Del av kv Posten 1 m fl, Tomteboda

Transkript

1 1 (68) Del av kv Posten 1 m fl, Tomteboda Ändring av detaljplan Riskbedömning, rev F

2 2 (68) Del av kv Posten 1 m fl, Tomteboda, ny detaljplan, Riskbedömning, rev F Uppdragsgivare: Svefa Fastighetsutveckling AB Upprättad av: Lina Åteg Brandingenjör/Civilingenjör riskhantering Henric Fält (f d Svensson) Brandingenjör/Civilingenjör riskhantering Oscar Löfgren Ferraz Brandingenjör Internkontrollerad av: Magnus Nordberg Brandingenjör/Civilingenjör riskhantering Revidering F LÅ, HS, OLF MN Revidering E LÅ, HS, OLF MN Revidering D LÅ, HS, OLF MN Revidering C LÅ, HS, OLF MN Revidering B LÅ, HS, OLF MN Revidering A LÅ, HS, OLF MN Version LÅ, HS,OLF MN Utgåva Datum Utförd av Kontrollerad av

3 3 (68) Innehållsförteckning Sammanfattning Inledning Bakgrund Syfte och mål Avgränsningar Styrande dokument och riktlinjer Underlag Metod Riskanalys Riskvärdering Tillämpningar i denna riskbedömning Beskrivning av berörda planområden och dess närhet Befintliga byggnader Föreslagna ändringar Skyddsobjekt Riskkällor Sammanfattande bild av skyddsobjekt och riskkällor Avstånd mellan skyddsobjekt och riskkälla Riskidentifiering Essingeleden (A) Övriga vägar med farligt gods (B) Mälarbanan/Ostkustbanan (C) Tomteboda rangerbangård (D) Hantering biogas (E) Hantering Etanol-E95 (F) Bussgarage/verkstad (G) E4-länken och Huvudstaleden (H) Hantering spolarvätska (I) Sammanfattning av identifierade scenarier för vidare analys Riskuppskattning och värdering Grovanalys Scenarier för detaljerad analys Essingeleden Rangerbangården Hantering biogas Bussgarage/verkstad Frekvensberäkningar Konsekvensberäkningar Individ och samhällsrisk Individrisk Samhällsrisk Riskreducerande åtgärder Kommentarer och värdering av risknivå efter åtgärder Hantering av osäkerheter... 44

4 4 (68) 11 Slutsatser Förslag till formulering i detaljplan Referenser Bilaga A beräkning av strålningsnivåer från pölbrand Beräkning av infallande strålning Diskussion och slutsatser Bilaga B Frekvensberäkningar Transporter av farligt gods på väg Frekvens för trafikolycka med farligt godsfordon Transporter av farligt gods på järnväg Frekvensberäkning Sannolikheter för skadeutfall och konsekvenser Bilaga C Analys av konsekvenser vid olycka med brandfarlig gas på Essingeleden och Rangerbangården Bilaga D Analys av konsekvenser vid olycka med giftig gas på Essingeleden 66

5 5 (68) Sammanfattning Brandkonsulten AB har på uppdrag av Svefa Fastighetsutveckling AB genomfört en riskbedömning för området del av kv Posten 1 m fl, Tomteboda i Solna kommun med a- vseende på ändring/tillägg av detaljplan. Denna version av riskbedömningen utgör en reviderad utgåva där hänsyn tagits till länsstyrelsens synpunkter. Inom- och i direkt anslutning till området finns ett flertal riskkällor att ta hänsyn till vid planering och anpassning av bebyggelse. Nordöst om området finns en befintlig järnväg där farligt gods passerar och även lastas om. Sydväst om området passerar Essingeleden (E4:an) med södergående körriktning närmst berört område. Essingeleden utgör en primär farligt gods-led. I den nya detaljplanen planeras bussdepå med tillhörande anläggning för tankning av primärt biogas men även etanol, biodiesel och spolarvätska. Detta innebär att en ny riskkälla införs i området. Slutsats Utifrån resultatet av riskbedömningen har konstaterats att förändring av verksamheten inom planområdet är möjligt. Risken som tillförs området med den föreslagna bussdepån är acceptabel under förutsättning att riskreducerande åtgärder vidtas samt att väsentliga befintliga förhållanden behålls. Detaljer kring riskreducerande åtgärder och befintliga förhållanden återfinns i kapitel 9. Brandkonsulten AB:s bedömning är att begränsning av verksamhet inom planområdet inte är nödvändig och att föreslagna idéer kring förändringar är möjliga utan att risken i området blir oacceptabelt hög. Utifrån genomförd riskbedömning ges följande förslag på skrivelse i detaljplanen: - Utrymning från byggnaderna ska kunna ske bort från en riskkälla. Detta innebär att det alltid ska finnas en alternativ väg att tillgå om det inträffat något vid någon av riskkällorna. - Fasader inom 30 m från spårområdet och som vetter mot spårområdet utförs med obrännbart fasadmaterial upp till en höjd av 23 m. - Utrymningstrapphus med glasade ytor inom 30 m från spårområdet och som vetter mot spårområdet utförs med glas i lägst brandteknisk klass EW Skydd mot påkörning av gascentral anordnas. - Friskluftsintag placeras med hänsyn tagen till risker i anslutning till rangerbangården och Essingeleden. - Central avstängning för respektive ventilationssystem ska anordnas. Med utgångspunkt i riskbedömningen och med hänsyn till riskreducerande åtgärder behöver typ av verksamhet inom planområdet inte regleras i planen. Den planerade verksamheten bedöms heller inte påverka intilliggande planområden i sådan utsträckning att åtgärder behöver vidtas för att reducera risken.

6 6 (68) 1 Inledning Brandkonsulten AB har på uppdrag av Svefa Fastighetsutveckling AB genomfört en riskbedömning för del av kv Posten 1 m fl, Tomteboda i Solna kommun med avseende på ny detaljplan. I följande avsnitt ges en beskrivning av projektet där bakgrund, syfte, mål etc redovisas. Denna version av riskbedömningen utgör en revidering där hänsyn tagits till Länsstyrelsens kommentarer. Revideringar gentemot föregående version markeras med kantlinje i högermarginalen. 1.1 Bakgrund Tillägg och en ny detaljplan för del av kv Posten 1 m fl, Tomteboda, området intill Essingeleden i höjd med rangerbangården, planeras. Utomhusmiljön, entréområde, depåområde samt gång- och cykelstråk hanteras i en ny detaljplan. För huvudbyggnaden, Tomtebodaterminalen, sker ett tillägg i befintlig detaljplan. Figur 1: Illustration där det färgade området redovisar nya planen och övriga delen där tillägg görs. Idag nyttjas de befintliga byggnaderna inom del av kv Posten 1 m fl för lastning av gods, logistikcentral och kontorsverksamhet. Nu planeras våning 2 av den stora hallbyggnaden inom Posten 1, tillsammans med yta utanför byggnaden, att nyttjas som bussdepå. För de övre planen planeras främst kontor.

7 7 (68) Postterminalen är senast planlagd 1998 (P98/0826). I detaljplanen finns förutom befintliga byggnader byggrätt för utveckling av vagnhallen i sydost. Pampaslänken, Essingeleden samt av och påfarter mot E4/E20 intill aktuellt område berörs av äldre detaljplaner; 0407/1969 samt 0404/1968. E4-länken är planlagd förbi området mot väster. Gällande detaljplan är 0405/1972. Järnvägs- och bangårdsområdena norr och öster om planområdet är ej planlagda. Inom- och i direkt anslutning till området finns ett flertal riskkällor att ta hänsyn till vid planering och anpassning av bebyggelse. Nordöst om området finns en befintlig järnväg där farligt gods passerar och även lastas om. Sydväst om området passerar Essingeleden (E4:an) med södergående körriktning närmst berört område. Essingeleden utgör en primär farligt gods-led. I den nya detaljplanen planeras bussdepå med tillhörande anläggning för tankning av primärt biogas men även etanol, biodiesel och spolarvätska. Detta innebär att en ny riskkälla införs i området. Tre större riskkällor återfinns därmed i området som kan komma att påverka utformningen av byggnader i den ändrade detaljplanen. Riskbilden i området är komplex i flera avseenden. Byggnaderna inom aktuell del av kv Posten 1 m fl är mer eller mindre omringade av riskkällor (Essingeleden, bangården och kommande tankanläggning). En bedömning av hur stor risk dessa utgör för byggnaderna och dess verksamheter kommer därför att genomföras. Dessutom är Essingeleden och järnvägen riksintresse, vilket innebär att de inte bara utgör riskkällor utan även skyddsobjekt. Risknivån för Essingeleden och järnvägen får inte påverkas i oacceptabelt stor utsträckning då de är nödvändiga för samhällets funktion. Enligt länsstyrelserna i Skåne, Stockholms och Västra Götalands län ska riskhanteringsprocessen bland annat beaktas vid framtagandet av detaljplaner inom 150 m från transportled med farligt gods [1]. Denna riskbedömning, med avseende på detaljplanearbetet, upprättas med anledning av länsstyrelsens krav för att utreda huruvida planerad bebyggelse och verksamhet kan tillåtas på området. Om risknivån inte bedöms uppfylla acceptabla nivåer kan riskreducerande åtgärder eventuellt vidtas för att på så sätt kunna uppnå en godtagbar risknivå. Den största förändringen från befintlig detaljplan är den nya riskkälla som införs med bussdepån (primärt biogasanläggning). Brandkonsulten AB har tidigare gjort en grov bedömning av riskerna i området för eventuell förändring av verksamhet [2]. Slutsatserna visade på att förändring av verksamhet var möjlig och att åtgärder på byggnaderna troligen skulle erfordras. En mer omfattande riskanalys var dock nödvändig för att fastställa detaljer kring åtgärder varför denna analys blivit aktuell. 1.2 Syfte och mål Denna rapport utgör riskbedömning i samband med framtagande av ny och ändrad detaljplan för del av kv Posten 1 m fl, Tomteboda i Solna kommun. Riskbedömningen syftar dels till att identifiera och värdera risker som kan påverka den föreslagna planförändringen med bussdepå, tillägg i gällande plan, kontor, konferens samt utbildning och dels till att vid behov presentera förslag på riskreducerande åtgärder, vilka innebär en för ändamålet acceptabel risknivå. Målet med riskbedömningen är att skapa ett beslutsunderlag för detaljplaneärende med avseende på olycksrisker. Rapporten ska presentera de förutsättningar kring vilken en ny detaljplan samt tillägg till befintlig plan för det aktuella planområdet kan genomföras.

8 8 (68) 1.3 Avgränsningar Riskbedömningen i denna rapport är avgränsad till att endast behandla olycksrisker som kan leda till negativa effekter på människors liv. Eventuella hälsoeffekter som uppkommer till följd av normal vardaglig vistelse inom planområdet beaktas inte. Miljöpåverkan under byggtid, brukartid eller till följd av en olyckshändelse beaktas inte i riskbedömningen. Risker som härstammar från uppsåtliga händelser eller illvilja beaktas inte i riskbedömningen. Riskobjekt som ligger långt ifrån ( 150 m) berörda byggnader har inte tagits med i analysen. Riskbedömning har gjorts för byggnader och människor inom den nya planen samt för de delar där tillägg i plan genomförs. Riskbedömningen ska uppdateras i enlighet med projektets olika skeden och vid ändringar i förutsättningar som har stor påverkan på resultatet av riskbedömningen. Bedömningar i detta dokument har förutsatt att åtgärder och skyddsavstånd enligt LBE (Lagen om brandfarlig och explosiv vara), SÄIFS riktlinjer m m är uppfyllda. 1.4 Styrande dokument och riktlinjer Styrande dokument finns i form av olika lagstiftningar med tillhörande förordningar och föreskrifter samt riktlinjer och rekommendationer som anger när en riskanalys/riskutredning/riskbedömning ska eller bör utföras. Som stöd och som underlag till riktlinjer för värdering av risker används rapporten Riskhänsyn vid ny bebyggelse intill vägar och järnvägar med transporter av farligt gods samt bensinstationer [3]. Rapportens rekommendationer används som riktlinjer avseende risker i den fysiska planeringen i Stockholms län. I rapporten framgår bl a följande rekommendationer avseende bebyggelse intill vägar med transporter av farligt gods. Inom 100 m från transportled för farligt gods ska risksituation bedömas vid exploatering. 25 m närmast vägen bör lämnas byggnadsfritt. Tät kontorsbebyggelse närmare än 40 m från vägkant bör undvikas. Sammanhållen bostadsbebyggelse och placering av personintensiva verksamheter närmare än 75 m från vägkant bör undvikas. I rapporten framgår även rekommendationer avseende bebyggelse intill järnvägar med transporter av farligt gods. 25 m närmast järnvägen bör lämnas byggnadsfritt. Tät kontorsbebyggelse närmare än 25 m från spårkant bör undvikas. Sammanhållen bostadsbebyggelse och placering av personintensiva verksamheter närmare än 50 m från spårkant bör undvikas. En riskbedömning som identifierar och analyserar eventuella risker och som visar på att en tolerabel/acceptabel risknivå kan erhållas, innebär att avsteg kan göras från de rekommenderade avstånden. Sedan 2006 har länsstyrelserna i Skåne, Västra Götalands och Stockholms län enats om att risker ska beaktas och bedömas inom 150 m från farligt godsled i samband med detaljplaneprocessen.

9 9 (68) Utöver ovanstående finns riktlinjer i rapporten Riskanalyser i detaljplaneprocessen vem, vad, när & hur [4], Lag (2010:1011) om brandfarliga och explosiva varor samt Boverkets Byggregler som är relevanta för projektet. 1.5 Underlag Följande underlag har bland annat använts i denna riskbedömning: Platsbesök. Möten/avstämning tillsammans med uppdragsgivare, arkitekt och övriga projektörer. Ritningsunderlag upprättade av BAU Arkitekter, BBH Arkitekter och ingenjörer samt Karavan Arkitektur och landskap. Diverse riskanalyser för närområdet [5,6,7,8]. Sprängämnesinspektionens föreskrifter (SÄIFS 1998:5) om tankstationer för metangasdrivna fordon [9]. Sprängämnesinspektionens föreskrifter (SÄIFS 2000:4) Cisterner, gasklockor, bergrum och rörledningar för brandfarlig gas [10]. Sprängämnesinspektionens föreskrifter (SÄIFS 2000:2) om hantering av brandfarliga vätskor med ändringar i SÄIFS 2000:5 [11]. Handbok från MSB om hantering av brandfarliga gaser och vätskor på bensinstationer [12]. Vägledning från MSB om tankstationer för metangasdrivna fordon [13]. Information från Michael Ullbrand, Structor, angående bussdepå [14]. 2 Metod Denna riskbedömning är upprättad med vägledning i en grundläggande modell för riskhantering framtagen av den Internationella elektrotekniska kommissionen [15]. Modellen som visas i Figur 2 är framtagen som ett stöd för riskhantering inom tekniska system men kan i dess fundamentala delar anses vara applicerbar även för riskutredningar i exempelvis detaljplaneärenden. Figur 2: Modell för riskhantering, återskapad från IEC (1995, s.41)(författarens översättning). Enligt IEC:s modell kan riskhantering delas upp i två block; riskbedömning och riskreduktion. Riskbedömningen består i sin tur dels av en riskanalys, dels en riskvärdering.

10 10 (68) 2.1 Riskanalys Omfattning och riskidentifiering Riskanalysen syftar till att definiera systemet/området som ska analyseras, identifiera risker samt göra en inledande uppskattning av desamma. I exempelvis detaljplaneärenden avgränsas normalt riskanalysen till att endast omfatta det berörda planområdet. I samband med definiering av systemet/området görs också en identifiering av skyddsobjekt, dvs de byggnader eller verksamheter inom planområdet gentemot vilka riskexponeringen ska utredas. Det kan röra sig om personintensiva lokaler, bostäder eller andra verksamheter som innebär en stadigvarande vistelse av människor. Vidare sker en identifiering av riskkällor, dvs potentiella verksamheter, transporter etc i områdets omgivning, vilka i samband med en viss oönskad händelse kan utgöra en fara för de personer som vistas inom det berörda området. Exempel på riskkällor kan vara transporter av farligt gods, bensinstationer, järnvägar etc. Riskidentifieringen omfattar en beskrivning av respektive riskkälla samt en initial bedömning av deras möjliga bidrag till den övergripande riskbilden. Den initiala bedömningen kan sägas utgöra en grovsållning bland riskkällorna för att identifiera vilka av dem som erfordrar en mer detaljerad analys. I arbetet med del av kv Posten 1 m fl har en grovanalys varit nödvändig för att undvika ett ohanterligt stort antal olycksscenarier för detaljerad analys. Grovanalysen bygger på att alla tänkbara scenarier diskuteras. För varje scenario som bedöms påverka områdets risknivå mer än marginellt värderas sannolikhet och konsekvens på en femgradig skala vid en gruppdiskussion. Resultaten från gruppdiskussionen redovisas i en riskmatris. Med hjälp av riskmatrisen sker en värdering av vilka risker som behöver analyseras vidare eller hanteras med hjälp av olika riskreducerande åtgärder. Om en identifierad risk ligger inom området tolerabel risknivå krävs normalt inga riskreducerande åtgärder eller någon vidare utredning. Om risken ligger inom området ej tolerabel risknivå innebär detta att en vidare utredning behövs som kan resultera i riskreducerande åtgärder Riskuppskattning Riskuppskattningen är den huvudsakliga och mer detaljerade utredningen kring riskerna och dess förutsättningar. Riskuppskattningen ska beskriva hur riskerna kan initieras samt karaktären och frekvensen på dess skadliga konsekvenser, med syftet att presentera ett mått på risknivån. Riskuppskattningen baseras ofta på kvantitativa analyser såsom frekvens och konsekvensanalyser men kan även utgöras av kvalitativa resonemang. Det senare kan exempelvis vara aktuellt i de fall där kvantitativ information är otillräcklig. I sådana situationer kan dock samråd med sakkunniga anses motsvara en rimlig nivå. Det finns flera olika sätt att presentera risk. De vanligaste är individ- och samhällsrisk. Individrisk beskriver risken för att en individ omkommer och uttrycks i en frekvens per år. Individrisk redovisas vanligen i form av riskkonturer på en karta eller i form av ett diagram som visar risknivån som funktion av avståndet från riskkällan. Samhällsrisk återspeglar risken för ett helt område och resultatet beror på antalet personer som kan tänkas påverkas av risken. Samhällsrisk inkluderar samtliga personer som kan tänkas vistas inom ett område oavsett hur långvarig vistelsen är. Samhällsrisk redovisas ofta med en s k FN-kurva, där FN står för frequency number. FNkurvan beskriver sambandet mellan ackumulerad frekvens och antal omkomna.

11 11 (68) 2.2 Riskvärdering Allmänt Riskvärderingen innebär att de risker som identifieras och uppskattas i riskanalysfasen ska värderas och tolkas. Syftet med detta är att utreda huruvida riskerna är för stora eller kan anses vara acceptabla med hänsyn till den planerade verksamheten, och sedermera även fastställa om riskreducerade åtgärder krävs eller ej. Riskvärderingen grundas på fyra grundläggande principer [16]: 1. Rimlighetsprincipen - en verksamhet bör inte leda till risker som är rimliga att undvika. 2. Proportionalitetsprincipen - de totala riskerna förknippade med en verksamhet bör inte vara oproportionerligt stora i förhållande till verksamhetens fördelar. 3. Fördelningsprincipen - riskerna förknippade med en verksamhet bör vara skäligt fördelade i samhället i relation till nyttan med verksamheten. 4. Principen om undvikande av katastrofer - risker bör hellre realiseras i mindre olyckor med begränsade konsekvenser än tvärt om. För att underlätta riskvärderingen krävs någon form av acceptanskriterier. En del i detta består vanligen av att risker delas in i tre kategorier; generellt acceptabla, acceptabla under vissa förutsättningar och oacceptabla risker. En sådan uppdelning skapar två gränser; en gräns som avgör upp till vilken nivå risker generellt sett anses vara acceptabla och en gräns över vilka risker som inte får existera. I området mellan dessa två gränser, även kallat ALARP-området (as low as reasonably practicable) ska risker göras så små som möjligt med rimliga åtgärder. Risker som ligger nära den övre gränsen kan exempelvis tänkas accepteras antingen om riskreduktion är omöjlig, eller om kostnaderna för riskreduktionen är oproportionerligt stora. Risker som ligger nära den nedre gränsen kan tänkas accepteras om kostnaden för riskreducerande åtgärder överstiger nyttan. Figur 3 visar de tre kategorierna för värdering av risk. Figur 3: Konceptet med de två gränserna för acceptabla/oacceptabla risker, samt ALARP-området [15] Acceptanskriterier Sverige har i dagsläget inga nationellt fastlagda kriterier för acceptabla eller oacceptabla risker. Davidson m fl [16] har dock tagit fram förslag på acceptanskriterier avseende undre, respektive övre gränsen enligt resonemanget ovan. Dessa är enligt följande. Individrisk Övre gräns för ALARP-området: 10-5 per år.

12 12 (68) Övre gräns för område med huvudsakligen acceptabla risker: 10-7 per år. Samhällsrisk Övre gräns för ALARP-området: F=10-4 per år för N=1. Övre gräns för område med huvudsakligen acceptabla risker: F=10-6 per år för N=1. Lutning på FN-kurva: -1 (då antalet döda (N) ökar med en tiopotens minskar den ackumulerade frekvensen med en tiopotens). Övre gränsvärde för möjliga konsekvenser: Inget. Undre gränsvärde för tillämpning av kriterier: N= Tillämpningar i denna riskbedömning Denna riskbedömning görs i huvudsak kvalitativ, i vissa fall med stöd i kvantitativa beräkningar. Resonemang grundar sig på tidigare genomförda riskanalyser samt erfarenhetsmässiga bedömningar. Individ och samhällsrisk presenterats med stöd av kvantitativa beräkningar.

13 13 (68) 3 Beskrivning av berörda planområden och dess närhet 3.1 Befintliga byggnader Figur 3 visar översiktligt ytor i berört planområde. Posthuset 5 Tomtebodaterminalen 4 3 Järnväg/rangerbangård Plåtbyggnad, Pampas Marina 2 1 Essingeleden Figur 4. Översikt över befintliga byggnader i området. Öster om området passerar Ostkustbanan/Mälarbanan och intill den är en rangerbangård belägen. Söder om området passerar Essingeleden, vilken är en del av E4/E20. Södergående körfält är beläget närmast området. Tomtebodaterminalen som är den största byggnaden i området består av 5 huskroppar med befintlig verksamhet enligt följande: Hus 1 Lastning järnväg (1 plan hallbyggnad). Hus 2 Lastning lastbil (1 plan hallbyggnad med 1 källarplan). Hus 3 Logistikcentral (4 plan samt 1 källarplan och ett vindsplan med teknikrum). Eftersom det är hög våningshöjd finns även halvplan. Hus 4 Lastning lastbil (1 plan hallbyggnad med 1 källarplan). Hus 5 - Kontor (4 plan samt 1 källarplan, ett våningsplan är ett rent teknikplan).

14 14 (68) Figur 5. Översikt över huvudbyggnadens uppdelning. Intill Essingeleden, i höjd med avfarten mot berört område är en plåtbyggnad belägen som nyttjas till båtförvaring av Pampas Marina Enligt uppgift kommer denna att rivas, vilket vidare förutsätts i denna riskbedömning. Nordväst i området finns en större byggnad där Posten idag har verksamhet. Byggnaderna berörs eventuellt av ändringar i planområdet och kommer därför att analyseras i rapporten. 3.2 Föreslagna ändringar Figur 6 visar en bild över de föreslagna ändringarna i området. Befintlig hallbyggnad, byggnad 3 och 4, kommer efter förändringarna att inrymma verkstadsplatser för bussar på plan 2 i hus 3. Kolonnuppställning av bussar planeras på plan 2 i hus 4. Övriga plan kommer primärt att inrymma kontorsverksamhet men även utbildning kan komma att bli aktuellt. Den planerade bussdepån kommer att ersätta den depå som idag är placerad på Kungsholmen i centrala delar av Kungsholmen. Utanför huvudbyggnaden mot spårområdet planeras en ny miljöstation. Utanför huvudbyggnaden planeras även uppställningsplats för bussar i två våningsplan samt tvätthall med två plan administrationsyta ovanpå. I anslutning till tvätthallen planeras tankningsplats för biodiesel och spolarvätska. I anslutning till bussdepån planeras en biogasanläggning för tankning av bussar samt tankstation med etanol. På ytan mellan bussparkeringen utomhus och Terminalvägen planeras eventuellt nedgrävda oljetankar för spillolja samt oljepåfyllning till bussarna. Övriga byggnader förutsätts inrymma samma typ av verksamhet som innan ändringarna. Aktuellt område förutsätts vara försett med markbrandposter i erforderlig omfattning för att räddningstjänstens insats ska kunna ske på ett tillfredsställande sätt. I intilliggande område på andra sidan Ekelundsvägen planeras ny bostadsbebyggelse. Ändringar i planen får inte påverka kommande bostadsplanering.

15 15 (68) Figur 6. Bild över förändringar i området. Bilden visar speciellt utformning av bussdepån, med parkering och tankningsplats m m. 3.3 Skyddsobjekt Med skyddsobjekt avses byggnader eller anläggningar som bedöms kunna påverkas av olyckor i eller utanför planområdet och för vilka det är aktuellt att bedöma vilken risk de är utsatta för (med avseende på olycka). Vart och ett av skyddsobjekten i området kommer att analyseras separat. Riskerna för respektive skyddsobjekt kommer att variera beroende på var i området objektet är beläget. Nedanstående lista redovisar de skyddsobjekt som analyseras i rapporten. Siffran i respektive karta markerar lokalisering av de olika skyddsobjekten, se figur 6. Befintliga byggnader där verksamheten inte förändras analyseras på grund av att riskkällor tillförs planområdet som kan påverka byggnadernas utformning och verksamhet. De skyddsobjekt som är placerade längre än 150 meter ifrån riskkälla har inte analyserats. Dock kommenteras de planer som ligger i närheten av berört planområde avseende ökade risknivåer, men dessa utreds inte som särskilda skyddsobjekt. Skyddsobjekt 1 och 6 nedan har ej analyserats vidare då personantalet i dessa byggnader bedöms vara ytterst begränsat och/eller endast vid enstaka tillfällen att personer befinner sig i byggnaderna stadigvarande. Dessa ligger ej heller inom detta planarbete. 1. Byggnad 1. (EJ INOM BERÖRT PLANARBETE) 2. Byggnad Byggnad Byggnad Byggnad Båtmagasin. (EJ INOM BERÖRT PLANARBETE) 7. Essingeleden/E4-länken/Huvudstaleden. 8. Mälarbanan/Ostkustbanan. 9. Posthuset. (EJ INOM BERÖRT PLANARBETE)

16 16 (68) 10. Tvätthall och administration (ny byggnad). 11. Figur 7. Placering av identifierade skyddsobjekt. Essingeleden/E4-länken/Huvudstaleden och Mälarbanan/Ostkustbanan/bangården utgör riksintresse varför dessa utreds som skyddsobjekt. Risken för dessa bedöms dock endast ur ett egendomsperspektiv då man vistas där tillfälligt och personskador inte utgör den största risken. 3.4 Riskkällor Redogörelse för de riskkällor som Brandkonsulten AB observerat inom/i anslutning till planområdet finns under respektive rubrik nedan. Bokstaven för respektive riskkälla hänvisar till en placering i området i figur Essingeleden (A) Söder om planområdet passerar Essingeleden vilken utgör primär väg för farligt godstransporter. Detta innebär att stora mängder transporter passerar området varje dag. På Essingeleden trasporteras ämnen av alla de nio farligt godsklasserna i varierande omfattning. Farligt gods är en vara eller ett ämne med sådana kemiska eller fysikaliska egenskaper att de i sig självt eller i kontakt med andra ämnen, t ex luft eller vatten, kan orsaka skador på människor, djur, egendom, miljö eller påverka transportmedlets säkra framförande Övriga vägar med farligt gods (B) Transporter av farligt gods kommer även att ske på mindre vägar i området, framförallt genom transporter till den planerade bussdepån. Transporterna utgörs primärt av biodiesel, etanol och spolarvätska. Avståndet till byggnaderna från de mindre vägarna är betydligt kortare än från Essingeleden men omfattningen av transporter är betydligt mindre samt fordonshastigheten lägre.

17 17 (68) Mälarbanan/Ostkustbanan (C) För Mälarbanan pågår arbetet med en järnvägsplan som innebär en utökning av befintlig trafikkorridor med två spår; ett norr om befintliga två spår och ett spår söder om. Det södra av dessa spår kommer att gå närmare planområdet än vad befintliga spår gör (uppskattningsvis ca 100 m från planområdet) Tomteboda rangerbangård (D) På Tomteboda rangerbangård rangeras bland annat transporter med farligt gods. Rangerbangården ligger i direkt anslutning till planområdet. Enligt Solna stads översiktsplan 2006 klassas Tomteboda rangerbangård som en riskfylld verksamhet [17]. Det anges inte mer om vad bedömningen bygger på Hantering biogas (E) Ca en tredjedel av bussarna inom depån drivs av biogas. Primärt kommer tankning av bussar ske utomhus från ramper via så kallad långsamtankning. Dock finns möjlighet till snabbtankning av enstaka bussar åt gången. Biogas är ett gasformigt biobränsle som bildas vid anaerob nedbrytning av organiskt material. Gasen består i huvudsak av kolvätet metan och koldioxid och är lättare än luft. Biogasen är en brandfarlig komprimerad gas med en övre/undre explosionsgräns på ca 7-20 procent gasinblandning (vid markatmosfärtryck och normal utom- eller inomhustemperatur) Hantering Etanol-E95 (F) I anslutning till platsen där snabbtankning av biogas sker kommer även tankning och lossning av etanol, se F i figur 7. Cisterner för etanol kommer att förläggas under mark och motsvara ca 60 m 3. Cisterner under mark minskar riskerna för brand och explosion betydligt. Enbart två bussar åt gången kan tanka etanol [14]. 95 procentig etanol är en brandfarlig vätska med en övre/undre explosionsgräns på ca 3,5 15 procent Bussgarage/verkstad (G) Bussgaraget (plan 2 i huvudbyggnaden) omfattar maximalt uppställning av ca 40 bussar invändigt. Bussgaraget skiljs av brandtekniskt från bussverkstaden som finns på samma plan, se figur 7. I verkstaden kan ca 30 bussar ställas upp samtidigt E4-länken och Huvudstaleden (H) E4-länken är ett vägreservat avsett för en eventuell framtida förbifart av Norrtullsområdet genom att nuvarande E4:an fortsätter rakt norr ut vid trafikplats Tomteboda. Detta skulle innebära att E4:an efter en sådan ändring skulle gå i direkt anslutning väster om aktuellt planområde (vägen skulle gå ovan nuvarande marknivå vid planområdet). Vägförbindelsen finns med i tidigare stadsplaner och ska inte omöjliggöras men är i övrigt inte under utredning. Huvudstaleden är en öst-västlig anslutning mot Huvudsta från E4/E20 vid Trafikplats Tomteboda. Huvudstaleden kommer när den byggs om att ligga i anslutning till sydvästra delen av planområdet (mellan planområdet och E4/E20). Eventuellt kommer denna att förläggas i tunnel invid området. Huvudstaleden är en delvis utbyggd trafikled mellan trafikplats Karlberg och Ulvsundavägen. Även andra alternativ utreds eller har utretts, t.ex. en koppling till Bergslagsvägen eller Tritonvägen. Vägen har utretts i flera omgånger och finns för närvarande inte i Länsplanen. För Solna kommun är vägen ett angeläget projekt eftersom den skulle minska genomfartstrafiken genom främst Huvudsta men även på Frösundavägen och Solnavägen.

18 18 (68) Den del av Huvudstaleden som finns idag utgör sekundär led för transporter av farligt gods, vilket den kan antas göra även vid en eventuell omdragning Hantering biodiesel (RME) och spolarvätska (I) Tankning av biodiesel och spolarvätska planeras att ske i anslutning till tvätthallen. Tank för biodiesel kommer att förläggas under mark och omfatta ca 60 m³. Spolarvätskan, vilken klassas som brandfarlig vätska klass 1, kommer att förvaras i anslutning till tvätthallen i ett plastkärl som rymmer 6 m³. Biodieseln utgörs av 100 procent RME vilket innebär metylester av rapsolja. Biodieseln är inte en brandfarlig vätska då flampunkten överstiger 100 C (flampunkten är ca 200 C). Med hänsyn till att vätskan inte är brandfarlig kommer biodieseln inte att analyseras vidare i riskbedömningen. Tankningsplats för biodiesel har förutsatts vara placerat minst 100 m från planerad bostadsbebyggelse i Ekelundsområdet. Detta för att inte hindra eller påverka utformningen av bostäderna Oljetankar under mark (J) I anslutning till tvätthall och bussparkering utomhus planeras eventuellt nedgrävda tankar för diverse oljor, t ex spillolja och oljepåfyllning till bussarna. Eftersom tankarna är nedgrävda minskar risken för brand avsevärt. Brandkonsulten AB:s bedömning är att placering och utformning av oljetankarna inte ur risksynpunkt påverkar omkringliggande planer varför risken inte kommer att hanteras vidare i denna analys. Tankarnas placering och utformning förutsätts uppfylla de krav som finns på avstånd och åtgärder i LBE. 3.5 Sammanfattande bild av skyddsobjekt och riskkällor. I figur 8 redovisas placering av skyddsobjekt och riskkällor. Bokstäver och siffror hänvisar tillbaka till respektive rubrik i föregående avsnitt. Figur 8. Identifierade skyddsobjekt och riskkällor i området.

19 19 (68) 3.6 Avstånd mellan skyddsobjekt och riskkälla Nedan redovisas de kortaste avstånden som uppgår mellan berörda byggnader och bedömda riskobjekt för respektive byggnad/område. Byggnader/skyddsobjekt som inte ingår i ny detaljplan eller i den plan där tillägg görs har inte tagits med i bedömningen. Avstånden anger endast avstånd i planet. Höjdskillnader mellan riskkälla och skyddsobjekt anges där det är relevant i avsnitt riskuppskattning och värdering. Fält som gulmarkerats anger avstånd mellan riskkälla och skyddsobjekt som inte påverkas av planförslaget. Om avståndet är angivet till 0 m innebär det att skyddsobjekt och riskkälla antingen korsar varandra (planskilt) eller att ett objekt utgör både skyddsobjekt och riskkällan (dvs avståndet till sig själv). Kolumn H omfattar Huvudstaleden och E4-länken, vilka ännu inte är byggda. Avståndet är därför inte fastslaget och resonemang förs kring dessa under avsnitt riskuppskattning och värdering. Riskkälla /Skyddsobjekt A B*** C D E**** F G H I J 2 ~40 m ~80 m ~150 m ~70m ~80 m ~80 m ~40 m 0 m ~300 ~170 3 ~110 m ~90 m ~150 m ~20m ~60 m ~60 m 0 m 0 m ~90 ~80 4 ~90 m ~130 m ~150 m ~60m ~20 m ~20 m 0 m 0 m ~50 ~30 5 >300 m ~180 m ~150 m ~20m ~120 m ~120 m 0 m 0 m ~100 ~ m- 0 m 0 m ~100m ~50 m ~50 m ~90 m 0 m ~250 ~ m ~180m 0 m ~8m ~240 m ~240 m ~150 m 0 m ~230 ~ ~250 m ~50 m ~230 m ~130 m ~140 m ~120 m ~40 m 0 m 0 m ~10 m *Anger avstånd vid en utbyggnad av vagnhallen. **22m till ljusinsläpp (om avfartsrampen öppnas kortas avstånden med ca 8 m). ***Det är i dagsläget oklart hur vägar kommer att föläggas samt hur transporter av farligt gods kommer ske. Avstånden är mätta till det som är närmast av Pampaslänken, Ekelundsvägen eller Trafikplats Tomteboda, beroende på vilken som är närmast. ****Anger kortaste avstånd till någon del av gashantering (område). Skyddsobjekt 2 Byggnad 2 3 Byggnad 3 4 Byggnad 4 5 Byggnad 5 7 Essingeleden 8 Mälarbanan/Ostkustbanan 10- Tvätthall och administration Riskkälla A Essingeleden B Övriga vägar med farligt gods C Mälarbanan/Ostkustbanan D Tomteboda rangerbangård E Hantering biogas F Hantering Etanol E95 G Bussgarage/verkstad H E4-länken och Huvudstaleden I Hantering RME och spolarvätska J Oljetankar under mark

20 20 (68) 4 Riskidentifiering Detta avsnitt presenterar potentiella scenarier som Brandkonsulten AB har identifierat inom och i anslutning till respektive riskkälla. Riskidentifieringen baseras på platsbesök, informationsinhämtning samt uppgifter presenterade i tidigare genomförda riskanalyser i närområdet. De scenarier/riskkällor som inte tas upp under respektive rubrik har vid den initiala bedömningen endast ansetts ha marginell påverkan på riskbilden i området och behandlas därmed inte vidare. 4.1 Essingeleden (A) Farligt gods kan enligt ADR-S [18], vilket är ett internationellt regelverk gällande farligt godstransporter på väg och i terräng, delas in i olika klasser för ämnen med liknande egenskaper. Tabell 1 redovisar klassificeringen och vilken typ av ämne som omfattas. Tabell 1. Klassificering och typ av ämne. Klass Ämne 1 Explosiva ämnen och föremål 2 Gaser 3 Brandfarliga vätskor 4 Brandfarliga ämnen m m 5 Oxiderande ämnen och organiska peroxider 6 Giftiga och smittförande ämnen 7 Radioaktiva ämnen 8 Frätande ämnen 9 Övriga farliga ämnen och föremål Enligt statistik från MSB (myndigheten för samhällsskydd och beredskap) kan mängden transporter med farligt gods uppskattas enligt nedanstående tabell. MSB har kartlagt mängder under sista kvartalet 1998 och under september månad års siffror utgör därmed ett bättre statistiskt underlag än siffrorna för Samtal har förts med Trafikanalys och statisken de har är endast för tung trafik som lämnar ett län och åker in i ett annat län. Därav bedöms osäkerheten vara för stor för att använda deras statistik. Tabell 2. Mängd farligt gods som transporteras på Essingeleden. ADR-Klass E4/E20 Essingeleden under kvartal 4 (1998). Antal 1000 ton E4/E20 Essingeleden under sep (2006). Antal 1000 ton Total mängd, alla klasser Explosiva ämnen 0,2-0,5 0-0, Brandfarliga gaser 1,5-4, ,8 1 Skattning från statistik för september 2006 av procentuell andel som utgörs av 2.1.

21 21 (68) 2.3 Giftiga gaser 0,05-0, , Brandfarliga vätskor , Fasta brännbara ämnen 0,2-0,7 0,3-0,69 5. Oxiderande ämnen 0,5-2,5 0-0,49 6. Giftiga ämnen 0,01-0,2 0,91-1,14 7. Radioaktiva ämnen - 0,001-0, Frätande ämnen ,6 9. Övriga ämnen och föremål 0, ,5 En olycka på Essingeleden där ett fordon som transporterar farligt gods är inblandad kan leda till utsläpp vilket kan påverka berört planområde. Är ämnet brandfarligt kan antändning av ett utsläpp leda till höga strålningsnivåer mot byggnaderna i området. Brandfarlig vätska utgör överlägset störst andel av alla transporter. Därefter är transporter med brandfarlig gas vanligast tillsammans med frätande ämnen. Med hänsyn till risken för personskador inom berört område kan dock frätande ämnen anses utgöra en liten risk då personer mestadels vistas inomhus och konsekvensområdet vid utsläpp är relativt kort. Andelen transporter med giftiga ämnen/giftig gas är relativt liten. Konsekvensen av ett utsläpp kan dock bli allvarlig för personer inom planområdet varför denna risk kommer att analyseras vidare. Vad gäller ämnen i klass 1, explosiva varor, är sannolikheten för transport liten. Vid kontroll av mängden transporter för 2006 är mängden dessutom ännu mindre vilket kan antyda att transporter med explosiva varor minskar. Brandkonsulten har även studerat resultat från FOI gällande skadeområden vid en explosion. Se figurer nedan. Utifrån skadeområdet kan man utläsa att en explosion som sker på marknivå behöver ha ca 3000 kg för att utgöra risk för liv på ett avstånd av 40 m om personerna befinner sig utomhus. Personer som befinner sig i byggnaderna bedöms ej heller påverkas (förutom i byggnad 1 som ligger utanför planen) med hänsyn till avståndet och byggnadernas konstruktion. 2 Skattning från statistik för september 2006 av procentuell andel som utgörs av 2.3.

22 22 (68) Figur 9. Riskavstånd vid explosioner av olika laddningar. Figur 10. Hur mycket värre blir det vid en explosion nära marknivå jämfört med i det fria.

23 23 (68) Figur 11. Skador på människor vid markdetonation. Mot bakgrund av ovan samt topografin, befintliga byggnaders konstruktion, avstånden till byggnaderna samt personbelastningen i området har Brandkonsulten AB gjort en bedömning att vidare analys av explosiva varor ej är erforderligt. Brandfarlig vätska, brandfarlig gas och giftig gas kan därför anses utgöra störst risk för personskador inom planområdet. En olycka med någon av dessa tre klasser kan anses täcka in övriga scenarier då risken bedöms vara avsevärt högre. De scenarier som kommer att analyseras vidare avseende Essingeleden är: A.1 Olycka med transport av brandfarlig vätska som leder till utsläpp och antändning. A.2 Olycka med transport av brandfarlig gas som leder till utsläpp och antändning. A.3 Olycka med transport av giftig gas som leder till utsläpp. 4.2 Övriga vägar med farligt gods (B) För de övriga vägar där farligt gods kommer att transporteras är avståndet till skyddsobjekt inom planområdet generellt sett kortare. Dock kan hastigheten med vilken farligt godstransporter färdas antas betydligt lägre än på Essingeleden. Frekvensen för transporter på de mindre vägarna är också avsevärt lägre. Den största risk som transporterna på de mindre vägarna bedöms utgöra är en olycka med transport av brandfarlig vätska som medför läckage och antändning. Inga betydande mängder transporter av brandfarlig eller giftig gas kommer att ske och med samma resonemang som för Essingeleden kommer därför nedanstående scenario att analyseras vidare: B.1 Olycka med transport av brandfarlig vätska som leder till utsläpp och antändning. 4.3 Mälarbanan/Ostkustbanan (C) På sträckan Mälarbanan/Ostkustbanan transporteras farligt gods enligt statistiken från 2011 och 2012 från Trafikverket[19]:

24 24 (68) Farligt gods transporteras i störst omfattning av Brandfarliga vätskor (RID-klass 3), Oxiderande ämnen (RID-klass 5.1), Gaser (RID-klass 2) och Övriga farliga ämnen (RID-klass 9) som tillsammans står för ~96 % av transporterad mängd Sprängämnen (RID-klass 1) transporteras i mycket liten omfattning, ~0,08 % av alla farligt godsförsändelser mellan jan 2011 och oktober Med hänsyn till de långa avstånden till byggnader i planområdet anser inte Brandkonsulten AB att några olycksscenarier behöver studeras närmare för olyckor på Ostkustbanan/Mälarbanan med avseende på risker dessa kan ge upphov till i planområdet. 4.4 Tomteboda rangerbangård (D) Brandkonsulten AB vet vid upprättandet av denna handling inte vilka mängder farligt gods som idag rangeras inom Tomteboda rangerbangård. Det är svårt att få ett fullständigt statistikmaterial över vilka transporter som sker på järnväg. Statistik från Green Cargo [20] avseende transport av farligt gods har varit tillgänglig för ett kvartal (maj-augusti) under Statistiken är uppdelad för Tomteboda respektive för sträckan Solna-Märsta. Brandkonsulten AB har vidare i analysen förutsatt att mängder som redovisas från Green Cargo är totalt transporterad mängd på rangerbangården. Statistiken nedan redovisar antalet vagnar, nettovikt och vilken RID-klass varorna tillhör för Tomteboda. Tabell 3. Statistik över farligt gods för Tomteboda. RID-klass Antal vagnar per kvartal Kommentar 2 (gaser) 16 Transporterna omfattar vikter mellan 39 och 47 ton och utgörs av brandfarlig gas. 3 (brandfarlig vätska) 5.1 (oxiderande ämne) 8 (frätande ämne) 45 Huvuddelen av transporterna omfattar ton (36 st). Övriga transporter sker med vikter mellan 12 och 28 ton. Två av transporterna redovisas med 0 kg vikt. BKAB antar att detta innebär att tankarna är tömda, men ej rengjorda. 32 Transporterna omfattar vikter mellan 52 och 63 ton. 8 Transporterna omfattar vikter mellan 5 och 31 ton Knappt hälften av transporterna sker med vikter mellan 49 och 64 ton. Övriga transporter sker med vikter mellan 8 och 21 ton. Totalt: 136 Ca 550 vagnar per år. Som referens och osäkerhetsanalys tillämpas även siffror från Trafikverket som rör alla farligt godstransporter genom Tomteboda (vare sig de rangeras eller inte). Brandkonsulten AB har utifrån frekvensen av transporter samt en grov uppskattning av potentiella skadeområden gjort bedömningen att följande skadescenarion bör studeras närmare: D.1 Olycka med brandfarlig vätska som leder till utsläpp och antändning. D.2 Olycka med brandfarlig gas som leder till utsläpp och antändning. D.3 Olycka med giftig gas som leder till utsläpp.

25 25 (68) 4.5 Hantering biogas (E) Biogasen kommer att ledas till det inhägnade området via en markförlagd 160 mm gasledning med flödet 700 normal m³/h och trycket 4 bar [14]. Gasledningen kommer sannolikt att dras från befintligt ledningsnät vid St: Eriksplan och ledas söderifrån in till gaslagret. Gaslagret kommer att omfatta 96 m³ geometrisk volym (48 tuber á 2 m³). Bredvid gaslagret planeras en kompressorbyggnad vars syfte är att bygga upp trycket till 250 bar, vilket är det tryck biogasen har i bussarna. Gaslagerbyggnadens och kompressorbyggnadens placering i planområdet framgår i figur 8. Från gaslagret leds biogasen via ledning i mark till de fem ramperna, varav tre på övre bussdäcket, där långsamtankning sker (primärt under natten) samt till tankplatsen för snabbtankning. Teoretiskt kan alla bussar långsamtankas samtidigt vid ramperna. Enbart en buss åt gången kan snabbtankas. Snabbtankning av en biogasbuss tar cirka 7 minuter och tanken på en biogasbuss rymmer 400 normal m³. Hantering av biogas är förenat med risker med hänsyn till att gasen är brandfarlig. Skulle gasläckage ske kan en explosion inträffa. Dock måste gas-luft blandningen ligga inom explosionsgränserna samtidigt som en antändning sker. Efter den övergripande scenarioidentifieringen avseende biogashanteringen samt genomgång av en befintlig riskanalys upprättad för den planerade bussdepån vid Fredriksdal [5] gör Brandkonsulten AB bedömningen att följande scenarier bör studeras närmare: E.1 Läckage som leder till antändning av gaslager. E.2 Brand i buss vid tankningsramp. E.3 Läckage som leder till antändning av buss vid tankning. E.4 Påkörning av gaslager som leder till utsläpp och antändning. Figur 12. Översiktlig bild över gashantering. 4.6 Hantering Etanol-E95 (F) Lossning/tankning av brandfarlig vätska innefattar risker. Vid lossning och tankning kan läckage ske, bland annat vid överfyllnad, vilket kan leda till brand. Brandkonsulten AB har med hänsyn till riskerna vid lossning och tankning gjort bedömningen att följande scenarier bör studeras närmare:

26 26 (68) F.1 Brand vid lossning av etanol. F.2 Brand vid pump (etanol). Etanolen har en lägre flampunkt än spolarvätskan samt förekommer i betydligt större mängd. Med hänsyn till dessa två faktorer görs bedömningen att det enbart är etanolen som vidare behöver studeras. Lossningsplats och tankningsplats för etanol har förutsatts vara placerat minst 100 m från planerad bostadsbebyggelse i Ekelundsområdet. Detta för att inte hindra eller påverka utformningen av bostäderna. I övrigt förutsätts även övriga avstånd och åtgärder enligt LBE vara uppfyllda. 4.7 Bussgarage/verkstad (G) Om en brand uppkommer, antingen i bussgaraget eller i verkstaden, kan brandens omfattning bli stor. I verkstaden kommer det finnas biogasbussar, men även bussar med etanol och biodiesel kommer att förekomma. Inom plåtverkstaden kommer svetsning att ske vilket kan utgöra en källa till antändning. Efter den övergripande scenarioidentifieringen avseende biogashanteringen samt genomgång av en befintlig riskanalys upprättad för den planerade bussdepån vid Fredriksdal [5] gör Brandkonsulten AB bedömningen att följande scenario bör studeras närmare: G.1 Gasutsläpp som leder till antändning. 4.8 E4-länken och Huvudstaleden (H) E4-länken och Huvudstaleden är planerade vägar som ännu inte byggts eller beslutats om att byggas men som ska beaktas ur risksynpunkt. Vägarna kommer sannolikt att utgöra primär eller sekundär farligt gods-led vilket kan komma att påverka planområdet i någon omfattning. Både Huvudstaleden och E4-länken skulle ligga i omedelbar anslutning till planområdet. E4-länken är i och med ombyggnationen av befintlig vägsträcka under Norra Stationsområdet troligen inte aktuell inom överskådlig tid men Huvudstaleden är en mycket angelägen vägförbindelse för Solna kommun eftersom den skulle minska genomfartstrafiken i andra delar av kommunen. Huvudstaleden är i princip en förlängning av nuvarande Pampaslänken västerut. Tanken är att förlägga vägen väster om E4 och Tomtebodaterminalen i tunnel, antingen under Huvudsta eller Ingenting. Huvudstaleden är delvis utbyggd mellan trafikplats Karlberg och Ulvsundavägen. Även andra alternativ utreds eller har utretts, t.ex. en koppling till Bergslagsvägen eller Tritonvägen. Vägen har utretts i flera omgånger och ska inte omöjliggöras i samband med bussdepån. Omfattningen av osäkerheter samt avsaknad av statistik och förutsättningar medför att en värdering av risken kopplat till dessa riskkällor är svårbedömd. Det som bör säkerställas är att vägen inte passerar över området och en brand i exempelvis flera bussar eller i tankbil vid lossning av brandfarlig vara kan skada vägens konstruktion. Beroende på var vägen hamnar kan detta innebära en risk. Brandkonsulten AB:s bedömning är dock utifrån den information som idag finns, där Huvudstaleden förläggs i tunnel förbi planområdet och E4-länken inte är aktuell inom överskådlig tid, att en eventuell utbyggnad av Huvudstaleden och E4-länken inte kommer att påverkas av förändringarna i berört planområde. 4.9 Hantering spolarvätska (I) Etanolen har en lägre flampunkt än spolarvätskan samt förekommer i betydligt större mängd. Med hänsyn till dessa två faktorer görs bedömningen att det enbart är etanolen som vidare behöver studeras vilket hanteras i separat scenario.

27 27 (68) 4.10 Sammanfattning av identifierade scenarier för vidare analys Nedan presenteras de scenarier som efter den övergripande scenarioidentifieringen bedömts påverka aktuellt planområde i mer än marginell omfattning och som därmed behöver hanteras i en mer detaljerad analys. För övriga scenarier som kan tänkas uppkomma i anslutning till riskkällorna har risken bedömts lägre än för de som sammanfattas i tabellen. Övriga scenarier kan därför anses hanterade genom att de mer riskfyllda scenarierna analyseras vidare. Lossningsplatsen för etanol och biodiesel ska uppfylla de generella säkerhetskrav som branschen och MSB ställer avseende avstånd från avluftningsrör/mätarskåp etc, brunnar, säkerhetssystem m m. Avståndkrav föreligger även mellan gasdispenser och olika delar tillhörande etanolhanteringen, som lossningsplats, och mätarskåp etc vilka antas uppfyllas. Brandkonsulten AB har förutsatt att LBE (lagen om brandfarliga och explosiva varor) uppfylls. Tabell 4. Sammanfattande tabell över scenarier för vidare analys. NR Riskkälla Scenario A.1 Essingelden Olycka med brandfarlig vätska + utsläpp och antändning A.2 Essingelden Olycka med brandfarlig gas + utsläpp och antändning A.3 Essingelden Olycka med giftig gas + utsläpp B.1 Övriga vägar med farligt gods Olycka med brandfarlig vätska + utsläpp och antändning D.1 Tomteboda rangerbangård Olycka med brandfarlig vätska + utsläpp och antändning D.2 Tomteboda rangerbangård Olycka med brandfarlig gas + utsläpp och antändning D.3 Tomteboda rangerbangård Olycka med giftig gas + utsläpp E.1 Hantering biogas Läckage + antändning gaslager E.2 Hantering biogas Brand i buss vid tankningsramp E.3 Hantering biogas Läckage + antändning buss vid tankning E.4 Hantering biogas Påkörning gaslager + utsläpp och antändning F.1 Hantering etanol-e95 Brand vid lossning (etanol) F.2 Hantering etanol-e95 Brand vid pump (etanol) G.1 Bussgarage/verkstad Gasutsläpp + antändning

28 28 (68) 5 Riskuppskattning och värdering I detta avsnitt görs en uppskattning och värdering av de risker som kan uppkomma på grund av de identifierade riskkällorna/scenarierna. Förutom att uppskatta och värdera aktuella risknivåer syftar avsnittet även till att fastställa vilka risker som kräver riskreducerande åtgärder. 5.1 Grovanalys Genom grovanalys har identifierade scenarier (avsnitt 4.9) kvalitativt värderats avseende sannolikhet och konsekvens och utifrån det placerats i en riskmatris. En identifiering av möjliga scenarier som kan leda till olyckor har genomförts. Till grund för riskidentifieringen ligger det material som tagits fram kring respektive riskkälla samt platsbesök. Identifieringen av risker har genomförts av en riskanalysgrupp. Varje scenario har värderats enskilt med avseende på konsekvens och sannolikhet av samma riskanalysgrupp som identifierat scenarierna. Värderingarna har skett i form av skattningar och bedömningar. Skattningarna och bedömningarna är endast grova och graderas i en femgradig skala enligt tabell 5. Konsekvenserna anges i en relativ skala för omfattning av personskador. Sannolikheten för att en skada ska inträffa anges i skadetillfällen per år. Skalan för sannolikhet är en exponentiell skala, där 5 motsvarar en händelse som bedöms inträffa mer än en gång per år, medan sannolikheten 1 motsvarar en händelse som bedöms inträffa mindre än en gång per tusen år Riskmatris Figuren nedan illustrerar resultatet av grovanalysen. Scenarier som beskrivits i avsnitt 4.9 är markerade med dess nummer i riskmatrisen för att illustrera den bedömda risken för varje enskilt scenario. Tabell 5. Riskmatris. Mycket stor sannolikhet Mer än 1 gång/år 5 Stor sannolikhet 1 gång per 1 10 år 4 E.2 Sannolik; 1 gång per år 3 E.3,F.2 A.1,D.1 Liten sannolikhet 1 gång per år 2 F.1, B.1 A.2,A.3,G.1, D.2,D.3 Osannolik Mindre än 1 gång per 1000 år 1 E.1*,E.4* Övergående lindriga obehag Enstaka skadade, varaktiga obehag Enstaka svårt skadade, svåra obehag Enstaka förolyckade, flera svårt skadade Flera förolyckade, större antal svårt skadade * Påverkan på Essingeleden som skyddsobjekt.

29 29 (68) 5.2 Scenarier för detaljerad analys De scenarier för vilka risken har bedömts ej tolerabel (inom ALARP-området och ej acceptabelt område) i riskmatrisen erfordrar en mer detaljerad riskanalys. Dessa scenarier värderas kvalitativt och i vissa fall kvantitativt med avseende på risken för respektive skyddsobjekt i området. De scenarier som påverkar planområdet utifrån, dvs som inte ingår i ny plan eller befintlig plan har värderats kvantitativt i beräkning av individ- och samhällsrisk. Beräkningar och resultat presenteras i kapitel 6 och 7 samt tillhörande bilagor. 5.3 Essingeleden Scenario A.1, A.2 och A.3 har bedömts erfordra mer detaljerad analys då de hamnat inom ALARP-området Scenario A.1 Beräkningar har genomförts för att undersöka med vilken sannolikhet en olycka med brandfarlig vätska sker som medför utsläpp och antändning. Beräkning har genomförts med VTI-modellen och redovisas i bilaga. Det har antagits att respektive transport i snitt innehåller 30 ton brandfarlig vätska vilket medför ca 29 transporter/dygn med brandfarlig vätska som passerar berörd vägsträcka. Beräkningar har genomförts för en pölbrand på Essingeleden för att utreda vilka infallande strålningsnivåer som en brand på angränsande vägbana kan orsaka mot aktuella byggnader. Beräkningarna har syftat till att ligga till grund för beslut om huruvida krav på strålningsdämpande glas erfordras. Underlag för beräkningarna har varit situationsplaner och ritningar från BAU arkitekter samt möten med projekteringsgrupp angående ny detaljplan. Beroende av var på Essingeleden ett utsläpp sker och brand uppstår kommer strålningsnivåerna att variera. Avståndet mellan det antagna läget för pölen och fasad varierar mellan m beroende på vilket skyddsobjekt som berörs. Skyddsobjekt inom de delar som berörs av ändring eller ny plan har ett närmaste avstånd till Essingeleden på ca 40 m. Scenariot ingår som en del i beräkning av individ- och samhällsrisk vilken redovisas kapitel 6, 7 och 8. Byggnaden är placerad på 40 m avstånd i den närmaste delen. Då byggnaden har obrännbar fasad samt att avståndet är relativt långt, kan bedömningen göras att den infallande strålningsnivån inte når skadliga nivåer för personer i byggnaden vid det dimensionerande scenariot förutsatt att utrymning kan ske bort från Essingeleden. Verksamheten i den byggnad som är placerad närmast har antagits vara kontor/verkstad vilket innebär låg persontäthet Scenario A.2 Transporter av brännbara gaser kan ske både i stor tankbil och i större mängd lösa behållare. Olika typer av brännbar gas förekommer men överlägset störst andel transporter utgörs av gasol. Beroende av hur gasen förvaras och hur ett eventuellt utsläpp sker kan olika situationer uppstå. Jetflamma, där gas under tryck omedelbart antänds. Gasmolnsexplosion, där antändningen är fördröjd. Större moln av gas som läckt ut antänds. BLEVE, Boiling Liquid Expanding Vapor Explosion, kan uppkomma om tank där säkerhetsventilen inte löser ut utsätts för en brand under längre tid.

30 30 (68) Explosion av lösa behållare, brandpåverkan av mindre gasflaskor som leder till explosion. Beroende på vilka värden som antas vid olika typer av beräkningar av ovanstående händelser varierar givetvis skadeområdet avsevärt. För att en olycka som leder till utsläpp och antändning ska påverka planområdet krävs även att konsekvensområdet är större än 40 m, då det är avståndet till närmaste skyddsobjekt inom planområdet som berörs. Detta beror på vilken typ av utsläpp och antändning som sker samt hur stort utsläppet är. För olyckor i form av jetflamma och gasmolnsexplosion kan konsekvens-området förväntas vara plymformat snarare än cirkulärt, varför placering av brottet i tanken har stor betydelse för om byggnaderna inom planområdet påverkas eller ej. Vindstyrka och vindriktning är också en faktor som påverkar vilka konsekvenser ett utsläpp får. Scenariot ingår som en del i beräkning av individ- och samhällsrisk vilken redovisas kapitel 7 och 8. Konsekvenserna för en olycka med brandfarlig gas, där utsläpp och antändning sker, är allra störst för personer utomhus i närheten av olyckan. Inom planområdet i närheten av Essingeleden kan inget större personantal förväntas utan möjligen enstaka personer kring bussparkeringen. Verksamheten inom planområdet, utförs mestadels inomhus. Tack vare fasedernas utformning, och högt placerade fönster har personer som arbetar i den byggnad som är placerad närmast ett skydd vid eventuell olycka med brandfarlig gas. Brandkonsulten AB:s bedömning är med grund i beräkningarna att risken för personskador till följd av olycka med brandfarlig gas är att bedöma som acceptabel Scenario A.3 Ett utsläpp av giftiga gaser kan medföra att stora områden drabbas. Däremot är olyckor vid sådana transporter mindre sannolika att inträffa med hänsyn till den begränsade mängden transporter. De personer som drabbas vid utsläpp är i första hand de som vistas utomhus. De möjligheter som finns att påverka antalet skadade är ur byggnadsteknisk synvikel täta fasader och tilluftsdon som vetter bort från utsläppskällan. Ett skyddsavstånd mellan friskluftsintag och eventuell utsläppskälla som av praxis används i Stockholmsområdet är ca 40 m, vilket bedöms som rimligt även i det här fallet. Effekten av central nödavstängning av fläktsystem kan däremot diskuteras. En alltför tillgänglig avstängning kan påverka skydd mot brandgasspridning inom byggnaden genom fel handhavande. Lämpligt är att en sådan avstängning placeras i fläktrum med en tydlig instruktion vid byggnadens brandförsvarstablå och i sprinklercentralen. På detta sätt kan räddningstjänsten efter ett aktivt beslut stänga av ventilationen vid behov. Scenariot ingår som en del i beräkning av individ- och samhällsrisk vilken redovisas i kapitel 7 och 8. Risken för personskador för aktuellt scenario bedöms som acceptabel under förutsättning att nedanstående åtgärder beaktas. Åtgärderna är framtagna med hänsyn tagen till skälighet i enlighet med värdering av risk [16]. - Utrymning från byggnad 2-4 ska kunna ske bort från Essingeleden. - Avstånd mellan rangerbangården och friskluftsintag i hus 2-5 ska uppgå till ca 40 m, placeras på tak eller så att intaget vetter bort från Essingeleden. - Central avstängning för respektive ventilationssystem ska anordnas. Utformas i samråd med projekterande brandsakkunnig.

31 31 (68) 5.4 Rangerbangården Scenario D.1, D.2 och D.3, alla olyckor på Rangerbangården, har bedömts erfordra mer detaljerad analys då de hamnat inom ALARP-området. De mest troliga olyckshändelserna som leder till utsläpp är antingen att en vagn spårar ur, antingen vid passage vid en växel eller genom kollision mellan en vagn som rangeras och en stillastående vagn. I bägge dessa fall sker händelserna vid låga hastigheter, vilket medför att sannolikheten för utsläpp är liten även vid urspårningar. En olyckshändelse kan givetvis inträffa var som helst på rangerbangården, vilket innebär att avståndet mellan olycka och byggnader inom planområdet skulle kunna variera mellan 20 och 400 meter beroende på var olyckan inträffar. Inom rangerbangården hanteras tågvagnar också vid låga hastigheter vilket gör att konsekvenserna av olyckor är mindre än vid höga hastigheter Scenario D.1 Beräkningar har utförts för att bedöma potentiella strålningsnivåer från en pölbrand vid ett utsläpp av brandfarlig vätska på rangerbangården. Brandfarliga vätskor är den vanligaste typen av farliga ämnen som rangeras på bangården. För påverkan på mäniskor och brännbara byggnadsdelar har 15 kw/m 2 antagits utgöra kritisk strålningsnivå. Detta acceptanskriterie förutsätter att personer kan röra sig bort från händelsen inom byggnaden och utrymma i motsatt riktning. Mot utrymningsvägar (i det fria eller med glas) är dock 2,5 kw/m 2 satt som gräns i enlighet med acceptanskriterier i BBRAD2 3. Scenariot ingår som en del i beräkning av individ- och samhällsrisk vilken redovisas kapitel 6, 7 och 8. Med hänsyn till risknivåerna och skälighetsbedömning avseende åtgärder erfordras obrännbar fasad upp till en nivå av 23 m ovanför spårområdet. Detta efter beräkningar bl a av strålningsnivå och flamhöjd. Beräkningar och resultat redovisas i sin helhet i bilaga A. Enligt de gamla uppgifterna från Green Cargo (2005) så rangeras knappt 4 vagnar i veckan som transporterar brandfarlig vätska. Det totala antalet vagnar som passerar Tomteboda spårområde är ca 17 vagnar per vecka. Det är rimligt att anta att mycket lite rangering och omlastning sker av transporter med brandfarliga vätskor inom banområdet eller att det också kommer att öka i framtiden. Samtidigt bör man beakta att brand i brandfarlig vätska är ett kraftigt dimensionerande scenario för brand i en tågvagn, oberoende av farlighetsklass. Angivna skyddsavstånd och åtgärder bör därför följas. Med hänsyn till beräkningarna av riskerna för olyckor med transporter av brandfarlig vätska på rangerbangården anser Brandkonsulten AB att följande åtgärder är skäliga: - Fasader inom 30 m från spårområdet förses med obrännbart fasadmaterial upp till en höjd av 23 m. - Utrymningstrapphus som ligger ut mot spårområdet utförs i lägst brandteknisk klass EW Utrymning ska kunna ske bort från rangerbangården i hus BBRAD 2, BFS , allmänna råd om analytisk dim (ändring av BBRAD 1), Boverket

32 32 (68) Scenario D.2 Transporter av brännbara gaser sker huvudsakligen i tankvagnar. Olika typer av brännbar gas förekommer. Precis som för transporter på väg så är potentiella händelser vid en olycka följande: Jetflamma, där gas under tryck omedelbart antänds. Gasmolnsexplosion, där antändningen är fördröjd. Större moln av gas som läckt ut antänds. BLEVE, Boiling Liquid Expanding Vapor Explosion, kan uppkomma om tank där säkerhetsventilen inte löser ut utsätts för en brand under längre tid. Som nämnts för vägtransporter så kan konsekevensområdet för olyckor med jetflamma och gasmolnsexplosion förväntas vara plymformat snarare än cirkulärt, vilket innebär att typen av brott och utsläppets storlek har stor betydelse för om byggnaderna inom planområdet påverkas eller ej. Vindstyrka och vindriktning är också en faktor som påverkar vilka konsekvenser ett utsläpp får. Konsekvenserna för en olycka med brandfarlig gas, där utsläpp och antändning sker, är allra störst för personer utomhus i närheten av olyckan. Det rangeras ca 1 vagn med brandfarlig gas per vecka inom rangerbangården, baserat på statistiken från 2005 (Green Cargo). Brandkonsulten AB bedömer det inte heller troligt att omfattning kommer att öka med tiden (möjligen kommer antalet transporter genom Tomteboda att öka men troligen inte vad som rangeras eller lastas om). Scenariot ingår som en del i beräkning av individ- och samhällsrisk vilken redovisas i kapitel 6, 7 och 8. Under förutsättning att nedanstående åtgärder beaktas bedöms risken som acceptabel: - Fasader inom 30 m från spårområdet förses med obrännbart fasadmaterial upp till en höjd av 23 m. - Utrymning ska kunna ske bort från rangerbangården i hus Scenario D.3 Konsekvenserna vid olyckor med giftiga gaser är huvudsakligen beroende av typ av ämne och utsläppets storlek. Beroende på utsläpp kan riskområdet variera från tiotalet meter till ett par hundra meter. Antalet vagnar med transporter med giftiga gaser som rangeras är mycket litet (så litet att det inte upptas i egen ämnesklass). Giftiga gaser (ex ammoniak, svavedioxid m fl) är dock svårare att bedöma utvecklingen i antalet transporter eftersom detta kan vara avhängt av hur industrier lokaliseras. Det är därför inte orimligt att antalet och typ av transporter kan komma att förändras i framtiden. Scenariot ingår som en del i beräkning av individ- och samhällsrisk vilken redovisas i kapitel 6, 7 och 8. Med beaktande av följande åtgärder anser Brandkonsulten AB att en erforderlig risknivå uppnås inom planområdet med beaktande av olyckor med giftig gas inom rangerbangården. - Täta fasader mot rangerbangården på hus Avstånd mellan rangerbangården och friskluftsintag om ca 40 m, alternativt placerad på tak eller på sida som vetter bort från rangerbangården. - Central avstängning för respektive ventilationssystem ska anordnas. Utformas i samråd med projekterande brandsakkunnig. - Utrymning ska kunna ske bort från rangerbangården i hus 2-5.

33 33 (68) 5.5 Hantering biogas Scenario E.1 och E.4 som båda berör läckage från gaslagret med påföljande antändning har bedömts erfordra en mer detaljerad analys då de hamnat inom ALARP-området. Varken brand i buss vid tankningsramp eller läckage samt antändning av buss vid tankning hamnar inom ALARP-området. Den geometriska tankvolymen i en biogasbuss är ca 1,6m³. På tankningsramperna sitter det nödstoppsventiler på var 4:e ramplats som kan stoppas från byggnaden där personal är på plats dygnet runt. Nödstopp finns även vid snabbtankningsplatsen. Om nödstopp aktiveras stoppas all tankning (även etanol och biodiesel) samt vice versa. För varje bussramp finns en säkerhetsventil som stänger gasen vid tryckfall (styrs av en tryckmätare). Om exempelvis ett slangbrott sker kommer säkerhetsventilen stänga och maximalt ett hundratal liter biogas kunna läcka ut [14]. Brandkonsulten AB förutsätter att tankstationen uppfyller de säkerhetskrav som finns framtagna av bland annat MSB och att tillstånd söks enligt lagen om brandfarliga och explosiva varor. TSA 2010 ska följas vilket är en anvisning för tankstationer för metangasdrivna fordon. En klassningsplan ska i ett senare skede tas fram för anläggningen Scenario E.1 Konsekvensen av ett större biogasläckage med påföljande antändning skulle kunna bli stor. Vid ett eventuellt läckage kommer detta att sprida sig uppåt på grund av gasens lägre densitet än luft samt röra sig i vindriktningen. I gasbyggnaden kommer ett gaslarm finnas som stoppar kompressorer samt stänger ett antal ventiler vid eventuellt läckage. Sannolikheten för gasläckage bedöms dock som väldigt låg. Om ett läckage mot förmodan skulle uppkomma p g a någon typ av brott eller liknande kan en varierande mängd gas läcka ut. Enligt Structors bedömning skulle som mest en tub på 2 m³ geometrisk volym (240 bar) biogas kunna läcka ut från gaslagerbyggnaden som ventileras via självdrag, diagonalt genom byggnaden. MSB ger i sin vägledning för tankstationer för metangasdrivna fordon avståndkrav inom anläggning samt till utomstående objekt. Följande avstånd från gaslager uppfylls/ska uppfyllas (gaslagret uppförs med väggar/tak i lägst brandteknisk klass EI 60): - 12,5 meter till byggnad i allmänhet utanför tankområdet meter till utgång från svårutrymd lokal. Detta avstånd måste beaktas vid projektering av den stora byggnaden. - Kompressorbyggnaden får byggas dikt an gaslagret om väggen mellan byggnaderna uppfyller lägst brandteknisk klass EI Minst 4 meters avstånd till bussarna för tankning/parkering. - Minst 3 meters avstånd till parkerade bilar. - Avståndskrav krävs till elledningar, där avståndet beror på konstruktionsspänningen. Inga elledningar inom berört område har dock identifierats. Med hänsyn till den relativt begränsade mängd biogas som bedömningsmässigt maximalt kan läcka ut från gaslagret samt de schablonmässiga tillåtna avstånden enligt [13] anser Brandkonsulten AB att identifierade risker är acceptabla och att någon vidare kvantifiering av riskerna ej erfordras. Klassning av gaslagret samt området utanför gaslagret ska följa gällande föreskrifter.

34 34 (68) Alla scenarier inom gruppen E antas uppfylla gällande förskrifter för placering och hantering. Detta innebär att skyddsåtgärder kommer att vidtas för respektive del inom denna grupp vid projektering och utförande. Brandkonsulten AB:s bedömning är att dessa skyddsåtgärder är tillräckliga för att dominoeffekter inom området blir osannolika och att risknivån inom bussdepån därmed blir acceptabel. Vid den fortsatta projekteringen ska det dock utredas huruvida det kan krävas redundanta säkerhetssystem för att hindra läckage från gaslagerbyggnaden Scenario E.4 Avfartsvägen från Essingeleden hamnar ca 3 m från gaslagret vilket innebär att de generella avståndkraven inte kan uppfyllas. Vid vägar med maximalt tillåten hastighet 50 km/h ställs ett krav på 10 m avstånd [13]. Det är viss höjdskillnad mellan avfartsvägen och platsen där gaslagerbyggnaden hamnar. Eftersom konsekvensen från en buss som exempelvis skulle åka av avfartsvägen och störta in i gaslagerbyggnaden skulle kunna bli väldigt stor, med omfattande läckage, ser Brandkonsulten AB det som nödvändigt med förebyggande åtgärder. Åtgärder behöver vidtas längs hela avfartsvägen tills denna svänger höger in på området. Under förutsättning att nedanstående åtgärder beaktas kan risken för detta scenario bedömas som acceptabel: - Ett påkörningsskydd anordnas på hela avfartsvägen mot berört område ända fram till vägen svänger höger som ska kunna hantera påkörning av buss i den hastighet som väljs för avfartsvägen (maximalt 50 km/h). En säkerhetsmarginal på minst 50 procent anordnas för påkörningsskyddspartiet i höjd med gaslager- och kompressorbyggnaden med hänsyn till de stora konsekvenser en påkörning av dessa byggnader kan få. - Påkörningsskydd av gaslagerbyggnaden skapas vilket även skapar ett skydd mot att fordon parkeras närmre än vad som tillåts. 5.6 Bussgarage/verkstad Scenario G.1 har bedömts erfordra en mer detaljerad analys då det hamnat inom ALARPområdet. Ett utsläpp med påföljande antändning skulle kunna skapa en kraftig explosion som inom byggnaden både kan påverka människor och byggnadens konstruktion Scenario G.1 Slutsatsen avseende läckage med påföljande antändning av biogas för bussdepån vid Fredriksdal [5] var att tryckavlastningsytor var nödvändigt att anordna för att säkerställa att byggnadens konstruktion inte äventyras vid en explosion. I detta fall finns redan ett flertal fönster i fasad i ytan som kommer att utgöra verkstad och bussgarage. Vid en eventuell explosion kommer dessa fönster att splittras med påföljande utvändig konsekvens vilket eventuellt kräver någon typ av åtgärd. I nuläget är det oklart vilken luftomsättning som ska gälla i bussgarage/verkstad. Vid höga luftomsättningar minskar risken för explosion vid ett eventuellt läckage eftersom utbredningen av en explosiv gasluft blandning minskar. Under förutsättning att nedanstående aspekter beaktas under den kommande projekteringen bedöms risken för detta scenario kunna hanteras: - Tryckavlastning ska finnas inom bussgarage och verkstad. Dessa ska vara utformade så att de inte ger onormalt stora konsekvenser utanför byggnaderna. Exakt utformning fastställs i kommande projektskede. - För att minska sannolikheten för antändning vid ett eventuellt läckage ska luftomsättningen i lokalerna vara hög. Vad detta exakt innebär avseende luftmängd m m beror på ett flertal faktorer vilket kräver vidare utredning. En lösning kan vara att forcera ventilationen vid detektion av läckage.

35 35 (68) - Brandkonsulten AB föreslår ett gasdetekteringssystem i byggnaderna. På så sätt kan personer inom verksamheten varnas samt eventuella styrningar av väsentliga funktioner möjliggöras, exempelvis forcering av ventilationen. 6 Frekvensberäkningar Nedanstående tabell redovisar frekvenser för respektive scenario som kan påverka planområdet utifrån samt har erfordrat detaljerad analys. Fullständiga beräkningar redovisas i bilaga. Tabell 6. Tabell över scenarier för farligt gods på Essingeleden. Typ av farligt gods Brandfarlig vätska Brandfarlig gas Andel Skadefall 0,9000 0,0337 Giftig gas 0,0004 Övrigt 0,0659 Sannolikhet för resp skadefall Sannolikhet för antändning/ /vindriktning Total olycksfrekvens med utsläpp och antändning Litet 0,33 0,1 1,80E-05 Mellan 0,33 0,1 1,80E-05 Stort 0,33 0,2 3,59E-05 Litet 0,33 0,1 6,73E-07 Mellan 0,33 0,1 6,73E-07 Stort 0,33 0,2 1,35E-06 Bleve 0, ,04E-08 Litet 0,33 0,5 3,64E-08 Mellan 0,33 0,5 3,64E-08 Stort 0,33 0,5 3,64E-08 Sannolikhet för antändning givet en farligt gods-olycka har antagits till 0,1-0,2 beroende på scenario. För giftig gas har 50 % av scenarierna antagits blåsa mot det berörda området och i 50 % av fallen har det antagits att det blåser från det berörda området. Vid mer detaljerad studie med spridningsvinklar m m skulle sannolikheten troligen vara lägre vilket innebär att antagandet är konservativt. Sannolikhet för skadefall har antagits i enlighet med index för farligt gods-olycka i VTI-modellen. För Rangerbangården har liknande beräkningar genomförts vilka redovisas i bilaga. Sammaställande tabell för respektive scenario för rangerbangården redovisas nedan. Tabell 7. Frekvens för respektive scenario för rangerbangården. Typ av farligt gods Brandfarlig vätska Brandfarlig gas Andel Skadefall 0,33 0,12 Giftig gas 0,00 Sannolikhet för skadefall Sannolikhet för antändning/vindriktning Total olycksfrekvens med utsläpp Litet 0,01 0,1 4,65E-09 Mellan 0,01 0,1 4,65E-09 Stort 0,01 0,2 9,31E-09 Litet 0,01 0,1 1,66E-09 Mellan 0,01 0,1 1,66E-09 Stort 0,01 0,2 3,33E-09 Bleve 0,001-1,66E-09 Litet 0,01 0,5 0,00E+00 Mellan 0,01 0,5 0,00E+00

36 36 (68) Stort 0,01 0,5 0,00E+00 Övrigt - 0,01-0,00E+00 7 Konsekvensberäkningar Bedömningarna av konsekvensområden är utförda primärt med avseende på individrisken (konsekvensområde). Samhällsrisken är mycket grovt bedömd för varje enskild händelse. Kriterier för vad som definierats som konsekvensområde samt vilka ämnen som använts som dimensionerande framgår av respektive bilaga. Tabell 8. Redovisning av konsekvensområde för respektive scenario. Scenario Brandfarlig vätska väg Brandfarlig gas väg Giftig gas väg Brandfarlig vätska järnväg Frekvens Konsekvensområde [m] Litet 1,80E-05 <10 Mellan 1,80E Stort 3,59E Litet 6,73E-07 <10 Mellan 6,73E Stort 1,35E Bleve 2,04E Litet 3,64E Mellan 3,64E Stort 3,64E Litet 4,65E-09 <10 Mellan 4,65E Stort 9,31E Litet 1,66E-09 <10 Brandfarlig gas järnväg Mellan 1,66E Stort 3,33E Bleve 1,66E Litet 0,00E+00 0 Giftig gas järnväg Mellan 0,00E+00 0 Stort 0,00E+00 0 Antal omkomna vid en olycka är en grov bedömning och ska inte ses som ett definitivt värde. Brandkonsulten AB är medveten om att indata till beräkningarna är konservativt antagna och att bedömning av antalet omkomna är konservativt gjorda. I tabellen nedan finns motivering till antal som Brandkonsulten AB anser vara sannolika i förhållande till konsekvenserna av en olycka samt motivering till dessa. Hänsyn har tagits till de personer som eventuellt kan vistas utomhus inom berört planområde.

37 37 (68) Figur 13. Berörd yta utomhus inom planområdet. Tabell 9. Bedömning av antalet omkomna för respektive scenario. Nummer Scenario Frekvens Antal döda Konsekvens avstånd Motivering antal döda 1 Brandfarlig Litet 1,80E-05 0 <10 Når ej Planområde 2 vätska väg Mellan 1,80E Når ej Planområde 3 Stort 3,59E Når ej Planområde 4 Brandfarlig Litet 6,73E-07 0 <10 Når ej Planområde 5 gas väg Mellan 6,73E Når ej Planområde 6 Stort 1,35E Når precis Planområde 7 Bleve 2,04E personer förväntas vistas ute inom de ca 6000 m 2 som är berörda. Inga berörda inne. Se vidare nedan. 8 Giftig gas väg Litet 3,64E Når fram, men finns ej personer inom ytan. Spridningsvinkel och vindriktning medför inga döda. Inga berörda inne. 9 Mellan 3,64E personer förväntas vistas ute inom de ca 8500 m 2 som är berörda. Inga berörda inne. Vindriktning och spridningsvinkel gör att inte hela

38 38 (68) området påverkas. Se vidare nedan. 10 Stort 3,64E Hela planområdet berört. Endast påverkan utomhus. Bedömning ca 15 personer berörda totalt utomhus. Inga berörda inne. Vindriktning och spridningsvinkel gör att inte alla inom området påverkas. Se vidare nedan. 11 Brandfarlig vätska Litet 4,65E-09 0 <10 Inga berörda ute eller inne. 12 järnväg Mellan 4,65E Inga berörda ute eller inne. 13 Stort 9,31E Berörda pga brand i byggnad alt pga strålning utomhus. Se vidare nedan. 14 Brandfarlig gas järnväg Litet 1,66E-09 0 <10 Inga berörda ute eller inne. 15 Mellan 1,66E Inga berörda ute eller inne. 16 Stort 3,33E Berörda pga brand i byggnad alt pga strålning utomhus. Se vidare nedan. 17 Bleve 1,66E Personerna påverkade inne i byggnaden pga brand, ras eller strålning. Lång tid för utrymning innan BLEVE inträffar. Människor hinner utrymma. Se vidare nedan. 18 Giftig gas Litet 0,00E järnväg Mellan 0,00E Stort 0,00E För de scenarier där det antal som förolyckas har bedömts större än 0 följer en motivering nedan. Nummer på scenarierna hänvisar till tabell Konsekvensområdet når ej fram till planområdet. Bedömningen av en omkommen person har gjorts med avseende på t ex person i krock alternativt chauffören. Inga omkomna kan förväntas inom aktuellt planområde. Övrig yta som är inom konsekvensområdet men utanför planområdet är mestadels obebyggd varför inga personer har antagits förolyckas där. 6. Konsekvensområdet når precis fram till planområdet. Två personer har antagits förolyckas till följd av stålningen från branden. Dessa personer kan exempelvis vara en person på vägen och en person inom eller i närheten av planområdet. Övrig yta som är inom konsekvensområdet men utanför planområdet är mestadels obebyggd varför inga personer har antagits förolyckas där.

39 39 (68) 7. Scenariot innefattar BLEVE på vägen och konsekvensområdet sträcker sig 105 m från platsen för olyckan. 105 m är uppmätt till 3:e gradens brännskada i nivå där människor kan befinna sig. Observera dock att diametern på BLEVEn är ca 130 m och att explosionen sker uppe i luften. Ca 6000 m 2 inom planområdet nås av ett konsekvensområde på 105 m. Brandkonsulten AB:s antagande är att 10 personer antas förolyckas vid en BLEVE. Ytan närmast Essingeleden inom planområdet är den del där bussar kör in i byggnaden samt den del där ingen direkt uppställning sker. Därav kan persontätheten antas vara relativt låg inom det området. Övrig yta som är inom konsekvensområdet men utanför planområdet är mestadels obebyggd varför inga personer har antagits förolyckas där. 9. Scenariot innebär en olycka med giftig gas som transporteras på väg. Konsekvensområdet sträcker sig 126 m från Essingeleden och berör ca 8500 m 2 av planområdet med enbart avståndet. Dock så kommer gasen ut plymform och följer den vindriktning som är aktuell vilket gör att sannolikheten att hela ytan påverkas samtidigt är liten. Brandkonsulten AB:s bedömning är därför att 5 personer förolyckas trots att avståndet som olyckan kan nå är längre än avståndet för scenario 7. Inga personer kan förväntas förolyckas inomhus eftersom den fördröjning som det innebär att nå dödlig koncentration inomhus gör att personer hinner utrymma byggnaden. 10. Hela planområdet kan påverkas avståndsmässigt vid ett stort utsläpp av giftig gas. Konsekvensområdet sträcker sig 470 m. Med samma resonemang som ovan kommer spridningsvinkel och vindriktning att innebära att en mindre del av ytan faktiskt påverkas. Brandkonsulten AB:s bedömning är att 15 personer förolyckas utomhus inom planområdet. 13. Scenariot innefattar brand i vätska på järnvägen och bedöms kunna påverka personer utomhus samt inne i bygganden. Utomhus i anslutning till spåret bedöms endast enstaka människor vistas. En större brand i anslutning till byggnaden kan innebära en spridning in till byggnaden och innebära en fara för personer inomhus. Detta bedöms dock endast påverka i begränsad omfattning varför 2 personer har antagits förolyckas. 16. Brand i gas vid stort utsläpp påverkar ett område om ca 40 m. Byggnaden står betydligt närmare järnvägen och personer som vistas både inomhus och utomhus kan förolyckas. Utomhus kan personer som är i nära anslutning förolyckas på grund av för höga strålningsnivåer. En brand i anslutning till byggnaden kan även innebära att branden sprids in till byggnaden och enstaka personer omkommer till följd av detta. 17. BLEVE på järnvägen ger ett långt konsekvensområde. Brandkonsulten AB:s bedömning är att 20 personer omkommer till följd av detta scenario. Personer utomhus som står på den sida om byggnaden som vetter som spåret antas omkomma. Dessutom kan delar av byggnaden rasa till följd av BLEVE vilket gör att personer inomhus förolyckas som följd av ras eller brand. Dock uppkommer en BLEVE inte momentant utan det krävs ett relativt långt brandförlopp på tanken innan BLEVE uppstår. Detta innebär att personer har möjlighet att sätta sig i säkerhet under denna tid. Alla personer som befinner sig i byggnaden har därför inte antagits omkomma. Bedömningen har gjorts att totalt 20 personer förolyckas till följd av BLEVE på järnvägen. 8 Individ och samhällsrisk 8.1 Individrisk Beräknade individrisker ligger inom det undersökta området delvis över den övre gränsen för område med huvudsakligen acceptabla risker: (högsta individrisk > 10-7 per år).

40 40 (68) Eftersom två riskkällor når det berörda området har de två riskkällorna delats upp och redovisas i separata tabeller. Bilden nedan är en illustration som ska visa individriskkurvor för de båda riskkällorna. Genom att studera siffrorna syns att scenarier som berör transport med brandfarlig vätska på Essingeleden är de scenarier som har överlägset störst påverkan på individrisken. Det kan också konstateras att byggnader som ligger längre bort än ca 25 m från Essingeleden inte påverkas i samma utsträckning av kritiska strålningsnivåer varför individrisken på längre avstånd än så är inom huvudsakligen acceptabla nivåer. Åtgärder bör vidtas för att minska konsekvensen vid utsläpp med brandfarlig vätska eftersom dessa scenarier har störst påverkan på risknivån. Essingeleden Avstånd [m] Frekvens <10 7,47E ,61E ,74E ,48E ,30E ,28E-8 Rangerbangården Avstånd [m] Frekvens <10 2,69E ,06E ,90E ,43E ,66E-9

41 41 (68) Figur 14. Individriskkurvor på plankarta. Den svarta ringen i figuren markerar område där högst individrisk förekommer. För de ytor där individrisken för olyckor från Essingeleden sammanfaller med individrisken för olyckor från rangerbangården adderas frekvenserna. Inom de områden som är berörda, dvs där detaljplanen ändras eller blir ny så sammanfaller inte frekvenserna för olyckor från Essingeleden med olyckor från rangerbangården. I den svarta ringen i figuren är individrisken som störst. Maximal individrisk uppgår där till 1,3E-7. För rangerbangården uppgår aldrig individrisken till sådana nivåer att de överstiger värdet för acceptabel individrisk. Individriskbidraget från rangerbangården är mindre än 10-7 på alla avstånd som berör planändringen. 8.2 Samhällsrisk Beräknad samhällsrisk ligger under de korrigerade gränsvärdena för det undersökta området. (Acceptanskriterierna har halverats i enlighet med riktlinjer i Värdering av risk med hänsyn till att den undersökta vägsträckan är 0,5 km, dvs 50 % av 1 km).