Undervisningsprogram i Teoretisk filosofi Höstterminen 2017

Transkript

1 Undervisningsprogram i Teoretisk filosofi Höstterminen 2017 Studentkonto, Registrering, Introduktion, Expedition och Studievägledning, Undervisning, Skrivningar, Seminarier, Filosofiska föreningen Kursfordringar Teoretisk filosofi A Teoretisk filosofi B Teoretisk filosofi C Schema över kursutbudet höstterminen 2017 Kursbeskrivningar Kurser som ingår i Teoretisk filosofi A Kritiskt tänkande Kunskapsteori Verklighetens natur: en introduktion till metafysik Känslornas filosofi Rummets och tidens filosofi B-kurser Logik Inledning till vetenskapsteori Medvetndefilosofi Språkfilosofi Wittgenstein: Filosofiska undersökningar C- och masterkurserkurser Generics Philosophy of Law The Meaningfulness of Metaphysics Integrity Testimony Doktorandkurser Parliamentarism Lärarlista Filosofiska institutionen

2 Välkommen till studier vid Filosofiska institutionen Studentkonto Som student vid Uppsala universitet behöver du ett studentkonto. Du kan då bl.a. registrera dig på kurser, anmäla dig till skrivningar och kontrollera studieresultat. Du får också en egen e-postadress, tillgång till universitetets fasta och trådlösa nät, du kan lägga upp en egen hemsida, leta och beställa böcker hos universitetsbiblioteket och mycket mer. Kontot är gratis. Läs mer om hur man skaffar Studentkonto här. Registrering För att börja studera måste du registrera dig. Detta gör du på Studentportalen, för kurser som startar vecka 35 senast 22 augusti 2017 och för kurser som startar senare senast 5 september Se instruktioner på antagningsbeskedet. Har du inte tillgång till internet, kan du kontakta expeditionen på telefon Vänligen var noga med att registrera dig i tid, annars kan ni förlora er plats. Avhopp De som av olika skäl inte avser påbörja de studier de blivit antagna till bör snabbast möjligt, inte minst för att ge reserverna en chans, meddela detta till institutionen. Du gör det enklast genom att skicka ett e brev till kursadministratör Paulina Hansen paulina.hansen@filosofi.uu.se Introduktion Måndagen den 28 augusti har vi en informationsträff för alla nya studenter. Ihresalen, Engelska parken, hus 21 (Eng/ ) kl. 10:15. Expedition och studievägledning Vi finns på plan 2 i hus 2 i Engelska Parken. Gå till huvudentrén och följ skyltarna. Kursadministrationen sköts av Paulina Hansen, Studievägledning sköts av studierektor Rysiek Sliwinski, Man kan även nå oss per fax ( ) eller per e post (paulina.hansen@filosofi.uu.se resp rysiek.sliwinski@filosofi.uu.se ). Se även vår hemsida Undervisning Undervisningen består av föreläsningar och seminarier. Möjligheten att klara av de olika kurserna minskar avsevärt om man inte följer den. Därför rekommenderar vi starkt alla studenter att delta i så mycket undervisning som möjligt. Observera att deltagandet i seminarierna är obligatoriskt 2

3 Skrivningar Skrivningarna äger rum inom en vecka efter respektive momentets slut. En andra chans (omskrivning) ges också. Du måste anmäla dig till skrivningar via Studentportalen. Du kan se dina resultat på din hemsida på studentportalen. Seminarier Studerande som är intresserade är även välkomna att delta i de högre seminarierna i praktisk och teoretisk filosofi samt i de övriga seminarierna. Filosofiska föreningen Filosofiska föreningen sammanträder minst fyra gånger per termin. Alla, även icke medlemmar, är välkomna till sammanträdena. Dessa inleds med ett föredrag. Efter föredragen anordnas en sexa, i vilken alla är välkomna att delta. Bli medlem i föreningen under ett läsår genom att betala in (endast) 50 kronor på postgiro , så får du personliga kallelser till sammanträdena hem i brevlådan. 3

4 Kursfordringar Ni som denna termin läser Teoretisk filosofi A ska läsa följande moment: Kritiskt tänkande 7,5 hp. Kunskapsteori 7,5 hp Verklighetens natur: en introduktion till metafysik 7,5 hp Känslornas filosofi 7,5 hp eller Rummets och tidens filosofi 7,5 hp Undervisning på varje moment består av föreläsningar och gruppseminarier. Seminarierna är obligatoriska. Ni som denna termin läser Teoretisk filosofi B ska läsa följande fem moment: Logik 6 hp Inledning till vetenskapsteori 6 hp Medvetandefilosofi 6 hp Språkfilosofi 6 hp Wittgenstein Filosofiska undersökningar 6 hp Ni som denna termin läser Teoretisk filosofi C skall läsa följande moment: C uppsats, 15 hp Observera att närvaro i C & magister seminarierna (CM seminarierna) är obligatorisk. Första sammankomst äger rum vecka tisdagen den 29 augusti kl i Eng Valfri kurs 1, 7,5 hp Se utbudet på nästa sida. Valfri kurs 2, 5 poäng 7,5 hp Se utbudet på nästa sida. 4

5 KURSUTBUD I TEORETISK FILOSOFI HÖSTTERMINEN 2017 Kritiskt tänkande TEORETISK FILOSOFI A, DAGTID Kunskapsteori Verklighetens natur Känslornas filosofi Jens Johansson Marcel Quarfood Olle Risberg Kasper Kristensen Rummets och tidens filosofi Lars-Göran Johansson Logik Inledning till vetenskapsteori TEORETISK FILOSOFI B Medvetandefilosofi Språkfilosofi Wittgenstein Filosofiska undersökningar Rysiek Sliwinski Sebastian Lutz Jessica Pepp Jonathan Shaheen Ellinor Hållén och Gisela Bengtsson Generics KURSER PÅ C- OCH MASTERNIVÅ The Meaningfulness of Metaphysics Integrity Testimony Katharina Felka Philosophy of Law Jonathan Shaheen Amber Carpenter Andreas Stokke Patricia Mindus Parliamentarism DOKTORANDKURSER dessa kurser är även öppna för masterstudenter Nicola Lupo CM seminariet i teoretisk filosofi Pauliina Remes Högre seminariet i teoretisk filosofi Matti Eklund Högre seminariet i kultur- och språkfilosofi Sharon Rider CM seminariet i filosofins historia Pauliina Remes och Tomas Ekenberg 5

6 TEORETISK FILOSOFI A Kritiskt tänkande KURSBESKRIVNINGAR Lärare: Jens Johansson, Magnus Jedenheim Edling, Olle Risberg Kurslitteratur o Bowell, Tracy & Kemp, Gary, Critical Thinking: A Concise Guide, 4th edition, Routledge, o 6

7 Kunskapsteori Lärare: Marcel Quarfood Kurslitteratur o Johansson, Lars-Göran och Tomas Ekenberg, George Masterton, Pauliina Remes, Kunskapsteori: en introduktion till vetande, berättigande och sanning, Studentlitteratur,

8 Verklighetens natur: en introduktion till metafysik Lärare: Olle Risberg Kurslitteratur: Earl Conee & Theodore Sider, Riddles of Existence, Oxford University Press,

9 Känslornas filosofi Lärare: Kasper Kristensen Rummets och tidens filosofi Lärare: Lars-Göran Johansson Kurslitteratur: Barry Francis Daiton, Time and Space, McGill-Queen's University Press, Ett par seminarier kan tillkomma. 9

10 TEORETISK FILOSOFI B Logik Lärare: Rysiek Sliwinski Seminarieledare: Nemi Pelgrom Kurslitteratur o DAG PRAWITZ: ABC i symbolisk logik, Thales, Stockholm, Vad är det som gör vissa resonemang följdriktiga, och andra felaktiga? Går det att uppställa regler och metoder för korrekt tänkande, och hur skulle dessa i så fall se ut? Vad betyder egentligen ord som eller, inte, alla? En viss förtrogenhet med sådana frågeställningar, och med de formella språk som används för att studera dem, är en förutsättning för förståelsen av mycket av de senaste hundra årens filosofi. Kursen behandlar klassisk sats och predikatlogik ur bevisteoretisk och semantisk synvinkel. Undervisningen består dels av föreläsningar, dels av praktiska övningar. 10

11 Tentamen onsdag 27 september kl i Eng Inledning till vetenskapsteori Lärare: Sebastian Lutz Kurslitteratur: Johansson, Lars-Göran: Introduktion till vetenskapsteorin, Thales, Innehåll: Om begreppet kunskap; veta att- och veta hur-kunskap. Argument kring olika former av relativism Om vetenskap; vetenskapens utveckling i västerlandet. Jämförelse med andra kulturer. Vetenskap kontra pseudovetenskap Hypotetisk-Deduktiv Metod. Hjälp-hypoteser, ad hoc-hypoteser Data och observationer, observationssatser, fakta, observationers teoriberoende Orsaker och korrelationer Vetenskapliga förklaringar Tolkning, mening förståelse, intentionalitet. Kvalitativa och kvantitativa metoder likheter och skillnader Teorier om vetenskapens utveckling; induktivism, falsifikationism, forskningsprogram, vetenskapliga revolutioner. termer, generella termer Övningar i predikatlogisk formalisering Medvetandefilosofi Lärare: Jessica Pepp Kurslitteratur: o Kim, Jaegwon, Philosophy of Mind, Third edition, Westview Press,

12 Språkfilosofi Lärare: Jonathan Shaheen Kurslitteratur: o Martinich A.P. and Sosa, David, The Philosophy of Language, Sixth Edition, Oxford University Press, Wittgenstein Filosofiska undersökningar Lärare: Elinor Hållén och Gisela Bengtsson Kurslitteratur o Wittgenstein, Ludvig, Filosofiska undersökningar, Thales Wittgenstein vände tillbaka till filosofin 1929, efter att bl.a. samtal med matematikern Frank Ramsey och medlemmar av Wienkretsen fick honom att inse att det återstod filosofiska uppgifter även efter att arbetet med Tractatus Logico- 12

13 Philosophicus (1921) var avslutat. Efterhand mynnade det återupptagna arbetet ut i Filosofiska Undersökningar (1953). Det postumt publicerade verket har haft avgörande betydelse för filosofins utveckling i modern tid. En läsare möter här en komplex dialektik och en särpräglad tillnärmning till filosofiska frågor. Kursens mål är att belysa centrala teman som undersöks i Filosofiska Undersökningar samt metoder Wittgenstein använder sig av för att närma sig frågor som: vad kännetecknar filosofiska problem, vad menar vi när vi talar om ords mening, vad vill det säga att följa en regel? Kursen omfattar föreläsningar samt seminarier där centrala bidrag till sekundärlitteraturen om Filosofiska Undersökningar diskuteras. VALFRIA KURSER PÅ C- OCH MASTERNIVÅ Generics Lärare: Katharina Felka Generic statements such as Tigers are striped, Children like ice cream or Sailors love the sea are much debated in the recent literature. For, on the one hand, they have proven to be quite difficult to analyse. They neither seem to have the same truth conditions as universal statements such as All tigers are striped nor as other explicit quantified statements as e.g. Most tigers are striped for they do not only allow exceptions but can even be true if most of the members of the relevant kind do not have the property attributed to them. For instance, Mosquitoes carry the West Nil Virus is arguably true, even though most mosquitoes do not carry any virus at all. For this reason it is quite unclear what kind of generalisation generic statements express. Second, generic statements are interesting not only because the question of their correct linguistic analysis is not settled. As extensively argued for in the recent literature, generic statements such as Blacks are dangerous, Boys don t cry or A woman puts family before career play an important role in the constitution of social reality as well as in establishing sometimes problematic and potentially discrimi- 13

14 nating norms. Literature: In this course we will discuss papers concerned with the semantics and pragmatics of generic statements as well as their application for social philosophy and other areas of philosophy. More particularly, we are going to read the following papers, amongst others: Leslie, Sarah-Jane (2012): Generics. In Gillian Russell, Delia Fara (Eds.): Routledge Handbook of Philosophy of Language: Routledge, Nickel, Bernhard (2008): Generics and the ways of normality. Linguistics and Philosophy 31 (6), pp DOI: /s Liebesman, David (2010): Simple Generics. In Noûs, DOI: /j x. Sterken, Rachel Katharine (2015): Generics, Content and Cognitive Bias. In Analytic Philosophy, DOI: /phib Leslie, S.-J. (2014): Carving up the Social World with Generics. In J. M. Knobe and T. Lombrozo (Eds.): Oxford Studies in Experimental Philosophy. Oxford: Oxford University Press. Haslanger, S. (2011): Ideology, Generics, and Common Ground. In C. Witt (Ed.): Feminist Metaphysics. Dordrecht: Springer Netherlands, pp Saul, J. (ms): Generics Don t Essentialise People; People Essentialise People! Background literature: The Stanford Encyclopedia entry Generic generalizations provides a good overview of the debate and recommended advance reading ( - BeyoLangPhilApplGene). Requirements: class participation and weekly submission of answers to text questions 3500 words essay (5000 words essay for PhD students) on a topic that must be approved by the teacher 14

15 Philosophy of Law Lärare: Patricia Mindus, Guilherme Marques Pedro, Sebastian Andres Reyes Molina, Tommaso Braida och Elena Prats. Kurslitteratur: o Wacks, Raymond, Understanding Jurisprudence. An Introduction to Legal Theory, Oxford University Press o Freeman, Michael, Lloyd s Introduction to Jurisprudence, Sweet & Maxwell, London 2011 (8th ed.) See also info at Studentportalen (home page for the course) The Meaningfulness of Metaphysics: From Positivism to Grounding Lärare: Jonathan Shaheen This course will survey the evolution of views about the meaningfulness of metaphysics from the early 20th century to today. Noteworthy episodes include the rejection of metaphysics as meaningless by the logical positivists; the rehabilitation of metaphysics by Quine and then, as the science of the possible, Lewis; 15

16 and the ongoing debate about the intelligibility of grounding in post-modal metaphysics. Testimony Teacher Andreas Stokke Most of what we know, we know because someone told us so. Large parts of our knowledge of the world, of other people, even of ourselves, is based on information we have received from the testimony of others. Yet as widespread as this reliance on testimony is, it seems just as fragile. Given the impossibility of constantly policing the truthfulness and accuracy of our sources, we are forced to take on trust most of the testimony we receive from others. This doubleness is a central part of the philosophical interest in testimony, in particular, the epistemology of testimony. At the same time, the fact that we rely fundamentally on others has crucial ethical implications for what we do when we tell others things, and what can be done to us by how things are told to us. Particular ethical and political issues arise when someone s testimony is given less credibility than it should due to irrelevant prejudices about the speaker. This course will revolve around these, and surrounding, issues concerning testimony by focusing on topics like the status of testimony among other sources of knowledge, the basis of our justification for believing what others tell us, to what extent testimony is a mechanism for transmitting knowledge between agents, what kind of a breech of trust is involved in lying or insincere testimony, and what kind of injustice is involved in disregarding what someone says due to prejudices about who they are or the group to which they belong. The course is directed primarily at advanced students, at advanced MA level and PhD level. A high level of student participation in discussions is expected. 16

17 The course will be conducted in English. Examination The exam for the course will be a paper on a freely chosen topic related to those of the course. Exam papers can be written in English, Swedish, Norwegian or Danish. Sessions and Readings The plan for the sessions with required readings is as follows: Session 1. Introduction and Course Overview Audi, R. (2002) The Sources of Knowledge in P. Moser (ed.), The Oxford Handbook of Epistemology Lackey, J. (2008) Learning From Words, Oxford University Press, ch. 1 Sessions 2 & 3. Reductionism vs. Non-Reductionism about Testimony Faulkner, P. (2007) On Telling and Trusting, Mind 116(464): Lackey (2008, ch. 5) Sessions 4 & 5. Transmission of Knowledge and Unknowing Testifiers Graham, P. (2006) Can Testimony Generate Knowledge?, Philosophica 78: Lackey (2008, ch. 2) Sessions 6 & 7. Sincere and Insincere Testifiers Faulkner, P. (2007) What is Wrong with Lying?, Philosophy and Phenomenological Research 75(3): Stokke, A. Fabrication and Testimony forthcoming, available at yfinal.pdf Sessions 8 & 9. Testimonial Injustice Fricker, M. (2007) Epistemic Injustice, Oxford University Press, ch Luzzi, F. (2016) "Testimonial Injustice without Credibility Deficit (or Excess), Thought 5: Session 10. Revision/Summary TBA All the course materials are available electronically through ub.uu.se. Secondary Readings Adler, J. Epistemological Problems of Testimony, Stanford Encyclopedia of Philosophy, 17

18 Coady, C.A.J. (1992) Testimony: A Philosophical Study, Oxford University Press Code, L. (2008) Review of Fricker (2007), Notre Dame Philosophical Reviews: Davis, E. (2016) "Typecasts, Tokens, and Spokespersons: ACase for Credibility Excess as TestimonialInjustice Hypatia 31(3): Faulkner, P. (2009) Review of Lackey (2008), Mind 118(470): 479, Fricker, E. (1995) Critical notice of Coady (1992), Mind 104(414): Green, C.R. Epistemology of Testimony, Internet Encyclopedia of Philosophy, Lackey, J. & Sosa, E. (2006) (eds.) The Epistemology of Testimony, Clarendon Press Maitra, I. (2010) Critical notice of Fricker (2007), Philosophical Books 51(4): McKinnon, R. (2016) Epistemic Injustice, Philosophy Compass 11(8): Other Resources Kagan, S. How to Write a Philosophy Paper, available at Philosophy TV dialogue between Alvin Goldman and Jennifer Lackey on Social Epistemology: Pryor, J. Philosophical Terms and Metods, Pryor, J. How To Read a Philosophy Paper, Pryor, J. Guidelines on Writing a Philosophy Paper, 18

19 Integrity Lärare: Amber Carpenter Knowing may not be the good, but apparently it makes us good. Quite possibly knowledge is virtue, or else displaces any need to talk of virtue in the usual way. These outrageous Platonic claims seem indefensible. This course will seek the best possible defence, and in the course of that deepen our understanding of who we are and the importance of reality and integrity in ethical formation. We will first examine Plato s epistemology, which might be described as recommending we be autologos rather than auto-nomos. We become auto-logos by appreciating the robust standards of complete knowledge as having ultimate authority in our cognitive lives, and therefore in our estimation of the importance, salience, meaning and desirability of whatever perception of the world presents to us. Granting it this authority integrates our cognitive lives, and also our experience as sensate creatures with respect to a reality that is not determined by us. That is to say, aiming at accountability is a practice in integrating ourselves; aiming at comprehensive accountability integrates us comprehensively. A different account of knowledge one for instance that distinguishes, as Aristotle does, between theoretical and practical knowledge could not be expected to have the like effect on us; and similarly, restricting the relevant bit of reality to a predefined conception of the human (as at least neo-aristotelian naturalists do) would not promise the fundamental reorienting that Plato s knowledge-seeking does. We will close by considering the expected or promised effect on character of a non-naturalist ethics, such as the Indian Buddhist one, which grants a Platonic sort of priority to knowing impersonal reality, but does not suppose the reality to be known is itself intelligible nor that knowing consists in accoutability. 19

20 DOKTORANDKURSER (öppna även för masterstudenter) Parliamentarism Lärare: Nicola Lupo The course will combine some of the theories regarding Parliaments and Parliamentarism (first part) with some of the current practices of representative democracy (second part). Especially in the second part, the focus will be on the Parliaments of the European Union and its Member States. The two parts are strictly intertwined: the class (in the morning) is devoted to the analysis of the readings, while the seminar (in the same afternoon) is dedicated to some legal texts, often in a comparative perspective. The methodologies of the course are multiple: readings of Legal Theory, Constitutional Law, Political Science and Political Philosophy are proposed to the students and the seminars follow mainly a Comparative Constitutional Law methodology (also with attention to parliamentary practice, whenever possible). The course is reserved for PhD candidates and masters students. To register, please contact Rysiek Sliwinski: tel. 018/ Rysiek.Sliwinski@filosofi.uu.se 20

21 Filosofiska Institutionen, Uppsala universitet Postadress: Box 627, Uppsala Besöksadress: Engelska parken, Humanistiskt centrum, Thunbergsvägen 3 H, hus 2. Hemsida Prefekt Matti Eklund <matti.eklund@filosofi.uu.se> Programansvarig KOSA Andrew Reisner <andrew.reisner@filosofi.uu.se> Studierektor grundutbildning Rysiek Sliwinski <rysiek.sliwinski@filosofi.uu.se> Studierektor forskarutbildning Elisabeth Schellekens Dammann <elisabeth.schellekens@filosofi.uu.se> Kursadministratör Paulina Hansen <paulina.hansen@filosofi.uu.se> Lärare vid Filosofiska institutionen höstterminen 2017 ALGANDER, Per <per.algander@filosofi.uu.se> ANDERSSON, Emil <emil.andersson@filosofi.uu.se> BENGTSSON, Gisela <gisela.bengtsson@filosofi.uu.se> BERNDT RASMUSSEN, Katharina <katharina.rasmussen@filosofi.uu.se> BRAIDA, Tommaso <tommaso.braida@filosofi.uu.se> CARLSON, Erik <erik.carlson@filosofi.uu.se> CARPENTER, Amber, gästlärare DAMMANN, Guy <guy.dammann@musik.uu.se> EKENBERG, Tomas <tomas.ekenberg@filosofi.uu.se> EKLUND, Matti <matti.eklund@filosofi.uu.se> ENTZENBERG, Claes <claes.entzenberg@estetik.uu.se> FELKA, Katharina, <katharina.felka@filosofi.uu.se> FORSBERG, Maria, <maria.forsberg@filosofi.uu.se> FRANZÉN, Nils, <nils.franzen@filosofi.uu.se> HÅLLÉN, Elinor, <elinor.hallen@filosofi.uu.se> JEDENHEIM EDLING, Magnus <magnus.jedenheim@filosofi.uu.se > JOHANSSON, Jens <jens.johansson@filosofi.uu.se > JOHANSSON, Lars-Göran <lars goran.johansson@filosofi.uu.se > KRISTENSEN, Kasper <kasper.kristensen@filosofi.uu.se > LIVINGSTON, Paisley, gästlärare LUPO, Nicola, gästlärare LUTZ, Sebastian <sebastian.lutz@filosofi.uu.se> MARQUES PEDRO, Guilherme <guilhermemarquespedro@filosofi.uu.se> 21

22 MINDUS, Patricia > QUARFOOD, Marcel PEPP, Jessica PRATS, Elena REISNER, Andrew REMES, Pauliina REYES, Sebastian RIDER, Sharon RISBERG, Olle ROSENQVIST, Simon SCHELLEKENS DAMMANN, Elisabeth SHAHEEN, Jonathan SLIWINSKI, Rysiek STOKKE, Andreas SVEDBERG, Maria TERSMAN, Folke WALLBANK, Rebecca WIKBLOM, Andreas 22