Del av kv Posten 1 m fl, Tomteboda

Transkript

1 1 (42) Del av kv Posten 1 m fl, Tomteboda Ändring av detaljplan Riskbedömning, rev C

2 2 (42) Del av kv Posten 1 m fl, Tomteboda, ny detaljplan, Riskbedömning, rev C Uppdragsgivare: Svefa Fastighetsutveckling AB Upprättad av: Lina Åteg Brandingenjör/Civilingenjör riskhantering Henric Svensson Brandingenjör/Civilingenjör riskhantering Oscar Löfgren Ferraz Brandingenjör Internkontrollerad av: Magnus Nordberg Brandingenjör/Civilingenjör riskhantering Revidering C LÅ, HS, OLF MN Revidering B LÅ, HS, OLF MN Revidering A LÅ, HS, OLF MN Version LÅ, HS,OLF MN Utgåva Datum Utförd av Kontrollerad av

3 3 (42) Innehållsförteckning Sammanfattning Inledning Bakgrund Syfte och mål Avgränsningar Styrande dokument och riktlinjer Underlag Metod Riskanalys Riskvärdering Tillämpningar i denna riskbedömning Beskrivning av berörda planområden och dess närhet Befintliga byggnader Föreslagna ändringar Skyddsobjekt Riskkällor Sammanfattande bild av skyddsobjekt och riskkällor Avstånd mellan skyddsobjekt och riskkälla Riskidentifiering Essingeleden (A) Övriga vägar med farligt gods (B) Mälarbanan/Ostkustbanan (C) Tomteboda rangerbangård (D) Hantering biogas (E) Hantering Etanol-E95/Spolarvätska (F) Bussgarage/verkstad (G) E4-länken och Huvudstaleden (H) Sammanfattning av identifierade scenarier för vidare analys Riskuppskattning och värdering Grovanalys Scenarier för detaljerad analys Essingeleden Rangerbangården Hantering biogas Bussgarage/verkstad Riskreducerande åtgärder Hantering av osäkerheter Slutsatser Förslag till formulering i detaljplan Referenser Bilaga A beräkning av strålningsnivåer från pölbrand Beräkning av infallande strålning Diskussion och slutsatser... 40

4 4 (42) 11 Bilaga B, beräkning av frekvens för olycka med brandfarlig gas Frekvens för trafikolycka med brandfarlig gas Antal singel- och kollisionsolyckor Andelen fordon som är skyltade med brandfarlig gas... 41

5 5 (42) Sammanfattning Brandkonsulten AB har på uppdrag av Svefa Fastighetsutveckling AB genomfört en riskbedömning för området del av kv Posten 1 m fl, Tomteboda i Solna kommun med avseende på ändring/tillägg av detaljplan. Denna version av riskbedömningen utgör en reviderad utgåva. Underlag för riskbedömningen har bland annat varit platsbesök på området, möten med uppdragsgivare, arkitekter och gasprojektör samt tidigare upprättade riskanalyser där bland annat statistisk data för området har inhämtats. Inom- och i direkt anslutning till området finns ett flertal riskkällor att ta hänsyn till vid planering och anpassning av bebyggelse. Nordöst om området finns en befintlig järnväg där farligt gods passerar och även lastas om. Sydväst om området passerar Essingeleden (E4:an) med södergående körriktning närmst berört område. Essingeleden utgör en primär farligt gods-led. I den nya detaljplanen planeras bussdepå med tillhörande anläggning för tankning av primärt biogas men även etanol, biodiesel och spolarvätska. Detta innebär att en ny riskkälla införs i området. Analysen har resulterat i nedanstående riskreducerade åtgärder som anses nödvändiga vid förändring av detaljplan inom del av kv Posten 1 m fl. Nedan listas även områden som ska beaktas i den vidare projekteringen men som inte är direkt kopplade till risknivån för förändring av detaljplanen. - Täta obrännbara fasader på byggnad 1 behålls. - Högt placerade fönster behålls i byggnad 1 mot Essingeleden. - Utrymning från byggnad 1 ska kunna ske bort från Essingeleden. - Avstånd mellan Essingeleden och friskluftsintag på byggnad 1 ska uppgå till ca 40 m eller placeras så att intaget vetter bort från Essingeleden. - Friskluftsintag för byggnaderna i anslutning till Essingeleden placeras på sida som vetter bort från Essingeleden. - Täta obrännbara fasader behålls/utförs inom 15 m från spårområdet. - Glas framför utrymningstrapphus i huvudbyggnaden utförs så att strålningsnivån i utrymningsvägen vid en dimensionerande olycka på rangerbangården reduceras till 2,5 kw/m 2 inom 35 m från spårområdet. Utrymning från huvudbyggnaden ska kunna ske bort från rangerbangården. - Avstånd mellan rangerbangården och friskluftsintag i hus 1-5 ska uppgå till ca 40 m, placeras på tak eller så att intaget vetter bort från rangerbangården. - Central avstängning av ventilationen för byggnad 1-5 anordnas, vilken lämpligtvis placeras i fläktrum eller annan plats. Utformas i samråd med projekterande brandsakkunnig. - Ett påkörningsskydd anordnas på hela avfartsvägen mot berört område ända fram till vägen svänger höger som ska kunna hantera påkörning av buss i den hastighet som väljs för avfartsvägen (maximalt 50 km/h). En säkerhetsmarginal på minst 50 procent anordnas för påkörningsskyddspartiet i höjd med gaslager- och kompressorbyggnaden med hänsyn till de stora konsekvenser en påkörning av dessa byggnader kan få. - Påkörningsskydd av gaslagerbyggnaden skapas vilket även skapar ett skydd mot att fordon parkeras närmre än vad som tillåts.

6 6 (42) - Tryckavlastning ska finnas inom bussgarage och verkstad. Dessa ska vara utformade så att de inte ger onormalt stora konsekvenser utanför byggnaderna. Exakt utformning fastställs i kommande projektskede. Nedanstående åtgärder ska beaktas/utredas i den fortsatta projekteringen men utgör inte krav för förändring av detaljplan. - För att minska sannolikheten för antändning vid ett eventuellt läckage ska luftomsättningen i lokalerna vara hög. Vad detta exakt innebär avseende luftmängd m m beror på ett flertal faktorer vilket kräver vidare utredning. En lösning kan vara att forcera ventilationen vid detektion av läckage. - Vid den fortsatta projekteringen ska det utredas huruvida det kan krävas redundanta säkerhetssystem för att hindra läckage från gaslagerbyggnaden. - Brandkonsulten AB föreslår ett gasdetekteringssystem i byggnaderna. På så sätt kan personer inom verksamheten varnas samt eventuella styrningar av väsentliga funktioner möjliggöras, exempelvis forcering av ventilationen. - Utrymningsvägar från de olika verksamheterna i huvudbyggnaderna ska kunna ske åt mer än ett håll, dvs inte enbart mot spårområde eller mot tankstation. - Hela området bör kameraövervakas med ständig bevakning vilket innebär att insats av räddningstjänsten kan ske snabbt i händelse av att något sker. - Avstånd mellan lossnings- och tankningsplats för etanol och planerad bostadsbebyggelse inom Ekelundsområdet bör uppgå till minst 100 m för att undvika att bostädernas placering och utformning påverkas i senare skede. Slutsats Utifrån resultatet av riskbedömningen har konstaterats att förändring av verksamheten inom planområdet är möjligt. Risken som tillförs området med den föreslagna bussdepån är acceptabel under förutsättning att riskreducerande åtgärder vidtas samt att väsentliga befintliga förhållanden behålls. Detaljer kring riskreducerande åtgärder och befintliga förhållanden återfinns i kapitel 6. Brandkonsulten AB:s bedömning är att begränsning av verksamhet inom planområdet inte är nödvändig och att föreslagna idéer kring förändringar är möjliga utan att risken i området blir oacceptabelt hög. Utifrån genomförd riskbedömning ges följande förslag på skrivelse i detaljplanen: Utrymning från byggnaderna inom området får inte endast ske åt ett håll, dvs mot en och samma riskkälla. Byggnader inom 15 m från spårområdet eller Essingeleden förses med obrännbara fasader upp till en höjd av 23 m ovanför spårområdet eller Essingeleden. Glas framför utrymningstrapphus i huvudbyggnaden utförs så att strålningsnivån i utrymningsvägen vid en dimensionerande olycka på rangerbangården reduceras till 2,5 kw/m 2 inom 35 m från spårområdet. Skydd mot påkörning av gascentral anordnas. Friskluftsintag placeras med hänsyn tagen till risker i anslutning till rangerbangården och Essingeleden. Central avstängning av ventilationen i byggnaderna ska anordnas. Med utgångspunkt i riskbedömningen och med hänsyn till riskreducerande åtgärder behöver typ av verksamhet inom planområdet inte regleras i planen. Den planerade verksamheten bedöms heller inte påverka intilliggande planområden i sådan utsträckning att åtgärder behöver vidtas för att reducera risken.

7 7 (42) 1 Inledning Brandkonsulten AB har på uppdrag av Svefa Fastighetsutveckling AB genomfört en riskbedömning för del av kv Posten 1 m fl, Tomteboda i Solna kommun med avseende på ny detaljplan. I följande avsnitt ges en beskrivning av projektet där bakgrund, syfte, mål etc redovisas. Denna version av riskbedömning är en revidering. Revideringen omfattar generellt inarbetade granskningssynpunkter. Ändrade delar är markerade med kantlinje i högermarginalen. 1.1 Bakgrund Tillägg/ny detaljplan för del av kv Posten 1 m fl, Tomteboda, området intill Essingeleden i höjd med rangerbangården, planeras. Utomhusmiljön, entréområde, depåområde samt gång- och cykelstråk hanteras i en ny detaljplan. För huvudbyggnaden, Tomtebodaterminalen, sker ett tillägg i befintlig detaljplan. Idag nyttjas de befintliga byggnaderna inom del av kv Posten 1 m fl för lastning av gods, logistikcentral och kontorsverksamhet. Nu planeras våning 2 av den stora hallbyggnaden inom Posten 1, tillsammans med yta utanför byggnaden, att nyttjas som bussdepå. För de övre planen planeras främst kontor. Postterminalen är senast planlagd 1998 (P98/0826). I detaljplanen finns förutom befintliga byggnader byggrätt för utveckling av vagnhallen i sydost. Pampaslänken, Essingeleden samt av och påfarter mot E4/E20 intill aktuellt område berörs av äldre detaljplaner; 0407/1969 samt 0404/1968. E4-länken är planlagd förbi området mot väster. Gällande detaljplan är 0405/1972. Järnvägs- och bangårdsområdena norr och öster om planområdet är ej planlagda. Inom- och i direkt anslutning till området finns ett flertal riskkällor att ta hänsyn till vid planering och anpassning av bebyggelse. Nordöst om området finns en befintlig järnväg där farligt gods passerar och även lastas om. Sydväst om området passerar Essingeleden (E4:an) med södergående körriktning närmst berört område. Essingeleden utgör en primär farligt gods-led. I den nya detaljplanen planeras bussdepå med tillhörande anläggning för tankning av primärt biogas men även etanol, biodiesel och spolarvätska. Detta innebär att en ny riskkälla införs i området. Tre större riskkällor återfinns därmed i området som kan komma att påverka utformningen av byggnader i den ändrade detaljplanen. Riskbilden i området är komplex i flera avseenden. Byggnaderna inom aktuell del av kv Posten 1 m fl är mer eller mindre omringade av riskkällor (Essingeleden, bangården och kommande tankanläggning). En bedömning av hur stor risk dessa utgör för byggnaderna och dess verksamheter kommer därför att genomföras. Dessutom är Essingeleden och järnvägen riksintresse, vilket innebär att de inte bara utgör riskkällor utan även skyddsobjekt. Risknivån för Essingeleden och järnvägen får inte påverkas i oacceptabelt stor utsträckning då de är nödvändiga för samhällets funktion. Enligt länsstyrelserna i Skåne, Stockholms och Västra Götalands län ska riskhanteringsprocessen bland annat beaktas vid framtagandet av detaljplaner inom 150 m från transportled med farligt gods [1].

8 8 (42) Denna riskbedömning, med avseende på detaljplanearbetet, upprättas med anledning av länsstyrelsens krav för att utreda huruvida planerad bebyggelse och verksamhet kan tillåtas på området. Om risknivån inte bedöms uppfylla acceptabla nivåer kan riskreducerande åtgärder eventuellt vidtas för att på så sätt kunna uppnå en godtagbar risknivå. Den största förändringen från befintlig detaljplan är den nya riskkälla som införs med bussdepån (primärt biogasanläggning). Brandkonsulten AB har tidigare gjort en grov bedömning av riskerna i området för eventuell förändring av verksamhet [2]. Slutsatserna visade på att förändring av verksamhet var möjlig och att åtgärder på byggnaderna troligen skulle erfordras. En mer omfattande riskanalys var dock nödvändig för att fastställa detaljer kring åtgärder varför denna analys nu blivit aktuell. 1.2 Syfte och mål Denna rapport utgör riskbedömning i samband med framtagande av ny och ändrad detaljplan för del av kv Posten 1 m fl, Tomteboda i Solna kommun. Riskbedömningen syftar dels till att identifiera och värdera risker som kan påverka den föreslagna planförändringen med bussdepå, tillägg i gällande plan, kontor, konferens samt utbildning och dels till att vid behov presentera förslag på riskreducerande åtgärder, vilka innebär en för ändamålet acceptabel risknivå. Målet med riskbedömningen är att skapa ett beslutsunderlag för detaljplaneärende med avseende på olycksrisker. Rapporten ska presentera de förutsättningar kring vilken en ny detaljplan samt tillägg till befintlig plan för det aktuella planområdet kan genomföras. 1.3 Avgränsningar Riskbedömningen i denna rapport är avgränsad till att endast behandla olycksrisker som kan leda till negativa effekter på människors liv. Eventuella hälsoeffekter som uppkommer till följd av normal vardaglig vistelse inom planområdet beaktas inte. Miljöpåverkan under byggtid, brukartid eller till följd av en olyckshändelse beaktas inte i riskbedömningen. Risker som härstammar från uppsåtliga händelser eller illvilja beaktas inte i riskbedömningen. Riskobjekt som ligger långt ifrån ( 150 m) berörda byggnader har inte tagits med i analysen. Riskbedömningen ska uppdateras i enlighet med projektets olika skeden och vid ändringar i förutsättningar som har stor påverkan på resultatet av riskbedömningen. 1.4 Styrande dokument och riktlinjer Styrande dokument finns i form av olika lagstiftningar med tillhörande förordningar och föreskrifter samt riktlinjer och rekommendationer som anger när en riskanalys/riskutredning/riskbedömning ska eller bör utföras. Som stöd och som underlag till riktlinjer för värdering av risker används rapporten Riskhänsyn vid ny bebyggelse intill vägar och järnvägar med transporter av farligt gods samt bensinstationer [3]. Rapportens rekommendationer används som riktlinjer avseende risker i den fysiska planeringen i Stockholms län. I rapporten framgår bl a följande rekommendationer avseende bebyggelse intill vägar med transporter av farligt gods. Inom 100 m från transportled för farligt gods ska risksituation bedömas vid exploatering. 25 m närmast vägen bör lämnas byggnadsfritt. Tät kontorsbebyggelse närmare än 40 m från vägkant bör undvikas.

9 9 (42) Sammanhållen bostadsbebyggelse och placering av personintensiva verksamheter närmare än 75 m från vägkant bör undvikas. En riskbedömning som identifierar och analyserar eventuella risker och som visar på att en tolerabel/acceptabel risknivå kan erhållas, innebär att avsteg kan göras från de rekommenderade avstånden. Sedan 2006 har länsstyrelserna i Skåne, Västra Götalands och Stockholms län enats om att risker ska beaktas och bedömas inom 150 m från farligt godsled i samband med detaljplaneprocessen. Utöver ovanstående finns riktlinjer i rapporten Riskanalyser i detaljplaneprocessen vem, vad, när & hur [4], Lag (2010:1011) om brandfarliga och explosiva varor samt Boverkets Byggregler som är relevanta för projektet. 1.5 Underlag Följande underlag har bland annat använts i denna riskbedömning: Platsbesök. Möten/avstämning tillsammans med uppdragsgivare, arkitekt och övriga projektörer. Ritningsunderlag upprättade av BAU Arkitekter, BBH Arkitekter och ingenjörer samt Karavan Arkitektur och landskap. Diverse riskanalyser för närområdet [5,6,7,8]. Sprängämnesinspektionens föreskrifter (SÄIFS 1998:5) om tankstationer för metangasdrivna fordon [9]. Sprängämnesinspektionens föreskrifter (SÄIFS 2000:4) Cisterner, gasklockor, bergrum och rörledningar för brandfarlig gas [10]. Sprängämnesinspektionens föreskrifter (SÄIFS 2000:2) om hantering av brandfarliga vätskor med ändringar i SÄIFS 2000:5 [11]. Handbok från MSB om hantering av brandfarliga gaser och vätskor på bensinstationer [12]. Vägledning från MSB om tankstationer för metangasdrivna fordon [13]. Information från Michael Ullbrand, Structor, angående bussdepå [14]. 2 Metod Denna riskbedömning är upprättad med vägledning i en grundläggande modell för riskhantering framtagen av den Internationella elektrotekniska kommissionen [15]. Modellen som visas i Figur 1 är framtagen som ett stöd för riskhantering inom tekniska system men kan i dess fundamentala delar anses vara applicerbar även för riskutredningar i exempelvis detaljplaneärenden.

10 10 (42) Figur 1: Modell för riskhantering, återskapad från IEC (1995, s.41)(författarens översättning). Enligt IEC:s modell kan riskhantering delas upp i två block; riskbedömning och riskreduktion. Riskbedömningen består i sin tur dels av en riskanalys, dels en riskvärdering. 2.1 Riskanalys Omfattning och riskidentifiering Riskanalysen syftar till att definiera systemet/området som ska analyseras, identifiera risker samt göra en inledande uppskattning av desamma. I exempelvis detaljplaneärenden avgränsas normalt riskanalysen till att endast omfatta det berörda planområdet. I samband med definiering av systemet/området görs också en identifiering av skyddsobjekt, dvs de byggnader eller verksamheter inom planområdet gentemot vilka riskexponeringen ska utredas. Det kan röra sig om personintensiva lokaler, bostäder eller andra verksamheter som innebär en stadigvarande vistelse av människor. Vidare sker en identifiering av riskkällor, dvs potentiella verksamheter, transporter etc i områdets omgivning, vilka i samband med en viss oönskad händelse kan utgöra en fara för de personer som vistas inom det berörda området. Exempel på riskkällor kan vara transporter av farligt gods, bensinstationer, järnvägar etc. Riskidentifieringen omfattar en beskrivning av respektive riskkälla samt en initial bedömning av deras möjliga bidrag till den övergripande riskbilden. Den initiala bedömningen kan sägas utgöra en grovsållning bland riskkällorna för att identifiera vilka av dem som erfordrar en mer detaljerad analys. I arbetet med del av kv Posten 1 m fl har en grovanalys varit nödvändig för att undvika ett ohanterligt stort antal olycksscenarier för detaljerad analys. Grovanalysen bygger på att alla tänkbara scenarier diskuteras. För varje scenario som bedöms påverka områdets risknivå mer än marginellt värderas sannolikhet och konsekvens på en femgradig skala vid en gruppdiskussion. Resultaten från gruppdiskussionen redovisas i en riskmatris. Med hjälp av riskmatrisen sker en värdering av vilka risker som behöver analyseras vidare eller hanteras med hjälp av olika riskreducerande åtgärder. Om en identifierad risk ligger inom området tolerabel risknivå krävs normalt inga riskreducerande åtgärder eller någon vidare utredning. Om risken ligger inom området ej tolerabel risknivå innebär detta att en vidare utredning behövs som kan resultera i riskreducerande åtgärder.

11 11 (42) Riskuppskattning Riskuppskattningen är den huvudsakliga och mer detaljerade utredningen kring riskerna och dess förutsättningar. Riskuppskattningen ska beskriva hur riskerna kan initieras samt karaktären och frekvensen på dess skadliga konsekvenser, med syftet att presentera ett mått på risknivån. Riskuppskattningen baseras ofta på kvantitativa analyser såsom frekvens och konsekvensanalyser men kan även utgöras av kvalitativa resonemang. Det senare kan exempelvis vara aktuellt i de fall där kvantitativ information är otillräcklig. I sådana situationer kan dock samråd med sakkunniga anses motsvara en rimlig nivå. Det finns flera olika sätt att presentera risk. De vanligaste är individ- och samhällsrisk. Individrisk beskriver risken för att en individ omkommer och uttrycks i en frekvens per år. Individrisk redovisas vanligen i form av riskkonturer på en karta eller i form av ett diagram som visar risknivån som funktion av avståndet från riskkällan. Samhällsrisk återspeglar risken för ett helt område och resultatet beror på antalet personer som kan tänkas påverkas av risken. Samhällsrisk inkluderar samtliga personer som kan tänkas vistas inom ett område oavsett hur långvarig vistelsen är. Samhällsrisk redovisas ofta med en s k FN-kurva, där FN står för frequency number. FNkurvan beskriver sambandet mellan ackumulerad frekvens och antal omkomna. 2.2 Riskvärdering Allmänt Riskvärderingen innebär att de risker som identifieras och uppskattas i riskanalysfasen ska värderas och tolkas. Syftet med detta är att utreda huruvida riskerna är för stora eller kan anses vara acceptabla med hänsyn till den planerade verksamheten, och sedermera även fastställa om riskreducerade åtgärder krävs eller ej. Riskvärderingen grundas på fyra grundläggande principer [16]: 1. Rimlighetsprincipen - en verksamhet bör inte leda till risker som är rimliga att undvika. 2. Proportionalitetsprincipen - de totala riskerna förknippade med en verksamhet bör inte vara oproportionerligt stora i förhållande till verksamhetens fördelar. 3. Fördelningsprincipen - riskerna förknippade med en verksamhet bör vara skäligt fördelade i samhället i relation till nyttan med verksamheten. 4. Principen om undvikande av katastrofer - risker bör hellre realiseras i mindre olyckor med begränsade konsekvenser än tvärt om. För att underlätta riskvärderingen krävs någon form av acceptanskriterier. En del i detta består vanligen av att risker delas in i tre kategorier; generellt acceptabla, acceptabla under vissa förutsättningar och oacceptabla risker. En sådan uppdelning skapar två gränser; en gräns som avgör upp till vilken nivå risker generellt sett anses vara acceptabla och en gräns över vilka risker som inte får existera. I området mellan dessa två gränser, även kallat ALARP-området (as low as reasonably practicable) ska risker göras så små som möjligt med rimliga åtgärder. Risker som ligger nära den övre gränsen kan exempelvis tänkas accepteras antingen om riskreduktion är omöjlig, eller om kostnaderna för riskreduktionen är oproportionerligt stora. Risker som ligger nära den nedre gränsen kan tänkas accepteras om kostnaden för riskreducerande åtgärder överstiger nyttan. Figur 2 visar de tre kategorierna för värdering av risk.

12 12 (42) Figur 2: Konceptet med de två gränserna för acceptabla/oacceptabla risker, samt ALARP-området [15] Acceptanskriterier Sverige har i dagsläget inga nationellt fastlagda kriterier för acceptabla eller oacceptabla risker. Davidson m fl [16] har dock tagit fram förslag på acceptanskriterier avseende undre, respektive övre gränsen enligt resonemanget ovan. Dessa är enligt följande. Individrisk Övre gräns för ALARP-området: 10-5 per år. Övre gräns för område med huvudsakligen acceptabla risker: 10-7 per år. Samhällsrisk Övre gräns för ALARP-området: F=10-4 per år för N=1. Övre gräns för område med huvudsakligen acceptabla risker: F=10-6 per år för N=1. Lutning på FN-kurva: -1 (då antalet döda (N) ökar med en tiopotens minskar den ackumulerade frekvensen med en tiopotens). Övre gränsvärde för möjliga konsekvenser: Inget. Undre gränsvärde för tillämpning av kriterier: N= Tillämpningar i denna riskbedömning Denna riskbedömning görs i huvudsak kvalitativ, i vissa fall med stöd i kvantitativa beräkningar. Resonemang grundar sig på tidigare genomförda riskanalyser samt erfarenhetsmässiga bedömningar.

13 13 (42) 3 Beskrivning av berörda planområden och dess närhet 3.1 Befintliga byggnader Figur 3 visar översiktligt ytor i berört planområde. Posthuset 5 Tomtebodaterminalen 4 3 Järnväg/rangerbangård Plåtbyggnad, Pampas Marina 2 1 Essingeleden Figur 3. Översikt över befintliga byggnader i området. Öster om området passerar Ostkustbanan/Mälarbanan och intill den är en rangerbangård belägen. Söder om området passerar Essingeleden, vilken är en del av E4/E20. Södergående körfält är beläget närmast området. Tomtebodaterminalen som är den största byggnaden i området består av 5 huskroppar med befintlig verksamhet enligt följande: Hus 1 Lastning järnväg (1 plan hallbyggnad). Hus 2 Lastning lastbil (1 plan hallbyggnad med 1 källarplan). Hus 3 Logistikcentral (4 plan samt 1 källarplan och ett vindsplan med teknikrum). Eftersom det är hög våningshöjd finns även halvplan. Hus 4 Lastning lastbil (1 plan hallbyggnad med 1 källarplan). Hus 5 - Kontor (4 plan samt 1 källarplan, ett våningsplan är ett rent teknikplan).

14 14 (42) Figur 4. Översikt över huvudbyggnadens uppdelning. Intill Essingeleden, i höjd med avfarten mot berört område är en plåtbyggnad belägen som nyttjas till båtförvaring av Pampas Marina. Nordväst i området finns en större byggnad där Posten idag har verksamhet. Byggnaderna berörs eventuellt av ändringar i planområdet och kommer därför att analyseras i rapporten. 3.2 Föreslagna ändringar Figur 5 visar en bild över de föreslagna ändringarna i området. Befintlig hallbyggnad, byggnad 3 och 4, kommer efter förändringarna att inrymma verkstadsplatser för bussar på plan 2 i hus 3. Kolonnuppställning av bussar planeras på plan 2 i hus 4. Övriga plan kommer primärt att inrymma kontorsverksamhet men även utbildning kan komma att bli aktuellt. Utanför huvudbyggnaden mot spårområdet planeras en ny miljöstation. Utanför huvudbyggnaden planeras även uppställningsplats för bussar i två våningsplan samt tvätthall med två kontorsplan ovanpå. I anslutning till bussdepån planeras en biogasanläggning för tankning av bussar samt tankstation med etanol samt eventuellt biodiesel och spolarvätska. Övriga byggnader förutsätts inrymma samma typ av verksamhet som innan ändringarna. I intilliggande område på andra sidan Ekelundsvägen planeras ny bostadsbebyggelse. Ändringar i planen får inte påverka kommande bostadsplanering.

15 15 (42) Figur 5. Bild över förändringar i området. Bilden visar speciellt utformning av bussdepån, med parkering och tankningsplats m m. 3.3 Skyddsobjekt Med skyddsobjekt avses byggnader eller anläggningar som bedöms kunna påverkas av olyckor i eller utanför planområdet och för vilka det är aktuellt att bedöma vilken risk de är utsatta för (med avseende på olycka). Vart och ett av skyddsobjekten i området kommer att analyseras separat. Riskerna för respektive skyddsobjekt kommer att variera beroende på var i området objektet är beläget. Nedanstående lista redovisar de skyddsobjekt som analyseras i rapporten. Siffran i respektive karta markerar lokalisering av de olika skyddsobjekten, se figur 6. Befintliga byggnader där verksamheten inte förändras analyseras på grund av att riskkällor tillförs planområdet som kan påverka byggnadernas utformning och verksamhet. De skyddsobjekt som är placerade längre än 150 meter ifrån riskkälla har inte analyserats. Dock kommenteras de planer som ligger i närheten av berört planområde avseende ökade risknivåer, men dessa utreds inte som särskilda skyddsobjekt. 1. Byggnad Byggnad Byggnad Byggnad Byggnad Båtmagasin. 7. Essingeleden/E4-länken/Huvudstaleden. 8. Mälarbanan/Ostkustbanan. 9. Posthuset.

16 16 (42) Figur 6. Placering av identifierade skyddsobjekt. Essingeleden/E4-länken/Huvudstaleden och Mälarbanan/Ostkustbanan/bangården utgör riksintresse varför dessa utreds som skyddsobjekt. Risken för dessa bedöms dock endast ur ett egendomsperspektiv då man vistas där tillfälligt och personskador inte utgör den största risken. Risken bedöms utifrån en eventuell skada som innebär ett längre stopp för trafik. Längre stopp har av Brandkonsulten AB bedömts till mer än 24 timmar. 3.4 Riskkällor Redogörelse för de riskkällor som Brandkonsulten AB observerat inom/i anslutning till planområdet finns under respektive rubrik nedan. Bokstaven för respektive riskkälla hänvisar till en placering i området i figur Essingeleden (A) Söder om planområdet passerar Essingeleden vilken utgör primär väg för farligt godstransporter. Detta innebär att stora mängder transporter passerar området varje dag. På Essingeleden trasporteras ämnen av alla de nio farligt godsklasserna i varierande omfattning. Farligt gods är en vara eller ett ämne med sådana kemiska eller fysikaliska egenskaper att de i sig självt eller i kontakt med andra ämnen, t ex luft eller vatten, kan orsaka skador på människor, djur, egendom, miljö eller påverka transportmedlets säkra framförande Övriga vägar med farligt gods (B) Transporter av farligt gods kommer även att ske på mindre vägar i området, framförallt genom transporter till den planerade bussdepån. Transporterna utgörs primärt av biodiesel, etanol och spolarvätska. Avståndet till byggnaderna från de mindre vägarna är betydligt kortare än från Essingeleden men omfattningen av transporter är betydligt mindre samt fordonshastigheten lägre.

17 17 (42) Mälarbanan/Ostkustbanan (C) För Mälarbanan pågår arbetet med en järnvägsplan som innebär en utökning av befintlig trafikkorridor med två spår; ett norr om befintliga två spår och ett spår söder om. Det södra av dessa spår kommer att gå närmare planområdet än vad befintliga spår gör (uppskattningsvis ca 100 m från planområdet) Tomteboda rangerbangård (D) På Tomteboda rangerbangård rangeras bland annat transporter med farligt gods. Rangerbangården ligger i direkt anslutning till planområdet. Enligt Solna stads översiktsplan 2006 klassas Tomteboda rangerbangård som en riskfylld verksamhet [17]. Det anges inte mer om vad bedömningen bygger på Hantering biogas (E) Ca en tredjedel av bussarna inom depån drivs av biogas. Primärt kommer tankning av bussar ske utomhus från ramper via så kallad långsamtankning. Dock finns möjlighet till snabbtankning av enstaka bussar åt gången. Biogas är ett gasformigt biobränsle som bildas vid anaerob nedbrytning av organiskt material. Gasen består i huvudsak av kolvätet metan och koldioxid och är lättare än luft. Biogasen är en brandfarlig komprimerad gas med en övre/undre explosionsgräns på ca 7-20 procent gasinblandning (vid markatmosfärtryck och normal utom- eller inomhustemperatur) Hantering Etanol-E95 och spolarvätska (F) I anslutning till platsen där snabbtankning av biogas sker kommer även tankning och lossning av etanol och eventuellt biodiesel att ske, se F i figur 7. Cisterner för etanol och biodiesel kommer att förläggas under mark och omfattar ca 60 m³ vardera. Cisterner under mark minskar riskerna för brand och explosion betydligt. Enbart två bussar åt gången kan tanka etanol respektive biodiesel [14]. 95 procentig etanol är en brandfarlig vätska med en övre/undre explosionsgräns på ca 3,5 15 procent. Spolarvätskan, vilken klassas som brandfarlig vätska klass 1, kommer att förvaras i anslutning till tvätthallen i ett plastkärl som rymmer 6 m³. Biodieseln utgörs av 100 procent RME vilket innebär metylester av rapsolja. Biodieseln är inte en brandfarlig vätska då flampunkten överstiger 100 C (flampunkten är ca 200 C). Med hänsyn till att vätskan inte är brandfarlig och tankas inomhus kommer biodieseln inte att analyseras vidare i riskbedömningen Bussgarage/verkstad (G) Bussgaraget (plan 2 i huvudbyggnaden) omfattar maximalt uppställning av ca 40 bussar invändigt. Bussgaraget skiljs av brandtekniskt från bussverkstaden som finns på samma plan, se figur 7. I verkstaden kan ca 30 bussar ställas upp samtidigt E4-länken och Huvudstaleden (H) E4-länken är ett vägreservat avsett för en eventuell framtida förbifart av Norrtullsområdet genom att nuvarande E4:an fortsätter rakt norr ut vid trafikplats Tomteboda. Detta skulle innebära att E4:an efter en sådan ändring skulle gå i direkt anslutning väster om aktuellt planområde (vägen skulle gå ovan nuvarande marknivå vid planområdet). Vägförbindelsen finns med i tidigare stadsplaner och ska inte omöjliggöras men är i övrigt inte under utredning.

18 18 (42) Huvudstaleden är en öst-västlig anslutning mot Huvudsta från E4/E20 vid Trafikplats Tomteboda. Huvudstaleden kommer när den byggs om att ligga i anslutning till sydvästra delen av planområdet (mellan planområdet och E4/E20). Eventuellt kommer denna att förläggas i tunnel invid området. Huvudstaleden är en delvis utbyggd trafikled mellan trafikplats Karlberg och Ulvsundavägen. Även andra alternativ utreds eller har utretts, t.ex. en koppling till Bergslagsvägen eller Tritonvägen. Vägen har utretts i flera omgånger och finns för närvarande inte i Länsplanen. För Solna kommun är vägen ett angeläget projekt eftersom den skulle minska genomfartstrafiken genom främst Huvudsta men även på Frösundavägen och Solnavägen. Den del av Huvudstaleden som finns idag utgör sekundär led för transporter av farligt gods, vilket den kan antas göra även vid en eventuell omdragning. 3.5 Sammanfattande bild av skyddsobjekt och riskkällor. I figur 7 redovisas placering av skyddsobjekt och riskkällor. Bokstäver och siffror hänvisar tillbaka till respektive rubrik i föregående avsnitt. Figur 7. Identifierade skyddsobjekt och riskkällor i området. 3.6 Avstånd mellan skyddsobjekt och riskkälla Nedan redovisas de kortaste avstånden som uppgår mellan berörda byggnader och bedömda riskobjekt för respektive byggnad/område. Avstånden är endast ungefärliga, mätt på plankarta samt på kartfunktion på eniro.se (det senare när skyddsobjekt/ /riskkälla går utanför plankarta). Avstånden anger endast avstånd i planet. Höjdskillnader mellan riskkälla och skyddsobjekt anges där det är relevant i avsnitt riskuppskattning och värdering. Fält som gulmarkerats anger avstånd mellan riskkälla och skyddsobjekt som inte påverkas av planförslaget. Om avståndet är angivet till 0 m innebär det att skyddsobjekt och riskkälla antingen korsar varandra (planskilt) eller att ett objekt utgör både skyddsobjekt och riskkällan (dvs avståndet till sig själv). Kolumn H omfattar Huvudstaleden och E4-länken, vilka ännu inte är byggda. Avståndet är därför inte fastslaget och resonemang förs kring dessa under avsnitt riskuppskattning och värdering. Riskkälla/ Skyddsobjekt A B*** C D E**** F G H

19 19 (42) 1 ~18 m** ~50 m ~90m (~30m*) ~55m (~4m*) ~90 m ~90 m ~60 m 0 m 2 ~40 m ~80 m ~150 m ~70m ~80 m ~80 m ~40 m 0 m 3 ~110 m ~90 m ~150 m ~20m ~60 m ~60 m 0 m 0 m 4 ~90 m ~130 m ~150 m ~60m ~20 m ~20 m 0 m 0 m 5 >300 m ~180 m ~150 m ~20m ~120 m ~120 m 0 m 0 m 6 ~8 m ~14 m ~150 m ~160m ~20 m ~20 m ~50 m 0 m 7 0 m- 0 m 0 m ~100m ~50 m ~50 m ~90 m 0 m 8 0 m ~180m 0 m ~8m ~240 m ~240 m ~150 m 0 m 9 >400 m ~80 m >300m ~180 m ~190 m ~190 m ~170 m 0 m *Anger avstånd vid en utbyggnad av vagnhallen. **22m till ljusinsläpp (om avfartsrampen öppnas kortas avstånden med ca 8 m). ***Det är i dagsläget oklart hur vägar kommer att föläggas samt hur transporter av farligt gods kommer ske. Avstånden är mätta till det som är närmast av Pampaslänken, Ekelundsvägen eller Trafikplats Tomteboda, beroende på vilken som är närmast. ****Anger kortaste avstånd till någon del av gashantering (område). Skyddsobjekt 1 Byggnad 1 2 Byggnad 2 3 Byggnad 3 4 Byggnad 4 5 Byggnad 5 6 Byggnad 6 7 Essingeleden 8 Mälarbanan/Ostkustbanan 9 Posthuset Riskkälla A Essingeleden B Övriga vägar med farligt gods C Mälarbanan/Ostkustbanan D Tomteboda rangerbangård E Hantering biogas F Hantering Etanol E95/ Spolarvätska G Bussgarage/verkstad H E4-länken och Huvudstaleden

20 20 (42) 4 Riskidentifiering Detta avsnitt presenterar potentiella scenarier som Brandkonsulten AB har identifierat inom och i anslutning till respektive riskkälla. Riskidentifieringen baseras på platsbesök, informationsinhämtning samt uppgifter presenterade i tidigare genomförda riskanalyser i närområdet. De scenarier som inte tas upp under respektive riskkälla har vid den initiala bedömningen endast ansetts ha marginell påverkan på riskbilden i området och behandlas därmed inte vidare. 4.1 Essingeleden (A) Farligt gods kan enligt ADR-S [18], vilket är ett internationellt regelverk gällande farligt godstransporter på väg och i terräng, delas in i olika klasser för ämnen med liknande egenskaper. Tabell 1 redovisar klassificeringen och vilken typ av ämne som omfattas. Tabell 1. Klassificering och typ av ämne. Klass Ämne 1 Explosiva ämnen och föremål 2 Gaser 3 Brandfarliga vätskor 4 Brandfarliga ämnen m m 5 Oxiderande ämnen och organiska peroxider 6 Giftiga och smittförande ämnen 7 Radioaktiva ämnen 8 Frätande ämnen 9 Övriga farliga ämnen och föremål Enligt statistik från MSB (myndigheten för samhällsskydd och beredskap) kan mängden transporter med farligt gods uppskattas enligt nedanstående tabell. MSB har kartlagt mängder under sista kvartalet 1998 och under september månad års siffror utgör därmed ett bättre statistiskt underlag än siffrorna för Tabell 2. Mängd farligt gods som transporteras på Essingeleden. ADR-Klass E4/E20 Essingeleden under kvartal 4 (1998). Antal 1000 ton E4/E20 Essingeleden under sep (2006). Antal 1000 ton Total mängd, alla klasser Explosiva ämnen 0,2-0,5 0-0, Brandfarliga gaser 1,5-4, ,8 2.3 Giftiga gaser 0,05-0, , Brandfarliga vätskor , Skattning från statistik för september 2006 av procentuell andel som utgörs av Skattning från statistik för september 2006 av procentuell andel som utgörs av 2.3.

21 21 (42) 4. Fasta brännbara ämnen 0,2-0,7 0,3-0,69 5. Oxiderande ämnen 0,5-2,5 0-0,49 6. Giftiga ämnen 0,01-0,2 0,91-1,14 7. Radioaktiva ämnen - 0,001-0, Frätande ämnen ,6 9. Övriga ämnen och föremål 0, ,5 En olycka på Essingeleden där ett fordon som transporterar farligt gods är inblandad kan leda till utsläpp vilket kan påverka berört planområde. Är ämnet brandfarligt kan antändning av ett utsläpp leda till höga strålningsnivåer mot byggnaderna i området. Brandfarlig vätska utgör överlägset störst andel av alla transporter. Därefter är transporter med brandfarlig gas vanligast tillsammans med frätande ämnen. Med hänsyn till risken för personskador inom berört område kan dock frätande ämnen anses utgöra en liten risk då personer mestadels vistas inomhus och konsekvensområdet vid utsläpp är relativt kort. Andelen transporter med giftiga ämnen är relativt liten. Konsekvensen av ett utsläpp kan dock bli allvarlig för personer inom planområdet varför denna risk kommer att analyseras vidare. Brandfarlig vätska, brandfarlig gas och giftiga ämnen kan därför anses utgöra störst risk för personskador inom planområdet. En olycka med någon av dessa tre klasser kan anses täcka in övriga scenarier då risken bedöms vara avsevärt högre. De scenarier som kommer att analyseras vidare avseende Essingeleden är: A.1 Olycka med transport av brandfarlig vätska som leder till utsläpp och antändning. A.2 Olycka med transport av brandfarlig gas som leder till utsläpp och antändning. A.3 Olycka med transport av giftigt ämne som leder till utsläpp. 4.2 Övriga vägar med farligt gods (B) För de övriga vägar där farligt gods kommer att transporteras är avståndet till skyddsobjekt inom planområdet generellt sett kortare. Dock kan hastigheten med vilken farligt godstransporter färdas antas betydligt lägre än på Essingeleden. Frekvensen för transporter på de mindre vägarna är också avsevärt lägre. Den största risk som transporterna på de mindre vägarna bedöms utgöra är en olycka med transport av brandfarlig vätska som medför läckage och antändning. Inga betydande mängder transporter av brandfarlig eller giftig gas kommer att ske och med samma resonemang som för Essingeleden kommer därför nedanstående scenario att analyseras vidare: B.1 Olycka med transport av brandfarlig vätska som leder till utsläpp och antändning. 4.3 Mälarbanan/Ostkustbanan (C) På sträckan Mälarbanan/Ostkustbanan transporteras farligt gods enligt statistiken från 2011 och 2012 från Trafikverket[19]: Farligt gods transporteras i störst omfattning av Brandfarliga vätskor (RID-klass 3), Oxiderande ämnen (RID-klass 5.1), Gaser (RID-klass 2) och Övriga farliga ämnen (RID-klass 9) som tillsammans står för ~96 % av transporterad mängd Sprängämnen (RID-klass 1) transporteras i mycket liten omfattning, ~0,08 % av alla farligt godsförsändelser mellan jan 2011 och oktober 2012.

22 22 (42) Med hänsyn till de långa avstånden till byggnader i planområdet anser inte Brandkonsulten AB att några olycksscenarier behöver studeras närmare för olyckor på Ostkustbanan/Mälarbanan med avseende på risker dessa kan ge upphov till i planområdet. 4.4 Tomteboda rangerbangård (D) Brandkonsulten AB vet vid upprättandet av denna handling inte vilka mängder farligt gods som idag rangeras inom Tomteboda rangerbangård. Det är svårt att få ett fullständigt statistikmaterial över vilka transporter som sker på järnväg. Statistik från Green Cargo [20] avseende transport av farligt gods har varit tillgänglig för ett kvartal (maj-augusti) under Statistiken är uppdelad för Tomteboda respektive för sträckan Solna-Märsta. Statistiken nedan redovisar antalet vagnar, nettovikt och vilken RID-klass varorna tillhör för Tomteboda. Tabell 3. Statistik över farligt gods för Tomteboda. RID-klass Antal vagnar per kvartal Kommentar 2 (gaser) 16 Transporterna omfattar vikter mellan 39 och 47 ton och utgörs av brandfarlig gas. 3 (brandfarlig vätska) 5.1 (oxiderande ämne) 8 (frätande ämne) 45 Huvuddelen av transporterna omfattar ton (36 st). Övriga transporter sker med vikter mellan 12 och 28 ton. Två av transporterna redovisas med 0 kg vikt. BKAB antar att detta innebär att tankarna är tömda, men ej rengjorda. 32 Transporterna omfattar vikter mellan 52 och 63 ton. 8 Transporterna omfattar vikter mellan 5 och 31 ton Knappt hälften av transporterna sker med vikter mellan 49 och 64 ton. Övriga transporter sker med vikter mellan 8 och 21 ton. Totalt: 136 Ca 550 vagnar per år. Som referens och osäkerhetsanalys tillämpas även siffror från Trafikverket som rör alla farligt godstransporter genom Tomteboda (vare sig de rangeras eller inte). Brandkonsulten AB har utifrån frekvensen av transporter samt en grov uppskattning av potentiella skadeområden gjort bedömningen att följande skadescenarion bör studeras närmare: D.1 Olycka med brandfarlig vätska som leder till utsläpp och antändning. D.2 Olycka med brandfarlig gas som leder till utsläpp och antändning. D.3 Olycka med giftigt ämne som leder till utsläpp. 4.5 Hantering biogas (E) Biogasen kommer att ledas till det inhägnade området via en markförlagd 160 mm gasledning med flödet 700 normal m³/h och trycket 4 bar [14]. Gasledningen kommer sannolikt att dras från befintligt ledningsnät vid St: Eriksplan och ledas söderifrån in till gaslagret. Gaslagret kommer att omfatta 96 m³ geometrisk volym (48 tuber á 2 m³).

23 23 (42) Bredvid gaslagret planeras en kompressorbyggnad vars syfte är att bygga upp trycket till 250 bar, vilket är det tryck biogasen har i bussarna. Gaslagerbyggnadens och kompressorbyggnadens placering i planområdet framgår i figur 8. Från gaslagret leds biogasen via ledning i mark till de fem ramperna, varav tre på övre bussdäcket, där långsamtankning sker (primärt under natten) samt till tankplatsen för snabbtankning. Teoretiskt kan alla bussar långsamtankas samtidigt vid ramperna. Enbart en buss åt gången kan snabbtankas. Snabbtankning av en biogasbuss tar cirka 7 minuter och tanken på en biogasbuss rymmer 400 normal m³. Hantering av biogas är förenat med risker med hänsyn till att gasen är brandfarlig. Skulle gasläckage ske kan en explosion inträffa. Dock måste gas-luft blandningen ligga inom explosionsgränserna samtidigt som en antändning sker. Efter den övergripande scenarioidentifieringen avseende biogashanteringen samt genomgång av en befintlig riskanalys upprättad för den planerade bussdepån vid Fredriksdal [5] gör Brandkonsulten AB bedömningen att följande scenarier bör studeras närmare: E.1 Läckage som leder till antändning av gaslager. E.2 Brand i buss vid tankningsramp. E.3 Läckage som leder till antändning av buss vid tankning. E.4 Påkörning av gaslager som leder till utsläpp och antändning. Figur 8. Översiktlig bild över gashantering. 4.6 Hantering Etanol-E95/Spolarvätska (F) Lossning/tankning av brandfarlig vätska innefattar risker. Vid lossning och tankning kan läckage ske, bland annat vid överfyllnad, vilket kan leda till brand. Brandkonsulten AB har med hänsyn till riskerna vid lossning och tankning gjort bedömningen att följande scenarier bör studeras närmare: E.1 Brand vid lossning av etanol. E.2 Brand vid pump (etanol). Etanolen har en lägre flampunkt än spolarvätskan samt förekommer i betydligt större mängd. Med hänsyn till dessa två faktorer görs bedömningen att det enbart är etanolen som vidare behöver studeras.

24 24 (42) Lossningsplats och tankningsplats för etanol har förutsatts vara placerat minst 100 m från planerad bostadsbebyggelse i Ekelundsområdet. Detta för att inte hindra eller påverka utformningen av bostäderna. 4.7 Bussgarage/verkstad (G) Om en brand uppkommer, antingen i bussgaraget eller i verkstaden, kan brandens omfattning bli stor. I verkstaden kommer det finnas biogasbussar, men även bussar med etanol och biodiesel kommer att förekomma. Inom plåtverkstaden kommer svetsning att ske vilket kan utgöra en källa till antändning. Efter den övergripande scenarioidentifieringen avseende biogashanteringen samt genomgång av en befintlig riskanalys upprättad för den planerade bussdepån vid Fredriksdal [5] gör Brandkonsulten AB bedömningen att följande scenario bör studeras närmare: G.1 Gasutsläpp som leder till antändning. 4.8 E4-länken och Huvudstaleden (H) E4-länken och Huvudstaleden är planerade vägar som ännu inte byggts eller beslutats om att byggas men som ska beaktas ur risksynpunkt. Vägarna kommer sannolikt att utgöra primär eller sekundär farligt gods-led vilket kan komma att påverka planområdet i någon omfattning. Både Huvudstaleden och E4-länken skulle ligga i omedelbar anslutning till planområdet. E4-länken är i och med ombyggnationen av befintlig vägsträcka under Norra Stationsområdet troligen inte aktuell inom överskådlig tid men Huvudstaleden är en mycket angelägen vägförbindelse för Solna kommun eftersom den skulle minska genomfartstrafiken i andra delar av kommunen. Huvudstaleden är i princip en förlängning av nuvarande Pampaslänken västerut. Tanken är att förlägga vägen väster om E4 och Tomtebodaterminalen i tunnel, antingen under Huvudsta eller Ingenting. Huvudstaleden är delvis utbyggd mellan trafikplats Karlberg och Ulvsundavägen. Även andra alternativ utreds eller har utretts, t.ex. en koppling till Bergslagsvägen eller Tritonvägen. Vägen har utretts i flera omgånger och ska inte omöjliggöras i samband med bussdepån. Omfattningen av osäkerheter samt avsaknad av statistik och förutsättningar medför att en värdering av risken kopplat till dessa riskkällor är svårbedömd. Det som bör säkerställas är att vägen inte passerar över området och en brand i exempelvis flera bussar eller i tankbil vid lossning av brandfarlig vara kan skada vägens konstruktion. Beroende på var vägen hamnar kan detta innebära en risk. Brandkonsulten AB:s bedömning är dock utifrån den information som idag finns, där Huvudstaleden förläggs i tunnel förbi planområdet och E4-länken inte är aktuell inom överskådlig tid, att en eventuell utbyggnad av Huvudstaleden och E4-länken inte kommer att påverkas av förändringarna i berört planområde. 4.9 Sammanfattning av identifierade scenarier för vidare analys Nedan presenteras de scenarier som efter den övergripande scenarioidentifieringen bedömts påverka aktuellt planområde i mer än marginell omfattning och som därmed behöver hanteras i en mer detaljerad analys. För övriga scenarier som kan tänkas uppkomma i anslutning till riskkällorna har risken bedömts lägre än för de som sammanfattas i tabellen. Övriga scenarier kan därför anses hanterade genom att de mer riskfyllda scenarierna analyseras vidare.

25 25 (42) Lossningsplatsen för etanol och biodiesel ska uppfylla de generella säkerhetskrav som branschen och MSB ställer avseende avstånd från avluftningsrör/mätarskåp etc, brunnar, säkerhetssystem m m. Avståndkrav föreligger även mellan gasdispenser och olika delar tillhörande etanolhanteringen, som lossningsplats, och mätarskåp etc vilka antas uppfyllas. Brandkonsulten AB har förutsätt att LBE (lagen om brandfarliga och explosiva varor) uppfylls. Tabell 4. Sammanfattande tabell över scenarier för vidare analys. NR Riskkälla Scenario A.1 Essingelden Olycka med brandfarlig vätska + utsläpp och antändning A.2 Essingelden Olycka med brandfarlig gas + utsläpp och antändning A.3 Essingelden Olycka med giftigt ämne + utsläpp B.1 Övriga vägar med farligt gods Olycka med brandfarlig vätska + utsläpp och antändning D.1 Tomteboda rangerbangård Olycka med brandfarlig vätska + utsläpp och antändning D.2 Tomteboda rangerbangård Olycka med brandfarlig gas + utsläpp och antändning D.3 Tomteboda rangerbangård Olycka med giftigt ämne + utsläpp E.1 Hantering biogas Läckage + antändning gaslager E.2 Hantering biogas Brand i buss vid tankningsramp E.3 Hantering biogas Läckage + antändning buss vid tankning E.4 Hantering biogas Påkörning gaslager + utsläpp och antändning F.1 Hantering etanol-e95/ Spolarvätska F.2 Hantering etanol- E95/Spolarvätska Brand vid lossning (etanol) Brand vid pump (etanol) G.1 Bussgarage/verkstad Gasutsläpp + antändning

26 26 (42) 5 Riskuppskattning och värdering I detta avsnitt görs en uppskattning och värdering av de risker som kan uppkomma på grund av de identifierade riskkällorna/scenarierna. Förutom att uppskatta och värdera aktuella risknivåer syftar avsnittet även till att fastställa vilka risker som kräver riskreducerande åtgärder. 5.1 Grovanalys Genom grovanalys har identifierade scenarier (avsnitt 4.9) kvalitativt värderats avseende sannolikhet och konsekvens och utifrån det placerats i en riskmatris. En identifiering av möjliga scenarier som kan leda till olyckor har genomförts. Till grund för riskidentifieringen ligger det material som tagits fram kring respektive riskkälla samt platsbesök. Identifieringen av risker har genomförts av en riskanalysgrupp. Varje scenario har värderats enskilt med avseende på konsekvens och sannolikhet av samma riskanalysgrupp som identifierat scenarierna. Värderingarna har skett i form av skattningar och bedömningar. Skattningarna och bedömningarna är endast grova och graderas i en femgradig skala enligt tabell 5. Konsekvenserna anges i en relativ skala för omfattning av personskador. Sannolikheten för att en skada ska inträffa anges i skadetillfällen per år. Skalan för sannolikhet är en exponentiell skala, där 5 motsvarar en händelse som bedöms inträffa mer än en gång per år, medan sannolikheten 1 motsvarar en händelse som bedöms inträffa mindre än en gång per tusen år Riskmatris Figuren nedan illustrerar resultatet av grovanalysen. Scenarier som beskrivits i avsnitt 4.9 är markerade med dess nummer i riskmatrisen för att illustrera den bedömda risken för varje enskilt scenario. Tabell 5. Riskmatris. Mycket stor sannolikhet Mer än 1 gång/år 5 Stor sannolikhet 1 gång per 1 10 år 4 E.2 Sannolik; 1 gång per år 3 E.3,F.2 A.1,D.1 Liten sannolikhet 1 gång per år 2 B.1 F.1 A.2,A.3,G.1, D.2,D.3 Osannolik Mindre än 1 gång per 1000 år 1 E.1*,E.4* Övergående lindriga obehag Enstaka skadade, varaktiga obehag Enstaka svårt skadade, svåra obehag Enstaka förolyckade, flera svårt skadade Flera förolyckade, större antal svårt skadade * Påverkan på Essingeleden som skyddsobjekt.