Protokoll från påverkanstorg 2a. Politik & Verksamhetsplan. Kongress 2012 i Gävle. Rapporten togs ut 12/ kl. 13:23.

Transkript

1 Protokoll från påverkanstorg 2a. Politik & Verksamhetsplan Kongress 2012 i Gävle Rapporten togs ut 12/ kl. 13:23.

2 Proposition P9: Internationell strategi S1 Inledning Ett samhälle där alla har samma möjligheter oavsett sexuell läggning, kön, könsidentitet eller könsuttryck förutsätter att allas lika värde och rättigheter respekteras, skyddas och tillgodoses. Frånvaro av heteronormativitet och diskriminering innebär att alla ges samma faktiska möjligheter att delta i samhällslivet och i beslutsfattande på alla nivåer samt möjlighet att styra över och påverka den egna tillvaron och samhällsutvecklingen i stort. Heteronormativa och cisnormativa föreställningar är centrala för hur de flesta samhällen är organiserade. Personer som bryter mot dessa normer drabbas av olika former av bestraffningar, som exempelvis osynliggörande, förlöjligande och andra trakasserier, diskriminering, förföljelse, kriminalisering och våld. Sexualitet, kön, könsidentitet och könsuttryck är fundamentala delar i varje människas liv. Trots detta utsätts homosexuella, bisexuella, transpersoner och andra personer med queera uttryck och identiteter (hbtq-personer) dagligen för förföljelse och diskriminering världen över. I många länder respekteras inte ens de mest grundläggande mänskliga rättigheterna och hbtq-personer tvingas förneka den egna identiteten, personligheten eller sättet att leva för att alls kunna överleva. Sexuella relationer mellan samtyckande vuxna av samma kön är kriminellt i 76 länder och i en handfull av dessa kan dödsstraff utdömas. På senare år har samkönade sexuella relationer avkriminaliserats i vissa länder medan andra har infört eller skärpt existerande lagstiftning för att förhindra samkönade sexuella kontakter och organisering för hbtq-personers rättigheter. Även i länder där det inte är kriminellt att älska eller ha sexuella relationer med någon av samma kön ifrågasätts hbtq-personers livsval dagligen och många tvingas förneka eller hemlighålla väsentliga delar av sig själva. Detta för att undvika repressalier från samhället, vänner och familj. S2 I de flesta länder förvägras transpersoner juridiskt erkännande av den egna könsidentiteten. Möjligheterna till adekvat frivillig medicinsk vård som hormonbehandling eller könskorrigerande kirurgi är ofta starkt begränsad eller otillgänglig. Tvångssteriliseringar av transpersoner förekommer fortfarande såväl i Sverige (även om det nu ser ljusare ut för ett svenskt avskaffande) som i majoriteten av de övriga länderna i Europa. Diskriminering, kränkande behandling, kriminalisering, trakasserier, misshandel, omvändelsevåldtäkter, tvångsäktenskap, uppsägning från jobbet, vräkning från bostaden, påtvingad eller utebliven medicinsk behandling, uthängning i media och mord är exempel på vad hbtq-personer utsätts för på Yrkanden på propositioner och motioner för "Kongress 2012" Sida 1

3 grund av fördomar, okunskap och hat. Hbtq-personer löper större risk att hamna i fattigdom och har svårare att ta sig ur fattigdom på grund av sin utsatthet. Detta kan RFSL aldrig acceptera. Hbtq-personers utsatthet och avsaknad av rättigheter måste vara en central del av arbetet för de mänskliga rättigheterna i svenska och internationella utvecklingssamarbeten. S3 Fattigdomsperspektivet är en viktig utgångspunkt i RFSL:s internationella arbete. En person som saknar yttrandefrihet och utestängs från deltagande och inflytande kan sägas leva i fattigdom, vilket är en verklighet som många hbtq-personer lever i. Alla människor ska ha möjlighet att förändra sina liv och påverka samhällsutvecklingen i stort, vilket kräver såväl makt som personlig säkerhet. Till följd av stigmatisering, diskriminering och brott mot de mänskliga rättigheterna har hbtq-personer ofta begränsad makt och valmöjligheter. Detta påverkar deras hälsa, möjlighet till utbildning, arbete och bostad negativt. De utsätts för våld och hot om våld från såväl staten som privatpersoner och begränsas ofta från att delta i och påverka samhällslivet och politiken på lika villkor som andra. Ett viktigt mål för RFSL:s arbete ska vara att fattigdomsminskning och främjandet av en hållbar utveckling ska inkludera hbtq-personers situation, behov, förutsättningar och prioriteringar. Ägarskap och delaktighet är och ska förbli ledord för RFSL:s internationella arbete och ska ha en framträdande roll i såväl påverkansarbete som samarbetsprojekt. Vi ska verka för att hbtq-personer ska ha reella möjligheter till socialt, ekonomiskt, kulturellt och politiskt deltagande på lika villkor. Då beslut som rör hbtq-personers rättigheter fattas i internationella fora och eftersom attityder, värderingar och lagar också sprids mellan länder, är ett samarbete över nationella gränser på såväl bilateral, regional som global nivå nödvändigt för att motverka diskriminering av hbtq-personer. S4 Politisk påverkan och internationella allianser Erkännandet att de mänskliga rättigheterna omfattar alla utgör en av de mest elementära principerna inom internationell rätt. Alla människors rätt till ett fullvärdigt och tryggt liv, oavsett var i världen de bor och oavsett sexuell läggning, kön, könsidentitet eller könsuttryck är av avgörande betydelse för RFSL:s internationella arbete. Ett land som inte respekterar, skyddar och/eller förverkligar hbtq-personers rättigheter kan inte anses uppfylla sina internationella människorättsliga åtaganden. Ett sådant samhälle kan inte heller betraktas som demokratiskt eftersom diskriminering av hbtq-personer påverkar vilka som kan organisera sig, delta i politiken samt vilka frågor som tas upp och ges utrymme i den offentliga debatten. Yrkanden på propositioner och motioner för "Kongress 2012" Sida 2

4 S5 RFSL bedriver ett påverkansarbete gentemot aktörer i Sverige, EU, Europarådet, Nordiska rådet och världen i syfte att få fler att arbeta för hbtqpersoners mänskliga rättigheter. Vi ställer krav på Sveriges regering, riksdag och politiska partier, men även på EU-instanser, Europarådet och Nordiska rådet. Genom att uppmärksamma dessa aktörer på förtrycket av hbtqpersoner kan vi få svenska aktörer att agera politiskt och bedriva utvecklingssamarbeten med hbtq-fokus. RFSL synliggör och driver hbtqfrågor i FN-sammanhang genom vår ECOSOC-status. Vi arbetar för att Sverige implementerar Europarådets rekommendation om åtgärder för att motverka diskriminering på grund av sexuell läggning och könsidentitet (CM/Rec(2010)5). Vi sprider också kunskap om och verkar för att fler aktörer och länder ställer sig bakom Yogyakartaprinciperna och Europarådets kommissionär för mänskliga rättigheter Thomas Hammarbergs rekommenderade åtgärder för att minska diskrimineringen av hbtq-personer i Europarådets medlemsländer. S6 Vi verkar för att frågor kring hbtq-personers hälsa integreras i svensk och internationell utvecklings- och utrikespolitik och vi deltar i internationella nätverk och sammanhang där hbtq-personers hälsa lyfts upp. Svensk internationell politik och svenska utvecklingssamarbeten behöver aktivt motverka heteronormativitet, cisnormativitet och diskriminering av hbtq-personer om alla satsningar ska komma alla till del. För att ett sådant arbete ska vara rättighetsbaserat och ske på effektivast möjligaste sätt måste hbtq-personer synliggöras och ges reella möjligheter att delta. Det är lika felaktigt att se hbtq-personers mänskliga rättigheter som ett särintresse som bara ska drivas av hbtq-personer själva, som att tro att detta arbete ska kunna ske utan delaktighet av hbtq-personer. Hbtq-personer måste erkännas som rättighetsbärare och aktörer som har en självklar rätt att delta i processer och beslut som rör deras liv och samhällsutvecklingen i stort. För att åstadkomma detta och för att nå långsiktigt hållbara resultat måste hbtqpersoner, vår organisering och samarbeten också stärkas och stödjas. S7 RFSL arbetar för att ha en ledande position i det internationella arbetet med hbtq-frågor. Vi samverkar internationellt med andra organisationer, bland annat genom paraplyorganisationerna ILGA och ILGA Europe samt TGEU. De är särskilt betydelsefulla påverkansorganisationer och viktiga samarbetspartners. Genom ILGA får vi tillgång till information om utvecklingen för hbtq-personer världen över och har därigenom möjlighet inte bara till inblick utan också till unik internationell påverkan. Vi är aktivt deltagande medlemmar vid ILGA:s, ILGA Europas och TGEU:s konferenser och arbetar för att stödja organisationernas fortsatta utveckling. Yrkanden på propositioner och motioner för "Kongress 2012" Sida 3

5 Vi motverkar aktivt diskriminering, heteronormativitet, särbehandling, utanförskap och osynliggörande i vårt internationella arbete och utgår från rättighetsbaserat arbete där feminism, antirasism, solidaritet och stärkande av egenmakt är viktiga förhållningssätt och metoder. Vi låter de som är berörda vara de som sätter agendan, påtvingar ingen ett visst arbetssätt eller en viss hbtq-kultur. Vi har respekt för att synen på sexualitet, sexuell läggning, kön, könsidentitet och könsuttryck varierar i olika länder. S8 S9 S10 Det internationella arbetet bygger på personligt engagemang. Vi uppmuntrar detta och skapar goda förutsättningar för dem som vill arbeta med internationellt solidaritetsarbete inom RFSL. Vi ska sträva efter att bistå RFSLavdelningar, aktivister och andra aktörer med intresse för internationellt hbtq-arbete genom att bidra med vår kompetens och erfarenhet inom området. Vi ska sträva efter att ta tillvara avdelningars, aktivisters och andras kompetens inom ramen för vårt internationella arbete, uppmuntra lokala initiativ och utarbeta metoder för att vidareutveckla aktivism och lokalt engagemang i internationella frågor inom RFSL. Utvecklingssamarbeten och partnerskap Diskriminering påverkar hälsan, tillgången till makt, rättigheter, valmöjligheter och resurser på ett negativt vis. Hbtq-personer löper därför en ökad risk för att utsättas för fattigdom och kan på grund av diskriminering och förtryck ha svårare än andra att ta sig ur fattigdom. I många länder har hbtq-personer till exempel svårare än andra att få tillgång till utbildning, arbete, bostad, adekvat hälsovård, skydd av och inflytande i samhället. Prevalensen av hiv är också ofta flera gånger högre bland män som har sex med män och bland transpersoner, även i länder med generaliserade epidemier. Följaktligen kan utvecklingsinsatser som är blinda för hbtqpersoners specifika behov i praktiken utestänga hbtq-personer från att ta del av insatsens resultat. Att inte beakta hbtq-personers specifika behov och inte inkludera dessa i utvecklingssamarbeten och möjligheten att påverka sin egen situation är felaktigt både ur ett rättighets- och ett fattigdomsperspektiv och strider mot utgångspunkterna för Sveriges utvecklingssamarbete. Med utgångspunkten att svenskt utvecklingssamarbete ska bidra till att fattiga människor själva får makt att förändra sin levnadssituation till det bättre ligger det ett egenvärde i att stödja hbtq-personers organisering för förändring. Utan stöd till hbtq-organisationer är risken stor att beslut som påverkar hbtq-personers liv fattas utan deltagande eller insyn av de som närmast berörs av förändringen. Arbete till förmån för hbtq-personers rättigheter behöver alltså ske dels genom att hbtq-rättigheter integreras i den bredare människorättsagendan Yrkanden på propositioner och motioner för "Kongress 2012" Sida 4

6 men även genom riktade stöd till hbtq-personers egen organisering. RFSL är en aktiv part i utvecklingssamarbeten och vi använder oss av vår uppbyggda internationella kompetens i genomförandet, där vi säkerställer att effekterna sprids internationellt. Vi initierar och utvecklar rättighetsbaserade utvecklingssamarbeten med organisationer som främjar hbtq-personers mänskliga rättigheter i olika länder. Genom vår långa erfarenhet av arbete med mänskliga rättigheter för hbtq-personer har vi byggt upp ett betydande kontaktnät och förtroende hos hbtq-organisationer världen över, inte minst på gräsrotsnivå. Varje internationellt samarbete bidrar också till att ytterligare öka RFSL:s egen kompetens på området. S11 Vi initierar och verkar för att utvecklingssamarbeten med inriktning på, eller med en stark komponent av, hivprevention genomförs. Våra utvecklingssamarbeten präglas av ansvarsfullhet gentemot samtliga inblandade parter, transparens och öppenhet. De samarbeten som inleds ska bedrivas långsiktigt, med inriktning på kontinuitet och hållbarhet. Hivprevention och hivpositivas situation och rättigheter integreras i internationella utvecklingssamarbeten. Genom att stödja hbtq-grupper och organisationer i andra länder i arbetet med hälsofrämjande arbete, hivprevention och tillgång till en adekvat vård och behandling kan RFSL bidra till en förbättrad fysisk och psykisk hälsa bland hbtq-personer i andra länder. Samarbetet med andra gör det möjligt för oss att både bidra till och lära av andras arbete. Det ökar förutsättningarna för mer effektiva och ändamålsenliga resultat inom områdena hbtq-rättigheter, sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter (SRHR) och hivprevention såväl nationellt som internationellt. S12 Ägarskap och delaktighet är centralt för våra partnerskap och samarbeten, som ska präglas av solidaritet och jämlikhet. Vi ska verka för att stärka våra samarbetspartners möjligheter att bedriva ett effektivt, relevant och ändamålsenligt påverkansarbete. Genom att stärka samarbetsparternas egenmakt att arbeta för sina mänskliga rättigheter verkar RFSL för att demokratiska strukturer, organisatoriska förmågor och tematisk kompetens förstärks. Kapaciteten att planera, genomföra, följa upp och vidareutveckla projekt och program ska vidareutvecklas för att nå förbättrade resultat. RFSL involverar sina samarbetspartners i arbetet inom FN för att stärka deras kapacitet att arbeta på global nivå. S13 Finansieringsformer Ur ett internationellt perspektiv har Sverige komparativa fördelar inom området SRHR. Sverige är också ett av få länder som har visat vilja att inkludera hbtq-personers rättigheter i internationella ställningstaganden och Yrkanden på propositioner och motioner för "Kongress 2012" Sida 5

7 utvecklingssamarbeten, men området har fortfarande en osäker förankring och saknar långsiktighet. RFSL har därför viktiga roller att fylla som samarbetspartner, kapacitetsutvecklare och ansvarsutkrävare vad gäller hbtqfrågor inom svensk utrikespolitik och svenskt utvecklingssamarbete. Vi ska verka för att Sverige avsätter medel för utvecklingssamarbeten med hbtq-inriktning och för att arbetet för hbtq-personers mänskliga rättigheter stöds ekonomiskt. RFSL ska vara en aktör med ekonomiska förutsättningar för ett hållbart och långsiktigt internationellt engagemang. S14 RFSL upprätthåller en god dialog och konstruktiva samarbetsformer med Sida, UD och andra relevanta myndigheter och instanser, i syfte att följa upp deras hbtq-arbete och bidra till att säkerställa dess fortlevnad, resultat och vidareutveckling. Vi ska verka för att Sida och UD fortsätter att ge finansiellt stöd till ILGA:s verksamhet och till andra organisationer som verkar till förmån för hbtq-personers mänskliga rättigheter, inklusive hbtqorganisationer i Syd Vi ska utveckla strategier för insamlingsverksamhet liksom för en finansiering av den internationella verksamheten. Förbundsstyrelsens förslag till beslut: P9 att yrka bifall till Förbundsstyrelsens förslag. Yrkanden på propositioner och motioner för "Kongress 2012" Sida 6

8 Proposition P10: Verksamhetsplan S1 S2 Prioriterade frågor Familjefrågor Under mandatperioden ska RFSL prioritera familjefrågor, med målsättning att: - Det finns möjlighet för ett barn att ha fler än två juridiska vårdnadshavare. Föräldraledighetsdagar kan överlåtas till närstående, på samma sätt som tillfällig föräldrapenning kan överlåtas vid vård av sjukt barn. - Det i Sverige finns en könsneutral föräldraskapspresumtion. - Alla hbtq-personer, oavsett relationsstatus, ges samma möjlighet till assisterad befruktning som den övriga befolkningen, också i praktiken. Alla hbtq-personer har möjlighet att bilda familj på det sätt de själva önskar, också när medicinska insatser behövs. - I Sverige finns en lagstiftning som bejakar möjligheten till surrogatmödraskap / värdmödraskap. - Hbtq-personer har också i praktiken möjlighet att adoptera barn. Vid lämplighetsprövning för föräldraskap och familjehem finns tillräckliga kunskaper för att sexuell läggning, könsidentitet, könsuttryck och samlevnadsform inte påverkar beslutet. S3 Transpersoners rättigheter och tillgång till vård Under mandatperioden ska RFSL prioritera arbetet med att säkerställa transpersoners mänskliga rättigheter och tillgång till vård, med målsättning att: - Alla transpersoner, oavsett fortplantningsförmåga, medborgarskap, civilstånd och ålder, har rätt till fastställelse i önskat kön utan krav på medicinsk behandling eller kirurgiska ingrepp. RFSL arbetar politiskt för att säkerställa att alla transpersoner får tillgång till den vård och behandling de behöver och att denna bekostas av staten. Samtidigt ska arbetet med översynen av diagnosmanualerna fortsätta, så att transidentiteter befrias från ett stigmatiserande språkbruk. - RFSL arbetar för att också könsidentitet och könsuttryck är grund för straffskärpning och att transpersoner är skyddade av hetslagstiftningen. Yrkanden på propositioner och motioner för "Kongress 2012" Sida 7

9 - Det finns möjlighet för människor att ha andra juridiska kön än man eller kvinna. - Föräldrar kan välja valfritt förnamn till sina barn, oavsett namnets traditionella koppling till kön. Föräldrar kan inte byta förnamn på barn över 12 år, utan barnets medgivande. Alla individer kan välja att lägga till valfritt förnamn och stryka valfritt antal ursprungliga namn. Också efternamn som traditionellt anses tillhöra endast kvinnor kan fritt väljas av alla, oavsett kön S4 Hbtq-personers hälsa Under mandatperioden ska RFSL prioritera frågor med syfte att förbättra hbtq-personers hälsa, inklusive hiv/sti-arbetet, med målsättning att: - Informationsplikten för hivpositiva är avskaffad liksom tvångsisoleringen. Sveriges lagstiftning och rättstillämpning följer UNAIDS linje. Spridning av hiv/sti inom gruppen msm motverkas samt kännedom om personlig hivstatus och välbefinnande hos personer som lever med hiv främjas. Alla personalkategorier inom relevanta myndigheter har tillräcklig hbtq- och hiv/sti-kunskap för att kunna ge ett optimalt bemötande och rättssäkert omhändertagande. - Det i Sveriges folkhälsoarbete finns ett tydligt hbtq-perspektiv och alla relevanta personalkategorier inom vård och omsorg har nödvändig hbtqkompetens. Hbtq-personers livsvillkor och delar av gruppens ökade risk för psykisk ohälsa och utsatthet är välkända hos yrkesverksamma inom vården. - Diskrimineringsskyddet på grund av sexuell läggning, könsidentitet och könsuttryck är likvärdigt utformat i jämförelse med skyddet på grund av andra diskrimineringsgrunder. - RFSL har ett handlingsprogram för hur organisationen ska arbeta med alkohol och andra droger både externt och internt som utgår från ett skadereduktionsperspektiv. - RFSL:s brottsofferjour ger stöd till utsatta hbtq-personer för alla typer av våld, inklusive hatbrott. Det finns förståelse, kunskap och beredskap såväl i samhället som internt inom RFSL för att våld och förtryck i hederns namn också drabbar hbtq-personer. - Stigmatiseringen, utsattheten och utanförskapet för den som säljer sexuella tjänster har brutits, detta genom insatser för social inkludering av sexarbetare och genom att den lag som förbjuder köp av sexuella tjänster har Yrkanden på propositioner och motioner för "Kongress 2012" Sida 8

10 reformerats på så sätt att köp av sexuella tjänster inte längre under alla omständigheter är kriminaliserat. S5 Internationellt arbete Under mandatperioden ska RFSL prioritera internationellt arbete till förmån för hbtq-personers mänskliga rättigheter, med målsättning att: - Internationellt samverka med och vara aktiva medlemmar i andra organisationer bland annat genom de internationella paraplyorganisationerna ILGA (International Lesbian, Gay, Trans and Intersex Association), ILGA Europa och TGEU (Transgender Europe) samt andra nätverk för samverkan och aktivt arbete för att stödja ILGA:s, ILGA Europas och TGEU:s uppbyggnad. - Påverka aktörer i Sverige, EU, Europarådet och Nordiska Rådet och verka för att Sverige avsätter medel för utvecklings-samarbeten med hbtq-inriktning och för att arbetet för hbtq-personers mänskliga rättigheter stöds ekonomiskt. - Vara en aktiv part i utvecklingssamarbeten och ha en kompetent och hållbar organisation som kan bedriva stabila och effektiva utvecklingssamarbeten där RFSL är en aktör med ekonomiska förutsättningar för ett hållbart och långsiktigt internationellt engagemang. - Tillse att UD och migrationsmyndigheterna har relevant kompetens i hbtqfrågor och de hbtq-personer som flyr till Sverige beviljas asyl i enlighet med den svenska lagstiftningen och får ett bra och initierat mottagande. - Använda vår ECOSOC-status för att lyfta hbtq-frågor i FN. S6 S7 Organisatoriskt arbete RFSL:s arbete mot diskriminering RFSL är en inkluderande organisation som i sitt arbete tar till vara på alla erfarenheter och perspektiv som finns inom hbtq-samhället. RFSL arbetar för att stärka medlemmarna i deras identiteter och driver frågor politiskt för alla grupper inom hbtq-samhället. Alla, oavsett kön, könsidentitet, könsuttryck, sexualitet, sexuell läggning, sexuella praktiker, etnicitet/nationalitet/ursprung, klass, geografisk position, funktionalitet, ålder, samlevnadsform och hivstatus, ska känna sig välkomna och respekterade inom RFSL och ges samma rättigheter, förutsättningar och möjligheter. RFSL visar i sitt arbete medvetenhet om att en människas position inom alla dessa maktordningar har stor betydelse för möjligheten att utforma sitt liv och påverka sin omgivning och arbetar därför aktivt mot diskriminering. Verksamheten inom RFSL är också i praktiken tillgänglig för Yrkanden på propositioner och motioner för "Kongress 2012" Sida 9

11 alla medlemmar. S8 RFSL:s antidiskrimineringsarbete Inriktningsmål: RFSL är en inkluderande organisation som är attraktiv för medlemmar från olika grupper inom hbtq-samhället. Mål: RFSL är ett attraktivt alternativ för alla som bryter mot och/eller ifrågasätter heteronormer. Mål: RFSL är ett attraktivt alternativ för alla som bryter mot och/eller ifrågasätter könsnormer och välkomnar mångfaldiga könsidentiteter och könsuttryck. Mål: Med stöd av en mångfaldsplan arbetar RFSL såväl nationellt som lokalt med antidiskriminering. I detta arbete ingår bland annat att säkerställa att verksamheten som erbjuds är tillgänglig för alla medlemmar och att RFSL attraherar medlemmar från olika grupper i hbtq-samhället. Förbundsstyrelsen och avdelningsstyrelserna utvärderar regelbundet i någon form den egna verksamheten ur ett mångfaldsperspektiv för att säkerställa att de frågor som drivs och den verksamhet som bedrivs tillgodoser alla medlemmars behov. Mål: Utbildningar erbjuds internt inom RFSL för att stärka organisationens kompetens i bland annat frågor som rör specifika grupper och för att förbättra antidiskrimineringsarbetet. Förbundsstyrelsen och avdelningsstyrelserna tillser att dessa utbildningar genomförs. S9 Inkluderande material och utbildningar Inriktningsmål: RFSL har tillgängligt informationsmaterial och utbildningskoncept som erbjuds såväl internt som externt. Materialet och utbildningarna är disponibla för alla medlemmar. Mål: Med jämna mellanrum arrangerar RFSL centrala konferenser med fokus på särskilda grupper och ger utbildningar i till exempel transkompetens, äldres behov, antirasism eller tillgänglighetsfrågor. Mål: Förbundsstyrelsen och avdelningsstyrelserna anordnar regelbundet egna fortbildningar som syftar till att förbättra arbetet mot diskriminering och höja styrelsernas kompetens. Mål: När RFSL tar fram informations-material, såväl tryckt som digitalt publicerat, läggs särskild vikt vid att det material som tillhandahålls av organisationen är inkluderande, tillgängligt och antidiskriminerande. Mål: Förbundsstyrelsen skapar möjligheter för avdelningarna och förbundet Yrkanden på propositioner och motioner för "Kongress 2012" Sida 10

12 att dela med sig av underlag för gemensamt bruk. Stilmallar anpassade för olika ändamål, typsnitt och logotyper i enlighet med RFSL:s grafiska profil är framställda och samlade i en databas dit varje avdelning har tillgång. S10 Arbete mot diskriminering i det politiska påverkansarbetet Inriktningsmål: RFSL arbetar också externt för att synliggöra och stärka alla medlemmar i hbtq-samhället och motverka diskriminering. RFSL driver en politik där hela hbtq-samhället inkluderas. De frågor som drivs visar tydligt på hbtq-samhällets mångfald. Mål: Förbundsstyrelsen och avdelnings-styrelserna utvärderar regelbundet de frågor som drivs för att säkerställa att RFSL:s politiska verksamhet är inkluderande. Mål: RFSL: s arbete mot ålders-diskriminering förstärks. S11 Arbete mot rasism Inriktningsmål: RFSL är en antirasistisk organisation som arbetar för att förebygga och bekämpa rasism och med att genomföra sin antirasistiska handlingsplan. Mål: RFSL motarbetar aktivt strukturer och åsikter som verkar rasistiskt och motverkar alla former av rasistiska uttryck inom den egna organisationen. Mål: RFSL motarbetar rasism genom utbildningsinsatser för anställda och förtroendevalda inom organisationen och uppmuntrar avdelningarna till liknande utbildningsinsatser. Mål: RFSL genomför en översyn av förbundets policy- och styrdokument för att garantera en inkluderande och antirasistisk hållning och eftersträvar bredare representation utifrån samhällets mångfald. Mål: RFSL strävar efter inkluderande verksamheter med avseende på nationalitet, etnisk eller kulturell tillhörighet, hudfärg, religion eller trosuppfattning. Mål: RFSL bemöter främlingsfientliga och rasistiska organisationer och partier med sin antirasistiska hållning och uttrycker detta i den nationella och internationella samhällsdebatten. S12 Medlemmar och avdelningar RFSL är till för sina medlemmar och vill utgöra en viktig aktör för hbtqpersoner i Sverige. Medlemskapets värde behöver stärkas och förståelsen för hbtq-kollektivets betydelse ökas. Avdelningarna behöver bli fler för att öka Yrkanden på propositioner och motioner för "Kongress 2012" Sida 11

13 närheten till RFSL:s verksamhet för hbtq-personer i hela Sverige. S13 Medlemsvärvning Inriktningsmål: RFSL har ett växande medlemstal. Medlemmar får vid inträdet och sedan löpande, information om RFSL:s arbete och ställningstaganden. Mål: Förbundet och avdelningarna genomför enskilt och gemensamt medlemsvärvningsinsatser där medlemskapets betydelse är tydligt. Mål: RFSL erbjuder, på både förbundsnivå och avdelningsnivå, mervärden till medlemskapet som exempelvis rabatter. Mål: RFSL har en systematiserad uppföljning av medlemmar som väljer att avsluta sitt medlemskap, där principen är att medlemmen själv ges möjlighet att diskutera avslutandet, exempelvis genom chat, mejl eller telefon. Mål: RFSL tar till vara lyckade erfarenheter av medlemsvärvning och sprider dessa i organisationen. Inriktningsmål: Avdelningarna har blivit fler eftersom RFSL arbetat målmedvetet för att stärka verksamheten på det lokala planet. Mål: Förbundet förbättrar ytterligare sitt arbete med att stödja avdelningarna och tar vara på aktivas engagemang. Mål: Förbundet avsätter resurser för att stödja avdelningarnas medlemsvärvning. S14 S15 Avdelningsstöd och organisationsutveckling RFSL:s avdelningar Inriktningsmål: Avdelningarna är en tillgång och resurs för förbundet. Samarbetet mellan avdelningarna, förbundsstyrelsen och förbundskansliet fungerar väl och avdelningarna får det stöd de behöver av förbundet centralt för att kunna bedriva en bred kvalitativ hbtq-verksamhet. Mål: RFSL arbetar kontinuerligt med att kvalitetssäkra formerna för samarbetet mellan förbundet centralt och avdelningarna, och avdelningarna sinsemellan. Mål: Aktiva inom RFSL:s avdelningar, såväl ideellt engagerade som anställda, fortbildas kontinuerligt för att stärka avdelningarna och säkra kvaliteten på det arbete bedrivs. Bland annat kan skolinformatörs-utbildningar, styrelseutbildningar och hiv/sti-preventionsutbildningar erbjudas, liksom Yrkanden på propositioner och motioner för "Kongress 2012" Sida 12

14 olika konferenser. Mål: RFSL verkar nationellt för att stödja avdelningarnas påverkansarbete för att få ekonomiskt stöd till avdelningsarbetet från kommuner och landsting. Mål: Förbundet arrangerar tillsammans med avdelningar ett eller flera regionalpolitiska fora. Inriktningsmål: All verksamhet av nationell karaktär i RFSL:s namn sker i enlighet med framtagna nationella riktlinjer. Mål: Förbundsstyrelsen upprätthåller fortsatt diskussion om hur RFSL:s interna arbete kan utvecklas. S16 Samarbetet mellan RFSL och RFSL Ungdom RFSL och RFSL Ungdom har stora möjligheter att samarbeta på ett kreativt sätt och lära av varandra. En nära kontakt där organisationerna har god kännedom om varandras arbete och de frågor som drivs är därför nödvändigt. Inriktningsmål: RFSL och RFSL Ungdom samarbetar självklart kring flera frågor och driver gemensamma aktiviteter och opinionsbildning, lokalt och nationellt. Mål: RFSL och RFSL Ungdom genomför årligen gemensamma aktiviteter och skapar tillfällen för att utbyta erfarenheter och diskutera gemensamma frågor. Mål: RFSL och RFSL Ungdom följer ingånget samverkansavtal och upprätthåller diskussioner om hur samarbetet kan utvecklas vidare. S17 Utbildningar och föreläsningar i RFSL:s regi Inriktningsmål: Strategin och regelverket för all utbildningsverksamhet inom RFSL, inklusive skolinformationer och föreläsningar i RFSL:s regi, efterföljs och ger stadga på lokal och nationell nivå. Mål: Strategin definierar tydligt hur verksamheten kvalitetssäkras. Mål: Strategin stärker skolinformatörer och skolinformatörssamordnares kompetens och status. Mål: Aktiva utbildare, samordnare och informatörer är viktiga resurser i upprätthållandet av strategin och vidareutvecklandet av regelverket. Yrkanden på propositioner och motioner för "Kongress 2012" Sida 13

15 S18 S19 RFSL:s varumärke och kommunikation RFSL:s varumärke RFSL eftersträvar en så stor och varierad synlighet som möjligt för både vårt politiska påverkansarbete och övriga arbete. RFSL jobbar konsekvent med att synliggöra organisationen genom att bland annat skriva debattartiklar och pressmeddelanden och vara synliga i sociala medier. Detta ska också vara synligt och tydligt på hemsidan. I kommunikationen eftersträvas att sammantaget ge en så bred bild som möjligt av RFSL:s arbete och politiska ställningstaganden.. Inriktningsmål: RFSL är en organisation vars grundvärderingar och identitet tydligt framgår i extern och intern kommunikation. Mål: En grafisk profil med riktlinjer och policy kring hur den används centralt och lokalt ska utvecklas. Mål: Mätningar av målgruppers upplevelse av RFSL:s mervärden utförs och rapportering av dessa görs kontinuerligt. S20 Kom Ut Inriktningsmål: Tidningen Kom Ut utgör en viktig del av profileringen av RFSL genom att den uppfattas som en angelägen medlemsförmån för våra medlemmar och som en kvalitativ politisk röst i hbtq-samhället. Tidningen är etablerad som en specialtidskrift för människor med intresse för hbtqpolitiska frågor, den skiljer sig genom sitt innehåll tydligt från annan media på området och innehållet speglar tydligt den vikt förbundet tillmäter det internationella arbetet. Mål: Tidningen har ett språkligt och formmässigt tilltal som upplevs som tillgängligt av såväl medlemmar som allmänt hbtq-politiskt intresserade. Mål: Tidningen innehåller föreningssidor som speglar aktuell verksamhet i förbundet och tillgodoser en del av behovet att sprida information om förbundet till medlemmarna. Mål: Tidningen erbjuder sina läsare fördjupande, uppföljande artiklar på aktuella politiska (i en bred bemärkelse) och kulturella händelser relevanta för en hbtq-publik och intresserad allmänhet. S21 rfsl.se Inriktningsmål: RFSL:s hemsida är en viktig kommunikationskanal och återspeglar organisationens åsikter och verksamhet. Hemsidan är en ledande källa i Sverige för information kring hbtq-frågor och relaterar också till Yrkanden på propositioner och motioner för "Kongress 2012" Sida 14

16 perspektiv som till exempel heteronormativitet, etnicitet/nationalitet/ursprung, klass, geografisk position, funktionalitet, ålder, samlevnadsform och hivstatus. Mål: Genom hemsidan får medlemmar, media, beslutsfattare och allmänhet tillgång till kvalitativ information om hbtq-frågor samt kännedom om RFSL:s åsikter och ställningstaganden i politiska frågor. Mål: Hälsosajten är en populär och uppskattad källa till kvalitativ hälsorelaterad information för hbtq-personer och utgöra en viktig del av vårt hiv/sti-preventiva arbete. Mål: Verksamheten i förbundet dokumenteras och tillgängliggörs i text, bild, ljud och video på hemsidan. Mål: Förbundsstyrelsen utarbetar en plan för hur hemsidan och nya funktioner till den kan utvecklas. S22 RFSL:s pressarbete Inriktningsmål: RFSL är genom sitt varierade och tydliga pressarbete synliga och kända som en bred hbtq-politisk organisation. Vi är den självklara organisationen för journalister och andra mediala aktörer som vill belysa hbtq-politiska frågor och vi syns ofta medialt i olika frågor och fora. Mål: RFSL:s pressarbete bedrivs konsekvent och varierat. I den mediala strategin finns en medvetenhet om vikten av att RFSL syns på ett så brett sätt som möjligt inom det hbtq-politiska området. Mål: RFSL jobbar med olika sorters medier och syns både med egna debattartiklar, i pressmeddelanden, i sociala medier och i etermedier. S23 RFSL:s bibliotek Inriktningsmål: RFSL:s historiska samlingar av litteratur och pressklipp är en resurs för forskare och studenter. Mål: RFSL håller pressklipp och tidig litteratur tillgänglig för forskare och studenter. S24 Utvärdering och uppföljning Inriktningsmål: RFSL:s verksamhet är transparent och RFSL:s förbundsstyrelse utvärderar sin verksamhet i samband med den ekonomiska uppföljningen. En noggrann ekonomisk uppföljning och avstämning görs fortlöpande. Mål: RFSL:s verksamhet, och projekt som genomförs, dokumenteras och Yrkanden på propositioner och motioner för "Kongress 2012" Sida 15

17 utvärderas regelbundet. Mål: Förbundsstyrelsen avger utförlig skriftlig verksamhetsberättelse till kongressen. Förbundets verksamhet och förbundsstyrelsens förvaltning och räkenskaper granskas av förbundets revisorer. S25 S26 S27 Internationellt arbete och asylfrågor/migration Internationellt RFSL arbetar för att ha en ledande position i det internationella arbetet med hbtq-frågor och där verka för alla hbtq-personers rätt till ett fullvärdigt och tryggt liv och ett samhälle präglat av mångfald och respekt för människors olikheter. Vi motverkar aktivt diskriminering, heteronormativitet, särbehandling, utanförskap och osynliggörande i vårt internationella arbete och utgår från ett rättighetsbaserat arbete där feminism, antirasism, solidaritet och stärkande av egenmakt är viktiga förhållningssätt och metoder. Vi låter de som är berörda vara de som sätter agendan, påtvingar ingen ett visst arbetssätt eller hbtq-kultur och har respekt för att synen på sexualitet, kön och identitet varierar i olika länder. Internationell samverkan Inriktningsmål: RFSL har internationell samverkan med andra organisationer bland annat genom de internationella paraplyorganisationerna ILGA (International Lesbian, Gay, Trans and Intersex Association), ILGA Europa och TGEU (Transgender Europe) samt andra nätverk för samverkan. Mål: RFSL skapar förutsättningar för internationellt engagemang i och genom förbundet och uppmuntrar organisationer och avdelningar att bli medlemmar i ILGA och TGEU. Mål: RFSL är aktivt deltagande medlemmar vid ILGA:s, ILGA Europas och TGEU:s konferenser och arbetar aktivt för att stödja ILGA:s, ILGA Europas och TGEU:s uppbyggnad. S28 Finansiering för internationell verksamhet Inriktningsmål: RFSL verkar för att Sverige avsätter medel för utvecklingssamarbeten med hbtq-inriktning och för att arbetet för hbtqpersoners mänskliga rättigheter stöds ekonomiskt. RFSL är en aktör med ekonomiska förutsättningar för ett hållbart och långsiktigt internationellt engagemang. Mål: RFSL utvecklar strategier för insamlingsverksamhet liksom för en finansiering av den internationella verksamheten. Mål: RFSL verkar för att Sida och UD fortsätter att ge finansiellt stöd till ILGA:s Yrkanden på propositioner och motioner för "Kongress 2012" Sida 16

18 verksamhet och till andra organisationer som verkar till förmån för hbtqpersoners mänskliga rättigheter, inklusive hbtq-organisationer i syd. S29 Påverkansarbete och opinionsbildning Inriktningsmål: RFSL påverkar aktörer i Sverige, EU, Nordiska Rådet, Europarådet och världen så att fler arbetar för hbtq-personers mänskliga rättigheter. Mål: RFSL ställer krav på Sveriges regering, riksdag och politiska partier, liksom EU-instanser, Nordiska Rådet och Europarådet att arbeta för hbtqrättigheter såväl i ord som i handling. Mål: RFSL uppmärksammar situationen och förtrycket av hbtq-personer och kränkningen av hbtq-personers mänskliga rättigheter för att få svenska aktörer att agera politiskt och bedriva utvecklingssamarbeten med hbtqfokus. Mål: RFSL sprider kunskap om och verkar för att fler aktörer, och även länder, ställer sig bakom Yogyakartaprinciperna. Mål: RFSL verkar för att Sverige till fullo implementerar Europarådets rekommendation om åtgärder för att motverka diskriminering på grund av sexuell läggning och könsidentitet-cm/rec(2010)5. Mål: RFSL använder sin ECOSOC-status för att synliggöra och driva hbtqfrågor i FN-sammanhang. S30 Utvecklingssamarbeten Inriktningsmål: RFSL är en aktiv part i utvecklingssamarbeten. RFSL använder sig av sin uppbyggda internationella kompetens för genomförande av utvecklings-samarbeten. RFSL har en hållbar organisation som kan bedriva stabila och effektiva utvecklingssamarbeten, där erfarenheterna sprids internationellt. Mål: RFSL initierar och utvecklar rättighetsbaserade utvecklingssamarbeten med organisationer som främjar hbtq-personers mänskliga rättigheter i olika länder. Mål: RFSL verkar för att frågor kring hbtq-personers hälsa integreras i svensk och internationell utvecklings- och utrikespolitik samt delta i internationella nätverk och sammanhang där hbtq-personers hälsa lyfts upp. Mål: RFSL initierar och verkar för att utvecklingssamarbeten med inriktning på eller med en stark komponent av hivprevention som utvecklar RFSL:s interna Yrkanden på propositioner och motioner för "Kongress 2012" Sida 17

19 kompetens för detta genomförs. S31 Asylfrågor och migration Inriktningsmål: UD och migrations-myndigheterna har relevant kompetens i hbtq-frågor och de hbtq-personer som flyr till Sverige beviljas asyl i enlighet med den svenska lagstiftningen. Vid tillämpningen av lagstiftningen krävs tillgång till aktuell och relevant landinformation. Hbtq-personer som söker asyl i Sverige får ett bra mottagande. Mål: RFSL påverkar den svenska migrationspolitiken så att hbtq-personer som riskerar förföljelse får asyl i Sverige. Mål: RFSL erbjuder utbildningar till personer som arbetar med att möta människor som söker asyl. Mål: RFSL erbjuder särskilt stöd till asylsökande som förföljs för att de är hbtq-personer. Mål: RFSL arbetar för att asylsökande hbtq-personer får ett bra bemötande vid ankomsten till Sverige och att flykting-förläggningar och flyktingförvar utgör trygga och säkra platser för asylsökande hbtq-personer. Mål: RFSL arbetar för att asylsökande, personer som fått avslag på ansökan om uppehållstillstånd och papperslösa som vistas i landet ska ha rätt till hälso- och sjukvård på lika villkor över hela landet. Asylsökande transpersoner, transpersoner som fått avslag på ansökan om uppehållstillstånd och papperslösa transpersoner ska kunna påbörja eller fortsätta påbörjad könskorrigerande vård. Mål: RFSL verkar för att stödverksamhet för asylsökande hbtq-personer integreras i förbunds- och avdelningsarbetet. Mål: RFSL utvecklar hemsidan så att information om asylfrågor finns tillgängligt på flera språk. Antal bifall: 0 st Påverkanstorgets huvudförslag: S31.1 att det läggs till ytterligare ett mål för RFSL:s arbete med asylfrågor och migration; Mål: RFSL utvecklar strategier för insamlingsverksamhet liksom för en finansiering av arbetet med asylfrågor och migration. Yrkanden på propositioner och motioner för "Kongress 2012" Sida 18

20 FS har jämkat sig Motivering: FS har bifallit första att-satsen i motion nr 6 gällande att "RFSL skyndsamt ska utreda de ekonomiska förutsättningarna för att utöka tjänsteutrymmet för såväl juridisk rådgivning som annan stödverksamhet för asylsökande hbt-personer". Detta bör även förankras i verksamhetsplanen för att göra målet och behovet av utredningen mer tydlig. Antal bifall: 25 st Företrädare: - Bo Ludvigsson Ombud, RFSL Stockholm - Jimmy Sserwadda Ombud, RFSL Stockholm - Emy Åstrand Ombud, RFSL Stockholm Registrerat: :19 Senast ändrat: :13 Övriga yrkanden från påverkanstorget: S31.2 S31.3 (yrkandet har strukits) 1. att...stryka "förbunds-" ur mål 6 så att lydelsen blir "RFSL ska verka för att stödverksamhet för asylsökande hbtq-personer integreras i avdelningsarbetet. 2. att... lägga till ett mål med lydelsen "RFSL verkar för att att den kompetens kring juridisk rådgivning och stödverksamhet som finns idag tillvaratas och vidareförs kontinuerligt inom organisationen för att säkerställa ett långsiktigt arbete för asylsökande hbtq-personers behov och rättigheter." FS har jämkat sig. Motivering: målet behövde förtydligas! Antal bifall: 3 st Yrkanden på propositioner och motioner för "Kongress 2012" Sida 19

21 Företrädare: - Naomi Gruszka Ombud, RFSL Malmö - Aino Gröndahl Ombud, RFSL Uppsala - Bo Ludvigsson Ombud, RFSL Stockholm - Jimmy Sserwadda Ombud, RFSL Stockholm - Emy Åstrand Ombud, RFSL Stockholm Registrerat: :31 Senast ändrat: :12 S32 S33 Utbildning, arbetsliv och fritidsliv Utbildning och forskning Skolan är en av de viktigaste platserna för att förhindra att kränkande och diskriminerande attityder och beteenden förs vidare. Skolan ska ha en genomgående inriktning som främjar ett demokratiskt synsätt. En trygg skolmiljö är en motvikt till andra miljöer, exempelvis hemmiljöer, där kränkningar mot unga hbtq-personer förekommer. Inriktningsmål: Skolorna har slutat använda osynliggörande och kränkande material och läromedel i undervisningen, utan i stället börjat använda material och läromedel som inkluderar hbtq-frågor och intersexualism. Lärare och annan skolpersonal har goda kunskaper i hbtq-frågor och har kompetens och verktyg för att motverka diskriminering och kränkning av hbtq-personer. Det bedrivs en undervisning som är relevant för alla elever oavsett sexuell läggning, könsidentitet och könsuttryck. Mål: Personal som har till uppgift att vara stödpersoner för elever som utsätts för kränkningar, diskriminering eller har andra kurativa behov har hbtqkompetens. Mål: Läromedel på grundskole-, gymnasie- och universitetsnivå innehåller saklig information om hbtq-frågor och intersexualism. RFSL arbetar för att läromedel granskas gällande detta innehåll och att förslag på förändringar ges. Yrkanden på propositioner och motioner för "Kongress 2012" Sida 20

22 Mål: Skolornas likabehandlingsplaner är dokument som används på ett konkret sätt för att skapa en inkluderande och icke-diskriminerande skolmiljö. Mål: RFSL erbjuder utbildningar till personer verksamma inom skolområdet. Mål: RFSL arbetar för att undervisning som ger hbtq-kompetens blir en obligatorisk del av utbildningen för människor som arbetar inom skolan (och även utbildningen för människor som arbetar inom andra människovårdande yrken) och att detta skrivs in i examensförordningen. Mål: RFSL arbetar för att kartläggningar görs av hur skolans undervisning i hbtq-frågor och förmedling av hbtq-kunskap bedrivs. Mål: Skolbetyg kan ändras retroaktivt för transpersoner som fått ändrad könstillhörighet fastställd. S34 Forskning Det är viktigt att det kontinuerligt bedrivs forskning som inkluderar hbtqperspektiv och belyser hbtq-personers livsvillkor och situation. Inriktningsmål: Studier, rapporter och forskning inkluderar olika hbtqperspektiv i samtliga fall där det är relevant. Mål: RFSL arbetar för att lyfta vikten av ett hbtq-perspektiv i kontakterna med myndigheter och universitet. S35 S36 Arbetsliv Allt fler aktörer har under senare år markant ökat sin kompetens i hbtqfrågor och den politiska viljan till handling har växt. Fackföreningar och andra organisationer har blivit goda samarbetspartners. Denna utveckling har kraft att fortsätta. RFSL breddar i samband med detta sin arena för samarbeten till att även gälla näringslivet. Detta för att skapa nya allianser för ett starkt attitydpåverkande arbete. Diskriminering och särbehandling i arbetslivet Inriktningsmål: Hbtq-frågor har en hållbar och etablerad ställning i arbetslivet. Diskriminering och särbehandling har upphört. RFSL:s utbildningar och certifieringar om hbtq och hetero-normativitet är efterfrågade av företag, offentlig sektor, skola och organisationer. De är etablerade, kända och självförsörjande, är tillgängliga i hela landet och bedrivs på ett kvalitetssäkrat sätt. Mål: RFSL fortsätter arbeta med att utbilda anställda och arbetsgivare om Yrkanden på propositioner och motioner för "Kongress 2012" Sida 21

23 hbtq-frågor och heteronormativitet inom arbetslivet. Mål: RFSL fortsätter utveckla ett kvalitetssäkrat system för hbt-certifiering av verksamheter. Mål: RFSL fortsätter ha ett gott samarbete kring likabehandlingsfrågor med arbetsmarknadens parter. Mål: Arbetsintyg kan ändras retroaktivt för transpersoner som fått ändrad könstillhörighet fastställd. S37 Näringsliv Inriktningsmål: RFSL har ett brett kontaktnät inom den privata sektorn som genom samarbete kan bli en stark hävstång för ett brett attitydpåverkande arbete. Mål: RFSL initierar projekt och samarbeten som riktar sig till nyckelpersoner och nyckelorganisationer inom näringslivssektorn. Mål: RFSL är pådrivande för att sprida kunskap om de olika fördelar som finns med en bred mångfald inom den privata sektorn. RFSL är samtidigt noga med att framhålla att antidiskrimineringsarbetet aldrig kan villkoras med lönsamhetskrav. S38 S39 Fritidsliv RFSL:s syn är att hbtq-personer ska kunna ha en innehållsrik fritid som ökar livskvaliteten. På så sätt möjliggörs nätverk och kontakt mellan hbtqpersoner, vilket ökar förutsättningar för ett hälsosamt liv. Deltagande på olika arenor och i aktiviteter ska vara på lika villkor för hbtq-personer i en trygg miljö. I samarbete med andra hbtq-organisationer verkar RFSL för att det skapas offentligt finansierade aktiviteter och verksamheter för unga transpersoner. RFSL Ungdoms verksamhet med transläger har varit en mycket uppskattad och klart hälsofrämjande verksamhet. RFSL arbetar för att på flera sätt stödja liknande verksamheter. Unga hbtq-personers fritid Inriktningsmål: Unga hbtq-personer har rätt till en trygg och säker fritid samt hälsofrämjande och identitetsstärkande mötesplatser. Mål: RFSL är, i samarbete med andra hbtq-organisationer, pådrivande i att få kommuner och landsting att avsätta medel för att säkerställa trygga mötesplatser för unga hbtq-personer. På platser där RFSL och/eller andra hbtq-organisationer finns ska dessa gärna involveras i detta arbete. Yrkanden på propositioner och motioner för "Kongress 2012" Sida 22

24 Mål: RFSL arbetar, i samarbete med andra hbtq-organisationer, för att en offentligt finansierad aktivitet för unga transpersoner genomförs årligen på nationell eller regional nivå. S40 S41 S42 Äldre hbtq-personer och sociala arenor Inriktningsmål: Att det över hela Sverige finns mötesplatser där äldre hbtqpersoner kan träffas. Mål: RFSL arbetar, i samarbete med andra hbtq-organisationer, för att kommuner och landsting avsätter medel för att säkerställa mötesplatser för äldre hbtq-personer, med fokus på egenmakt och gärna i samarbete med RFSL och/eller andra hbtq-organisationer. Mål: RFSL erbjuder avdelningarna stöd i fall de vill utveckla egna verksamheter som riktar sig mot äldre hbtq-personer. Idrottsrörelsen Inriktningsmål: Idrottsrörelsen är hbtq-inkluderande och hbtq-personer kan delta på lika villkor. Mål: RFSL verkar för att de kommunala idrottsanläggningarnas och - arenornas samtliga lokaler, inklusive omklädnings-rummen, är fullt tillgängliga för alla. Mål: RFSL initierar projekt och samarbeten som riktar sig till nyckelpersoner och nyckelorganisationer inom idrottsrörelsen, samt samarbetar med befintliga hbtq-inriktade idrottsklubbar. Mål: RFSL aktualiserar frågan om könsneutralt idrottsutövande på juniornivå. Hbtq-rörelsen Möjligheten att organisera sig är en grundläggande rättighet av betydelse för människors välmående. Så också för hbtq-personer. RFSL och andra hbtqorganisationer är viktiga aktörer när det gäller arbete för rättigheter, utbildning av samhällets institutioner och allmänheten kring hbtq och heteronormativitet samt skapande av mötesplatser för hbtq-personer. Hbtqorganisationer kan bland annat kanalisera ett engagemang i hbtq-politiska frågor och verka identitetsstärkande. Inriktningsmål: Samhälleligt stöd till hbtq-organisationer prioriteras på såväl nationell och regional som lokal nivå. Mål: RFSL har ett fortsatt konstruktivt och väl fungerande samarbete med andra hbtq-organisationer. Mål: RFSL och dess avdelningar deltar på ett aktivt sätt vid arrangerandet av Pridefiranden och liknande evenemang över hela landet. S43 S44 Familjefrågor Att definiera sin egen familj och sina egna anhöriga Yrkanden på propositioner och motioner för "Kongress 2012" Sida 23

25 I RFSL:s principprogram finns tydliga skrivningar som hävdar rätten till kroppslig autonomi. Varje människas rättighet att själv definiera sin familj slås också fast. En pluralistisk familjesyn berikar samhället och underlättar den enskildes möjligheter att välja en familjebildning som passar de egna behoven. Uppväxtsituationen i ursprungsfamiljen för barn och ungdomar med hbtq-identiteter behöver uppmärksammas i högre utsträckning. Det behövs även en omdefiniering av anhörigbegreppet inom sjuk- och äldrevården. Detta för att inte den/de som vårdbehövande upplever vara anhörig ska utestängas från delaktighet. RFSL uppdaterar kontinuerligt sitt familjepolitiska handlingsprogram för att tydliggöra vilka lagändringar som är nödvändiga för att alla familjer ska kunna leva tryggt. S45 Fler juridiska vårdnadshavare än två Inriktningsmål: Det finns möjlighet för ett barn att ha fler än två juridiska vårdnadshavare. Föräldraledighetsdagar kan överlåtas till närstående, på samma sätt som tillfällig föräldrapenning kan överlåtas vid vård av sjukt barn. Mål: RFSL verkar för att barn ska kunna ha fler än två juridiska vårdnadshavare och strävar efter att frågan i högre utsträckning förekommer på den politiska dagordningen. Mål: RFSL arbetar med frågan om att kunna överlåta föräldraledighetsdagar till en närstående förs upp på den politiska dagordningen. Mål: Barn har rätt till umgänge med medföräldrar och RFSL arbetar för att denna umgängesrätt stärks. S46 Surrogatmödraskap / värdmödraskap RFSL verkar för att surrogatmödraskap, även kallat värdmödraskap, blir en möjlig väg till familjebildning. I arbetet med att få en lagstiftning på plats finns det många aspekter kring makt, rättigheter och skyldigheter som måste beaktas för att skydda såväl surrogat-/värdmodern och barnet som de föräldrar som önskar ta emot barnet. Inriktningsmål: I Sverige finns en lagstiftning som bejakar möjligheten till surrogatmödraskap/värdmödraskap. Mål: RFSL arbetar för att en bred statlig utredning tillsätts med uppdraget att ta fram ett förslag till lagstiftning som möjliggör för surrogatmödraskap/värdmödraskap Mål: RFSL sprider information till sina målgrupper för att ge relevant information kring surrogatmödraskap/värdmödraskap. Yrkanden på propositioner och motioner för "Kongress 2012" Sida 24