Landvetter Park. Västergötland, Landvetter socken, fornlämning 89, 95, 96, 98, 99, 102, 103, 104 samt nyupptäckta fornlämningar.

Transkript

1 uv väst rapport 2008:26 arkeologisk Förundersökning Landvetter Park Västergötland, Landvetter socken, fornlämning 89, 95, 96, 98, 99, 102, 103, 104 samt nyupptäckta fornlämningar Christina Rosén

2

3 uv väst rapport 2008:26 arkeologisk Förundersökning Landvetter Park Västergötland, Landvetter socken, fornlämning 89, 95, 96, 98, 99, 102, 103, 104 samt nyupptäckta fornlämningar Christina Rosén

4 Riksantikvarieämbetet Avdelningen för arkeologiska undersökningar UV Väst Kvarnbygatan Mölndal Växel: Fax: e-post: e-post: (tidigare Bildredigering Henrik Pihl Layout Lena Troedson Omslagsbild Christina Rosén söker efter flinta vid Skärsjöns strand. Foto: Gisela Ängeby. Tryck/Utskrift Intellecta Docusys, Västra Frölunda, 2008 Kartor ur allmänt kartmaterial, Lantmäteriverket, Gävle. Dnr L1999/3. Kartorna är godkända från sekretessynpunkt för spridning. Lantmäteriverket Dnr / Riksantikvarieämbetet UV Väst Rapport 2008:26 ISSN

5 Innehåll Sammanfattning av resultaten 7 Bakgrund och förutsättningar 7 Topografi och fornlämningar 7 Metod och dokumentation 11 Resultat 12 Landvetter Landvetter Landvetter Landvetter Landvetter Landvetter Landvetter (tidigare Område 1) 23 Landvetter (tidigare Område 2) 26 Landvetter 130 (tidigare Område 3) 28 Nyupptäckta fornlämningar 29 Vedartsanalys av kol från groparna 29 Utvärdering och förslag till vidare åtgärder 32 Diskussion och utvärdering 32 Förslag till vidare åtgärder 32 Referenser 33 Administrativa uppgifter 34 Bilaga. Anläggningstabell 35 Figurförteckning 37

6 Fig. 1. Utsnitt ur GSD-Sverigekartan med platsen för undersökningen markerad.

7 I ett omfattande skogsområde i Härryda kommun, strax väster om Landvetter flygplats, förundersöktes en rad fornlämningar av olika slag. Huvuddelen var gropar i marken, vilka tidigare tolkats som fångstgropar och kolningsgropar. Vid förundersökningen kunde vi konstatera att samtliga gropar av allt att döma är kolningsgropar. Kolningen har ägt rum under nyare tid, tal. Sammanfattning av resultaten I ett omfattande skogsområde i Härryda kommun, strax väster om Landvetter flygplats, förundersöktes en rad fornlämningar av olika slag. Huvuddelen var gropar i marken, vilka tidigare tolkats som fångstgropar och kolningsgropar. Vid förundersökningen kunde vi konstatera att samtliga gropar av allt att döma är kolningsgropar. Kol från groparna daterades till nyare tid. Vi undersökte också ett klippöverhäng, där man tidigare funnit en härd, vilket sannolikt tjänat som tillfällig uppehållsplats. Där påträffades dock inga ytterligare anläggningar. Ett område vid Skärsjöns norra strand, där man tidigare hittat enstaka flintavslag, undersöktes också men inga ytterligare fynd gjordes där. Bakgrund och förutsättningar Förundersökningen föranleddes av en planerad exploatering med bland annat golfbana, hotell och bostäder inom planområdet Landvetter Park. Två särskilda utredningar har genomförts i området tidigare (UV Väst Rapport 2007:9 och 2007:18) och då påträffades de fornlämningar som nu har förundersökts. Inga fornlämningar var tidigare kända inom planområdet. I områdets närhet, framför allt kring Buarås, finns dock flera registrerade lämningar, framför allt av lösfynd från stenålder. Att människor tidigt vistats i området råder det ingen tvekan om. Förundersökningen genomfördes i början av juni, huvudsakligen i vackert väder. Svärmande knott var dock ett stort problem och innebar bland annat att det var mycket svårt att handrita anläggningar och profiler. Dokumentationen har därför i huvudsak gjorts med fotografering. Topografi och fornlämningar Samtliga lämningar ligger i ett skogsområde som är gammal utmark enligt det historiska kartmaterialet. Området är kraftigt kuperat med kala bergspartier, smala dalgångar, flera små vattendrag och våtmarker. Till största delen är det skog, men hyggen förekommer också. RAÄ 104, boplats, ligger vid stranden till Skärsjön, en mindre insjö huvudsakligen omgiven av skog och branta bergspartier. Området är generellt sett svårtillgängligt och större delen av det kan endast nås till fots Landvetter Park 7

8 Fig. 2. Utsnitt ur Blå kartan, blad 61 Göteborg, med platsen för undersökningen markerad. Skala 1: UV Väst Rapport 2008:26. Arkeologisk förundersökning

9 0 500 m Fig. 3. Utsnitt ur Fastighetskartan, blad 6B 9h, med de förundersökta fornlämningarna markerade. Skala 1: Landvetter Park 9

10 Fig. 4. Norra delen av Landvetter sockens utmark. Planområdet har markerats. Karta Lantmäteriet. Fornlämningarna i området bedömdes efter de båda utredningarna bestå av fångstgropar som framför allt är belägna på smala passager mellan bergspartier och våtmarker och ett par områden med kolningsgropar på flacka sluttningar, det ena invid Stora Äntetjärn. Fornlämning RAÄ 102 är en boplats invid ett klippöverhäng och en våtmark. Under historisk tid var området alltså utmark; ingen historisk bebyggelse har påträffats. Sannolikt var det i huvudsak de närbelägna byarna Buarås och Björröd som nyttjade området, men före laga skifte 1844 var det en del av ett mycket stort utmarksområde där små byar och gårdar med sin inägomark låg närmast som små öar i skogen. Skogen har av allt att döma en lång kontinuitet i området, har ställvis mycket höga naturvärden och är endast i ringa utsträckning påverkad av det moderna skogsbruket (MKB ). Större delen av förundersökningsområdet består av skog som självföryngrats efter en omfattande skogsbrand Några hyggen finns dock inom planområdet. 10 UV Väst Rapport 2008:26. Arkeologisk förundersökning

11 Fångstgropar påträffas i stor utsträckning i norra Sveriges skogsområden men har vid nyinventeringar i senare tid påträffats också i södra Sverige. Generellt uppträder de i skogsmark på lämpliga viltstråk. De kan ha olika utseende och olika typer av fångstarrangemang i botten, till exempel sparklådor i trä. I södra Sverige har fångstgropar inte undersökts i någon nämnvärd utsträckning och kunskapen om dem är föga omfattande. Områden med kolningsgropar är ofta en del av den lågtekniska järnhantering som är välkänd från skogsbygden i Sjuhäradsbygden och omgivande områden med Tranemo-området som centralt. Lågteknisk järnhantering har bedrivits under såväl förhistorisk som historisk tid. Kolningsgropar uppträder i olika former, runda eller fyrkantiga. Båda formerna finns representerade i det nu aktuella området. Bägge fornlämningstyperna är exempel på det omfattande utmarksbruk som förekommit i Sydsveriges skogsbygder och som hittills varit föga dokumenterat. Det har av allt att döma varit fråga om såväl nyttjande för husbehov som ett mer storskaligt bruk för avsalu. Kunskapen om detta utmarksbruk är dock för närvarande ganska ringa. Metod och dokumentation Förundersökningen hade två olika syften. För vissa av områdena var uppdraget endast att avgränsa fornlämningen så att ett fornlämningsområde skulle kunna anges. Dessa fornlämningar kommer inte att beröras av arbetsföretaget. För andra områden var avsikten att ge ett beslutsunderlag för ett eventuellt borttagande av fornlämningarna. Ett urval av gropar grävdes till hälften i syfte att undersöka deras innehåll och uppbyggnad, t.ex. förekomst av konstruktioner eller fynd. Urvalet av gropar gjordes med utgångspunkten att täcka in samtliga områden som skulle komma att beröras av arbetsföretaget med en eller flera undersökta gropar. Vilka gropar som undersökts framgår av avsnittet Resultat nedan och av anläggningstabellen bilaga 1. I ett par fall låg två likartade gropar med olika fornlämningsnummer nära varandra (Landvetter 98 och 99 respektive 95 och 96). Där så var fallet grävdes endast den ena gropen. Inom område 1 och 2 grävdes 2 3 gropar per område. Område 1 och 2 kunde undersökas med hjälp av en liten grävmaskin. Övriga platser kunde endast nås till fots och här grävdes groparna för hand. Samtliga undersökta platser har återställts efter avslutad förundersökning. Landvetter Park 11

12 Resultat Nedan beskrivs resultatet av inventering och grävning. För detaljer kring anläggningarna se anläggningstabellen, bilaga 1. Landvetter 89 Området har endast inventerats och avgränsats; inga lämningar har grävts. Vid den särskilda utredningen i oktober 2006 bedömde vi att det var fråga om ett område med fångstgropar och sex gropar mättes in. Vid den nu genomförda förundersökningen påträffades ytterligare två gropar i områdets norra del. Lämningarna ligger topografiskt väl avgränsade på avsatser på båda sidor om ett mindre vattendrag som löper i nord-sydlig riktning. Terrängen är skogsmark med barrträd och ett mindre inslag av löv. Groparna är avrundade med en antydan till kvadratisk grundform. De är 2 3 meter i diameter och har en tydlig jordvall runtom. Eftersom ingen av anläggningarna har undersökts så kvarstår bedömningen att det är fråga om fångstgropar, vilket också det topografiska läget talar för. Likheten med de gropar som efter undersökning tolkats som kolningsgropar medför dock att man bör räkna med att även dessa gropar är sådana. Fornlämningens avgränsning har ändrats något efter detaljinventeringen (fig. 5). 12 UV Väst Rapport 2008:26. Arkeologisk förundersökning

13 0 100 m Fig. 5. Ny avgränsning för fornlämningen Landvetter 89 med de inmätta groparna markerade. Skala Landvetter Park 13

14 Landvetter Landvetter 95 och 96 är två gropar som identifierades vid utredningen 2006 och då bedömdes som fångstgropar. Groparna ligger på en avsats i östra sluttningen av Svarttjärnsås ned mot en mosse. Terrängen är skogsmark med i huvudsak barrskog på stenig och sprickig mark, bitvis med berg i dagen. Vid den nu genomförda förundersökningen detaljinventerades området varvid ytterligare två gropar i anslutning till Landvetter 96 påträffades (fig. 8). En av dessa grävdes för hand (A134). Gropen var cirka 2,5 meter i diameter och cirka 60 centimeter djup med en jordvall runtom. I gropens fyllning fanns flera skikt med kol omväxlande med rostjord. Sannolikt avspeglar detta flera användningstillfällen. I gropens botten kom berg i dagen. Ett kolprov från det nedersta kolskiktet lämnades till datering och gav resultatet 70±30 BP. Övriga gropar inom fornlämningen, liksom den ensamliggande gropen Landvetter 95 har ett liknande utseende och samtliga bedöms efter förundersökningen vara kolningsgropar. Fig. 6. En av kolningsgroparna inom Landvetter 96. Foto: Gisela Ängeby. Fig. 7. Profil genom gropen A134. Man ser tyd ligt de olika skik ten med kol. Foto: Gisela Ängeby. 14 UV Väst Rapport 2008:26. Arkeologisk förundersökning

15 0 100 m Fig. 8. Översikt över Landvetter med flera fornlämningar. Prickarna markerar kolningsgropar. Skala 1:2000. Landvetter Park 15

16 Landvetter Landvetter 98 och 99 är två ensamliggande gropar som vid utredningen 2006 bedömdes som fångstgropar. De ligger på Stensås, strax ovanför den kraftiga sluttningen från åsen ned mot bilvägen in i området. Terrängen är skogsmark med i huvudsak barrträd, bitvis ganska tät och svårframkomlig. Området detaljinventerades utan att några ytterligare gropar upptäcktes. En av groparna (Landvetter 98) grävdes. Den hade en närmast kvadratisk planform med en flack jordvall runtom. Diametern var cirka 3 meter och djupet från vallens topp till botten var cirka 70 centimeter. Botten bestod av sandig morän. Gropen innehöll flera skikt med kol och föreföll vara grävd i flera omgångar och vidgad vartefter. Kolprover från två olika nivåer skickades till datering som gav resultatet 155±30 BP respektive 135±30 BP. Med tanke på det omfattande innehållet av kol bedömer vi att det är fråga om en kolningsgrop snarare än en fångstgrop. Av allt att döma skall Landvetter 99, med ett snarlikt utseende, ges samma tolkning. Fig. 9. Profil genom kolningsgropen Landvetter 98. Man ser tydligt de olika skik ten med kol och hur gropen tycks vara grävd i flera omgångar. Foto: Gisela Ängeby. 16 UV Väst Rapport 2008:26. Arkeologisk förundersökning

17 Fig. 10. Landvetter 98 före utgrävning. Foto: Gisela Ängeby. Landvetter Park 17

18 Landvetter 102 Landvetter 102 upptäcktes vid utredningen Fornlämningen består av flera delar; en liten grotta, ett klippöverhäng där skörbränd sten och enstaka slagna flintor påträffades och en mäktig bergvägg. Platsen är ett litet sadelläge som i söder sluttar ned mot en mosse. Vid förundersökningen detaljinventerades området och flera små provgropar grävdes för hand, dels inuti och framför grottan, dels vid klippöverhänget. Några ytterligare anläggningar och fynd påträffades dock inte. Trots det ringa resultatet är vår bedömning att platsens fornlämningsstatus står kvar. Däremot har fornlämningens yta minskats något efter förundersökningen. Platsen har ett stort pedagogiskt värde genom sitt läge och genom att den gör det möjligt att förstå och uppleva hur en liten fångstplats eller liknande kunde se ut under förhistorisk tid. Fig. 11. Grottan vid forn läm ningen Land vetter 102. Foto: Gisela Ängeby. 18 UV Väst Rapport 2008:26. Arkeologisk förundersökning

19 Fig. 12. Utsikt från sadelläget ned mot mossen. Foto: Gisela Ängeby. Fig. 13. Den mäktiga klippväggen som löper norrut från Landvetter 102. Foto: Gisela Ängeby. Landvetter Park 19

20 Landvetter 103 Landvetter 103 upptäcktes vid utredningen 2006, då två gropar registrerades som fångstgropar. På grund av problem med inmätningen gjordes endast en grov uppskattning av fornlämningens läge och storlek. Platsen är en avsats, närmast en klipphylla, öster om Svarttjärn. Området avgränsas mot öster av en mäktig klippvägg med ett överhäng och mot väster av en skarp sluttning ned mot Svarttjärn. Terrängen är barrskog med ett visst inslag av löv. Vid förundersökningen detaljinventerades området. Inga nya gropar påträffades inom detta, men väl gropar såväl norr som söder därom (Landvetter , fig. 8). Invid klippöverhänget grävdes provgropar men inga fynd eller anläggningar påträffades där. En grop (A106, se fig. 8)) undersöktes genom handgrävning. Den har en avrundat fyrkantig form och en jordvall runtomkring. I södra kanten ligger stora stenar och i norra kanten växer en björk vars rötter går ned i gropen. Det gick därför inte att gräva hela bredden. Den grävda bredden uppgick till cirka 2 meter, men gropen sammanlagda bredd var alltså något större. Kol återfanns på flera nivåer och flera kolprov samlades in. Det mesta av kolet låg blandat med rödjord i ett skikt omedelbart ovan botten, som bestod av sandig morän. Två kolprover från olika nivåer skickades till datering som gav resultatet 50±30 BP respektive 135±30 BP. 20 UV Väst Rapport 2008:26. Arkeologisk förundersökning

21 Fig. 14. A106 (Landvetter 103) före undersökning. I bakgrunden syns den mäktiga klippa som avgränsar fornlämningen mot öster. Foto: Gisela Ängeby. Fig. 15. Profil genom kolningsgropen A106. Det kraftiga kollagret syns särskilt mot gropens botten. Foto: Gisela Ängeby. Landvetter Park 21

22 Landvetter 104 Landvetter 104 hittades vid utredningen 2006 och består av ett fynd av några slagna flintor alldeles vid Skärsjöns strand. Det registrerades som en boplats. Sjön omges av skog och hällmark och på de flesta platser går berg och klippor ända ned till sjön. Uppdraget för förundersökningen var endast att avgränsa fornlämningen. Området inventerades på nytt genom att strandkanten avsöktes på jakt efter flintor eller andra fynd. Något område att gräva provgropar i fanns inte på de släta klipphällarna. Inga nya fynd gjordes dock. Efter förundersökningen har platsen registrerats som en fyndplats. Fig. 16. Sökning efter flintor i strandkanten en varm försommardag. Foto: Gisela Ängeby. 22 UV Väst Rapport 2008:26. Arkeologisk förundersökning

23 Landvetter (tidigare Område 1) Det s.k. Område 1 identifierades vid utredningen 2007 och tolkades som ett område med kolningsgropar. Platsen består av en sluttning från ett bergsparti i norr ned mot en mosse i söder. Terrängen är relativt öppen skogsmark med barrträd, i väster avgränsad av ett hygge. En mindre skogsväg löper genom området och via denna var det möjligt att nå platsen med grävmaskin. Flera gropar iakttogs vid utredningen. De flesta var mindre, 2 3 meter i diameter men en var betydligt större, cirka 6 meter i fyrkant. Provstick i groparna visade att de innehöll kol och ett prov från den största gropen daterades till 190±30BP, det vill säga nyare tid. Denna grop hade emellertid ett avvikande utseende och det kunde inte uteslutas att de övriga groparna var äldre. Vid förundersökningen gjordes en mer detaljerad inventering av området och samtliga påträffade gropar mättes in. Två gropar grävdes med maskin och två maskingrävda sökschakt drogs på de flackare partierna. Gropen A110 var cirka 6 meter i fyrkant och innehöll rikligt med kol. Spår efter förkolnade stockar med diametern centimeter syntes tydligt. Ett prov skickades till datering och gav resultatet 130±30 BP. Det är alltså något yngre än den datering som gjordes vid utredningen. Gropen A112 var avrundad och cirka 4 meter i diameter. Den hade en tydlig jordvall runtom. I den mittersta delen fanns ett cirka 10 centimeter tjockt kollager och prov från detta skickades till datering. Det gav resultatet 110±30 BP. De två sökschakten innehöll inga fynd eller anläggningar. Efter avslutad förundersökning har området registrerats i FMIS som två områden med kolningsgropar (Landvetter 125 och 126) och en ensamliggande kolningsgrop (Landvetter 127). Fig. 17. Översikt över området. I förgrunden syns en av kolningsgroparna. Foto: Gisela Ängeby. Landvetter Park 23

24 0 10 m Fig. 18. Plan över Landvetter med schakt och undersökta gropar markerade. Skala 1: UV Väst Rapport 2008:26. Arkeologisk förundersökning

25 Fig. 19. Profil genom den stora kolningsgropen A110. Foto: Gisela Ängeby. Fig. 20. Profil genom kolningsgropen A112. Foto: Gisela Ängeby. Landvetter Park 25

26 Landvetter (tidigare Område 2) Område 2 identifierades vid utredningen 2007, då tre gropar påträffades i en sluttning ned mot Stora Äntetjärn i öster. Vid provstick hittades kol i groparna och de tolkades som kolningsgropar. Terrängen är relativt öppen skogsmark med barrträd som övergår i ett fuktigt parti vid strandkanten. I väster avgränsas fornlämningen av en mindre skogsväg och en kraftig sluttning upp mot ett bergsparti. Via skogsvägen var det möjligt att nå platsen med en liten grävmaskin. Området ligger invid den gamla gränsen mot Buarås inägor och enstaka råmärken i form av små resta stenar finns ännu kvar. Vid förundersökningen gjordes en detaljinventering av området varvid ytterligare tre gropar hittades. Tre gropar grävdes med grävmaskin (A123, A124, A127). A123 och 124 låg alldeles invid varandra. De var av samma typ som de som undersökts på de andra platserna inom planområdet; 2 3 meter i diameter, avrundad form med en jordvall runtom. I båda groparna fanns rikligt med kol. Ett prov från A124 skickades till datering och gav resultatet 50±30 BP. A127 avvek från de andra groparna i området genom sin rektangulära planform. Gropen var cirka 2 3 meter i fyrkant, hade ingen tydlig vall och innehöll flera stora stenar. Man får intrycket att man kolat mellan stenarna, som delvis inramat gropen. Efter genomförd förundersökning har området registrerats i FMIS som Landvetter 128 (en ensamliggande kolningsgrop) och 129 (område med kolningsgropar). Se figur 23 för en översikt över lämningarna. Fig. 21. Kolningsgroparna A123 och 124 snittade med maskin. Foto: Gisela Ängeby. 26 UV Väst Rapport 2008:26. Arkeologisk förundersökning

27 Fig. 22. Profil genom den fyrkantiga kolningsgropen A127. Foto: Gisela Ängeby. Fig. 23. Översikt över fornlämningarna i den sydöstra delen av planområdet. Skala 1: m Landvetter Park 27

28 Landvetter 130 (tidigare Område 3) Området upptäcktes vid utredningen 2007 och bestod då av en ensamliggande grop, vilken tolkades som en fångstgrop. Den ligger på en avsats mellan ett bergsparti och den lilla sjön Flatetjärn med dess omgivande våtmark. Terrängen är barrskog med ett visst inslag av löv. Vid förundersökningen detaljinventerades området varvid ytterligare två gropar hittades. En av dessa grävdes för hand (A5020, se fig. 23). På grund av rötter från omkringliggande träd var det svårt att gräva ett snitt över hela gropen. Det centrala partiet snittades emellertid. Gropen var cirka 2 meter i diameter med en tydlig vall runtom och det undersökta mittpartiet omfattade cirka 1,20 meter. Den innehöll kol i flera skikt och i gropens botten fanns ett kraftigt kollager på cirka 10 centimeter. Efter avslutad förundersökning har området registrerats i FMIS som Landvetter 130 (fig. 23). Fig. 24. Profil genom kolningsgropen A5020. Foto: Gisela Ängeby. 28 UV Väst Rapport 2008:26. Arkeologisk förundersökning

29 Nyupptäckta fornlämningar Utöver de tidigare kända lämningarna påträffades också några nya i samband med förundersökningen. Dessutom har ett ytterligare ett antal gropar inrapporterats från Michael Nilsson, Mölnlycke. Samtliga nyupptäckta lämningar är gropar av samma slag som undersökts inom olika delar av planområdet och de har bedömts som kolningsgropar. Landvetter 124 är en ensamliggande kolningsgrop som ligger knappt 100 meter norr om Landvetter 96 i samma topografiska område. Landvetter 131 består av två kolningsgropar med tydligt kvadratisk planform i samma topografiska läge som Landvetter 130. Landvetter 132 består av två kolningsgropar som ligger på en flack sydsluttning cirka 30 meter norr om den lilla bäcken som rinner mellan Flatetjärn och Stora Äntetjärn. Landvetter 133, 134, 135, 136 och 137 är ensamliggande kolningsgropar på en avsats mellan Svarttjärn och dess omgivande mossmark i väster och ett bergsparti i öster. Det är alltså samma läge som Landvetter 103. I samband med det slutgiltiga sammanställandet av rapporten inrapporterades ytterligare ett antal gropar, i huvudsak belägna utanför planområdet men också några i anslutning till de kända lämningarna inom planområdet. Det verkar som alltså som om kolningsaktiviteterna sträcker sig ut över ett stort område inom planområdet och väster om detta. I skrivande stund är det naturligtvis inte möjligt att avgöra typ och fornlämningsstatus för alla dessa gropar. Men de nyupptäckta gropar som har besiktigats (enbart inom planområdet) är av samma typ som de undersökta och bör ges samma bedömning. Med stor sannolikhet är också groparna utanför planområdet av samma typ. Vedartsanalys av kol från groparna Sammanlagt 22 kolprover samlades in från de undersökta groparna och har vedartsbestämts av Ulf Strucke, RAÄ UV Mitt. Av dessa har sedan 8 stycken valts ut för 14 C-datering. Proverna domineras av relativt likåldrigt material där egenåldern överstiger 30 år. Huvuddelen av proverna (12 stycken) kommer från tall, resten (med ett undantag) utgörs av gran. Undantaget är en bit ek från det understa lagret i A109. Det trä man har kolat i groparna är alltså av samma slag som än idag växer i området. Landvetter Park 29

30 0 100 m Fig. 25. Nyupptäckta fornlämningar är markerade med namn och nummer i vit ruta. Skala 1: UV Väst Rapport 2008:26. Arkeologisk förundersökning

31 Fig. 26. Karta över de gropar som lokaliserats av privatpersoner i området. Groparna är i huvudsak ej antikvariskt bedömda. Några av dem som ligger inom planområdet har dock registrerats i FMIS. Inprickningen är ungefärlig. Karta Michael Nilsson, Mölnlycke. Landvetter Park 31

32 Utvärdering och förslag till vidare åtgärder Diskussion och utvärdering Förundersökningen har visat att planområdet innehåller en mängd kolningsgropar spridda över området, ensamliggande eller i små koncentrationer på 2 6 stycken. De är i allmänhet belägna antingen på flacka sluttningar ned mot våtmarker eller på avsatser mellan klippväggar och våtmarker. Det senare läget skulle också vara mycket lämpligt för fångstgropar men av allt att döma är även dessa gropar kolningsgropar. Läget beror snarast på att det finns få någotsånär plana ytor inom området utöver dessa avsatser, därav likheten med fångstgropsläget. Groparna är, med ett par undantag, relativt likartade till form och storlek. Man har främst kolat tall men också gran i stor utsträckning. Verksamheten verkar uteslutande ha bedrivits under nyare tid. 14 C-dateringarna ligger mellan 155±30 BP och 50±30 BP. Så pass unga dateringar är svåra att kalibrera tillfredsställande, men allmänt faller de inom tidsintervallet sent 1600-tal till mitten av 1900-talet. Kolningen har alltså i huvudsak pågått under talen. Från denna tidsperiod finns givetvis ett flertal historiska dokument där kolningsaktiviteterna skulle kunna vara nämnda. I detta sammanhang har dock endast en översiktlig genomgång av de historiska kartorna kunnat göras. I dessa nämns emellertid ingen kolning överhuvudtaget bland de ekonomiska aktiviteter som bönderna i området har ägnat sig åt. Det är alltså en förvånansvärt anonym verksamhet. Frågan om huruvida man kolat för avsalu eller till husbehov infinner sig givetvis. En genomgång av det digitala fornminnesregistret FMIS visar inga tecken på någon dokumenterad järnframställning i socknen. Det utesluter givetvis inte att sådan har funnits i alla fall, även om den inte går att belägga. Det har under alla omständigheter rört sig om en utbredd verksamhet. Utöver de gropar som dokumenterats i samband med Landvetter Parkprojektet finns ett stort antal gropar utanför, framför allt väster om, planområdet, vilka lokaliserats av Naturskyddsföreningen vid ett flertal besök i området. Alla dessa gropar har inte kunnat ges en antikvarisk bedömning i detta sammanhang, men mycket talar för att de är spår av kolning på samma sätt som de undersökta groparna (fig. 26). Förslag till vidare åtgärder Enligt vår bedömning motiverar förundersökningsresultaten inte några vidare arkeologiska åtgärder i det aktuella planområdet. Vad gäller de icke antikvariskt bedömda groparna utanför planområdet får dessa bedömas i det fall de riskerar att påverkas av vidare exploateringar i framtiden. Det bör dock framhållas att kolningsgroparna har ett stort pedagogiskt värde som exempel på en mycket omfattande, och ganska okänd, ekonomisk aktivitet i skogen under nyare tid. Det är därför lämpligt att man så långt som möjligt undviker ingrepp i lämningarna. Någon typ av information kring lämningarna i kombination med försiktig framröjning av ett urval av de mer lättillgängliga groparna kan ytterligare förhöja det pedagogiska värdet. 32 UV Väst Rapport 2008:26. Arkeologisk förundersökning

33 Referenser Bramstång, C. & Rosén, C Fångstgropar och klippöverhäng. UV Väst Rapport 2007:9. Miljökonsekvensbeskrivning Landvetter Park Pdf ( harryda.se/download/18.781ba05711a6cba333f /mkb.pdf). Rosén, C. & Streiffert, J Kolningsgropar i skogen. UV Väst Rapport 2007:18. Landvetter Park 33

34 Administrativa uppgifter Riksantikvarieämbetets dnr: Länsstyrelsens dnr: Riksantikvarieämbetets projektnummer: Intrasisprojekt: V2008:016. Undersökningstid: 9 18 juni Projektgrupp: Christina Rosén och Gisela Ängeby. Underkonsulter: Holmén Marktjänst och Poznan Radiocarbon Laboratory. Exploateringsyta: cirka 230 hektar. Undersökt yta: går ej att fastställa exakt. Läge: Fastighetskartan, blad 6B 9h. Koordinatsystem: RT90 2,5 gon V. Koordinater för undersökningsytans sydvästra hörn: x y Höjdsystem: Rikets. Dokumentationshandlingar som förvaras i Antikvarisktopografiska arkivet (ATA), RAÄ, Stockholm:. Digital dokumentation: förvaras på UV Väst. Fynd: Inga fynd samlades in. 34 UV Väst Rapport 2008:26. Arkeologisk förundersökning

35 Bilaga. Anläggningstabell Id Typ Beskrivning Datering BP 100 Fångstgrop 101 Fångstgrop 105 Kolningsgrop 106 Kolningsgrop Grop med avrundat fyrkantig form och jordvall runtomkring. Västra halvan av anläggningen grävdes förhand. I södra kanten låg stora stenar och i norra kanten växte en björk vars rötter går ned i gropen. Det gick därför inte att gräva hela bredden. Den grävda bredden uppgick till ca 2 m, men gropen sammanlagda bredd var alltså något större. Gropen uppvisade en tydlig podsolprofil. Kol återfanns på flera nivåer och flera kolprov samlades in. Det mesta av kolet återfanns blandat med rödjord i ett skikt omedelbart ovan botten, som bestod av sandig morän. Profilens djup var ca 70 cm 107 Kolningsgrop 50±30 135± Kolningsgrop Grop med fyrkantig grundform och tydlig jordvall runtomkring. Diameter ca 3 m, djup från vallens topp till botten ca 70 cm. Det var inte möjligt att gräva hela profilen på grund av omgivande träd och deras rötter 110 Kolningsgrop Fyrkantig grop, ca 6 m i fyrkant. Spår efter förkolnade stockar, ca cm i diameter 112 Kolningsgrop Avrundad, ca 4 m i diameter. Tydlig jordvall runtom. I anläggningens mitt ett 10 cm tjockt kollager 155±30 135±30 130±30 110± Kolningsgrop 114 Kolningsgrop 115 Kolningsgrop 116 Kolningsgrop 117 Kolningsgrop 118 Kolningsgrop 119 Kolningsgrop 122 Kolningsgrop 123 Kolningsgrop A123 och 124 ligger intill varandra och grävdes i ett sammanhang. Båda var avrundade med jordvall, 2 3 m i diameter och var 80 cm djupa 124 Kolningsgrop Se A123 50± Kolningsgrop 126 Kolningsgrop 127 Kolningsgrop Fyrkantig grop, ca 2 3 m. Flera stora stenar i gropen. Stenarna har delvis inramat gropen och mellan dem återfinns ett kollager 129 Kolningsgrop 130 Kolningsgrop 131 Kolningsgrop 132 Kolningsgrop 133 Kolningsgrop Landvetter Park 35

36 134 Kolningsgrop Anläggningen var ca 2,5 m i diameter, omgiven av en svag jordvall. Halva gropen grävdes för hand. Från vallens övre del ned till gropens botten var 0,6 m 70± Grop 136 Grop 137 Grop 138 Grop 139 Grop 140 Grop 141 Grop 142 Grop 5020 Kolningsgrop Avrundad, ca 2 m i diameter med en tydlig vall runtom. Kol åerfanns i flera skikt, tydligast i botten med ett ca 10 cm tjock kollager 36 UV Väst Rapport 2008:26. Arkeologisk förundersökning

37 Figurförteckning Fig. 1. Utsnitt ur GSD-Sverigekartan med platsen för undersökningen markerad... 6 Fig. 2. Utsnitt ur Blå kartan, blad 61 Göteborg, med platsen för undersökningen markerad. Skala 1: Fig. 3. Utsnitt ur Fastighetskartan, blad 6B 9h, med de förundersökta fornlämningarna markerade. Skala 1: Fig. 4. Norra delen av Landvetter sockens utmark. Planområdet har markerats. Karta Lantmäteriet Fig. 5. Ny avgränsning för fornlämningen Landvetter 89 med de inmätta groparna markerade. Skala Fig. 6. En av kolnings groparna inom Land vetter 96. Foto: Gisela Ängeby Fig. 7. Profil genom gropen A134. Man ser tyd ligt de olika skik ten med kol. Foto: Gisela Ängeby Fig. 8. Översikt över Landvetter med flera fornlämningar. Prickarna markerar kolningsgropar. Skala 1: Fig. 9. Profil genom kolningsgropen Landvetter 98. Man ser tydligt de olika skik ten med kol och hur gropen tycks vara grävd i flera omgångar. Foto: Gisela Ängeby Fig. 10. Landvetter 98 före utgrävning. Foto: Gisela Ängeby Fig. 11. Grottan vid forn läm ningen Land vetter 102. Foto: Gisela Ängeby Fig. 12. Utsikt från sadelläget ned mot mossen. Foto: Gisela Ängeby Fig. 13. Den mäktiga klippväggen som löper norrut från Landvetter 102. Foto: Gisela Ängeby Fig. 14. A106 (Landvetter 103) före undersökning. I bakgrunden syns den mäktiga klippa som avgränsar fornlämningen mot öster. Foto: Gisela Ängeby Fig. 15. Profil genom kolningsgropen A106. Det kraftiga kollagret syns särskilt mot gropens botten. Foto: Gisela Ängeby Fig. 16. Sökning efter flintor i strandkanten en varm försommardag. Foto: Gisela Ängeby Fig. 17. Översikt över området. I förgrunden syns en av kolningsgroparna. Foto: Gisela Ängeby Fig. 18. Plan över Landvetter med schakt och undersökta gropar markerade. Skala 1: Fig. 19. Profil genom den stora kolningsgropen A110. Foto: Gisela Ängeby Fig. 20. Profil genom kolningsgropen A112. Foto: Gisela Ängeby Fig. 21. Kolningsgroparna A123 och 124 snittade med maskin. Foto: Gisela Ängeby Fig. 22. Profil genom den fyrkantiga kol-ningsgropen A127. Foto: Gisela Ängeby Fig. 23. Översikt över fornlämningarna i den sydöstra delen av planområdet. Skala 1: Fig. 24. Profil genom kolningsgropen A5020. Foto: Gisela Ängeby Fig. 25. Nyupptäckta fornlämningar är markerade med namn och nummer i vit ruta. Skala 1: Fig. 26. Karta över de gropar som lokaliserats av privatpersoner i området. Groparna är i huvudsak ej antikvariskt bedömda. Några av dem som ligger inom planområdet har dock registrerats i FMIS. Inprickningen är ungefärlig. Karta Michael Nilsson, Mölnlycke Landvetter Park 37

38

39

40 I ett omfattande skogsområde i Härryda kommun, strax väster om Landvetter flygplats, förundersöktes en rad fornlämningar av olika slag. Huvuddelen var gropar i marken, vilka tidigare tolkats som fångstgropar och kolningsgropar. Vid förundersökningen kunde vi konstatera att samtliga gropar av allt att döma är kolningsgropar. Kolningen har ägt rum under nyare tid, tal. ISSN