Kommunstyrelsens sammanträde

Transkript

1 -3, KS :30 Kallelse till Kommunstyrelsens sammanträde kl i Domsalen

2 -3, KS :30

3 -2, KS :30 LEDAMÖTER Från/ Närv OMRÖSTNINGAR AnnSofie Andersson, s, ordförande JA NEJ JA NEJ JA NEJ JA NEJ Katarina Nyberg Finn, s, 1:e vice ordförande Carina Zetterström, c, 2:e vice ordförande Björn S andal, s Linn Berglin, s Emil Burman, s Mona Modin Tjulin, s Karin Thomasson, mp Stefan Konradsson, v Pär Jönsson, m Lise Hjemgaard-Svensson, m Tord Jemteborn, m Carina Asplund, c Nisse Svensson, c Pär Löfstrand, fp Kholod Mahmood, s, ersättare Anton Waara, s, ersättare Anders Edvinsson, s, ersättare Maria Gerdin, s, ersättare

4 -2, KS :30 Victor Svedberg, s, ersättare Anders Fredriksen, s, ersättare Angelica Lindahl, mp, ersättare Christina Hedin, v, ersättare Jananders Mattsson, m, ersättare Sverker Jonsson, m, ersättare Joel Nordkvist, m Ulf Edström, c, ersättare Magnus Andersson, c, ersättare Emanuel Sandberg, kd, ersättare Mats El Kott, fp, ersättare Inte tjänstgörande:

5 1, KS :30 KS: 135/2012 KALLELS E Kommunstyrelsen Dnr Budget 2013 och flerårsplan för för Östersunds kommun Se tidigare utsänt material från budgetkonferensen. Östersunds kommun, ÖSTERSUND telefonnummer växel

6 2, KS :30 KS: 355/2012 PROTOKOLL Finansutskottet Dnr Redovisning av placerade barn i förskolan 2011 Kommunstyrelsen har beslutat erhålla redovisningar av placerade barn, tillgängliga platser och efterfrågenivån i förskolan i samband med budgetuppföljningar och bokslut. Kommunstyrelsen tillsammans med barn- och utbildningsnämnden har tidigare även redovisat närvaron vid kommunens förskolor vid två mättillfällen per år. Ett nytt system med månatlig redovisning har använts från och med Underlag för beslut Kommunledningsförvaltningens tjänstemannaförslag Redovisning av placerade barn i förskolan 2011, Finansutskottets förslag till kommunstyrelsen Redovisningen av placerade barn, tillgängliga platser och efterfrågenivån i förskolan 2011 godkänns. Östersunds kommun, ÖSTERSUND telefonnummer växel

7 2, KS :30 / :s bilaga: <Tjänstemannaförslag> TJÄNS TEMANNAFÖRS LAG Dnr Göran Qvarnström Kommunstyrelsen Redovisning av placerade barn i förskolan 2011 Kommunstyrelsen har beslutat erhålla redovisningar av placerade barn, tillgängliga platser och efterfrågenivån i förskolan i samband med budgetuppföljningar och bokslut. Kommunstyrelsen tillsammans med barn- och utbildningsnämnden har tidigare även redovisat närvaron vid kommunens förskolor vid två mättillfällen per år. Ett nytt system med månatlig redovisning har använts från och med Underlag för beslut Kommunledningsförvaltningens tjänstemannaförslag Redovisning av placerade barn i förskolan 2011, Finansutskottets förslag till kommunstyrelsen Redovisningen av placerade barn, tillgängliga platser och efterfrågenivån i förskolan 2011 godkänns. Bakgrund Kommunledningsförvaltningen har tillsammans med barn- och utbildningsförvaltningen följt utvecklingen under året och redovisar även några jämförelser mellan de senaste åren. KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Bengt Marsh Bert Olof Åkerström Utdrag till: Barn- och utbildningsnämnden, Karin Persson buf, Ulla Haglund buf, Ingela Ferm buf och Ann Isacsson, sf. Tjänstemannaförslag och rapport skickas med beslutet Östersunds kommun, ÖSTERSUND telefonnummer växel

8 2, KS :30 / :s bilaga: Redovisning av placerade barn i förskolan 2011, RAPPORT Dnr Göran Qvarnström Kommunstyrelsen Redovisning av placerade barn i förskolan 2011 Kommunstyrelsen beslutade i januari 2010 ge kommunledningsförvaltningen i uppdrag att lämna redovisningar av placerade barn, tillgängliga platser och efterfrågenivån i förskolan i samband med budgetuppföljningar och bokslut. Uppföljningen har ställts samman för hela kommunen, för kommunstyrelsens uppföljning, men också delats upp på de olika skolområdena för förvaltningens och nämndens uppföljning och planering. Kommunledningsförvaltningen har tillsammans med barn- och utbildningsförvaltningen följt utvecklingen under året och redovisar även några jämförelser mellan de senaste åren. Flest placerade barn har det varit samtliga år under maj månad, 2009 var det 3164 barn, 2010 var det 3273 och 2011 var det 3277 barn placerade i någon förskoleverksamhet. Det var alltså 109 barn fler placerade 2010 än 2009 men bara 4 barn fler 2011 under denna månad. Något som tyder på en viss utplaning av antalet barn som efterfrågar plats i förskolan. Ökningen av antalet befintliga barn 1-5 (6) år har avtagit under det senaste året. Mellan år 2009 och 2010 fans det i genomsnitt 47 barn fler som kunde efterfråga plats i förskolan, medan motsvarande ökning mellan ch 2011 bara var 20 barn. Detta innebär en ökning av underlaget barn från 2009 till 2011 med 67 barn. Eftersom maj månad har visat sig vara den månad då flest föräldrar efterfrågar plats i förskolan för sina barn är det viktigt att försäkra sig om att antalet beställda platser då är tillräckligt. Efterfrågenivån varierade under 2011 mellan 79,7 % (juli månad) och 91,0 % (oktober månad). Efterfrågenivån ligger relativt stilla runt 91 % under våren och hösten. Under maj månad har efterfrågenivåerna de senaste tre åren legat på 89,7% (2011), 89,5 % (2010) och 88,1 % (2009). Under 2011 har antalet inskrivna varierat mellan som flest barn i maj till barn inskrivna i augusti. En variation på 652 barn som gör det ytterst svårt att utforma en optimalt effektiv organisation, då barnen samtidigt fordrar bästa möjliga kontinuitet gällande personal och kamrater för att känna sig trygga och må gott. Genom de närvarouppföljningar som gjordes för ett antal år sedan har man sett att det varit flest barn på plats mitt i veckan från klockan 09.00, i samband med lunch och fram till mellanmålet på eftermiddagen. Genomsnittligt i kommunen var % av de då inskrivna barnen närvarande vid dessa tider

9 2, KS :30 / :s bilaga: Redovisning av placerade barn i förskolan 2011, medan det måndagar och fredagar kan ha varit ända ner till i genomsnitt 50 % närvarande barn. Detta har främst varit beroende av hur man organiserat 15- timmarsbarnens deltagande i förskolan. Klockan 07 på morgnarna och klockan 17 på eftermiddagarna har det endast varit 10 % respektive 15 % av de inskrivna barnen närvarande. Variationerna mellan avdelningar och enheter har dock varit betydande. Vidare har det skett förändringar avseende föräldrars rätt till plats i förskolan under tiden de är arbetssökande, varför bilden idag kan vara en helt annan. Exempelvis beslutade barn- och utbildningsnämnden i maj 2010 att alla barn, förutom föräldraledigas och de som endast går allmän förskola, har rätt att nyttja minst 25 timmar per vecka, vilket naturligtvis påverkar vistelsetiden över dagen, men framför allt närvaron måndagar och fredagar. Variationen på andelen föräldrar som efterfrågar plats i förskolan är viktigt att följa, och det kan vara intressant att analysera varför vissa svängningar mellan åren uppkommer. Det kan även vara idé att om något år följa upp närvaron över dagen och under veckan, kanske genom ett stickprov avdelningar för att jämföra med tidigare års närvarostatistik. Som framgår av nedanstående diagram och tabell, är tillströmningen till förskolan inte heller jämnt fördelad över årets månader. Varje månad har antalet barn som fyllt ett år och därigenom kan kvalificera sig till att kunna få tillgång till en plats i förskolan ökat under I augusti försvinner ca 600 barn som då blir förskoleklassbarn och har rätt till skolbarnsomsorg i fritidshem. En kritisk punkt är hur många platser som finns att placera akut inkommande barn på under maj månad då det är som flest barn inne i förskolan. Ser man till var det fortfarande fanns någon ledig kapacitet framgår det att när det gäller Östersunds norra område fanns 5 platser kvar på de 25 avdelningarna som var beställda men inte utnyttjade. Då är Lit med 7,5 avdelningar och Häggenås/Bringåsen med 6 avdelningar inte medräknade i Lit fanns 2 platser kvar och Häggenås/Bringåsen 8 platser kvar. När det gäller Östersunds södra område med 25 avdelningar fanns 24 platser kvar som inte var utnyttjade. I område Frösön som hade 35,5 avdelningar fanns inga platser tillgängliga, medan det i Orrviken med 4 avdelningar fanns 1 plats kvar. Odensalaområdet som har 16 avdelningar hade 3 platser kvar som var beställda men inte utnyttjade. I Torvalla med 30 avdelningar fanns 8 beställda men inte utnyttjade platser kvar. Sida 2 av 8

10 2, KS :30 / :s bilaga: Redovisning av placerade barn i förskolan 2011, I Brunflo med 17 avdelningar fanns 19 platser som var beställda men inte utnyttjade kvar, medan det i byarna utanför centralorten inte fanns någon plats kvar i Marieby och Fåker samt endast 2 platser kvar i Tandsbyns bägge avdelningar. Totalt således 72 platser kvar i hela kommunen, lite fler än föregående två år då antalet kvarvarande platser vid samma tidpunkt var 50 (2010) respektive 39 (2009). Tabell: Beläggningen under maj månad 2011 Förskolor i egen regi Antal avdelningar Antal barn per avdelning Skillnad mellan beställda platser och placerade barn Östersund Norra exkl. Lit, Häggenås, Bringåsen 25 17,2 5 Lit 7,5 18,1 2 Häggenås/Bringåsen 6 16,7 8 Östersund Södra 24 16,8 25 Frösön exkl. Orrviken 35,5 17,9 0 Orrviken 4 16,3 1 Odensala 16 17,4 3 Torvalla 30 17,6 8 Brunflo exkl. Tandsbyn, Fåker o Marieby 17 16,9 19 Tandsbyn 2 17,0 2 Fåker 2 18,0 0 Marieby 3 18,3-1 Totalt: 72 Sida 3 av 8

11 2, KS :30 / :s bilaga: Redovisning av placerade barn i förskolan 2011, Antal placerade barn totalt, i egen regi & enskilt Antal barn jan feb mars april maj juni juli aug sept okt nov dec Månad Sida 4 av 8

12 2, KS :30 / :s bilaga: Redovisning av placerade barn i förskolan 2011, Efterfrågenivå totalt 95% 90% 90,9% 90,9% 90,9% 90,9% 89,7% 90,9% 91,0% 90,5% 89,6% 85% 80% 83,2% 79,7% 82,4% 75% 70% 65% januari februari mars april maj juni juli augusti september oktober november december Sida 5 av 8

13 2, KS :30 / :s bilaga: Redovisning av placerade barn i förskolan 2011, Genomsnittligt antal inskrivna barn per grupp i egen regi ,0 Antal barn 17,0 16,0 15,0 16,6 16,9 17,1 17,3 17,4 16,3 16,0 15,8 16,1 16,3 16,3 14,0 14,0 13,0 12,0 januari februari mars april maj juni juli augusti september oktober november december Den 15 i varje månad Sida 6 av 8

14 2, KS :30 / :s bilaga: Redovisning av placerade barn i förskolan 2011, Skillnaden mellan beställda platser i egen regin och placerade barn januari februari mars april maj juni juli augusti september oktober november december Sida 7 av 8

15 2, KS :30 / :s bilaga: Redovisning av placerade barn i förskolan 2011, Tabell över förskoleplaceringarnas utveckling över året År 2011 Antal placerade barn i egen regi Antal placerade barn Totalt Antal beställda platser i egna regin Tillgängliga platser Barn per grupp Antal avdelningar Efterfrågenivå Genomsnittligt antal tillgängliga platser per av d Befintliga barn minst ett år och inte börjat fsk-klass *) Antal dagbarnvårdare Antal enskilt drivna fsk januari ,6 90,9% 1, februari ,9 90,9% 0, mars , ,1 90,9% 0, april , ,3 90,9% 0, maj , ,4 89,7% 0, juni , ,3 83,2% 1, juli , ,0 79,7% 1, augusti ,0 82,4% 3, september ,8 90,9% 2, oktober ,1 91,0% 1, november ,3 90,5% 1, december ,3 89,6% 1, *) Barn som ifall föräldrarnas situation medger det, är berättigade till plats i förskolan Sida 8 av 8

16 3, KS :30 KS: 1679/2011 PROTOKOLL Finansutskottet Risk- och sårbarhetsanalys Dnr Enligt lag (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap ska kommunen göra risk- och sårbarhetsanalyser. Kommunledningsförvaltningen föreslår att kommunstyrelsen fastställer kommunens risk- och sårbarhetsanalys. Underlag för beslut Kommunledningsförvaltningens tjänstemannaförslag Risk- och sårbarhetsanalys Finansutskottets förslag till kommunstyrelsen Av kommunledningsförvaltningen utarbetad risk- och sårbarhetsanalys fastställs. Östersunds kommun, ÖSTERSUND telefonnummer växel

17 3, KS :30 / :s bilaga: <Tjänstemannaförslag> TJÄNS TEMANNAFÖRS LAG Dnr Lars-Åke Wallin Kommunstyrelsen Risk- och sårbarhetsanalys 2011 Enligt lag (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap ska kommunen göra risk- och sårbarhetsanalyser. Kommunledningsförvaltningen föreslår att kommunstyrelsen fastställer kommunens risk- och sårbarhetsanalys. Underlag för beslut Kommunledningsförvaltningens tjänstemannaförslag Risk- och sårbarhetsanalys Finansutskottets förslag till kommunstyrelsen Av kommunledningsförvaltningen utarbetad risk- och sårbarhetsanalys fastställs Bakgrund Oavsett var i landet en kris inträffar får den alltid konsekvenser i en eller flera kommuner. Då gäller det att i förväg ha analyserat risker, sårbarheter, sin egen förmåga och sina samverkansbehov. Enligt lag (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap ska kommunen göra risk- och sårbarhetsanalyser. Den 28 september 2010 beslutade Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) om föreskrift (MSBFS 2010:6) kring redovisning av riskoch sårbarhetsanalyser. Syftet med föreskriften är att förenkla och utveckla arbetet. Föreskrifterna för risk- och sårbarhetsanalyser gäller sedan 1 januari Kommunens risk- och sårbarhetsanalys ska enligt föreskriften senast den 30 september redovisas till Länsstyrelsen. Utgångspunkten för arbetet är att se sambanden i krisberedskapssystemet, från den lokala nivån (kommunen) till den centrala nivån (staten) med en tydlig röd tråd mellan de olika nivåerna. Kommunens risk- och sårbarhetsanalys ska enligt föreskriften redovisas enligt följande punkter. - Övergripande beskrivning av kommunen. - Övergripande beskrivning av arbetsprocess och metod. Östersunds kommun, ÖSTERSUND telefonnummer växel

18 3, KS :30 / :s bilaga: <Tjänstemannaförslag> TJÄNS TEMANNAFÖRS LAG Dnr Övergripande beskrivning av identifierad samhällsviktig verksamhet inom kommunens geografiska område. - Identifierade och värderade risker, sårbarheter samt kritiska beroenden inom kommunens geografiska område. - Övergripande beskrivning av särskilt viktiga resurser som kommunen kan disponera för att hantera extraordinära händelser. - Bedömning av förmågan i samhällsviktig verksamhet inom kommunens geografiska område att motstå och hantera identifierade risker som kan leda till en extraordinär händelse. - Bedömning av kommunens förmåga att motstå och hantera identifierade risker som kan leda till en extraordinär händelse. - Planerade och genomförda åtgärder samt en bedömning av behov av ytterligare åtgärder med anledning av risk- och sårbarhetsanalysens resultat. Utifrån risk- och sårbarhetsanalysen ska kommunen också revidera sin krisledningsplan. Detta arbete kommer att påbörjas då kommunstyrelsen fastslagit analysen. KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Bengt Marsh Kommundirektör Bert-Olof Åkerström Biträdande kommundirektör Håkan Olsén JRF, Barbro Perstål SF, Christina Breding SB, Mikael Hedström SOC, Åke Wallin BOU, Lars Backus VOF, Anne-Katrin Ågnell TF, Staffan Edler, Länsstyrelsen Jämtland Östersunds kommun, ÖSTERSUND telefonnummer växel

19 3, KS :30 / :s bilaga: Risk och sårbarhetsanalys 2011 Dokumentnamn: Risk- och sårbarhetsanalys, Östersunds kommun 2011 Sida: 1 (73) Upprättad av: Lars-Åke Wallin Beslutad av: Kommunstyrelsen Datum: Risk- och sårbarhetsanalys 2011

20 3, KS :30 / :s bilaga: Risk och sårbarhetsanalys 2011 Dokumentnamn: Risk- och sårbarhetsanalys, Östersunds kommun 2011 Sida: 2 (73) Upprättad av: Lars-Åke Wallin Beslutad av: Kommunstyrelsen Datum: Sammanfattning Arbetet med risk- och sårbarhetsanalyser utifrån lag (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap handlar om att kommunen ska analysera händelser som kan orsaka extraordinära händelser i kommunen. Östersunds kommun har sedan 2007 jobbat kontinuerligt med risk- och sårbarhetsanalyser. Kommunen har haft ambitionen att arbeta genom någon sårbarhet per år. Kommunens säkerhetsforum har sedan 2007 haft ett kontinuerligt uppdraget att arbeta med kommunernas övergripande risk- och sårbarhetsanalyser. Utöver detta arbete har kommunen också deltagit i övningar och utbildat egen personal inom området. Kommunens tjänstemannagrupp för krishantering har vid några tillfällen också varit samlade för att få en lägesbild över pågående eller väntade händelser. Kommunen har genom åren gjort bedömningen att den haft en relativt god krishanteringsförmåga. Fredagen den 26 november 2010 drabbades Östersunds kommun av ett cryptosporidium utbrott i sitt dricksvatten. Händelsen var allvarlig och ställde stora krav på organisationen. Verksamhetsområden som särskilt hade en prövotid var vatten Östersund, miljö och hälsa och kommunens informationsavdelning. Händelsen varade i 85 dagar vilket också gjorde att det också ställdes stora krav på uthållighet i organisationen. Kommunstyrelsen hade tidigare under 2010 påbörjat sitt jobb med risk- och sårbarhetsanalysen och ett beslut om ett projektdirektiv för hur kommunens arbete med risk- och sårbarhetsanalyser skulle bedrivas utifrån den nya föreskriften var fastställt. Tyvärr gjorde händelsen med cryptosporidium i dricksvattnet att det akuta arbetet fick prioriteras under vintern. Mycket arbete blev därför liggande och ogjort. Självklart är den händelse som drabbade Östersunds kommun inget en kommun önskar sig men samtidigt kan man konstatera att de erfarenheter som händelsen ger organisationen är svåra att hitta i analyser och viktiga att ta till vara för att utveckla kommunens krisberedskapsförmåga. Den analys som Östersunds kommun nu redovisar är en risk- och sårbarhetsanalys som berör och redovisar risker och sårbarheter i det geografiska området Östersunds kommun. Det är med andra ord en analys utförd utifrån det geografiska områdesansvaret. Vi kan konstatera att Östersund är en relativt snäll stad. Det finns inga industrier som bedöms särskilt farliga. Vi har ett klimat där det sällan kommer extremnederbörd. Visst är vinterdagarna ibland mörka och kalla men det är sällan extremkyla. Visst finns det en del brister och framförallt i materiella resurser och det är viktigt för oss med långa avstånd att ha lite resurser i närområdet. Förmågan har under senaste åren försämrats genom försvarsmaktens nedläggning och flytt av helikopterresurser med mera. Vilka slutsatser kan vi då dra av analysen? Kommunen bedömer att den har god beredskap för att hantera en naturhändelse och oavsett vilken typ av händelse är de konsekvenser vi kan förvänta oss likartade. Inom området bedömer kommunen att den allvarligaste konsekvensen är någon typ av följdhändelse eller konsekvens av händelsen. Exempelvis att elförsörjningen slås ut, en sådan störning leder i sin tur till störningar i andra samhällsviktiga funktioner som exempelvis fjärrvärmeförsörjning och kommunikation. Inom området olycka bedömer kommunen också att förmågan att hantera en sådan händelse är likartad oavsett olyckstyp. En trång sektor är att många kan vara svårt skadade och ha ett akut behov av att komma under vård. I jämtlands läns finns bara ett akutsjukhus och begränsat med räddningsresurser i ett närområde vilket gör att en räddningsinsats vid en större olycka skulle kunna ta lång tid. Inom området teknisk infrastruktur ger de olika händelserna var för sig allvarliga störningar på samhället. En mycket påfrestande händelse skulle vara om vattenförsörjningen helt uteblev. Att organisera vattenförsörjning för ett helt samhälle kräver både stora personella och materiella resurser. Även ett fjärrvärmebortfall skulle påverka väldigt många verksamheter under vinterhalvåret och

21 3, KS :30 / :s bilaga: Risk och sårbarhetsanalys 2011 Dokumentnamn: Risk- och sårbarhetsanalys, Östersunds kommun 2011 Sida: 3 (73) Upprättad av: Lars-Åke Wallin Beslutad av: Kommunstyrelsen Datum: självklart är en störning i elleveranserna mycket påfrestande då det snabbt slår mot all verksamhet i samhället. Att kunna kommunicera med varandra är idag helt avgörande för många verksamheter. Ett avbrott i Internetleveransen skulle relativt snabbt få konsekvenser för många verksamheter. Likaså är många verksamheter idag relativt beroende av fungerande telefoni om inte annat är samhället beroende av detta för att uppfattas som tryggt och säkert och möjliggöra exempelvis larmning vid nödsituationer. Fler och fler börjar föra fram social oro i samhället som en allt större risk. Detta har också visat sig vara ett reellt hot genom fler olika händelser i landet. Vi har också sett att terrorhandlingar och självmordsbombare kan inträffa i vårt närområde. Det är inte en händelse som bedöms som sannolikt men ändå en sådan händelse kan inträffa och som samhället behöver ha en viss beredskap för att hantera. Vi har bara för några år sedan hanterat ett pandemiutbrott i världen. Denna gång var influensan av relativt lindrig art och kommunen bedömer att samhället har en god förmåga att hantera sådana utbrott. Det bör dock poängteras att konsekvenserna av en pandemi sannolikt till stor del beror på hur aggressiv den är. Ett utbrott där det är hög dödlighet skulle sannolikt påverka samhället mycket. Informationssäkerhet är ett område som det är mycket svårt att skapa sig en bild över vilken beredskap samhället har för en störning och ett område som i framtida arbete bör prioriteras extra. Konsekvenserna av dålig informationssäkerhet bedöms kunna bli mycket allvarliga och påverka samhället. Har då kommunen och samhället förmågan att hantera en allvarlig händelse. Den bedömning som kommunen gör i analysen är att vi har det. Den kanske största anledningen till att vi bedömer att krishanteringsförmågan är relativt god är de nätverk och den personkännedom som finns inom den egna organisationen och kontakter som finns in i andra myndigheter och organisationer.

22 3, KS :30 / :s bilaga: Risk och sårbarhetsanalys 2011 Dokumentnamn: Risk- och sårbarhetsanalys, Östersunds kommun 2011 Sida: 4 (73) Upprättad av: Lars-Åke Wallin Beslutad av: Kommunstyrelsen Datum: Innehållsförteckning 1. BAKGRUND ÖVERGRIPANDE BESKRIVNING AV KOMMUNEN BEFOLKNING ORTER NÄRINGSLIVSSTRUKTUR ARBETSMARKNAD - ARBETSLÖSHET BOSTADSBESTÅND INFRASTRUKTUR VÄGAR FLYGPLATSER TÅG KOLLEKTIVTRAFIK PENDLING NATUR SKOG SJÖAR ÄLVAR ARBETSPROCESS OCH METOD UTGÅNGSPUNKTER RESULTAT MÅLGRUPP OCH SEKRETESS KOMMUNENS ANSVAR OCH ROLL VERKSAMHETSANSVAR KOMMUNENS GEOGRAFISKA OMRÅDESANSVAR ANSVAR RISK- OCH SÅRBARHETSANALYS HISTORIK Riskinventering Riskinventering/grovanalys Metod - Genomförande Resultat Kvarstående uppgifter Uppföljning Kontinuerligt arbete SYFTE MÅL AVGRÄNSNINGAR METOD PROJEKTDIREKTIV UNDERLAG Riskvärdering Förmågebedömning SAMHÄLLSVIKTIG VERKSAMHET 22

23 3, KS :30 / :s bilaga: Risk och sårbarhetsanalys 2011 Dokumentnamn: Risk- och sårbarhetsanalys, Östersunds kommun 2011 Sida: 5 (73) Upprättad av: Lars-Åke Wallin Beslutad av: Kommunstyrelsen Datum: RISKER, SÅRBARHETER OCH KRITISKA BEROENDEN INOM KOMMUNENS GEOGRAFISKA OMRÅDE RISKIDENTIFIERING INTRÄFFADE HÄNDELSER RISKVÄRDERING/RISKANALYS NATURRELATERADE HÄNDELSER Ras och skred Stormar Skogsbränder Snöoväder Översvämningar Isbildning Slamströmmar OLYCKOR Farligt gods Bränder Trafikolyckor Tågtrafik Flygtrafik Båttrafik Drunkning Dammbrott Kärntekniks olycka TEKNISK INFRASTRUKTUR Robusthet i försörjningen Vattenförsörjning Dricksvattenförsörjning Reningsverken Renhållning Elavbrott Fjärrvärmeförsörjning ELEKTRONISKA KOMMUNIKATIONER RAKEL störningar Telefoni Mobiltelefoni Bredband Personsökarsystem TV störningar Radio störningar KOMMUNIKATIONER Prioriterat vägnät Lokaltrafik Tågtrafik Flygtrafik Varutransport Bränsleförsörjning ANTAGONISTISKA HOT Terrorism Social oro, ex etablering av kriminella gäng Hot/våld mot förtroendevalda SMITTSPRIDNING 63

24 3, KS :30 / :s bilaga: Risk och sårbarhetsanalys 2011 Dokumentnamn: Risk- och sårbarhetsanalys, Östersunds kommun 2011 Sida: 6 (73) Upprättad av: Lars-Åke Wallin Beslutad av: Kommunstyrelsen Datum: Pandemi Epidemi Epizooti INFORMATIONSSÄKERHET RESURSER KOMMUNENS FÖRMÅGA KRISLEDNINGSFÖRMÅGA FÖRMÅGA ATT I SAMHÄLLSVIKTIG VERKSAMHET MOTSTÅ ALLVARLIGA STÖRNINGAR ÅTGÄRDER PLANERADE ÅTGÄRDER GENOMFÖRDA ÅTGÄRDER ÖVNING OCH UTBILDNING DEFINITIONER 72

25 3, KS :30 / :s bilaga: Risk och sårbarhetsanalys 2011 Dokumentnamn: Risk- och sårbarhetsanalys, Östersunds kommun 2011 Sida: 7 (73) Upprättad av: Lars-Åke Wallin Beslutad av: Kommunstyrelsen Datum: Bakgrund 1.1 Övergripande beskrivning av kommunen Östersunds kommun gränsar till Ragunda kommun i öster, Krokoms och Bergs kommuner i väster, Strömsunds kommun norrut samt Bräcke kommun i söder. Kommunen ligger mitt i landet och är den enda större kommunen i Jämtlands län. Östersund ligger i ett område där sjö, berg och fjäll möts. Närheten till fjällen är påtaglig. En dryg timmas bilväg från Östersunds centrum ligger Åre och ytterliggare en och en halv timmes resa västerut tar oss till Trondheim. Väljer man istället att åka mot öster ligger Sundsvall två timmar bort. Politisk vision för ett hållbart Östersund Ett demokratiskt, socialt, ekologiskt och ekonomiskt hållbart Östersund - är den gemensamma, grundläggande visionen för Östersunds utveckling och utgångspunkten för det långsiktiga politiska arbetet Befolkning Fram till 1996 hade kommunen en stadig befolkningstillväxt noterades den högsta befolkningssiffran hittills med invånare. Mellan 1996 och 2002 minskade folkmängden med drygt invånare och uppgick till invånare vid årsskiftet 2002/2003. Därefter skedde en utplaning och de senaste åren har invånarantalet ökat. Vid årsskiftet 2009/2010 uppgick kommunens folkmängd till en ökning med 222 invånare Under första halvåret 2010 ökade kommunens folkmängd med 126 personer och vid halvårsskiftet uppgick invånarantalet till Tredje kvartalet ökade emellertid folkmängden med 166 personer och den 30 september uppgick kommunens invånarantal till Befolkningsökningen under de tre första kvartalen 2010 blev därmed 292 personer. Den positiva befolkningsutvecklingen tredje kvartalet är inget unikt för Varje år uppvisar en positiv utveckling tredje kvartalet som en följd av nytillkomna studenter vid Mittuniversitetet. Trots den relativt starka befolkningsökningen under hösten ligger dock invånarantalet fortfarande något under befolkningsmålsättningen. Kommunfullmäktige beslutade, i anslutning till budgetdirektiven för 2008 års budget, om en årlig ökning med 250 invånare per år de närmaste åren. Enligt budget 2011 gäller målsättningen om en årlig ökning med 250 invånare även Medelålder _ 2010 Östersunds kommun 41,6 Länet 43,1 Riket 41,1

26 3, KS :30 / :s bilaga: Risk och sårbarhetsanalys 2011 Dokumentnamn: Risk- och sårbarhetsanalys, Östersunds kommun 2011 Sida: 8 (73) Upprättad av: Lars-Åke Wallin Beslutad av: Kommunstyrelsen Datum: Folkmängd Ålder 2010 % , , , , , , , , , ,3 80-w ,6 Summa ,0 Fördelning kvinnor/män i kommunen Kön 2010 % Män ,6 Kvinnor ,4 Summa Invandring Befolkningen fördelad efter svensk och utländsk bakgrund och kön Bakgrund, Medborgarskap, Födelseland Män Kvinnor Totalt Procent Hela befolkningen Med svensk bakgrund ,9 Med utländsk bakgrund ,1 Norden ,8 EU 27 utan Sverige, Danmark, Finland ,1 Europa utom E27 och Norden ,7 Afrika ,8 Nordamerika ,2 Sydamerika ,3 Asien ,2 Oceanien x x 16 0,0 Sovjetunionen x x 10 0,0 Bosnien-Hercegovina ,1 Chile ,1 Danmark ,1 Finland ,8 Irak ,4 Iran ,3 Jugoslavien ,1 Libanon ,2 Norge ,9 Polen ,2 Somalia ,1 Syrien ,1 Thailand ,3 Turkiet ,3 Tyskland ,3

27 3, KS :30 / :s bilaga: Risk och sårbarhetsanalys 2011 Dokumentnamn: Risk- och sårbarhetsanalys, Östersunds kommun 2011 Sida: 9 (73) Upprättad av: Lars-Åke Wallin Beslutad av: Kommunstyrelsen Datum: Orter Tabellen nedan visar hur många invånare olika orter i Östersunds kommun hade i utgången av Ort Befolkning Östersund Brunflo Lit Ope 440 Tandsbyn 396 Häggenås 351 Orrviken 239 Optand 238 Marieby 231 Fåker 209 Grytan 167 Hara 165 Gärde + Lunne + Hälle + Bodal 147 Solberg + Sörviken 119 Härke 113 Södra Söre 110 Bye + Överbyn 109 Böle + Fillsta + Knytta 102 Genvalla 100 Sännsjölandet + del av Lillsjöhögen 100 Slandrom 82 Husås 80 Korsta + Prästlägden 76 Åkre + Gusta 68 Österåsen 67 Näs 66 Rossbol 62 Haxäng 61 Bjärme 60 Norderåsen 60 Torvalla by 59 Loke 51 Statistiken är från 2005 och vissa marginella förändringar har skett Näringslivsstruktur Även om den offentliga sektorns andel av kommunens arbetsmarknad minskat något har kommunen alltjämt ett starkt beroende av den offentliga sektorn. Av de arbetstillfällena år 2008 fanns (36,3%) inom offentlig sektor och (63,7%) inom näringslivet och övriga organisationer. I riket var motsvarande andelar 29,1 respektive 70,9 %. Förutom den höga andelen sysselsatta inom offentlig förvaltning inklusive vård och omsorg kan noteras den låga andelen industrisysselsatta.

28 3, KS :30 / :s bilaga: Risk och sårbarhetsanalys 2011 Dokumentnamn: Risk- och sårbarhetsanalys, Östersunds kommun 2011 Sida: 10 (73) Upprättad av: Lars-Åke Wallin Beslutad av: Kommunstyrelsen Datum: Arbetsmarknad - arbetslöshet I september 2010 var (8,7 %) personer i åldrarna år i Östersund öppet arbetslösa eller i arbetsmarknadsprogram. Motsvarande siffra för september 2009 var (7,5 %), en ökning har skett med 463 personer trots att antalet nyanmälda lediga platser hos arbetsförmedlingen har ökat jämfört med fjolåret. Den totala arbetslösheten för riket är 6,8 % och för länet 8,5 %. I september 2010 var (16,6 %) ungdomar år i Östersund öppet arbetslösa eller i arbetsmarknadsprogram. Motsvarande siffra för september 2009 var 737 (12,7 %), en ökning har skett med 265 ungdomar jämfört med Den totala ungdomsarbetslösheten för riket är 11,4 % och för länet 16,8 % Bostadsbestånd Bostadsbestånd (kalkylerat) - antal lägenheter Hustyp Flerbostadshus Småhus Totalt Infrastruktur Vägar Genom och förbi staden passerar europavägarna E14 som kommer sträckan Sundsvall Östersund Åre, E45 som kommer från Sveg genom Östersund och vidare mot Strömsund samt riksväg 87 som går österut mot Ragunda kommun Flygplatser På Frösön, 11 kilometer väster om centrum, ligger Åre/Östersund Airport. Flygplatsen har dagliga förbindelser med flera reguljära flygbolag till Stockholm (Arlanda och Bromma), samt till Umeå och Luleå. Flygplatsen drivs av Swedavia. Under vintersäsongen förekommer en del annan trafik bland annat till Göteborg. Dessutom förekommer en del charterflyg, samt en del inkommande charterflyg med resor till Jämtlandsfjällen, 2010 kom resor från bland annat London, Amsterdam, Köpenhamn, Moskva och S:t Petersburg Tåg De två järnvägslinjerna Mittbanan och Inlandsbanan går igenom Östersund. Både gods- och persontrafik förekommer på båda banorna. SJ AB kör fjärrtåg (X2000 och Intercity) till och från Stockholm, samt nattåg till Stockholm, Göteborg och Malmö. Den regionala tågtrafiken mellan Sundsvall och Östersund, samt vidare västerut mot Åre och Trondheim, kallas Nabotåget och körs av Veolia Transport. På Inlandsbanan förekommer mest turisttrafik som främst trafikeras under sommaren. Till Stockholm tar det 5 timmar med tåg och Åre ligger cirka 1 timme bort.

29 3, KS :30 / :s bilaga: Risk och sårbarhetsanalys 2011 Dokumentnamn: Risk- och sårbarhetsanalys, Östersunds kommun 2011 Sida: 11 (73) Upprättad av: Lars-Åke Wallin Beslutad av: Kommunstyrelsen Datum: Kollektivtrafik Länstrafiken i Jämtlands län AB, som Östersunds kommun är delägare i, ansvarar för all kollektivtrafik i Jämtlands län. Tätortstrafiken i Östersund samt flygbussen utförs av Stadsbussarna AB. Busstrafiken utanför tätorten utförs av flera olika bussföretag Pendling Östersunds kommun hade 2009 en nettoinpendling på drygt 3000 personer. De flesta pendlar från grannkommunerna in till Östersund. 1.3 Natur Skog Som i övriga delar av norrlands inland finns en hel del skogsområden i nära anslutning till staden Sjöar Storsjön som är landets femte största sjö ligger i anslutning till Östersund. Sjön är en viktig mötesplats för rekreation för de som vistas i Östersund och aktiviteter pågår på sjön året runt Älvar Genom Östersunds kommun rinner Indalsälven som är en av Sveriges vattenrikaste älvar och mycket viktig för elproduktionen. Storsjön är en del av älven och utgör ett enormt vattenmagasin.

30 3, KS :30 / :s bilaga: Risk och sårbarhetsanalys 2011 Dokumentnamn: Risk- och sårbarhetsanalys, Östersunds kommun 2011 Sida: 12 (73) Upprättad av: Lars-Åke Wallin Beslutad av: Kommunstyrelsen Datum: Arbetsprocess och metod 2.1 Utgångspunkter Hoten mot vår säkerhet och medlen för att stärka säkerheten är mer komplexa och mångdimensionella idag än tidigare. Att stärka samhällets säkerhet kräver att det som ska skyddas, det som hotar och medlen för att stärka säkerheten ses i ett sammanhang. I försvarsberedningens rapport En strategi för Sveriges säkerhet, Ds 2006:1 ligger tyngdpunkten på samhällets säkerhet. Strategin handlar om händelser och förhållanden som kan skada samhällets funktionalitet och som enskilda individer saknar förutsättningar att hantera fullt ut. Enligt skrivelsen är de övergripande målen för samhällets säkerhet att värna: befolkningens liv och hälsa samhällets funktionalitet förmågan att upprätthålla våra grundläggande värden som demokrati, rättssäkerhet och mänskliga fri- och rättigheter. Utifrån de övergripande målen för samhällets säkerhet har regeringen även preciserat målen för samhällets krisberedskap. I regeringens skrivelse Samhällets krisberedskap - Stärkt samverkan för ökad säkerhet, Skr. 2009/10:124 anges att målet med samhällets krisberedskap är att: minska risken för, och konsekvenserna av, allvarliga störningar, kriser och olyckor trygga hälsan och den personliga säkerheten för barn, kvinnor och män hindra eller begränsa skador på egendom eller miljö Utifrån dessa mål ska Östersunds kommun jobba för att ha en krisberedskap för de människor som vistas i kommunen, antingen som medborgare eller besökare. För att kunna arbeta mot de övergripande målen i säkerhetsstrategin och målen för samhällets krisberedskap är det viktigt att försöka skapa en bild av hot, risker och sårbarheter som finns i vårt samhälle. En viktig utgångspunkt är arbetet med risk- och sårbarhetsanalyser. En risk- och sårbarhetsanalys innehåller flera olika delar och det finns en mängd olika metoder som underlättar arbetet. Arbete med risk- och sårbarhetsanalyser handlar om att systematiskt identifiera olika oönskade händelser, bedöma hur troligt det är att händelserna inträffar, bedöma de omedelbara negativa konsekvenserna, analysera verksamhetens sårbarheter, samt bedöma förmågan att hantera olika påfrestningar. Utgångspunkter Riskbedömning Sårbarhetsbedömning Resultat Hantering Roll och ansvarsområde Metod perspektiv och avgränsning Riskidentifiering Riskanalys Riskutvärde ring Förmågebedömnig Sårbar hets analys Resultat och slutsatser Fortsatt arbete, planer, åtgärde RISKHANTERING

31 3, KS :30 / :s bilaga: Risk och sårbarhetsanalys 2011 Dokumentnamn: Risk- och sårbarhetsanalys, Östersunds kommun 2011 Sida: 13 (73) Upprättad av: Lars-Åke Wallin Beslutad av: Kommunstyrelsen Datum: Målet med den förebyggande verksamheten är att minimera antalet olyckor och kriser och effekterna av dessa genom att berörda aktörer vidtar förebyggande och sårbarhetsreducerande åtgärder. Det är därför viktigt att sätta in arbetet med risk- och sårbarhetsanalyser i ett sammanhang för att få ett så effektivt säkerhetsarbete som möjligt. Krisberedskap handlar om vår förmåga att före, under och efter en kris förebygga, motstå, förstå och hantera händelser. Genom utbildning, övning och risk- och sårbarhetsanalyser skapar vi den organisation och den förmåga som behövs för att även hantera det otänkbara. Med kris menar vi en händelse som drabbar många människor och stora delar av vårt samhälle. En kris hotar grundläggande funktioner och värden som exempelvis elförsörjningen eller vår hälsa och frihet. För att lindra konsekvenserna av en kris måste medborgare, kommuner, länsstyrelser, centrala myndigheter, organisationer, näringsliv och ytterst regeringen agera tillsammans. Det handlar om att vi måste kunna fortsätta att leva så normalt som möjligt även om vårt samhälle är hotat. Misslyckas de ansvariga med att lindra effekterna av en kris kan allmänheten förlora förtroendet för landets regering och för myndigheterna. Det kan i sin tur hota den nationella säkerheten och vår demokrati. Svensk krisberedskap bygger på en helhetssyn på de hot och risker som vi kan stå inför. Men i takt med att samhället förändras och utvecklas, förändras också hoten och riskerna. Därför är kanske inte dagens hot morgondagens. Arbetet med risk- och sårbarhetsanalyser måste därför ses som en ständigt pågående process och som en naturlig del i det ordinarie arbetet. Risk- och sårbarhetsanalyser är inget nytt för verksamheterna i en kommun, det görs ständiga avvägningar och analyser på utfall om man gör på det ena eller andra sättet. Sedan den 30 juni 2006 är Sveriges samtliga kommuner skyldiga att genomföra risk- och sårbarhetsanalyser. Från och med 2011 finns också en föreskrift (MSBFS 2010:6) om vad risk- och sårbarhetsanalyserna ska innehålla och hur de ska redovisas. 2.2 Resultat Denna rapport är en sammanställning över den riskbild som kommunen arbetat fram utifrån risk- och sårbarhetsanalyser utifrån sitt geografiska områdesansvar i enlighet med MSBs (MSBFS 2010:6) föreskrift om risk- och sårbarhetsanalyser. Utöver denna analys arbetar Östersunds kommun med verksamhetsspecifika analyser utifrån sitt verksamhetsansvar. Detta arbete och resultatet redovisas inte i denna rapport. 2.3 Målgrupp och sekretess Rapporten är i första hand avsedd för centrala myndigheter utifrån lagstiftning och föreskrift. Rapporten ska varje mandatperiod revideras utifrån genomförda risk- och sårbarhetsanalyser, eller när förändringar i samhället sker som påverkar sårbarheter. Det kan röra sig om nya risker som uppstår i samband med exempelvis företagsetableringar eller konsekvenser som minskar då åtgärder vidtas av aktörer. Rapporten kommer att delges till lokala samverkanspartners inom krishanteringsområdet samt delges länets kommuner. Delar av rapporten kan komma att sekretessbeläggas enligt offentlighets och sekretesslagen (2009:400) enligt 18 kapitlet 13.

32 3, KS :30 / :s bilaga: Risk och sårbarhetsanalys 2011 Dokumentnamn: Risk- och sårbarhetsanalys, Östersunds kommun 2011 Sida: 14 (73) Upprättad av: Lars-Åke Wallin Beslutad av: Kommunstyrelsen Datum: Kommunens ansvar och roll Roll och ansvarsområde Metod perspektiv och avgränsning Verksamhetsansvar Verksamhetsansvaret och ansvarsprincipen är utgångspunkten för kommunens uppgifter i samhällets krishanteringssystem. Det innebär att ansvaret för olika samhällsviktiga uppgifter under normala förhållanden också gäller under extraordinära händelser. Kommunen och andra aktörer i samhället måste kunna upprätthålla samhällsviktig verksamhet, oavsett situationens omfattning och karaktär, och tillgodose de särskilda behov av information och stöd till enskilda som uppstår i samband med en kris. För att klara verksamhetsansvaret måste kommunen bland annat ha en organisation för krishantering, planer för att komma igång med arbetet och förberedda lokaler. I ansvaret ingår också att kontinuerligt utbilda och öva sin krishanteringsorganisation Kommunens geografiska områdesansvar Kommunens geografiska områdesansvar regleras i 2 kapitlet 7 lagen (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap. Enligt lagen ska kommunen analysera vilka extraordinära händelser som kan inträffa i fredstid i kommunen samt hur dessa kan påverka den egna verksamheten. MSBs föreskrift om risk- och sårbarhetsanalyser (MSBFS 2010:6) anger att kommunen ska identifiera och värdera risker, sårbarheter och kritiska beroenden inom sitt geografiska område. Det ger kommunen förutsättningar att verka för att: olika aktörer i kommunen samverkar och uppnår samordning i planerings- och förberedelsearbetet de krishanteringsåtgärder som vidtas av olika aktörer under en sådan händelse samordnas informationen till allmänheten under sådana förhållanden samordnas Ansvar Kommunstyrelsen i Östersunds kommun har det yttersta ansvaret för säkerhetsarbetets inriktning för den kommunala verksamheten. Nämnderna har ansvaret för säkerhetsarbetet inom sina verksamhetsområden. Förvaltningschefen ska organisera säkerhetsarbetet inom förvaltningen samt ansvara för ledning och uppföljning. Verksamhetsansvariga, på alla nivåer, är ansvariga för säkerheten inom sitt ansvarsområde och ska själva avsätta de resurser som krävs för att policy och rutiner följs. Styrdokument I Östersunds kommuns säkerhetspolicy beslutad av kommunstyrelsen står bland annat: Kommunen skall verka för att öka tryggheten bland kommunens invånare genom att driva och delta i arbeten som kan påverka attityder och beteenden som kan bidra till ökad säkerhet och trygghet. Risk- och sårbarhetsanalyser skall ligga till grund för säkerhetsarbetet.

33 3, KS :30 / :s bilaga: Risk och sårbarhetsanalys 2011 Dokumentnamn: Risk- och sårbarhetsanalys, Östersunds kommun 2011 Sida: 15 (73) Upprättad av: Lars-Åke Wallin Beslutad av: Kommunstyrelsen Datum: Kommunfullmäktige fastslog också Lednings- och informationsplan för Östersunds kommun vid extraordinära händelser eller höjd beredskap. Detta är en revidering av den ursprungliga ledningsplanen från Planen ska åter revideras utifrån resultatet av risk- och sårbarhetsanalysen samt de erfarenheter kommunen fått av inträffade händelser och genomförda övningar. Detta arbete beräknas vara klart till årsskiftet Genom att fastslå planen beslutar också kommunfullmäktige att hela den kommunala organisationen aktivt ska jobba med risk- och sårbarhetsanalyser. Säkerhetsforum Inom kommunen finns en säkerhetssamordnargrupp där samtliga förvaltningar samt räddningstjänstförbundet finns representerade. Gruppen träffas 5-6 gånger per år. Kommunens säkerhetschef är ansvarig för gruppens arbete. Biträdande kommundirektör är uppdragsgivare. Styrdokument Säkerhetspolicy IT säkerhetspolicy Handlingsplan SMO Lednings- och infoplan Försäkringsvillkor Säkerhetsskyddsplan Handlingsplan säkerhet Säkerhetsprocessen SAMORDNING SÄKFORUM Skydd mot olyckor Krishantering Internt skydd Säkerhetsskydd IT-säkerhet Ansvar NJR Ansvar KLF/Verksamhet Uppföljning Prioritera verksamhetsmål KLG Riskanalys Implementera i förvaltning Förvaltningschef Åtgärder Stöd/Utvärdering/Uppföljning Säkerhetsforum Prioritering 2.5 Risk- och sårbarhetsanalys Historik Riskinventering Kommunens säkerhetssamordnargrupp genomförde redan 2004 en riskinventering som ligger till grund för kommunens arbete med risk- och sårbarhetsanalyser. Inventeringen gjordes på ett mycket enkelt sätt där varje deltagare under någon minut fick fundera och skriva ner de risker han/hon såg på post-it lappar. Samtliga kommunens förvaltningar samt räddningstjänstförbundet fanns representerade vid arbetet. Inventeringen resulterade att cirka 130 olika risker, stora som små kom fram. Resultatet är sannolikt mycket lika det som skulle bli i vilken annan kommun som helst av Östersunds karaktär. Då många av de inventerade riskerna bedömdes vara likartade grupperades dessa och ett 30 tal riskkategorier identifierades på det sättet.

34 3, KS :30 / :s bilaga: Risk och sårbarhetsanalys 2011 Dokumentnamn: Risk- och sårbarhetsanalys, Östersunds kommun 2011 Sida: 16 (73) Upprättad av: Lars-Åke Wallin Beslutad av: Kommunstyrelsen Datum: Säkerhetssamordnargruppen genomförde sedan en grov värdering av de olika händelserna utifrån den samlade kunskapen och erfarenheten som fanns i gruppen. Värderingen är väldigt grov och bygger mycket på magkänsla om hur olika händelser skulle kunna påverka kommunens verksamheter. Utifrån den genomförda grovanalysen föreslog säkerhetssamordnargruppen sju olika områden till kommunledningsgruppen som kommunen borde analysera vidare. Kommunledningsgruppen fattade i januari 2007 beslut om vilka områden som i ett första skede skulle analyseras djupare utifrån den tidigare genomförda grovanalysen kompletterade med kunskap utifrån nya risker som diskuterats mer frekvent. Beslutet om att genomföra risk- och sårbarhetsanalyser tog kommunfullmäktige För att få igång arbetet på ett kontinuerligt sätt i organisationen bedömdes ett kommunövergripande projekt vara en bra lösning. En del av projektet med kommunal riskoch sårbarhetsanalys är att förvaltningarna gör sårbarhetsanalyser inom prioriterade områden och därefter arbetar fram nödvändiga planer vilket detta dokument beskriver. Områden som inte prioriterats analyseras mer överskådligt. Finansutskottet fastslag ett projektdirektiv för arbetet med kommunens risk- och sårbarhetsanalys och samtliga kommunala förvaltningar engagerades i projektet. Projektet avslutades genom att samtliga nämnder beslutade om verksamheternas krishanteringsplaner och kommunfullmäktige fastslog kommunens lednings och informationsplan för hantering av extraordinära händelser Riskinventering/grovanalys Kommunens säkerhetssamordnargrupp genomförde redan 2004 en riskinventering som ligger till grund för kommunens arbete med risk- och sårbarhetsanalyser. Inventeringen gjordes på ett mycket enkelt sätt där varje deltagare under någon minut fick fundera och skriva ner de risker han/hon såg på post-it lappar. Samtliga kommunens förvaltningar samt räddningstjänstförbundet fanns representerade vid arbetet. Inventeringen resulterade att cirka 130 olika risker, stora som små kom fram. Resultatet är sannolikt mycket lika det som skulle bli i vilken annan kommun som helst av Östersunds karaktär. Då många av de inventerade riskerna bedömdes vara likartade grupperades dessa och ett 30 tal riskkategorier identifierades på det sättet. Säkerhetssamordnargruppen genomförde sedan en grov värdering av de olika händelserna utifrån den samlade kunskapen och erfarenheten som fanns i gruppen. Värderingen är väldigt grov och bygger mycket på magkänsla om hur olika händelser skulle kunna påverka kommunens verksamheter. Utifrån den genomförda grovanalysen föreslog säkerhetssamordnargruppen sju olika områden till kommunledningsgruppen som kommunen borde analysera vidare.

35 3, KS :30 / :s bilaga: Risk och sårbarhetsanalys 2011 Dokumentnamn: Risk- och sårbarhetsanalys, Östersunds kommun 2011 Sida: 17 (73) Upprättad av: Lars-Åke Wallin Beslutad av: Kommunstyrelsen Datum: Kommunledningsgruppen fattade i januari 2007 beslut om vilka områden som i ett första skede skulle analyseras djupare utifrån den tidigare genomförda grovanalysen kompletterade med kunskap utifrån nya risker som diskuterats mer frekvent. Beslutet om att genomföra risk- och sårbarhetsanalyser tog kommunfullmäktige För att få igång arbetet på ett kontinuerligt sätt i organisationen bedömdes ett kommunövergripande projekt vara en bra lösning. En del av projektet med kommunal riskoch sårbarhetsanalys är att förvaltningarna gör sårbarhetsanalyser inom prioriterade områden och därefter arbetar fram nödvändiga planer vilket detta dokument beskriver. Områden som inte prioriterats analyseras mer överskådligt. Finansutskottet fastslag ett projektdirektiv för arbetet med kommunens risk- och sårbarhetsanalys och samtliga kommunala förvaltningar engagerades i projektet. Projektet avslutades genom att samtliga nämnder beslutade om verksamheternas krishanteringsplaner och kommunfullmäktige fastslog kommunens lednings och informationsplan för hantering av extraordinära händelser Metod - Genomförande Utgångspunkten för diskussionerna i de fördjupade analyserna kring områdena teknisk infrastruktur, kommunikation, ledningsförmåga, samverkansbehov och trafikförsörjning har varit ett scenariobaserat arbetssätt och att sämsta tänkbara yttre förutsättningar råder. Det är mycket kallt ute -25 grader, elförsörjningen är dessutom utslagen och bedöms vara så under en längre tid i stora delar av kommunen (mer än tre dygn). Utifrån de verksamheter förvaltningarna bedriver har de fått beskriva vilka funktioner som absolut måste finnas och fungera för att inte samhället ska drabbas av kritiska störningar ( samhällskritiska verksamheter ) Resultat Kommunstyrelsen avsatte efter analysen 5,4 miljoner för att åtgärda brister i framförallt den tekniska infrastrukturen. V/A har avsatt 5 miljoner för att framförallt förbättra tillgången till reservkraft Kvarstående uppgifter Analys har påbörjats inom samtliga områden. Kommunikation är ett sådant område som står under ständig förändring varför också analysarbetet inom detta område måste fortgå kontinuerligt. Pandemiberedskapen kommer det särskilt att tittas på under 2008 då också övning inom området kommer att genomföras på regional nivå Uppföljning Uppföljningen ska finnas med som en del av kommunens internkontrollplan. Säkerhetschefen ansvarar för att följa upp arbetet Kontinuerligt arbete Respektive förvaltningschef hade under arbetet med risk- och sårbarhetsanalysen 2007 ansvaret för att avsätta de resurser som krävs för arbete med sårbarhetsanalysen i form av delprojektledare och delprojektgrupp.

36 3, KS :30 / :s bilaga: Risk och sårbarhetsanalys 2011 Dokumentnamn: Risk- och sårbarhetsanalys, Östersunds kommun 2011 Sida: 18 (73) Upprättad av: Lars-Åke Wallin Beslutad av: Kommunstyrelsen Datum: Det fortsatta arbetet med risk- och sårbarhetsanalyser kommer i första hand genomföras genom kommunens säkerhetssamordnargrupp och i samverkan med särskilda resurser vid förvaltningarna som är särskilt berörda eller har kunskap inom området. Även förvaltningarna genomför risk- och sårbarhetsanalyser inom sina ansvarsområden Syfte Syftet med risk- och sårbarhetsanalysarbetet är att öka medvetenheten och kunskapen hos beslutsfattare och verksamhetsansvariga om hot, risker och sårbarheter inom det egna verksamhetsområdet. Analyserna är ett underlag för den egna planeringen. Underlaget utgör dessutom en viktig källa för information till medborgare, samverkanspartners och anställda. De offentliga aktörernas risk- och sårbarhetsanalyser bidrar även till att ge en bild av de risker och sårbarheter som finns i samhället i stort. Det finns således två perspektiv som risk- och sårbarhetsanalyserna måste tillgodose, dels egennyttan för den egna organisationen eller verksamheten och dels att tillgodose behovet av att kunna ge en samlad riskbild för hela samhället. Analyserna ger därmed ett bra beslutsunderlag för inriktningen av arbetet inom krisberedskapsområdet. Sammanfattningsvis är syftet med kommunens risk- och sårbarhetsanalyser följande: ge beslutsunderlag för beslutsfattare och verksamhetsansvariga ge ett underlag för information om samhällets risker till allmänheten ge underlag för samhällsplaneringen bidra till att ge en riskbild för hela samhället Mål Målet för kommunen är att uppnå en helhetssyn på säkerhetsarbete och riskhantering: internt skydd, olycksförebyggande arbete med krishantering, säkerhetsskydd och i yttersta fall höjd beredskap. Ingen organisation är starkare än den svagaste länken i kedjan. Vardagshändelser fokuserar på relativt frekventa olyckor och händelser med begränsade konsekvenser, t.ex. arbetsolyckor och trafikolyckor. Dessa risker är i stor utsträckning förutsägbara och utgår bl.a. från rapporterade olyckor och statistiska studier. Stora olyckor fokuserar på olyckor med låg frekvens och medelstora konsekvenser. Riskerna är slumpmässiga och uppvisar stor variation. Utgångspunkten ligger bl.a. i individuella olycksundersökningar och haveriutredningar. Kriser och extraordinära händelser fokuserar på händelser med mycket låg frekvens och förödande konsekvenser. För att kunna utföra analysarbetet krävs detaljerade riskanalyser, oftast kvalitativa riskanalyser. Det sker genom uppskattningar av sannolikheten för en fullskalig händelse Avgränsningar Detta dokument redovisar de delar i säkerhetsarbete som regleras av lagstiftning (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap och de uppdrag som kommunen har utifrån sitt geografiska områdesansvar. Kommunens krisberedskap utifrån verksamhetsansvaret redovisas således inte i detta dokument.

37 3, KS :30 / :s bilaga: Risk och sårbarhetsanalys 2011 Dokumentnamn: Risk- och sårbarhetsanalys, Östersunds kommun 2011 Sida: 19 (73) Upprättad av: Lars-Åke Wallin Beslutad av: Kommunstyrelsen Datum: För redovisning om kommunens arbete utifrån lagstiftning (2003:778) om skydd mot olyckor hänvisas till Jämtlands räddningstjänstsförbunds handlingsprogram. Kommunens skadeförebyggande arbete redovisas årligen i kommunens verksamhetsberättelse till kommunstyrelsen. 2.6 Metod Projektdirektiv Utgångspunkten för kommunens arbete med kommunens risk- och sårbarhetsanalys är det projektdirektiv som kommunstyrelsen fastslog i januari Projektet omfattar följande delar: Genomförande av risk- och sårbarhetsanalys efter de krav som lagstiftningen ställer. Aktiviteter som anknyter till arbete med risk- och sårbarhetsanalyser Uppdatering av befintlig risk- och sårbarhetsanalys och åtgärdsförslag Beslut om åtgärdsförslag utifrån genomförd risk- och sårbarhetsanalys Revidering och beslut om ledningsplan för extraordinära händelser för Östersunds kommun. Styrande dokument: Östersunds kommuns risk- och sårbarhetsanalys 2007 Lednings- och informationsplan för Östersunds kommun Lag 2006:544 kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap Föreskrift för kommuners arbete med risk- och sårbarhetsanalyser MSBFS 2010: Underlag Underlag till den analys som genomför 2011 kommer från det kontinuerliga arbete kommunen gör inom området krisberedskap inom de egna verksamheterna och genom samverkan med andra aktörer i olika forum Riskvärdering De risker som identifierats har värderats i en riskmatris utifrån vilken sannolikhet det bedöms ha att händelsen inträffar samt vilka konsekvenserna skulle kunna bli för samhället. Beskrivning av detta redovisas nedan. Matrisen beskriver hur förhållandet mellan olika risker i kommunen bedömts. Den utgör främst ett underlag för att diskutera hot och risker i kommunen. En fördjupad analys av sannolikhet och konsekvens, det vill säga risken, för respektive händelse har genomförts för ett antal områden, då genomförs också en förmågebedömning.

38 3, KS :30 / :s bilaga: Risk och sårbarhetsanalys 2011 Dokumentnamn: Risk- och sårbarhetsanalys, Östersunds kommun 2011 Sida: 20 (73) Upprättad av: Lars-Åke Wallin Beslutad av: Kommunstyrelsen Datum: Sannolikhetsbedömning Nivå Konsekvenser Beskrivning 1 Mycket hög Inträffar < 1 ggr / 5 år sannolikhet 2 Hög Sannolikhet 3 Medelhög sannolikhet 4 Låg Sannolikhet 5 Mycket låg Inträffar > 1 ggr / 100 år sannolikhet Konsekvensmatris Nivå Konsekvenser Beskrivning 1 Mycket begränsade Inträffar < 1 ggr / 5 år- 1 ggr / 20 år Inträffar < 1 ggr / 20 år- 1 ggr / 50 år Inträffar < 1 ggr / 50 år- 1 ggr / 100 år Små direkta hälsoeffekter, mycket begränsade störningar i samhällets funktionalitet, övergående misstro mot enskild samhällsinstitution, mycket begränsade skador på egendom och miljö 2 Begränsade Måttliga direkta hälsoeffekter, begränsade störningar i samhällets funktionalitet, övergående misstro mot flera samhällsinstitutioner, begränsade skador på egendom och miljö 3 Allvarliga Betydande direkta eller måttliga indirekta hälsoeffekter, allvarliga störningar i samhällets funktionalitet, bestående misstro mot flera samhällsinstitutioner eller förändrat beteende, allvarliga skador på egendom och miljö 4 Mycket allvarliga Mycket stora direkta eller betydande indirekta hälsoeffekter, mycket allvarliga störningar i samhällets funktionalitet, bestående misstro mot flera samhällsinstitutioner och förändrat beteende, mycket allvarliga skador på egendom och miljö 5 Katastrofala Katastrofala direkta eller mycket stora indirekta hälsoeffekter, extrema störningar i samhällets funktionalitet, grundmurad misstro mot samhällsinstitutioner och allmän instabilitet, katastrofala skador på egendom och miljö Riskmatris Mycket hög sannolikhet Hög Sannolikhet Medelhög sannolikhet Låg Sannolikhet Mycket låg sannolikhet Sannolikhet/ Konsekvens Mycket begränsade Begränsade Allvarliga Mycket allvarliga Katastrofala

39 3, KS :30 / :s bilaga: Risk och sårbarhetsanalys 2011 Dokumentnamn: Risk- och sårbarhetsanalys, Östersunds kommun 2011 Sida: 21 (73) Upprättad av: Lars-Åke Wallin Beslutad av: Kommunstyrelsen Datum: Förmågebedömning Krishanteringsförmåga avser en organisations förmåga att vid allvarliga störningar leda den egna verksamheten, fatta beslut inom eget verksamhets- eller ansvarsområde, sprida snabb, korrekt och tillförlitlig information och vid behov kunna medverka i samordning och koordinering med andra aktörer och deras åtgärder. Krishanteringsförmågan avser också förmågan att så snabbt som möjligt påbörja åtgärder för att hantera eller medverka i hanteringen av konsekvenserna av inträffade händelser och genomföra de åtgärder som krävs för att avhjälpa, skydda och lindra effekterna av det inträffade. Krishanteringsförmågan innehåller även förberedande moment där kunskapsuppbyggnad är en viktig del. Förmåga i samhällsviktig verksamhet att motstå allvarliga störningar avser den förmåga som krävs för att verksamheten ska kunna bedrivas på en sådan nivå att samhället fortfarande kan fungera och säkerställa en grundläggande service, trygghet och omvårdnad trots en allvarlig störning. Förmågan bedöms enligt följande skala: Förmåga God God med viss brist Bristfällig Mycket bristfällig Kriterier Krisen passerar inte obemärkt, men resurser och kapacitet finns för att lösa samhällsviktiga uppgifter på ett tillfredsställande sätt. Samhällsservice åsidosätts i viss mån för att kunna prioritera mer akut verksamhet. Resurserna är inte tillräckliga för att lösa uppgifter på ett tillfredsställande sätt. För de som drabbas framstår det som att samhället inte lever upp till sina åtaganden. Resurser och kapacitet understiger kraftigt det som behövs för att hantera samhällsviktiga uppgifter och verksamheter ställs in. Organisationen eller samhället står i det närmaste oförberett.

40 3, KS :30 / :s bilaga: Risk och sårbarhetsanalys 2011 Dokumentnamn: Risk- och sårbarhetsanalys, Östersunds kommun 2011 Sida: 22 (73) Upprättad av: Lars-Åke Wallin Beslutad av: Kommunstyrelsen Datum: Samhällsviktig verksamhet Ingen vet på förhand när, var eller hur allvarliga händelser inträffar i samhället. Av den anledningen bör viktiga samhällsfunktioner alltid ha en beredskap för att allvarliga händelser kan inträffa och en förmåga att hantera dem. När de inträffar måste samhället på olika nivåer aktivera de funktioner som är särskilt viktiga för att ett en kris ska undvikas. Vissa verksamheter är särskilt betydelsefulla för befolkningens liv och hälsa, samhällets funktionalitet, samt grundläggande värden. Dessa samhällsviktig verksamhet bör därför vara så robust och upprätthålla en sådan kontinuitet att den alltid kan fungera, åtminstone på en miniminivå oavsett vilken händelse som inträffar i samhället. Förutom samhällsviktig verksamhet kan det finnas materiella och personella resurser som inte är samhällsviktiga i sig, men som är viktiga för att kunna hantera en extraordinär händelse eller kris till exempel expertfunktioner eller frivilliga. 1. Ett bortfall av eller en svår störning i verksamheten kan ensamt eller tillsammans med motsvarande händelser i andra verksamheter på kort tid leda till att en allvarlig kris inträffar i samhället. 2. Verksamheten är nödvändig eller mycket väsentlig för att en redan inträffad allvarlig kris i samhället ska kunna hanteras så att skadeverkningarna blir så små som möjligt. Samhällsviktiga verksamheter inom det geografiska området Östersunds kommun har identifierats genom användande av de kriterier som finns för styrelsprojektet. Inom projektet har cirka 350 prioriterade objekt identifierats. De verksamheter som bedöms som samhällsviktiga redovisas inte i denna rapport då dessa tillsammans eller var för sig bedöms utgöra uppgifter som är sekretessbelagda utifrån offentlighets och sekretesslagen 2009:400 kapitel Prio Prioriterings kriterium Verksamheter 1 Befolkningens liv och hälsa Verksamheter som på kort sikt (timmar) har mycket stor betydelse för liv och hälsa Elförsörjning, Akutsjukvård, polis, räddningstjänst, omsorg om barn äldre och 2 Samhällets funktionalitet Verksamheter som redan på kort sikt (timmar) har mycket stor betydelse för samhällets funktionalitet 3 Befolkningens liv och hälsa Verksamheter som på längre sikt (dagar) har mycket stor betydelse för liv och hälsa 4 Samhällets funktionalitet Verksamheter som på längre sikt (dagar) har mycket stor betydelse för samhällets funktionalitet 5 Stora miljövärden Verksamheter som har mycket stor betydelse för miljön. 6 Stora ekonomiska värden Verksamheter som representerar mycket stora ekonomiska värden 7 Stora sociala och kulturella värden Verksamheter som har mycket stor betydelse för sociala och kulturella värden funktionshindrade Krisledningsplatser, drivmedelsförsörjning, vattenförsörjning, avlopp, finansiella system, elektronisk kommunikation, transporter Hälsocentraler, dagmottagningar. Betalningsförmedling, livsmedelsförsörjning Sophantering, kemisk industri (2:4 anläggningar) Tung industri, högteknologisk verksamhet Arkiv, museer

41 3, KS :30 / :s bilaga: Risk och sårbarhetsanalys 2011 Dokumentnamn: Risk- och sårbarhetsanalys, Östersunds kommun 2011 Sida: 23 (73) Upprättad av: Lars-Åke Wallin Beslutad av: Kommunstyrelsen Datum: Risker, sårbarheter och kritiska beroenden inom kommunens geografiska område Riskidentifiering Riskanalys Riskutvärde ring 4.1 Riskidentifiering Nedan presenteras en översiktlig identifiering om händelser och orsaker som kan leda fram till att en allvarlig händelse eller kris inträffar inom Östersunds kommun. Händelserna har kategoriserats i åtta olika områden. För dessa områden har en riskvärdering genomförts vilket redovisas i kommande kapitel av denna rapport. Det bör poängteras att väldigt få av dessa händelser bedöms kunna utgöra extraordinära händelser i lagens bemärkelse. Område Händelse Orsak Naturrelaterade händelser Storm Översvämning Snösmältning Störtregn Långvarig regnperiod Dammbrott Ras och skred Snösmältning Störtregn Långvarig regnperiod Dammbrott Slamströmmar Skogsbrand Torka Anlag brand Brand i skogsmaskiner Antändning genom ex tåg Snöoväder Snö och blåst i kombination Isbildning Väderomslag Slamströmmar Nederbörd Olyckor Farligt gods CBNR Bränder Anlagda Andra omständigheter Trafikolyckor Förarrelaterade händelser Djurkollisioner Tågolyckor Naturhändelser Mänskliga faktorn Sabotage Tekniska fal Flygolyckor Mänskliga faktorn Tekniska fel Terrorism Båtolyckor Grund Tekniska fel Dammbrott Kollaps av byggnad/damm Översvämning Sabotage Terrorism Katastrofer utomlands Olyckor

42 3, KS :30 / :s bilaga: Risk och sårbarhetsanalys 2011 Dokumentnamn: Risk- och sårbarhetsanalys, Östersunds kommun 2011 Sida: 24 (73) Upprättad av: Lars-Åke Wallin Beslutad av: Kommunstyrelsen Datum: Område Händelse Orsak Krigsutbrott Terrorangrepp Nationella katastrofer (utanför kommunen) Olyckor Terrorangrepp Kärnteknisk olycka Teknisk infrastruktur Elektroniska kommunikationer Kommunikationer Antagonistiska hot Smittspridning Informationssäkerhet Dricksvattenförsörjning Fjärrvärmebortfall Elavbrott Renhållning RAKEL störningar Telefoni störningar Mobiltelefoni störningar Bredbands störningar Personsökarsystem TV störningar Radio störningar Lokaltrafik störningar Tågtrafik störningar Drivmedelsbrist Flygtrafik störningar Transport störningar Terrorism Social oro Hot/våld Utpressning Pandemi Epidemi Epizooti Strömavbrott Skador vattenledningsnät Otjänligt vatten Utslaget styrsystem Brand Naturrelaterad händelse Sabotage Teknik haveri/maskinhaveri Brand Råvarubrist Strömavbrott Teknisk kollaps Naturrelaterad händelse Kabelbrott Sabotage Drivmedelsförsörjning Teknisk kollaps Naturrelaterad händelse Drivmedelsbrist

43 3, KS :30 / :s bilaga: Risk och sårbarhetsanalys 2011 Dokumentnamn: Risk- och sårbarhetsanalys, Östersunds kommun 2011 Sida: 25 (73) Upprättad av: Lars-Åke Wallin Beslutad av: Kommunstyrelsen Datum: Inträffade händelser Kommunen har lyckligtvis inte haft några allvarliga krissituationer de senaste åren. Det har däremot inträffat händelser av olika karaktär som gjort att delar av krisorganisationen sats på prov. Kommunens krishanteringsorganisation har vid ett antal tillfällen de senaste åren informerats om händelser i samhället som med en annan utveckling skulle ha kunnat ställa organisationen inför stora utmaningar. Händelsen 2010 med Cryptosporidiumutbrottet betecknas som en allvarlig händelse och ställde stora krav på organisationen. Kommunens krisledningsnämnd har aldrig varit inkallad. - Flygolycka fallskärmsklubben (2004) - Tsunami (2004) - Fågelinfluensa utbrott i Sverige (2006) - Hemkomna från krigsutbrott Libanon (2006) - Snöoväder * 2 (2006) - Brand Brunflobadet (2007) - Bombhot * 3 (2008) - Brand Lövstaskolan (2008) - Pandemiutbrott (2009) - Flygincident, charter (2009) - Glaslarm i livsmedel (2009) - Brand centrala Östersund, Centralpalatset (2010) - Cryptosporidiumutbrott (2010) Kommunen har även erfarenhet av höga flöden och större skogsbränder under 90- och 00 talet.

44 3, KS :30 / :s bilaga: Risk och sårbarhetsanalys 2011 Dokumentnamn: Risk- och sårbarhetsanalys, Östersunds kommun 2011 Upprättad av: Lars-Åke Wallin Beslutad av: Kommunstyrelsen Sida: 26 (73) Datum: Riskvärdering/Riskanalys Naturrelaterade händelser Naturrelaterade händelser är ofta orsaken till allvarliga följdhändelser som exempelvis skador på infrastruktur som elförsörjning som i sin tur påverkar vattenförsörjning och värmeförsörjningen. Forskare gör bedömningen att vi genom klimatförändringar kan komma få uppleva fler extremväderhändelser i framtiden. Nederbörden kan komma öka, klimatet kan bli varmare och väderomslagen mer dramatiska än vad vi tidigare upplevt. Det finns forskare som säger att såkallade 100 års flöden kommer bli fem gånger så vanliga som idag och då istället blir 20-års flöden. Mycket hög sannolikhet Skogsbrand Översvämning Hög Sannolikhet Snöstorm Stormar Medelhög sannolikhet Låg Sannolikhet Ras/Skred Slamströmmar Isbildning Mycket låg sannolikhet Sannolikhet/ Konsekvens Mycket begränsade Begränsade Allvarliga Mycket allvarliga Katastrofala Ras och skred I Östersunds kommun finns inga kända skredområden i närheten av större samlad bebyggelse eller större vägar. Risken för naturliga ras eller skred bedöms vara liten. Det finns mindre områden med skredkänsliga jordarter som silt och lera, söder om Kattstrupeforsen och vid Långans mynning i Indalsälven öster om Litsnäset. Områdena är små och ligger i flack terräng varför risken för skred i dessa områden också bedöms som liten. Områdena i kartorna nedan beskriver var ras och skred bedöms kunna inträffa inom Östersunds kommun. Underlaget kommer från den analys SGI genomförde 2010 i Jämtlands län, resultatet har presenterats av Länsstyrelsen för kommunen. Länstyrelsen presenterade också en rapport 2007 om ras och skred i Jämtlands län som använts som underlag. Översiktskarta Östersunds kommun Riskområde

45 3, KS :30 / :s bilaga: Risk och sårbarhetsanalys 2011 Dokumentnamn: Risk- och sårbarhetsanalys, Östersunds kommun 2011 Upprättad av: Lars-Åke Wallin Beslutad av: Kommunstyrelsen Sida: 27 (73) Datum: Riskområde Frösön Stormar Två av tre år förekommer det svåra stormar eller orkanvindar i Sverige. Exempel på svåra stormar de senaste åren är Gudrun 2005 och Per Enligt klimat- och sårbarhetsutredningen bedöms dock ingen nämnvärd ökning av stormar inträffa i vårt geografiska område. Under senaste åren har några minde stormar påverkat viss infrastruktur inom kommunen utan att ge allvarliga störningar. Stormar som inträffat senaste åren i Östersunds området har i huvudsak inträffat höstar (september-oktober) eller på vårkanten (april). Höststorm 2008, Storsjöstrand Mittuniversitetet hösten Skogsbränder En till två gånger per decennium har Sverige haft somrar med omfattande skogsbränder. De vanligaste orsakerna till skogsbränder är mänskliga aktiviteter som exempelvis avverkning eller slarvigt släckta eldar. Även naturliga fenomen som blixtnedslag och bränder orsakade av exempelvis tågtransporter bidrar till skogbränder Snöoväder Vid några tillfällen har kommunen drabbats av störningar i samband med snöfall och problem med andra yttre omständigheter. Störningarna har varit lokala och oftast berott på exempelvis nedfallna träd viket medfört lokala strömavbrott. I och med att mer och mer av infrastrukturen vädersäkras bedöms risken för större störningar blivit mindre. Stora nederbördsmängder i form av snö under hösten innan tjäle och löv fallit bedöms bidra till de svåraste förhållandena att hantera.

46 3, KS :30 / :s bilaga: Risk och sårbarhetsanalys 2011 Dokumentnamn: Risk- och sårbarhetsanalys, Östersunds kommun 2011 Sida: 28 (73) Upprättad av: Lars-Åke Wallin Beslutad av: Kommunstyrelsen Datum: Snöoväder har också orsakat vissa framkomlighetsproblem. Detta har varit mer påtagligt i staden än i byarna på landsbygden. Snöoväder hösten Översvämningar Östersund har drabbats av ett antal översvämningar genom åren. Traditionellt är det Storsjön och Indalsälven som svämmat över på grund av snabb/kraftig snösmältning eller genom stora nederbördsmängder. Översvämningar har inträffat både hösten -93, våren -95, -98, somrarna 2000 och Senaste åren 2010 och 2011 har översvämningar i samhället förekommit på grund av lokala skyfall. Dessa skyfall har i huvudsak medfört skador på fastigheter för enskilda fastighetsägare. Skyfall Östersund, Odensala 21/ Det finns en översvämningskartering av Indalsälven som är gjord av SMHI i början av 2000 talet, karteringen är relativt grovt. Just nu pågår ett stort arbete med att kartera Indalsälven och beredskapsplanering utifrån detta resultat ska påbörjas under hösten Den befintliga analysen visar att redan vid ett 100-års flöde kommer sannolikt kommunen få stora problem med infrastruktur, framförallt kommer vid ett sådant flöde vägar att påverkas. Vid det högsta beräknade flödena finns områden inom kommunen som skulle kunna bli helt avskärmade, exempelvis Litsområdet och Norderön skulle sannolikt påverkas i hög grad. De flesta större vägar löper bitvis i älv/ådalar vilket gör att risken för att de påverkas av höga flöden måste beaktas. Även korsande vattendrag utgör ett tänkbart hot i dessa sammanhang. Att vägarna kan hållas öppna även under översvämningssituationer är självklart viktigt. Utan ett fungerande vägnät kommer möjligheten att undsätta människor och transportera förnödenheter mm att vara mycket begränsad. De mindre vägarna i länet består till stor del av

47 3, KS :30 / :s bilaga: Risk och sårbarhetsanalys 2011 Dokumentnamn: Risk- och sårbarhetsanalys, Östersunds kommun 2011 Sida: 29 (73) Upprättad av: Lars-Åke Wallin Beslutad av: Kommunstyrelsen Datum: grus som kan vara känsliga vid höga flöden. Under de situationer som inträffat har några vägsträckor även på de större vägarna måst stängas av. Vägtrummorna på det allmänna vägnätet är i regel dimensionerade för att klara ca årsflödet. Det vill säga ett flöde som rent statistiskt inträffar med 50 respektive 100 års intervall. Ett vanligt problem vid kraftiga regn är att skräp följer med bäckar och åar och proppar till vägtrummor. Därefter går det snabbt att vägarna överströmmas och speciellt grusvägarna skärs av. Det finns också en risk att när vägarna skärs av förorsakas sekundära ras Järnvägarna följer i ännu högre grad än vägarna de större vattendragen. På vissa sträckor av järnvägsnätet finns risk för underminering och till följd av detta en tågolycka i ett värsta scenario. Östersunds kommun har enligt förordningen (2009:956) om översvämningsrisker redovisat ett material till Länsstyrelsen. Samverkan sker genom älvruppen för Indalsälven där berörda aktörer efter älven finns med. Gruppen träffas en gång per år Isbildning Omfattande isbildning med underkylt regn och isbarksstormar har inträffat i Sverige. En omfattande isbarksstorm inträffade Förmågebedömning Isbildning Kommunen gjorde en förmågebedömning på scenariot 2010 och kan konstatera att en sådan händelse självklart skulle medföra mycket kraftiga störningar i hela samhället. Behövs ej Mycket bristfällig Bristfällig God med viss brist God Krishanteringsförmåga Förmåga i samhällsviktig verksamhet att motstå störningen Slamströmmar Östersunds kommun gör bedömningen att det inte finns bebyggda eller planerade områden som uppfyller uppställda kriterier för att slamströmmar ska kunna uppstå. Resultat har redovisats till länsstyrelsen 2009 Samråd i frågan har skett mellan miljö och hälsa, plan och bygg och säkerhetschef.

48 3, KS :30 / :s bilaga: Risk och sårbarhetsanalys 2011 Dokumentnamn: Risk- och sårbarhetsanalys, Östersunds kommun 2011 Sida: 30 (73) Upprättad av: Lars-Åke Wallin Beslutad av: Kommunstyrelsen Datum: Förmågebedömning naturrelaterade händelser Kommunen bedömer att det finns en likartad förmåga att hantera naturrelaterade händelser (möjligen skiljer sig en isstorm från detta, scenariot förmågebedömt 2008 och ska åter bedömas 2011). Kommunen bedömer att det finns en god förmåga och beredskap för att hantera naturrelaterade händelser i kommunen. Oavsett vilken typ av naturhändelse det är som inträffar så bedöms den allvarligaste konsekvensen vara de skador som kan uppstå på infrastrukturen vilken i sin tur leda till olika typer av störningar, exempelvis strömavbrott eller avbrott i tele- och datakommunikation. Strömavbrott leder alltid till komplikationer då samhället är så beroende av elförsörjning i alla verksamheter. Ett längre strömavbrott i centrala delarna av Östersund bedöms ge allvarligare konsekvenser än ett längre avbrott på landsbygden, särskilt om det inträffar vintertid då många fastigheter är fjärrvärmeförsörjda bedöms relativt uppvärmningsproblem uppstå. Tillgången på reservkraft i samhället bedöms vara relativt liten varför också följdproblem relativt snabbt bedöms uppstå. Behövs ej Mycket bristfällig Bristfällig God med viss brist God Krisledningsförmåga Förmåga i samhällsviktig verksamhet att motstå allvarliga störningar

49 3, KS :30 / :s bilaga: Risk och sårbarhetsanalys 2011 Dokumentnamn: Risk- och sårbarhetsanalys, Östersunds kommun 2011 Sida: 31 (73) Upprättad av: Lars-Åke Wallin Beslutad av: Kommunstyrelsen Datum: Olyckor Jämtland räddningstjänstförbund har uppdraget att ta fram handlingsprogram både ur ett förebyggande och i ett operativt perspektiv för medlemskommunerna. Utifrån detta uppdrag har de gjort en riskinventering och analys. I arbetet har skyddsvärda objekt identifierats samt vilken typ av olyckor som inträffat under perioden Resultatet presenteras i en GIS applikation. Underlaget möjliggör att se hur dessa är placerade i förhållande till varandra i samhället. Det ger också möjligheten att koppla ihop händelser/olyckor i förhållande till riskobjekt och skyddsobjekt. Underlaget till denna del av analysen bygger på detta material. Mycket hög sannolikhet Hög Sannolikhet Medelhög sannolikhet Annan brand Drunkning Brand i byggnad Trafikolycka Låg Sannolikhet Båtolycka Flygolycka Tågolycka Farligt gods Mycket låg sannolikhet Dammbrott Kärnteknisk olycka Sannolikhet/ Konsekvens Mycket begränsade Begränsade Allvarliga Mycket allvarliga Katastrofala Östersund är en relativt snäll stad med utan direkt farliga industrier. Det sker vissa transporter av farligt gods på järnväg och efter vägarna men det är inga jättemängder. Det finns en varierande byggnation i de centrala delarna av staden med en hel del gammal bebyggelse av trä. Följande riskobjekt och skyddsobjekt har identifierats. Riskobjekt 1.2 Översvämningsrisker, dammar 2.5 Bensinstationer 2.9 Strålning 3.1 Hamnar 3.2 Flygplatser 3.3 Terminaler 3.4 Rangerbangårdar Skyddsobjekt 2.1 Sjukhus, vårdcentraler 3.1 Samlingslokaler 3.5 Skolor

50 3, KS :30 / :s bilaga: Risk och sårbarhetsanalys 2011 Dokumentnamn: Risk- och sårbarhetsanalys, Östersunds kommun 2011 Sida: 32 (73) Upprättad av: Lars-Åke Wallin Beslutad av: Kommunstyrelsen Datum: Olyckor med utsläpp av farliga ämnen ligger på en genomsnittlig nivå i Östersunds kommun i jämförelse med riket. Utsläpp av farligt ämne Östersund Riket Mått Antal olyckor med utsläpp av farligt 0,3 0,3 ämne som föranlett kommunal räddningsinsats per invånare (MSB, Insatsstatistiken, 2008) Farligt gods Länsstyrelsen gjorde 2005 en kartläggning på hur farliga ämnen transporterades i Jämtlands län. Kommunens analys bygger på resultatet av denna rapport och sammanfattas nedan. Industrier I jämförelse med övriga delar av Sverige hanteras inte i Jämtland någon stor mängd farliga ämnen. Länet har inga tunga industrier eller producenter av kemiska produkter och det finns ett fåtal större förbrukare av kemikalier. De verksamheter som använder (hanterar) kemikalier är värmeverket, reningsverk, flygtrafik, tankställen samt ett fåtal anläggningar som klassas som miljöfarliga verksamheter. Deras hantering av kemikalierna kontrolleras genom tillsyn. Vägtransporter Majoriteten av alla farligt godstransporter på väg körs från eller via Sundsvall. Detta medför att transporterna kommer in i länet via E14 och Bräcke kommun. Många av de identifierade transporterna kör större mängder av farligt gods till Östersund. Det farliga godset distribueras sedan ofta ut i mindre mängder till mottagare i hela länet. En del vägtransporter kommer även via E45 norrifrån via Strömsunds kommun. Transporter av farligt gods kommer även via E45 söderifrån och in i Härjedalens kommun och vidare genom Bergs kommun till Östersunds kommun. Dessa transporter sker främst sommartid då vägen är bättre än på vintern. De flesta transporterna av farligt avfall körs via E45 från Östersund och söderut genom Bergs och Härjedalens kommun. Säsongsvariationer av farligt gods transporter visade sig främst för transporter av petroleumprodukterna. Länet har få rekommenderade vägar för farligt gods,

51 3, KS :30 / :s bilaga: Risk och sårbarhetsanalys 2011 Dokumentnamn: Risk- och sårbarhetsanalys, Östersunds kommun 2011 Sida: 33 (73) Upprättad av: Lars-Åke Wallin Beslutad av: Kommunstyrelsen Datum: mest beroende på länets geografiska förutsättningar och förekomst av vägar i allmänhet då länet är ett glesbygdslän. Uppställningsplatser Östersund har fastställda uppställningsplatser för farligt gods. Järnvägstransporter När det gäller de järnvägstransporter som identifierats dominerar ungefär samma klasser som för vägtransporter. Det är främst transittransporter som går genom länet, dels via Åre och in i Norge och dels via sträckan Bräcke - Långsele. Flygtransporter Inga transporter finns identifierade enligt SRV rapport från september 2006.

52 3, KS :30 / :s bilaga: Risk och sårbarhetsanalys 2011 Dokumentnamn: Risk- och sårbarhetsanalys, Östersunds kommun 2011 Sida: 34 (73) Upprättad av: Lars-Åke Wallin Beslutad av: Kommunstyrelsen Datum: Båttransporter Inga transporter finns identifierade enligt SRV rapport från september Övrigt underlag WSP genomförde 2007 en övergripande riskbedömning av transporterna av farligt gods på järnväg med anledning av den planerade exploateringen av Storsjöstrand. Identifierade händelser Inventeringen omfattar risker i samband med transporter av farligt gods på järnvägsområdet. Följande riskkällor identifierades som bedöms kunna påverka området. 1. Skada vid läckage av farligt gods 2. Skada vid rangering/växelarbete Sammanfattning Resultatet visar att en olycka med giftig gas utgör en risk för hela exploateringsområdet. Riskens storlek kommer påverkas av hur området påverkas av hur området exploateras och utformas. För att verifiera en acceptabel nivå bedöms en kvantitativ riskanalys av utsläpp av giftig gas vara nödvändig.

53 3, KS :30 / :s bilaga: Risk och sårbarhetsanalys 2011 Dokumentnamn: Risk- och sårbarhetsanalys, Östersunds kommun 2011 Sida: 35 (73) Upprättad av: Lars-Åke Wallin Beslutad av: Kommunstyrelsen Datum: Bränder Riskanalys bränder , Jämtlands räddningstjänstförbund Det brinner mindre än genomsnittet i Östersunds kommun. Trots detta har vi i minnet fler större bänder som inträffat de senaste årtiondena. Erfarenheter i kommunen finns bland annat från Brunflobadet, Lövstaskolan, Centralpalatset, Körfältet, Barnens hus/jysk, Z kupolén samt skogsbränder. En större brand på exempelvis en vårdinrättning där det finns många som behöver hjälp med evakuering är en allvarlig händelse och utgången hänger mycket på personalens kunskap och agerande vid en sådan situation. En brand i centrala delarna av Östersund bedöms kunna orsaka stor materiell och kulturell förödelse vid yttre ogynnsamma förhållanden. Brand ej i byggnad Brand i byggnad Brand i byggnad modellberäknat Brand i bostad Brand i bostad modellberäknat Östersund Riket Mått Antal bränder, ej i byggnad, som 1,2 1,9 föranlett kommunal räddningsinsats per invånare (MSB, Insatsstatistiken, 2008) Antal bränder i byggnad som föranlett 1 1,2 kommunal räddningsinsats per invånare (MSB, Insatsstatistiken, 2008) Modellberäknat antal bränder i byggnad (femårsmedelvärde ,1 Uppgift 2007) som föranlett kommunal (1,1-1,2) saknas räddningsinsats per invånare (MSB, Insatsstatistiken, 2003) Antal bränder i bostad som föranlett 0,5 0,6 kommunal räddningsinsats per invånare (MSB, Insatsstatistiken, 0,6 (0,5-0,6) Uppgift saknas 2008) Modellberäknat antal bränder i bostad (femårsmedelvärde ) som föranlett kommunal räddningsinsats per invånare (MSB, Insatsstatistiken, 2003)

54 3, KS :30 / :s bilaga: Risk och sårbarhetsanalys 2011 Dokumentnamn: Risk- och sårbarhetsanalys, Östersunds kommun 2011 Sida: 36 (73) Upprättad av: Lars-Åke Wallin Beslutad av: Kommunstyrelsen Datum: Förebyggande arbete För att förebygga bränderna i samhället och särskilt i skolmiljöer bedrivs samverkansprojektet ZamZynZ där flertalet av kommunens skolor, socialtjänsen, räddningstjänsen, polisen och Länsförsäkringar är aktörer. Brunflobadet sommaren Trafikolyckor Riskanalys bränder , Jämtlands räddningstjänstförbund Trafikolycka Östersund Riket Mått Antal trafikolyckor som föranlett 1,8 1,6 kommunal räddningsinsats per invånare (MSB, Insatsstatistiken, 2008) Räddningstjänstförbundets analys visar på att det inträffar fler trafikolyckor inom Östersunds kommun än i riket i stort.

55 3, KS :30 / :s bilaga: Risk och sårbarhetsanalys 2011 Dokumentnamn: Risk- och sårbarhetsanalys, Östersunds kommun 2011 Sida: 37 (73) Upprättad av: Lars-Åke Wallin Beslutad av: Kommunstyrelsen Datum: Tågtrafik Inom Östersund sker reguljärtrafik genom SJ, godstrafik, Nabotåget som trafikerar sträckan mellan (Trondheim) Östersund-Sundsvall samt trafik på Inlandsbanan. En större olycka med persontrafik skulle kunna ge mycket allvarlig konsekvenser med många skadade/omkomna passagerare. Östersunds kommun har drabbats av en allvarlig tågolycka 1978 då 10 personer omkom och 26 skadades utanför Lugnvik när en motorvagn och ett lok kolliderade. Scenariot har övats Flygtrafik Åre Östersund airport En större olycka med persontrafik skulle kunna bli få mycket allvarlig konsevenser med många skadade/omkomna passagerare. Det har inträffat en allvarlig incident de senaste åren vilket gjort att planerna för flygräddning reviderats och att scenariot har övats. När flygolyckor inträffar är konsekvenserna ofta väldigt allvarliga, Försvårande omständigheter är att nedslagsplats kan ligga väldigt otillgängligt eller i vatten. Inflygningen till Åre Östersund flygplats sker till stora delar över Storsjön. Ope flygfält Ope flygfält trafikeras av små flygplan, det förekommer ingen trafik till denna flygplats. Olyckor med mindre flygplan kan också orsaka händelser som behöver hanteras. De senaste åren har kommunens POSOM organisation hanterat tre händelser då mindre flygplan antingen havererat eller där det varit allvarliga incidenter. Helikopterplatta Göviken Trafikeras av helikoptrar Båttrafik Storsjön trafikeras av en hel del fritidsbåtar. Turisttrafik körs med ångbåten Thomé (ca 6000 passagerare per/år). Två av trafikverkets bilfärjor trafikerar Storsjön på lederna. Norderön Marby Isön Sunne Det bedöms finnas mycket begränsade resurser för räddning vid olyckor där båt krävs.

56 3, KS :30 / :s bilaga: Risk och sårbarhetsanalys 2011 Dokumentnamn: Risk- och sårbarhetsanalys, Östersunds kommun 2011 Sida: 38 (73) Upprättad av: Lars-Åke Wallin Beslutad av: Kommunstyrelsen Datum: Drunkning Storsjön är landets femte största sjö. Det bedrivs många olika aktiviteter på sjön året runt som exempelvis fiske, snöskoteråkning, skidåkning och skridskoåkning. Det finns små resurser för räddning i vatten, räddningstjänsten saknas egna dykare Dammbrott Ett dammhaveri i någon av dammarna i den högsta konsekvensklassen skulle ge mycket stora konsekvenser nedströms av Indalsälven. Detta förhållande ställer stora krav på ledning, information, samarbete och samordning mellan flera samhällsaktörer. Ett stort projekt för att kartera dammarna har genomförts de senaste åren (pågår fortfarande) Under hösten 2011 kommer detta arbete fortsätta med planering gällande operativt arbete från räddningstjänst, evakuering genom polisen och omhändertagande genom kommunen. Förmågebedömning för dammbrott kommer att genomföras 2012 när planläggningen för Indalsälven är färdig Kärntekniks olycka En olycka vid en kärnteknisk anläggning, t.ex. ett kärnkraftverk, kan medföra utsläpp av radioaktiva ämnen. Om nedfallet efteråt blir så stort att det krävs räddningsinsatser ska länsstyrelsen ansvara för räddningstjänsten. Finns det behov av sanering efter ett sådant nedfall av radioaktiva ämnen har länsstyrelsen också ansvar för saneringen. Vid en vanlig olycka med radioaktiva ämnen är det dock att beteckna som en normal räddningsinsats som leds av den normala räddningstjänsten. Länsstyrelsen har en förberedd organisation med egen och extern expertis för att kunna hantera följderna av en kärnteknisk olycka. Inom länet finns ett antal mätpunkter där aktuell bakgrundsstrålning mäts två gånger per år. Det är kommunernas miljöinspektörer som sköter mätningarna. Mätningarna sammanställs sedan av länsstyrelsen som i sin tur vidarebefordrar dem till Strålskyddsinstitutet (SSI) som

57 3, KS :30 / :s bilaga: Risk och sårbarhetsanalys 2011 Dokumentnamn: Risk- och sårbarhetsanalys, Östersunds kommun 2011 Sida: 39 (73) Upprättad av: Lars-Åke Wallin Beslutad av: Kommunstyrelsen Datum: sammanställer resultaten i hela landet. Syftet med mätningarna är att kartlägga förändringar efter ett eventuellt nedfall och på så sätt kunna få en uppfattning om hur länet drabbats. Förmågebedömning kärntekniskolycka Ett nedfall av radioaktivitet över länet bedöms ställa till stora problem. Det gäller i första hand den oro som händelsen bedöms kunna ge och det informationsbehov som bedöms uppstå. Behövs ej Mycket bristfällig Bristfällig God med viss brist God Krishanteringsförmåga Förmåga i samhällsviktig verksamhet att motstå störningen Förmågebedömning olyckor Kommunen bedömer att det finns en likartad förmåga att hantera olyckor oavsett vilken typ av olycka det är (möjligen skiljer sig dammbrott och kärntekniska olyckor). Kommunen bedömer att det finns en god krishanteringsförmåga och en godtagbar operativ förmåga att hantera olyckor. De mest kritiska punkterna bedöms vara sjukvårdsplatser samt transportresurser vid stora olyckor. De långa avstånden är också en aspekt som påverkar den operativa förmågan. Runt själva Östersund kan en relativt stor räddningskår byggas upp med förstärkning från närstående kommuner. En annan kritisk punkt är räddning i vatten där räddningstjänsten förvisso har en ny modern båt men den är inte i första hand är anpassad för att ta många personer. Det saknas också resurser i närområdet med helikopter som kan ytbärga. Behövs ej Mycket bristfällig Bristfällig God med viss brist God Krisledningsförmåga Förmåga i samhällsviktig verksamhet att motstå allvarliga störningar

58 3, KS :30 / :s bilaga: Risk och sårbarhetsanalys 2011 Dokumentnamn: Risk- och sårbarhetsanalys, Östersunds kommun 2011 Sida: 40 (73) Upprättad av: Lars-Åke Wallin Beslutad av: Kommunstyrelsen Datum: Teknisk infrastruktur Hela den tekniska infrastrukturen hänger ihop och allt är i princip beroende av elektricitet för att fungera. För att se bristerna och kunna vidta åtgärder måste därför den tekniska infrastrukturen ses som en helhet när det gäller åtgärdsförslag. Som grund till kommunens riskanalys inom el-, värme- och vattenförsörjningsområdet ligger ett seminarie som genomfördes med Jämtkraft och Vatten Östersund i december Seminariet gav deltagarna en övergripande bild av de risker och sårbarheter som finns inom systemen. Att ha ett robust samhälle innebär att antalet störningar i viktiga försörjningssystem minimeras men det innebär också att verksamhetsansvariga ar en förmåga att utföra sina verksamheter vid större påfrestningar. Det innebär för kommunens verksamhet att många verksamheter måste klara av att hantera sådana situationer. Likväl som störningar i elförsörjningen påverkar andra verksamheter så påverkar störningar i den kommunala service andra verksamheter. En förskola som exempelvis tvingas stänga kan medföra att personal med samhällsviktiga funktioner inte har möjlighet att infinna sig på arbetsplatsen. Mycket hög sannolikhet Hög Sannolikhet Avlopp Medelhög sannolikhet Låg Sannolikhet Elförsörjning Renhållning Dricksvatten Vatten Fjärrvärme Mycket låg sannolikhet Mycket begränsade Begränsade Allvarliga Mycket allvarliga Katastrofala Robusthet i försörjningen Krisberedskapsmyndigheten genomförde under sommaren/hösten 2007 en undersökning om robustheten i den kommuntekniska försörjningen. Utifrån Krisberedskapsmyndighetens undersökning om robustheten i kommunalteknisk försörjning är kommunens resultat i förhållande till andra enligt tabellen nedan. 3,0 = Bristfällig nivå 4,0 = Godtagbar nivå > 4,8 = God nivå Område ÖSD Länet Rikssnitt Prioriterade fastigheter 3,8 3,6 3,8 Reservkraft 3,0 2,8 3,6 Fjärrvärmeförsörjning 3,0 3,6 3,8 Lokal elförsörjning 5,0 4,0 3,6 Vattenförsörjning 3,2 2,8 4,0 Källor: Magnus Rosenberg Teknisk förvaltning V/A, Ralph Rodin Teknisk förvaltning fastighet, Mats Ljung Jämtkraft, Dag Wiklund Jämtkraft

59 3, KS :30 / :s bilaga: Risk och sårbarhetsanalys 2011 Dokumentnamn: Risk- och sårbarhetsanalys, Östersunds kommun 2011 Sida: 41 (73) Upprättad av: Lars-Åke Wallin Beslutad av: Kommunstyrelsen Datum: Resultatet visar att Östersunds kommun ligger betydligt under rikssnittet inom tre områden. Det finns fler förklaringar som är tänkbara till detta resultat. Tre som är mycket troliga är: 1. Kommunen har varit förskonad från stora störningar som exempelvis Gudrun gav ända fram till 2010 vid cryptosporidiumutbrottet. Kommunerna i detta område har efter det satsat mycket på robusthet. 2. Kommunen har fram till en bit in på 2000-talet haft försvarsmakten i sin närhet och haft ett gott samarbete med den varför kommunen själv haft små resurser. Detta avspeglas tydligt i kommunens millennieplanering. 3. Kommunen har en stark lokal elförsörjning vilket gör att få avbrott inträffar. De brister som är tydliga och ger stora effekter på resultatet är att: - kommunen har mycket begränsad tillgång till reservkraft - huvudproduktionsanläggningen för fjärrvärme är inte säkrad med reservkraftsdrift - det saknas reservvattentäkt för vattenförsörjningen - viktiga tryckstegringsstationer saknar reservkraftsförsörjning - konsekvensen av detta medför att det inte finns självförsörjande fastigheter i kommunen

60 3, KS :30 / :s bilaga: Risk och sårbarhetsanalys 2011 Dokumentnamn: Risk- och sårbarhetsanalys, Östersunds kommun 2011 Sida: 42 (73) Upprättad av: Lars-Åke Wallin Beslutad av: Kommunstyrelsen Datum: Vattenförsörjning Alla levande varelser behöver vatten för att överleva och det behovet varierar utifrån typ av händelse, tid på året då händelsen inträffar och hur länge händelsen eller krisen pågår. Behovet styrs också av ålder, fysisk ansträngning, hälsotillstånd mm. Varje människa har ett grundläggande behov av dricksvatten för att upprätthålla kroppens livsfunktioner (3-5 lit/pers och dygn). Därutöver kan ytterligare mängd vatten vara avgörande för att upprätthålla hälsooch smittskyddet. Egenskaper som är viktiga för vattenverkens säkerhet är exempelvis tillgången till reservkraft, tillgången på kompetent personal, vattenverkens skalskydd och driftssäkerhet i tekniska och kemiska processer samt tillgång till kemikalier. Fördjupade analyser har genomförts på samtliga vattenverk i Östersunds kommun. Den modell som används för denna risk- och sårbarhetsanalys kommer från Livsmedelsverkets handbok från 2007 Risk- och sårbarhetsanalys för dricksvattenförsörjning. Avgränsad störning i vattenförsörjningen Den mest sannolika störningen bedöms vara ett strömavbrott i något område i kommunen. Hur snabbt en störning ger konsekvenser beror på när den inträffar och vilken fyllnadsnivå som finns på V/A verket vid tillfället. Kollapps av elleveranserna Vid en total kollapps av elsystemet kommer det snabbt att bli stora problem med vattenförsörjningar och prioriteringar av vart vatten ska levereras kommer att måsta ske. Avbrott centrala staden - elförsörjning Ett elavbrott skulle ge konsekvenser för vattenförsörjningen i centrala Östersund omedelbart. Vattenverket i Minnesgärdet är försett med reservkraft vilket gör att stora delar av stadens vattenförsörjning är säkrad. Problem skulle dock omedelbart uppstå i delar av Torvalla, Sollidenområdet och Brunflo då reservkraft till tryckstegringsstationer saknas. En sådan långvarig störning bedöms som mindre sannolik men skulle snabbt påverka samhället mycket.

61 3, KS :30 / :s bilaga: Risk och sårbarhetsanalys 2011 Dokumentnamn: Risk- och sårbarhetsanalys, Östersunds kommun 2011 Sida: 43 (73) Upprättad av: Lars-Åke Wallin Beslutad av: Kommunstyrelsen Datum: Skada på vattenledningsnätet En skada i vattenledningsnätet som ger allvarlig påverkan på samhället bedöms inte sannolik. Information En större störning i vatten- och avloppsförsörjningen kräver en mycket omfattande informationsinsats. Ett fungerande utbyte av uppgifter inom och mellan myndigheter och företag är generellt sett nödvändigt för att leverera adekvat information till allmänheten. Hur informationen utformas och vilka kanaler den sprids genom är viktiga frågor. Fysiskt skydd Kommunens vattenverk är försedda med de fysiska skydd som bedömts tillräcklig utifrån den hotbild som finns mot dem. Reservvattenförsörjning Kommunen saknar reservvattenförsörjning. Utifrån riskbedömning som gjorts av livsmedelsverket 2000 är sannolikheten för störning på grund av förorening av vattenintag mycket liten. Vattendistribution Huvudledning från vattenverk till distributionsområde är dubblerad åtminstone på de sträckor som bedöms som utsatta. Nätet är också dubbelmatat och ger därmed möjlighet att försörja huvuddelen av abonnenterna från två håll. Planering för uthållighet Det saknas redundans för styr- och reglersystemen för vattenproduktionen. Kommunen förfogar över viss materiel i form av vattentankar som kan utplaceras vid störningar. Östersunds kommun kommer sannolikt inte bli utan vatten på grund av en störning i elleveranserna då Minnesgärdet är försett med reservkraft. Det är distributionen som i första hand bedöms kunna bli ett stort problem på grund av den stora mängd personella resurser som behövs för att hantera en längre störning.

62 3, KS :30 / :s bilaga: Risk och sårbarhetsanalys 2011 Dokumentnamn: Risk- och sårbarhetsanalys, Östersunds kommun 2011 Sida: 44 (73) Upprättad av: Lars-Åke Wallin Beslutad av: Kommunstyrelsen Datum: Minnesgärdet Mot Minnesgärde vattenverk Reserv Typ Förberett Storlek kva Odesalabäcken trst Torvalla res, trst Solliden res Optand trst Vamsta trst Björkbacka res, trst Solliden res Eriksbergs trst Slalom res Kvarnsveden trst Frösötornets trst Frösödals trst Rise trst Camping trst Semesterbyn trst res Orrviken trst Hegled trst Svedje trst

63 3, KS :30 / :s bilaga: Risk och sårbarhetsanalys 2011 Dokumentnamn: Risk- och sårbarhetsanalys, Östersunds kommun 2011 Sida: 45 (73) Upprättad av: Lars-Åke Wallin Beslutad av: Kommunstyrelsen Datum: Minnesgärdets vattenverk förser Östersund, Frösön, Orrviken, Brunflo och Lockne med dricksvatten. Råvatten till vattenverket tas från Storsjön. Vattnet genomgår alkalisering, ozonering, filtrering och desinficering med klor och UV-ljus. Varje dygn pumpas miljoner liter vatten ut till konsumenter. Råvatten till vattenverket tas från Storsjön Ca 350 meter från stranden och på 35 meters djup. Stationär reservkraft: 20m3, beräknas kunna försörja abonnenterna cirka 10 dagar. Minnesgärde vattenverk är sedan 2010 ett skyddsobjekt. Lit Objekt/Mot Lits vattenverk Reserv Typ Förberett Storlek kva Hökbäck trst Vattenverket i Lit och är beläget vid Hårkmon och levererar vatten till cirka 1300 personer. Vattentäkten är en grrundvattentäkt med två brunnar. Vattnet består av infiltrerat älvvatten från Hårkan och är av sådan kvalitet att det kan distribueras utan vidare behandling. Möjlighet finns att behandla vattnet med UV-ljus om det skulle behövas. Vattenverket är förberett för reservkraft med handske. Skyddsområde är fastställt. Häggenås Objekt/Mot Häggenås vattenverk Reserv Typ Förberett Storlek kva Häggenås vattenverk är inrymt i en källarlokal i skolan och levererar vatten till Ca 340 personer. Grundvatten pumpas upp från en borrad brunn och avhärdas (minskning av vattnets kalkhalt) ingen ytterligare behandling av vattnet sker. Normalt krävs ingen desinficering (avdödning av bakterier) men möjlighet finns att vid behov klorera vattnet. Skyddsområde ska uppdateras.

64 3, KS :30 / :s bilaga: Risk och sårbarhetsanalys 2011 Dokumentnamn: Risk- och sårbarhetsanalys, Östersunds kommun 2011 Sida: 46 (73) Upprättad av: Lars-Åke Wallin Beslutad av: Kommunstyrelsen Datum: Lillsjöhögen Objekt/ Mot Lillsjöhögens vattenverk Reserv Typ Förberett Storlek kva Vattenverket är beläget i Sännsjölandet och levererar vatten till cirka 60 personer. Grundvatten pumpas upp från en borrad brunn. Eftersom traktens bergart innehåller radon måste vattnets radonhalt sänkas, detta sker i två stycken radonavskiljare. Därefter filtreras vattnet i ett järn och manganfilter. Slutligen finns möjlighet att vid behov desinficera vattnet med ultraviolett ljus. Vattenverket är förberett för reservkraft med handske. Skyddsområde är fastställt Tandsbyn Objekt/ Mot Tandsbyns vattenverk Reserv Typ Förberett Storlek kva Tandsbyns vattenverk levererar vatten till cirka 380 personer. Grundvatten pumpas från två stycken borrade brunnar, ingen behandling behövs. Vattnet kräver normalt ingen desinfektion (avdödning av bakterier) men möjlighet till klorering finns om så skulle behövas. Skyddsområde är fastställt Fåker Objekt/Mot Fåkers vattenverk Reserv Typ Förberett Storlek kva Reservoar trst Vattenverket i Fåker är beläget nedanför Näs kyrka och levererar vatten till cirka 430 personer. Råvattnet till vattenverket pumpas från Näkten (ytvattentäkt). Vattenreningen består i filtrering i tre sandfilter. Filtren är av långsamfiltertyp där vattnet renas på biologisk väg Därefter sker desinfektion (avdödning av bakterier) genom behandling med ultraviolett ljus. Skyddsområde ej fastställt

65 3, KS :30 / :s bilaga: Risk och sårbarhetsanalys 2011 Dokumentnamn: Risk- och sårbarhetsanalys, Östersunds kommun 2011 Sida: 47 (73) Upprättad av: Lars-Åke Wallin Beslutad av: Kommunstyrelsen Datum: Förmågebedömning Vattenförsörjning Behövs ej Mycket bristfällig Bristfällig God med viss brist God Krisledningsförmåga Förmåga i samhällsviktig verksamhet att motstå allvarliga störningar Dricksvattenförsörjning Utifrån den erfarenhet Östersunds kommun har efter utbrottet av Cryptosporidium bedöms samhället och kommunen en god förmåga att hantera en situation där dricksvattenförsörjningen inte fungerar under en längre tid. Utifrån det utbrott av Cryptosporidium kommunen hade 2010/2011 har vatten Östersund från utförarstyrelsen fått ett särskilt uppdrag att jobba med att säkerställa vattenförsörjningen i Östersunds kommun. Vatten Östersund ska också arbeta med risk- och sårbarhetsanalyser, förmågebedömningar samt föreslå och genomföra åtgärder utifrån dessa. Förorenat vatten Vattenburen smitta Livsmedelsverket gjorde 2000 en analys om kommunens vattenförsörjningsförmåga där det bland annat konstaterades att kommunens vattenintag ligger väl skyddat och sannolikt inte påverkas av en större olycka i dess närområde. Endast lokala föroreningar bedömdes kunna inträffa. Kommunen gjorde 2007 analysen att ett förorenat vatten sannolikt skulle ge allvarligare konsekvenser än ett strömavbrott. Denna konsekvens visade sig också sedan i samband med cryptosporidiumutbrottet som orsakade att Östersundarna var utan dricksvatten i 85 dagar. Kommun Poäng Östersund 75/100 Källa: Magnus Rosenberg, Östersunds kommun

66 3, KS :30 / :s bilaga: Risk och sårbarhetsanalys 2011 Dokumentnamn: Risk- och sårbarhetsanalys, Östersunds kommun 2011 Sida: 48 (73) Upprättad av: Lars-Åke Wallin Beslutad av: Kommunstyrelsen Datum: Förmågebedömning dricksvattenförsörjning Behövs ej Mycket bristfällig Bristfällig God med viss brist God Krisledningsförmåga Förmåga i samhällsviktig verksamhet att motstå allvarliga störningar

67 3, KS :30 / :s bilaga: Risk och sårbarhetsanalys 2011 Dokumentnamn: Risk- och sårbarhetsanalys, Östersunds kommun 2011 Sida: 49 (73) Upprättad av: Lars-Åke Wallin Beslutad av: Kommunstyrelsen Datum: Reningsverken Göviken Det är personer anslutna till reningsverket. Till detta kommer industri belastning motsvarande personer. Lit Avloppsvattenflödet från Lits samhälle är ca 500 m3 per dygn. Antalet anslutna personer är 1300 st och är dimensionerat för Häggenås Avloppsvattenflödet från Häggenås samhälle är ca 500 m3 per dygn. Antalet anslutna personer är 360 st och är dimensionerat för 500 st. Lillsjöhögen Avloppsvattenflödet från Lillsjöhögens samhälle är ca 12 m3 per dygn. Antalet anslutna personer är 60 st. Reningsverket är dimensionerat för 85 st. Lockne Avloppsflödet från Lockne samhälle är ca 50 m3 per dygn. Antalet anslutna personer är 70 st. Fåker Avloppsvattenflödet från Fåkers samhälle är ca 170 m3 per dygn. Antalet anslutna personer är 350 st. Reningsverket är dimensionerat för 500 st. Tandsbyn Avloppsflödet från Tandsbyns samhälle är ca 110 m3 per dygn. Antalet anslutna personer är 400 st. Reningsverket är dimensionerat för 500 st. Orrviken Avloppsvattenflödet från Orrvikens samhälle samt Fannbyn är ca 300 m3 per dygn. Antalet anslutna personer är 300 st. Reningsverket är dimensionerat för 500 st. Avloppspumpstationer Ett antal avloppspumpstationer är förberedda för reservkraft. Nya som byggs förses med handske för att möjliggöra reservkraftsdrift. För information se reservkraftsmatris. Avlopp En störning i elförsörjningen skulle påverka möjligheten att använda vatten för sanitärt bruk i de områden som inte är försörjs genom reservkraft. Konsekvenserna bedöms kunna bli att avloppsvatten breddas och går orenat ut i Storsjön. Förmågebedömning är ej genomförd

68 3, KS :30 / :s bilaga: Risk och sårbarhetsanalys 2011 Dokumentnamn: Risk- och sårbarhetsanalys, Östersunds kommun 2011 Sida: 50 (73) Upprättad av: Lars-Åke Wallin Beslutad av: Kommunstyrelsen Datum: Renhållning Gör bedömningen att problemen kommer vara begränsade under de första fyra veckorna. Erfarenheter från strejk och konflikter visar på att privathushållen klarar tre fyra veckor utan större påfrestningar. De avgörande faktorerna bedöms vara tillgången till drivmedel, personal och framkomligheten på vägarna. Förmågebedömning renhållning Behövs ej Mycket bristfällig Bristfällig God med viss brist God Krisledningsförmåga Förmåga i samhällsviktig verksamhet att motstå allvarliga störningar Elavbrott Enligt den övergripande riskanalysen för länet är sannolikheten för en omfattande störning i elförsörjningen hög och konsekvenserna mycket allvarliga. En omfattande störning i elförsörjningen förväntas få märkbara konsekvenser för samtliga samhällssektorer inom det geografiska område som drabbas eftersom beroendet av el är stort inom de flesta verksamheter. Hur allvarliga konsekvenserna blir är bland annat beroende av hur långvarig störningen eller avbrottet är, hur stort geografiskt område som drabbas samt aktuell årstid och väderlek. Enligt Energimyndigheten uppstår problem efter cirka sex timmars avbrott i samhällsviktiga funktioner som äldreomsorg, vattenförsörjning och telekommunikationer. Efter ett dygn är påfrestningarna på dessa och andra viktiga samhällsfunktioner stora. Efter tre dygn utsätts samhället för mycket stora påfrestningar, med uppenbara risker för människors liv och hälsa och stora ekonomiska förluster. Exempel på konsekvenser Störning Funktion Konsekvens Fjäderfäuppfödning Djuren i stora anläggningar utanreservkraft dör minuter Hissar Människor instängda 2 timmar Stora svinstallar Brist på ventilation kan leda till att djuren dör Vattenförsörjning Förbrukare i högt belägna områden blir utan vatten. Livsmedelshygien kan inte upprätthållas 8 timmar Vattenförsörjning Vattnet slut i reservoarer. Risk för att förorenat vatten läcker in om det blir tryckfall i vattenledningar. Värmeförsörjning Problem inom vårdinrättningar och för äldre i egna bostäder. Mjölkkor Problem med mjölkning och vattning av djur. 10 timmar Telestationer med batterireserv Avbrott i teletrafiken både för fast och mobilt nät. Internet sannolikt inte tillgängligt Människor och djur Brist på vatten och lämplig föda timmar Livsmedel Kylda och frysta livsmedel förstörda Bensinpumpar Distribution till detaljhandeln får svårigheter Bostäder, skolor, daghem Utkylning vintertid, risk för frysskador på vattenledningar och andra lokaler Reningsverk Bräddade avlopp Renhållning Kylda soprum blir varma Flera dygn Vardagslivet Arbetsplatser och serviceinrättningar måste hållas stängda. Evakuering av människor på grund av utkylda fastigheter.

69 3, KS :30 / :s bilaga: Risk och sårbarhetsanalys 2011 Dokumentnamn: Risk- och sårbarhetsanalys, Östersunds kommun 2011 Sida: 51 (73) Upprättad av: Lars-Åke Wallin Beslutad av: Kommunstyrelsen Datum: Lokal elförsörjning inklusive distributionsnät Kommun Poäng Östersund 90/100 Källa: Mats Ljung, Jämtkraft Leveranssäkerhet Normalt är drift- och leveranssäkerhet i det svenska elsystemet mycket hög. Över en längre period är denna säkerhet mer än 99,98 %. Statsmakterna anser att Sverige under normala förhållanden har ett säkert elsystem. Statistik från Svenska Kraftnät säger att de flesta fel i landsbygdsnäten är väderrelaterade. I tätortsnäten dominerar materialfel och yttre påverkan som grävskador, påkörda kabelskåp och skador från djur som på olika sätt skadar ledningar och apparater. Väder och miljöpåverkan är totalt sett den största orsaken till att fel uppstår i elöverföringen i lokalnäten. Sverige är mycket beroende av el från vatten- och kärnkraft och därmed känsligt för samtida omfattande störningar i dessa produktionssystem, vilket inträffat ett flertal gånger de senaste åren. Total kollapps av elförsörjningen Sannolikheten för att en störning ska inträffa som berör hela det geografiska området Östersunds kommun bedöms som mindre sannolik. Orsakerna till en störning som påverkar hela kommunen som geografiskt område är sannolikt någon form av teknisk kollaps, sabotage eller liknande. En sådan händelse är väldigt svår att vidta några direkta förebyggande åtgärder mot för som kommun, det handlar istället om att ha förmågan att hantera konsekvenserna av störningen. Konsekvenserna för samhället kan komma bli mycket allvarliga relativt snabbt då beroendet av el är mycket stort inom de flesta systemen i samhället. Geografisk begränsad störning av elförsörjningen En mer sannolik störning är en geografiskt begränsad störning, orsakerna till en sådan störning kan vara väderrelaterade eller tekniska störningar i ett begränsat område. Den bedömning som görs är att det är mer sannolikt att de inträffar utanför de centrala delarna av Östersund. Orsakerna till detta är att i de centrala delarna är stora delar av elnätet nergrävt och därmed vädersäkrat. Nätet har också fler alternativa vägar att använda vilket medför att ett avbrott påverkar leveranserna väldigt lite. Kommunens centralort och övriga huvudorter försörjs med matning av el från åtminstone två håll. Elnätet bedöms också kunna sektioneras för att försörja samhällsviktiga objekt och fastigheter. Jämtkraft förfogar över egen reservkraft för att klara av utslagning av minst en av de största nätstationerna i kommunen. Det finns också inom närområdet tillgång till strategiskt reservmateriel. Det vädersäkringsprojekt som genomförts senaste åren bedöms minska sannolikheten för väderrelaterade störningar ytterligare. Jämtkraft gör bedömningen att leveranssäkerhetsmålet om en längsta avbrottstid på 24 timmar för någon abonnent redan idag kan hållas för region- och lokalnät inom kommunen.

70 3, KS :30 / :s bilaga: Risk och sårbarhetsanalys 2011 Dokumentnamn: Risk- och sårbarhetsanalys, Östersunds kommun 2011 Sida: 52 (73) Upprättad av: Lars-Åke Wallin Beslutad av: Kommunstyrelsen Datum: Styrel Östersund kommun har genomfört Styrelprojektet och i detta arbete prioriterat vilka ledningar som försörjer samhällsviktiga aktörer. Reservkraft Kommunen har idag mycket begränsad tillgång till reservkraft. De reservkraftsaggregat som finns provkörs var tredje månad och en gång årligen med full last. Det finns ingen rutin för vid vilken nivå bränsle ska fyllas. För att kunna driva bland annat reservkraftverk krävs en fungerande distribution av dieselolja. I länet finns i princip inga lager av olja utan allt distribueras kontinuerligt från framför allt Sundsvall. Vid problem med distributionen blir reservkraften obrukbar efter hand, samma sak gäller för fastigheter med oljepanna. Godstrafik på tåg och landsväg bedöms kunna få problem vid störningar i elförsörjningen och det samma gäller persontrafiken. Kommunen har mycket få mobila reservkraftverk. För de anläggningar som finns bedöms det finnas rutiner som är relativt bra. Förmågebedömning strömavbrott Behövs ej Mycket bristfällig Bristfällig God med viss brist God Krishanteringsförmåga Förmåga i samhällsviktig verksamhet att motstå störningen Förmågebedömning roterande bortkoppling Behövs ej Mycket bristfällig Bristfällig God med viss brist God Krishanteringsförmåga Förmåga i samhällsviktig verksamhet att motstå störningen

71 3, KS :30 / :s bilaga: Risk och sårbarhetsanalys 2011 Dokumentnamn: Risk- och sårbarhetsanalys, Östersunds kommun 2011 Sida: 53 (73) Upprättad av: Lars-Åke Wallin Beslutad av: Kommunstyrelsen Datum: Fjärrvärmeförsörjning Bild från Jämtkrafts hemsida 70 procent av fjärrvärmeproduktionen sker i kraftvärmeverket i Lugnvik i Östersund. I kraftvärmeverket förädlas jämtländskt biobränsle i form av biprodukter från skogsbruket och sågverken. En tredjedel blir el och två tredjedelar fjärrvärme. Arctura, ackumulatortanken på skidstadion i Östersund, är en stor varmvattentank som fungerar som värmereserv och hjälper till att trygga fjärrvärmeleveranserna om det skulle bli avbrott. Metangas från den gamla soptippen i Östersund driver en biogasmotor som producerar både el och värme. Flera mindre värmeanläggningar runt om i länet hjälper också till att förse abonnenter med värme. Värmeproduktionen är ett normalår cirka 650 GWh. Robusthet i försörjningen - Fjärrvärme Kommun Poäng Östersund 45/100 Redovisat genom Dag Wiklund, Jämtkraft Kraftvärmeverk Kraftvärmeverket i Lugnvik togs i drift i december I kraftvärmeverket förädlas biobränsle i form av biprodukter från skogsbruket och sågverken. En tredjedel blir el och två tredjedelar fjärrvärme. Kraftvärmeverket producerar ett normalår cirka 200 GWh el och 590 GWh fjärrvärme. Ackumulatortank Kraftvärmeverket kompletteras med en ackumulator. Ackumulatortanken Arctura byggdes 2003 på skidstadion i Östersund och fungerar som en viktig komponent för energiförsörjningen i regionen. Arctura innehåller 26 miljoner liter hetvatten, en värmereserv som gör att vi kan maximera nyttan av vår värdefulla elproduktion, trygga fjärrvärmeleveranser och minska behovet av olja.

72 3, KS :30 / :s bilaga: Risk och sårbarhetsanalys 2011 Dokumentnamn: Risk- och sårbarhetsanalys, Östersunds kommun 2011 Sida: 54 (73) Upprättad av: Lars-Åke Wallin Beslutad av: Kommunstyrelsen Datum: De flesta av verksamheter som bedrivs i centrala Östersund är fastigheter som försörjs genom fjärrvärme. Om långvariga strömavbrott inträffar vid låga temperaturer sjunker värmen snabbt i fastigheter som är knutna till fjärrvärmesystemet på grund av att cirkulationspumpar slutar att fungera. Värme behövs i första hand för bostäder och inom vård och omsorg. Fjärrvärmen behöver reservkraft både för produktion och för distribution. Om uppvärmningen ska fungera krävs reservkraft även för pumpar i fastigheter. Distributionen i fjärrvärmenäten bedöms som rimligt säkrade mot elavbrott av Jämtkraft. Ett långvarigt avbrott bedöms dock kunna leda till oerhört stora påfrestningar i samhällen på grund av att möjligheten att evakuera de som har behov till värmestugor med fungerande värmekällor blir färre då fjärrvärmen kontinuerligt byggs ut i tätorterna. Fysiskt skydd Produktionsanläggningar bedöms av Jämtkraft vara försedda med ett för verksamheten tillräckligt fysiskt skydd. Fjärrvärmeförsörjning i centralorten Det saknas alternativ matning av el till produktionsanläggningar från det överliggande nätet. Tillgång eller möjlighet att ansluta produktionsanläggningar till mobila reservkraftaggregat finns endast vid Önebergets hetvattencental. Vid de övriga huvudanläggningarna finns reservkraft för matning av viktiga pumpar samt för styrsystem. I nätet finns också en hetvattenackumulator. För huvuddelen av prioriterade abonnenter finns alternativa matningsvägar av el. Värmeförsörjning vid avbrott i ordinarie matning till centralorten Reservanläggningar är inte förberedda för reservkraftdrift, det finns möjlighet att koppla in mindre mobila panncentraler vid 9 olika platser i nätet. Bedömningen är att en sådan aktivitet tar 1-2 dygn att ordna. Det bedöms finnas bränslelager för fjärrvärmeförsörjning för mer än 72 timmar. Planering för en uthållig fjärrvärmeförsörjning Styr- och reglersystemen för värmeproduktionen är säkrade. Kommentar till resultatet Jämtkraft gör bedömningen att de har tillräckliga med reserver i systemet. Resultatet beror till största delen på att fjärrvärmeförsörjningens produktionsanläggningar ej har tillgång till erforderlig reservkraftskapacitet.

73 3, KS :30 / :s bilaga: Risk och sårbarhetsanalys 2011 Dokumentnamn: Risk- och sårbarhetsanalys, Östersunds kommun 2011 Sida: 55 (73) Upprättad av: Lars-Åke Wallin Beslutad av: Kommunstyrelsen Datum: Sammanfattning teknisk infrastruktur Störningar i den tekniska infrastrukturen bedöms kunna ge mycket allvarliga konsekvenser för samhället. Ett elavbrott påverkar snabbt all annan infrastruktur och ger relativt snabbat stora störningar i samhället. Ett annat scenario som påverkar samhället mycket är om vattenleveranserna uteblir. Östersunds kommun har erfarenhet av utslagen dricksvattenförsörjning under 85 dagar men en utslagen vattenförsörjning är något helt annat. En annan störning som påverkar möjligheterna till att verka är om fjärrvärmeleveransen skulle slås ut. Mänga verksamheter skulle då få problem under vinterhalvåret. Behövs ej Mycket bristfällig Bristfällig God med viss brist God Krishanteringsförmåga Förmåga i samhällsviktig verksamhet att motstå störningen

74 3, KS :30 / :s bilaga: Risk och sårbarhetsanalys 2011 Dokumentnamn: Risk- och sårbarhetsanalys, Östersunds kommun 2011 Sida: 56 (73) Upprättad av: Lars-Åke Wallin Beslutad av: Kommunstyrelsen Datum: Elektroniska kommunikationer För att samhället idag ska fungera är nästan alla beroende av att de elektroniska kommunikationerna ska fungera. Inom Östersunds geografiska område finns ett antal viktiga knutpunkter för detta. Dessa är identifierade och viktiga att bland annat lyckas försörja med el vid avbrott. Mycket hög sannolikhet Hög Sannolikhet Medelhög sannolikhet Personsökare Telefoni Mobiltelefoni Bredband Låg Sannolikhet TV Radio Mycket låg sannolikhet RAKEL Mycket begränsade Begränsade Allvarliga Mycket allvarliga Katastrofala RAKEL störningar RAKEL används just nu av Polismyndigheten. Räddningstjänstförbundet är på väg in liksom delar av Landstingsverksamheten. Östersunds kommun har beslutat om att införskaffa en RAKEL enhet. Kommunen gör bedömningen att RAKEL åtminstone inte över en överskådlig tid kommer bli ett system som sprids i några större kretsar utan i vår region kommer vara ett blåljussystem för kommunikation. Östersunds kommun har genomfört en enkel behovsanalys för RAKEL Förmågebedömning är ej genomförd Telefoni Telekommunikationen blir allt mer elberoende då både organisationer och privatanvändare i allt större utsträckning går över till olika IP lösningar för telefoni. Förmågebedömning är ej genomförd Mobiltelefoni Det är egentligen bara ett bolag som har bra täckning i Jämtlands län. Inom Östersund finns en acceptabel täckning i centrala delar genom andra operatörer. Förmågebedömning är ej genomförd Bredband Området bedöms inte prioriterat för djupare analys under 2011 Förmågebedömning är ej genomförd

75 3, KS :30 / :s bilaga: Risk och sårbarhetsanalys 2011 Dokumentnamn: Risk- och sårbarhetsanalys, Östersunds kommun 2011 Sida: 57 (73) Upprättad av: Lars-Åke Wallin Beslutad av: Kommunstyrelsen Datum: Personsökarsystem Området bedöms inte prioriterat för djupare analys under 2011 Förmågebedömning är ej genomförd TV störningar Området bedöms inte prioriterat för djupare analys under 2011 Förmågebedömning är ej genomförd Radio störningar Området bedöms inte prioriterat för djupare analys under 2011 Förmågebedömning är ej genomförd Förmågebedömning elektroniska kommunikationer Förmågebedömning är ej genomförd Behövs ej Mycket bristfällig Bristfällig God med viss brist God Krishanteringsförmåga Förmåga i samhällsviktig verksamhet att motstå störningen

76 3, KS :30 / :s bilaga: Risk och sårbarhetsanalys 2011 Dokumentnamn: Risk- och sårbarhetsanalys, Östersunds kommun 2011 Sida: 58 (73) Upprättad av: Lars-Åke Wallin Beslutad av: Kommunstyrelsen Datum: Kommunikationer Mycket hög sannolikhet Hög Sannolikhet Medelhög sannolikhet Tågtrafik Flygtrafik Låg Sannolikhet Lokaltrafik Mycket låg sannolikhet Mycket begränsade Drivmedelsbrist Varutransport Begränsade Allvarliga Mycket allvarliga Katastrofala Prioriterat vägnät Det finns erfarenheter från extrema situationer där trafiken inte haft möjlighet att ta sig fram. Oftast beror dessa händelser på snö i stora mängder eller stormar som medför att många träd blåser över vägar. Extrema situationer har inträffat ibland annat Gävle. Hösten 2006 fick kommunen relativt stora mängder snö under några dygn. Trafiken på vägarna fungerade relativt bra, problemen låg istället i anslutning till fastighetsägare, det var svårt att komma in i lägenhetsområden vilket bland annat hemtjänsten fick erfara. Inom gatukontoret finns ett prioriterat vägnät som i första hand ska prioriteras att upprätthållas. Ett extremt väder skulle med stora mängder snö eller omkullblåsta träd skulle sannolikt ändå kunna ge konsekvenser i avstängda vägar. Vid en extrem vädersituation är sannolikheten stor för att detta vägnät blir svårt att hålla framkomligt med de resurser som finns idag. Det bedöms kunna finnas behov av en annan prioritering vid extrema störningar än den normala. - Lugnvik Rådhusgatan Rv605 E14 N Grytan - Litsvägen Fältjägargränd - Vallaleden Vallsundsbron Färjemansgatan Rådhusgatan - Strandvägen Gränsgatan - Lillänge rondellen Stuguvägen Rådhusgatan - Kvantum rondellen Odenskogsvägen Lillänge - Fagerbacksleden - Krondikesvägen - Genvägen - Samuelpermansgatan Lokaltrafik Området bedöms inte prioriterat för djupare analys under Tågtrafik Området bedöms inte prioriterat för djupare analys under 2011

77 3, KS :30 / :s bilaga: Risk och sårbarhetsanalys 2011 Dokumentnamn: Risk- och sårbarhetsanalys, Östersunds kommun 2011 Sida: 59 (73) Upprättad av: Lars-Åke Wallin Beslutad av: Kommunstyrelsen Datum: Flygtrafik Området bedöms inte prioriterat för djupare analys under Varutransport Förmågebedömning varutransporter Förmågebedömning är ej genomförd Behövs ej Mycket bristfällig Bristfällig God med viss brist God Krisledningsförmåga Förmåga i samhällsviktig verksamhet att motstå allvarliga störningar Bränsleförsörjning Idag finns mycket små lager av bränsle lokalt. Samhället är mycket beroende av transporter för att bränsleförsörjningen ska fungera. Kommunen har identifierat vilka bensinstationer som finns, i vilken utsträckning dessa fungerar vid störningar i samhället är inte analyserat. Fagerbacken Kommunen har en egen anläggning för drivmedelsförsörjning vid Fagerbacken. Vid denna Bensin 6 m3 - Diesel 10m3. Vid ett strömavbrott är denna anläggning inte förberedd för reservkraft vilket medför att anläggningen inte kan användas. Vid ett strömavbrott kommer sannolikt också belastningen på stationen att öka då bränslet bland annat ska kunna försörja räddningstjänst, fordon för väghållning och även hemtjänst. Anläggningen bedöms vid en extremsituation behöva fyllas på varannan dag. Biogas Biogasanläggningen bedöms sluta fungera vid ett strömavbrott då ingen tankning eller produktion kan ske. Räddningstjänsten Har tillgång till verktyg för att manuellt ta upp drivmedel ur bränsledepåer. Utrustningen är dock inte testad. Övriga tankstationer inom kommunen Någon aktuell förteckning om bensinstationerna i kommunen har tillgång till reservkraft och i vilken omfattning dessa bedöms kunna leverera drivmedel finns inte.

78 3, KS :30 / :s bilaga: Risk och sårbarhetsanalys 2011 Dokumentnamn: Risk- och sårbarhetsanalys, Östersunds kommun 2011 Sida: 60 (73) Upprättad av: Lars-Åke Wallin Beslutad av: Kommunstyrelsen Datum: Fordon I och med att fler och fler fordon i kommunens fordonspark blir biogasfordon kommer detta sannolikt få konsekvenser vid en störning då biogasanläggningen inte är möjlig att köra på reservkraft. Ingen produktion kan heller fortsätta varför alternativet inte är möjligt. Fordonen har bränsletankar med varierande storlek. En prioritering av fordonen kommer vid en störning sannolikt måsta genomföras. Förmågebedömning kommunikationer Förmågebedömning är ej genomförd Behövs ej Mycket bristfällig Bristfällig God med viss brist God Krishanteringsförmåga Förmåga i samhällsviktig verksamhet att motstå störningen

79 3, KS :30 / :s bilaga: Risk och sårbarhetsanalys 2011 Dokumentnamn: Risk- och sårbarhetsanalys, Östersunds kommun 2011 Sida: 61 (73) Upprättad av: Lars-Åke Wallin Beslutad av: Kommunstyrelsen Datum: Antagonistiska hot Mycket hög sannolikhet Hög Sannolikhet Hot och våld Medelhög sannolikhet Social oro Låg Sannolikhet Mycket låg sannolikhet Terrorism Mycket begränsade Begränsade Allvarliga Mycket allvarliga Katastrofala Terrorism Den internationella och nationella terrorismen utgör ett delvis nytt och komplext hot mot det öppna samhället vilket vi de senaste åren flera gånger fått bevittna. Var och när ett terrordåd inträffar är för oss svårt att förutsäga. Händelsen som inträffat i Norge senaste året visar på händelser vi inte tror ska inträffa i vårt närområde verkligen kan inträffa. Samverkansrådet mot terrorism är ett samarbete mellan fjorton svenska myndigheter, som syftar till att stärka Sveriges förmåga att motverka terrorism. Rådet skapades på initiativ av Säkerhetspolisen Rådet leds av Säkerhetspolisens generaldirektör. I rådet deltar även de högsta cheferna för Rikskriminalpolisen, Försvarsmakten, Försvarets radioanstalt, Totalförsvarets forskningsinstitut, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB), Kustbevakningen, Tullverket, Ekobrottsmyndigheten, Migrationsverket, Strålsäkerhetsmyndigheten, Kriminalvården, Åklagarmyndigheten samt Transportstyrelsen. Ett strategiarbete har bedrivits för att långsiktigt stärka Sveriges förmåga att motverka terrorism. Arbetet bygger på EU:s strategi för att motverka terrorism och på regeringens nationella strategi för att möta hotet från terrorismen Social oro, ex etablering av kriminella gäng Området bedöms inte prioriterat för djupare analys under Hot/våld mot förtroendevalda Kommunen har en fastslagen rutin för hur hot, våld och trakasserier mot förtroendevalda ska hanteras. Rutinen förmedlas till samtliga nämnder och styrelser samt att kommunfullmäktige utbildas i frågan.

80 3, KS :30 / :s bilaga: Risk och sårbarhetsanalys 2011 Dokumentnamn: Risk- och sårbarhetsanalys, Östersunds kommun 2011 Sida: 62 (73) Upprättad av: Lars-Åke Wallin Beslutad av: Kommunstyrelsen Datum: Förmågebedömning antagonistiska hot Förmågebedömning är ej genomförd Behövs ej Mycket bristfällig Bristfällig God med viss brist God Krishanteringsförmåga Förmåga i samhällsviktig verksamhet att motstå störningen

81 3, KS :30 / :s bilaga: Risk och sårbarhetsanalys 2011 Dokumentnamn: Risk- och sårbarhetsanalys, Östersunds kommun 2011 Sida: 63 (73) Upprättad av: Lars-Åke Wallin Beslutad av: Kommunstyrelsen Datum: Smittspridning Mycket hög sannolikhet Hög Sannolikhet Medelhög sannolikhet Pandemi Låg Sannolikhet Mycket låg sannolikhet Epedemi Epitoozi Mycket begränsade Begränsade Allvarliga Mycket allvarliga Katastrofala Pandemi Ett pandemiutbrott bedöms till medelhög sannolikhet till att det inträffar. Denna bedömning grundar sig helt på statistik. Konsekvenserna av en pandemi bedöms kunna bli mycket allvarliga. Det bedöms ha stor betydelse vilken allvarlighetsgrad en pandemi i form av dödlighet för hur allvarlig den kommer betraktas. En pandemi med hög dödlighet bedöms kunna lamslå samhället då befolkningen skulle kunna bli mycket försiktiga av rädsla för att smittas. Förvaltningarnas samlade analys pekar på att ungefär 2000 personer bedöms som prioriterade för att verksamheterna ska kunna drivas vidare. Det är som väntat framförallt inom vården det är svårt att undanvara personal. Det finns också vissa funktioner som kan komma behöva mer resurser på grund av restriktioner som skulle kunna uppstå i form av isolering. Utifrån den massvaccination som genomfördes i samband med den nya influensan 2009 har kommunen tillsammans med landstinget utvärderat har arbetet fungerade i kommunen och utifrån detta också reviderat de planer som finns för pandemi. Kommunen gör bedömningen att samhället har till stora delare erfarenhet av händelsen och rutiner som behövs för att exempelvis genomföra en massvaccination. Förmågebedömning har för pandemiscenariot gjorts sedan 2008 och förmågan i kommunen har hela tiden ökat.

82 3, KS :30 / :s bilaga: Risk och sårbarhetsanalys 2011 Dokumentnamn: Risk- och sårbarhetsanalys, Östersunds kommun 2011 Sida: 64 (73) Upprättad av: Lars-Åke Wallin Beslutad av: Kommunstyrelsen Datum: Förmågebedömning pandemi Behövs ej Mycket bristfällig Bristfällig God med viss brist God Krishanteringsförmåga Förmåga i samhällsviktig verksamhet att motstå störningen Epidemi Analys ej genomförd Epizooti Krisberedskapsmyndigheten gjorde 2007 bedömningen att samhällets förmåga att hantera större utbrott av epizootier och zoonoser är i huvudsak god med vissa brister. Vid en omfattande och utdragen epizooti finns brister i uthålligheten, och förmågan kommer efterhand att avta och bedöms då vara bristfällig. Grunden för bedömningen är att det finns kompetens att hantera de veterinärmedicinska delarna av en epizooti, men att uthålligheten inom både Statens jordbruksverk och Statens veterinärmedicinska anstalt bedöms bli en kritisk fråga en tid in i krisen. Dessutom bedöms det vid en långvarig och geografiskt omfattande epizooti bli svårt för Polisen och Tullverket att lösa de bevaknings- respektive gränskontrollsuppgifter de får som följd av epizootin. Förmågebedömning ej genomförd

83 3, KS :30 / :s bilaga: Risk och sårbarhetsanalys 2011 Dokumentnamn: Risk- och sårbarhetsanalys, Östersunds kommun 2011 Sida: 65 (73) Upprättad av: Lars-Åke Wallin Beslutad av: Kommunstyrelsen Datum: Informationssäkerhet Konsekvenserna av IT-relaterade störningar är bland annat beroende av störningens omfattning och varaktighet, vilka system som drabbas, orsak till störningen, vilken form av attack det rör sig om vid avsiktliga störningar och så vidare. För enskilda myndigheter/organisationer kan till exempel mindre attacker leda till avbrott i verksamheten, prestigeförlust, produktionsbortfall och så vidare. För att en IT-attack ska leda till mer än en temporär driftsstörning i ett samhälleligt perspektiv krävs det attacker på högre nivå Mycket hög sannolikhet Hög Sannolikhet Medelhög sannolikhet Låg Sannolikhet Mycket låg sannolikhet Mycket begränsade Begränsade Allvarliga Mycket allvarliga Katastrofala Förmågebedömning informationssäkerhet IT-relaterad störning har under 2008 varit föremål för förmågebedömning Behövs ej Mycket bristfällig Bristfällig God med viss brist God Krisledningsförmåga Förmåga i samhällsviktig verksamhet att motstå allvarliga störningar

84 3, KS :30 / :s bilaga: Risk och sårbarhetsanalys 2011 Dokumentnamn: Risk- och sårbarhetsanalys, Östersunds kommun 2011 Sida: 66 (73) Upprättad av: Lars-Åke Wallin Beslutad av: Kommunstyrelsen Datum: Resurser I detta kapitel redovisas de resurser materiella/personella som finns att tillgå i Östersund och dess närområde. Centrala resurser som VAKA och hjälpresurser från andra myndigheter vid exempelvis översvämningar och skogsbränder redovisas ej. Nationella projekt/överenskommelser som Styrel eller krisroaming redovisas inte heller. RESURS Krisledningsnämnden Kommunledningsgruppen Egna resurser POSOM organisationen Resurser inom räddningstjänstförbundet Kommunala bolagen Älvgrupp Beskrivning Krisledningsnämnden utgörs av kommunstyrelsen och dess reglemente finns som en särskild paragraf i kommunstyrelsens ordinarie reglemente. Krisledningsnämnden håller inte några egna sammanträden utan informeras vid behov genom kommunstyrelsen. Kommunens tjänstemannagrupp består av kommunledningsgruppen samt kommunens säkerhetschef. Många verksamheter bedöms kunna klara av sin egen verksamhet genomomfördelningar av egna resurser. Kommunen har också erfarenhet av att använda pensionerade före detta anställda vid allvarliga händelser. Detta har skett vid exempelvis cryptosporidum utbrottet och vid vaccinationen i samband med den nya influensan. Erfarenheter visar dock att krishantering tar betydligt mer resurser än man kan vänta sig. Kommunen har en väletablerad organisation för psykosocialt omhändertagande (POSOM). Organisationen består av ett 80 tal organiserade frivilliga medlemmar i sju lokala stödgrupper. Östersunds kommun ingår i Jämtlands räddningstjänstförbund. Förbundets medverkan i kommunens krisorganisation regleras genom förbundsordningen. Räddningschefen har ansvaret för att fördela resurserna mellan ägarkommunerna vid en krissituation. Räddningstjänsten förfogar över visst materiel. Personella och materiella resurser finns tillgängliga i den mån en acceptabel säkerhetsnivå i kommunen kan upprätthållas. I ägardirektiven för de kommunala bolagen framgår att dessa ska jobba med krisberedskapsfrågor samt delta i ägarkommunernas arbete vid händelser. En regional samordningsgrupp finns för den övergripande samordningen vid höga flöden för bland annat Indalsälven. För att förbättra kunskapen och för att bilda lokala nätverk finns för varje älv även en älvgrupp. Älvgrupperna består av representanterna för bland annat kommuner och dammägare i respektive älv. Sammankallande är länsstyrelsen. Syftet med älvgrupperna är framförallt kunskapsutbyte mellan aktörerna. Gruppen består av representanter för Länsstyrelserna i Jämtlands, Västernorrlands, Västerbottens, Gävleborgs och Dalarna län samt Länspolismästaren i Jämtlands län, Norra Jämtlands Räddningstjänstförbund, SOS Alarm AB, SMHI, Vägverket, Banverket, Försvarsmakten och Vattenregleringsföretagen i Umeälven, Ångermanälven, Indalsälven, Ljungan, Ljusnan och Dalälven.

85 3, KS :30 / :s bilaga: Risk och sårbarhetsanalys 2011 Dokumentnamn: Risk- och sårbarhetsanalys, Östersunds kommun 2011 Sida: 67 (73) Upprättad av: Lars-Åke Wallin Beslutad av: Kommunstyrelsen Datum: Gruppens uppgift är att, vid höga flöden, svara för samordning av information och lämna förslag till åtgärder för att minska verkningarna av höga flöden inom dessa älvars avrinningsområden. Gruppen skall vid dammbrott eller överhängande fara för dammbrott bistå räddningsledaren med information till grund för beslut om åtgärder. Fd RUHB förråd Försvarsmaktens resurser, Fältjägargruppen De kommuner som ingår i de älvgrupper som kommunen omfattas av är: Indalsälven, Berg, Ragunda, Östersund, Krokom, Åre, Sundsvall, Timrå En förändring genomförs just nu med de materialförråd som finns för räddningstjänst under höjd beredskap. Materialet i Östersunds kommun har överlåtits till Jämtlands räddningstjänstförbund. Materialet kan användas av kommunen vid kriser eller allvarliga händelser Fältjägargruppen har en bataljoner i Jämtlands län. Det finns en etablerad kontakt mellan bataljonschefen för Östersunds grupp och kommunen. Fältjägargruppen har visst materiel och personella resurser. Den stora fördelen med att använda försvarsmaktens resurser är att det är en mer eller mindre självgående och självförsörjande enhet. Fältjägarbataljonen verkar inom Bergs, Bräcke, Härjedalens, Ragunda och Östersunds kommuner. Infobox Bevakning Regionala krishanteringsrådet Samverkansavtal informatörer i länet SäkZamZ Bataljonens uppgifter är att: skydda samhällets viktigaste anläggningar, exempelvis kraftförsörjning och kommunikationer utföra ytövervakning och medverka i incidentberedskap medverka i samhällets räddningstjänst, exempelvis vid släckning av skogsbränder, skallgång, oljebekämpning, stormskador och skydd mot översvämningar. Kommunen har en informationsbox där viktiga meddelanden till allmänheten kan talas in. Kommunen har ett ramavtal kring bevakning där bland annat stationärbevakning och rondering kan avropas om behov uppstår. Inom regionen finns ett samverkansråd för krishantering som leds genom Länsstyrelsen. Rådet träffas två gånger per år. I rådet finns representation från jämtlands kommuners säkerhetssamordnare. Gruppens uppgift är ej operativ utan ska verka för samordnande och samverkan. Länets informatörer i samverkan tagit fram en länsgemensam kriskommunikationsplan. Inom länet finns en säkerhetssamordnargrupp som träffas sex gånger per år. Gruppen består av länets kommuner, Polisen, Landstinget och försvarsmakten.

86 3, KS :30 / :s bilaga: Risk och sårbarhetsanalys 2011 Dokumentnamn: Risk- och sårbarhetsanalys, Östersunds kommun 2011 Sida: 68 (73) Upprättad av: Lars-Åke Wallin Beslutad av: Kommunstyrelsen Datum: Egen tankstation Trygghetens hus Personkännedomen i länet Krisjouravtal Reservkraft Trygghetspunkter Gruppens uppgift är ej operativ utan ska verka för samordnande och samverkan. Kommunen har en egen anläggning för drivmedelsförsörjning vid Fagerbacken. Vid denna finns idag tillgång till Trygghetens hus där blåljusen samverkar ger möjlighet till samverkan i vardag vilket också ska kunna avspegla sig vid kriser. Korta kommunikationsvägar. Stor teknisk kapacitet som även tillgängliggör kommunikation med bland annat kommunerna. En inte helt oviktig punkt för krisberedskapen är den personkännedom som finns i länet bland krishanteringsaktörerna. Kommunen har ett avtal med SOS-alarm om krisjour. Kommunen förfogar över viss reservkraft. Särskild reservkraftstablå finns upprättad. Kommuner som drabbats av mer omfattande störningar har erfarenheten att kommunen måste vara nära de drabbade och möta dessa i närområdet. Syftet med trygghetspunkter är i första hand att ge information till medborgarna. Inom Östersunds kommun finns inga trygghetspunkter definierade vilket sannolikt medför att tiden för öppna lokaler och bemanna dessa tar relativt lång tid. Följande lokaler bedöms som möjliga att i första hand öppnas som trygghetspunkter om behov finns. Trygghetspunkter kan också vara möjliga att öppna i bostadsområden där Östersundsbostäder har fastigheter. Område Objekt El Värme Vatten Staden 1. Sporthallen Nej Nej Ja 2. Solliden Ja Komp Komp Odensala Tavelbäcksskolan Nej Nej Ja Torvalla Mimergården Nej Nej Nej Brunflo Kastalskolan Nej Komp Komp Frösön Östbergsskolan Nej Nej Ja Lugnvik Semsåskolan Nej Komp Ja Lit Treälvsskolan Nej Komp Ja Tandsbyn Tandsbyns skola Nej Komp Komp Fåker/Orrviken Skolorna Nej Nej Komp Häggenås Häggenås skola Nej Komp Komp Lillsjöhögen Lillsöhögens fsk Nej Komp Ja

87 3, KS :30 / :s bilaga: Risk och sårbarhetsanalys 2011 Dokumentnamn: Risk- och sårbarhetsanalys, Östersunds kommun 2011 Sida: 69 (73) Upprättad av: Lars-Åke Wallin Beslutad av: Kommunstyrelsen Datum: Kommunens förmåga 6.1 Krisledningsförmåga Kommunen gör bedömningen att den har en generell krisledningsförmåga oavsett vilken händelse som inträffar. Förmågan bedöms vara god. Den främsta anledningen till den bedömningen är att organisationen genom åren deltagit i analys, planering och övning samt hanterat en allvarlig händelse och några incidenter de senaste åren. Indikatorerna visar på förmågor som i stort sett är oberoende av vilken händelse som inträffar. Frågeställning JA DELVIS NEJ Kommentar Leda, samverka och informera Det finns en aktuell beredskapsplan som är känd i organisationen säkerhetschefen. Det finns en beredskapsorganisation som utbildas och övas regelbundet Krisledningen disponerar nödvändiga resurser i form av lokaler, tekniska system för bland annat kommunikation och lägesbild för att kunna verka under minst en veckas tid Det finns nätverks (ex med andra myndigheter, kommuner, landsting och näringsliv för samverkan och samverkansövningar genomförs regelbundet. Det finns rutiner och tekniskt stöd för information till allmänheten och media samt för intern information. Det finns en plan som är känd för ledningsgrupp. Till ramverket finns rutiner som revideras vid behov av Det finns en organisation som övas och utbildas regelbundet. Efter utvärderingen av senaste cryptosporidium händelsen har ledningen bytt lokaler. Ledningsplats har tillgång till reservkraft och de hjälpmedel som behövs. Om verkan ska vara möjlig under en vecka vid ett strömavbrott krävs bränslepåfyllnad, även uppvärmning av fastigheten är kritisk men bedöms kunna ordnas lokalt. Ja det finns nätverk och personkännedom för att kunna samverka med andra organisationer. Både lokalt, regionalt och nationellt Med den nya teknik som finns på ledningsplatsen ska ledning kunna fungera mycket bra. Arbete kan starta redan från hemmet. Kommun gör bedömningen att den har en god förmåga inom området. Larm/ Omvärldsbevakning Det finns övade larmrutiner Ja det finns övade larmrutiner. Det finns utbildad och övad tjänsteman i beredskap (TIB) som är bemannad 24 timmar per dygn, 365 dagar per år. Det finns en omvärldsbevakning som tidigt kan varna för allvarliga kriser. Det finns rutiner och tekniskt stöd för att snabbt sprida information till den egna organisationen och till andra. Kommunen saknar en TIB men har ett krisjouravtal med SOS alarm för larmning. Ingen i kommunen har dock någon form av beredskap. Kommunen gör bedömningen att det finns en god omvärldsbevakning i samverkan med andra aktörer i samhället Ja kommunen bedömer att det i huvudsak finns detta stöd i organisationen Kommun gör bedömningen att den har god förmåga med vissa brister inom området. Den brist som finns består i först hand i avsaknaden av TIB funktion, kommunen har istället ett krisjouravtal med SOS alarm vilket gör att tillgängligheten ändå är förhållandevis hög. Ytterligare en brist som försämrat förmågan är att kommunen bytt leverantör av mobiltelefontrafik vilket markant minskat tillgängligheten.

88 3, KS :30 / :s bilaga: Risk och sårbarhetsanalys 2011 Dokumentnamn: Risk- och sårbarhetsanalys, Östersunds kommun 2011 Sida: 70 (73) Upprättad av: Lars-Åke Wallin Beslutad av: Kommunstyrelsen Datum: Förmåga att i samhällsviktig verksamhet motstå allvarliga störningar Detta kapitel är en generell bedömning av förmågan att motstå allvarliga störningar i den samhällsviktiga verksamheten som kommunen bedriver. Redundans och robusthet i kommunikationssystemen, reservkraft, möjlighet att flytta samhällsviktig verksamhet till annan plats samt materiella och personella resurser utgör indikatorer på förmåga i samhällsviktig verksamhet att motstå allvarliga störningar som kommunen har använt i bedömningen. Redundansen avseende kommunikationssystemen, vilket innefattar informationsteknologi, radio- och telekommunikation, bedöms uppfylld till viss del. Det finns ett antal känsliga noder som är förutsättningar för funktionalitet i kommunens nät. Allt fler verksamheter har också IP lösningar för telefoni vilket kräver större egna åtgärder för att öka robustheten. Kommunen har fattat beslut om att införskaffa en RAKEL terminal för krisledning Tillgången till reservkraft för den samhällsviktiga verksamheten bedöms ha brister vilket medför att prioriteringar skulle behövas göras vid omfattande störningar. Detta skulle särskilt under vintertid kunna medföra påfrestningar för vissa verksamheter.. Det bedöms möjligt att flytta viss samhällsviktig verksamhet till andra platser. Några få aktörer bedöms ha planerat detta och ännu färre genomfört några särskilda förberedelser på alternativa platser eller övat flytt av verksamhet. När det gäller både materiella och personella resurser utgör främst uthålligheten under mer långvariga kriser en brist. I de fall där en extraordinär händelse är geografiskt begränsad till en kommun bedöms det finns relativt goda förutsättningar för att klara behoven, till exempel genom att omfördela materiella och personella resurser. Den normala samverkan som finns mellan kommuner i olika frågor i länet bedöms underlätta den typen av åtgärder. Frågeställning JA DELVIS NEJ Kommentar Säkerhet och robusthet i samhällsviktig infrastruktur IT/Datakommunikation Brister finns Telefoni Få åtgärder vidtagna Radiokommunikation Brister finns, radio används mycket lite inom kommunen Kommun gör bedömningen att den har en god förmåga med vissa brister inom området. Reservkraft Det finns testad reservkraft med uthållighet om minst en vecka Det finns reservkraft för cirka tre dagars drift av ledningsplats. Därefter behövs bränsle fyllas. Avtal för detta speciella ändamål saknas Kommun gör bedömningen att den har en god förmåga inom området. Möjlighet att flytta på samhällsviktig infrastruktur till annan plats Det finns genomförda förberedelser på den alternativa platsen Nej, reservkraft finns dock på den alternativa ledningsplatsen Flytt av verksamhet till Nej alternativ plats är övad Kommun gör bedömningen att den har en bristfällig förmåga inom området. Men att det finns en viss förmåga att genomföra detta.

89 3, KS :30 / :s bilaga: Risk och sårbarhetsanalys 2011 Dokumentnamn: Risk- och sårbarhetsanalys, Östersunds kommun 2011 Sida: 71 (73) Upprättad av: Lars-Åke Wallin Beslutad av: Kommunstyrelsen Datum: Åtgärder Östersunds kommun anser att analys, genomförande av åtgärder, övning, utbildning samt att ha en helhetssyn på arbetet inom krisberedskapsområdet är viktigt för att utveckla kommunens arbete. 7.1 Planerade åtgärder Nedan redovisas åtgärder Östersunds kommun planerar att genomföra för att förbättra krishanteringsförmågan. - Vatten Östersund har genom Utförarstyrelsen bland annat fått uppdraget att årligen genomföra risk- och sårbarhetsanalyser samt redovisa åtgärdsförslag som kan bidra till en ökad förmåga till vattenförsörjning. - Revidering av lednings- och informationsplan - Revidering av stöddokumentation för krishantering - Kontinuerligt arbete med risk- och sårbarhetsanalyser i kommunen - Förbättrat fysiskt skydd för förvaltningsbyggnad - Visualisera mer av resultatet av risk- och sårbarhetsanalysen genom användande av GIS - Utveckling av samverkan inom kommunen (geografiskt) under vardag för bättre krishantering. - WIS utbildning till fler i organisationen 7.2 Genomförda åtgärder Nedan redovisas åtgärder Östersunds kommun har genomfört utifrån risk- och sårbarhetsanalysen 2007 för att förbättra krishanteringsförmågan. - Utbildning av krisledningsnämnd - Kontinuerlig övning och utbildning av nyckelpersoner - Förstärkt förmågan till reservkraftsdrift inom V/A genom - Förbättrat fysiskt skydd för viktiga anläggningar - Flytt och förstärkning av ledningsplatsen - Åtgärder för att stärka infrastrukturen för datakommunikation - Åtgärder för att stärka medborgarnas möjligheter att kommunicera med kommunen vid störningar - Förbättrat kommunens beredskap för att kommunicera och informera vid allvarliga händelser Övning och utbildning Östersunds kommun har under de senaste åren övat regelbundet. Kommunen har övat både enskilt inom den egna organisationen och i samverkan med andra organisationer i olika samverkansövningar. Hela ledningsorganisationen bedöms ha genomgått utbildningar utifrån de krav som kan ställas 2010 Vattenövning genom Livsmedelsveket (Vatten Östersund, Miljö + nyckefunktioner) 2009 Livsmedelsövning genom Livsmedelsverket (Matproduktion) 2009 Flygolycka Amalia Regional samverkansövning 2008 Tågolycka (POSOM ledning) 2008 Övning Smitta Pandemi 2007 Övning inför skidskytte VM 2006 Övning Elnita, Elavbrott

90 3, KS :30 / :s bilaga: Risk och sårbarhetsanalys 2011 Dokumentnamn: Risk- och sårbarhetsanalys, Östersunds kommun 2011 Sida: 72 (73) Upprättad av: Lars-Åke Wallin Beslutad av: Kommunstyrelsen Datum: Definitioner Extraordinär händelse En händelse som avviker från det normala, innebär en allvarlig störning eller överhängande risk för en allvarlig störning i viktiga samhällsfunktioner och som kräver skyndsamma insatser av en kommun eller landsting. Geografiskt områdesansvar Det geografiska områdesansvaret finns på tre nivåer i samhället lokalt, regionalt och nationellt. På lokal nivå har kommunerna ett områdesansvar, på regional nivå har länsstyrelsen ett områdesansvar och på nationell nivå är det regeringen som är områdesansvarig. Det geografiska områdesansvaret är ett komplement vid en kris som berör flera sektorer samtidigt. Områdesansvaret pekar ut en sammanhållande aktör för de gemensamma insatser som krävs för att hantera krisen. Däremot innebär det inte att den som har geografiskt områdesansvar tar över ansvar från någon annan. Kommunerna har därför ett så kallat geografiskt områdesansvar. Det innebär bland annat att de ska se till så att myndigheter, organisationer och företag samarbetar inom det geografiska området vid en extraordinär händelse. Sektorsansvar verksamhetsansvar Sektorsansvaret eller verksamhetsansvaret är varje myndighets eller organisations ansvar för sitt eget ansvarsområde. Ansvaret gäller alltid och i alla situationer. Ansvarsprincipen Ansvarsprincipen innebär att den som har ansvar för en viss verksamhet under normala fredstida förhållanden, har motsvarande ansvar för verksamheten under en kris eller krigssituation. Likhetsprincipen Likhetsprincipen innebär att en verksamhets lokalisering och organisation så långt det är möjligt ska vara den samma såväl under fredstida förhållande som under kris eller krig. Närhetsprincipen Närhetsprincipen innebär att en kris ska hanteras där den inträffar och av dem som är närmast berörda och ansvariga. Sårbarhet Hur mycket och hur allvarligt (delar av) samhället påverkas av en händelse eller utveckling. De konsekvenser som en aktör eller samhället trots en viss förmåga inte förmår förutse, hantera, motstå och återhämta sig från. Risk En sammanvägning av sannolikheten för att en händelse ska inträffa och de (negativa) konsekvenser händelsen i fråga kan leda till.

91 3, KS :30 / :s bilaga: Risk och sårbarhetsanalys 2011 Dokumentnamn: Risk- och sårbarhetsanalys, Östersunds kommun 2011 Sida: 73 (73) Upprättad av: Lars-Åke Wallin Beslutad av: Kommunstyrelsen Datum: Hot En aktörs kapacitet och avsikt att genomföra skadliga handlingar. Ett hot kan också bestå av en händelse eller företeelse som i sig framkallar fara för något eller någon utan att det i sammanhanget förekommer aktörer med kapacitet och avsikt att orsaka skada. Riskanalys En riskanalys är ett systematiskt sätt att organisera och analysera kunskap samt information om händelser och omständigheter som kan innebära risker. Riskanalysen har fokus på att identifiera riskkällor och bedöma sannolikheter för oönskade händelser samt de omedelbara konsekvenserna av dessa. Sårbarhetsanalys En sårbarhetsanalys kan beskrivas som ett systematiskt sätt att organisera och analysera kunskap och information om de konsekvenser i form av olika följdhändelser som en oönskad händelse medför. Förmågebedömning Myndighetens förmåga att bedriva sin prioriterade verksamhet vid den analyserade händelsen. Robusthet Att ha ett robust samhälle innebär att antalet störningar i viktiga försörjningssystem minimeras men det innebär också att verksamhetsansvariga har en förmåga att utföra sina verksamheter vid större påfrestningar