Landstingspolitiskt PROGRAM

Transkript

1 STOCKHOLMS LÄN Landstingspolitiskt PROGRAM Del 1: Hälso- och sjukvård Remissupplaga LANDSTINGSPOLITISKA KOMMITTÉN NOVEMBER 2012

2 Till samorganisationer, samrådsgrupper, framtidsgrupper och PRO-föreningar Remiss av förslag till Landstingspolitiskt program del 1 Distriktsstyrelsen har beslutat att skicka ut del 1 av det landstingspolitiska programmet på remiss. Del 1 innehåller förslag gällande hälso- och sjukvård. Förslaget har utarbetats av distriktets landstingspolitiska kommitté. Distriktsstyrelsen kommer i början av 2013 skicka ut förslag till program avseende regionplanering, kollektivtrafik och kultur i del 2. Remisstiden är satt till 15 februari 2013 för båda delarna, och efter bearbetning av svaren, så ska förslag till landstingspolitiskt program läggas fram till distriktets årsmöte i april för beslut. Distriktsstyrelsen ser det som mycket angeläget att ALLA samorganisationer/samrådsgrupper/framtidsgrupper svarar på remissen, och gärna också så många föreningar som möjligt. Företrädare från såväl distriktsstyrelsen och landstingspolitiska kommittén medverkar självfallet om behov finns i olika möten. Stockholms läns landsting har huvudansvaret för hälso- och sjukvård, folktandvård, regionplanering, kollektivtrafik, inklusive färdtjänst och viss kulturverksamhet. För vårt PRO-distrikt är det viktigt att ha ett bra program, där våra krav är tydliga för beslutsfattare i landstinget. För att utarbeta detta program är det viktigt att ni svarar på denna remiss. Med vänlig hälsning PRO Stockholms län Distriktsstyrelsen Christina Tallberg ordförande LANDSTINGSPOLITISKA KOMMITTÉN Lars Bergendahl (sekreterare) Käte Diederichsen Bo Johansson Anita Jonsson Bruno Landstedt Donald Monvall LAYOUT Marie Richardson

3 Landstingspolitiskt program för PRO Stockholms län Del 1: Hälso- och sjukvård Landstinget i Stockholms län svarar för många insatser som är av central betydelse för alla länets invånares välbefinnande och livskvalitet. Detta gäller inte minst de äldre. För att bevaka och förbättra situationen för de äldre i frågor som är av särskild betydelse för dem presenterar PRO Stockholms län härmed följande landstingspolitiska program om hälso- och sjukvård.

4

5 Hälso- och sjukvård Vård på lika villkor Enligt hälso- och sjukvårdslagen ska alla få vård på lika villkor. Ett hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande perspektiv ska genomsyra hela hälso- och sjukvården och vara en självklar del i all vård och behand ling. Den som söker hälso- och sjukvård ska få den vård, behandling och rådgivning som bedöms stå i överensstämmelse med vetenskap och beprövad erfarenhet. Hälso- och sjukvården ska vara tillgänglig för alla oavsett ålder eller ekonomiska förutsättningar. Den som har det största behovet ska ges företräde till vården personer har tecknat privata sjukvårdsförsäkringar. Störst efter frågan på sådana försäkringar finns i storstadsområdena. Försäkring arna ger en snabbfil till vård och läkarbesök. Befolkningen håller på att delas upp i ett A- och ett B-lag. Ojämlik vård blir resultatet. Enligt hälso- och sjukvårdslagen ska vård ges på lika villkor denna regel måste upprätt hållas. Väntetider på vårdcentraler inom länet är ojämlika. Kvinnor får vänta läng re än vad männen behöver göra. Tillgängligheten till vård måste vara lika för alla. Förebyggande insatser FÖREBYGGANDE FOLKHÄLSOPOLITIK Vi blir friskare och lever allt längre och vi har normalt många aktiva år som pensionär. Men behovet av insatser från hälso- och sjukvården blir större med ökande ålder. Mycken ohälsa och lidande går dock att förebygga. En aktiv förebyggande folkhälsopolitik måste bedrivas. De med sämst hälsa ska få de största riktade insatserna. Alla ska ha samma förutsättningar att leva ett hälsosamt och aktivt liv. Uppsökande verksamhet behöver utvecklas i områden med hög ohälsa. FRISKVÅRDEN UPPGRADERAS Ett gemensamt arbete för förebyggande hälsovård bör utvecklas mel lan landstinget och pensionärsorganisationerna för att stimulera friskvårds tänkandet i vid mening med information och utbildning. LEVNADSVANOR Många sjukdomar orsakas av våra levnadsvanor. Olämplig mat, brist på motion, rökning, fetma och alkohol är alla kopplade till vårt sätt att leva och leder till stora vårdinsatser. Ett aktivt förebyggande arbete måste bedrivas för att minska sjukdom och ohälsa. Alla patienter ska erbjudas rådgivning och hjälp till ett sundare liv. Hälsofrämjande och förebyggande insatser under hela livet även upp i höga åldrar har positiva effekter på hälsa och livskvalitet hos äldre personer. 5

6 FALLOLYCKOR En kraftig ökning av fallolyckor bland äldre har ägt rum. I många fall leder fallolyckor till döden. De flesta fallolyckorna sker i bostaden. En samverkan mellan landstinget och kommunerna måste utvecklas för att förhindra att dessa olyckor sker. En nollvision bör gälla. PROSTATACANCER Många män dör i onödan av prostatacancer. Studier har visat att dödlighet i prostatacancer kan halveras om alla rutinmässigt tar PSA-prov. Årliga PSA-prov bör erbjudas från sextio års ålder. BRÖSTCANCER Mammografi för att upptäcka bröstcancer ska gälla för kvinnor upp till åttio års ålder. TJOCKTARMS- OCH ÄNDTARMSCANCER Alla pensionärer ska också erbjudas undersökning för att upptäcka kolo rektal (tjocktarms- och ändtarms-) cancer samt aortabråck. HÄLSOSAMTAL OCH HÄLSOUNDERSÖKNING Alla pensionärer ska erbjudas hälsosamtal och hälsoundersökning vart tredje år fram till sjuttiofem års ålder och därefter varje år. TRYCKSÅR Drygt en av tio som lever i äldreboenden drabbas av trycksår. Lands - tinget och kommunerna måste samverka för att eliminera förekomsten av detta. VÅRDSKADOR Varje år drabbas cirka patienter i landet av skador i sjukvården. Patientsäkerheten måste förbättras. Nolltolerans mot vårdskador och felbehandlingar måste gälla. LÄKEMEDELSANVÄNDNING Läkemedelsanvändningen bland äldre måste förbättras. Den vanligaste orsaken till att äldre människor söker akutvård och läggs in på sjukhus är att de blivit läkemedelsförgiftade. Ofta ges läkemedel som är olämpliga för äldre och dessutom i olämpliga kombinationer och doser. Detta måste upphöra. Bättre samverkan mellan förskrivande läkare och apoteken måste utvecklas. Alla över sjuttiofem år ska garanteras en systematisk och regelbunden genomgång av sin läkemedelsbehandling. ÄLDRES MUN- OCH TANDHÄLSA Att tänderna är i gott skick är en förutsättning för god hälsa. Cirka fyrtio procent av de äldre har problem med sin mun och sina tänder. Alla pensionärer bör erbjudas regelbundna munhälsosamtal med undersökning av tandläkare/tandhygienist. 6

7 Landstinget ska fullgöra sitt ansvar för en uppsökande tandvård enligt gällande lagstiftning. UNDERNÄRING Mer än var fjärde kroniskt sjuk lider av undernäring bland äldre är närmare hälften undernärda. Krafttag måste tas för att eliminera detta. Genomförs det kan vårdtiderna bli kortare, dödsfallen färre, lidandet minska och människorna bli piggare med förstärkta immunförsvar och färre infektioner. Sjukvårdens organisation och resurser VÅRDVAL STOCKHOLM Vårdval Stockholm måste ändras. Ersättning till vårdgivare ges bara per besök och inte för vårdtyngd eller socioekonomiska faktorer. Ersättningssystemet leder till att multisjuka får göra upprepade läkarbesök för att få erforderlig behandling för alla sjukdomar. Ersättningssystemet i sin nuvarande form leder till orättvis fördelning av vården och missgynnar multisjuka. Placering av vårdcentraler ska styras utifrån behov. PRO kräver att Vårdval Stockholm ändras så att vårdtyngd och socioekonomiska faktorer beaktas i ersättningssystemet. ÄLDREVÅRDSCENTRALER För att få ett samlat grepp över hälsosituationen för äldre bör äldrevårdscentraler inrättas i alla kommuner. En äldrevårdscentral ska kunna arbeta både förebyggande och behandlande. Med personal som har ingående kunskaper om åldrandets förebyggande hälsofrågor och sjukdomar kan en sådan verksamhet få bättre förutsättningar än vad vårdcentralerna har att samla all kompetens om äldre en helhetssyn på patienterna blir möjlig. Mycken oro skulle kunna stillas och många onödiga besök på sjukhusens akutmottagningar förhindras. Äldrevårdscentralen skulle kunna bli navet i det lokala hälsoarbetet för äldre. GERIATRIKER Antalet geriatriker inom äldrevården måste bli fler. Rehabilitering är en viktig del i geriatriken. SJUKSKÖTERSKOR Stockholms läns landsting har brist på sjuksköterskor. Landstinget har den lägsta andelen sjuksköterskor per invånare i hela landet. Fler sjuksköterskor måste rekryteras. Det är av stor betydelse för vårdkvalitet och patientsäkerhet. TOTALANSVAR FÖR BEHANDLING OCH LÄKEMEDELSFÖRSKRIVNING Varje patient med stora och sammansatt vårdbehov ska ha en läkare eller ett vårdteam med totalansvar för behandling och läkemedelsförskrivning. 7

8 AMBULANSER Fler ambulanser behövs. I Stockholms län finns en ambulans per personer. I exempelvis Göteborgsområdet är motsvarande siffra personer. Antalet ambulanser i landstinget måste öka.vidare behöver tillgängligheten förbättras och väntetiderna kortas. FOLKTANDVÅRDEN Folktandvården ska garantera god kvalitet och fungera som prispress på de privata tandläkarna. VÅRDGARANTI OCH VÅRDKÖER Vårdgarantin ska följas och vårdköerna arbetas bort. Tillräckligt med resurser och tydliga mål krävs. Vårdköer är aldrig en besparing för sjukvården. Vårdgarantin måste vara en verklig garanti. Väntetiderna enligt vårdgarantin ska successivt förkortas. Den som är i behov av akut vård ska få den omedelbart. ÖVERBELÄGGNING Överbeläggning är vanlig inom sjukhusvården i Stockholms län. Den medför en rad vårdskador och är därför oacceptabel ur patientsäkerhetssynpunkt. Antalet vårdplatser måste öka så att behovet täcks. NEDSKÄRNINGAR PÅ KAROLINSKA SJUKHUSET Karolinska sjukhuset ska genomföra nedskärningar med 650 miljoner kronor helårsarbeten ska bort. Personalen, som redan är hårt utnyttjad, blir ännu mer pressad. Vårdkvaliteten och patientsäkerheten försämras. PRO kan inte acceptera den försämring av vården som genom förs. En redan ansträngd situation blir värre, vilket inte minst drabbar pensionärerna. Politikerna har ansvar för att se till att det finns tillräckligt med resurser för den vård medborgarna behöver. NYA KAROLINSKA SJUKHUSET Nya Karolinska sjukhuset, som är under uppförande och beräknas stå klart 2016, kommer att ha mindre kapacitet än dagens Karolinska Solna. Antalet vårdplatser minskar från 800 till cirka 500. Detta kommer att kräva en kapacitetsökning i samtliga delar av den övriga hälso- och sjukvårdsstrukturen i landstinget. Nya Karolinska sjukhuset får inte innebära att antalet vårdplatser totalt minskar. Tvärtom behövs fler platser mot bakgrund av att befolkningen oavbrutet ökar. HEMSJUKVÅRD Ansvaret för hemsjukvård bör överföras till kommunerna. Hög kvalitet på vården måste garanteras. 8

9 Vissa sjukdomar STROKE Stroke är en av de allvarligaste sjukdomarna och den tredje vanligaste döds orsaken i Sverige. Strokevården har hög kvalitet. Men det förebyggande arbetet släpar efter. En aktiv screening av patienter i riskzonen för att förebygga stroke bör införas. Kan strokeinsjuknande förhindras genom prevention kan ett stort lidande med demens och ett stort antal dödsfall förebyggas. Efter stroke föreligger stora brister i vård och rehabilitering. Otydlig ansvarsfördelning mellan landstinget och kommunerna gör att strokepatienter riskerar att bli utan stöd och hjälp. Vårdkedjan måste fungera. Vård och rehabilitering efter stroke måste förbättras. En snabb rehabilitering måste ges. För en strokedrabbad är rehabiliteringen avgörande för att man ska få en bra livskvalitet. DIABETES Stora skillnader råder i länets diabetesvård. Om alla vårdgivare skulle uppnå samma resultat som de tjugo bästa i länet på varje enskild parameter skulle Stockholms län ha den bäste diabetesvården i landet. Bland annat finns en uppenbar skillnad mellan socioekonomiskt svagare och starkare områden i länet. Alla ska få del av den bästa vården som ges i länet. HJÄRTVÅRD Varannan svensk som drabbas av hjärtinfarkt är åttio år eller äldre. Men nästan alla forskningsstudier baseras på personer i femtio- till sextioårs åldern, vilket medför att patienter över åttio år får sämre hjärtvård än yng re. Hjärtsjukvården måste bli likvärdig för alla. Forskning måste i större omfattning inriktas på hjärtsjuka som är äldre än sextio år. MEST SJUKA ÄLDRE Det förekommer brister i vården av de mest sjuka äldre. Många behand las med läkemedel som kan vara direkt olämpliga. Den basala hemsjukvården brister ofta i tillgänglighet och läkarmedverkan. Avancerad hemsjukvård är otillräcklig och bör byggas ut. Alla får inte en individuell plan och den fasta vårdkontakt de behöver. De mest sjuka riskerar att missgynnas av vårdvalssystemet. Det är viktigt att primärvården och äldreomsorgen tillsammans ger de mest sjuka äldre en vård som är kvalificerad, tillgänglig, flexibel och samordnad. Hälso- och sjukvården ska utgå från en helhetssyn, där varje människa är en individ och inte summan av ett antal diagnoser. 9

10 10 PSYKISKT SJUKA ÄLDRE Enligt en rapport från socialstyrelsen får psykiskt sjuka äldre inte tillgång till specialiserad psykiatrisk öppen- och slutenvård i samma utsträckning som yngre. Det är ytterst ovanligt att äldre personer erbjuds samtalsbehandling. Äldre personer använder regelbundet psykofarmaka i betydligt större utsträckning än yngre. Många äldre behandlas med direkt olämpliga psykofarmaka som ångestdämpande och sömnmedel. Detta ökar risken för biverkningar i form av minnesstörningar och fallolyckor. Många äldre psykiskt sjuka erbjuds inte vård inom psykiatrin. De får istället behandling inom primärvården, äldreomsorgen eller på olika somatiska kliniker. Äldre personer med psykisk sjukdom missgynnas och riskerar att inte få den vård de behöver. Psykiskt sjuka äldre måste erbjudas adekvat vård inom psykiatrin.

11 Andra insatser inom hälso- och sjukvården PALLIATIV VÅRD Vi lever längre och därför kommer allt fler äldre att leva den sista tiden med fler sjukdomar. Detta medför ökat behov av kvalificerad personal som kan ge den döende en värdig sista tid. Det viktigaste är att lindra smärtor, lidande och ångest. Största möjliga stöd och trygghet måste ges. Det måste undvikas att döende personer under sin sista tid i livet får åka fram och tillbaka mellan boendet och akutsjukvården. FORSKNING OM ÄLDRES SJUKDOMAR Forskning är viktig för hälso- och sjukvårdens kvalitetsutveckling det gäller inte minst för de äldres sjukdomar. Forskningen på dessa sjukdomar är inte tillräcklig utan behöver förstärkas. En effektiv överföring av forskningsresultaten till hälso- och sjukvården måste finnas så att dessa snabbt kommer till användning i behandlingen av patienterna. HÖRSEL- OCH SYNNEDSÄTTNING Hörselnedsättning är i många fall åldersrelaterad. Genomsnittsåldern för den första utprovningen av hörapparat är sjuttiotre år enligt uppgift. Ett antal företag har etablerat sig i branschen sedan fritt vårdval införts i vårt landsting och vissa erbjuder hörselapparater för ibland tiotusentals kronor. Den hörselutprovning som erbjuds genom vårdguiden har en ordinationsavgift som för närvarande är sexhundra kronor och man får låna sin hörapparat. Ordinationen bör följas upp av en hörselrehabilitering Från PRO anser vi att väntetider för att få hörapparater bör minska och att en sanering av branschen sker så att äldre inte känner sig tvingade betala skyhöga priser för hjälpmedel som egentligen kostnadsfritt lånas ut av landstinget. Det är också angeläget att landstingets offentliga lokaler har en fungerande teleslinga och att samlingslokaler och kommunikationsmedel anpassas till olika funktionshinder genom den senaste tekniken. Vi vill också påtala att åtgärder måste vidtas för att hjälpa personer som besväras av tinnitus. För att så länge som möjligt kunna delta aktivt i samhälls- och föreningslivet är det av stort värde att tekniska hjälpmedel som ersätter bortfall av syn och hörsel finns lätt åtkomliga i landstingets regi. Kostnaderna för hörapparater, glasögen etc måste vara överkomliga för alla pensionärer. 11

12 Övriga frågor Inflytande och insyn Pensionärsorganisationernas insyn och möjligheter till påverkan genom Landstingsstyrelsens Pensionärsråd (LPR) och andra organ inom lands tinget måste tas på allvar från politikernas och förvaltningarnas sida. En del organ sammanträder över huvud taget inte och representationen från landstingets sida har inte den högsta prioriteten. Tydliga tidsplaner och viktiga ställningstaganden måste behandlas och förberedas tidigt. Dag- och arbetsordningar bör förberedas gemensamt. Utbildning och introduktion ska ges pensionärsorganisationernas repre sentanter från start för att möjliggöra en god insats. LPR bör från den politiska sidan representeras av ledande politiker från landstingsstyrelsen. Pensionärsorganisationerna bör på motsvarande sätt representeras av sina högsta ledningar. Landstingets stöd till pensionärsorganisationerna Det nuvarande ekonomiska stödet till pensionärsorganisationerna behålls och beloppen bör öka i rimlig takt, eftersom en betydande ideell insats utförs och en stor samhällsnytta tillkommer genom pensionärsorganisationernas verksamhet. Upphandlingsunderlag Pensionärsorganisationerna bör beredas möjlighet att påverka upphand lingsunderlag när sådana utarbetas i frågor som gäller äldre. Tillgänglighet Den tekniska utvecklingen har stora förtjänster, men skapar också ett utanförskap för bland annat den äldre befolkningen, när en allt större del av kommunikationen med myndigheter sker digitalt eller via knapptelefoner. Detta måste beaktas vid utformningen av myndighetsinformation och kontakter med allmänheten. Rättvisa avgifter och taxor Finansieringen av samhällets tjänster sker i växande grad genom avgifter och taxor. Vid bestämmandet av avgifter och taxor måste beaktas att äldre människor generellt sett har lägre inkomster. Avgifter och taxor får inte utgöra ett hinder för någon att få den vård eller annan tjänst som han eller hon behöver. Bättre bemötande och åtgärder mot åldersdiskriminering Bemötandet av äldre människor inom vården och kollektivtrafiken måste förbättras. Alla former av diskriminering måste upphöra. Ingen får nekas vård på grund av hög ålder. 12

13 EGNA ANTECKNINGAR

14

15

16 STOCKHOLMS LÄN Box 7016, Stockholm/globen Besöksadress: Renathvägen 2, Johanneshov Telefon: Epost: Hemsida: