Fångstgropar och klippöverhäng

Transkript

1 UV VÄST RAPPORT 2007:9 ARKEOLOGISK UTREDNING Fångstgropar och klippöverhäng Västergötland, Landvetter socken, Landvetter 9:1 Carina Bramstång och Christina Rosén

2

3 UV VÄST RAPPORT 2007:9 ARKEOLOGISK UTREDNING Fångstgropar och klippöverhäng Västergötland, Landvetter socken, Landvetter 9:1 Carina Bramstång och Christina Rosén

4 Riksantikvarieämbetet Avdelningen för arkeologiska undersökningar UV Väst Kvarnbygatan Mölndal Växel: Fax: e-post: e-post: Bildredigering Lena Troedson Layout Lena Troedson Omslagsbilder Framsida: Fångstgrop nedanför en brant klippvägg. Foto: Christina Rosén. Baksida: Bäckfåra mitt i område med fångstgropar. Foto: Christina Rosén. Tryck/Utskrift Intellecta Docusys, Västra Frölunda, 2007 Kartor ur allmänt kartmaterial, Lantmäteriverket, Gävle. Dnr L1999/ Riksantikvarieämbetet UV Väst Rapport 2007:9 ISSN

5 Innehåll Bakgrund 7 Landskap, topografi samt kända fornlämningar 7 Landskapshistorisk översikt och äldre kartmaterial 10 Utredningens genomförande 14 Fångstgropar 17 Boplats 18 Kvarnlämning 18 Sammanfattning 18 Administrativa uppgifter 20 Bilagor 21 Bilaga 1. Förteckning över nyfunna lämningar 21 Figurförteckning 22

6 Fig. 1. Utsnitt ur GSD-Sverigekartan med platsen för undersökningen markerad.

7 Riksantikvarieämbetet UV Väst har genomfört en arkeologisk utredning inom fastigheten Landvetter 9:1 i Härryda kommun. Då terrängen omöjliggjorde användning av grävmaskin inventerades det kuperade området av två arkeologer. Området är bitvis mycket svårgenomträngligt med bergshöjder upp emot 135 meter över havet. Däremellan finns bäckar och tjärnar med omfattande mossmark och dalgångar som på vissa håll formar trånga passager, skarpa stup och rasbranter. Ett antal områden kunde ringas in som intressanta ur fornlämningssynpunkt. Företrädesvis påträffades områden med fångstgropar utmed branterna mellan berg och mossmark. Ett fint boplatsläge påträffades invid Skärsjön i söder. Ett boplatsområde med ett mycket fint klippöverhäng mättes också in i sydvästra delen av utredningsområdet. Läget är här ypperligt ett sadelläge mellan två våtmarker med omgivande tvära branter. Rester efter en härd påträffades precis utanför det iögonfallande klippöverhänget och en liten grotta. Utöver dessa lämningar iakttogs också en kvarnlämning strax utanför utredningsområdet. Bakgrund Riksantikvarieämbetet UV Väst har genomfört en särskild arkeologisk utredning inom fastigheten Landvetter 9:1 i Härryda kommun. Orsaken till utredningen är Golf Engineers AB planer på att anlägga golfbana och bostäder på fastigheten Landvetter 9:1, Landvetter socken i Härryda kommun. Hela området har inventerats av två arkeologer, Carina Bramstång och Christina Rosén. Den kuperade topografin gjorde området bitvis svårgenomträngligt med bergshöjder upp emot 135 meter över havet. Bäckar och tjärnar med omfattande vidhängande mossmark och dalgångar formar relativt trånga passager samt skarpa stup och rasbranter på vissa håll. Landskap, topografi samt kända fornlämningar Den aktuella fastigheten är belägen ca 1 kilometer söder om Landvetter tätort och cirka 16 kilometer väster om Landvetters flygplats. Topografin är kuperad med bergshöjder som högst når 135 meter över havet. Mellan berghöjderna finns dalgångar som på vissa håll formar relativt trånga passager. Planområdet karakteriseras av blandskog i en stenig terräng med inslag av kalt berg och på några håll skarpa stup och rasbranter. Inom planområdet finns bäckar och fyra tjärnar med vidhängande mossmark, spritt förekommer även enbart kärr- och mossmarker. Fastigheten omfattar i söder Skärsjön vars norra strandlinje mot utredningsområdet formas av kala berghällar även om skogsmarken i stort sett når ända ned till sjön. Planområdet utgörs sålunda helt av naturmark som idag nyttjas för skogsbruk och jakt och förmodligen också svamp- och bärplockning. Inom det aktuella utredningsområdet förekommer inga kända och registrerade fornlämningar eller kulturlämningar. Omkring 1 kilometer öster om utredningsområdet har man emellertid i samband med Göteborgsinventeringen Fångstgropar och klippöverhäng 7

8 Fig. 2. Utsnitt ur Blå kartan, blad 61 Göteborg, med platsen för undersökningen markerad. Skala 1: Godkänd från sekretessynpunkt för spridning. Lantmäteriverket Dnr / UV Väst Rapport 2007:9. Arkeologisk utredning

9 0 500 m Fig. 3. Utsnitt ur Gula kartan, blad 6B:87 Landvetter, med undersökningsområdet markerat. Skala 1: Godkänd från sekretessynpunkt för spridning. Lantmäteriverket Dnr /624. Fångstgropar och klippöverhäng 9

10 1918 funnit spridda lösfynd av bland annat skafthålsyxor (RAÄ 43 45). Gemensamt för fynden är att de påträffats i odlad och brukad mark belägna öster om planområdet. Dels i en sluttning ned mot Skärsjön dels också i anslutning till Buasjön och Stora Äntetjärns uppodlade strandområden. På höjderna strax väster om Buasjön ligger RAÄ 29 som är gårdstomt till Buarås gård från 1816, idag utan synliga rester ovan mark. Enligt källor finns ett äldsta skriftligt belägg från 1550 då platsen utgör ett halvt skattehemman, och under tidigt 1700-tal fungerar gården som kronogård under en kort period. Utanför planområdet ligger alltså Buarås på höjderna mellan Skärsjön i väster och Buasjön i öster. Spridda gårdar i ett småskaligt och ännu öppet odlings- och beteslandskap ger området en ålderdomlig karaktär. Något som också de många stengärdesgårdarna vittnar om. Det är utmed de uppodlade höjderna och i sluttningarna ned mot sjöarna som vi i första hand skulle kunna förvänta oss förhistoriska boplatser. Detta indikeras också av fynden av stenåldersredskap som gjorts i trakten. Den uppodlade kulturbygden vid Buarås bryter skarpt mot utredningsområdets topografi som i allt väsentligt präglas av stenig skogsmark, fuktområden och till vissa delar även av en svårtillgänglig terräng. Inte desto mindre bör vi förvänta att även den typen av terräng har utnyttjas för olika ändamål, exempelvis jakt, järnframställning och annat utmarksbruk, under historisk som såväl förhistorisk tid. Landskapshistorisk översikt och äldre kartmaterial Christina Rosén Utredningsområdet ligger i den mellersta delen av Landvetters socken i ett stort sammanhängande utmarksområde, gemensamt för hela socknen. Socknens bebyggelsemässiga tyngdpunkt ligger i dess norra del, med Landvetters by Fig. 4. Branta bergssidor och mossmarker är karaktäristiska för området. Foto: Christina Rosén. 10 UV Väst Rapport 2007:9. Arkeologisk utredning

11 Fig. 5. Laga skifteskartan över Landvetters sockens utmark från 1844, rektifierad mot dagens fastighetskarta. Utredningsområdet har markerats. Karta LMV, bearbetning Christina Rosén. Godkänd från sekretessynpunkt för spridning. Lantmäteriverket Dnr /624. Fångstgropar och klippöverhäng 11

12 Fig. 6. Den södra delen av utredningsområdet med laga skifteskartan från 1844 och storskifteskartan över Buarås från 1815, rektifierade mot dagens fastighetskarta. Karta LMV, bearbetning Christina Rosén. Godkänd från sekretessynpunkt för spridning. Lantmäteriverket Dnr / UV Väst Rapport 2007:9. Arkeologisk utredning

13 Fig. 7. Utsnitt ur den äldsta ekonomiska kartan från 1930-talet. Pilen visar på den plats där vi återfann en möjlig kvarnlämning vid inventeringen. Godkänd från sekretessynpunkt för spridning. Lantmäteriverket Dnr /624. och flera gårdar som gränsar till kyrkbyn. Det är också här som vi återfinner huvuddelen av de förhistoriska lämningarna. I den mellersta och södra delen av socknen är bebyggelsen glesare och fornlämningarna färre. Området ger intryck av att ha använts som ett utmarks- och marginalområde under större delen av såväl förhistorisk som historisk tid. Under äldsta stenålder har området dock med stor sannolikhet nyttjats till jakt och fiske. Den historiska bebyggelsen är främst knuten till de många sjöarna. Omedelbart sydost om utredningsområdet ligger Buarås, från början en ensamgård, idag ett område med ett par gårdar och några villor. Dess äldre historia är föga känd. Att det är en ensamgård, dessutom belägen ute i utmarken, antyder att det är fråga om en medeltida bebyggelse och de fåtaliga förhistoriska lämningarna antyder detsamma. Buarås inägor ligger dock omedelbart utanför utredningsområdet och någon närmare analys av dessa har inte gjorts. Utredningsområdet, som alltså utgör en del av utmarken till Buarås m.fl. gårdar, är idag skogbevuxet. Landskapet är kraftigt kuperat och i de låglänta partierna fuktigt med flera större mossar. I de höglänta partierna går berget ibland i dagen och här finns torra magra hällmarker, bitvis med tallskog. I övrigt domineras området av granskog, bitvis stormfälld och igenväxande slyiga hyggen. Den äldsta kartan över området är ett laga skifte från Kartan visar nästan exakt samma bild som dagens karta, utöver de vägar som tillkommit in i området. Som framgår av laga skifteskartan (fig. 6) finns det ingen som helst bebyggelse eller odlad mark markerad i området. Södra delen av utredningsområdet gränsar till Buarås inägor, men uppenbarligen har Buarås-borna inte utnyttjat området för torp- eller backstugubebyggelse. På den äldsta ekonomiska kartan från 1930-talet ligger två små åkerlappar strax innanför inägogränsen, men någon bebyggelse kan inte ses vare sig Fångstgropar och klippöverhäng 13

14 i kartmaterialet eller i fält. På kartan finns dock en liten markering invid åkrarna som möjligen är en mindre byggnad. I den lilla bäck som rinner förbi dessa åkrar ned mot Skärsjön iakttogs däremot en möjlig kvarnlämning vid inventeringen och det är eventuellt denna som syns på den ekonomiska kartan. På storskifteskartan över Buarås från 1815 finns dock ingen markering här. Lämningen ligger strax utanför utredningsområdet. Områdets utnyttjande under nyare tid har alltså sannolikt varit knutet till ett tämligen renodlat utmarksbruk jakt, fångst och fiske liksom bärplockning och annan insamling. Andra tänkbara aktiviteter är kolning och järnhantering, tjärbränning och annan förädling av råvaror som trä och järn. Någon bosättning har av allt att döma inte förekommit här. Utredningens genomförande Carina Bramstång Terrängen omöjliggjorde användning av grävmaskin. Därmed genomfördes utredningen genom en inventering, med hjälp av sondspjut och provgropar grävda för hand. I det norra partiet av utredningsområdet kunde inga lämningar av värde ur kulturminnessynpunkt iakttas, däremot påträffades ett flertal objekt i den södra delen. Sammanlagt sex objekt kunde ringas in i utredningsområdet som intressanta ur fornlämningssynpunkt. Objekt: Fångstgropsystem, 6 fångstgropar belägna på båda sidor kring en slänt ner mot bäck. Sammanlagt 9 fångstgropar inom ett större område. Ett boplatsområde med enstaka slagna flintor, samt ett klippöverhäng med fynd av skörbränd sten vid öppningen, samt 3 fångstgropar inom området. 2 fångstgropar. Kvarnlämning, bestående av grävd ränna samt dämme, och vallar. Fynd av övrig slagen flinta invid strand. Objekt 1 registrerades som ett fångstgropssystem då det inom ett tämligen begränsat område förekom sex synliga fångstgropar (nummer ). Objekt 2 består av fångstgropar funna mer spritt i området, dels två stycken utmed en mot väster sluttande slänt ner mot mossmark (nummer 122, 123), dels sammanlagt åtta stycken fångstgropar påträffade inom ett större område (nummer , ), alla återfanns i sluttningar ner mot vatten. Objekt 3 bestod av flera lämningar, förutom tre fångstgropar (nummer ) så dokumenterades ett klippöverhäng (nummer 105) med skörbränd sten i öppningen och i ett par provgropar enstaka övriga slagna flintor och skörbränd sten. Ytterligare två fångstgropar iakttogs öster om en sjö och nedanför en klippbrant, kallade objekt 4 (nummer ). Dessa kunde inte mätas in digitalt utan området fick endast en ungefärlig begränsning. Objekt 5 bestod av en kvarnlämning (nummer 124) i form av grävda bäckrännor med stenskoning och vallar samt ett litet dämme. På objekt 6 iakttogs övrigt slagen flinta i en strandkant. 14 UV Väst Rapport 2007:9. Arkeologisk utredning

15 m Fig. 8. Kartan visar de påträffade fornlämningarna, markerade med objekt 1 6, i utredningsområdet. Skala 1: Godkänd från sekretessynpunkt för spridning. Lantmäteriverket Dnr /624. Fångstgropar och klippöverhäng 15

16 0 500 m Fig. 9. Kartan visar utredningsområdets södra del, de sex objekten och numrerade anläggningar. Skala 1: Godkänd från sekretessynpunkt för spridning. Lantmäteriverket Dnr / UV Väst Rapport 2007:9. Arkeologisk utredning

17 Fångstgropar Fångstgropar finnas främst registrerade i norra Sveriges skogsområden för jakt på älg, ren och rovdjur. Vid nyinventeringar av skogsmarker i södra Sverige framkommer att de så vanliga nordligare förekomsterna påträffas även i söder, liksom rester efter skogsbruk och de sidonäringar som skogoch våtmarken kan ge som t. ex. kolning, tjärutvinning och jakt. Fångstgropar uppträder i skogsmark där djuren har sina vandringsstråk, ibland ligger det någon enstaka, ibland några tillsammans bildande ett fångstgropsystem. Ibland kan dessa system vara mycket stora, vissa kan vara flera kilometer långa. De gropar som finns i det nu undersökta området har troligen använts i första hand till jakt på älg. Företrädesvis påträffades fångstgroparna utmed branterna mellan berg och mossmark eller sjö. Två fångstgropar låg utanför området men mättes in, nummer 102 och 103. Däremot saknar två fångstgropar en digital inmätning och endast ett område är markerat som innehållande dessa två lämningar, nummer 113 och 114. I dag ser fångstgropen oftast ut som en liten oval fördjupning med en diameter på 3 4 meter och ett djup på ett par decimeter. Alla de fångstgropar vi påträffade i området var av detta omfång. I vissa fall kan fångstgropar vara mer markanta upp emot dryga 2 meter djupa. Runt gropen finns i regel en mer eller mindre markant jordvall uppkastad av material från själva grävningen. Några av fångstgroparna i utredningsområdet hade en tydlig kvadratisk form och vi kan anta att dess väggar invändigt varit klädda med någon slags konstruktion, förmodligen i trä. Den vanligaste typen av fångstgrop har ett rektangulärt bottenplan, vilket kommer sig av att det funnits en träkonstruktion i botten, en så kallad sparklåda. Väggarna ovanför sparklådan, upp till vallkanten, har man klätt med virke. Både bottenkonstruktionen och vägg- Fig. 10. En av fångstgroparna i fångstgropsystemet, A119. På fotot antyds den kvadratiska formen i botten av gropen. Foto: Christina Rosén. Fångstgropar och klippöverhäng 17

18 beklädnadens funktion har varit att hindra älgen från att ta sig upp ur gropen. En annan form av bottenkonstruktion har en liten rund försänkning i mitten där det troligen har funnits en spetsig påle eller ett spjut. Groparna har sedan varit täckta med ris för att de inte skulle bli upptäckta. Jakten kan ha bedrivits på två sätt; antingen passivt genom att låta älgen ramla/trampa ned i gropen, eller aktivt genom drevjakt. Groparnas ålder bör inte vara alltför hög i dessa fall då de fortfarande så tydligt behållit denna kvadratiska form. De dateringar som gjorts vid arkeologiska undersökningar visar att de äldsta härrör från cirka 5000 före Kristus. Senare har allt fler fångstgropar tillkommit och använts långt fram i tiden. Jakt i fångstgrop förbjöds i lag år Det finns dock flera exempel på att tjuvjakt bedrevs med hjälp av fångstgropar långt efter att denna för djuren mycket plågsamma jaktform förbjöds. Boplats Ett boplatsområde med ett mycket fint klippöverhäng mättes in i sydvästra delen av utredningsområdet. Läget är här ypperligt på ett sadelläge mellan två våtmarker och omgivande tvära klippbranter. Här påträffades resterna efter en härd precis utanför ett iögonfallande klippöverhäng samt en liten grotta. Dessutom återfanns tre fångstgropar inom boplatsområdet. Ett fint boplatsläge påträffades också invid vattnet i Skärsjön i söder. Enstaka övriga slagna flintor iakttogs i vattenbrynet. Kvarnlämning Utöver dessa lämningar iakttogs också en kvarnlämning, idag bestående av en grävd ränna utmed en bäck invid röjd utmark i sydöstra kanten av området. Lämningen är belägen strax utanför utredningsområdet men registrerades. Sammanfattning Ett antal områden kunde ringas in som intressanta ur fornlämningssynpunkt. Företrädesvis iakttogs områden med fångstgropar utmed branterna mellan berg och mossmark. Ett par fångstgropar påträffades utanför området men mättes in. Ett fint boplatsläge fanns invid Skärsjön i söder. Ett boplatsområde med ett mycket fint klippöverhäng mättes också in i sydvästra delen av utredningsområdet. Läget är här ypperligt på ett sadelläge mellan två våtmarker och omgivande tvära branter. Här påträffades resterna efter en härd precis utanför ett i ögonfallande klippöverhäng och en liten grotta. Dessutom återfanns tre fångstgropar inom boplatsområdet. Utöver dessa lämningar iakttogs också en kvarnlämning, idag bestående av en grävd ränna utmed en bäck invid röjd utmark i sydöstra kanten av området, strax utanför utredningsområdet. 18 UV Väst Rapport 2007:9. Arkeologisk utredning

19 Fig. 11. Klippöverhänget på boplatsområdet, objekt 3 (A105). Omgivande vegetation dolde effektivt mynningen och dess ypperliga form syntes inte förrän man stod helt nära. Foto: Christina Rosén. Fig. 12. Den mäktiga ravinformationen som omgärdade södra delen av sadelläget mellan de två våtmarkerna. Foto: Christina Rosén. Fig. 13. En liten grotta fanns inom boplatsområdet, objekt 3. Vi grävde ett par provgropar i dess mynning utan att finna några spår av mänsklig påverkan. Foto: Christina Rosén. Fångstgropar och klippöverhäng 19

20 Administrativa uppgifter Riksantikvarieämbetets dnr: Länsstyrelsens dnr: Riksantikvarieämbetets projektnummer: Intrasisprojekt: V2006:049. Undersökningstid: 2 11 oktober Exploateringsyta: cirka kvadratmeter. Undersökt yta: cirka kvadratmeter. Läge: Fastighetskartan, blad 6B 0h, edition okt. 1991, x 6396,8/y 1286,1 x 6399,55/y1286,34. Koordinatsystem: rikets. Koordinater för undersökningsytans sydvästra hörn: x 6396,8/y 1286,1. Höjdsystem: rikets. Digital dokumentation: förvaras på UV Väst. 20 UV Väst Rapport 2007:9. Arkeologisk utredning

21 Bilaga Bilaga 1. Förteckning över nyfunna lämningar Anl.nr Typ 100 Fångstgrop 101 Fångstgrop 102 Fångstgrop 103 Fångstgrop 105 Klippoverhäng med trolig härd 106 Fångstgrop 107 Fångstgrop 108 Fångstgrop 109 Fångstgrop 110 Fångstgrop, fyrkantig 111 Fångstgrop, fyrkantig 112 Fångstgrop, fyrkantig 113 Fångstgrop 114 Fångstgrop 116 Fångstgrop 117 Fångstgrop 118 Fångstgrop 119 Fångstgrop, fyrkantig 120 Fångstgrop, fyrkantig 121 Fångstgrop, fyrkantig 122 Fångstgrop 123 Fångstgrop Fångstgropar och klippöverhäng 21

22 Figurförteckning Fig. 1. Utsnitt ur GSD-Sverigekartan med platsen för undersökningen markerad Fig. 2. Utsnitt ur Blå kartan, blad 61 Göteborg, med platsen för undersökningen markerad. Skala 1: Fig. 3. Utsnitt ur Gula kartan, blad 6B:87 Landvetter, med undersökningsområdet markerat. Skala 1: Fig. 4. Branta bergssidor och mossmarker är karaktäristiska för området. Foto: Christina Rosén Fig. 5. Laga skifteskartan över Landvetters sockens utmark från 1844, rektifierad mot dagens fastighetskarta. Utredningsområdet har markerats. Karta LMV, bearbetning Christina Rosén Fig. 6. Den södra delen av utredningsområdet med laga skifteskartan från 1844 och storskifteskartan över Buarås från 1815, rektifierade mot dagens fastighetskarta. Karta LMV, bearbetning Christina Rosén Fig. 7. Utsnitt ur den äldsta ekonomiska kartan från 1930-talet. Pilen visar på den plats där vi återfann en möjlig kvarnlämning vid inventeringen Fig. 8. Kartan visar de påträffade fornlämningarna, markerade med objekt 1 6, i utredningsområdet. Skala 1: Fig. 9. Kartan visar utredningsområdets södra del, de sex objekten och numrerade anläggningar. Skala 1: Fig. 10. En av fångstgroparna i fångstgropsystemet, A119. På fotot antyds den kvadratiska formen i botten av gropen. Foto: Christina Rosén Fig. 11. Klippöverhänget på boplatsområdet, objekt 3 (A105). Omgivande vegetation dolde effektivt mynningen och dess ypperliga form syntes inte förrän man stod helt nära. Foto: Christina Rosén Fig. 12. Den mäktiga ravinformationen som omgärdade södra delen av sadelläget mellan de två våtmarkerna. Foto: Christina Rosén Fig. 13. En liten grotta fanns inom boplatsområdet, objekt 3. Vi grävde ett par provgropar i dess mynning utan att finna några spår av mänsklig påverkan. Foto: Christina Rosén UV Väst Rapport 2007:9. Arkeologisk utredning

23

24 Riksantikvarieämbetet UV Väst har genomfört en arkeologisk utredning inom fastigheten Landvetter 9:1 i Härryda kommun. Då terrängen omöjliggjorde användning av grävmaskin inventerades det kuperade området av två arkeologer. Området är bitvis mycket svårgenomträngligt med bergshöjder upp emot 135 meter över havet. Däremellan finns bäckar och tjärnar med omfattande mossmark och dalgångar som på vissa håll formar trånga passager, skarpa stup och rasbranter. Ett antal områden kunde ringas in som intressanta ur fornlämningssynpunkt. Företrädesvis påträffades områden med fångstgropar utmed branterna mellan berg och mossmark. Ett fint boplatsläge påträffades invid Skärsjön i söder. Ett boplatsområde med ett mycket fint klippöverhäng mättes också in i sydvästra delen av utredningsområdet. Läget är här ypperligt ett sadelläge mellan två våtmarker med omgivande tvära branter. Rester efter en härd påträffades precis utanför det iögonfallande klippöverhänget och en liten grotta. Utöver dessa lämningar iakttogs också en kvarnlämning strax utanför utredningsområdet. ISSN