 20 paragrafer med mycket specificerade uppgifter, allt från vem som är befriad från tvånget att bistå armén vid mobilisering. Befriade är: republikens president, främmande makts sändebud, postförare, gästgiverier, staten och kommuner, livsmedelstransport och personer som äger endast en häst. Riket indelas i hästutskrivningsområden om en eller flera kommuner och för varje område tillsätts en hästutskrivningsnämnd. En nämnd skall bestå av tre personer. Militärmyndigheterna utser en medlem som även är ordförande, landshövdingen företräds av en person och kommunen utser den tredje, en överlåtelsepliktig hästägare. Det är ju inte endast hästar som skall mönstras och utskrivas för arméns behov, därtill behövs fordon och seltyg, allt i fullgott skick, samt foder för tre dygn. Dräktiga ston eller ston med föl under fyra månader undantages, likaså avelshingstar. Det alle som vederbör, till efterrättelse länder. Republikens president K.J. Ståhlberg, krigsminister Bruno Jalander Vid mönstringen besiktigas hästarna av en militärveterinär, där fastställs inlösningspriset för hästen och redskapen som medföljer, ifall hästen stupar eller på annat sätt förkommer och inte kan återgå till sin ägare. Under hösten 1939 tog man in hästar till armén, under vinterkriget. Hästarna behövdes för transport av utrustning, proviant, fältkök och vapen. Inom fältartilleriet drog hästarna kanonerna. Det behövdes åtta hästar för en större kanon. Under vinterkriget omkom hästar, av vilka stupade. I juni 1941 tog man in hästar. Sammanlagt förlorades hästar i fortsättningskriget hästar måste avstås till Ryssland som vederlag i det krigsskadestånd som måste betalas. Från Tölby uttogs ca 40 hästar och behöriga fordon. Vad jag fått information om stupade ingen av de inkallade hästarna från byn, alla kom välbehållna tillbaka till sina rätta ägare. Sammanlagt fanns det 279 st godkända hästar och 300 fordon (både sommar- och vinterredskap) från Korsholm. Hästen har varit en säker tillgång för mänskan i alla tider vad gäller krig talet var ingalunda starten för hästens inträde i försvaret. I alla krig och i alla tider har nog hästen fått stå för det tunga slitet att hjälpa soldaterna på slagfälten. Ett kontrakt upprättades mellan försvaret och hästägaren. Ett mera omfattande kontrakt får man leta efter. För Hästarna hade livsviktiga uppgifter vid fronten och blev väl omskötta. 14 Korsholmssenioren

15 der användning av häst och fordon erlägger försvarsmalten gängse ersättning ökad med 10%, så även med ersättning för foder och skador som uppkommit under den tid som militären haft hästen i sin ägo. Kommunen skulle utse personer som omhänderhade själva insamlandet av hästarna, på basen av nämndens uttagning. Hösten 1941 valdes Birger Påfs ( ) och Eugen Forth (f. 1924) att medfölja en hästtransport till Huutokoski, en järnvägsstation 10 km söder om Varkaus. I varje oxvagn rymdes åtta hästar. Eugen minns att det kunde röra sig om 100 hästar på den resan. Männens uppgift var att hålla foder och vatten tillgängligt åt djuren i deras vagn. Att sammanföra åtta hästar helt främmande för varandra fordrade ett visst handlag och lämpor. Vid framkomsten övertogs ansvaret av militären. För att hedra hästarna och deras bedrifter i krig restes ett minnesmärke i Seinäjoki 1997, benämnt Hjältehästen. Även andra orter har sina häststatyer. I Helsingfors sitter marskalken säkert på sin Käthy. Minnesstoden avtäcktes den 4 juni 1960, också kallad Ryttarstatyn. Även Tammerfors ståtar med ett minnesmärke. Det finns säkert tio övriga samhällen i Finland som av olika anledningar hedrat Finnhästen i form av statyer, ex. travorganisationer, stuterier m.m. Från Krigsarkivet har jag uppgifter om att hästutskrivningarna var organiserade av skyddskårsdistrikten av stabens hevosottolautakunta. Under vinterkriget hörde Korsholms kommun till Vasa skyddskårsdistrikts II avdelning. Tjänstemannen beklagar att skyddskårernas arkiv är bristfälliga. Det är svårt att hitta dokument just om hästutskrivningarna. I arkiven finns endast resultat angående idrottsprestationer och från skyttetävlingar. Jag har sökt information från författningssamlingarna, krigsarkivet, Vasa landsarkiv, kommunens arkiv och Internet. Eugen Forth och Jarl Martin skall ha tack för att de har lämnat uppgifter. Gösta Norrgran Alla bilder från Gösta Norrgrans arkiv. Korsholmssenioren 15

16 Travsportens utveckli En solig dag i mars besökte Börje Paro och undertecknad paret Saga och Erik Westerlund i Solf. Anledningen till vårt besök var främst, att höra hur travsporten utvecklats i Österbotten sedan 1950-talet. Erik Westerlund ansågs vara en av de mest insatta och kunniga i grenen, eftersom han sysslat med hästar mer eller mindre hela sitt liv. Erik är uppvuxen med hästar. På en bondgård fanns det förut alltid flera hästar. Erik säger att hästarna var hjärtat på gården. Erik råkade som 7-åring ut för en svår olycka då han övertalat deras tillfälliga arbetskraft att få köra hästarna med harven, medan hon drack det medhavda kaffet. Erik lindade hästarnas tömmar runt vänster handled och satte igång. Tömmarna fastnade i harven, han fick inte hästarna att stanna och tömmarna stramade till sist så hårt om handleden att handen slets av. Olyckan har inte hindrat Erik att utöva sitt arbete eller minskat hans intresse för hästar. Han har klarat av att köra både katerpillar, tröskor och hästar. På 1940-talet ordnades ofta travtävlingar runtom i Österbotten. Det tävlades längs olika byvägar och ängsvägar. Den första häst Erik tävlade med hette Fritz. Man körde två och två längs en bestämd sträcka och tog tid, sedan körde man samma sträcka tillbaka och tog tid igen, var man litet långsam i vändningen hann hästen ta igen sig litet före nästa spurt. Hästen med bästa tid vann. Efter en tävling i Malax då Erik och Fritz vunnit kom en Malaxbo fram och frågade om han fick köpa Fritz. Erik minns att han svarade att hästen inte var hans och Kommer jag hem utan häst får jag nog stryk av far min! Vintern började man med stamboksintagning. Detta skedde på isen mellan kronomagasinet och fängelset. Hästarna kunde rangordnas i två olika stamboksmodeller, universalstamboken och arbetsstamboken. Saga och Erik Westerlund Senare, 1959, kom Erik att äga flera hästar tillsammans med Emil Rodas från Tölby. Lähettö, ett finskt kallblod var en av dem. Lähettö infördes som 5 -åring i stamboken som en arbetshäst. Erik märkte snart att hästen var duktig på att springa och tyckte om att tävla. I Kokemäki ordnades midsommartrav dit Erik och Emil anmälde Lähettö. I den serie som Lähettö var anmäld till deltog 50 hästar. Hästarna deltog i två starter. Lähettö vann båda starterna! Vasanejdens Travring grundades i början på 1950, där Erik fungerade som sekreterare. Föreningens roll var betydande för att Vasa fick travbana och började ordna travtävlingar. Vasanejdens Travring ordnade en resa till Umeå våren 1964 där sex finska kallblod från Vasatrakten skulle delta. Man reste med en mindre båt. Foto Börje Paro Man hade spikat primitiva spiltor för hästarna i fören på båten, eget hö och egen havre togs med. Alltså, något helt annat än dagens resor till Solvalla-traven. I Umeå ordnades tävlingar under två dagar. Lähettö blev femma den ena dagen och trea den andra. Förutom att man deltog i tävlingarna knöt man viktiga kontakter mellan hästfolket i Vasa och Umeå. Emil och Erik hade innan resan till Umeå skaffat sig importlicens för varmblod till Finland ifall något intressant skulle dyka upp. Vilket det också gjorde, i form av den amerikanska varmblodshingsten Earl Scover. Hingsten var 13 år gammal och hade en strålande travkarriär bakom sig. Erik och Emil köpte sålunda det första amerikanska 16 Korsholmssenioren

17 ng i Österbotten Erik Westerlund med den amerikanska varmblodshingsten Earl Scover varmblodet till västra sidan av Finland. Ryska varmblod fanns nog i Finland. Eriks intresse för varmblod var väckt och nu reste han ofta över till Sverige. Där följde han med hur hästarna klarade sig i tävlingar och vilka stamtavlor de hade. Märrar som inte klarade sig så bra i travtävlingar, men annars hade goda gener och bra stamtavla köpte Erik upp. Kända hingstar som varit i Eriks ägo är bland andra Mr Saunders och Nixon. Erik avslutade mjölkproduktionen på Korsholmssenioren gården och valde istället hästuppfödning som huvudsaklig verksamhet. Som mest fanns 25 varmblod i stallet. På sina resor i Sverige blev Erik bekant med Gunnar Lindgren som tillverkade Umeå-släpet, en trailer för hästtransport. År 1975 beslöt Erik att importera och sälja Umeå-släpet, eftersom hästtransporterna här i landet vanligen skedde i ombyggda bussar och paketbilar. Umeå-släpet blev en framgång också på denna sida av Kvarken. Intresset för travtävlingar sitter fortfarande i. Elitloppet på Solvalla hör till de viktigaste nöjena i livet. Saga har delat Bilden ur Sagas och Eriks bildarkiv Eriks intresse för hästar och ofta följt med på hans resor. De gläds över att barn och barnbarn har ett brinnande intresse för hästar och hästsport. Sonen Stefan tävlar med travhästar, svärdottern Elina är ridlärare och barnbarnen Nina och Anna tävlar i dressyr. Hästarna har med andra ord varit ett intresse som format deras livsstil och som hållit familjen samlad och engagerad i tre generationer. Familjen Westerlund i Solf önskar oss alla trevliga stunder med djur! Ann-Charlotte Willför 17

18 En kvinnlig travkusk - men vem är hon? Ta kontakt om du känner igen damen. Fotoarkivet i Karperö / Tomas Bäck Travtävling på isen i Karperö. Harald Bäck. Kappköron vinterns höjdpunkt i Karperö Kappköron på Karperöfjärdens is var en stor händelse i byn. Tävlingarna på dagen och soarén på kvällen samlade folk i stora skaror, också långväga gäster. Det var inte ovanligt att man räknade tiden före och efter kappköron. Den första travtävlingen hölls 1917 eller 1918 och sedan hade man kappkörning så gott som årligen fram till 1950-talet, då travbanan i Vasa byggdes. Arrangör för tävlingarna var från början Svenska Österbottens hästavelsförbund och senare även Korsholms hästvänsförening. Så här berättar Edvin Back ( ) år 1983 i boken Karperö byn vid fjärden: Det fanns ju hundratals hästar i varje by förr, bland dem alltid sådana med travanlag. Man hade tävlingar på sommaren också, om man hade någon rak landsväg att köra på, men det var främst tävlingarna på is, som alla såg fram emot, även de som aldrig ägt en travhäst. Att få en acceptabel bana på fjärdens is var inte alltid det lättaste, när skare och vatten bildade hinder för den hästdragna träplogen. Man fick harva sönder skaren och ibland ploga med jordplogen först för att få träplogen att arbeta. Ibland yrde alltsammans igen så man fick köra nonstop till starten. Man tävlade med en häst i gången på den kilometer långa runda banan med prisnämnden på en vedflake i mitten, varifrån de i megafon skrek ut tiden. Ibland fanns ett trettiotal hästar som tävlade. Senare, när maskiner började ploga upp banan bred och fin, började man köra handikapp som ytterligare ökade intresset bland publiken, men på samma gång började den bedrövliga avhästningen. På kvällen var det dans och prisutdelning. Och ännu på kappkörningsannandagen kunde man se gubbar hängande på varandras armar irra omkring i byn. De långväga besökarna ville inte komma sig för att fara hem. Man hade gäster i varje gård och kvinnorna hade fullt pådrag både före och efter kappkörningen. De skötte ju bufetten och jag tror att det var med glädje de deltog på sitt sätt. Marlene Ehnström Fotoarkivet i Karperö / Tomas Bäck Kappkörning i Karperö. Handikapplopp. Bland de främsta Helge Järv och Harald Bäck. Kappkörning på Karperö fjärdens is. 18 Korsholmssenioren

19 Foto Börje Paro Lars Hjerpe, Max Åkersten och Gösta Hjerpe musicerade vid månadsträffen Foto Börje Paro Kören Sjung och Le vid månadsträffen under Gösta Hjerpes ledning. Foto Börje Paro Jarl-Gustav Bengs och Lars-Erik Ståhl segrade i SPF Österbottens årliga pidroturnering i Oravais efter att ha vunnit alla sina spel. Foto Börje Paro Allsångspatrullen ur Korsdraget från Malax/Korsnäs uppträdde med musik och ledde allsången vid månadsträffen , från höger Leif Skinnar, Paul Lolax, Milton West, Sven-Erik Bernas och Bror Svenns. TACK TILL VÅRA SPONSORER! Korsholms pensionärsförening r.f. tackar varmt företag, organisationer och privatpersoner som sponsrat vår verksamhet och bidragit till våra medlemmars trivsel under EFTERLYSNINGAR Redaktionskommittén efterlyser natur- eller miljöbilder med anknytning till Korsholm för att användas till föreningens hemsida. Bilderna sändes till Börje Paro Tölby-Vikbyvägen Vikby eller per e-post borje.paro@netikka.fi Korsholms Pensionärsförening efterlyser IT-handledare! Inkommande höst har Korsholms Pensionärsförening i samarbete med Folkhälsan i Korsholm för avsikt att starta ett IT-drop in café några gånger per månad. Till caféet skall kunna komma seniorer som vill ha enkla råd i hanteringen av sin dator eller råd inför anskaffande av dator. Nu efterlyser vi frivilliga personer som skulle kunna ställa upp som handledare några timmar per månad för att ge råd till våra medlemmar. Ingen formell kompetens behövs, enbart en viss vana att kunna hjälpa med information hur man hanterar ett bankprogram, skriver e-post och läser på sin dator eller surfplatta. Intresserade kan kontakta Henrik tel för mera information. Korsholmssenioren 19

20 Till oss kan du ringa direkt! Vi erbjuder moderna banktjänster, personlig betjäning, olika sparalternativ. Tfn Korsholm Vasa Vörå