Riktlinjer för kommunikation och grafiskt identitet. Sektionen för medieteknik vid kth

Transkript

1 Riktlinjer för kommunikation och grafiskt identitet Sektionen för medieteknik vid kth

2 Detta dokument Dokumentet skapat Dokumentet kan byggas ut och förändras över tiden men ska alltid finnas tillhands för de funktionärer som behöver det. Detta dokument ska fungera som riktilinjer för den kommunikativaoch grafiska identiteten för sektionen för Medieteknik på KTH. Dokumentet användas som grund till den som på någon form hanterar sektionens varumärke och producerar kommunikativt material i dess namn. Tanken med dokumentet är att det ska vara levande och uppdateras av den som nu bestämmer över sektionens varumärke och identitet. Dokumentet kan byggas ut och förändras över tiden men ska alltid finnas tillhands för de funktionärer som behöver det. Anvarig för att hålla detta dokument uppdaterat är den sittande Kommunikatören som kan nås på kommunikator@media.kth. se Hanna Pettersson, Kommunikatör Mediesektionen Dokumentet editerat 2

3 Syftet med Kommunikativt arbete Att ha klara riktlinjer är viktigt för en organisation för att ge en tydligare bild utåt till sina potentiella och nuvarande medlemmar om verksamheten som sådan. År 2010 släpptes kårobligatoriet och man fick nu själv välja om man vill vara delaktig i kårens verksamhet och betala dess avgift eller inte. År 2010 insåg mediesektionen att för att klara av dessa nya regler måste våra medlemmar upplysas om dess verksamhet. Ett stort arbete med att ta fram nya riktlinjer för vår organisation och göra sektionen mer enad i sitt agerande startade. Kommunikatören och webbmastern tillsattes och av dessa startades Kommunikationsnämnden. Att ha klara riktlinjer är viktigt för en organisation för att ge en tydligare bild utåt till sina potentiella och nuvarande medlemmar om verksamheten som sådan. Att ha en tydligt identitet ger också en positionering gentemot andra och stärker medieteknik som varumärke mot dels andra föreningar, medlemmar, studenter med också mot näringslivet. 3

4 Vad som kommuniceras Sektionens kommunikation ska vara tydlig och enkel och får aldrig vara otillgänglig. Kommunikationen ska bygga på de fyra grundstenarna enligt handlingsplanen instiftat 2009; Arbetet sker utefter de fyra grundstenarna, öppenhet, samhörighet, erkännande och utveckling för att skapa en miljö där människor trivs och utvecklas. Nära anknytning till mediebranschen och dess aktörer ska dels hjälpa studenterna under studietiden men också ge dem möjligheter till företagskontakter och ett nätverk som förenklar steget ut i näringslivet. Öppenhet, samhörighet, erkännande & utveckling Näringslivsgruppen kan i samråd med Kommunikatören frångå den grafiska profilen i fråga om Branschdagen där särskilda kampanjidentiter kan skapas. Dock måste det alltid framgå tydligt att sektionen för medieteknik är avsändare. Vad studenterna vill ha ska alltid ligga i fokus och kommunikatörens ansvar är att se till att sektionen rör sig åt rätt håll och kommunicerar rätt saker, och att sektionen som produkt fyller sitt syfte. Sektionen ska också alltid framhålla sitt sammarbete med THS. Att vara en del av något större ger oss bättre positionering, ökat intresse och ett bättre erbjudande för alla. 4

5 Grafisk identitet

6 Sektionen för medieteknik vid kth kommunikationslinjer och GrafiSk identitet Logotype Från stadgan: Sektionens symbol består av en grå siluett av RGBfärgrymden med utskuren vit siluett av CMYK- färgrymden samt 5x4 senapsgula kvadrater i mitten. Sektionens logotyp består av sektionens symbol med texten Medieteknik KTH satt med typsnittet Helvetica Neue 22 Thin Extended. Logotypen i sin helhet. Denna ska alltid användas om osäkerhet kring avsändaren råder. medieteknik.com Tillägget medieteknik.com får göras enligt ovan dock utan www. Endast symbolen får användas om avsändaren kan tänkas vara självklar eller om sektionen nämns i en brevidliggande text. Vid mörk bakgrund får logotypen ändras till helvit färg. Endast symbolen för sig får även användas och ändras på detta sätt. 6

7 Föreningslogotyper Sektionens föreningslogotyper är enhetliga. Detta för att skapa en tydlighet i kommunikationsarbetet och för att förtydliga sektionens många olika möjligheter till engagemang och meriter. Det ska också vara ett förtydligande gentemot andra föreningar för att ytterligare presentera vad vi gör och vad vi annordnar. En medieförening ska ha en logotype som följer riktlinjerna nedan och som tydligt hör samman med medietekniks logotype. Symbolen ska vara något som föreningen själva känner sig besläktad och tillfreds med. Exempel Medielabbet Näringslivsgruppen Karaktärsdrag Olika opacitets nivåer skapar en effekt och blir det genomlöpande temat på alla. Skapar hög igenkänningsfaktor. Namnet på föreningen står i Helvetica Neue Thin i svart färg på alla. De karakteristiska färgerna används, men till skillnad mot den vanliga logotypen får här opacitet förändras. Namnet är alltid placerat under symbolen. Vid användning ihop med medieteknikslogotype görs ett tillägg till den vanliga logotypen. Föreningens namn läggs till under KTH Medieteknik. Texten är i Helvetica Neue Thin och grå. Viktigt är att texten är högercentreard och linjerad med logotypens högerkant. 7

8 Föreningslogotypernas användning För föreningarnas räkning finns det två alternativ till logotyper. Antingen deras egna enbart eller sektionens med ett komplement i form av deras namn. Användningen ska ske enligt nedan Medielabbet Egen logotype Ska i första hand användas till internkommunikation inom sektionen. Får endast användas när avsändaren, Sektionen för Medieteknik, kan anses självklar. Föreningsnamn som komplement. Används vid extern kommunikation och när avsändaren inte är självklar. 8

9 Sektionen för medieteknik vid kth kommunikationslinjer och GrafiSk identitet Hur logotypen inte får användas logotypen får aldrig justeras eller förvanskas på något Sätt. Omnis dolupis aut remolorem dioremporest ium ne sus. Nem faceriae sitae. Ficia nectus asi dolorum et eveliquodit et evel Logotypen som frilagd får ej läggas mot för mörka bakgrunder. Logotypen får ej beskäras så att den inte visas i sin helhet. Logotypen får inte hamna i bakgrunden av text eller andra objekt utan ska alltid ligga helt synligt. Logotypen får inte opacitetsförändras eller skalförändras. Logotypen får inte användas i dålig upplösning. Som medietekniker bör man veta rätt upplösning. Logotypen får ej färgförändras utom när den visas mot mörk bakgrund då vissa förändringar görs och fi nns dokumenterade i detta dokument. 9

10 Frigång Frigång är kort och gott hur mycket luft du måste ha runt logotypen i förhållande till andra objekt. Här finns också beskrivet hur långt du minst får vara ifrån papperets kant och gentemot andras logotyper. 10

11 Färger Sektionens färger är hämtade från dess logotype och tillgängliga dokumentmallar och skall inte ändras på. Logotypen kan även utföras i silver och guld eller vitt. RGB 222, 208, 16 CMYK 12%, 13%, 97%, 1% PMS HEX #DDD310 RGB 176, 176, 176 CMYK 0%, 0%, 0%, 31% PMS HEX #E0E1E2 RGB 86, 87, 89 CMYK 0%, 0%, 0%, 81% PMS HEX #

12 Typsnitt Sektionen har ett gäng hustypsnitt, vilka de är och vad de används till finns beskrivna nedan. Georgia Typsnitt är jättekult. Regular Typsnitt är jättekult. Italic Georgia används på webben som både rubrik- och brödtextfont och med fördel också vid trycksaker för högläsbarhet. Används i de typer som finns ovan. Trebuchet MS Typsnitt är jättekult. Regular Typsnitt är jättekult. Bold Typsnitt är jättekult. Italic Trebuchet MS används med fördel som brödtextfont i dokument som ska ses på på bildskärm. Läsbarheten hos en sans serif är då att föredra. Gill sans Typsnitt är jättekult. Light Typsnitt är jättekult. Regular Typsnitt är jättekult. Bold Typsnitt är jättekult. Italic Gill Sans används med fördel till informationstexter så som denna. Kan även användas i versaler till rubriker. Fun fact.: Gill sans är tecknat av Eric Gill och tillverkat av monotype corp. mellan 1928 och baserat på Edward Johnstons teckensnitt Johnston för Londons tunnelbana, är Gill sans uppskattat för sin elegans och stora användbarhet. Gill sans användes första gången av London & North east railway och senare av British Railways. det har även använts mycket av flera svenska företag, bland andra Saab och Ncc. 12

13 Sektionen för medieteknik vid kth kommunikationslinjer och GrafiSk identitet Grafiska element GrafiSka element Ska passa in i vår GrafiSka profil och exemplen här är Sådana Som hittils har använts Tonplattor i lite ljusare grått än i logotypen för läsbarhetens skull. Fyrkanter som drar tankarna till vår logotype är populära Sektionen för medieteknik finns till för studenter vid medieteknikprogrammet på KTH. Dess främsta syfte är att uppfylla studenternas behov under studietiden och att minska tröskeln ut i arbetslivet. Arbetet sker utefter de fyra grundstenarna, öppenhet, samhörighet, erkännande och utveckling för att skapa en miljö där människor trivs och utvecklas. Nära anknytning till mediebranschen och dess aktörer ska dels hjälpa studenterna under studietiden men också ge dem möjligheter till företagskontakter och ett nätverk som förenklar steget ut i näringslivet. Du har fått en broschyr, varför då? I 100 år har Sverige haft ett kårobligatorium vilket betyder att studenter alltid har varit tvugna att betala kåravgift. År 2010 bryts detta upp och för första gången på 100 år är det skillnad mellan student och medlem. Varför har du då fått denna broschyr? Jo, det är för att vi ska kunna upplysa dig om vad vi kan och kommer att erbjuda dig som medlem av sektionen och kåren framöver. Snygga stora bilder som väcker uppmärksamhet och som skapar en stämmning för sidan eller trycksaken uppmuntras. Som medlem i sektionen är du också medlem i THS, vad betyder det? Som medlem i sektionen för medieteknik blir du också medlem i THS, Tekniska högskolans studentkår, då sektionen är en del av kåren. Detta gör att du även får ta del av kårens arbete och aktiviteter! 13

14 Bilder Att veta vilken upplösning som krävs är varje medieteknikers plikt. Bilder som används ihop med sektionen för medietekniks varumärke ska vara relevanta för sammanhanget. Stora färgstarka bilder uppmuntras där vi visar vår färdighet vad gäller fotografi och våra talangfulla fotografer och illustratörer får visa framfötterna. Bilder som studenter eller sektionsmedlemmar har tagit ska alltid ha en bildbyline för att ge denne erkännande. Bilder som visas med vår logga, i sammahang med vårt varumärke eller ihop med föreningarnas logotyper får aldrig har för låg upplösning så att det ser dåligt ut. Att veta vilken upplösning som krävs är varje medieteknikers plikt. 14