Man fattar beslut. Maktfördelning mellan kvinnor och män i Örebro län, januari-mars 2012 Sofia Hadders & Fredrik Welander

Transkript

1 Man fattar beslut Maktfördelning mellan kvinnor och män i Örebro län, januari-mars 2012 Sofia Hadders & Fredrik Welander

2 Innehållsförteckning 1. Uppdraget sid 2 2. Sammanfattning sid 4 3. Utgångspunkter sid 7 4. Redovisning på sektorsnivå sid Redovisning på positionsnivå sid Reflektioner sid Allmänna rekommendationer sid 33 Om författarna: Sofia Hadders är samhällsvetare med inriktning på arbets- och organisationspsykologi. Sedan 2008 driver Sofia HEXA Processledning. facebook.com/hexaprocessledning Fredrik Welander är kulturvetare med inriktning på kommunikation och utvecklingsprocesser och driver sedan 2007 Fredrik Welander Personlig Kommunikation. facebook.com/personligkommunikation 1

3 1. Uppdraget 2

4 Författarna fick i december 2011 i uppdrag av Länsstyrelsen i Örebro län att via webbsökning göra en scanning av maktstrukturer i Örebro län med utgångspunkt i fördelningen av kvinnor och män på beslutsfattande positioner i olika delar av samhället. De delar av samhället som valdes ut var följande: Massmedier Akademisk utbildning och annan vuxenutbildning Länets tolv kommuner Landsting, regionförbund och länsstyrelse Företagar- och näringslivsorganisationer Rättsväsende och advokater Politiska partier på länsnivå Religiösa samfund Fackliga organisationer på länsnivå Hyresvärdar, fastighets- och byggbolag Länsmuseet, länsmusiken och länsteatern Örebro läns idrottsförbund Näringsliv (större privata arbetsgivare) Vi hade även i uppdrag att undersöka stiftelser. I samråd med uppdragsgivaren valdes dessa dock bort då det inte kändes relevant att välja ut ett fåtal av den mängd (215 st) stiftelser i länet som verkar inom väldigt många olika områden. För att kunna göra ett relevant urval av stiftelser behövs tid och resurser. När det handlar om vilket inflytande de undersökta beslutsfattande positionerna har på människors liv i allmänhet har uppdraget varit att undersöka poster där beslut fattas som rör människors vardag. Exempel på sådana är hyresvärdar, arbetsgivare, rektorer, församlingsledare och redaktionschefer. Undersökningen har genomförts under första kvartalet Denna rapport slutför uppdraget. 3

5 2. Sammanfattning 4

6 ledamöter i styrelser, fullmäktige, nämnder, presidier och råd ordförandeposter exekutiva chefsposter organisationer sektorer I de 112 organisationerna vi undersökt identifierades 1755 ledamöter på beslutande positioner i styrelser, fullmäktige, nämnder, presidier och råd. De 1755 ledamöterna återfinns i 139 olika styrelser, fullmäktige, nämnder, presidier och råd. Undersökningen har visat att det finns stora variationer i hur ledamöternas positioner fördelas mellan kvinnor och män i de olika organisationerna. Då de 112 undersökta organisationerna skiljer sig avsevärt åt har vi valt att inte sammanfatta resultatet på sektorsnivå. En redovisning av resultatet i de tretton sektorerna återfinns i kommande avsnitt av den här rapporten. Vår undersökning visar att 40 procent av ledamöterna i styrelser, fullmäktige, nämnder, presidier och råd i de organisationer vi undersökt är kvinnor, 60 procent är män. På ytan är antalet ledamöter kvantitativt jämnt fördelat mellan kvinnor och män enligt 60/40-regeln, men när vi tittar på hur de olika styrelserna, fullmäktige, nämnderna, presidierna och råden är sammansatta framkommer det att män är i majoritet i 73 procent av dessa. 70 procent av de ordföranden vi identifierat är män, 30 procent kvinnor. 68 procent av de exekutiva cheferna vi identifierat är män, 32 procent kvinnor. Kvinnor är underrepresenterade på bägge de här nivåerna. Det här är generella drag. Det varierar mellan grupper. I vissa av de undersökta organisationerna saknas kvinnor helt i beslutsfattandet, medan det i andra är mer jämnt fördelat mellan kvinnor och män. Män är oftast fler än kvinnor, i alla delar av samhället på de nivåer vi undersökt. I väldigt få fall är det jämställt i betydelsen varannan kvinna varannan man. I någon mån kan denna rapport läsas som en regional/lokal förlängning av Anita Göranssons och Lina Burströms undersökning Kön, makt och statistik (SOU 2007:108) där en liknande scanning gjordes för hela landet på uppdrag av regeringen. Vår undersökning illustrerar i delar SOU:ns resultat på regional nivå och stärker vår uppfattning om att det finns mycket som talar för behovet att undersöka olika organisationer och beslutsfattande nivåer närmare. 5

7 Vi ser, i likhet med vad som framkom i Göranssons och Burströms undersökning tre huvuddrag i vår undersökning. I politiskt styrda organisationer är fördelningen mellan kvinnor och män kvantitativt jämnast. Här påverkas beslut av öppna demokratiska processer och insyn. En kontinuerlig granskning pågår. I delar av samhället där det finns en strävan efter en jämnare fördelning, men där det saknas kontinuerlig granskning är det sällan kvinnorna utgör fler än 40 procent. I delar av samhället där denna strävan och granskning saknas är männen i en närmast förkrossande majoritet. 6

8 3. Utgångspunkter 7

9 FAKTA: Det bor kvinnor i Örebro län. Kvinnorna utgör 50,3 procent av länets befolkning. De männen utgör 49,7 procent. I stort sett följer Örebro län befolkningens sammansättning i Sverige, där 50,1 procent av människorna är kvinnor. Siffrorna kommer från SCB och avser 31 december I landet och länet är varannan människa en kvinna, varannan en man. Mot bakgrund av detta borde fördelningen kvinnor och män på ordförandeposter, exekutiva chefspositioner samt andra beslutsfattande poster vara 50/50. Geografisk avgränsning Vi har tittat på organisationer och företag som har sitt säte eller är verksamma i Örebro län. Med Ledamöter avser vi ordinarie ledamöter (ej suppleanter) i styrelser, fullmäktige, nämnder, presidier och råd där ledamöterna fattar kollektiva beslut. Med Ordförande avser vi ordförande för olika styrelser, fullmäktige, nämnder, presidier och råd vi undersökt. Med Exekutiv chef avses den funktion som leder en organisation i det dagliga arbetet. VD, direktör, platschef eller motsvarande. 60/40-regeln är ett mått på kvantitativ jämställdhet och innebär en jämn fördelning mellan kvinnor och män inom alla områden i samhället. Finns det mer än 60 procent kvinnor i en grupp är den kvinnodominerad. Finns det mer än 60 procent män i en grupp är den mansdominerad. (SCB, På tal om kvinnor och män. Lathund om jämställdhet 2010.) Källor De uppgifter som redovisas baseras på information från organisationernas hemsidor de dagar uppgifterna hämtats in. Det handlar om ögonblicksbilder. Vi har också använt webbplatsen 121.nu för att verifiera eller komplettera uppgifter. 121.nu använder sig att data som finns i olika offentliga register, bland annat från källorna UC, SCB, Bolagsverket, Svensk Adressändring, Skatteverket, PRV, SWETIC och Tullverket. En nackdel med att använda hemsidor som källa är att kvaliteten på olika hemsidor varierar kraftigt. Inte minst när det gäller att namnge de som sitter i beslutsfattande positioner. Några publicerar den här informationen, andra inte. Något som påverkat sökandet efter information är att till exempel kommuners hemsidor inte är strukturerade enligt en standard och att kommunerna är organiserade på olika sätt. Olika sätt att organisera en kommun har gjort att några direkta jämförelser kommuner emellan inte kunnat göras. 8

10 Under undersökningens gång drog vi slutsatsen att det är relevant att önska att namn kompletteras med uppgift om personens kön när organisationer presenterar sina medarbetare. Varför? Jo, allt fler beslutsfattare har namn som inte självklart berättar om det är en kvinna eller man som bär det. Det har gjort att det ibland tagit lång tid att fastställa kön på några beslutsfattare. På en del positioner har namn inte publicerats, andra har varit publicerade som vakanta. Dessa blir ett bortfall. I undersökningen har vi endast använt oss av antalet tillsatta ordinarie positioner. Antalet organisationer är inte analogt med antalet styrelser, fullmäktige, nämnder, presidier och råd. Detta för att vi undersökt några organisationer (kommuner, landsting och regionförbund) som har flera olika styrelser, fullmäktige, nämnder, presidier och råd. Antalet ordföranden är inte analogt med antalet styrelser, fullmäktige, nämnder, presidier och råd. Detta för att några ordförandeposter angivits som vakanta eller saknat information om vem som är ordförande. Antalet exekutiva chefer är inte analogt med antalet organisationer. Detta beror på att vi tittat på organisationer som haft delat ledarskap på den här nivån och att det finns bortfall i materialet. 9

11 4. Redovisning på sektorsnivå 10

12 Massmedier Ledamöter 21 (34%) 40 (66%) Ordförande 1 4 Exekutiv chef 4 1 Redaktionell chef 4 1 Massmedier Vi har undersökt följande medieföretag och deras lokala redaktioner: Promedia (äger Nerikes Allehanda), Nya Wermlandstidningen (äger Karlskoga tidning), Sveriges Radio, Sveriges Television och TV4. Informationen samlades in 19 januari I de fem undersökta medieföretagen är män överrepresenterade på styrelse- och ordförandenivån, medan kvinnor är överrepresenterade i det dagliga och redaktionella beslutsfattandet. 11

13 Akademisk utbildning och annan vuxenutbildning Ledamöter 48 (44%) 61 (56%) Ordförande 4 4 Exekutiv chef 3 5 Akademisk utbildning och annan vuxenutbildning De utbildningsorganisationer som undersökts är Fellingsbro folkhögskola, Hällefors folkhögskola, Kävesta folkhögskola, Utbildningsborgen AB, Wadköping utbildningscenter, Örebro folkhögskola, Örebro Missionsskola och Örebro universitet. Informationen samlades in 19 januari I de åtta undersökta organisationer som utbildar vuxna på akademisk eller annan eftergymnasial nivå är ledamöterna kvantitativt jämnt fördelade enligt 60/40-regeln, men männen är i majoritet. Ordförandeposterna är jämnt fördelade medan männen är överrepresenterade som skolledare. 12

14 Kommuner: politiskt förtroendevalda i kommunstyrelse Ledamöter 65 (43%) 86 (57%) Ordförande 6 6 Kommuner: politiskt förtroendevalda i kommunfullmäktige Ledamöter 219 (45%) 263 (55%) Ordförande* 2 9 *1 vakant Kommuner: politiskt förtroendevalda i kommunstyrelse och kommunfullmäktige Vi har kartlagt antal kvinnor och män i kommunstyrelse och kommunfullmäktige i länets tolv kommuner. Informationen samlades in 25 januari I de tolv kommunstyrelserna finns totalt 151 ledamöter. I de tolv kommunfullmäktige finns totalt 482 ledamöter. Ledamöterna i kommunstyrelse och kommunfullmäktige är kvantitativt jämnt fördelade enligt 60/40-regeln. Män är i majoritet som ledamöter i kommunstyrelse och kommunfullmäktige. Ordförandeposten är jämnt fördelad mellan kvinnor och män i länets kommunstyrelser. Kvinnor är underrepresenterade som ordförande i kommunfullmäktige. 13

15 Kommuner: politiskt förtroendevalda i teknisk nämnd Ledamöter 23 (37%) 39 (63%) Ordförande 3 3 Kommuner: politiskt förtroendevalda i socialnämnd Ledamöter 65 (55%) 53 (45%) Ordförande 8 3 Kommuner: politiskt förtroendevalda i utbildningsnämnd Ledamöter 25 (52%) 23 (48%) Ordförande 1 4 Kommuner: politiskt förtroendevalda i utvalda nämnder Vi har undersökt olika nämnder i länets kommuner. Dessa är socialnämnd och teknisk nämnd i Askersund, bygg- & miljönämnd och socialnämnd i Degerfors, teknisk- & plannämnd och social nämnd i Hallsberg, bildningsnämnd och omsorgsnämnd i Hällefors, samhällsbyggnads- och social nämnd i Karlskoga, miljö- & byggnadsnämnd och social nämnd i Kumla, barn- & utbildningsnämnd och socialoch omsorgsnämnd i Laxå, kultur- & bildningsnämnd och vård- & omsorgsnämnd i Lekeberg, barn- & utbildningsnämnd och socialnämnd i Lindesberg, kommunstyrelse som är enda verksamhetsnämnd i Ljusnarsberg, barn- & utbildningsnämnd och socialnämnd i Nora samt programnämnd samhällsbyggnad och programnämnd social 14

16 välfärd i Örebro. Vi har valt att kategorisera dessa som tekniska nämnder (sex stycken), socialnämnder (elva stycken) och utbildningsnämnder (fem stycken). Informationen samlades in 25 januari I de tekniska nämnderna är män överrepresenterade bland ledamöterna. Ledamöterna i de sociala nämnderna och barn- och utbildningsnämnderna är kvantitativt jämnt fördelade mellan kvinnor och män enligt 60/40-regeln. Ordförandeposten är jämnt fördelad mellan kvinnor och män i de tekniska nämnderna. I socialnämnderna är kvinnor överrepresenterade som ordföranden. I barn- och utbildningsnämnderna är det fler män än kvinnor på ordförandeposten. 15

17 Kommuner: Exekutiva tjänstemän Kommundirektör 5 (45%) 6 (55%) Kommuner: exekutiva tjänstemän Vi har undersökt de tolv kommunernas kommundirektörer. I en kommun saknades positionen som kommundirektör, så vi redovisar 11 kommundirektörer. Informationen samlades in 25 januari Positionerna som kommundirektör i länets kommuner är kvantitativt jämnt fördelade enligt 60/40-regeln. 16

18 Landsting, regionförbund och länsstyrelse Ledamöter 16 (46%) 19 (54%) Ordförande 3 0 Exekutiv chef 1 2 Landstings- och regionfullmäktige Ledamöter 61 (48%) 67 (52%) Ordförande 0 2 Landsting, regionförbund och länsstyrelse Vi har undersökt tre organisationer som verkar på en övergripande regional nivå - Örebro läns landsting, Regionförbundet Örebro och Länsstyrelsen i Örebro län. Informationen samlades in 1 februari 2012 för landsting och regionförbund samt 25 januari för länsstyrelsen. Ledamöterna i styrelserna och insynsrådet i dessa organisationer är kvantitativt jämnt fördelade mellan kvinnor och män enligt 60/40-regeln, men männen är fler. Kvinnor är överrepresenterade som ordförande medan männen är i majoritet som exekutiv chef. Landstinget och regionförbundet har varsitt fullmäktige. I dessa finns det totalt 128 ledamöter. Även här är ledamöterna kvantitativt jämnt fördelade enligt 60/40-regeln. Dock är män i majoritet. Kvinnor saknas helt som ordförande. 17

19 Företagar- och näringslivsorganisationer Ledamöter 25 (41%) 36 (59%) Ordförande* 4 3 Exekutiv chef 4 5 *2 bortfall (ej publicerade) Företagar- och näringslivsorganisationer Följande organisationer har undersökts inom ramen för företagar- och näringslivsorganisationer: ALMI, Drivhuset, Företagarna, Handelskammaren Mälardalen, Inkubera, Möckelnföretagen, Stiftelsen Nyföretagarcentrum, Svenskt Näringslivs regionkontor Örebro och Ung företagsamhet. Informationen samlades in 2 februari Positionerna inom de nio organisationerna som representerar företag i länet eller arbetar med frågor som handlar om näringslivsutveckling är kvantitativt jämnt fördelade enligt 60/40-regeln. Två av organisationerna hade ej publicerat information om sina styrelser, därför är antalet ordföranden sju, två färre än antalet exekutiva chefer. 18

20 Rättsväsende och advokater Ledamöter 3 (27%) 8 (73%) Ordförande 0 1 Exekutiv chef 1 4 Advokater Rättsväsende och advokater Vi har undersökt fem organisationer som representerar rättsväsendet i Örebro län. Dessa är Förvaltningsrätten i Karlstad, Myndighetschef tingsrätten Örebro, Hovrättspresident Göta Hovrätt, Polismyndigheten Örebro och Åklagarkammaren i Örebro. Vi har också tittat på 62 advokater som valdes ut genom en sökning på Advokatsamfundets hemsida. De sökalternativ som användes var advokat (ej EU-advokat, Biträdande jurist eller Konsult) på ort (samtliga i Örebro län), alla val under språk och alla val under verksamhetsinriktning. Informationen samlades in 1 februari Vi har bara kunnat mäta i en styrelse eftersom fyra av fem organisationer saknar styrelse på länsnivå, därav de få ledamöterna. Kvinnor är underrepresenterade på samtliga nivåer i den här sektorn. 19

21 Politiska partier på länsnivå Ledamöter 26 (42%) 36 (58%) Ordförande 2 6 Ombudsman 5 3 Politiska partier Vi har kartlagt ordförande, ombudsman och styrelse på läns-/distriktsnivå i Centern, Folkpartiet, Kristdemokraterna, Miljöpartiet, Moderaterna, Socialdemokraterna, Sverigedemokraterna och Vänsterpartiet. Informationen samlades in 25 januari Riksdagspartiernas åtta länsorganisationer uppvisar att ledamöterna är kvantitativt jämnt fördelade enligt 60/40-regeln mellan kvinnor och män. Majoriteten av ledamöterna är dock män. Kvinnor är underrepresenterade på ordförandeposten, men överrepresenterade som ombudsmän. 20

22 Religiösa samfund Ledamöter 17 (29%) 42 (71%) Ordförande 1 3 Exekutiv chef 1 4 Religiösa samfund De religiösa samfund som undersökts är Evangeliska frikyrkan, Pingstkyrkan Örebro, Svenska kyrkan (Strängnäs stift), S:t Eskils katolska församling och S:t Mariakyrkan i Örebro. Informationen samlades in 25 januari Kvinnor är underrepresenterade på alla nivåer i de fem olika religiösa samfund/församlingar i Örebro län vi undersökt. Antalet ordföranden är färre än antalet exekutiva chefer, då vi inte hittat någon ordförandepost i ett av samfunden. 21

23 Fackliga organisationer Ledamöter 9 (56%) 7 (44%) Ordförande 1 1 Exekutiv chef 3 0 Fackliga organisationer De två fackliga organisationer på läns- eller distriktsnivå som kartlagts är Unionen och LO. Informationen samlades in 25 januari Hos dessa är positionerna i styrelserna kvantitativt jämnt fördelade enligt 60/40-regeln, men majoriteten av ledamöterna är kvinnor. På ordförandeposterna är det jämnt fördelat mellan kvinnor och män. Det finns bara kvinnor på den exekutiva chefsnivån. 22

24 Hyresvärdar, fastighets- och byggbolag Ledamöter 50 (28%) 128 (72%) Ordförande 3 24 Exekutiv chef 5 22 Hyresvärdar, fastighets- och byggbolag De hyresvärdar, fastighets- och byggbolag som undersökts är Askersundsbostäder AB, Behrn Fastigheter AB, Byggnadsfirman Lund AB, Degerforsbyggen AB, Esswege Fastigheter AB, Fratrum Fastigheter AB, Hallsbergs bostadsstiftelse, HSB Mälardalen, Hyresbostäder i Karlskoga AB, Hällefors Bostad AB, JM AB, John Ekström Bygg AB, Kumlabostäder AB, Laxåhem AB, Lekebergsbostäder AB, Lindesbergsbostäder AB, Ljusnarsbergs Fastighets AB, Hagaby Förvaltning AB, Melins Fastighetsförvaltning AB, NCC AB, Norabostäder AB, PEAB, PJ Fastigheter AB, Ragnarssons Fastigheter AB, Riksbyggen, Skanska AB och Örebrobostäder AB. Informationen samlades in 25 januari Kvinnor är underrepresenterade på alla nivåer i de 27 olika organisationerna i den här sektorn. 23

25 Länskulturen Ledamöter 20 (65%) 11 (35%) Ordförande 2 1 Exekutiv chef 0 3 Länskulturen Vi har tittat på följande institutioner inom länskulturen: Länsteatern, Länsmusiken och Örebro läns museum. Informationen samlades in 25 januari Kvinnor är överrepresenterade som ledamöter i de tre organisationernas styrelser. Ordförandeposterna domineras av kvinnor. Kvinnor saknas helt på den exekutiva chefsnivån. 24

26 Länsidrotten Ledamöter 5 (50%) 5 (50%) Ordförande 0 1 Exekutiv chef 1 0 Länsidrotten Vi har tittat på Örebro läns idrottsförbund. Informationen samlades in 1 mars Ledamöterna i styrelsen är jämnt fördelade. Ordföranden är man och den exekutiva chefen är kvinna. 25

27 Näringslivet (större privata arbetsgivare) Ledamöter 14 (11%) 119 (89%) Ordförande 1 23 Exekutiv chef 1 23 Näringslivet (större privata arbetsgivare) Följande företag ingår i undersökningen: AB Linde Maskiner, Ahlsell Sverige AB, Ahlstrom Ställdalen AB, Atlas Copco Rock Drills AB, B.R.A Maskiner AB, Danfo AB, Ericsson AB, ESAB AB, Hellefors Bryggeri AB, Kopparbergs Bryggeri AB, Marcus Assistans LSS AB, Meritor HVS AB, Munksjö Aspa Bruk AB, NTD Lifts AB, Outokompo Stainless AB QPE, Ovako Hellefors AB, Procordia Food AB, SAAB Dynamics AB, Sandvik Nora AB, Skyllbergs Bruk AB, Stellana AB, Strabag Sverige AB, Transcom AB och Trioplast i Fjugesta AB. Informationen samlades in 25 februari 2012 (8 mars för Procordia Food AB). Kvinnor är underrepresenterade på samtliga nivåer i de 24 undersökta företagen. Samtliga företag är större arbetsgivare, två från varje kommun i länet. 26

28 5. Redovisning på positionsnivå 27

29 Vi har hämtat data från 112 organisationer. Dessa återfinns i privat näringsliv, offentlig sektor och ideell sektor. Ledamöter i styrelser, fullmäktige, nämnder, presidier och råd Ledamöter 712 (40%) 1043 (60%) I de här organisationerna har vi identifierat 1755 ledamöter på beslutande positioner i styrelser, fullmäktige, nämnder, presidier och råd. 40 procent av dessa är kvinnor, 60 procent män. Styrelser, fullmäktige, nämnder, presidier och råd 73% fler män än kvinnor 4% lika många kvinnor som män 23% fler kvinnor än män De 1755 ledamöterna återfinns i 139 olika styrelser, fullmäktige, nämnder, presidier och råd. I 73 procent av dessa finns det fler män än kvinnor. I 23 procent är kvinnorna fler än männen. Endast i 4 procent har vi hittat lika många män som kvinnor. 28

30 Ordförande totalt Ordförande 42 (30%) 98 (70%) Ordförandeposten är mannens Det finns 140 ordförandeposter i de styrelser, fullmäktige, nämnder, presidier och råd vi undersökt. 42 av dessa är kvinnor, 98 män. Det innebär att det i 30 procent av fallen sitter en kvinna som ordförande, i 70 procent en man. Totalt sett är kvinnor är underrepresenterade i rollen som ordförande. Exekutiva chefer totalt Exekutiv chef 38 (32%) 79 (68%) Den exekutive chefen är också en man De flesta av de undersökta organisationerna har en exekutiv chef som leder det dagliga arbetet. Vi har identifierat 117 sådana exekutiva chefer. 38 av dessa är kvinnor, 79 män. Det innebär att 32 procent av de exekutiva cheferna vi identifierat är kvinnor, 68 procent män. Kvinnor är underrepresenterade i rollen som exekutiv chef. 29

31 6. Reflektioner 30

32 Vi tror att kunskap är en nyckel för att hitta vägar till en mer jämställd fördelning av beslutsfattandet mellan kvinnor och män. Det generella mönstret är genomgående. I Örebro län är varannan människa en kvinna och varannan en man. Men detta återspeglas inte när det gäller makten. Männen är i majoritet eller överrepresenterade som beslutsfattare i de flesta av de organisationer vi undersökt. Vi har inget direkt svar på frågan varför, men vi anar några mönster. Vi ser att den kvantitativt jämnaste fördelningen mellan kvinnor och män som beslutsfattare finns i organisationer som styrs av politiskt förtroendevalda. Vi tror att det kan vara ett resultat av att dessa organisationer, och dess beslutsfattare, både utsätts för ett visst yttre tryck att spegla samhällets sammansättning och dessutom bär på en strävan efter en jämn fördelning mellan kvinnor och män. En strävan som kommer av kunskap och erfarenhet som visar att en jämn fördelning av kvinnor och män påverkar resultatet positivt och höjer kvaliteten. Det yttre trycket kommer av att dessa organisationer oftast verkar i någon slags allmänintresse (vård, skola, omsorg, stadsplanering etc.) och att de ytterst ansvariga faktiskt väljs i allmänna val. I de delar av vår undersökning som visar på det rakt motsatta, organisationer där kvinnor helt eller delvis saknas i beslutsfattandet hittar vi framförallt privata företag, rättsväsende och religiösa samfund. Där tror vi att det yttre trycket saknas då dessa organisationer verkar i sitt egenintresse med betydligt mindre allmän insyn och granskning. Strävan efter att fördela makten jämnt mellan kvinnor och män saknas också. En bidragande orsak till att denna strävan saknas är att kunskapen och erfarenheten av hur en jämn fördelning mellan kvinnor och män höjer kvalitet och påverkar resultat inte är tillräckligt hög. Ett högt allmänintresse och ett öppet arbete som sker offentligt skapar förutsättningar för en kvantitativt jämnare fördelning mellan kvinnor och män i beslutsfattandet. Vi har tittat på fördelningen kvinnor och män på ordförandeposter, exekutiva chefspositioner samt andra beslutsfattande poster på styrelsenivå eller motsvarande. På dessa positioner delar inte kvinnor och män jämnt på uppdragen. Kvinnorna blir färre och männen fler, halva befolkningen har inte halva makten i Örebro län. I Kön, makt och statistik (SOU 2007:108) ställer Anita Göransson och Lina Burström en relevant fråga. Är det en könsbalanserad eller jämställd fördelning om det alltid är kvinnor som har nära 40 procent och alltid män som har nära 60 procent av viktiga positioner? Vi ställer samma fråga. Då den så kallade 60/40-regeln uppfyllts är det oftast till männens fördel i vår undersökning. Därför känns denna regel inte relevant. Regeln bör utvecklas till en 50/50-regel och kommande undersökningar bör göras utifrån denna fördelning. Det är ofrånkomligt att jämställdhet är en grundläggande del av ett demokratiskt samhälle. Varannan kvinna, varannan man. Så ser befolkningen ut. Därför måste ledande positioner fördelas enligt samma modell, varannan kvinna varannan man. 31

33 Det handlar ytterst om att varje människa ska ha samma förutsättningar att utvecklas och samma förutsättningar att påverka och påverkas. Det handlar om rättvisa, men det handlar också om nytta. Vi fattar bättre beslut och höjer kvalitet om kvinnors och mäns kunskap och erfarenhet tas tillvara i lika hög grad. Det gäller både avseende långsiktiga strategier och i dagligt arbete. Den här rapporten visar att makten i Örebro län inte är jämnt fördelad. Vi menar att detta är skäl till att mer noggrant undersöka i vilken utsträckning män och kvinnor finns representerade på olika beslutspositioner och i olika sektorer. Under arbetets gång har vi flera gånger kommit att diskutera inte bara den kvantitativa makten, som visat sig vara till männens fördel, utan även den så kallade kvalitativa makten som innebär att både kvinnors och mäns kunskaper, erfarenheter och värderingar tas tillvara och får berika och påverka utvecklingen inom alla områden i samhället. Vad ska vi göra för att både kvinnor och män i länet ska få samma möjlighet att vara med och fatta beslut som påverkar vår vardag? Vi tror att det behövs incitament för att arbeta för ökad jämställdhet. Kanske kan rädsla att framstå som en mindre demokratisk organisation vara ett incitament för att arbeta för ökad jämställdhet? Det skulle tala för att det kan finnas ett värde i att återkommande kartlägga jämställdhet i organisationer och öppet redovisa resultaten. Kontinuerliga undersökningar skulle troligen kunna driva åtminstone den kvantitativa jämställdheten i positiv riktning. Ökad kunskap om vad jämställdhet innebär och vad det kan ha för betydelse för en organisation tror vi är en annan viktig faktor som skapar möjlighet för organisationer att fatta bättre strategiska beslut och sätta mål för jämställdhet. De offentliga organisationer som ingår i vår undersökning tror vi har denna kunskap i större utsträckning än vad de privata företagen har. Såväl incitament som kunskap torde påverka viljan att arbeta för jämställdhet. Utan vilja att arbeta för att öka såväl den kvantitativa som den kvalitativa fördelningen av makt mellan kvinnor och män finns en risk att förbättringar uteblir. 32

34 7. Allmänna rekommendationer 33

35 Avslutningsvis vill vi lämna några allmänna tankar om vad vi tycker bör undersökas vidare. Vi tror att det är viktigt att göra en större och statistiskt säkerställd kvantitativ undersökning. Vi tycker också att det är bör göras kvalitativa undersökningar av hur arbete och inflytande fördelas mellan kvinnor och män och av hur det ser ut med viljan att arbeta med jämställdhet i olika organisationer. Det privata näringslivet är mångfacetterat och måste undersökas från fler perspektiv. Vi har i den här undersökningen tittat på större företag, men den allra största andelen företag i Sverige är idag små, med ensamföretagare i majoritet. Därför bör även mindre företag och entreprenörer undersökas, liksom nystartade företag. Vi rekommenderar vidare att stiftelser undersöks, liksom olika typer av kommunalförbund där kommuner slår ihop resurser över kommungränserna. Överhuvudtaget tror vi att det är viktigt att titta djupare i organisationer som är utförare i skattefinansierad verksamhet. Från aktörer som fattar beslut om verksamheter till de som utför. Exempelvis Länstrafiken och de företag som är upphandlade för att sköta transporter samt Örebro universitet som är en tongivande organisation i länet. Vi har noterat att vissa beslutsfattare återkommer i flera olika organisationer och sammanhang. Vi tycker att en kvalitativ kartläggning på individnivå skulle vara viktigt för att belysa hur kopplingar mellan olika organisationer görs via enskilda beslutsfattare, som oftast är män. Hos oss har frågan väckts om det finns en slags mellanorganisatorisk sfär av män som beslutar i vårt län. Det tycker vi bör undersökas. Noggrannare undersökningar av viktiga sektorer/positioner kan ge en tydlig bild av var insatser behöver sättas in. Kunskap är en nyckel. Vilja är en förutsättning. Utifrån våra resultat föreslår vi i första hand fördjupade undersökningar inom följande områden: 1. Undersök och synliggör nästa nivå av beslutsfattande i de politiskt styrda organisationerna. Det handlar om att få en tydligare bild av mellanchefer och tjänstemännens beslutsfattande. I kommuner känns det viktigt att jämföra nämnder med förvaltningar. Vi skulle vilja veta hur makten fördelas mellan kvinnor och män i kommunala förvaltningar, inte minst i myndighetsutövandet. 2. Gör en kvalitativ undersökning av tidpunkter för möten i kommunstyrelser, fullmäktigen och nämnder i syfte att se om det finns tider då kvinnor respektive män deltar i större eller mindre utsträckning. Samtidigt bör man genom att studera protokoll kartlägga i vilken utsträckning ordinarie ledamöter deltar i besluten och kartlägga i vilken utsträckning kvinnor respektive män faktiskt är närvarande då beslut tas. Annat att undersöka närmare är om fördelningen mellan kvinnor och män förändras när suppleanter deltar vid möten. 3. Bredda och fördjupa bilden av det privata näringslivet genom att undersöka små entreprenörer och nystartade företag. Hur ser fördelningen ut där? Gör jämförande studier mellan tillverkande företag och tjänsteproducerande. Ett företag som vill attrahera kompetenta kvinnor och män bör kunna visa att man tar jämställdhet på allvar. Mot bakgrund av detta föreslår vi att viljan att arbeta med jämställdhet undersöks för att kunna identifiera vilka insatser för ökad jämställdhet i näringslivet som behöver vidtas. 34