Internet. Internet. Tjänst. Client-Server. Protokoll. Internet 1. Internet. Henrik Lindgren, 2003, 2004

Transkript

1 1 Henrik Lindgren, 2003, 2004 Syftet med dessa anteckningar är att ge en introduktion till det så omtalade, vad det är, vad det tillhandahåller och hur, samt ge en förståelse för hur man kan utnyttja detta för att arbeta hemma mot Chalmers. Anteckningarna är en mycket mycket kort introduktion till konstruktionen av och saknar därmed en massa teknisk information om hur saker egentligen sker., de är endast en översikt utan hänsyn till speciall fall etc etc... är inget konstigare än ett namn för en samling sammakopplade datorer och andra tekniska mojänger världen över, sett ur det icke tekniska perspektivet. Tjänst En tjänst är ett annat namn för en funktion som en dator tillhandahåller till andra datorer. En dator kan till exempel fungera som en central klocka till vilken andra datorer kan koppla upp sig mot och få reda på vad tiden är. Datorn som har den funktionen säger man då tillhandahåller tjänsten klocka, som den numerade pensionerade fröken ur gjorde till os s klocklösa individer. Client-Server I stycket ovan sas det att en dator tillhandahöll tjänsten tid/klocka till andra datorer. De andra datorerna kunde koppla upp sig till datorn och få reda på aktuell tid. Denna typ av design där en dator tillhandahåller en viss tjänst som andra kan utnyttja är en så vanlig design i internet strukturen att den har fått ett nam: client server lösning. Datorn som tillhandahåller tjänsten kallas server, och den som frågar efter tiden (dvs tjänsten) kallas client. Servern svarar alltså på frågor, clienten ställer dem. Precis som förhållandet lärare, elev. Fast ibland spårar läraren ur och frågar elever frågor, tom sig själv frågor ibland. Då är läraren både client och server i en och samma person, vilket även händer i datorsammanhang. Protokoll Protokoll är formella dokument som beskriver hur datorer får adresseras, hur de skall inleda samtal med varandra, avsluta samtal med varandra, paketera data (krypterat, icke krypterat etc). En del kända protokoll namnges nedan.

2 2 Datornamn (DNS-adress) Ett grundläggande krav för att två datorer skall kunna prata med varandra är att de vet vad de heter, därför har alla datorer som är kopplade till ett namn. Namnet är mest till för oss människor, datorer arbetar bättre med siffror. Ett exempel på ett datornamn är: scooter.mdstud.chalmers.se Datornamn byggs upp efter en internationell standard (DNS Domain Name System) där se står för sweden, chalmers för japp just det chalmers (inte kth), mdstud är matematik/datavetenskap och slutligen där så heter datorn scooter. Det som är efter scooter är alltså det som gör namnet unikt. Det kan ju finnas en scooter.mdstud.kth.se, eller scooter.lth.se. Enligt denna standard skall alla datorer som är kopplade till skall ha ett unikt namn. Hur skall man annars kunna urskilja vilken scooter man vill prata med? Det vore som att ha tre Henrik i samma träningsgrupp och säga du Henrik! IP-adresser Datornamn som är läsbara för oss människor ger oss möjligheten att enkelt memorisera vad de heter. Datorer dock arbetar mycket hellre med siffror. Därför finns det ett datornamnssystem som använder siffror istället för namn, detta är IP ( Protocol). DNS är ett protokoll som beskriver hur datornamn formas samt hur omvandling mellan IP-adress till datornamn skall ske samt tvärtom. En IP -adress kan se ut som: och motsvarar då scooter.mdstud.chalmers.se. Även IP-adresser är unika för varje dator kopplad till. Är datorn en lokal hemmadator som inte är kopplad mot kan man sätta vilken adress man vill, men så fort den kopplas mot måste dess adress vara unik. Paket En mängd data. All trafik som går mellan datorer delas upp i lagom stora bitar att skicka kallade paket. Vad som är lagom stort beror på den underliggande fysiska tekniken som används för att koppla samman datorerna. Portar Du sitter hemma på din dator och skickar mail och surfar på webben, från din dator går då mängder med små paket som har destination en annan dator, men det anländer också massor av paket från andra datorer till din dator. Du besöker ju olika websidor, skickar mail till olika personer. Hur vet din dator var paketen skall någonstans. Hur skiljer den på ett paket som är ett mail jämnfört med ett paket som är en bit av en websida? Kort sagt varför skickar den inte mailet till din webläsare och websidan till din mailläsare? Svaret är portar. När två datorer skickar mail mellan varandra så använder de IP-adressen för att nå varandra men sedan används ytterliggare en siffra för att i själva datorn avgöra till vilket program den nyligen anlända datan skall skickas, mailläsaren eller webläsaren. Mail skickas vanligen med en standard kallad smtp (Simple mail transport protocol). På din dator

3 3 finns det en mailserver som lyssnar till en speciell port (brevlåda). Smtp har brevlådenummer 25. All mailtrafik som sker med smtp går alltså till destinationsadress IP:port som tex kan vara :25 medans webtrafik vanligen är av typen HTML som går till port 80. Skulle man lyckas med att adressera ett mail till port 80, vad händer då? Ingenting, mailet kommer att kastas eftersom det förväntas vara HTML data som kommer till port 80. Att köra program på andra datorer ssh (secure shell) Oftast är man inte ensam om att arbeta på en Unix/Linux dator, man är troligen den enda som fysiskt sitter placerad vid den men det betyder inte att andra inte kan arbeta på den. ssh är en programvara som tillåter att man sitter på en dator men kan logga in på en annan dator och köra program på den datorn som om man satt vid den fysiskt. Detta fungerar mellan Unix datorer men också mellan Unix - Windows datorer. Funktionliteten är dock begränsad mellan en Unix Windows koppling vad gäller typen av program man kan köra. Windows ritar inte upp fönster med samma metod som Unix gör därför måste man installera en tolk (tex Exceed) på sin Windows dator för att få den att förstå hur Unix fönster skall ritas upp om man vill kunna köra grafiska program på Unix maskinen vars fönster ritas upp på Windows maskinen. För att logga in och arbeta på en annan arbetsstation än den man sitter vid använder man alltså ssh lämpligen från ett xterm fönster: ssh henli@scooter.mdstud.chalmers.se henli är användarnamnet jag tror mig ha på datorn jag vill logga in på, och scooter.mdstud.chalmers.se är datorn. Alla kommandon som skrivs i det fönstret man ssh:ade i kommer nu belasta den dator man ssh:ade till. Kör man tex tunga matlab beräkningar i det xterm fönstret så kommer inte datorn man fysiskt sitter vid bli långsam utan en annan dator som någon annan sitter vid kommer istället bli seg som sirap. För att loggain från en Windows maskin hemma till skolan kan man installera Putty (kostnadsfritt) eller F-secure ssh. När detta är gjort är det bara att fylla i användarnamn, lösenord och lämplig dator att koppla upp sig mot på skolan (se remote-login servrar). Woila! Det är dock inte säkert att det fungerar att köra grafiska program såsom openoffice pga att windows inte förstår hur grafiken skall ritas upp. Det går dock att ordna genom att installera Exceed, som sätter sig mellan och tolkar om Unix metoden för att rita grafik till Windows metoden. Att kopiera filer mellan datorer Värt att kommentera här är att all överföring i exemplen nedan bygger på att man sitter på skolan och för över filer mellan skolans datorer eller att man sitter hemma och hämtar filer från skolan. Vill man kunna sitta på skolan och kopiera filer direkt till sin dator hemma då krävs det att man kör en filtjänst på sin dator hemma dvs att den agerar server för filöverföring.

4 4 Webarea Allra enklaste metoden för att kopiera filer mellan tex datorn hemma och skolans datorer är att använda sin webarea. Man kopierar helt enkelt sina filer till webarena och använder sedan sin webläsare hemma för att hämta hem dem genom att gå till sin websida och välja save.. as. Problemet med detta är att alla i hela världen kan komma åt filerna och att de transporteras över i klartext. Det vill säga är det en text man hämtar hem på det viset så kan man helt enkelt koppla in sig på ledningen den transporteras i och läsa den rakt av, nästan i alla fall. scp (secure copy) En lösning på problemet med webarea meotden är att använda scp. scp fungerar precis som kommandot cp till hur man använder det, men eftersom det rör sig om att kopiera filer och bibliotek mellan olika datorer måste man ange ett användarnamn samt ett datornamn som komplement till det man vill kopiera. S:et i scp står för secure, vilket betyder att allt som transporteras är krypterat och därmed oläsligt för den som lyssnar på trafiken i kabeln. Kopiera filen todo.txt som är placerad där jag står just nu i mitt hembibliotek t ill roten av hembiblioteket (~/)på kontot henrik som finns på systemet tekno.chalmers.se scp todo.txt henrik@gnu.tekno.chalmers.se:~/ Kopiera hela biblioteket privat (som finns i roten av mitt hembibliotek på kontot jag för närvarande är inloggad på) till kontot henrik (på datorsystemet tekno.chalmers.se), med placering i roten av det hembiblioteket (~/). scp r ~/privat henrik@tekno.chalmers.se:~/ Gör som ovan men kopiera biblioteket till ett annat redan existerande bibliotek hemligt på kontot henrik. scp r ~/privat henrik@tekno.chalmers.se:~/hemligt Hur gör man då för att kopiera från kontot henrik till det konto man för närvarande är inloggad på, utan att först använda ssh för att logga in på kontot henrik? Stöd för scp till Windows finns i programvaran putty samt F-secure ssh, men där använder man inte en kommandorad utan ett grafiskgränssnitt för att välja vad man vill kopiera. ftp (file transfer protocol) En ytterliggare metod för filöverföring som finns är ftp. ftp bygger på okrypterad filöverföring, vilket är något som håller på att försvinna sakta men säkert. ftp är i princip utrottat på skolan och ersatt med krypterade alternativ såsom scp. ftp fungerar som så att man anger en dator (server) att koppla upp sig mot, när man lyckats med det får man en kommandorad där man kan skriva kommandon på samma sätt som i Unix. Man kan tex lista filer med ls, hämta filer med get etc... Viktigt att tänka på är att välja överföringsmetoden vid filhämtning till binär (görs genom bin). Gör man inte det så finns det en viss risk att en mp3 låt inte alls låter som den borde låta eftersom den överfördes mellan systemen i tron att den var text, och sparades ned som text. På stora ftp sajter finns det oftast en anonym användare som vem som helst kan logga in som. Användarnamn och lösenord brukar vara anonymous respektive anonymous. Ett exempel på en session (uppkoppling):

5 5 /users/cs/henli >ftp ftp.sunet.se Connected to ftp.sunet.se. 220-#################################################################### 220-### Try accessing us on the World Wide Web! ### 220-### ### 220-### to browse... ### 220-### ### 220-### to search for filenames ### 220-### ### 220-### to freetext search ### 220-### ### 220-#################################################################### > Please login with user anonymous or ftp to access our archive <- 220 Name (ftp.sunet.se:henli): anonymous 331 Please specify the password. Password: 230 Login successful. Have fun. ftp> ls 150 Here comes the directory listing. README.access.methods README.compression README.locate README.rsync README.uploads bin dev etc ls-lr ls-lr.gz pub tpbupl usr ftp> cd usr 250 Directory successfully chang ed. ftp> ls 200 PORT command successful. Consider using PASV. 150 Here comes the directory listing. bin lib local platform share 226 Directory send OK. 34 bytes received in seconds (3.13 Kbytes/s) ftp> cd Directory successfully changed. ftp> ls 200 PORT command successful. Consider using PASV. 150 Here comes the directory listing. README.access.methods README.compression README.locate README.rsync README.uploads

6 6 bin dev etc ls-lr ls-lr.gz pub tpbupl usr 226 Directory send OK. 138 bytes received in seconds (15.74 Kbytes/s) ftp> pwd 257 "/" ftp> get README.locate 200 PORT command successful. Consider using PASV. 150 Opening BINARY mode data connection for README.locate (2339 bytes). 226 File send OK. local: README.locate remote: README.locate 2339 bytes received in seconds ( Kbytes/s) ftp> bin 200 Switching to Binary mode. ftp> quit 221 Goodbye. Mail Smtp, Imap, Pop, ssl? Som med allt annat vad gäller datorer så finns det en klient och en server. Mail servern är den dator som tar emot mail till användare på det lokala datorsystemet samt ser till att mail från lokala användare till användare av andra datorsystem i världen skickas vidare mot deras mailservrar. För att skicka (paketera den text man vill skicka) mail från en mailklient såsom pine, netscape, outlook express (Windows) används smtp. smtp (simple mail transfer protocol) är ett protokoll som specificerar vilken information som måste finnas för att ett mail skall kunna gå från en användare till en annan, och hur den informationen skall struktureras. Tex måste avsändande mailserver finnas, avsändarens mailadress likaså så att ett svar kan skickas tillbaka om användaren man försökte skicka mail till inte fanns. För att hämta och läsa mail med sin mailklient finns det diverse olika metoder. I Unix kan mail tex läggas direkt i en fil i ens hembibliotek och då lagras som ett vanligt text dokument. Alternativ så kan mailen lagras på mailservern, och därifrån måste sedan användaren själv hämta mailen. Detta görs oftast via protokoll såsom imap eller pop. Detta är två metoder för att hämta mail som har olika funktionalitet i sig. Pop (post office protocol) bygger på att man hämtar mailen från mailservern, dvs den laddas ner till den dator man sitter på när man läser mailen och spar as lokalt på den datorn. Om mailen skall raderas på mailservern eller inte när detta görs kan man oftast välja som en inställning i sin mailläsare. Nackdelen med denna metod är att när man hämtat mailen så ligger den lokalt på den dator man hämtade den till. Så hur gör man då om man byter dator och vill läsa ett gammalt mail? Ja, har man valt att radera mail när man hämtat dem så blir det väldigt krångligt att lyckas med att läsa det gamla mailet.

7 7 Imap ( Mail Application Protocol) är lösningen på detta. Här har man valt att låta mailen ligga kvar på servern om man inte specifikt vill kasta brevet, tex om det är något som inte berör en. När man läser mailet så hämtas alltså innehållet vartefter att man läser det och det sparas aldrig på datorn man läser mailen ifrån. Vilken metod som är lämpligast beror på tycke och smak, om man har möjlighet att välja det kan ju vara så att mailservern endast har stöd för imap. Problemet med både Imap och Pop är att det är okrypterade protokoll. Mailen går som ren text i kablarna, vilket är att jämföras med att skicka vanlig post utan att stoppa ner den i ett kuvert. För att råda bot på detta problem använder man ssl (secure socket layer) som är en metod att kryptera innehållet när det transporteras. ssl kan man endast använda om mailservern har stöd för det. Observera att smtp är för att skicka mail,. imap och pop för att läsa mail! Foldrar Foldrar kan liknas vid bibliotek (directories). De används för att skapa ordning bland mail. En folder som man alltid har är Inbox det är där alla nya mail hamnar. Oftast brukar det finnas en sent-mail också där kopior på alla mail man skickar hamnar. Sen är det upp till var och en att skapa fler foldrar om man känner att man behöver sortera upp sin mail. Till exempel så kanske man får mail som är privata samt mail som är jobb relaterade. En bra metod för att särskilja dessa åt när man en gång läst mailen är då att lägga dem i respektive folder. Webmail Allra enklaste sättet att läsa sin mail på på Chalmers är att använda webmail. På det viset kan man läsa sin mail var man än är i världen genom att helt enkelt gå till en specifik URL (se nedan under bra länkar). Man navigerar och hanterar sin mail genom att klicka på de klickbara länkarna.

8 8

9 9 Netscape/Mozilla Netscape är en grafisk mailläsare.man startar netscape via kommandoraden: netscape, eller via en meny. Mozilla startas via mozilla eller via en meny. Det första man måste göra för att få den att fungera som mailklient är att ställa in konto, mailserver samt protokoll som skall användas för att hämta/skicka mail med. Detta gör man genom att: 1. I Window-menyn välja Mail & Newsgroup 2. Edit menyn välja Mail & Newsgroup account settings 3. Add Account, låt Account vara ifyllt som val, fyll därefter i uppgifterna som det frågas efter, din epostadress, om du vill använda imap eller pop (imap rekommenderas), server för att skicka mail, användarnamn på den servern, vad du vill ha för namn på det kontot när det visas i Netscape/mozilla. 4. Tyvärr fungerar det dock inte att hämta mail med endast de uppgifterna ifyllda. Man måste fylla i mer uppgifter, informationen skall ju krypteras! I inställningsfönstret för Mail & Newsgroups tag dig till kontot du nyligen skapat och välj Server Settings. Klicka i Use secure connection. Gå sedan till Outgoing Server och klicka även där i Always för SSL.

10 10

11 11

12 12 5. Klart! Bara att maila! Pine Pine är en textbaserad mailläsare som kan startas via kommandoraden genom att man skriver: pine.

13 13 För att hantera pine använder man piltangenterna samt olika bokstäver för olika funktioner (tex Q för quit). För att skriva ett mail väljer man Compose. Brevet skickar man genom att trycka Ctrl-X För att ställa in pine att använda tex imap över ssl mot en mailserver så måste man editera pine:s konfigurationsfil.~/pinerc. Läs på pine:s hemsida.

14 14 Outlook Express Fungerar på samma sätt som med Netscape/Mozilla. Gäller bara att hitta menyern för att göra inställningarna. News Nyhetsgrupper är diskussionsforum för alla möjliga och omöjliga ämnen. Grupperna är ofta globala men det finns även lokala grupper. Nyheter liknar till mångt och mycket mail förutom att alla diskussioner sparas på en nyhetsserver någonstans i världen och inte på ens egna konto/dator. Man kopplar alltså upp sig mot en nyhetsserver och får tillgång till att läsa de diskussionsgrupper som finns tillgängliga via den servern. Man får ofta även tillgång till att posta i grupperna, dvs ge svar på frågor som människor har ställt. Det kan ibland regleras vem som får posta dock. Chalmers driver sin egen nyhetsserver, med lokala grupper men har även importerat globala grupper. För att läsa nyheter måste man alltså använda en nyhetsläsare. Ett exempel på en sådan är knews. Knews in action När man postar nya meddelanden och för den delen följer upp på meddelanden finns det regler att följa. Följer man inte dem kommer många personer att bli otrevliga. När man till exempel utnyttjar chalmers egna nyhetsgrupper gäller det att veta vart man skall posta sina meddelanden, om man vill få dem lästa och om man vill slippa klagomål från studievägledare, driftspersonal, äldre studenter. Försök därför följa följande rekommendation:

15 15 Teknisk Fysik/GU-Fysik cth.dd.test - För testmeddelanden. Ypperligt ställe att leka i under datorintron! cth.dd.info - En modererad grupp. Här meddelas viktiga saker från studievägledningen och datordriften. Bör läsas minst en gång per vecka. cth.dd.general - Allt som inte passar någonannanstans, tex köp och sälj. cth.dd.brus - Allmänt skitsnack. Kan ta en ganska otrevlig ton, men den som ger sig in i leken får leken tåla. cth.dd.f[1-4] - Grupper som rör specifika saker för en speciell årskurs. En årskurs definieras av studenterna som går i den, inte antagninsåret. cth.dd.f1.fysprinciper - Kursen fysikaliska principer. cth.dd.linux för linux fantaster Elektroteknik/Datorteknik/IT-linjen Samma som för Teknisk Fysik men byt ut dd mot dtek, etek respektive itstud. Datavetenskap/Matematik/Bioinformatik Samma som för Teknisk Fysik/GU-Fysik men byt ut dd mot mdstud. Årskursgrupperna saknas och meddelanden från systemansvariga kommer i cth.md.sys. Maskinteknik/Automatiseringsteknik Finns inga grupper för automatiseringsteknik, för mtek endast brus och general vilka nås genom att byta dd ovan mot mtek. Remote login servrar Teknisk Fysik/GU-Fysik Vilken klient som helst. Till exempel anarion.dd.chalmers.se, folcwine.dd.chalmers.se, surion.dd.chalmers.se... När ni loggar in på en av dessa datorer så delar ni den med den som sitter vid datorn fysiskt eftersom det är en dator i den datorsal. Försök att inte belasta maskinen så hårt att den andra personen inte kan arbeta. Det skapar bara bekymmer. Välj istället en annan dator om ni måste göra tunga saker som ordbehandling och matematiska beräkningar.

16 16 Maskinteknik/Automatiseringsteknik Vilken klient som helst. När ni loggar in på en av dessa datorer så delar ni den med den som sitter vid datorn fysiskt eftersom det är en dator i den datorsal. Försök att inte belasta maskinen så hårt att den andra personen inte kan arbeta. Det skapar bara bekymmer. Välj istället en annan dator om ni måste göra tunga saker som ordbehandling och matematiska beräkningar. Elektroteknik/Datorteknik/IT-linjen Se Datavetenskap/Matematik/Bioinformatik Se Netiquette När man använder mail, news och nätet finns det en del regler att följa för att alla skall trivas och må bra. Man bör åtminstone följa följande tips och råd: Nyhetsgrupper (News) Korsposta inte! Posta meddelandet i en grupp. Formatera texten så att den är snygg och läsbar. Håll det kort och koncist. Rader skall inte överstiga 80 tecken, då ser det inte snyggt ut i alla nyhetsläs are tecken är att rekommendera då det kan vara någon som följer upp ett meddelande och "quotar" din text. Var observant om du använder en nyhetsläsare under windows de har en tendens att kunna sabotera texten så den blir oläsbar. För tips om newsklienter som fungerar enligt standarder etc kolla in GNKSA (adress under länkar). Epost ( ) Spamma inte! Skicka inte meddelanden som är ointressanta för andra till mailinglistor, skicka direkt till berörd part. Svara aldrig på spam med "Reply-to-all". Svara till "Reply-to-adress" om en sådan är angiven. Inte någon annan adress. Undvik att blanda versaler och gemener. Följ svenska språkets språkregler, eller engelska om det nu är på engelska du skriver och så vidare. Var kortfattad, saklig och korrekt i breven. Undvik att maila "känslomässiga" mail, dessa misstolkas till 99% av mottagaren. Svara aldrig på spam av typen "win $1000", "penis enlargement", även om det i brevet står "för att plockas bort från vår lista maila...". Enda effekten det får är att avsändaren ser att

17 17 epostadressen de skickade till är aktiv. Du får snart mer. Det finns idag inte något bra sätt att skydda sig mot sådana här brev, mer än att vara restriktiv med var man sprider sin epostadress. Svara på brev i svarsordningen, ge inte ditt svar i toppen av brevet utan där det verkligen hör hemma i brevet. Under det som skall besvaras. Klipp bort onödigt material Läs också följande websidor Netiquette, Emily Postnews, The seven dont's of USENET, GNKSA. Det är värt mödan att göra det, om man inte vill skaffa ovänner! Mailserver Datavetenskap/Matematik/Bioinformatik helios.medic.chalmers.se Datorteknik/Elektroteknik/IT-linjen URL: mail.medic.chalmers.se Maskinteknik/Automatiseringsteknik URL: mail.medic.chalmers.se Teknisk Fysik/GU-Fysik med kommentar snart URL: mail.medic.chalmers.se, information kommer från lokala driftsorganisationen. Relevanta länkar (fler på kurshemsidan) Pines hemsida ( Netiquette ( Emily Postnews ( The seven dont's of USENET ( GNKSA ( F-secure ( Hjälp med mailen/webmail: mail.medic.chalmers.se

18 18