Landstingspolitiskt PROGRAM

Transkript

1 STOCKHOLMS LÄN Landstingspolitiskt PROGRAM Del 1: Hälso- och sjukvård Antaget av PRO-distriktets årsmöte 18 april 2013

2 Programmet har utarbetats av distriktets landstingspolitiska kommitté, remissbehandlats av föreningar samt samorganisa tioner, behandlats av distriktsstyrelsen samt slutligen antagits av PRO-distriktets årsmöte den 18 april LAYOUT Marie Richardson

3 Landstingspolitiskt program för PRO Stockholms län Del 1: Hälso- och sjukvård Landstinget i Stockholms län svarar för många insatser som är av central betydelse för alla länets invånares välbefinnande och livskvalitet. Detta gäller inte minst de äldre. För att bevaka och förbättra situationen för de äldre i frågor som är av särskild betydelse för dem presenterar PRO Stockholms län härmed följande landstingspolitiska program om hälso- och sjukvård. Programmet är styrande för de krav PRO Stock holms län ställer på utvecklingen av hälso- och sjukvården i landstinget. Programmet antogs i sin helhet vid PRO Stockholms läns årsmöte Christina Tallberg ordförande PRO Stockholms län

4

5 Vård på lika villkor Enligt hälso- och sjukvårdslagen ska alla få vård på lika villkor. Ett hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande perspektiv ska genomsyra hela hälso- och sjukvården och vara en självklar del i all vård och behandling. Den som söker hälso- och sjukvård ska få den behandling och rådgivning som bedöms stå i överensstämmelse med vetenskap och beprövad erfarenhet. Vård av hög kvalitet måste garanteras. Enligt hälso- och sjukvårdslagen ska den som har det största behovet ges företräde till vården. Ett absolut grundläggande krav är att hälso- och sjukvård ges på lika villkor. Men det finns hinder för att denna princip blir uppfylld. Stockholm är en av Sveriges mest ojämlika regioner beträffande ohälsotal. Här finns de största hälsoskillnaderna mellan olika delar av regionen. Den fria etableringen av vårdcentraler i länet har inneburit att de flesta vårdcentralerna finns i områden med invånare som har god ekonomi och goda hälsotal medan områden med t ex hög arbetslöshet eller invandrarbakgrund oftast har få eller inga etablerade vårdcentraler. Detta leder till att landstinget inte ger förutsättningar för vård på lika villkor. Bemötandet av äldre människor inom vården måste förbättras. Alla former av diskriminering måste upphöra. Ingen får nekas vård eller läkemedelsbehandling på grund av hög ålder. Utvecklingen av privata sjukvårdsförsäkringar är ett annat hinder för att uppnå att vård ges på lika villkor. Cirka personer i landet har tecknat sådana försäkringar. Störst efterfrågan på dessa finns i storstadsområdena. Försäkringen ger en snabbfil till vård och läkarbesök. Befolkningen håller på att delas upp i ett A- och B-lag. Ojämlik vård blir resultatet. Även tillgängligheten till hälso- och sjukvård ska vara lika för alla. Hälso- och sjukvården ska vara tillgänglig för alla oavsett ålder, kön, etnicitet och ekonomiska förutsättningar. Allas liv och hälsa är lika viktiga. Särskild hänsyn ska tas till äldre och funktionsnedsatta. Privata försäkringstagare ska inte kunna gå före i kön. Merparten av offentligt finansierad sjukvård ska liksom nu ges i offentlig regi. 5

6 Förebyggande insatser FÖREBYGGANDE FOLKHÄLSOPOLITIK Enligt hälso- och sjukvårdslagen ska ett hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande perspektiv genomsyra hela hälso- och sjukvården. Förebyggande hälsovård är därmed ett tydligt landstingsåtagande som riktar sig till hela befolkningen. Vi blir friskare och lever allt längre. Men behovet av insatser från hälso- och sjukvården blir större med ökande ålder. Mycken ohälsa och lidande går dock att förebygga. En aktiv förebyggande folkhälsopolitik måste bedrivas. Uppsökande verksamhet behöver utvecklas i områden där risk för ohälsa är stor. Genom sådan verksamhet bör man så tidigt som möjligt upptäcka risker som om de inte förebyggs kan leda till att sjukdom utvecklas. Vårdcentralerna arbetar alldeles för lite eller inte alls med förebyggande insatser. Vårdcentralerna måste aktivera sig i detta arbete. De som har störst risk för att drabbas av ohälsa ska få de största riktade insatserna. Alla ska ha samma förutsättningar att leva ett hälsosamt och aktivt liv. Viktiga områden för förebyggande insatser FRISKVÅRDEN UPPGRADERAS Ett gemensamt arbete för förebyggande hälsovård bör utvecklas mellan landstinget och pensionärsorganisationerna för att stimulera friskvårdstänkandet i bred mening. Det bör inte enbart handla om fysiska aktiviteter som gymnastik, styrketräning, promenader mm utan också verksamheter som studiecirklar, bridge, körsång och socialt umgänge. Också sådana aktiviteter har positiv inverkan på hälsan. Friskvårdens uppgradering bör också gälla ett starkare samarbete mellan landsting och kommun, till exempel i äldreboenden. LEVNADSVANOR Många sjukdomar orsakas av våra levnadsvanor. Olämplig mat, brist på motion, rökning, fetma, alkohol och för lite sömn är kopplade till vårt sätt att leva och leder till omfattande behov av vårdinsatser. Ett aktivt förebyggande arbete måste bedrivas för att minska sjukdom på grund av olämpliga levnadsvanor. Alla ska erbjudas rådgivning och hjälp till ett sundare liv. Läkare kan ge stöd genom förskriva friskvårdsinsatser på recept. Hälsofrämjande och förebyggande insatser under hela livet från tidiga år upp till hög ålder har positiva effekter på hälsa och livskvalitet hos äldre personer. FALLOLYCKOR En kraftig ökning av fallolyckor bland äldre har ägt rum. I många fall leder fallolyckor till döden. Varje år avlider minst personer efter 6

7 fallolycka och fler än personer behöver sjukhusvård för skador de fått vid fall. De flesta fallolyckorna sker i bostaden. Var tredje person som är sextio år eller äldre och bor i eget boende faller minst en gång per år. Men också särskilda boenden och sjukhus är stora riskmiljöer. I särskilda boenden är fallfrekvensen den dubbla. Under vårdtiden på sjukhus är fallrisken särskilt stor bland dem med diagnoserna stroke, demens och höftfraktur. Aktiviteter som har samband med fall på sjukhus är främst förflyttningar till eller från säng, stol och toalettbesök. Sju procent av alla höftfrakturer drabbar patienter som redan är inskrivna på sjukhus. Rädsla för att falla igen är en vanlig följd som ofta leder till inaktivitet, ökat behov av hjälp i vardagen och ökad risk för nya fall. Det finns en rad förebyggande åtgärder som landstinget kan vidta. Det bör göras en riskbedömning, kontroll av mediciner, sjukhusmiljö med mera. PRO som organisation kan också göra värdefulla insatser. Fallolyckor kan motverkas genom bättre information till exempel på speciella medlemsmöten i ämnet. En samverkan mellan landstinget, kommunerna och organisationerna måste utvecklas för att förhindra att fallolyckor inträffar. En nollvision bör gälla. PROSTATACANCER Män dör i onödan av prostatacancer. Studier har visat att dödlighet i prostatacancer kan halveras om alla rutinmässigt tar PSA-prov. Årliga PSA-prov ska erbjudas från femtio års ålder. BRÖSTCANCER Mammografi för att upptäcka bröstcancer ska erbjudas alla från fyrtio års ålder och livsvarigt. TJOCKTARMS- OCH ÄNDTARMSCANCER OCH AORTABRÅCK Alla ska erbjudas undersökning för att upptäcka kolorektal (tjocktarms- och ändtarms-) cancer samt aortabråck. HÄLSOSAMTAL OCH HÄLSOUNDERSÖKNING Alla pensionärer ska erbjudas hälsosamtal och hälsoundersökning vart tredje år fram till 75 års ålder och därefter varje år. TRYCKSÅR Drygt en av tio som lever i äldreboenden drabbas av trycksår. Landstinget och kommunerna måste samverka för att eliminera förekomsten av dessa. Trycksår kan förebyggas genom utbildningsinsatser och goda rutiner. 7

8 VÅRDSKADOR Varje år drabbas cirka patienter i landet av skador i sjukvården. Patientsäkerheten måsta förbättras. Nolltolerans mot vårdskador och felbehandlingar måste gälla. VÅRDRELATERADE INFEKTIONER (VRI) Nästan var tionde patient smittas av sjukdomar när de lagts in på sjukhus. Hygienreglerna måste skärpas och städningen måste förbättras på sjukhusen för att undvika infektioner. Städning ingår som en del i vårdansvaret. Vårdrelaterade infektioner är en stor samhällskostnad och medför lidande för patienterna. Målet måste vara att få bort alla undvikbara vårdrelaterade infektioner. LÄKEMEDELSANVÄNDNING Läkemedelsanvändningen måste förbättras. Den vanligaste orsaken till att äldre människor söker akutvård och läggs in på sjukhus är att de blivit läkemedelsförgiftade. Ofta ges läkemedel som är olämpliga för äldre och dessutom i olämpliga doser och kombinationer. Detta måste upphöra. Bättre samverkan mellan förskrivande läkare och apoteken måste utvecklas. Detta bör också avse tillämpningen av reglerna för generika. Samtliga förskrivna läkemedel måste enkelt och lätt finnas att läsa i den enskildes journal för att förhindra feldosering. Ett läkemedelsregister måste finnas. Alla över sjuttiofem år ska garanteras att aktivt bli erbjudna en systematisk och regelbunden genomgång av sin läkemedelsbehandling. ÄLDRES MUN- OCH TANDHÄLSA Tänderna är en del av kroppen. Att tänderna är i gott skick är en förutsättning för god hälsa. Cirka fyrtio procent av de äldre har problem med sina tänder. Både dålig tandstatus och inflammerade slemhinnor i munhålan kan orsaka att man äter dåligt. Alla pensionärer bör erbjudas regelbundna munhälsosamtal med undersökning av tandläkare/tandhygienist. Landstinget ska fullgöra sitt ansvar för uppsökande tandvård enligt lagstiftning. Det är viktigt att patientgrupper med diagnoser som medför rätt till tandvård också erbjuds sådan. UNDERNÄRING I en studie av Socialstyrelsen (publ ) konstateras att mer än var fjärde kroniskt sjuk lider av undernäring bland de äldre kroniskt sjuka är närmare hälften undernärda. Krafttag måste tas för att eliminera detta. Genomförs det kan vårdtiderna bli kortare, lidandet minska och människorna bli piggare med förstärkt immunförsvar och färre infektioner. 8

9 Socialstyrelsen framhåller att mat är medicin. Väl avvägd och korrekt näringstillförsel måste garanteras för att behandlingen i sin helhet ska lyckas. Vissa sjukdomar STROKE Stroke är en av de allvarligaste sjukdomarna och den tredje vanligaste dödsorsaken i Sverige. Strokevården har hög kvalitet. Snabb kontakt med vården kan vara livsavgörande. Det förebyggande arbetet släpar efter. En aktiv screening av patienter som befinner sig i riskzonen för att drabbas av stroke bör införas. Hjärtflimmer och TIA-attacker utgör risker för att drabbas av stroke och bör föranleda kontakt med vården. Kan insjuknande i stroke förhindras genom prevention kan ett stort lidande med förlamningstillstånd, demens och ett stort antal dödsfall förebyggas. Efter stroke har inträffat föreligger stora brister i omhändertagande och rehabilitering. Otydlig ansvarsfördelning mellan landstinget och kommunerna gör att strokepatienter riskerar att bli utan stöd och hjälp. Vårdkedjan måste fungera. Vård och rehabilitering efter stroke måste förbättras. En snabb rehabilitering måste ges. För en strokedrabbad är rehabilitering avgörande för att han eller hon ska få en bra livskvalitet. DIABETES Stora skillnader råder i länets diabetesvård. Om alla vårdgivare skulle uppnå samma resultat som de tjugo bästa i länet på varje enskild parameter skulle Stockholms län ha den bästa diabetesvården i landet. Bland annat finns en uppenbar skillnad mellan socioekonomiskt svagare och starkare områden i länet. Alla ska få del av den bästa vården som ges i länet. Information om kost och motion är viktigt för att förebygga åldersdiabetes. Viktigt att hembesök av till exempel distriktssköterska görs hos dem som inte själva klarar att ta insulin. Insulin måste tillhandahållas gratis. Landstinget bör ha skyldighet att informera anhöriga till personer som har diabetes om vilka varningssignaler som finns vid diabetes. Den som drabbats av diabetes kallas till informationsdag om diabetes. Anhöriga bör också ha möjlighet att delta vid dessa informationsträffar. HJÄRTVÅRD Varannan svensk som drabbas av hjärtinfarkt är åttio år eller äldre. Men nästan alla forskningsstudier baseras på personer i femtio- till sextioårsåldern, vilket medför att patienter över åttio år får sämre hjärtvård än yngre. Hjärtvården måste anpassas så att den ger bästa re- 9

10 sultat för både män och kvinnor. Forskning måste i större omfattning inriktas på hjärtsjuka som är äldre än sextio år. MEST SJUKA ÄLDRE Det förekommer brister i vården av de mest sjuka äldre. Många behandlas med läkemedel som kan vara direkt olämpliga. Den basala sjukvården brister ofta i tillgänglighet och läkarmedverkan. Avancerad hemsjukvård är otillräcklig och bör byggas ut. Alla får inte en individuell plan och den fasta vårdkontakt de behöver. De mest sjuka riskerar att missgynnas av vårdvalssystemet. Det är viktigt att primärvården och äldreomsorgen tillsammans ger de mest sjuka äldre en vård som är kvalificerad, tillgänglig, flexibel och samordnad. Hälso- och sjukvården ska utgå från en helhetssyn, där varje människa är en individ och inte summan av ett antal diagnoser. DEMENS Vi lever allt längre. Det sker dels som effekt av bättre levnadsvillkor och dels som en följd av sjukvårdens utveckling. Det är en positiv utveckling, men den ökade livslängden innebär att alltfler kommer att drabbas av demenssjukdom. Det är väsentligt att de som drabbas så snart som möjligt får en diagnos så att adekvat behandling kan ges. Det är inte enbart den demente själv som påverkas. Demenssjukdom innebär en diagnos för hela familjen. Hela familjen blir berörd och ofta blir partnern bunden till vård av patienten under lång tid. Närstående som vårdar dement måste få utbildning, stöd och avlastning för att klara situationen. Det måste också finnas tillräckligt med personal med lämplig utbildning både inom sjukvården och den kommunala omsorgen. Blir de demenssjuka rätt omhändertagna minskar kostnaderna även för den akuta sjukvården. Det måste finnas tillräckligt med personal för att kunna ge stimulans så att en alltför snabb nedgång av den kognitiva förmågan motverkas. PSYKISKT SJUKA ÄLDRE Enligt en rapport från Socialstyrelsen får psykiskt sjuka äldre inte tillgång till specialiserad psykiatrisk öppen- och slutenvård i samma utsträckning som yngre. Det är ytterst ovanligt att äldre personer erbjuds terapi i form av till exempel samtalsbehandling. Lugnande medel är det som erbjuds. Detta innebär åldersdiskriminering. Vård ges inte på lika villkor. Äldre personer använder alltså regelbundet psykofarmaka i betydligt större utsträckning än yngre och får direkt olämpliga medel som ångestdämpande medel och sömnmedel. Dessa ska naturligtvis ordineras till dem som behöver sådana mediciner men de får inte ges i stället för adekvat psykiatrisk vård. Olämpliga psykofarmaka ökar risken 10

11 för biverkningar i form av fallolyckor och minnesstörningar. Här finns en gråzon mellan demenssjukdom och psykisk sjukdom som måste uppmärksammas så att rätt behandling ges. Många äldre psykiskt sjuka erbjuds inte vård i psykiatrin. De får i stället behandling inom primärvården, äldreomsorgen eller på olika somatiska kliniker. Äldre personer missgynnas och får ofta inte den vård de behöver. Psykiskt sjuka äldre måste erbjudas adekvat vård inom psykiatrin. Andra insatser inom hälso- och sjukvården PALLIATIV VÅRD Vi lever allt längre och därför kommer allt fler att leva den sista tiden med fler sjukdomar. Det medför ökat behov av kvalificerad personal som kan ge den döende en värdig sista tid. Det viktigaste är att lindra smärtor, lidande och ångest. Största möjliga stöd och trygghet måste ges. Det måste undvikas att döende personer under sin sista tid i livet får åka fram och tillbaka mellan boendet och akutsjukvården. Stödjande samtal för anhöriga bör ske med behandlande läkare och annan personal som anhöriga har förtroende för. FORSKNING OM ÄLDRES SJUKDOMAR Forskning är viktig för hälso- och sjukvårdens kvalitetsutveckling det gäller inte minst för de äldres sjukdomar. Forskningen om dessa sjukdomar är otillräcklig och behöver förstärkas ordentligt och är en viktig förutsättning för förbättrad vård av äldre. Kunskapsutvecklingen är långt ifrån tillräcklig för att möta behoven hos både dagens och morgondagens åldrande befolkning. PRO slår vakt om den forskning som bedrivs av stiftelsen Äldrecentrum. PRO är även positiv till den forskning som ska bedrivas på Akademiskt centrum för äldretandvård (ACT). HÖRSEL- OCH SYNNEDSÄTTNING Hörselnedsättning är i många fall åldersrelaterad. Genomsnittsåldern för den första utprovningen av hörapparat är sjuttiotre år enligt uppgift. Ett antal företag har etablerat sig i branschen sedan fritt vårdval införts i vårt landsting och vissa erbjuder hörselapparater för ibland tiotusentals kronor. Den hörselutprovning som erbjuds genom vårdguiden har en ordinationsavgift som för närvarande är 600 kr och man får låna sin hörapparat. Ordinationen bör följas upp av en hörselrehabilitering. Från PRO anser vi att väntetider för att få hörapparat bör minska och att en sanering av branschen sker så att äldre inte behöver känna sig tvingade att betala skyhöga priser för hjälpmedel som till en låg kostnad tillhandahålls av landstinget. Det är också angeläget att lands tingets offentliga lokaler har en fungerande teleslinga och att samlings lokaler och kommunikationsmedel anpassas till olika funktionshinder genom den senaste tekniken. 11

12 Vi vill också påtala att åtgärder måste vidtas för att hjälpa personer som besväras av tinnitus. För att så länge som möjligt kunna delta aktivt i samhälls- och föreningslivet är det av stort värde att tekniska hjälpmedel som ersätter bortfall av syn och hörsel finns lätt åtkomliga i landstingets regi. Kostnaderna för hörapparater, glasögon etcetera måste vara överkomliga för alla pensionärer. Sjukvårdens organisation och resurser VÅRDVAL STOCKHOLM Vårdval Stockholm måste ändras. I Vårdval Stockholm måste större hänsyn tas till vårdtyngd, socioekonomiska faktorer och komplexiteten och behoven vid behandling/vård av multisjuka. Ersättningssystemet leder till orättvis fördelning av vården och missgynnar multisjuka. Placering av vårdcentraler ska styras utifrån behov. PRO kräver att Vårdval Stockholm ändras så att vårdtyngd och socioekonomiska faktorer beaktas i systemet. Det nuvarande systemet gynnar snabba läkarbesök. ÄLDREVÅRDSCENTRALER För att få ett samlat grepp över hälsosituationen för äldre bör äldrevårdscentraler inrättas i alla kommuner och i olika stadsdelar i Stockholm. En äldrevårdscentral ska kunna arbeta både förebyggande och behandlande. Med personal som har ingående kunskaper om åldrandets förebyggande hälsofrågor och sjukdomar kan en sådan verksamhet få bättre förutsättningar än vad vårdcentralerna har att samla all kompetens om äldre en helhetssyn på patienterna blir möjlig. Mycken oro skulle kunna stillas och många onödiga besök på sjukhusens akutmottagningar förhindras. Äldrevårdscentralen skulle kunna bli navet i det lokala hälsoarbetet för äldre. Äldrevårdscentraler skulle kunna utgöra en resurs för läkarsamverkan och kompetensutveckling. Coacher skulle kunna fungera som vägledare och rådgivare. Ett utvecklingsarbete bör starta snarast. GERIATRISK KOMPETENS Det råder stor brist på läkare som är utbildade geriatriker och också på sjuksköterskor som är specialiserade inom äldreomsorg och geriatrik. Det är angeläget att landstinget uppmärksammar detta och underlättar för motiverad personal att få möjlighet att vidareutbilda sig med rimliga lönevillkor. Socialstyrelsen konstaterar i en rapport ( ) att det föreligger stora kompetensbrister i geriatrik och gerontologi när det gäller vården och omsorgen om äldre. Utbildningen i geriatrik och gerontologi är av avgörande betydelse för både verksamhetens kvalitet och rekrytering av personal till området. 12

13 SJUKSKÖTERSKOR Stockholms läns landsting har brist på sjuksköterskor. Landstinget har lägsta andelen sjuksköterskor per invånare i hela landet. Fler sjuksköterskor måste rekryteras. Det är av stor betydelse för vårdkvalitet och patientsäkerhet. Även fler undersköterskor behöver rekryteras. TOTALANSVAR FÖR BEHANDLING OCH LÄKEMEDELSFÖRSKRIVNING Varje patient med stora och sammansatta vårdbehov ska ha en läkare eller ett vårdteam med totalansvar för behandling och läkemedelsförskrivning AMBULANSER Fler ambulanser behövs. I Stockholms län finns en ambulans per personer. I exempelvis Göteborgsområdet är motsvarande siffra personer. Antalet ambulanser i landstinget måste öka. Vidare behöver tillgängligheten förbättras och väntetiderna kortas. Vården börjar redan i ambulansen. Lämpligt utbildad ambulanspersonal måste finnas. Ambulans ska finnas på plats inom femton minuter. FOLKTANDVÅRDEN Folktandvården ska garantera god kvalitet och bra priser. Det är viktigt att Folktandvården finns och fungerar som prispress på de privata tandläkarna. VÅRDGARANTI Vårdgarantin ska följas och vårdköerna arbetas bort. Tillräckligt med resurser och tydliga mål krävs. Vårdköer är aldrig en besparing för sjukvården. Vårdgarantin ska vara en verklig garanti. Väntetiderna enligt vårdgarantin ska förkortas. Målet är en köfri sjukvård. ÖVERBELÄGGNING Sverige har lägst antal vårdplatser per capita inom EU. Lägst är antalet i Stockholms läns landsting. Situationen är extrem. Överbeläggning råder inte bara vid toppar utan föreligger kontinuerligt. Antalet sjukhusplatser har skurits ned samtidigt som befolkningen ökar och i synnerhet antalet äldre. Befolkningsökningen och vårdköerna kräver en kraftig ökning av vårdplatser. Antalet sjukhusplatser måste öka så att de motsvarar den ökande befolkningens behov. Situationen medför också risk för vårdskador och därför oacceptabel ur patientsäkerhetssynpunkt. PATIENTSÄKERHETSRISKER Läkarförbundet har framfört bristen på vårdplatser som den största patientsäkerhetsrisken på sjukhusen. Patienterna skrivs ut för snabbt. 13

14 På vårdcentralerna är den bristande kontinuiteten största risken och i äldreomsorgen är det medicinska omhändertagandet ofta riktigt dåligt. Det behövs beslut som överbryggar gränserna mellan landstingen och kommunerna. Läkarförbundet anser vidare att en annan stor patientsäkerhetsrisk är att personalen har en alltför stor arbetsbelastning. PRO instämmer i denna kritik. Antalet vårdplatser måste utökas, samverkan mellan landstinget och kommunerna förbättras. Vidare måste bemanningen förstärkas. AKUTSJUKVÅRDEN Akutsjukvården är underdimensionerad. Verksamheten bågnar under patienttrycket det råder alltid överbeläggning, inte bara vid enstaka tillfällen. Akutsjukvården har inte byggts ut i takt med ökningen av patienttillströmningen. Överbeläggningen på akutsjukhusen är konstant året om. Exempel: Danderyds sjukhus: akutmottagningen var planerad för akutpatienter per år. Antalet uppgår nu till patienter. Södersjukhuset: planerades för patienter nu tas emot patienter. S:t Göran sjukhus: planerades för patienter. Nu är antalet per år. Läget är mycket pressat. PRO anser att radikala åtgärder behövs för att bygga ut verksamheten så att den motsvarar det patienttryck som råder. Nuvarande situation är också en risk för patientsäkerheten. NYA KAROLINSKA UNIVERSITETSSJUKHUSET Nya Karolinska sjukhuset, som är under uppförande och beräknas stå klart år 2016, kommer att ha mindre kapacitet än dagens Karolinska Solna. Antalet vårdplatser minskar från 800 till cirka 600. Detta kommer att kräva en kapacitetsökning i samtliga delar av den övriga hälso- och sjukvårdsstrukturen i landstinget. Nya Karolinska får inte innebära att antalet vårdplatser totalt minskar i landstinget. Tvärtom behövs betydligt fler platser mot bakgrund av att befolkningen oavbrutet ökar. Närsjukhusen behöver byggas ut och få fler platser. Upptagningsområden behöver ses över. HEMSJUKVÅRD Enligt kongressbeslut ska PRO verka för att ansvaret för hemsjukvården överförs till kommunerna. I vår region pågår ett gemensamt arbete mellan Stockholms läns landsting och Kommunförbundet Stockholms län med inriktning att kommunalisering av hemsjukvården ska ske En kommunalisering syftar till bättre vård och omsorg för vård- 14

15 tagaren genom att färre personer arbetar med honom eller henne och att samma organisation svarar för servicen under veckans alla dagar. För att detta ska fungera är det nödvändigt att ompröva den ordning som råder i Stockholms län med ett stort antal utförare och den uppsplittring av vården som det medför. Vården måste präglas av god kvalitet och ansvarsfull resursanvändning En överföring av hemsjukvården till kommunerna får under inga omständigheter innebära att vårdkvaliteten försämras. ASIH (Avancerad sjukvård i hemmet) ska landstinget fortsatt ha ansvaret för. Demokrati och solidaritet INFLYTANDE OCH INSYN Pensionärsorganisationernas insyn och möjligheter till påverkan genom Landstingsstyrelsens Pensionärsråd (LPR) och andra organ inom landstinget måste skärpas rejält och tas på allvar från politikernas och förvaltningarnas sida. LPR är viktigt som forum för att föra fram åsikter från medlemsorganisationerna om vård och omsorg för de äldre. Pensionärsorganisationerna ska aktivt delta i beredningen av ärenden. En del organ sammanträder över huvud taget inte och representationen från landstingets sida har inte den högsta prioriteten. Tydliga tidsplaner och viktiga ställningstaganden måste behandlas och förberedas tidigt. Dag- och arbetsordningar bör förberedas gemensamt. Utbildning och introduktion ska ges pensionärsorganisationernas representanter från start för att möjliggöra en god insats. LPR bör från den politiska sidan representeras av ledande politiker från landstingsstyrelsen. Pensionärsorganisationerna bör på motsvarande sätt representeras av sina högsta ledningar. LANDSTINGETS STÖD TILL PENSIONÄRSORGANISATIONERNA Stödet till pensionärsorganisationerna behöver förstärkas och bätt re motsvara den samhällsnytta som pensionärsorganisationernas verksamhet i form av friskvård tillför. UPPHANDLINGSUNDERLAG Pensionärsorganisationerna ska beredas möjlighet att påverka upphandlingsunderlag när sådana utarbetas i frågor som gäller äldre. TILLGÄNGLIGHET Den tekniska utvecklingen har fördelar men skapar också ett utanförskap för bland annat den äldre befolkningen, när en allt större del av kommunikationen med myndigheter sker digitalt eller via knapptelefoner. Detta måste beaktas vid utformningen av myndighetsinformation och kontakter med allmänheten. Det får inte 15

16 byggas upp nya hinder för de äldre att kunna ta del av samhällsinformation. RÄTTVISA AVGIFTER OCH TAXOR Finansieringen av samhällets tjänster sker i växande grad genom avgifter och taxor. Vid bestämmandet av avgifter och taxor måste beaktas att äldre människor generellt sett har lägre inkomster. Avgifter och taxor får inte utgöra ett hinder för någon att få den vård eller annan tjänst som han eller hon behöver. Högkostnadsskydd för läkarvård och mediciner måste förbättras. 16

17 EGNA ANTECKNINGAR

18

19

20 STOCKHOLMS LÄN Box 7016, Stockholm/globen Besöksadress: Renathvägen 2, Johanneshov Telefon: Epost: Hemsida: