LUNDS KOMMUN PROTOKOLL 1(8)

Transkript

1 LUNDS KOMMUN PROTOKOLL 1(8) Tid: Klockan Plats: HSO: s lokaler, Annegården, Lund Omfattning: Närvarande: Anna Andersson Lundabygdens dövas förening Ann-Christin Fast SRF Lundabygden Ann-Christine Selander HSO Anne Kammenhed Vård- och omsorg, sekreterare Bengt Bengtsson SRF Lundabygden Dan Ishaq Socialnämnden Elin Gustafsson Kommunstyrelsen, ordförande Gerd Johansson HSO Gunilla Järbel Torell HSO Hanna Gunnarsson Barn- och skolnämnd Lund öster Helena Falk Vård- och omsorg, sekreterare Halina Tufvesson Lundabygdens dövas förening Henrik Månsson Vård- och omsorgsnämnden Ingrid Malmqvist Norin LKF Jan-Erik Johansson Stadsbyggnadskontoret John Lager Vård- och omsorgsnämnden Martin Stensson Socialnämnden Mai Almén HSO Nilla Bolding HSO Torsten Czernyson Kommunstyrelsen Vilhelm Ekensteen HSO Övriga: Torbjörn Lagergren Handikappskonsulent, Halmstad kommun Anmält förhinder: Börje Anehamre Kultur- och fritidsnämnden Camilla Neptune Tekniska nämnden Elias Grabka Utbildningsnämnden Emma Fager Malmström Kultur- och fritidsnämnden Jean Niyongabo Tekniska nämnden Jeanette Persson HSO Lena Gustafsson Byggnadsnämnden

2 LUNDS KOMMUN PROTOKOLL 2(8) Innan mötet öppnas hålls en tyst minut för byggnadsnämndens ledamot i Funktionshinderrådet Helen Pender, som avlidit hastigt under sommaren. 39 Mötets öppnande hälsar alla välkomna och förklarar mötet öppnat. 40 Upprop av närvarande samt meddelande om förhinder Samtliga närvarande presenterar sig. Sekreteraren talar om vilka som har förhinder. n talar om att Christer Wallström från tekniska nämnden, Sven Bertil Persson från socialnämnden samt Samuel Körner Lilja från barn- och skolnämnd Lunds stad har slutat i Funktionshinderrådet. Från tekniska nämnden har Camilla Neptune valts som ersättare och från socialnämnden har Martin Stensson valts som ledamot i funktionshinderrådet. 41 Val av justerare samt ersättare Funktionshinderrådet beslutar: att utse, Gunilla Järbel Torell, till justerare och John Lager, till ersättare. 42 Godkännande av dagordning Funktionshinderrådet beslutar: att till 45 Inkomna skrivelser i dagordningen lägga skrivelse om högtalarvästar, att till 48 Rapporter från arbetsgrupperna lägga en punkt om belysning vid ett servicehem på Papegojelyckan, att till 50 Övrigt lägga en punkt om en remiss om bostadsanpassningsbidrag samt att i övrigt fastställa den föreslagna dagordningen. 43 Presentationsrunda Den nya sekreteraren i Funktionshinderrådet Anne Kammenhed presenterar sig. Hon efterträder Therese Paulsson. Presentationsrunda av rådets ledamöter och ersättare.

3 LUNDS KOMMUN PROTOKOLL 3(8) 44 Frågor föregående mötesprotokoll Inga frågor. 45 Inkomna skrivelser - Bengt Bengtssons skrivelse om förbud mot skyltar Bengt Bengtsson inleder med att berätta att han tycker att det under en lång tid har vuxit fram en djungel av gatupratare. Även om det krävs tillstånd att sätta ut dessa, följer inte näringsidkarna reglerna. Gatupratarna ställer till problem, när man som synskadad går på stan. Man kan skada sig och man känner ingen trygghet. Trottoarerna ska vara till för gående och inte för att näringsidkarnas reklam. Butikerna flyttar dessutom runt skyltarna för att de ska uppmärksammas. Nu tycker Bengt att kommunstyrelsen ska fatta beslut om att förbjuda skyltarna. Det har andra städer gjort, däribland Halmstad och Helsingborg. Elin Gustafsson berättar att vi redan i dag har regler om gatupratare i Lunds kommun men reglerna följs inte. Det finns inget totalförbud. Ann-Christin Fast vill understödja det som Bengt har skrivit. Det är inte bara synskadade utan också exempelvis barnfamiljer och rullstolsburna som påverkas av gatupratarna. Elin Gustafsson säger att det inte handlar om skyltprogrammet utan om ett annat förtydligande. Det rör allt som är på trottoaren. Torbjörn Lagergren berättar att Halmstad kommun har haft förbudet sedan år Föreningarna i kommunala handikapprådet är nöjda och det är en förbättring jämfört med tidigare. Butikerna sätter dock fortfarande ut saker i gatan för att få in kunderna. Nu har man i Halmstad tagit fram skyltprogram och nu i höst ska vi inleda en diskussion med näringsidkarna. Torbjörn upplever att butikerna inte riktigt förstår hur det kan vara ett hinder i gatumiljön. Förbudet finns och situationen har förbättrats, men det är inte 100 %. Anna Andersson och Halina Tufvesson säger att stöder Bengts Bengtssons skrivelse. Även döva är utsatta i en gatumiljö med gatupratare. Elin Gustafsson förtydligar att Funktionshinderrådet är ett rådgivande organ. Skrivelsen måste därför skickas till kommunsstyrelsen för beredning och beslut. Kommunstyrelsen kommer att behöva bereda frågan, antagligen med tekniska förvaltingen. Funktionshinderrådet beslutar: att föreslå för kommunstyrelsen att Lunds kommun i likhet med andra större kommuner, som Stockholm, Uppsala, Västerås, Halmstad, Göteborg, Helsingborg, mm fattar beslut om att förbjuda gatupratare och annan rörlig möblering som innebär fara för fotgängare på Lunds gator.

4 LUNDS KOMMUN PROTOKOLL 4(8) - Mai Alméns skrivelse om högtalarvästar Elin Gustafsson presenterar skrivelsen som diskuterades på Funktionshinderrådet den 17 maj Skrivelsen handlar om ett förslag att köpa in högtalarvästar för olika evenemang. Rådet kom tidigare fram till att testa västarna. Mai Almén berättar att hon nästa vecka ska få en väst med slinga och mottagare. Eventuellt kommer några andra från Hörselskadades riksförbund också att testa. En väst med slinga kostar ungefär kr exklusive moms ( kr inklusive moms). Mai föreslår att pengar söks till två västar och att vi får omvärdera om testerna inte faller väl ut. Elin Gustafsson säger att vi är överens om att högtalarvästar är en viktig funktion. Vi har medel kvar som skulle kunna användas till detta. Funktionshinderrådet beslutar: att föreslå för kommunstyrelsen att det - till en början - köps in två högtalarvästar. 46 Torbjörn Lagergren, berättar om sitt arbete som handikappskonsulent i Halmstad kommun Torbjörn Lagergren, handikappkonsulent i Halmstad kommun, berättar att hans tjänst är strategisk kommunövergripande och att han har sitt rum på socialförvaltningen med kommunstyrelsen som bas för handikapprådet. Torbjörn berättar att när han anställdes beskrevs tjänsten som spindeln i nätet. Han berättar att han sitter mellan medborgarna och kommunen. Han berättar att han lägger ungefär hälften av sin arbetstid på att arbeta med föreningarna på orten. Han försöker ta reda på hur de tänker och hur de vill ha arbetet strukturerat. Precis som i Lund finns det ett föreningshus i Halmstad som fungerar som en samlingsplats. För att prioritera bland de många frågor som kommer upp till det kommunala handikapprådet med 27 föreningar, träffas en referensgrupp före rådets arbetsutskott. Att vi har fokuserat på vissa frågor och drivit fram dessa har gett bra gensvar. Föreningarna började förstå varandras problematik. Torbjörn berättar att de har samrådsverksamhet både vad gäller bygglov och LSS. Han håller i en del resonemang tillsammans med byggnadskontoret. Om något berör handikapprådet tar han upp kommunala utredningar som är intressanta. Torbjörn berättar att han i sin roll är med i olika västsvenska och europeiska nätverk. Han samarbetar också mycket med bland andra handikappkonsulenterna i region Halland. Vi hjälper de kommuner i Halland som inte har handikappkonsulenter. Kommunstyrelsen i Halmstad avsätter 1 miljon årligen för innovativa lösningar. Förslagen ska vara nytänkande och passera handikapprådet. Kommunstyrelsen beslutar. Elin Gustafsson säger att det låter precis som våra pengar för planen Delaktighet för alla.

5 LUNDS KOMMUN PROTOKOLL 5(8) Torbjörn Lagergren berättar vidare att Halmstad kommun har stipendier till högskolestuderande. En lektor ska nominera. Stipendierna ska gå till välskrivna, nytänkande examensuppsatser inom funktionshinderområdet. De delas ut på internationella handikappdagen. Halmstad kommun har inspirerats av S:t Julianpriset i Stockholms stad. Priset riktar sig till entreprenörer som arbetar med att exempelvis tillgängliggöra sin butik. Priset är riktat till den privata verksamheten. Även bemötandet bedöms. Halmstad kommun har också satsat pengar för att göra utställningen Från Monet till Cezanne tillgänglig. Tolkar har läst in vad som händer på ljusbilder som projiceras i en mörk hall. En del i Torbjörns arbete är att förmedla samverkan mellan olika aktörer. Funktionshinderrörelsen och kommunens företrädare måste lyssna på varandra. Exempelvis ska nya cykelleder tas fram har man börjat prata om universell design i stället för tillgänglighet. Det gäller att göra rätt från början. Universell design är ett brett begrepp som har slagit rot i Halmstad. Torbjörn säger att kommunsstyrelsen i Halmstad kommun har valt att arbeta på ett nytt sätt med olika teman. År 2015 arbetade man med temat Den inkluderande kommunen. Arbetet fortsätter åren med temat En kommun för kommande generationer. Under år 2015 avsatte kommunsstyrelsen tid för att tematiskt prata om bland annat design för alla och framtidsteknologi. Arbetet resulterade i många förbättringsförslag från politiken. Arbetet fortsätter under Torbjörns bilder bifogas protokollet. 47 Gruppdiskussioner Elin Gustafsson inleder punkten om gruppdiskussioner med att berätta att grupperna ska fundera över om några teman borde prioriteras utifrån vår roll och organisation. Rådets ersättare och ledamöter delades in i tre grupper som diskuterade med stöd av nedanstående frågor: Hur kan jag bidra på bästa sätt utifrån min roll som politiker/föreningsrepresentant för att arbetet i rådet ska utvecklas på bästa sätt? Upplever jag att teman är ett effektivt sätt att djupare behandla olika relevanta områden på rådets möten eller hur kan det utvecklas? Vilka frågor tycker jag är mest relevanta och bör prioriteras under hösten/våren? Tycker jag att rådets koppling till arbetet med att uppnå målen i planen delaktighet för alla är bra eller hur kan det utvecklas?

6 LUNDS KOMMUN PROTOKOLL 6(8) Hur kan jag återkoppla på bästa sätt till min respektive organisation som jag företräder? Vad kan underlätta mitt arbete i rådet och vad kan vi tipsa varandra om? Grupperna återsamlades 20:38 och Elin Gustafsson informerade om att varje grupp ansvarar för att skicka anteckningarna per e-post till Anne Kammenhed. Arbetsgruppen kommer att diskutera vidare. Elin tackar också Torbjörn för hans medverkan. 48 Rapporter från arbetsgrupper och nämnder utifrån de olika nämndsområdena Elin Gustafsson berättar att kommunstyrelsens arbetsutskott kommer att föreslå för kommunstyrelsen att gå vidare med förslaget att Lund ska bli en människorättsstad (MRstad). Arbetet sker tillsammans med Raoul Wallenberginstitutet. Elin säger att det kan stärka arbetet i rådet. Mer rapporter kommer om detta arbete kommer framöver. Elin Gustafsson berättar vidare att kommunfullmäktige har skrivit under hälso- och sjukvårdsavtalet tillsammans med Region Skåne. Avtalet stärker bland annat multisjukas och äldres situation. Elin Gustafsson berättar också att vi nästa funktionshinderråd ska ta upp riktlinjer för hur vi ska finansiera projekt utifrån pengarna avsedda för att uppnå målen i planen Delaktighet för alla. Nilla Bolding säger att bygg- och trafikmiljögruppen inte har sammanträtt sedan förra funktionshinderrådet. Hon vill däremot ta upp en fråga om fysisk tillgänglighet på grund av att Sydsvenskan har rapporterat om hur Konsum bygger om butiker. Hon säger att butikerna blir mindre tillgängliga. Anna Andersson och Halina Tufvesson tar upp belysningssituationen vid ett servicehem på Gråsparvsvägen 200. Det är väldigt mörkt i området. Några har ramlat och skadat sig. De är rädda när de går ut i området. Det finns lampor som inte har lagats. Det vore bra om det fanns en tydlig belysning. Elin Gustafsson konstaterar att det inte är någon från tekniska nämnden med i dag. Elin kollar om felanmälan har gjorts.

7 LUNDS KOMMUN PROTOKOLL 7(8) 49 Anmälningsärende a) Baharan Raoufi avsägelse av uppdrag i KFR Anmälningen läggs till handlingarna. b) Kommunstyrelsen ( KS 222) Från kommunala funktionshinderrådet inkommen skrivelse avseende kommunala särkrav vid byggandet av bostäder i Lunds kommun Mai Almén säger att strategin är en ersättning för miljöbyggprogrammet. Det är en efterkonstruktion att säga att det gäller tillgänglighetsfrågor genom att det ska gälla alla lundabor. I det nya sättet att hantera det är dialog med byggherrer. MEN man skriver att man inte har resurser för att ha dialog med alla. De tjänstemän som ska ha dialoger behöver våra riktlinjer. Hälso- och sjukvårdsavtalet med regionen som nämns ovan kommer att innebära att fler kommer att bo hemma. Svaren är nonsens. Investeringsbidrag man får inte ställa särkrav. Utformningskravet finns inte med. Det är tekniskt utformningskrav. Det är inget acceptabelt svar. Personer med funktionsnedsättning kan inte hänga med i flyttkedjor. Om man ska flytta måste man ha koll på vilka bidrag man kan få. Men bostadsanpassningslagen tillåter inte förhandsbesked. Det blir moment 22 och vi har påpekat det. Vi har byggt i 22 år på ett bra sätt. Anmälningen läggs till handlingarna. 50 Övrigt Mai Almén ställer frågan varför remiss om bostadsanpassning inte har kommit till Funktionshinderrådet när det är så viktigt för vår grupp. Ann-Kristin Fast ställer frågan varför man kan missa att remittera oss. Hanna Gunnarsson informerar utifrån tidigare ärenden att frågan om vart remissen ska gå kommer upp på kommunsstyrelsens arbetsutskotts bord. De bestämmer vart ärendet ska remitteras. Politisk bedömning i stället för att tjänstemännen ska göra det. Nilla Bolding säger att vi måste få yttra oss. Det är oacceptabelt med hänsyn till tidsaspekten eftersom det ska vara inlämnat den 4 oktober. Vi måste få tid att lämna ett väl övervägt svar. Elin Gustafsson tar kontakt med Gunnar Jönsson, kommunjurist och återkommer till rådet.

8 LUNDS KOMMUN PROTOKOLL 8(8) 51 Tid för nästa möte Nästa möte är tisdagen den 18 oktober klockan i HSO:s lokaler på Annegården. Anne Kammenhed sekreterare Elin Gustafsson Gunilla Järbel Torell, HSO