LUNDS KOMMUN PROTOKOLL 1(9)

Transkript

1 LUNDS KOMMUN PROTOKOLL 1(9) Tid: Klockan Plats: HSO, Annegården, Lund Omfattning: Närvarande: Almén Mai HSO Andersson Jan-Eric Byggnadsnämnden Andersson Kenth Barn- och skolnämnd Öster Bengtsson Bengt SRF Lundabygden Bergwall Lars LKF, adjungerad Boije Kjell Byggnadsnämnden Bolding Nilla HSO Dabagh Sirwan Utbildningsnämnden Ekensteen Vilhelm HSO Fast Ann-Christin SRF Lundabygden Flodin Matilda Barn- och skolnämnd Lunds stad Gunnlaugsdóttir Helena HSO Helmius Agneta Barn- och skolnämnd Lunds stad Johannesson Christer HSO Johansson Jan-Erik Stadsbyggnadskontoret Järbel Torell Gunilla HSO Klette Tove Kommunstyrelsen, ordförande Krantz Oskar Tekniska nämnden Lager John Vård- och omsorgsnämnden Larsdotter Maria HSO Lundgren Rasmus Utbildningsnämnden Molnar Helen Lundabygdens Dövas Förening Olsson Eva Vård- och omsorgsnämnden Olsson Jeanette Kommunstyrelsen Paulsson Therese Handikappsekreterare, sekreterare Persson Jeanette HSO Ryltenius-Holmberg Gun-Britt HSO Quensel Maria HSO Schlyter Ann Tekniska nämnden Selander Ann-Christine HSO Stensson Martin Socialnämnden Swahn Birger Kultur- och fritidsnämnden Wallin Marianne Socialnämnden

2 LUNDS KOMMUN PROTOKOLL 2(9) Övriga närvarande: Dahlgren Malin Utbildningsförvaltningen Polvall Åsa Barn- och skolförv. Lunds stad Richmond Anita Barn- och skolförv. Lunds stad Röjås Anna Utbildningsförvaltningen Anmält förhinder: Nordbeck Carolina Barn- och skolnämnd Öster Ponsler Inger Kultur- och fritidsnämnden 71 Mötets öppnande hälsar alla välkomna, särskilt välkomnande till Rasmus Lundgren som är ny representant för utbildningsnämnden, och förklarar sammanträdet öppnat. 72 Upprop av närvarande Samtliga närvarande presenterar sig. Sekreteraren talar om vem som har förhinder. 73 Val av justerare samt ersättare Handikapprådet beslutar: att utse Bengt Bengtsson, SRF Lundabygden, till justerare och Kjell Boije, byggnadsnämnden, som ersättare. 74 Godkännande av dagordning Handikapprådet beslutar: att under 81 Övrigt lägga till följande punkter: utbildning av kommunens tjänstemän i LSS-frågor, reflektion ledsagar- och avlösarservice, varseblivning vid dörrklockor, samt att i övrigt fastställa den föreslagna dagordningen. 75 Frågor föregående mötesprotokoll Inga frågor.

3 LUNDS KOMMUN PROTOKOLL 3(9) 76 Ansvarsförhållanden skolan Anna Röjås, administrativ chef på utbildningsförvaltningen, Åsa Polvall, barn- och skolförvaltning Lunds stad, Anita Richmond, hörselteam barn- och skolförvaltning Lunds stad samt Malin Dahlgren, biträdande rektor på Polhemskolan är inbjudna för att informera om ansvarsförhållanden i skolan. Anna Röjås redogör för att vad gäller anpassning av skolornas lokaler står Lundafastigheter för det. Rektor ansvarar för att så fort man vet att en anpassning behöver göras kontakta Lundafastigheter. Anpassningar görs alltid när behov finns. Malin Dahlgren betonar att skolan har ett väldigt stort ansvar att skapa goda förutsättningar för alla elever att kunna gå i skolan. I hennes verksamheter och därmed på gymnasiet förbereder man skolstart för personer med någon form av funktionsnedsättning genom att man träffas och går igenom med eleven vad som krävs för en bra skolgång. Ann-Christin Fast, SRF Lundabygden, lyfter fram att barn och unga med synnedsättningar är en liten grupp och att Region Skånes insatser är viktiga eftersom man får tekniska hjälpmedel från dem. I något fall har det visat sig innebära stora svårigheter att få datorutrustningen i tid så att eleven kan delta i utbildningen. Eftersom det är så få elever som har dessa problem innebär det också att erfarenheten på skolorna är begränsad. Dessutom är det tre nämnder i Lund som har ansvar för skolorna vilket även det riskerar att försvåra överföringen av erfarenheter. Ett förslag är att det till exempel kunde finnas en hemsida där rektorer kunde hitta information om hur man ska gå tillväga när man får en elev med funktionsnedsättning. Frågan är också hur kommunen gemensamt kan trycka på Region Skåne att man måste prioritera barn och unga med synnedsättningar så att de får sina nödvändiga hjälpmedel i tid. Även specialpedagogiska skolmyndigheten, SPSM, är viktiga i sammanhanget och man är beroende av att rektorerna har kunskap om detta. Åsa Polvall svarar att Lunds skolors resurscentrum, LSR, har en person anställd som ska stödja skolorna i just detta. LSR har även till uppgift att sprida information och kunskap om detta i kommunen. På LSR har man även nätverk och fortbildningar inom olika områden där man som rektor och pedagog kan få information om vilka skolor som befinner sig i liknande situationer. Dessutom finns skoldatateket som är ett stöd för personalen i skolan att hitta såväl anpassade läromedel som kommunikationsmedel. Anita Richmond förklarar att det finns klarar rutiner för rektorer vad man ska göra när man får en elev med hörselnedsättning och likadana är på väg att tas fram avseende elever med synnedsättning. Samarbete med SPSM pågår hela tiden och vad gäller hörselnedsättningar träffas kommunen och SPSM cirka en gång i månaden. Man har även kontinuerligt samarbetet med Region Skåne. Liknande samarbete är på gång även vad gäller synnedsättningar och andra funktionsnedsättningar. Anna Röjås tillägger att förvaltningscheferna för de tre skolförvaltningarna träffas kontinuerligt för diskussioner och beslut i frågor som rör dem gemensamt. Nilla Bolding, HSO, påtalar att grunderna för lagstiftning kring tillgänglighet innebär att speciallösningar inte ska behöva tas till i efterhand utan allt ska vara tillgängligt. Som barn och ungdom ska man inte behöva känna att man är grund till besvär.

4 LUNDS KOMMUN PROTOKOLL 4(9) Malin Dahlgren menar att det beror på vad man pratar om. Vad gäller tillgängliga lokaler för till exempel personer som är rullstolsburna är det självklart så som Nilla beskriver. Därutöver måste man genom ett personligt möte med eleven prata igenom skolsituationen för att få lärandebehovet tillgodosett utifrån den funktionsnedsättning eleven har. Detta ska inte innebära att man känner att man som elev är till besvär. Alla har rätt till samma utbildning utifrån sina egna förutsättningar. Jeanette Persson, HSO, lyfter fram det faktum att allt fler barn som eventuellt skulle kunna tillhöra grundsärskolan idag väljer att gå i vanlig grundskola. Många i denna målgrupp behöver till exempel anpassat material och inte minst förberedelse, något som Lunds skolor inte lyckas med för denna grupp idag. Vilka resurser får egentligen dessa elever? Åsa Polvall menar att det ser olika ut på olika skolor men håller samtidigt med Jeanette i beskrivningen av att det inte fungerar överallt. Utbildning behövs av både lärare och rektorer kring vad det innebär att ha en funktionsnedsättning och vilka behov det medför. Bengt Bengtsson, SRF Lundabygden, frågar vem som bekostar till exempel mikrofonsystem i klassrum om det finns en hörselskadad elev. Anita Richmond förklarar att alla elever med hörapparater får ett så kallat en-till-en system från Region Skåne. Vissa har därutöver ytterligare behov. För dessa elever har Lunds kommun idag glädjande nyheter eftersom man har blivit beviljade pengar för sju flermikrofonsystem samt sju ljudutjämningssystem till klassrum. Dessa ska vara till för såväl grund- som gymnasieskolan. Christer Johannesson, HSO, vill lyfta fram de barn och ungdomar som inte har så fysiskt tydliga funktionsnedsättningar, till exempel så kallade bokstavsbarn. Det finns exempel på barn som klarar sig genom låg- och mellanstadiet med lite extra resurser men som sedan får problem i och med den stora förändring det innebär att börja på högstadiet. När dessa problem kommer till rektors kännedom vad är då rimligt i tid för att kunna sätta in ett åtgärdsprogram? Vad händer med denna rektors pengapåse om eleven behöver flyttas till LSR-skola? Malin Dahlgren menar att vad gäller gymnasiet är fördelen med de stora skolor som man har i Lund att man tar hjälp av varandra och som rektor har hon en grupp av specialpedagoger som hjälper till vid beslut av det här slaget. Vad gäller tidsaspekten menar Malin att vid överlämning från grundskola får man oftast tydlig information från dem som man kan arbeta vidare med och sedan vid behov ändra och detta går relativt enkelt och snabbt. Inom kommunen fungerar detta bra däremot är det inte alltid lika enkelt med elever som kommer från andra kommuner. Åsa Polvall tillägger att så fort man ser behov av åtgärdsprogram så ska det sättas in. Högstadieskolorna kan få hjälp av LSR med detta. Anna Röjås förklarar att vad gäller pengar är det så att alla skolor idag får en skolpeng men innan den fördelas ut lyfts en del bort så att det finns utrymme om det uppstår en situation som den Christer lyfter fram att en elev behöver flyttas till en LSR-skola.

5 LUNDS KOMMUN PROTOKOLL 5(9) Ann-Christin Fast, SRF Lundabygden, undrar vem det är som egentligen är och kan vara spindeln i nätet för att undvika att det blir föräldrarna som ska hålla ihop allt. Åsa Polvall pekar på att grundskolan har ett elevhälsoteam där diskussioner förs hela tiden. För övrigt är det alltid så att klassläraren är ansvarig för det pedagogiska upplägget. 77 Sammanträdestider 2014 Handikapprådet beslutar: att kommunala handikapprådets sammanträdestider för 2014 blir enligt följande: 6 februari, 10 april, 27 maj, 9 september, 28 oktober samt 2 december. 78 Uppföljning av ärenden Sekreteraren redogör för uppföljning av ärenden från föregående protokoll. 79 Arbetsgruppernas rapporter Brukarrådet för äldre och funktionshindrade i kollektivtrafiken Mai Almén, HSO, informerar om den teståkning med stadsbuss som genomfördes den 14 november. Representanterna från funktionshinderföreningarna visade på problem med att gå av och på, problem med tryckknapparna samt behovet av större manövreringsyta. Representanterna från Skånetrafiken och Nettbuss Stadsbussarna blev varse att det egentligen är väldigt ofta som man måste lägga ut ramp från bussen eftersom det är svårt för chaufförerna att komma tillräckligt nära hållplatsen. Ett annat stort problem är att när man niger bussen så gör man det endast på ena sidan vilket innebär att man med rullstol eller rullator ofrivilligt riskerar att komma i rullning. En checklista för vad busschaufförer och tågpersonal ska göra för resenärerna mottogs från Skånetrafiken och denna ska alla nu hjälpas åt att sprida så att man vet sina rättigheter när man reser och dessutom kan visa upp det. Jan-Erik Johansson, stadsbyggnadskontoret, menar att detta med att få bussar som inte niger bara på ena sidan bara måste ses långsiktigt. Idag finns det mest troligt inte några bussar av den storleken som stadsbussarna är som sänks i sin helhet. Däremot fanns den funktionen på de bussar man hade på de tidigare servicelinjerna, så tekniken finns. Han påtalar även att det är väldigt trångt på de nya bussarna. Vid teståkningen var man två personer i rullstol och en med rollator och bara då blev det väldigt svårt att ta sig fram. Maria Quensel, HSO, berättar att hon har blivit kontaktad i ett fall där en person har blivit mycket dåligt behandlad både av färdtjänstchaufför och av busschaufför, något som föranlett både fysisk och psykisk skada. Detta är nu anmält till polisen. Nilla Bolding, HSO, informerar om att brukarrådet försöker få till ett extra möte med tekniska förvaltningen för att diskutera färdtjänsten inför den kommande julhelgen. Mai Almén, HSO, informerar vidare om att utföraren av färdtjänsten håller på att justera det

6 LUNDS KOMMUN PROTOKOLL 6(9) system man använder sig av för att komma förbi problemen med att man ibland får åka stora omvägar. Bygg- och trafikmiljögruppen Gruppen tittar just nu bland annat på en detaljplan för kvarteren Råbykungen och Stenkrossen där stadsbyggnadskontoret föreslår stadsvillor i form av två tvåvåningshus som placeras ovanpå varandra, utan hiss. Förslaget diskuteras just nu med ansvarig planarkitekt. Mai Almén, HSO, ställer en fråga till de politiker i handikapprådet som även sitter med i kommunfullmäktige: vid förra sammanträdet med kommunfullmäktige antog man Förslag till åtgärder för ökat bostadsbyggande i Lunds kommun. Mai undrar hur man då tänkte och varför man inte ställde krav på att undantag skulle göras för det basutformningsprogram som kommunen har. Ingen av representanterna kan svara på detta utan man ber att få gå tillbaka och titta på ärendet och därefter återkomma. Kommunservicegruppen Vid senaste mötet informerade vård- och omsorgsförvaltningen om modellen Behov i centrum som man ska börja arbeta utifrån från och med Syftet med modellen är att man ska få en mer likvärdig äldreomsorg och LSS-verksamhet nationellt och den bygger på internationella klassifikationer. Detta medför att man ska få ett gemensamt språk och arbetssätt nationellt. Modellen kommer från Socialstyrelsen. LSS-gruppen Vid senaste mötet kom två representanter från vård- och omsorgsförvaltningens kvalitetsenhet och informerade. Diskussion fördes kring det fria valet, LOV, av bland annat daglig verksamhet för personer med funktionsnedsättning. Bland annat pratade man om hur man väljer, om det finns möjlighet att få hjälp att välja och hur stora valmöjligheterna egentligen är med tanke på att många dagliga verksamheter har en del funktionskrav på brukarna som ska komma dit. Skolgruppen Vid förra mötet återkopplade utbildningsförvaltningen kort att det i nuläget inte är aktuellt med en allmän utbildningsdag för alla Lunds lärare och skolledare om hur man bör arbeta med barn/elever med olika funktionsnedsättningar. Man pratade om att ta fram en hemsida för skolpersonal men även föräldrar med information om olika funktionsnedsättningar. För detta behöver skolgruppen hjälp från de olika funktionshinderföreningarna med att samla in information. Jeanette Persson, HSO, kommer att kontakta föreningarna angående detta. Diskussion fördes även kring kommunens samarbete med Region Skåne inom området och utbildningsförvaltningens representant fick i uppdrag att titta vidare på det och återkomma. Jeanette Persson, HSO, vill påtala särskilt till de politiker i handikapprådet som representerar skolnämnder att hon inte håller med om den bild som representanterna

7 LUNDS KOMMUN PROTOKOLL 7(9) från skolförvaltningarna lade fram, 76, om att det mesta fungerar bra. Jeanette vill att politikerna tar frågan med sig om hur vi ska göra för att faktiskt få en skola för alla, inklusive elever med funktionsnedsättningar. 80 Kommunala nämnders rapporter Barn- och skolnämnd Lunds stad Barn- och skolnämnd Öster Byggnadsnämnden Kommunstyrelsen Tove Klette rapporterar att man vid senaste mötet hade uppe ärenden om hantering av kraftledningar i Södra Sandby, investeringsbudget samt hyresbidrag till Fontänhuset i Lund. Kultur- och fritidsnämnden Socialnämnden Vid förra sammanträdet beslutade man om föreningsbidrag där man bland annat fördelade pengar till RSMH (Riksförbundet för social och mental hälsa), Schizofreniförbundet, Fontänhuset samt Attention. Man beslutade även om en handlingsplan för att minska och motverka hemlöshet i Lunds kommun. Tekniska nämnden Utbildningsnämnden Vård- och omsorgsnämnden Nämnden har sitt nästa sammanträde den 5 december och då kommer man bland annat att behandla ärenden avseende ny gruppbostad på Nöbbelövs torg bestående av sex lägenheter med egen uteplats, tio servicebostäder med två rum och kök på Linero torg samt tilläggsbudget på 15 miljoner för att redan 2014 påbörja arbetet med utökad nattbemanning på demensboenden. LKF LKF håller just nu på att ta fram ett program för renovering av lekplatser som även kommer att innebära tillgänglighetsåtgärder. Lars Bergwall hoppas kunna presentera det vid nästa möte med handikapprådet.

8 LUNDS KOMMUN PROTOKOLL 8(9) Nilla Bolding, HSO, påtalar att bygg- och trafikmiljögruppen vid sin tillgänglighetsrundvandring i våras hade en del synpunkter, både positiva och negativa, avseende just LKF:s lekplatser och undrar därför om gruppen får vara med i utformandet av detta program. Lars tar frågan med sig och ber att få återkomma. I egenskap av ordförande i kommunens allergikommitté och med anledning av de mögelskadade skolorna i Lund vill Lars informera om att man har haft ett möte med representanter för Lundafastigheter och det finns en heltäckande kartläggning av problemet. Nu håller man på med planering av åtgärder. Till våren kommer det även att hållas en konferens i Lund på temat barnallergi. 81 Övrigt Utbildning av kommunens tjänstemän i LSS-frågor Helena Gunnlaugsdóttir, HSO, lyfter frågan till berörda politiker i handikapprådet huruvida kommunen vid utbildningar av LSS-handläggare tänker fortsätta att anlita den jurist som tv-programmet Kalla Fakta lyfte fram allvarlig kritik gentemot. Tove Klette, Kommunstyrelsen och vård- och omsorgsnämnden, informerar om att vårdoch omsorgsnämnden kommer att få en redogörelse av vård- och omsorgsförvaltningens myndighetschef vid kommande nämndsammanträde den 5 december och ber att få återkomma. Nilla Bolding, HSO, informerar om att FUB (föreningen för barn, unga och vuxna med utvecklingsstörning) centralt har skrivit ett upprop som skickas till riksdagsledamöter med anledning av detta. Man kan gå in och skriva under uppropet på FUB:s hemsida. Uppropet biläggs detta protokoll. Reflektion ledsagar- och avlösarservice Jeanette Persson, HSO, informerar om att från och med 1 december får man som anställd på 100 % i Lunds kommun inte ta på sig uppdrag i kommunen som till exempel ledsagare och avlösare eftersom man inte får arbeta mer än 100 %. Jeanette undrar varför kommunen inte på samma sätt då har kontroll på de som arbetar 100 % någon annanstans och som samtidigt anställs som ledsagare och avlösare i Lunds kommun. Tove Klette föreslår att frågan lyfts i någon av arbetsgrupperna under handikapprådet. Representanter från LSS-gruppen tar med sig frågan till nästa möte. Varseblivning vid dörrklockor Helen Molnar, Lundabygdens Dövas Förening, påtalar att sedan personal har slutat hos HSO i Lund finns det inte längre tekniska hjälpmedel för varseblivning om någon ringer på HSO:s ytterdörr. Personen som tidigare var anställd hade en fickvibrator som var

9 LUNDS KOMMUN PROTOKOLL 9(9) kopplad till ringklockan i entrén men eftersom den var personlig måste den nu lämnas tillbaka till Arbetsförmedlingen. Att det nu inte finns någon möjlighet för döva pensionärer och andra som kommer till lokalen att bli varse om någon behöver komma in innebär en otrygghet. Helen undrar om kommunen kan bidra med något för att lösa situationen. Diskussion förs om vem som har ansvaret. Lokalerna har en privat ägare och HSO uppmanas att ta kontakt med dem eftersom det bör åligga fastighetsägaren att lösa ett allmänt problem som detta nu är. 82 Tid för nästa sammanträde Rådets nästa sammanträde är torsdagen den 6 februari kl på Fäladstorget 1, vårdoch omsorgsförvaltningen. Therese Paulsson sekreterare Tove Klette ordförande Bengt Bengtsson, SRF Lundabygden justerande

10 Stockholm Till samtliga Ledamöter i Sveriges Riksdag Protest mot hanteringen av våra rättigheter!! I TV4:s samhällsprogram Kalla fakta söndagen den 10 november beskrivs hur jurister säljer tjänster som går ut på att kommunerna ska säga nej i LSS-ärenden. FUB uppmanar ansvarig minister, Maria Larsson, att omgående lägga förslag om en skärpning av LSS så att personer med funktionsnedsättning kan garanteras goda livsvillkor i enlighet med de politiska ambitionerna med lagen. Vi inom FUB vill att ni, riksdagsledamöter, tar denna uppmaning på stort allvar. Ni kan inte ha undgått att höra protester från FUB och många andra ideella föreningar som företräder personer som har insatser enligt LSS. LSS är en stark rättighetslag, där den enskilde ska ha inflytande både i handläggningssituationen dvs när det gäller att få en viss, specifik insats beviljad men också när man har stöd och service av personal, dvs i själva verkställigheten, säger Barbro Lewin, funktionshinderforskare från Uppsala universitet. Vi vet att flera av er redan är insatta i de problem som uppdagats under de senaste åren, och ber er nu därför att fortsätta kampen för att LSS återförs till de ursprungliga intentionerna. Det är viktigt att göra något snarast! Det är inte långt till nästa val och därför ber vi nu dig och dina partikamrater att svara på detta upprop: Vi vill veta vad ni tänker göra för att få ett slut på urholkningen av LSS! Det finns en familj och syskon bakom varje individ. En familj och syskon som kanske orkar fortsätta som familj, tack vare att individen får avlösarservice, assistans, kontaktperson, ledsagning eller något annat stöd som just den individen/familjen behöver. Det blir förödande konsekvenser om inte politiker, tjänstemän och utförare står upp för alla personers mänskliga rättigheter, inklusive de med funktionsnedsättningar! Återta LSS, så som lagen var tänkt att fungera!

11 NAMNLISTA NAMN Telefonnummer