HANDLINGSPROGRAM

Transkript

1 HANDLINGSPROGRAM Beslut i Direktionen den 27 januari 2012 Reviderad i Direktionen den 13 december (42)

2 Innehåll Innehåll... 2 Inledning... 4 Bakgrund och syfte... 4 Ansvarig nämnd... 4 Lagstiftning och styrning... 4 Direktionens krav på SÄRF... 4 Vision, verksamhetsidé och uppdrag... 5 Omvärld och riskutveckling... 5 SÄRF:s medlemskommuner... 5 Trafik, resor och infrastruktur... 6 Regional samverkan... 6 Ökad sårbarhet... 6 Riskbild... 7 Hur omvärld, sårbarhet och riskutveckling påverkar räddningstjänsten Målstruktur Olycksförebyggande verksamhet Inledning Rådgivning, information och utbildning Lag om skydd mot olyckor Lag om brandfarlig och explosiv vara Samhällsplanering och byggprocess Skydd mot andra olyckor än brand Räddningsinsatser enligt LSO Inriktning Förberedelser Alarmering av räddningstjänsten Varning och information Operativ förmåga Organisation Beredskap Anspänningstider Insatstider Höjd beredskap Dokumentation Mål för räddningsinsatser Insatsplanering (42)

3 Metodutveckling Krisberedskap och samhällsstörningar SÄRF:s stöd till medlemskommunerna Prioriteringar Kommunernas ansvar Kompetens inom SÄRF Avtal Kompletterande dokument Uppföljning och utvärdering Uppföljning Utvärdering Årlig utvärdering och uppföljning Bilaga 1: Samverkansavtal Avtal där SÄRF erhåller hjälp från andra organisationer Avtal där SÄRF hjälper andra kommuner/organisationer Bilaga 2: Delegation i vissa myndighetsärenden Bilaga 3: Förkortningar och begrepp (42)

4 Inledning Bakgrund och syfte Detta handlingsprogram (HP) är upprättat enligt Södra Älvsborgs Räddningstjänstförbunds (SÄRF) förbundsordning och utgör Direktionens styrdokument för verksamheten under perioden Det behandlar verksamhet enligt lagen (2003:778) om skydd mot olyckor (LSO), krisberedskap och annat säkerhets- och trygghetsskapande arbete som SÄRF bedriver. HP anger ramar och inriktning för verksamheten samt övergripande mål. Ett annat syfte är att det ska underlätta extern och intern kommunikation i dessa övergripande frågor. SÄRF:s huvuduppdrag framgår av förbundsordningen. Ansvarig nämnd Förbundet leds av en Direktion som är ansvarig nämnd enligt 3 kap. 11 i LSO. Förbundet bildades och i det ingår kommunerna Bollebygd, Borås, Mark, Svenljunga, Tranemo och Ulricehamn. Mark gick in i förbundet Huvudort är Borås. Lagstiftning och styrning Utöver de generella författningar som gäller för verksamheten i en kommun utgår verksamheten i SÄRF i varierande omfattning från några speciallagar: Lagen (2003:778) om skydd mot olyckor med förordning (2003:789). Lagen (2006:554) och förordningen (2006:637) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap. Plan- och bygglagen (2010:900) med förordning (2011:338). Lagen (2010:1011) om brandfarliga och explosiva varor med förordning (2010:1075). Andra styrdokument för SÄRF är förbundsordningen, olika myndigheters föreskrifter samt årlig verksamhets- och budgetplanering. Direktionens krav på SÄRF Direktionen vill understryka samhälls- och riskutvecklingens betydelse och följande övergripande ageranden ska ingå i SÄRF:s verksamhet: Löpande omvärldsbevakning. Mål för verksamheten formuleras och kommuniceras. Uppföljning ska ske kontinuerligt och redovisas för Direktionen. Primärt i årsredovisningen. Utifrånperspektiv ska beaktas och tillmätas stor betydelse. Nära samverkan med medlemskommunerna ska ske löpande inom området skydd och säkerhet i samhället. Det förebyggande arbetet ska ha en bred inriktning på samhällsfrågor och innehålla tidig medverkan i samhällets olika planeringsprocesser. Räddningsinsatser ska planeras, utvecklas och genomföras effektivt inom ramen för tilldelade resurser. Verksamheten ska bedrivas effektivt och ekonomiskt. 4 (42)

5 Samarbetet med andra räddningstjänster ska utvecklas. Miljöhänsyn ska beaktas i all verksamhet. Vision, verksamhetsidé och uppdrag Under 2011 har SÄRF genomfört ett värdegrundsarbete där bl.a. vision, verksamhetsidé och uppdrag tagits fram. Syftet har varit att fördjupa engagemanget och kunskapen kring de grundläggande ramar som arbetet i förbundet ska präglas av. SÄRF:s vision: Ett tryggt och olycksfritt samhälle för alla. SÄRF:s verksamhetsidé: I god samverkan Med ständig utveckling För ett tryggare samhälle SÄRF:s uppdrag är: Södra Älvsborgs Räddningstjänstförbund har i uppdrag att förhindra och minska konsekvenserna av olyckor hos alla som bor, verkar och vistas inom vårt område. Vi arbetar före, under och efter olyckor och kriser genom att: Informera Vi informerar, utbildar och kommunicerar för att förebygga oönskade händelser och skapa ett tryggare samhälle Stödja Vi stödjer våra medborgare och kommuner i skyddet mot olyckor och kriser Hantera Vi genomför insatser vid risker, olyckor och kriser för att rädda och skydda människor, egendom och miljö Utveckla Vi deltar i utvecklingen av samhällets trygghets- och säkerhetsarbete samt utvecklar vår egen förmåga. Omvärld och riskutveckling SÄRF:s medlemskommuner Kommunerna har tillsammans cirka invånare. De uppvisar olika karaktärer. Borås Stad ( ) är länets näst största kommun och landets trettonde största. Näringslivet präglas av företag inom handel, design och logistik samt större industriföretag. I staden ligger ett av de större sjukhusen i Västra Götalandsregionen. Högskolan i Borås har cirka studenter. 5 (42)

6 Bollebygds kommun (8 300) bildades 1995 efter att tidigare ha tillhört Borås Stad. Riksväg 40 mellan Borås och Göteborg passerar kommunen. Pendlingen till Göteborg och Borås är omfattande. Marks kommun (33 900) är den näst största kommunen i SÄRF. Utöver tätorten Kinna-Skene finns flera andra större tätorter inom kommunen. Näringslivet präglas av små- och medelstora företag samt av skogs- och jordbruk. Arbetspendlingen till Göteborg och Borås är omfattande. Svenljunga kommun (10 300) är en till ytan stor landsbygdskommun i den södra delen av SÄRF som gränsar till Halland. Småföretagande, skogsbruk och några större industrier präglar näringslivet. Arbetspendlingen är omfattande. Tranemo kommun (11 600) är också en landsbygdskommun som i öster gränsar till Jönköpings län. Småföretagande samt ett par stora industrier präglar näringslivet. Närheten till Småland har gjort små- och medelstora företag till typiska företeelser i kommunen. Pendlingen är omfattande till bland annat Borås, Göteborg och Gislaved. Ulricehamns kommun (22 900), öster om Borås, består utöver staden Ulricehamn, vid sjön Åsunden, av ett större antal tätorter bland annat i Ätrans dalgång. Näringslivet präglas av små- och medelstora företag samt av skogs- och jordbruk. Pendlingen till Borås och Jönköping är omfattande. Trafik, resor och infrastruktur I området går fem större riksvägar; riksväg 27 Karlskrona-Göteborg, riksväg 40 Göteborg-Jönköping, riksväg 41 Borås-Varberg, riksväg 42 Borås- Trollhättan och riksväg 46 Ulricehamn-Falköping. Länsväg 156 som passerar orterna Skene, Svenljunga och Tranemo har också en omfattande trafikmängd. Järnvägsnätet genomkorsar området med linjen Göteborg-Alvesta-Karlskrona och linjen Uddevalla-Herrljunga-Varberg. Arbetspendlingen sker mellan medlemskommunerna samt i stor utsträckning till Göteborg och Jönköping. Näringslivets tunga transporter går framförallt på riksvägarna 40 och 27. På riksväg 40 transporteras bland Sveriges största volymer farliga ämnen, främst från Göteborg till mellersta Sverige. Regional samverkan Ökad samverkan inom Sjuhäradsområdet kan innebära flera steg i riktning mot ökad samhällssäkerhet. Ökad regional samverkan inom området samhällssäkerhet leder till utvecklad operativ slagkraft vid olyckor och ger möjligheter till gemensam kompetensutveckling, gemensamt resursutnyttjande inom riskoch säkerhetsområdet och ökad kostnadseffektivitet. Ökad sårbarhet Samhället uppvisar en ökande sårbarhet och är starkt beroende av fungerande el-, tele- och IT-försörjning. Komplexa tekniska system är integrerade i 6 (42)

7 varandra och centralisering av funktioner minskar möjligheterna till överblick. Extremt väder, avsiktliga händelser, sociala omständigheter i samhället och smittspridning är förhållanden som kan påverka sårbarheten i samhällets robusthet. Kommunerna och SÄRF har en uppgift i att gemensamt identifiera och arbeta med risk- och sårbarhetsfrågor inom olycks- och krisberedskapen i vid mening. Riskbild SÄRF:s medlemskommuner genomför risk- och sårbarhetsanalyser varje mandatperiod. Nedan beskrivs kortfattat vilka risker och hot som kommunerna identifierat. Vissa kategorier har även kompletterats med uppgifter om SÄRF:s insatsstatistik. SÄRF:s delaktighet i medlemskommunernas risk- och sårbarhetsanalyser har bestått i att utgöra en remissinstans. I vissa kommuner ingår SÄRF även i den arbetsgrupp som gemensamt arbetat fram underlag till analysen (riskhanterings- eller säkerhetsgrupp). Ett antal av medlemskommunerna har genomfört förmågebedömningar för några scenarier. Under har SÄRF medverkat genom bedömning av egen förmåga för scenarierna: kraftigt skyfall, störning i fjärrvärmeproduktion och kemolycka. Insatsstatistik en bild över inträffade olyckor Vid varje insats skriver räddningstjänsten en insatsrapport. Årligen ställs dessa rapporter samman av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB). Följande statistik är hämtad från MSB:s sammanställning i syfte att ge en bild av inträffade olyckor inom SÄRF åren Utfallet av statistiken bygger på de inmatade värdena, d.v.s. de händelser dit räddningstjänsten larmats. För att få en heltäckande bild av en olyckstyp bör även händelser som inte föranlett en insats av räddningstjänsten inkluderas. Andra parametrar som kan påverka statistiken är t.ex. räddningsledarens bedömning av kategorin svårt skadade. Syftet är här att med hjälp av statistiken påvisa trender. Uppgifterna har ställts samman för kommunerna Bollebygd, Borås, Svenljunga, Tranemo och Ulricehamn År 2010 har Marks kommun inkluderas. I och med Marks kommuns inträde i SÄRF ökade folkmängden avsevärt inom förbundets område, från ca år 2008 till år Kraftiga oväder nytt mönster? Klimat- och väderförändringar diskuteras allt mer i samhället. I SÄRF:s område har stormar, snöoväder, kraftig nederbörd och höga flöden uppträtt flera gånger under senare år. Stormarna Gudrun och Per drabbade våra områden 2005 respektive 2007 med omfattande skador och störningar i samhället som följd. Klimat- och sårbarhetsutredningen visar bl.a. på ökade risker för översvämningar och skred i framtiden. Vanliga konsekvenser är elavbrott, stora störningar i vägnätet och egendomsskador. Dessa mönster innebär ett stort behov av att utveckla det förebyggande arbetet inom plan- och byggprocessen 7 (42)

8 hos kommunerna och inom SÄRF. Kompetens och förberedelser måste också anpassas för det operativa agerandet och stödet till kommunerna eftersom detta medför betydande arbetsinsatser vid dessa tillfällen. Översvämningsrisker Översiktlig översvämningskartering finns för hela Viskans och Ätrans vattensystem. Fördjupade karteringar har även genomförts i Borås Stad och Ulricehamns kommun. Huvudsakligen föreligger risker kring Ätran- och Viskansystemen. Ras- och skredrisker Ras- och skredkarteringar är översiktligt genomförda för riskområden i förbundets medlemskommuner. Viss risk för skred kan även finnas på platser som inte omfattats av karteringsarbetet. Riskområden finns bl.a. i Viskans dalgångar, främst i delar av Marks kommun. Transport- och trafikolyckor Antalet trafikolyckor och skadade i trafikolyckor ökar oroväckande i SÄRF:s område trots arbete för att bryta trenden. Ytterligare åtgärder krävs för att komma åt problemen. Några av Sveriges tätast trafikerade transportleder av farliga ämnen passerar förbundet. SÄRF:s uppgift blir att verka för att trafikolyckor ska undvikas. Exempel på prioriterade områden är: att länken riksväg 27/riksväg 40 Viared kommer till stånd inom en snar framtid, att riksväg 40 byggs ut till motorvägsstandard fram till och med Ulricehamn så snart det är möjligt, att Trafikverket vidtar fortsatta säkerhetsåtgärder vid de mest olycksdrabbade korsningarna på riksväg 40 samt att Trafikverket sätter upp viltstängsel, anlägger vänstersvängfält och andra säkerhetsåtgärder längs de mest olycksdrabbade delarna av riksvägarna 40, 41, 42 och 27 samt länsväg ,70 Trafikolyckor per inv. 0,60 0,50 0,40 0,30 0,20 0,10 0,00 Omkomna riket Svårt skadade riket Omkomna SÄRF Svårt skadade SÄRF Tabell 1. Trafikolyckor per inv. åren Jämförelse av kategorierna omkomna och allvarligt skadade i trafikolyckor inom SÄRF resp. riket. (Källa: Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps statistikdatabas, IDA) 8 (42)

9 Antalet omkomna i trafiken inom SÄRF:s område och inom riket ligger förhållandevis lika. Från att ha legat under riket åren har antalet svårt skadade inom SÄRF:s område ökat och ligger över riket från Även antalet lindrigt skadade inom SÄRF:s område har ökat och ligger sedan 2005 över riket. Brand Antalet bränder har ökat något under den senaste femårsperioden. Andelen anlagda bränder har ökat dramatiskt sedan millennieskiftet. För att ta tag i det växande problemet kring anlagda bränder krävs nya angreppsmetoder med ett närmare samarbete mellan socialtjänst, polis, räddningstjänst samt kommunens förvaltningar. Antal insatser per inv. 1,60 1,40 1,20 1,00 0,80 0,60 0,40 0,20 0,00 Antal insatser riket Antal insatser SÄRF Tabell 2. Antal insatser för händelsetypen brand i byggnad per inv. åren Jämförelse av antalet insatser inom SÄRF och riket. (Källa: MSB, IDA) Brand i byggnad per inv. 0,05 0,04 0,04 0,03 0,03 0,02 0,02 0,01 0,01 0,00 Omkomna riket Svårt skadade riket Omkomna SÄRF Svårt skadade SÄRF Tabell 3. Brand i byggnad per inv. åren Jämförelse av antal omkomna och svårt skadade inom SÄRF resp. riket. (Källa: MSB, IDA) 9 (42)

10 Antalet insatser inom SÄRF har ökat. Motsvarande tendens kan antydas även i fråga om antal svårt skadade och omkomna. Kurvan för antal omkomna i riket är svagt uppgående. Rörligt friluftsliv Flera av SÄRF:s medlemskommuner satsar på en upplevelseturism som kan ske i form av lägerliv och kanoting. Risker med detta kan bl.a. vara brand i terräng och drunkningsolyckor. Förebyggande informationsinsatser bör här kunna ske på olika språk för att kunna nå dessa turister. Vindkraft Att använda vindkraft som energikälla blir alltmer viktigt och det är troligt att det kommer att uppföras vindkraftsparker på flera platser inom SÄRF:s område. SÄRF måste planera för att både i det förebyggande arbetet och i händelse av räddningsinsatser kunna hantera de nya risker denna utbyggnad medför. Kulturhistoriska värden och levande landsbygd I SÄRF finns en rad miljöer som är kulturhistoriskt värdefulla. Dit hör till exempel kvarter i Ulricehamn och Borås, större lantgårdar, kvarnar och kulturbyggnader liksom gamla industri- och odlingsmiljöer. Dessa ska SÄRF i samarbete med kommunerna inventera och beakta både i förebyggande avseende och i händelse av räddningsinsatser. Människor som bor på landsbygden och verksamheter utanför tätorter är särskilt utsatta vid olyckor beroende på avstånd till hjälpinsatser. SÄRF har ett ansvar att stödja dessa grupper i deras egenansvar för skydd och säkerhet. En levande landsbygd är en strategisk viktig fråga för kommunerna i SÄRF:s område. Sociala förändringar i samhället berör oss Befolkningsutveckling, socioekonomiska orsaker, etnicitet och åldersstrukturer, alkohol- och drogvanor, segregation mellan grupper av människor och generationer är faktorer som på olika sätt påverkar olycksutvecklingen. Det kräver förebyggande arbete, råd och information till utsatta grupper samt förberedelser för räddningsinsatser och former för hur vi möter människor. Anlagda bränder i skolor anses vara direkt kopplat till människors sociala förhållanden, ungdomars utanförskap och bristen på normer formulerade av vuxna. 10 (42)

11 0,20 0,18 0,16 0,14 0,12 0,10 0,08 0,06 0,04 0,02 0,00 Anlagd brand i byggnad per inv. Anlagd med uppsåt riket Barns lek med eld riket Anlagd med uppsåt SÄRF Barns lek med eld SÄRF Tabell 5. Anlagd brand i byggnad per inv. åren Jämförelse av kategorierna anlagd brand med uppsåt och barns lek med eld inom SÄRF resp. riket. (Källa: MSB, IDA) Bränder anlagda med uppsåt angivna på riksnivå följer en mer jämn kurva än inom SÄRF. Den positiva nedgången inom SÄRF 2008 har inte hållit i sig. Åren 2009 och 2010 föranleder lika många räddningsinsatser inom förbundet p.g.a. bränder anlagda med uppsåt. Det som gör att tendensen verkar avtagande mellan dessa år är befolkningsökningen i och med Marks kommuns inträde i förbundet. Med undantag av framför allt år 2007 är SÄRF:s minskade antal olyckor inom kategorin barns lek med eld positiv, för att under 2010 vara nere på noll. 0,80 0,70 0,60 0,50 0,40 0,30 0,20 0,10 0,00 Anlagd brand ej i byggnad per inv. Anlagd med uppsåt riket Barns lek med eld riket Anlagd med uppsåt SÄRF Barns lek med eld SÄRF Tabell 6. Anlagd brand ej i byggnad (övriga bränder) per inv. åren Jämförelse av kategorierna anlagd brand med uppsåt och barns lek med eld inom SÄRF och riket. (Källa: MSB, IDA) 11 (42)

12 Antalet anlagda bränder med uppsåt inom SÄRF uppvisar en anmärkningsvärt stigande kurva under huvuddelen av den mätta tidsperioden, för att därefter avta Trenden är avtagande när det gäller antalet bränder till följd av barns lek med eld inom SÄRF. Ökat våld i samhället Våld i olika former är ett allvarligt inslag i dagens samhälle. Hot, sprängningar och anlagda bränder kan förekomma i hela området till exempel i samband med rån eller annan brottslighet. Den organiserade brottsligheten är etablerad på många områden. Våld mellan olika grupperingar förekommer med betydande risker för allmänheten och för vår insatspersonal. SÄRF:s kunskap och beredskap att agera vid hot och våld behöver ses över liksom våra rutiner tillsammans med bland annat polisen på regional nivå. Smittorisker I dagens samhälle sker ett omfattande resande över hela världen vilket ökar spridningen av olika sjukdomar. Sannolikheten att olika epidemier/epizootier/ zoonoser drabbar oss och djur, varierar med sjukdomen. Enligt Västra Götalandsregionen och Världshälsoorganisationen WHO är en influensapandemi en av de sjukdomar som vi måste förbereda oss för i närtid. Under hösten 2009 genomfördes i Sverige och flera andra länder i förebyggande syfte ett omfattande vaccinerings-program mot influensa. Under 2011 drabbades Tyskland av ett stort utbrott med ehec-bakterier där spridning skett via livsmedel. Även människor i Sverige insjuknade efter besök i Tyskland. Hur omvärld, sårbarhet och riskutveckling påverkar räddningstjänsten Trafikmängden kommer sannolikt att fortsätta öka och därmed antalet olyckor. Åtgärder för att förhindra olyckor på utsatta vägsträckor är därför mycket angelägna. Utbyggnaden av länken riksväg 27/40 Viared är viktig för att avlasta genomfarten av trafik och transporter av farliga ämnen genom Borås. SÄRF är beroende av säker el-, tele- och IT-försörjning. Radiokommunikation och larmning fungerar även vid elbortfall med hjälp av reservkraft vid brandstationerna i Borås, Skene och Ulricehamn. Utlarmningsutrustning på deltidsstationerna har batteribackup som reservkraft för att klara radiokommunikation och utlarmning vid elbortfall. Larmning av icke beredskapsförlagd heltidspersonal sker i första hand genom telefon och SMSsökning. Detta kan försvåras vid omfattande el- och telebortfall. 12 (42)

13 Kunskaper om säkerheten i IT-försörjningen är inte särskilt utredd i dagsläget och är därför ett område som behöver ses över särskilt. SÄRF avser att prioritera detta inom programperioden. De oväder som kan drabba Sjuhäradsbygden ställer höga krav på SÄRF där belastningen de första dagarna är mycket omfattande. Förberedelser för insatser i samband med stormar, snöoväder, översvämningar, skogsbränder med mera har gjorts i samverkan med andra samhällsaktörer, som Skogsvårdsstyrelsen, Lantbrukarnas Riksförbund, Försvarsmakten med flera för att minska konsekvenserna. Sociala förändringar och ökat våld i samhället medför att räddningstjänsten riskerar att utsättas för olika typer av hot och sabotage i samband med insatser. Det kan på sikt leda till att vissa insatser behöver genomföras med poliseskort. Antalet anlagda bränder har ökat och befaras öka ytterligare. Borås Stads utveckling med etableringar för bostäder och företagande söderoch västerut leder till behov av närmare tillgänglighet till räddningstjänst. Under denna programperiod planeras en utredning om hur räddningstjänsten bör se ut i Borås Stads centrum år fram i tiden. SÄRF är beroende av möjligheterna att kunna rekrytera och försörja sina beredskapsstyrkor med personal. Svårigheterna att bemanna framförallt stationer med deltidsanställda brandmän påverkar i allt högre grad beredskapsförutsättningarna. Ett problem är att bostad och arbetsplats ska ligga inom en bestämd tidsram från brandstation för att kunna hålla inställelsetiden vid larm. SÄRF har problem med rekrytering av deltidspersonal på ett flertal räddningsenheter. Det ökade lokala ansvaret för skydd och säkerhet i samhället vid olyckor som föranleder räddningsinsatser eller händelser som leder till kriser och samhällsstörningar i kommunen förutsätter i större utsträckning en ökad integrering av planering och åtgärder mellan bland andra de kommunala verksamheterna. Detta för att göra verksamheten så effektiv som möjligt. SÄRF föreslår därför, på samma sätt som sker på nationell nivå, att skadeförebyggande och skadeavhjälpande åtgärder inom kommunens hela ansvarsområde för olyckor och kriser samordnas ytterligare och att samverkan i dessa frågor utvecklas mellan SÄRF och medlemskommunerna. Detta utan att kommunernas och SÄRF:s ansvar för uppgifterna förändras utan för att öka verkningsgraden i arbetet. 13 (42)

14 Målstruktur Övergripande nationellt mål i LSO Bestämmelser i LSO syftar till att i hela landet bereda människors liv och hälsa samt egendom och miljö ett, med hänsyn till de lokala förhållandena, tillfredsställande och likvärdigt skydd mot olyckor. Räddningstjänsten ska planeras och organiseras så att räddningsinsatserna kan påbörjas inom godtagbar tid och genomföras på ett effektivt sätt. De övergripande nationella målen innebär att färre ska dö, färre ska skadas och mindre av egendom ska förstöras. Verksamhetsmål I lagen anges nationella mål och ett antal grundläggande verksamhetsmål. Till dessa har kommunerna att komplettera med lokalt anpassade verksamhetsmål som ska ange inriktning för arbetet med skydd mot olyckor. Dessa kan delas upp i säkerhetsmål och prestationsmål. Säkerhetsmål (effektmål) Säkerhetsmålen syftar till att uppnå en ökad trygghet för människor och verksamheter i SÄRF:s område. Konsekvenserna av inträffade olyckor ska minskas och den enskilde ska få en effektiv hjälp, när så krävs. Prestationsmål (aktivitetsmål) Anger hur kommunen ska uppnå säkerhetsmålen. De prestationer kommunen ska utföra för att nå de effekter eller tillstånd som anges i säkerhetsmålen. Nationella mål Verksamhetsmål Säkerhetsmål Prestationsmål Aktiviteter i årlig verksamhetsplan 14 (42)

15 Olycksförebyggande verksamhet Inledning Den samhällsinriktade olycksförebyggande verksamheten ska utvecklas med fokus på stöd till den enskilde och särskilt utsatta grupper, anpassning av tillsynsverksamheten, delaktighet i samhällsplanering och byggprocessen samt fokus på fördjupat och breddat samhällsperspektiv, i syfte att sänka olycksfrekvensen. Det förebyggande arbetet bedrivs inom flera lagområden, framför allt LSO, LBE och PBL. Den olycksförebyggande verksamheten ska utföra förebyggande insatser. Det avser framförallt det utåtriktade arbete som utförs innan en olycka inträffat och som syftar till att förhindra och begränsa skador till följd av brand eller annan olycka. I begreppet ryms stöd och vägledning, såväl till enskild som till samhällsviktiga funktioner, tillsyn samt i viss utsträckning även arbete med förberedelse för räddningsinsats. Stöd och vägledning kan och bör genomföras med olika strategi beroende på riskbild och tidsskala. Ibland kan punktinsatser med information vara rätt verktyg för att vägleda men på lång sikt består verktyget av metoder för attitydförändring, samhällsplanering med mera. Det olycksförebyggande arbetet inom SÄRF bedrivs framför allt inom områdena utbildning och övning samt skydd och samhälle. Arbetet bedrivs både genom dagtidspersonal samt genom deltagande av personal i SÄRF:s operativa insatsorganisation. Även stöd och vägledning i anslutning till en räddningsinsats är att betrakta som förebyggande, då det bidrar till att begränsa fortsatta eller kvarvarande konsekvenser av händelsen. Troligen minskar även sannolikheten för nya olyckor. Inriktningen är att SÄRF:s olycksförebyggande arbete ska vara omvärldsbaserat och inte bara avse förebyggande mot brand utan också att verka för att åstadkomma skydd mot andra olyckor. Detta beskrivs i ett eget avsnitt. Det olycksförebyggande arbetet ska inriktas mot den riskbild som finns i medlemskommunerna. Inom samtliga arbetsområden är det av största vikt att upprätthålla tillräckliga resurser och erforderlig kompetens för att kunna utföra uppgiften inom tidsramen och med högsta kvalitet. Det olycksförebyggande arbetet har delats in i följande delområden: - Rådgivning, information och utbildning - Lag (2003:778) om skydd mot olyckor (LSO) - Lag (2010:1011) om brandfarliga och explosiva varor (LBE) - Samhällsplanering och byggprocess - Skydd mot andra olyckor än brand. 15 (42)

16 Rådgivning, information och utbildning Rådgivning och information Räddningstjänsten ska genom rådgivning underlätta för den enskilde att ta sitt ansvar enligt LSO. Kommunallagen och förvaltningslagen uttrycker också på olika sätt en skyldighet att erbjuda information och rådgivning till allmänheten. Under perioden för handlingsprogrammet är målen: Säkerhetsmål Stödja och underlätta för den enskilde att uppfylla sitt ansvar och sin förmåga att förebygga och hantera en olyckssituation. Stödja andra myndigheter, näringsliv och organisationer till att utveckla skyddet mot olyckor. Arbeta proaktivt och utåtriktat för en ökad medvetenhet och ett ökat engagemang för riskfrågor i samhället. Prestationsmål Verka för att fler skaffar brandvarnare och handbrandsläckare. Verka för en ökande riskmedvetenhet gällande brandrisker i bostäder. Särskilt stödja boende och verksamheter i glesbygdsområden, där ingen räddningsinsats kan ske inom de första 20 minuterna efter att en olycka inträffat. Utföra riktade förebyggande insatser mot grupper och individer med särskilda behov. I samverkan med kommunerna och andra aktörer bedriva riktade förebyggande informationssamtal till skolelever i riskutsatta områden. Genomföra förebyggande insatser med operativ personal så som närvaro i skolor och fadderverksamhet på fritidsgårdar. Verka för att få ner antalet anlagda bränder med ytterligare informationskampanjer. Använda och utveckla informations- och kommunikationskanaler så som hemsida och sociala medier. Utbildning SÄRF har enligt LSO en skyldighet att genom utbildning underlätta för den enskilde att ta sitt ansvar. Syftet med att sprida kunskap är att underlätta för den enskilde att ta sitt ansvar för att förhindra och begränsa olyckor i enlighet med gällande lagstiftningar. Räddningstjänsten genomför både kostnadsfria och avgiftsfinansierade utbildningar. Målgruppen för de avgiftsfinansierade utbildningarna är primärt förvaltningar och bolag i våra medlemskommuner. Vi riktar oss även till myndigheter, privata företag och ideella föreningar. Under perioden för handlingsprogrammet är målen att: 16 (42)

17 Säkerhetsmål Utbilda den enskilde att uppfylla sitt ansvar och förmåga att förebygga och hantera olyckssituationer. Utbilda myndigheter, näringsliv och organisationer i syfte att utveckla skyddet mot olyckor. Prestationsmål Utbildning till samtliga elever på förskolor och årskurs 8. Riktade utbildningsinsatser för att förhindra anlagd brand. Konsekvenssamtal med personer som upptäckts anlägga brand. Utbilda ägare och ansvariga i skolor i att etablera riktade brandskyddsåtgärder för att försvåra åtkomst till brännbara miljöer utanför skolbyggnader, tidig upptäckt av brand, för direkt larm till larmcentral samt incidentrapportering. Utbilda yrkesgrupper som gör hembesök för informationsspridning inom brandkunskap. Utbildning och information till nyanlända invandare och flyktingar. Utveckla e-leraning för att öka medborgarnas tillgång till information och utbildning. Lag om skydd mot olyckor Tillsyn av lag om skydd mot olyckor Enligt förbundsordningen ska SÄRF inom medlemskommunernas geografiska område utöva tillsyn över efterlevnaden av LSO och föreskrifter som har meddelats med stöd av lagens 5 kap 1. Tillsyn avser att den enskildes skyldigheter utförs utifrån 2 kap 2, 3 gällande skyldigheter för ägare och nyttjanderättshavare till byggnader och andra anläggningar samt 2 kap 4 avseende skyldigheter vid farlig verksamhet. Tillsynen avser även att kontrollera att skriftlig redogörelse för brandskyddet enligt 2 kap 3 är uppfyllt. Tillsynen är avgiftsfinansierad enligt fastställd taxa. Taxan är kostnadsneutral för förbundet. Tillsynsverksamheten planeras enligt årligt framtagen tillsynsplan. Planen ska ses som ett komplement till handlingsprogrammet och behandlas separat. Under perioden för handlingsprogrammet är målen att: Säkerhetsmål Genom myndighetsutövning verka för ett skäligt skydd mot olyckor inom hela förbundets område. Verka för att den enskilde systematiserar sitt arbete med skydd mot olyckor och utvecklar sin förmåga att förebygga och hantera olyckssituationer. 17 (42)

18 Prestationsmål Genomföra tillsyn för gällande lagstiftning enligt årlig tillsynsplan som Direktionen anger. Tillsynsplanen bör innehålla förslag på tematiska riktade tillsyner där särskilda risker föreligger. Genomföra tillsyner i samverkan med andra myndigheter. Skapa större delaktighet i tillsyner från personal i insatsorganisationen. Utföra tillsyn på anläggningar som har krav på skriftlig redogörelse men som inte har lämnat in denna. Förmåga att besluta om någon form av ingripande föreligger, exempelvis föreläggande eller förbud. Kompetenskrav för tillsynsförrättare är brandingenjör, förebyggande 2 eller tillsyn B samt förebyggande 1 eller tillsyn A. Tillsynsobjekten ska fördelas efter kompetens och erfarenhet. För tillsyn av enklare objekt är lägsta kravet egen tillsynsutbildning av brandmän. Farlig verksamhet och Sevesoanläggningar Vid en anläggning där verksamheten innebär fara för att en olycka ska orsaka allvarliga skador på människor eller miljö är ägaren eller den som utövar verksamheten skyldig att i skälig omfattning hålla eller bekosta beredskap med personal och egendom och i övrigt vidta nödvändiga åtgärder för att hindra eller begränsa sådana skador. Dessa skyldigheter anges i LSO 2 kap. 4 och de anläggningar som omfattas kallas farliga verksamheter. Det är Länsstyrelsen som beslutar vilka verksamheter som omfattas av bestämmelsen om farlig verksamhet. I SÄRF finns följande anläggningar som omfattas av farlig verksamhet ( ): - AB Ludvig Svensson, Mark Kommun - Ardagh Glas, Tranemo kommun - Biogasanläggningen, Borås Stad - Borås-Viared Flygplats, Borås Stad - Brenntag Nordic AB, Borås Stad - Coventya AB, Borås Stad - Helikopterlandningsplatsen Södra Älvsborgs sjukhus, Borås Stad - IRO AB, Ulricehamns kommun - Rya Kraftvärmeverk, Borås Stad Under perioden för handlingsprogrammet är målen att: Säkerhetsmål Genom myndighetsutövning verka för ett skäligt skydd mot olyckor på anläggningar som omfattas av farlig verksamhet. Prestationsmål Genomföra tillsyn under mandatperioden på samtliga anläggningar med farlig verksamhet enligt LSO 2kap (42)

19 Utbilda den egna personalen om de risker som föreligger vid anläggningarna för att genomföra en säker insats. Ta fram och löpande uppdatera insatsplaner där det föreligger behov av att genomföra en säker insats. Kompetenskrav för tillsynsförrättare på anläggningar med farlig verksamhet är brandingenjör. Rengöring och brandskyddskontroll Enligt LSO ska kommunen i brandförebyggande syfte ansvara för att rengöring av förbränningsanordningar sker. Kommunen ska även ansvara för att det som ska rengöras också kontrolleras ur brandskyddssynpunkt. Kontrollen innefattar även tak, skorsten och anslutande byggnadsdelar. Sotningstaxan fastställs genom beslut i SÄRF:s direktion. Direktionen upphandlar entreprenad för sotning (rengöring) och brandskyddskontroll. Brandskyddskontroll sker på det sätt och med sådan frekvens som anges i SRVFS 2005:9 (Statens Räddningsverks föreskrifter och allmänna råd om rengöring och brandskyddskontroll). Frister för sotning följer SRVFS 2005:9. Delegationer att meddela förelägganden och förbud i samband med brandskyddskontroll är lämnade enligt delegationsförteckning till lägst tekniker hos avtalade entreprenörer. Räddningschefen prövar enskilda fastighetsägares begäran att få tillstånd att sota den egna fastigheten. Rutinerna framgår av delegationsordning utfärdad av SÄRF:s Direktion. Sotningsverksamheten är idag uppdelad på fyra sotningsdistrikt fördelat på fem entreprenörer. För kommunerna Bollebygd, Mark och Tranemo finns äldre avtal mellan skorstensfejarmästare och respektive kommun. För Borås, Svenljunga och Ulricehamn har SÄRF:s direktion träffat avtal. Under perioden för handlingsprogrammet är målen att: Säkerhetsmål Stödja den enskilde genom rådgivning och information. Minska antalet eldstadsrelaterade bränder. Prestationsmål Kontrollera att brandskyddskontroller och rengöringsverksamheten genomförs enligt fastställda kontrollfrister. Upprätthålla god samverkan och erfarenhetsutbyte med och mellan entreprenörerna. Avtalen med entreprenörerna för Borås, Svenljunga och Ulricehamn går ut under mandatperioden. Nya avtal måste tecknas. Personal som utför brandskyddskontroll ska ha genomgått skorstensfejarteknikerexamen eller annan godkänd kompetens enligt förordningen (2003:789) om skydd mot olyckor. Personal som utför rengöring (sotning) ska ha erforderlig yrkesutbildning eller arbeta under sakkunnig ledning. 19 (42)

20 Lag om brandfarlig och explosiv vara SÄRF har i uppdrag från medlemskommunerna att enligt lagen (2010:1011) om brandfarliga och explosiva varor handlägga tillstånd och utöva tillsyn över efterlevnaden av lagen. Tillståndshandläggning sker i samverkan med andra myndigheter. Bland annat utgör kommunernas miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningar samt länets polismyndighet remissinstans i ärendena. Tillståndshandläggningen finansieras av en fastställd avgiftsmodell som är likadan i hela förbundet. Avgiftsmodellen är utformad för att göra tillståndshandläggningen kostnadsneutral för förbundet. Tillsynsverksamheten planeras enligt årligt framtagen tillsynsplan. Planen ska ses som ett komplement till handlingsprogrammet och behandlas separat. Under perioden för handlingsprogrammet är målen att: Säkerhetsmål Förebygga och hindra obehörigt förfarande med brandfarliga eller explosiva varor. Genom myndighetsutövning förebygga, förhindra och begränsa olyckor som kan uppkomma genom brand eller explosion orsakad av brandfarliga eller explosiva varor. Prestationsmål Anpassa processer och arbetssätt till reformerade lagar. Handlägga inkomna tillstånd för brandfarlig och explosiv vara. Genomföra tillsyner utifrån gällande lagar enligt årlig tillsynsplan som Direktionen anger. Ta fram handläggningsrutiner som medför kvalitet och effektivitet i arbetet mellan medlemskommunerna och SÄRF. Förmåga att besluta om någon form av ingripande föreligger, exempelvis föreläggande eller förbud. Kompetenskrav för genomförande av tillsyn enligt LBE är brandingenjör, tillsynsförrättare med tillsyn B eller förebyggande 2 samt förebyggande 1 eller tillsyn A. Tillsynsobjekten ska fördelas efter kompetens och erfarenhet. Handläggning av tillståndsärenden LBE är kompetenskravet brandingenjör alternativt tillsynsförrättare med tillsyn B eller förebyggande 2. Tillståndshandläggning för enklare objekt får genomföras av personal med förebyggande 1 eller tillsyn A. Samhällsplanering och byggprocess SÄRF verkar för riskreducering i samhällsbyggnadsfrågor genom samverkan. Detta i första hand med kommunernas förvaltningar som ansvarar för samhällsplanering och byggprocess. Samverkan sker också med byggsektorns brand- och riskkonsulter. SÄRF är delaktiga som remissinstans i kommunernas översikts- och detaljplaner där förutsättningar och användningsområden bestäms för geografiska områden. Vid nybyggnation och ombyggnation bör 20 (42)

21 räddningstjänsten medverka i ett tidigt skede för att kunna påverka hur brandskyddet i byggnader och andra byggnationer ska utformas. Under perioden för handlingsprogrammet är målen att: Säkerhetsmål Öka säkerheten och robustheten i samhället genom tidig medverkan ur risk- och säkerhetshänsyn i kommunernas samhällsplanering och byggprocess. Prestationsmål Anpassa processer och arbetssätt till reformerad plan- och bygglag. Utveckla och optimera rutinerna för ökad kvalitet och effektivitet i SÄRF:s delaktighet i samhällsplanering och byggprocessen. Vara behjälplig inom ramen för verksamhetsområdet gentemot andra myndigheter i enlighet med annan lag än bygglagar, exempelvis i tillståndsärenden av olika slag med polisen, i tillståndsärenden som rör servering av alkohol med medlemskommunerna samt i ärenden som hanteras av Länsstyrelsen. Kompetenskrav för handläggare för samhällsplanering och byggprocess är brandingenjör alternativt förebyggande 2 eller tillsyn B. Handläggning av enklare objekt får genomföras av personal med förebyggande 1 eller tillsyn A. 21 (42)

22 Skydd mot andra olyckor än brand Enligt 3 kap. 1 LSO ska räddningstjänsten verka för skydd mot andra olyckor än bränder exempelvis trafik-, vatten- och miljöolyckor. Det finns en tydlig uppmaning enligt lagen att främja samverkan mellan olika aktörer och ta initiativ till samarbete inom det olycks- och skadeförebyggande arbetet. Samverkan gäller även andra lagområden och arbetsprocesser. SÄRF vill öka säkerheten och robustheten i samhället genom medverkan i samhällets risk- och säkerhetsarbete. SÄRF ska medverka aktivt i arbetet för att skapa ett säkrare och robustare samhälle. Sjukvårdsuppdrag i väntan på ambulans (IVPA) En annan form av samverkan som SÄRF ser positivt på är att utföra uppdraget I Väntan på Ambulans (IVPA), genom räddningsenheter på olika ställen i SÄRF. Verksamheten är baserad på avtal med Västra Götalandsregionen. Samverkan med FRG Frivilliga Resursgrupper I flera av medlemskommunerna etableras Frivilliga Resursgrupper" inom ramen för kommunernas krisberedskap. SÄRF ska uppmuntra bildandet och så långt som möjligt stödja gruppernas utbildning och övning. Vid behov kan SÄRF för eget behov rekrytera och kalla in kompetenser för en sådan grupp. Samarbete med Civilförsvarsföreningarna och andra aktörer ska uppmuntras. Medverkan i kommunernas säkerhetsarbete SÄRF ska delta i medlemskommunernas övriga säkerhets- och trygghetsarbete. Deltagandet görs främst på övergripande nivå. Ett särskilt dokument tas fram i syfte att beskriva SÄRF:s delaktighet i medlemskommunernas trygghets- och säkerhetsarbeten. Planeringen genomförs i samråd med medlemskommunerna. Direktionen fastställer dokumentet som gäller för två år i taget. Medverkan i medlemskommunernas risk- och sårbarhetsanalyser samt vid uppdateringar. Analyserna ska uppdateras en gång per mandatperiod i samverkan mellan SÄRF och medlemskommunerna. Nätverksträffar med säkerhetssamordnarna i Sjuhärad Säkerhetsråd för samordning av kommunens samlade säkerhetsarbete Barn- och äldresäkerhetsfrågor Brottsförebyggande arbete Trafiksäkerhetsfrågor Livsstilsrisker, sociala riskfaktorer Miljöskydd Krishanteringsråd Vattensäkerhet Ett förändrat klimat Vissa folkhälsofrågor, t.ex. suicidprevention 22 (42)

23 POSOM-grupper I medlemskommunerna finns grupper för akut psykiskt och socialt omhändertagande vid olyckor (POSOM). Målgruppen är främst oskadade eller andra som är berörda av en händelse. SÄRF ska vid behov kunna ingå i eller på annat sätt stödja sådana grupper i kommunerna. Mål för SÄRF:s arbeten för skydd mot andra olyckor än brand Under perioden för handlingsprogrammet är målen för SÄRF att: Säkerhetsmål Utgöra så väl som att uppfattas som en del i samhällets trygghets- och säkerhetsarbete. Genom kunskap, kompetens och erfarenhet bidra i samhällets och kommunernas breda säkerhetsarbeten, i första hand på ett övergripande plan. Prestationsmål Medverka i kommunernas arbetsgrupper. Utse fasta deltagare i arbetsgrupper där SÄRF är efterfrågade och har möjlighet att delta. Medverka vid övning eller utbildning av FRG. 23 (42)

24 Räddningsinsatser enligt LSO Inriktning Med begreppet räddningstjänst avses i LSO 1 kap. 2 de räddningsinsatser som staten eller kommunerna ska ansvara för vid olyckor och överhängande fara för olyckor i syfte att hindra och begränsa skador på människor, egendom eller miljö. LSO betonar den enskildes ansvar för sin egen säkerhet och skyldigheten att själv kunna ingripa vid en olyckshändelse. Staten eller kommunen ansvarar för att genomföra en räddningsinsats när den enskildes förmåga och möjligheter inte räcker till. Fyra kriterier ska vara uppfyllda samtidigt (LSO 1 kap. 2 ) för att en räddningsinsats ska genomföras: behovet av ett snabbt ingripande det hotade intressets vikt kostnaderna för insatsen omständigheterna i övrigt Kommunen har vidare ett ansvar att samverka med andra räddningstjänster och ta till vara varandras resurser. Förberedelser Utbildnings- och övningsverksamhet Utbildnings- och övningsverksamheten ska baseras på de kvalitativa behoven för att klara de räddningsinsatser som framgår av handlingsprogrammet. Det ska omfatta både individuell förmåga hos personal och förmåga hos ledningsenheter och räddningsenheter. Räddningschefen har ansvaret för att personal i räddningsstyrkorna övas och utbildas så att de kan utföra sina arbetsuppgifter. För övningsverksamheten ska det ske en årlig verksamhetsplanering. Den årliga planeringen ska redovisa övningsverksamhet för följande enheter: Ledningsenheter Räddningsenheter heltid Räddningsenheter i beredskap Räddningsvärn Utbildnings- och övningsverksamheten baseras på föreliggande riskbild och krav på förmåga. Verksamheten ska följas upp i SÄRF:s årsredovisning. Rekrytering av personal I SÄRF ska det finnas dokumenterade riktlinjer för rekrytering av personal. I dessa ska anges närmare grunder för urval, tester och rekrytering. 24 (42)

25 Vattenförsörjning Släckvattenförsörjning ska ordnas enligt Svenskt Vattens anvisningar VAV P83 Allmänna vattenledningsnät samt VAV P76 Vatten till brandsläckning. Dessutom ska det finnas branddammar eller andra vattendrag på de platser som SÄRF anvisar. Brandvattenförsörjningen anges i särskilda riktlinjer utformade av SÄRF. Vid nybyggnad av nya bostadsområden i delar av medlemskommunerna används alternativsystemet för vattenförsörjning, det vill säga tankfordon för vattentransport. När kommunerna vill ta i anspråk nya områden med alternativ släckvattenförsörjning eller vidta andra ändringar i befintliga vattennät som innebär avsteg från Svenskt Vattens anvisningar, ska det ske i samråd med räddningstjänsten. När alternativsystem för släckvattenförsörjning tillämpas i kommunerna ska berörda områden tydligt framgå av den kommunala översiktsplanen. Uppgifter om vilka områden som avses förtecknas vid SÄRF. Brandposter, branddammar och vattentag underhålls av berörda förvaltningar i kommunerna. SÄRF ska ha tillgång till dokumentation från kommunerna som anger brandposternas läge samt att brandvattennätet och branddammar levererar avsedda vattenmängder. Alarmering av räddningstjänsten SÄRF är ansluten till SOS Alarm genom avtal för mottagning och förmedling av larm från 112 och för mottagning och förmedling av automatiska brandlarm. Det ska även finnas en larmanordning vid varje brandstation att användas i nödsituationer. För att påskynda utalarmering av räddningsstyrkor har så kallade förlarm införts vid larmtyperna brand i byggnad och trafikolyckor. Förlarm påskyndar utlarmning eftersom SOS larmar ut räddningsstyrka innan man genomfört hela intervjun. SÄRF:s erfarenhet av förlarm är positiv. Under 2011 infördes även att stabschefen ges möjlighet till medlyssning av SOS-samtalen. Detta innebär också att man kan påskynda utlarmning i en del fall. Stabschefens lokalkännedom och andra lokala kunskaper kommer till användning redan i utlarmningsskedet. Varning och information Varning till allmänheten Viktigt meddelande är ett hjälpmedel för räddningstjänsten att varna och informera människor vid allvarliga olyckor. Meddelandet kan användas bland annat vid gasutsläpp, stora bränder med kraftig rökutveckling och svåra vädersituationer. 25 (42)

26 Viktigt meddelande kan ges som signal via tyfoner utomhus i centrala Borås, Mark och Ulricehamn. som meddelande via radio, TV och text-tv. Tyfonsignalen utgörs av sju sekunder ton och 14 sekunder paus i minst två minuter. Innebörden av signalen är att allmänheten ska gå inomhus eller stanna inne, lyssna på radio, stänga dörrar, fönster och ventilation. Signalen testas fyra gånger om året. Det sker den första helgfria måndagen i mars, juni, september och december kl Tyfonsignaler för tätorterna Borås och Ulricehamn kan utlösas i sambands- och ledningscentralen i Borås. Tyfonsignal för Ulricehamns tätort kan också utlösas från brandstationen i Ulricehamn. Tyfonsignal för Kinna-Skene kan utlösas från brandstationen i Skene. Information Extern och intern information vid räddningsinsatser hanteras av Räddningschef i beredskap (RCB) eller av räddningsledaren. Det kan kompletteras med särskilda informationsresurser i stabsarbetet. Vid omfattande informationsbehov kan också informationsresurser knytas till SÄRF från kommunledningen i berörd kommun. Informationsarbete bör också kunna ske samtidigt i berörd kommun. Myndighetsmeddelande till allmänheten ska kunna hanteras av räddningstjänsten även som stöd till den kommunala ledningen. Operativ förmåga Med egna resurser samt genom avtal med grannkommuner ska SÄRF kunna hantera nedanstående typer av händelser: (inte alla samtidigt) Trafikolycka med ett flertal skadade och fastklämda. Brand i villa med behov av livräddning och släckning. Brand i lägenhet med behov av livräddning och släckning. Utvändig livräddning ska kunna genomföras i Borås och Ulricehamns tätorter upp till åtta våningar (23m) där så krävs. Brand i skola, vårdinrättning, hotell, publik lokal, industri eller lantgård med behov av begränsad livräddning och släckning. Brand utomhus. Järnvägsolycka (inklusive skyddsjordning) eller flygolycka med begränsat antal skadade och fastklämda, med samtidigt vårdbehov. Ytlivräddning i vatten och undsättning i svårtillgänglig terräng. Livräddande och begränsande insatser i samband med brand i eller utsläpp av kemikalier (farliga ämnen). Uppgiften avser begränsade volymer, begränsad utbredning och begränsat antal skadade. Inte sanering av utsläpp. Sjukvårdsuppgifter IVPA (i väntan på ambulans) efter avtal med sjukvården. Avtalsåtaganden med vattendykare åt Borås Stad, transport av personer i väglös terräng, bärhjälp vid sjuktransporter samt sanerings- och restvärdesuppdrag, se bilaga 1. Djurräddning (djur som betecknas som egendom). 26 (42)

27 Livräddande uppgifter i samband med ras, skred eller fall. Medverkan vid samhällsstörningar och extraordinära händelser. Åtgärder som är att hänföra till räddningstjänst vid stormskador, översvämningar eller höga flöden. Samverkan vid storskaliga eller sällan förekommande olyckor I SÄRF finns det några tänkbara scenarion för storskaliga eller sällan förekommande olyckor. Resursuppbyggnaden ska bygga på samverkan mellan SÄRF och andra kommuner i länet eller angränsande län. I SÄRF ska det finnas förmåga till ledning, samverkan och uppbyggnad av stora räddningsinsatser. Kravet gäller insats som successivt ökar till att omfatta cirka 20 räddningsenheter á fem man, totalt cirka 100 man. De händelser som avses är: Järnvägsolycka med ett större antal omkomna, skadade och fastklämda. Flygolycka med ett större antal omkomna, skadade och fastklämda. Omfattande/långvarig räddningstjänst vid utsläpp av farligt ämne eller klimatrelaterade olyckor. Omfattande brand i större byggnadskomplex eller i kvarter (motsvarande) i tätort. Omfattande miljöskada som påverkar skyddsområde för vatten Insats vid CBRNE-händelse 1. Indikeringsuppgifter i delar av SÄRF:s område vid kärnteknisk olycka i Ringhals. Organisation SÄRF:s verksamhet leds av en räddningschef. Räddningschef i beredskap företräder räddningschefen i räddningstjänstens operativa beredskapssystem. I förbundet upprätthålls för räddningsinsatser beredskap med ledningsenheter, räddningsenheter och räddningsvärn. Räddningsstyrkor finns på 24 platser i förbundet där räddningsstyrkan i Borås och Skene utgörs av heltidsanställd personal och övriga av deltidspersonal och räddningsvärn. Antalet befäl och brandmän som finns tillgängliga dygnet runt uppgår till totalt 87 personer. Ledningsplats för räddningschefens stab är normalt Sambands- och ledningscentralen (SOL-centralen) vid huvudbrandstationen i Borås. Beredskap Förbundet har olika enheter i sin beredskapsorganisation. De är Förbundsgemensamma ledningsenheter Räddningsenheter heltid Räddningsenheter deltid Räddningsvärn 1 CBRNE-händelse = Avsiktlig händelse med kemiska, biologiska, radioaktiva, nukleära eller explosiva ämnen. 27 (42)

28 Inom SÄRF ska det finnas räddningsstyrkor med ledningsenheter med en total numerär på 87 man tillgängliga dygnet runt. Ett befäl ska ha brandingenjörskompetens och ytterligare tre befäl ska minst ha räddningsledare B kompetens (två insatsledare och stabschef). Temporär minskning av bemanning kan ske med högst 1 man per räddningsenhet. Den totala numerären i SÄRF ska minst vara 83 man. Temporär minskning av bemanning kan ske vid oplanerad frånvaro och/eller när personalsituationen är mycket ansträngd. Återställning till föreskrivna beredskapsnivåer ska ske så snart bemanningsförhållandena så tillåter. Temporära bemanningsförändringar hanteras av räddningschef i beredskap i varje enskilt fall. Förändring av bemanning under begränsad period (upp till tre månader) kan beslutas av räddningschefen. Besluten ska redovisas till Direktionen. Direktionen kan besluta om permanenta förändringar av förbundets beredskapsorganisation under programperioden. En eventuell förändring ska föregås av en särskild utredning med redovisning av konsekvenser av den föreslagna förändringen. Räddningschefen ska årligen redovisa hur bemanningen varit på de olika stationerna. Förbundsgemensamma ledningsenheter: Räddningschef i beredskap (RCB) Stabschef (SC) Insatsledare Borås Insatsledare Skene Räddningsenhet heltid (inom parentes antal brandpersonal): Borås (9) Skene (4) Räddningsenheter i beredskap (inom parentes antal brandpersonal): Dalsjöfors (5), Fristad (5), Viskafors (4), Bollebygd (5), Ulricehamn (7), Trädet (3), Vegby (5), Svenljunga (5), Mjöbäck (5), Limmared-Tranemo (2+3), Dalstorp (5), Fritsla (2), Horred (5), Sätila (5), Skene RIB (2), Torestorp (2) Räddningsvärn: Töllsjö, Borgstena, Hedared, Länghem, Hökerum, Liared Tekniska resurser: De tekniska resurserna utgörs av räddningsfordon och räddningsutrustning. Specialutrustning är utplacerad på vissa stationer: Västra Götalandsregionens mobila uppsamlingsplats för skadade (Bollebygd), länsor (Viskafors), saneringsstation för kemdykarorganisationen (Dalsjöfors) samt mobilt fältledningsstöd (Vegby). 28 (42)

29 Vid vissa räddningsenheter finns utrustning för losstagning vid trafikolyckor. I Borås finns särskild utrustning för insats vid farliga ämnen samt för räddning/ losstagning vid olyckor med större och tyngre fordon inblandade. Första insatsperson (FIP) Räddningstjänsten har infört en FIP-person vid flera av räddningsenheterna i beredskap. En FIP-person förfogar under sin beredskap över ett mindre räddningsfordon och vid ett larm åker denne direkt till skadeplatsen. Genom FIP-person kommer räddningstjänsten snabbare till skadeplatsen och kan påbörja räddningsinsatsen och förbereda insatsen för räddningsstyrkan som utlarmats. Under 2011 har FIP-verksamhet startats vid räddningsenheterna Bollebygd, Horred och Skene RIB. Under programperioden kan det bli aktuellt att utöka FIP-verksamheten. Anspänningstider Organisationen ska i normalfallet vara dimensionerad för att kunna utföra en räddningsinsats samtidigt inom varje stations primära utryckningsområde med egna resurser eller med hjälp av förstärkning. Vid händelser som innebär stora påfrestningar på den operativa räddningstjänstorganisationen och samhället i stort, bör en minimistyrka i varje kommun på minst en styrkeledare och fyra brandmän finnas i beredskap eller omedelbart gripbara för livräddande uppdrag. Anspänningstiderna för enheterna ska normalt vara: Räddningsenheter heltid 90 sekunder. Insatsledare (IL) och Styrkeledare (SL) heltid 90 sekunder. Insatsledare Skene ska under sin beredskapstjänstgöring vistas så att Kinna centrum kan nås inom 10 minuter. Stabschef 90 sekunder. Räddningschef i beredskap (RCB) ska kunna svara på telefon inom 90 sek och ska befinna sig inom förbundet. Räddningsenheter deltid har olika anspänningstider för olika räddningsstyrkor som varierar mellan 5 8 minuter. Insatstider Insatstiderna, det vill säga tid från larm om att en olycka inträffat till att en räddningsinsats inleds på skadeplatsen ska normalt inte överstiga: Cirka 10 minuter i orter med brandstationer bemannade med hel- eller deltidspersonal. Cirka minuter i områden utanför orter med brandstationer. Mer än 20 minuter inom vissa ytterområden. SÄRF har kartor där det redovisas vilka insatstider det är inom olika områden. Kartorna finns tillgängliga på Viktigt att veta: 29 (42)

30 Vid pågående insats kan insatstider för nästkommande larm inom samma stationsområde komma att förlängas upp till 20 minuter. Höjd beredskap Om behov uppkommer anpassas planeringen för förhöjd beredskap. På uppdrag av kommunerna svarar SÄRF för att underhålla och prova aggregat för utomhusalarmering. Dokumentation Räddningsledarens beslut om avslutande av räddningsinsats ska dokumenteras via radio till Stabschef som anger detta i insatsrapporten. Räddningsledarens beslut om ingrepp i annans rätt dokumenteras på plats samt i insatsrapporten. I dokumentationen ska framgå när och vem som fattat beslutet och skälen samt vem det avser. Räddningsledarens beslut om tillgripande av tjänsteplikt ska dokumenteras skriftligt på platsen enligt särskild blankett. I dokumentationen ska framgå när och vem som fattat beslutet och skälen samt vem det avser. Mål för räddningsinsatser Säkerhetsmål Skadekonsekvenserna i samband med olyckor på människor, egendom och miljö ska minimeras. Den enskildes förmåga att skydda sig mot olyckor och skadekonsekvenser vid olyckor ska stödjas. Prestationsmål Räddningspersonalen ska aktivt medverka i aktiviteter som syftar till att stärka den enskildes förmåga att själv skydda sig mot olyckor och skadekonsekvenser vid olyckor. Räddningstjänsten ska ha förmåga att samtidigt kunna hantera flera pågående räddningsinsatser av mindre eller medelstor art. Stora skadehändelser eller flera större samtidiga olyckor kräver räddningshjälp från ledig personal och/eller räddningsorgan utanför SÄRF. Ledningsarbete ska kunna bedrivas samtidigt i en inre stab och i en yttre fältstab med ordinarie personal. Vid större olyckor eller flera samtidigt pågående räddningsinsatser krävs förstärkning i stabsarbetet. Räddningspersonalen ska ha en befäst förmåga att kunna genomföra de räddningsinsatser vid typolyckor som anges i detta handlingsprogram under rubriken Operativ förmåga. Räddningspersonalen ska under programperioden utveckla sin förmåga att genomföra räddningsinsatser vid bränder inomhus, vid trafikolyckor och vid livräddning i vatten samt att vid alla typer av räddningsinsatser förstå och beakta riskerna för miljöskador i samband med räddningsarbetet. Räddningstjänsten ska utveckla en närmare samverkan med kommunala verksamheter i medlemskommunerna i syfte att effektivare ta tillvara 30 (42)

31 kompetens och resurser vid planeringen av räddningsinsatser och vid olyckor. Insatstiderna ska så långt som möjligt förkortas; tid för upptäckt, tid för alarmering, larmhanteringstid, anspänningstid, framkörningstid samt tid för att stoppa och begränsa en skadeutveckling. Anspänningstiden vid larm ska inte överstiga 1,5 minut för heltidsenheter. Framkomna erfarenheter från olycksundersökningar av räddningsinsatser ska utnyttjas i utbildningssyfte för att höja insatsförmågan. Ulricehamn har långa responstider för räddningstjänstlarm. En utredning bör redovisa hur dessa tider kan förbättras. Utreda hur räddningstjänstens organisation i Borås Stads centrum bör se ut år fram i tiden. Insatsplanering För att räddningstjänsten ska kunna genomföra en säker och effektiv insats vid en brand eller annan olycka, krävs enligt LSO att lättolkad information om objektet finns tillgängligt. Ju större och komplex anläggning, desto mer information krävs för att kunna genomföra en effektiv räddningsinsats. Denna information ska upprättas av ägaren/verksamhetsutövaren av dessa anläggningar och räddningstjänsten ska få ta del av denna i de fall det krävs. I vissa fall tar SÄRF fram insatskort/insatsplaner för specifikt utvalda objekt för att kunna genomföra en säker och effektiv insats. Under perioden för handlingsprogrammet är målen att: Säkerhetsmål Genomföra en säker och effektiv insats vid en brand eller annan olycka för specifikt utvalda objekt. Prestationsmål Ta fram riktlinjer för urval av upprättande, utförande och användning av insatsplaner och -kort. Skapa goda relationer med ägaren/verksamhetsutövaren på de anläggningar där insatsplaner krävs. 31 (42)

32 Olycksundersökningar enligt LSO SÄRF undersöker olyckor och räddningsinsatser mot bakgrund av LSO kap 3, 10. Grundkriterierna för att genomföra en fördjupad undersökning är när någon omkommit, när omfattande miljöskador uppstått vid olyckan samt vid storskaliga olyckor. Undersökningen ska användas för utveckling av olycksförebyggande arbete och operativ verksamhet. Under perioden för handlingsprogrammet är målen: Säkerhetsmål Förebygga olyckor samt utveckla operativ verksamhet genom undersökning av orsaker till olyckor, olycksförlopp och hur insatsen har genomförts. Prestationsmål Utveckla förmågan att tillvarata de erfarenheter och uppgifter som framkommer i olyckundersökningar. Genom bättre erfarenhetsåterföring öka effektiviteten i det olycksförebyggande och skadeavhjälpande arbetet. Utveckla nya och lämpliga utredningsmetoder. Arbetet ska ske i samverkan med kommunerna och andra berörda aktörer i samhället. Delge och verka för att annan myndighet och andra aktörer vidtar påtalade säkerhetsåtgärder i förebyggande syfte såväl som vid inträffade olyckor. Metodutveckling Det allmänna syftet med metodutveckling är att öka nyttan av våra insatser gentemot medborgarna. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, stödjer de större metodutvecklingsprojekten och det är en förutsättning för dessa. Samarbetet med Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, SP, ger SÄRF möjlighet att underbygga metoderna vetenskapligt. Övningsanläggningen på Guttasjön ger goda förutsättningar för metodutveckling. Det är viktigt att slutsatser av uppföljningar och utredningar efter olyckor kopplas till metodutveckling. Säkerhetsmål Minimera tiden för påverkan av olyckskonsekvenserna. Stegvis öka effektiviteten i våra åtgärder och minimera miljökonsekvenserna Säkerställa säkerheten för egen personal Prestationsmål anges i Metodutvecklingsplanen. 32 (42)

33 Krisberedskap och samhällsstörningar SÄRF:s stöd till medlemskommunerna SÄRF ska ha förmåga och uthållighet att stödja drabbade kommunledningar samt säkra egen förmåga att genomföra räddningsinsatser. Stödet ska planeras i dialog med kommuncheferna. Det ska omfatta deltagande i planeringen, övningar samt under inträffade händelser. Akut stöd ska kunna utgöras av: Förmedling av varningar och prognoser Samverkansbefäl tidigt till kommunchefen Analys- och bedömningsstöd Omvärldsbevakning Koordinering av kontakter med externa aktörer Transportstöd till olika kommunala förvaltningar Reservsamband Prioriteringar Inom området samhällets sårbarhet ska SÄRF prioritera stöd till kommunerna före, under och efter följande sårbarheter: Hot mot dricksvattensäkerheten Bortfall av el och tele Höga vattenflöden Stormhinder, snöoväder Pandemi Epizooti Zoonoser Större skogsbränder Säkerhetsmål SÄRF:s stöd till medlemskommunerna ska utvecklas med fokus på omvärldsbevakning, nätverksbyggande och snabbt etablerat stöd redan vid förvarning om händelser. Prestationsmål Nätverksträff med kommuncheferna ska genomföras en gång per år. Räddningschefen kan vara sammankallande. Samverkansbefälen ska genomgå en dags kommun- och rollutbildning per år. SÄRF ska ha en egen väl genomarbetad plan för hantering av extraordinära händelser. 33 (42)

34 Kommunernas ansvar Kommunerna ansvarar för krisberedskapen genom särskild lagstiftning och har ett långtgående ansvar för planering, övning och ledning vid kriser, samhällsstörningar och extraordinära händelser. Kompetens inom SÄRF Samverkansbefäl till varje kommun ska utses och utbildas i förväg. För varje kommun utses två samverkansbefäl. SÄRF ska ha ett utbildningsprogram för detta. Avtal SÄRF:s stöd ska anges i årlig verksamhetsplan. Ersättning för detta ska avtalas mellan SÄRF och kommunerna. 34 (42)

35 Kompletterande dokument Mot bakgrund av SÄRF:s förbundsordning och detta handlingsprogram tas följande dokument fram för förbundets verksamhet. Dokumenten ska ses som ett komplement till handlingsprogrammet och behandlas separat för att öka läsbarheten i detta dokument. Direktionen delegerar till räddningschefen att fastställa de dokument enligt vad som framgår av tabellen här nedan. Dokument Beslutas av Giltighetstid Verksamhetsplan 1-årig samt på längre 1 år, Direktionen sikt (3 år) resp. 3 år Tillsynsplan LSO och LBE Direktionen 1 år Kompetensförsörjningsplan Räddningschefen 3 år Metodutveckling för förebyggande- och 3 år Räddningschefen operativ verksamhet Utbildnings- och övningplan (internt) Räddningschefen 1 år Utbildnings- och övningsplan (externt) Direktionen 1 år SÄRF:s delaktighet i medlemskommunernas trygghets- och säkerhetsarbeten Direktionen 2 år 35 (42)

36 Uppföljning och utvärdering I SÄRF:s arbete med att förbättra både det insatsoperativa arbetet likväl som det förebyggande arbetet krävs systematik. I propositionen (2002/03:119, s.95) som föregick lagen om skydd mot olyckor ges räddningstjänsten förutsättningar för att bedriva en målstyrd verksamhet anpassad till lokala förhållanden där Arbetet med handlingsprogrammen ska ses som en process med kontinuerlig uppföljning, utvärdering och förbättring. Det anges även att man ska följa upp och utvärdera sin verksamhet genom egenkontroll. SÄRF:s arbete illustreras av PDCAcykelns olika faser; planering, genomförande, uppföljning/utvärdering och förbättring. PDCA-cykeln är en metod för analys och förbättring av verksamhetens processer. Uppföljning Uppföljningen ger en saklig och värderingsfri information för att ge överblick om verksamheten utvecklas på det sätt och i den riktning man önskar. Uppföljningen ska redovisas i SÄRF:s årsredovisning. Utvärdering Utvärdering syftar till en djupare analys och förståelse av effekter i det förebyggande arbetet. För varje verksamhetsår ska SÄRF bestämma om ett eller flera fokusområde som ska gälla under verksamhetsåret och som sedan särskilt ska utvärderas. Fokusområde ska redovisas i den årliga verksamhetsplanen och beslutas av Direktionen. Utvärderingen ska innehålla en djupare studie av de insatser vi gjort inom fokusområdet och även visa på om insatserna gett någon effekt i utfallet för det området. Även kostnadsaspekter ska vägas in. Årlig utvärdering och uppföljning Räddningschefen svarar för att årlig utvärdering och uppföljning genomförs. Resultatet ska redovisas i SÄRF:s årsredovisning. Utvärderingen ska göras mot bakgrund av ett eller flera fokusområde som ska vara kända i organisationen och framgå av den årliga verksamhetsplanen. SÄRF har formulerat mål för verksamheten och vill på det viset förbättra skyddet i dess medlemskommuner. Genom att följa upp och utvärdera handlingsprogrammet får vi kunskap om vilka effekter våra åtgärder och aktiviteter lett till samt hur och varför skyddet har förändrats. En förutsättning för att denna process ska fungera är att handlingsprogrammet är ett verktyg som används i verksamheterna. Därför är kommunikation om handlingsprogrammet och dess innehåll både inom och utom verksamheterna av största vikt. 36 (42)