Lokal Utvecklingsplan
|
|
- Lars-Olof Nyberg
- för 9 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Lokal Utvecklingsplan Börjelsbyn Kalix kommun, Norrbottens län November 2011 Det kommer att krävas mycket arbete och ta lång tid, men det är en stor utmaning för oss alla som bor i bygden. Och arbetet har redan påbörjats!
2 Lokal Utvecklingsplan Arbetet med att ta fram denna lokala utvecklingsplan startade med ett öppet möte den 23 augusti Vid detta möte genomfördes ett processarbete som utgick från frågan; Med VAD/HUR kan vi tillsammans utveckla Börjelsbyn? Processarbetet ledde fram till att det bildades två olika arbetsgrupper som därefter arbetade vidare med fyra olika utvecklingsområden: Gemenskap Naturvärde Turism Infrastruktur Det gemensamma materialet har därefter sammanställts. Sammanställningen justerades och kompletterades i omgångar för att slutligen redigeras av en mindre grupp deltagare. Arbetsgruppernas arbete kompletterades med en gemensamt framtagen SWOT-analys, som beskriver Börjelsbyn-bygdens styrkor, svagheter, möjligheter och hot. Den Lokala Utvecklingsplanen bör ses som ett levande material och kan därför uppdateras i takt med det framtida arbetet med ett förverkligande av planens viljeinriktning.
3 Vår bygdeprofil Börjelsbyn ligger vid Kalix Älv, 12 km norr om Kalix vid väg 744 och 1 km från E4 vid korsningen E4/väg 744, trafikplats Åkroken Byn är långsträckt i sin form och har ett flertal kulturhistoriskt värdefulla byggnader och sträcker sig på båda sidor om älven med både åker och skogsmark. Älvdalens jordbruksmark karakteriseras av för bygden typisk ladulandskap. Boendet i byn utgörs av villor, lantbruksfastigheter/hästgårdar samt fritidshus. I byn finns det 115 bofasta personer. Sommartid ökar befolkningen med ett 20-tal fritidsboende. Byns area uppgår till c:a 3000 ha.
4 Befolkningsstatistik (Hösten 2011) Ålder > 8 Summa 115 Byns befolkning har under de senaste åren stadigt ökat. Från 2004 har befolkningen till dags dato ökat med nästan 19 %. Föreningsliv Bönhusföreningen Börjelsbyns Framtid Börjelsbyns byalags samfällighetsförening Börjelsbyns-Rians Viltvårdsområdesförening Ett antal vägsamfällighetsföreningar
5 Översiktsplan Urval ur kommunens översiktsplan. Se vidare Enligt plan- och bygglagen skall varje kommun ha en aktuell översiktsplan som omfattar hela kommunens yta. Den fysiska planeringens uppgift uttrycks i plan- och bygglagens 2 kap. 2 på följande sätt: Planläggning skall ske med beaktande av natur- och kulturvärden, främja en ändamålsenlig struktur av bebyggelse, grönområden, kommunikationsleder och andra anläggningar. Även en från social synpunkt god livsmiljö, goda miljöförhållanden i övrigt samt en långsiktig god hushållning med mark och vatten och med energi och råvaror skall främjas. Översiktsplanen fyller tre viktiga funktioner i kommunen och kan användas som: Vision för kommunens framtida utveckling Vägledning för kommunens och andra myndigheters beslut Ett instrument för dialogen mellan stat och kommun beträffande de allmänna intressena och riksintressena Målsättning Kalix kommun Kalix, den attraktiva och framgångsrika kommunen, där vi tillsammans aktivt deltar i omvärldsförändringar och med god ekonomisk effektivitet utvecklar det goda och hållbara samhället. Utifrån visionen har sedan fyra perspektiv antagits: Medborgar och brukarperspektiv - Kalix skall vara en attraktiv kommun att leva, besöka och verka i för människor och företag Tillväxt- och utvecklingsperspektiv - I Kalix ska vi ha ett tillväxtfrämjande utbildnings- och näringslivsklimat med välutvecklad infrastruktur Medarbetarperspektiv - Den kommunala organisationen ska kännetecknas av ansvarstagande, delaktiga, kompetenta och stolta medarbetare Ekonomiskt perspektiv - Medborgarnas skattemedel ska användas på ett effektivt sätt.
6 B7. Börjelsbyn Beskrivning: Medeltida by som hade 7-8 gårdar vid 1500-talets mitt som ökar till 23 år Byn har en långsträckt form med ett flertal kulturhistoriskt värdefulla gårdar upp mot skogsbrynet. I byns sydöstra del kan spår av äldre kulturlandskap iakttas. På älvens västra strand finns ett mycket välutvecklat ladlandskap mellan Börjelsbyn och Bondersbyn. I nedre delen av Kalixälven breder jordbrukarlandskapet ut sig med större åkermarksarealer. I byn finns 2 aktiva jordbrukare. Byn finns upptagen i länets kulturmiljöprogram samt utgör klass I-område i bevarandeprogrammet för odlingslandskapets natur och kulturvärden. Service/Fritid/Teknisk försörjning: Bygdegård. Kommunalt vatten. Enskilda avlopp. Detaljplaner/Förordnanden/Riksintressen: Området är av riksintresse för naturvård, kulturminnesvård och friluftsliv. Generellt strandskydd gäller 100 meter från älven. Järnvägen och E4 är av riksintresse för kommunikationer. Rekommendationer: Tillkommande bostadsbebyggelse bör anpassas till landskapsbilden och helst inordnas i befintliga bebyggelsegrupper som anknyter till skogsbryn och andra landskapselement. Åkermarken bör inte tas i anspråk för bostäder. Hänsyn skall tas till kultur/odlingslandskapet. Vid förändringar på befintlig bebyggelse eller vid nybyggnationer bör hänsyn tas till den lokala byggnadstraditionen vad gäller bl a materialval, färgsättning och proportioner. Nybebyggelse får inte lokaliseras till områden som försvårar driften inom jord- och skogsbruk. Nya bostäder bör lokaliseras till ett avstånd av minst 200 meter från jordbrukcentra. Kommentarer: Bygdegård saknas i byn. Däremot finns ett Bönhus. Det finns kommunalt vatten och avlopp, samt enskilda avlopp (se Service/Fritid/Teknisk försörjning).
7 En SWOT-analys (strengths, weaknesses, opportunities, threats) visar på de styrkor, svagheter, möjligheter och hot/hinder som alla kan utgöra en möjlighet i det framtida arbetet för att skapa en långsiktig och hållbar bygd sett ur ett underifrånperspektiv. Styrkor Tidsmässigt nära Kalix, Haparanda, Luleå (även flyg och tåg i Boden, Luleå, Kemi) Nära busshållplats vid E4 med pendelparkering Inga tomma hus Prisvärda hus Bred kompetens bland byns invånare (yrkes och hantverksmässigt) Kommunalt vatten och avlopp Tystnad Ljus midnattsol och vinterljus Nära till Nationalälven Kalix älv Markägare positiva till utveckling Väl sammanhållen by Lokal byväg med den tyngre trafiken utanför bykärnan Goda möjligheter till jakt och fiske Nära och tillgänglig skog och natur Välbesökta arrangemang som byn anordnar Genuin levande bondby av traditionellt utseende (för laduriket)
8 Svagheter Mobiltäckningen dålig Cykelväg till tätorten saknas Dåliga bussförbindelser till tätorten Ändamålsenlig allaktivitetslokal saknas Få engagerade i byn Få tomma gårdar för nyinflyttning Svårt få bygglov på attraktiva lägen Markägare som inte vill ha bredare nyttjande av skog/vatten/marker Hemmablindhet Möjligheter Nationalälv Samverkan byarna utefter älven Gamla vägar användande kan skydda skogen i övrigt Generationsskifte inflyttade/återflyttade med nya perspektiv Befintliga stugor (samt nya) som kan hyras ut Mycket jordbruksmark i direkt anslutning till byn Utvecklingsbar lokal Utveckla turistnäringen med hjälp av styrkorna jakt, fiske, natur och kulturlandskap samt nyinflyttade företag Hot Markägare som inte vill ha bredare nyttjande av skog/vatten/marker Skotertrafik i terrängen (mindre regleringar än i Norge och Finland) Reglering av älven Få jordbrukare är ett hot mot det öppna landskapet Miljöförstöring
9 Vår vision inför framtiden För att kunna genomföra vår vision har vi prioriterat fyra områden: Vi vill verka för en ännu större gemenskap i bygden Vi vill bevara och utveckla bygdens naturvärden Vi vill utveckla bygdens turism Vi vill utveckla infrastrukturen i bygden Med bygden avses Kamlunge, Marieberg, Bondersbyn, Börjelsbyn, Småkvarn, Rian Visionen i korthet Gemenskap Att alla skall känna sig välkomna till alla olika samlingar i byn Få flera i byn att engagera sig i byautvecklingen Funktionellt byahus med möjlighet till t ex: musik, biljard, bordtennis, kurser Att få med alla åldersgrupper Att integrera/välkomna nyinflyttade Enkla trivselträffar utan krav Ta tillvara handens kunskap kunskapsöverföring mellan generationer Ökat samarbete med grannbyarna Naturvärden Öppet landskap Vårdade/betade stränder för fiske-/naturupplevelse Hästar/betande djur
10 Turism Restaurera leder för vandring ridning skoter fiske (tillsammans med övriga byar) Turism tillsammans med företag baserat på bygden och traditionen Turism rums-/stuguthyrning Kulturstig skyltar, historiska platser Utveckla delar vi kan ta betalt för, t ex fiskeguider, ornitologguider, jakt, fikastugor, uthyrning mm Marknadsföring Samlingsplats för olika evenemang, t ex valborg och midsommarfirande Infrastruktur Bättre vägunderhåll Bättre mottagning för mobiltelefoner och mobilt bredband Bättre tider för postutdelning Mera politiskt engagemang från centralt håll för att motverka avvecklingen av landsbygden Gång- och cykelväg längs älven till Kalix Kontaktperson: Börjelbyns Framtid Mariana Andersson daludden@gmail.com
Lokal Utvecklingsplan
Lokal Utvecklingsplan Tjautjas-bygden Gällivare kommun, Norrbottens län Maj 2012 Det kommer att krävas mycket arbete och ta lång tid, men det är en stor utmaning för oss alla som bor i bygden. Och arbetet
Lokal Utvecklingsplan
Lokal Utvecklingsplan Gammelgården-bygden Kalix kommun, Norrbottens län November 2011 Det kommer att krävas mycket arbete och ta lång tid, men det är en stor utmaning för oss alla som bor i bygden. Och
Lokal Utvecklingsplan
Lokal Utvecklingsplan Mellersta Östra Ölands-bygden Borgholms och Mörbylånga kommuner, Kalmar län Juni 2010 Det kommer att krävas mycket arbete och ta lång tid, men det är en stor utmaning för oss alla
Älvkarleby kommun. Foto: Joel Ericsson
Det här är en plats att växa upp på. kommun kommun ÖP - Interaktionen mellan tätort och landsbygd Utvecklingen utanför kommunens stationsorter ska: komplettera och utveckla befintliga bebyggelsestrukturer
Lokal Utvecklingsplan
Lokal Utvecklingsplan Ramhälls-bygden Östhammars kommun, Uppsala län Januari 2009 Bygdegården Det kommer att krävas mycket arbete och ta lång tid, men det är en stor utmaning för oss alla som bor i bygden.
Lokal Utvecklingsplan
Lokal Utvecklingsplan Östa-bygden Heby kommun, Upplands län Februari 2012 Foto: Heby kommun Det kommer att krävas mycket arbete och ta lång tid, men det är en stor utmaning för oss alla som bor i bygden.
Detaljplan Del av Puoltsa Puoltsa 1:85, Puoltsa 1:4 m.fl Bostad, Turism, Lantbruk
Detaljplan Del av Puoltsa Puoltsa 1:85, Puoltsa 1:4 m.fl Bostad, Turism, Lantbruk 1(8) Miljö- och Byggnämnden Kiruna kommun Upprättad i mars 2004 Reviderad juni 2004 PLANBESKRIVNING Handlingar Planens
Översiktsplan för Vingåkers kommun
INLEDNING 3 UTGÅNGSPUNKTER 3 ÖVERSIKTSPLANENS UPPBYGGNAD 4 ÖVERSIKTSPLANEN GER SPELREGLER 4 ANDRA BESLUT SOM BERÖR ÖVERSIKTLIG PLANERING 4 ARBETET MED ÖVERSIKTSPLANEN 4 SAMRÅD OCH UTSTÄLLNING 5 PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR
Lokal Utvecklingsplan
Lokal Utvecklingsplan Svanskogs-bygden Säffle kommun, Värmlands län Juni 2011 Det kommer att krävas mycket arbete och ta lång tid, men det är en stor utmaning för oss alla som bor i bygden. Och arbetet
Lokal Utvecklingsplan
Lokal Utvecklingsplan Enåkers-bygden Heby kommun, Uppsala län Januari 2009 Det kommer att krävas mycket arbete och ta lång tid, men det är en stor utmaning för oss alla som bor i bygden. Och arbetet har
Arbete med Lokal Utvecklingsplan. Varbergs kommun BYGDEPROFIL
Arbete med Lokal Utvecklingsplan Varbergs kommun BYGDEPROFIL Vad och varför en Lokal Utvecklingsplan? - Vad hette det sa du? ( kan kalla den vad vi ) Tre delar 1. Bygdeprofil - beskriver den lokala identiteten,
Lokal plan för Petaredbackens byalag
Lokal plan för Petaredbackens byalag Innehållsförteckning Sida 1 Syfte med den lokala planen...3 2 Vem har tagit fram planen och hur...3 3 Beskrivning av Petaredbacken...3 4 Vad är det bästa med Petaredbacken?...4
ORTSANALYS KUNGSBERGET
Utsikt från Kungsberget. ORTSANALYS KUNGSBERGET Ortsanalys Kungsberget 73 Kungsberget är en av Sveriges snabbast växande fritidsanläggningar. Kungsbergets Fritidsanläggningar AB ägs av Branäs-gruppen,
OMRÅDESBESTÄMMELSER FÖR TIBBLE
OMRÅDESBESTÄMMELSER FÖR TIBBLE Leksands kommun, Dalarnas län Antagen av KF 2002-11-20, 27 Laga kraft 2002-12-27-1 - BAKGRUND I och med att Plan- och bygglagen (PBL) trädde i kraft den 1 juli 1987 infördes
EN SAMMANFATTNING AV LINKÖPINGS KOMMUNS LANDSBYGDSSTRATEGI
EN SAMMANFATTNING AV LINKÖPINGS KOMMUNS LANDSBYGDSSTRATEGI LINKÖPING SKA VARA EN AV SVERIGES BÄSTA LANDSBYGDSKOMMUNER Linköpings omland är en stor och viktig del av Linköpings kommun. Landytan utanför
1.1 Vad är en översiktsplan?
1. Inledning Sammanfattning Karlskoga och Degerfors kommuner har samverkat i arbetet med att ta fram en ny översiktsplan för respektive kommun, i syfte att skapa förutsättningar för en livskraftig framtid
Översiktsplan för Bräcke kommun
Översiktsplan för Bräcke kommun Utvecklingsplan Miljömål Riksintressen och lokala intressen Tätorter och landsbygd Strandnära boende - en landsbygdsresurs Mark- och vattenanvändningen Boende Natur & Kultur
3. MARK- OCH VATTENANVÄNDNING SÅ HÄR VILL VI ATT KOMMUNEN UTVECKLAS. Översiktsplan (ÖP 13) Färgelanda kommun 41
3. MARK- OCH VATTENANVÄNDNING SÅ HÄR VILL VI ATT KOMMUNEN UTVECKLAS Översiktsplan (ÖP 13) Färgelanda kommun 41 De i planen föreslagna nya utbyggnadsområdena är grovt avgränsade. Vid detaljplaneläggning
Hushållning med jordbruksmark i den kommunala planeringen exempel Skåne. 4 okt 2016 / Elisabet Weber, Länsarkitekt Länsstyrelsen Skåne
Hushållning med jordbruksmark i den kommunala planeringen exempel Skåne 4 okt 2016 / Elisabet Weber, Länsarkitekt Länsstyrelsen Skåne Skåne i korthet! 33 kommuner 12 x 12 mil i kvadrat 1, 2 miljoner inv,
ORTSFÖRDJUPNING JÄDERFORS
Vy över jordbrukslandskapet i Jäderfors. ORTSFÖRDJUPNING JÄDERFORS Ortsanalys Jäderfors 39 Jäderfors ligger en halvmil norr om Sandvikens centrum, efter vägen mot Järbo och Kungsberget. Byn ligger vid
Sammanställning av dialogmöten Landsbygdsutveckling
Sammanställning av dialogmöten Landsbygdsutveckling Lillpite 2014-03-11 Om synpunkter eller frågor när det gäller sammanställningen, kontakta helena.lindehag@pitea.se Inledning: I Piteå kommun pågår flertal
Kommunens planering och möjligheten att påverka
Den 4 november 2013 Kommunens planering och möjligheten att påverka Genom sin planering bestämmer kommunen hur mark- och vattenområden ska användas och hur den byggda miljön ska användas, utvecklas och
Inriktning i det fortsatta översiktsplanearbetet
KS 2010-313 212 KOMMUNLEDNINGSKONTORET 2011-09-06 REV. 2011-10-03 ENLIGT KF BESLUT 119/2011 Inriktning i det fortsatta översiktsplanearbetet ANTAGEN AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2011-09-22 Marks kommun Postadress:
TANUMS KOMMUN I FRAMTIDEN
TANUMS KOMMUN I FRAMTIDEN NY ÖVERSIKTSPLAN FÖR TANUMS KOMMUN IDENTITET OCH FRAMTID Tanums kommun Grebbestad Fjällbacka Rabbalshede Lur Resö Hamburgsund Bullaren Östad Tanumshede Gerlesborg Sannäs Havstenssund
Landsbygdsforum 2016 Kukkolaforsen 12 november 2016
Workshop: Nya tankar för Haparandas landsbygd Frågeställning: Vad är vi stolta över? Så här gick det till: Deltagarna delades in 7 olika grupper och fick till uppgift att fundera över vad vi är stolta
OMRÅDESBESTÄMMELSER FÖR BONDARV 8:7 M FL I SÖDRA JÄRVSÖ LJUSDALS KOMMUN
OMRÅDESBESTÄMMELSER FÖR BONDARV 8:7 M FL I SÖDRA JÄRVSÖ LJUSDALS KOMMUN BESKRIVNING Handlingar Till områdesbestämmelserna hör följande handlingar: Karta Områdesbestämmelser Denna beskrivning Områdesbestämmelsernas
Särskild sammanställning enligt 6 kap. 16 MB tillhörande Översiktsplan för Lessebo kommun
Särskild sammanställning enligt 6 kap. 16 MB tillhörande Översiktsplan för Lessebo kommun Antagandehandling 2018-09-24 Innehållsförteckning 1. Vad är en särskild sammanställning enligt 6.16 miljöbalken...
TÄRBY 1:10 Förhandsbesked för nybyggnad av 2 enbostadshus samt 2 carport
Stadsbyggnadsnämnden Datum Diarienummer 1 (5) YTTRANDE Thomas Eriksson 016-710 48 18 Till Stadsbyggnadsnämnden TÄRBY 1:10 Förhandsbesked för nybyggnad av 2 enbostadshus samt 2 carport Förslag till beslut
Omslagsbild: Christer Engström/ETC BILD. Kartbilderna har medgivande från lantmäteriverket 1998. Ur GSD Blå kartan, diarienummer 507-97-157.
Växtplats Ulricehamn, Översiktsplan 2001 för Ulricehamns kommun, antogs av kommunfullmäktige 2002-02-21, 12. Planen består av tre häften, del 1 Mål och strategier, del 2 Kunskapskälla och del 3 Konsekvensbeskrivning,
Lokal utvecklingsplan för Vadstenas södra kommundel framtagen av Östgöta Dal ekonomisk förening 2012-05-31
Lokal utvecklingsplan för Vadstenas södra kommundel framtagen av Östgöta Dal ekonomisk förening 2012-05-31 Inledning Dals härad är en gammal kulturbygd i Vadstena kommun i västra Östergötland. Den består
Munktorp. Antagandehandling 2012-09-24 71 Översiktsplan för Köpings kommun
Ställningstaganden Munktorps tätort Bostäder ska erbjudas i anslutning till Sorbykyrkan enligt gällande detaljplan. Ny detaljplan för bostadsändamål kan vid behov upprättas öster om Sorbykyrkan. Kommunen
Utredning för Planbesked gällande del av Skå-Edeby 4:11 på Färingsö i Ekerö kommun, Stockholms län
PM 2019-01-18 Adam Nyman Planarkitekt 08-124 571 00 adam.nyman@ekero.se Utredning för Planbesked gällande del av Skå-Edeby 4:11 på Färingsö i Ekerö kommun, Stockholms län Dnr PLAN.2018.1, KS18/177 Sammanfattning
Sveriges miljömål.
Sveriges miljömål www.miljomal.se Sveriges miljömål Riksdagen har antagit 16 mål för miljökvaliteten i Sverige. Målen beskriver den kvalitet och det tillstånd i miljön som är hållbara på lång sikt. Miljökvalitetsmålen
Lokal plan för Fölene
Lokal plan för Fölene Innehållsförteckning 1 Syfte med den lokala planen...3 2 Vem har tagit fram planen och hur...3 3 Beskrivning av Fölene...3 4 Vad är det bästa med Fölene?...4 5 Slogan för Fölene...4
Vårt framtida Gnosjö
Vårt framtida Gnosjö Översiktsplan 2001 Tidsplan Samråd 19 mars-31 maj 2014 Granskning Preliminärt september-oktober 2014 Antagande i kommunfullmäktige januari-februari 2015 Dialogen hösten 2012 339 förslag
Förhandsbesked och strandskyddsdispens för tre tomter på fastigheten Bensbyn 10:23 Ärendenr L 2015 54
82 Förhandsbesked och strandskyddsdispens för tre tomter på fastigheten Bensbyn 10:23 Ärendenr L 2015 54 Miljö och byggnadsnämndens beslut Miljö och byggnadsnämnden beslutar: 1. efter lokaliseringsprövning
Samhällsbyggnadsförvaltningen Simrishamns kommuns ÖVERSIKTSPLAN
Simrishamns kommuns ÖVERSIKTSPLAN KF 2015-11-02, Anna Eliasson, Enhetschef Plan & bygglovsenheten 1 Visionen antagen av KF den 25 juni 2012 2 Antagen av KF 2014-09-29 Ny utställningstid 28 februari -
VÄSTRA SILJAN SAMRÅDSHANDLING
LIS Landsbygdsutveckling i strandnära lägen Tematiskt tillägg till översiktsplan för Mora kommun F3. VÄSTRA SILJAN SAMRÅDSHANDLING 144 Arbetsgrupp Tommy Ek, Stadsarkitekt/förvaltningschef Stadsbyggnadsförvaltningen
Planbeskrivning Utställningshandling april 2011
SAMHÄLLSBYGGNADSKONTORET Bashir Hajo Planarkitekt Tel: 0278 251 18 E-post: bashir.hajo@bollnas.se Planbeskrivning Utställningshandling april 2011 Bollnäs kommun, Gävleborgs län Dnr:10-6927 Samråd: 7 mars
Grans Naturbruksgymnasium
Grans Naturbruksgymnasium Kartbilder nedan beskriver de delområden och arealer som i dagsläget ägs av Norrbottens Läns Landsting och som helt eller delvis ingår och nyttjas av Grans Naturbruksgymnasium.
Eli Larsdotter- Brynhildsvoll, stadsarkitekt. Lina Byström, planingenjör
Eli Larsdotter- Brynhildsvoll, stadsarkitekt Lina Byström, planingenjör Förutsättningar Bergs kommun Storlek 6145 km 2 Befolkning 7110 Hela kommunen är glesbygd. ÖP TILLVÄXTPROGRAM Förutsättningar Bergs
Boverket Vattenfrågorna i PBL. Patrik Faming chef för enheten Planering och Bygglov
Boverket Vattenfrågorna i PBL Patrik Faming chef för enheten Planering och Bygglov Att planera är att flytta framtiden till nutiden så att man kan göra något åt den A. Lakein Boverkets uppdrag Boverket
Regional, översiktlig och strategisk planering
Regional, översiktlig och strategisk planering Fokus på social och ekologisk hållbarhet. Frågeställningen syftar till att på en övergripande strategisk nivå besvara frågor som berör markanvändningen och
Lokal plan för Skölvene bygd. Som att bo mitt i ett sommarlov
Lokal plan för Skölvene bygd Som att bo mitt i ett sommarlov Innehållsförteckning Sida 1 Syfte med den lokala planen... 3 2 Vem har tagit fram planen och hur... 3 3 Beskrivning av Skölvene bygd...3 4 Vad
Del av Duvestubbe 1:1, Ödåkra. Underlag för planuppdrag
Detaljplan för del av fastigheten Del av Duvestubbe 1:1, Ödåkra Helsingborgs stad Underlag för planuppdrag Syfte och process Detaljplanens syfte Syftet med detaljplanen är att utveckla Ödåkras västra delar
SKÄRGÅRDSMILJÖER FÖR ALLA Vision 2020 Framtidsstrategi för Skärgårdsstiftelsen
SKÄRGÅRDSMILJÖER FÖR ALLA Vision 2020 Framtidsstrategi för Skärgårdsstiftelsen SKÄRGÅRDSMILJÖER FÖR ALLA Vision 2020 Framtidsstrategi för Skärgårdsstiftelsen 1 Sammanfattning Skärgårdsstiftelsens styrelse
1:2. Siggegärde 2:2 VIRKESJÖ
VIRKESJÖN 153 Kort beskrivning Virkesjön ligger sydväst om Nybro tätort. Planområdet som ligger i Siggegärde, ligger i anslutning till gammal gårdsbebyggelse. Gårdarna tillsammans med gamla stenmurar,
En bygd i avveckling?
Näshulta En bygd i avveckling? Näshulta Näshulta, som med sitt öppna jordbrukslandskap tillsammans med hagmarker, vattenspeglar och djupa skogar skapar en naturskön bygd Näshulta, en levande landsbygd
Landsbygdsutveckling i strandnära läge
Landsbygdsutveckling i strandnära läge Kristofer Svensson Mariestads kommun Presentation vid seminarium Arbeta smart i planering och byggande 10 februari 2011 Mariestads kommuns tematiska tillägg till
Vi ska värna om och utveckla småföretagarkulturen i Uddevalla kommun
12 BILD! Mål 13 Här listas målsättningar och styrdokument som har påverkat framtagandet av innehållet i denna översiktsplan. Uddevalla kommuns vision Uddevalla hjärtat i Bohuslän där människor växer och
Sammanställning av gruppernas redovisningar: Kaxås
1 (5) 2019-10-23 Sammanställning av gruppernas redovisningar: Kaxås Del 1: Swot KROKOM4000, v3.0, 2018-05-25 Styrkor och möjligheter Mångkulturellt Ursprungsbefolkning Bra läge Levande föreningar, starkt
Välkomna till informationsmötet!
Välkomna till informationsmötet! Musikhälsning från AMB Varför översiktsplan? Hur ska vi jobba med översiktplanen? Vem som styr planering och arbetet? När och hur kan du som medborgare påverka innehållet?
Västerås översiktsplan 2026 med utblick mot 2050
Västerås översiktsplan 2026 med utblick mot 2050 En sammanfattning Västerås översiktsplan 2026 lägger grunden för den fortsatta fysiska planeringen på kort och lång sikt. Planen sätter ramarna för mer
Dialogmöte 1 - Ladan, Lennartsnäs
Dialogmöte 1 - Ladan, Lennartsnäs Plats Dialogmöte 1 hölls i Ladan, som ligger på Lennartsnäs, Öråkers gård. I byggnaden finns olika butiker, verksamheter och det anordnas även en del aktiviteter. Beskrivning
F Ö R S L A G 11 V I S I O N O C H Ö V E R G R I P A N D E S T R A T E G I E R Järna 2025 - En kreativ småstad i en ekologisk landsbygd År 2025 är Järna en ort med karaktär av småstad där närheten till
Vårt framtida Gnosjö
Vårt framtida Gnosjö Översiktsplan 2001 Tidsplan Samråd 19 mars-31 maj 2014 Granskning Preliminärt september-oktober 2014 Antagande i kommunfullmäktige januari-februari 2015 Dialogen hösten 2012 339 förslag
Kap. 5 FRILUFTSLIV - REKREATION
Kap. 5 FRILUFTSLIV - REKREATION I kapitlet behandlas följande aspekter: -Riksintresse för friluftsliv -Riksintresse med geografiska bestämmelser / Det rörliga friluftslivet - Kullaberg och Hallandsåsen
Jenny Lundström (MP) Kommunhuset, Centralgatan 7, Tierp
2015-07-20 1 (7) Plats och tid Kommunhuset, Rådrummet, kl. 09:00 09:30 Beslutande Se förteckning sid 2 Övriga närvarande Kristina Alm, bygglovhandläggare 96 Helena Lundberg, sekreterare Utses att justera
Svensk författningssamling
Svensk författningssamling Lag om ändring i plan- och bygglagen (1987:10); SFS 1998:839 Utkom från trycket den 7 juli 1998 utfärdad den 11 juni 1998. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om plan-
Regional planering. - Hur arbetar vi och hur fungerar det? -Hur utvecklar vi vårt arbete? Christine Flood Göteborgsregionens kommunalförbund
Regional planering - Hur arbetar vi och hur fungerar det? -Hur utvecklar vi vårt arbete? Christine Flood Göteborgsregionens kommunalförbund En regionplan var nittonde år! 6 3 Från regionplan till rådslag
Bygdegårdens roll i bygdeutveckling
Bygdegårdens roll i bygdeutveckling Redovisning av processarbete den 26 februari 2009 Arrangör: Uppsala Läns Bygdegårdsdistrikt Syfte: Processarbetet utgick från frågeställningarna Vad vill vi åstadkomma?
Stad möter land. Strategier för staden Ystad 2030
Stad möter land Strategin går ut på att hantera mötet mellan stad och land, den stadsnära landsbygden. Ystad är en väl avgränsad stad där gränsen mellan stad och land är viktig. Strategin tar ett grepp
Sammanställning av Gällivare kommuns målsättning för arbetet med. GOD TILLGÄNGLIGHET för personer med funktionsnedsättning 2013-2015
Sammanställning av Gällivare kommuns målsättning för arbetet med GOD TILLGÄNGLIGHET för personer med funktionsnedsättning 2013-2015 1 BAKGRUND Kommunfullmäktige har fattat beslut 2009 att Balanserad Styrning
UTKAST MILJÖKONSEKVENSER
1 UTKAST MILJÖKONSEKVENSER 12 02 09 2 3 Innehållsförteckning SYFTE OCH INNEHÅLL Syfte Process Innehåll Avgränsning MILJÖKONSEKVENSER Utbyggnad inom riksintresseområden Kultur Natur Friluftsliv Utbyggnad
Simrishamns kommun. Geodatasamverkan Skåne Simrishamn
Simrishamns kommun Geodatasamverkan Skåne Simrishamn 2017-05-19, Anna Eliasson, Enhetschef Plan & bygglov, Samhällsbyggnadsförvaltningen, Simrishamns kommun Välkomna! Vår vision Boendeattraktivitet Simrishamn
DOM 2015-05-29 Stockholm
1 SVEA HOVRÄTT Mark- och miljööverdomstolen Rotel 060101 DOM 2015-05-29 Stockholm Mål nr P 8923-14 ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Nacka tingsrätts, mark- och miljödomstolen, dom 2014-09-23 i mål nr P 2720-14, se
Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler
Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Bostadsbyggnadsprogram Bostadsbyggnadsprogram 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för Borås program
Var ska det nya reningsverket byggas?
Var ska det nya reningsverket byggas? PRESENTATION AV LOKALISERINGSUTREDNING APRIL 2016 Resultat av lokaliseringsutredning för nytt reningsverk i Lidköping Här följer en sammanfattning av lokaliseringsutredningen.
Detaljplan för utvidgning av Sydvästra Industriområdet (delar av Säffle 6:18 och Köpmannen 2) BEHOVSBEDÖMNING
Detaljplan för utvidgning av Sydvästra Industriområdet (delar av Säffle 6:18 och Köpmannen 2) BEHOVSBEDÖMNING HANDLINGAR Behovsbedömning Grundkarta (separat kartblad) Fastighetsförteckning Plankarta med
BORGHOLMS KOMMUN Samrådshandling FÖRDJUPNING AV ÖVERSIKTSPLAN BYXELKROKSOMRÅDET 2013 KAPITEL 1 INLEDNING
KAPITEL 1 INLEDNING - 1 Innehåll Kapitel 1 INTRODUKTION... 3 Bakgrund och syfte... 4 Vision och mål... 6 Beskrivning av arbetet... 6 Kapitel 2 PLANFÖRSLAGET...9 Allmänt om planförslaget...11 Människan
vingaker.se Strategi för utveckling i Vingåkersbygden
vingaker.se Strategi för utveckling i Vingåkersbygden Syftet med denna landsbygdsstrategi 2018 2023 är att skapa ett långsiktigt arbetssätt för landsbygdsutveckling, som ingår som en naturlig del i kommunens
Västerås Översiktsplan 2026 med utblick mot 2050
Västerås Översiktsplan 2026 med utblick mot 2050 En sammanfattning Västerås översiktsplan 2026 med utblick mot 2050 lägger grunden för den fortsatta planeringen. Den har tagits fram i samarbete mellan
Lista prioriterade projekt t.o.m
Offentlig a Entreprenörskap på landsbygden - Åtgärd 1.1 (Landsbygdsfond) 2016-7152 2016-3536 Affärsutveckling av landsbygdsföretag som drivs av kvinnor - samverkan Boden och Luleå kommun Resurscentret
Undersökning för miljökonsekvensbeskrivning
1(6) 2019-04-17 Samrådshandling Undersökning för miljökonsekvensbeskrivning Detaljplan för del av fastigheterna Vega och Tor m.fl. Eriksgatan/Baldersgatan Hovmantorps samhälle Lessebo kommun Kronobergs
Svedala översiktsplan 2010 ANTAGEN AV KOMMUNFULLMÄKTIGE
Svedala översiktsplan 2010 ANTAGEN AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2010-06-09 www.landskapsarkitekt.se 0411-55 64 04 Inledning Svedala Översiktsplan 2010 InLEDNING Kommunstyrelsen är ansvarig för översiktsplaneringen
Landsbygdsutveckling i ÖP
Översiktsplan Sundsvall 2021 Landsbygdsutveckling i ÖP 1. Riktlinjer på olika nivåer 2. Tankar med planeringen 3. Utpekade områden 4. Nästa steg Ulrika Edlund, 2015-09-04 Mål och prioriteringar Attraktiva
Ny översiktsplan för Göteborg Samrådsförslag
Ny översiktsplan för Göteborg Samrådsförslag Vad är en översiktsplan? En långsiktig och hållbar målbild för användning av mark, vatten och bebyggd miljö En samlad framtidsdiskussion med medborgarna och
Forshaga - en attraktiv kommun
Forshaga - en attraktiv kommun Strategi för tillväxt Fastställd av kommunfullmäktige 2013-08- 27, 82 Att öka attraktionskraften En kommun där medborgare och företag trivs och vill skapa sin framtid. En
Sikfors Byaområde. Förutsättningar och förslag
Sikfors Byaområde 1 Sikfors Byaområde Förutsättningar och förslag Allmänt Antalet boende i Sikfors har ökat med ca 4% under den senaste 10-årsperioden. Om man jämför med kommunen i övrigt visar det sig
ÖVERGRIPANDE MÅL. Nationella miljömål. Miljökvalitetsnormer
ÖVERGRIPANDE MÅL Nationella miljömål Miljökvalitetsnormer Övergripande mål Nationella miljömål Till nästa generation skall vi kunna lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta. De nationella
Bilaga 1 ÖVERGRIPANDE FÖRUTSÄTTNINGAR 1. MILJÖBALKEN...2
2009-10-15 Strömstad Kommun VINDKRAFTSPLAN 2009 Bilaga 1 ÖVERGRIPANDE FÖRUTSÄTTNINGAR INNEHÅLL 1. MILJÖBALKEN...2 2. RIKSINTRESSEN, MB 3 & 4 kap...2 2.1 Naturvård, 3 kap 6... 2 2.2 Friluftsliv, 3 kap 6...
TÄRBY 1:10 Förhandsbesked för nybyggnad av 3 enbostadshus
Stadsbyggnadsnämnden Datum Diarienummer 1 (5) YTTRANDE Thomas Eriksson 016-710 48 18 Till Stadsbyggnadsnämnden TÄRBY 1:10 Förhandsbesked för nybyggnad av 3 enbostadshus Förslag till beslut 1. Tillstånd
MÖRHULT DETALJPLAN FÖR FJÄLLBACKA 163:1 M.FL. TANUMS KOMMUN, VÄSTRA GÖTALANDS LÄN BEHOVSBEDÖMNING
1 (6) DETALJPLAN FÖR MÖRHULT FJÄLLBACKA 163:1 M.FL. TANUMS KOMMUN, VÄSTRA GÖTALANDS LÄN BEHOVSBEDÖMNING FÖRUTSÄTTNINGAR En behovsbedömning har genomförts efter koncept för planhandlingar daterade 2012-03-06,
Samebyarna och Arjeplogs kommun
Samebyarna och Arjeplogs kommun 2016-11-09 Agenda Välkomna Remiss renskötselkonventionen Minoritetssamordnartjänsten Rutiner skoterförbud - Skoterfrågan Aktuellt från samebyarna Aktuellt från kommunen
Behovsbedömning DETALJPLAN FÖR DEL AV SÖDERKÖPING 3:60 OCH 3:63, SÖDERKÖPING, SÖDERKÖPINGS KOMMUN, ÖSTERGÖTLANDS LÄN BESKRIVNING AV PLANFÖRSLAGET
1(7) Behovsbedömning DETALJPLAN FÖR DEL AV SÖDERKÖPING 3:60 OCH 3:63, SÖDERKÖPING, SÖDERKÖPINGS KOMMUN, ÖSTERGÖTLANDS LÄN Upprättad: 2015-10-21 Standardförfarande Antagen av SBN: 2017-12-19 I enlighet
Minnesanteckningar från Ringsjöbygdens Framtid - Stormöte 2 Bosjökloster 18 september 2007, 18.00-21.00
Minnesanteckningar från Ringsjöbygdens Framtid - Stormöte 2 Bosjökloster 18 september 2007, 18.00-21.00 1. Mötets inledning Projektledare Richard Nilsson hälsar välkomna och lämnar över till mötesledare
VÄSTMANLAND Vi är alla vinnare när det går bra för Västmanland
VÄSTMANLAND Vi är alla vinnare när det går bra för Västmanland Länsplan för Västmanland ska säkra en långsiktigt hållbar tillväxt för hela länet - satsningar utifrån gemensamma mål och prioriteringar ger
Västarvet kunskap, upplevelser och utveckling.
Västarvet kunskap, upplevelser och utveckling. Västarvets regionala tjänster Västarvets museer & besöksmål Europeiska landskapskonventionen Den europeiska landskapskonventionens mål är en rikare livsmiljö
Särskild sammanställning för Verksamheter vid Trafikplats Rosersberg. DNR BTN 2007/0931-214:R 14 april 2009
Särskild sammanställning för Verksamheter vid Trafikplats Rosersberg DNR BTN 2007/0931-214:R 14 april 2009 Planförslaget Detaljplanen omfattar två områden, ett större väster om Norrsundavägen (väg 859)
UTVECKLINGSPLAN FÖR MORA BYARÅD
UTVECKLINGSPLAN FÖR MORA BYARÅD Utvecklingsplanen antagen av årsmötet 2010-03-31 Meningen med föreningen Mora byaråds uppgifter Mora byaråd ska enligt sina stadgar medverka till en positiv och hållbar
Behovsbedömning för planer och program
BEHOVSBEDÖMNING 1 (13) Kommunstyrelseförvaltningen Behovsbedömning för planer och program Enligt Plan- och bygglagen (PBL), Miljöbalken (MB) och förordningen om miljökonsekvensbeskrivningar (1998:905)
I N V E N T E R I N G
Svedala kommun ligger i den sydöstra delen av Skåne och gränsar till Malmö, Vellinge, Trelleborg, Skurup, Lund och Dalby kommuner. I N V E N T E R I N G Svedala kommun i Skåne 73 Historia Området kring
Grön infrastruktur i prövning och planering
Grön infrastruktur i prövning och planering GRÖN INFRASTRUKTUR I prövning och planering Miljöbalksdagarna 5 april Melvin Thalin, Naturvårdsverket Illustration: Kjell Ström Naturvårdsverket Swedish Environmental
2019 Strategisk plan
2019 Strategisk plan Styrmodell Styrmodellen beskriver övergripande hur den kommunala verksamheten i kommunen ska styras, följas upp och utvärderas. Syftet är att vi skall nå de mål som kommunfullmäktige
Sveriges miljömål.
Sveriges miljömål www.miljomal.se Sveriges miljömål är viktiga för vår framtid Riksdagen har antagit 16 mål för miljökvaliteten i Sverige. Målen beskriver den kvalitet och det tillstånd i miljön som är
Översiktsplan. Vad? Varför? Hur? 2014-05-21 2
VÄLKOMNA! Översiktsplan Vad? Varför? Hur? 2014-05-21 2 Varför en översiktsplan Långsiktigt strategiskt dokument Lagstadgad En ram för prövning och planering av kommunens verksamhet Politiska ambitioner
BEHOVSBEDÖMNING FÖR ÄNDRING AV DETALJPLAN (LD 128) FÖR FASTIGHETEN HUNSTUGAN 1:119 M.FL. I LERUMS KOMMUN
1 (9) BEHOVSBEDÖMNING FÖR ÄNDRING AV DETALJPLAN (LD 128) FÖR FASTIGHETEN HUNSTUGAN 1:119 M.FL. I LERUMS KOMMUN Allmänt Syftet med behovsbedömningen är att avgöra om planens genomförande kan komma att innebära
CHECKLISTA BEHOVSBEDÖMNING
CHECKLISTA BEHOVSBEDÖMNING Planprogram för Norra Höja, Kristinehamns kommun En behovsbedömning genomförs för att svara på frågan om planen kommer att påverka miljön. Behovsbedömningen är en analys som
Naturvårdens intressen
Naturvårdens intressen I Motala är det alltid nära till naturen. Inom Motala tätort är så mycket som en tredjedel av landarealen grönytor, med skiftande kvalitet och betydelse för boendemiljön och för
Storsund Byaområde. Förutsättningar och förslag
Storsund Byaområde 1 Storsund Byaområde Förutsättningar och förslag Allmänt Foto: Sara Berg Antalet boende i Storsund har under åren 1996-2006 minskat med ca 10 %. Åldersfördelningen avviker från kommunen