Majviva ekologi och bevarandestatus

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Majviva ekologi och bevarandestatus"

Transkript

1 Majviva ekologi och bevarandestatus Majvivan har minskat på senare år i samband med att traditionellt hävdade fuktmarker växer igen. Men ännu finns det många platser där man i maj kan få njuta av stora rosa fält med den vackra vivan. Växtekologerna Per Toräng och Didrik Vanhoenacker har båda studerat majvivans reproduktionsbiologi i sina forskningsprojekt. PER TORÄNG & DIDRIK VANHOENACKER M ajviva Primula farinosa är en flerårig ört med upp till 20 blommor i en flock. Stjälken är vanligtvis 5 20 cm hög. På Öland och Gotland förekommer också en kortstjälkad form (var. acaulis Ahlq., figur 1) med en kort (0 5 cm) och kraftig stjälk. Fenomenet har en enkel nedärvning där egenskapen för kort stjälk är dominant (J. Ehrlén & J. Ågren, opubl. experiment). I en population i norra England finns dessutom en helt stjälklös variant (Arnold 1999), där blomskaften kommer direkt ur bladrosetten som på en jordviva P. acaulis. Majvivans sambladiga krona är femtalig med djupt urnupna kronflikar samt en 5 8 mm djup kronpip. Blomfärgen är rosa med en gul ring runt pipöppningen (figur 2). Sällsynt kan man hitta helt vita blommor. Blommornas doft har analyserats av Gaskett m.fl. (2005) och innehåller bland annat bensaldehyd ( mandelarom ), bensylacetat ( jasmindoft ) och bensylalkohol ( hyacintdoft ), alla dofter som är typiska för fjärilspollinerade blommor (Anderson m.fl. 2002). Artepitetet farinosa betyder mjölig och delar av majvivan är ofta täckta av ett tunt lager vitt mjöl, framför allt på bladens undersidor, på stjälken och kring hyllet. Mjölet består framförallt av flavonoider (Harborne 1968) och kan kanske skydda växten mot uttorkning, skadlig UV-strålning eller betande djur (se referenser i Lahtinen m.fl. 2004). Även om bladrosetterna ibland delar sig och på så sätt bildar nya individer genom kloning, är etableringen av nya plantor till största delen beroende av frön som gror från fröbanken (Toräng 2007). Majvivans blommor börjar som namnet antyder slå ut tidigt i maj och man kan hitta öppna blommor en bit in i juni. Arten är heterostyl, det vill säga har blommor med olika långa stift. Hälften av plantorna har ett långt stift som når kronpipens mynning och ståndare som sitter halvägs ner i pipen. Den andra hälften av Figur 1. Den vanliga långstjälkade majvivan till vänster och den för Öland och Gotland unika kortstjälkade varianten till höger. Foto: Per Toräng. A normal long-scaped morph of Primula farinosa (left) and the short-scaped morph that is found only on Öland and Gotland (right). SVENSK BOTANISK TIDSKRIFT 103:3 4 (2009) 133

2 TORÄNG & VANHOENACKER Figur 2. Blommornas utseende kan variera betydligt mellan individer från samma population. Dessa två exemplar kommer från Lenstad på Öland. Plantan nere till vänster har bara hälften så bred blompipsmynning som plantan till höger (0,7 jämfört med 1,4 mm). Foto: Didrik Vanhoenacker. Flower morphology of P. farinosa can vary a lot between individuals, even in the same population. plantorna har ett kort stift som bara når halvägs upp i pipen och ståndare som sitter i pipens mynning. Systemet underlättar att plantorna korsbefruktas. Självbefruktning motverkas dessutom av en enzymatisk inkompatibilitet inom respektive blomtyp (Wedderburn & Richards 1990). Om man handpollinerar en långstiftad planta med pollen från en annan långstiftad planta blir frösättningen mycket dålig (Scott 1865, Darwin 1877, Hultgård 1993, Richards 2002). Fröna mognar i juli. Den förväntade livslängden hos etablerade plantor i uppländska populationer är drygt 21 år (Ehrlén & Lehtilä 2002). Bäst trivs majvivan på mager, fuktig och kalkrik jord, i betesmarker och på fukt- och strandängar, där den undviker konkurrens från mer högväxta arter. Man finner den ofta tillsammans med älväxing Sesleria uliginosa och ängsstarr Carex hostiana. I södra Sverige kan man inte förväxla majvivan med någon annan art, men i fjällen finns de snarlika släktingarna fjällviva och smalviva. Majvivan känns dock igen på att kronan är mycket bredare än vad kronpipen är lång. Arten har i folkmun kallats melblomster (Skåne), mjölört (Blekinge), majblomster (Östergötland), lärkblomster (Södermanland), svalblomster (Uppland) och blåviva i många landskap (Karlén & Rydberg 2006). Pollinering och predation Av allt att döma är majvivans pollinatörer aktiva enbart på dagen; plantor som dagtid är täckta med små burar producerar nästan inga frön (P. Toräng & D. Vanhoenacker, opubl. data). Blommorna innehåller inte särskilt mycket nektar. Men de blommar nästan utan konkurrens av andra arter och lyser klart rosa tidigt i maj vilket säkerligen bidrar till deras attraktionskraft och de lockar till sig flera olika besökare. Smultronvisslare Pyrgus malvae (figur 3A) är den insekt som vi oftast ser besöka blommorna på Öland, men också citronfjäril Gonepteryx rhamni och rapsfjäril Pieris napi ses ibland. Snäckmurarbin Osmia bicolor är också ganska vanliga besökare. Dessa bin har en spännande biologi. Ibland kan man se dem komma flygande med torrt gräs. De bygger nämligen sina bon i gamla tomma snäckskal som de sedan kamouflerar med vissna växtdelar. I varje snäckskal lägger de ett enda ägg och fyller sedan på med pollen som larven kan äta (Weiss & Vergera 2002). Därefter proppar de igen snäckan med grus och stänger öppningen med en cement av tuggade blad. Trots detta parasiteras ibland bona av den rödlistade snäckguldstekeln Chrysis trimaculata (Sörensson 2008). Även en del andra solitära bin och humlor samlar ibland pollen och nektar på blommorna (figur 3B). Vid enstaka tillfällen ses också flugor som till exempel stor svävfluga Bombulius major 134 SVENSK BOTANISK TIDSKRIFT 103:3 4 (2009)

3 MAJVIVA Figur 3. A) Smultronvisslare Pyrgus malvae ses ofta besöka majvivor på Öland. Foto: Didrik Vanhoenacker. A B) Flera arter solitära bin besöker majvivor. Denna gyllensandbihona Andrena nigroaenea har för kort sug snabel för att komma åt blommans nektar. Det bör därför röra sig om ett nykläckt bi som testar vilka sorters blommor som är värda att besöka. Foto: Per Toräng. C) Under lugna kvällar från mitten till slutet av maj lägger den lilla gullvivevecklaren Falseuncaria ruficiliana ägg i kronpipen. Foto: Didrik Vanhoenacker. A) Pyrgus malvae is often seen visiting P. farinosa on Öland. B) Several species of solitary bees visit P. farinosa. This female Andrena nigroaenea, however, has a proboscis that is too short for it to reach the nectar. B C) On quiet May evenings Falseuncaria ruficiliana lay their eggs in the corolla tube of P. farinosa. C SVENSK BOTANISK TIDSKRIFT 103:3 4 (2009) 135

4 TORÄNG & VANHOENACKER på besök. Inte sällan kryper tripsar (Thysanoptera, de där små svarta som brukar krypa omkring i maskrosor) ut ur kronpipen. Huruvida dessa bidrar till pollineringen av blommorna eller om de bara äter pollen är dock inte klarlagt. En effekt av blommornas attraktionskraft på fjärilar och bin är att krabbspindlar (Thomisidae) ibland sitter gömda uppe i blomflocken för att försöka fånga en oförsiktig pollinatör. Under lugna kvällar från mitten till slutet av maj lägger den lilla gullvivevecklaren False uncaria ruficiliana ägg i kronpipen (figur 3C). Ur äggen kläcks larver som binder samman de nybildade frukterna med ett sorts silke och äter av de mognande fröna. Fjärilarna kläcks i mitten av juli. De sammanbundna frukterna och larvernas kryphål är karaktäristiska för den här fjärilsarten. Gullvivevecklaren rapporteras ha två flygande generationer per sommar i södra Europa (Razowski 1970) medan den i Sverige inte verkar vara funnen på den andra generationens värdväxter (Benander 1950, Vanhoenacker 2008). Som namnet antyder använder arten också gullviva Primula veris som värdväxt, men trots intensivt sökande har vi inte upptäckt den på andra värdväxter som rapporterats i litteraturen (Vanhoenacker 2008). Ibland infekteras majvivans blommor av sotsvampen Urocystis primicola som förstör fröna och förvandlar fruktkapslarnas innehåll till ett svart pulver. Långa och korta Långa majvivor med många blommor lockar till sig många pollinatörer och har därför hög fröproduktion. Men det som attraherar pollinatörer kan även locka till sig fiender. De långa majvivorna drabbas i högre grad av gullvivefjärilens larver och hela blomställningen betas oftare av kor, får och hästar. Detta förhållande har lett till att två olika varianter av majvivor kan leva sida vid sida: den långstjälkade varianten som växer i artens hela utbredningsområde och en kortstjälkad variant som är unik för Öland och Gotland. De kortstjälkade plantorna undslipper oftast både fjärilslarver och betesdjur. Men de kan också ha vissa problem med att locka till sig pollinatörer, särskilt om den omgivande växtligheten är hög och de är svårupptäckta (figur 4) (Ehrlén m.fl. 2002, Vanhoenacker m.fl. 2006). Detta fascinerande förhållande ledde oss till att beskriva de två stjälkvarianterna som två olika reproduktiva strategier (Toräng m.fl. 2006). Att producera en lång stjälk kan sägas vara en riskfylld strategi där både insatsen (risken att bli uppäten) men också de eventuella vinsterna (stor fröproduktion) är höga. Alternativet att producera en kort stjälk är en försiktigare strategi där risken för skador är mindre men där fröproduktionen samtidigt kan vara begränsad. Har en kortstjälkad planta däremot turen att växa bredvid långstjälkade artfränder kan den dra nytta av sina grannar. De långstjäl- Figur 4. Bland de sex långstjälkade plantorna växer två kortstjälkade som knappt syns på bilden. Foto: Per Toräng. Among the six long-scaped P. farinosa in this photo, two short-scaped plants can be barely distinguished. 136 SVENSK BOTANISK TIDSKRIFT 103:3 4 (2009)

5 MAJVIVA kade plantorna lockar till sig pollinatörer som upptäcker de korta plantorna på nära håll och besöker även dessa. De korta plantorna lyckas samtidigt undkomma både betesdjur och gullvivevecklarna som fortfarande tycks föredra långstjälkade majvivor. En lyckosam strategi! Men varför förekommer inte kortstjälkade majvivor på fastlandet? Vi vet inte. Släktet Primula och familjen Primulaceae Majvivans närmaste släkting är stor majviva P. frondosa (Guggisberg m.fl. 2006). Den växer vild endast i bulgariska bergstrakter, men eftersom den är mer lättodlad än vår majviva är den ganska vanlig i trädgårdar. Majvivans närmaste släktingar i Sverige är fjällviva P. scandinavica och smalviva, P. stricta. Båda arterna växer i svenska och norska fjällen; smalvivan finns dessutom även cirkumpolärt. Fjällvivan och smalvivan har hybridursprung och har uppkommit genom polyploidi, alltså kromosomtalsfördubbling. Majvivan har 18 kromosomer (9 par), medan fjällvivan har 72 kromosomer (9 8) och smalvivan hela 126 kromosomer (9 14). Det är möjligt att majviva är en av föräldraarterna till dessa hybridarter, men det finns också flera tänkbara föräldrar i Nordamerika. Både fjällviva och smalviva är homostyla, de har alltså bara en typ av blommor där ståndarna och pistillen sitter på ungefär samma höjd. Homostylin tyder på att dessa arter är självfertila vilket också visats av Hultgård (1993). Det är vanligt hos vivorna att polyploida arter är homostyla, och att de dessutom växer i alpina eller arktiska miljöer. En hypotes är att genetiken som styr heterostylin lättare bryter samman hos polyploida arter, och att homostyla självfertila arter har en selektiv fördel i extrema miljöer med få pollinatörer (Guggisberg m.fl. 2006). Majviva, fjällviva och smalviva hör alla till sektionen Aleuritia inom släktet Primula. Den fjärde rosa vivan i Sverige är strandviva P. nutans. Den tillhör en annan sektion, Armerina, men är ganska nära släkt med de andra tre. Strandviva växer i nordligaste Bottenviken samt i Nordnorge, på Kolahalvön och i Sibirien. Grönlandsvivan P. egaliksensis, som återfinns på Grönland och i Nordamerika, är en polyploid korsning mellan strandviva och den amerikanska P. mistassinica (Guggisberg m.fl. 2008). I Sverige förekommer dessutom de tre gula vivorna gullviva P. veris, lundviva P. elatior och jordviva P. vulgaris. Dessa tre förs till sektionen Primula och är inbördes mycket nära släkt, men är alltså lite mer avlägsna släktingar till de rosa vivorna (Mast m.fl. 2001). Totalt finns det ungefär 425 arter i släktet Primula, med de flesta arterna i bergstrakter, framför allt i Centralasien (Richards 2002). Vivorna i släktet Primula är i sin tur släkt med vattenblink Hottonia palustris, som också har heterostyla blommor. Lite avlägsnare i släktträdet hamnar grusviva Androsace septentrionalis och sandviva A. elongata. Tillsammans utgör dessa de svenska representanterna för familjen viveväxter Primulaceae. Strandlysing Lysimachia vulgaris, topplösa L. thyrsiflora, strandkrypa Glaux maritima, skogsstjärna Trientalis europaea, rödmire Anagallis arvensis med flera arter som tidigare klassificerades som viveväxter förs numera till familjen ardisiaväxter Myrsinaceae. Vid utbredning stark tillbakagång Majvivan förekommer i södra Sverige norrut till Jämtland men är egentligen bara vanlig på Öland och Gotland. I Sverige och Estland är den framför allt en låglandsväxt men söderut i Europa växer den ofta på högre höjder, exempelvis på upp till 2900 meters höjd i Pyrenéerna och Alperna (Huxley 1967). Majvivan återfinns från Sverige och Skottland i norr till Spanien och Bulgarien i söder och vidare långt österut till Himalaya och Kamtjatka och den är den mest utbredda arten i sitt släkte (Hambler & Dixon 2003). Majvivan har i Sverige gått kraftigt tillbaka under 1900-talet och var tidigare betydligt vanligare i odlingslandskapet. Lindborg & Ehrlén (2002) återinventerade totalt 151 kända lokaler i Uppland och på Öland. Av dessa hade nära hälften försvunnit sedan de först rapporterades på 1920-talet. De förekomster som utsatts för gödsling, dikning, uppodling eller på annat sätt SVENSK BOTANISK TIDSKRIFT 103:3 4 (2009) 137

6 TORÄNG & VANHOENACKER Uppland väl representerade i landskapsligan. Det förekommer också ett fåtal inlandsfynd, bland annat från Falbygden i Västergötland, Mjölby i Östergötland, Leksand i Dalarna och Östersund i Jämtland som också har de nordligaste inrapporterade lokalerna (figur 5). Uppgifter om gigantiska populationer med flera tiotusentals individer finns från bland annat Skåne, Öland och Upplandskusten (figur 6). I stort sett alla lokaler beskrivs som fukt- eller strandängar, rikkärr, betesmarker eller vägdiken. Figur 5. Majvivelokaler inrapporterade till Artportalen ( under Finds of P. farinosa reported to Artportalen.se in förändrat markutnyttjande hade alla försvunnit. Däremot hade arten klarat sig väl på lokaler med kontinuerligt betestryck. Detta resultat var inte helt oväntat då majvivan är kraftigt gynnad av en traditionell markanvändning (Sterner 1986, Ekstam m.fl. 1988, Slotte 2007) vilken har blivit allt mer ovanlig i modern tid. Det är troligt att framför allt etableringen av nya groddplantor (Stammel m.fl. 2005) och fröproduktion (Ågren m.fl. 2006) påverkas negativt när hävden upphör. Sammanställning av fynd De begränsade data vi har att tillgå för att beskriva dagens situation kommer huvudsakligen från Artportalen och från den inventering som gjordes 2006 då majvivan var utsedd till årets växt av Svenska Botaniska Föreningen. De flesta inrapporterade fynd från senare år är inte helt otippat öländska. Arten är vanligt förekommande i vätar över hela Stora Alvaret även om antalet blommande plantor kan variera kraftigt mellan åren (Toräng 2007). Fastlandsfynd är ofta från kustnära miljöer och här är Skåne och Smal-, fjäll- och strandviva Majvivans nära släktingar strandviva och fjällviva var även de med i 2006 års upprop. Vi tar här också upp smalviva. Antalet rapporterade fynd av dessa tre arter från de senaste åren är dock mycket få. De båda fjällarterna smalviva och fjällviva förekommer sällsynt på fuktig, kalkrik mark som dryashedar, fuktängar och klipphyllor i fjällen. Smalviva har rapporterats främst från Härjedalen och Jämtland samt har ett fåtal fynd från Lule och Torne lappmarker. Förekomsterna har i de flesta fall varit små. Fjällviva har rapporterats från Lule och Lycksele lappmarker, närmare bestämt Padjelanta respektive Vindelfjällen. För en noggrannare rapport om fjällvivan kan man med fördel läsa Tomas Strids artikel i SBT nummer 6/2007. Strandvivan växer i Sverige på fuktiga havsstrandängar längst upp i Bottenviken. Vi har inte fått in ett enda fynd av denna art under de senaste åren men flera livskraftiga populationer är sedan tidigare kända från Haparanda skärgård. Öka vår kunskap om majvivan! Rapportera fynd av majviva på Artportalen ( Dels kommer det i sig att ge en bättre uppfattning om artens utbredning och eventuella minskning. Dels blir det lättare för forskare att undersöka växten om så många lokaler som möjligt är kända. Rapportera blomningstid och frösättningstid till Genom att studera hur mycket tidigare majvivan blommar under varma vårar kan man bland annat få en uppfattning om hur den kan anpassa sig till klimatföränd- 138 SVENSK BOTANISK TIDSKRIFT 103:3 4 (2009)

7 MAJVIVA Figur 6. Riklig blomning av majviva vid Tranekärr på Stora Alvaret på Öland den 25 maj Foto: Didrik Vanhoenacker. Primula farinosa flowers in profusion at Tranekärr on Öland. ringar. Genom att undersöka när fröna mognar får man en uppfattning om hur majvivan kommer att kunna föröka sig om somrarna blir torrare. Det här är speciellt intressant på de öländska och gotländska lokalerna, där majvivans växtplatser ofta torkar ut helt. Studera majvivans pollinatörer! Rimligen finns här en stor variation över landet. Ni får gärna mejla observationer till Vi har bara funnit gullviveblomvecklare på majviva och gullviva. Söderut är den dock känd från flera andra sensommarväxter. Vi är mycket intresserade av observationer av gullviveblomvecklare i juli, speciellt om den lägger ägg på andra värdväxter. Leta på krissla, höskallra, kärrspira och gulsporre. Mejla observationer till didrik@ekolog.se. Du kan också rapportera fynd av gullviveblomvecklare på Artportalen. Citerad litteratur Andersson, S., Nilsson, L. A., Groth, I. & Bergström, G Floral scents in butterfly-pollinated plants: possible convergence in chemical composition. Bot. J. Linn. Soc.140: Arnold, E.S Investigation of a scapeless form of Primula farinosa L. and related studies. Doktorsavhandling, University of Newcastle. Benander, P Svensk insektsfauna 10: Lepidoptera, Microlepidoptera, Tortricina. Entomol. Fören. Stockholm. Darwin, C The different forms of flowers on plants of the same species. Murray, London. Ehrlén, J. & Lehtilä, K How perennial are perennial plants? Oikos 98: Ehrlén, J., Käck, S. & Ågren, J Pollen limitation, seed predation and scape length in Primula farinosa. Oikos 97: SVENSK BOTANISK TIDSKRIFT 103:3 4 (2009) Ekstam, U., Aronsson, M. & Forshed, N Ängar. Naturvårdsverket, Stockholm. Guggisberg, A., Mansion, G., Kelso, S. & Conti, E Evolution of biogeographic patterns, ploidy levels, and breeding systems in a diploid polyploid species complex of Primula. New Phytol. 171: Guggisberg, A., Baroux, C., Grossniklaus, U. & Conti, E Genomic origin and organization of the allopolyploid Primula egaliksensis investigated by in situ hybridization. Ann. Bot. Lond. 101: Hambler, D. J. & Dixon, J. M Primula farinosa L. J. Ecol. 91: Harborne, J. B Comparative biochemistry of flavonoids 7. Correlations between flavonoid pigmentation and systematics in family Primulaceae. Phytochemistry 7: Hultgård, U.-M Primula scandinavica and P. stricta patterns of distribution, variation, reproductive strategies and migrations. Opera Bot. 121: Huxley, A Mountain flowers. Blandford, London. Karlén, L. & Rydberg, H Majvivan årets inventeringsart. Daphne 17(1): Lahtinen, M., Salminen, J. P., Kapari, L. m.fl Defensive effect of surface flavonoid aglycones of Betula pubescens leaves against first instar Epirrita autumnata larvae. J. Chem. Ecol. 30: Lindborg, R. & Ehrlén, J Evaluating the extinction risk of a perennial herb: demographic data versus historical records. Conserv. Biol. 16: Mast A. R., Kelso, S., Richards, A. J. m.fl Phylogenetic relationships in Primula L. and related genera (Primulaceae) based on noncoding chloroplast DNA. Int. J. Plant Sci. 162: Razowski, J Microlepidoptera palaearctica Bd3: Cochylidae. Georg Fromme, Wien. Richards, J Primula. BT Bastford, London. 139

8 TORÄNG & VANHOENACKER Scott, J Observations on the functions and structure of the reproductive organs in the Primulaceae. J. Linn. Soc. Bot. 8: Slotte, H Majviva och älväxing på slåttermark. Svensk Bot. Tidskr. 101: Stammel, B., Kiehl, K. & Pfadenhauer, J Effects of experimental and real land use on seedling recruitment of six fen species. Basic Appl. Ecol. 7: Sterner, R Ölands kärlväxtflora, 2:a uppl. Forskningsrådens förlagstjänst, Stockholm. Strid, T Fjällvivan i Lule lappmark samt en iakttagelse kring artens ekologi. Svensk Bot. Tidskr. 101: Sörensson, M Faktablad: Chrysis trimaculata snäckguldstekel. ArtDatabanken, Uppsala. Toräng, P Pollinators, enemies, drought, and the evolution of reproductive traits in Primula farinosa. Doktorsavhandling, Uppsala universitet. Toräng, P., Ehrlén, J. & Ågren, J Facilitation in an insect pollinated herb with a floral display dimorphism. Ecology 87: Vanhoenacker, D Selection on floral traits in Primula farinosa. Doktorsavhandling, Stockholms universitet. Vanhoenacker, D., Ågren, J. & Ehrlén, J Spatio-temporal variation in pollen limitation and reproductive success of two scape morphs in Primula farinosa. New Phytol. 169: Wedderburn, F. & Richards, A. J Variation in within-morph incompatibility inhibition sites in heteromorphic Primula L. New Phytol. 116: Weiss, K. & Vergara, C. H The little book of bees. Springer-Verlag, New York. Ågren, J., Fortunel, C. & Ehrlén, J Selection on floral display in insect-pollinated Primula farinosa: effects of vegetation height and litter accumulation. Oecologia 150: ABSTRACT Toräng, P. & Vanhoenacker, D Majviva ekologi och bevarandestatus. [Primula farinosa in Sweden ecology and conservation status. Svensk Bot. Tidskr. 103: Uppsala. ISSN X. Primula farinosa is a hermaphroditic, self-incompatible, perennial herb native to Sweden. The species was common in the beginning of the last century, but has declined due to changes in management practices. Today it occurs sparsely on lime-rich moist meadows, fens and shores in southern Sweden, and its persistence at a given site is favoured by disturbances such as grazing. Extant localities are presented. On the islands Öland and Gotland, off the southeast Swedish coast, P. farinosa occurs in two distinct scape morphs. Individual plants produce either a regular 2 25 cm long scape, with the flowers presented well above the soil surface, or a markedly thicker and striate 0 6 cm short scape. The two floral display morphs differ with regard to interactions with pollinators and enemies: the short-scaped morph is more strongly pollen-limited, but less affected by seed predation and grazing compared with the long-scaped morph. Primula farinosa flowers in May and is visited by butterflies (especially Pyrgus malvae) and solitary bees (especially Osmia bicolor). Fruits are sometimes attacked by larvae of the tortricid moth Falseuncaria ruficiliana. The smut fungus Urocystis primulicola may also infect the fruits. Per Toräng är forskare i evolutionär ekologi. Han disputerade 2007 vid Uppsala universitet med en avhandling om evolutionen av blomkaraktärer hos majviva. Sedan dess har han studerat herbivori, fröbanksdynamik och populationsstruktur hos backtrav och strandtrav. Adress: Avd. för växtekologi, EBC, Uppsala universitet, Norbyv. 18 D, Uppsala E-post: per.torang@ebc.uu.se Didrik Vanhoenacker är forskare i evolutionär ekologi. Han diputerade 2008 vid Stockholms universitet med en avhandling om pollination och fröpredation hos majviva. Nu studerar han pollinationsekologi hos lungört och kattfot samt myrspridning hos frylen och kovaller. Adress: Botaniska inst., Stockholms universitet, Stockholm E-post: didrik@ekolog.se 140 SVENSK BOTANISK TIDSKRIFT 103:3 4 (2009)

Svensk Botanisk Tidskrift 103(3 4): (2009) Framsidan: Notblomster Lobelia dortmanna är en av karaktärsarterna

Svensk Botanisk Tidskrift 103(3 4): (2009) Framsidan: Notblomster Lobelia dortmanna är en av karaktärsarterna Svensk Botanisk Tidskrift 103(3 4): 129 208 ISSN 0039-646X, Uppsala 2009 INNEHÅLL 129 Ordföranden har ordet: Använd Artportalen! 130 Beck-Friis, B: Blomsterdrottningen 133 Toräng, P & Vanhoenacker, D:

Läs mer

Viveväxter, familjen Primulaceae, har

Viveväxter, familjen Primulaceae, har 2 Daphne Primula och dess primuloida släktingar IDA TRIFT Viveväxter, familjen Primulaceae, har efter genetiska och morfologiska undersökningar visat sig vara en systematiskt onaturlig grupp (Trift ).

Läs mer

Vad är pollinering? När en blomma pollineras leder det till att nya frön skapas som kan bli till nya växter.

Vad är pollinering? När en blomma pollineras leder det till att nya frön skapas som kan bli till nya växter. Vad är pollinering? När en blomma pollineras leder det till att nya frön skapas som kan bli till nya växter. Men hur fungerar det? En blomma har både honliga och hanliga delar. De hanliga delarna kallas

Läs mer

Fakta om pollinatörer

Fakta om pollinatörer Fakta om pollinatörer Vill du bidra mer? gå till: villbidra.wordpress.com Fakta om bin 2 Många bipopulationer i Sverige har under de senaste åren minskat kraftigt. Det finns 285 olika vilda biarter i Sverige,

Läs mer

Finns den kvar i dina hemtrakter? Backsippa

Finns den kvar i dina hemtrakter? Backsippa FLORAVÄKTARNA Finns den kvar i dina hemtrakter? Backsippa Många av Sveriges sällsynta och vackra blommor minskar eller håller på att försvinna. Många arter har inte sin framtid säkrad i landet så kallade

Läs mer

Under sommaren 2005 inventerade jag

Under sommaren 2005 inventerade jag Finnögontrösten i Uppland och Västmanland Martin Schmalholz har inventerat förekomsterna av finnögontröst i Uppland och Västmanland. De som växte i rika och täta bestånd satte fler frön än de som växte

Läs mer

Inventering av finnögontröst Euphrasia rostkoviana ssp. fennica och sen fältgentiana Gentianella campestris var. campestris vid Lejden 2011.

Inventering av finnögontröst Euphrasia rostkoviana ssp. fennica och sen fältgentiana Gentianella campestris var. campestris vid Lejden 2011. Inventering av finnögontröst Euphrasia rostkoviana ssp. fennica och sen fältgentiana Gentianella campestris var. campestris vid Lejden 2011. Mattias Lif På uppdrag av markägaren Swedavia AB och Länsstyrelsen

Läs mer

Tänk dig en värld utan blommor, frukt, kaffe eller choklad!

Tänk dig en värld utan blommor, frukt, kaffe eller choklad! Tänk dig en värld utan blommor, frukt, kaffe eller choklad! Utan pollinatörer som insekter, fladdermöss, fåglar och många andra skulle världen vara en mycket fattigare plats. Pollinatörer hjälper till

Läs mer

Inköpta humlesamhällen i svensk trädgårdsodling. Alnarp den 6 december 2018 Christina Winter christinawinter.se Foto: Christina Winter

Inköpta humlesamhällen i svensk trädgårdsodling. Alnarp den 6 december 2018 Christina Winter christinawinter.se Foto: Christina Winter Inköpta humlesamhällen i svensk trädgårdsodling Alnarp den 6 december 2018 Christina Winter christinawinter.se Foto: Christina Winter Det här ska vi prata om Ord: Kartonghumlor, samhället en familj, arbetare,

Läs mer

Jordstjärnor i Sverige

Jordstjärnor i Sverige Jordstjärnor i Sverige 4. Fransig jordstjärna, säckjordstjärna, mörk jordstjärna, rödbrun jordstjärna och kragjordstjärna Arterna i denna kvintett kan vara svåra att skilja åt. De växer ofta i skog och

Läs mer

Våra vilda växter vid havet

Våra vilda växter vid havet Våra vilda växter vid havet Norra Havsängen Tätörten Tätörten har lila blommor och en bladrosett på marken. Den är en köttätande växt och fångar små insekter på de klibbiga bladen. Insekten löses upp med

Läs mer

Från humla till jordgubbe

Från humla till jordgubbe Från humla till jordgubbe - om pollinerande insekter och deras tjänster MAJ RUNDLÖF, FORSKARE VID LUNDS UNIVERSITET Pollinering = transporten av pollen från den hanliga ståndaren till den honliga pistillen

Läs mer

Vit fetknopp i kalkstensbrottet i Stora Vika Observationer från fältbesök

Vit fetknopp i kalkstensbrottet i Stora Vika Observationer från fältbesök Vit fetknopp i kalkstensbrottet i Stora Vika Observationer från fältbesök 2014-04-06 Göran Palmqvist och Tore Söderqvist 2014-04-18 I Stora Vika (Sorunda församling, Nynäshamns kommun) finns en av apollofjärilens

Läs mer

Inventering av fågelarv Holosteum umbellatum på Västra Torget 2017

Inventering av fågelarv Holosteum umbellatum på Västra Torget 2017 1 Inventering av fågelarv Holosteum umbellatum på Västra Torget 2017 2 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Bakgrund... 3 Artens ekologi och skötsel av lokalen... 3 Metodik och avgränsning... 3 Rödlistan...

Läs mer

Blommornas taktik vid pollinering Tina D Hertefeldt Enheten för Biodiversitet, Ekologihuset, Lunds universitet

Blommornas taktik vid pollinering Tina D Hertefeldt Enheten för Biodiversitet, Ekologihuset, Lunds universitet Blommornas taktik vid pollinering Tina D Hertefeldt Enheten för Biodiversitet, Ekologihuset, Lunds universitet (http://www.beatricebiologist.com/2010/11/coevolution.html) Blommans delar Stigma eller märke

Läs mer

Blåklint. Älskat åkerogräs. Årets växt 2013. Svenska Botaniska Föreningen

Blåklint. Älskat åkerogräs. Årets växt 2013. Svenska Botaniska Föreningen Blåklint Älskat åkerogräs Svenska Botaniska Föreningen Årets växt 2013 1 Blåklint V ad vore ett svenskt midsommarfirande utan en bukett med blåklint på bordet? Nästan lika viktig som matjessillen? Men

Läs mer

Projektnr VVF Vi började med att prata med barnen om att bin, humlor och fjärilar behöver vår hjälp för att överleva. Därefter frågade vi

Projektnr VVF Vi började med att prata med barnen om att bin, humlor och fjärilar behöver vår hjälp för att överleva. Därefter frågade vi Projektnr VVF-2016-3000 Vi började med att prata med barnen om att bin, humlor och fjärilar behöver vår hjälp för att överleva. Därefter frågade vi barnen 9 st 3-4 åringar om de hade några idéer hur och

Läs mer

Äng. Inger Runeson, biolog. Pratensis AB Opparyd Råsgård 342 53 Lönashult Tel/fax 0470-75 10 25 Mobil 070-603 60 25 info@pratensis.se www.pratensis.

Äng. Inger Runeson, biolog. Pratensis AB Opparyd Råsgård 342 53 Lönashult Tel/fax 0470-75 10 25 Mobil 070-603 60 25 info@pratensis.se www.pratensis. Äng anläggning och skötsel Inger Runeson, biolog Pratensis AB Opparyd Råsgård 342 53 Lönashult Tel/fax 0470-75 10 25 Mobil 070-603 60 25 info@pratensis.se www.pratensis.se 2013 04 07 1 Naturliga ängar

Läs mer

Här finns hela fält av svagrosa orkidéer som Jungfru Marie nycklar och. blå jungfrulin.

Här finns hela fält av svagrosa orkidéer som Jungfru Marie nycklar och. blå jungfrulin. Ge blomsteränge Här finns hela fält av svagrosa orkidéer som Jungfru Marie nycklar och blå jungfrulin. Skapa en äng i din trädgård. Genom att utarma jorden på växtnäring gynnas ängsblommorna på gräsens

Läs mer

21 Hägg - Prunus padus

21 Hägg - Prunus padus 21 Hägg - Prunus padus Hägg är ett litet träd eller stor buske. som skjuter rikligt med rotskott och därför kan bilda små bestånd. Den trivs bäst på mulljord och växer i lundar och fuktiga till friska,

Läs mer

RAPPORT 2008/8 FÖREKOMSTEN AV ÄNGSNÄTFJÄRIL Melitaea cinxia på norra Gräsö och Örskär. Petter Haldén

RAPPORT 2008/8 FÖREKOMSTEN AV ÄNGSNÄTFJÄRIL Melitaea cinxia på norra Gräsö och Örskär. Petter Haldén RAPPORT 2008/8 FÖREKOMSTEN AV ÄNGSNÄTFJÄRIL Melitaea cinxia på norra Gräsö och Örskär Petter Haldén FÖRFATTARE Petter Haldén FOTO FRAMSIDA Ängsnätfjäril, Petter Haldén KARTOR Pers Stolpe Lantmäteriet 2008,

Läs mer

Bzzzz hur konstigt det än kan låta

Bzzzz hur konstigt det än kan låta Bzzzz hur konstigt det än kan låta Järva motorbana bidrar till att både viktiga sällsynta och utrotningshotade insekter och växter som annars skulle dö ut i området! Banområdet har under 1900-talet varit

Läs mer

Bibliografiska uppgifter för Western Corn Root Worm - ett framtida skadedjur i majs?

Bibliografiska uppgifter för Western Corn Root Worm - ett framtida skadedjur i majs? Bibliografiska uppgifter för Western Corn Root Worm - ett framtida skadedjur i majs? Tidskrift/serie Meddelande från Södra jordbruksförsöksdistriktet Utgivare SLU, Institutionen för växtvetenskap, Södra

Läs mer

PM: Utredning med anledning av förekomst av grenigt kungsljus inom detaljplanområdet för Börje tull

PM: Utredning med anledning av förekomst av grenigt kungsljus inom detaljplanområdet för Börje tull STADSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN Handläggare Datum Diarienummer Mia Agvald Jägborn 2018-10-15 PBN-2017-287 PM: Utredning med anledning av förekomst av grenigt kungsljus inom detaljplanområdet för Börje tull

Läs mer

Förslag på inledning. Att göra i trädgården. Studera fjärilens livscykel. Undersök bikupan. Artrally

Förslag på inledning. Att göra i trädgården. Studera fjärilens livscykel. Undersök bikupan. Artrally Syfte: Skapa intresse och förståelse för olika småkryp. Visa att insekterna fyller flera viktiga funktioner och är avgörande för att våra ekosystem ska fungera och vi människor få mat. Mål: Att skapa fler

Läs mer

Aborter i Sverige 2008 januari juni

Aborter i Sverige 2008 januari juni HÄLSA OCH SJUKDOMAR 2008:9 Aborter i Sverige 2008 januari juni Preliminär sammanställning SVERIGES OFFICIELLA STATISTIK Statistik Hälsa och Sjukdomar Aborter i Sverige 2008 januari juni Preliminär sammanställning

Läs mer

Tilläggsuppdrag för naturvärdesinventering Nordrona

Tilläggsuppdrag för naturvärdesinventering Nordrona Tilläggsuppdrag för naturvärdesinventering Nordrona 1 (12) Om dokumentet Enetjärn Natur AB på uppdrag av Norrtälje kommun Tilläggsuppdrag naturvärdesinventering Nordrona Utredningen har genomförts i juni

Läs mer

Inventering av ängsskära Serratula tinctoria och ängsvädd Succisa pratensis i Järlåsa- trakten. Pär Eriksson/Upplandsstiftelsen

Inventering av ängsskära Serratula tinctoria och ängsvädd Succisa pratensis i Järlåsa- trakten. Pär Eriksson/Upplandsstiftelsen Inventering av ängsskära Serratula tinctoria och ängsvädd Succisa pratensis i Järlåsa- trakten år 2013 Pär Eriksson/Upplandsstiftelsen 2 Bakgrund I Järlåsa-trakten förekommer de två sällsynta fjärilsarterna

Läs mer

RÖDKLÖVER (Trifolium pratense.) TILL FRÖ. RADAVSTÅND - UTSÄDESMÄNGD

RÖDKLÖVER (Trifolium pratense.) TILL FRÖ. RADAVSTÅND - UTSÄDESMÄNGD RÖDKLÖVER (Trifolium pratense.) TILL FRÖ. RADAVSTÅND - UTSÄDESMÄNGD Red clover seed production. Row distance and seed rate Gunilla Larsson Svensk Raps AB Box 96, S-230 53 ALNARP, Sverige Svensk Raps AB,

Läs mer

Eftersök av tidigare rapporterad förekomst av vit kattost. Fynd av skär kattost i närheten av inventeringsområdet. Kärrtorp, Stockholm stad

Eftersök av tidigare rapporterad förekomst av vit kattost. Fynd av skär kattost i närheten av inventeringsområdet. Kärrtorp, Stockholm stad Eftersök av tidigare rapporterad förekomst av vit kattost. Fynd av skär kattost i närheten av inventeringsområdet. Kärrtorp, Stockholm stad November 2015 Beställare:Exploateringskontoret, Avdelningen Miljö

Läs mer

Faunaväkteriet uppmärksammar TUNDRATROLLSLÄNDA Somatochlora sahlbergi. ArtDatabanken Trollsländeföreningen

Faunaväkteriet uppmärksammar TUNDRATROLLSLÄNDA Somatochlora sahlbergi. ArtDatabanken Trollsländeföreningen Faunaväkteriet uppmärksammar TUNDRATROLLSLÄNDA Somatochlora sahlbergi ArtDatabanken Trollsländeföreningen 1 Tundratrollslända Somatochlora sahlbergi NT Tundratrollsländan är anpassad till ett extremt klimat

Läs mer

Hur gynnas pollinatörer i slättbygd?

Hur gynnas pollinatörer i slättbygd? Hur gynnas pollinatörer i slättbygd? Maj Rundlöf Institutionen för ekologi, SLU Uppsala Miljömålsseminarium 2009 12 02 Pollineringsbehov? 75 90% av alla vilda växter är beroende av pollinerande insekter

Läs mer

När jag odlade i skolträdgården i Göteborgs botaniska trädgård

När jag odlade i skolträdgården i Göteborgs botaniska trädgård När jag odlade i skolträdgården i Göteborgs botaniska trädgård Mitt arbetshäfte namn klass Träff 1 Datum Idag har vi träffats för första gången. Vi har rensat ogräs, grävt, gödslat jorden, satt lök och

Läs mer

Torta Fjällnejlika 1-2 m Juli-september Hela fjällkedjan. Djupt flikade blad. Växer i björkskog, på ängar och i ängsvidesnår. Omtyckt av björn.

Torta Fjällnejlika 1-2 m Juli-september Hela fjällkedjan. Djupt flikade blad. Växer i björkskog, på ängar och i ängsvidesnår. Omtyckt av björn. Torta Fjällnejlika 1-2 m Juli-september Hela fjällkedjan. Djupt flikade blad. Växer i björkskog, på ängar och i ängsvidesnår. Omtyckt av björn. 10-20 cm Juli-augusti. Hela fjällkedjan. Väldoftande. Kan

Läs mer

Hur återhämtar sig växter och insekter efter restaurering av naturbetesmarker?

Hur återhämtar sig växter och insekter efter restaurering av naturbetesmarker? Hur återhämtar sig växter och insekter efter restaurering av naturbetesmarker? Erik Öckinger SLU, Institutionen för ekologi http://www.slu.se/cv/erik-ockinger Marie Winsa SLU/Lst Örebro Riccardo Bommarco

Läs mer

Biologi. Livet på jorden

Biologi. Livet på jorden Biologi Livet på jorden Vi känner bara till en planet i universum där det finns liv. Det är jorden. Tack vare solen har vi ljus och lagom temperatur. Här finns också syre att andas, mat att äta och många

Läs mer

POLLINERINGSLEKEN OLLINERA MERA

POLLINERINGSLEKEN OLLINERA MERA P POLLINERINGSLEKEN OLLINERA MERA Aktivitetens mål Tanken med pollineringsleken är att deltagarna genom lek, rörelse, reflektion och diskussion ska utveckla sin medvetenhet och förståelse om hur betydelsefull

Läs mer

Skogsfruns pollination, ett mysterium? Lars Efraimsson, Forshaga

Skogsfruns pollination, ett mysterium? Lars Efraimsson, Forshaga Skogsfruns pollination, ett mysterium? Lars Efraimsson, Forshaga Under de år jag ägnat särskilt intresse åt skogsfrun har jag haft tillfälle att studera säkert flera hundra blommande exemplar i olika delar

Läs mer

Behövs ängar och naturbetesmarker i ett multifunktionellt landskap?

Behövs ängar och naturbetesmarker i ett multifunktionellt landskap? Behövs ängar och naturbetesmarker i ett multifunktionellt landskap? Henrik Smith, professor, Lunds universitet Landskapet som förlorade sin charm 1 Naturvärden finns kvar i hagmarker Naturvärden finns

Läs mer

Hur påverkas Pulmonaria obscuras pollinering av dess färgskiftning och andra faktorer?

Hur påverkas Pulmonaria obscuras pollinering av dess färgskiftning och andra faktorer? Hur påverkas Pulmonaria obscuras pollinering av dess färgskiftning och andra faktorer? Vincent Edberg, Caroline Bergkrantz, Oscar Ottosson Handledare: Leena Arvanitis, Ellen Schagerström och Mia Huusko

Läs mer

Biologi. Ämnesprov, läsår 2014/2015. Delprov B. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

Biologi. Ämnesprov, läsår 2014/2015. Delprov B. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp Ämnesprov, läsår 2014/2015 Biologi Delprov B. Årskurs 6 Elevens namn och klass/grupp Prov som återanvänds av Skolverket omfattas av sekretess enligt 17 kap. 4 offentlighets- och sekretesslagen. Detta prov

Läs mer

Majsmott en ny skadegörare att ta hänsyn till vid majsodling

Majsmott en ny skadegörare att ta hänsyn till vid majsodling Majsmott en ny skadegörare att ta hänsyn till vid majsodling Föredrag vid ÖSF-konferensen den 27 november 2014 på Vreta Kluster Gunnel Andersson Jordbruksverket, Rådgivningsenhet syd Växtskyddscentralen

Läs mer

RAPPORT 2006/9 INVENTERING AV STRANDMILJÖER VID DALÄLVENS MYNNING EFTER STRANDSANDJÄGARE Cicindela maritima. Pär Eriksson

RAPPORT 2006/9 INVENTERING AV STRANDMILJÖER VID DALÄLVENS MYNNING EFTER STRANDSANDJÄGARE Cicindela maritima. Pär Eriksson RAPPORT 2006/9 INVENTERING AV STRANDMILJÖER VID DALÄLVENS MYNNING EFTER STRANDSANDJÄGARE Cicindela maritima Pär Eriksson FÖRFATTARE Pär Eriksson FOTO Pär Eriksson KARTOR Lantmäteriet 2006, SGU Länsstyrelsen

Läs mer

NIPSIPPA PÅ FILEHAJDAR FÖREKOMST OCH EKOLOGI

NIPSIPPA PÅ FILEHAJDAR FÖREKOMST OCH EKOLOGI Produktion: Enetjärn Natur Juni 2015 NIPSIPPA PÅ FILEHAJDAR FÖREKOMST OCH EKOLOGI Nipsippa på Filehajdar - Förekomst och ekologi Skriften har tagits fram av Enetjärn Natur AB på uppdrag av Cementa AB 2015-06-18

Läs mer

Environmental heterogeneity, population dynamics and life-history differentiation in Primula farinosa. Tove von Euler

Environmental heterogeneity, population dynamics and life-history differentiation in Primula farinosa. Tove von Euler Environmental heterogeneity, population dynamics and life-history differentiation in Primula farinosa Tove von Euler Tove von Euler, Stockholm University 2012 Cover illustration: Primula farinosa on Lenstad

Läs mer

Ekologi. Samspelet mellan organismerna och den omgivande miljön

Ekologi. Samspelet mellan organismerna och den omgivande miljön Ekologi Samspelet mellan organismerna och den omgivande miljön Enligt kursplanen ska ni efter det här området ha kunskap i: Människans beroende av och påverkan på naturen och vad detta innebär för en hållbar

Läs mer

Finnögontröst och sen fältgentiana vid Lejdens gård år 2012

Finnögontröst och sen fältgentiana vid Lejdens gård år 2012 Lejdens gård 2012 Sida 1 av 6 Finnögontröst och sen fältgentiana vid Lejdens gård år 2012 Inom ramen för övervakning av hotade kärlväxter har en kartering av finnögontröst och sen fältgentiana utförts

Läs mer

Evolution 1 elevuppgift

Evolution 1 elevuppgift Evolution 1 elevuppgift Du ska med hjälp av de olika klimatrummen i Botaniska trädgårdens växthus, få lära dig mer om: Evolutionens mekanismer, till exempel naturligt urval och samevolution, samt deras

Läs mer

Under 2006 utsågs majvivan till Årets

Under 2006 utsågs majvivan till Årets Fjällvivan i Lule lappmark samt en iakttagelse kring artens ekologi Fjällvivan är en av våra sällsyntaste fjällväxter. Kanske blir den lättare att hitta om man istället letar efter getväppling! Thomas

Läs mer

FRÄSCHA FrUKtER & GRÖNSAKER

FRÄSCHA FrUKtER & GRÖNSAKER På vilket sätt tror du att nyckelpigan kan hjälpa ekobonden? FRÄSCHA FrUKtER & GRÖNSAKER PÅ RIKTIGt Nyckelpigor, parningsdofter och annat smart När äpplen eller annan frukt odlas kan det komma insekter

Läs mer

Inventering av hasselmus på fastigheterna Hjälmaröd 9:59 m fl Vitemölla, Simrishamns kommun

Inventering av hasselmus på fastigheterna Hjälmaröd 9:59 m fl Vitemölla, Simrishamns kommun på fastigheterna Hjälmaröd 9:59 m fl Vitemölla, Simrishamns kommun Rapport den 21 juli 2013 Reviderad den 12 mars 2014 På uppdrag av Söderberg & Ask Arkitektkontor AB Uppdragstagare: Tomelillavägen 456-72,

Läs mer

Kalkbarrskogen ovanlig och hotad skogsmiljö Maria Forslund med hjälp av Niina Sallmén, Länsstyrelsen i Uppsala

Kalkbarrskogen ovanlig och hotad skogsmiljö Maria Forslund med hjälp av Niina Sallmén, Länsstyrelsen i Uppsala På Idön har kalkbarrskogen fått växa och falla lite som den vill. På marken ser man förra generationen av gran som nu är helt täckt av mossa. Betande djur gör att skogen blir lite mer öppen, men ändå behåller

Läs mer

Juni 2015. Ärlinghem. Blommor

Juni 2015. Ärlinghem. Blommor Juni 2015 Ärlinghem Blommor Pelargonia Pelargonier är ett släkte i familjen näveväxter med över 250 kända arter. Släktet består av örter, halvbuskar och buskar. Blommorna har fem kronblad, de två övre

Läs mer

Floraväkteri Öland 2019

Floraväkteri Öland 2019 Floraväkteri Öland 2019 För att bli floraväktare Måste du ha ett konto i Artportalen www.artportalen.se Begära att få bli floraväktare genom att meddela Thomas thomas.gunnarsson.oland@gmail.com Du kommer

Läs mer

Vikten av småbiotoper i slättbygden. www.m.lst.se

Vikten av småbiotoper i slättbygden. www.m.lst.se Vikten av småbiotoper i slättbygden www.m.lst.se Titel: Utgiven av: Text och bild: Beställningsadress: Layout: Tryckt: Vikten av småbiotoper i slättbygden Länsstyrelsen i Skåne län Eco-e Miljökonsult (Malmö)

Läs mer

Miljöersättningar kopplar till biologisk mångfald

Miljöersättningar kopplar till biologisk mångfald Fåglar i öppna jordbrukslandskap Miljöersättningar kopplar till biologisk mångfald Matt Hiron Dept. Ecology, SLU, Uppsala. Visiting post-doc, School of Biology, Newcastle University, UK. Bird photos: Wikimedia

Läs mer

En liten krysslista för stora och små

En liten krysslista för stora och små En liten krysslista för stora och små Träd 1. ASP Aspen får sprakande höstfärger. De har en mycket rak stam och det finns aspar som blivit hela 35 meter höga. Det brukar heta att asplöven darrar och det

Läs mer

Vad är en art? morfologiska artbegreppet

Vad är en art? morfologiska artbegreppet Vad är en art? Vad är en art? Du tycker kanske att det är uppenbart vad som är olika arter? En hund är en annan art än en katt det ser man ju på långt håll. De flesta arter är så pass olika att man på

Läs mer

REPORTAGET: BIOLOGISK MÅNGFALD. Fristad vid spåret. Jordhumla Bombus terrestris. En vanlig humla som trivs på godsbangården i Kristianstad.

REPORTAGET: BIOLOGISK MÅNGFALD. Fristad vid spåret. Jordhumla Bombus terrestris. En vanlig humla som trivs på godsbangården i Kristianstad. Fristad vid spåret Jordhumla Bombus terrestris. En vanlig humla som trivs på godsbangården i Kristianstad. 0708 15 Många hotade insekter och växter har funnit en fristad på järnvägsstationer. Där bevaras

Läs mer

Först måste jag berätta lite om olika kloner/individer av olika plantor för att det ska bli lättare att förstå resonemanget framöver i texten.

Först måste jag berätta lite om olika kloner/individer av olika plantor för att det ska bli lättare att förstå resonemanget framöver i texten. Bedömning text & foto TOMMY LJUNGGREN I denna artikel beskriver jag hur det går till att bedöma blomman på en orkidé. Denna typ av bedömning kallas för Kvalitetsbedömning av blomma. Det finns två andra

Läs mer

Sandmaskrosor på Öland

Sandmaskrosor på Öland Krutbrännaren 1 (17) 2008 Sandmaskrosor på Öland av Göran Wendt Den bästa sammanställningen av Ölands sandmaskrosor (Taraxacum sektionen Erythrosperma) är från 1962 (Saarsoo & Haglund= S&H). I den är alla

Läs mer

Skadeinsekter i höstraps i Västsverige under hösten

Skadeinsekter i höstraps i Västsverige under hösten Skadeinsekter i höstraps i Västsverige under hösten Uddevallakonferensen 2016 Lars Johansson Jordbruksverkets Växtskyddscentral Skara Innehåll Förväxlingsrisker Skadeinsekter i höstraps under hösten o

Läs mer

! A' C1!! '! CD!2C C A C4!!2 2,7/(?3(? C.C C!!!'!!' 2 A ' ' C4! '!! E!E? C"!'! 2! '! A!! 0 A'?!! ' C ' '!!! C!!! '!C0! ' C

! A' C1!! '! CD!2C C A C4!!2 2,7/(?3(? C.C C!!!'!!' 2 A ' ' C4! '!! E!E? C!'! 2! '! A!! 0 A'?!! ' C ' '!!! C!!! '!C0! ' C "#$ % &'' (() * + ",-. / / 0 % 1 2%1 3 " 4 5 6 ). ' 7 0 ' ',( %1 ",, 8,* 9,: 2,/.,3 -,6 *-,) :- 4,7 +,7 '8 ( ;, 1 * < 6 < 7 /- < ',((79(,, *, *,

Läs mer

Artikel 17-rapporteringen 2019 gräsmarker. Anders Jacobson, Per Toräng Miljömålsseminarium 20 november 2018

Artikel 17-rapporteringen 2019 gräsmarker. Anders Jacobson, Per Toräng Miljömålsseminarium 20 november 2018 Artikel 17-rapporteringen 2019 gräsmarker Anders Jacobson, Per Toräng Miljömålsseminarium 20 november 2018 Art- och habitatdirektivet Huvudsakliga mål: Säkerställa den biologiska mångfalden, bevara arter

Läs mer

Inventering av Omphiscola glabra längs Mölndalsån vid Landvetter 2008

Inventering av Omphiscola glabra längs Mölndalsån vid Landvetter 2008 Inventering av Omphiscola glabra längs Mölndalsån vid Landvetter 2008 Mölndalsån nedströms Landvetter kyrka mot Gröen. Medins Biologi AB Mölnlycke 2008-05-16 Anna Henricsson Karin Johansson Medins Biologi

Läs mer

Storspoven i två slättområden i Uppsala och Västerås under perioden 1985-2008

Storspoven i två slättområden i Uppsala och Västerås under perioden 1985-2008 åke berg Storspoven i två slättområden i Uppsala och Västerås under perioden 1985-2008 Inledning Många jordbruksfåglar har under de senaste decennierna minskat kraftigt i antal i Västeuropa och också i

Läs mer

Arbetstillfällen 100 000.

Arbetstillfällen 100 000. 2 3 4 Arbetstillfällen 100 000. 5 6 7 Vissa anspråk ställs I de internationella direktiv och konventioner Sverige antingen är ålagt att följa eller frivilligt valt att följa. Här har jag listat några exempel

Läs mer

Utredning av förekomst av strandlummer och brun gräsfjäril vid Grävlingkullarna

Utredning av förekomst av strandlummer och brun gräsfjäril vid Grävlingkullarna Utredning av förekomst av strandlummer och brun gräsfjäril vid Grävlingkullarna 1 (8) Om dokumentet Enetjärn Natur AB Utredning av förekomst av strandlummer och brun gräsfjäril vid Grävlingkullarna Utredningen

Läs mer

Greppa Mångfalden - ekonomiskt värdefulla ekosystemtjänster för lantbrukaren

Greppa Mångfalden - ekonomiskt värdefulla ekosystemtjänster för lantbrukaren Greppa Mångfalden - ekonomiskt värdefulla ekosystemtjänster för lantbrukaren Stockholm 2013-11-14 Thorsten Rahbek Pedersen, Jordbruksverket, Rådgivningsenheten Söder thorsten.pedersen@jordbruksverket.se

Läs mer

Natur- och kulturvärden i landskap med våtmarksäng - Beckomberga

Natur- och kulturvärden i landskap med våtmarksäng - Beckomberga Natur- och kulturvärden i landskap med våtmarksäng - Beckomberga Stockholms Naturskyddsförening har här sammanställt en kortare rapport från ett fältbesök 5 april i Beckomberga. Den aktuella våtmarksängen

Läs mer

Baldersbrå i ekologisk odling av vallfrö. Råd i praktiken

Baldersbrå i ekologisk odling av vallfrö. Råd i praktiken Baldersbrå i ekologisk odling av vallfrö Råd i praktiken Jordbruksinformation 17 2006 Baldersbrå i ekologisk odling av vallfrö De baldersbråplantor som ger problem i ekologiskt vallfrö har grott på sensommaren

Läs mer

Insektshotell - guide

Insektshotell - guide Insektshotell - guide Vill du bidra mer? gå till: villbidra.wordpress.com Insektshotellets konstruktion Konstruktionen bör ha en bakvägg, sidoväggar och ett skyddande tak. En bra idé är att bygga hotellet

Läs mer

Att få. blommor och bin. att trivas

Att få. blommor och bin. att trivas Att få blommor och bin att trivas Finns det bin ökar äppelskörden. Samarbeta med våra vänner bina Bin och andra insekter gör stor nytta när de flyger från blomma till blomma och hjälper till med pollinering.

Läs mer

ÖVERSIKTLIG INVENTERING

ÖVERSIKTLIG INVENTERING NATURCENTRUM AB NATURVÅRDSUTLÅTANDE ÖVERSIKTLIG INVENTERING OCH BEDÖMNING AV OMRÅDEN VÄRDEFULLA FÖR INSEKTER NORRA BORSTAHUSEN, LANDSKRONA KOMMUN 2011-09-14 Naturcentrum AB, 2011 Stenungsund: Strandtorget

Läs mer

Fördjupning om humlor i bärodling

Fördjupning om humlor i bärodling Fördjupning om humlor i bärodling Rådgivare Thilda Håkansson HIR Skåne thilda.hakansson@hushallningssallskapet.se, tele: 010-4762263 Odlingen av bär har förändrats Produktion av svenska bär under längre

Läs mer

Bin, bidöd och neonikotinoider

Bin, bidöd och neonikotinoider Bin, bidöd och neonikotinoider Ola Lundin PhD, forskare Sveriges lantbruksuniversitet Institutionen för ekologi, Uppsala Örebro 2014-11-05 Bin och pollinering 87 av 115 de globalt sett största grödorna

Läs mer

Målet med denna rapport är att utifrån befintlig kunskap och data göra en bedömning av bevarandestatus för skogsknipprot på nationell, regional och lokal nivå, för en population som finns väster om Bastusjön,

Läs mer

The Swedish system of Contract Archaeology

The Swedish system of Contract Archaeology The Swedish system of Contract Archaeology An analysis of current opinions Appendix 1 Poll questions Poll questions The poll questions are presented in Swedish and translated to English. The images on

Läs mer

Vad betyder ökningen av arealen ekologiskt odlad mark för den hotade biologiska mångfalden?

Vad betyder ökningen av arealen ekologiskt odlad mark för den hotade biologiska mångfalden? Vad betyder ökningen av arealen ekologiskt odlad mark för den hotade biologiska mångfalden? En omväg via konventionen (CBD) och ekosystemtjänster till hotade arter och landskapsskötsel Janne Bengtsson

Läs mer

Bild från områdets södra delområde som betas med inslag av uppluckrad grässvål med sandblottor. Foto: Johan Jansson, år 2013

Bild från områdets södra delområde som betas med inslag av uppluckrad grässvål med sandblottor. Foto: Johan Jansson, år 2013 1 Sand Life (Life 11 NAT/SE/000849): Restaureringsplan för Natura 2000-området Skedeås (tidigare namn Skedemosse), SE0330104, Mörbylånga kommun, Kalmar län Bild från områdets södra delområde som betas

Läs mer

Innehåll. Tack 6. Förord 9. Biologi och ursprung 10. Odlade pioner 18. Placering och plantering 90. Skötsel och förökning 96

Innehåll. Tack 6. Förord 9. Biologi och ursprung 10. Odlade pioner 18. Placering och plantering 90. Skötsel och förökning 96 Innehåll Tack 6 Förord 9 Biologi och ursprung 10 Odlade pioner 18 Placering och plantering 90 Skötsel och förökning 96 Sjukdomar och skadedjur 100 Nybörjarens vanligaste frågor 103 Ordlista 106 Adresser

Läs mer

Biologisk mångfald och ekosystemtjänster i jordbrukslandskapet

Biologisk mångfald och ekosystemtjänster i jordbrukslandskapet Workshop Mälby 23 augusti 2011 Biologisk mångfald och ekosystemtjänster i jordbrukslandskapet Riccardo Bommarco Sveriges Lantbruksuniversitet, Uppsala /ecology/riccardobommarco Stora förändringar har skett

Läs mer

STÄNGA AV FÖNSTER. Spel 1 Minnesspel / Åldersrekommendation: Från 4 år

STÄNGA AV FÖNSTER. Spel 1 Minnesspel / Åldersrekommendation: Från 4 år Sivu 1/6 STÄNGA AV FÖNSTER De 45 vackra illustrerade korten avbildar 15 olika djur som flyger. Alla djuren finns i tre delar och i varje spel försöker man samla och para ihop kort för att få fram den kompletta

Läs mer

Ranunkelväxter. Violväxter. Klockväxter. Många ståndare, många pistiller. Vissa arter saknar foderblad.

Ranunkelväxter. Violväxter. Klockväxter. Många ståndare, många pistiller. Vissa arter saknar foderblad. Ranunkelväxter Många ståndare, många pistiller. Vissa arter saknar foderblad. Blommor oftast med klart färgade kronblad, ofta gula (hylleblad) Smörblomma, Ranunculus acris Violväxter Hjärtlika blad Blomman

Läs mer

MIN FÖRSTA FLORA Ängens blommor. Text: Sölvi Vatn Foto: Torbjörn Skogedal

MIN FÖRSTA FLORA Ängens blommor. Text: Sölvi Vatn Foto: Torbjörn Skogedal MIN FÖRSTA FLORA Ängens blommor Text: Sölvi Vatn Foto: Torbjörn Skogedal Lindskog Förlag Tack till alla ängar och hagar som ständigt välkomnade oss med sin blomsterprakt. Tack till kossan Rosa och alla

Läs mer

RAPPORT 2013/16 MOSIPPA VID MARMA MILITÄROMRÅDE, ÄLVKARLEBY KOMMUN

RAPPORT 2013/16 MOSIPPA VID MARMA MILITÄROMRÅDE, ÄLVKARLEBY KOMMUN RAPPORT 2013/16 MOSIPPA VID MARMA MILITÄROMRÅDE, ÄLVKARLEBY KOMMUN Gillis Aronsson Gillis Aronsson FÖRFATTARE Gillis Aronsson FOTO FRAMSIDA Mosippa i Marma. Foto Gillis Aronsson KARTOR Per Stolpe Lantmäteriet

Läs mer

Livslångt umgänge med ormar och grodor

Livslångt umgänge med ormar och grodor Livslångt umgänge med ormar och grodor Claes Andrén Foto J.Andersson Claes Andrén föreläste på Kajutan i Henån 6 november. Redan som liten var Claes stora intresse ormar och grodor och det är ett intresse

Läs mer

Fjärilsspelet. Tidsåtgång för spelet ca 40 min inklusive introduktion och summering.

Fjärilsspelet. Tidsåtgång för spelet ca 40 min inklusive introduktion och summering. Fjärilsspelet Foto Göran Andersson Fjärilsspelet är en lättsam, fartfylld och rolig lek som hjälper eleverna att fundera över artbevarande, biologiska mångfald och ekosystemtjänster. Spelet passar från

Läs mer

SOLROSEN HELINANTHUS ANNUUS. Fakta om solrosen

SOLROSEN HELINANTHUS ANNUUS. Fakta om solrosen SOLROSEN HELINANTHUS ANNUUS Fakta om solrosen Solrosen är en blomma som tillhör arten korgblommiga växter. Det finns ca 70 olika solrosarter och det går att ha dem både inomhus och utomhus. Den blommar

Läs mer

Ekologiska produktionsfunktioner

Ekologiska produktionsfunktioner Ekosystemtjänster, kunskapsläge och utveckling i Sverige reflektioner Henrik Smith Centrum för miljö och klimatforskning, Lunds Universitet Bakgrund Vad är poängen? Hur kan ES konceptet informera beslut?

Läs mer

Vildbin i vägkanter längs väg O 1559 och O 1534 i Mårdaklev

Vildbin i vägkanter längs väg O 1559 och O 1534 i Mårdaklev Vildbin i vägkanter längs väg O 1559 och O 1534 i Mårdaklev 2013 Innehåll Syfte... 3 Uppdrag... 3 Metod... 3 Bakgrund... 3 Resultat... 3 Område 1... 5 Område 2... 6 Slutsatser... 9 2 Syfte Syftet har varit

Läs mer

Så gör djur - tre avsnitt

Så gör djur - tre avsnitt Så gör djur - tre avsnitt Filmhandledning Handledningen innehåller tre separata handledningar med två sidor med övningsuppgifter av olika svårighetsgrad och en sida med lärarhandledning och facit till

Läs mer

Katrineholms åtta ansvarsarter

Katrineholms åtta ansvarsarter Katrineholms åtta ansvarsarter En faktabroschyr om hotade och sällsynta växter och djur i Katrineholms kommun www.katrineholm.se/ansvarsarter Vår natur är värdefull och är också en källa till upplevelser

Läs mer

Pelagia Miljökonsult AB

Pelagia Miljökonsult AB KOMPLETTERANDE NATURVÄRDESINVENTERING OCH MYRKARTERING I LIDENOMRÅDET MED OMNEJD 2014 Pelagia Miljökonsult AB Adress: Sjöbod 2, Strömpilsplatsen 12, 907 43 Umeå, Sweden. Telefon: 090-702170 (+46 90 702170)

Läs mer

ARTSKYDD I PRAKTIKEN. Eva Amnéus Mattisson. Artenheten Naturvårdsverket. Svartfläckig blåvinge på backtimjan. Bengt Ekman, N

ARTSKYDD I PRAKTIKEN. Eva Amnéus Mattisson. Artenheten Naturvårdsverket. Svartfläckig blåvinge på backtimjan. Bengt Ekman, N ARTSKYDD I PRAKTIKEN Eva Amnéus Mattisson Artenheten Naturvårdsverket Svartfläckig blåvinge på backtimjan. Bengt Ekman, N Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2017-11-15 2 Ett rikt

Läs mer

Konstnärlig utbildning: färguppfattning, färgsortering

Konstnärlig utbildning: färguppfattning, färgsortering Art.Nr. 22440 Papilio Förderung: Konstnärlig utbildning: färguppfattning, färgsortering Somatisk utbildning: finmotorik Naturvetenskaplig och teknisk utbildning: igenkänna olika blommor och utvecklingssteg

Läs mer

Uppsala Martin Schroeder Inst Ekologi, SLU Box Uppsala. Granbarkborrens förökningsframgång under 2009

Uppsala Martin Schroeder Inst Ekologi, SLU Box Uppsala. Granbarkborrens förökningsframgång under 2009 Uppsala 2009-10-08 Martin Schroeder Inst Ekologi, SLU Box 7044 750 07 Uppsala Granbarkborrens förökningsframgång under 2009 1 Bakgrund Granbarkborrens förökningsframgång under 2009 är en viktig information

Läs mer

Pollinatörer i fröodling

Pollinatörer i fröodling Pollinatörer i fröodling SVEA-konferensen 13 januari 2015 Petter Haldén, Hushållningssällskapet Insektspollineringens betydelse Åtgärder för humlor Bin och blommor i korthet Alla växter som blommar och

Läs mer

Inventering av mosippa längs väg 56

Inventering av mosippa längs väg 56 Inventering av mosippa längs väg 56 2017-12-15 Cecilia Rätz ECOCOM AB Stortorget 38 392 31 Kalmar 0761-75 03 00 info@ecocom.se www.ecocom.se Innehåll Innehåll... 2 Inledning... 3 Utredningsområde... 3

Läs mer

Bin och neonikotinoider Växtskyddsrådet 2015-05-20

Bin och neonikotinoider Växtskyddsrådet 2015-05-20 Bin och neonikotinoider Växtskyddsrådet 2015-05-20 Thorsten Rahbek Pedersen Enhetschef Rådgivningsenheten söder Thorsten.Pedersen@jordbruksverket.se Program Viktigaste resultat Fältundersökningens uppbyggnad

Läs mer