Kolningsgropar i skogen

Transkript

1 UV VÄST RAORT 2007:18 ARKEOLOGISK UTREDNING Kolningsgropar i skogen Västra Götalands län, Landvetter socken, Härryda kommun, Björröd 1:179 med flera Christina Rosén & Jörgen Streiffert

2

3 UV VÄST RAORT 2007:18 ARKEOLOGISK UTREDNING Kolningsgropar i skogen Västra Götalands län, Landvetter socken, Härryda kommun, Björröd 1:179 med flera Christina Rosén & Jörgen Streiffert

4 Riksantikvarieämbetet Avdelningen för arkeologiska undersökningar UV Väst Kvarnbygatan Mölndal Växel: Fax: e-post: e-post: Bildredigering Eva Crafoord Layout Lena Troedson Omslagsbilder Framsida: En av kolningsgroparna i område 1. Foto: Christina Rosén. Baksida: Utredningsområdet präglades av våtmarksområden och skogbeklädda höjdpartier. Foto: Christina Rosén. Tryck/Utskrift Intellecta Docusys, Västra Frölunda, 2007 Kartor ur allmänt kartmaterial, Lantmäteriverket, Gävle. Dnr L1999/3. Kartfigurerna i rapporten är godkända från sekretessynpunkt för spridning. Lantmäteriverket Dnr / Riksantikvarieämbetet UV Väst Rapport 2007:18 ISSN

5 Innehåll Sammanfattning 7 Bakgrund 7 Landskap, topografi och kända fornlämningar 7 Landskapshistorisk översikt och äldre kartmaterial 12 Utredningens genomförande 14 Resultat 14 Referenser 16 Administrativa uppgifter 17 Bilaga. Förteckning över nyfunna lämningar 18

6 N O R G E V Ä R M L A N D D A L S L A N D V ä n e r n B O H U S L Ä N V ä t t e r n V Ä S T E R G Ö T L A N D Göte Landvetter H A L L A N D Fig. 1. Utsnitt ur GSD-Sverigekartan med platsen för undersökningen markerad.

7 Riksantikvarieämbetet UV Väst har genomfört en särskild utredning inom fastigheterna Björröd 1:179 med flera i Härryda kommun. Då terrängen omöjliggjorde användning av grävmaskin inventerades det kuperade området av två arkeologer. Området var bitvis svårgenomträngligt med bergshöjder upp emot 125 meter över havet. Däremellan fanns bäckar och tjärnar med omfattande mossmark och dalgångar som på vissa håll formar trånga passager samt skarpa stup och rasbranter. Mot Södra Äntetjärn i områdets södra del är terrängen något flackare. Här iakttogs två områden med kolningsgropar och en ensamliggande grop, möjligen en fångstgrop. I övrigt påträffades inga fornlämningar inom utredningsområdet. Sammanfattning Riksantikvarieämbetet UV Väst har genomfört en kompletterande särskild utredning inom fastigheterna Björröd 1:179, Gökskulla 4:51 och Gökskulla 4:52 i Härryda kommun. Vid utredningen iakttogs två områden med kolningsgropar och en ensamliggande grop, troligen en fångstgrop, i områdets södra del (fig. 4). Inga andra fornlämningar påträffades. Bakgrund Orsaken till utredningen är Golf Engineers AB planer på att anlägga golfbana och bostäder på fastigheterna. Utredningsområdet gränsar i väster till fastigheten Landvetter 9:1, på vilken en särskild utredning gjordes hösten Då påträffades fångstgropar och ett mindre boplatsområde (Bramstång & Rosén 2007). Landskap, topografi och kända fornlämningar De aktuella fastigheterna är belägna ca 1 km söder om Landvetter tätort och cirka 16 kilometer väster om Landvetters flygplats. Topografin är kuperad med bergshöjder som högst når 125 meter över havet. Mellan bergshöjderna finns dalgångar som på vissa håll formar relativt trånga passager. Området karakteriseras av blandskog i en stenig terräng med inslag av kalt berg och på några håll skarpa stup och rasbranter. Inom planområdet finns flera våtmarker och mindre bäckar. I söder gränsar utredningsområdet till Stora Äntetjärn och den gamla inägogränsen till Buarås och i norr till Landvetters samhälle. lanområdet utgörs sålunda helt av naturmark. Inom det aktuella utredningsområdet förekommer inga kända och registrerade fornlämningar eller kulturlämningar. Vid den tidigare utredningen 2006, direkt väster om det nu aktuella området, hittades dock flera fångstgropar (Bramstång & Rosén 2007). Om de är från förhistorisk eller historisk tid är oklart. Men de visar att denna typ av miljö kan innehålla spår från aktiviteter som skiljer sig från det öppna landskapets. Kolningsgropar i skogen 7

8 Fig. 2. Utsnitt ur Blå kartan, blad 61 Göteborg, med platsen för undersökningen markerad. Skala 1: UV Väst Rapport 2007:18. Arkeologisk utredning

9 Skogen Karlsmyst Grävlingamossen Stora Fuletjärnen Lilla Fuletjärnen Slättås Rismossen Orremossen Survåsen Lilla Ristjärn Stora Ristjärn Korsmossen Risbäcken Stensås Svedåsen Grandalen Grandalskärr Skällsjön Hagalund Björkås Björröd Rej- Stinamossen Sirsemoss Sångås mosse Skällsjöås Gråkuntan Survesjön Raketjärn Raketjärnarna Svarttjärnsås Flatetjärn Äntetjärnsås Forsvatten Långetjärn Nabbarna Svarttjärn Stora Äntetjärn Lilla Äntetjärn Hagen Fig. 3. Utsnitt ur fastighetskartan, blad 6B 9h och 7B 0h, med undersökningsområdet markerat. Skala 1: Kolningsgropar i skogen 9

10 Fig. 4. Översikt över södra delen av utredningsområdet med de tre fornlämningsområdena markerade. Skala 1: UV Väst Rapport 2007:18. Arkeologisk utredning

11 Fig. 5. Översiktskarta med de registrerade fornlämningarna kring utredningsområdet. Skala 1: Kolningsgropar i skogen 11

12 Områdets terräng gör att det annars huvudsakligen brukas för skogsbruk och jakt. Förmodligen ingår också insamling av bär och svamp som en del av ett allmänt nyttjande. Ett liknande användande har förmodligen pågått så länge som människor vistats i landskapet. Omedelbart söder om planområdet ligger Buarås på höjderna mellan Skärsjön i väster och Buasjön i öster. Landskapet kring utredningsområdet karaktäriseras av att husen, liksom de öppna åker- och hagmarkerna, ligger väl samlade på vidsträckta väldränerade avsatser och höjdryggar. å och invid dessa finns inslag av förhistoriska fornlämningar som en domarring (Landvetter 9), en fyndplats för skafthålsyxa, (38), fyndplats för spånskrapa, spjutspets av flinta och en benbit (enligt uppgift skall här finnas en hällkista, denna är dock ej lokaliserad), flera andra fyndplatser med framför allt stenåldersfynd (43), skafthålsyxa, (44), skafthålsyxa, (45), skafthålsyxa, skaft till flintdolk, del av bryne och två flintavslag, (47), eldslagningssten, stenklubba, flintmejsel, flintavslag, handtagskärna, kvartsbitar) och en boplats (104). Därutöver finns lämningar av fossil åkermark (Landvetter 23), gårdstomten till Buarås före 1816 (29), ett område med röjningsrösen (81) och en kvarnlämning (105). Samtliga lämningar och fyndplatser ligger nära, men utanför, undersökningsområdet. Lösfynden och boplatslämningarna påträffades alla i markområden som idag brukas för boende och jordbruk. I det aktuella utredningsområdet finns emellertid inga sådana ytor. Här är terrängen oländig med branta berg i kombination med blockig terräng och invidliggande stora våtmarksområden. De besvärliga naturförhållandena gör det också svårt att finna spår från något slag av äldre verksamheter. Trots detta bör vi räkna med att även denna typ av terräng har utnyttjas för olika ändamål, till exempel jakt, järnframställning och annat utmarksbruk, under både historisk och förhistorisk tid. Landskapshistorisk översikt och äldre kartmaterial Utredningsområdet ligger i den mellersta delen av Landvetters socken i ett stort sammanhängande utmarksområde, gemensamt för hela socknen. Socknens bebyggelsemässiga tyngdpunkt ligger i dess norra del, med Landvetters by och flera gårdar som gränsar till kyrkbyn. Det är också här som vi återfinner huvuddelen av de förhistoriska lämningarna. I den mellersta och södra delen av socknen är bebyggelsen glesare och fornlämningarna färre. Området ger intryck av att ha använts som ett utmarks- och marginalområde under större delen av såväl förhistorisk som historisk tid. Under äldsta stenålder har området dock med stor sannolikhet nyttjats till jakt och fiske. Den historiska bebyggelsen är främst knuten till de många sjöarna. Omedelbart sydost om utredningsområdet ligger Buarås, från början en ensamgård, idag ett område med ett par gårdar och några villor. Dess äldre historia är föga känd. Att det är en ensamgård, dessutom belägen ute i utmarken, antyder att det är fråga om en medeltida bebyggelse och de fåtaliga förhistoriska lämningarna antyder detsamma. Buarås inägor ligger dock omedelbart utanför utredningsområdet och någon närmare analys av dessa har inte gjorts. 12 UV Väst Rapport 2007:18. Arkeologisk utredning

13 Fig. 6. Laga skifteskartan över Landvetters sockens utmark från 1844, rektifierad mot dagens fastighetskarta. Utredningsområdet har markerats. Skala 1: Karta LMV, bearbetning C. Rosén. Kolningsgropar i skogen 13

14 Den äldsta kartan över området är ett laga skifte från Kartan visar nästan exakt samma bild som dagens karta, utöver de vägar som tillkommit in i området. Som framgår av laga skifteskartan (fig. 6) finns det ingen som helst bebyggelse eller odlad mark markerad i området. Södra delen av utredningsområdet gränsar till Buarås inägor, men uppenbarligen har Buarås-borna inte utnyttjat området för torp- eller backstugubebyggelse. Områdets utnyttjande under nyare tid har alltså sannolikt varit knutet till ett tämligen renodlat utmarksbruk jakt, fångst och fiske liksom bärplockning och annan insamling. Andra tänkbara aktiviteter är kolning och järnhantering, tjärbränning och annan förädling av råvaror som trä och järn. Någon bosättning har av allt att döma inte förekommit här. Utredningens genomförande Terrängen omöjliggjorde användning av grävmaskin. Därmed genomfördes utredningen som en inventering, kompletterad med provgropar grävda för hand och sondering med geologkäpp. Hela området, med undantag för de mest svårframkomliga partierna, inventerades till fots. Vi fann flera lämpliga lägen för förhistoriska boplatser eller tillfälliga visten, framför allt uddar och näs i sjöar och tjärnar, liksom klippöverhäng med avsatser framför. å sådana platser grävdes provgropar, dock utan att några fornlämningar påträffades. I områdets södra del påträffades två områden med förmodade kolningsgropar. I en av dessa togs prov på träkol från gropens botten för 14 C-datering. Gränsen mot Buerås inägor kontrollerades i syfte att se om det fanns äldre stengärdesgårdar eller andra gränsmarkeringar kvar. Sådana fanns emellertid i stort sett inte; en rest sten i gränsen kan dock vara ett äldre råmärke. Resultat Tre områden med fornlämningar kunde avgränsas preliminärt vid utredningen. Två av dem innehåller ett flertal gropar av varierande storlek och det tredje området består av en tillsynes ensamliggande fångstgrop eller kolningsgrop (fig. 4). Flera av groparna kontrollerades med provstick och samtliga befanns innehålla kol i bottenlagret. Av den anledningen valde vi att betrakta dem som kolningsgropar. Vi hade problem med inmätningen i den bitvis täta skogen, vilket innebär att alla upptäckta gropar inte kunde mätas in. Inom de avgränsade områdena 1 och 2 finns alltså flera lämningar än vad som framgår av kartbilden. Läget för dessa gropar skiljer sig från de fångstgropar som identifierades vid utredningen Fångstgroparna är belägna på smala passager mellan klippväggar och våtmarken, passager där viltet har sin väg och lätt kunde fångas. Dessa gropar innehöll inte heller något kol. Kolningsgroparna ligger i öppna lägen som sluttar ned mot en våtmark respektive en sjö. De är också mer varierade i storlek och utformning. I kolningsgroparna tillverkades, som namnet antyder, träkol i äldre tid. Träkolet var en viktig råvara i järnframställning och smide och kolningsgropar är en vanlig fornlämningskategori i områden där järnhantering bedrivits 14 UV Väst Rapport 2007:18. Arkeologisk utredning

15 Fig. 7. Rest sten i gränsen mot Buerås inägor, förmodligen ett gammalt råmärke. Foto: C. Rosén. Fig. 8. En av kolningsgroparna i område 1. Foto: C. Rosén. Kolningsgropar i skogen 15

16 under förhistorisk och tidig historisk tid. I Salmered, i socknens norra del, undersöktes nyligen lämningar efter smide och annan järnhantering från talen (Lindman m.fl. 2007). Kanske användes en del av träkolet från utredningsområdet där? Endast en av kolningsgroparna har daterats. Det rör sig om den största gropen, med fyrkantig form och möjligen yngre än de övriga (A103). Ett prov från botten av denna gav dateringen 190±30 B, det vill säga historisk tid, mest sannolikt 1700-tal. Referenser Bramstång, C. & Rosén. C Fångstgropar och klippöverhäng. Landvetter 9:1. Arkeologisk utredning. UV Väst Rapport 2007:9. Lindman, G. m.fl Smedjan i Salmered. En medeltida smedja i Landvetter. UV Väst Rapport 2007:6. 16 UV Väst Rapport 2007:18. Arkeologisk utredning

17 Administrativa uppgifter Riksantikvarieämbetets dnr: Länsstyrelsens dnr: Riksantikvarieämbetets projektnummer: Intrasisprojekt: V2007:039. Undersökningstid: augusti Exploateringsyta: cirka kvadratmeter. Undersökt yta: cirka kvadratmeter. Läge: Fastighetskartan, blad 6B 9h, 7B 0h. Koordinatsystem: Rikets RT90 2,5 gon V. Koordinater för undersökningsytans sydvästra hörn: x y Höjdsystem: Rikets. Digital dokumentation: förvaras på UV Väst. Kolningsgropar i skogen 17

18 Bilaga. Förteckning över nyfunna lämningar Anl. Beskrivning Område 103 Stor grop, 6x8 m med rektangulär form och tydliga brätten. Djup ca 0,7 m. rovstick i botten visade på förekomst av träkol. Daterad till 190±30 B 104 Grop, ca 2 m i diameter, ca 0,5 m djup med tydligt brätte. rovstick i botten visade på förekomst av träkol. 105 Grop, ca 2 m i diameter, ca 0,5 m djup med tydligt brätte. rovstick i botten visade på förekomst av träkol. 106 Grop, ca 2 m i diameter, ca 0,5 m djup med tydligt brätte. rovstick i botten visade på förekomst av träkol. 107 Grop, ca 2 m i diameter, ca 0,5 m djup med tydligt brätte. rovstick i botten visade på förekomst av träkol. 109 Grop, ca 2 m i diameter, ca 0,5 m djup med tydligt brätte. rovstick i botten visade på förekomst av träkol. 110 Grop, ca 2 m i diameter, ca 0,5 m djup med tydligt brätte. rovstick i botten visade på förekomst av träkol. 111 Grop, ca 3 m i diameter, ca 0,5 m djup med tydligt brätte. rovstick i botten visade på förekomst av träkol. 112 Grop, ca 2 m i diameter, ca 0,5 m djup med tydligt brätte. rovstick i botten visade på förekomst av träkol. 113 Grop, ca 2 m i diameter, ca 0,5 m djup med tydligt brätte. rovstick i botten visade på förekomst av träkol UV Väst Rapport 2007:18. Arkeologisk utredning

19 Fig. 9. Samtliga inmätta anläggningar. Skala 1:2500. Kolningsgropar i skogen 19

20 Figurförteckning Fig. 1. Utsnitt ur GSD-Sverigekartan med platsen för undersökningen markerad Fig. 2. Utsnitt ur Blå kartan, blad 61 Göteborg, med platsen för undersökningen markerad. Skala 1: Fig. 3. Utsnitt ur fastighetskartan, blad 6B9h och 7B0h, med undersökningsområdet markerat. Skala 1: Fig. 4. Översikt över södra delen av utredningsområdet med de tre fornlämningsområdena markerade. Skala 1: Fig. 5. Översiktskarta med de registrerade fornlämningarna kring utredningsområdet. Skala 1: Fig. 6. Laga skifteskartan över Landvetters sockens utmark från 1844, rektifierad mot dagens fastighetskarta. Utredningsområdet har markerats. Skala 1: Karta LMV, bearbetning C. Rosén Fig. 7. Rest sten i gränsen mot Buerås inägor, förmodligen ett gammalt råmärke. Foto: C. Rosén Fig. 8. En av kolningsgroparna i område 1. Foto: C. Rosén Fig. 9. Samtliga inmätta anläggningar. Skala 1: UV Väst Rapport 2007:18. Arkeologisk utredning

21

22 Riksantikvarieämbetet UV Väst har genomfört en särskild utredning inom fastigheterna Björröd 1:179 med flera i Härryda kommun. Då terrängen omöjliggjorde användning av grävmaskin inventerades det kuperade området av två arkeologer. Området var bitvis svårgenomträngligt med bergshöjder upp emot 125 meter över havet. Däremellan fanns bäckar och tjärnar med omfattande mossmark och dalgångar som på vissa håll formar trånga passager samt skarpa stup och rasbranter. Mot Södra Äntetjärn i områdets södra del är terrängen något flackare. Här iakttogs två områden med kolningsgropar och en ensamliggande grop, möjligen en fångstgrop. I övrigt påträffades inga fornlämningar inom utredningsområdet. ISSN