Kommunstyrelsen 3 juni 2014

Transkript

1 Kommunstyrelsen 3 juni 2014

2 Ärende 1 Information om val till Europaparlamentet

3 Tjänsteskrivelse KS Handläggare: Karin Jirénius Kommunstyrelsen Information om val till Europaparlamentet Sammanfattning Val till Europaparlamentet hålls den 25 maj Valnämnden informerar kommunstyrelsen om genomfört val till Europaparlamentet. Beslutsunderlag Kommunstyrelsens ledningskontors tjänsteskrivelse 16 maj 2014 Beskrivning av ärendet Valnämnden har sammanträtt fem gånger under år 2014, och har då behandlat bl.a. följande ärenden: Översyn av bemanningen i vallokalerna Beslut har fattats om utökad bemanning i vissa valdistrikt vid val till riksdag, kommun och landsting. Utökning av öppettider för förtidsröstning Fastställande av bemanning vid institutionsröstning, förtidsröstning och i vallokaler Ett stort antal återbud från utsedda röstmottagare har inneburit ett omfattande merarbete. Utbildning av röstmottagare En mer omfattande utbildning har genomförts i olika konstellationer. Beslut om mobil förtidsröstning Propaganda i anslutning till vallokaler Riskbedömning Revidering av valnämndens dokumenthanteringsplan. Valsedlarnas ordning i valsedelsställen Erhållet statsbidrag Valnämnden har erhållit ett högre belopp i statsbidrag än budgeterat. Valnämnden har utifrån detta fattat beslut om extra medel för bl.a. marknadsföring och utbildning. Utvärdering Enkäter för utvärdering kommer att skickas till röstmottagare i g:\kansliavdelningen\ks\kallelser\ks \1. information om val till eu-parlamentet.doc POSTADRESS FAKTURAADRESS TELEFON E-POSTADRESS PLUSGIRO KARLSKOGA Fakturahantering kommunstyrelsen@karlskoga.se BESÖKSADRESS Box TELEFAX WEBBADRESS ORG NR Katrinedalsgatan MALMÖ

4 2 (2) förtidsröstning och institutionsröstning, samt ordförande och vice ordförande i valdistrikten. Kommunstyrelsens ledningskontors förslag till beslut Kommunstyrelsen godkänner informationen. Karin Jirénius Kommunsekreterare

5 Ärende 2 Rapport aktuella infrastrukturärenden

6 Ärende 3 Inventering av tillgänglighet i flerbostadshusbestånd

7 Ärende 4 Uppdatering av attestreglemente

8 Tjänsteskrivelse KS Handläggare: Per Nordin Attestregemente för Karlskoga kommun Sammanfattning En uppdatering har skett av kommunens attestreglemente från 2009 (KF , 179). Beslutsunderlag Kommunstyrelsens ledningskontors tjänsteskrivelse 13 maj Styrdokument Riktlinjer Attestreglemente Bakgrund En uppdatering har skett av kommunens attestreglemente från 2009 (KF , 179). De större förändringar som skett är under punkt 6 Attest. Där har skett ett förtydligande om namnteckningsprov och beloppsgränser, kommundirektörs generella attesträtt för nämnderna, förvaltningschefs generella attesträtt för egen nämnd, ekonomichefs generella attesträtt för finansförvaltningen samt hantering av politikers kostnader. Under punkt 12 har skett förtydligande om attest och hantering vid transaktioner från stiftelser, bolag, samordningsförbund och koncernvalutakonto. Kommunstyrelsens ledningskontors förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige beslutar att anta det nya attestreglementet. Per Nordin Redovisningschef Expedieras till Samtliga nämnder g:\kansliavdelningen\ks\kallelser\ks \5. attestreglemente - tjänsteskrivelse.doc POSTADRESS FAKTURAADRESS TELEFON E-POSTADRESS PLUSGIRO KARLSKOGA Fakturahantering kommunstyrelsen@karlskoga.se BESÖKSADRESS Box TELEFAX WEBBADRESS ORG NR Katrinedalsgatan MALMÖ

9 Riktlinje Attestreglemente för Karlskoga kommun Fastställd av: KF xx 2014 Revideras senast:

10 Innehåll Riktlinje - Attestreglemente... 3 Omfattning... 3 Angränsande styrdokument... 3 Syfte... 3 Ansvar för efterlevnad Definitioner och förklaringar Ansvar Kontrollernas utformning och utförande Attest Beloppsgräns Kontrollansvar per attestnivå... 6 A) Granskningsattest... 6 B) Beslutsattest Transaktioner... 6 Leverantörsfakturor... 6 Interna transaktioner... 7 Transaktioner från kommunens försystem Återkallelse av attesträtt Hantering av attester vid elektroniska beställningar... 7 A) Beställarattest... 8 B) Godsmottagare... 8 Övrigt Stiftelser, bolag, samordningsförbund samt koncernvalutakonto... 8 Vision. Övergripande beskrivning av ett önskvärt framtida tillstånd. Ska ange i vilken riktning kommunen är på väg. För Karlskoga kommun finns en vision Vision Mål och budget. Dokumentet Mål och budget sammanfattar vad kommunens verksamheter ska uppnå (mål och resultat) inom den närmaste treårsperioden i syfte att nå Vision 2020 samt vilka ekonomiska resurser som finns till verksamheternas förfogande. Mål och resultat följs upp tre gånger om året efter april, augusti och december Program. En översiktlig politisk viljeriktning inom ett sakområde. Särskild definition i plan- och byggsammanhang eller annat. Policy. Kommunens grundläggande förhållningssätt/värderingar och vägledande principer. Riktlinje. Beskriver tillvägagångssätt i olika sakfrågor och är ett stöd för hur frågor bör hanteras och genomföras. Diarienummer: KS Ansvarig enhet: Ekonomiavdelningen

11 Riktlinje - Attestreglemente Alla anställda inom Karlskoga kommun arbetar för dem som lever och verkar i Karlskoga. Vi kännetecknas av öppenhet och nytänkande Vi visar respekt för uppdrag, individ och omvärld Vårt arbetssätt präglas av enkelhet Vårt arbete kännetecknas av helhetssyn Ur Gemensamma värderingar i Karlskoga kommun Omfattning Detta attestreglemente omfattar kontrollen av kommunens samtliga ekonomiska transaktioner inklusive sådana medel som kommunen ålagts eller åtagit sig att förvalta åt annan fysisk eller juridisk person. Angränsande styrdokument Redovisning Att verifikationerna uppfyller kraven enligt god redovisningssed och att bokföring sker vid rätt tidpunkt och i rätt redovisningsperiod samt att transaktionerna är rätt konterade. Syfte Syftet med reglerna för kontroll av ekonomiska transaktioner är att undvika avsiktliga eller oavsiktliga fel och därigenom säkerställa att ekonomiska transaktioner är korrekta avseende: Beslut Prestation Villkor Att transaktionerna överensstämmer med beslut av behörig beslutsfattare och att inköpen kan finansieras inom avsatt budget. Att varor och tjänster har levererats till eller från kommunen samt att köpta varor och tjänster är avsedda för kommunens verksamhet. Att rätt villkor tillämpas, till exempel att leverantörer följer ingångna avtal avseende bland annat pris och betalningsvillkor. Ansvar för efterlevnad Samtliga attestanter inom Karlskoga kommun. 3. Definitioner och förklaringar Ekonomiska transaktioner Verifikation Intern kontroll Transaktioner (ekonomiska händelser) som bokförs i kommunens ekonomisystem i enlighet med lag (1997:614) om kommunal redovisning (KRL). Skriftligt eller elektroniskt bevis på att en ekonomisk händelse har inträffat. Skall innehålla vissa uppgifter om transaktionen enligt krav i 2 kap. 4 KRL. Den process genom vilken kommunens styrelse, nämnder, ledning och annan 3 (9)

12 personal skaffar sig rimlig säkerhet för att kommunens mål uppnås på följande områden: - Verksamhetsstyrning (ändamålsenlighet och effektivitet) - Tillförlitlig rapportering - Efterlevnad av lagar och föreskrifter - Rättvisande räkenskaper upptäcks rapportera dessa till närmast överordnad chef, förvaltningsledning eller ekonomichef. 5. Kontrollernas utformning och utförande Kontrollrutiner ska utformas så att den interna kontrollen är tillräcklig för att uppfylla de syften som anges under punkt 2 ovan. Vid utformning av kontrollrutiner ska följande krav beaktas: Ansvarsfördelning Ansvarsfördelningen ska vara tydlig. Attest Manuellt eller elektroniskt intyg att kontroll har skett utan anmärkning. Kunskaper Den som har rollen att utföra en kontrollåtgärd ska ha nödvändiga kunskaper för uppgiften. Attestant Kontrollansvarig som utför attest. 4. Ansvar Kommunfullmäktige fastställer attestreglemente. Kommunstyrelsen ansvarar för övergripande uppföljning och utvärdering av detta attestreglemente. Vid behov av förtydligande rörande attestreglementet skall kommunstyrelsen utfärda kommungemensamma tillämpningsanvisningar. Vid behov av förändring av attestreglementet skall kommunstyrelsen föreslå ett nytt attestreglemente till kommunfullmäktige. Kommunens nämnder ansvarar för den interna kontrollen och har därmed att tillse att attestreglementet följs. Respektive nämnd utser attestanter enligt detta reglemente. Gransknings- respektive beslutsattestantens uppgift är att tillämpa attestreglementet och fastställda anvisningar samt att när brister Integritet Jäv Den som utför kontroll av en annan person ska ha en självständig ställning gentemot den kontrollerade. Den som utför kontrollen får inte kontrollera inoch utbetalningar till sig själv eller sammanboende eller annan närstående. Detsamma gäller utgifter av personlig karaktär. Detta innefattar också bolag och föreningar där den kontrollansvarige, sammanboende eller närstående har ägarintressen eller ingår i ledningen. I följande fall är beslutsattest av överordnad chef obligatorisk: 4 (9)

13 Dokumentation IT-stöd Kontrollbehov - utgift för egen mobiltelefon - utgift för egna tjänsteresor - utgift för egen utveckling, utbildning eller kurs - utgift för egen representation - ersättning för egna utlägg Attest av överordnad chef är utöver dessa exempel lämpligt i de fall där transaktionen kan uppfattas som personligt relaterad. Utförda kontrollåtgärder ska dokumenteras på ändamålsenligt sätt. Attesten kan dokumenteras skriftligt med namnteckning eller elektroniskt i ekonomisystemet. Kontroll kan ske med ITstöd enligt av ekonomiavdelningen fastställd rutin för tilldelning av behörighet. Kraven på kontrollåtgärder ska anpassas till den ekonomiska transaktionens art, så att kontrollkostnaden står i rimlig proportion till riskerna. Kommunstyrelsen kan därför besluta om avsteg från krav i detta reglemente där så är motiverat utifrån utförd riskanalys. I dessa fall ska anges under vilka förutsättningar som avsteg får ske. Avsteg från kraven på kontrollåtgärder ska dokumenteras genom att kommunstyrelsen utfärdar tillämpningsanvisning. 6. Attest Respektive nämnd utser besluts- och granskningsattestanter samt ersättare för dessa och sänder kopia av underlaget till ekonomiavdelningen. Detta sker i normalfallet i samband med att internbudget beslutas. Även namnteckningsprov på beslutsattestanter ska framgå. Av underlaget ska även beloppsgräns för attest framgå. Respektive nämnd utser även beställarattestanter, godsmottagare samt ersättare för dessa och sänder underlaget till ekonomiavdelningen. Detta gäller för hantering av attester vid elektroniska beställningar enligt punkten 11 nedan. Kommundirektör har generell beslutsattest för samtliga nämnder samt för finansförvaltningen. Beloppsbegränsningar följer internbudget enligt stycket ovan. Förvaltningschef har generell beslutsattest för den egna nämnden. Beloppsbegränsningar följer internbudget enligt stycket ovan. Ekonomichef har generell beslutsattest inom finansförvaltningen. Beloppsbegränsningar följer internbudget enligt stycket ovan. De politiskt valda är i normalfallet inte registrerade i ekonomisystemet för att hantera sina fakturor elektroniskt. De fakturor för politiker som ska betalas av Karlskoga kommun, till exempel avseende resor, hotell och konferenser, beslutsattesteras av förvaltningschef eller förvaltningssekreterare om inte nämndens delegationsbeslut visar något annat. För kommunstyrelsen är det 5 (9)

14 kommundirektör eller kanslichef som beslutsattesterar. Fakturor avseende kommunstyrelsens ordförande beslutsattesteras av kommundirektör eller kanslichef. Kommunstyrelsens ordförande ska på en utskriven kopia attestera kostnaden. Kopian skannas sedan och medföljer den elektroniska fakturan. Kommundirektörens kostnader som kan hänföras till jäv enligt punkt 5 ovan ska beslutsattesteras på utskriven kopia av kommunstyrelsens ordförande. Kopian skannas sedan och medföljer den elektroniska fakturan. I fakturasystemet granskningsattesterar kommundirektören och kanslichef eller ekonomichef beslutsattesterar. Förvaltningschefs kostnader som kan hänföras till jäv enligt punkt 5 ovan ska beslutsattesteras av kommundirektör. Personal inom ekonomiavdelningen har generell attesträtt för rättelser av bokföringsposter och för bokningar av poster i samband med bokslut. Rätten gäller samtliga ansvar (nämnder), samtliga slag (konton) och övriga delar i konteringen. Delegationsbeslut från förvaltningschef om förändring av attestanter, attesträtt eller beloppsgräns under löpande år ska diarieföras hos förvaltningen och en kopia sändas till ekonomiavdelningen. Ekonomiavdelningen ansvarar för att attestlistan för elektronisk attest i ekonomisystemet hålls uppdaterad. 7. Beloppsgräns De beloppsgränser som ska gälla för beslutsattestanter beslutas av respektive nämnd eller förvaltningschef. Detta ska framgå av internbudget eller vid beslut av förvaltningschef enligt punkt Kontrollansvar per attestnivå Det finns två typer av attest, en granskningsattestant och en beslutsattestant. A) Granskningsattest Syftet med granskningsattesten är att säkerställa korrekt prestation, villkor och redovisning. Följande kontroller ska utföras: - att alla varor och tjänster som anges på verifikationen har levererats eller utförts - att pris och övriga villkor överensstämmer med avtal eller överenskommelse Granskningsattest ska utföras av en person som har kunskap och insyn avseende de beskrivna kontrollmomenten. B) Beslutsattest Syftet med beslutsattesten är att säkerställa korrekt beslut, redovisning och att sakgranskning är utförd. Följande kontroller ska utföras: - att beställning utförts av behörig person - att transaktion överensstämmer med fattade beslut - att inköpet kan finansieras inom avsatt budget - att köpta eller levererade varor och tjänster står i proportion till verksamhetens omfattning och överensstämmer med dess inriktning (rimlighetskontroll) - att utförd kontroll vid sakgranskning är tillräcklig - att jäv inte föreligger - att redovisningen är korrekt 9. Transaktioner Leverantörsfakturor Leverantörsfakturor till kommunen hanteras i huvudsak elektroniskt. Elektronisk hantering innebär antingen att inkomna pappersfakturor skannas och därefter hanteras i elektronisk form eller att fakturorna kommer direkt i elektronisk form (e-faktura). 6 (9)

15 Granskningsattest och beslutsattest sker elektroniskt och behörigheter administreras av systemansvarig på ekonomiavdelningen. Behörighetskontrollen sker därigenom automatiskt i ekonomisystemet. En mindre andel av leverantörsfakturorna hanteras som pappersfakturor. Även för dessa fakturor ska två attester finnas. Beslutsattestanten har ansvaret att se till att fakturan först attesteras av granskningsattestanten. Utanordningar För utbetalningar till företag och privatpersoner i form av utanordningar ska det finnas två attester. Interna transaktioner Interna poster belastar inte kommunens medel. Det som ska säkerställas är att säljare och köpare är överens om transaktionen och beloppets storlek. Det är säljaren som är ansvarig för att underlag upprättas och skickas till ekonomiavdelningen som skapar en internfaktura i ekonomisystemet. Vid interna transaktioner behövs enbart beslutsattest. Beslutsattest sker elektroniskt och behörigheter administreras av systemansvarig på ekonomiavdelningen. Behörighetskontrollen sker därigenom automatiskt i ekonomisystemet. Underlag för fakturering Underlag för fakturering undertecknas i normalfallet endast av en attestant. Transaktioner från kommunens försystem En stor del av kommunens transaktioner skapas i olika försystem till ekonomisystemet. För dessa transaktioner säkerställs den interna kontrollen genom särskilda rutinbeskrivningar för respektive system. Fakturor med belopp inom vissa intervall Ett modernt ekonomisystem kan för att effektivisera fakturahanteringen tillåta att vanligt förekommande fakturor som till exempel fakturor för el- eller telefonkostnader godkänns automatiskt om vissa specifikationer är uppfyllda. Det kan vara att beloppet ligger inom ett i förväg fastställt intervall. Även i dessa fall krävs två attester men dessa läggs in i förväg i systemet. Beslutsattest sker elektroniskt och behörigheter administreras av systemansvarig på ekonomiavdelningen. Behörighetskontrollen sker därigenom automatiskt i ekonomisystemet. 10. Återkallelse av attesträtt Kommundirektör, ekonomichef och förvaltningschef har delegation att omedelbart återkalla attesträtten om en attestant inte fullgör sina förpliktelser enligt detta attestreglemente. Före ett återkallande ska dialog ske med attestantens förvaltningschef. Skäl för att återkalla attesträtt kan till exempel vara: - att attestanten inte attesterat och betalat fakturor i rätt tid - att attestanten i övrigt misskött sin attesträtt 11. Hantering av attester vid elektroniska beställningar Vid elektroniska beställningar av varor och tjänster via kommunens elektroniska beställarsystem sker attester och konteringar i vissa fall redan i samband med beställningen. Detta förfarande regleras under denna punkt. Vid beställning av varor och tjänster via kommunens elektroniska beställarsystem ska attest ske enligt följande. A) Beställarattest B) Godsmottagare 7 (9)

16 A) Beställarattest Beställarattestant är den som utför beställning av varor och tjänster i beställarsystemet. Denna funktion motsvaras av beslutsattest enligt punkten 8 B ovan. B) Godsmottagare Godsmottagare är den som kontrollerar leveransen och, i beställarsystemet, bekräftar att en inleverans av vara eller tjänst har ägt rum. Denna funktion motsvaras av granskningsattest enligt punkt 8 A ovan. Övrigt Vid attest i ett beställarsystem sker vissa kontrollmoment och kontering i normalfallet redan vid beställning. Om faktisk leverans av vara eller tjänst överensstämmer med beställning i enlighet med godsmottagaren godkännande i beställarsystemet, så sker ingen ytterligare kontroll. Den elektroniska fakturan som följer efter godkännandet går då direkt vidare in i ekonomisystemet. Beställarattest och godsmottagning sker elektroniskt och behörigheter administreras av systemansvarig på ekonomiavdelningen. Behörighetskontrollen sker därigenom automatiskt i ekonomisystemet. 12. Stiftelser, bolag, samordningsförbund samt koncernvalutakonto Stiftelser och bolag är fristående juridiska personer i förhållande till Karlskoga kommun. För att tjänstemän inom kommunen ska utföra en ekonomisk handling krävs ett uppdrag från firmatecknare eller vd för dessa juridiska personer. Stiftelser Ekonomiavdelningen sköter den ekonomiska förvaltningen för stiftelser. Dessa transaktioner hanteras via avräkningskonton i kommunens ekonomisystem. Enligt stadgarna för - Stiftelsen Samfond 1 - Stiftelsen Karlskoga kommuns Samfond 2 - Stiftelsen Karlskoga kommuns Samfond 3 - Stiftelsen 1:a Majblomman - Stiftelsen Bofors ungdomsgård är det kommunstyrelsen som ansvarar för den ekonomiska förvaltningen. När det är kommunstyrelsen som ansvarar för den ekonomiska förvaltningen ska uppdraget undertecknas av kommunens firmatecknare. Beloppsgränser för attesträtten ska framgå av uppdraget. Enligt stadgarna för Stiftelsen Karlskoga kommuns konststipendium till Alfred Nobels minne är det kultur- och föreningsnämndens stipendieutskott som ansvarar för den ekonomiska förvaltningen. För Stiftelsen Karlskoga kommuns konststipendium till Alfred Nobels minne ska uppdraget undertecknas av kultur- och föreningsnämndens stipendieutskott. Beloppsgränser för attesträtten ska framgå av uppdraget. Enligt stadgarna för Stiftelsen Edith och Morgan Hjorts stipendiefond är det styrelsen som ansvarar för den ekonomiska förvaltningen. För Stiftelsen Edith och Morgan Hjorts stipendiefond är det två rektorer för Möckelngymnasiet som tecknar firma och som ska underteckna uppdraget. Beloppsgränser för attesträtten ska framgå av uppdraget. Bolag Ekonomiavdelningen sköter den ekonomiska förvaltningen åt Karlskoga Kommunhus AB. Dessa transaktioner hanteras via avräkningskonton i kommunens ekonomisystem. För Karlskoga Kommunhus AB är det vd som ska underteckna uppdraget. Beloppsgränser för attesträtten ska framgå av uppdraget. Ekonomiavdelningen sköter den ekonomiska förvaltningen åt Parkeringsaktiebolaget 8 (9)

17 Råkan. Dessa transaktioner hanteras via eget ekonomisystem. För Parkeringsaktiebolaget Råkan är det firmatecknare som ska underteckna uppdraget. Beloppsgränser för attesträtten ska framgå av uppdraget. Samordningsförbund Ekonomiavdelningen sköter den ekonomiska förvaltningen åt Finsam. Dessa transaktioner hanteras via eget ekonomisystem. För Finsam är det firmatecknare som ska underteckna uppdraget. Beloppsgränser för attesträtten ska framgå av uppdraget. Koncernvalutakonto Ekonomiavdelningen hanterar koncernvalutakonto där kommunen, Karlskoga Energi och Miljö AB med dotterbolag, Karlskoga Kommunhus AB samt Hyresbostäder i Karlskoga AB finns med, enligt kommunens finanspolicy. Överföring av belopp mellan konton till eller från kommunen eller bolagen kan ske dels efter uppdrag från VD eller firmatecknare, dels överföringar i enlighet med finanspolicyn, till exempel räntehantering. Behörig att hantera dessa överföringar är de personer på ekonomiavdelningen som har behörighet i systemet hos upphandlad bank. 9 (9)

18 Ärende 5 Kommunledningen informerar

19 Ärende 6 Rapport från utbildningar och seminarier

20 Ärende 7 Verksamhetsrapport för kommunstyrelsens ledningskontor 2014

21 Verksamhetsrapport för Kommunstyrelsens ledningskontor Ekonomisk rapport för KS ledningskontor efter april månad Delår jan-april 2013 Bokslut 2013 Utfall jan-april 2014 Prognos 2014 Budget 2014 Avvikelse 2014 Kostnader *Varav personal Intäkter Nettokostnader Nettobudget Resultat i förhållande till budget Nettokostnader per verksamhet Kommunstyrelsen Ledning/Stab Kansliavdelning Ekonomiavdelning IT-avdelning Personalavdelning Bemanningsenheten Utvecklingsmedel Summa nettokostnader Stab/Utveckling När det gäller den pågående åtgärdsvalsstudien för E18 genomfarten har nu ett förslag till åtgärdspaket diskuterats fram med Trafikverket och hela rapporten planeras vara sammanställd under juni. Utredningen kring verksamhetsområden för allmänna vattentjänster, reservvatten, mm fortsätter tillsammans med Kemab. De regionala aktiviteterna kopplat till en framtida Nobelbana fortsätter. Arbete med grönstrukturplan och vattenplan fortskrider. De sista detaljerna för gång-/cykelvägen Karlskoga-Degerfors håller på att komma på plats. Översiktsplanen för Degerfors kommun har kommit för samrådsremiss. Inom finskt förvaltningsområde ligger fokus just nu på arbetet med EU-valet. Under april hölls det första mötet i svenskfinska rådet. Enkätundersökningen om hur brukarna tycker servicen fungerar är klar och redovisas under juni. Svenska Migrationscentret, ett samarbete med arbetsförmedlingen och Karlskoga kommun, som ger ett drygt 20-tal arbetstillfällen för nyanlända och personer med funktionsnedsättning invigdes under april. Projektet Från etablering till anställning är nu också igång. Trafikinformatör Jimmy Lundström flyttar inom kort till barn- och utbildningsförvaltningen där funktionen kommer vara placerad framöver.

22 Rapport avseende mottagande av nyanlända Antal nyanlända april månad 28, varav 18 vuxna och 10 barn Antal nyanlända totalt år , varav 28 vuxna och 20 barn Ekonomi Avdelningen har avslutat stressprojektet som genomförts tillsammans med Feelgood. Resultatet av en enkät om stressrelaterade problem visar på ett bättre utfall en tidigare enkät. Avdelningen har avslutat första delen av arbetet med planeringsprocessen för 2015 samt påbörjat arbetet med delbokslutet Personal En medarbetare har sagt upp sig och slutar i slutet av maj. Återbesättning kommer att ske med en annan inriktning på tjänsten där lednings och styrning inom lönebildnings- och arbetsrättsområdet kommer att prioriteras. Utifrån den förändringen förs samtal med förvaltningarna om hur stödet inom personalområdet kan organiseras framöver. Kommundirektörsrekryteringen är avslutad och rekryteringen av ekonomichef samt förvaltningschef gymnasieförvaltningen beräknas vara klara innan semesteruppehållet. Rekrytering av förvaltningschef till socialförvaltningen påbörjas innan sommaruppehållet. Den totala sjukfrånvaron på KS jan-april ligger på 4,64 %. Sjukfrånvaron består mestadels av långtidssjukfrånvaro, totalt 58,55 %. Kvinnornas totala sjukfrånvaro: 4,22 % och männens 5,42 % %. Kansli Under april har upphandlingsenheten tillsammans med representanter för Örebro kommun, Degerfors kommun och folkhälsoförvaltningen starta upp ett projekt som syftar till att göra upphandlingen av livsmedel på ett annat sätt än tidigare. Målet är få gynnsammare avtal genom ökad konkurrens, det vill säga att möjliggöra för fler leverantörer att kunna lämna anbud. I samband med detta gör kommunstyrelsens ledningskontor tillsammans med folkhälsoförvaltningen en översyn av de krav som ställs den nya upphandling för att anpassa dessa till rådande behov och politiska krav i enlighet med kommunfullmäktiges beslut , 15. En ny medarbetare, kanslisekreteraren, skolas in. Förutom ordinarie verksamhet ägnas all tid åt valet till Europaparlamentet. Förtidsröstningen startade den 7 maj och visar efter en vecka en markant ökning jämfört med Nytt för detta val är också våra mobila vallokaler.

23 Befolkningsstatistik per månad Kommun: 1883 Karlskoga Månad Folkmängd vid Folk- Levande Död- Döda Födelse- Invand- Utvand- Invand- Inrikes Inrikes Inrikes Nyblivna Nyblivna Änklingar Justeperiodens slut ökning födda födda överskott ringar ringar rings- inflyttningar utflyttningar flyttnings- gifta skilda och änkor ringar överskott överskott Okänt Januari Februari Mars Summa Kommentar: Statistiken under året är preliminär på grund av eftersläpning av inrapportering. Först när uppgifter för december ingår i materialet är statistiken slutlig. Folkökningen definieras som skillnaden mellan folkmängden vid två perioders slut. Folkökning kan också definieras som födda - döda + inflyttade - utflyttade + justeringar Fr.o.m. maj 2009 ingår enkönade äktenskap i statistiken över gifta, skilda, änklingar och änkor. Uppgifterna om nyblivna gifta och nyblivna skilda avser par t.o.m. år 2010 men personer fr.o.m. år 2011.

24 Ärende 8 Finansiell rapport 2014

25 Ärende 9 Kommunstyrelsens delårsrapport januari-april 2014

26 Tjänsteskrivelse KS Handläggare: Erica Lindström Kommunstyrelsen Delårsrapport januari-april för Kommunstyrelsen Sammanfattning Kommunstyrelsens ledningskontor har upprättat en delårsrapport för perioden januari-april Verksamhetsresultat Prognosen för måluppfyllelsen för verksamhetsmålen inför årsskiftet ser positiv ut. Av kommunstyrelsens 14 mål bedöms sex av målen möjliga att uppnå och sex delvis möjliga att uppnå. Prognosen är dock osäker då färska uppmätta resultat endast finns för ett mindre antal mått. Prognosen bygger därför huvudsakligen på utvecklingen i tidigare uppmätta resultat och pågående eller avslutade insatser. Två av målen kan inte bedömas i dagsläget då aktuella värden ännu inte finns tillgängliga. Det ena målet handlar om kommunikationerna och det andra om antalet nyetableringar. Båda målen har kommunstyrelsen dessutom ytterst begränsade möjligheter att påverka. Ekonomiskt resultat Per april redovisas ett positivt resultat i förhållande till budget på tkr. Det beror nästan uteslutande på ett överskott hos bemanningsenheten, vilket kommer att korrigeras under året. Vid årets slut beräknas ett visst överskott för vakanser men också ett underskott för övriga driftskostnader och då främst för färdtjänst. Årets prognos är därför ett nollresultat. Investeringarna per april visar på ett positivt resultat i förhållande till budget och årets prognos är ett överskott på 900 tkr. Prognosen för treårsperioden är ett nollresultat. Internkontroll I dagsläget finns ännu inga resultat att rapportera för kommunstyrelsens internkontrollområden under POSTADRESS FAKTURAADRESS TELEFON E-POSTADRESS PLUSGIRO KARLSKOGA Fakturahantering kommunstyrelsen@karlskoga.se BESÖKSADRESS Box TELEFAX WEBBADRESS ORG NR Katrinedalsgatan MALMÖ

27 (2) Beslutsunderlag Kommunstyrelsens ledningskontors tjänstskrivelse den 12 maj 2014 Delårsrapport januari-april 2014 för kommunstyrelsen Kommunstyrelsens ledningskontors förslag till beslut Kommunstyrelsen godkänner upprättad delårsrapport för perioden januari-april Stefan Larsson Tf Kommundirektör Expedieras till Kommundirektören Ledningskontorets avdelningschefer Verksamhetscontrollern Ledningskontorets ekonom

28 Delårsrapport januari april 2014 för kommunstyrelsen Innehåll Sammanfattning... 2 Verksamhetsresultat... 2 Driftredovisning Uppföljning av treårsbudget Investeringskostnader Internkontrollområden... 11

29 2 Sammanfattning Under årets första del har stora insatser gjorts för att utveckla näringslivet i Karlskoga. Näringslivs- och turismbolaget samt Science Park har startat sina verksamheter och ett aktivt arbete har lagts ner för att stötta försvarsindustrin på orten. Ett flertal projekt har startats med hjälp av sociala investeringar såsom stöd till arbetsmarknads- och integrationsinsatser samt insatser för att öka datortätheten inom gymnasieskolan. Inom det ekonomiska området har en ny finanspolicy tagits fram och arbetet med att hantera föregående års händelser kring koncernens räntesäkringar kommer att avslutas innan halvårsskiftet. En ny medarbetarpolicy och chefspolicy har förelagts de förtroendevalda och ett omfattande chefsutvecklingsprogram kommer att starta under Organisationsöversynen av kommunstyrelsens ledningskontor har avbrutits och rekryteringen av en ny kommundirektör har slutförts. Prognosen för 2014 är ett nollresultat trots ökande kostnader för färdtjänst med minst 1 miljon kronor. Denna ökade kostnad hanteras genom generella sparåtgärder inom alla avdelningar inom förvaltningen samt genom att utnyttja det överskott som fördes med från föregående budgetperiod. Reduceringen av förvaltningschefstjänsten om cirka kronor per år är kostnadsneutral då befattningen har varit vakant sedan augusti Verksamhetsresultat Tecken förklaringar Måluppfyllelse Uppfylld nivå (>95% av målvärdet) Inte uppfylld nivå (<65 % av målvärdet) Delvis uppfylld nivå (65-95 % av målvärdet) Ingen utvärdering Trend sedan 2012 Utvecklingen är positiv Utvecklingen är negativ Ingen tydlig utvecklingsriktning Jämfört med andra kommuner Bland de 25 % bästa Bland de 25 % sämsta Bland de 50 % i mitten Medborgar-/brukarperspektiv Trygghets- och integrationsfrågorna är viktiga att lyckas med om Karlskoga ska upplevas som en attraktiv kommun. Tidigare resultat indikerar att kommunen är på rätt väg, men att ytterligare insatser behöver göras. Även kommunikationerna inom, och till och från, Karlskoga är viktiga för såväl näringslivet som dem som behöver förflytta sig inom kommunen och för dem som pendlar ut eller in. Folkmängden fortsätter att öka och i mars var vi personer. Jämfört med andra kommuner utmärker Karlskoga sig inte nämnvärt. I de senaste mätningarna ligger Karlskoga bland de kommuner som ligger runt mitten, utom när det gäller webbplatsen. 2

30 3 Översikt Mål Styrmått Kommentarer och åtgärder utifrån resultat Trend Jämf Kommuninvånarna känner sig trygga i Karlskoga Hur trygga medborgarna känner sig i Karlskoga Resultat från medborgarundersökningen presenteras senare i juni. Antalet anmälda brott minskade under 2013 och den trenden fortsätter. Klotter och skadegörelse har ökat något i början av Kommunen och polisen fortsätter sin långsiktiga samverkan. Arbetet med kontaktskapande bevakningsinsatser samt extra rondering för att minska klotter och skadegörelse kommer att utökas. Trygghetsfrågorna finns alltid med när kommunen planerar den fysiska miljön. Ambitionen är att skapa nya trygga miljöer och förbättra de som finns. Invånarna ska få bättre information om kommunens insatser för att öka tryggheten. (2012) Antal skaderapporter Antal skaderapporter ligger högre i år jämfört med motsvarande period förra året. Trots ökningen har Karlskoga relativt liten skadegörelse jämfört med närliggande kommuner. Den ronderande bevakningen i samband med skolavslutningen kommer att utökas. God integration för nyanlända samt för ensamkommande flyktingbarn Andel ensamkommande barn och ungdomar som upplever att kommunens mottagande är gott Resultatet har förbättrats under de tre år som brukarundersökningar genomförts. Nästa undersökning genomförs i december Utifrån resultatet 2013 har en handlingsplan upprättats. Fokus ligger bl.a. på att - genom föreningslivet skapa mötesplatser mellan pojkarna på Poeten och andra ungdomar i Karlskoga - genomföra fler gemensamma fritidsaktiviteter med en aktivitet varje helg. - delaktighet genom att erbjuda pojkarna deltagande i matgrupp respektive fritidsaktivitetsgrupp. - skapa möjligheter för arbetspraktik och feriearbete för ungdomarna. - personalens bemötande och tillgänglighet - regelbundna samhällsinformationsprogram/samtalsforum på Poeten. Karlskoga är en attraktiv kommun att bo, leva och verka i Hur många kommuninvånare som kan rekommendera någon att flytta till Karlskoga En handlingsplan håller nu på att tas fram tillsammans med Näringslivsbolaget för att marknadsföra kommunen internt i Karlskoga men också externt samt samarbetet med näringslivet. Resultatet av det här måttet påverkas också av invånarnas totala upplevelse av hur dels kommunens olika verksamheter uppfattas, dels av hur utbud av aktiviteter, tjänster, handel mm upplevs. (2012) 3

31 4 Folkmängd Inflyttning, inrikes och utrikes Folkmängden ökar i stort sett varje månad sedan 2012/13 Flyttningsnettot, inrikes och utrikes Inrikes flyttnetto Helhetsbedömning av kommunen som en plats att bo och leva på Marknadsföringsplan framtagen under 2013, men i avvaktan på att det nya näringslivsbolaget startade realiserades den inte. Resultatet av det här måttet påverkas också av invånarnas totala upplevelse av hur dels kommunens olika verksamheter uppfattas, dels av hur utbud av aktiviteter, tjänster, handel mm upplevs. (2012) - Bra tillgänglighet, säkerhet och kvalitet i kollektivtrafiken/ kommunikationerna Hur nöjda kommunens invånare är med kommunikationerna Kommuninvånarnas möjligheter att använda kollektivtrafiken för resor, lokalt och regionalt Det finns ingen ny mätning gjord. Generellt är inställningen till kollektivtrafik mer positiv samtidigt som resandet går ner, vilket dock är en nationell trend och inget unikt för Karlskoga. Kollektivtrafiken har landstinget som huvudman varför Karlskoga kommun bara indirekt, formellt som samrådspart, kan påverka linjer och turtäthet. (2012) (2012) Kommunens information via webbplatsen Ingen ny mätning har gjorts i år. Webbplatsen har ständigt förbättras från år till år. (2013) Lättillgänglig information om den kommunala verksamhetens kvalitet och service Antal tillhandahållna fullvärdiga e-tjänster Webbplatsens tillgänglighet oavsett funktionsnedsättning Andel upptid för webbplatsen Arbete för att hitta en möjlighet att utveckla e-tjänster på ett kostnadseffektivt sätt pågår. Kontakter med olika kommuner samt företag som bygger e-tjänster. Webben valideringskontrolleras två ggr/månad, ev justeringar görs direkt för fortsatt god tillgänglighet. Kontrolleras varje vecka. - Hur nöjda invånarna är med kommunens information Webbplatsen är basen i kommunens sätt att tillhandahålla information. Andra informationskällor är möten, annonsering, svar på insändare, mediekontakter med mera. (2012) Andel invånare som upplever ett gott bemötande vid kontakt med kommunstyrelsens ledningskontor per telefon Fortsatt arbete med vår värdegrund för att behålla det goda resultatet. God service och tillgänglighet Andel invånare som direkt får svar på en enkel fråga vid kontakt med kommunstyrelsens ledningskontor per telefon Fortsatt utredning av ett servicecenter/ kundtjänst enligt handlingsplan antagen av kommunstyrelsen. Andel interna kunder som är nöjda med En första undersökning planeras till före sommaren alternativt direkt efter. 4

32 5 kommunstyrelsens ledningskontors bemötande Andel interna kunder som är nöjda med kommunstyrelsens ledningskontors tillgänglighet Andel interna kunder som är nöjda med kommunstyrelsens ledningskontors kvalitet på utförd tjänst Möjligheten att göra en gemensam undersökning med andra kommuner pågår. Våra uppmätta resultat Styrmått Utfall 2012 Utfall Målvärde Resultat Hur trygga medborgarna känner sig i Karlskoga (index 0-100) 59 kv 57, m mätning pågår Antal skaderapporter (antal per år) Andel ensamkommande barn och ungdomar som upplever att kommunens mottagande är gott (procent) Hur många kommuninvånare som kan rekommendera någon att flytta till Karlskoga (index 0-100) 55 kv 56, m Folkmängd (antal) RUS-indikator Inflyttning, inrikes och utrikes (antal) RUS-indikator Flyttningsnettot, inrikes och utrikes (antal) RUS-indikator Inrikes flyttnetto (antal) RUS-indikator Helhetsbedömning av kommunen som en plats att bo och leva på (Nöjd-Region-Index, 0-100) Hur nöjda kommunens invånare är med kommunikationerna (index 0-100) 56 kv 58, m kv 63, m mätning pågår - 63 mätning pågår Kommuninvånarnas möjligheter att använda kollektivtrafiken för resor, lokalt och regionalt (värde 1-10) Kommunens information via webbplatsen (procent av maxpoäng) 5,4-5,6 mätning pågår Antal tillhandahållna fullvärdiga e-tjänster (antal totalt) Webbplatsens tillgänglighet oavsett funktionsnedsättning (andel passerade tester) Andel upptid för webbplatsen (procent) 99, Hur nöjda invånarna är med kommunens information (index 0-100) 51 kv 54, m mätning pågår 1 Per den 31 mars 5

33 Andel invånare som upplever ett gott bemötande vid kontakt med kommunstyrelsens ledningskontor per telefon (procent) Andel invånare som direkt får svar på en enkel fråga vid kontakt med kommunstyrelsens ledningskontor per telefon (procent) Andel interna kunder som är nöjda med kommunstyrelsens ledningskontors bemötande (procent) Andel interna kunder som är nöjda med kommunstyrelsens ledningskontors tillgänglighet (procent) Andel interna kunder som är nöjda med kommunstyrelsens ledningskontors kvalitet på utförd tjänst (procent) Medarbetarperspektiv De senaste åtta åren har en medarbetarundersökning genomförts och bearbetats fyra gånger. Medarbetarindex för kommunstyrelsens ledningskontor har hela tiden legat högt. Ledarskapsindexet håller också en hög nivå, men i förhållande till medarbetarindexet behöver ledarskapsindexet öka. Ett resultat som inte var tillfredsställande för kommunstyrelsens ledningskontor vid undersökningen 2010 var medarbetarnas upplevda stress. Sedan dess har medarbetare inom förvaltningen deltagit i ett program för att motverka stress. Samarbete har skett med företagshälsovården och enligt företagshälsovårdens mätningar har resultaten kring stress förbättrats och slutrapport kommer under våren En ny ledar- och medarbetarpolicy har fastställts och ett implementeringsarbete påbörjas under året. Ett obligatoriskt chefsutvecklingsprogram har också fastställt och start av utbildningsinsatser börjar hösten 2014 och våren Översikt Mål Styrmått Kommentarer och åtgärder utifrån resultat Trend Jämf Kommunstyrelsens ledningskontors medarbetarindex Kommunstyrelsens ledningskontors ledarskapsindex Utvecklingen är svårbedömd då en genomlysning av förvaltningen har gjorts och kommer att fortsätta under Detta kan skapa oro som påverkar resultatet. Kommunstyrelsen är en attraktiv arbetsgivare, där alla har samma möjligheter till utveckling och arbetstillfredsställelse Tydlig och systematisk personalplanering Hur många av kommunstyrelsens ledningskontors medarbetare som kan rekommendera den egna arbetsplatsen Medarbetarnas (KSL:s) upplevda motivation i arbetet Medarbetarnas (KSL:s) uppfattning om sin närmaste chef Medarbetarnas (KSL:s) uppfattning om tydligheten i styrningen på arbetsplatsen Antal förvaltningsvist uppdaterade nulägesanalyser av personalförsörjningsbehovet Svårt att bedöma utvecklingen då det inte bedrivs ett systematiskt arbete kring just dessa frågor. Det pågår ett övergripande arbete kring begreppet Attraktiv arbetsgivare. Från och med 2014 kommer årliga mätningar, utifrån SKL:s rekommendation om HME Hållbart medarbetarengagemang att genomföras. Mätningen 2014 görs i samband med medarbetarundersökning i november. Jämförelser kommer att kunna göras med andra kommuner inom områdena motivation, ledarskap och styrning. Resultatet 2012 låg runt 80 % och ambitionen är att behålla dessa nivåer Nulägesanalyserna med fakta och omvärldsbevakning är framtagna och sammanställs under våren. 2 En nollmätning var planerad att göras under Därefter skulle målnivåer fastställas. Nollmätningen är försenad men förhoppningen är fortfarande att den ska genomföras före sommaren

34 7 Antal förvaltningsvist genomförda analyser av framtida personalförsörjningsbehov Antal förvaltningsvist aktuella personalförsörjningsplaner Arbetet påbörjas under hösten tillsammans med förvaltningarna. Personalförsörjningsplaner tas fram när analysarbetet om framtida personalförsörjningsbehov är klart. Ska ske under hösten. Våra uppmätta resultat Styrmått Utfall 2012 Utfall Målvärde Resultat Kommunstyrelsens ledningskontors medarbetarindex (procent) Kommunstyrelsens ledningskontors ledarskapsindex (procent) Hur många av kommunstyrelsens ledningskontors medarbetare som kan rekommendera den egna arbetsplatsen (procent) Medarbetarnas (KSL:s) upplevda motivation i arbetet (index 0-100) Medarbetarnas (KSL:s) uppfattning om sin närmaste chef (index 0-100) Medarbetarnas (KSL:s) uppfattning om tydligheten i styrningen på arbetsplatsen (index 0-100) Antal förvaltningsvist uppdaterade nulägesanalyser av personalförsörjningsbehovet (antal per år) Antal förvaltningsvist genomförda analyser av framtida personalförsörjningsbehov (antal per år) Antal förvaltningsvist aktuella personalförsörjningsplaner (antal per år) Utvecklingsperspektiv Näringslivsbolaget startade sin verksamhet vid årsskiftet och har givetvis en startsträcka för att komma igång med verksamheten och ännu längre kommer det att ta innan detta ger avtryck i statistik och trender. Just nu kan man säga att både näringslivsbolaget och kommunen håller på att mejsla ut sina nya roller. Näringslivets nöjdhet med kommunens service varierar från mycket bra till alltför lågt. Här har initiativ redan tagits för höja lägstanivån och det finns alla möjligheter att göra mer. Bildandet av Science Parkbolaget har skapat en märkbart ökad aktivitet och fokus ligger nu på att skapa ett tillverkningstekniskt centrum i Karlskoga. Översikt Mål Styrmått Kommentarer och åtgärder utifrån resultat God service till näringslivet Hur nöjda företagarna är med kommunens service Förtroendet för kommunen som helhet ligger stabilt och något över medel. Brandtillsyn ligger stabilt och högt, miljö har en sedan många år uppåtgående trend och är nu klart över medel, markupplåtelse ligger stabilt strax under medel medan bygglov ligger lågt. Inom bygglov har åtgärder redan initierats för att förbättra servicen. Trend Jämf (2013) 7

35 8 Antal organiserade möten med företag där politiker och tjänstemän från kommunen deltar Inga aktiviteter har initierats i väntan på att nya näringslivsbolaget kommer igång. - Antalet nya företag/ nyetableringar ökar Antal nystartade företag per invånare Antal elever som startar UFföretag Inga nya mätningar under Nivån är stabil, dock något låg, vilket bedöms bero på näringslivets sammansättning i Karlskoga. Inga nya mätningar under Nivån är något låg. Kommunstyrelsens verksamheter ska bedrivas kostnadseffektivt IT-kostnad Telefonikostnad Antalet datorer har ökat utan att kostnaderna har ökat. Detta kan ske genom effektivare teknik och arbetssätt. Under 2012 gjordes ett stort utvecklingsarbete där all gammal teknik samordnades med kommunens övriga datanät, vilket innebär kostnadsbesparingar i förlängningen. Invånarna är nöjda med möjligheten till inflytande på beslut i kommunen Hur nöjda invånarna är med möjligheterna till påverkan Under 2012 togs fram och politiskt beslutades om, principer för medborgardialog. Arbetet med medborgardialogen fortsätter under Ett kvalitetsåtagande för medborgardialog är beslutat. En arbetsgrupp - med representanter från samtliga förvaltningar arbetar med att ta fram en handbok för medborgardialog som ska underlätta både process och hantering av själva medborgardialogen.. (2012) Miljöaspekter ska alltid finnas med som krav där upphandlingens art motiverar det Kommunstyrelsen säkerställer en god samverkan mellan universitet, det lokala näringslivet och andra samhällsaktörer Antal frågeställningar där medborgardialoger har genomförts Andel upphandlingar där miljökrav ställs Antal yrkeshögskoleutbildningar i Karlskoga Antal platser på yrkeshögskoleutbildningar i Karlskoga Kommuninvånarnas utbildningsnivå Antal pågående forskningsoch utvecklingsprojekt gemensamt med universitet och näringsliv Två medborgardialoger genomfördes under 2013, en om Alfred Nobels Torg och en om biblioteket. Dialogen om torget lockade minst personer att bidra med åsikter och synpunkter. Dialogen om biblioteket hade också ett gott utfall. I samtliga upphandlingar har miljökrav ställts. Gäller både egna och upphandlingar via länssamverkan. Antalet yrkeshögskoleutbildningar har ökat från en till två, vilket motsvarar det uppsatta målvärdet. Antalet platser har ökat från 50 till 70, vilket motsvarar det uppsatta målvärdet. Uppgifterna för 2013 har ännu inte publicerats. Antalet har ökat från två till fyra, vilket motsvarar det uppsatta målvärdet. Efter bildandet av bolaget Science Park har aktiviteten totalt ökat och förhoppningarna för framtiden bedöms goda. 8

36 9 Våra uppmätta resultat Styrmått Utfall 2012 Utfall Målvärde Resultat Hur nöjda företagarna är med kommunens service (Nöjd- Kund-Index, 0-100) Antal organiserade möten med företag där politiker och tjänstemän från kommunen deltar (antal per år) 66 (2011) Antal nystartade företag per invånare 3,4 3,5 3, Antal elever som startar UF-företag (antal per år) 22 (lå11/12) IT-kostnad (kr per PC och år) Telefonikostnad (kr per telefon och år) Hur nöjda invånarna är med möjligheterna till påverkan (index 0-100) 36 kv 39, m Antal frågeställningar där medborgardialoger har genomförts (antal per år) Andel upphandlingar där miljökrav ställs (procent) Antal yrkeshögskoleutbildningar i Karlskoga Antal platser på yrkeshögskoleutbildningar i Karlskoga Kommuninvånarnas utbildningsnivå 3 (procent med eftergymnasial utbildning, 3 år eller mer) Antal pågående forsknings- och utvecklingsprojekt gemensamt med universitet och näringsliv (antal per år) 15-15, år 9

37 10 Driftredovisning Delår jan-april 2013 Bokslut 2013 Utfall jan-april 2014 Prognos 2014 Budget 2014 Avvikelse 2014 Kostnader *Varav personal Intäkter Nettokostnader Nettobudget Resultat i förhållande till budget Nettokostnader per verksamhet Kommunstyrelsen Ledning/Stab Kansliavdelning Ekonomiavdelning IT-avdelning Personalavdelning Bemanningsenheten Utvecklingsmedel Summa nettokostnader Kommentarer och korrigerande åtgärder Kommunstyrelsens ledningskontor redovisar per april ett positivt resultat på tkr, varav tkr avser bemanningsenheten och resten beror på vakanser. Intäkter och personalkostnader per april är högre än periodens budget och beror på bemanningsenheten. För att verksamheten ska generera ett nollresultat kommer en del av intäkterna att korrigeras senare under våren och en del korrigeras efter sommaren. Per april är budgetramarna korrigerade med budget för årets löneöversyn, totalt 743 tkr. Årets prognos är ett nollresultat som inkluderar ett underskott för färdtjänst på ca 1 mnkr samt att förvaltningschefstjänsten med ca 500 tkr är borttagen. Kommunstyrelsen redovisar per april ett litet underskott för arvoden pga. extra sammanträden och för året prognostiseras detta till ett underskott om ca 65 tkr. Ledning/Stab har, trots vakanser, ett underskott per april som framförallt beror på ökade kostnader för färdtjänst. Detta tillsammans med att tjänsten för förvaltningschef har tagits bort resulterar i en årsprognos på ett underskott om ca 775 tkr. Kansliavdelningen redovisar ett litet överskott pga. vakanta tjänster vid årets början och prognosen för året är ett överskott på ca 40 tkr. Ekonomiavdelningen redovisar ett litet överskott pga. outnyttjad budget för konsulttjänster. Årets prognos är att detta, tillsammans med viss vakans, resulterar i ett överskott på ca 275 tkr. IT-avdelningen redovisar ett litet överskott för övergripande systemutveckling och prognostiserar detta vid årets slut till ett överskott om ca 200 tkr. Personalavdelningen, exkl. bemanningsenheten, redovisar ett överskott främst pga. konsulttjänster. Årets prognos är ett överskott på 325 tkr. Den fackliga verksamheten, som är en del av personalavdelningen, har ingen större avvikelse och räknar med ett nollresultat vid årets slut. 10

38 11 Uppföljning av treårsbudget Period Redovisning tkr Ingående balans 2014 Prognos 2014 Prognos Resultat i förhållande till budget Åtgärder för att klara ett ackumulerat 0-resultat vid periodens slut Prognosen för 2014 är ett nollresultat och detta exklusive den ingående balansen på 722 tkr. Det innebär att de 722 tkr kan disponeras under åren och att prognosen för hela perioden är ett nollresultat. Investeringskostnader Investeringar (tkr) Utfall jan-april 2014 Prognos 2014 Budget 2014 Avvikelse 2014 Varav överförs till nästa år Investeringar i datanät Beslutsstödsystem Övriga inventarier/möbler Summa investeringsutgifter Kommentarer till investeringar Investeringsbudgeten för perioden har inte förbrukats och årets prognos är att verksamheten lämnar ett överskott på 900 tkr för investeringar i datanätet. Denna prognos inkluderar antagandet att den budget som fördes med från 2013, på 1 mnkr, för beslutsstödssystem kommer att förbrukas. Internkontrollområden Kommunstyrelsens internkontrollområden för 2014 är tillgänglighet för in-/utgående internettrafik under januari juni 2014 (rapporteras i september 2014) rutiner för annonsering och diarieföring vid rekrytering (skulle ha rapporterats i maj 2014, men har blivit försenat). Förslag till de två granskningsområdena diskuterades fram i kommunstyrelsens ledningskontors ledningsgrupp, utan föregående riskanalys. 11

39 Ärende 10 Val av firmatecknare

40 Tjänsteskrivelse KS Handläggare: Patrik Haasma Beslut om firmatecknare Sammanfattning Med anledning av nyrekrytering av kommundirektör bör ett nytt beslut om firmatecknare fattas. Beslutsunderlag Kommunstyrelsens ledningskontors tjänsteskrivelse den 9 maj Kommunstyrelsens ledningskontors förslag till beslut Karlskoga kommun tecknas av kommunstyrelsens ordförande Sven-Olov Axelsson (S) och personalchef Lone Atterstig två i förening. Vid förfall för kommunstyrelsens ordförande Sven-Olov Axelsson (S) ersätts han av kommunstyrelsens förste vice ordförande Ingegerd Bennysson (S) eller kommunstyrelsens andre vice ordförande Peter Wiklund (M). Vid förfall för t.f. kommundirektör Lone Atterstig ersätts hon av kanslichef Anette Jonsson eller redovisningschef Per Nordin. Patrik Haasma Ekonomichef Expedieras till Berörda firmatecknare Expedieras till g:\kansliavdelningen\ks\kallelser\ks \10. firmatecknare.doc POSTADRESS FAKTURAADRESS TELEFON E-POSTADRESS PLUSGIRO KARLSKOGA Fakturahantering kommunstyrelsen@karlskoga.se BESÖKSADRESS Box TELEFAX WEBBADRESS ORG NR Katrinedalsgatan MALMÖ

41 Ärende 11 Attestförteckning KSL 2014

42 Tjänsteskrivelse KS Handläggare: Patrik Haasma Kommunstyrelsen Komplettering attestförteckning 2014 Sammanfattning Med anledning av rekrytering av kommundirektör samt vakans på ekonomichefstjänsten föreslår kommunstyrelsens ledningskontor att kommunstyrelsen beslutar om en komplettering till kommunstyrelsens ledningskontors attestförteckning. Kompletteringen avser sommarperioden intill dess ny attestförteckning vinner laga kraft efter kommunstyrelsens beslut i september 2014 Beslutsunderlag Kommunstyrelsens ledningskontors tjänsteskrivelse 15 maj 2014 Kommunstyrelsens ledningskontors förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att anta komplettering till attestförteckning enligt bilaga 1. Patrik Haasma ekonomichef Expedieras till Berörda attestanter och ersättare g:\kansliavdelningen\ks\kallelser\ks \11 attestförteckning - tjänsteskrivelse.doc POSTADRESS FAKTURAADRESS TELEFON E-POSTADRESS PLUSGIRO KARLSKOGA Fakturahantering kommunstyrelsen@karlskoga.se BESÖKSADRESS Box TELEFAX WEBBADRESS ORG NR Katrinedalsgatan MALMÖ

43 Kommunstyrelsens ledningskontor Komplettering attestförteckning 2014 Ansvar Period Attestansvarig Belopp, kr Ersättare /6 Lone Atterstig Per Nordin /6-6/7 Anette Jonson Per Nordin 1-8 7/7-13/7 Bosse Björk Per Nordin /7-27/7 Lone Atterstig Per Nordin /7-3/8 Thommy Andersson Per Nordin 1-8 4/8-10/8 Ylva Elofsson Per Nordin /8-30/9 Karin Björkman Per Nordin

44 Ärende 12 Svar till kommunrevisionen med anledning av Rapport från kommunrevisorerna avseende granskning av kommunens ekonomiska uppföljning och prognosarbete

45 Tjänsteskrivelse KS Handläggare: Patrik Haasma Kommunstyrelsen Svar till kommunrevisorerna avseende granskning av kommunens ekonomiska uppföljning och prognosarbete Sammanfattning Kommunstyrelsen har fått kommunrevisorernas Rapport från kommunrevisorerna avseende granskning av kommunens ekonomiska uppföljning och prognosarbete. Kommunrevisorerna önskar svar om vilka åtgärder kommunen kommer att vidta med anledning av iakttagelserna i rapporten. Revisorerna anser efter genomförd granskning att kommunens prognosarbete i allt väsentligt fungerar på ett bra sätt. Revisorerna presenterar ett antal förbättringsförslag utifrån granskningen. Beslutsunderlag Kommunstyrelsens ledningskontors tjänsteskrivelse den 1 april 2014 Rapport från kommunrevisorerna den 17 mars Rapport från kommunrevisorerna avseende granskning av kommunens ekonomiska uppföljning och prognosarbete. Bakgrund Kommunrevisorerna har gett Deloitte i uppdrag att granska kommunens ekonomiska uppföljning och prognosarbete. Av Deloittes rapport framgår att syftet med granskningsprojektet är att granska om kommunens prognosarbete är ändamålsenligt och resulterar i prognoser som fungerar som korrekta beslutsunderlag. Efter genomförd granskning noterar revisionen att kommunens nämnder och styrelser under de granskade åren fått prognoser som varit tillförlitliga och i de flesta fall med god precision. Mot bakgrund av granskningen rekommenderar kommunrevisionen att: 1. Överväga att upprätta rutinbeskrivningar och checklistor i respektive nämnd och styrelse för hur bokslutsarbetet och prognosarbetet utförs. g:\kansliavdelningen\ks\kallelser\ks \16 granskning av kommunens ekonomiska uppföljning och prognosarbete.doc POSTADRESS FAKTURAADRESS TELEFON E-POSTADRESS PLUSGIRO KARLSKOGA Fakturahantering kommunstyrelsen@karlskoga.se BESÖKSADRESS Box TELEFAX WEBBADRESS ORG NR Katrinedalsgatan MALMÖ

46 < > 2 (3) 2. Fortsätta arbetet med att utveckla, förtydliga och förbättra hur bokslut och prognoser presenteras för kommunens nämnder och styrelser. 3. Överväga att kräva in åtgärdsplaner för väsentliga underskott i ett tidigare skede. 4. Fastställa för vilka månads- eller delårsbokslut där det krävs att boksluten som presenteras är justerade för periodiseringar av kostnader och intäkter. Ekonomiavdelningen på kommunledningskontoret tillsammans med respektive nämnd arbetar kontinuerligt med att utveckla och förbättra den ekonomiska uppföljningen. Förvaltningsekonomerna arbetatar nu fram ett standardiserat arbetsätt för att lagra data. Det handlar om standardrapporter och unika data för respektive nämnd. I detta arbete ingår också att precisera hur och vilka kostnader och intäkter som periodiseras under året. Detta skapar en transparens och möjligheter att på kortare tid kunna bistå med uppföljningsarbete för en annan nämnd. I reglerna för hur kommunens treårsbudget hanteras finns tydliga regler för hur nämnderna får hantera ett över- respektive underskott mellan åren samt att nämnderna ska vidta åtgärder vid underskott. Eftersom dessa regler gäller löpande är nämndernas tillämpning naturligtvis nödvändig både i det korta och det långa perspektivet. Under 2014 har ekonomiavdelningen inlett ett arbete med att förbättra periodiseringen löpande under året. Det innebär att alla årets rapporter periodiseras emedan det vid del- och årsbokslut sker en mer precis periodisering. Detta innebär att rapporterna blir lättare att läsa samtidigt som periodiseringsarbetet i sig förbättrar kvaliteten på prognoserna. Kommunrevisorerna önskar svar på de i rapporten redovisade iakttagelserna senast Uppskov medgavs till 30 juni Överväganden Kommunledningskontoret har tagit del av kommunrevisorernas rekommendationer och Deloittes rapport. Det är positivt att Deloitte genom sin granskning konstaterar att prognoserna i stort varit tillförlitliga och i de flesta fall med god precision. Kommunstyrelsens ledningskontor kommer att fortsätta arbetet med att utveckla och standardisera arbetssättet och rutinerna i prognosarbetet. I de fall nämnder visar på underskott i löpande rapportering ska åtgärdsplaner redovisas i enlighet med de regler som finns. När det gäller hur och när rapporter ska redovisas med periodisering är det redan fastställt.

47 < > 3 (3) Kommunstyrelsens ledningskontors förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att godkänna ekonomichefens tjänsteskrivelse som svar till Kommunrevisionen. Patrik Haasma ekonomichef Expedieras till Kommunrevisorerna

48

49

50

51

52

53

54

55

56

57

58

59

60

61

62

63

64 Ärende 14 Redovisning av brukarenkät 2014 finskt förvaltningsområde

65 Tjänsteskrivelse KS Handläggare: Anne-Mari Ågren Rapport: Kartläggning av finskspråkig service inom Karlskoga kommun Sammanfattning 2010 trädde lagen (2009:724) om nationella minoriteter och minoritetsspråk i kraft i Sverige. Ett av dessa nationella minoritetsspråk är finska. Enligt lagen är samhället skyldigt att främja det finska språket och skydda den finska minoritetsgruppens egen kultur. Karlskoga kommun är sedan 2012 finskt förvaltningsområde. Det innebär att kommunen har ett särskilt ansvar att värna om det finska språket. Kommunen ska bland annat kunna erbjuda finskspråkig service samt förskoleverksamhet och äldreomsorg helt eller delvis på finska om behov finns. Kommunen har skyldighet att informera om rättigheter som följer med lagen. För att kunna uppfylla lagens intentioner genomfördes en förstudie om sverigefinnarnas behov av service redan Syftet med denna kartläggning är att få en mer nyanserad bild av sverigefinnarnas behov och önskemål nu och i framtiden. Samtidigt ville man få en uppskattning om arbetet med implementeringen av finskt förvaltningsområde har gått framåt. Genomförande Enkättiden var Enkäten kunde man hämta i pappersformat på biblioteket, KS reception och hos finskspråkiga föreningar. Dessutom kunde man svara på enkäten på kommunens finska webbsida. Enkäten var både på finska och svenska. Man annonserade även i lokaltidningen om enkäten samt verksamhetsutvecklaren blev intervjuad i Sveriges Radio/Sisuradio om detta. De flesta frågor var fleralternativs men fem av frågorna var s.k. frisvarsfrågor där svaranden kunde lämna sina egna synpunkter. Antal svarande var 92 st. varav 73 svarade i pappersformat och 19 st. elektroniskt på kommunens hemsida. g:\kansliavdelningen\ks\kallelser\ks \18- brukarenkät - finskt förvaltningsområde.doc POSTADRESS FAKTURAADRESS TELEFON E-POSTADRESS PLUSGIRO KARLSKOGA Fakturahantering kommunstyrelsen@karlskoga.se BESÖKSADRESS Box TELEFAX WEBBADRESS ORG NR Katrinedalsgatan MALMÖ

66 <!Skapat_datum> 2 (2) Jämförelsevis kan nämnas att motsvarande siffror 2012 var 59 svar, varav 54 i pappersformat och 5 på webben. Resultat De flesta svaranden är Finlandsfödda personer, över 65 år. Geografiskt bor de i västra eller östra stadsdelarna. 93% pratar finska dagligen. Områden de flesta önskar finskspråkig service är äldreomsorgen, inkluderat hemtjänst och hemvård (90 %). Redan idag har 22 st. av de svarande behoven av finskspråkig äldreomsorg och 60 stycken anser att de kommer att ha det behovet inom en nära framtid. Överväganden Karlskoga har varit finskt förvaltningsområde över två år och man lever fortfarande inte upp till de åtaganden man har tagit i samband med att man ansökte om att bli finskt förvaltningsområde Personalen behöver få information om FFO och därför bör alla förvaltningar bjuda in verksamhetsutvecklaren till sina ATP-möten för att få information. Detta ha erbjudits förut via Intranätet, men intresset har inte varit stort. Eftersom det finns stort behov av finskspråkig service bör den finskspråkiga personalens fortbildning i finska prioriteras och vikariekostnaden bekostas av förvaltningen. FFO skall tas med som en naturlig del i verksamhets och budgetplanering. Socialnämnden tog ett beslut i november 2013 att man ej öppnar en finskspråkig demensavdelning, utan varje enhet skall se till att behoven av finskspråkig service efterlevs. Enkätsvaren visar tydligt att behov av finskspråkig service inom äldreomsorgen finns och kommer att bestå de närmaste åren. Nya tillvägagångssätt att nå kommunens sverigefinnar behövs och åtgärder kommer att vidtas från KSL:s sida. Kommunstyrelsens ledningskontors förslag till beslut Under 2014 skall alla förvaltningar ha upprättat en konkret handlingsplan hur man skall implementera finskt förvaltningsområde i sin verksamhet. Anne-Mari Ågren Verksamhetsutvecklare, finskt förvaltningsområde Expedieras till Socialförvaltningen Socialnämnden Kommundirektören Bilaga 1: Enkätsvaren Bilaga 2: Översatta frisvaren

67 Tarvekysely/Kartläggning Utveckling > Svar 1. Ikä / Ålder Besvarad av: 91 (43%) Ej besvarad av: 120 (57%) (0%) (5%) (21%) (74%) 93/=NA (Anonyma resultat) 2. Sukupuoli / Kön Besvarad av: 90 (43%) Ej besvarad av: 121 (57%) 1 nainen/kvinna 59 (66%) 2 mies/man 32 (36%) 3. Asun / Jag bor Besvarad av: 89 (42%) Ej besvarad av: 122 (58%) Kaupungin eteläosassa / I södra stadsdelen Kaupungin länsiosassa / I västra stadsdelen Kaupungin pohjoisosassa / I norra stadsdelen Kaupungin itäosassa / I östra stadsdelen 16 (18%) 26 (29%) 7 (8%) 25 (28%) 5 Keskustassa / I centrum 6 (7%) 6 Kaupungin ulkopuolella / Utanför tätorten 9 (10%)

68 3. Asun / Jag bor Besvarad av: 89 (42%) Ej besvarad av: 122 (58%) Kaupungin eteläosassa / I södra stadsdelen Kaupungin länsiosassa / I västra stadsdelen Kaupungin pohjoisosassa / I norra stadsdelen Kaupungin itäosassa / I östra stadsdelen 16 (18%) 26 (29%) 7 (8%) 25 (28%) 5 Keskustassa / I centrum 6 (7%) 6 Kaupungin ulkopuolella / Utanför tätorten 9 (10%) 4. Syntymämaa/Födelseland Besvarad av: 88 (42%) Ej besvarad av: 123 (58%) 1 Suomi/Finland 83 (94%) 2 Ruotsi, muu yhteys Suomeen / Sverige, annan anknytning till Finland 5 (6%) 3 Muu maa/annat land 0 (0%) 5. Onko sinulla avio tai avopuoliso? Har du make, maka eller sambo? Besvarad av: 88 (42%) Ej besvarad av: 123 (58%) 1 Kyllä / Ja 63 (72%) 2 Ei / Nej 25 (28%) 6. Kuinka usein käytät suomen kieltä? / Hur ofta använder du finska? Besvarad av: 91 (43%) Ej besvarad av: 120 (57%) 1 Päivittäin / Dagligen 85 (93%) 2 3 Muutaman kerran viikossa / Några gånger i veckan Muutaman kerran kuukaudessa / Några gånger i månaden 5 (5%) 2 (2%) 4 Harvemmin / Mer sällan 1 (1%) 5 En koskaan / Aldrig 0 (0%)

69 6. Kuinka usein käytät suomen kieltä? / Hur ofta använder du finska? Besvarad av: 91 (43%) Ej besvarad av: 120 (57%) 1 Päivittäin / Dagligen 85 (93%) 2 3 Muutaman kerran viikossa / Några gånger i veckan Muutaman kerran kuukaudessa / Några gånger i månaden 5 (5%) 2 (2%) 4 Harvemmin / Mer sällan 1 (1%) 5 En koskaan / Aldrig 0 (0%) 7. Missä yhteyksissä käytät suomen kieltä? Rastita kaikki sopivat vaihtoehdot. / I vilka sammanhang använder du finska? Kryssa så många alternativ du vill. Besvarad av: 90 (43%) Ej besvarad av: 121 (57%) 1 Kotona/Hemma 79 (88%) Sukulaisten, ystävien ja tuttavien kanssa / Med släkt, vänner och bekanta Yhdistyksissä / I föreningslivet Muissa yhteyksissä. / I andra sammanhang. 86 (96%) 68 (76%) 27 (30%) 8. Mitä kunnallisia palveluja toivoisit suomen kielellä? Useampia vaihtoehtoja voi jättää. / Vilken service på finska önskar du? Fler svar kan anges. Mikäli haluat muita palveluita, kirjoita ne "Muu palaute" ruutuun kyselyn lopussa./önskar du dig annan service, så skriv det i rutan "Övriga synpunkter" i slutet av enkäten Besvarad av: 82 (39%) Ej besvarad av: 129 (61%) 1 Esikoulu / förskola 37 (45%) Äidinkielentukea ruotsinkielisessä päiväkodissa / Modersmålsstöd i svenskspråkig förskola Äidinkielen opetusta peruskoulussa / Modersmålsundervisning i grundskolan Opinto ohjausta / Studiehandledning Suomenkielistä peruskoulua / Finskspråkig grundskola 36 (44%) 38 (46%) 27 (33%) 31 (38%) 6 Kotipalvelua / Hemtjänst 71 (87%) Kotisairaanhoitoa / Hemsjukvård Vanhustenhuoltoa / Vård och omsorgsboende för äldre Rakennus ja ympäristöasioissa (esim. rakennuslupa, yksityinen jätevesijärjestelmä) / Bygg och miljöärenden ( t.ex. bygglov, avlopp) Puhtaanpitoasioissa (esim. jätteidenhaku, kierrätys) / 69 (84%) 74 (90%) 22 (27%)

70 8. Mitä kunnallisia palveluja toivoisit suomen kielellä? Useampia vaihtoehtoja voi jättää. / Vilken service på finska önskar du? Fler svar kan anges. Mikäli haluat muita palveluita, kirjoita ne "Muu palaute" ruutuun kyselyn lopussa./önskar du dig annan service, så skriv det i rutan "Övriga synpunkter" i slutet av enkäten Besvarad av: 82 (39%) Ej besvarad av: 129 (61%) 1 Esikoulu / förskola 37 (45%) Äidinkielentukea ruotsinkielisessä päiväkodissa / Modersmålsstöd i svenskspråkig förskola Äidinkielen opetusta peruskoulussa / Modersmålsundervisning i grundskolan Opinto ohjausta / Studiehandledning Suomenkielistä peruskoulua / Finskspråkig grundskola 36 (44%) 38 (46%) 27 (33%) 31 (38%) 6 Kotipalvelua / Hemtjänst 71 (87%) Kotisairaanhoitoa / Hemsjukvård Vanhustenhuoltoa / Vård och omsorgsboende för äldre Rakennus ja ympäristöasioissa (esim. rakennuslupa, yksityinen jätevesijärjestelmä) / Bygg och miljöärenden ( t.ex. bygglov, avlopp) Puhtaanpitoasioissa (esim. jätteidenhaku, kierrätys) / Renhållningsärenden (t.ex. sophämtning, återvinning) Tiedotusta kunnan kotisivulla / Information på kommunens hemsida Painettua tiedotusmateriaalia kunnalta. Mitä? / Tryckt informationsmaterial från kommunen. Vad? 69 (84%) 74 (90%) 22 (27%) 26 (32%) 47 (57%) 42 (51%) Kulttuuri ja vapaa ajan toimintaa kaiken ikäisille / Kultur och 54 (66%) fritidsverksamhet för alla åldrar Muu palvelu, mikä? Annan service, vilken? 13 (16%) 9. Oletko jo käyttänyt kunnan suomenkielisiä palveluja? Mitä mieltä olet niistä? Miten ne toimi? / Om du har använt dig av befintlig kommunal service på finska vill vi gärna veta vad du tycker om den. Vad funskade bra/mindre bra. Besvarad av: 38 (18%) Ej besvarad av: 173 (82%) "Kyllä. Toimii hyvin. Vanhustenpalvelu voisi toimia paremmin" "Se mitä on ollut mahdollista käyttää on toiminut hyvin" "Tulkkipalvelu toimii jos tilaa tulkin mutta puhelinnumerot pitää näkyä selvästi, vaikka Karlskoga tidning ilmoituspalstalla silloin tällöin" "Olen käyttänyt" "Huonosti" "En ole käyttänyt, enkä edes kuullut niistä." "Hyvin. Kiitos Annelle!" "En tiedä mitkä on suomenkielistä palvelua. En tiedä miten toimii. En edes tiedä miten saisin suomenkielisen tulkin."

71 "Hyvin. Kiitos Annelle!" "En tiedä mitkä on suomenkielistä palvelua. En tiedä miten toimii. En edes tiedä miten saisin suomenkielisen tulkin." "Olen" "En ole tarvinnut, joten en tiedä." "En ole käyttänyt" "En ole vielä ollut tarvetta" "En" "En ymmärrä missä niitä onkaan muuta kun tulkkia (ei hyvö puhelintulkkaus)" "Tulkkipalvelua aika hyvin" "En" "Olemme ja toimi hyvin. Uutta enemmän toivomme" "Då när jag frågade fick jag bra svar. Hoppas att alla myndigheter får en som kan finska också." "Olen" "Ei" "Huonosti" "En ole" "Ei" "Olen" "Kulttuuri ja vapaa ajan toimintaa. Toimi hyvin" "Kyllä. Tulkkipalvelu toimii kohtalaisesti, ei aina hyvin." "Kyllä. Niitä palveluita on niin vähän. Tulkkeja pitäisi olla myös Karlskogassa." "en ole" "en ole käyttänyt " "En ole nähnyt sellaisia palveluja, käytän jos tarvitsen ja sitä on" "Lääkärissä" "en" "Ei toimi mikään niinkuin on luvattu!" "En ole käyttänyt." "Ei" "Olen" "nej" "Olen yrittänyt saada apua vanhemmilleni, ilman tulosta/jag har försökt att få hjälp till mina föräldrar, utan resultat." 10. Jos tarvitset vanhuspalvelua tai hoitoa, onko sinulle tärkeää, että sillä on suomenkieliset puitteet? / Om du är i behov av äldreomsorg, är det viktigt för dig att den har en finsk inriktning?

72 10. Jos tarvitset vanhuspalvelua tai hoitoa, onko sinulle tärkeää, että sillä on suomenkieliset puitteet? / Om du är i behov av äldreomsorg, är det viktigt för dig att den har en finsk inriktning? Besvarad av: 81 (38%) Ej besvarad av: 130 (62%) 1 2 Kyllä, kokonaan suomeksi / Ja, helt på finska Kyllä, osittain suomeksi / Ja, delvis på finska 58 (72%) 21 (26%) 3 Ei / Nej 4 (5%) 11. Onko sinulla tai jollakin omaisellasi tarve suomenkieliseen vanhuspalveluun juuri nyt tai lähitulevaisuudessa? / Har du eller dina anhöriga behov av finskspråkig äldreomsorg just nu eller inom nära framtid? Besvarad av: 82 (39%) Ej besvarad av: 129 (61%) Kyllä, itselläni / Ja, jag själv Kyllä, yhdellä tai useammalla omaisella / Ja, en eller flera anhöriga. Haluaisin jo nyt muuttaa suomenkieliseen vanhuspalvelutaloon. / Jag skulle redan nu vilja flytta till äldreboende med finsk profil. Ei juuri nyt mutta ehkä tulevaisuudessa / Inte just nu men kanske i framtiden 22 (27%) 23 (28%) 5 (6%) 60 (73%) 5 Ei / Nej 6 (7%) 12. Saatko tai saako läheisesi nykyisin vanhuspalvelua kunnalta? / Får du eller någon anhörig äldreomsorg genom kommunen idag? Besvarad av: 66 (31%) Ej besvarad av: 145 (69%) 1 2 Kyllä, kotipalvelua / Ja, hemtjänst Kyllä, muuta vanhuspalvelua (erityisasuminen, lyhytaikaisasuminen, dementiapäivätoimintaa) / Ja, annan äldreomsorg (särskilt boende, korttidsplats, dagverksamhet för dementa) 8 (12%) 8 (12%) 3 En Ei / Nej 55 (83%) 13. Oletko kiinnostunut: / Är du intresserad av: Besvarad av: 75 (36%) Ej besvarad av: 136 (64%) 1 Suomenkielisestä vanhainkodista tai muusta asumismuodosta / Finskt äldreboende eller annan form av boende? 45 (60%)

73 "Ennenkaikkea suomenkiellistä vanhushuoltoa voisi rakentaa ottamalla töihin suomenkielistä henkilökuntaa!/framförallt 13. Oletko kiinnostunut: / Är du intresserad av: Besvarad av: 75 (36%) Ej besvarad av: 136 (64%) Suomenkielisestä vanhainkodista tai muusta asumismuodosta / Finskt äldreboende eller annan form av boende? Suomenkielisestä päivätoiminnasta? / Finsk dagverksamhet? 45 (60%) 45 (60%) Suomenkielisestä avuntarpeenkäsittelijästä? / 44 (59%) Finsktalande biståndshandläggare? Suomenkielisestä kotipalvelusta? / Finskspråkig hemtjänst? 51 (68%) Suomenkielisestä dementiaosastosta? / Finsk 50 (67%) demensavdelning? Muusta suomenkielisestä palvelusta/ Annan finskspråkig service 12 (16%) 14. Onko sinulla ajatuksia tai ideoita miten kielen, kulttuurin ja muun avulla suomenkielistä vanhushuoltoa voisi rakentaa ja parantaa kunnassamme? / Har du tankar eller idéer om hur kommunen med hjälp av språk, kultur och annat kan bygga upp och förbättra finskspråkig äldreomsorg? Besvarad av: 18 (9%) Ej besvarad av: 193 (91%) "Suomalainen osasto vanhuksille. " "enempi suomenkielistä henkilökuntaa" "Enemmän tähän tarkoitukseen sopivia ihmisä, sydämellisyyttä." "Suomen TV kanavat näkyväksi. TÄRKEÄÄ" "Vain käyttämällä suomen kieltä. Kulttuuri on tärkeää kaiklle ihmisille ja etusiassa vanhojen ihmisten henkiselle hyvinvoinnille. Här behövs personal och medel från kommunens sida, kan inte bara ges på frivillg basis, fas tfrivilliga i föreningarna som finns i Karlskoga ger mycket av sin tid till äldre som besöker dom varje vecka, det är frågan om hundratals personen i veckan!" "Suomen kielisiä kokoontumisia (.Luetaan runoja) Suomalaisia elokuvia " "Nämä yhteiset tilaisuudet ja ohjelmaa (useammin) ja palveluissa käytettäis suomenkielistä hoitajaa esim. suihkutuksessa, siivous, lääkkeitten jaossa. Sais siinäkin tulla ymmärretyksi ja vaihtaa ajatuksia edes hetken... ei luulisi tämän olevan vaikeaa ja kallista..." "Suomenkielinen osasto" "ei" "Ha finskspråkig sjukhemsavdelning/ar" "Lauluilta, bingo eli vain seurustelua kahvikupin ääressä. Ehkä iltapäivätanssit. Hartaustilaisuus" "Olisi saatava enemmän esim. hoitopaikkoja suomenkielellä." "kouluttakaa suomenkielistä henkilökuntaa vanhuksien iloksi" "Vet ej just nu" "Kotikäynneillä ilahduttaa yksinäisiä. Viemällä vanhuksia suomenkielisten pariin. Tarjota ulkiluapua. Pitää tietokoneyhteyttä joilla se on. Palveleva puhelin olisi hyvä myös. Ystävällinen käytös myös heitä kohtaan laitoksessa että kotona." "Että olisi joku joka tekisi työkseen.olisi valvomassa että vanhustenhoito todella toimii,eikä vain jäisi puheiksi ja lupauksiksi." "Että saataisiin jo töissä olevat enemmän kiinnostumaan työskentelystä Suomalaisten vanhusten hoidosta."

74 14. Onko sinulla ajatuksia tai ideoita miten kielen, kulttuurin ja muun avulla suomenkielistä vanhushuoltoa voisi rakentaa ja parantaa kunnassamme? / Har du tankar eller idéer om hur kommunen med hjälp av språk, kultur och annat kan bygga upp och förbättra finskspråkig äldreomsorg? Besvarad av: 18 (9%) Ej besvarad av: 193 (91%) "Suomalainen osasto vanhuksille. " "enempi suomenkielistä henkilökuntaa" "Enemmän tähän tarkoitukseen sopivia ihmisä, sydämellisyyttä." "Suomen TV kanavat näkyväksi. TÄRKEÄÄ" "Vain käyttämällä suomen kieltä. Kulttuuri on tärkeää kaiklle ihmisille ja etusiassa vanhojen ihmisten henkiselle hyvinvoinnille. Här behövs personal och medel från kommunens sida, kan inte bara ges på frivillg basis, fas tfrivilliga i föreningarna som finns i Karlskoga ger mycket av sin tid till äldre som besöker dom varje vecka, det är frågan om hundratals personen i veckan!" "Suomen kielisiä kokoontumisia (.Luetaan runoja) Suomalaisia elokuvia " "Nämä yhteiset tilaisuudet ja ohjelmaa (useammin) ja palveluissa käytettäis suomenkielistä hoitajaa esim. suihkutuksessa, siivous, lääkkeitten jaossa. Sais siinäkin tulla ymmärretyksi ja vaihtaa ajatuksia edes hetken... ei luulisi tämän olevan vaikeaa ja kallista..." "Suomenkielinen osasto" "ei" "Ha finskspråkig sjukhemsavdelning/ar" "Lauluilta, bingo eli vain seurustelua kahvikupin ääressä. Ehkä iltapäivätanssit. Hartaustilaisuus" "Olisi saatava enemmän esim. hoitopaikkoja suomenkielellä." "kouluttakaa suomenkielistä henkilökuntaa vanhuksien iloksi" "Vet ej just nu" "Kotikäynneillä ilahduttaa yksinäisiä. Viemällä vanhuksia suomenkielisten pariin. Tarjota ulkiluapua. Pitää tietokoneyhteyttä joilla se on. Palveleva puhelin olisi hyvä myös. Ystävällinen käytös myös heitä kohtaan laitoksessa että kotona." "Että olisi joku joka tekisi työkseen.olisi valvomassa että vanhustenhoito todella toimii,eikä vain jäisi puheiksi ja lupauksiksi." "Että saataisiin jo töissä olevat enemmän kiinnostumaan työskentelystä Suomalaisten vanhusten hoidosta." "Ennenkaikkea suomenkiellistä vanhushuoltoa voisi rakentaa ottamalla töihin suomenkielistä henkilökuntaa!/framförallt borde den finskspråkiga äldreomsorgen byggas upp genom att anställa finskspråkig personal! Pitäisi olla itsestään selvää. Borde vara själklart." Besvarad av: 4 (2%) Ej besvarad av: 207 (98%) "Suomenkielistä avointa päivätoimintaa " "Sellainen pienempi ryhmä voisi kulkea eri paikoissa. Niinkuin yllä mainitsin Runon lausuntaa.. tarinaa,elokuvia" "Jiku joka tekisi työkseen esim.kartoittaisi mitä Suomalaiset vanhukset tosiaan haluaa." "Avattaisiin kokonaan Suomalainen Dementia osasto. Kunnallinen Suomalainen Päivätoimintä vielä kotona asuville. " 15. Millaista toimintaa, joka voisi vaikuttaa myönteisesti vanhusten elämänlaatuun, toivoisit että suomalaisyhdistykset ja yhteisöt järjestäisivät? / Vilken verksamhet eller vilka aktiviteter önskar du de finska föreningarna skulle ordna som kunde ha en positiv verkan på de äldres livskvalitet? Besvarad av: 23 (11%) Ej besvarad av: 188 (89%)

75 15. Millaista toimintaa, joka voisi vaikuttaa myönteisesti vanhusten elämänlaatuun, toivoisit että suomalaisyhdistykset ja yhteisöt järjestäisivät? / Vilken verksamhet eller vilka aktiviteter önskar du de finska föreningarna skulle ordna som kunde ha en positiv verkan på de äldres livskvalitet? Besvarad av: 23 (11%) Ej besvarad av: 188 (89%) "Olen yksinäinen, haluaisin ystävänpalvelua" "Yhteislaulua, leikkimielistä jumppaa, lukemista, kaikenlaista yhdessäoloa." "Voimistelua, lihasjumppaa kuntoutusta=kuntosali" "Yhteen kokoontumisia, kuunnella toisia ja heidän tarpeitaan, tietoa avun saannista" "Suomen TV kanava" "Det som redan ges idag. Kaffestunder, Bingo,sång och dans, berättärkafe, kortspel. besök i hemmet samt följe med till doktor etx." "Harjoitamme jo sitä kokoonnumme juomme kahvia, syömme yhdessä,teemme sitä mitä he jaksavat." "Ennen oli päivittäin toimintaa joka päivä. Hoitajat hakivat aamupäivällä, oli leipomista+askartelua+kutomapuut+lukua lehtien+hoitajia oli 2 lukivat heille myös... oli ulkoilua kuka halusi+veikkauskävelyä oli auttaja mukana. Kaikki nämä tilat on pois. Vanhukset on yksin asunnoissaan. Tämä oli 90 luvulla, Nickkällan.. Nyt on kerran kuussa ja se on hyvä. Voisihan kesäisin hakea ulos jos ólisi vapaaehtoisia siihen." "Tapaamisia suomenkielellä lisää viikottain 2 3 kertaa" "Kysellä vanhuksilta henkilökohtaisesti mitä ne kaipaa ja haluaa" "Tapaamiset" "Besöka sjukhem med olika aktiviteter" "Kaikennäköistä valistamista terveydenhoidosta, ruuasta ja liikunnasta. Ennaltaehkäisevistä asioista, sairauksia ajatellen." "Vanhukset pitäisi useammin kerätä yhteen, vaikka vain muistelemaan heidän lapsuuttaan ja laulamaan vanhoja, heidän aikaisiaan lauluja." "Ulkoiluttaa vanhuksia joka päivä 1 2 kertaa päivässä" "Ystäväpalvelu" "Ystvänpalvelua suomen kielellä, kotona sekä laitoksissa." "tapaamisia" "Tekisivät enemmän työtä jo Palvelutaloissa,dementia osastoilla asuvien hyväksi. Esim Kävisivät vaikka Laulamassa tai jotain muuta esiintymistä vanhuksille." "Vierailuja erinlaisia esiintymisiä,kuoroja,teatteri esiintymisiä,hartaushetkiä." "TV+radio ja vapaaehtoiset voisivat käydä lukemassa lehtiä+laulamassa+hengellistä toimintaa, jos on mahdollista kerran kuukaudessa." "Bingo, läsning (dagstidningar), dans, musik" "Ottamalla yhteyttä esim vanhuksiin, jotka asuvat vanhuspalvelutalossa. He eivät ehkä itse voi kulkea mihinkään. /Genom att ta kontakt med exvis gamlingar på äldreboende som själva inte kan förflytta sig." 16. Muu palaute / Övriga synpunkter Besvarad av: 33 (16%) Ej besvarad av: 178 (84%) "Saada kotiapua heti kun tulee sairaalasta, koska ei saa nostaa mitään muutamaan viikkoon. Tietoa vaikeastiliikkuvuen oikeuksista." "Päivälehdessä tärkeimmät asiat, jotka koskee jokaista asukasta, pienikin palsta riittää suomenkielellä. Informaatio

76 oikeuksista." "Yhteisiä tapaamisia, jossa voi kuulla heidän toiveita henkilökohtaisesti. me terveemmät emme aina ymmärrä täysin niitä tarpeita. Suomenkielinen TV:n näkyminen on monelle A ja O. Minun ikäni on 75 v ja olen tällä hetkellä melko terve "Päivälehdessä tärkeimmät asiat, jotka koskee jokaista asukasta, pienikin palsta riittää suomenkielellä. Informaatio tauluissa seinillä, mistä saa tilata tulkkipalvelua." "Olen kiinnostunut kaikesta vanhuksille tarkoitetusta toiminnasta." "En ole huomannut suurempaa muutosta. Kuunnelkaa myös vanhusten lähimmäisä. Varmaan riittäisi rahat, jos kysyttäis toiveita ennen järjestelyä tilaisuuksiin. Toivoisin yhteisiä tapaamisia vanhusten ääressä pöydän ympärillä kahvikupposen kanssa. Tulkkipalvelu. Toimiva kirkkokuljetus niille jotka haluavat mennä kirkkoon." "On vaikea sanoa mitä tulevaisuudessa tarvitsee. Tällä hetkellä olen ruotsinkielen taitoinen, mutta kun ikää tulee lisää voi suomen kieli tulla takaisin ja ruotsin kieli unohtua." "Ruotsinkielinen hoitaja moittii vanhusta, koska hän ei osaa puhua ruotsia. Kehoittaa opettelemaan." "Tarve tulee lisäntymään tulevien vuosien aikana suomenkieliseen vanhustenhoitoon. Sen näemme selvästi jo tänä päivänä, ihmiset dementoituvat ja eivät jaksa olla mukana kuten ennen!" "Suomenkieliset hoitjat näkyviksi ja toimiviksi. Hoitohenkilökunnalle (hoitajille) tietoa miten tärkeää on saada omalla kielellä asioida ja tulla kuulluksi ja ymmärretyksi(on kielletty puhumasta suomea!kauheaa!" "Suomenkielistä tietoa lisää palveluista vanhuksille ja yleensä suomalaisille" "Joissakin virastoissa, sairaalassa on muutaman kerran tavannut hoitajan. Terveyskeskusksessa oli suomalainen hoitaja." "Myöhemmin kiinnostunut suomalaisista palveluista." "Pratar finska på arbetsplatsen när behövs, ute i affären.är inte intresserad av finskspråkig äldreomsorg än, men senare kanske?" "Pois alkoholistit "nurkan päästä" johonkin tomintaan (suomenkieliseen). Tolk till läkaren." "Tulkkipalvelua toivon" "Suomenkielinen tulkkitoiminta" "Minä luulen että monella vanhuksella on vaikea soittaa terveyskeskukseen. Olis hyvä että olis suomenkielinen palvelu tähänkin asiaan.minin lapsenlapsi käy Möckelngymnasiet Karlskoga. Oli kaksi jotka halusivat suomenkielen opetusta mutta valitettavasti ei saatu opettajaa." "Suomenkielen taitoinen henkilö sairaalassa. Tulkkipalvelu ei toimi akuutin kautta tullessa ja hoitotilanteissa. Monta kysymystä jää tekemättä kun ei ole sanoja. Nuoret hoitajat ei oikein ymmärrä huonoa ruotsin kieltä. Tulee väärinymmärretyksi.sairaalan apteekissa on tyttö reseptivapaa puolella. On vain niin ettei kaikki tiedä. Voisiko neuvotella tunnuksen "puhun suomea" tai lippuneulan. Samoin muissakin palveluammateissa oleville. Palkkaukseen pieni kielilisä." "Puhun aina suomea. Eikö kirkko kuulu hallintoalueeseen? Ruotsalaiselle papille opetetaan suomea. Ihmeellistä ettemme saa suom,alaista pappia Karlskogaan. Vanhukset eivät halua tulla kirkkoon, tunne puuttuu eivätkä pysy mukana." "Terveydenhoitoa esim. voimistelua sairaalan lämpimässä altaassa." "Kaikenlaista terveydenhoitoa ja ennaltaehkäisevästä." "Käytän suomea aina kuin mahdollista." "Pratar finska med chefen och arbetskamraterna." "Enemmän tietoa kunnan suomenkielisestä toiminnasta postin kautta. Kaikilla ei ole tietokonetta. meitä on paljon suomenkielisiä, osa osaa jonkun verran ruotsia. Mutta kuten olemme huomanneet kun vanhenee niin opittu kieli, joka on ruotsi, häviää pois." "Älkää niitä hallintoaluerahoja kaikkia pistäkö kulttuuriin, ajatelkaa niitä kielitaidottomia vanhuksia jotka ovat joutuneet ruotsalaiseen vanhainkotiin. Varmasti tulee aika pitkäksi. Käytän suomen kieltä kaikissa yhteyksissä missä se vain on mahdollista, kampaajanikin on suomenkielinen, hieroja ym. palvelut, jos vain on saatavilla. Tiedottakaaa kunnan kotisivulla kun tulee uutta kunnassa, lakeja, muutoksia yms. Olen kiinnostunut kaikesta suomenkielisestä palvelusta, mutta tarvetta ei vielä ole. Toivon että saan nämä suomeksi sitten kun se päivä koittaa." "Samaa tietoa kuin ruotsalaisetkin saavat, tiedotusmateriaalia. Palvelu että voisi puhua hengellisiä asioita suomenkielellä eri elämän vaiheissa jos ei muuten niin ainakin tulkin välityksellä. Tulkkiapua tarvittais enemmän." "Samoja tietoja jotka ovat ruotsin kielellä, kunnan asiat. Ruokalistoja lehteen suomeksi."

77 "Samoja tietoja jotka ovat ruotsin kielellä, kunnan asiat. Ruokalistoja lehteen suomeksi." "Yhteisiä tapaamisia, jossa voi kuulla heidän toiveita henkilökohtaisesti. me terveemmät emme aina ymmärrä täysin niitä tarpeita. Suomenkielinen TV:n näkyminen on monelle A ja O. Minun ikäni on 75 v ja olen tällä hetkellä melko terve ikäisekseni. Puhun suomea seurakunnassa. " "En osaa yhtään ruotsia." "parempaa tulkkipalvelua,ei puhelintulkkausta" "Lopetettaisiin tyhjä puhuminen ja tartuttaisiin asioihin todella." "Että Kunta ja Suomenkielen hallintoalue palkkaisi kokopäivätyöhön jonkun jolla olisi intoa ja kiinnostusta saada yhteyden Suomalaisiin vanhuksiin jotka asuvat kotona tai jo asuvat kunnan esim dementia osstoilla tai sairaskodeissa vaan eivät saa hoitoa Suomenkielellä.Hänen työnään olisi saada kokoon pieniä ryhmiä jossa voisivat puhua äidinkieltään saada virikkeitä. Ja että tämä henkilö myös voisi käydä Dementia /sairaskodeissa vierailulla olle sellainen henkilö joka oapstaisi jo paikalla olevia Suomalaisia hoitajia mitä voisivat tehdä vanhusten kanssa,erinalisia virikkeitä,sillä tavalla saada työstä mielekkäämpää ja asukkaat saisi mielekästä virikettä jos nyt ei päivittäin mutta kuitenkin jonkun kerran viikossa." "Painettua materiaalia samat kuin kunnan kotisivulla. Suomiseuroille, koska ei ole tietokonetta. Kirkon palvelut suomeksi (kaste, vihkiminen, hautaus)" "Käytän suomea työpaikalla./jag använder finska på arbetsplatsen. Tietoa mahdollisuuksista suomenkieliseen palveluun, MUTTA sitä täytyy myös saada jos sitä luvataan./info om möjligheterna till finskspråkiga tjänster, MEN då måste det också gå att genomföra som utlovats. On vaikeaa saada läpi mitään toivomuksia suomenkielen avusta. On kuin seinä vastassa./det är svårt att få igenom önskemål om finskspråkig hjälp. Jag möts av en vägg av motstånd. Olen tyytyväinen ja kiitollinen Anne Ågrenin avusta ja tuesta./jag är nöjd och tacksam för all hjälp och stöd från Anne Ågren. " 17. Karlskoga on ollut suomen kielen hallintoalue vuodesta 2012 lähtien. Oletko huomioinut että kunnan suomenkieliset palvelut olisivat parantuneet tai tulleet näkyviin enemmän kuin ennen? Miten? / Karlskoga har varit finskt förvaltningsområde sedan Har du märkt att den finskspråkiga servicen har blivit bättre eller synts mer än förut? Hur? Besvarad av: 31 (15%) Ej besvarad av: 180 (85%) "Kyllä. Lippuja rinnassa henkilökunnalla. Kunnantalon kyltitys. Kunnan kotisivu. Enempi suomalaista kulttuuria." "En ole huomannut" "Päinvastoin" "En" "En ole huomannut parannusta. Asiat päätetään sisärenkaassa." "palveluiden yksityiskohtaiseen tarkasteluun on kiinnitetty enemmän huomiota viime aikoina." "vet ej" "En ole huomannut. O n vain pelkkiä lupauksia." "En ole vielä tarvinnut palveluja. " "Jag märker det något när jag talar med våra medlemmar, men inte tillräkligt. Fortvarande saknas finssprågig personal som tex svarar på telefonen hos olika myndigheter!" "Ehkä vähän enemmän näkyviin.mutta palveluista en ole huomannut parannusta." "Ei minun mielestäni." "En ole huomannut. Suomenkieliset vanhukset ja varsinkin dementiaa sairastavat, ovat jatkossakin sijoitettu yksi sinne ja toinen tänne ja tuomittu syrjään, kun eivät ymmärrä puhuttua kieltä." "Kulttuuri ainakin." "Hyvä! että Lötängen ottaa suomenkielen taitoisia sinnepäin. Tulee ehkä painostusta kun vanhetaan ja hoitoa tarvitaan. Dementia on enemmäm kuin ehkä näkyy." "Valitettavasti ei ole parantuneet." "Kyllä"

78 "Valitettavasti ei ole parantuneet." "Kyllä" "Den syna mer." "Kyllä kulttuurialalla on ollut näkyvissä." "En ole vielä tarvinnut, sen tähden en ole huomannut onko parantunut." "En ole huomannut" "Ehkä vähäsen mutta kuten edellä mainitsin niin tiedotus palveluista on aika huonoa." "ovat parantuneet" "ovat tulleet näkyviin paremmin " "En ole huomannut" "Jonkin verran mutta ei riittävästi." "En ole huomannut." "Vain olen kuullut että vanhustenhuollossa edistyy asiat." "Puhutaan paljon mutta hitaasti toimitaan " "ja" "En ole huomioinut, vaikka olen pyytänyt apua!/det har jag inte märkt, trots att jag har bett om hjälp. Kiitos mahdollisuudesta antaa palautetta./tack för möjligheten att ge feedback."

79 Översättning av frisvaren Fråga 9: Om du har använt dig av befintlig kommunal service på finska vill vi gärna veta vad du tycker om den. Vad fungerade bra/mindre bra? Ja. Fungerar bra. Äldreomsorgen kunde fungera bättre. Det som har varit möjligt att använda, har fungerat bra. Tolkservicen fungerar om man beställer tolk, men telefonnumren måste vara väl synliga t.ex. annons i Karlskoga tidning då och då. Jag har använt Dåligt Jag har inte använt och har inte ens hört talas om dem. Bra. Tack till Anne Jag vet inte vad som finns inom finskspråkig service. Vet inte hur det fungerar. Jag vet inte ens hur jag får tag på en finsk tolk. Det har jag. Jag har inte använt. Jag har inte haft behov än. Nej Jag förstår inte var de finns, bara tolkar (telefontolkning inte bra) Tolkservice, fungerade ganska bra. Nej Det har vi och det funkade bra. Vi önskar mer nya. Då jag frågade fick jag bra svar. Hoppas att alla myndigheter får en som kan finska också. Det har jag. Nej Dåligt Det har jag inte Kultur och fritidsaktiviteter. Funkade bra. Ja. Tolkservicen fungerar hyfsat, inte alltid så bra. Ja. Servicen är bara så liten. Det borde finnas tolkar även i Karlskoga. Har inte använt Har ej använt Jag har inte sett sådan service. Använder om jag behöver och om den finns. Hos doktorn. Fungerar inte som man har lovat! Har inte använt. Nej Det har jag Nej Jag har försökt att få hjälp till mina föräldrar, utan resultat. Fråga 14: Har du tankar eller idéer om hur kommunen med hjälp av språk, kultur och annat kan bygga upp och förbättra finskspråkig äldreomsorg? Finskspråkig avdelning för äldre Mer finskspråkig personal Finskspråkiga träffar (läsa finska dikter) Finska filmer.

80 Dessa gemensamma tillställningar och program (oftare) och man i servicen använder finskspråkiga sköterskor t.ex. duschning, städning, utdelning av mediciner. Då kunde man bli förstådd och kunde utbyta tankar en stund det borde inte vara så dyrt och svårt. Finskspråkig avdelning Nej Ha finskspråkig sjukhemsavdelning/ar Sångafton, bingo eller bara umgås runt en kaffekopp. Kanske eftermiddagsdans. Andakter. Man borde få mer t.ex. finskspråkiga vårdplatser. Utbilda finskspråkig personal för att glädja de gamla. Vet ej just nu. Glädja de ensamma med hembesök. Ta med äldre bland andra finskspråkiga. Erbjuda utomhusaktiviteter t.ex. promenader. Hålla kotakten via datorn med dem som har en. Jourtelefon på finska. Vänligt bemötande både i institutioner och hemmet. Att man hade någon som tjänstgjorde. Att hen kunde övervaka att äldreomsorgen verkligen fungerar och att det inte bara blir tomma ord och löften. Att man fick de som redan jobbar mer intresserade att arbeta med finskspråkig äldreomsorg. Finskspråkig öppen dagverksamhet En mindre grupp kunde besöka olika platser. Som t.ex. diktläsning, berättelser, filmer. Någon som jobbade inom detta t.ex. kartlägga vad finskspråkiga äldre verkligen vill. Öppna en helt finskspråkig demensavdelning. Kommunal finskspråkig dagverksamhet för dem som fortafarande bor hemma. Genom att ta kontakt med exvis gamlingar på äldreboende som inte själva kan föflytta sig. Fråga 15: Vilken verksamhet eller vilka aktiviteter önskar du de finska föreningarna skulle ordna som kunde ha en positiv verkan på de äldres livskvalitet? Jag är ensam. Önskar väntjänst. Sångstunder, lättare gymnastik, läsning, all typ av gemenskap Gymnastik - muskelgymnastik-rehabilitering=styrketräningslokal Gemensamma sammankomster, lyssna på andra och deras behov, information om stöd och hjälp Finsk tv-kanal Det som redan ges idag: kaffestunder, bingo, sång och dans, kortspel, besök i hemmet samt följe med till doktor t.ex. Detta gör vi redan; vi träffas, äter tillsammans. Gör det de orkar med. Förut hade man daglig verksamhet. Sköterskorna hämtade på förmiddagen. Det var bakning, pyssel, vävstol, tidningsläsning och det fanns två sköterskor som även läste för dem det fanns utevistelse för dem som ville + tipspromenader där man hade ledsagare med. Alla dessa lokaler är borta nu. De gamla sitter ensamma i sina lägenheter. Detta var på 90-talet, i Nickkällan. Nu har man en gång i månaden och det är bra. På sommartid kunde man ju hämta dessa gamla och ta med sig dem ut. Finskspråkiga träffar 2-3 ggr i veckan Fråga de äldre personligen, vad de vill Träffar Besöka sjukhem med olika aktiviteter

81 Upplysningar om friskvård, mat och motion. Förebyggande saker när man tänker på sjukdomar. Man borde samla ihop de äldre oftare, kanske bara för att minnas sin barndom och sjunga gamla, för dem bekanta sånger Utevistelse för äldre 1-2 ggr per dag Väntjänst Vänstjänst på finska, både hemma och i institutioner Träffar De borde arbeta mer redan på servicehusen för dem som bor på demensavdelningar. T.ex. åka dit och sjunga med dem eller något liknande. Besök, olika uppträdanden, körer, teater, andakter Tv + radio och att frivilliga kunde komma och läsa tidningar +sjunga +andlig verksamhet, om möjligt en gång i månaden Bingo, läsning (dagstidningar), dans, musik Fråga 16: Övriga synpunkter Få hemhjälp på en gång man kommer från sjukhuset, eftersom man ej får lyfta något på ett par veckor. Information om svårt funktionshindrades rättigheter I dagstidningen de viktigaste sakerna, som rör alla. Även en liten spalt på finska räcker. Sätta upp information var man kan beställa tolkservice. Jag är intresserad av all verksamhet för äldre Jag har inte märkt någon större skillnad. Lyssna även på de äldres anhöriga. Säkert skulle pengarna räcka, om man frågade önskemål innan man ordnar tillställningar. Jag önskar gemensamma träffar med äldre runt ett kaffebord. Tolkservice. Fungerande skjuts till kyrkan för dem som önskar Det är svårt att säga vad man behöver i framtiden. I dagens läge kan jag svenska, men när man blir äldre kan finska språket komma tillbaka och svenskan glömmas. Svenskspråkig sköterska klandrade en äldre för att hen inte kan svenska. Uppmanar att hon ska lära sig. Behovet av finskspråkig äldreomsorg kommer att öka inom de närmsta åren. Det kan vi se tydligt redan idag, människor blir dementa och orkar inte vara med på samma sätt som förr. Finspråkiga sköterskor synliga och verksamma. Vårdpersonalen (sköterskor) bör informeras om vikten av att få sköta saker på sitt eget språk och bli hörda och förstådda (man har förbjudits att prata finska. Hemskt!) Mer finskspråkig information om service för äldre och överhuvudtaget för finnar. Hos vissa myndigheter, på lasarettet har man träffat finskspråkig sköterska några gånger. I vårdcentralen fanns det en finskspråkig sköterska. Senare är jag intresserad av finskspråkig service. Pratar finska på arbetsplatsen när behövs, ute i affären. Är inte intresserad av finskspråkig äldreomsorg än, men senare kanske? Bort med alkoholisterna runt hörnet till någon verksamhet (finskspråkig). Tolk till läkaren. Önskar tolkservice. Jag tror att många äldre har svårt att ringa till vårdcentralen. Det skulle vara bra om man hade finskspråkig service även här. Mitt barnbarn går på Möckelngymnasiet i Karlskoga. Det var två stycken som ville läsa finska, men tyvärr fick man inte tag på en lärare.

82 Finskspråkig person till lasarettet. Tolkservicen fungerar inte när man kommer in akut eller vid vårdinsatser. Många frågor blir inte uttalade pga. att man inte kan språket. Unga sköterskor förstår inte dålig svenska. Man blir missförstådd. I apoteket vid lasarettet finns det en finskspråkig tjej (receptfria delen). Det är bara det att alla vet inte detta. Kunde man förhanda så att de har ett märke Jag pratar finska eller en pin? Gäller även andra serviceyrken. Språktillägg i lönen. Jag pratar alltid finska. Hör inte kyrkan till finskt förvaltningsområde? Man lär den svenska prästen finska. Konstigt att vi inte ka få en finsk präst till Karlskoga. Äldre vill inte komma till kyrkan, känslan fattas och de hänger inte med. Hälsovård t.ex. gymnastik i lasarettets varmbassäng. All slags hälsovård och förebyggande. Jag använder finska alltid när det är möjligt. Mer information om kommunens finskspråkiga verksamhet via Posten. Alla har inte dator. Vi är många finskspråkiga, en del kan lite svenska. Men som vi har märkt så försvinner det inlärda språket, svenska, med åldern. Använd inte alla förvaltningspengarna till kultur. Tänk på dem som inte kan ett språk och har hamnat i svenskspråkigt äldreboende. Säkert blir det långtråkigt. Jag använder alltid finska i alla sammanhang, om det bara går, även min frisör och massör är finskspråkiga. Informera på kommunens hemsida när det händer något nytt i kommunen, lagar, ändringar osv. Jag är intresserad av all slags finskspråkig verksamhet, fastän jag inte har behovet än. Jag hoppas att jag får detta på finska, när den dagen kommer. Samma information som svenskspråkiga, informationsmaterial. Service, så man kunde prata om andliga saker på finska, under livets olika skeden om inte annars så genom tolk. Tolkhjälp behövs mer. Samma information som finns på svenska. Marsedlar på finska i tidningen. Gemensamma träffar, där man kan lyssna på deras önskemål personligen. Vi som är friskare förstår inte alltid deras behov. Att finskspråkig tv syns, är A & O för många. Jag själv är 75 år och jag är ganska så frisk för min ålder. Inom församlingen pratar jag alltid finska. Jag kan inte alls svenska. Bättre tolkservice, ingen telefontolkning. Sluta prata strunt och ta tag i saker och ting. Att kommunen och finskt förvaltningsområde skulle anställa någon på heltid, som hade entusiasm och intresse för att få kontakt med finskspråkiga äldre som bor hemma eller t.ex. på kommunala demensavdelningar eller sjukhem, men inte får vård på finska. Den personens uppgift skulle vara att samla ihop små grupper där man talar sitt modersmål och får stimulans. Och att den här personen även kunde besöka demens/äldreboenden, vara en person som handleder den finskspråkiga personalen som redan finns på plats, ger tips om vad man kan göra med de äldre, olika typer av stimulans. På så sätt blir arbetet behagligare och de boende kunde få trevlig stimulans, om inte dagligen men ett par gånger i veckan. Tryckt material samma som på kommunens hemsida. Till finska föreningen, för man har ingen dator. Kyrkans tjänster på finska (dop, bröllop, begravning). Jag använder finska på arbetsplatsen. Det är svårt att få igenom önskemål om finskspråkig hjälp. Jag möts av en vägg av motstånd. Jag är nöjd och tacksam för all hjälp och stöd från Anne Ågren.

83 Fråga 17: Karlskoga har varit finskt förvaltningsområde sedan Har du märkt att den finskspråkiga servicen har blivit bättre eller synts mer än förut. Hur? Ja. Personalen har flaggpins. Skyltningen av kommunhuset. Kommunens hemsida. Mer finskspråkig kultur. Jag har inte märkt. Tvärtom Nej Jag har inte märkt någon förbättring. Saker bestäms i den inre kretsen. Man har uppmärksammat detaljerna i servicen mer på sista tiden. Vet ej Jag har inte behövt någon service än. Jag märker det något när jag talar med våra medlemmar, men inte tillräckligt. Fortfarande saknas finskspråkig personal som tex. Svarar på telefon hos olika myndigheterna. Kanske lite mer. Men i servicen har jag inte märkt någon förbättring. Det tycker inte jag. Jag har inte märkt. Finskspråkiga äldre och framför allt dementa, är även i fortsättningen placerade en här och en annan där och dömda till utanförskap, eftersom de inte förstår det talade språket. I alla fall kultur. Bra att Lötängen tar finskspråkiga ditåt. Det kanske blir påtryckningar när man blir äldre och behöver vård. Demens är mer än vad som syns. Tyvärr har det inte blivit bättre. Ja Den syns mer Kulturverksamheten har synts Jag har inte haft behov än, därför har jag inte märkt om den har blivit bättre. Jag har inte märkt Kanske lite, men informationen om service är ganska dålig. Har förbättrats Jag har inte märkt En del, men inte tillräckligt. Jag har inte märkt. Jag har bara hört att inom äldreomsorgen går det framåt. Man pratar mycket, men arbetar sakta Ja Det har jag inte märkt, trots att jag har bett om hjälp! Tack för möjligheten att ge feedback.

84

85 Ärende 15 Karlskoga kommun delårsrapport januari-april 2014

86 Tjänsteskrivelse KS Handläggare: Brittmarie Ahlm Kommunstyrelsen Karlskoga kommuns delårsrapport januari -april 2014 Sammanfattning Kommunstyrelsens ledningskontor har upprättat en delårsrapport för perioden januari-april 2014 för Karlskoga kommun. Rapporten är i allt väsentligt upprättad enligt god redovisningssed och intentionerna i kommunala redovisningslagen. Beslutsunderlag Kommunstyrelsens ledningskontors tjänsteskrivelse den 20 maj 2014 med upprättad delårsrapport för januari-april 2014 Ekonomiskt resultat Delårsbokslutet visar på ett positivt resultat om 22,9 mnkr. Det är ca 12 mnkr lägre än föregående års resultat för samma period. Årsprognosen visar på ett utfall om 10 mnkr vilket är 5 mnkr lägre än årets budget om 15 mnkr. I år beräknas ca 10 mnkr användas av de sociala investeringar som avsattes i årsredovisningen för Kommunstyrelsen avsätter ytterligare 500 tkr för feriearbeten Det innebär att socialnämndens medel för detta ändamål istället kan användas för att finansiera projektet kör-de-lux. Måluppfyllelse Det är svårt att göra en säker prognos för måluppfyllelsen för fullmäktigemålen, då flera mätningar pågår eller kommer att mätas senare under året. Prognosen bygger därför huvudsakligen på utvecklingen i tidigare uppmätta resultat och pågående eller avslutade insatser. POSTADRESS FAKTURAADRESS TELEFON E-POSTADRESS PLUSGIRO KARLSKOGA Fakturahantering kommunstyrelsen@karlskoga.se BESÖKSADRESS Box TELEFAX WEBBADRESS ORG NR Katrinedalsgatan MALMÖ

87 xx 2 (2) Av kommunfullmäktiges sju mål bedöms ett av målen möjligt att uppnå målet om attraktiv arbetsgivare. För övriga sex fullmäktigemål är bedömningen att de delvis kommer att uppnås. Kommunstyrelsens ledningskontors förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att godkänna Karlskoga kommuns delårsrapport för januari-april Kommunstyrelsen godkänner finansieringen av projektet Kör de lux. Brittmarie Ahlm verksamhetscontroller Expedieras till Samtliga nämnder utom valnämnden Kommundirektören Ekonomichefen Verksamhetscontrollern

88 Karlskoga kommun Delårsrapport januari april 2014

89 2 (97) Innehåll Ekonomisk analys... 3 Personalanalys... 8 God ekonomisk hushållning Finansiella mål Fullmäktigemålen Kvalitetsarbete Kommunfullmäktige Verksamhetsberättelse kommunstyrelsen Verksamhetsberättelse socialnämnden Verksamhetsberättelse barn- och utbildningsnämnden Verksamhetsberättelse kultur- och föreningsnämnden Verksamhetsberättelse samhällsbyggnadsnämnden Verksamhetsberättelse myndighetsnämnden Verksamhetsberättelse folkhälsonämnden Verksamhetsberättelse gymnasienämnden Karlskoga kommunhus AB Karlskoga Energi & Miljö AB Hyresbostäder i Karlskoga AB Karlskoga Näringsliv & Turism Parkeringsbolaget Råkan Övriga nämnder och förbund

90 3 (97) Ekonomisk analys Sammanfattande kommentarer ekonomisk analys Kommunen totalt Helårsprognosen efter april månad visar på ett positivt resultat på 10 mnkr, vilket är 5 mnkr lägre än det budgeterade resultatmål på 15 mnkr. Resultatprognosens avvikels beror framför allt på beräknade utfall i nämnder. Driftredovisning/nämnder styrelser Verksamheternas prognostiserade resultat för året visar på ett underskott om - 11 mnkr jämfört med budget. Socialnämnden prognostiserar ett underskott om 1,6 mnkr för Underskottet beror på omställningskostnader och kostnader för omlokalisering av personal. Barn- och utbildningsnämnden prognostiserar ett underskott om 4 mnkr för Underskottet beror på ökade kostnader för modersmålsundervisning och förberedelseklasser samt ökade kostnader för tillfälliga klasser i förskolan. Gymnasienämnden prognostiserar ett underskott om 5,4 mnkr för Underskottet beror på interkommunala kostnader och bidrag till friskolor. Finansförvaltningen visar på ett positivt utfall. På helårsbasis beräknas det till 6 mnkr. Orsaken är något bättre skatteunderlagsutveckling jämfört med budget samt att de generella statsbidragen beräknas ge ett utfall som är 5 mnkr bättre än budget. Investeringar Investeringsutgifterna beräknas totalt i kommunen uppgå till 92,2 mnkr vid årets slut. Beräknat utfall överstiger då budgeten för året med 38 mnkr. Orsaken till överdraget under 2014 beror på investeringsprojekt beslutade tidigare år. Avvikelsen generas till övervägande del av samhällsbyggnadsnämnden där 42 mnkr överförts från föregående år. Kommunala bolag Karlskoga Kommunhus AB Utfallet per sista april följer budget. Årsprognosen visar ett resultat, före koncernbidrag, på -26,9 mnkr vilket något lägre än budget. Karlskoga Energi och Miljö AB Årsprognosen visar ett resultat om 62,3 mnkr. Det är 6,5 mnkr lägre än budget. Orsaken till avvikelsen är nedskrivning av övervärdet i vattenkraftbolaget. Hyresbostäder i Karlskoga AB Årsprognosen visar ett resultat i nivå med budget, 9,8 mnkr. 3

91 4 (97) Resultat- och balansräkning (tkr) Resultaträkning Delår Delår Bokslut Prognos Budget jan-april jan-april Avvikelse Verksamhetens intäkter Jämförelsestörande post Verksamhetens kostnader Avskrivningar Verksamhetens nettokostnader Skatteintäkter Generella statsbidrag m.m Finansiella intäkter Finansiella kostnader Resultat före extraordinära kostnader Extraordinära intäkter 0 Extraordinära kostnader 0 Årets resultat Sociala investeringar* Årets resultat efter SI 0 * Redovisas via resultaträkning, justeras dock i balanskravsutredningen. 4

92 5 (97) Balansräkning (tkr) Delår Bokslut Delår jan-april jan-april 2014 Materiella anläggningstillgångar 1 Mark, byggnader och tekniska anläggningar Maskiner och inventarier Finansiella anläggningstillgångar 1 Aktier, andelar och bostadsrätter Långfristiga fordringar Summa anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Förråd m.m Fordringar Kassa och bank Summa omsättningstillgångar Summa tillgångar Eget kapital Eget kapital vid årets början Årets resultat Summa eget kapital Avsättningar Avsättningar för pensioner m.m Skulder Långfristiga skulder Kortfristiga skulder Summa skulder Summa eget kapital och skulder

93 6 (97) Driftredovisning i sammandrag, netto, januari - april 2014 (tkr) Delår jan-apr 2013 Utfall jan-apr 2014 Kommunfullmäktige och revisionen Kommunstyrelsen Ö:a V-d överförm n Adm nämnd Socialnämnden Barn- och utbildningsnämnden Kultur- och föreningsnämnden Samhällsbyggnadsnämnden Myndighetsnämnden Folkhälsonämnden Gymnasienämnden Summa verksamhetskostnader Bokslut 2013 Prognos 2014 Budget 2014 Avvikelse Finansförvaltning Sammanställd redovisning av treårsbudget (tkr) Resultat i förhållande till Ingående balans Prognos Prognos budget Kommunfullmäktige Kommunstyrelsen Socialnämnden Barn- och utbildningsnämnden Kultur- och föreningsnämnden Samhällsbyggnadsnämnden Myndighetsnämnden Folkhälsonämnden Gymnasienämnden Summa

94 7 (97) Kommunens investeringskostnader (tkr) Utfall jan-april 2014 Prognos 2014 Budget 2014 Avvikelse 2014 Varav överförs till nästa år Kommunfullmäktige Kommunstyrelsen Socialnämnden Barn- och utbildningsnämnden Kultur- och föreningsnämnden Samhällsbyggnadsnämnden Folkhälsonämnden Gymnasienämnden Totalt överfört beslut tid. År Summa investeringsutgifter

95 8 (97) Personalanalys Sammanfattande analys Antalet tillsvidareanställda 30 april har minskat med 19 personer, och i årsarbetare räknat har det minskat med 9 årsarbetare. Ingen förvaltning har ökat antal årsarbetare, men flera ligger på samma nivå som året innan. Kultur och föreningsförvaltningen har minskat med fyra årsarbetare, vilket kan härledas till att man flyttat över skolbibliotekarierna till skolförvaltningarna samt avslut av tjänster i samband med turistbyråns övergång till Karlskoga Näringsliv & Turism AB. Sjukfrånvaron under första kvartalet har totalt sett ökat med 0,4 procentenheter jämfört med samma period förra året. Nivån ligger högt i förhållande till hur det brukar se ut på årsbasis vilket är en följd av att många förkylningar, magsjukeutbrott samt influenser infaller under perioden januari till mars Frisknärvaron har ökat med fyra procentenheter jämfört med samma period 2013 och det är ett litet positivt trendbrott jämfört med tidigare år. Arbetet med analys av sjukfrånvaron fortsätter och kommunstyrelsens arbetsutskott har gett förvaltningarna i uppdrag att analysera resultatet mer grundligt, sätta upp mål för sjukfrånvaron samt upprätta handlingsplaner. Arbetet ska pågå under hösten 2014 och integreras i det ordinarie arbetsmiljöarbetet.. Personal utan sjukfrånvaro Frisknärvaro Under de senaste tre åren har frisknärvaron sjunkit under första kvartalen. Under årets fyra första månader har frisknärvaron ökat, vilket är positivt. Andelen medarbetare som inte haft någon sjukfrånvaro under första kvartalet uppgår till 57 procent. Redovisat på kön har kvinnorna 53 procent och männen 74 procent frisknärvaro. Högst har männen på gymnasieförvaltningen med 82 procent. Störst förbättring har kommunstyrelsens ledningskontor med 17 procentenheter, där även sjukfrånvaron sjunkit mest totalt sett. Månadsavlönade utan sjukfrånvaro, jan april 2014 jämfört med 2013 (procent) 8

96 9 (97) Sjukfrånvaro Total sjukfrånvaro Sjukfrånvaron under första kvartalet har totalt sett ökat med 0,4 procentenheter jämfört med samma period förra året. Nivån ligger högt i förhållande till hur det brukar se ut på årsbasis vilket är en följd av att många förkylningar, magsjukeutbrott samt influenser infaller under perioden januari till mars. I år kom en våg av förkylningar relativt sent och påverkar även aprils sjukfrånvaro negativt. Kommunstyrelsens ledningskontor är enda förvaltning som sänkt sin sjukfrånvaro, från 7,2 procent till 4,6 procent. Det är till stor del korttidsfrånvaron som minskat. Övriga förvaltningar har ökat sjukfrånvaron, kultur och föreningsförvaltningen har ökat mest med 3,1 procentenheter, där ökningen består i långtidssjukfrånvaro. Kvinnorna sjukfrånvaro fortsätter att vara högst, ökningen jämfört med samma period förra året är 0,1 procentenhet, men det är bara gruppen år som inte har ökat. Från att tidigare haft relativt låg nivå på männens sjukfrånvaronivå så har männens sjukfrånvaro ökat mer än kvinnornas under denna period. Ökningen är 1,2 procentenheter och ses i alla åldersgrupper. Ökningen är störst i gruppen män över 50 år. På alla förvaltningar utom KSL har kvinnorna högre sjukfrånvaro än männen. Total sjukfrånvaro per förvaltning, jan april 2014 jämfört med 2013 (procent), månadsavlönade Sjukfrånvaron uppdelad på kön och ålder, jan april 2014 och 2013 (procent av ordinarie arbetad tid) januari april 2014 januari april 2013 kvinnor män kvinnor män - 29 år 5,0 3,8 4,5 2, år 7,1 3,9 7,1 2,8 50 år - 8,7 5,7 8,3 4,2 Totalt 7,6 4,7 7,5 3,5 Upprepad korttidsfrånvaro Upprepad korttidsfrånvaro har man om man ett år tillbaka i tiden har haft sex eller fler sjukfrånvaro tillfällen. Statistiken visar antal personer per förvaltning som har haft upprepad frånvaro och för att jämföra förvaltningarnas siffror måste de ställas i relation till hur många anställda som finns per förvaltning. Socialförvaltningen, barn och utbildningsförvaltningen och folkhälsoförvaltningen har högst andel upprepad sjukfrånvaro runt 10 procent. Det har varit svårt att se någon tydlig trend i den upprepade frånvaron då den gått upp och ner vartannat år. Totalt sett så ser det ut som om vi följer förra årets kurva i positiv riktning. 9

97 10 (97) Upprepad korttidsfrånvaro under jan april 2014 jämfört med 2013 (antal personer) Januari Februari Mars April Barn- och utbildningsförvaltningen Folkhälsoförvaltningen Gymnasieförvaltningen Kommunstyrelsens ledningskontor Kultur- och föreningsförvaltningen Samhällsbyggnadsförvaltningen Socialförvaltningen Totalt Långtidssjukfrånvaro1 Långtidssjukfrånvaron har ökat med 9 procentenheter, från 35 procent till 44 procent, jämfört med samma period förra året. Totalt sett så ökar den för båda könen men den största ökningen är för kvinnor i åldrarna år. Kvinnorna ökar i alla åldersgrupper medan männens långtidssjukfrånvaro minskar för gruppen 50 år och äldre. Största ökningen ligger inom kultur och föreningsförvaltningen och det är kvinnorna som står för all långtidssjukskrivning på förvaltningen. Inom mindre förvaltningar kan siffrorna variera mycket då antalet medarbetare inom varje grupp inte är så många. Störst genomslag får socialförvaltningens ökning från 30 till 44 procent då de motsvarar stor andel medarbetare i kommunen. Långtidssjukfrånvaron av den totala sjukfrånvaron per kön och ålder, jan-april 2014 jämfört med 2013 (procent) januari april 2014 januari april 2013 kvinnor män kvinnor män - 29 år 19,3 14,1 17,8 0, år 42,3 36,6 30,8 19,9 50 år - 50,4 45,5 40,3 50,5 Totalt 45,1 39,7 34,8 35,6 1 Som långtidssjukfrånvaro räknas den del som överstiger 59 dagar. 10

98 11 (97) Personal Antalet tillsvidareanställda 30 april har minskat med 19 personer, men i årsarbetare räknat har det minskat med 9 årsarbetare. Det innebär att de personer som arbetar har fått högre sysselsättningsgrad än föregående år. Medelsysselsättningsgraden för de tillsvidareanställda är 93,9 procent. Alla förvaltningar har en medelsysselsättningsgrad över 90 procent. Ingen förvaltning har ökat antal årsarbetare, men flera ligger på samma nivå som året innan. Kultur och föreningsförvaltningen har minskat med fyra årsarbetare, vilket kan härledas till att man flyttat över skolbibliotekarierna till skolförvaltningarna, omstrukturering inom biblioteket samt avslut i samband med turistbyråns övergång till Karlskoga Näringsliv & Turism AB. Årsarbetare fördelat på förvaltning, 30 april 2014 jämfört med 20 april 2013 (antal) Årsarbetare per förvaltning fördelat på kön, 30 april 2014 jämfört med 30 april 2013 (antal) 11

99 12 (97) God ekonomisk hushållning Finansiella mål Mål 1 Resultatmål om 2 % Prognosen visar att resultatmålet inte nås. 2 Investeringsmål Prognosen visar att resultatmålet inte nås. Kommentar och åtgärder utifrån resultat Budgeten avviker från resultatmålet. I övrigt planeras för åtgärder i nämnder. Beror på investeringar beslutade f g år. Fullmäktigemålen Tecken förklaringar Måluppfyllelse Uppfylld nivå (>95% av målvärdet) Inte uppfylld nivå (<65 % av målvärdet) Delvis uppfylld nivå (65-95 % av målvärdet) Ingen utvärdering Trend sedan 2012 Utvecklingen är positiv Utvecklingen är negativ Ingen tydlig utvecklingsriktning Jämfört med andra kommuner Bland de 25 % bästa Bland de 25 % sämsta Bland de 50 % i mitten 12

100 13 (97) Medborgar-/brukarperspektiv Kommunens befolkning fortsätter att öka och var den sista mars invånare. En mycket positiv utveckling för kommunen. Det är svårt att i dagsläget göra en säker prognos för måluppfyllelsen inför årsskiftet för målen inom medborgar-/ brukarperspektivet. Många uppföljningar pågår eller är vid den här tiden på året ännu inte gjorda. Inför 2014 fastställde kommunfullmäktige ett nytt mål för kommunen, nämligen att Karlskoga kommun ska prioritera främjande och förebyggande insatser för ekonomiskt utsatta barn och unga. Många processer pågår inom området. Under tiden 17 mars 12 maj genomförde Statistiska Centralbyrån på kommunens uppdrag den fjärde medborgarundersökningen. Resultatet presenteras i mitten av juni. Resultatet för de av kommunfullmäktiges mått som mäts via medborgarundersökningen redovisas och kommenteras i delårsrapporten efter augusti. Översikt Mål Styrmått Kommentarer och åtgärder utifrån resultat Trend Jämf Mål 1 Karlskoga är en attraktiv kommun som är välkomnande, trygg och säker för alla. Hur trygga medborgarna känner sig i Karlskoga Resultat från medborgarundersökningen presenteras i juni. Antalet anmälda brott minskade under 2013 och den trenden fortsätter. Klotter och skadegörelse har ökat något i början på Kommunen och polisen fortsätter sin långsiktiga samverkan. Arbetet med kontaktskapande bevakningsinsatser samt extra rondering för att minska klotter och skadegörelse kommer att utökas. Trygghetsfrågorna finns alltid med när kommunen planerar den fysiska miljön. Ambitionen är att skapa nya trygga miljöer och förbättra de som finns. Invånarna ska få bättre information om kommunens insatser för att öka tryggheten. (2012) 13

101 14 (97) Andel ungdomar i årskurs 9 som känner sig trygga i Karlskoga Andel elever i grundskolans åk 5 och 8 samt i grundsärskolan som uppger att de känner sig trygga i skolan Andel av Karlskoga kommuns lokaler som är fysiskt tillgängliga för alla Anmälda våldsbrott Mätning pågår och resultatet redovisas i kommande årsredovisning. Utifrån den kollegiala granskningen 2013 syns en medvetenhet om trygghetsmålen. Barns trygga uppväxtvillkor följs upp genom brukarenkäter och riktade medborgarundersökningar (Liv och Hälsa Ung) och redovisas bl.a. i folkhälsopolitiskt bokslut. Övergripande drogförebyggande arbete och drogfri skolavslutning planeras för att skapa trygga och säkra miljöer. Arbetet med en kommande grönstrukturplan kommer att inkludera utvecklingen av den fysiska miljön i syfte att motverka otrygghet och dess negativa konsekvenser för unga. Barn och unga som grupp är prioriterade utifrån barnkonventionen. Den upplevda tryggheten har minskat sedan 2013 bland de äldre eleverna, medan den ligger på samma nivå bland de yngre. Flickor känner sig något mer trygga än pojkar. Alla grundsärskoleelever som har besvarat enkäten uppger att de känner sig trygga. Enheterna arbetar aktivt med de vuxnas förhållningssätt och det förebyggande arbetet med det sociala klimatet. Utbildning i värdegrundsarbete finns i varje enhets arbetsplan. Alla medarbetare får utbildning/handledning i bemötande av barn med olika behov. I år har ännu ingen inventering gjorts. Förra årets värde kvarstår för tillfället. Målvärdet kommer att överskridas då flera åtgärder kommer att genomföras under året. Antalet anmälda våldsbrott ökade Preliminära siffror från polisen lokalt visar på en minskning under 2013 och den trenden har fortsatt hittills i år. Officiella siffror för 2013 publiceras i höst. 14

102 15 (97) Andel ensamkommande barn och ungdomar som upplever att kommunens mottagande är gott Nästa undersökning genomförs i december Utifrån resultatet från 2013 har en handlingsplan upprättats. Fokus ligger bl.a. på att - genom föreningslivet skapa mötesplatser mellan pojkarna på Poeten och andra ungdomar i Karlskoga - genomföra fler gemensamma fritidsaktiviteter med en aktivitet varje helg. - delaktighet genom att erbjuda pojkarna deltagande i matgrupp respektive fritidsaktivitetsgrupp. - skapa möjligheter för arbetspraktik och feriearbete för ungdomarna. - personalens bemötande och tillgänglighet - regelbundna samhällsinformationsprogram/samtalsforum på Poeten. Marknadsföringsplan är framtagen under 2013, men i avvaktan på att det nya näringslivsbolaget startade realiserades den inte. Resultatet påverkas också av invånarnas totala upplevelse av hur dels kommunens olika verksamheter uppfattas, dels av hur utbud av aktiviteter, tjänster, handel mm upplevs. Helhetsbedömning av kommunen som en plats att bo och leva på (2012) Hur nöjda kommunens brukare är med verksaheterna/tjänsterna Kommunens olika verksamhet genomför successivt under året brukarundersökningar. Ett sammanfattande resultat för 2014 kommer att redovisas i årsredovisningen. Mål 2 Medborgarna känner sig nöjda med den kommunala verksamhetens kvalitet och service Andel medborgare som upplever ett gott bemötande vid kontakt med kommunen per telefon Andel brukare som upplever ett gott bemötande vid kontakt med kommunen Förra året ökade nöjdheten med bemötandet per telefon med 23 procentenheter. En del av förklaringen är att förvaltningarna arbetar med kommunens värdegrund. Nästa mätning görs i höst. Bemötandet är en av de viktigaste faktorerna för upplevelsen av kommunen och kommunens tjänster. Ett sammanfattande resultat för kommunens samtliga brukarundersökningar under 2014 redovisas i årsredovisningen. (2013) 15

103 16 (97) Hur väl medborgarna upplever att de har inflytande över kommunens verksamheter Antal ferieplatser Hur stor andel av de sökande från årskurs 9 som erbjuds en ferieplats Under 2012 beslutades om principer för medborgardialog. Ett kvalitetsåtagande baserat på principerna har tagits fram och beslutades under maj Två medborgardialoger genomfördes I år har ännu ingen medborgardialog genomförts. Arbetet med medborgardialogen fortsätter med att ta fram en handbok för medborgardialog som ska underlätta både processen och hantering av själva medborgardialogen. Antalet platser för sommaren 2014 är inte klar. Bland annat pågår förhandlingar med fackförbund om lönenivån. Dock kommer det som mest att bli 225 ferieplatser då avsatta medel inte räcker till fler platser. Processen för sommaren 2014 är inte klar. Bland annat pågår förhandlingar med fackförbund. I dagsläget ser det ändå ut som om att alla sökande från årskurs 9 kommer att kunna erbjudas en ferieplats. (2012) Mål 3 Karlskoga kommun prioriterar främjande och förebyggande insatser för ekonomiskt utsatta barn och unga Antal timmar/vecka i snitt som fritidsgårdarna är öppna efter skoltid under verksamhetsåret Andel föreningar som har en plan för hur man kan nå barn och unga från ekonomiskt utsatta familjer Andel barn och unga som uppger att de mår bättre genom kommunens främjande och förebyggande insatser De två fritidsgårdarna planerar sina öppettider så att de kompletterar varandra och kan erbjuda så generösa öppettider som möjligt inom de ekonomiska ramarna. Nytt mått som kommer att mätas i samband med de årliga föreningsöverläggningarna i slutet av året blir utgångsåret för mätningen och det är svårt att prognosticera ett resultat i detta läge. Ett samarbete med några föreningar har inletts i syfte att underlätta integration i socialt utsatta områden. Rymden har idag en pågående barnoch en tonårsgrupp. Efter avslutad grupp genomförs en utvärdering. Enskilda samtal har förts med deltagarna inför start. Barngruppsledare har gått föräldrastödsutbildning för att kunna tillgodose hela familjens behov av stöd. 16

104 17 (97) Detaljer Styrmått Utfall 2012 Utfall Målvärde Resultat Hur trygga medborgarna känner sig i Karlskoga (index 0-100) Andel ungdomar i årskurs 9 som känner sig trygga i Karlskoga (%) 59 Kv 53, M (2011) - 62 Mätning pågår - F 85, P 95 Mätning pågår Andel elever i grundskolans åk 5 och 8 samt i grundsärskolan som uppger att de känner sig trygga i skolan (%) F 93 P Grsk 91 F 92 P 89 Grsär 100 Andel av Karlskoga kommuns lokaler som är fysiskt tillgängliga för alla (%) Anmälda våldsbrott (antal per invånare) 11,5-10,6 - Andel ensamkommande barn och ungdomar som upplever att kommunens mottagande är gott (%) Helhetsbedömning av kommunen som en plats att bo och leva på (NRI 0-100) 56 Kv 58, M Mätning pågår Hur nöjda kommunens brukare är med verksamheterna/tjänsterna (%) Andel medborgare som upplever ett gott bemötande vid kontakt med kommunen per telefon (%) Andel brukare som upplever ett gott bemötande vid kontakt med kommunen (%) Hur väl medborgarna upplever att de har inflytande över kommunens verksamheter (NII 0-100) Mätning pågår Antal ferieplatser (antal per år) Hur stor andel av de sökande från årskurs 9 som erbjuds en ferieplats (%) Antal timmar/vecka i snitt som fritidsgårdarna är öppna efter skoltid under verksamhetsåret (tim/vecka) Andel föreningar som har en plan för hur man kan nå barn och unga från ekonomiskt utsatta familjer (%) Andel barn och unga som uppger att de mår bättre genom kommunens främjande och förebyggande insatser (%) (jan-april) nollmätning - 2 Från och med 2014 är måttenheten andel (%) mycket nöjd/ganska nöjd 3 Från och med 2014 är måttenheten andel (%) mycket nöjd/ganska nöjd. 17

105 18 (97) Medarbetarperspektiv Kommunen arbetar systematiskt med medarbetarperspektivet. Utifrån genomförda medarbetarunersökningar görs handlingsplaner. Den senaste medarbetarundersökningen (2012) pekade framför allt ut tre utvecklingsområden: behovet av tydliga och kommunicerbara mål, utveckling av arbetsplatsträffar med fokus på verksamhetsutveckling samt utveckling av medarbetarnas hälsokompetens. Fokus för 2014 är arbetsplatsträffarna som ska utvecklas till forum för dialog och verksamhetsutveckling. Från och med förra medarbetarundersökningen följer vi även upp kommunens arbetsgivarpolitik genom måtten för hållbart medarbetarengagemang (HME) som omfattar motivation, ledarskap och styrning. Resultatet för respektive delområdena 2012 låg omkring 80 procent. Ambitionen är att behålla dessa nivåer Översikt Mål Styrmått Kommentarer och åtgärder utifrån resultat Trend Jämf Mål 4 Karlskoga kommun är en attraktiv arbetsgivare, där alla har samma möjligheter Gäller för samtliga medarbetarmått: Ny medarbetarundersökning genomförs i november 2014 och resultatet redovisas i årsredovisningen. Medarbetarindex, kommunen totalt Ledarskapsindex, kommunen totalt Hur många medarbetare som kan rekommendera den egna arbetsplatsen Medarbetarnas upplevda motivation i arbetet Medarbetarnas uppfattning om sin närmaste chef Medarbetarnas uppfattning om tydligheten i styrningen på arbetsplatsen En ny ledar- och medarbetarpolicy har fastställts och ett nytt obligatoriskt chefsutvecklingsprogram kommer att införas. Detta bidrar förhoppningsvis till att både medarbetar- och ledarskapsindex ökar. Svårt att bedöma utvecklingen då det inte bedrivs ett systematiskt arbete kring just detta. Frågan kommer att lyftas fram i arbetet med personalförsörjningsplaner samt varumärket Attraktiv arbetsgivare. Från och med 2014 kommer vi att regelbundet undersöka effekterna av arbetsgivarpolitiken genom att mäta hållbart medarbetarengagemang (HME) enligt SKL:s rekommendation. Resultatet kan jämföras med andra kommuner. HME-resultatet är sammanfattat i tre mått motivation, ledarskap och styrning (våra styrmått). Resultatet 2012 låg runt 80 procent och ambitionen är att behålla dessa nivåer inför

106 19 (97) Detaljer Styrmått Utfall 2012 Utfall Målvärde Resultat Medarbetarindex, kommunen totalt (%) Ledarskapsindex, kommunen totalt (%) Hur många medarbetare som kan rekommendera den egna arbetsplatsen (%) Medarbetarnas upplevda motivation i arbetet (0-100) Medarbetarnas uppfattning om sin närmaste chef (0-100) Medarbetarnas uppfattning om tydligheten i styrningen på arbetsplatsen (0-100) Utvecklingsperspektiv Servicen till företagarna fortsatta att förbättras och kommunen hamnade bland de 25 procent bästa kommunerna i undersökningen som genomfördes av Stockholm Business Alliance under Nästa undersökning genomförs I syfte att utveckla näringslivet ytterligare bildade kommunen under 2013 ett gemensamt näringslivsbolag tillsammans med aktörer i det lokala näringslivet. Karlskoga strävar efter att vara ett hållbart samhälle socialt/kulturellt, ekonomiskt och ekologiskt. Utöver olika former av verksamhetsspecifika insatser pågår arbetet med att vidareutveckla checklistan för hållbar utveckling. Checklistan för hållbar utveckling täcker många olika aspekter av hållbar utveckling. Arbetet med checklistan är ett sätt att få systematik i hållbarhetsfrågorna i beredningen av beslutsärenden. Skolresultaten i grundskolan i Karlskoga visar en svag minskning under de senaste åren och ligger lägre än snittet i riket. Trots satsningar har inte resultatet i det korta perspektivet förändrats i en önskvärd positiv riktning. I planeringen inför har därför en förstudie i syfte att utreda strategier/åtgärder för att förändra attityderna till skolan och undervisningen föreslagits. Syftet med förstudien är att utveckla hela Karlskogas attityder till skola, kunskap och utbildning i en positiv riktning så att det tillsammans med övriga isatta åtgärder avspeglar sig i bättre skolresultat. Översikt Mål Styrmått Kommentarer och åtgärder utifrån resultat Trend Jämf Mål 5 Karlskoga är en kommun med ett näringsliv som utvecklas Hur nöjda företagarna är med kommunens service, kommunen totalt Förtroendet för kommunen som helhet ligger stabilt och något över medel i Stockholm Business Alliance undersökning under Brandtillsyn ligger stabilt och högt. Miljö har en sedan många år uppåtgående trend och är nu klart över medel. Markupplåtelse ligger stabilt strax under medel medan bygglov ligger lågt. Inom bygglov har åtgärder redan initierats för att förbättra servicen. (2013) 19

107 20 (97) Mål 6 Karlskoga har en socialt/kulturellt, ekonomiskt och ekologiskt hållbar utveckling Företagarnas sammanfattande omdöme av företagsklimatet i Karlskoga kommun Antal nystartade företag per invånare Andel ungdomar i årskurs 9 som anger att de mår mycket bra/bra Andel ungdomar i årskurs 9 som ser mycket ljust/ljust på framtiden Andel ungdomar i årskurs 8 som ser mycket positivt på framtiden Förbrukning av energi, el och uppvärmning, i den kommunala organisationen Kostnad för brukarnöjdhet Karlskoga klättrade fem platser i totalrankningen, till plats 243 under Uppgifter för 2014 finns ännu inte tillgängliga. Inga nya resultat för 2014 finns tillgängliga. Nivån är stabil, dock något låg, vilket bedöms bero på näringslivets sammansättning i Karlskoga. Följande områden prioriteras för att minska skillnader i hälsa: - riskgrupper för psykisk ohälsa - barn med funktionsnedsättning - barn med övervikt. Övergripande drogförebyggande arbetet med exempelvis drogfri skolavslutning och annonser angående stoppa langningen. Samverkan med Karlskoga lasarett i projektet VIKTiga barn. Fortsatt arbete med ung medborgardialog för att skapa möjligheter för ungdomar att kunna påverka sin situation och framtid. Projektet Dansa/pausa pågår för att minska psykisk ohälsa bland flickor. Ny grupp med pojkar planeras. Att se ljust på framtiden är en av de starkaste indikatorerna för psykisk hälsa. Arbetet fortsätter med ung medborgardialog för att skapa möjligheter för ungdomar att kunna påverka sin situation och framtid. Projektet Dansa/pausa se ovan. Senastes resultat är från läsåret 2012/2013. Under 2013 har ett utvecklingsarbete, så att resultatet kan användas för uppföljning och utveckling på enhetsnivå. Resultat ska därmed också kunna rapporteras i samband med delårsrapport 2. Måttet mäts på årsbasis. Resultat för 2014 kommer att redovisas i årsredovisningen. Måttet redovisas på årsbasis, då det sammanfattande resultatet för årets brukarundersökningar är sammanställt. 20

108 21 (97) Mål 7 Karlskoga är känd som en framstående utbildningsort Andel godkända i samtliga ämnen i årskurs 9 (nådde kunskapskraven i samtliga ämnen) Meritvärde i genomsnitt i årskurs 9 Andel elever från Karlskoga och Degerfors som väljer Möckelngymnasiet för sin gymnasieutbildning 74,5 procent av eleverna nådde kunskapskraven i samtliga ämnen (vt 2013). Andelen elever som nådde kunskapskraven i alla ämnen har minskat något sedan Flickorna nådde kunskapskraven i alla ämnen i högre utsträckning än pojkarna Jämfört med föregående år nådde färre flickor kunskapskraven i alla ämnen, medan pojkarna låg kvar på samma nivå. Samarbete med SPSM 4 med inriktningen inkluderande skola har fortsatt under 2013 och kompletteras under 2014 med handledning från BNP 5. Undervisningen inom naturvetenskap och teknik intensifieras med inriktning mot FramKaNT. Lärare i årskurs 3-6 får utbildning i lässtrategier. TRAS 6 och experimentlådor används systematiskt i förskolan. Grundskolan deltar i SKL:s matematiksatsning PISA Förvaltningen arbetar medvetet med att stärka rektors pedagogiska ledarskap. Meritvärdet 2013 låg högre än meritvärdet ,5 respektive 201,1 men dippade Pojkarna har lägre meritvärde än flickorna men närmar sig flickornas nivå. Åtgärder, se ovan. Inga resultat förrän augusti. Samverkansavtalet mellan kommunerna i Örebro län kan ha betydelse för utfallet Andelen elever som väljer att studera i hemkommunens gymnasieskola är hög i Karlskoga jämfört med andra kommuner. Andelen elever som väljer Möckelngymnasiet är högre i Karlskoga än i Degerfors. 4 Specialpedagogiska skolmyndigheten 5 Barnneuropsykiatriska mottagningen i Örebro 6 Tidig registrering av språkutveckling 21

109 22 (97) Andel Karlskoga- och Degerforselever som söker teknik- och naturvetenskaplig gymnasieutbildning i första hand Betygspoäng i genomsnitt efter avslutad gymnasieutbildning Inga resultat förrän augusti. Samverkansavtalet mellan kommunerna i Örebro län kan ha betydelse för utfallet Elevernas intresse för de tekniska och naturvetenskapliga gymnasieutbildningarna har ökat de senaste åren. Betygen sätts i juni månad för årskurs tre. Betygsresultatet är lågt i jämförelse med riket där genomsnittet är 14,0. Arbete pågår i respektive rektorsområde. Det handlar om olika utvecklingsområden, formativ bedömning, undervisningsformer, schemaläggning m.m. Detaljer Styrmått Utfall 2012 Utfall Målvärde Resultat Hur nöjda företagarna är med kommunens service, kommunen totalt (index 0-100) 66 (2011) Företagarnas sammanfattande omdöme av företagsklimatet i Karlskoga kommun (1-6) 3,1 2,27 3,2 - Antal nystartade företag per invånare (antal/år) 3,4 3,5 3,4 - Andel ungdomar i årskurs 9 som anger att de mår mycket bra/bra (%) Andel ungdomar i årskurs 9 som ser mycket ljust/ljust på framtiden (%) Andel ungdomar i årskurs 8 som ser mycket positivt på framtiden (%) Förbrukning av energi, el och uppvärmning, i den kommunala organisationen (%, basår 2009) Kostnad för brukarnöjdhet (kr/invånare och nöjdhetspoäng) 83 - F 80, P 90 Mätning pågår 86 - F 86, P 91 Mätning pågår F 84, P 87 94,1 F 85, P 89 - F 92,8 P 95, Andel godkända i samtliga ämnen i årskurs 9 (%) 75,2 74, F 79 P 72 F 77 P 72 Meritvärde i genomsnitt i årskurs 9 (meritpoäng) 197,3 206, F 211,0 P 185,5 F216,1 P 196,3 Andel elever från Karlskoga och Degerfors som väljer Möckelngymnasiet för sin gymnasieutbildning (%) 79 72, Andel Karlskoga- och Degerforselever som söker teknikoch naturvetenskaplig gymnasieutbildning i första hand %) Betygspoäng i genomsnitt efter avslutad gymnasieutbildning (betygspoäng) Kga 12,9 Dfs 13, Kga 13,3 Dfs 12,5 13,4-7 Från och med 2014 är måttenheten för brukarnöjdhet andel (%) mycket nöjd/ganska nöjd. 8 Från och med 2013 inkluderas även Degerforselever. Siffran är en sammanvägning av förstahandssökande till naturvetenskapsprogrammet, teknikprogrammet och industritekniska programmet. 22

110 23 (97) Kvalitetsarbete Kvalitetsåtaganden Under de första fyra månaderna har kommunen arbetat fram ytterligare ett kvalitetsåtagande Städning i förskolan som började gälla från och med 1 mars Kvalitetsåtagandet angående Näringslivsservice har upphört att gälla, då verksamheten har gått över till det nybildade näringslivsbolaget. Kvalitetsåtagandet för lokalbokning har reviderats. Sammanlagt har nu kommunen 23 aktuella kvalitetsåtaganden. Kvalitetståtagandet för medborgardialog börjar gälla från och med maj. Tyck om Karlskoga Via kommunens synpunktshanteringssystem Tyck om Karlskoga kan Karlskogaborna och andra lämna synpunkter på kommunens tjänster. Under januari april 2014 kom det in 84 synpunkter. 17 procent av synpunkterna har åtgärdats eller kommer att åtgärdas. För 26 procent hänvisades till framtida planering. Ungefär 20 procent av synpunkterna ledde till en förbättring förbättrad information, service och rutiner. Samhällsbyggnadsförvaltningen fick flest synpunkter (drygt hälften av alla synpunkter). Samhällsbyggnadsförvaltningen arbetar bland annat med trafikfrågor, gator, gång- och cykelvägar och parker verksamheter som riktar sig till många och engagerar många. Inkomna synpunkter till samhällsbyggnadsförvaltningen handlade mest om den fysiska miljön och trafiksäkerhet. Gymnasieförvaltningen och folkhälsoförvaltningen fick några enstaka synpunkter via Tyck om Karlskoga. Antal synpunkter per förvaltning, jan-april 2014 och 2013 Typ av synpunkt Tre fjärdedelar av synpunkterna var klagomål, 18 procent var förslag och 7 procent var beröm. Beröm fick kultur- och föreningsförvaltningen och samhällsbyggnadsförvaltningen bland annat för bemötande på biblioteket, Lunedsleden och fin julbelysning. 23

111 24 (97) Fördelning per synpunktstyp, jan-april 2014 Utlovade svarstider De flesta synpunktslämnarna ville bli kontaktade per e-post. Ett mindre antal ville bli kontaktade via telefon. Alla synpunktslämnare har antingen fått en mottagningsbekräftelse inom utlovade svarstider eller varit i direktkontakt med kommunen. 70 procent av synpunktslämnarna fick svar eller kontakt med ansvarig tjänsteman inom utlovade fem arbetsdagar, vilket är en klar förbättring jämfört med tidigare. 20 procent fick svar inom 10 arbetsdagar, 2 procent inom 15 arbetsdagar och 8 procent fick svar först efter mer än 16 arbetsdagar. Några synpunkter ser ut att inte vara besvarade i systemet. Huvuddelen av dessa är besvarade, men har registrerats fel. Att kommunen håller utlovade svarstider är fortfarande ett viktigt förbättringsområde. Internkontroll Kommunstyrelsen har det övergripande ansvaret för att tillse att kommunen har en god intern kontroll. Till uppgifterna hör bland annat att se till att utveckla rutiner utifrån kommunens kontrollbehov samt utvärdera kommunens samlade system för internkontroll. Kommunstyrelsen ska även informera sig om hur internkontrollen fungerar i de kommunala bolagen. För 2014 har följande områden valt ut för granskning. Planering för och tillgång på exploateringsbar mark för verksamheter-/industri- och handelsetableringar Avrapporteras i december Kommunen behöver lägga fast en tydlig strategi och garantera resurser för att långsiktigt tillhandahålla exploateringsbar mark för verksamhets-/industri- och handelsetableringar som möter efterfrågan över tid. Rutiner/hantering av specialpedagogiskt stöd i grundskolan och gymnasieskolan Avrapporteras i november Granskningen syftar till att kartlägga nuvarande rutiner för specialpedagogiskt stöd för att i ett nästa steg kunna vidta lämpliga åtgärder. Granskning av kommunens system för internkontroll Avrapporteras i november Granskningen syftar till att ge en bild av nuvarande processer samt att identifiera förbättringsmöjligheter som underlättar kommunstyrelsens uppsiktsplikt. 24

112 25 (97) Kommunfullmäktige Driftredovisning (tkr) Delår jan-april 2013 Bokslut 2013 Utfall jan-april 2014 Prognos 2014 Budget 2014 Avvikelse 2014 Kostnader *Varav personal Intäkter Nettokostnader Nettobudget Resultat i förhållande till b Nettokostnader per verksamhet Kommunfullmäktige Revision Valnämnden Summa nettokostnader Kommentarer och korrigerande åtgärder: Kommunfullmäktige, revisionen och valnämnden redovisar per april ett överskott på 1,691 mnkr men prognostiserar för året ett nollresultat. Kommunfullmäktiges överskott beror på att man har en oförbrukad budget för det sista sammanträdet, innan det nya fullmäktige tillträder, i höst samt att kostnaden per sammanträde inte är lika höga som föregående år. Revisionen har ännu inte haft några större kostnader i år och de kostnader som har bokförts har framförallt avsett kostnader för 2013 och som bokades upp förra året. Årets prognos är ett nollresultat. Valnämnden har än så länge inte haft några större kostnader och redovisar för närvarande ett större plus vilket beror på det erhållna statsbidraget. Statsbidraget har också blivit större än budgeterat, 266 tkr, och nämnden har planer för hur dessa medel kommer att disponeras. De större kostnaderna kommer att falla ut i samband med respektive val. Prognosen för året är ett nollresultat. Uppföljning av treårsbudget (tkr) Period Redovisning tkr Ingående balans Prognos Resultat i förhållande till budget 19 tkr 0 0 Prognos

113 26 (97) Åtgärder för att klara ett ackumulerat 0-resultat vid periodens slut. Kommunfullmäktige har 19 tkr som ingående balans från föregående treårsperiod. Eftersom ett nollresultat beräknas för år 2014 kan den ingående balansen användas under perioden För hela treårsperioden beräknas ett nollresultat. Investeringskostnader (tkr) Investeringar (tkr) Utfall jan-april 2014 Prognos 2014 Budget 2014 Avvikelse 2014 Varav överförs till nästa år Voteringsutrustning Summa investeringsutgifter Kommentarer till investeringar Kommunfullmäktige har fått föra med sig investeringsmedel motsvarande 500 tkr från 2013 till Detta för att investera i voteringsutrustning i den nya sammanträdeslokalen. Prognosen är att dessa medel kommer att användas i år. 26

114 27 (97) Verksamhetsberättelse kommunstyrelsen Sammanfattning Under årets första del har stora insatser gjorts för att utveckla näringslivet i Karlskoga. Näringslivs- och turismbolaget samt Science Park har startat sina verksamheter och ett aktivt arbete har lagts ner för att stötta försvarsindustrin på orten. Ett flertal projekt har startats med hjälp av sociala investeringar såsom stöd till arbetsmarknads- och integrationsinsatser samt insatser för att öka datortätheten inom gymnasieskolan. Inom det ekonomiska området har en ny finanspolicy tagits fram och arbetet med att hantera föregående års händelser kring koncernens räntesäkringar kommer att avslutas innan halvårsskiftet. En ny medarbetarpolicy och chefspolicy har förelagts de förtroendevalda och ett omfattande chefsutvecklingsprogram kommer att starta under Organisationsöversynen av kommunstyrelsens ledningskontor har avbrutits och rekryteringen av en ny kommundirektör har slutförts. Prognosen för 2014 är ett nollresultat trots ökande kostnader för färdtjänst med minst 1 miljon kronor. Denna ökade kostnad hanteras genom generella sparåtgärder inom alla avdelningar inom förvaltningen samt genom att utnyttja det överskott som fördes med från föregående budgetperiod. Reduceringen av förvaltningschefstjänsten om cirka kronor per år är kostnadsneutral då befattningen har varit vakant sedan augusti Dessa medel används till feriearbeten Det innebär att socialnämndens behov kompensation för kör-de-lux kompenseras då deras egna medel för feriearbeten om 180 tkr inte behövs. Verksamhetsresultat Tecken förklaringar Måluppfyllelse Uppfylld nivå (>95% av målvärdet) Inte uppfylld nivå (<65 % av målvärdet) Delvis uppfylld nivå (65-95 % av målvärdet) Ingen utvärdering Trend sedan 2012 Utvecklingen är positiv Utvecklingen är negativ Ingen tydlig utvecklingsriktning Jämfört med andra kommuner Bland de 25 % bästa Bland de 25 % sämsta Bland de 50 % i mitten Medborgar-/brukarperspektiv Trygghets- och integrationsfrågorna är viktiga att lyckas med om Karlskoga ska upplevas som en attraktiv kommun. Tidigare resultat indikerar att kommunen är på rätt väg, men att ytterligare insatser behöver göras. Även kommunikationerna inom, och till och från, Karlskoga är viktiga för såväl näringslivet som för dem som behöver förflytta sig inom kommunen och för dem som pendlar ut eller in. Folkmängden fortsätter att öka och i mars var vi personer. Jämfört med andra kommuner utmärker Karlskoga sig inte nämnvärt. I de senaste mätningarna ligger Karlskoga bland de kommuner som ligger runt mitten, utom när det gäller webbplatsen. Mål Styrmått Kommentarer och åtgärder utifrån resultat Trend Jämf Kommuninvånarna känner sig trygga i Karlskoga Hur trygga medborgarna känner sig i Karlskoga Antal skaderapporter Resultat från medborgarundersökningen presenteras senare i juni. Se kommentar under kommunfullmäktiges styrmått. Antal skaderapporter ligger högre i år jämfört med motsvarande period förra året. Trots ökningen har Karlskoga relativt liten skadegörelse jämfört med (2012) 27

115 28 (97) närliggande kommuner. Den ronderande bevakningen i samband med skolavslutningen kommer att utökas. God integration för nyanlända samt för ensamkommande flyktingbarn Andel ensamkommande barn och ungdomar som upplever att kommunens mottagande är gott Resultatet har förbättrats under de tre år som brukarundersökningar genomförts. Nästa undersökning genomförs i december Se vidare under kommunfullmäktiges styrmått. Karlskoga är en attraktiv kommun att bo, leva och verka i Hur många kommuninvånare som kan rekommendera någon att flytta till Karlskoga Folkmängd Inflyttning, inrikes och utrikes Flyttningsnettot, inrikes och utrikes En handlingsplan håller nu på att tas fram tillsammans med Näringslivsbolaget för att marknadsföra kommunen internt i Karlskoga men också externt samt samarbetet med näringslivet. Resultatet av det här måttet påverkas också av invånarnas totala upplevelse av hur dels kommunens olika verksamheter uppfattas, dels av hur utbud av aktiviteter, tjänster, handel mm upplevs. Folkmängden har ökat i stort sett varje månad sedan årsskiftet 2012/2013. (2012) Inrikes flyttningsnetto Helhetsbedömning av kommunen som en plats att leva och bo på Marknadsföringsplan framtagen under 2013, men i avvaktan på att det nya näringslivsbolaget startade realiserades den inte. Se i övrigt kommentar under kommunfullmäktiges styrmått. (2012) - Bra tillgänglighet, säkerhet och kvalitet i kollektivtrafiken/ kommunikationerna Hur nöjda kommunens invånare är med kommunikationerna Kommuninvånarnas möjligheter att använda kollektivtrafiken för resor, lokalt och regionalt Det finns ingen ny mätning gjord men generellt är inställningen till kollektivtrafik mer positiv samtidigt som resandet går ner, vilket dock är en nationell trend och inget unikt för Karlskoga. Kollektivtrafiken har landstinget som huvudman varför Karlskoga kommun bara indirekt, formellt som samrådspart, kan påverka linjer och turtäthet. (2012) (2012) Kommunens information via webbplatsen Ingen ny mätning har gjorts i år. Webbplatsen har ständigt förbättras från år till år. (2013) Lättillgänglig information om den kommunala verksamhetens kvalitet och service Antal tillhandahållna fullvärdiga e-tjänster Webbplatsens tillgänglighet oavsett funktionsnedsättning Arbete för att hitta en möjlighet att utveckla e-tjänster på ett kostnadseffektivt sätt pågår. Kontakter med olika kommuner samt företag som bygger e-tjänster. Webben valideringskontrolleras två ggr/månad. Eventuella justeringar görs direkt för fortsatt god tillgänglighet. Andel upptid för webbplatsen Kontrolleras varje vecka. Hur nöjda invånarna är med kommunens information Webbplatsen är basen i kommunens sätt att tillhandahålla information. Andra informationskällor är möten, (2012) 28

116 29 (97) annonsering, svar på insändare, mediekontakter med mera. God service och tillgänglighet Andel invånare som upplever ett gott bemötande vid kontakt med kommunstyrelsens ledningskontor per telefon Andel invånare som direkt får svar på en enkel fråga vid kontakt med kommunstyrelsens ledningskontor per telefon Andel interna kunder som är nöjda med kommunstyrelsens ledningskontors bemötande Andel interna kunder som är nöjda med kommunstyrelsens ledningskontors tillgänglighet Andel interna kunder som är nöjda med kommunstyrelsens ledningskontors kvalitet på utförd tjänst Fortsatt arbete med vår värdegrund för att behålla det goda resultatet. Fortsatt utredning av ett servicecenter/ kundtjänst enligt handlingsplan antagen av kommunstyrelsen. En första undersökning planeras till före sommaren. Möjligheten att göra en gemensam undersökning med andra kommuner pågår. Resultat för styrmått Styrmått Utfall 2012 Utfall Målvärde Resultat Folkmängd (antal) RUS-indikator Hur nöjda kommunens invånare är med kommunikationerna (index 0-100) 61 kv 63, m mätning pågår Kommuninvånarnas möjligheter att använda kollektivtrafiken för resor, lokalt och regionalt (värde 1-10) 5,4-5,6 mätning pågår Hur nöjda invånarna är med kommunens information (index 0-100) 51 kv 54, m mätning pågår Medarbetarperspektiv De senaste åtta åren har en medarbetarundersökning genomförts och bearbetats fyra gånger. Medarbetarindex för kommunstyrelsens ledningskontor har hela tiden legat högt. Ledarskapsindexet håller också en hög nivå, men i förhållande till medarbetarindexet behöver ledarskapsindexet öka. Ett resultat som inte var tillfredsställande för kommunstyrelsens ledningskontor vid undersökningen 2010 var medarbetarnas upplevda stress. Sedan dess har medarbetare inom förvaltningen deltagit i ett program för att motverka stress. Samarbete har skett med företagshälsovården och enligt företagshälsovårdens mätningar har resultaten kring stress förbättrats och slutrapport kommer under våren En ny ledar- och medarbetarpolicy har fastställts och ett implementeringsarbete påbörjas under året. Ett obligatoriskt chefsutvecklingsprogram har också fastställts och start av utbildningsinsatser börjar hösten 2014 och våren Per den 31 mars

117 30 (97) Mål Styrmått Kommentarer och åtgärder utifrån resultat Trend Jämf Kommunstyrelsen är en attraktiv arbetsgivare, där alla har samma möjligheter Tydlig och systematisk personalplanering Kommunstyrelsens ledningskontors medarbetarindex Kommunstyrelsens ledningskontors ledarskapsindex Hur många av kommunstyrelsens ledningskontors medarbetare som kan rekommendera den egna arbetsplatsen Medarbetarnas (KSL:s) upplevda motivation i arbetet Medarbetarnas (KSL:s) uppfattning om sin närmaste chef Medarbetarnas (KSL:s) uppfattning om tydligheten i styrningen på arbetsplatsen Antal förvaltningsvisa uppdaterade nulägesanalyser av personalförsörjningsbehovet Antal förvaltningsvist genomförda analyser av framtida personalförsörjningsbehov Antal förvaltningsvist aktuella personalförsörjningsplaner Utvecklingen är svårbedömd då en genomlysning av förvaltningen har gjorts och kommer att fortsätta under Detta kan skapa oro som påverkar resultatet. Svårt att bedöma utvecklingen då det inte bedrivs ett systematiskt arbete kring just dessa frågor. Det pågår ett övergripande arbete kring begreppet Attraktiv arbetsgivare. Från och med 2014 kommer årliga mätningar, utifrån SKL:s rekommendation om HME Hållbart medarbetarengagemang att genomföras. Mätningen 2014 görs i samband med medarbetarundersökning i november. Jämförelser kommer att kunna göras med andra kommuner inom områdena motivation, ledarskap och styrning. Resultatet 2012 låg runt 80 % och ambitionen är att behålla dessa nivåer Nulägesanalyserna med fakta och omvärldsbevakning är framtagna och sammanställs under våren. Arbetet påbörjas under hösten tillsammans med förvaltningarna. Personalförsörjningsplaner tas fram när analysarbetet om framtida personalförsörjningsbehov är klart. Ska ske under hösten. Resultat för styrmått Styrmått Utfall 2012 Utfall Målvärde Resultat Kommunstyrelsens ledningskontors medarbetarindex (procent) Kommunstyrelsens ledningskontors ledarskapsindex (procent) Hur många av kommunstyrelsens ledningskontors medarbetare som kan rekommendera den egna arbetsplatsen (procent) Medarbetarnas (KSL:s) upplevda motivation i arbetet (index 0-100) Medarbetarnas (KSL:s) uppfattning om sin närmaste chef (index 0-100) Medarbetarnas (KSL:s) uppfattning om tydligheten i styrningen på arbetsplatsen (index 0-100)

118 31 (97) Utvecklingsperspektiv Näringslivsbolaget startade sin verksamhet vid årsskiftet och har givetvis en startsträcka för att komma igång med verksamheten och ännu längre kommer det att ta innan detta ger avtryck i statistik och trender. Just nu kan man säga att både näringslivsbolaget och kommunen håller på att mejsla ut sina nya roller. Näringslivets nöjdhet med kommunens service varierar från mycket bra till alltför lågt. Här har initiativ redan tagits för höja lägstanivån och det finns alla möjligheter att göra mer. Bildandet av Science Parkbolaget har skapat en märkbart ökad aktivitet och fokus ligger nu på att skapa ett tillverkningstekniskt centrum i Karlskoga. Mål Styrmått Kommentarer och åtgärder utifrån resultat Trend Jämf God service till näringslivet Hur nöjda företagarna är med kommunens service Förtroendet för kommunen som helhet ligger stabilt och något över medel i Stockholm Business Alliance undersökning under Brandtillsyn ligger stabilt och högt. Miljö har en sedan många år uppåtgående trend och är nu klart över medel. Markupplåtelse ligger stabilt strax under medel medan bygglov ligger lågt. Inom bygglov har åtgärder redan initierats för att förbättra servicen. (2013) Antal organiserade möten 10 med företag där politiker och tjänstemän från kommunen deltar Inga aktiviteter har initierats i väntan på att nya näringslivsbolaget kommer igång. - Antalet nya företag/ nyetableringar ökar Antal nystartade företag per invånare Antal elever som startar UFföretag Inga nya mätningar under Nivån är stabil, dock något låg, vilket bedöms bero på näringslivets sammansättning i Karlskoga. Inga nya mätningar under Nivån är något låg. Kommunstyrelsens verksamheter ska bedrivas kostnadseffektivt IT-kostnad per PC Kostnad per telefon Antalet datorer har ökat utan att kostnaderna har ökat. Detta kan ske genom effektivare teknik och arbetssätt. Under 2012 gjordes ett stort utvecklingsarbete där all gammal teknik samordnades med kommunens övriga datanät, vilket innebär kostnadsbesparingar i förlängningen. Under 2012 beslutades om principer för medborgardialog. Arbetet med medborgardialogen fortsätter under Ett kvalitetsåtagande för medborgardialog är beslutat. En arbetsgrupp arbetar med att ta fram en handbok för medborgardialog som ska underlätta både process och hantering av själva medborgardialogen. Två medborgardialoger genomfördes under 2013, en om Alfred Nobels Torg och en om biblioteket. Dialogen om torget lockade minst personer att bidra med åsikter och synpunkter. Dialogen om biblioteket hade också ett gott utfall. Invånarna är nöjda med möjligheten till inflytande på beslut i kommunen Hur nöjda invånarna är med möjligheterna till påverkan Antal frågeställningar där medborgardialoger har genomförts (2012) 10 Avser möten och nätverksskapande aktiviteter. 31

119 32 (97) Miljöaspekter ska alltid finnas med som krav där upphandlingens art motiverar det Kommunstyrelsen säkerställer en god samverkan mellan universitetet, det lokala näringslivet och andra samhällsaktörer Andel upphandlingar där miljökrav ställs Antal yrkeshögskoleutbildningar i Karlskoga Antal platser på yrkeshögskoleutbildningar i Karlskoga Kommuninvånarnas utbildningsnivå (eftergymnasial utbildning) Antal pågående forskningsoch utvecklingsprojekt gemensamt med universitet och näringslivet I samtliga upphandlingar har miljökrav ställts. Gäller både egna och upphandlingar via länssamverkan. Antalet yrkeshögskoleutbildningar har ökat från en till två, vilket motsvarar det uppsatta målvärdet. Antalet platser har ökat från 50 till 70, vilket motsvarar det uppsatta målvärdet. Uppgifterna för 2013 har ännu inte publicerats. Antalet har ökat från två till fyra, vilket motsvarar det uppsatta målvärdet. Efter bildandet av bolaget Science Park har aktiviteten totalt ökat och förhoppningarna för framtiden bedöms goda. Resultat för styrmått Styrmått Utfall 2012 Utfall Målvärde Resultat Antal frågeställningar där medborgardialoger har genomförts (antal per år) Andel upphandlingar där miljökrav ställs (procent) Antal pågående forsknings- och utvecklingsprojekt gemensamt med universitet och näringsliv (antal per år)

120 33 (97) Driftredovisning (tkr) Delår jan-april 2013 Bokslut 2013 Utfall jan-april 2014 Prognos 2014 Budget 2014 Avvikelse 2014 Kostnader *Varav personal Intäkter Nettokostnader Nettobudget Resultat i förhållande till budget Nettokostnader per verksamhet Kommunstyrelsen Ledning/Stab Kansliavdelning Ekonomiavdelning IT-avdelning Personalavdelning Bemanningsenheten Utvecklingsmedel Summa nettokostnader Kommentarer och korrigerande åtgärder: Kommunstyrelsens ledningskontor redovisar per april ett positivt resultat på tkr, varav tkr avser bemanningsenheten och resten beror på vakanser. Intäkter och personalkostnader per april är högre än periodens budget och beror på bemanningsenheten. För att verksamheten ska generera ett nollresultat kommer en del av intäkterna att korrigeras senare under våren och en del korrigeras efter sommaren. Per april är budgetramarna korrigerade med budget för årets löneöversyn, totalt 743 tkr. Årets prognos är ett nollresultat som inkluderar ett underskott för färdtjänst på ca 1 mnkr samt att förvaltningschefstjänsten med ca 500 tkr är borttagen. Kommunstyrelsen redovisar per april ett litet underskott för arvoden pga. extra sammanträden och för året prognostiseras detta till ett underskott om ca 65 tkr. Ledning/Stab har, trots vakanser, ett underskott per april som framförallt beror på ökade kostnader för färdtjänst. Detta tillsammans med att tjänsten för förvaltningschef har tagits bort resulterar i en årsprognos på ett underskott om ca 775 tkr. Kansliavdelningen redovisar ett litet överskott pga. vakanta tjänster vid årets början och prognosen för året är ett överskott på ca 40 tkr. Ekonomiavdelningen redovisar ett litet överskott pga. outnyttjad budget för konsulttjänster. Årets prognos är att detta, tillsammans med viss vakans, resulterar i ett överskott på ca 275 tkr. IT-avdelningen redovisar ett litet överskott för övergripande systemutveckling och prognostiserar detta vid årets slut till ett överskott om ca 200 tkr. 33

121 34 (97) Personalavdelningen, exkl. bemanningsenheten, redovisar ett överskott främst pga. konsulttjänster. Årets prognos är ett överskott på 325 tkr. Den fackliga verksamheten, som är en del av personalavdelningen, har ingen större avvikelse och räknar med ett nollresultat vid årets slut. Uppföljning av treårsbudget (tkr) Period Redovisning tkr Ingående balans Prognos Resultat i förhållande till budget 722 tkr 0 0 Prognos Åtgärder för att klara ett ackumulerat 0-resultat vid periodens slut. Prognosen för 2014 är ett nollresultat och detta exklusive den ingående balansen på 722 tkr. Det innebär att de 722 tkr kan disponeras under åren och att prognosen för hela perioden är ett nollresultat. Investeringskostnader (tkr) Investeringar (tkr) Utfall jan-april 2014 Prognos 2014 Budget 2014 Avvikelse 2014 Varav överförs till nästa år Investeringar i datanät Beslutsstödsystem Övriga inventarier/möbler Summa investeringsutgifter Kommentarer till investeringar Investeringsbudgeten för perioden har inte förbrukats och årets prognos är att verksamheten lämnar ett överskott på 900 tkr för investeringar i datanätet. Denna prognos inkluderar antagandet att den budget som fördes med från 2013, på 1 mnkr, för beslutsstödssystem kommer att förbrukas. Internkontrollområden Kommunstyrelsens internkontrollområden för 2014 är tillgänglighet för in-/utgående internettrafik under januari juni 2014 (rapporteras i september 2014) rutiner för annonsering och diarieföring vid rekrytering (skulle ha rapporterats i maj 2014, men har blivit försenat). Förslag till de två granskningsområdena diskuterades fram i kommunstyrelsens ledningskontors ledningsgrupp, utan föregående riskanalys. 34

122 35 (97) Verksamhetsberättelse socialnämnden Sammanfattning Förvaltningen prognostiserar ett underskott om tkr för 2014 avseende ökade lokalkostnader i samband med nytt vårdboende och omlokalisering av personal från servicehuslokaler. Socialförvaltningen redovisar ett plusresultat i utfallet för april månad på tkr. Förvaltningen kommer att få en retroaktiv prisjustering för januari-februari från bemanningsenheten då den tagit ut ett för högt pris under perioden. Socialförvaltningen har också beviljats utvecklingsmedel för att driva fyra utvecklingsprojekt under tiden 2014 och Hittills har dessa kostat 635 tkr. Periodisering av prisjustering från bemanningsenheten och kostnader som avser utvecklingsprojekten har ännu inte gjorts men ska då läggas till utfallet. Detta innebär en något större positiv avvikelse för perioden. För att klara sommarens personalkostnader, framförallt inom vård- och omsorg, bör plusresultatet dock ligga än högre vid denna tidpunkt, cirka tkr. Om kostnadsutvecklingen under 2014 inte bromsas upp riskerar nämnden att behöva vidta ett åtgärdspaket senare under året eller i samband med budgetprocessen Tre av sju nämndmål bedöms kunna uppnås medan fyra bedöms kunna uppfyllas delvis. Då det är tidigt på året innebär det att många styrmått ännu ej har mätts, detta gäller framförallt brukarnöjdhet och styrmått kopplade till kommunens medarbetarundersökning. Utifrån detta är bedömningen av måluppfyllelsen för flera mål osäker. Ett glädjande utfall är att väntetiden för att få plats på ett särskilt boende har sjunkit med 15 dagar sedan årsskiftet. Väntetiden förväntas falla ytterligare som en konsekvens av att ett nytt vårdboende öppnade i januari vilket gav ett tillskott om 20 platser. Verksamhetsresultat Tecken förklaringar Måluppfyllelse Uppfylld nivå (>95% av målvärdet) Inte uppfylld nivå (<65 % av målvärdet) Delvis uppfylld nivå (65-95 % av målvärdet) Ingen utvärdering Trend sedan 2012 Utvecklingen är positiv Utvecklingen är negativ Ingen tydlig utvecklingsriktning Jämfört med andra kommuner Bland de 25 % bästa Bland de 25 % sämsta Bland de 50 % i mitten Medborgar-/brukarperspektiv Två av fyra mål bedöms kunna uppnås medan två bedöms kunna uppfyllas delvis. Då flera styrmått ännu inte mätts så är bedömningen osäker och en stor del av måluppfyllelsen beror på hur nöjda brukarna är i kommande brukarundersökningar. Ett nytt vårdboende öppnade i januari, vilket innebar ett tillskott med 20 platser. Väntetiden till särskilt boende kommer därför att minska under året och det är troligt att nämndens målnivå om maximalt 60 dagars väntetid kommer att nås vid årets slut. 35

123 36 (97) Mål Styrmått Kommentarer och åtgärder utifrån resultat Trend Jämf Brukarna känner sig säkra och trygga med den verksamhet som bedrivs inom socialnämndens verksamhetsområde Ensamkommande barn och ungdomar ska ges bra förutsättningar för en god integration i det svenska samhället. Brukarna känner sig nöjda med den verksamhet som bedrivs inom socialnämndens ansvarsområde. Väntetiden för att få plats på ett särskilt boende från ansökan till erbjuden plats, (antal dagar). Andel brukare som fått åtgärder insatta utifrån bedömd risk för fall, tryckskada eller näringstillstånd, (procent). Andel brukare som vårdas i livets slut som har fått en dokumenterad munvårdsbedömning, (procent). Andel närstående som har erbjudits eftersamtal (vid brukares bortgång), (procent). Andel genomförda läkemedelsgenomgångar för brukare inom vårdboende, (procent). Andel ensamkommande barn och ungdomar som upplever att deras boende är bra, (procent). Andel ensamkommande barn och ungdomar som känner sig trygga i Karlskoga, (procent). Andel brukare som är nöjda med hur socialnämnden lever upp till sina kvalitetsåtaganden, (procent). Andel brukare som är nöjda med kommunens hemtjänst som helhet, (procent). Orsaken till den långa väntetiden är att det fanns flera personer som väntat länge innan deras beslut kunde verkställas i det nya vårdboendet som öppnade i januari. I april månad var väntetiden 44 dagar och i skrivande stund finns lediga platser i vårdboende. Det finns inget beslut som inte verkställts inom tre månader. Det är troligt att nämndens mål om maximalt 60 dagars väntetid kommer att nås under året. Orsaken till det låga resultatet är att verksamheterna ännu inte arbetar systematiskt efter den modell som finns och rapporteringar i systemet släpar därför efter. Till delårsrapport 2 förväntas ett mycket bättre resultat då det närmar sig brytmånaden (september) för den statliga prestationsersättningen. Insatta åtgärder har gett resultat och utfallet har förbättrats i förhållande till föregående års resultat. Insatta åtgärder har gett resultat och utfallet har förbättrats mycket i förhållande till föregående års resultat. Mäts en gång per år i samband med årsredovisningen. Ej mätt. Mäts under slutet av året. Målet bedöms att uppnås utifrån föregående års resultat och det utvecklingsarbete som bedrivs på boendet Poeten. Ej mätt. Mäts under slutet av året. Målet bedöms att uppnås utifrån föregående års resultat och det utvecklingsarbete som bedrivs på boendet Poeten. Ej mätt. Ej mätt. Undersökningen pågår för närvarande. 36

124 37 (97) Socialnämnden ska verka för att förbättra förutsättningarna för ekonomiskt utsatta barn i Karlskoga kommun. Andel brukare som är nöjda med kommunens vårdboenden som helhet, (procent). Andel brukare som är nöjda med kommunens handikappomsorg, (procent). Andel brukare som är nöjda med kommunens individ- och familjeomsorg, (procent). Andel ej återaktualiserade personer med försörjningsstöd ett år efter avslutat försörjningsstöd, (procent). Andel brukare som är nöjda med bemötandet vid kontakt med nämndens verksamheter, (procent). Andel hushåll med barn (0-18 år) som långvarigt uppbär ekonomiskt bistånd, procent (av det totala antalet hushåll med långvarigt ekonomiskt bistånd). Ej mätt. Undersökningen pågår för närvarande. Ej mätt. Undersökningen kommer att genomföras under hösten. Mäts inte Ej mätt. Mäts en gång per år. Ej mätt. Svar på frågan fås i samma undersökningar som mäter brukarnas nöjdhet med verksamheterna. Totalt är det 226 hushåll som har långvarigt ekonomiskt bistånd varav 78 är barnhushåll. I september 2013 var det 254 hushåll med långvarigt ekonomiskt bistånd, varav 84 var barnhushåll. Både antalet hushåll med långvarigt ekonomiskt bistånd och antalet barnhushåll med långvarigt ekonomiskt bistånd har således minskat. Däremot har andelen barnhushåll med långvarigt ekonomist bistånd ökat. Orsaken till detta måste analyseras av förvaltningen. Resultat för styrmått Styrmått Utfall 2012 Utfall Målvärde Resultat Nr Väntetiden för att få plats på ett särskilt boende från ansökan till erbjuden plats, (antal dagar). Nr Andel brukare som ör nöjda med kommunens hemtjänst, vårdboende, handikappomsorg, individ- och familjeomsorg Nr Andel brukare som är nöjda med bemötandet vid kontakt med nämndens verksamheter, (procent). Nr Andel hushåll med barn (0-18 år) som långvarigt uppbär ekonomiskt bistånd, procent (av det totala antalet hushåll med långvarigt ekonomiskt bistånd) Ej mätt 75 (NKI) (NKI) (NKI) (NKI) 70 Ej mätt Andel nöjda brukare inom vård och omsorg NKI för handikappomsorg och individ och familjeomsorg Andel nöjda brukare inom vård och omsorg NKI (index 0-100) för individ- och familjeomsorg Andel som svarar att de alltid får ett bra bemötande från personalen. 37

125 38 (97) Medarbetarperspektiv Alla styrmått utom ett mäts genom medarbetarundersökningen och bedömd måluppfyllelse blir därmed mycket osäker. Sjukfrånvaron ligger i stort sett kvar på samma nivå som samma period föregående år och målet att sänka sjukfrånvaron är långt ifrån att uppnås. Mål Styrmått Kommentarer och åtgärder utifrån resultat Trend Jämf Socialförvaltningen är en attraktiv och jämlik arbetsplats. Medarbetarindex, (index 0-100). Ledarskapsindex, (index 0-100). Index för stress och hälsa, (index 0-100). Andel sjukfrånvaro av totalt arbetad tid på socialförvaltningen, (procent). Andel medarbetare som känner till att det finns politiska mål som styr verksamheten, (procent). Andel medarbetare som kan rekommendera den egna arbetsplatsen, (procent). Medarbetarnas upplevda motivation i arbetet, (index 0-100). Medarbetarnas uppfattning om sin närmaste chef, (index 0-100). Medarbetarnas uppfattning om tydligheten i styrningen på arbetsplatsen, (index 0-100). Ej mätt. Mäts genom kommunens medarbetarundersökning som genomförs under hösten. Ej mätt. Mäts genom kommunens medarbetarundersökning som genomförs under hösten. Ej mätt. Mäts genom kommunens medarbetarundersökning som genomförs under hösten. Jämfört med föregående år har sjukfrånvaron ökat med 0,1 procentenheter. Under hösten kommer personalavdelningen, i samarbete med förvaltningarna, att starta ett analysarbete och utarbeta åtgärder för att försöka minska sjukfrånvaron. Ej mätt. Mäts genom kommunens medarbetarundersökning som genomförs under hösten. Ej mätt. Mäts genom kommunens medarbetarundersökning som genomförs under hösten. Ej mätt. Mäts genom kommunens medarbetarundersökning som genomförs under hösten. Ej mätt. Mäts genom kommunens medarbetarundersökning som genomförs under hösten. Ej mätt. Mäts genom kommunens medarbetarundersökning som genomförs under hösten. Resultat för styrmått Styrmått Utfall 2012 Utfall Målvärde Resultat Nr Medarbetarindex, (index 0-100) Ej mätt Nr Ledarskapsindex, (index 0-100) Ej mätt Nr Andel medarbetare som kan rekommendera den egna arbetsplatsen, (procent). Nr Medarbetarnas upplevda motivation i arbetet, (index 0-100) Ej mätt Ej mätt 38

126 39 (97) Nr Medarbetarnas uppfattning om sin närmaste chef, (index 0-100). Nr Medarbetarnas uppfattning om tydligheten i styrningen på arbetsplatsen, (index 0-100) Ej mätt Ej mätt. Utvecklingsperspektiv Ett mål bedöms kunna uppnås medan ett mål bedöms kunna uppnås delvis. Nämndens målnivåer avseende kostnader (från kostnad per brukare) har uppnåtts och kostnaderna är också låga i, eller i nivå, med andra kommuners kostnader. Den direkta brukartiden inom hemvården har sjunkit jämfört med tidigare och arbete behöver läggas på att höja brukartiden om målnivån ska kunna uppnås. Utifrån genomlysningen av socialnämndens verksamheter så har förvaltningen startat fyra stycken utvecklingsprojekt som löper under Dessa utvecklingsarbeten syftar till att höja kvaliteten för brukarna och till att försöka minska nuvarande, och/eller hålla tillbaka en framtida kostnadsökning inom verksamheterna. Mål Styrmått Kommentarer och åtgärder utifrån resultat Trend Jämf Servicenivån i socialnämndens verksamheter är god. Socialnämnden har en socialt/kulturellt, ekonomiskt och ekologiskt hållbar utveckling. Hur nöjda företagarna är med socialnämndens hantering av serveringstillstånd (Nöjd- Kund-Index, 0-100). Andel lyckade kontaktförsök med handläggare via telefon, (procent). Direkt brukartid inom vård och omsorg, (procent). Kostnad per hemtjänsttimme, (kronor per timma). Kostnad per dygn i särskilt boende, (kronor per dygn). Kostnad per dygn i LSS boende för vuxna, gruppbostad, (kronor per dygn). Mäts inte Ej mätt. Mäts genom serviceundersökningen. Brukartiden har sjunkit med 4 procentenheter sedan årsskiftet och är långt under målet. Brukartiden varierar också mycket mellan enheterna, från 31 % till 71 %. Det finns ett stort utvecklingsarbete att göra för att höja brukartiden. Under 2015 ska ett resursfördelningssystem införas inom hemvården som kommer få effekt på brukartiden. Systemet utarbetas för närvarande. Förvaltningen ser också över möjligheten att köpa in ett system för daglig planering för att effektivisera planeringen inom hemvården. Kostnaden per beviljad hemtjänsttimme har stigit med cirka 3 procent sedan föregående år men är fortsatt låg i jämförelse med andra. Kostnaden per dygn i särskilt boende har stigit med cirka 5 procent sedan föregående år. Om utvecklingen fortsätter kommer inte styrmåttet att nås Ny handläggningsmetod (ÄBIC) kommer att införas under 2015 vilket kan minska eller hålla tillbaka kostnaderna. Kostnaden per dygn i LSS-boende för vuxna har stigit med cirka 3 procent sedan föregående år men är fortsatt låg i jämförelse med andra. 39

127 40 (97) Resultat för styrmått Styrmått Utfall 2012 Utfall Målvärde Resultat Nr Hur nöjda företagarna är med socialnämndens hantering av serveringstillstånd, (nöjd-kund-index, 0-100) Mäts inte 2014 Driftredovisning (tkr) Delår jan-april 2013 Bokslut 2013 Utfall jan-april 2014 Prognos 2014 Budget 2014 Avvikelse 2014 Kostnader *Varav personal Intäkter Nettokostnader Nettobudget Resultat i förhållande till b Nettokostnader per verksamhet Nämndverksamhet Förvaltn gem verksamhet Individ- och familjeomsorg Vård- och omsorg Vård- och omsorg Handikappomsorg Summa nettokostnader Kommentarer och korrigerande åtgärder: I samband med beslut om internbudget 2014 beslutade nämnden att förstärka budgeten för försörjningsstöd genom att reducera nämndens övriga verksamheter motsvarande tkr. Beslutet togs i februari månad vilket innebär stora svårigheter att uppnå helårseffekt Socialförvaltningen redovisar ett plusresultat i utfallet för april månad på tkr. Bemanningsenheten har justerat timpriset för vikarier från Socialförvaltningen kommer att få retroaktiv prisjustering för perioden januari-februari då timpriset legat för högt. Socialförvaltningen har också beviljats utvecklingsmedel för att driva fyra utvecklingsprojekt under tiden 2014 och Hittills har utvecklingsprojekten kostat förvaltningen 635 tkr. Periodisering av prisjusteringarna samt kostnader som avser utvecklingsprojekten, har ännu inte gjorts och ska då läggas till utfallet, vilket innebär en något större positiv avvikelse för perioden. För att klara 40

128 41 (97) sommarens personalkostnader, framförallt inom vård och omsorg, bör plusresultatet dock ligga än högre vid denna tidpunkt, cirka tkr. Inom hemvården (VO 1) har två enheter höga personalkostnader på grund av stora vårdbehov, detta vägs upp av att övriga enheter ligger under riktpunkten för perioden. Ett förhandsbesked har inkommit angående ett beslut om ett kostsamt bostadsanpassningsärende om cirka 850 tkr. Den totala budgeten för bostadsanpassningsbidrag är tkr. Några enheter inom vårdboende (VO 2) har, på grund av enskilda individers speciella behov, periodvis behövt sätta in extra resurser för att kunna trygga en säker vård för övriga boende. Grundbemanningen är låg och innebär ofta att vikarier måste sättas in vid vård i livets slutskede och vid personalens sjukdom och utbildningstillfällen. Ovan angivna faktorer innebär ett stort observandum för årets utfall inom vård och omsorg. För att hålla tillbaka kostnadsutvecklingen ska intag av extrapersonal förankras hos områdeschef och föras vidare till nämnd. Ett känt underskott på tkr beror på kostnader för dubbelhyror i samband med det nya vårdboendet och omlokaliseringen av personal från servicehusen. Flytten till det nya vårdboendet krävde dessutom ökade personalkostnader samt flyttkostnader. Handikappomsorgen (HO) ligger glädjande nog under riktpunkten för perioden men har fortsatt höga kostnader för köpta platser. Tyvärr har IVO (Inspektionen för vård och omsorg) yrkat till förvaltningsrätten i Karlstad, att ålägga Karlskoga kommun att betala en särskild avgift på cirka 580 tkr på grund av ett icke verkställt beslut angående gruppbostad för perioden 8 december 2012 till 29 augusti Det finns en stor risk att kommunen får betala denna avgift. Inom individ- och familjeomsorgen ligger kostnaderna över riktpunkten. Orsakerna till detta är främst höga kostnader för familjehems- och institutionsvård för barn och unga. Kostnader för försörjningsstöd har slutat att stiga och följer årets förhöjda budgetram. Uppföljning av treårsbudget (tkr) Period Redovisning tkr Ingående balans Prognos Resultat i förhållande till budget Prognos Åtgärder för att klara ett ackumulerat 0-resultat vid periodens slut. Underskottet på tkr för 2014, avseende ökade lokalkostnader i samband med nytt vårdboende och omlokalisering av personal från servicehuslokaler, kommer att neutraliseras under treårsperioden då förvaltningen får effekt på omlokaliseringarna från servicehuslokalerna samt att kostnaderna för de lokaler som hyrts av landstinget upphör. Föreslagna ramar för 2015 och 2016 innebär ett reduceringsbehov på tkr. Om kostnadsutvecklingen under 2014 inte bromsas upp riskerar nämnden att behöva vidta ett större åtgärdspaket inför 2015 för att skapa en ekonomisk balans under treårsperioden. 41

129 42 (97) Investeringskostnader (tkr) Investeringar (tkr) Utfall jan-april 2014 Prognos 2014 Budget 2014 Avvikelse 2014 Inv möbler mm (FG) Inv interna kallelsesystem (VO Inv befintlig vht (VO) Inv hjälpmedel (VO) Inv datorer (FG) Inv nationella it-strategin (FG) Inv befintlig vht (IFO) Inv nybyggnation (HO) Inv befintlig vht (HO) Inv vht-spec system (FG) Inv vårdboende Skranta Varav överförs till nästa år Summa investeringsutgifter Kommentarer till investeringar Investeringarna följer upprättad plan. Enligt beslut KF 28 KS ( ) ska socialförvaltningen tilldelas tkr till inventarier i det nya vårdboendet på Skrantahöjden. På grund av att dessa ännu inte tillförts socialförvaltningens investeringsbudget kommer förvaltningen att göra en avvikelse avseende investeringsbudgeten med minus tkr Internkontrollområden Socialnämndens internkontrollområden för 2014 är: Att representation följer reglementet Personalens kunskap om lex Sarah Användning av schemaplaneringssystemet Time Care. Resultatet från internkontrollen redovisas för socialnämnden i samband med årsredovisning

130 43 (97) Verksamhetsberättelse barn- och utbildningsnämnden Sammanfattning Måluppfyllelsen från medborgar-/brukarperspektivet är relativt god. Andelen elever som känner sig trygga i skolan ligger som helhet relativt stabil sedan Resultaten kan dock variera mellan enskilda år och årskurser. I Öppna jämförelser 2014 rankas tryggheten relativt lågt för framför allt de yngre eleverna. Andelen femåringar som upplever att de har kamrater på förskolan har ökat och visar en positiv trend sedan Brukarna är i allmänhet nöjda med nämndens verksamheter och känner sig väl bemötta. Jämförelse med tidigare år kan inte göras på grund av att frågeställningen ändrats. Ett par mätningar inom detta område återstår under Måluppfyllelsen från medarbetarperspektivet utvärderas under hösten Måluppfyllelsen bedöms som relativt god utifrån tidigare resultat. Måluppfyllelsen från utvecklingsperspektivet har delvis utvärderats under första tertialen och är som helhet relativt god till god. Femåringarna upplever ett ökat inflytande i förskolan, medan eleverna i grundskolan i något mindre grad upplever att de har inflytande. I Öppna jämförelser 2014 rankas elevernas upplevda inflytande som medelgott. Betygen i årskurs 9 efter höstterminen 2013 låg lägre än för årskurs 9 höstterminen Enheterna arbetar intensivt för att höja måluppfyllelsen Andelen godkända betyg i årskurs 6 efter höstterminen 2013 var något lägre än för årskurs 6 höstterminen Samtidigt var andelen höga betyg något högre, vilket tyder på en säkrare användning av betygsskalan. Den genomsnittliga betygspoängen låg på samma nivå båda terminerna. Uppföljning av nämndens kvalitetsåtaganden under första tertialen visar att brukarna i skola och fritidshem anser att verksamheten lever upp till dessa. Svarsfrekvensen är dock låg. Av Öppna jämförelser 2014 framgår att kunskapsresultaten generellt är medelgoda och att kostnaderna för grundskolan är låga. Effektivitetstalet har förbättrats sedan föregående mätning. Den pedagogiska miljön som helhet upplevs som god och andelen behöriga lärare är hög. Gymnasiebehörigheten är lägre än målsättningen. Det ekonomiska utfallet pekar på ett underskott. Ökade kostnader i anslutning till skolgång för nyanlända samt beslutade åtgärder för att tillgodose ett ökat behov av förskoleplatser under våren är huvudorsaker. Prognos för hela 2014 pekar på ett underskott på tkr. Nämndens omställningskostnader för utrymning och flytt av Karlbergsskolan 7-9 samt anpassning av Bregårdsskolan är i dagsläget tkr. Slutavräkning beräknas under maj juni. Slutredovisning kommer att ske i delårsrapport 2 efter augusti månad. Kostnader för flytt av verksamheten på Blåhakens förskola till den nybyggda förskolan Pärlan är inte redovisade. Verksamhetsresultat Tecken förklaringar Måluppfyllelse Uppfylld nivå (>95% av målvärdet) Inte uppfylld nivå (<65 % av målvärdet) Delvis uppfylld nivå (65-95 % av målvärdet) Ingen utvärdering Trend sedan 2012 Utvecklingen är positiv Utvecklingen är negativ Ingen tydlig utvecklingsriktning Jämfört med andra kommuner Bland de 25 % bästa Bland de 25 % sämsta Bland de 50 % i mitten 43

131 44 (97) Medborgar-/brukarperspektiv Andelen elever som känner sig trygga ligger relativt stabil. I Öppna jämförelser 2014 rankas Karlskoga på plats 176 (årskurs 5) respektive 102 (årskurs 8) vad gäller elevernas upplevelse av trygghet. Flickor känner sig något tryggare än pojkar, och tryggast känner sig eleverna i grundsärskolan. I vilken utsträckning våra elever utsätts för kränkande behandling är ett område som det är svårt att mäta på så sätt att andelen anmälda kränkningar kan komma att öka ju mer verksamheterna arbetar med frågan. Andelen elever som har blivit utsatta har minskat mellan 2011 och Det är fler flickor än pojkar som uppger att de har blivit utsatta för kränkande behandling under den senaste månaden. Den stora majoriteten av femåringarna upplever att de har kamrater, och resultatet har förbättrats sedan Det syns ingen skillnad mellan flickor och pojkar. Brukarna är generellt sett nöjda med nämndens verksamheter. En av verksamhetens styrkor är bemötandet. Mål Styrmått Kommentarer och åtgärder utifrån resultat Trend Jämf 1.1.1: Andel elever i Åk 5 grundskolans årskurs 5 och 8, grundsärskolans årskurs 5-9 och fritidshemmen som Åk 8 uppger att de känner sig trygga i verksamheten (procent) 1.1 Barn- och utbildningsnämnde ns verksamheter ger trygga förhållanden för utbildning och omsorg 2.1 Brukarna känner sig nöjda med den verksamhet som bedrivs inom nämndens verksamhetsområde 1.1.2: Andel elever i grundskolan och grundsärskolan som upplever sig ha varit utsatt för mobbning, trakasserier eller kränkande behandling den senaste månaden (procent) 1.1.3: Andel femåringar i förskolan som upplever att de har kamrater (procent) 2.1.1: Andel brukare som är nöjda 16 med nämndens verksamheter som helhet (procent) Tryggheten har minskat bland de äldre eleverna och ligger något över 2012 års resultat för de yngre. Jämfört med 2013 har tryggheten minskat bland de äldre eleverna, medan den ligger på samma nivå bland de yngre. Flickor känner sig något mer trygga än pojkar. Samtliga grundsärskoleelever som har besvarat brukarenkäten uppger att de känner sig trygga. Enheterna arbetar aktivt med de vuxnas förhållningssätt och det förebyggande arbetet med det sociala klimatet. Utbildning i ICDP eller annan utbildning i värdegrundsarbete finns i varje enhets arbetsplan from Alla medarbetare får utbildning/ handledning i bemötande av barn med olika behov. Andelen elever som upplever att de har blivit kränkta har minskat sedan Det är fler flickor än pojkar som upplever sig ha blivit kränkta. Se Barnen upplever i stort att de har kamrater. Trenden är uppåtgående sedan Det syns inga skillnader mellan flickor och pojkar. Se Nöjdheten med verksamheten som helhet har mätts bland elever i grundskola och grundsärskola samt föräldrar i grundskola och fritidshem. En sammanslagning av resultatet till ovägt medel visar att 75 % av brukarna är nöjda. Någon jämförelse över tid kan inte göras på grund av ny mätmetod. Utifrån brukarenkäter och samtal försöker enheterna fånga upp vad som är viktigt för att elever och föräldrar ska uppleva verksamheten som väl fungerande. Fokus ligger på 16 Styrmått och 2.1.2: Andel som uppger att de är mycket nöjda eller ganska nöjda 44

132 45 (97) 3.1 Eleverna i grundskolan och grundsärskolan har goda kunskaper och lärdomar 2.1.2: Andel brukare som är nöjda med bemötandet vid kontakt med nämndens verksamheter (procent) 3.1.1: Andel elever i åk 9 som har nått de kunskapskrav som minst ska uppnås i alla ämnen (procent) : Antal timmar/vecka i snitt som fritidsgårdarna 18 är öppna efter skoltid under verksamhetsåret (tim/vecka) de pedagogiska processerna. Brukarna är generellt nöjda med det bemötande de får i verksamheterna. Någon jämförelse över tid kan inte göras på grund av ny mätmetod. Se Se De två fritidsgårdarna planerar sina öppettider så att de kompletterar varandra och kan erbjuda så generösa öppettider som möjligt inom de ekonomiska ramarna. Resultat för styrmått Styrmått Utfall 2012 Utfall Målvärde Resultat 2.1.1: Andel brukare som är nöjda med nämndens verksamheter som helhet (procent) 2.1.2: Andel brukare som är nöjda med bemötandet vid kontakt med nämndens verksamheter (procent) 3.1.1: Andel elever i åk 9 som har nått de kunskapskrav som minst ska uppnås i alla ämnen (procent) Totalt föräldrar 78 Totalt elever grundskola 60 grundsär 100 Fsk Elever 66 Fl 68 Po 63 Föräldrar 66 Föräldrar fritidshem 92 Nytt mått Nytt mått 70 Elever 73 Fl 76 Po 71 Föräldrar 85 Föräldrar fritidshem 93 75,2 Fl 79 Po 72 74,5 Fl 77 Po 72 Grsk 90 Grsär 90 Medarbetarperspektiv Inom detta område finns resultat från Utvecklingen som helhet inom detta område är huvudsakligen positiv, men eftersom några av styrmåtten bytts ut mellan 2013 och 2014 är det inte möjligt att bedöma helhetsresultatet eller utvecklingen inom området. Arbete pågår utifrån de åtgärder som beslutades Ytterligare åtgärder för att stärka genusperspektivet i verksamheterna har vidtagits. 17 Ersätter indikator enligt RUS (regionala utvecklingsstrategin); Andel elever som inte nått målen i ett, flera eller alla ämnen. 18 Här avses Stacken och Skrantagården 45

133 46 (97) Mål Styrmått Kommentarer och åtgärder utifrån resultat Trend Jämf 4.1.1: Medarbetarindex (procent) 4.1 Medarbetarna inom barn- och utbildningsnämnde ns verksamheter har inflytande över sin vardag och kan påverka och utveckla det dagliga arbetet 4.1.2: Ledarskapsindex (procent) 4.1.3: Hur många medarbetare som kan rekommendera den egna arbetsplatsen (procent) 4.1.4: Medarbetarnas upplevda motivation i arbetet (index 0-100) 4.1.5: Medarbetarnas uppfattning om sin närmaste chef (index 0-100) 4.1.6: Medarbetarnas uppfattning om tydligheten i styrningen på arbetsplatsen (index 0-100) Resultat från 2012 Utvecklingen som helhet inom detta område är oklar på grund av att måtten delvis är nya. Det mer systematiska och aktiva arbetet med arbetsmiljön utifrån stress och hälsa fortsätter. Uppdrag och ansvar genomlyses och förtydligas. Handlingsplaner för riskområden utarbetas. Se Se Se Se Se Resultat för styrmått Styrmått Utfall 2012 Utfall Målvärde Resultat 4.1.1: Medarbetarindex (procent) 64 Ej mätt : Ledarskapsindex (procent) 65 Ej mätt : Hur många medarbetare som kan rekommendera den egna arbetsplatsen (procent) 65 Ej mätt : Medarbetarnas upplevda motivation i arbetet (index 0-100) 83 Ej mätt : Medarbetarnas uppfattning om sin närmaste chef (index 0-100) 76 Ej mätt : Medarbetarnas uppfattning om tydligheten i styrningen på arbetsplatsen (index 0-100) 83 Ej mätt 85 Utvecklingsperspektiv Verksamheten är kostnadseffektiv. Grundskolan rankas på plats 73 av 289 i Öppna jämförelser Nettokostnaden per elev är bland de lägsta i Sverige, i genomsnitt sett till de senaste fem åren 10 % under standardkostnaden. Mätt i faktiska resultat ligger skolan ofta bland de 50 % i mitten, utom vad gäller gymnasiebehörigheten, vilken tillsammans med kostnaderna är bland de allra lägsta. Åtgärder vidtas kontinuerligt för att höja kunskapsresultaten inom alla områden. I Öppna jämförelser 2014 rankas Karlskoga på plats 86 (årskurs 5) respektive 106 (årskurs 8) vad gäller elevernas upplevelse av inflytande. Resultatet 2014 är lägre än Barnen i förskolan upplever ett ökat inflytande. Användandet av modern teknik ökar. Pedagogisk personal och chefsgrupp utbildas i IKT-användning. De flesta lärare har nått en högre digital kompetens utifrån Skolverkets kriterier. Personal i förskola, fritidshem och fritidsgårdar utbildas i den takt ekonomin tillåter. 46

134 47 (97) Mål Styrmått Kommentarer och åtgärder utifrån resultat Trend Jämf 5.1 Skolan ger en bra bild av Karlskogas arbetsmarknad och näringsliv 6.1 I förskolan och skolan arbetar man med den gemensamma värdegrunden 5.1.1: Andel klasser 19 i grundskolan och grundsärskolan som genomför studiebesök i kommunens anläggningar och företag med verksamhet inom naturvetenskap och teknik (procent) : Andel femåringar i förskolan som upplever att de vuxna bryr sig om vad de tycker (procent) 6.1.2: Andel elever i grundskolans årskurs 5 och 8 som upplever att lärarna tar hänsyn till deras åsikter (procent) 6.1.3: Kostnad per meritpoäng* (kronor) * (KKIK 20 ) En handlingsplan för klasserna studiebesök i kommunens anläggningar och företag med verksamhets inom naturvetenskap och teknik har tagits fram under Arbetet med studie- och yrkesorientering samt studiebesök inom ramen för FramKaNT fortsätter. Femåringarna i förskolan upplever ett ökat inflytande över tid. Det är fler flickor som upplever ett stort inflytande, och det är fler pojkar som upplever att de inte har inflytande. Se Elevernas är relativt nöjda med sitt inflytande. Nöjdheten har minskat något sedan 2012 sett till helheten, eftersom de yngre eleverna upplever ett tydligt lägre inflytande jämfört med tidigare. De yngre eleverna är dock fortfarande mer nöjda med sitt inflytande än de äldre. Det syns ingen skillnad i uppfattning mellan flickor och pojkar. Av grundsärskolans elever uppger samtliga att lärarna tar hänsyn till deras åsikter. Enheterna arbetar aktivt med de vuxnas förhållningssätt så att det ska främja barnens och elevernas allsidiga utveckling och ge möjlighet till delaktighet och inflytande. Alla medarbetare genomgår kompetensutveckling så att de är förtrogna med styrdokumenten. Eleverna utbildas i hur och när de har möjlighet till delaktighet och inflytande. År 2013 rankades Karlskoga på plats 53 av 219 kommuner i KKIK. Kostnadseffektiviteten för den genomsnittliga meritpoängen mätt i rankning var negativ mellan 2011 och Verksamheten är kostnadseffektiv generellt. Grundskolan rankas på plats 73 av 289 i Öppna jämförelser Detta är en förbättring jämfört med Öppna jämförelser Beräknat på antalet klasser som ska genomföra studiebesök enligt handlingsplanen för studiebesök (f.n. åk 2, 3, 4, 5, 6 och 8). 20 Genomsnittligt meritvärde 2013 jämfört med genomsnittlig kostnad för a) pedagogisk personal 2012 b) alla kostnader 2012 utom lokaler och skolskjutsar (Siffra b: KKIK 2013, siffra a: egen beräkning utifrån Skolverkets statistik). Rikets kostnad a) 219 kr, b) 423 kr (egen beräkning utifrån Skolverkets statistik). 47

135 48 (97) 7.1 Förskolan bygger grunden för en god kunskapsutveckling i skolan 7.2 Eleverna i grundskolan och grundsärskolan har goda kunskaper och lärdomar 6.1.4: Kostnad i förhållande till andel elever som uppnått målen** (kronor) ** (KKIK 21 ) 7.1.1: Andel förskolor som aktivt använder experimentlådor i sin verksamhet (procent) 7.2.1: Andel elever i åk 9 22 som har nått de kunskapskrav som minst ska uppnås i alla ämnen (procent) 23 Kostnadseffektiviteten för andelen elever som nått kunskapskraven i alla ämnen var negativ mellan 2011 och Användandet av experimentlådor har ökat. Inköp av lådor och utbildning av personal fortsätter i enlighet med det ekonomiska utrymmet. Utvecklingsarbetet bedrivs utifrån vetenskap och beprövad erfarenhet. Medarbetarna får utbildning i förskolans styrdokument med särskilt fokus på pedagogisk kontinuitet. Andelen elever som nådde kunskapskraven i alla ämnen har minskat något sedan Flickorna nådde kunskapskraven i alla ämnen i högre utsträckning än pojkarna Jämfört med föregående år nådde färre flickor kunskapskraven i alla ämnen, medan pojkarna låg kvar på samma nivå. Nämnden och förvaltningen bedriver en systematisk och kontinuerlig uppföljning av resultaten. Samarbete med SPSM 24 med inriktningen inkluderande skola har fortsatt under 2013 och kompletteras under 2014 med handledning från BNP 25. Undervisningen inom naturvetenskap och teknik intensifieras med inriktning mot FramKaNT 26. Lärare i årskurs 3-6 får utbildning i lässtrategier. TRAS 27 och experimentlådor används systematiskt i förskolan. Grundskolan deltar i ett större utvecklingsarbete i matematik inom ramen för SKL:s matematiksatsning PISA 2015 och genom Matematiklyftet. Förvaltningen arbetar medvetet med att stärka rektors pedagogiska ledarskap. 6 Se fotnot 5 22 Grundskola och grundsärskola redovisas separat 23 Ersätter indikator enligt RUS (regionala utvecklingsstrategin); Andel elever som inte nått målen i ett, flera eller alla ämnen. 24 Specialpedagogiska skolmyndigheten 25 Barnneuropsykiatriska mottagningen i Örebro 26 Framtidens Karlskoga med naturvetenskap och teknik 27 Tidig registrering av språkutveckling 48

136 49 (97) 7.3 Barn- och utbildningsnämnde ns verksamheter använder modern teknik som ett verktyg för kunskapssökande, kommunikation, skapande och lärande 7.2.2: Genomsnittligt meritvärde för elever som slutar grundskolans årskurs 9 i Karlskoga 28 (meritpoäng, max 320/340) 7.2.3: Andel elever i grundskolan som är behöriga till högskoleförberedande program respektive yrkesprogram (procent) : Andel förskolor där barnen använder datorer som ett stöd för sitt lärande (procent) 7.3.2: Antal elever per digitalt lärverktyg 30 inom grundskolan och grundsärskolan Meritvärdet har ökat sedan 2011 och ligger nu i nivå med riksgenomsnittet, 96,9 % av RG. Pojkarna har lägre meritvärde än flickorna men närmar sig flickornas nivå. Se Behörigheten till gymnasieskolan låg i nivå med 2011 och 2012 års resultat med en försiktigt positiv trend. Behörigheten till yrkesprogram låg på 95,1 % av RG. Behörigheten till yrkesprogrammen låg på plats 223 av 290 kommuner och därmed bland de 25 % lägsta Studie- och yrkesorienteringen har stärkts genom den handlingsplan som tagits fram under Se även Användandet av modern teknik ökar i verksamheterna, och antalet elever per digitalt lärverktyg har minskat kraftigt sedan Pedagogisk personal och chefsgrupp genomgår kompetensutveckling i IKT-användning. Datorer och läsplattor samt pedagogiska program köps in inom de ekonomiska ramarna. Satsning på trådlösa nätverk görs. Se :1 14: 2 14:3 14:4 Resultat för styrmått Styrmått Utfall 2012 Utfall Målvärde Resultat 6.1.3: Kostnad per meritpoäng (kronor) a) 224 b) : Kostnad i förhållande till andel elever som uppnått målen (kronor) a) 588 b) 846 a) 227 b) 329 a) 630 b) a) 210 b) 303 a) 491 b) Nivåerna fr.o.m. vt 2013 är osäkra p.g.a. övergång till nytt betygssystem. 29 Grupp 1: Yrkesprogram, grupp 2: Estetiskt program, grupp 3: Ekonomiskt, humanistiskt och samhällsvetenskapligt program, grupp 4: Naturvetenskapligt program 30 Här avses elevdatorer och plattor. OBS! Ny definition fr.o.m. 2014! 49

137 50 (97) Driftredovisning (tkr) Delår jan-april 2013 Bokslut 2013 Utfall jan-april 2014 Prognos 2014 Budget 2014 Avvikelse 2014 Kostnader *Varav personal Intäkter Nettokostnader Nettobudget Resultat i förhållande till b Nettokostnader per verksamhet Förvaltningsgemensamt Förskola Grundskola Summa nettokostnader Kommentarer och korrigerande åtgärder: Stor osäkerhet kring kostnader för modersmål, förberedelseklasser och svenska som andraspråk. I dagsläget prognostiserar förvaltningen med ett underskott på 2,0-2,5 mnkr jämfört med budget inom detta område. Kostnader för tillfälliga förskoleplatser under våren beräknas till 1,7-2,0 mnkr utöver budget. Förvaltningen ska upprätta en handlingsplan för att uppnå en budget i balans. De totala omställningskostnaderna för nedläggning och flytt av Karlbergsskolan 7-9 samt uppstart av Bregårdsskolan uppgår t.o.m. april månad till 1,8 mnkr. Ytterligare kostnader förväntas under våren. Slutredovisning kommer att ske i delårsrapport 2 efter augusti månad. Omställningskostnader för förskolan Pärlan är inte slutredovisade. Uppföljning av treårsbudget (tkr) Period Redovisning tkr Ingående balans Prognos Resultat i förhållande till budget Prognos Åtgärder för att klara ett ackumulerat 0-resultat vid periodens slut. En handlingsplan kommer att upprätas för att uppnå en budget i balans. Förvaltningen räknar med att ha en budget i balans vid utgången av treårsperioden. 50

138 51 (97) Investeringskostnader (tkr) Investeringar (tkr) Utfall jan-april 2014 Prognos 2014 Budget 2014 Avvikelse 2014 Varav överförs till nästa år IT-utrustning och inventarier Summa investeringsutgifter Kommentarer till investeringar Från föregående treårsperiod har outnyttjade investeringsmedel på tkr förts över till Förvaltningen kommer att använda dessa för investeringar i Bregårdsskolan och förskolan Pärlan eftersom ny- och ombyggnationerna blivit senarelagda. Internkontrollområden De två nämndspecifika områden som Barn- och utbildningsnämnden ska granska i enlighet med internkontrollplanen är: Betygsresultaten 31 i grundskolans årskurs 6 med särskilt fokus på flickors respektive pojkars resultat 32 Genomsnittlig andel godkända betyg (andel betyg A-E av samtliga satta betyg) Ht 2012 Ht ,8 % 89,8 % Intern statistik Vt ,3 % Intern statistik Genomsnittlig andel höga betyg (andel A, B av samtliga satta betyg): Ht 2012 Ht ,6 % 9,6 % Intern statistik Vt ,8 % Intern statistik 31 På grund av att vissa ämnen läses terminsvis sattes inte betyg i alla ämnen på alla skolor efter höstterminerna 2012 och 2013 samt vårterminen Rapporteras till nämnden i februari och september. 51

139 52 (97) Genomsnittlig betygspoäng (genomsnittligt värde av samtliga satta betyg): Ht 2012 Ht ,5 p. 11,5p. Intern statistik Vt ,1 p. Intern statistik Jämförelse av flickors och pojkars resultat vårterminen Flickorna nådde kunskapskraven i större utsträckning än pojkarna i fjorton ämnen. Pojkarna nådde kunskapskraven i större utsträckning än flickorna i ett ämne, matematik. I hem- och konsumentkunskap nådde flickor och pojkar kunskapskraven i ungefär samma utsträckning. Flickorna hade högre genomsnittsbetyg än pojkarna i alla ämnen utom i svenska som andraspråk. Flickorna lyckades bättre i relation till riksgenomsnittet för flickor än pojkarna i relation till riksgenomsnittet för pojkar. Genomsnittligt meritvärde Vt 2013* Totalt 188,8 Flickor 201,8 Pojkar 182,3 Intern statistik * Betyg sattes inte i två ämnen på en av skolorna Måluppfyllelse i grundsärskolans årskurs 6 ht 2013 Svenska 80 % Matematik 67 % Procentsatser blir missvisande på grund av att elevgruppen är liten. I praktiken är det enstaka elever som inte når upp till kunskapskraven i grundsärskolan. Väntetider i förskolan (tiden mellan att ansökningen kommer in och att en plats erbjuds) Redovisas två gånger per år. Första mätningen för 2014 genomförs efter 30 juni Kommunfullmäktige har också antagit ett internkontrollområde som berör barn- och utbildningsnämnden och gymnasienämnden, specialpedagogik. 33 En mer utförlig resultatbeskrivning finns i separat PM i förvaltningsinformationen i februari. 52

140 53 (97) Verksamhetsberättelse kultur- och föreningsnämnden Sammanfattning Kundkrav, medborgarnytta och förändrad ekonomi gör att förutsättningarna förändras för nämndens verksamheter. För att vara steget före och söka nya vägar har bland annat två större utvecklingsprojekt genomförts i egen regi, Kulturskolan i framkant 2013 samt Bibliotek 3.0. Projekten är slutredovisade och implementeringsfasen har påbörjats. Tanken är att ta tillvara på personalens kreativitet och arbeta smartare med fokus på bibehållen hög kvalitet på utbudet till medborgare och brukare med samma ekonomiska medel. För att stärka det civila samhället i Karlskoga och, i förlängningen, kommuninvånarnas möjlighet till engagemang och eget ansvar för demokrati och välfärd, pågår ett samarbete med Karlskoga Folkhögskola. Utvecklingsprojektet Mobilisering av civilsamhället i Karlskoga som inleddes 2012 och kommer att avrapporteras under Inför 2014 har nya nämndmål och styrmått arbetats fram för att få tydligare svar på den politiska viljeinriktningen inom kultur- och fritidsområdet. Det innebär att i många fall ses 2014 som ett basår där de första mätningarna kommer att utgöra grunden för det fortsatta arbetet. En översyn av nämndens kvalitetsåtaganden har inletts och under våren har det första åtagandet reviderats. De övriga kommer att aktualiseras under året. Ett arbete med att kvalitetssäkra föreningsbidragen har inletts. En arbetsgrupp är tillsatt och en översyn av bidragsbestämmelserna är inledd. Kunskapsinhämtning från andra kommuner har påbörjats och en genomgripande granskning av hur föreningsbidragen används har påbörjats av kontaktekonomen. Kultur- och föreningsnämnden gör ett positivt resultat i förhållande till budget för årets första fyra månader. Detta beror främst på högre intäkter, lägre kostnader för värme- och energiförbrukning samt personalkostnader. Prognosen för 2014 är ett mindre överskott och för hela treårsperioden ett nollresultat. Under våren har arbetet med den nya belysningen vid Bråtens motionsspår påbörjats och beräknas vara klart innan sommaren. Arbetet med Skateanläggningen kommer troligen att påbörjas under hösten och färdigställas under Bibliotekets investering i Axiell arena, webblösning, kommer att lanseras under hösten För de investeringsprojekt som pågår över årsskiftet kommer nämnden anhålla om att få föra med kvarvarande investeringsbudget till Verksamhetsresultat Tecken förklaringar Måluppfyllelse Uppfylld nivå (>95% av målvärdet) Inte uppfylld nivå (<65 % av målvärdet) Delvis uppfylld nivå (65-95 % av målvärdet) Ingen utvärdering Trend sedan 2012 Utvecklingen är positiv Utvecklingen är negativ Ingen tydlig utvecklingsriktning Jämfört med andra kommuner Bland de 25 % bästa Bland de 25 % sämsta Bland de 50 % i mitten 53

141 54 (97) Medborgar-/brukarperspektiv Det är få mätningar som har kunnat genomföras hittills och de visar inga tydliga resultat. Traditionellt brukar dock brukarna uppskatta utbudet i hög grad. Mål Styrmått Kommentarer och åtgärder utifrån resultat Trend Jämf Karlskogas kulturoch fritidsföreningar är certifierade som en trygg och säker förening. Antal certifierade trygg och säker förening (antal) Fem stycken som är certifierade. För närvarande så jobbar åtta föreningar med att försöka bli certifierade som Säker och Trygg förening. Utbudet av kulturoch föreningsverksamhet är känt och tillgängligt för såväl nyinflyttade som för kommuninvånarna. Andel av Kultur- och föreningsnämndens publikaoch kontorslokaler som är fysiskt tillgängliga för alla (%) Öppethållande på huvudbiblioteket utöver tiden på vardagar (antal timmar) Öppethållande för allmänheten i simhallen utöver tiden på vardagar (antal timmar) Nyttjandegrad av erbjudanden/biljetter till nyinflyttade (%) Andel av inbjudna elever i åk 7 som deltagit i upplevelsen och historien om Alfred Nobel och Björkborn (%) Arbete med tillgängligheten pågår ständigt. Under våren har en del åtgärder gjorts på Strandbadet. Översynen pågår tillsammans med kommunens handikappkonsulent och diskuteras på Agenda 50. För bibliotekets del pågår kontakter med kommunens HSO och fastighetsförvaltaren. Offerter ska tas fram på olika tillgänglighetsanpassningar som behöver göras. Från 1 september kommer biblioteket ha förändrade och utökade öppettider. Mån-tors 8-19, fre 10-18, lör 10-15, sön vinterhalvår Då herrarnas omklädningsrum kommer att renoveras 2014 kommer förslag på utökade öppethållande tidigast I tidningen Nyinflyttad, går ut till alla som är över 16 år och inflyttad till Karlskoga, finns möjligheter att gratis besöka Strandbadet, låna film på biblioteket samt besöka Rising stars. Andel pojkar (0-25 år 34 ) i Kulturskolans frivilliga verksamhet (%) 369 pojkar är registrerade dvs 34%. Både dans, teater och bild/form har en förkrossande majoritet av flickor. Musiken har däremot en betydligt jämnare könsfördelning. Tydliga förebilder och delvis nytt kursutbud ser vi som framgångsfaktorer mättes åldrarna 0-20 år 54

142 55 (97) Brukarna skall känna sig nöjda med det utbud och de verksamheter/tjänst er som Kultur- och föreningsförvaltnin gen tillhandahåller. Andel flickor (0-20 år) i föreningsverksamheten (%) Hur nöjda brukarna är med de verksamheter/tjänster som Kultur- och föreningsförvaltningen tillhandahåller (%) 35 Andel deltagare som upplever att de får gehör för önskemål och förväntningar på innehållet i kulturskolans kurser (%) 36 En liten ökning från 2012 till Arbete pågår i föreningar tillsammans med SISU för att ex försöka behålla flickorna längre upp i åldrarna. Förslag finns inför 2015 om att höja åldersgränsen till 25 år. För några verksamheter görs brukarundersökningar under våren men huvuddelen under hösten. Inga resultat finns klara i nuläget. Mätningar pågår. Andelen brukare som är nöjda med bibliotekspersonalens serviceförmåga och kunnighet (%) 37 Mätning sker under hösten. Medborgarna ska uppleva ett gott bemötande i kontakt med Kultur- och föreningsförvaltnin gens personal Andel brukare som upplever ett gott bemötandet i kontakten med Kultur- och föreningsförvaltningens personal (%) 38 Andel av medborgarna som upplever ett gott bemötandet när de via telefon ställt en enkel fråga till Kultur- och föreningsförvaltningen (%) 39 Andel av medborgarna som får svar på en enkel fråga via e-post till Kultur- och föreningsförvaltningen inom två arbetsdagar (%) 40 För några verksamheter görs brukarundersökningar under våren men huvuddelen under hösten. Inga resultat finns klara i nuläget. Serviceundersökningen från 2013 har analyserats och kommunicerats med förvaltningens ledningsgrupp. Som ovan. Andel av medborgarna som tar kontakt med Kultur- och föreningsförvaltningen via telefon får ett direkt svar på en enkel fråga (%) 41 Som ovan. 35 Brukarundersökningar 36 Brukarundersökningar 37 Brukarundersökningar 38 Brukarundersökningar 39 Extern servicemätning 40 Extern servicemätning 41 Extern servicemätning - Utfallet har ändrats från 42 % år 2011 och 2012 då resultatet av mätningen 2013 baserar sig på bra eller acceptabla svar på frågorna som ställts. 55

143 56 (97) Andel lyckade kontaktförsök med en handläggare inom Kultur- och föreningsförvaltningen (%) 42 Som ovan. Andel besvarade frågor av en handläggare inom Kultur- och föreningsförvaltningen med god kvalité (%) 43 Som ovan. Medborgarna upplever att de har inflytande över Kultur- och föreningsnämndens verksamheter Ungdomar mellan 15 och 24 år stimuleras till att driva egna arrangemang genom Ung peng (antal) Antal medborgare som via tyck om ger förslag som leder till verksamhetsutveckling och förbättringar (antal) En tydligare marknadsföring har gjort från försvaltingens informatör. Kulturskolans lärare har fått i uppgift att stimulera deltagarna i att söka Unga peng. Fyra förslag har inkommit som lett till förbättringar. Bland annat gällande ledstång och hörslinga i Konsthallen. Kultur- och föreningsnämnden prioriterar främjande och förebyggande insatser för ekonomiskt utsatta barn och unga. Antal ferieplatser (antal/år) Strandbadet och Nobelhallen kommer att ha ca 7 st. Sommarlovsverksamheten kommer att ha 2-3 st. Eventuell kommer 7 platser för dans att erbjudas. Andel föreningar som kommunen årligen för samtal med och som arbetar med att nå barn och unga från ekonomiskt utsatta familjer (%) Föreningarna har informerats om att detta. Från hösten 2014 kommer samtal och mätningar att börja ske i samband med de årliga träffarna kring föreningsbidrag. 42 Extern servicemätning 43 Extern servicemätning 56

144 57 (97) Resultat för styrmått Styrmått Utfall 2012 Utfall Målvärde Resultat Hur nöjda brukarna är med de verksamheter/tjänster som Kultur- och föreningsförvaltningen tillhandahåller (procent) snitt 83 Bibliotek 86 Kultursk 85 Konsthall 74 Lokalbokn 80 Nobelanl 80 Strandbad 61 Snitt 81 Bibliotek 93 Kultursk 95 Konsthall 92 Lokalbokn 92 Nobelanl 92 Strandbad Andel brukare som upplever ett gott bemötande vid kontakt med Kultur- och föreningsförvaltningens personal (procent) - - Bibliotek 75 Kultursk 75 Konsthall 75 Lokalbokn 75 Nobelanl 75 Strandbad 75 Medarbetarperspektiv I bred samverkan har förvaltningen tagit fram ett antal friskfaktorer som bidrar till att man trivs på arbetet och vill bidra med sin kompetens och sitt engagemang. Som chef på förvaltningen har man ett uttalat uppdrag att hålla dialogen om friskfaktor levande. Ny medarbetarundersökning genomförs hösten Mål Styrmått Kommentarer och åtgärder utifrån resultat Trend Jämf Anställda inom Medarbetarindex (%) 44 Samtliga styrmått mäts i Kultur- och medarbetarundersökningen, vilken föreningsnämnden kommer att genomförs under hösten upplever arbetstillfredsställel se med arbetet. Ledarskapsindex (%) 45 Hur många medarbetare som kan rekommendera den egna arbetsplatsen (%) 46 Medarbetarnas upplevda motivation i arbetet (index 0-100) Medarbetarundersökningen som genomförs vartannat år 45 Medarbetarundersökningen som genomförs vartannat år 46 Medarbetarundersökningen som genomförs vartannat år 47 Medarbetarundersökningen/HME undersökningen 57

145 58 (97) Kultur- och föreningsnämnden ska verka för ökat kunskapsutbyte och goda relationer mellan de olika nämnderna. Medarbetarnas uppfattning om sin närmaste chef (index 0-100) 48 Medarbetarnas uppfattning om tydligheten i styrningen på arbetsplatsen (index 0-100) 49 Andel medarbetare som har kännedom om de politiska målen (%) Andel medarbetare som anser att de politiska målen påverkar det dagliga arbetet (%) Andel medarbetare som har kompetensutvecklings-planer (%) 50 Frisknärvaro (%) I förhållande till kommunen har förvaltningen högre frisknärvaro janapr Målnivån är utifrån helårsperspektiv och förhoppningen är att arbetet med Friskfaktorer ska bidra till uppsatt målnivå. Dialogträffar med övriga nämnders presidier omkring gemensamma frågor och utvecklingsprojekt (antal/år) Två presidieträffar med andra nämnder han genomförts under våren. Resultat för styrmått Styrmått Utfall 2012 Utfall Målvärde Resultat Medarbetarindex (procent) Ledarskapsindex (procent) Hur många medarbetare som kan rekommendera den egna arbetsplatsen (procent) Medarbetarnas upplevda motivation i arbetet (index) Medarbetarnas uppfattning om sin närmaste chef (index) Medarbetarnas uppfattning om tydligheten i styrningen på arbetsplatsen (index) Medarbetarundersökningen/HME undersökningen 49 Medarbetarundersökningen/HME undersökningen 50 Medarbetarundersökningen som genomförs vartannat år 58

146 59 (97) Utvecklingsperspektiv Många olika utvecklingsaktiviteter pågår. Någon tydlig tendens kan däremot inte ses i de mätningar som hittills har gjorts. Mål Styrmått Kommentarer och åtgärder utifrån resultat Trend Jämf Utbudet av Kulturoch föreningsverksamhe ten är känt och tillgängligt för företagare Marknadsföra kultur- och föreningsverksamheten till företagare inom kommunen i årliga nätverksträffar (antal) Kontakt är tagen med företagarnätverket Mat & Prat. I oktober har nätverket tema kultur, där vi är välkomna att presentera våra verksamheter. Inventering av fler marknadsföringsarenor kommer att ske. Även företagare är en del av kommunen och som sådana har de tillgång till kulturevenemang som marknadsförs genom annonser, hemsida mm Kultur- och föreningsnämnden ska verka för att den kulturella och den föreningsdrivna kompetensen långsiktigt bidrar till att utveckla trivsel och gemenskap som blir värdeskapande för människor i Karlskoga och som ger staden liv och puls. Kultur- och föreningsnämndens verksamheter bedrivs ansvarsfullt och kostnadseffektivt Elevplatser (0-25 år 51 ) i kulturskolan skall uppgå till minst (antal) Elever (0-25 år) som har stått i kö längre än 12 månader ska minska (antal/år) Kultur- eller idrottsevenemang med minst 300 personer i publik (antal) Mäts i oktober. Mäts i oktober. Försöka att stödja de föreningar som planerar stora evenemang. Kostnad för brukarnöjdhet Resultat kommer att presenteras då (kr/invånare och brukarundersökningarna är nöjdhetspoäng) 52 genomförda. Strandbadets snittkostnader/öppettimma, beräknat på årsbasis för 53 - Bokningsbar tid (kronor/timme) - Öppethållande tid för allmänheten (kronor/timme) För 2014 finns inga målvärden angivna då kostnadsbilden på Strandbadet inte har kunnat fastställas efter renoveringen kommer att bli utgångspunkt för framtida målvärden. Bibliotekets snittkostnader/öppettimma, beräknat på årsbasis (kronor/timme) 54 En omorganisation på Biblioteket inför 2014 har medfört en annan kostnadsbild. Detta gör att målvärden behöver revideras till 2015 för att få en rättvisande bild mättes åldrarna 0-20 år 52 Måttet består av två måttenheter som sätts i relation till varandra brukarnöjdhet och nettokostnad per invånare. Måttet kostnad per invånare redovisas med viss eftersläpning. Från och med 2014 byts måttenheten NKI till andel (%) mycket nöjd/ganska nöjd) 53 Kostnader exklusive Träningspasset, ej mätt 2011 på grund av renoveringsarbete 54 Bibliotekets kostnad exklusive externa uppdrag 59

147 60 (97) Kulturskolan är en självklar del av utbildningen i Karlskoga Andel elever i grundskolan och gymnasiet som har fått information om kulturskolans utbud för att utveckla kreativa och estetiska kompetenser hos barn och ungdomar (%) Det enklaste sättet att få information och kunskap är att utveckla möjligheten för Kulturskolan att få den läroplansbundna undervisningen från och med 6 år åk 9. Antal prova på dagar (antal) Nuläget två. Ytterligare två Prova på dagar planeras. Särskilda satsningar i områden med få deltagare (antal) Planeras och kommer att genomföras ht 14. Kultur-och föreningsnämnden ger tillsammans med civilsamhället stora möjligheter till bildning inom kultur- och fritidsområdet. Andel barn i årskurs 6 som klarar simprovet på 200 m (%) Skolan bokar in tider för simträning och simprov. Nära samarbete mellan idrottslärarna och badmästarna. Antal samarbets- /samverkansprojekt med andra Planering av utegym och aktörer (antal) 55 skateanläggning, SBN/KFN under Idrottsfritids samarbete med föreningslivet. Integration vårfest i Baggängen - samarbete med hyresbostäder och föreningslivet. Resultat för styrmått Styrmått Utfall 2012 Utfall Målvärde Resultat Kostnad för brukarnöjdhet (kr/invånare och nöjdhetspoäng) mätning Strandbadets snittkostnader/öppettimma, beräknat på årsbasis för - Bokningsbar tid (kronor/timme) - Öppethållande tid för allmänheten (kronor/timme) Bibliotekets snittkostnader/öppettimma, beräknat på årsbasis (kronor/timme) Här redovisas antalet samarbets-/samverkansprojekt med interna och externa aktörer var för sig. 56 Målvärdet för är inte fastställt på grund av oviss kostnadsbild efter genomförd renovering. 60

148 61 (97) Driftredovisning (tkr) Delår janapril Bokslut Utfall janapril Prognos Budget Avvikelse Kostnader *Varav personal * Varav personal Bemanningsenheten Intäkter Nettokostnader Nettobudget Resultat i förhållande till budget Nettokostnader per verksamhet Nämnd Ledning Bibliotek Kulturskolan Fritid Summa nettokostnader Kommentarer och korrigerande åtgärder: Kultur- och föreningsnämnden gör ett positivt resultat i förhållande till budget för årets första fyra månader. Detta beror främst på högre intäkter samt lägre kostnader för värme och energiförbrukning som ett resultat av det milda vädret. Personalkostnader är lägre mot budget efter april, men kommer att öka under semesterperioden för semesterlön samt vikariekostnader. Budgetramarna har räknats upp med 836 tkr som avser årets löneökningar (782 tkr) samt lönekompensation för städtjänster (54 tkr). Prognosen totalt för 2014 är ett överskott om 225 tkr. I årsprognosen för Ledning ingår förvaltningens förväntade omställningskostnader för 2014 med drygt 500 tkr. Kostnaden är en engångkostnad och syftar till att snabbt kunna ställa om till en effektivare organisation på biblioteket. Omställningen belastar kontot Utvecklingsprojekt och är finansierad inom ram. Bibliotekets planerade underskott om 105 tkr avser även det de kostnader som kommer att uppstå i samband med omorganisationen/kompetensväxling från biblioteksassistenter till bibliotekarier som genomförs under året. Beroende på när tillsättningen av bibliotekarietjänsterna görs kan personalkostnaden på Biblioteket bli något högre än budgeterat. På Fritid är det svårt att förutspå de kostnader som är väderberoende, främst på anläggningarna exempelvis Kemab Arena, Nobelhallen och Strandbadet. Om det kommer att bli en normalkall vinter och inga oförutsedda kostnader uppstår kommer Fritids prognos för 2014 bli ett överskott om 330 tkr. Det finns inga budgeterade medel för oförutsedda händelser så exempelvis ett maskinhaveri kan medföra stora kostnader vilket gör prognosen något osäker. Kulturskolan kommer att genomföra de personella förändringarna under 2014 vilket gör att Kulturskolans budget är i balans och förväntas göra ett noll resultat

149 62 (97) Uppföljning av treårsbudget (tkr) Period Redovisning tkr Ingående balans Prognos Resultat i förhållande till budget 114, Prognos Åtgärder för att klara ett ackumulerat 0-resultat vid periodens slut. Kultur- och föreningsnämndens totala resultat från föregående treårsbudget blev ett överskott om 229 tkr. Enligt gällande överföringsregler för resultatet har nämnden fört med sig ett överskott om 114,5 tkr somingående balans Prognosen för 2014 är ett överskott om 225 tkr och för hela treårsperioden ett nollresultat. Investeringskostnader (tkr) Investeringar (tkr) Utfall jan-april 2014 Prognos 2014 Budget 2014 Avvikelse 2014 Varav överförs till nästa år Belysning Bråtens motionsspår Skateanläggning Strandbadet entré Utegymanläggning - Näset Informationstavlor Axiell arena Elektronisk arkivering Kulturskolan instrument Bildkonst Summa investeringsutgifter Kommentarer till investeringar För de investeringar som pågått över årsskiftet 2013/2014 har kvarvarande investeringsmedel flyttas till 2014 års budget, totalt 5,3 mnkr. Arbetet med den nya belysningen vid Bråtens motionsspår pågår och kommer att färdigställas under juni Skateanläggningen kommer troligtvis att påbörjas under hösten 2014 men färdigställas under Utegymanläggningen vid Näset planeras vara färdigställt under augusti/september. Informationstavlan vid Degerforsvägen kommer att färdigställas i samband med att arbetet med att ny cykelbana mellan Karlskoga och Degerfors byggs. På Strandbadet kommer renovering av receptionen/kassan ske under hösten och i samband med detta installeras ett nytt passersystem. Under 2014 kommer biblioteket att investera i en ny webblösning, Axiell Arena, som lanseras under senhösten. Genom införandet av Axiell Arena kommer det digitala biblioteket bli mer tilltalande och enklare för våra kunder/brukare att använda. Arena möjliggör för användaren att interaktivt använda bibliotekets digitala tjänster. Det förstärker bibliotekets roll som viktig aktör i 24/7-samhället. Karlskoga kommun tillsammans med sydnärkekommunerna, det vill säga Kumla, Hallsberg, Laxå, Askersund och Lekeberg, är i uppstartsfasen av projektet för elektronisk arkivering och rekrytering av projektledare pågår. De investeringsmedel som är tilldelade kommer inte förbrukas under 2014 då investeringen kan påbörjas tidigast under Kulturskolan investeringsbudget för elevinstrument samt bildkonst följer enligt plan. 62

150 63 (97) Internkontrollområden Kultur- och föreningsnämnden har för 2014 två fastställda nämndspecifika internkontrollområden (KFN ) Kultur- och föreningsnämndens/-förvaltningens rutiner för tecknande av avtal På nämndens aprilsammanträde rapporterades den genomförda internkontrollen av avtalsutformning; dess överensstämmelse med delegeringsordningen samt tillhörande diarieföring. Granskningen av rutinerna har bland annat lett till att en ny modul i det kommunövergripande ärendehanteringssystemet Kaisa har tagits i anspråk där alla avtal diarieförs. Till avtalen kopplas en bevakning, vilket innebär att ansvarig tjänsteman får en e-post en viss tid innan avtalet förfaller. En total genomgång av samtliga avtal har gjorts och gallring av gamla avtal har skett. Vikarieanskaffning Internkontroll skall ske av hur samarbetet fungerar med Bemanningsenheten för Kultur- och föreningsförvaltningen ur ett verksamhetsmässigt och ekonomiskt perspektiv. Granskningen av vikarieanskaffning ska rapporteras till nämnden senast på novembersammanträdet

151 64 (97) Verksamhetsberättelse samhällsbyggnadsnämnden Sammanfattning Inledningen av året har ägnats åt en hel del arbete gällande budget inför Efter ett intensivt byggår 2013 fortsätter inledningen på 2014 i samma takt. Förskolan Pärlan är i princip klar och invigning sker i mitten av maj. Byggandet har gått klanderfritt än så länge, endast en del markarbeten kvarstår. Brandstation är ytterligare ett bygge som går enligt plan och räddningstjänsten räknar med att flytta in under sommaren. Renoveringen av Nobelhallen fortsätter och kommer bli ett rejält lyft för anläggningen invändigt. Ombyggnationen av Knapped börjar gå mot sitt slut och kommer möjliggöra betydligt större grad av utnyttjande. Den stora flytten till Bregårdsskolan efter dess renovering genomfördes i samband med sportlovet. Allt administrativt arbete, såsom detaljplan, fastighetsreglering och bygglov, med att lyfta området kring Centralparken är klart och anläggningsarbetet är planerat att inledas i mitten av juni. Utredning fortsätter för att möjliggöra fortsatt exploatering på Storängen, efterfrågan är större än tillgången. Samhällsbyggnadsnämnden har under perioden yttrat sig i remisser som är värda att nämna, rese- och trafiksäkerhetspolicy samt utredningen kring gemensam myndighetsnämnd med Storfors kommun. Förvaltningens höga sjuktal oroar och analys kommer att genomföras för att försöka vara proaktiva i frågan. Den varma vintern slår naturligtvis igenom i driftredovisningen, för dessa fyra månaderna ligger nämnden kr bättre än budget. Första delen av året har intäkterna kommit igång i en bra takt. Det finns vakanser på förvaltningen varav några tillsätts under andra halvåret. Prognosen för året är ett nollresultat. Verksamhetsresultat Tecken förklaringar Måluppfyllelse Uppfylld nivå (>95% av målvärdet) Inte uppfylld nivå (<65 % av målvärdet) Delvis uppfylld nivå (65-95 % av målvärdet) Ingen utvärdering Trend sedan 2012 Utvecklingen är positiv Utvecklingen är negativ Ingen tydlig utvecklingsriktning Jämfört med andra kommuner Bland de 25 % bästa Bland de 25 % sämsta Bland de 50 % i mitten Medborgar-/brukarperspektiv Generellt ser första delåret bra ut och vi bedömer inte att några punktinsatser krävs i dagsläget. Flera av måtten är säsongsbetonade och ger i dagsläget ingen antydan om hur väl måluppfyllelsen kommer att bli vid utgången på året. I huvudsak kan heller inga trender pekas ut, eftersom nästan alla styrmått är nya och behöver arbetas in. Mål Styrmått Kommentarer och åtgärder utifrån resultat Trend Jämf Karlskogas vägar, gång- och cykelvägar uppfattas som trygga, trafiksäkra och har god Antal rapporterade allvarliga olyckor som är förorsakade av brister på kommunens egna gator, vägar och gcm-vägar (stycken). Antal kilometer separerad gcmväg (km). Inga allvarliga olyckor är inrapporterade. Ny gång- och cykelväg mot Degerfors håller på att anläggas. 64

152 65 (97) framkomlighet för alla. Karlskoga kommuns egna publika lokaler är tillgängliga för alla. Karlskoga kommun är ett rent och estetiskt tilltalande samhälle. Karlskoga kommun ska erbjuda goda möjligheter till rekreation i skog, mark och vattenmiljö. Andel nylagd asfalt per år gentemot total asfaltsyta (%). Andel tillgänglighetsanpassade lekplatser (%) Andel publika lokaler som är tillgängliga för rörelsehindrade (%). Andel publika lokaler som är tillgängliga för personer med nedsatt syn (%). Andel publika lokaler som är tillgängliga för personer med nedsatt hörsel (%). Antal blommor i växthuset Dalen för plantering i Karlskoga kommun (stycken). Antal klotterinspektionsronder inklusive eventuell åtgärd per år (stycken). Andel av kommunen förvaltade natur-reservat som innehar en god standard på vandringsleder, besöksanordningar och informationsskyltning (%). Säsongen för att lägga asfalt har precis startat, vilket ger dåliga resultat i dagsläget. En lekplats finns i planeringen för att tillgänglighetsanpassa. Problematiken att på ett enkelt och vedertaget sätt mäta hur tillgänglig en lokal är kvarstår, men förhoppningen är att redovisning kan ske i årsberättelsen för Åtgärder för att öka tillgängligheten i vissa lokaler är planerade. Växthuset Dalen blomstrar för fullt och ska utsmycka Karlskoga kontinuerligt under våren och sommaren. Klotterinspektionsronder har inte påbörjats, men inleds så snart som möjligt. Mätning sker på årsbasis, men det finns inplanerat att försöka rusta åtminstone ett reservat under året. Viss röjning pågår på Rävåsen. Det ska vara enkelt att komma i kontakt med samhällsbyggnadsnäm ndens verksamheter och man ska mötas av god service och trevligt bemötande. Genomförande av projekt och handläggning av ärenden karakteriseras av god kvalitet genom att kvalitetssäkrade rutiner och normer följs. Andel brukare som är nöjda med stadsbyggnadskontorets verksamhet (%). Hur nöjda medborgarna är med miljöarbetet i kommunen (index). Andel brukare som är nöjda med plan- och exploateringsavdelningens verksamhet (%). Andel brukare som är nöjda med teknik- och fastighetsavdelningens verksamhet (%). Andel frågor i SKL:s webbgranskning som kan få sitt svar via hemsidan (%). Andel avslutade ärenden i KAISA per år (%). Andel avslutade projektkoder i DevisX per år (%). Andel avslutade projekt med kvalitetsuppföljning (%). 100 % av brukarna är mycket nöjd eller ganska nöjd Mäts i medborgarundersökning vartannat år. Mäts på årsbasis. Mäts på årsbasis. Mäts via SKL på årsbasis. Mäts på årsbasis. Mäts på årsbasis. Mäts på årsbasis. 65

153 66 (97) Samhällsbyggnadsnä mndens verksamheter utvecklas kontinuerligt genom ständiga förbättringar enligt LEANprincipen. Samhällsbyggnadsnä mnden skapar fria platser för aktiviteter riktade mot barn och unga. Antal förbättringsförslag (MUDA) (stycken). Antal avslutade verksamhetsutvecklingsprojekt (Kaizen) (stycken). Antal ej bokningsbara aktivitetsplatser (is, snöbacke, basketplan, boulebanor, skatepark, öppna ytor) inom tätorten riktade mot barn och ungdomar (stycken). Målnivån bör nås om samma takt hålls resten av året. Målnivån bör nås om samma takt hålls resten av året. Ingen förändring har skett under delåret, men flera förändringar är planerade under resterande del av året. Det bör resultera i en nettoökning av antalet aktivitetsplatser som inte är bokningsbara. Resultat för styrmått Styrmått Utfall 2012 Utfall Målvärde Resultat Antal rapporterade allvarliga olyckor som är förorsakade av brister på kommunens egna gator, vägar och gcm-vägar (stycken) Andel brukare som är nöjda med stadsbyggnadskontorets verksamhet (%) Medarbetarperspektiv Samhällsbyggnadsnämnden har goda resultat i tidigare mätningar, men det finns vissa orosmoln gällande stress. Det finns dock handlingsplaner upprättade angående det. Vi avvaktar nästa mätning för ytterligare analys. Långtidssjukskrivningar har ökat och utredning pågår för att försöka vara proaktiv i frågan. Mål Styrmått Kommentarer och åtgärder utifrån resultat Trend Jämf Medarbetarindex (index). Förvaltningen har goda resultat i tidigare mätningar, men det finns Samhällsbyggnadsn ämnden är en attraktiv arbetsgivare, där alla har samma möjligheter. Samhällsbyggnadsn ämnden är en trygg och säker arbetsplats. Resultat för styrmått Ledarskapsindex (index). Hur många medarbetare som kan rekommendera den egna arbetsplatsen (%). Medarbetarnas upplevda motivation i arbetet (index). Medarbetarnas uppfattning om sin närmaste chef (index). Medarbetarnas uppfattning om tydligheten i styrningen på arbetsplatsen (index). Frisknärvaro (%). Sjukfrånvaro (%). Antal arbetsplatsolyckor (stycken). vissa orosmoln gällande stress. Det finns dock handlingsplaner upprättade angående det. Vi avvaktar nästa mätning för ytterligare analys. Inga arbetsplatsolyckor inrapporterade. 66

154 67 (97) Styrmått Utfall 2012 Utfall Målvärde Resultat Medarbetarindex (index) Ledarskapsindex (index) Hur många medarbetare som kan rekommendera den egna arbetsplatsen (%) Medarbetarnas upplevda motivation i arbetet (index) Medarbetarnas uppfattning om sin närmaste chef (index) Medarbetarnas uppfattning om tydligheten i styrningen på arbetsplatsen (index) Utvecklingsperspektiv Flertalet mått mäts på årsbasis, men värt att påpeka är det fortsatta trycket på exploatering i Storängen handelsområde. Ingenting tyder på att målnivåerna kommer att nås till slutet på året. Mål Styrmått Kommentarer och åtgärder utifrån resultat Trend Jämf Inom Karlskoga kommun finns det attraktiv mark att tillgå för näringslivsetablerin gar. Näringslivet är nöjda med samhällsbyggnadsn ämndens verksamhet. I planering och utförande av nämndens uppdrag är social/kulturell, ekonomisk och ekologisk hållbar utveckling ett ledord. Antal hektar planlagd mark för handel och industri (hektar). Antal hektar byggklar mark för handel och industri (hektar). Hur nöjda företagarna är med nämndens hantering av tillfällig markupplåtelse (index). Resultatet ligger en bra bit över målnivån, både när det gäller antal hektar planlagd mark och antal hektar byggklar mark för handel och industri. Resultatet för planlagd mark är bra, vilket medför en justering av målnivån i Mål och budget för Även resultatet för byggklar mark är bra. Att beakta vid byggklar mark är att det då har gjorts investeringar som förorsakar räntor och avskrivningar, varför resultatet inte bör ligga för mycket över målnivån. I skrivande stund finns det en brist på byggklar och attraktiv mark i Storängens handelsområde. Nästa mätning är planerad till Procentuell minskning av inköpt energi (el, värme, Mäts på årsbasis. pellets och olja) i den kommunala organisationen (basår 2009) (%). Andel fossila fordonsbränslen i kommunens personbilar Mäts på årsbasis. (basår 2009) (%). Andel personal som har genomfört Mäts på årsbasis. jämställdhetsutbildning (%). Antal nya planer vars syfte är En detaljplan ligger i beslutsfas för 67

155 68 (97) att ta ställning till kulturhistoriska miljöer (stycken/år) Andel anställda som har gått Eco-driving (%). Andel leasingbilar som är miljöbilar i Karlskoga kommun (%). Driftkostnad per belysningspunkt (kr/punkt). att värna om kulturhistoriska miljöer kring Sandviken centrum och uppdrag finns gällande Rosendal och uppdrag har begärts gällande Karls- Åby. Mäts på årsbasis. Mäts på årsbasis. Mäts på årsbasis. Resultat för styrmått Styrmått Utfall 2012 Utfall Målvärde Resultat Hur nöjda företagarna är med nämndens hantering av tillfällig markupplåtelse (index) Driftredovisning (tkr) Delår jan-april 2013 Bokslut 2013 Utfall jan-april 2014 Prognos 2014 Budget 2014 Avvikelse 2014 Kostnader *Varav personal Intäkter Nettokostnader Nettobudget Resultat i förhållande till b Nettokostnader per verksamhet Nämnd Stab Stadsbyggnadskontoret Plan- och exploatering Miljökontoret Teknik- och fastighet varav - Gata Park varav - Fastighet Summa nettokostnader

156 69 (97) Kommentarer och korrigerande åtgärder: Efter fyra månader ligger nämnden bättre än budget. Första delen av året har intäkterna kommit igång i en bra takt. Det finns vakanser på förvaltningen varav några tillsätts under andra halvåret. Prognosen för året är ett nollresultat. Uppföljning av treårsbudget (tkr) Period Redovisning tkr Ingående balans Prognos Resultat i förhållande till budget Prognos Åtgärder för att klara ett ackumulerat 0-resultat vid periodens slut. Nämnden har ett överskott med in i budget från tidigare treårs period. Överskottet beräknas tas i anspråk under innevarande treårsperiod ( ). Investeringskostnader (tkr) Investeringar (tkr) Utfall jan-april 2014 Prognos 2014 Budget 2014 Avvikelse 2014 Varav överförs till nästa år Riktade KS projekt Fastighet Teknik Gemensamma SBN Konstnärlig utsmyckning Varav större KS projekt 0 Lokalutredning Brandstation Förskolan Pärlan Nobelhallen Omsättningstillgångar Centrumstråk/marklösen Aggerudsviken Storängen sjöledning Tomtförsäljning Storängen VA villingsberg Försäljning Markköp golfklubben Summa omsättningstillgånga Summa investeringsutgifter

157 70 (97) Kommentarer till investeringar Årets tilldelade investeringsram är 38,2 mkr. Dessutom har överföringar från tidigare år gjorts med 42,1 mkr, vilket resulterar i en total budgetram för 2014 på 80,3 mkr. 69 investeringsprojekt av varierad storlek pågår inom samhällsbyggnadsförvaltningen. Några av de största kommunövergripande projekten är särredovisade i tabellen ovan. Försäljningar har gjorts med motsvarande 4,7 mkr och Boverket och Stiftelsen Alfred Nobel har bidragit med 2,6 mkr. Internkontrollområden Redovisning av resultat för internkontrollpunkter sker i årsberättelsen. Att följa uppsatta rutiner för att svara på medborgarförslag och motioner. Att kontrollera brandlarm kvartalsvis kontrolleras i samtliga av kommunen ägda lokaler där brandlarm är installerat. 70

158 71 (97) Verksamhetsberättelse myndighetsnämnden Sammanfattning Övergripande för myndighetsnämnden har det varit remissrunda på utredningen som avser ett förslag om gemensam myndighetsnämnd med Storfors kommun. Senaste beslutet i kommunfullmäktige var en återremiss för vidare utredning. Miljökontoret har genomfört 206 inspektioner under den gångna delen av året. Större tillsynsprojekt har varit pizzerior och restauranger, bekämpningsmedel i handeln och smycken i detaljhandeln. CFC- och miljörapporter har handlagts i vanlig ordning under perioden. Miljökontoret har dessutom haft en praktikant från hmhmhm Universitet under de inledande månaderna av året. De verksamhetsutvecklingsprojekt som genomförs nu på miljökontoret avser arbetssätt för lagbevakning, detaljplaneprocessen, samsyn gällande miljöskydd och hantering av nedskräpningsärenden. Bygglovssektionen har utrett hur den föreslagna förändringen i PBL kommer att påverka handläggningsprocessen och huruvida det kommer att bli fler eller färre ärenden att handlägga. Generellt sett har det varit ett delår i balans, korta handläggningstider trots ett i princip likvärdigt inflöde av ärenden som tidigare år. Anledningen är att nya handläggare har fått mer erfarenhet och rutiner har setts över och trimmats in. Det pågår utvecklingsprojekt i delar av bygglovsprocessen och tillsynsprocessen i sin helhet. Verksamhetsresultat Tecken förklaringar Måluppfyllelse Uppfylld nivå (>95% av målvärdet) Inte uppfylld nivå (<65 % av målvärdet) Delvis uppfylld nivå (65-95 % av målvärdet) Ingen utvärdering Trend sedan 2012 Utvecklingen är positiv Utvecklingen är negativ Ingen tydlig utvecklingsriktning Jämfört med andra kommuner Bland de 25 % bästa Bland de 25 % sämsta Bland de 50 % i mitten Medborgar-/brukarperspektiv De resultat som har erhållits det första delåret visar på mycket bra siffror, det är framförallt glädjande att se den nedkortade tiden på bygglovshandläggningen. Orsaksanalysen som gjorts är att mer erfarna handläggare tillsammans med justering av rutiner och standardisering har gett mycket god effekt. Miljökontoret inleder året mycket starkt med många tillsynsbesök Mål Styrmått Kommentarer och åtgärder utifrån resultat Trend Jämf Myndighetsnämnde ns ärenden beslutas på ett rättssäkert sätt och utifrån likartade bedömningskriterier Antal fastställda handläggningsrutiner inom miljöbalkens område (stycken) Antal fastställda handläggningsrutiner inom livsmedelslagens område (stycken) Mäts på årsbasis. Mäts på årsbasis. 71

159 72 (97) Antal fastställda handläggningsrutiner inom planoch bygglagens område (stycken) Antal fastställda handläggningsrutiner på trafikenheten (stycken) Antal överklagade beslut som vinner i högre instans (ej beslut där syftet är att få prejudikat) (stycken) Bygglovssektionen har passerat målnivån med råge, möjligtvis kan det kopplas samman med deras kortare handläggningstider. Genomarbetade rutiner ger ofta snabbare handläggning och större grad av samsyn. Ej mätt. Inga överklagade beslut har vunnit i högre instans. Karlskoga kommun har en effektiv myndighetsutövning Karlskoga kommun är ett rent och estetiskt tilltalande samhälle. Det ska vara enkelt att komma i kontakt med myndighetsnämndens verksamheter och man ska mötas av god service och trevligt bemötande. Antal tillsynsbesök inom livsmedelslagstiftningens område (stycken) Antal tillsynsbesök inom miljöbalkens område (stycken) Antal dagar från anmälan till bedömning av ovårdad tomt (antal dagar) Handläggningstid för bygglov utan avvikelser från detaljplan och utan tekniskt samråd. (antal veckor) Andel anmälningar av värmepump där handläggningstiden är 5 dagar eller mindre (ej luftvärmepump) (%) Handläggningstid för parkeringstillstånd för rörelsehindrad (antal dagar) Antal dagar från anmälan av nedskräpning till åtgärd (ej åtalsanmälan) (antal) Antal dagar från anmälningstillfälle till fordonsvrak flyttas (antal) Hur nöjda brukarna är med service och tillgänglighet via telefon. (miljökontoret) (%) Hur nöjda brukarna är med service och tillgänglighet via telefon. (stadsbyggnadskontoret) (%) Andel brukare som får svar på e- post inom 2 dygn. (miljökontoret) (%) Andel brukare som får svar på e- post inom 2 dygn. (stadsbyggnadskontoret) (%) Endast 4 månader av verksamhetsåret har gått, nivån beräknas nå innan året är slut. Endast 4 månader av verksamhetsåret har gått, nivån beräknas nå innan året är slut. Mycket bra resultat, ingen åtgärd. Mycket bra resultat, ingen åtgärd. Mycket bra resultat, ingen åtgärd. Mycket bra resultat, ingen åtgärd. System för att mäta tiden från anmälan av nedskräpning till borttagning är under utveckling. Goda resultat och det är mycket bra för Karlskogas helhetsintryck. Det är viktigt att få bort ett fordonsvrak så snabbt som möjligt annars finns det risk att det eskalerar. Mäts via kommunövergripande undersökning en gång per år. Mäts via kommunövergripande undersökning en gång per år. Mäts via kommunövergripande undersökning en gång per år. Mäts via kommunövergripande undersökning en gång per år. 72

160 73 (97) Genomförande av projekt och handläggning av ärenden karakteriseras av god kvalitet genom att kvalitetssäkrade rutiner och normer följs. Myndighetsnämndens verksamheter utvecklas kontinuerligt genom ständiga förbättringar enligt LEANprincipen. Andel brukare som är nöjda med miljökontorets verksamhet (%). Andel brukare som är nöjda med stadsbyggnadskontorets verksamhet (%). Andel brukare som är nöjda med trafikenhetens verksamhet (%). Öppettider i kundtjänst miljökontoret (antal timmar/vecka) Öppettider i kundtjänst stadsbyggnadskontoret (antal timmar/vecka) Andel frågor i SKL:s webbgranskning som kan få sitt svar via hemsidan (%). Andel avslutade ärenden i diarieföringssystemen (ByggR, ECOS, KAISA) (%) Andel avslutade projekt med kvalitetsuppföljning (%). Antal förbättringsförslag (MUDA) (stycken). Antal avslutade verksamhetsutvecklingsprojekt (Kaizen) (stycken). 97 % av brukarna är mycket nöjd eller ganska nöjd. Inga åtgärder nödvändiga. 100 % av brukarna är mycket nöjd eller ganska nöjd. Inga åtgärder nödvändiga. Ej mätt. Enligt planerad verksamhet. Enligt planerad verksamhet. Mäts via SKL på årsbasis. Mäts på årsbasis. Nollmätning Målnivån bör nås om samma takt hålls resten av året. Målnivån bör nås om samma takt hålls resten av året. Resultat för styrmått Styrmått Utfall 2012 Utfall Målvärde Resultat Handläggningstid för bygglov utan avvikelser från detaljplan och utan tekniskt samråd. (antal veckor) Handläggningstid för parkeringstillstånd för rörelsehindrad (antal dagar) Andel brukare som är nöjda med miljökontorets verksamhet (%) Andel brukare som är nöjda med stadsbyggnadskontorets verksamhet (%) Andel brukare som är nöjda med trafikenhetens verksamhet (%) , Utvecklingsperspektiv Mätningen av de aktuella styrmåtten görs vartannat år, miljökontoret har visat på stadigt stigande siffror de senaste mätningarna. Bygglovssektionen har haft problem att nå antal svarande som ger ett statistiskt säkerställt svar, men fick ett resultat den senaste mätningen. 73

161 74 (97) Mål Styrmått Kommentarer och åtgärder utifrån resultat Trend Jämf Näringslivet är nöjda med myndighetsnämndens verksamhet Hur nöjda företagare är med handläggningen av bygglov (index) Hur nöjda företagare är med handläggningen av miljöärenden (index) Mäts vartannat år via SBA, ej Mäts vartannat år via SBA, ej Resultat för styrmått Styrmått Utfall 2012 Utfall Målvärde Resultat Hur nöjda företagare är med handläggningen av bygglov (index) Hur nöjda företagare är med handläggningen av miljöärenden (index) Driftredovisning (tkr) Delår jan-april 2013 Bokslut 2013 Utfall jan-april 2014 Prognos 2014 Budget 2014 Avvikelse 2014 Kostnader *Varav personal Intäkter Nettokostnader Nettobudget Resultat i förhållande till b Nettokostnader per verksamhet Nämnd Summa nettokostnader Kommentarer och korrigerande åtgärder: Nämnden ligger 20 tkr bättre än budget efter fyra månader. Goda möjligheter att göra ett nollresultat för

162 75 (97) Uppföljning av treårsbudget (tkr) Period Redovisning tkr Ingående balans Prognos Prognos Resultat i förhållande till budget Åtgärder för att klara ett ackumulerat 0-resultat vid periodens slut. Nämnden har ett överskott med in i 2014 vilket underlättar för att nå ett nollresultat över 3- års perioden. Investeringskostnader (tkr) Investeringar (tkr) Utfall jan-april 2014 Prognos 2014 Budget 2014 Avvikelse 2014 Varav överförs till nästa år Nämnden har inga investeringar Summa investeringsutgifter Internkontrollområden Redovisning av resultat för internkontrollpunkterna sker i årsberättelsen. Att miljökontorets kundtjänst handlägger ärenden enligt fastställda handläggningsrutiner. Att inkomna ansökningar om bygglov, och andra lov enligt plan och bygglagen, granskas inom en vecka efter att ansökan inkommit till myndigheten. 75

163 76 (97) Verksamhetsberättelse folkhälsonämnden Sammanfattning Första delåret, januari april 2014 uppvisar ett aktivt arbete av verksamhets- och kvalitetsutveckling. Folkhälsonämnden inledde året med en heldag kring analys av resultat för 2013 och effektiva system för resultatstyrning. Resultatstyrning kräver mål som beskriver vad nämnden vill åstadkomma för medborgarna/brukarna. Folkhälsonämnden vill utveckla sitt system att löpande kunna följa upp hur väl förvaltingen lyckas uppnå de fastställda målen. År 2013 har sammanfattats och redovisats i tal och siffror för folkhälsonämnden. Folkhälsopolitiska bokslut har sammanställts för respektive kommun. Resultaten har också redovisats för kommunledningarna i olika sammanhang. Folkhälsonämnden har också inlett året med ett uppdrag för ökad jämlik hälsa/social hållbarhet. Nämnden vill uppmärksamma orsaker till skillnaderna i hälsa för att förhindra en utveckling mot ökad social oro, konflikter och utanförskap. Arbetet för en jämlik hälsa har tydliggjorts inom befintliga tvärsektoriella nätverk samt kommunens folkhälsopolitiska bokslut. Arbetet med folkhälsa och barnkonvention är aktivt och målinriktat. Aktiviteter har genomförts som alla ligger i linje med kommunens mål och folkhälsopolitiska plan. Nya processer har inletts, som exempelvis arbetet med ekonomisk utsatthet. Dessutom har arbeten avslutats som forskningsprojektet Kompetenta familjer och kollegial granskning inom ramen för Partnerskapet för barnets rättigheter i praktiken. Utökat samarbete inom Degerforsmodellen har påbörjats för verksamhetsutveckling, kvalitetsutveckling och medborgare. Karlskoga och Degerfors arbete för att förebygga narkotika (nätdroger) har synliggjorts. Första året med Heltidsprojektet har redovisats i en rapport som båda kommunernas kommunfullmäktige har fått för godkännande. Att införa heltider medför genomgripande förändringar för förvaltningens verksamheter. Det ställer nya krav på medarbetare och chef. Under en dag har samtliga projektgrupper och förvaltningens all personal fått information om heltidsprojektet. Jämförelser för kost- och städverksamheternas kostnader har presenterats. Enligt utredningen visar det att Karlskoga och Degerfors kommuners kost- och städverksamhet har kostnader som ligger i linje med andra kommuner. Folkhälsonämndens kost- och städverksamheter sig väl i sin pågående utveckling och drift, vid jämförelse med en stor del av landets kommuner då det gäller styrning, budgetarbete, redovisning och system för uppföljning. Genomlysing av folkhälsonämndens verksamheter har startat via extern konsult. Nästa steg är workshop med kommunstyrelsen, folkhälsonämndens presidie samt förvaltningschef. Total genomlysning sker, efter kommunstyrelsens direktiv, till hösten. Arbetet med budget och mål inför kräver stort engagemang och många processer för att kunna ta fram underlag inför presentationer till budgetberedningarna i Karlskoga och Degerfors. Handledningen inom ramen för projektet Att leda i kvinnodominans och mångfald för första och andra linjens chefer fortsätter under Processen att lägga över alla scheman i Time Care Planering har startat och förväntas vara genomfört under året. Folkhälsonämnden gör ett negativt resultat mot budget efter april motvarande 0,1 % mot omsättningen och prognosen för 2014 är ett nollresultat. 76

164 77 (97) Verksamhetsresultat Tecken förklaringar Måluppfyllelse Uppfylld nivå (>95% av målvärdet) Inte uppfylld nivå (<65 % av målvärdet) Delvis uppfylld nivå (65-95 % av målvärdet) Ingen utvärdering Trend sedan 2012 Utvecklingen är positiv Utvecklingen är negativ Ingen tydlig utvecklingsriktning Jämfört med andra kommuner Bland de 25 % bästa Bland de 25 % sämsta Bland de 50 % i mitten Medborgar-/brukarperspektiv Karlskoga och Degerfors arbete med medborgardialogprojektet sprids till andra kommuner via en rikstäckande informationsturné. Ungdomsråden driver ett aktivt arbete för ungdomars delaktighet och inflytande i kommunerna. Ett flertal insatser inom ung medborgardialog planeras vilket förhoppningsvis leder till ökat intresse för ungdomar att engagera sig i politiska frågor. I samband med supervalåret genomförs arbetet med att ungdomar ska medvetengöra för andra ungdomar om betydelsen av att rösta i valen. Ur ett främjande och stödjande perspektiv för medborgarna finns ett flertal samverkansforum inom Degerforsmodellen som ständigt utvecklas genom en tydlig styrning och ledning. Övergripande drogförebyggande arbetet och drogfri skolavslutning planeras för att skapa trygga och säkra miljöer för kommunernas ungdomar. De goda resultaten med andelen ungdomar som aldrig druckit alkohol behöver behållas. Brukarnas behov är alltid prioriterade och åtgärder och förbättringar görs efter att undersökningar genomförts. Ser man på resultaten från brukar/medborgarundersökningarna så visar helheten på ett gott resultat. Ur ett brukarperspektiv utvecklas dialog och samarbete med matråd, äldreboenden, rektorer och schemaläggare för att inhämta synpunkter och fånga brukarnas intresse för mat. Mål Styrmått Kommentarer och åtgärder utifrån resultat Trend Jämf Folkhälsonämndens verksamheter och insatser bedrivs ansvarsfullt i syfte att skapa trygghet och säkerhet. Hur nöjda är vård och omsorgstagare i Karlskoga med städningen (procent) Hur nöjda är matgästerna med maten i förskolan i Karlskoga (procent) Analys och åtgärder Mätning pågår, resultaten redovisas i delårsredovisning 2. Analys Mätning pågår, resultaten redovisas i kommande årsredovisning. Medborgarna/bruka rna känner sig nöjda med Folkhälsonämndens verksamheters kvalitet och service. Hur nöjda är matgästerna med maten i skolan i Karlskoga (procent). Analys Matråden syftar till tydlig kommunikation mellan elever och skolkök. Kostpersonal har träffat föräldrar och verksamhetsråd för information om hur förvaltningen arbetar med kosten i kommunerna. Jämförbara mätningar finns ej. Åtgärder Fortsatt arbetet med matråden är betydande för nå målvärdet. Matråden har utarbetats för en tydlig kommunikation mellan matgäster 77

165 78 (97) Karlskogas barn och unga ska ha jämlika uppväxtvillkor och skälig levnadsstandard som krävs för fysisk, psykisk och social utveckling. Hur nöjda är matgästerna med maten inom vård och omsorg i Karlskoga (procent). och kökspersonal. Målnivån bör ses över och eventuellt redigaras för att vara mer realistisk i förhållande till resultaten. Analys Mätning pågår, redovisas i delårsredovisning 2. Åtgärder Verksamhetschef för kost träffar kostombuden i Karlskoga för dialog om mat, energi och näringsvärden på äldreboenden. Projekt för hur äldre äter har påbörjats. Svinnmätningar inom vård och omsorg kommer att genomföras under hösten Resultat för styrmått Styrmått Utfall 2012 Utfall Målvärde Resultat Hur nöjda är vård och omsorgstagare i Karlskoga med städningen (procent) Hur nöjda är matgästerna med maten i förskolan i Karlskoga (procent) Hur nöjda är matgästerna med maten i skolan i Karlskoga (procent) Hur nöjda är matgästerna med maten inom vård och omsorg i Karlskoga (procent). 90 Mäts ej Mätning pågår 72 (NKI) 76 (NKI) 90 Mäts (NKI) 54 (NKI) (NKI) Mäts ej Mätning pågår Medarbetarperspektiv Medarbetarenkäter och hälsoprofilbedömningar genomförs regelbundet med folkhälsonämndens personal. Resultaten används som underlag för handlingsplaner med aktuella förbättringsområden och mål för respektive enhet (stab, kost, städ). Målet är att bibehålla de goda resultaten avseende medarbetarindex och ledarindex. Att kunna försörja sig på sitt arbete är en viktig jämställdhetsfråga och intentionen med Heltidsprojektet. Utöver jämställdhetsaspekten ser folkhälsonämnden även vinster ur löne-, effektivitets- och kvalitetsmässigt perspektiv. Lönemässigt handlar det om sänkta administrativa kostnader, dels om sänkta vikariekostnader. I dagsläget kan projektet konstatera att Heltidsprojekt innebär förändring och är teoretiskt lätt men praktiskt svårt. Det tar tid att genomföra vilket måste respekteras för att kunna lyckas. Det är viktigt att uppmärksamma att majoriteten idag är nöjda med sin tjänstgöringsgrad. 78

166 79 (97) Mål Styrmått Kommentarer och åtgärder utifrån resultat Trend Jämf Medarbetarindex (procent). Analys Medarbetarenkäten genomförs bland personalen vartannat år. Under 2013 gjorde all personal på förvaltningen hälsoprofilbedömningar. Folkhälsonämnden är en attraktiv arbetsgivare, där alla har samma möjligheter. Ledarskapsindex (procent). Hur många medarbetare som kan rekommendera den egna arbetsplatsen (procent). Medarbetarnas upplevda motivation i arbetet (index 0-100). Medarbetarnas uppfattning om sin närmaste chef (index 0-100). Medarbetarnas uppfattning om tydligheten i styrningen på arbetsplatsen (index 0-100). Åtgärder Med utgångspunkt i medarbetarenkäten skrivs en handlingsplan för respektive enhet (stab, kost, städ). Handlingsplanen inkluderar aktuella förbättringsområden, mål och hur de ska uppnås. Prioriterade områden har varit minskade stressnivåer och kompetensutveckling. Se kommentar till medarbetarindex Se kommentar till medarbetarindex Se kommentar till medarbetarindex Se kommentar till medarbetarindex Se kommentar till medarbetarindex Resultat för styrmått Styrmått Utfall 2012 Utfall Målvärde Resultat Medarbetarindex (procent). 74 Mäts ej Ledarskapsindex (procent). 78 Mäts ej Hur många medarbetare som kan rekommendera den egna arbetsplatsen (procent) Medarbetarnas upplevda motivation i arbetet (index 0-100) Medarbetarnas uppfattning om sin närmaste chef (index 0-100) Medarbetarnas uppfattning om tydligheten i styrningen på arbetsplatsen (index 0-100). 74 Mäts ej Mäts ej Mäts ej Mäts ej

167 80 (97) Utvecklingsperspektiv Måluppfyllelsen visar att ständiga förbättringar behövs för att nå en hållbar utveckling såväl ekonomiskt som ekologiskt och socialt/kulturellt. Den beställda konsultrapporten visar att folkhälsonämndens kost- och städverksamheter står sig väl i sin pågående utveckling och drift vid jämförelse med en stor del av landets kommuner då det gäller styrning, budgetarbete, redovisning och system för uppföljning. Folkhälsonämnden har startat ett uppdrag för ökad jämlik hälsa/social hållbarhet. Nämnden vill uppmärksamma orsaker till skillnaderna i hälsa för att förhindra en utveckling mot ökad social oro, konflikter och utanförskap Livsmedelsupphandling med enbart Karlskoga och Degerfors ger bättre möjligheter till lokalt och regionalt producerad mat. Strävan är att mer resurser ska läggas på ekologiska inköp. Folkhälsonämnden kommer att arbeta vidare med detta under Mål Styrmått Kommentarer och åtgärder utifrån resultat Trend Jämf Kostnad för brukarnöjdhet för Mätning ej genomförd kost till barn och elever i Karlskoga (kr/invånare och nöjdhetspoäng). Folkhälsonämnden bidrar till god och Kostnad för brukarnöjdhet för Mätning ej genomförd jämlik hälsa ur ett socialt/kulturellt, ekonomiskt och ekologiskt perspektiv. kost till äldre inom vård och omsorg i Karlskoga (kr/invånare och nöjdhetspoäng). Kostnad för brukarnöjdhet för städning i Karlskogas verksamheter (kr/invånare och nöjdhetspoäng). Mätning ej genomförd Folkhälsonämnden utvecklar och stärker det befintliga arbetet med barnkonventionen för att stödja barn och ungas lärande. Resultat för styrmått Styrmått Utfall 2012 Utfall Målvärde Resultat Kostnad för brukarnöjdhet för kost till barn och elever i Karlskoga (kr/invånare och nöjdhetspoäng) Kostnad för brukarnöjdhet för kost till äldre inom vård och omsorg i Karlskoga (kr/invånare och Kostnad för brukarnöjdhet för städning i Karlskogas verksamheter (kr/invånare och - - Nollmätning - - Nollmätning - - Nollmätning 80

168 81 (97) Driftredovisning (tkr) Delår jan-april 2013 Bokslut 2013 Utfall jan-april 2014 Prognos 2014 Budget 2014 Avvikelse 2014 Kostnader *Varav personal *Varav personal bemanningsenheten Intäkter Nettokostnader Nettobudget Resultat i förhållande till budget Nettokostnader per verksamhet Nämnd Stab Kostverksamhet Städverksamhet Folkhälsa Summa nettokostnader Kommentarer och korrigerande åtgärder: Folkhälsonämnden gör ett negativt resultat mot budget efter april motvarande 0,1 % mot omsättningen. Detta beror främst på högre personalkostnader inom städverksamheten på grund av hög sjukfrånvaro och ökade vikariekostnader som följd. Driftramen för Folkhälsa är justerad med 2014 års löneökningar och de köpande nämnderna i Karlskoga har fått ökade driftramar motsvarande löneökningarna för personalen inom kost- och städverksamheten. Folkhälsonämndens prognos för 2014 är ett nollresultat under förutsättning att ökade vikariekostnader på grund av sjukfrånvaron samt förmedlingsavgiften till Bemanningsenheten täcks av extraförsäljning inom städ- och kostverksamheten. Uppföljning av treårsbudget (tkr) Period Redovisning tkr Ingående balans Prognos Resultat i förhållande till budget Prognos

169 82 (97) Åtgärder för att klara ett ackumulerat 0-resultat vid periodens slut. Folkhälsonämnden gjorde ett överskott om totalt 1,1 mnkr för perioden , varav 480 tkr avsåg heltidsprojektet. Dessa har lyfts ur det totala resultatet för treårsbudgeten och flyttats till 2015 års driftram. Kvarvarande resultat har förts med in i den nya treårsbudgeten enligt gällande bestämmelser. Investeringskostnader (tkr) Investeringar (tkr) Utfall jan-april 2014 Prognos 2014 Budget 2014 Avvikelse 2014 Städmaskiner Köksutrustning Övriga investeringar Varav överförs till nästa år Summa investeringsutgifter Kommentarer till investeringar Förseningar i upphandlingen av storköksutrustning under 2013 medförde att upprättad investeringsplan ej kunde följas. Folkhälsonämnden har på grund av detta för med kvarvarande 1,5 mnkr från 2013 till 2014 års investeringsbudget. För 2014 kommer upprättad investeringsplan med prioriteringar att följas inom både kost- och städverksamheten. Internkontrollområden Folkhälsonämnden har för 2014 tre fastställda nämndspecifika internkontrollområden (FHN ). Sjukfrånvaro Internkontroll skall ske genom att kontrollera och analysera statistiken för lång- och korttids sjukfrånvaro inom förvaltningen samt föreslå och redovisa åtgärder. Verksamhetschef städ har påbörjat ett genomlysningsprojekt av sjukskrivningar inom städverksamheten. Rapporteras till Folkhälsonämnden på juni- och oktobersammanträdet Kontanthantering Internkontroll skall ske av hur beslutad rutin för kontanthantering följs och redovisa eventuella åtgärder. Rapporterades till Folkhälsonämnden på aprilsammanträdet Den internkontroll som genomfördes påvisade vissa brister i kontanthanteringen som resulterat i att åtgärder vidtagits. Bland annat har en utbildningsinsats påbörjats samt en utredning om minimering av kontanthantering inom kostverksamheten. Vikariekostnader Internkontroll av kostnader för vikarier ska redovisas och jämföras med Rapporteras till Folkhälsonämnden på novembersammanträdet

170 83 (97) Verksamhetsberättelse gymnasienämnden Sammanfattning Den nya gemensamma förvaltningen för de frivilliga skolformerna i Karlskoga och Degerfors har varit verksam i tre år. Arbetet med att få förvaltningen att fungera i struktur och rutiner är klart. Skolinspektionen pekade på att nästa steg måste vara att de båda huvudmännen utvecklar arbetet så att elevernas resultat förbättras. Verksamheten har startat detta arbete. Gymnasieskolornas resultat ligger lågt i förhållande till riket. I och med att den nya skolan i Karlskoga är klar kan nu arbetet tydligare inriktas mot kvalitet och högre måluppfyllelse. Det finns nu goda förutsättningar i lokaler och utrustning, på båda orterna, antalet elever är förhållandevis bra och lärartätheten är hög jämfört med andra kommuner. Rektorer och lärare behöver nu gemensamt anta utmaningen att använda resurserna på ett sätt som leder till högre måluppfyllelse hos eleverna. En kommunal gymnasieskola är en del av det omgivande samhället. Möckelngymnasiet har många yrkesförberedande program, och det förutsätter en etablerad relation med berörda näringar och en god samverkan. För att säkerställa en god utbildningskvalitet behövs ett ännu närmre samarbete, där näring och skola möts i utbildningsmoment och i bedömning av elevers lärande. Vuxnas lärande och gymnasiesärskolan har under de här åren gjort förändringar som inneburit förflyttningar av både verksamhet och personal mellan Karlskoga och Degerfors. Gymnasiesärskolan kan nu fördjupa sitt kvalitetsarbete och använda resurserna flexibelt mellan de båda orterna. Vuxnas lärande är under ständigt förnyande och hanterar förändringar som ett organisatoriskt lärande. En ny yrkeshögskoleutbildning inom avancerad CNC-teknik har beviljats och startar hösten Verksamhetsresultat Tecken förklaringar Måluppfyllelse Uppfylld nivå (>95% av målvärdet) Inte uppfylld nivå (<65 % av målvärdet) Delvis uppfylld nivå (65-95 % av målvärdet) Ingen utvärdering Trend sedan 2012 Utvecklingen är positiv Utvecklingen är negativ Ingen tydlig utvecklingsriktning Jämfört med andra kommuner Bland de 25 % bästa Bland de 25 % sämsta Bland de 50 % i mitten Medborgar-/brukarperspektiv Sett till helheten skattar Möckelngymnasiets elever sin skola högt. De trivs och känner sig trygga samt upplever att de blir väl bemötta, både av andra elever och av medarbetarna. Eleverna upplever sig också något tryggare än i föregående mätning. Relationerna mellan elever och medarbetare tycks generellt ha förbättrats, men utvecklingen av relationerna går i olika riktningar. Deras upplevelse av att bli bemötta med respekt och hänsyn samt deras trivsel ligger kvar på samma nivå som tidigare eller har ökat något. Fler elever upplever sig dock ha blivit utsatta för diskriminering och kränkande behandling av personal. Andelen som upplever motsvarande behandling från andra elever är i nivå med föregående år. 83

171 84 (97) Mål Styrmått Kommentarer och åtgärder utifrån resultat Trend Jämf 1.1 Eleverna i gymnasieförvaltningens verksamheter ska känna sig trygga i sin utbildningsvardag. 2.1 Brukarna känner sig nöjda med den verksamhet som bedrivs inom nämndens ansvarsområde Andel elever i Möckelngymnasiet som under det senaste läsåret upplevt sig utsatta för diskriminering, trakasserier och/eller kränkning i skolan (procent) : Hur nöjda brukarna är med nämndens verksamhet (nöjd-kund-index) : Andel brukare som upplever ett gott bemötande vid kontakt med nämndens verksamheter (procent) 1 Flickor upplever sig i högre grad utsatta för kränkande behandling av andra elever, medan pojkar i något högre grad än flickor upplever sig utsatta av personal. Flickors upplevelse av att vara utsatta av andra elever ligger i nivå med föregående år, medan pojkarna upplever detta i mindre grad. Både flickor och pojkar upplever kränkande behandling eller diskriminering från personal i ökad utsträckning jämfört med förra årets mätning Förbättringsarbete sker i dialog med medarbetare och elever med stöd från bl a Regionförbundet. Eleverna är nöjda med Möckelngymnasiet som helhet, särskilt flickorna. Inom elevgrupperna är det fler flickor som är riktigt nöjda och fler pojkar som är riktigt missnöjda på denna punkt. Förbättringsarbete sker i dialog med medarbetare och elever med stöd från bl a Regionförbundet. Eleverna upplever att de blir väl bemötta. Skillnaderna mellan flickor och pojkar är relativt stora, och det är betydligt fler flickor som är nöjda med bemötandet. Förbättringsarbete sker i dialog med medarbetare och elever med stöd från bl a Regionförbundet. Resultat för styrmått Styrmått Utfall 2012 Utfall Målvärde Resultat 2.1.1: Hur nöjda brukarna är med nämndens verksamhet (nöjd-kundindex) : Andel brukare som upplever ett gott bemötande vid kontakt med nämndens verksamheter (procent) Totalt 72 F 77 P Totalt 77 F 85 P 72 Medarbetarperspektiv Inga mätningar har skett sedan Arbetsmiljöverket har varit på tillsyn i förvaltningen och utryckte tillfredsställelse över förvaltningens systematiska arbetsmiljöarbete. Rutiner och arbetsformer fungerar och är kända av alla aktörer. Förvaltningen bedriver ett fortsatt arbete kring samverkan, arbetsplatsträffar och ledarskap för att öka medarbetarnas upplevelse av delaktighet. 57 Från och med 2014 mäts dessa styrmått enligt en ny modell, där andelen brukare som är ganska eller mycket nöjda anges i %. Brukare som är varken nöjda eller missnöjda räknas inte in i detta sammanhang. Detta gör att resultatet inte kan jämföras med föregående år. 84

172 85 (97) Mål Styrmått Kommentarer och åtgärder utifrån resultat Trend Jämf 4.1.1: Gymnasieförvaltningens - medarbetarindex (max 100) 4.1 Medarbetarna inom nämndens verksamheter känner stolthet och har inflytande över sin vardag : Gymnasieförvaltningens ledarskapsindex (max 100) 4.1.3: Medarbetarnas upplevda motivation i arbetet (max 100) 4.1.4: Medarbetarnas uppfattning om sin närmaste chef (max 100) 4.1.5: Medarbetarnas uppfattning om tydligheten i styrningen på arbetsplatsen (max : Hur många medarbetare som kan rekommendera den egna arbetsplatsen (procent) Gymnasieförvaltningen har inga tidigare resultat att jämföra sig med. Förvaltningens medarbetare har endast deltagit i en medarbetarundersökning (2012) Ett fortsatt arbete kring samverkan, arbetsplatsträffar och ledarskap för att öka medarbetarnas upplevelse av delaktighet. Se Se Se Se Se Resultat för styrmått Styrmått Utfall 2012 Utfall Målvärde Resultat 4.1.1: Gymnasieförvaltningens medarbetarindex (max 100) : Gymnasieförvaltningens ledarskapsindex (max 100) : Medarbetarnas upplevda motivation i arbetet (max 100) : Medarbetarnas uppfattning om sin närmaste chef (max 100) : Medarbetarnas uppfattning om tydligheten i styrningen på arbetsplatsen (max : Hur många medarbetare som kan rekommendera den egna arbetsplatsen (procent) Utvecklingsperspektiv Elevernas upplevelse av inflytande och delaktighet är ett av de områden där eleverna är minst nöjda. Resultatet är dock inte entydigt. Flickor upplever i något högre grad än pojkar att de har inflytande över sin skolsituation, även om flickor och pojkar i genomsnitt är lika nöjda med det inflytande de upplever att de har. Samtidigt är det fler pojkar som upplever ett riktigt stort inflytande och är väldigt nöjda med det inflytande de har respektive upplever att de inte alls har något inflytande och är väldigt missnöjda med sina möjligheter till inflytande. De tre områden som eleverna anger som viktigast, innehållet i lektionerna, arbetssättet och den tid de har till förfogande för ett arbetsområde samt prov- och redovisningsdatum och redovisningssätt, är också de som eleverna upplever att de har mest inflytande över, även om inflytandet inte riktigt lever upp till elevernas förväntningar. Det upplevda inflytandet har också minskat inom flera av områdena jämfört med föregående år. Flickorna upplever dock ett tydligt större inflytande än pojkarna inom flera av de områden som eleverna upplever som viktiga. 85

173 86 (97) Mål Styrmått Kommentarer och åtgärder utifrån resultat Trend Jämf 6.1.1: Nämndens verksamhet bedrivs inom budgetramar. 6.1 Gymnasienämnden bedriver sin verksamhet ansvarsfullt och kostnadseffektivt utifrån tilldelade resurser : Kostnad kommunal gymnasieskola i kr/inv år : Andel elever som fullföljer sin utbildning inom 4 år (procent). Interkommunala ersättningar och bidrag till fristående skolor varierar kraftigt mellan budgetår. Nämnden går in med ett planerat underskott för 2014 Tydligare samråd mellan kommunerna samt att nämndens problem är diskuterade närmare i budgetprocessen Följer kostnadsutvecklingen. Krävs fortsatt fördjupat utvecklingsarbete när det gäller framgångsrikt lärande Alla elever som studerar vid Möckelngymnasiet ska fullfölja sin utbildning. 7.2 Elever och kursdeltagare i förvaltningens verksamheter upplever ett reellt inflytande över sitt lärande : Andel elever med grundläggande behörighet till universitet och högskola i huvudmannens skolor (procent) : Andel gymnasieelever som fullföljer sin utbildning inom 3 år (procent) : Andel elever i Möckelngymnasiet som upplever ett inflytande över sitt lärande (procent) : Andel kursdeltagare inom Vuxnas lärande som i kursvärdering uttrycker att de haft inflytande över sin utbildning (procent). Se Se Eleverna upplever i stort att lärarna tar hänsyn till deras åsikter och är relativt nöjda med det inflytande de har Mycket stor andel upplever att de har inflytande över sin utbildning Fortsatt utveckling av lärplattform Resultat för styrmått Styrmått Utfall 2012 Utfall Målvärde Resultat 6.1.2: Kostnad kommunal gymnasieskola i kr/inv år. K D : Andel elever som fullföljer sin utbildning inom 4 år (procent). K 75,9 D 74,6 K D K 76 D 77 K D K 77 D : Andel elever med grundläggande behörighet till universitet och högskola i huvudmannens skolor (procent). K 77,8 D 83,5 K 87 D 81 K 88 D : Andel gymnasieelever som fullföljer sin utbildning inom 3 år (procent). K 79 D 78 K 79 D 83 K 80 D Kostnaderna har minskat 86

174 87 (97) Driftredovisning (tkr) Delår jan-april 2013 Bokslut 2013 Utfall jan-april 2014 Prognos 2014 Budget 2014 Avvikelse 2014 Kostnader *Varav personal Intäkter Nettokostnader Nettobudget Resultat i förhållande till b Nettokostnader per verksamhet Förvaltningsgemensamt Gymnasieskola Gymnasiesärskola Vuxnas lärande Summa nettokostnader Kommentarer och korrigerande åtgärder: Gymnasienämnden redovisar för perioden ett positivt resultat på ca 3,2 mnkr, vilket främst beror på att inköp av läromedel sker vid uppstart av höstterminen. Prognosen för året har förändrats med den preliminära antagningen genom att interkommunala ersättningar samt bidrag till friskolor kommer att minska med ca 1 mnkr jämfört med föregående prognos. Samtidigt innebär den ökade preliminära antagningen ett ökat personalbehov på gymnasieskolan. Totalt sett visar prognosen ett negativt resultat på -5,35 mnkr. Uppföljning av treårsbudget (tkr) Period Redovisning tkr Ingående balans Prognos Resultat i förhållande till budget Prognos Åtgärder för att klara ett ackumulerat 0-resultat vid periodens slut. Gymnasienämnden gjorde totalt sett ett överskott om 3 mnkr vid utgången av föregående treårsperiod. Nämnden prognostiserar att få ta med sig hela överskottet till den nya treårsperioden Prognosen för innevarande treårsperiod är

175 88 (97) Investeringskostnader (tkr) Investeringar (tkr) Utfall jan-april 2014 Prognos 2014 Budget 2014 Avvikelse 2014 IT-utrustning Möbler/inredning Övriga invetarier Återbetalning till SBN Varav överförs till nästa år Summa investeringsutgifter Kommentarer till investeringar För 2014 har verksamheten inte fått några budgeterade investeringsmedel, detta då skulden till samhällsbyggnad skall återbetalas. Vissa nödvändiga investeringar kommer dock att behöva göras. En större investering på 1 mnkr kommer att göras i en ny femaxlad maskin till den nya yrkeshögskoleutbildningen. Internkontrollområden Gymnasienämnden har behållit sina internkontrollområden från 2013, genomströmningstider och elevernas betygspoäng. Det är två viktiga områden som också kräver tid i förändringsprocesserna. Den officiella statistiken från Skolverket kommer en gång per år. Alla rektorer inom gymnasie- och gymnasiesärskolan har med dessa områden i sina verksamhetsplaner. Ingen ny statistik finns att tillgå förrän tidigt i höst. Skolinspektionen uppmärksammade att behörigheten till högskola efter gymnasieexamen är i nivå med riket, medan betygen i snitt är lägre jämfört med riket. Detta förhållande finns kvar och bör vara utgångspunkt för åtgärder under kommande år. Förmodligen behövs ett fördjupat pedagogiskt arbete där lärare tillsammans med elever granskar den undervisning som sker och gemensamt förändrar arbetssätt och arbetsorganisation. Rektor är viktig som pedagogisk ledare och ska leda detta arbete i sitt rektorsområde tillsammans med personal och elever. Kommunfullmäktige har också antagit ett internkontrollområde som berör både barn- och utbildningsnämnden och gymnasienämnden, specialpedagogik. 88

176 89 (97) Karlskoga kommunhus AB Ordförande VD Sven-Olov Axelsson Patrik Haasma Förbundet/Bolaget i korthet Bolaget Karlskoga Kommunhus AB är moderbolag till Hyresbostäder i Karlskoga AB och Karlskoga Energi och Miljö AB. Bolaget har i övrigt ingen verksamhet. Ekonomi (tkr) Delår janapril april Bokslut Utfall jan- Prognos Buget Avvikelse Omsättning 0 Resultat efter finansiella poster Balansomslutning Soliditet (%) 41 0 Investeringsplan (tkr) Kommentarer Utfallet per april följer budget. Delår janapril 2013 Bokslut 2013 Utfall janapril 2014 Prognos 2014 Buget 2014 Avvikelse

177 90 (97) Karlskoga Energi & Miljö AB Ordförande VD Göran Ståhlberg Jens Isemo Bolaget i korthet Koncernen består av moderbolaget Karlskoga Energi & Miljö AB med dotterbolagen Karlskoga Elnät AB, som tillhandahåller nättjänster med stöd av leveranskoncession för område, Karlskoga Kraftvärmeverk AB, som producerar och levererar el, ånga och fjärrvärme, Karlskoga Miljö AB, som tillhandahåller vatten och avlopp samt avfalls- och deponitjänster, och Karlskoga Stadsnät AB, som tillhandahåller bredbandstjänster. Dessutom finns Karlskoga Vattenkraft AB innehållande 24 vattenkraftverk som producerar miljövänlig el. Biogasbolaget producerar fordonsgas och ägs till hälften. Ekonomi (tkr) Delår janapril april Bokslut Utfall jan- Prognos Buget Avvikelse Omsättning Resultat efter finansiella poster Balansomslutning Soliditet (%) Investeringsplan (tkr) Delår janapril april Bokslut Utfall jan- Prognos Buget Avvikelse Koncernen Kommentarer Följande poster påverkar helårsresultatet: - Slutreglering av historiskt felaktig fakturering av VA inom Bofors industriområde 1,9 mnkr - Fortsatt låga elpriser i kombination med normal tillrinning. - Avskrivning av vattenkraftens övervärden. Övrigt T o m mars hade likviditeten förbättrats med 34 mnkr sedan årsskiftet. Diskussioner avseende gemensamt renhållningsbolag med Storfors går in i avgörande skede. Preliminär beslutsprocess under maj-sep. Investeringspolicy antagen av styrelsen 90

178 91 (97) Hyresbostäder i Karlskoga AB Ordförande VD Rolf Lindberg Ann-Christine Kvist Förbundet/Bolaget i korthet Bolagets fastighetsbestånd omfattar 2519 lägenheter och 144 lokaler. Den totala lägenhetsytan är kvm och den totala lokalytan kvm. Uthyrningsgraden för bostäder är ca 97 % och för lokaler ca 95 %. Ekonomi (tkr) Delår janapril april Bokslut Utfall jan- Prognos Buget Avvikelse Omsättning Resultat efter finansiella poster Balansomslutning Soliditet (%) 13,5 12,6 13,1 13,3 13,3 0 Investeringsplan Delår janapril april Bokslut Utfall jan- Prognos Buget Avvikelse (tkr) Per bolag/objekt Kommentarer Bolaget visar ett positivt resultat för perioden med 8,5 miljoner kronor mot ett budgeterat resultat på 4,5 miljoner kronor. Den positiva avvikelsen beror främst på lägre fjärrvärmekostnader till följd av en varm vårvinter samt lägre räntekostnader tack vare sänkta räntenivåer. Underhåll pågår enligt plan och avser framförallt målning av trapphus, renovering av tak och fasader, fönsterbyten, hissar, tvättstugor och lägenhetsunderhåll. En större del av fastighetsunderhållet har sin tyngdpunkt under senare delen av året, vilket medför att årsresultat beräknas hamna i nivå med periodresultatet. Bolaget har under perioden färdigställt ombyggnationen av två hus på fastigheten Montören till vårdboende och inflyttning har skett. Nybyggnationen av två punkthus på fastigheten Rapphönan fortlöper och första inflyttning är planerad till 16 maj. Andra projekt som slutförts är ombyggnation av yttre miljön i Ekeby samt Skogsrundan. Sammanlagda investeringar t.o.m 30 april uppgår till ca 28,6 mnkr. (28,7). All finansiering genom fastighetslån sker av bolaget. Nyupplåning har skett med 26,5 mnkr. Likviditeten är god. 91

179 92 (97) Karlskoga Näringsliv & Turism Ordförande VD Anne Marie Alanen Jyri Jöe Förbundet/Bolaget i korthet Ändamålet med bolagets verksamhet är att; stimulera, stärka och stödja näringsliv & handel samt öka tillväxt och nyetableringar inom alla kategorier, verka för ett långsiktigt engagemang tillsammans med alla utbildningar i ett flertal tillväxtprojekt, utveckla besöksnäringen i samverkan med företag, aktiva organisationer och myndigheter. Ekonomi (kr) Delår janapril mars Bokslut Utfall jan- Prognos Buget Avvikelse Omsättning Resultat efter finansiella poster Balansomslutning Soliditet (%) 0 Investeringsplan (kr) Delår janapril mars Bokslut Utfall jan- Prognos Buget Avvikelse Per bolag/objekt Kommentarer Utfallet redovisat utifrån månadsredovisning per mars

180 93 (97) Parkeringsbolaget Råkan Ordförande VD Anders Ohlsson Stig Rengman Bolaget i korthet Parkeringsaktiebolaget Råkan tillhandahåller över 300 st parkeringsplatser i centrum, bland annat över 200 st på takparkeringen av Kulanhuset. Ekonomi (kr) Delår janapril april Bokslut Utfall jan- Prognos Buget Avvikelse Omsättning Resultat efter finansiella poster Balansomslutning Soliditet (%) Investeringsplan Delår janapril april Bokslut Utfall jan- Prognos Buget Avvikelse (kr) Investeringar råkan Kommentarer Bolaget har i perioden januari till april ökat parkeringsintäkterna med ca kr men också debiterat ägarna driftsbidrag som överstiger debiteringen för samma period föregående år med kr. På helåret planerar man att inte debitera ägarna mer än året innan, däremot räknar bolaget med minskade kostnader på grund av vissa uppsagda avtal, därav blir prognosen för året ett positivt resultat. 93

181 94 (97) Övriga nämnder och förbund Administrativ nämnd - Lönecentrum östra Värmland Ordförande Ann-Marie Walloch Gemensam nämnd Kristinehamns kommun är ansvarig kommun för den administrativa nämnden, här tillika löneadministration. Driftsredovisning Karlskogas andel Delår jan-april 2013 Bokslut 2013 Utfall jan-april 2014 Prognos 2014 Budget 2014 Avvikelse 2014 Kostnader *Varav personal Intäkter Nettokostnader Nettobudget Resultat i förhållande till budget Nettokostnader per verksamhet Administrativ nämnd Summa nettokostnader Kommentarer Den administrativa nämnden redovisar per april ett positivt resultat mot periodens budget. Då det ännu är för tidigt att avgöra om den kostnad som vi betalar för året kommer att få en slutlig justering vid årets slut så prognostiseras ett nollresultat. 94

182 95 (97) Östra Värmlands överförmyndarnämnd Ordförande Inga-Lill Röhr Gemensam nämnd Kristinehamns kommun ansvarar för den gemensamma överförmyndarnämnden. Nämnden ska i första hand ha tillsynen över personer som är ställföreträdare till underåriga eller hjälpbehövande personer. Överförmyndarnämnden medverkar till att det finns god man, förvaltare eller förordnad förmyndare för den som har behov av detta. Nämnden beslutar också om arvode för dessa. Nämnden hanterar även frågor för ensamkommande asylsökande barn och ungdomar. Driftsredovisning Karlskogas andel Delår jan-april 2013 Bokslut 2013 Utfall jan-april 2014 Prognos 2014 Budget 2014 Avvikelse 2014 Kostnader *Varav personal Intäkter Nettokostnader Nettobudget Resultat i förhållande till budget Nettokostnader per verksamhet Överförmyndarnämnden Överförmyndarverksamhet Arvoden ställföreträdare Ensamkommande flyktingbarn Summa nettokostnader Kommentarer Överförmyndarnämnden redovisar per april ett underskott på 569 tkr. Det beror dels på att större delen av årets arvoden till gode män redan har betalats ut. Detsamma gäller för intäkterna för gode män, som också är högre för perioden än budgeterat. Båda dessa kommer därför att korrigeras under året. Dels är också intäkterna från Migrationsverket lägre än budgeterat. Prognosen för året är ett underskott på 300 tkr pga. lägre intäkter från Migrationsverket. 95

183 96 (97) Bergslagens Räddningstjänstförbund Ordförande Göran Ståhlberg VD Anders Nilsson Förbundet/Bolaget i korthet Bergslagens Räddningstjänst bildades I räddningstjänstförbundet ingår kommunerna Degerfors, Filipstad, Hällefors, Karlskoga, Kristinehamn och Storfors. Den geografiska utsträckningen är ca 140 km x 70 km. Räddningstjänstområdet omfattar stads- och tätortsbebyggelse, större mekaniska och kemisk/tekniska fabriker, stora skogsområden, jordbruk och skärgård. Europaväg och järnväg går genom området samt stora trafikmängder från och till de närliggande Dalafjällen. Syftet med räddningstjänstförbundet är att erhålla en effektiv räddningstjänst till en sammantaget låg kostnad för medlemskommunerna. Räddningstjänstförbundets främsta målsättning är att medverka till att olyckor och bränder inte inträffar samt att konsekvenserna av de olyckor som inträffar blir så små som möjligt. Människor som bor eller vistas i våra kommuner skall känna sig trygga och säkra i förhållandet till risker och olyckor som de kan utsättas för samt känna förtroende för Brt som organisation. För att Brt ska kunna medverka till att skapa ett samhälle där olyckor som påverkar människor, egendom och miljö minskas, måste olycksriskerna identifieras och kommuninnevånarna medvetandegöras om dessa risker. Ekonomi (tkr) Delår janapril april Bokslut Utfall jan- Prognos Buget Avvikelse Omsättning Resultat efter finansiella poster Balansomslutning Soliditet (%) Investeringsplan (tkr) Delår janapril 2013 Bokslut 2013 Utfall janapril 2014 Prognos 2014 Buget 2014 Avvikelse

184 97 (97) Kommentarer Ekonomi- och verksamhetsplan enligt ägardirektiv När det gäller brandstationerna: I Karlskoga så pågår byggnationen och fastigheten ska vara inflyttningsklar i juni Olika invigningsaktiviteter planeras för hösten. Arbetet med att finna förrådslokaler i brandstationens närområde har avslutats och ett tre-årigt hyresavtal har tecknats med Booforsen. I Degerfors så är upphandlingen avklarad och en totalentreprenör kommer att utses under maj månad med målsättningen att påbörja nybyggnation under våren/sommaren Efter tillsynsbesök av Arbetsmiljöverket är ärendet vilande under förutsättning att den aktuella tidsplanen kan upprätthållas. I Filipstad så finns framtagna ritningar gällande ombyggnad i syfte att samlokalisera landstingets ambulansverksamhet med räddningstjänsten i befintlig brandstation. BRT har inga krav på renoveringar eftersom lokalerna anses vara ändamålsenliga eftersom både verksamhets- och arbetsmiljökrav uppfylls. BRT förhåller sig positiva till en samverkan med ambulansen. Direktiven är dock att det inte får ske några förändringar som innebär en hyreskostnadsökning för BRT. Ett projekt har utformats där roller och rutiner ska definieras för att få ett effektivt stabsarbete i ledningsplatsen i Karlskogas nya brandstation. När ledningsplatsen är driftsatt ska en övning genomföras på uppdrag av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. Larmcentralens nuvarande verksamhet ingår som en del av ledningsplatsen. IVPA (I väntan på ambulans) utförs idag i flera av våra medlemskommuner. Det avtal som finns med Landstinget i Värmland har förlängts tom Avtalet med Örebro läns landsting har förlängts tom Projektet har utvärderats och ett tillsvidareavtal kommer att tecknas mellan parterna. Samarbetet mellan BRT och medlemskommunernas risk- och säkerhetsansvariga sker via en permanent arbetsgrupp. Ett möte har genomförts under vintern och där fick gruppen information om hur Karlskoga använder ny teknik för anmälningar till risklinjen. Samverkan med polisen bör förstärkas ytterligare i förbundets västra del. Det är viktigt att BRT har ett gemensamt utvecklingsarbete med polismyndigheterna i både Värmlands och Örebro län då polisen kommer att ha en ny organisation from Hittills har man haft två möten med representation från Örebro Län och då är även ambulanssjukvården representerade. Rekryteringen av personal till de Frivilliga resursgrupperna, som Civilförsvarsföreningarna ansvarar för, har påbörjats. En utbildning har genomförts i Storfors och där var BRT närvarande. Samtliga styrkeledare heltid har genomfört en två-dagars arbetsmiljöutbildning i regi av Varnumhälsan. BRT ansvarar under perioden för Risk och säkerhetsarbetet i Kristinehamns kommun. En förfrågan finns även från Hällefors kommun om Risk och säkerhetsarbete motsvarande en 50%-tjänst. BRT undersöker möjligheterna. I Filipstad finns ett förslag om ökad samverkan inom det systematiska brandskyddsarbetet, provning av automatlarm m.m. En ny släckbil har levererats från tillverkaren Autokaross i Floby, totalkostnad ca 4 milj inkl utrustning. Utryckningsverksamheten är hittills att betrakta som normal. Resultat per tertial 1 Inga större avvikelser mot budget även om det ekonomiska resultatet påvisar ett plus om 2 Mkr vid Tertial 1. Brt:s kostnadsdrivande månader är juni-aug, framförallt vad gäller personalkostnader. 97

185 Ärende 16 Planeringsförutsättningar inför Mål och budget

186 Underlag KS Kommunstyrelsen Mål och budget planeringsförutsättningar Sammanfattning Kommunstyrelsens arbetsutskott har haft två dialogkonferenser med kommunfullmäktiges presidium och nämndpresidierna/förvaltningschefen och har diskuterat ekonomiska förutsättningar, finansiella mål, fullmäktigemål med styrmått samt drift- och investeringsramar för perioden Kommunstyrelsens arbetsutskott har med dessa diskussioner som utgångspunkt lagt ett förslag till planeringsförutsättningar för perioden Beslutsunderlag Kommunstyrelsens arbetsutskotts protokoll den 5 maj 2014, 45 Kommunstyrelsens ledningskontors underlag den 29 april 2014 Bakgrund Kommunstyrelsens arbetsutskotts seminarier Kommunstyrelsens arbetsutskott har vid två tillfällen (5-6 mars samt april) i dialog med nämndpresidierna/förvaltningschefen och kommunfullmäktiges presidium diskuterat ekonomiska förutsättningar, fullmäktigemål med styrmått samt drift- och investeringsramar för perioden POSTADRESS FAKTURAADRESS TELEFON E-POSTADRESS PLUSGIRO KARLSKOGA Fakturahantering kommunstyrelsen@karlskoga.se BESÖKSADRESS Box TELEFAX WEBBADRESS ORG NR Katrinedalsgatan MALMÖ

187 2 (18) Ekonomiska planeringsförutsättningar Finansiella mål Det finansiella resultatmålet om 2,0 procent av skatteintäkter och statsbidrag kommer inte att uppnås under Resultatet hamnar på cirka 1,4 procent. För planeras för ett resultat om 2,0 procent. År Resultat Procent ,9 mnkr 1, ,4 mnkr 2, ,8 mnkr 2,0 Det finansiella målet om investeringsutgifterna ligger fast, det vill säga nivån på utgifterna ska inte överstiga nivån på avskrivningarna. Förändringen av eget kapital måste vara positivt om ekonomin inte ska försämras. En försämrad ekonomi innebär mindre resurser till verksamheten. Utdebitering Planeringsförutsättningarna utgår ifrån oförändrad skattesats om 22,03. Befolkning Per januari 2014 uppgår Karlskogas befolkning till personer. Ökningen beror på inrikes inflyttning och immigration och är relativt rörlig under året. För att beräkna skatteunderlaget har följande befolkningssiffror använts: 2015: : : Antagande om löneförändringar 2015 års löneökning har bedömts till 2,6 %. Anslag för löneökning läggs på kommunstyrelsen för att fördelas till respektive nämnd då avtalsrörelsen är klar under Övriga kostnadsökningar skall inrymmas i föreslagen ram. Pensionsskulden Enligt KPA:s beräkningar från december 2013 kommer kommunens pensionskostnad för år 2015 att bli ca 93 mnkr inklusive särskild löneskatt. Till denna pensionskostnad ska läggas ytterligare ca 9 mnkr till andra pensionsinstitut. Total pensionskostnad blir ca 102 mnkr.

188 3 (18) Skatteförändringar Kommunens skatteintäkter, statsbidrag och fastighetsavgift för 2015 uppgår till 1 545,5 mnkr och är baserat på skatteprognosen från februari För åren är motsvarande skatteintäkter beräknade till 1 598,8 respektive 1 647,3 mnkr. Skatteintäkterna är en av de mest osäkra faktorerna beroende på samhällsutvecklingen. En sänkning av rikets skatteintäkter slår mycket hårt mot respektive kommun, intäkterna minskar direkt medan verksamhetens kostnader kvarstår. Övriga förutsättningar Internräntan föreslås vara oförändrad 4 % (Gymnasienämnden har internränta motsvarande SKL:s rekommendation) Folkhälsonämnden föreslås få höja priset motsvarande 2,6 % för de löneökningar som belastar verksamheterna kost och städ Folkhälsonämnden föreslås få höja priset för råvarukostnaden för kostverksamheten med 2 % Samhällsbyggnadsnämnden föreslås få höja hyran motsvarande 2 %. Hyreshöjningen avser endast den del som är inflationsutsatt, det vill säga inte avskrivningar och internränta Löneökningar beräknas till 2,6 % på helårsbasis Socialnämnden har framfört ett behov av ytterligare ett gruppboende under planperioden. Kommunstyrelsens arbetsutskott föreslår att byggandet av detta gruppboende sker tillsammans med extern aktör. På grund av detta är inga investeringsmedel upptagna för detta ändamål. Socialnämndens driftram har inte heller justerats för att täcka driftskostnader för detta gruppboende. Medel finns dock avsatt centralt från och med 2017 i avvaktan på definitivt beslut. Från kommunstyrelsens budget har 500 tkr tagits bort avseende kostnad för förvaltningschef. Driftramar till nämnderna För år 2016 och 2017 är nämndernas ramar justerade i linje med de ramförändringar som gjorts för I övrigt är inga justeringar gjorda på grund av följande punkter: Utrymmet för nämndernas ramtilldelning styrs i högsta grad av kommunens utveckling av skatter och bidrag. Beroende av konjunkturen och befolkningsutvecklingen påverkas prognosen av framtida intäkter relativt stort. Det är därför av vikt att inte föregå kommunens intäktsutveckling med preliminära tilldelningar. Löneökningen är budgeterade centralt och påverkar inte nämndernas ramar förrän löneavtalen är klara.

189 4 (18) Planeringsförutsättningar för målarbetet Styrkedja den röda tråden Visionen och de politiskt fastställda målen anger den politiska viljeinriktningen. Fullmäktigemålen anger vad kommunen gemensamt ska uppnå för att kunna nå Vision Nämndmålen ska bidra till att fullmäktigemålen uppnås. Kommunstyrelsen och nämnderna beslutar inom sina respektive ansvarsområden och utifrån preliminära budgetar om nämndmål samt styrmått för att mäta måluppfyllelsen. Varje förvaltningsledning ansvarar för att utarbeta strategier för hur nämndmålen ska nås. Enheterna arbetar fram mål och/eller aktiviteter som stödjer arbetet med att uppnå nämndmålen. Tillsammans ska målen på olika nivåer och aktiviteter i verksamheterna bilda en helhet - en röd tråd. Fullmäktigemål och styrmått Kommunstyrelsens arbetsutskott föreslår i nuläget att nuvarande sju fullmäktigemål kvarstår för I dialogen med barn- och utbildningsnämnden lyftes frågan om formuleringen av fullmäktigemål 7 upp. Kommunstyrelsens arbetsutskott föreslår därför att barn- och utbildningsnämnden och gymnasienämnden får i uppdrag att återkomma med ett förslag till en alternativ formulering till nuvarande formulering (Karlskoga är känd som en framstående utbildningsort). Formuleringen ska fortfarande vara proaktiv och förslaget ska kunna lyftas in längre fram i den politiska processen. Fullmäktigemålen och tillhörande styrmått beskrivs närmare i bilaga 1. Medborgar-/brukarperspektiv 1. Karlskoga är en attraktiv kommun som är välkomnande, trygg och säker för alla. 2. Medborgarna känner sig nöjda med den kommunala verksamhetens kvalitet och service. 3. Karlskoga kommun prioriterar främjande och förebyggande insatser för ekonomiskt utsatta barn och unga. (nytt fullmäktigemål)

190 (18) Medarbetarperspektiv 4. Karlskoga är en attraktiv arbetsgivare, där alla har samma möjligheter. Utvecklingsperspektiv 5. Karlskoga är en kommun med ett näringsliv som utvecklas. 6. Karlskoga har en socialt/kulturellt, ekonomiskt och ekologiskt hållbar utveckling. 7. Karlskoga är känd som en framstående utbildningsort (kan komma att ändras). Samtliga fullmäktigemål ska vara mätbara varje år. Kommunens strävan är att så långt möjligt välja mått som kan jämföras med andra kommuner. Nuvarande mått 6.3 Andel ungdomar i årskurs 8 som ser mycket positivt på framtiden diskuterades. Kommunstyrelsens arbetsutskott föreslår att barn- och utbildningsnämnden får uppdrag att formulera ett alternativt styrmått som ligger mer i linje med Liv, hälsa ung undersökningen vad gäller frågeställning och undersökningsmetod. Fortsatt genomlysning av verksamheterna Kommunen står inför stora utmaningar då det gäller att klara finansieringen av framtida ökade behov i verksamheterna. I syfte att anpassa resurserna till framtida förutsättningar och behov har en genomlysning av kommunens samtliga verksamheter påbörjats. En genomlysning av gymnasienämndens, socialnämndens och barn- och utbildningsnämndens verksamheter är redan genomförd. Övriga verksamheter kommer successivt att genomlysas framöver. Beskrivning av förslag Driftramar Före dialogkonferenserna visade den ekonomiska sammanställningen som beaktade de senaste skatte- och pensionsprognoserna att det förelåg en negativ differens för att nå kommunens finansiella mål om 2 %. Detta har föranlett kommunstyrelsens arbetsutskott att föreslå att det budgeterade resultatet för 2015 ska vara lägre än 2 %. Budget 2015 Plan 2016 Plan 2017 Budget Kommunfullmäktige och revision Kommunstyrelsen Östra Värmlands Överf.nämnd Administrativ nämnden Socialnämnden

191 (18) Barn- och utbildningsnämnden Gymnasienämnden Kultur- och föreningsnämnden Samhällsbyggnadsnämnden Myndighetsnämnden Folkhälsonämnden Summa Ramförändringar - Budget 2015 Under dialogkonferenserna har ramarna justerats enligt följande: Ramjusteringar Budget 2015 Plan 2016 Plan 2017 Socialnämnden Uttryckt sparbehov Ersättningslokal Stisses Gruppboende Gösta B Nytt trapphusboende LSS Gästis Övr. effekter av investeringar Kostnadsersättning råvaror FHN Summa Budget 2015 Plan 2016 Plan 2017 Ramjusteringar Barn- och utbildningsnämnden Uttryckt sparbehov Kostnadsersättning råvaror FHN Summa Ramjusteringar Budget 2015 Plan 2016 Plan 2017 Gymnasienämnden Uttryckt sparbehov Kostnadsersättning råvaror FHN Summa

192 (18) Budget 2015 Plan 2016 Plan 2017 Ramjusteringar Kultur- och föreningsnämnden E-arkiv Summa Sänkt ram 2016 om 500 tkr pga sänkt hyra Strandbadet Ramjusteringar Budget 2015 Plan 2016 Plan 2017 Samhällsbyggnadsnämnden Städplaner Summa Ramjusteringar Budget 2015 Plan 2016 Plan 2017 Folkhälsonämnden Skolavslutningsfest Ungdomsdialog Summa Investeringar Investeringsramar Förvaltning Summa Kommunstyrelsen Socialnämnden SN:s uppdrag till SBN Barn- och utbildningsnämnden Gymnasienämnden Kultur- och föreningsnämnden KUN:s uppdrag till SBN Folkhälsonämnden Samhällsbyggnadsnämnden Summa Kommunstyrelsen Summa IT, datorhall, datanät och datorer Möbler och inredning Ekonomi- och lönesystem Summa

193 (18) Socialnämnden Summa Reinvestering inventarier, möbler mm Hjälpmedel Vårdsängar, lyftar mm Nationella IT-strategin Reinvesteringar IT enligt plan IT verksamhetsspecifika system Låssystem mm Handikappbuss Inventarier nybyggnation Kallelsesystem Summa SN:s uppdrag till SBN Summa Gruppboende Gösta Berlings väg Summa Barn- och utbildningsnämnden Summa IT-utrustning Arbetsmiljöanpassningar Utbyte möbler Summa Gymnasienämnden Summa Möbler, övrig inredning Datorer & IT Pedagogisk utrustning Övriga inventarier Summa Kultur- och föreningsnämnden Summa Inventarier allmänt Klimatskåp och kartskåp till arkivet Axiell arena (Biblioteket) Instrument Ny ismaskin till Nobelhallen Summa

194 9 (18) KFN:s uppdrag till SBN Summa Vinterpark Rävåskullen Byte av sarg och glas Nobelhallen Ombyggnation och hyllor arkivet Summa Folkhälsonämnden Summa Städ- och tvättmaskiner Storköksutrustning Övriga investeringar Summa Samhällsbyggnadsnämnden Summa Reinvesteringar lokaler Reinvesteringar Gator/Maskiner Teknik/Arbetsmiljö Reserv (attraktiv stadskärna) Strandpromenad/Boforsudden Östra infarten E Nobelhallen med ansl. mark o anl Summa Verksamhetsresultat att beakta För varje nämndmål anges en kort beskrivande text om varför nämndmålet är viktigt. Jämförelser är ett viktigt och verksamt kvalitetsverktyg i såväl verksamhetsutvecklingen som effektiviseringen av verksamheterna. Liksom tidigare år är det därför viktigt att nämnderna fortsätter att jämföra sina resultat med andra kommuners. Kommunstyrelsens arbetsutskott föreslår därför att påbörjade jämförelser inom kommunen och med andra kommuner fortsätter att utvecklas och breddas. Detta innebär bland annat att nämnderna bör sträva efter att använda sig av styrmått och måttenheter som är etablerade, så att jämförbarhet är möjlig. Några av kommunfullmäktiges styrmått utgörs av så kallade aggregerade (hopslagna) mått. Dessa föreslås även finnas med på nämndnivå och kopplas då till lämpligt nämndmål. Dessa mått är: - brukarnöjdhet med verksamheten/tjänsten som helhet (styrmått 2.1)

195 (18) - nöjdhet med bemötandet (styrmått 2.3) - samtliga medarbetarmått (styrmått , för de nämnder som har anställd personal) - företagarnas nöjdhet med kommunens service (styrmått 5.1, för de verksamheter som är berörda). Ett av kommunens uppdrag är att bedriva en kostnadseffektiv verksamhet. Nämnderna ska därför fortsätta att följa verksamheternas kostnadseffektivitet och ange styrmått för det. Ett mått som beskriver kostnadseffektivitet består i grunden av två mått ett resultatmått och ett resursmått. Kostnadseffektivitet mäter resultatet i förhållande till insatta resurser. Om nämnderna föredrar att redovisa kostnadseffektivitet som två mått ska det tydligt framgå. Styrmått för kostnadseffektivitet kopplas till de nämndmål som hör till en hållbar utveckling. Uppdrag till nämnder och bolag utifrån omvärldsdagen Som ett resultat av omvärldsdagen den 14 januari 2014 identifierade nämnder och bolag de tre viktigaste trenderna i omvärlden för det egna verksamhetsområdet. Syftet var att omvärldsfrågorna skulle lyftas in på ett tydligare sätt i den fortsatta planeringsprocessen. Ytterligare andra idéer till uppdrag kom fram i samband med mål- och budgetdialogen. Därefter har förslagen diskuterats med kommunstyrelsens arbetsutskott, kortfattat stämts av med nämndpresidierna samt diskuterats och prioriterats i förvaltningschefsgruppen. Slutligen har kommunstyrelsens arbetsutskott gjort sin prioritering. Det bör noteras att ansvarig förvaltning/nämnd bör ta fram ett mer detaljerat direktiv för respektive uppdrag än vad som anges nedan. Redan beslutat uppdrag IT-satsning Uppdrag Redovisa en tidsatt plan för en IT-satsning inom förskolan, grundskolan och gymnasieskolan med följande intentioner: Från och med hösten 2014 förses varje elev i årskurs 1 i Möckelngymnasiet med en laptop (lånedator). Förskolan: 260 läsplattor fördelade på 26 enheter. Ambitionen är en läsplatta per sex elever. Ambitionen genomförs så snart som möjligt. Grundskolan: Redan idag finns läsplattor/laptops i grundskolan. Ytterligare 750 läsplattor/laptops fördelas i grundskolan. Ambitionen är en läsplatta/laptop per varannan elev. Ambitionen

196 (18) genomförs så snart som möjligt. I uppdraget ingår även att redovisa hur lånedatorerna i gymnasieskolan skulle kunna lösas ut av de elever som så önskar efter tre år. Förutsättningar i form av trådlösa nät, utbyggd fiberkabel, internetkapacitet, licenser mm måste skapas för att möjliggöra utvecklingen. En redovisning av vilka åtgärder som behöver vidtas för att realisera satsningen ska göras. IT-satsningen finansieras via sociala investeringar. Redovisas Kostnaden för IT-satsningen redovisas till kommunstyrelsen i april En redovisning av det praktiska genomförandet i förskolan och grundskolan redovisas till kommunstyrelsen senast i juni2014. Ansvarig nämnd Kommunstyrelsen. Utredningen görs tillsammans med barn- och utbildningsnämnden och gymnasienämnden. Prioriterade uppdrag Prio 1. Ökad grundbemanning och färre delade turer Uppdrag Utreda möjligheten till ökad grundbemanning inom socialförvaltningen, barn- och utbildningsförvaltningen och folkhälsoförvaltningen i syfte att minska antalet vikarier samt ge möjlighet till utökad sysselsättningsgrad. I uppdraget ingår även att utreda möjligheterna att minska antalet delade turer inom socialförvaltningens ansvarsområden. Redovisas En rapport redovisas för kommunstyrelsen senast i januari 2015 (innan/i samband med nästa budgetprocess). Ansvarig Kommunstyrelsen. Utredningen görs tillsammans med socialnämnden, barn- och utbildningsnämnden och folkhälsonämnden. Prio 2. Utveckla rutiner för befolkningsprognos och befolkningsstatistik Uppdrag Utveckla rutiner för inhämtning och analys av kontinuerliga befolkningsprognoser som ska tjäna som underlag i den framtida planeringen inom hela koncernen.

197 (18) Redovisas Förslag till utvecklade rutiner redovisas till kommunstyrelsen senast i oktober Ansvarig nämnd Kommunstyrelsen. I utvecklingen av rutiner involveras samhällsbyggnadsnämnden, barn- och utbildningsnämnden, socialnämnden, gymnasienämnden och Hyresbostäder i Karlskoga AB. Prio 3. Kompensatorisk frukost/mellanmål Uppdrag Vilka slutsatser kan dras av olika försök med kompensatorisk frukost/mellanmål i Karlskoga och i andra kommuner? Vad säger forskningen? Vad skulle ett införande av kompensatorisk frukost/mellanmål innebära för eleverna och för skolresultatet? Hur skulle finansieringen kunna lösas? Vilka åldrar skulle vara berörda om kompensatorisk frukost/mellanmål införs? Redovisas Utredningen redovisas till kommunstyrelsen senast i december Ansvarig nämnd Kommunstyrelsen. Utredningen görs tillsammans med barn- och utbildningsnämnden, gymnasienämnden och folkhälsonämnden. Prio 3. Framtida bostadförsörjning Uppdrag Utreda behovet av olika typer av boenden och boendeformer i Karlskoga, t.ex. äldreboenden, seniorboenden, +55, villor, flerfamiljshus, stora och/eller små lägenheter m.m. Utredningen ska även behandla hur boendena ska finansieras och omfatta tidsperioden fram till Kommuninvånarna ska involveras i behovsinventeringen. Även individers finansiella status i samband med kontraktstecknande ska beaktas i utredningen. Redovisas En delrapport ska redovisas för kommunfullmäktige senast i december En slutrapport redovisas till kommunfullmäktige senast i maj Ansvarig nämnd Kommunstyrelsen. Utredningen görs tillsammans med socialnämnden, samhällsbyggnadsnämnden och Hyresbostäder.

198 (18) Prio 3. Lokalförsörjningsbehovet i förskolan, grundskolan och gymnasieskolan Uppdrag Att göra en uppdatering av lokalförsörjningsbehovet inom förskolan, grundskolan och gymnasieskolan för perioden till och med 2020 (som minst). Uppdraget är att utreda och presentera alternativa lösningar.. Utredningen ska grunda sig på en realistisk befolkningsprognos för tidsperioden. Redovisas Utredningen redovisas till kommunfullmäktige senast i december Ansvarig nämnd Kommunstyrelsen. Utredningen görs tillsammans med barn- och utbildningsnämnden, gymnasienämnden, samhällsbyggnadsnämnden, folkhälsonämnden och kultur och föreningsnämnden. Prio 3. Förstudie bättre skolresultat Bakgrund Skolresultaten i grundskolan i Karlskoga visar en svag minskning under de senaste åren och ligger lägre än snittet i riket. Trots satsningar har inte resultatet i det korta perspektivet förändrats i en önskvärd positiv riktning. Skolan ansvarar för att eleven lyckas i skolan. Om eleverna inte lyckas är det inte fel på eleven, utan det är undervisningssituationen och kontexten runt eleven som måste förändras. Om en åtgärd inte fungerar ska en annan prövas ända tills man hittar rätt. Uppdrag En förstudie genomförs i syfte att utreda strategier/åtgärder för att förändra attityderna till skolan och undervisningen. Syftet med förstudien är att utveckla hela Karlskogas 1 attityder till skola, kunskap och utbildning i en positiv riktning så att det tillsammans med övriga åtgärder avspeglar sig i bättre skolresultat. Förstudien ska involvera såväl elever som anhöriga, skolpersonal och förtroendevalda. Förstudien finansieras via sociala investeringar. Redovisas Förstudien redovisas till kommunstyrelsen senast hösten Även Degerfors kommun bör erbjudas att delta i attitydprojektet.

199 (18) Ansvarig nämnd Kommunstyrelsen. Förstudien genomförs tillsammans med barn- och utbildningsnämnden, gymnasienämnden, folkhälsonämnden och lämpligt universitet. Prio 4. Öka andelen lokal- och närproducerade samt ekologiska livsmedel Uppdrag Utreda möjligheterna att handla lokalt producerade livsmedel samt öka andelen ekologiska livsmedel till förskolor, skolor och äldreboenden. Vilka konsekvenser får det för prisbilden, miljöpåverkan och det lokala näringslivet? Redovisas Utredningen redovisas senast inför nästa års mål- och budgetprocess (januari/februari 2015). Ansvarig Folkhälsonämnden. Utredningen görs tillsammans med kommunstyrelsen. Uppdrag utan prioritetsordning Nedanstående uppdrag är också angelägna uppdrag och genomförs i mån av att tid och övriga resurser finns. Jämlik kulturskola Uppdrag Att utreda och föreslå åtgärder för hur deltagandet i kulturskolans verksamhet skulle kunna utvecklas till att bli mer jämlikt. Kan snedrekrytering undvikas genom avgiftsfrihet? Utredningen ska också svara på hur man kan underlätta ekonomiskt utsatta barns och ungas deltagande i kulturskolans verksamheter. Utredningen ska involvera kommuninvånarna (barn, unga vuxna). Redovisas Utredningen redovisas till kommunstyrelsen senast i april Ansvarig nämnd Kultur- och föreningsnämnden. Utredningen görs tillsammans med socialnämnden, folkhälsonämnden, barn- och utbildningsnämnden och gymnasienämnden.

200 (18) IT-guide Uppdrag Utreda möjligheten till att starta ett projekt i egen regi eller i samarbete med Örebros IT-guider. Syftet är att engagera nysvenska ungdomar i att hjälpa seniorer att börja använda Internet. Projektet ger dubbla vinster genom att ungdomar får ingångar till arbetslivet och svensk kultur samtidigt som äldre fått hjälp, råd och stöd när det gäller att använda Internet. Redovisas Utredning redovisas till KS i november Ansvarig Kommunstyrelsen. Utredningen görs tillsammans med socialnämnden gymnasienämnden, folkhälsonämnden och kultur- och föreningsnämnden. Samordna produktionsansvaret vid tillagning av mat Uppdrag Utreda möjligheterna till en samordning av tillagningen av mat mellan kommunen och Karlskoga lasarett. Redovisas Utredningen redovisas till kommunstyrelsen, hösten Ansvarig Kommunstyrelsen och landstinget. Utredningen görs i samarbete med folkhälsonämnden. Etiska riktlinjer för det politiska arbetet Uppdrag Redovisa en plan för hur etiska riktlinjer för det politiska arbetet kan arbetas fram. Kan man utgå från de etiska riktlinjer samt grundläggande värderingar som redan finns framtagna? Redovisas Förslaget redovisas till kommunfullmäktige senast i oktober Ansvarig Kommunstyrelsen. Planen utarbetas i samarbete med kommunfullmäktiges presidium.

201 (18) Förbyggande åtgärder, klimatförändringar - samråd mellan KS och KEMAB Uppdrag Redovisa vilka förebyggande åtgärder som kommunen och Karlskoga Energi & Miljö AB behöver vidta för att motverka effekter av klimatförändringar på kort och lång sikt. Redovisas Utredning redovisas till KS i juni Ansvarig Samhällsbyggnadsnämnden. Utredningen görs tillsammans med Karlskoga Energi & Miljö AB. Socialt ansvarstagande - samråd mellan KS och bolagen Uppdrag Karlskoga Energi & Miljö AB och Hyresbostäder i Karlskoga AB lämnar förslag på hur de kan bidra till ett ökat socialt ansvarstagande, t.ex. i samband med investeringar, renoveringar och dylikt. Redovisas En rapport från respektive bolag presenteras för kommunfullmäktige senast i december Ansvarig Karlskoga Energi & Miljö AB respektive Hyresbostäder i Karlskoga AB Organiserade aktiviteter inom särskilt boende Uppdrag Redovisa hur vilka aktiviteter som bedrivs och hur dessa kan utökas inom kommunens särskilda boenden genom att bland annat samarbeta ytterligare med föreningslivet. Redovisas Utredning redovisas till KS i december Ansvarig Socialnämnden. Arbetet gör tillsammans med kultur- och föreningsnämnden och berörda föreningar.

202 (18) Kommunstyrelsens arbetsutskotts förslag till beslut 1. Kommunstyrelsens arbetsutskott föreslår kommunstyrelsen att föreslå kommunfullmäktige att fastställa preliminära planeringsförutsättningar avseende fullmäktigemål och styrmått samt driftsramar för det fortsatta arbetet i nämnderna angående mål och budget för i enlighet med kommunstyrelsens arbetsutskotts underlag daterat 5 maj Kommunstyrelsens arbetsutskott föreslår kommunstyrelsen att besluta om att prioriterade uppdrag enligt kommunstyrelsens arbetsutskotts underlag daterat 5 maj 2014 genomförs. 3. Kommunstyrelsens arbetsutskott föreslår kommunstyrelsen att föreslå kommunfullmäktige att besluta om investeringsramar och objekt per nämnd för 2015 och planerade ramar och objekt för enligt kommunstyrelsens arbetsutskotts underlag daterat 5 maj Investeringsramar Förvaltning Summa Kommunstyrelsen Socialnämnden SN:s uppdrag till SBN Barn- och utbildningsnämnden Gymnasienämnden Kultur- och föreningsnämnden KUN:s uppdrag till SBN Folkhälsonämnden Samhällsbyggnadsnämnden Summa Kommunstyrelsens arbetsutskott föreslår kommunstyrelsen att uppdra till barn- och utbildningsnämnden och gymnasienämnden att återkomma med ett förslag till alternativ formulering till nuvarande fullmäktigemål 7 till senast den 16 september Kommunstyrelsens arbetsutskott föreslår kommunstyrelsen att uppdra till barn- och utbildningsnämnden att formulera ett alternativt styrmått till nuvarande styrmått 6.3. Styrmåttet ska vara ett mellanmått till Liv, hälsa-ung undersökningen och ska ligga mer i linje med Liv, hälsa ung undersökningen vad gäller frågeställning och undersökningsmetod. Måttet ska mätas varje år.

203 (18) Kommunstyrelsens arbetsutskott Beslutet (inkl. underlaget och bilaga 1) expedieras till: Samtliga nämnder utom valnämnden Kommundirektören Ekonomichefen Verksamhetscontrollern Förvaltningscheferna

204 Bilaga 1 Handläggare: Brittmarie Ahlm Kommunfullmäktiges mål och styrmått för Kommunstyrelsens arbetsutskott föreslår kommunstyrelsen följande fullmäktigemål och styrmått i planeringsförutsättningarna för perioden Huvuddelen av innevarande års styrmått kvarstår. Vissa formuleringar är justerade utifrån synpunkter från verksamheterna. För några styrmått är målnivåerna för perioden justerade utifrån uppmätta resultat. Några styrmått föreslår kommunstyrelsens arbetsutskott att de omvandlas till nyckeltal, det vill säga mått som ger kompletterande information om verksamheten och som ska följas upp, men som kommunen inte styr utifrån. Medborgar-/brukarperspektiv Mål 1. Karlskoga är en attraktiv kommun som är välkomnande, trygg och säker för alla. Karlskoga ska vara en bra kommun att leva och verka i, för både kommuninvånarna, besökarna och företagarna. Karlskoga ska vara möjligheternas stad, där alla får lyckas oavsett bakgrund eller kön. Här finns öppenhet för nya influenser och nytänkande. Kultur- och fritidsutbudet är stort och erbjuder något för alla. Befolkningsminskningen har bromsats upp under senare år, vilket är viktigt för att Karlskoga ska utvecklas som serviceproducent, boendeort och besöksmål. Det ska kännas tryggt att bo och vistas i Karlskoga. Kommunen arbetar förebyggande mot brott och arbetar tillsammans med andra aktörer för att minska klotter och för att stärka folkhälsan. Mål 1 mäts genom Styrmått 1.1: Hur trygga medborgarna känner sig i Karlskoga (index 0-100) Mätning: SCB:s medborgarundersökning Samordningsansvar: Kommunstyrelsen Berör: Samtliga nämnder Resultat (2010) kv 53, m 63 Resultat kv 57, m 62 Resultat 2013 Målnivå 2014 Målnivå 2015 Målnivå 2016 Målnivå Styrmått 1.2: Andel ungdomar i årskurs 9 som känner sig trygga i Karlskoga (procent) Mätning: Liv, hälsa - ung Samordningsansvar: Folkhälsonämnden Berör: Folkhälsonämnden, socialnämnden, barn- och utbildningsnämnden, kultur- och föreningsnämnden, samhällsbyggnadsnämnden och gymnasienämnden Resultat 2011 Resultat 2012 Resultat 2013 Målnivå 2014 Målnivå 2015 Målnivå 2016 Målnivå F 85, P POSTADRESS FAKTURAADRESS TELEFON E-POSTADRESS PLUSGIRO KARLSKOGA Fakturahantering kommunstyrelsen@karlskoga.se BESÖKSADRESS Box TELEFAX WEBBADRESS ORG NR Katrinedalsgatan MALMÖ

205 Styrmått 1.3: Andel elever i grundskolans åk 5 och 8 samt i grundsärskolan som uppger att de känner sig trygga i skolan (procent) Mätning: Egen mätning Samordningsansvar: Barn- och utbildningsnämnden Berör: Folkhälsonämnden och barn- och utbildningsnämnden Resultat 2011 Åk 5: 92 Åk 8: 88 Resultat 2012 Resultat 2013 Målnivå 2014 Målnivå 2015 Målnivå Målnivå Styrmått 1.4: Andel av Karlskoga kommuns publika lokaler som är fysiskt tillgängliga för alla (procent) Mätning: Egen mätning Samordningsansvar: Samhällsbyggnadsnämnden Berör: Samhällsbyggnadsnämnden, folkhälsonämnden Resultat 2011 Resultat 2012 Resultat 2013 Målnivå 2014 Målnivå 2015 Målnivå 2016 Målnivå Styrmått 1.5: Andel ensamkommande barn och ungdomar som upplever att Karlskoga kommuns mottagande är gott (procent). Mätning: Egen mätning Samordningsansvar: Socialnämnden Berör: Socialnämnden, kommunstyrelsen, barn- och utbildningsnämnden, gymnasienämnden, kultur- och föreningsnämnden, folkhälsonämnden Resultat 2011 Resultat 2012 Resultat 2013 Målnivå 2014 Målnivå 2015 Målnivå 2016 Målnivå Nyckeltal kopplade till fullmäktigemål 1 som ska följas upp i delårsrapporter och årsredovisningen Nyckeltal 1.1: Anmälda våldsbrott (antal per invånare) Mätning: Öppna jämförelser trygghet och säkerhet Uppföljningsansvar: Kommunstyrelsen Resultat 2011 Resultat 2012 Resultat ,9 10,9 11,5 Nyckeltal 1.2: Helhetsbedömning av kommunen som en plats att bo och leva på (Nöjd- Region-Index, 0-100) Mätning: SCB:s medborgarundersökning Uppföljningssansvar: Kommunstyrelsen Resultat Resultat (2010) 56-2 Resultat Ovägt medel 2 Måttet mäts vartannat år.

206 Mål 2. Medborgarna känner sig nöjda med den kommunala verksamhetens kvalitet och service. Karlskoga kommun ska tillhandahålla god service och god kvalitet på sina tjänster. Karlskogaborna ska känna att de kommunala verksamheterna är väl fungerande och tillgängliga och att de får valuta för sina skattepengar. Kommunen arbetar med att ständigt förbättra verksamheten. Brukarna och medborgarna är viktiga aktörer i förbättringsarbetet och det ska därför finnas möjligheter för karlskogaborna, oavsett ålder, att vara med och påverka kommunens verksamheter. 3 Mål 2 mäts genom Styrmått 2.1: Hur nöjda kommunens brukare är med verksamheterna/tjänsterna (procent) Mätning: Egen mätning Samordningsansvar: Kommunstyrelsen Berör: Samtliga nämnder som har brukare Resultat 2011 Resultat 2012 Resultat 2013 Målnivå 2014 Målnivå 2015 Målnivå 2016 Målnivå Styrmått 2.2: Andel medborgare som upplever ett gott bemötande vid kontakt med kommunen per telefon (procent) Mätning: Extern serviceundersökning Samordningsansvar: Kommunstyrelsen Berör: Kommunstyrelsen och samtliga nämnder Resultat 2011 Resultat 2012 Resultat 2013 Målnivå 2014 Målnivå 2015 Målnivå 2016 Målnivå Styrmått 2.3: Andel brukare som upplever ett gott bemötande vid kontakt med kommunen (procent) Mätning: Egen mätning Samordningsansvar: Kommunstyrelsen Berör: Kommunstyrelsen och samtliga nämnder Resultat 2011 Resultat 2012 Resultat 2013 Målnivå 2014 Målnivå 2015 Målnivå 2016 Målnivå Styrmått 2.4: Hur väl medborgarna upplever att de har inflytande över kommunens verksamheter (Nöjd-Inflytande-Index) Mätning: SCB:s medborgarundersökning Samordningsansvar: Kommunstyrelsen Berör: Samtliga nämnder Resultat (2010) Resultat 2012 Resultat 2013 Målnivå 2014 Målnivå 2015 Målnivå 2016 Målnivå Nöjd-Kund-Index, värde mellan Från och med 2014 byts måttenheten NKI mot andel (%) mycket nöjd/ganska nöjd. 5 Nöjd-Kund-Index, värde mellan 0-100

207 Mål 3. Karlskoga kommun prioriterar främjande och förebyggande insatser för ekonomiskt utsatta barn och unga. Karlskoga kommuns arbete präglas av ett främjande och förebyggande förhållningssätt och har ett tydligt barnperspektiv. Kunskap om skydds- och riskfaktorers påverkan på individers utveckling och hälsa används för att stärka barn och unga och framförallt de mest utsatta. Att leva i en ekonomiskt utsatt familj påverkar och begränsar ofta barns hela vardag och förutsättningar. Karlskoga kommun prioriterar insatser som stärker barns och ungas fysiska, psykiska, kulturella och sociala utveckling för en jämlik hälsa och möjlighet till en aktiv fritid. Mål 3 mäts genom Styrmått 3.1: Hur stor andel av de sökande från årskurs 9 som erbjuds en ferieplats (procent) Mätning: Egen mätning Samordningsansvar: Socialnämnden Berör: Samtliga nämnder Resultat 2011 Resultat 2012 Resultat 2013 Målnivå 2014 Målnivå 2015 Målnivå Målnivå Styrmått 3.2: Antal timmar/vecka i snitt som fritidsgårdarna 7 är öppna efter skoltid under verksamhetsåret (tim/vecka) Mätning: Egen mätning Samordningsansvar: Barn- och utbildningsnämnden Berör: Barn- och utbildningsnämnden, folkhälsonämnden, gymnasienämnden Resultat 2011 Resultat 2012 Resultat 2013 Målnivå 2014 Målnivå 2015 Målnivå 2016 Målnivå Styrmått 3.3: Andel föreningar som har en plan för hur man kan nå barn och unga från ekonomiskt utsatta familjer (%) Mätning: Egen undersökning Samordningsansvar: Kultur- och föreningsnämnden Berör: Kultur- och föreningsnämnden Resultat 2011 Resultat 2012 Resultat 2013 Målnivå 2014 Målnivå 2015 Målnivå 2016 Målnivå Styrmått 3.4: Andel barn och unga som uppger att de mår bättre genom kommunens främjande och förebyggande insatser (%). Mätning: Egen undersökning Samordningsansvar: Folkhälsonämnden Berör: Folkhälsonämnden, socialnämnden, barn- och utbildningsnämnden, kultur- och föreningsnämnden Resultat 2011 Resultat 2012 Resultat 2013 Målnivå 2014 Målnivå 2015 Målnivå 2016 Målnivå Nollmätning: Samtliga som sökte feriearbete och tillhörde målgruppen (åk 9) fick feriearbete Därutöver sökte ytterligare 82 ungdomar i andra åldrar feriearbete. Bland dessa lottades platserna ut, framförallt bland dem i årskurs 1 i gymnasiet som inte hade något feriearbete året innan. 7 Stacken och Skrantagården

208 5 Nyckeltal kopplade till fullmäktigemål 3 som ska följas upp i delårsrapporter och årsredovisningen Nyckeltal 3.1: Antal ferieplatser (antal/år) Mätning: Egen mätning Uppföljningsansvar: Socialnämnden Resultat 2011 Resultat 2012 Resultat

209 6 Medarbetarperspektiv Mål 4. Karlskoga kommun är en attraktiv arbetsgivare, där alla har samma möjligheter. Karlskoga kommun är en stor och viktig arbetsgivare som erbjuder många arbetstillfällen både för karlskogaborna och för inpendlare från andra kommuner. Att vara en bra arbetsgivare med medarbetare som är motiverade och engagerade är en förutsättning för att kunna fullfölja kommunens uppdrag om att leverera service med god kvalitet till kommuninvånarna. Kommunens arbetsmiljö ska vara god och hälsofrämjande. Mål 4 mäts genom Styrmått 4.1: Medarbetarindex (procent) Mätning: Medarbetarundersökningen Samordningsansvar: Kommunstyrelsen Berör: Samtliga nämnder med anställd personal Resultat (2010) Resultat 2012 Resultat 2013 Målnivå 2014 Målnivå 2015 Målnivå 2016 Målnivå Styrmått 4.2: Ledarskapsindex (procent) Mätning: Medarbetarundersökningen Samordningsansvar: Kommunstyrelsen Berör: Samtliga nämnder med anställd personal Resultat (2010) Resultat 2012 Resultat 2013 Målnivå 2014 Målnivå 2015 Målnivå 2016 Målnivå Styrmått 4.3: Hur många medarbetare som kan rekommendera den egna arbetsplatsen (procent) Mätning: Medarbetarundersökningen Samordningsansvar: Kommunstyrelsen Berör: Samtliga nämnder med anställd personal Resultat (2010) Resultat 2012 Resultat 2013 Målnivå 2014 Målnivå 2015 Målnivå 2016 Målnivå Styrmått 4.4: Medarbetarnas upplevda motivation i arbetet (index 0-100) Mätning: Medarbetarundersökningen och HME-undersökningen Samordningsansvar: Kommunstyrelsen Berör: Samtliga nämnder med anställd personal Resultat 2011 Resultat 2012 Resultat 2013 Målnivå 2014 Målnivå 2015 Målnivå 2016 Målnivå

210 7 Styrmått 4.5: Medarbetarnas uppfattning om sin närmaste chef (index 0-100) Mätning: Medarbetarundersökningen och HME-undersökningen Samordningsansvar: Kommunstyrelsen Berör: Samtliga nämnder med anställd personal Resultat 2011 Resultat 2012 Resultat 2013 Målnivå 2014 Målnivå 2015 Målnivå 2016 Målnivå Styrmått 4.6: Medarbetarnas uppfattning om tydligheten i styrningen på arbetsplatsen (index 0-100) Mätning: Medarbetarundersökningen och HME-undersökningen Samordningsansvar: Kommunstyrelsen Berör: Samtliga nämnder med anställd personal Resultat 2011 Resultat 2012 Resultat 2013 Målnivå 2014 Målnivå 2015 Målnivå 2016 Målnivå

211 8 Utvecklingsperspektiv Mål 5. Karlskoga är en kommun med ett näringsliv som utvecklas. Karlskoga erbjuder en varierad arbetsmarknad inom såväl privat som offentlig sektor. Karlskoga är känd för sin höga tekniska kompetens och gynnsamma villkor för industriell tillverkning, forskning och utveckling. God tillgänglighet och service från kommunens alla verksamheter är viktigt för företagens utveckling. Mål 5 mäts genom Styrmått 5.1: Hur nöjda företagarna är med kommunens service (Nöjd-Kund-Index, 0-100) Mätning: Stockholm Business Alliance och SKL:s Insikten Samordningsansvar: Kommunstyrelsen Berör: Samtliga nämnder Resultat 2011 Resultat 2012 Resultat 2013 Målnivå 2014 Målnivå 2015 Målnivå 2016 Målnivå Styrmått 5.2: Företagarnas sammanfattande omdöme av företagsklimatet i Karlskoga kommun (1-6) Mätning: Svenskt Näringslivs enkätundersökning Samordningsansvar: Kommunstyrelsen Berör: Samtliga nämnder Resultat 2011 Resultat 2012 Resultat 2013 Målnivå 2014 Målnivå 2015 Målnivå 2016 Målnivå ,1 3,1 2,27 3,2 3,3 3,5 3,6 Nyckeltal kopplade till fullmäktigemål 5 som ska följas upp i delårsrapporter och årsredovisningen Nyckeltal 5.1: Antal nystartade företag per invånare (antal/år) Mätning: Nyföretagarcentrums Företagarbarometer Uppföljningsansvar: Kommunstyrelsen Resultat 2011 Resultat 2012 Resultat ,7 3,4 3,5

212 9 Mål 6. Karlskoga har en socialt/kulturellt, ekonomiskt och ekologiskt hållbar utveckling. Karlskoga kommun strävar efter att vara ett hållbart samhälle. Kommunen ska vara en god förebild genom att minska sin klimatpåverkan så långt möjligt. Ekonomiskt tar kommunen ansvar för att inte förbruka och belasta kommande generationers resurser. Detta innebär en ekonomi i balans samt att genomförda investeringar ger en avkastning enligt gällande avkastningskrav. Socialt arbetar kommunen aktivt med att stärka sociala nätverk, både på grupp- och individnivå. Karlskoga ska vara ett demokratiskt, jämlikt och jämställt samhälle. Mål 6 mäts genom Styrmått 6.1: Andel ungdomar i årskurs 9 som anger att de mår mycket bra/bra (procent) Mätning: Liv, hälsa - ung Samordningsansvar: Folkhälsonämnden Berör: Samtliga nämnder Resultat 2011 Resultat 2012 Resultat 2013 Målnivå 2014 Målnivå 2015 Målnivå 2016 F 77, P F 80, P Målnivå 2017 Styrmått 6.2: Andel ungdomar i årskurs 9 som ser mycket ljust/ganska ljust på framtiden (procent) Mätning: Liv, hälsa - ung Samordningsansvar: Folkhälsonämnden Berör: Samtliga nämnder Resultat 2011 Resultat 2012 Resultat 2013 Målnivå 2014 Målnivå 2015 Målnivå 2016 F 85, P F 86, P Målnivå 2017 Styrmått 6.3: Förbrukning av energi, el och uppvärmning, i den kommunala organisationen (procent i förhållande till basåret 2009) Mätning: Egen mätning Samordningsansvar: Samhällsbyggnadsnämnden Berör: Samtliga nämnder Resultat 2011 Resultat 2012 Resultat 2013 Målnivå 2014 Målnivå 2015 Målnivå 2016 Målnivå Styrmått 6.4: Kostnad för brukarnöjdheten (kr/invånare och nöjdhetspoäng) Mätning: Egen mätning Samordningsansvar: Kommunstyrelsen Berör: Samtliga nämnder med brukare Resultat 2011 Resultat 2012 Resultat 2013 Målnivå 2014 Målnivå 2015 Målnivå 2016 Målnivå Måttenhet för brukarnöjdhet 2012 är Nöjd-Kund-Index (NKI). 9 Från och med 2014 byts måttenheten NKI till andel (%) mycket nöjd/ganska nöjd.

213 10 Mål 7. Karlskoga är känd som en framstående utbildningsort. Karlskoga har ett stort och brett utbildningsutbud. Det livslånga lärandet börjar redan i förskolan genom att skolan bygger grunden för fortsatt inlärning. Att ha en bra förskola, grundskola och gymnasieskola med barn och elever som stimuleras och utvecklas är därför viktigt både för individen och för samhället. Möckelngymnasiet har ett bra samarbete med näringslivet, vilket ger eleverna goda kunskaper och förutsättningar för att gå vidare till fortsatta studier eller arbete. Vuxenutbildningen och samverkan med Örebro universitet bidrar till kompetensutvecklingen i det lokala näringslivet. Mål 7 mäts genom Styrmått 7.1: Andel elever i åk 9 som har nått de kunskapskrav som minst ska uppnås i alla ämnen (procent). Tidigare formulering: Andel godkänd i samtliga ämnen i årskurs 9 (procent) Mätning: Skolverket Samordningsansvar: Barn- och utbildningsnämnden Berör: Barn- och utbildningsnämnden, folkhälsonämnden Resultat 2011 Resultat 2012 Resultat 2013 Målnivå 2014 Målnivå 2015 Målnivå 2016 Målnivå ,7 75,2 74, Styrmått 7.2: Meritvärde i genomsnitt i årskurs 9 (meritpoäng) Mätning: Egen mätning Samordningsansvar: Barn- och utbildningsnämnden Berör: Barn- och utbildningsnämnden, folkhälsonämnden Resultat 2011 Resultat 2012 Resultat 2013 Målnivå 2014 Målnivå 2015 Målnivå 2016 Målnivå ,1 197,3 206, Styrmått 7.3: Andel elever från Karlskoga Degerfors som väljer Möckelngymnasiet för sin utbildning (procent) Mätning: Egen mätning Samordningsansvar: Gymnasienämnden Berör: Gymnasienämnden och barn- och utbildningsnämnden Resultat 2011 Resultat 2012 Resultat 2013 Målnivå 2014 Målnivå 2015 Målnivå 2016 Målnivå , Styrmått 7.4: Betygspoäng i genomsnitt efter avslutade gymnasieutbildning (betygspoäng) Mätning: Egen mätning Samordningsansvar: Gymnasienämnden Berör: Gymnasienämnden, folkhälsonämnden Resultat 2011 Kga 13,0 Dfs 14,6 Resultat 2012 Kga 12,9 Dfs 13,8 Resultat 2013 Kga 13,3 Dfs 12,5 Målnivå 2014 Målnivå 2015 Målnivå 2016 Målnivå ,4 13,5 13,6 13,7

214 11 Nyckeltal kopplade till fullmäktigemål 7 som ska följas upp i delårsrapporter och årsredovisningen Nyckeltal 7.1: Andel Karlskoga- och Degerforselever som söker teknik- och naturvetenskaplig gymnasieutbildning i första hand (procent) Mätning: Egen mätning Uppföljningsansvar: Gymnasienämnden Resultat Resultat Resultat , Resultat inkluderar även degerforselever. Siffran är en sammanvägning av förstahandssökande till naturvetenskapsprogrammet, teknikprogrammet och industritekniska programmet.

215 Ärende 17 Avveckling av regionförbundet Örebro län och överföring av verksamhet och ekonomi till Region Örebro län

216 Tjänsteskrivelse KS Handläggare: Sandra A Karlsson Avveckling av regionförbundet Örebro län och överföring av verksamhet och ekonomi till Region Örebro län Sammanfattning Den 1 januari 2015 går Örebro läns landsting och Regionförbundet Örebro län samman och bildar en ny regionorganisation, Region Örebro län. Den nya regionorganisationen tar över landstingets och regionförbundets nuvarande uppdrag och verksamheter exklusive kommunernas del av inköpssamverkan. Även vissa uppgifter som tidigare tillhört länsstyrelsen överförs till den nya regionen. Regionen kan även ges andra uppdrag från regeringen och från statliga myndigheter. Därmed får regionorganisationen en större roll än den som landstinget och regionförbundet har idag. Ansvaret för planering och samordning av regionala utvecklingsinsatser blir härigenom tydligare. Från och med den 1 januari 2015 övertar den nya regionorganisationen driftsansvaret för regionförbundets verksamhet. Kommunerna har via avgifter betalat ca 19 mnkr (exkl. kostnader för inköpssamverkan) till regionförbundet. Region Örebro län ska från och med genom skatteväxling kompenseras för ett utökat kostnadsåtagande. Skatteväxlingen innebär att Region Örebro län höjer utdebiteringen med 3 öre och länets kommuner sänker utdebiteringen i motsvarande grad. Beslut om skatteväxling ska fattas i respektive medlems fullmäktigeförsamling senast under juni månad 2014 då kravet från regeringen är att beslut om skatteväxling ska vara inrapporterat till finansdepartementet senast den 30 september Kostnadsansvaret för ett antal gränssnittsområden mellan landstinget och länets kommuner ska utredas ytterligare. Ekonomidirektören på landstinget har tillsammans med ekonomicheferna i länets kommuner ett uppdrag att under 2014 utreda effekterna av ett eventuellt förändrat kostnadsansvar för hemsjukvård, korrigering av tidigare skatteväxling för gymnasieresor, färdtjänst, inköpssamverkan och eventuella andra frågor. Fullmäktige föreslås besluta att samtliga tillgångar, skulder, eget kapital och åtaganden per i Regionförbundet Örebro län förs till Region Örebro län. I enlighet med förbundsordningen ska vid upphörande samtliga tillgångar, g:\kansliavdelningen\ks\kallelser\ks \18 avveckling regionförbundet.doc POSTADRESS FAKTURAADRESS TELEFON E-POSTADRESS PLUSGIRO KARLSKOGA Fakturahantering kommunstyrelsen@karlskoga.se BESÖKSADRESS Box TELEFAX WEBBADRESS ORG NR Katrinedalsgatan MALMÖ

217 (2) skulder, eget kapital och åtagande fördelas i proportion till medlemmarnas finansiering. Beslutet innebär således ett avsteg från förbundsordningen. Beslutsunderlag Kommunstyrelsens ledningskontors tjänsteskrivelse den 20 maj 2014 FöredragningsPM från Örebro läns landsting, den 4 april 2014 Kommunstyrelsens ledningskontors förslag till beslut 1. godkänna att en skatteväxling sker per den innebärande att Region Örebro län höjer utdebiteringen med 3 öre per skattekrona och länets kommuner sänker utdebiteringen i motsvarande grad 2. uppdra till Regionförbundet Örebro län att upplösa kommunalförbundet Regionförbundet Örebro län per samtliga tillgångar, skulder, eget kapital och åtaganden per förs till Region Örebro län (organisations nummer ). Kvarvarande eget kapital per den öronmärks för regionalt utvecklingsarbete. Stefan Larsson Tf kommundirektör Expedieras till Örebro läns landsting Regionfullmäktige

218 ÖREBRO LÄNS LANDSTING REGION FÖRBUNDET ÖREBRO Projekt Region 2015 KARLSKOGA KOMMUN Kom mu nstyrelsen Kommuner i Örebro län Örebro läns landsting Följebrev med anledning av beslut kring regionbildningsärenden Diarienr Handl ;>.<h.~'li!l \ KopIa... ~tn\.\)\<t' Efter bra samråd och dialogmöten tillsammans med er kommuner i Örebro län är det nu dags att ta nästa steg i regionbildningsprocessen. Därför skickar vi nu ut beslutsunderlag för de tre aktuella frågeställningar vi tidigare diskuterat och är överens om. Det gäller regionforbundets avveckling, ekonomisk reglering av att nya regionorganisationen tar över Regionförbundets verksamhet samt struktur för samverkan mellan nya Region Örebro län och länets kommuner. Regionprojektet har tillsammans med länets kommundirektörer, kommunchefer, politiker från länets kommuner, landstinget och regionförbundet arbetat fram två beslutsunderlag: l. Avveckling av RegionfOrbundet Örebro län och överföring av verksamhet och ekonomi till Region Örebro län. Ärendebeskrivning med tillhörande att-satser och bifogat underlag. 2. Överenskommelse om samverkan mellan kommunerna i Örebro län och Region Örebro län. Ärendebeskrivning med tillhörande att-satser och bifogat underlag. Landstinget och länets kommuner måste i sina fullmäktigeförsamlingar godkänna att-satserna i båda beslutsdokumenten senast under juni Kravet från regeringen är att beslutet om skatteväxling ska vara inrapporterat till Finansdepartementet senast den 30 september Frågor på materialet besvaras av: Marjetta Leijonhufvud, mobil: , marjettajeijonhufvud@regionorebro.se Tommy Larserö, mobil: , tommy.larserociilorebroll.se örebro 4 april 2014 För Politiska ledningsgruppen for genomforandeprojektet Region 2015 Marie-Louise Forsberg-Fransson Ola Karlsson Iren Lejegren Ordförande Landstingsstyrelsen 2:e vice ordförande Ordförande Regionstyrelsen Landstingsstyrelsen

219 ,.ÖREBRO LÄNS ltiii LANDSTING ORGAN FÖREDRAGNINGSPM 1 (3) SAMMANTRÄDESDATUM Landstingsstyrelsen Avveckling av Regionförbundet Örebro län och överföring av verksamhet och ekonomi till Region Örebro län. Diarienummer: Handläggare: Lennart Frommegård Ärendebeskrivning Den 1 januari 2015 går Örebro läns landsting och Regionförbundet Örebro län samman och bildar en ny regionorganisation, Region Örebro län. Den nya regionorganisationen tar över landstingets och regionförbundets nuvarande uppdrag och verksamheter exklusive kommunernas del av inköpssamverkan. Även vissa uppgifter som tidigare tillhört länsstyrelsen överförs till den nya regionen. Regionen kan även ges andra uppdrag från regeringen och från statliga myndigheter. Därmed får regionorganisationen en större roll än den som landstinget och regionförbundet har idag. Ansvaret för planering och samordning av regionala utvecklingsinsatser blir härigenom tydligare. Från och med den 1 januari 2015 övertar den nya regionorganisationen driftsansvaret för regionförbundets verksamhet. Kommunerna har via avgifter betalat ca 19 mnkr (exkl. kostnader för inköpssamverkan) till regionförbundet. Region Örebro län ska från och med genom skatteväxling kompenseras för ett utökat kostnadsåtagande. Skatteväxlingen innebär att Region Örebro län höjer utdebiteringen med 3 öre och länets kommuner sänker utdebiteringen i motsvarande grad. Beslut om skatteväxling ska fattas i respektive medlems fullmäktigeförsamling senast under juni månad 2014 då kravet från regeringen är att beslut om skatteväxling ska vara inrapporterat till finansdepartementet senast den 30 september Kostnadsansvaret för ett antal gränssnittsområden mellan landstinget och länets kommuner ska utredas ytterligare. Ekonomidirektören på landstinget har tillsammans med ekonomicheferna i länets kommuner ett uppdrag att under 2014 utreda effekterna av ett eventuellt förändrat kostnadsansvar för hemsjukvård, korrigering av tidigare skatteväxling för gymnasieresor, färdljänst, inköpssamverkan och eventuella andra frågor. Fullmäktige föreslås besluta att samtliga tillgångar, skulder, eget kapital och åtaganden per i Regionförbundet Örebro län förs till Region Örebro län. I enlighet med förbundsordningen ska vid upphörande samtliga tillgångar, skulder, eget kapital och åtagande fördelas i proportion till medlemmarnas finansiering. Beslutet innebär således ett avsteg från förbundsordningen. Underlag Se bifogat underlag

220 ÖREBRO LÄNS LANDSTING FÖREDRAGNINGSPM 2 (3) ORGAN SAMMANTRÄDESDATVM Landstingsstyrelsen Förslag till beslut Landstingsstyrelsen föreslår landstingsfullmäktige att besluta a t t godkänna att en skatteväxling sker per den innebärande att Region Örebro län höjer utdebiteringen med 3 öre per skattekrona och länets kommuner sänker utdebiteringen i motsvarande grad a t t uppdra till Regionförbundet Örebro län att upplösa kommunalförbundet Regionförbundet Örebro län per a t t samtliga tillgångar, skulder, eget kapital och åtaganden per förs till Region Örebro län (organisations nummer ). Kvarvarande eget kapital per den "öronmärks" för regionalt utvecklingsarbete. Örebro den 4 april 2014 Rickard Simonsson Landstingsdirektör Delges:

221 ÖREBRO LÄNS LANDSTING ORGAN SAMMANTRÄDESDATUM Landstingsstyrelsen FÖREDRAGNINGS PM 3 (3) Effekt av skatteväxling Kommun lekeberg laxå Hallsberg Degerfors Hällefors ljusnarsberg Örebro Kumla Askersund Karlskoga Nora lindesberg Total kostnad 2. Kommun Region Örebro län Skatt+ink.utj 3. Kommun Region Örebro län Nettoeffekt4. Kommun Region Örebro län Kostnad 2014, tkr Utdebitering 0,03 1. Medlemsavgift per kommun 2014 exkl inköpssamverkan 2. Effekt av överföring av verksamheten exkl skatteväxling, kommunerna får lägre kostnad respektive landstinget får högre kostnad 3. Effekt av 3 öres reglering av utdebiteringen inklusive effekter av inkomstutjämningssystemet. Kommunernas skatteintäkter minskar och region kommunens skatteintäkter ökar. 4. Den samlade nettoeffekten av regleringen. En differens uppstår mellan tidigare avgiftsnivå och effekten av skatteväxlingen, då skatteväxling endast kan ske med hela ören. Kommunernas skatteintäkter minskar med 0,9 mnkr mer än kostnaderna, medan skatteintäkterna för regionkommunen ökar med 1,1 mnkr mer än den tidigare avgiftsnivån.

222 Ärende 18 Samverkansstruktur med länets kommuner och Region Örebro län

223 Tjänsteskrivelse KS Handläggare: Sandra A Karlsson Samverkansstruktur - med länets kommuner och Region Örebro län Sammanfattning Föreligger ett förslag till en överenskommelse om systematisk samverkan inom gemensamma utvecklingsfrågor mellan den nya regionorganisationen och länets kommuner. Ett Regionalt samverkansråd föreslås tillsättas. Den 1 januari 2015 går Örebro läns landsting och Regionförbundet Örebro län samman och bildar en ny regionorganisation, Region Örebro län. Den nya regionorganisationen tar över landstingets och regionförbundets nuvarande uppdrag och verksamheter exklusive kommunernas del av inköpssamverkan. Även vissa uppgifter som tidigare tillhört länsstyrelsen överförs till den nya regionen. Regionen kan även ges andra uppdrag från regeringen och från statliga myndigheter. Därmed får regionorganisationen en större roll än den som landstinget och regionförbundet har idag. Ansvaret för planering och samordning av regionala utvecklingsinsatser blir härigenom tydligare. Ett väl fungerande samarbete med länets kommuner och Region Örebro län är en förutsättning för att det regionala utvecklingsarbetet ska bli framgångsrikt. Flertalet uppgifter för regionen och kommunerna har en inbördes koppling till varandra. Därför måste möjligheter till en aktiv samverkan och dialog skapas organisatoriskt mellan kommunerna och regionen. Det är viktigt med ett aktivt gemensamt engagemang och ansvarstagande i samverkansförhållandet. Föreliggande förslag har framtagits i överläggningar i politiska grupperingar och på tjänstemannanivå tillsammans med kommunernas representanter. Regionala samverkansrådet föreslås bli en strukturerad mötesplats för dialog mellan kommunerna i Örebro län och Region Örebro län. För att vinna giltighet ska förslaget antas av landstingsfullmäktige och kommunernas fullmäktigeförsamlingar. g:\kansliavdelningen\ks\kallelser\ks \19 samverkansstruktur - tjänsteskrivelse.doc POSTADRESS FAKTURAADRESS TELEFON E-POSTADRESS PLUSGIRO KARLSKOGA Fakturahantering kommunstyrelsen@karlskoga.se BESÖKSADRESS Box TELEFAX WEBBADRESS ORG NR Katrinedalsgatan MALMÖ

224 (2) Beslutsunderlag Kommunstyrelsens ledningskontors tjänsteskrivelse, den 20 maj 2014 FöredragningsPM från Örebro läns landsting, den 4 april 2014 Bilaga från Örebro läns landsting och Regionförbundet Kommunstyrelsens ledningskontors förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att föreslå kommunfullmäktige, under förutsättning av att samtliga kommunfullmäktigeförsamlingar/landstingsfullmäktige i länet fattar motsvarande beslut: - anta framlagt förslag till Överenskommelse om samverkan mellan kommunerna i Örebro län och Region Örebro län (regionen) Stefan Larsson Tf kommundirektör Expedieras till Örebro läns landsting Regionförbundet

225 ÖREBRO LÄNS LANDSTING FÖREDRAGNINGSPM 1 (2) ORGAN SAMMANTRÄDESDATUM Landstingsstyrelsen Överenskommelse om samverkan mellan kommunerna i Örebro län och Region Örebro län Diarienummer: Handläggare: Tommy Larserä, Marjetta Leijonhufvud Ärendebeskrivning Föreligger ett förslag till en överenskommelse om systematisk samverkan inom gemensamma utvecklingsfrågor mellan den nya regionorganisationen och länets kommuner. Ett Regionalt samverkansråd föreslås tillsättas. Den 1 januari 2015 går Örebro läns landsting och Regionförbundet Örebro län samman och bildar en ny regionorganisation, Region Örebro län. Den nya regionorganisationen tar över landstingets och regionförbundets nuvarande uppdrag och verksamheter exklusive kommunernas del av inköpssamverkan. Även vissa uppgifter som tidigare tillhört länsstyrelsen överförs till den nya regionen. Regionen kan även ges andra uppdrag från regeringen och från statliga myndigheter. Därmed får regionorganisationen en större roll än den som landstinget och regionförbundet har idag. Ansvaret för planering och samordning av regionala utvecklingsinsatser blir härigenom tydligare. Ett väl fungerande samarbete med länets kommuner och Region Örebro län är en förutsättning för att det regionala utvecklingsarbetet ska bli framgångsrikt. Flertalet uppgifter för regionen och kommunerna har en inbördes koppling till varandra. Därför måste möjligheter till en aktiv samverkan och dialog skapas organisatoriskt mellan kommunerna och regionen. Det är viktigt med ett aktivt gemensamt engagemang och ansvarstagande i samverkansförhållandet. Föreliggande förslag har framtagits i överläggningar i politiska grupperingar och på tjänstemannanivå tillsammans med kommunernas representanter. Regionala samverkansrådet föreslås bli en strukturerad mötesplats för dialog mellan kommunerna i Örebro län och Region Örebro län. För att vinna giltighet ska förslaget antas av landstingsfullmäktige och kommunernas fullmäktigeförsamlingar. Underlag Uppföljning "Samverkansstruktur - länets kommuner och Region Örebro län" "Överenskommelse om samverkan mellan kommunerna i Örebro län och Region Örebro län (regionen)" Samverkansstrukturen skall löpande utvärderas, utvecklas och anpassas efter behov Ekonomiska konsekvenser Region Örebro län svarar för sekreterarfunktion, arkiv och administrativa kostnader för Regionala samverkansrådet. Respektive huvudman bär kostnaden för respektive företrädares arvode och andra omkostnader för uppdragets fullgörande i Regionala sam.... KARLSKOGÄ KOMMUN Kommunstyrelsen Diarienr Handl..-!.;b.. l'i\~ "" Kopia... ", ".

226 ltd ÖREBRO LÄNS LANDSTING ORGAN landstingsstyrelsen FÖREDRAGNINGSPM 2 (2) SAMMANTRÄDESDATUM Beredning Ärendet bereds i landstingsstyrelsen och i respektive kommunstyrelse med likalydande beslutsförslag. Förslag till beslut landstingsstyrelsenikommunstyrelsen beslutar för sin del föreslå landstingsfullmäktigelkommunfullmäktige, under förutsättning av att samtliga kommunfullmäktigeförsamlingar/landstingsfullmäktige i länet fattar motsvarande beslut A t t anta framlagt förslag till "Överenskommelse om samverkan mellan kommunerna i Örebro län och Region Örebro län (regionen)" Örebro den 4 april 2014 Rickard Simonsson landstingsdirektör Delges:

227 ÖREBRO LÄNS LANDSTING REGION FÖRBUNDET ÖREBRO Projekt Region 2015 Samverkansstruktur med länets kommuner och Region Örebro län Bakgrund Den 1 januari 2015 går Örebro läns landsting och Regionförbundet Örebro län samman och bildar en ny regionorganisation, Region Örebro län. Den nya regionorganisationen tar över landstingets och regionförbundets nuvarande uppdrag och verksamheter. Även delar som tidigare tillhört Länsstyrelsen kommer tillhöra den nya regionen. Syftet med det är att tydliggöra den nya regionorganisationens uppdrag: att ansvara för planering och samordning av regionala utvecklingsinsatser. Regionen kan även få andra uppdrag från regeringen och från statliga myndigheter, vilket gör regionens roll större än den roll som dagens landsting och regionförbund har. I länet finns ett starkt stöd för regionbildning. Alla 12 kommuner samt landstinget har ställt sig positiva till bildande aven region. Ett regionalt samverkansråd För att det regionala utvecklingsarbetet ska bli framgångsrikt krävs god dialog och samverkan. En god samverkan mellan Region Örebro län och alla länets kommuner är direkt avgörande för att åstadkomma en positiv regional utveckling. Samtliga kommuner betonade i sina remissvar vid regionansökan, vikten av bra samarbete och möjlighet att påverka det regionala arbetet. Det är viktigt att ta tillvara de positiva erfarenheter som finns av dagens etablerade samverkansstrukturer mellan kommunerna, regionförbundet och landstinget. Många av regionorganisationens arbetsuppgifter kommer ha stark anknytning till kommunerna. För att kunna synkronisera och koppla ihop det regionala och lokala utvecklingsarbetet måste det finnas mötesplatser för dialog med representanter från både regionorganisationen och kommunerna. Samverkansstrukturen byggs upp med ett tydligt syfte att fortsätta utveckla dialogen mellan Region Örebro län och länets kommuner. Bra dialog och effektiv samverkan Under det senaste året har många träffar och diskussioner genomförts med kommun- och regionrepresentanter kring hur en bra och effektiv samverkansstruktur ska utformas och hur den ska ge mervärde både för kommunala och regionala representanter. Det förslag som skickats ut om samverkansstruktur, med Regionalt samverkansråd som mötesplats för dialog, är medvetet inte detaljbeskrivet. Orsaken till detta är att Regionala samverkansrådet själv måste få prova och utforma sin agenda och arbetsformer. För att säkerställa detta ska samverkansstrukturen löpande utvärderas, utvecklas och anpassas efter behov. Den viktigaste faktorn för att det ska bli en effektiv mötesplats och ge mervärde, är att både regionala och kommunala representanter är engagerade och tar tydligt ansvar för rådets frågor och arbetssätt.

228 ÖREBRO LÄNS LANDSTING REGIONFÖRBUNDET ÖREBRO Projekt Region Samverkan Region Örebro län och kommunerna i Örebro län 4 april, 2014 Överenskommelse om samverkan mellan kommunerna i Örebro län och Region Örebro län (regionen) Samverkansstruktur mellan kommunerna i Örebro län och Region Örebro län Ett väl fungerande samarbete med länets kommuner och Region Örebro län är en forutsättning for ett framgångsrikt regionalt utvecklingsarbete. Flertalet uppgifter for regionen och kommunerna har en inbördes koppling till varandra. Därfor måste möjligheter till en aktiv samverkan och dialog skapas organisatoriskt mellan kommunerna och regionen. Det är viktigt med ett aktivt kommunalt och regionalt engagemang och ansvarstagande i samverkansforhållandet. Regionala samverkansrådet Uppgifter: 1 Regionala samverkansrådet i Örebro län är ett organ for information, samråd och samverkan mellan Region Örebro län och Ljusnarsberg kommun, Laxå kommun, Hällefors kommun, Lekeberg kommun, Degerfors kommun, Nora kommun, Askersund kommun, Hallsberg kommun, Kumla kommun, Lindesberg kommun, Karlskoga kommun samt Örebro kommun i frågor som är av gemensamt intresse och som anges nedan. Regionala samverkansrådets uppgifter är: o Samråd om frågor som är strategiska och viktiga for regionen, exempelvis frågor omkring tillväxt och regional utveckling. o Samråd kring det regionala utvecklingsarbetet och det lokala utvecklingsarbetet. o Vara ett forum for regional och kommunal omvärlds- och intressebevakning. Regionala samverkansrådet har en rådgivande roll och kan inte fatta formella beslut som binder medlemmarna. Regionala samverkansrådet är en plattform for samverkan mellan Region Örebro län och länets kommuner och dess arbetsformer regleras inte i kommunallagen. Rådet har ingen juridisk status.

229 ÖREBRO LÄNS LANDSTING REGIONFÖRBUNDET OREBRO Projekt Region Samverkan Region Örebro län och kommunerna i Örebro län Sammansättning 2 Regionala samverkansrådet ska bestå av trettiotre (33) ledamöter. Atta ledamöter utses av regionstyrelsen, två utses av kommunstyrelsen i respektive kommun med undantag av att kommunstyrelsen i Örebro kommun utser tre ledamöter. Om inte annat beslutas sammanfaller mandattiden med utseende organs mandattid. Partier i Regionfullmäktige som inte finns med i Regionala samverkansrådet garanteras en insynsplats i rådet. Regionstyrelsens ordförande är ordforande for Regionala samverkansrådet. Kommunerna utser tillsammans en vice ordforande. Regionala samverkansrådet kan adjungera sakkunniga. Samarbetsformer 3 Regionala samverkansrådet sammanträder minst fyra gånger per år. Sammanträde ska därtill hållas när ordforanden eller minst en tredjedel av ledamöterna begär detta. OrdfOranden svarar for kallelse. Kallelse ska vara åtfoljd av foredragningslista som upptar de ärenden som avses behandlas och åtfoljas av de handlingar ordforanden bestämmer. Kallelse till Regionala samverkansrådet ska skickas ut senast 14 dagar innan sammanträdet. Regionala samverkansrådet kan utfärda rekommendationer till Region Örebro län och kommunerna. Vid sammanträde med Regionala samverkansrådet ska foras protokoll som undertecknas av ~änstgörande ordforande och justeras aven utsedd ledamot. Protokoll från Regionala samverkansrådet expedieras till Region Örebro läns styrelse, nämnder och till kommunstyrelsen i samtliga kommuner i region Örebro län och protokollsutdrag till den som berörs av ärende. Regionala samverkansrådet kan även användas som mötesplats for kommunerna för mellankommunala frågor. 2

230 ÖREBRO LÄNS LANDSTING REGIONFÖRBUNDET ÖREBRO Projekt Region 2015 Samverkan Region Örebro län och kommunerna i Örebro län Tillsättande av politiska grupperingar 4 Regionala samverkansrådet kan tillsätta och avsluta permanenta/tillfålliga politiska grupperingar kring olika verksamhetsområden/frågeställningar. Regionstyrelsen/kommunstyrelserna utser sina respektive representanter i de politiska grupperingar som tillsätts av Regionala samverkansrådet. Regionala samverkansrådet rekommenderas tillsätta följande politiska grupperingar (nedan benämnda specifika råd): o Infrastruktur och trafik o Folkhälsa/social väjfård/vård o Kultur o Skola/utbi ldning/kompetensförsörjning. Regionala samverkansrådet upprättar instruktion gällande uppdrag, sammansättning och andra spelregler för hur råden skall arbeta. Arbetsordningen/processarbetet inom verksamhetsområdena kan se olika ut. Se bilaga. Ekonomi med mera 5 Region Örebro län svarar för sekreterarfunktion, arkiv och administrativa kostnader för Regionala samverkansrådet (samt permanenta/tillfålliga politiska grupperingar som Regionala samverkansrådet beslutat om). Arvoderingen i Regionala samverkansrådet (samt permanenta/tillfålliga politiska grupperingar som Regionala samverkansrådet beslutat om) ansvaras av huvudman (respektive kommun och Region Örebro län). 3

231 ÖREBRO LÄNS LANDSTING REGION FÖRBUNDET ÖREBRO Projekt Region Samverkan Region Örebro län och kommunerna i Örebro län Tjänstemannastöd 6 Regiondirektör/kommundirektörlkommunchef(RD/KD gruppen) är Regionala samverkansrådets tjänstemannastöd och beredningsorgan. Denna grupp utser det tjänstemannastöd som Regionala samverkansrådet (samt permanenta/tillfålliga politiska grupperingar som Regionala samverkansrådet beslutat om) erfordrar. Regiondirektör är ordf'drande i RO/KO gruppen. Region Örebro län svarar för mötesadministration. Övrigt behov av expertstöd exempelvis planerings- och utredningsarbete bistår huvudmännen med. Ändringar av denna överenskommelse 7 Denna överenskommelse gäller ti Ilsvidare. Ändringar i denna överenskommelse f'drutsätter enighet mellan deltagande medlemmar. Denna överenskommelse gäller från och med

232 ÖREBRO LÄNS LANDSTING REGION FÖRBUNDET ÖREBRO Projekt Region Samverkan Region Örebro län och kommunerna i Örebro län Bilaga Rekommendation till Regionala samverkansrådet om att tillsätta politiska grupperingar Rekommendation I samband med diskussioner kring samverkan mellan Region Örebro län och länets kommuner har många framrort att det rorutom bildandet av Regionala samverkansrådet behövs råd ror några specifika verksamhetsområden. Regionala samverkansrådet rekommenderas därfor tillsätta rojjande specifika råd: Infrastruktur och trafik Folkhälsa/social välfärd/vård Kultur Skola/utbildning/kompetensforsörjning. Regionala samverkansrådet upprättar instruktion gällande uppdrag, sammansättning och andra spelregler ror hur råden skall arbeta. Arbetsordningen/processarbetet inom verksamhetsområdena kan se olika ut. Specifika råd Motivering Infrastruktur och trafik: Kommunerna var tidigare delägare av Länstrafiken och genom detta ägaransvar hade de påverkan och inflytande på strategiska trafikforsörjningsfrågor. I samband med att landstinget blev kollektivtrafikmyndighet övertogs ägaransvaret till fullo av landstinget. Vid denna ägarforändring skrevs avtal om att kollektivtrafikmyndigheten ska samråda och samverka med kommunerna. Planering av regionala infrastrukturåtgärder är ofta betingat av ett större geografiskt område än en eller några kommuner och kräver därror samverkan mellan regionen och kommunerna. Folkhälsa, social välfärd och vård: I många vård- och behandlingsprocesser är både regionen och kommunerna involverade och har ansvar. För att övergångarna mellan huvudmännen ska löpa smidigt, men också ror att utveckla verksamheter tillsammans, behövs mötesplatser for samråd och samverkan. 5

233 ÖREBRO LÄNS ~~ I LANDSTING REGION FÖRBUNDET ÖREBRO Projekt Region Samverkan Region Örebro län och kommunerna j Örebro län Kultur: Den statliga fördelningen av kulturpengar sker till den regionala myndigheten som har uppdraget att fördela pengar till kulturinstitutionerna och kulturfrämjande verksamheter. Här måste samverkan/samråd ske mellan regionen och kommunerna. Skola/utbildning/kompetensfOrsörjning: 1 delprojekt "Samverkan region - kommun" har det framkommit att det finns behov aven regional kraftsamling inom skola/utbildning i länet. A v den anledningen rekommenderas Regionala samverkansrådet även att tillsätta ett specifikt råd inom detta verksamhetsområde. Bilaga Bild på förslag till samverkansorganisation mellan Region Örebro län och länets kommuner. } KaI1~ kol1'll1"llid ~umklkommun Hal.l~ kommun Lek~kommt,lll 6

234 Ärende 19 Förordnande av Örebro Läns Flygplats AB som tjänst av allmänt ekonomiskt intresse

235 Tjänsteskrivelse KS Handläggare: Per Nordin Förordnande av Örebro Läns Flygplats AB som tjänst av allmänt ekonomiskt intresse Sammanfattning Under 2013 lämnade EU-kommissionen ett remissförslag gällande slopat offentligt stöd till regionala flygplatser. Under 2013 har Örebro Läns Flygplats AB utrett och förberett vilka effekter detta kunde få på finansieringen av verksamheten. I enlighet med de krav som uppställs av EU kommissionen i sitt beslut av den 20 december 2011 och enligt de riktlinjer som EU kommissionen antog den 20 februari 2014 benämnd Guidelines on State aid to airports and airlines föreslås att ägarna till Örebro Läns Flygplats AB utser Örebro Läns Flygplats AB till SGEI-flygplats (Services of General Economic Interest). Detta innebär att det fortsättningsvis får ske finansiering via driftbidrag och kapitalkostnadsstöd utan hinder av stadsstödsreglerna. Enligt EU kommissionens beslut, artikel 2.2., bör beslut om tjänster av allmänt ekonomiskt intresse (SGEI) ha en varaktighet av högst 10 år för att beslutet ska vara tillämpligt. Detta beslut om att förordna Örebro Läns Flygplats AB att utgöra en SGEI föreslås därför att gälla till och med den 31 december Beslutsunderlag Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse 8 maj 2014 Bilaga 1, tjänsteskrivelse från Örebro kommun till kommunstyrelsen i Örebro Bilaga 2, Bakgrund och orsak till förordnande från Örebro kommun Bakgrund (frivillig) Under 2013 lämnade EU-kommissionen ett remissförslag gällande slopat offentligt stöd till regionala flygplatser. Under 2013 har Örebro Läns Flygplats AB utrett och förberett vilka effekter detta kunde få på finansieringen av verksamheten. g:\kansliavdelningen\ks\kallelser\ks \24 förordnande av örebro läns flygplats ab - tjänsteskrivelse.doc POSTADRESS FAKTURAADRESS TELEFON E-POSTADRESS PLUSGIRO KARLSKOGA Fakturahantering kommunstyrelsen@karlskoga.se BESÖKSADRESS Box TELEFAX WEBBADRESS ORG NR Katrinedalsgatan MALMÖ

236 <!Skapat_datum> 2 (3) I enlighet med de krav som uppställs av EU kommissionen i sitt beslut av den 20 december 2011 och enligt de riktlinjer som EU kommissionen antog den 20 februari 2014 benämnd Guidelines on State aid to airports and airlines föreslås att ägarna till Örebro Läns Flygplats AB utser Örebro Läns Flygplats AB till SGEI-flygplats (Services of General Economic Interest). Detta innebär att det fortsättningsvis får ske finansiering via driftbidrag och kapitalkostnadsstöd utan hinder av stadsstödsreglerna. Enligt EU kommissionens beslut, artikel 2.2., bör beslut om tjänster av allmänt ekonomiskt intresse (SGEI) ha en varaktighet av högst 10 år för att beslutet ska vara tillämpligt. Detta beslut om att förordna Örebro Läns Flygplats AB att utgöra en SGEI föreslås därför att gälla till och med den 31 december Vid beredningen av ärendet har Mikael Smedberg (VD vid Örebro Läns Flygplats AB) samt Rickard Samuelsson (kommunjurist i Örebro kommun) deltagit. För sammanställning av beslutsunderlag och förslag till beslut har samråd skett med Sveriges Regionala Flygplatser AB (SRF) som ägs av Svenska Regionala Flygplatsförbundet (SRFF) och som är ett samarbetsorgan för Sveriges ickestatliga flygplatser. De verksamhetsmässiga konsekvenserna av beslutet är att ägarna till Örebro Läns Flygplats AB fortsättningsvis får finansiera Örebro Läns Flygplats AB via driftbidrag och kapitalkostnadsstöd utan hinder av stadsstödsreglerna.

237 <!Skapat_datum> 3 (3) Kommunstyrelsens ledningskontors förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige beslutar 1. Härmed förordnas Örebro Läns Flygplats AB uppgiften att utgöra en tjänst av allmänt ekonomiskt intresse (SGEI) med skäl och enligt villkor som följer av de krav som uppställs i EU kommissionens beslut Kommissionens beslut av den 20 december 2011 om tillämpningen av artikel i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt på statligt stöd i form av ersättning för allmännyttiga tjänster som beviljas vissa företag som fått i uppdrag att tillhandahålla tjänster av allmänt ekonomiskt intresse. 2. Ovanstående förordnande gäller till och med den 31 december Per Nordin Redovisningschef Expedieras till Örebro kommun Örebro läns landsting Kumla kommun

238 Bilaga Ks 472/2014 Kommunstyrelsen Förordnande av Örebro Läns Flygplats AB som tjänst av allmänt ekonomiskt intresse Sammanfattning Under 2013 lämnade EU-kommissionen ett remissförslag gällande slopat offentligt stöd till regionala flygplatser. Under 2013 har Örebro Läns Flygplats AB utrett och förberett vilka effekter detta kunde få på finansieringen av verksamheten. I enlighet med de krav som uppställs av EU kommissionen i sitt beslut av den 20 december 2011 och enligt de riktlinjer som EU kommissionen antog den 20 februari 2014 benämnd Guidelines on State aid to airports and airlines föreslås att ägarna till Örebro Läns Flygplats AB utser Örebro Läns Flygplats AB till SGEI-flygplats (Services of General Economic Interest). Detta innebär att det fortsättningsvis får ske finansiering via driftbidrag och kapitalkostnadsstöd utan hinder av stadsstödsreglerna. Enligt EU kommissionens beslut, artikel 2.2., bör beslut om tjänster av allmänt ekonomiskt intresse (SGEI) ha en varaktighet av högst 10 år för att beslutet ska vara tillämpligt. Detta beslut om att förordna Örebro Läns Flygplats AB att utgöra en SGEI föreslås därför att gälla till och med den 31 december Beslutsunderlag Skrivelse av Mikael Smedberg Förslag till beslut Kommunledningskontorets förslag till kommunstyrelsen: 1. Härmed förordnas Örebro Läns Flygplats AB uppgiften att utgöra en tjänst av allmänt ekonomiskt intresse (SGEI) med skäl och enligt villkor som följer av de krav som uppställs i EU kommissionens beslut Kommissionens beslut av den 20 december 2011 om tillämpningen av artikel i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt på statligt stöd i form av ersättning för allmännyttiga tjänster som beviljas vissa företag som fått i uppdrag att tillhandahålla tjänster av allmänt ekonomiskt intresse. 2. Ovanstående förordnande gäller till och med den 31 december Ärendet ska behandlas av kommunfullmäktige.

239 Bilaga 1 Beredning Vid beredningen av ärendet har Mikael Smedberg (VD vid Örebro Läns Flygplats AB) samt Rickard Samuelsson (kommunjurist) deltagit. För sammanställning av beslutsunderlag och förslag till beslut har samråd skett med Sveriges Regionala Flygplatser AB (SRF) som ägs av Svenska Regionala Flygplatsförbundet (SRFF) och som är ett samarbetsorgan för Sveriges icke-statliga flygplatser. Konsekvenser De verksamhetsmässiga konsekvenserna av beslutet är att ägarna till Örebro Läns Flygplats AB fortsättningsvis får finansiera Örebro Läns Flygplats AB via driftbidrag och kapitalkostnadsstöd utan hinder av stadsstödsreglerna. Staffan Isling kommundirektör Rickard Samuelsson Kommunjurist

240 Bilaga 2 Förordnande av Örebro Läns Flygplats AB som tjänst av allmänt ekonomiskt intresse (Services of General Economic Interest) (nedan SGEI ) Förslag till beslut Kommunfullmäktige förordnar Örebro Läns Flygplats AB uppgiften att utgöra en tjänst av allmänt ekonomiskt intresse (SGEI) med skäl och enligt villkor som följer av de krav som uppställs i EU kommissionens beslut Kommissionens beslut av den 20 december 2011 om tillämpningen av artikel i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt på statligt stöd i form av ersättning för allmännyttiga tjänster som beviljas vissa företag som fått i uppdrag att tillhandahålla tjänster av allmänt ekonomiskt intresse. Örebro kommun kräver genom detta förordnade att Örebro Läns Flygplats AB bedriver sin verksamhet så att flygplatsen kan ta emot alla flygbolag som vill starta och landa till rådande kommersiella villkor och under publicerade öppettider. Flygplatsen ska härvid ombesörja att resenärerna har tillgång till parkering i nära anslutning till terminalbyggnaden samt även ombesörja att enklare mat- och caféservering, jämte övrig sedvanlig försäljning på flygplatsen finns tillgänglig. För detta åliggande ersätts Örebro Läns Flygplats AB årligen av offentliga medel med belopp som motsvarar samma års eventuella underskott. För ersättningen svarar Örebro kommun, Örebro läns landsting, Kumla kommun och Karlskoga kommun. Förordnandet gäller till och med den 31 december Bakgrund Under 2013 lämnade EU-kommissionen ett remissförslag gällande slopat offentligt stöd till regionala flygplatser. Under 2013 har Örebro Läns Flygplats AB utrett och förberett vilka effekter detta kunde få på finansieringen av verksamheten. I enlighet med de krav som uppställs av EU kommissionen i sitt beslut av den 20 december 2011 och enligt de riktlinjer som EU kommissionen antog den 20 februari 2014 benämnd Guidelines on State aid to airports and airlines föreslås att ägarna till Örebro Läns Flygplats AB utser Örebro Läns Flygplats AB till SGEI-flygplats (Services of General Economic Interest). Detta innebär att det fortsättningsvis får ske finansiering via driftbidrag och kapitalkostnadsstöd. Enligt beslutet, artikel 2.2., bör beslut om tjänster av allmänt ekonomiskt intresse (SGEI) ha en varaktighet av högst 10 år för att beslutet ska vara tillämpligt. Detta beslut om att förordna Örebro Läns Flygplats AB att utgöra en tjänst av allmänt ekonomiskt intresse (SGEI), gäller till och med den 31 december Mikael Smedberg VD Örebro Läns Flygplats AB Bilaga:

241 Bilaga 2 Bilaga Förordnande av Örebro Läns Flygplats AB som SGEI-flygplats (Services of General Economic Interest) Förslag till beslut Kommunfullmäktige förordnar Örebro Läns Flygplats AB uppgiften att utgöra en tjänst av allmänt ekonomiskt intresse (SGEI) med skäl och enligt villkor som följer av de krav som uppställs i EU kommissionens beslut Kommissionens beslut av den 20 december 2011 om tillämpningen av artikel i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt på statligt stöd i form av ersättning för allmännyttiga tjänster som beviljas vissa företag som fått i uppdrag att tillhandahålla tjänster av allmänt ekonomiskt intresse. Örebro kommun kräver genom detta förordnade att Örebro Läns Flygplats AB bedriver sin verksamhet så att flygplatsen kan ta emot alla flygbolag som vill starta och landa till rådande kommersiella villkor och under publicerade öppettider. Flygplatsen ska härvid ombesörja att resenärerna har tillgång till parkering i nära anslutning till terminalbyggnaden samt även ombesörja att enklare mat- och caféservering, jämte övrig sedvanlig försäljning på flygplatsen finns tillgänglig. För detta åliggande ersätts Örebro Läns Flygplats AB årligen av offentliga medel med belopp som motsvarar samma års eventuella underskott. För ersättningen svarar Örebro kommun, Örebro läns landsting, Kumla kommun och Karlskoga kommun. Förordnandet gäller till och med den 31 december Bakgrund och orsak till förordnande Regelverk EU kommissionens beslut Kommissionens beslut av den 20 december 2011 om tillämpningen av artikel i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt på statligt stöd i form av ersättning för allmännyttiga tjänster som beviljas vissa företag som fått i uppdrag att tillhandahålla tjänster av allmänt ekonomiskt intresse (nedan Beslutet ) trädde i kraft den 31 januari Örebro Läns Flygplats AB har, under såväl 2011, 2012 och 2013 haft under enkelresenärer per år. Örebro Läns Flygplats AB uppfyller samtliga krav enligt Beslutet, artikel 2.1 e, 2.2 och 4. Detta förordnande kommer därför att meddelas till den svenska regeringen. Notifiering till kommissionen kommer inte att ske enligt Beslutets artikel 3. Örebro Läns Flygplats; bakgrund, verksamhetsinriktning, betydelse och geografi Örebro Läns Flygplats AB ägs av Örebro kommun (genom det av kommunen helägda bolaget Örebro Rådhus AB) med 44,95 %, Örebro läns landsting med 44,95 %, Karlskoga kommun med 5,05 % och Kumla kommun med 5,05 %. Dagens ägare övertog ägandet och driften av Örebro Läns Flygplats hösten 2012 från Länstrafiken i Örebro. Örebro Airport är strategiskt belägen cirka 12 km väster om Örebro, nära korsningen mellan E18 och E20. Genom flygplatsens centrala läge och de goda kommunikationerna har regionens företag, organisationer och invånare snabb och enkel tillgång till frakt-, charter- och reguljärverksamhet.

242 Bilaga 2 På Örebro Airport finns hela det serviceutbud som är förknippat med en regionalt viktig flygplats. Flygplatsen är handikappanpassad och utformad för snabb och effektiv incheckning. I ägardirektiv för Örebro Läns Flygplats AB anges att bolagets ändamål att tillvarata och utveckla kommunikationer med reguljärflyg, fraktflyg och charterflyg till och från regionen och att därigenom bidra till regionens utveckling och tillväxt. Bolaget ska verka för att flygplatsen ingår i ett med övriga trafikslag integrerat logistik- och transportcentrum i regionen. Bolaget ska tillsammans med ägarna och andra intressenter verka för en utveckling som i ekonomiskt, socialt och miljömässigt avseende är långsiktigt hållbart. Som verksamhetsinriktning anges i ägardirektivet att bolaget ska på affärsmässiga grunder driva och utveckla den samlade flygplatsverksamheten samt att bolaget ska utifrån en god kunskap om marknaden och tillsammans med samarbetspartners och berörda intressenter utveckla och marknadsföra flygplatsen med dess verksamheter på så sätt att Örebroregionen framstår som ett av de främsta logistiska alternativen i landet i en sammanvägd jämförelse av trafikslagen väg, järnväg, sjöfart och luftfart. Flygplatsen är en viktig del av den lokala och regionala infrastrukturen. Tillgången till en nära belägen flygplats är en lokaliseringsförutsättning för kontaktintensiva företag, företag inom besöksnäringen, utbildningssektorn, offentliga institutioner, logistik- och postoperatörer. Flyget är därmed betydelsefullt för att företag ska kunna existera, investera eller nyetablera sig i Örebro läns region samt för att kunna bibehålla kompetens och resurser. Flygets snabbhet, pålitlighet och räckvidd gör att det inte finns något realistiskt alternativ när det gäller nationella och internationella kommunikationer. Näringsdriften krävs för att medborgarna i Örebro län ska kunna åtnjuta ett nöjaktigt socialt liv med en god välfärd. Örebro Läns Flygplats är därför en nödvändig förutsättning för den regionala utvecklingen och tillväxten. Flyget har också generellt stor betydelse som kommunikationsmedel genom reguljärflyg till andra städer inom Sverige och utrikes. Detta med hänsyn till att tågförbindelser till övriga större städer i Sverige är jämförelsevis långsamma. Med tåg tar t.ex. resa till Malmö oftast över 5 timmar och med bil runt 6 timmar medan flyget tar drygt 1 timme. Ska man till någon större stad utrikes blir restiden med tåg eller bil orimligt lång. Ett effektivt resande är en förutsättning för näringslivet att kunna verka från regionen. Flyget har också stor betydelse för fraktverksamhet och specialtransporter såväl inrikes som utrikes. Örebro Läns Flygplats är en knytpunkt för post och expressgods med 4st inrikes postlinjer och 2st expressgodslinjer med import och export från och till hela världen. För att Posten ska klara av att leverera försändelser från Mellansverige till Norrland flygs posten från Örebro Läns Flygplats. Flyget har också betydelse som kommunikationsmedel för charterresor till diverse turistmål och trafiken vid Örebro Läns Flygplats har ökat kraftigt. Resmålen som vanligtvis erbjuds från regionala flygplatser är oftast medelhavsländerna sommartid och kanarieöarna på vintern. Utbudet från Örebro har genom åren vuxit och medborgarna erbjuds förutom medelhavsdestinationer bl.a. Kanarieöarna, Thailand, Mexiko, Cap Verde och flygplatsen anses vara den fjärde största i Sverige. Flyg till och från Örebro Läns Flygplats är därmed ett nödvändigt kommunikationsmedel för Örebroregionen. Snabba och tillgängliga förbindelser krävs mellan Örebro läns region och andra delar av Sverige samt utrikes. Det är därmed av största vikt att flygplatsens fortsatta överlevnad säkerställs.

243 Bilaga 2 Ekonomisk betydelse Det finns många studier som visar på hur viktig en väl fungerande flygplats är för en regions utveckling och tillväxt. I Norrköping gjordes en utredning i samband med att Luftfartsverket (nu Swedavia) beslutat att överföra ansvaret för flygplatsen till Norrköpings kommun. Utredning hade utgångspunkt i regionens förhållanden 2006 och genom en regional tillväxtmodell studerades olika scenarion, nedläggning av reguljärtrafiken, nedläggning av trafiken både på Norrköpings och Linköpings flygplatser samt utökning av befintlig persontrafik. Resultatet visar på att en nedläggning av flygtrafiken på Norrköpings flygplats innebar 3000 färre sysselsatta och minskad årsinkomst i regionen med 110 Mkr, mot en utökning av trafiken som skapade 1200 fler sysselsatta och en intäkt på 45 Mkr per år. En studie i Växjö ger samma tydliga bild, en regionnytta på runt 150 Mkr årligen. Konsultföretaget IUC Sverige AB genomförde år 2010 en samhällsekonomisk beräkning på uppdrag av Örebro Läns Flygplats avseende verksamhetens ekonomiska bidrag till samhället under I IUC Sverige AB s beräkningarna har endast de verksamheter som direkt berör flygplatsen inkluderats. Dessa beräkningar visar att flygplatsen under år 2009 tillfört samhället/regionen ett ekonomiskt värde motsvarande minst 42,1 Miljoner kronor genom de verksamheter som drivs i direkt anslutning till flygplatsen. Beloppet 42,1 miljoner härleds till direkta skatter, avgifter och ökad konsumtion. Underleverantörer som engageras och som även de innebär skatter och avgifter till samhället är inkluderade. Örebro Läns Flygplats direkta bidrag till sysselsättning i och i anslutning till flygplatsen omfattade 2009 ca 174 helårsarbeten och innevarande år kan man uppskatta att antalet arbetstillfällen till minst 250 helårsarbeten. Inkluderar man näringslivets nytta, myndigheters och medborgares resande, resenärers direkta konsumtion, besättningars övernattningar, taxiverksamhet mm. som inte omfattas i beräkningarna finns inget som tyder på att värdet av Örebro Läns Flygplats är mindre än jämförbara flygplatser såsom Norrköping, Linköping och Växjö. Utredningarna sammantaget visar tydligt vikten av bra förbindelser med omvärlden och de ekonomiska effekter det skulle få för regionen om Örebro Läns Flygplats lades ner. På sikt skulle en avveckling av flygplatsen innebära ett inkomstbortfall till följd av företagsflytt och minskad sysselsättning i regionen. Nämnda förhållande har genom decennier föranlett statsmakterna att av sociala skäl betrakta de svenska regionala flygplatserna som de facto SGEI, dvs. ett nödvändigt redskap för sin omgivnings överlevnad och sammanhållning. Ett sammanhållet Sverige var därför en utgångspunkt vid Sveriges associering till den Europeiska Unionen 1995, varvid EU erkände landets särdrag på ett flertal ställen i anslutningsdokumenten, t.ex. i förordning (EG) nr 1083/2006, förordet punkt 11. I korthet är Sveriges flygplatser en förutsättning för ett av Unionens huvudsyften, konsolidering av den sociala, kulturella och territoriella sammanhållningen inom EU. Konkurrens Den svenska modellen innebär att flygplatser finns till av samma skäl som järnvägsräls, broar och vägar, dvs. att vara ett redskap för en regions möjligheter att kommunicera med sin omvärld. Örebro Läns Flygplats konkurrerar inte med andra flygplatser, den är öppen för alla och diskriminerar inga operatörer. För Örebroregionen, dess medborgare och näringsliv är flygplatsen en viktig förutsättning för regionens existens i den form den har idag.

244 Bilaga 2 Verksamhet Verksamheten har inte, och kommer inte att kunna bedrivas enligt normala marknadsprinciper utan offentligt stöd. En utredning från Airports Council International (ACI) betonar att 80 % av kostnaderna för en flygplats är oberoende av passagerartrafikens omfattning. Kostnaderna hänför sig bland annat till säkerhetskrav och infrastruktur. Detta innebär att kostnaderna per passagerare för en liten flygplats är mycket högre än för en stor flygplats som kan fördela sina fasta kostnader på ett större antal passagerare. Övrig verksamhet som bedrivs på flygplatsen är sådana kommersiella tjänster såsom exempelvis bilparkering och restaurangverksamhet som krävs av ägaren enligt förordnandet. Enligt ägardirektiv för bolaget ska Örebro Läns Flygplats AB pröva försäljning av samtliga fastigheter till Örebroporten Fastigheter AB (ett indirekt helägt bolag till Örebro kommun) eller ett nybildat utvecklingsbolag. Inkomsterna vid denna försäljning ska bolaget använda som delfinansiering av planerade investeringar vid flygplatsen. Under ska Örebro Läns Flygplats AB genomföra en förlängning av nuvarande start- och landningsbana från meter till meter för att fraktflygplanen ska kunna starta med full last och med full tank och möjliggöra en ökning av flygfraktverksamheten. Örebro Läns Flygplats AB ska vidare tillsammans med Örebroporten Fastigheter AB utreda och genomföra nybyggnation av nya terminaler och lagerlokaler i anslutning till flygplatsen. Effektivitet Örebro Läns Flygplats har genom bl.a. Basic Airport-konceptet som introducerades av Luftfartsverket (nuvarande Swedavia), reducerat sin personal genom att samma individ utför ett flertal sysslor. Där Örebro Läns Flygplats AB idag har ca 45 st årsanställda, finns ofta det dubbla antalet på flygplatser av motsvarande storlek i övriga Europa. Anledningen är att där sköter var och en sin enda uppgift med mycket tidsspillan som följd. På Örebro Läns Flygplats har samtliga personal minst 2-3 uppgifter inom basverksamheten räddning, drivmedel, security, ramp, frakt eller passagerarservice. Utöver detta utför personal underhåll och service på fordon och maskiner, lokaler och utrusningar samt vissa tekniksystem. Nämnas bör att flygplatsen även hyr ett fastighetsbestånd som förvaltas och hyrs ut till externa hyresgäster. Visst under håll och skötsel av dessa lokaler utförs av den personal som normalt utför basverksamhet. Offentlig finansiering Örebro Läns Flygplats har mottagit offentlig finansiering från 1980 talet. Mellan 1980-talet och har flygplatsen mottagit offentlig finansiering av Länstrafiken Örebro. Från sker kostnadstäckningen genom driftsbidrag från Örebro kommun, Örebro läns landsting, Kumla kommun och Karlskoga kommun. Enligt budgetdirektiv för 2014 har Örebro Läns Flygplats AB ett krav på minst nollresultat för 2014 utifrån driftbidrag från delägarna på totalt 25 miljoner kronor. Örebro kommuns andel av driftbidragen är tkr, Örebro läns landstings andel av driftbidragen är tkr, Kumla kommuns andel av driftbidragen är 455 tkr och Karlskoga kommuns andel av driftsbidragen är 455 tkr. Nedan angivna nyckeltal visar hur verksamheten utvecklats de senaste åren. Flygplatsens öppettid, antal rörelser, flygfraktvolym och passagerarantal har ökat under de senare åren och därmed har Örebro Läns Flygplats AB ökat antalet anställda. Noterbart är att andelen jetplan och större mer resurskrävande flygplan ökar stadigt vilket visar på flygplatsens starka effektiviseringskultur. Siffrorna visar samtidigt att en liten flygplats med stor samhällsnytta inte kan bli lönsam oavsett hur rationellt verksamheten bedrivs.

245 Bilaga 2 Nyckeltal Offentlig finansiering (Tkr) Örebro kommun Örebro läns landsting Kumla kommun 341 Karlskoga kommun 341 Länstrafiken Örebro Totalt ersättning Nyckeltal Omsättning Tkr Rörelseresultat Tkr Rörelseresultat efter finansiella poster Tkr Investeringar Tkr Myndighetskostnader* Tkr Offentlig finansiering Tkr Passagerare St Flygfraktvolym Ton Flygplansrörelser St varav jetflygplan Årsanställda *Specifikation myndighetskostnader:

246 Bilaga 2 Myndighetskostnader (Tkr) Tull, ej uthyrbar yta [kvm] Kostnader flygtrafikledning Kostnader tornbyggnad (el värme, städning) Totala kostnader Ersättningsprinciper Ersättning utgår årligen i form av driftbidrag baserat på flygplatsens rörelseresultat. Den del som avser tjänster av allmänt ekonomiskt intresse (SGEI) ersätts genom detta förordnande. Myndighetskostnader ersätts utan krav på tjänster av allmänt ekonomiskt intresse (SGEI). Summa av dessa poster är lika med flygplatsens rörelseresultat. Tidsperiod Enligt Beslutet, artikel 2.2 bör beslut om tjänster av allmänt ekonomiskt intresse (SGEI) ha en varaktighet av högst 10 år för att beslutet ska vara tillämpligt. Detta beslut om att förordna Örebro Läns Flygplats AB att utgöra en tjänst av allmänt ekonomiskt intresse (SGEI) gäller till och med den 31 december 2023.

247 Ärende 20 Ny bolagsordning för Örebro Läns Flygplats AB

248 Tjänsteskrivelse KS Handläggare: Per Nordin Kommunstyrelsen Ny bolagsordning för Örebro Läns Flygplats AB Sammanfattning Den 1 januari 2013 trädde vissa ändringar i kommunallagen (KL) i kraft som innebär att följande måste anges i bolagsordningarna för kommunalt helägda aktiebolag: - ange det fastställda kommunala ändamålet. - ange de kommunala befogenheter som utgör ram för verksamheten. - ange att fullmäktige får ta ställning innan sådana beslut i verksamheten som är av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt fattas. Med anledning av dessa ändringar har kommunledningskontoret i Örebro gjort en översyn av bolagsordningen för Örebro Läns Flygplats AB. De ändringar som föreslås i bolagsordningen syftar till att bolagsordningen ska överensstämma med de nya bestämmelserna i KL. Vissa bestämmelser som återfinns i bolagets ägardirektiv har också förts in i bolagsordningen. Därmed finns inget behov av särskilt ägardirektiv för bolaget. Beslutsunderlag Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse 08 maj 2014 Bilaga 1, förslag till ny bolagsordning för Örebro Läns Flygplats AB Bilaga 2, förklaring till föreslagna ändringar i bolagsordningen Bilaga 3, tjänsteskrivelse från Örebro kommun till kommunstyrelsen i Örebro Bilaga 4, Översyn av bolagsordningar med anledning av lagändringar, skrivelse från Örebro Kommun Bakgrund (frivillig) Den 1 januari 2013 trädde vissa ändringar i kommunallagen (KL) i kraft som innebär att följande måste anges i bolagsordningarna för kommunalt helägda aktiebolag: - ange det fastställda kommunala ändamålet. - ange de kommunala befogenheter som utgör ram för verksamheten. g:\kansliavdelningen\ks\kallelser\ks \underlag\21 ny bolagsordning flygplats ab - tjänsteskrivelse.doc POSTADRESS FAKTURAADRESS TELEFON E-POSTADRESS PLUSGIRO KARLSKOGA Fakturahantering kommunstyrelsen@karlskoga.se BESÖKSADRESS Box TELEFAX WEBBADRESS ORG NR Katrinedalsgatan MALMÖ

249 <!Skapat_datum> 2 (2) - ange att fullmäktige får ta ställning innan sådana beslut i verksamheten som är av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt fattas. Med anledning av dessa ändringar har kommunledningskontoret i Örebro gjort en översyn av bolagsordningen för Örebro Läns Flygplats AB. De ändringar som föreslås i bolagsordningen syftar till att bolagsordningen ska överensstämma med de nya bestämmelserna i KL. Vissa bestämmelser som återfinns i bolagets ägardirektiv har också förts in i bolagsordningen. Därmed finns inget behov av särskilt ägardirektiv för bolaget. Karlskoga kommun äger 5,05 % av Örebro Läns Flygplats AB. Förändringen i bolagsordningen måste godkännas av kommunfullmäktige i Örebro, landstingsfullmäktige i Örebro, kommunfullmäktige i Kumla samt kommunfullmäktige i Karlskoga. Kommunstyrelsens ledningskontors förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige beslutar att anta den nya bolagsordningen samt beslutar att ägardirektivet för Örebro Läns Flygplats AB upphör att gälla. Per Nordin Redovisningschef Expedieras till Örebro kommun Örebro läns landsting Kumla kommun

250 Bilaga 1 Förslag BOLAGSORDNING för Örebro Läns Flygplats AB (Organisationsnummer ) 1 Firma Bolagets firma är Örebro Läns Flygplats AB. 2 Styrelsens säte Styrelsen har sitt säte i Örebro kommun. 3 Verksamhet och ändamål Föremålet för bolagets verksamhet är att driva och förvalta Örebro läns flygplats samt annan därmed förenlig verksamhet. Bolagets ändamål är att ta tillvara och utveckla kommunikationer med reguljärflyg, fraktflyg och charterflyg till och från regionen och att därigenom bidra till regionens utveckling och tillväxt. Bolaget ska verka för att flygplatsen ingår i ett med övriga trafikslag integrerat logistik- och transportcentrum i regionen. Bolaget är skyldigt att utföra de uppdrag som bolaget tilldelas gemensamt av Örebro kommun och Örebro läns landsting. Bolaget ska följa de kommunalrättsliga principerna i 2 kap. och 8 kap. 3 c kommunallagen. Likvideras bolaget ska dess behållna tillgångar tillfalla aktieägarna. 4 Underställningsplikt och godkännande Bolaget ska bereda kommunfullmäktige i Örebro, landstingsfullmäktige i Örebro, kommunfullmäktige i Kumla och kommunfullmäktige i Karlskoga möjlighet att ta ställning innan sådana beslut i verksamheten som är av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt fattas. Nedanstående ska anses vara beslut i verksamheten som är av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt: - Större strategiska investeringar.

251 Bilaga 1 - Åtgärder som innebär ny inriktning eller start av verksamhet inom nytt affärs- eller verksamhetsområde. - Större förvärv eller försäljning av fastigheter. Bolagsstämman ska bekräfta sådana beslut av kommunfullmäktige i Örebro, landstingsfullmäktige i Örebro, kommunfullmäktige i Kumla och kommunfullmäktige i Karlskoga. Bolaget ska inhämta godkännande från kommunfullmäktige i Örebro, landstingsfullmäktige i Örebro, kommunfullmäktige i Kumla och kommunfullmäktige i Karlskoga innan någon av följande åtgärder beslutas: - Ändring av bolagsordningen. - Ändring av aktiekapitalet. - Bildande eller förvärv av dotterbolag. - Försäljning eller avveckling av dotterbolag. - Förvärv eller överlåtelse av aktier eller andelar i annat företag. 4 Aktiekapital Aktiekapitalet utgör lägst kronor och högst kronor. 5 Antal aktier Antal aktier skall vara lägst och högst Styrelse Styrelsen skall bestå av högst 9 och lägst 3 ledamöter med högst 2 suppleanter för dem. 3 ledamöter och 1 suppleant utses av kommunfullmäktige i Örebro, 3 ledamöter och 1 suppleant utses av landstingsfullmäktige i Örebro, 1 ledamot utses av kommunfullmäktige i Karlskoga, 1 ledamot utses av kommunfullmäktige i Kumla. Mandatperioden för ledamöter och suppleanter i bolagsstyrelsen gäller från slutet av den årsstämma som följer närmast efter det att val till kommunfullmäktige förrättats intill slutet av den årsstämma som följer efter nästa val till kommunfullmäktige. Övrig ledamot väljs årligen på årsstämma för tiden intill slutet av nästa årsstämma. 7 Revisorer och lekmannarevisorer För granskning av bolagets årsredovisning jämte räkenskaperna samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning utses på årsstämma en revisor och en revisorssuppleant. Revisorn och revisorssuppleanten skall vara auktoriserad.

252 Kommunfullmäktige i Örebro och landstingsfullmäktige i Örebro utser vardera en lekmannarevisorer och en suppleant för samma mandatperiod som gäller för bolagets styrelseledamöter. Bilaga 1 8 Kallelse till årsstämma Kallelse till årsstämma skall ske tidigast sex och senast två veckor före stämman genom brev med posten. Meddelande till aktieägare skall ske genom brev med posten. 9 Öppnande av stämma Styrelsens ordförande eller den styrelsen därtill utser öppnar årsstämman och leder förhandlingarna till dess ordförande vid stämman valts. 10 Årsstämma Årsstämman hålls årligen inom 6 månader efter räkenskapsårets utgång. På årsstämma skall följande ärenden förekomma: 1) Val av ordförande vid stämman. 2) Upprättande och godkännande av röstlängd. 3) Godkännande av dagordning. 4) Val av en eller två justeringsmän. 5) Prövning om stämman blivit behörigen sammankallad. 6) Föredragning av framlagd årsredovisning, revisionsberättelse och lekmannarevisorns granskningsrapport samt, i förekommande fall, koncernredovisning och koncernrevisionsberättelse. 7) Beslut a) om fastställelse av resultaträkning och balansräkning samt, i förekommande fall, koncernresultaträkning och koncernbalansräkning; b) om dispositioner beträffande vinst eller förlust enligt den fastställda balansräkningen; c) om ansvarsfrihet för styrelseledamöter och verkställande direktör när sådan förekommer. 8) Fastställande av styrelsearvoden, och, i förekommande fall, revisors- och lekmannarevisorsarvoden. 9) Val av styrelse, och, i förekommande fall, revisorer med eventuella revisorssuppleanter samt lekmannarevisorer med eventuella suppleanter.

253 Bilaga 1 10) Annat ärende, som ankommer på stämman enligt aktiebolagslagen eller bolagsordningen. 11 Räkenskapsår Bolagets räkenskapsår skall omfatta kalenderår. 12 Rösträtt Vid årsstämman får envar rösta för samtliga av honom eller henne ägda och företrädda aktier. 13 Hembud Har aktie övergått till annan, skall aktien genast hembjudas aktieägarna till inlösen genom skriftlig anmälan hos bolagets styrelse. Åtkomsten skall därvid styrkas samt, där aktie övergått genom köp, uppgift lämnas om köpeskillingen. När anmälan gjorts om övergång, skall styrelsen genast skriftligen meddela detta till varje lösningsberättigad, vars adress är införd i aktieboken eller känd för bolaget, med anmodan till den, som önskar begagna sig av lösningsrätten, att skriftligen anmäla sig hos bolaget inom två månader, räknat från anmälan hos styrelsen om akties övergång. Anmäler sig flera lösningsberättigade, skall företrädesrätten mellan dem bestämmas genom lottning, dock att, om samtidigt fler aktier hembjudits, aktierna först, så långt det kan ske, skall jämt fördelas bland dem som vill lösa, i proportion till tidigare aktieinnehav. Lösenbeloppet skall erläggas inom en månad från den tidpunkt, då lösebeloppet blev bestämt. Om inte stadgad tid någon lösningsberättigad framställer lösningsanspråk eller lösen inte erläggs inom föreskriven tid, äger den, som gjort hembudet, att bli registrerad för aktien. Om en tvist gällande hembud uppkommer, skall den avgöras av skiljemän enligt gällande svensk lag om skiljeförfarande. Vid tvist får den som begärt inlösen på kalla skiljeförfarande inom en månad från den dag lösningsanspråket framställdes. Ett erbjudande om hembud skall kunna utnyttjas för ett mindre antal aktier än erbjudandet omfattar. 14 Skiljeklausul Skulle mellan bolaget och styrelsen eller ledamot därav eller aktieägare uppkomma tvist, skall den avgöras av skiljemän i enlighet med gällande svensk lag om skiljeförfarande. 15 Offentlighetsprincipen För bolaget gäller offentlighetsprincipen. 16 Inspektionsrätt

254 Bilaga 1 Kommunstyrelsen i Örebro, landstingsstyrelsen i Örebro, kommunstyrelsen i Kumla och kommunstyrelsen i Karlskoga äger rätt att ta del av bolagets handlingar och räkenskaper samt i övrigt inspektera bolaget och dess verksamhet. Detta gäller dock endast i den mån hinder ej möter på grund av författningsreglerad sekretess. 17 Ändring av bolagsordning Denna bolagsordning får ej ändras utan godkännande av Kommunfullmäktige i Örebro, landstingsfullmäktige i Örebro, kommunfullmäktige i Kumla och kommunfullmäktige i Karlskoga... Denna bolagsordning har godkänts av Kommunfullmäktige i Örebro 2014-xx-xx, landstingsfullmäktige i Örebro 2014-xx-xx, kommunfullmäktige i Kumla 2014-xx-xx och kommunfullmäktige i Karlskoga 2014-xx-xx.

255 Bilaga Ks 473/2014 Kommunstyrelsen Förklaring till föreslagna ändringar i bolagsordningen för Örebro Läns Flygplats AB Den nya bolagsordning som föreslås framgår av bilaga 1. Ändringar som föreslås i bolagsordningen framgår av bifogade ändringsmarkerade dokument, bilaga 2. Förklaring till de föreslagna ändringarna framgår nedan: 3 Verksamhetsföremål och ändamål Enligt kommunallagen (KL) ska bolagsordningen innehålla det fastställda kommunala ändamålet. Därför har det ändamål som anges bolagets nuvarande ägardirektiv förts in i bolagsordningen. Verksamhetsföremålet har kompletterats med en bestämmelse om att bolaget är skyldigt att utföra de uppdrag som bolaget tilldelas gemensamt av Örebro kommun och Örebro läns landsting. Den bestämmelsen syftar till att säkerställa att det s.k. kontrollkriteriet enligt 2:10 a lagen om offentlig upphandling (LOU) uppfylls. Kontrollkriteriet måste vara uppfyllt för att handel mellan helägda kommunala bolag och kommunen ska vara undantaget från upphandlingsreglerna. Enligt KL ska bolagsordningen ange de kommunala befogenheter som utgör ram för verksamheten. I bolagsordningen har därför tagit in en bestämmelse om att de kommunalrättliga principerna enligt 2 kap. KL och 8 kap. 3 c KL ska tillämpas i bolaget Aktiebolagslagen (ABL) 3:3 anger att i de fall då ett bolags verksamhet inte ska bedrivas med vinstsyfte så ska detta anges i bolagsordningen. Det ska i så fall också anges hur tillgångarna ska fördelas vid likvidation. I bolagsordningen har därför angetts att behållna tillgångar ska tillfalla aktieägarna vid likvidation. 4 Underställningsplikt och godkännande Enligt KL måste bolagsordningen ange att fullmäktige får ta ställning innan sådana beslut i verksamheten som är av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt fattas. Detta saknas i nuvarande

256 Bilaga 2 bolagsordning och har därför lagts till. Eftersom ägardirektivet upphör att gälla har bestämmelsen också kompletterats med den exemplifiering av beslut som är av större vikt som återfinns i bolagets ägardirektiv och enligt aktieägaravtal mellan aktieägarna. Därutöver har även förts in en bestämmelse som anger att sådana beslut ska bekräftas av bolagsstämman. Detta eftersom fullmäktiges beslut endast är av yttrande karaktär. Den viktigaste anledningen till denna komplettering är att säkerställa att kontrollkriteriet enligt 2:10 a LOU uppfylls. 6 Styrelse Enligt KL ska styrelseledamöterna och suppleanterna utses av kommunfullmäktige och inte av bolagsstämman. Detta har korrigerats i förslaget till ny bolagsordning. 7 Revisorer och lekmannarevisorer Enligt KL ska lekmannarevisorer utses av kommunfullmäktige och inte av bolagsstämman. Detta har korrigerats i förslaget till ny bolagsordning så att kommunfullmäktige i Örebro och landstingsfullmäktige i Örebro utser vardera en lekmannarevisorer och en suppleant för samma mandatperiod som gäller för bolagets styrelseledamöter. 12 Rösträtt Meningen av honom ägda och företrädda aktier. har ersatts med av honom eller henne ägda och företrädda aktier. 13 Hembud Sista meningen Ett erbjudande om hembud skall utnyttjas för ett mindre antal aktier än erbjudandet omfattar. har förtydligats genom tillägget kunna mellan skall och utnyttjas. 16 Inspektionsrätt En bestämmelse har lagts till om att bolagsordningen inte får ändras utan godkännande av kommunfullmäktige i Örebro, landstingsfullmäktige i Örebro, kommunfullmäktige i Kumla och kommunfullmäktige i Karlskoga samt att kommunstyrelserna i nämnda kommuner samt landstingsstyrelsen i Örebro har rätt att ta del av bolagets handlingar och räkenskaper. I och med dessa ändringar ska bolagsordningen uppfylla kraven i KL. Handläggare:

257 Rickard Samuelsson, jurist kommunledningskontoret i Örebro Kommun Anders Olsson, bolagscontroller kommunledningskontoret i Örebro kommun Bilaga 2 Bilagor: 1. Förslag till ny bolagsordning Ändringsmarkerad bolagsordning

258 Bilaga Ks 473/2014 Kommunstyrelsen Ändring av bolagsordningen för Örebro Läns Flygplats AB Sammanfattning Den 1 januari 2013 trädde vissa ändringar i kommunallagen (KL) i kraft som innebär att följande måste anges i bolagsordningarna för kommunalt helägda aktiebolag: 1) Ange det fastställda kommunala ändamålet. 2) Ange de kommunala befogenheter som utgör ram för verksamheten. 3) Ange att fullmäktige får ta ställning innan sådana beslut i verksamheten som är av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt fattas. Med anledning av dessa ändringar har kommunledningskontoret gjort en översyn av bolagsordningen för Örebro Läns Flygplats AB. De ändringar som föreslås i bolagsordningen syftar till att bolagsordningen ska överensstämma med de nya bestämmelserna i KL. Vissa bestämmelser som återfinns i bolagets ägardirektiv har också förts in i bolagsordningen. Därmed finns inget behov av särskilt ägardirektiv för bolaget. Förslaget har skickats på remiss till VD Mikael Smedberg och övriga ägare som har fått tillfälle att lämna synpunkter. Beslutsunderlag - Skrivelse med förklaring till föreslagna ändringar med bilagor. - Förslag till ändrad bolagsordning för Örebro Läns Flygplats AB Förslag till beslut Kommunledningskontorets förslag till kommunstyrelsen: 1. Bolagsordningen för Örebro Läns Flygplats AB enligt förslag antas. 2. Ägardirektiv för Örebro Läns Flygplats AB upphör att gälla. Ärendet ska behandlas av kommunfullmäktige.

259 Bilaga 3 Staffan Isling kommundirektör Rickard Samuelsson Kommunjurist

260 Bilaga Ks 272/2014 Översyn av bolagsordningar med anledning av lagändringar Bakgrund till översynen Den 1 januari 2013 trädde vissa ändringar i kommunallagen (KL) i kraft som innebär att följande måste anges i bolagsordningarna för kommunalt helägda aktiebolag: 1) Ange det fastställda kommunala ändamålet 2) Ange de kommunala befogenheter som utgör ram för verksamheten. 3) Ange att fullmäktige får ta ställning innan sådana beslut i verksamheten som är av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt fattas. Som tidigare gäller att fullmäktige för sådana bolag ska fastställa det kommunala ändamålet med verksamheten, utse samtliga ledamöter samt utse minst en lekmannarevisor. I de fall då kommunen är delägare i bolag ska fullmäktige enligt KL se till att även ett sådant bolag blir bundet av villkoren i den utsträckning som är rimligt med hänsyn till ägarförhållandena, bolagets verksamhet m.m. Enligt den av fullmäktige antagna bolagspolicyn (Bolagspolicyn) ska fullmäktige fastställa bolagsordningen för samtliga bolag där kommunen äger aktier av verksamhetsskäl. Enligt Bolagspolicyn ska fullmäktige också utse kommunens styrelseledamöter och suppleanter i både majoritetsägda och minoritetsägda bolag. I de fall där det redan finns aktieägaravtal och bolagsordning på plats i delägda bolag ska kommunen verka för att ovanstående kriterier uppfylls genom omförhandling av aktieägaravtal. Med anledning av dessa ändringar har kommunledningskontoret gjort en översyn av bolagsordningarna för de direkt och indirekt hel- och delägda bolagen i Örebro kommun. Förslag på ändrade bolagsordningar för tolv av dessa bolag (hel- och majoritetsägda bolag) finns i bilaga 1a 12a. För varje bolagsordning finns i bilaga 1b 12b en ändringsmarkerad version som visar vilka ändringar som har gjorts. Förslag på ändrade bolagsordningar för övriga delägda bolag kommer att så snart som möjligt presenteras i ett separat ärende. Samtidigt som kommunfullmäktige fastställer dessa ändringar i bolagens bolagsordningar kommer ägardirektiven för respektive bolag också att upphöra att gälla. Bolagsordningen är alltså det styrdokument som kommer att gälla för respektive bolag. Därutöver gäller den bolagspolicy som antagits av fullmäktige generellt för samtliga bolag. Kommunledningskontoret, Örebro kommun Box Rådhuset kundtjänst kommun@orebro.se Örebro Drottninggatan fax

261 Bilaga 4 Beskrivning av gjorda ändringar Verksamhetsföremål och kommunalt ändamål När det gäller verksamhetsföremålet och det kommunala ändamålet för respektive bolag har respektive bolags befintliga ägardirektiv (eller aktieägaravtal för vissa delägda bolag) legat som grund för eventuella justeringar eller förtydliganden i bolagsordningarna. Utgångspunkten har dock varit att inte ändra det verksamhetsföremål (dvs. vad bolaget ska göra) som redan angivits i de befintliga bolagsordningarna, eftersom detta inte behövs för att uppfylla de nya lagkraven. Verksamhetsföremålet har i samtliga bolagsordningar kompletterats med en bestämmelse om att bolaget är skyldigt att utföra de uppdrag som bolaget tilldelas av Örebro kommun inom ramen för Örebro kommuns kompetens. Den bestämmelsen syftar till att säkerställa att det s.k. kontrollkriteriet enligt 2:10 a lagen om offentlig upphandling (LOU) uppfylls. Kontrollkriteriet måste vara uppfyllt för att handel mellan helägda kommunala bolag och kommunen ska vara undantaget från upphandlingsreglerna. Vidare har för kommunens direkt eller indirekt helägda bolag angetts att bolaget är skyldigt att följa Bolagspolicyn. Kommunala befogenheter När det gäller de kommunala befogenheterna finns inte detta angivet i de befintliga bolagsordningarna. Detta är alltså ett helt nytt krav. Med kommunala befogenheter avses den kommunala kompetensen enligt kommunallagen, dvs. de grundprinciper som utgör ramen för vad en kommun får ägna sig åt. De kommunalrättsliga principerna kan sammanfattas enligt följande: - verksamheten ska vara av allmänt intresse - verksamheten ska ha anknytning till kommunens område eller dess medlemmar (lokaliseringsprincipen) - kommunen får inte utföra uppgifter som enbart ankommer på någon annan, t.ex. staten eller annan kommun - kommunen får inte understödja enskilda personer och företag - näringsverksamhet ska bedrivas utan vinstsyfte (tidigare benämnt kommunen får inte driva spekulativa företag ) - kommunen får inte ta ut högre avgifter än vad som svarar mot kostnaden för den tjänst som tillhandahålls (självkostnadsprincipen) - kommunmedlemmarna ska behandlas lika (likställighetsprincipen) - kommunen får inte fatta retroaktiva beslut. Förbudet mot att driva verksamhet i vinstsyfte tar sikte på sådana fall då huvudsyftet med den kommunala verksamheten är att ge vinst. Något absolut vinstförbud gäller däremot inte. Syftet med kommunal näringsverksamhet ska istället vara att tillhandahålla allmännyttiga anläggningar och tjänster åt medlemmarna. Ett antal undantag finns för dessa principer. I speciallagstiftning anges t.ex. att viss verksamhet ska bedrivas på affärsmässiga grunder. För kommunala elföretag gäller inte lokaliseringsprincipen och verksamheten ska bedrivas på affärsmässig grund (7 kap 1 och 2 Ellagen). Sedan den 1 januari 2011 ska de allmännyttiga bostadsaktiebolagen bedriva sin verksamhet enligt affärsmässiga principer. Undantag från lokaliseringsprincipen finns också vid verksamhet som t.ex. kollektivtrafik och uppförande och drift av turistanläggningar. I praxis har också utvecklats undantag från de kommunalrättsliga principerna. Självkostnadsprincipen ska t.ex. inte tillämpas i

262 Bilaga 4 kommunens medelsförvaltning eller förvaltning av fast och lös egendom (dvs. upplåtelse och överlåtelse av fast och lös egendom). I de föreslagna bolagsordningarna har de kommunala befogenheterna lagts till. Enligt förarbetena till lagändringen (prop 2011/12:106) kan det i många fall vara tillräckligt för bolag vars verksamhet är sådan att det inte gäller något undantag från de kommunalrättliga principerna att det i bolagsordningen tas in en bestämmelse med innehållet att de kommunalrättliga principerna enligt 2 kap. KL och 8 kap. 3 c KL ska tillämpas i bolaget, utöver en bestämmelse om syftet med verksamheten. Det har därför tagits in en standardbestämmelse med detta innehåll samt med precisering/justering i de fall då bolaget i fråga bedriver verksamhet som innebär undantag från någon kommunalrättslig princip. Aktiebolagslagen (ABL) 3:3 anger att i de fall då ett bolags verksamhet inte ska bedrivas med vinstsyfte så ska detta anges i bolagsordningen. Det ska i så fall också anges hur tillgångarna ska fördelas vid likvidation. I samtliga bolagsordningar har därför angetts att behållna tillgångar ska tillfalla aktieägaren vid likvidation. Underställningsplikt I samtliga bolagsordningar anges att fullmäktige får ta ställning innan sådana beslut i verksamheten som är av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt fattas. Detta har i de flesta fall redan funnits angivet i de befintliga bolagsordningarna. Eftersom ägardirektiven nu upphör att gälla har dock bestämmelserna i bolagsordningarna kompletterats med den exemplifiering av beslut som är av större vikt som återfinns i respektive bolags ägardirektiv (eller i aktieägaravtal för vissa delägda bolag). I de fall ägardirektiv saknas, vilket är fallet för vissa indirekt ägda bolag, har ägardirektivet för bolagets moderbolag legat till grund för exemplifieringen. Därutöver har även förts in en bestämmelse som anger att sådana beslut ska bekräftas av bolagsstämman. Detta eftersom fullmäktiges beslut endast är av yttrande karaktär. Den viktigaste anledningen till denna komplettering är att säkerställa att kontrollkriteriet enligt 2:10 a LOU uppfylls. Styrelse För vissa bolag har i de befintliga bolagsordningarna angetts att styrelsen ska utses av bolagsstämman. Detta har i de nya förslagen ändrats till att styrelsen ska utses av kommunfullmäktige i Örebro för att nå överensstämmelse med KL och Bolagspolicyn. Ändring av bolagsordning och inspektionsrätt För de bolagsordningar som saknat bestämmelse om att bolagsordningen inte får ändras utan godkännande av kommunfullmäktige i Örebro samt att kommunstyrelsen i Örebro har rätt att ta del av bolagets handlingar och räkenskaper har sådana bestämmelser lagts till i förslagen för att nå överensstämmelse med KL och Bolagspolicyn. Övrigt För Utvecklingsbolaget i Örebro-Kumla AB, Stadsnät i Örebro-Kumla AB, Vindkraft i Örebro- Kumla AB och Stadsnät i Kumla AB har de ny namnförslag som beslutades av kommunfullmäktige i oktober 2013 förts in i bolagsordningarna. För Utvecklingsbolaget i Örebro-Kumla AB har tagits in standardbestämmelse om förköpsförbehåll och hembud.

263 Bilaga 4 För Stadsnät i Kumla AB har styrelsens säte ändrats från Kumla kommun till Örebro kommun. I övrigt har vissa ändringar gjorts av redaktionell art. I och med dessa ändringar ska bolagsordningarna uppfylla kraven i KL. Remiss Föreslagna ändringar i bolagsordningarna har skickats på remiss till VD och ekonomichef för respektive bolag som har fått möjlighet att lämna synpunkter. Bilagor: 1a 1b 2a 2b 3a 3b 4a 4b 5a 5b 6a 6b 7a 7b 8a 8b 9a 9b 10a 10b 11a 11b 12a 12b Bolagsordning Örebro Rådhus AB Ändringsmarkerad bolagsordning Örebro Rådhus AB Bolagsordning Örebroporten Fastigheter AB Ändringsmarkerad bolagsordning Örebroporten Fastigheter AB Bolagsordning Örebroporten Förvaltning AB Ändringsmarkerad bolagsordning Örebroporten Förvaltning AB Bolagsordning Västerporten Fastigheter i Örebro AB Ändringsmarkerad bolagsordning Västerporten Fastigheter i Örebro AB Bolagsordning Utvecklingsbolaget i Örebro-Kumla AB Ändringsmarkerad bolagsordning Utvecklingsbolaget i Örebro-Kumla AB Bolagsordning Stadsnät i Örebro-Kumla AB Ändringsmarkerad bolagsordning Stadsnät i Örebro-Kumla AB Bolagsordning Vindkraft i Örebro-Kumla AB Ändringsmarkerad bolagsordning Vindkraft i Örebro-Kumla AB Bolagsordning Stadsnät i Kumla AB Ändringsmarkerad bolagsordning Stadsnät i Kumla AB Bolagsordning Örebrobostäder AB Ändringsmarkerad bolagsordning Örebrobostäder AB Bolagsordning ÖBO Omsorgsfastigheter AB Ändringsmarkerad bolagsordning ÖBO Omsorgsfastigheter AB Bolagsordning Futurum Fastigheter i Örebro AB Ändringsmarkerad bolagsordning Futurum Fastigheter i Örebro AB Bolagsordning Länsmusiken i Örebro AB Ändringsmarkerad bolagsordning Länsmusiken i Örebro AB Handläggare: Rickard Samuelsson, jurist kommunledningskontoret i Örebro Kommun Anders Olsson, bolagscontroller kommunledningskontoret i Örebro kommun

264 Ärende 21 Ny bolagsordning för Hyresbostäder i Karlskoga AB

265 Ärende 22 Utökat verksamhetsområde VA Storängens handelsområde

266 Tjänsteskrivelse KS Handläggare: Bosse Björk Kommunstyrelsen Utvidgning av verksamhetsområde för allmänna vattentjänster vid Storängens handelsområde Sammanfattning Det föreligger behov av att utvidga verksamhetsområdet för allmänna vattentjänster så att det även omfattar södra delen av Storängens handelsområde, inklusive den utvidgning där planläggning pågår. Storängens handelsområde har utvecklats mycket snabbt under det senaste året, bl a genom etableringen av Biltema. Fram till nu har vattenoch avloppsförsörjningen kunnat lösas genom utbyggnad med anslutning till befintligt nät beläget inom nuvarande verksamhetsområde. För att kunna sälja och exploatera resterande planlagd mark i södra delen av området, samt de ytor där planläggning efter beslut i samhällsbyggnadsnämnden pågår, bör verksamhetsområdet för allmänna vattentjänster utvidgas så att utbyggnad av va-nätet kan ske i Karlskoga Energi & Miljös regi och inom ramen för gängse ansvarsfördelning. Kostnaden för utbyggnaden, preliminärt beräknad till ca 4 miljoner kronor, täcks i vederbörlig ordning av anslutningsavgifter och inom ramen för va-kollektivet. Då åtgärden är nödvändig för att försäkra att kommunen har tillgång till exploaterbar mark för nya etableringar bedöms det acceptabelt att investeringen görs även om den ligger utanför Karlskoga Energi & Miljö AB:s nuvarande investeringsplan. En första utbyggnadsetapp om ca 1,5 miljoner kronor torde vara aktuell redan under 2014 medan resterande del, väster om väg 205, inte är aktuell förrän tidigast Karlskoga Energi & Miljö AB finansierar investeringen genom försäljning av anslutningsavgifter. Under 2016 (inför kommunens budgetprocess 2017) ska en avstämning göras där beräknade anslutningsavgifter i förhållande till denna investering beräknas. I det fall beräknade anslutningsavgifter understiger investeringen ska kommunen erlägga ett investeringsbidrag till Karlskoga Energi & Miljö AB. Utvidgningens avgränsning redovisas på bifogad kartbilaga. g:\kansliavdelningen\ks\kallelser\ks \22 va-område - tjänsteskrivelse.doc POSTADRESS FAKTURAADRESS TELEFON E-POSTADRESS PLUSGIRO KARLSKOGA Fakturahantering kommunstyrelsen@karlskoga.se BESÖKSADRESS Box TELEFAX WEBBADRESS ORG NR Katrinedalsgatan MALMÖ

267 (2) Beslutsunderlag Kommunstyrelsens ledningskontors tjänsteskrivelse den 15 maj Kartbilaga: Avgränsning av utvidgat verksamhetsområde för allmänna vattentjänster i Storängens handelsområde, 15 maj Kommunstyrelsens ledningskontors förslag till beslut 1. Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att besluta utvidga verksamhetsområdet för allmänna vattentjänster att omfatta södra delen av Storängens handelsområde, i enlighet med bifogad kartbilaga, och accepterar att kostnaden för utbyggnaden ligger utanför Karlskoga Energi & Miljö AB:s nuvarande investeringsplan. Bosse Björk Samhällsplaneringschef Patrik Haasma Ekonomichef Expedieras till: Karlskoga Energi & Miljö AB Samhällsbyggnadsförvaltningen Kommunstyrelsens ledningskontor Länsstyrelsen i Örebro län

268 Kartbilaga Avgränsning av utvidgat verksamhetsområde för allmänna vattentjänster i Storängens handelsområde Cheapy BIVA Bef verksamhetsområde Biltema Utvidgning av verksamhetsområde för vatten och avlopp Skogsbo ungefärligt läge ny cirkulationsplats KS

269 Ärende 23 Gemensam myndighetsnämnd med Storfors kommun

270 Tjänsteskrivelse KS Handläggare: Susanne Jarl Utredning och förslag om samarbete i gemensam nämnd för myndighetsutövning mellan Karlskoga och Storfors kommun Sammanfattning Kommunstyrelsen i Karlskoga och Storfors har beslutat att utreda möjligheter till utökat politiskt samarbete inom kommunal myndighetsutövning. Utredningen föreslår att från och med 1 januari 2015 ska den myndighetsutövning som åvilar kommunen inom nedanstående lagstiftningar organiseras i en gemensam nämnd för myndighetsutövning där Karlskoga kommun är värd för den gemensamma nämnden. Överklagan av lantmäteriförrättningar Miljöbalken (1998:808) Livsmedelslagen (2006:804) Tobakslagen (1993:581) Alkohollagen (2010:1622) Lag om handel med vissa receptfria läkemedel (2009:730) Strålskyddslagen (1998:220) Plan och Bygglagen (2010:900) Lag om nämnder för vissa trafikfrågor (1978:234) Lag med bemyndigande att meddela föreskrifter om trafik, transporter och kommunikationer (1975:88) Trafikförordningen (1998:1276) Lag med särskilda bestämmelser om gaturenhållning och skyltning (1998:914) Lag om bostadsanpassningsbidrag (1992:1574) Komunfullmäktige beslutade den 29 april att återremittera ärendet med anledning av yrkanden om förtydliganden i tre punkter. Därav kompletteras KS tjänsteskrivelse daterad 25 mars 2014 med följande: Socialnämndens yttrande om att en gemensam nämnd för myndighetsutövning kan omfatta bostadsanpassningsbidrag men g:\kansliavdelningen\ks\kallelser\ks \23 myndighetnämnden - tjänsteskrivelse ny.doc

271 inte omfatta övrig del av myndighetsutövningen som berör socialnämndens verksamhetsområde. Förtydligande av organisatoriska aspekter och ekonomiska konsekvenser. Avtal och reglemente tas av kommunfullmäktige i Karlskoga och Storfors efter det att fullmäktige har beslutat att man vill samarbeta i gemensam nämnd och vilka delar som ska ingå i nämndens uppdrag. Beslutsunderlag Kommunstyrelsens tjänsteskrivelse 20 maj 2014 Kommunstyrelsens tjänsteskrivelse 25 mars 2014 (inkl bilaga) Bilaga 1: Utredning och förslag om samarbete i gemensam nämnd för myndighetsutövning Socialnämndens yttrande, SN KF Protokoll KS Protokoll Kommunstyrelsens tjänsteskrivelse 25 mars 2014 Myndighetsnämndens yttrande, MHN Samhällsbyggnadsnämndens yttrande, SBN Socialnämndens yttrande, SN Kommunstyrelsens protokoll Bakgrund Kommunstyrelsen i Karlskoga (KS ) och Storfors (KS AU ) har gett kommunstyrelsen i Karlskoga i uppdrag att utreda möjliga lösningar till ett politiskt samarbete av delar eller hela myndighetsuppdraget inom myndighetsnämnden och socialnämndens reglementen i Karlskoga samt miljö- och byggnadsnämndens och välfärdsnämndens reglementen i Storfors kommun. Utredningen föreslår att en gemensam nämnd bildas från och med 1 januari 2015 med ansvar för myndighetsutövning inom: Miljöbalken (1998:808) Livsmedelslagen (2006:804) Tobakslagen (1993:581) Alkohollagen (2010:1622) Lag om handel med vissa receptfria läkemedel (2009:730) Strålskyddslagen (1998:220) Plan och Bygglagen (2010:900) Lag om nämnder för vissa trafikfrågor (1978:234) Lag med bemyndigande att meddela föreskrifter om trafik, transporter och kommunikationer (1975:88) Trafikförordningen (1998:1276) Lag med särskilda bestämmelser om gaturenhållning och skyltning (1998:914)

272 Lag om bostadsanpassningsbidrag (1992:1574) I bilagan till Kommunstyrelsens tjänsteskrivelse 25 mars 2014; Utredning och förslag om samarbete i gemensam nämnd för myndighetsutövning beskrivs beslutsförslaget. Yrkanden i kommunfullmäktige Kommunfullmäktige beslöt den 29 april att återemittera ärendet för vidare beredning med anledning av följande yrkanden: Ingegerd Bennysson (S) yrkade på återremiss för ytterligare beredning av socialnämndens beslut. Peter Wiklund (M) och Hans Muth (M) yrkade på återremiss för att organisatoriska aspekter och ekonomiska konsekvenser av förslaget ska tydliggöras. Börje Engholm (MP) yrkade återremiss med kravet att avtal och reglemente ska finnas tillgängligt innan formellt beslut om bildande ska kunna ske. Kompletteringar Ytterligare beredning av socialnämndens yttrande Socialnämnden har förtydligat sitt yttrande (SN 59) över förslaget och utredningen så att det framgår att nämnden stödjer bildandet av en gemensam nämnd där beslut avseende bostadsanpassning ingår men att övriga frågor inom socialnämndens reglemente (alkohol, tobak och receptfria läkemedel) lämnas utanför. Av socialnämndens beslut framgår inte motiveringar till yttrandet. Organisatoriska aspekter Utredningen föreslår att Karlskoga kommun är värdkommun och att den gemensamma nämnden ingår i Karlskogas organisation. Utredningen föreslår vidare att den personal som utför nämndens uppdrag anställs av samhällsbyggnadsnämnden. Utredningens förslag om att bilda gemensam nämnd för kommunal myndighetsutövning förutsätter inte att organisationen på förvaltnings- eller avdelningsnivå behöver förändras. Dock har den förvaltningschef som ansvarar för genomförande av nämndens uppdrag möjlighet att organisera förvaltningens indelning i huvudverksamheter och avdelningar på det vis som lämpar sig bäst för uppdraget. Eventuella förändringar i förvaltningens organisation ska samverkas med personal och fackliga företrädare. Ekonomiska konsekvenser Den omedelbara ekonomiska konsekvensen av bildande av gemensam nämnd enligt förslaget är den besparing Karlskoga kommun gör med anledning av minskade kostnader för ledamöters ersättning i tillståndsdelegerade utskottet (TDU) då utskotts uppdrag flyttas till den gemensamma nämnden. Nuvarande myndighetsnämnd består av 5

273 ledamöter och den gemensamma nämnden förslås att bemannas av fem ledamöter från Karlskoga och två från Storfors. Kostnader för Storfors ledamöter finansieras av Storfors kommun vilket regleras i avtal och reglemente. Eventuellt kan kostnader tillkomma för resor till Storfors om nämnden beslutar att förlägga möten i Storfors. Kostnader för arvoden i nuvarande organisation och enligt förslag. Myndighetsnämnd Tillståndsdelegerat utskott Kostnad / år (tkr) Summa Nuvarande organisation Gemensam nämnd 285 Besparing 70 De stora kostnaderna i uppdraget utgörs av personalkostnader för utförande av uppdraget. Eftersom tjänstemän i Karlskoga eller genom avtal med annan kommun, till största del redan idag utför de uppdrag som enligt förslaget ska finnas i den gemensamma nämndens uppdragsområde kommer resursbehov, och därmed kostnader, inte nämnvärt att förändras i och med bildande av gemensam nämnd. En konsekvens av att söka samarbeten är att för uppdrag där Karlskoga ensamt inte har behov av en heltidstjänst, tex bostadsanpassningsbidrag, skapar samarbetet underlag för ett större resursbehov och underlättar rekrytering och kompetensförsörjning. Genom att samordna och samarbeta i en större organisation erhålls möjligheter till stordriftsfördelar och effektivare arbetssätt som kan skapa positiva ekonomiska konsekvenser. De största vinsterna med samarbeten inom kommunen och över kommungränser ges dock av ökad nytta för människors hälsa, miljö och näringsliv, ökade möjlighet till kompetensutveckling och medarbetartillfredsställese och en mindre sårbar organisation. I Vision 2020 anges visionselementet Samverkan Göra skillnad, där betydelsen av att söka starkare samarbeten med kommuner i närområdet är en viktig faktor för att vara en attraktiv och kostnadseffektiv organisation med stor nytta. Avtal och reglemente Efter det att fullmäktige har beslutat om att ingå i gemensam nämnd med Storfors och vilka områden nämnden ska ansvara för är nästa steg att fullmäktige i samverkanskommunerna, i enlighet med kommunallagen, formellt fastställa formerna för samarbetet i ett avtal och reglemente.

274 I bilagan till KSL tjänsteskrivelse daterad 25 mars 2014, Utredning och förslag om samarbete i gemensam nämnd för myndighetsutövning beskrivs de övergripande formerna för samarbetet, till exempel ansvarsområde, värdkommun och dess ansvar, sammansättning av ledamöter, arkivansvarig, kostnadsfördelning, hantering av överskott, uppsägning av avtal. I och med att fullmäktige beslutar om att bilda gemensam nämnd är stora delar av det som senare formellt fastställs i avtal och reglemente redan beslutat. Kommunstyrelsens ledningskontors förslag till beslut Kommunstyrelsens föreslår kommunfullmäktige att: 1. Bilda en gemensam nämnd med Storfors kommun för myndighetsutövning från och med 1 januari 2015 i enlighet med kommunstyrelsens ledningskontors tjänsteskrivelse 25 mars 2014 kompletterad med kommunstyrelsens ledningskontors tjänsteskrivelse 20 maj Uppdra till kommunstyrelsen att före ta fram förslag till avtal och reglemente för den gemensamma nämnden. 3. Uppdra till kommunstyrelsen att före ta fram förslag till reviderade reglementen för socialnämnden och samhällsbyggnadsnämnden. Stefan Larsson Tf. Kommundirektör Susanne Jarl Miljöchef Expedieras till: Kommunstyrelsen Myndighetsnämnden Samhällsbyggnadsnämnden Socialnämnden Storfors kommun

275 Utredning och förslag om samarbete i gemensam nämnd för myndighetsutövning Kommunstyrelsen i Karlskoga, KS , KS dnr Storfors, KS AU

276 Innehåll Utredning och förslag om samarbete i gemensam nämnd för myndighetsutövning... 1 Sammanfattning... 3 Bakgrund... 3 Nuvarande nämndorganisation - Karlskoga... 4 Nuvarande nämndorganisation Storfors... 5 Nuvarande samarbeten... 6 Former för samarbete... 6 Gemensam nämnd... 6 Kommunalförbund... 7 Samarbete med avtal... 7 Separata organisationer... 7 Överväganden... 8 Kundperspektiv... 8 Politikerperspektiv... 8 Handläggarperspektiv... 9 Beskrivning av förslag Nämndens uppdrag Värdkommun Andelsfördelning Sammansättning Budget o Kostnader Omförhandling eller uppsägning av avtal Ikraftträdande

277 Sammanfattning Kommunfullmäktige i Karlskoga och Storfors föreslås besluta att ingå i gemensam nämnd för myndighetsutövning från och med 1 januari Den gemensamma nämnden föreslås ansvara för följande uppdrag samt den prövning och tillsyn/kontroll som åvilar kommunal nämnd enligt: Miljöbalken (1998:808) Livsmedelslagen (2006:804) Tobakslagen (1993:581) Alkohollagen (2010:1622) Lag om handel med vissa receptfria läkemedel (2009:730) Strålskyddslagen (1998:220) Plan och Bygglagen (2010:900) Lag om nämnder för vissa trafikfrågor (1978:234) Lag med bemyndigande att meddela föreskrifter om trafik, transporter och kommunikationer (1975:88) Trafikförordningen (1998:1276) Lag med särskilda bestämmelser om gaturenhållning och skyltning (1998:914) Lag om bostadsanpassningsbidrag (1992:1574) Överklagan av lantmäteriförrättningar. inklusive angränsande lagar, förordningar och föreskrifter. I samarbetet är Karlskoga värdkommun och nämnden bemannas med 7 ledamöter, där två utses av kommunfullmäktige i Storfors och fem utses av kommunfullmäktige i Karlskoga. Ordförande utses av ledamot från Karlskoga, vice ordförande av ledamot från Storfors. Kostnader för nämndens uppdrag fördelas efter befolkningsmängd. Detaljer i samarbetet fastställs i avtal och reglemente som beslutats av kommunfullmäktige i respektive kommun. Bakgrund Centrala myndigheter, kommunledning, näringsliv och privatpersoner ställer höga krav på såväl resultat- och kostnadseffektivitet som bemötande och kompetens på myndighetsutövning inom en kommuns ansvarsområden. Genom att söka samarbetspartner och samla uppdrag inom en gemensam organisation skapas förutsättningar till högre kvalitet, minskad sårbarhet och ökad service till bevarade eller minskade kostnader. Kommunstyrelsen i Karlskoga (KS ) och Storfors (KS AU ) har beslutat att utreda möjliga lösningar till ett politiskt samarbete av delar eller hela myndighetsuppdraget inom myndighetsnämnden och socialnämndens 3

278 reglementen i Karlskoga samt miljö- och byggnadsnämndens och välfärdsnämndens reglementen i Storfors kommun. Nuvarande nämndorganisation - Karlskoga I myndighetsnämndens reglemente framgår att nämnden ska handlägga de myndighetsuppgifter som åvilar kommunal nämnd som avses i nedanstående lagar, samt enligt de föreskrifter som meddelats med stöd av dessa lagar. miljöbalken livsmedelslagen (2006:804) plan- och bygglagen (2010:900) tobakslagen (1993:581) 2, 4 lag om nämnder för vissa trafikfrågor (1978:234) lag med särskilda bestämmelser om gaturenhållning och skyltning (1998:914) samt myndighetsutövning inom angränsande områden som ligger på kommunal nämnd Myndighetsnämnden ansvarar även för överklagan av lantmäteriförrättningar. Myndighetsnämnden är även trafiknämnd. Här fullgör nämnden kommunens uppgifter enligt lag i fråga om parkeringstillstånd för rörelsehindrade samt flyttning av fordon i vissa fall. I socialnämndens reglemente framgår att nämnden ska fullgöra de uppgifter som åligger kommunen enligt alkohollagen (1994:1738), 9, 11, 12, 12 a, 12 b, 12 c, 14, 19 a punkterna 2 och 3, samt 19 b tobakslagen (1993:581) lag (2009:730) om handel med vissa receptfria läkemedel lag (1992:1574) om bostadsanpassningsbidrag Samt uppgifter som inte är aktuella för denna utredning: kommunens uppgifter enligt socialtjänstlagen (2001:453) och vad som i lag sägs om socialnämnden hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) samtliga insatser enligt lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS), jämte följdförfattningar, förutom insatser enligt 9 7 p, korttidstillsyn, som barn- och utbildningsnämnden ansvarar för 4

279 mottagande av flyktingar samt beslut i frågor rörande boende för ensamkommande barn kommunens skyldigheter i fråga om arbetsmarknads- och sysselsättningsåtgärder Nuvarande nämndorganisation Storfors I miljö- och byggnadsnämndens reglemente framgår att nämnden fullgör kommunens uppgifter inom plan- och byggväsendet och miljö- och hälsoskyddsområdet. Nämnden ansvarar också för övriga uppgifter som enligt lag skall fullgöras av den kommunala nämnden inom plan- och byggväsendet eller miljö- och hälsoskyddsområdet. Enligt regelmenet för kommunstyrelsen är miljö- och byggnadsnämnden ansvarig för frågor gällande trafik och bostadsförsörjning då kommunstyrelsen är part i ärendet. Välfärdsnämndens reglemente anger att nämnden fullgör kommunens uppgifter inom: alkohollagen tobakslagen automatspel försäljning av receptfria läkemedel Samt uppgifter som inte är aktuella för denna utredning: arbetsmarknad integration det offentliga skolväsendet för barn och ungdom, vuxenutbildning, förskoleverksamhet och skolbarnomsorg socialtjänst stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS betalningsansvar enligt lagen för viss hälso- och sjukvårdslag ledningen av den kommunala hälso- och sjukvården även innefattande kommunens skyldighet att bistå människor med psykiska sjukdomar och störningar samt omsorg om äldre människor m.m För de ansvarsområden som åligger kommunstyrelsen är uppdraget om att fullgöra de trafikuppgifter som avses i Trafikförordningen (1998:1276) aktuellt för denna utredning. Övriga uppdrag som åligger kommunstyrelsen som ligger utanför förslaget är bland annat miljövård- och naturvårdspolitik och verka för en god miljö i kommunen, översiktlig planering och användning av mark och vatten. 5

280 Nuvarande samarbeten Erfarenheter av samarbete i gemensam nämnd finns mellan Karlskoga och Degerfors i Folkhälsonämnden och Gymnasienämnden, samt i Överförmyndarnämnden (Karlskoga, Kristinehamn, Degerfors, Filipstad och Storfors kommuner). Inom de områden som rör denna utredning finns samarbeten i utförande av uppdraget. För utförande av uppgifter enligt alkohollagen, tobakslagen och handel med vissa receptfria läkemedel finns ett samarbetsavtal mellan Storfors, Karlskogas och Kristinehamns kommuner som tillsammans uppdrar åt samma tjänsteman (anställd i Kristinehamns kommun) att utföra uppdraget. För genomförande av myndighetsutövning enligt miljöbalken, livsmedelslagen, tobakslagen och plan- och bygglagen finns avtal mellan Karlskoga och Storfors kommun att uppdraget ska utföras från Miljökontoret respektive Stadsbyggnadskontoret på Samhällsbyggnadsförvaltningen i Karlskoga. Ansvaret för uppdragen ligger på respektive kommuns nämnder. Former för samarbete Gemensam nämnd Ett sätt att samverka i kommunala frågor över kommungränsen är att ingå i en gemensam nämnd. I den gemensamma nämnden kan alla typer av kommunala frågor ingå och de uppgifter som ligger på den gemensamma nämnden ska delas av samtliga ingående kommuner. Den gemensamma nämnden ingår i en av de ingående kommunernas organisation (värdkommun) och någon ny juridisk person bildas inte. Då nämnden ingår i värdkommunens organisation är det den kommunen som anställer personal, äger egendom, fastställer budget och är arkivansvarig. Generellt är det som sägs i Kommunallagen för nämnder även giltigt för gemensamma nämnder (KL 3 kap 3c ). Fullmäktige i var och en av de samverkande kommunerna skall välja ledamöter och ersättare till den gemensamma nämnden med minst en ledamot och en ersättare (KL 6 kap 9 ). Antalet ersättare skall vara lika många som antalet ledamöter. Av de ledamöter som respektive kommunfullmäktige har valt väljer kommunfullmäktige i värdkommunen ordförande och vice ordförande. Roll som ordförande eller vice ordförande kan innehas av ledamot från såväl värd- som samverkande kommun. Vid roterande ordförandeskap anges former för detta i avtalet. Nämndens uppgifter, verksamhet och arbetsformer ska fastställas i ett avtal om samverkan och i ett reglemente. Avtalet fastställs av respektive kommunfullmäktige och reglerar bland annat samarbetets gränser och parternas rättigheter och skyldigheter, fördelning av kostnadsfrågor, antal ledamöter och ersättare från respektive kommun. Reglementet för den gemensamma nämnden fastställs även det av respektive fullmäktige och reglerar nämndens verksamhet och arbetsformer. Att samverka i en gemensam nämnd innebär att samverkande parter behåller sitt politiska inflytande i de frågor nämnden ansvarar för. Kommunstyrelse och 6

281 fullmäktige i respektive deltagande kommun har samma uppsiktsplikt över den gemensamma nämnden som för de egna nämnderna. Genom att samarbete i en gemensam nämnd erhålls stordriftsfördelar vilket skapar förutsättningar att till bevarade eller minskade kostnader utföra de uppgifter som ligger på kommunal nämnd med högre kvalitet och bättre resultat för kommuninvånarna. Redogörelse för konsekvenser vid samarbete i gemensam nämnd beskrivs under överväganden. Kommunalförbund Ett alternativ till gemensam nämnd är att bilda ett kommunalförbund. Ett kommunalförbund är en egen juridisk enhet med stor självständighet från de kommuner som är medlemmar i förbundet. Förbundet är självbestämmande och styrs av förbundsfullmäktige ( alt förbundsdirektion) där ledamöter från respektive fullmäktige representerar de olika kommunerna. I ett kommunalförbund behöver de ingående kommunerna till skillnad från en gemensam nämnd inte dela samtliga uppgifter utan en kommun kan välja att ha delar som finns i kommunalförbundet kvar i sin egen organisation. En annan skillnad mot gemensam nämnd är att det inte är möjligt att delegera arbetsuppgifter till en anställd i en av medlemskommunerna. Ett kommunalförbund är en större och mer självständig organisation som kräver mer administration än ett samarbete i gemensam nämnd. Samarbetsformen är dock robust och ger samma stordriftsfördelar som gemensam nämnd. Samarbete med avtal En möjlighet är att fortsätta nuvarande samarbetsform genom att förlänga avtal inom nuvarande samarbetsområden. Fördelen med ett samarbete i form av avtal, förutom att stordriftsfördelar på tjänstemannanivå erhålls, är att respektive kommun i större utsträckning behåller sitt inflytande över nämndens beslut. Vid samarbetet i avtal erhålls dock inte de möjligheter till effektivitets- och samordningsvinster eftersom uppdraget fördelas på flera nämnder, fyra istället för en nämnd som förslaget anger. Separata organisationer Ytterligare väg att gå är avbryta samarbetet och återgå till separata organisationer. Detta ses dock som en utveckling som går emot rådande trender och väntad utveckling i Sverige. Många små kommuner har redan idag svårt att ge medborgarna den service de efterfrågar. Detta fenomen leder till att flera medborgare i små kommuner flyttar till större orter och då eroderas skattebasen i de små kommunerna ytterligare. Genom att söka samarbeten erhålls möjligheter till ekonomisk hushållning och trots en minskad skattebas kunna erbjuda god service. 7

282 Överväganden Syftet med att införa gemensam nämnd för myndighetsutövning i Karlskoga och Storfors är att det ska medföra förbättrad service, tillgänglighet och ökad rättssäkerhet för företagare och kommuninvånare, miljö och människors hälsa. Kundperspektiv Syftet med en gemensam nämnd är att kommuninvånarna i ingående kommuner ska erhålla en effektiv samt rättssäker myndighetsutövning av hög kvalitet. Det ska vara lätt för privatpersoner och företagare att komma i kontakt med nämnden och servicenivån ska vara hög. Genom att två kommuner delar nämnd kommer likartade ärenden i regionen erhålla beslut grundade på samma beslutsunderlag vilket ger en konsekvens och tydlighet i myndighetsutövningen för företagare och privatpersoner. I och med att samla flertalet kommunala myndighetsfrågor i samma nämnd underlättas hantering för företagare som är i behov av flera myndighetskontakter. Till exempel en hotellägare som ska bygga till sin restaurang där hen även tänker servera alkohol, verksamheten berörs då av fyra lagstiftningar vilka alla ingår i den föreslagna nämndens uppdrag Politikerperspektiv De lagstiftningar som föreslås samordnas i den gemensamma nämnden är till fråga väldigt olika men deras gemensamma nämnare är att de har alla till syfte att skydda samhällets tysta röster; miljö och människors hälsa nu och för framtida generationer, kultur- och samhällsvärden, utsatta människor med missbruks- eller beroendeproblem. Nämnden har att ta beslut som rör näringsliv och verksamheter men det är i första i hand inte dessa som är nämndens kund. Genom denna likhet är det, trots olikheterna, en grundläggande egenskap i nämndens uppdrag att syftet är att skydda tredje part. Ytterligare en gemensam nämnare inom nämndens uppdrag är att det finns väldigt lite utrymme för politiska ställningstaganden. De beslut som ska tas i nämnden grundas på lagstiftning där det finns lite utrymme för lokala eller politiska diskussioner. En risk med att separera beslut om serveringstillstånd och tillsyn enligt alkohollagstiftning från social-/välfärdsnämnden är att den gemensamma nämnden inte har samma naturliga möjlighet till helhetssyn över alkohol- och drogproblematik och de konsekvenser det kan få för svaga grupper i samhället. I en större organisation finns mer resurser att arbeta med att utveckla och förbättra arbetssätten så att effektivitet och kundnytta ökar. Genom att samordna tillsyn på till exempel livsmedel och receptfria läkemedel i butiker erhålls en effektivare tillsyn då en inspektör kan utföra tillsyn vid ett tillfälle istället för att två nämnder utför tillsyn oberoende av varandra vid olika tillfällen. Genom att samordna och förbättra arbetssätt erhålls utrymme att utföra fler uppgifter än de obligatoriska vilket ökar nämndens effekt och effektivitet med bibehållna resurser. 8

283 Genom att arbeta för en gemensam nämnd utförs mindre dubbelarbete (blanketter, mallar, sammanträden, budgetarbete, verksamhetsplanering, uppföljning) och mer tid till uppdraget och att utveckla verksamheten erhålls. Den kritik som riktats från länsstyrelse och statliga myndigheter mot myndighetsnämnden i Karlskoga om dess ekonomiska beroendeställning jämte samhällsbyggnadsnämnden skulle kunna lösas genom att den gemensamma nämnden ansvarar för budget. Tjänstemännen inom den gemensamma nämndens kan dock även fortsättningsvis organiseras under samhällsbyggnadsförvaltningen. Handläggarperspektiv Nuvarande utredning föreslår enbart strukturen för den politiska organisationen men här följer en kort redogörelse över vilka konsekvenser det kan medföra även för handläggare som utför nämndens uppdrag. Ur tjänstemannens perspektiv finns det många fördelar att arbeta i en större organisation. Det finns större möjlighet till utveckling, fortbildning och specialisering samtidigt som sårbarheten vid sjukdom, ledighet och annan frånvaro minskar då det finns kollegor att lämna över uppgifter till. Sammantaget skapar det förutsättningar till större arbetstillfredsställelse och utvecklingsmöjligheter samt minskad risk för stress. En förändrad organisation kan innebära oro för medarbetaren och det ska förtydligas att utredningen i detta läge endast berör den politiska organisationen. Ett grundligt arbete för att utreda hur tjänstemannaorganisationen skulle ordnas för att den eventuella framtida nämndens uppdrag ska kunna verkställas genomförs efter det att fullmäktige i respektive kommun tagit ställning till beslutsförslaget. I detta arbete kommer medarbetare och fackliga representanter att involveras. Det ska tydliggöras att en förändrad nämndorganisation inte förutsätter att stora förändringar i tjänstemannaorganisationen behöver genomföras. De uppdrag som föreslås ska ingå i den gemensamma nämnden kan nämnden delegera till tjänstemän inom olika förvaltningar/avdelningar i kommunen eller genom avtal till tjänsteman i annan kommun. 9

284 Beskrivning av förslag Nämndens uppdrag Förslaget är att den gemensamma nämnden ansvarar för följande uppdrag och den prövning och tillsyn/kontroll som åvilar kommunal nämnd enligt följande lagstiftningsområden: Överklagan av lantmäteriförrättningar. Miljöbalken (1998:808) Livsmedelslagen (2006:804) Tobakslagen (1993:581) Alkohollagen (2010:1622) Lag om försäljning av receptfria läkemedel (2009:730) Strålskyddslagen (1998:220) Plan och Bygglagen (2010:900) Lag om nämnder för vissa trafikfrågor (1978:234) Lag med bemyndigande att meddela föreskrifter om trafik, transporter och kommunikationer (1975:88) Trafikförordningen (1998:1276) Lag med särskilda bestämmelser om gaturenhållning och skyltning (1998:914) Lag om bostadsanpassningsbidrag (1992:1574) inklusive angränsande lagar, förordningar och föreskrifter. Samtliga delar inom nämndens uppdrag delas av ingående kommuner. Genomförande av uppdrag kan delegeras till anställd i någon av medlems-kommunerna eller lösas genom avtal med annan part. Hur nämndens uppdrag ska genomföras och organiseras på tjänstemannanivå ingår inte i nuvarande utredning utan är en fråga som behandlas efter det att fullmäktige i respektive kommun tagit ställning till beslutsförslaget. Värdkommun Karlskoga är värdkommun i samarbetet vilket innebär att Nämnden ingår som en del i Karlskoga kommuns organisation. Fullmäktige i Karlskoga utser ordförande och vice ordförande i nämnden. Karlskoga kommun är arbetsgivare för ingående personal och ansvarar för att personella och materiella resurser som motsvarar uppdragets behov finns tillgängliga. Karlskoga är arkivansvarig och äger egendom som används inom uppdraget. 10

285 Andelsfördelning Andelstal för fördelning av kostnader grundas på befolkningsmängd i respektive kommun. Enligt uppgifter från SCB var befolkningen den 31 januari 2012 i Karlskoga personer och i Storfors Det ger en procentuell fördelning på 87.7% respektive 12.3%. Andelstal bestäms av invånarantal per 31 december året före aktuellt verksamhetsår. Sammansättning Nämnden förslås bemannas med 7 ordinarie ledamöter och 7 ersättare. Kommunfullmäktige i Karlskoga utser 5 ledamöter och lika många ersättare och kommunfullmäktige i Storfors utser 2 ledamöter och lika många ersättare. Vid förfall ska ersättare utses från samma kommun som den frånvarande ordinarie ledamoten. Kommunfullmäktige i värdkommunen väljer ordförande och vice ordförande utav de ledamöter respektive kommunfullmäktige utsett. Ordförande utses av ledamot från Karlskoga och vice ordförande utses av ledamot från Storfors. Val av vice ordförande sker i samråd med kommunstyrelsen i samverkanskommunen. Budget o Kostnader Värdkommunen, det vill säga fullmäktige i Karlskoga, fastställer nämndens budget i samråd med Kommunstyrelsen i Storfors. Nämnden har budgetansvar för den verksamhet de är ansvariga för enligt reglementet men personalansvarig nämnd är samhällsbyggnadsnämnden, Karlskoga kommun. Respektive kommun ska lämna bidrag för att täcka kostnaderna för nämndens verksamhet. Det belopp som respektive kommun ska bidra med motsvarar de totala faktiska kostnaderna minskat med totala faktiska intäkter som fördelas enligt andel. En fördelning av kostnader enligt denna modell förutsätter att kostnadstäckningen är likvärdig i båda kommunerna. Om kostnadstäckningen skiljer sig åt justeras beloppet så att den bidragsfinansierade andelen för den kommun som har lägre kostnadstäckning höjs till att motsvara kostnadstäckningen för den andra kommunen. Karlskoga kommun fakturerar Storfors sin andel av nettobeloppet med hälften i januari respektive juli. Karlskoga kommun förvaltar den gemensamma nämndens medel, Storfors har rätt till löpande insyn. Eventuella överskott och underskott fördelas enligt samma princip som kostnader. Eventuella kommunspecifika uppdrag eller investeringar betalas av respektive kommun. 11

286 Omförhandling eller uppsägning av avtal Avtalet tecknas för en period av fyra år och förlängs därefter med fyra år i taget. Om förutsättningar förändras så att behov av omförhandling av avtalet uppkommer ska begäran om omförhandling ske innan 31 december varje år. Nya villkor kan träda i kraft ett år därefter. Uppsägning av avtal ska ske minst ett år innan avtalstidens slut. Ikraftträdande Samarbetet i den gemensamma nämnden sker från och med 1 januari

287

288

289

290 Protokollsutdrag Kommunfullmäktige Sammanträdesdatum KF 58 KS Gemensam myndighetsnämnd med Storfors kommun Sammanfattning Kommunstyrelsen i Karlskoga och Storfors har beslutat att utreda möjligheter till utökat politiskt samarbete inom kommunal myndighetsutövning. Utredningen föreslår att från och med den 1 januari 2015 ska den myndighetsutövning som åvilar kommunen inom nedanstående lagstiftningar organiseras i en gemensam nämnd för myndighetsutövning där Karlskoga kommun är värd för den gemensamma nämnden. Överklagan av lantmäteriförrättningar Miljöbalken (1998:808) Livsmedelslagen (2006:804) Tobakslagen (1993:581) Alkohollagen (2010:1622) Lag om handel med vissa receptfria läkemedel (2009:730) Strålskyddslagen (1998:220) Plan och Bygglagen (2010:900) Lag om nämnder för vissa trafikfrågor (1978:234) Lag med bemyndigande att meddela föreskrifter om trafik, transporter och kommunikationer (1975:88) Trafikförordningen (1998:1276) Lag med särskilda bestämmelser om gaturenhållning och skyltning (1998:914) Lag om bostadsanpassningsbidrag (1992:1574) Berörda nämnder har yttrat sig över förslaget, samhällsbyggnadsnämnden och myndighetsnämnden är positiva till förslaget. Socialnämnden anser att en gemensam nämnd inte ska omfatta de delar av myndighetsutövningen som berör socialnämndens verksamhetsområde. Beslutsunderlag Kommunstyrelsens protokoll den 8 april Kommunstyrelsens tjänsteskrivelse den 25 mars 2014 Bilaga 1: Utredning och förslag om samarbete i gemensam nämnd för myndighetsutövning Myndighetsnämndens yttrande, MHN Samhällsbyggnadsnämndens yttrande, SBN Socialnämndens yttrande, SN Kommunstyrelsens protokoll Justerande Utdragsbestyrkande

291 Protokollsutdrag Kommunfullmäktige Sammanträdesdatum Kommunstyrelsens förslag till beslut Kommunstyrelsens föreslår kommunfullmäktige att 1. Bilda en gemensam nämnd med Storfors kommun för myndighetsutövning från och med den 1 januari 2015 i enlighet med kommunstyrelsens ledningskontors tjänsteskrivelse den 25 mars Uppdra till kommunstyrelsen att före den 1 oktober 2014 ta fram förslag till avtal och reglemente för den gemensamma nämnden. 3. Uppdra till kommunstyrelsen att före den 1 oktober 2014 ta fram förslag till reviderade reglementen för socialnämnden och samhällsbyggnadsnämnden. Yrkanden Ingegerd Bennysson (S) yrkade på återremiss för ytterligare beredning av socialnämndens beslut. Peter Wiklund (M) och Hans Muth (M) yrkade på återremiss för att organisatoriska aspekter och ekonomiska konsekvenser av förslaget ska tydliggöras. Fredrik Molin (-) yrkade avslag. Börje Engholm (MP) yrkade återremiss med kravet att avtal och reglemente ska finnas tillgängligt innan formellt beslut om bildande ska kunna ske. Beslutsgång Ordföranden ställde yrkanden om återremiss mot att ärendet skulle avgöras vid dagens möte under proposition och fann att ärendet skulle återremitteras. Kommunfullmäktiges beslut Ärendet återremitteras. Expedieras till: Kommunstyrelsen Myndighetsnämnden Samhällsbyggnadsnämnden Socialnämnden Storfors kommun Justerande Utdragsbestyrkande

292 Tjänsteskrivelse KS Handläggare: Susanne Jarl Kommunstyrelsen Utredning och förslag om samarbete i gemensam nämnd för myndighetsutövning, Karlskoga och Storfors Sammanfattning Kommunstyrelsen i Karlskoga och Storfors har beslutat att utreda möjligheter till utökat politiskt samarbete inom kommunal myndighetsutövning. Utredningen föreslår att från och med 1 januari 2015 ska den myndighetsutövning som åvilar kommunen inom nedanstående lagstiftningar ska organiseras i en gemensam nämnd för myndighetsutövning där Karlskoga kommun är värd för den gemensamma nämnden. Överklagan av lantmäteriförrättningar Miljöbalken (1998:808) Livsmedelslagen (2006:804) Tobakslagen (1993:581) Alkohollagen (2010:1622) Lag om handel med vissa receptfria läkemedel (2009:730) Strålskyddslagen (1998:220) Plan och Bygglagen (2010:900) Lag om nämnder för vissa trafikfrågor (1978:234) Lag med bemyndigande att meddela föreskrifter om trafik, transporter och kommunikationer (1975:88) Trafikförordningen (1998:1276) Lag med särskilda bestämmelser om gaturenhållning och skyltning (1998:914) Lag om bostadsanpassningsbidrag (1992:1574) Berörda nämnder har yttrat sig över förslaget, samhällsbyggnadsnämnden och myndighetsnämnden är positiva till förslaget. Socialnämnden anser att en gemensam nämnd inte ska omfatta de delar av myndighetsutövningen som berör socialnämndens verksamhetsområde

293 Beslutsunderlag Kommunstyrelsens tjänsteskrivelse 25 mars 2014 (En bilaga) Bilaga 1:Utredning och förslag om samarbete i gemensam nämnd för myndighetsutövning Myndighetsnämndens yttrande, MHN Samhällsbyggnadsnämndens yttrande, SBN Socialnämndens yttrande, SN Kommunstyrelsens protokoll Bakgrund Centrala myndigheter, kommunledning, näringsliv och privatpersoner ställer höga krav på såväl resultat- och kostnadseffektivitet som bemötande och kompetens på myndighetsutövning inom en kommuns ansvarsområden. Genom att söka samarbetspartner och samla uppdrag inom en gemensam organisation skapas förutsättningar till högre kvalitet, minskad sårbarhet och ökad service till bevarade eller minskade kostnader. Kommunstyrelsen i Karlskoga (KS ) och Storfors (KS AU ) har gett samhällsbyggnadsförvaltningen i Karlskoga i uppdrag att utreda möjliga lösningar till ett politiskt samarbete av delar eller hela myndighetsuppdraget inom myndighetsnämnden och socialnämndens reglementen i Karlskoga samt miljö- och byggnadsnämndens och välfärdsnämndens reglementen i Storfors kommun. Utredningen föreslår att en gemensam nämnd bildas från och med 1 januari 2015 med ansvar för myndighetsutövning inom: Miljöbalken (1998:808) Livsmedelslagen (2006:804) Tobakslagen (1993:581) Alkohollagen (2010:1622) Lag om handel med vissa receptfria läkemedel (2009:730) Strålskyddslagen (1998:220) Plan och Bygglagen (2010:900) Lag om nämnder för vissa trafikfrågor (1978:234) Lag med bemyndigande att meddela föreskrifter om trafik, transporter och kommunikationer (1975:88) Trafikförordningen (1998:1276) Lag med särskilda bestämmelser om gaturenhållning och skyltning (1998:914) Lag om bostadsanpassningsbidrag (1992:1574)

294 Karlskoga kommun föreslås bli värdkommun och nämnden bör bestå av 5 ledamöter från Karlskoga och 2 från Storfors. Nämnden ansvarar för sin verksamhetsbudget men ingår i samhällsbyggnads förvaltningens organisation och personal anställs av samhällsbyggnadsnämnden. Nämndens uppgifter, verksamhet och arbetsformer ska fastställas i ett avtal om samverkan och i ett reglemente. Avtal och reglemente fastställs av kommunfullmäktige i respektive kommun efter det att beslut om bildande av gemensam nämnd har fattats av kommunfullmäktige i de båda kommunerna. Sammanfattning av yttranden Samhällsbyggnadsnämndens yttrande Samhällsbyggnadsnämnden ställer sig positiv till förslaget om gemensam nämnd. Nämnden påpekar att utredningens förslag endast berör den politiska organisationen men om den nya nämnden får budgetansvar för sin verksamhet ska samhällsbyggnadsnämnden kvarstå som anställande myndighet. Nämnden är mycket positiv till att ansvaret för lokala trafikföreskrifter överförs från myndighetsnämnden till samhällsbyggnadsnämnden så att ett helhetsgrepp kan tas gällande trafiksäkerhetsfrågor. Kommentar till yttrande: I förslaget tillfogas att den gemensamma nämnden ansvarar för verksamhetens budget men att personal anställs av samhällsbyggnadsnämnden. (Personal verksam inom nuvarande myndighetsnämnd är idag anställd av samhällsbyggnadsnämnden.) Myndighetnämndens yttrande Myndighetsnämnden ställer sig positiv till förslaget om gemensam nämnd. Myndighetsnämnden framhåller att med anledning av den kritik länsstyrelsen framfört angående myndighetsnämndens beroendeställning gentemot samhällsbyggnadsnämnden bör den gemensamma nämnden få budgetansvar för de delar som de är verksamhetsansvariga för. Myndighetsnämnden anser dock att samhällsbyggnadsnämnden kan kvarstår som anställande myndighet. Kommentar till yttrande: I förslaget tillfogas att den gemensamma nämnden ansvarar för verksamhetens budget men att personal anställs av samhällsbyggnadsnämnden. (Personal verksam inom nuvarande myndighetsnämnd är idag anställd av samhällsbyggnadsnämnden.) Socialnämndens yttrande Socialnämnden anser att en gemensam nämnd inte ska omfatta den del av myndighetsutövningen som berör socialnämndens verksamhetsområde.

295 Nämnden framhåller att de har att hantera ett flertal områden som omfattas av myndighetsutövning, utöver de som nämns i utredningen tillkommer lagen om vård av unga (LVU), samt lag om vård av missbrukare i vissa fall (LVM). Genom att dessa frågor lyder under samma nämnd ges både politiker och tjänstemän möjlighet till den helhetsbedömning/-helhetssyn som beskrivs både i alkohollagen och i socialtjänstlagen. Alkohollagen är i första hand en skyddslagstiftning där det tydligt framgår att i de fall alkoholpolitiska hänsyn ställs emot företagsekonomiska eller näringspolitiska bör de alkoholpolitiska hänsynen ha företräde. Kommentar till yttrande: Utredningen föreslår att fyra delar av den myndighetsutövning som finns i socialnämndens reglemente idag överförs till den gemensamma nämnden, Bostadsanpassningsbidrag (BAB), handel med vissa receptfria läkemedel, Tobak och Alkohol. Bostadsanpassningsbidrag (BAB) Utförande av handläggning av bostadsanpassningsbidrag är i dag delegerat från socialnämnden till samhällsbyggnadsförvaltningen, stadsbyggnadskontoret och det är samhällsbyggnadsnämnden som står för samtliga personal- och omkostnader. Socialnämnden är budgetansvarig för de bidrag handläggaren beslutar om. Denna delning av budgetansvar är ologisk och skulle lösas om den gemensamma nämnden erhåller helhetsansvar för uppdraget i enlighet med förslaget. Anledningen till att uppdraget är delegerat till handläggare i annan nämnd är att man sedan lång tid tillbaka bedömt att byggnadsinspektörer med sin kunskap om Boverkets byggregler och kunskapen om vilka krav som ställs på byggnaders utformning vid olika tidpunkter medför en effektivare och mer rättssäker bedömning i bidragsärenden. Detta talar för att det är mycket lämpligt att BAB fortsätter att handläggas av byggnadsinspektör. BAB-handläggningen skulle vinna mycket på att ingå i ett större sammanhang med flera kommuner, det ges då större förutsättningar att kunna säkra handläggningen, minska sårbarheten och dessutom kunna satsa mer på kompetensutveckling till exempel genom att komplettera med arbetsterapeutkunskaper. För den myndighetsutövning som utförs i enlighet med lagen om bostadsanpassningsbidrag finns det i socialnämndens yttranden ingen argumentation som visar på fördelar för att uppdraget ska finnas kvar i nämndens reglemente. Förslaget om att kommunal myndighetsutövning enligt lagen om bostadsanpassningsbidrag överförs till den gemensamma nämnden lämnas därför oförändrad. Handel med vissa receptfria läkemedel Genom att som utredningen föreslår låta en nämnd ansvara för tillstånd och tillsyn för ett flertal lagar som en och samma verksamhet möter

296 (livsmedel, tobak, läkemedel, bygglov) erhålls en bättre samordnad service för företagaren och möjligheter till effektiv och rättssäker myndighetsutövning. För tillsyn enligt lagen om handel med vissa receptfria läkemedel finns det i socialnämndens yttranden ingen argumentation som visar på fördelar för att ansvaret ska finnas kvar i nämndens uppdrag. Förslaget om att kommunal myndighetsutövning enligt lagen om handel med vissa receptfria läkemedel överförs till den gemensamma nämnden lämnas därför oförändrad. Tobak Den tillsyn enligt tobakslagen som åvilar kommunal nämnd är i nuvarande reglementen delad mellan socialnämnden och myndighetsnämnden. I socialnämndens yttranden framförs inga argument som visar på fördelar med att behålla denna tudelning. Genom att låta en nämnd vara ansvarig för de skyldigheter som åligger kommunen finns större förutsättningar till det som är målet med de förändringar som utredningen föreslår; förbättrad service, tillgänglighet och ökad rättssäkerhet för företagare och kommuninvånare, miljö och människors hälsa. Förslaget om att kommunal tillsyn enligt tobakslagen i sin helhet överförs till den gemensamma nämnden lämnas därför oförändrad. Alkohol Alkohollagen syftar till att begränsa alkoholens skadeverkningar och enligt lagen ska alkoholdrycker serveras återhållsamt och människors hälsa går före ekonomiska intressen. Även miljöbalken är en skyddslagstiftning, den är upprättad för att skydda framförallt människors hälsa och miljön, värdefulla natur- och kulturmiljöer och den biologiska mångfalden. Plan och bygglagens bestämmelser syftar i första hand till att främja samhällsutveckling men även här står det i lagens första paragraf att det ska ske med hänsyn till den enskilda människans frihet med jämlika och goda sociala levnads-förhållanden och en god och långsiktigt hållbar livsmiljö för människorna i dagens samhälle och för kommande generationer. Dessa likheter visar på att syftet i den gemensamma nämndens uppdrag är att med hjälp av myndighetsutövning skydda människors hälsa, miljö och hållbara samhällsstrukturer Det framhålls i yttrandet att den organisation som finns i Karlskoga idag är vanligt förekommande i landet. Det är dock inte ovanligt att myndighetsutövning av de delar som ingår i förslaget inklusive alkohol utförs från samma nämnd, exempel på kommuner som har alkoholtillsynen i annan nämnd än socialnämnden är Uppsala, Umeå, Upplands Väsby, Värnamo, Hallsberg, Södra Roslagen, Trosa m fl.

297 Förslaget om att kommunal myndighetsutövning enligt alkohollagen överförs till den gemensamma nämnden lämnas oförändrad. Övrigt De delar i yttrandet som rör utförande av det politiska uppdraget kommenteras ej eftersom utredningen endast berör den politiska organisationen och inte utförande av uppdraget. Storfors kommun I Storfors kommun har Välfärdsnämnden och Miljö- och byggnadsnämnden inget att erinra mot förslaget. Kommunstyrelsens ledningskontors förslag till beslut Kommunstyrelsens föreslår kommunfullmäktige att: 1. Bilda en gemensam nämnd med Storfors kommun för myndighetsutövning från och med 1 januari 2015 i enlighet med kommunstyrelsens ledningskontors tjänsteskrivelse 25 mars Uppdra till kommunstyrelsen att före ta fram förslag till avtal och reglemente för den gemensamma nämnden. 3. Uppdra till kommunstyrelsen att före ta fram förslag till reviderade reglementen för socialnämnden och samhällsbyggnadsnämnden. Stefan Larsson Tf. Kommundirektör Susanne Jarl Miljöchef Bilagor: Utredning och förslag om samarbete i gemensam nämnd för myndighetsutövning Konsekvenser för en hållbar utveckling sammanfattande bedömning Expedieras till: Kommunstyrelsen Myndighetsnämnden Samhällsbyggnadsnämnden Socialnämnden Storfors kommun

298 Bilaga Konsekvenser för en hållbar utveckling - sammanfattande bedömning av förslag till beslut Aspekter Sociala/ kulturella Barnkonventionen Dialog och inflytande Folkhälsa Jämlikhet och social rättvisa Jämställdhet Kulturmiljö/kulturella omgivningar Miljörelaterad hälsa Beslutsförslaget har en positiv påverkan ingen påverkan Ekologiska Avfall X Biologisk mångfald Energi X X X X X X X X X en negativ påverkan Beskrivning av konsekvenser utifrån checklistan Lyft särskilt fram konsekvenser som kommer i konflikt med andra aspekter av hållbar utveckling. Konsumtion X Transporter X Vatten, luft och mark X Ekonomiska Kommunens ekonomi X Beslutsförslaget medför en nämndorganisatorisk samordning av Kostnadseffektivitet X befintlig, väl fungerande, myndighetsutövning inom myndighetsnämnden och socialnämndens reglementen. Genom att samordna likartade uppdrag i en nämnd samt att samarbeta i gemensam nämnd med Storfors skapas förutsättningar till effektivare myndighetsutövning till bevarade eller minskade kostnader. Tillväxt X

299 Ärende 24 Mediakub i Nobelhallen

300 Tjänsteskrivelse KS Handläggare: Stefan Larsson Kommunstyrelsen Mediakub i Nobelhallen Sammanfattning Kultur- och föreningsnämnden beslutade i maj 2014 att föreslå kommunfullmäktige två olika finansieringsalternativ för att ersätta den uttjänta matchklockan i Nobelhallen med en modern mediakub. (KFN ) Det ena alternativet var att öka samhällsbyggnadsnämndens anslag för renovering av Nobelhallen med 1,4 miljoner kronor och det andra alternativet var att omfördela 1,4 miljoner kronor från kultur- och föreningsnämndens anslag för e-arkiv till upphandlingen av en mediakub. Då kultur- och föreningsnämnden inte förväntas kunna upparbeta investeringsanslaget för e-arkiv under den närmaste tiden förordar kommunstyrelsens ledningskontor att kommunstyrelsen beslutar föreslå kommunfullmäktige att omfördela 1,4 miljoner kronor av kultur- och föreningsnämndens anslag för e-arkiv till nyanskaffning av en mediakub. Frågan om hur anslaget för hur projektet e- arkiv skall finansieras i framtiden får hanteras av nästa års budgetberedning. Beslutsunderlag Kultur- och föreningsnämndens tjänsteskrivelse den 14 maj 2014 Kultur- och föreningsnämndens protokoll Kommunstyrelsens ledningskontors tjänsteskrivelse den 20 maj 2014 Kommunstyrelsens ledningskontors förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar förslå kommunfullmäktige att omfördela 1,4 miljoner kronor av kultur- och föreningsnämndens anslag för e-arkiv till nyanskaffning av en mediakub i Nobelhallen. Stefan Larsson Tf. Kommundirektör Expedieras till: Kultur- och föreningsnämnden Samhällsbyggnadsnämnd g:\kansliavdelningen\ks\kallelser\ks \24 mediakub - tjänsteskrivelse.doc POSTADRESS FAKTURAADRESS TELEFON E-POSTADRESS PLUSGIRO KARLSKOGA Fakturahantering kommunstyrelsen@karlskoga.se BESÖKSADRESS Box TELEFAX WEBBADRESS ORG NR Katrinedalsgatan MALMÖ

301 Protokollsutdrag Kultur- och föreningsnämnden Sammanträdesdatum KFN 57 KFN Mediakub i Nobelhallen Sammanfattning En tämligen omfattande renovering av Nobelhallen pågår för närvarande. Samhällsbyggnads-nämnden har beviljats medel till detta, men renoveringen omfattar inte en matchklocka/ mediakub. Verksamhets-anpassade investeringar bekostas av hyresgästen, vilket i detta fall är kultur- och föreningsnämnden. Kultur- och föreningsnämnden har under de senaste budgetarbetena äskat medel till en mediakub, men det har inte funnits ekonomiskt utrymme till denna. Nuvarande matchur är gammalt och möjligheterna att reparera det blir allt svårare. Det finns en risk att en situation uppstår som innebär att det helt plötsligt inte finns den utrustning i hallen som - enligt bestämmelser från Svenska Ishockeyförbundet - krävs för att spela allsvensk ishockey. Skulle den situationen uppstå finns en risk att kommunen hamnar i en skadeståndstvist med BIK Karlskoga. För att undvika att hamna i ett nödläge när en installation av en mediakub måste göras akut, då Lagen om offentlig upphandling inte kan följas med flera negativa konsekvenser, bör en komplettering eller justering av investeringsbudgeten för 2014 göras. Beslutsunderlag Kultur- och föreningsförvaltningens tjänsteskrivelse den 14 maj Kultur och föreningsförvaltningens förslag till beslut Kultur- och föreningsnämnden föreslår kommunfullmäktige att göra följande ändring av investeringsramen för 2014: 1. Samhällsbyggnadsnämndens anslag till renovering av Nobelhallen utökas med 1,4 mnkr och kultur- och föreningsnämndens driftram utökas motsvarande den ökade kapitalkostnaden, alternativt 2. Kultur- och föreningsnämndens anslag till e-arkiv ändras till inköp av mediakub och medel till e-arkiv avsätts till Paragrafen förklaras omedelbart justerad. Kultur och föreningsnämndens beslut Kultur- och föreningsnämnden föreslår kommunfullmäktige att göra följande ändring av investeringsramen för 2014: 1. Samhällsbyggnadsnämndens anslag till renovering av Nobelhallen utökas med 1,4 mnkr och kultur- och föreningsnämndens driftram utökas motsvarande den ökade kapitalkostnaden, alternativt 2. Kultur- och föreningsnämndens anslag till e-arkiv ändras till inköp av mediakub och medel till e-arkiv avsätts till Justerande Utdragsbestyrkande

302 Protokollsutdrag Kultur- och föreningsnämnden Sammanträdesdatum Paragrafen förklarades omedelbart justerad. Expedieras till Kommunstyrelsen Samhällsbyggnadsnämnden Ekonomichefen Justerande Utdragsbestyrkande

303 Tjänsteskrivelse KFN Handläggare: Hans Lundell Kultur- och föreningsnämnden Mediakub i Nobelhallen Sammanfattning En tämligen omfattande renovering av Nobelhallen pågår för närvarande. Samhällsbyggnadsnämnden har beviljats medel till detta, men renoveringen omfattar inte en matchklocka/ mediakub. Verksamhetsanpassade investeringar bekostas av hyresgästen, vilket i detta fall är kultur- och föreningsnämnden. Kultur- och föreningsnämnden har under de senaste budgetarbetena äskat medel till en mediakub, men det har inte funnits ekonomiskt utrymme till denna. Nuvarande matchur är gammalt och möjligheterna att reparera det blir allt svårare. Det finns en risk att en situation uppstår som innebär att det helt plötsligt inte finns den utrustning i hallen som - enligt bestämmelser från Svenska Ishockeyförbundet - krävs för att spela allsvensk ishockey. Skulle den situationen uppstå finns en risk att kommunen hamnar i en skadeståndstvist med BIK Karlskoga. För att undvika att hamna i ett nödläge när en installation av en mediakub måste göras akut, då Lagen om offentlig upphandling inte kan följas med flera negativa konsekvenser, bör en komplettering eller justering av investeringsbudgeten för 2014 göras. Beslutsunderlag Kultur- och föreningsförvaltningens tjänsteskrivelse den 14 maj Bakgrund I arbetet med investeringsbudgeten 2015 äskade Kultur- och föreningsnämnden medel till en mediakub - eller som den även kallas - en jumbotron. Motsvarande äskande gjordes även till budget Beslutet i kommunstyrelsens arbetsutskott blev att äskandet lades utanför investeringsramen med anmärkningen extern aktör. Tanken var att försöka hitta externa finansiärer till ett i övrigt angeläget investeringsobjekt. Den nuvarande matchklockan är från 80-talet och det går snart inte att på ett enkelt sätt få fram reservdelar till den. Under den allra senaste tiden har ytterligare lampor gått, vilka inte har kunnat ersättas på ett fullgott sätt, utan det blir en annan färg. Detta har dessvärre lett till att det har g:\kansliavdelningen\ks\kallelser\ks \25 mediakub - tjänsteskrivelse kfn.doc POSTADRESS FAKTURAADRESS TELEFON E-POSTADRESS PLUSGIRO KARLSKOGA Fakturahantering kfn@karlskoga.se BESÖKSADRESS Box TELEFAX WEBBADRESS ORG NR Centralplan MALMÖ

304 (5) uppstått missförstånd om vad matchställningen är, i och med att vissa siffrorna inte är fullständiga och har misstolkats. En akut situation kan uppstå då en nödlösning blir det enda tänkbara. Nödlösningen skulle innebära att man var tvungen att omedelbart installera en mediakub, utan korrekt beslutad investering, vilket även skulle innebära ett brott mot Lagen om offentlig upphandling. Att som nödlösning installera ett nytt traditionellt matchur är inget alternativ, eftersom det knappt finns någon marknad kvar för sådana produkter. Det vore dessutom vore ekonomiskt huvudlöst att investera i en utdöende teknik. Beskrivning av förslag Den allsvenska ishockeyn har idag 14 lag. Av dessa har idag tio mediakub och ytterligare två installeras 2015 och en De som inte har mediakub idag är, utöver Nobelhallen, Norrköpings Vita Hästen, vilka troligen får en under 2015; Uppsalas Almtuna, vilka investerar i en under 2015; Haparandas Asplöven, vilka bygger en ny hall som tas i bruk 2016 och då naturligtvis utrustas med en mediakub. Skadestånd BIK Karlskoga är hyresgäst i Nobelhallen enligt ett avtal mellan föreningen och kommunen. Skulle det värsta hända, att Nobelhallen akut står utan matchklocka, riskerar kommunen att hamna i en skadeståndsprocess. Svenska Ishockeyförbundet kräver att det ska finnas ett matchur i den hall där det spelas allsvensk ishockey. Skadeståndet skulle sannolikt avse de förlorade matchintäkter från alla hemmamatcher som måste förläggas till andra arenor samt den hallhyra som BIK Karlskoga skulle vara tvungen att betala. Kostnaden för detta skulle rent av kunna överstiga kostnaden för en mediakub. Kan BIK Karlskoga inte spela sina hemmamatcher i Nobelhallen måste man begära dispens från Svenska Ishockeyförbundet för att få spela på någon annan, godkänd arena. Det närmaste blir då att vända sig till Löfbergs Lila-Arena i Karlstad eller Behrns Arena i Örebro. Det är emellertid inte alls säkert att det skulle vara genomförbart, med tanke på att dessa arenor är mycket hårt bokade. BIK Karlskogas bokning skulle dessutom komma med oerhört kott framförhållning. Den närmaste ishallen, den i Kristinehamn, uppfyller inte kraven för att spela allsvensk ishockey och är därför inte aktuell. Platsmarknadsföring En framtingad flytt från Nobelhallen skulle sannolikt uppmärksammas massmedialt på ett sätt som vore föga smickrande för Karlskoga kommun. Kommunen och BIK Karlskoga slöt 2012 ett femårigt avtal som bl a innebär att klubben ändrade namn från Bofors IK till BIK Karlskoga. Avtalet innebär rent ekonomiskt att kommunen tillskjuter 700 tkr/år samt ytterligare 200 tkr de år BIK Karlskoga går till playoffserien. Den

305 (5) mycket positiva marknadsföring av Karlskoga som hittills har blivit en effekt av detta, riskerar att gå helt förlorad och vändas mot både förening och kommun. Uterinken En tänkbar finansiering av mediakuben skulle kunna vara att senarelägga investeringen av ny ismaskin, viken är beräknad till 1,2 mnkr. Problemet är att den nuvarande ismaskinen behövs till uterinken, om den förses med tak. Den nuvarande maskinen till uterinken är gasoldriven och får därför inte användas inomhus. Överväganden För att kunna hantera den uppkomna situationen och finansiera investeringen finns det minst två vägar att gå. Samhällsbyggnadsnämndens investeringsbudget Det enklaste är att utöka samhällsbyggnadsnämndens investeringsbudget med 1,4 mnkr i den del som gäller renoveringen av den 40 år gamla Nobelhallen. Kostnaderna hamnar då helt rätt. Den nuvarande matchklockan är en del av den gamla hallen och måste bytas ut förr eller senare. Att den inte kom med i den ursprungliga projekteringen kan tillskrivas kommunens eget regelverk, vilket ger vid handen att fastighetsägaren samhällsbyggnadsnämnden - svarar för fastigheten och hyresgästen, i det här fallet kultur- och föreningsnämnden, svarar för de verksamhetsanpassningar som krävs. Kultur- och föreningsnämnden har också äskat medel till en mediakub i två budgetprocesser, men det har inte funnits ekonomiskt utrymme till denna investering. Kultur- och föreningsnämndens investeringsbudget En alternativ finansiering är att använda de redan beslutade medlen till e- arkiv som finns i kultur- och föreningsnämndens investeringsbudget i år. Förutsättningen är dock att medel finns till e-arkivet Konsekvensbeskrivning Energiåtgången av en mediakub är större än för nuvarande utrustning, men det är en i sammanhanget marginell skillnad. För förslag ett finns inte kostnaden för mediakuben med i det förslag till beslut som har presenterats av kommunstyrelsens arbetsutskott. Förslag två är kostnadsneutralt 2014 men innebär en merkostnad En mediakub ger mycket goda möjligheter för platsmarknadsföring av Karlskoga och är en utmärkt reklamplats för näringslivet. Kultur och föreningsförvaltningens förslag till beslut Kultur- och föreningsnämnden föreslår kommunfullmäktige att göra följande ändring av investeringsramen för 2014:

306 (5) 1. Samhällsbyggnadsnämndens anslag till renovering av Nobelhallen utökas med 1,4 mnkr och kultur- och föreningsnämndens driftram utökas motsvarande den ökade kapitalkostnaden, alternativt 2. Kultur- och föreningsnämndens anslag till e-arkiv ändras till inköp av mediakub och medel till e-arkiv avsätts till Paragrafen förklaras omedelbart justerad. Hans Lundell Förvaltningschef Bilaga Konsekvenser för en hållbar utveckling sammanfattande bedömning Expedieras till Kommunstyrelsen Samhällsbyggnadsnämnden Ekonomichefen

307 Bilaga Konsekvenser för en hållbar utveckling - sammanfattande bedömning av förslag till beslut Aspekter Beslutsförslaget har Beskrivning av konsekvenser utifrån checklistan Sociala/ kulturella Barnkonventionen Dialog och inflytande Folkhälsa Jämlikhet och social rättvisa Jämställdhet Kulturmiljö/kulturella omgivningar Miljörelaterad hälsa en positiv påverkan ingen påverkan Ekologiska Avfall X Biologisk mångfald X X X X X X X X en negativ påverkan Lyft särskilt fram konsekvenser som kommer i konflikt med andra aspekter av hållbar utveckling. Energi X En marginell skillnad i energiåtgång jämfört med nuvarande utrustning. Konsumtion X Transporter X Vatten, luft och mark X Ekonomiska Kommunens ekonomi X X För det ena förslaget finns inte kostnaden för mediakuben med i det förslag till beslut som har presenterats av kommunstyrelsens arbetsutskott. Det andra förslaget är kostnadsneutralt 2014 men innebär en merkostnad En mediakub kräver ett serviceavtal. Kostnadseffektivitet X Tillväxt X En mediakub ger mycket goda möjligheter för platsmarknadsföring av Karlskoga och är en utmärkt reklamplats för näringslivet.

308 Ärende 25 Förslag till bestämmelser om omställningsstöd och pension till förtroendevalda (OPF- KL)

309 Tjänsteskrivelse Handläggare: Lena Andjic, Personalavdelningen KS Kommunfullmäktige Bestämmelser om omställningsstöd och pension till förtroendevalda OPF-KL. Sammanfattning Karlskoga kommun har tidigare antagit pensionsreglementet PBF som gäller för förtroendevalda som tillträtt sitt uppdrag från SKL (Sveriges kommuner och landsting) har nu kommit med förslag till helt nya bestämmelser för förtroendevalda, OPF-KL, som tillträder efter valet 2014 och som inte omfattas av tidigare pensionsbestämmelser. Bestämmelserna om omställningsstöd och pension till förtroendevalda OPF-KL antas. Beslutsunderlag Kommunstyrelsens ledningskontors tjänsteskrivelse Cirkulär 13:75 Förslag till bestämmelser om omställningsstöd och pension till förtroendevalda (OPF-KL) Bilaga 1 Förslag till bestämmelser om omställningsstöd och pension för förtroendevalda (OPF-KL) Bilaga 2 Vissa Förtydliganden till OPF-KL Bilaga 3 Kommentar till Förslag till bestämmelser om omställningsstöd och pension för förtroendevalda (OPF-KL) Bakgrund Karlskoga kommun har tidigare antagit pensionsreglementet PBF som gäller för förtroendevalda som tillträtt sitt uppdrag från SKL (Sveriges kommuner och landsting) har nu kommit med förslag till helt nya bestämmelser för förtroendevalda, OPF-KL, som tillträder efter valet 2014 och som inte omfattas av tidigare pensionsbestämmelser. Bestämmelserna innehåller både omställningsstöd och pensionsbestämmelser och ska antas lokalt. Livsinkomstprincipen och arbetslinjen har varit utgångspunkt vid utformning av bestämmelserna. Bestämmelserna har också anpassats för att underlätta rörligheten på arbetsmarknaden samt motsvarar i stora delar pensionsavtalet AKAP-KL. g:\kansliavdelningen\ks\kallelser\ks \26-1 omställningsstöd och pension till förtroendevalda - tjänsteskrivelse.doc

310 Tjänsteskrivelse 2 (2) Beskrivning av ärendet Bestämmelserna om omställningsstöd är helt nya och avser att öka möjligheten att röra sig mellan uppdragstid och arbetsliv. I omställningsstödet ingår både aktiva omställningsinsatser och ett ekonomiskt omställningsstöd, samtliga omställningsstöd är tidsbegränsade. Pensionsbestämmelserna liknar i stora delar pensionsavtalet AKAP-K som gäller för kommunens anställda. En årlig avgift beräknad på den förtroendevaldes pensionsgrundande årsinkomst avsätts till en pensionsbehållning oavsett uppdragets omfattning. Nivån på pensionsavgiften motsvarar nivåerna i de pensionsavtal som finns på arbetsmarknaden och utbetalas från samma ålder som den allmänna pensionen. Ingen samordning görs med andra pensionssystem avseende ålderspension. Pensionsbehållningen innehåller ett efterlevandeskydd och bestämmelser om ett familjeskydd utarbetas senare. Kommunstyrelsens ledningskontors förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att anta SKL:s (Sveriges kommuner och landsting) bestämmelser om omställningsstöd och pension till förtroendevalda OPF-KL. Lone Atterstig Personalchef Lena Andjic Pensionshandläggare Beslutet expedieras till: Nämnder Politiska partier Kansliavdelningen Personalavdelningen Ekonomiavdelningen

311

312

313 Förslag till bestämmelser om omställningsstöd och pension för förtroendevalda (OPF-KL)

314 Bestämmelser om omställningsstöd för förtroendevalda 1 Tillämpningsområde Bestämmelser om omställningsstöd gäller för förtroendevald som avses i 4 kap. 1 kommunallagen och som fullgör uppdrag hos kommunen eller landstinget/regionen på heltid eller betydande del av heltid, med sammanlagt minst 40 procent av heltid. Bestämmelserna tillämpas på förtroendevald som väljs för första gången i samband med valet 2014 eller senare, eller som i tidigare uppdrag inte omfattats av PBF, PRF eller andra omställnings- och pensionsbestämmelser för förtroendevalda. En pensionsmyndighet ska finnas. Med pensionsmyndighet avses den nämnd som enligt fullmäktiges beslut har i uppdrag att tolka och tillämpa dessa bestämmelser. 2 Stöd för återgång till arbete Ett omställningsstöd bör i första hand ses som ett tidbegränsat omställningsstöd och kunna kombineras med aktiva omställningsinsatser för förtroendevald som så önskar, i syfte att underlätta övergången till arbetslivet när en förtroendevald lämnat sitt (sina) uppdrag. Omställningsstöden ska stödja och hjälpa en förtroendevald i hans eller hennes omställning till ett nytt arbete. Det förutsätts att den förtroendevalde själv aktivt verkar för att få ett nytt arbete. Omställningsstöd för förtroendevalda 3 Aktiva omställningsinsatser Rätt till aktiva omställningsinsatser har förtroendevald som innehaft ett eller flera uppdrag med sammanlagt minst 40 procent av heltid och som lämnat sitt (sina) uppdrag efter minst fyra års sammanhängande uppdragstid och som inte fyllt 65 år när han eller hon lämnar sitt uppdrag. Respektive kommun och landsting/region har att utifrån den förtroendevaldes förutsättningar ta ställning till lämpliga aktiva omställningsinsatser samt vilken kostnadsram som ska gälla. De åtgärder som erbjuds kan exempelvis, som på

315 arbetsmarknaden i övrigt, bestå av rådgivningsinsatser och kompletterande utbildning. Det innebär att omställningsinsatsernas omfattning och innehåll skiljer sig åt mellan olika individer. 4 Ekonomiskt omställningsstöd Ekonomiskt omställningsstöd gäller för förtroendevald som innehaft ett eller flera uppdrag med sammanlagt minst 40 procent av heltid och som lämnat sitt (sina) uppdrag efter minst ett års sammanhängande uppdragstid. För varje år i uppdraget utges ett ekonomiskt omställningsstöd på 3 månader. Ekonomiskt omställningsstöd utges i högst tre år. Det ekonomiska omställningsstödet utges med 85 procent under de två första åren och med 60 procent under år tre. Det ekonomiska omställningsstödet beräknas på den förtroendevaldes årsarvode året före avgångstidpunkten. Ekonomiskt omställningsstöd utges av kommunen eller landstinget/regionen som längst till och med kalendermånaden innan den förtroendevalde fyller 65 år. För att uppbära ekonomiskt omställningsstöd krävs egen aktivitet från den förtroendevalde i syfte att hitta annan försörjning. Det första årets utbetalning av ekonomiskt omställningsstöd samordnas inte med förvärvsinkomster. De två följande åren undantas årligen ett prisbasbelopp från samordning. Rätten att erhålla ekonomiskt omställningsstöd upphör om den förtroendevalde på nytt blir innehavare av uppdrag med sammanlagt minst 40 procent av heltid hos kommunen eller landstinget/regionen, eller får uppdrag i Riksdagen eller regeringen. 5 Förlängt ekonomiskt omställningsstöd Förlängt ekonomiskt omställningsstöd gäller för förtroendevald som innehaft ett eller flera uppdrag med sammanlagt minst 40 procent av heltid och som lämnat sitt uppdrag efter minst åtta års sammanhängande uppdragstid. Förlängt ekonomiskt omställningsstöd kan utges till förtroendevald tidigast från 61 års ålder och endast i omedelbar anslutning till att ekonomiskt omställningsstöd enligt 4 upphört. Förlängt ekonomiskt omställningsstöd kan

316 utges för ett år i taget och som längst till och med kalendermånaden innan den förtroendevalde fyller 65 år. Förlängt ekonomiskt omställningsstöd utges av kommunen eller landstinget/regionen efter årsvis ansökan från den förtroendevalde. Förlängt ekonomiskt omställningsstöd motsvarar 60 procent av den förtroendevaldes årsarvode året innan avgångstidpunkten. För att uppbära förlängt ekonomiskt omställningsstöd krävs egen aktivitet från den förtroendevalde i syfte att hitta annan försörjning. Förlängt ekonomiskt omställningsstöd ska samordnas med förvärvsinkomster. Rätten att erhålla förlängt ekonomiskt omställningsstöd upphör om den förtroendevalde på nytt blir innehavare av uppdrag med sammanlagt minst 40 procent av heltid hos kommunen eller landstinget/regionen, eller får uppdrag i Riksdagen eller regeringen. 6 Ändringar av och tillägg till bestämmelserna Förtroendevald är skyldig att underkasta sig de ändringar av och de tillägg till dessa bestämmelser som fullmäktige beslutar. 7 Samordning Omställningsersättningarna enligt 4 och 5 ska samordnas/minskas med andra förvärvsinkomster om inte annat anges. 8 Ansökan om omställningsstöd Ansökan om omställningsstöd enligt 3-5 ska göras skriftligt enligt de anvisningar som pensionsmyndigheten utfärdar. Den förtroendevalde bör få omställningsstöd utbetalad tre månader efter det att pensionsmyndigheten tagit emot sådan ansökan. 9 Uppgiftsskyldighet och återbetalning av omställningsstöd En förtroendevald är skyldig att lämna de uppgifter som pensionsmyndigheten begär för att kunna fastställa rätten till och beräkna omställningsstöd, ekonomiskt omställningsstöd och förlängt ekonomiskt omställningsstöd.

317 Har förtroendevald erhållit omställningsstöd, ekonomiskt omställningsstöd eller förlängt ekonomiskt omställningsstöd obehörigen eller med för högt belopp genom oriktiga uppgifter, underlåtenhet att fullgöra anmälningsskyldighet eller på annat sätt eller har förtroendevald i annat fall bort inse att utbetalningen var oriktig, ska det för mycket utbetalda beloppet återbetalas. Pensionsmyndigheten kan om särskilda skäl föreligger besluta att helt eller delvis avstå från efterkrav.

318 Pensionsbestämmelser 1 Tillämpningsområde m.m. Bestämmelser om pension gäller för förtroendevald som avses i 4 kap. 1 kommunallagen och som fullgör uppdrag hos kommunen eller landstinget/regionen. Pensionsbestämmelserna tillämpas på förtroendevald som väljs för första gången i samband med valet 2014 eller senare, eller som i tidigare uppdrag inte omfattats av PBF, PRF-KL eller andra pensionsbestämmelser för förtroendevalda. Pensionsbestämmelserna tillämpas på förtroendevald, oavsett uppdragets omfattning, om inte annat anges. Pensionsbestämmelserna gäller inte för förtroendevald som vid tillträdet av uppdrag har rätt till egenpension på grund av anställning, har rätt till egenpensionsförmåner enligt PBF, PRF-KL eller annat uppdrag eller uppnått 67 års ålder. Med rätt till egenpension inbegrips att den förtroendevalde skulle kunnat få rätt till egenpension om ansökan härom ingivits. Fullmäktige kan för särskilt fall besluta att pensionsbestämmelserna ska gälla och fastställa de villkor i fråga om pensionsrättens omfattning m.m. som kan finnas motiverade. En pensionsmyndighet ska finnas. Med pensionsmyndighet avses den nämnd som enligt fullmäktiges beslut har i uppdrag att tolka och tillämpa pensionsbestämmelserna. 2 Pensionsförmånernas omfattning Pensionsförmåner enligt dessa bestämmelser är: a. avgiftsbestämd ålderspension b. sjukpension c. efterlevandeskydd d. familjeskydd

319 3 Avgiftsbestämd ålderspension En förtroendevald har rätt till avgiftsbestämd ålderspension enligt 4 9 i pensionsbestämmelserna. 4 Pensionsgrundande inkomst En förtroendevalds pensionsgrundande inkomst beräknas per kalenderår och begränsas till högst 30 inkomstbasbelopp. Den pensionsgrundande inkomsten beräknas per kalenderår och utgörs av den förtroendevaldes årsarvode, sammanträdesersättningar samt andra i det pensionsgrundande uppdraget (uppdragen) utgivna kontanta ersättningar. För förtroendevald med uppdrag på heltid eller betydande del av heltid och som under ledighet till följd av sjukdom, olycksfall, arbetskada eller ledighet enligt föräldraledighetslagen (FörL), och på grund av sådan ledighet fått avdrag från sitt arvode, ska den pensionsgrundande inkomsten räknas om (höjas) med vad som avdragits. I den pensionsgrundande inkomsten ska inte ingå ersättning som betalas ut till förtroendevald enligt 4 kap 12 kommunallagen för förlorad arbetsinkomst, semesterförmån eller tjänstepensionsförmån eller ersättning som utgör traktamente eller kostnadsersättning. 5 Pensionsavgifter Pensionsavgiften beräknas i procent på den förtroendevaldes pensionsgrundande inkomst enligt 4. Pensionsavgiften är 4,5 procent på den pensionsgrundande inkomsten upp till och med 7,5 inkomstbasbelopp. Pensionsavgiften är 30 procent på de delar av den pensionsgrundande inkomsten som överstiger 7,5 inkomstbasbelopp, intill dess den förtroendevalde har fyllt i 32 a LAS angiven ålder. Därefter är pensionsavgiften 4,5 procent på hela den pensionsgrundande inkomsten. För förtroendevald med uppdrag på heltid eller betydande del av heltid, och som får rätt till sjuk- eller aktivitetsersättning enligt socialförsäkringsbalken (SFB) och som en följd härav med stöd av 4 kap. 9 kommunallagen befrias från sitt uppdrag före mandatperiodens utgång, ska pensionsavgift tillgodoräknas under

320 tid då den förtroendevalde har rätt till sjuk- eller aktivitetsersättning enligt socialförsäkringsbalken (SFB). Anmärkning Pensionsavgift ska avsättas i förhållande till nedsatt arbetsförmåga i uppdraget (uppdragen). Pensionsavgiften beräknas på den pensionsgrundande inkomsten året före den förtroendevalde beviljas sjuk- eller aktivitetsersättning. Pensionsavgiften avsätts till den förtroendevaldes pensionsbehållning. Förtroendevald tillgodoräknas pensionsavgift från kommunen, landstinget/regionen endast om den för kalenderåret är högre än 1,5 procent av samma års inkomstbasbelopp. Då förtroendevald inte tillgodoräknas pensionsavgift betalar kommunen och landstinget/regionen ut motsvarande belopp direkt till den förtroendevalde i form av ersättning som inte är pensionsgrundande. 6 Pensionsbehållning Pensionsavgiften för ett kalenderår avsätts senast den 31 mars följande år till en pensionsbehållning hos respektive kommun eller landsting/region, där den förtroendevalde har innehaft uppdrag. Med pensionsbehållning avses summan av de årliga pensionsavgifter som intjänats hos respektive kommun eller landsting/region. Pensionsbehållningen innehåller ett obligatoriskt efterlevandeskydd enligt Information Pensionsmyndigheten ska lämna information till den förtroendevalde om hans eller hennes avgiftsbestämda pension, pensionsgrundande inkomst och avsättning av pensionsavgift. 8 Utbetalning av avgiftsbestämd ålderspension Utbetalning av avgiftsbestämd ålderspension, dvs pensionsbehållningen enligt 6, sker månadsvis och tidigast från den tidpunkt den förtroendevalde kan få allmän pension utbetalad, och i övrigt enligt överenskommelse mellan den förtroendevalde och fullmäktige.

321 Ansökan om avgiftsbestämd ålderspension ska göras enligt de anvisningar som pensionsmyndigheten fastställt. Den förtroendevalde bör få pension utbetalad inom tre månader efter det att pensionsmyndigheten tagit emot sådan ansökan. Avgiftsbestämd ålderspension kan utbetalas som engångsersättning till förtroendevald om värdet av pensionsbehållningen är högst 150 % av inkomstbasbeloppet året innan utbetalning av förmånen börjar. 9 Uppgiftsskyldighet Förtroendevald är skyldig att lämna de uppgifter som pensionsmyndigheten begär för att kunna fastställa rätten till och beräkna avsättning av pensionsavgift. Lämnas inte sådana uppgifter kan pensionsmyndigheten besluta att avsättningen ska minskas i skälig omfattning. Om förtroendevald genom att lämna oriktiga uppgifter inte fullgör sin uppgiftsskyldighet eller på annat sätt orsakar att för hög pensionsavgift avsätts, kan detta belopp avräknas på kommande avsättningar av pensionsavgift. Pensionsmyndigheten kan besluta att helt eller delvis efterge beloppet. 10 Sjukpension Sjukpension betalas ut till förtroendevald med uppdrag på heltid eller betydande del av heltid och som får rätt till sjuk- eller aktivitetsersättning enligt socialförsäkringsbalken och som en följd härav med stöd av 4 kap. 9 kommunallagen befrias från sitt uppdrag före mandatperiodens utgång. Sjukpensionen grundas och beräknas på den pensionsgrundande inkomsten enligt 4 som den förtroendevalde hade året före den tidpunkt då sjuk- eller aktivitetsersättning beviljades. Sjukpensionen motsvarar den månadsersättning som utgår till anställda enligt AGS-KL. Sjukpension betalas ut under tid som den förtroendevalde har rätt till sjuk- eller aktivitetsersättning enligt SFB. Upphör rätten till sjuk- eller aktivitetsersättning upphör också rätten till sjukpension. Fullmäktige kan för särskilt fall besluta att sjukpension ska fortsätta att betalas ut, dock inte för längre tid än då sjuk- och aktivitetsersättning enligt socialförsäkringsbalken kan lämnas.

322 Anmärkningar 1. Sjukpensionen utges i förhållande till nedsatt arbetsförmåga i uppdraget (uppdragen). 2. Sjukpensionen ska värdesäkras enligt de bestämmelser som gäller för utbetalning av månadsersättning enligt AGS-KL. 11 Efterlevandeskydd Efterlevandeskydd för avgiftsbestämd ålderspension, enligt 6, innebär att pension betalas till efterlevande make/maka, registrerad partner, sambo eller barn vid förtroendevalds dödsfall. Vid dödsfall innan avgiftsbestämd ålderspensionen börjat utbetalas till förtroendevald utbetalas värdet av pensionsbehållningen, enligt 6, till förmånsberättigad efterlevande under fem år. Vid dödsfall efter det att livsvarig avgiftsbestämd ålderspension har börjat utbetalas till den förtroendevalde fortsätter utbetalningarna som ett efterlevandeskydd till efterlevande under maximalt 20 år efter det att ålderspensionen börjat utbetalas. Efterlevandeskydd betalas i första hand till efterlevande make/maka, registrerad partner och sambo. I andra hand betalas efterlevandeskydd till efterlevande barn eller adoptivbarn, dock som längst till och med månaden innan barnet fyller 20 år. Om det finns flera barn med rätt till efterlevandeskydd ska pensionsbehållningen delas lika mellan förmånsberättigade barn. Efterlevandeskydd kan utbetalas som en engångsersättning till efterlevande om värdet av pensionsbehållningen är högst 150 % av inkomstbasbeloppet året före utbetalning av förmånen börjar. 12 Familjeskydd vid förtroendevalds dödsfall Familjeskydd betalas ut till förtroendevald med uppdrag på heltid eller betydande del av heltid. (Bestämmelser om familjeskydd utarbetas senare efter det att pågående avtalsförhandlingar om AKAP-KL avslutats.)

323 13 Vissa inskränkningar i rätten till pensionsförmån Angående påföljd i pensionsförmånshänseende för den som uppsåtligen framkallat förtroendevalds arbetsoförmåga eller död ska gälla vad som anges i 18, 19, 20 a och 100 a lagen om försäkringsavtal. 14 Ändringar av och tillägg till bestämmelserna Förtroendevald är skyldig att underkasta sig de ändringar av och de tillägg till pensionsbestämmelserna som fullmäktige beslutar. 15 Finansiering För utfästelser enligt dessa bestämmelser svarar kommun och landsting/region. 16 Ansökan om och utbetalning av sjukpension, efterlevandeskydd och familjeskydd Utbetalning av sjukpension, efterlevandeskydd och familjeskydd sker månadsvis. Ansökan om sjukpension, efterlevandeskydd och familjeskydd ska göras enligt de anvisningar som pensionsmyndigheten utfärdar. Den förtroendevalde eller förmånsberättigade bör få pension utbetalad tre månader efter det att pensionsmyndigheten tagit emot sådan ansökan. 17 Uppgiftsskyldighet m.m. Förtroendevald eller hans eller hennes efterlevande är skyldig att lämna de uppgifter som pensionsmyndigheten begär för att fastställa rätten till sjukpension, efterlevandeskydd och familjeskydd. Förtroendevald eller efterlevande som inte fullgör de skyldigheter pensionsmyndigheten fastställt förverkar rätten till förmåner och kan inte genom att senare fullgöra skyldigheten återfå rätten till förverkat belopp mer än sex månader tillbaka. Pensionsmyndigheten kan dock medge undantag.

324 Bilaga - Vissa Förtydliganden till OPF-KL 1. Definition av förtroendevald enligt 4 kap 1 kommunallagen Med förtroendevalda avses i denna lag (kommunallagen) ledamöter och ersättare i fullmäktige, nämnder och fullmäktigeberedningar samt revisorer. Med förtroendevalda avses också ledamöter och ersättare i den beslutande församlingen, förbundsstyrelsen eller annan nämnd, de beslutande församlingarnas beredningar samt revisorer i ett kommunalförbund. Lag (2006:369). 2. Heltid och betydande del av heltid Förtroendevald som fullgör uppdrag på heltid eller på betydande del av heltid. Vad som menas med betydande del av heltid är en tolkning av kommunallagen. Kommunaldemokratiska kommittén ansåg i sitt betänkande (SOU 1982:5) att 40 %, motsvarande vad som gäller inom arbetslivet för sociala förmåner, borde vara en lägsta gräns, vilket också remissinstanserna ansåg. (I prop. 1982/83:97 tar departementschefen upp 40 % - gränsen endast i fråga om utfästelse om visstidspension). 3. Efterskydd Förtroendevald som befrias/frånträder sitt uppdrag p g a sjukdom har rätt till efterskydd under 270 kalenderdagar. Efterskyddet innebär att rätt till sjukpension föreligger om förtroendevald under efterskyddstid beviljas sjuk- eller aktivitetsersättning. Den förtroendevaldes rätt till efterskydd upphör om den förtroendevalde tillträder en anställning eller annat uppdrag, förenat med pensionsrätt. 4. Pensionsbehållning Pensionsbehållning enligt OPF-KL ska årligen omräknas med förändringen av inkomstbasbeloppet (IBB).

325 Om riksdagen eller regeringen beslutar om särskilda ekonomiska åtgärder som berör pensionsområdet, direkt eller indirekt, - t.ex. genom skattesystemet, eller vid omständigheter som ses som force majeure, ska avvikelse kunna göras från nedanstående normer. Normer Innan pension betalas ut För tid innan den förtroendevaldes pensionsbehållning enligt OPF-KL börjar betalas ut ska pensionsbehållningen räknas upp för ett kalenderår (t) genom att multipliceras med kvoten av inkomstbasbeloppet (IBB) för kalenderåret (t+1) dividerat med inkomstbasbeloppet för kalenderåret (T). Uppräkning sker vid utgången av kalenderåret (t+1). Börjar pensionsbehållningen betalas ut under kalenderåret (t+1) ska pensionsbehållningen istället räknas upp genom att multipliceras med en tolftedel av det enligt ovan beräknade värdet multiplicerat med antalet kalendermånader under kalenderåret (t+1) innan pensionsbehållningen börjar betalas ut. Uppräkningen sker vid utgången av den kalendermånad som närmast föregår den då pensionsbehållningen börjar betalas ut. Då pension betalas ut Pensionsbehållning enligt OPF-KL ska räknas om i samma grad som gällande IBB ändrats i förhållande till IBB för det kalenderår då pensionen började betalas ut.

326 PM (9) Avdelningen för Arbetsgivarpolitik Niclas Lindahl Kommentar till Förslag till bestämmelser om omställningsstöd och pension för förtroendevalda (OPF-KL) I denna PM kommenteras Förslag till bestämmelser ( ) om omställningsstöd och pension för förtroendevalda (OPF-KL) mer i detalj. OPF-KL är utformat för att kunna tillämpas på förtroendevalda som nytillträder ett (eller flera) uppdrag efter valet 2014 eller senare. Bestämmelserna gäller i vissa delar även för förtroendevalda som i tidigare uppdrag inte har omfattats av PBF, PRF-KL eller andra pensionsbestämmelser för förtroendevalda. Bestämmelserna är helt nya, vilket innebär att de inte innehåller samma förmåner som i tidigare PBF, PRF-KL eller äldre bestämmelser/reglementen för förtroendevalda. OPF-KL är indelat i omställningsstöd och pensionsbestämmelser. Till OPF-KL finns en bilaga med bl. a. närmare information om uppräkning av pensionsbehållningen samt samordning med förvärvsinkomst (bilagan är f.n. under utarbetning, kommer publiceras under november månad). Bestämmelserna gäller inte för förtroendevalda som avgår eller senare (eller tidigare avgått) med rätt till visstidspension, annan egenpensionsförmån, avgångsersättning eller livränta. För dessa förtroendevalda fortsätter PBF eller PRF- KL att gälla. Detta gäller enligt huvudregeln även om den förtroendevalde senare tillträder ett nytt uppdrag hos kommunen och/eller landstinget/regionen. Med rätt till inbegrips att den förtroendevalde skulle kunnat få rätt till egenpensionsförmån, avgångsersättning eller livränta enligt PBF eller PRF-KL om ansökan härom ingivits. Allmänt om bestämmelserna OPF-KL är utformat för tillämpning hos respektive kommun och region/landsting. För att äga giltighet krävs ett lokalt antagande av bestämmelserna. Bestämmelser om omställningsstöd och pension gäller för förtroendevald som avses i 4 kap. 1 kommunallagen och som fullgör uppdrag hos kommun eller landsting/region, på heltid eller betydande del av heltid, med sammanlagt minst 40 Sveriges Kommuner och Landsting Post: Stockholm, Besök: Hornsgatan 20 Tfn: växel , Fax: Org nr: , info@skl.se,

327 (9) procent av heltid, om inte annat anges i OPF-KL. Att betydande del av heltid anges till 40 procent är en uttolkning av kommunallagen. Olika kommuner och landsting/regioner har olika förutsättningar, exempelvis beroende på storlek, för omfattningen av de politiska uppdragen vilket kan beaktas i samband med fastställandet av det lokala regelverket. Innehållet är bl. a. en följd av att livsinkomstprincipen och arbetslinjen har tjänat som utgångspunkter för utformningen. Bestämmelserna ska underlätta och möjliggöra för förtroendevald att förena arbetsliv och uppdrag och därmed har bestämmelserna i möjligaste mån anpassats till de pensions- och omställningsavtal som gäller för anställda inom kommuner, landsting och regioner, liksom för anställda på arbetsmarknaden i övrigt. En annan ambition är att likalydande bestämmelser för förtroendevalda ska gälla oavsett om han eller hon har/har haft uppdrag hos kommun eller landsting/region. Omställningsbestämmelserna tar sikte på aktiv omställning, med aktiva omställningsinsatser och tidsbegränsade ekonomiska omställningsstöd. Detta i syfte att öka chanserna för personer att kunna gå vidare i sin karriär, vilket följer arbetslinjen. Modellen blir också mer lik vad som gäller för anställda i kommuner, landsting och regioner. Förmånerna i pensionsbestämmelserna motsvarar i stora delar pensionsavtalet AKAP- KL. Ålderspensionsintjänandet bygger på livsinkomstprincipen. Strukturen följer också AKAP-KL, bland annat är paragrafindelningen en annan än PBF och PRF-KL och momentnummer finns inte. Med fullmäktige avses kommunfullmäktige, landstingsfullmäktige och regionfullmäktige. Det förutses att fullmäktige utser en särskild pensionsmyndighet, dvs. den nämnd som ska ha till uppgift att tolka och tillämpa pensions- och omställningsbestämmelserna. Någon nedre åldersgräns för att omfattas av bestämmelserna finns inte. För att förenkla hanteringen finns inte några övergångsbestämmelser, till skillnad från tidigare rekommenderade reglementen och bestämmelser.

328 (9) Bestämmelser om omställningsstöd Allmänt Bestämmelserna om de olika omställningsstöden är helt ny. De avser i första hand att öka möjligheterna för en förtroendevald att röra sig mellan arbetsliv och uppdragstid. Huvudprincipen är att samtliga omställningsstöd ska ses som tidsbegränsade stöd. Varje kommun och landsting/region svarar för sin del av kostnaden för de olika omställningsstöden. I händelse av att förtroendevald går från uppdrag i kommun till landsting/region, eller vice versa, kan det vara lämpligt att det överenskoms om hantering av kvalifikationstider och eventuell kostnadsfördelning. Tillämpningsområde ( 1) Bestämmelser om de olika omställningsstöden gäller för förtroendevald som avses i 4 kap. 1 kommunallagen och som fullgör uppdrag hos kommun eller landsting/region, på heltid eller betydande del av heltid, med sammanlagt minst 40 procent av heltid. Olika kommuner och landsting/regioner har olika förutsättningar, exempelvis beroende på storlek, för omfattningen av de politiska uppdragen vilket kan beaktas i samband med fastställandet av det lokala regelverket. Det bör noteras att det finns en skillnad mellan omställnings- och pensionsbestämmelsernas tillämpningsområde avseende uppdragets/uppdragens omfattning. Bestämmelserna om omställningsstöd gäller inte för förtroendevald som i tidigare uppdrag omfattats av PBF, PRF-KL eller andra pensionsbestämmelser för förtroendevalda. Stöd för återgång till arbete ( 2) Omställningsstöden ska kunna kombineras med lämpliga aktiva insatser för förtroendevald som så önskar, för att han eller hon ska kunna återgå i arbete. Aktiva omställningsinsatser ( 3) Bestämmelserna om aktiva omställningsinsatser gäller för förtroendevald som innehaft ett eller flera uppdrag med sammanlagt minst 40 procent och som lämnat sitt uppdrag efter minst fyra års sammanhängande uppdragstid hos (samma) kommun eller landsting/region. I händelse av att förtroendevald går från uppdrag i kommun till landsting/region, eller vice versa, kan det vara lämpligt att det överenskoms om hantering av kvalifikationstider och eventuell kostnadsfördelning.

329 (9) Det finns inte fastställt vilka aktiva insatser en förtroendevald kan få eller hur mycket en insats får kosta. Det är upp till respektive fullmäktige (pensionsmyndighet) att fastställa kostnadsram och vad som ska gälla utifrån den förtroendevaldes förutsättningar. Tanken är att ledning ska kunna hämtas från bland annat omställningsavtal på arbetsmarknaden avseende typ av insatser och kostnadsram. Ekonomiskt omställningsstöd ( 4) Bestämmelser om ekonomiskt omställningsstöd gäller för förtroendevald som innehaft ett eller flera uppdrag med sammanlagt minst 40 procent och som lämnat sitt uppdrag efter minst ett års sammanhängande uppdragstid hos (samma) kommun eller landsting/region. I händelse av att förtroendevald går från uppdrag i kommun till landsting/region, eller vice versa, kan det vara lämpligt att det överenskoms om hantering av kvalifikationstider och eventuell kostnadsfördelning. Ekonomiskt omställningsstöd kan utbetalas som längst under tre år och ska samordnas med förvärvsinkomster från och med år två, från samordning undantas dock ett prisbasbelopp. Ekonomiskt omställningsstöd är att jämställa med inkomst av tjänst och är pensionsgrundande till allmän pension. Förlängt ekonomiskt omställningsstöd ( 5) Bestämmelser om förlängt ekonomiskt omställningsstöd gäller för förtroendevald som innehaft ett eller flera uppdrag med sammanlagt minst 40 procent av heltid och som lämnat sitt (sina) uppdrag efter minst åtta års sammanhängande uppdragstid hos (samma) kommun eller landsting/region. Det innebär att förlängt ekonomiskt omställningsstöd kan sökas av och utges till förtroendevald som fyllt 61 år och var minst 58 år när han eller hon lämnat sitt (sina) uppdrag - och i direkt anslutning - har fått ekonomiskt omställningsstöd utbetalt från avgångstidpunkten. I händelse av att förtroendevald går från uppdrag i kommun till landsting/region, eller vice versa, kan det vara lämpligt att det överenskoms om hantering av kvalifikationstider och eventuell kostnadsfördelning. För att få rätt till förlängt ekonomiskt omställningsstöd krävs att den förtroendevalde årligen inkommer med ansökan och kan styrka att han eller hon har försökt att hitta annan försörjning. Förlängt ekonomiskt omställningsstöd är att jämställa med inkomst av tjänst och är pensionsgrundande till allmän pension.

330 (9) Övrigt ( 7) Omställningsersättningarna ska samordnas/minskas med andra förvärvsinkomster om inte annat anges. Med förvärvsinkomst avses dels sådana inkomstslag som anges i 59 kap. socialförsäkringsbalken och enligt Skatteförvaltningens definition (från år 2012) All annan inkomst än kapitalinkomst är förvärvsinkomst. De vanligaste förvärvsinkomsterna är en på basis av ett arbetsförhållande erhållen lön och en inkomst som ska jämställas med denna samt pension. Även en i stället för denna inkomst erhållen inkomst, förmån eller ersättning, t.ex. arbetslöshetsdagpenning och dagtraktamente av olycksfallsförsäkring, är förvärvsinkomst. Även det värde av leveransarbete som hänför sig till handel med virke är förvärvsinkomst. Förvärvsinkomsten ansluter sig dock inte alltid till utförande av arbete, eftersom även t.ex. en förtäckt dividend är förvärvsinkomst. Förvärvsinkomst är enligt rättspraxisen också en garantiprovision (HFD 1994/2895). Av resultatet av näringsverksamhet och jordbruk kan även en del vara förvärvsinkomst. Av dessa inkomster avskiljs först kapitalinkomstandelen och resten beskattas som förvärvsinkomst. Även inkomstandelen för en delägare i en sammanslutning och den dividend som ett annat bolag än ett börsbolag har utbetalat, indelas i en kapital- och förvärvsinkomstandel. Inkomst av sådant slag som är pensionsgrundande enligt 59 kap. socialförsäkringsbalken, t ex sjukpenning, föräldrapenningsförmåner, inkomstrealterad sjuk- och aktivitetsersättning. Ansökan om omställningsstöd ( 8) För att få rätt till de olika omställningsstöden enligt 3-5 krävs skriftlig ansökan, enligt de anvisningar som pensionsmyndigheten tagit fram.

331 (9) Ändringar och nyheter i pensionsbestämmelserna Allmänt Pensionsbestämmelserna kännetecknas av följande principer: Avgiftsbestämd ålderspension. Pensionen grundar sig på årliga avgifter och avgifterna uttrycks som procentuell andel av den förtroendevaldes pensionsgrundande årsinkomst, d v s årsarvoden m m. Nettopensionsbestämmelser. Avgiftsbestämd ålderspension och sjukpension är fristående från den allmänna pensionen. Livsinkomstprincipen och arbetslinjen är utgångspunkter. Exempelvis beräknas pensionsavgifterna på årsarvode och sammanträdesersättning oavsett uppdragets/uppdragens omfattning. Ingen samordning görs med andra pensionssystem avseende ålderspension. Pensionsbestämmelserna är utformade för att kunna tillämpas på förtroendevalda som nytillträder ett eller flera uppdrag efter valet 2014 eller på förtroendevald som i tidigare uppdrag inte omfattats av PBF, PRF-KL eller andra pensionsbestämmelser för förtroendevald. Tidigare rekommendation om att förtroendevald ska ha innehaft sitt uppdrag i minst 36 eller 48 kalendermånader för rätt till t.ex. ålderspension gäller inte. Avgiftsbestämd ålderspension intjänas från första kronan. Förmåner såsom visstidspension och andra egenpensionsförmåner, efterlevandepensioner, livränta och avgångsersättning och utfästelser enligt bruttopensionsprincipen gäller inte längre. Beräkningstidpunkt, tidsfaktor, årspoäng och årsmedelpoäng som gäller för att beräkna pensionsförmåner i PBF eller PRF-KL återfinns inte heller. Varje kommun och landsting/region svarar för sin del av pensionsintjänandet. Genom de nya pensionsbestämmelserna blir det pensionsåtagande kommuner, landsting och regioner har gentemot de förtroendevalda tydligare redovisat. Tillämpningsområde ( 1) Tidigare precisering avseende uppdragets omfattning på heltid eller på betydande del av heltid är borttaget i tillämpningsområdet. Det betyder att även s.k. fritidspolitiker omfattas av pensionsbestämmelserna om inte annat anges.

332 (9) Pensionsförmånernas omfattning ( 2) Pensionsförmånerna är avgiftsbestämd ålderspension och sjukpension. Bestämmelserna har tillförts efterlevandeskydd och familjeskydd. Bestämmelserna om familjeskydd kommer att utarbetas efter det att pågående avtalsförhandlingar om AKAP-KL avslutats. Kansliet har förutsatt att bestämmelserna kommer att bli likalydande. Familjeskydd ska gälla för förtroendevald med uppdrag på heltid eller betydande del av heltid. Avgiftsbestämd ålderspension ( 3) En helt ny bestämmelse om beräkning av ålderspension har införts. Pensionsgrundande inkomst ( 4) Pensionsgrundande inkomst begränsas på samma sätt som i pensionsavtalet AKAP- KL till 30 inkomstbasbelopp. I den pensionsgrundande inkomsten ingår den förtroendevaldes årsarvode, sammanträdesersättningar och vissa andra ersättningar. För förtroendevald med uppdrag på heltid eller betydande del av heltid, som fått vidkännas avdrag från sitt arvode på grund av ledighet för t ex sjukdom, ska den pensionsgrundande inkomsten omräknas/höjas med vad som avdragits. Pensionsavgifter ( 5) Bestämmelsen är helt ny Pensionsavgiften är 4,5 procent på den pensionsgrundande inkomsten upp till och med 7,5 inkomstbasbelopp. På den pensionsgrundande inkomst som överstiger 7,5 inkomstbasbelopp är pensionsavgiften 30 procent. Avgiften avsätts till en pensionsbehållning. Pensionsavgift intjänas från första kronan. Någon nedre åldersgräns för tillgodoräknande av pensionsavgift finns inte. För en förtroendevald som beviljas sjuk- eller aktivitetsersättning och som inte har innehaft uppdrag något helt kalenderår får pensionsmyndigheten fastställa den pensionsgrundande inkomsten. Den pensionsgrundande inkomsten indexeras med prisbasbeloppet året före sjuk- eller aktivitetsersättningstidpunkten infaller.

333 (9) Nivån på pensionsavgifterna motsvarar nivåerna i de pensionsavtal som finns på arbetsmarknaden. Pensionsbehållning ( 6) Bestämmelsen är helt ny. Pensionsavgiften beräknas varje kalenderårsskifte och ska avsättas till en pensionsbehållning som förvaltas hos kommunen och landstinget/regionen. På grund av de begränsningar som finns enligt inkomstskattelagen kan förtroendevald inte välja en placering av pensionsavgiften till en tjänstepensionsförsäkring. Vad som avses med tjänstepensionsförsäkring framgår av 57 kap. 7 IL. Med tjänstepensionsförsäkring avses en pensionsförsäkring som har samband med tjänst och som den försäkrades arbetsgivare åtagit sig att betala samtliga premier för. Pensionsbehållningen innehåller ett obligatoriskt efterlevandeskydd vilket följer av 11. Pensionsbehållningen räknas upp årligen med förändringen av inkomstbasbeloppet. Detta gäller både före och efter utbetalning. Närmare om uppräkningen framgår av bilagan till bestämmelserna (f.n. under utarbetning, kommer publiceras under november månad). Ansökan och utbetalning av avgiftsbestämd ålderspension ( 8) Utbetalning av avgiftsbestämd ålderspension kan göras tidigast från den tidpunkt då allmän pension kan utbetalas, vilket innebär en flexiblare utbetalning av ålderspension. Utbetalningstidpunkt av avgiftsbestämd ålderspension, pensionsbehållningen enligt 6, kommer på så sätt att följa de eventuella ändringar som sker i lagstiftning om tidigaste uttagstidpunkt av allmän pension. Avgiftsbestämd ålderspension utbetalas livsvarigt. Ålderspensionen utbetalas efter skriftlig ansökan enligt de anvisningar som pensionsmyndigheten tagit fram. Sjukpension ( 10) För rätt till sjukpension gäller samma krav som i PBF, d v s att avgången är en följd av sjuk- eller aktivitetsersättning enligt SFB. Sjukpensionen gäller endast för förtroendevald med uppdrag på heltid eller betydande del av heltid. Sjukpension beräknas på andra grunder än i PBF och PRF-KL. Sjukpensionen motsvarar den månadsersättning som utbetalas till anställda enligt AGS-KL.

334 (9) För en förtroendevald som inte har innehaft uppdrag något helt kalenderår får pensionsmyndigheten fastställa den pensionsgrundande inkomsten, enligt 4, som ska ligga till grund för beräkning av sjukpensionen. Efterlevandeskydd ( 11) Bestämmelsen är helt ny. Eterlevandeskyddet är obligatoriskt, fullmäktige kan besluta om det ska finnas möjlighet att välja bort det före utbetalning. På grund av de begränsningar som finns enligt 57 kap. inkomstskattelagen kan efterlevandeskyddet inte tecknas i en tjänstepensionsförsäkring. Vad som avses med tjänstepensionsförsäkring framgår av 57 kap. 7 IL. Med tjänstepensionsförsäkring avses också en pensionsförsäkring som sedan en anställd dött tecknats av arbetsgivaren till förmån för den anställdes efterlevande och som arbetsgivaren har åtagit sig att betala samtliga premier för. Vid förtroendevalds dödsfall betalas det sparade kapital som finns i pensionsbehållningen ut till i första hand make/maka, registrerad partner, sambo och i andra hand till barn (under 20 år). Avseende definitionen av sambo hänvisas till sambolagen. Beloppets storlek bestäms av hur stor pensionsbehållningen är innan dödsfallet och om den avgiftsbestämda pensionen har börjat betalas ut till den förtroendevalde eller inte. Familjeskydd ( 12) Bestämmelsen är helt ny. Bestämmelser om familjeskydd kommer att utarbetas efter det att pågående avtalsförhandlingar om AKAP-KL avslutats. Kansliet har förutsatt att bestämmelserna i stort sett kommer att bli likalydande med familjeskydd i AKAP-KL. Familjeskydd ska gälla för förtroendevald med uppdrag på heltid eller betydande del av heltid. Intill dess bestämmelser om familjeskydd är utarbetade gäller bestämmelser om efterlevandepension enligt PBF eller PRF-KL. Ansökan om och utbetalning av sjukpension, efterlevande- och familjeskydd ( 16) För att få rätt till sjukpension efterlevande - och familjeskydd krävs en skriftlig ansökan, enligt de anvisningar som pensionsmyndigheten tagit fram.

335 Ärende 26 Arvodesbestämmelser och ekonomiska kompensationer till förtroendevalda i Karlskoga kommun för mandatperioden

336 Tjänsteskrivelse KS Handläggare: Anette Jonson Arvodesbestämmelser och ekonomiska kompensationer till förtroendevalda i Karlskoga kommun Sammanfattning Kommunstyrelsen beslutade den 11 september att tillfråga kommunens revisorer om de kunde utgöra en arbetsgrupp för att inför den nästkommande mandatperioden revidera kommunens arvodesbestämmelser. Arbetsgruppen har under våren 2014 tagit fram ett förslag till reviderade arvodesbestämmelser och föreslår nu kommunfullmäktige att anta dessa. Vid jämförelser med länets kommuner ser man att Karlskoga har låga arvoden för utfört uppdrag; dock ligger Karlskoga bland de högsta bland landets jämförbara kommuner avseende nivå på partistöd. Beslutsunderlag Kommunstyrelsens ledningskontors tjänsteskrivelse den 5 maj 2014 Arvodesbestämmelser och ekonomiska kompensationer till förtroendevalda i Karlskoga kommun Bakgrund Under den gångna mandatperioden har de förtroendevaldas uppdrag förändrats jämfört med tidigare mandatperioder varför arvodesbestämmelserna inte anses spegla de aktuella förhållandena. Dessutom har kommunallagen förändrats varför en revidering kring partistöd är nödvändig. Beskrivning av förslag Arvodesbestämmelserna föreslås förändras/förtydligas på följande punkter: Benämning för förtroendevalda som fullgör sina uppdrag på heltid eller betydande del av heltid, sid 1 Partistöd, hyresbidrag och IT-stöd, sid 2-3 Revisorer, sid 3 Förtydligande kring fasta arvoden, sid 4 Omställningsstöd, kommunal pension och försäkringar, sid 5-7 g:\kansliavdelningen\ks\kallelser\ks \27 arvodesbestämmelser - tjänsteskrivelse.doc POSTADRESS FAKTURAADRESS TELEFON E-POSTADRESS PLUSGIRO KARLSKOGA Fakturahantering kommunstyrelsen@karlskoga.se BESÖKSADRESS Box TELEFAX WEBBADRESS ORG NR Katrinedalsgatan MALMÖ

337 (3) Beloppsbilaga 1, sid Kommentarer sid 13 Beloppsbilaga 3 Ny text markeras som understruken, och text som föreslås tas bort markeras som överstruken. Överväganden Textdelarna är till största delen förtydliganden av regler som gäller redan idag eller anpassning till ny kommunallag. Utöver detta finns en del ekonomiska förändringar enligt följande: Arvodet för kommunfullmäktiges presidium föreslås höjas; detta på grund av presidiets förändrade arbetsförhållande framförallt tidsmässigt jämfört med tidigare mandatperioder. Arvodet för myndighetsnämndens ordförande föreslås höjas till jämförbar nivå med övriga mindre nämnder, detta på grund av det straffansvar som följer med uppdraget. Kommunstyrelsens 1:e och 2:e vice ordförande föreslås ha samma arvodesnivå, såsom tidigare var fallet. Uppdraget bedöms likartat vad gäller omfattning och ansvar. Det är också viktigt ur en demokratisk synvinkel att såväl majoritet som opposition ges likartade möjligheter. Det blir då också lika som i övriga nämnder. Förslaget innebär att arvodet sänks för 1:e vice ordförande och höjs för 2:e vice ordförande. Valnämndens fasta arvoden föreslås utgå för att nämnden, som vissa år inte sammanträder alls, ska arvoderas vid de tillfällen man verkligen sammanträder. Kommunrevisionens ordförande samt vice ordförande förslås få ökade arvoden. Arvodet för lekmannarevisor i Karlskoga Näringsliv och Turism föreslås justeras så att det motsvarar förväntad arbetsmängd. De borgerliga vigselförättarna föreslås få en summa om 400 kr per vigsel från Karlskoga kommun. Dessutom får man en ersättning från länsstyrelsen. Vigselförrättarna tjänstgör även under helgdagar såsom exempelvis midsommarafton och nyårsafton och har i vissa fall även resor i sina uppdrag. Idag utgår ingen ersättning alls för detta. Ersättning för förlorad arbetsinkomst erhålls inte, och föreslås inte heller i detta förslag. För att få en balans i kostnadsbilden föreslås att partistödet minskas då nivån på detta är hög i jämförelse med andra kommuner. Arbetsgruppen

338 (3) föreslår att grundstödet bibehålls då det är viktigt ur en demokratisk synvinkel att partierna ges möjlighet att verka i kommunen. Dock föreslås en minskning, från 0,85 till 0,80 prisbasbelopp, per mandat. Konsekvensbeskrivning Förslaget innebär att några arvoden ökas, till en ungefärlig kostnad av kr per år i 2014 års nivå. Däremot sänks partistödet samt några arvoden med i stort sett samma nivå. En viktig aspekt har varit att inte försämra små partiers möjligheter till att verka i den lokala demokratin. Förslaget innebär därmed en marginell förändring kostnadsmässigt, men bör bättre avspegla uppdragens tyngd och ersättning för utfört arbete. Revisorernas arbetsgrupps förslag till beslut 1. Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att anta Arvodesbestämmelser och ekonomiska kompensationer till förtroendevalda i Karlskoga kommun att gälla från och med mandatperioden Arvodesbestämmelserna skall revideras inför mandatperioden Expedieras till Samtliga nämnder Arvodeshandläggare

339 Styrdokument 2014-xx-xx Ansvarig organisationsenhet: Kansliavdelningen Fastställd av KF 2014-xx-xx Arvodesbestämmelser och ekonomiska kompensationer till förtroendevalda i Karlskoga kommun 1 Allmänna bestämmelser Dessa bestämmelser gäller för förtroendevalda som avses i 4 kap 1 kommunallagen (1991:900). Syftet med bestämmelserna är att ge de förtroendevalda ekonomisk kompensation i skälig omfattning för deras uppdrag. Det åvilar varje förtroendevald att hålla sig informerad om dessa bestämmelser och att lämna de underlag och uppgifter som krävs för att bestämmelserna ska kunna tillämpas på korrekt sätt. Procentsatser och beloppsnivåer återfinns i bilagorna 1 och 3 till detta reglemente. Dessa justeras årligen i takt med nationella förändringar av inkomstbasbeloppets och prisbasbeloppets storlek. Förtroendevalda som fullgör sina uppdrag på heltid eller betydande del av heltid (40 % eller mer, dock ej heltid) ska ha benämningen kommunalråd, oppositionsråd eller annan benämning som kommunfullmäktige bestämmer. För uppdraget gäller oreglerad arbetstid. Den förtroendevalde har rätt till ledighet utan avdrag på arvodet med det antal dagar per år som motsvarar årssemestern enligt Allmänna bestämmelser för kommunanställda. Förmåner under övriga ledigheter följer i tillämpliga delar nedan angivna bestämmelser i Allmänna bestämmelser för kommunanställda, AB Allmänna ledighetsbestämmelser Sjukdom m m Föräldraledighet Civil- och värnplikt Enskilda angelägenheter Förtroendevalda som fullgör sina uppdrag på heltid eller betydande del av heltid har enligt kommunallagen inte rätt till kompensation för förlorad arbetsinkomst eller förlorade pensions- och semesterförmåner. Förtroendevald som fullgör uppdrag på heltid har inte heller rätt till sammanträdes- eller förrättningsarvode. Detta gäller oavsett om sammanträdet eller förrättningen sker på dag- eller kvällstid.

340 Styrdokument 2 (16) 2014-xx-xx Förtroendevald som fullgör sitt uppdrag på betydande del av heltid (40 % eller mer, dock ej heltid) har rätt till sammanträdes- eller förrättningsarvode utöver det fasta arvodet vid deltagande i sammanträde eller förrättning utanför den egna nämnden. Arvoden till ledamöter och ersättare i styrelser i hel- och delägda bolag utbetalas av bolagen. A Definitioner Med arvoden avses enligt dessa bestämmelser betalning för utfört uppdrag. Med kompensation för förlorade inkomster/ersättningar avses enligt dessa bestämmelser inkomster/ersättningar som gått förlorade till följd av uppdraget som förtroendevald. Arvoden till förtroendevalda i Karlskoga kommun utgår i form av fasta arvoden och/eller sammanträdesarvoden. Sammanträdesarvoden erhålls för närvaro vid sammanträden och/eller förrättningar. Arvodena följer inkomstbasbeloppets (ibb) årliga förändring. B Partiföreträdare/oppositionsråd Partiföreträdare/oppositionsråd erhåller ett fast arvode, bestående av ett grundbelopp och ett mandatbelopp beräknat på antal mandat i kommunfullmäktige. Partiföreträdare och dennes ersättare föreslås internt av varje parti och utses av kommunfullmäktige. Vid längre frånvaro, överstigande två veckor, kan ersättaren inträda genom anmälan till kommunstyrelsens ledningskontor. Partiföreträdare/oppositionsråd med närvarorätt erhåller ett halvt sammanträdesarvode i nämnd där partiet inte är representerat. Arvodet betalas av kommunstyrelsen. Arvode utgår ej till partiföreträdare/oppositionsråd med närvarorätt i de fall partiet finns representerat med ledamot eller ersättare i nämnden. Om ledamoten eller ersättare inte finns på plats utgår halv ersättning. Partiföreträdare/oppositionsråd utrustas med MEX-telefoner. C Partistöd, inventarier och hyresbidrag och IT-stöd Partistöd utgår till alla politiska partier med mandat i kommunfullmäktige. Partistödet utgår dels som grundstöd lika för alla partier, dels som mandatstöd med ett belopp per utsedd vald ledamot i kommunfullmäktige. Vid fördelning av partistöd beaktas endast mandat för vilken en vald ledamot är fastställd enligt 14 kap vallagen (2005:837). Partistödet skall bidra till att täcka partiernas kostnader för verksamhet i kommunen. Partierna har rätt att med hjälp av kommunens IT-avdelning beställa en dator, skrivare och datorkommunikation.

341 Styrdokument 3 (16) 2014-xx-xx Mottagare av partistöd ska årligen lämna en skriftlig redovisning som visar att partistödet har använts för det ändamål som anges i KL 2:9. Redovisningen ska avse perioden 1 januari-31 december och ges in till fullmäktige senast sex månader efter redovisningsperiodens utgång. En av mottagaren utsedd särskild granskare ska granska om redovisningen ger en rättvisande bild av hur mottagaren har använt partistödet. Granskarens rapport över granskningen ska bifogas redovisningen. Partistöd utbetalas ej till parti som inte lämnar redovisning och granskningsrapport enligt KL2:9. Samtliga politiska partier med mandat i kommunfullmäktige har möjlighet att utan kostnad boka och disponera sammanträdeslokaler i kommunstyrelsens hus. Lokalerna bokas via receptionen i huset. Hyresbidrag, för de partier som ej har hyresfri arbetsplats/lokal i kommunal fastighet, utgår med maximalt kronor per år för innevarande mandatperiod. Hyresbidraget utbetalas mot uppvisande av styrkta kostnader. Under en omställningsperiod kan hyresbidrag betalas ut, maximalt ett år. Samtliga partier har rätt till IT-stöd i form av: Bärbar eller stationär dator för uppdragets/arbetets genomförande Standardprogramvara (Microsoft Office osv) Skrivare (kommunal standard) Kommunen tillhandahåller fast eller trådlös internetuppkoppling i egna lokaler. Till övriga lokaler tillhandahålls mobil uppkoppling. Samtliga förtroendevalda får en kommunal e-postadress med suffixet karlskoga.se samt en surfplatta med trådlös internetuppkoppling. Förtroendevalda med endast ersättaruppdrag erhåller surfplatta om aktuell nämnd så bedömer lämpligt. Partiföreträdare/oppositionsråd utrustas med MEX-telefoner. Utrustningen erhålls genom kommunens IT-avdelning. Kostnaden för inköp och drift av surfplattor belastar den nämnd där man har sitt huvuduppdrag. Övrigt partistöd belastar kommunfullmäktige. D Revisorer Revisionsgruppen består av förtroendevalda revisorer. Var och en utgör egen myndighet och väljs av kommunfullmäktige. Inom revisionsgruppen hämtas de lekmannarevisorer vars uppdrag är att granska till kommunen knutna bolag och stiftelser.

342 Styrdokument 4 (16) 2014-xx-xx 2 Gemensamma bestämmelser för kompensation för förlorade inkomster/ersättningar Begäran om kompensation för förlorade inkomster/ersättningar skall lämnas till sekreteraren för berört kommunalt organ. Den som kallat till sammanträde eller annan förrättning där sekreterare inte närvarar skall styrka deltagandet vid och syftet med sammankomsten för att arvoden och kompensation för förlorade inkomster/ersättningar skall kunna utgå. Yrkande om kompensation för förlorad arbetsinkomst, förlorad sjukpenning, arbetslöshetsersättning, förlorad semesterförmån, resekostnader, barntillsynskostnader, vård av funktionsnedsatt eller svårt sjuk, funktionsnedsatt förtroendevald och för övriga kostnader skall framställas senast 3 månader efter dagen för det sammanträde eller den förrättning till vilken förlusten hänför sig. Yrkande om kompensation för förlorade pensionsförmåner skall inkomma senast 1 år efter pensionstillfället. Inkommer begäran enligt ovan ett år efter att sammanträde hållits, betalas arvoden och kompensationer endast ut om kommunstyrelsen så beslutar. Fasta arvoden, sammanträdesarvoden, pensionsförmåner och bestämmelser om ersättning vid sjukskrivning 3 Fasta arvoden Fasta arvoden utgår till heltidsarvoderat uppdrag, partiföreträdare/oppositionsråd, ordförande och vice ordförande i kommunfullmäktige, kommunrevisionen, fullmäktigeberedningar, styrelser och nämnder, utskott och motsvarande enligt bilaga 1. I fast arvode för ovanstående ingår presidiemöte inför styrelse/nämnd etc, styrelse-/nämndsammanträde samt protokollsjustering. Dessutom ingår kontakter med egen förvaltning. Uppdrag som ordförande /vice ordförande beskrivs närmare i Reglementen för Karlskoga kommuns nämndorganisation. Om förtroendevald med fast arvode på grund av sjukdom, eller av annat skäl, är förhindrad att fullgöra sitt uppdrag för tid som överstiger två veckor, skall arvodet minskas i motsvarande mån. Fasta arvoden utgår ej till ordförande och vice ordförande i krisledningsnämnd och valnämnd. Samtliga ledamöter i nämnden ersätts enligt beloppsbilagan för tid man tjänstgjort. Till samtliga kommunrevisorer utgår fasta arvoden och sammanträdesarvoden.

343 Styrdokument 5 (16) 2014-xx-xx 4 Ersättare för förtroendevald med fast arvode Har ersättare utsetts för förtroendevald med fast arvode erhåller ersättaren fast arvode, som motsvarar den tid denna varit ersättare. 5 Ersättningsberättigade sammanträden och förrättningar Med sammanträde/förrättning avses följande: sammanträde med kommunfullmäktige, styrelser och nämnder, beredningar, utskott och liknande liksom revisorernas sammanträden sammanträden med utredningskommittéer, projektgrupper och arbetsgrupper konferens, informationsmöte, studiebesök, uppdrag som kontaktperson, studieresa, kurs/utbildning eller liknande som rör kommunal angelägenhet och som har ett direkt samband med det kommunala förtroendeuppdraget förhandling eller förberedelser inför förhandling med personalorganisation eller annan motpart till kommunen överläggning med företrädare för annat kommunalt organ än det den förtroendevalde själv tillhör sammankomst med kommunalt samrådsorgan/intressesammansatt organ besiktning eller inspektion överläggning med utomstående myndighet eller organisation fullgörande av granskningsuppgift inom ramen för ett redovisningsuppdrag annat uppdrag som kommunalt förtroendevald efter särskilt beslut av kommunstyrelsen. 6 Sammanträdesarvode Rätten till arvoden och/eller ekonomiska kompensationer gäller för tjänstgörande ledamöter samt närvarande ersättare. Rätt till arvode och/eller ekonomisk kompensation gäller också för förtroendevald som med stöd av kommunallagen (1991:100), 6 kap 19 kallats att närvara vid sammanträde för att lämna upplysningar. Arvodet omfattar deltagande i sammanträden och förrättningar med respektive organ samt övriga åtaganden som är förenade med uppdraget, såsom inläsning av sammanträdeshandlingar, protokollsjustering samt övriga förberedelser. Arvode utgår inte till ordförande och vice ordförande med uppdrag understigande 40 % vid nämndsammanträden och nämndberedningar i den egna nämnden. Närvarande men ej tjänstgörande ersättare (suppleanter) i kommunfullmäktige, styrelse, nämnd eller bolagsstyrelse erhåller ett halvt sammanträdesarvode.

344 Styrdokument 6 (16) 2014-xx-xx Förtroendevalda som under samma dag deltar i flera sammanträden eller motsvarande har inte rätt till sammanträdesarvode med ett högre sammanlagt belopp än det angivna maximibeloppet, se bilaga 3. 7 Omställningsstöd, kommunal pension och försäkringar För förtroendevalda som fullgör sitt uppdrag på heltid eller betydande del av heltid finns särskilda bestämmelser om kompensation för pensioner och avgångar. För de förtroendevalda som väljs första gången i samband med valet 2014 eller senare och som inte omfattas av andra omställnings- och pensionsbestämmelser för förtroendevalda finns ett omställningsstöd. Omställningsstöd finns dels som stöd och hjälp i att återgå i arbete och dels som ett ekonomiskt omställningsstöd. För förtroendevald som uppnått 61 års ålder finns även möjlighet att ansöka om förlängt omställningsstöd. De ekonomiska omställningsstöden beräknas på den förtroendevaldes årsarvode. Samtliga omställningsstöd är tidsbegränsade och kan utges efter skriftlig ansökan av den förtroendevalde. Den förtroendevalde måste själv aktivt bidra till att hitta annan försörjning. Förtroendevalda som fullgör sitt uppdrag på heltid eller betydande del av heltid och som tillträtt sitt uppdrag den 1 januari 2003 eller senare omfattas av pensionsbestämmelserna i pensionsreglementet PBF. Bestämmelserna gäller inte för förtroendevald som avgår eller senare (eller som tidigare avgått) med rätt till visstidspension, annan egen pensionsförmån, avgångsersättning eller livränta. För dessa förtroendevalda fortsätter PBF eller PRF-KL att gälla. Förtroendevald som tillträder sitt uppdrag efter valet 2014, eller inte i tidigare uppdrag omfattats av andra pensionsbestämmelser, omfattas av pensionsbestämmelserna i OPF-KL. Pensionsbestämmelserna tillämpas på förtroendevald oavsett uppdragets omfattning. För förtroendevald som tillträtt sitt uppdrag före den 1 januari 2003 fortsätter det tidigare pensionsreglementet PRF-KL att gälla. Förtroendevald som tillträtt ett uppdrag före den 1 januari 2003, därefter frånträtt uppdraget för att på nytt tillträda sitt uppdrag den 1 januari 2003 eller senare får avsatta pensionsförmåner ur PRF-KL avräknade från PBF. Förtroendevald enligt dessa bestämmelser omfattas av TFA-KL, trygghetsförsäkring vid arbetsskada, enligt särskilda försäkringsvillkor. Försäkringen omfattar olycksfall, färdolycksfall eller arbetssjukdom i samband med att den förtroendevalde utövar sitt uppdrag. Försäkringen handläggs av AFA försäkring. För aktuella försäkringsvillkor, se AFA Försäkring försäkringsvillkor för anställda inom kommuner, landsting, regioner, trossamfundet Svenska Kyrkan och vissa kommunala företag.

345 Styrdokument 7 (16) 2014-xx-xx En schablonavgift motsvarande 4,5 % av summan av den förtroendevaldes ersättningar under året för förlorad arbetsinkomst på grund av fullgörande av förtroendeuppdrag utbetalas till den förtroendevalde som själv ansvarar för ev placering i pensionsförsäkringar. Förtroendevald som inte inkommit med yrkande om förlorad arbetsinkomst till pensionen kan, utöver vad som i övrigt sägs i detta reglemente om retroaktivt yrkande, inkomma med ett sådant yrkande senast ett år efter pensionstillfället. Yrkanderätten gäller endast för dem som invaldes som förtroendevalda före den 1 januari A Justering av arvoden vid sjukdom För förtroendevalda som fullgör sitt uppdrag på heltid eller betydande del av heltid skall vid sjukpenning gälla samma regler som för anställd i kommunen. Sjukpenningen bestäms av vad som framgår i kollektivavtalet Allmänna bestämmelser (AB) och lag om sjuklön (1991:1047). Sjukpension betalas ut till förtroendevald med uppdrag på heltid eller betydande del av heltid och som får rätt till sjuk- eller aktivitetsersättning enligt SFB och som följd härav med stöd av 4 kap 9 kommunallagen befrias från sitt uppdrag före mandatperiodens utgång. Sjukpensionen beräknas på den pensionsgrundande inkomsten och motsvarar en månadsersättning från AGS-KL. Utbetalning sker under den tid den förtroendevalde har rätt till sjuk- eller aktivitetsersättning enligt SFB. Den förtroendevalde ska själv ansöka om detta. B Anmälningsskyldighet till Försäkringskassan och Arbetslöshetskassan vid deltagande i kommunalpolitiska aktiviteter vid sjukskrivning/arbetslöshet Förtroendevald måste vid sjukskrivning eller arbetslöshet anmäla till Försäkringskassan/Arbetslöshetskassan mellan vilka tidpunkter som denne närvarar vid olika politiska aktiviteter/förrättningar. Sjukpenningen, sjukersättningen och/eller arbetslöshetsersättningen nedsätts i förekommande fall för motsvarande tid. Den förtroendevalde skall alltid kommunicera med sin handläggare vid respektive myndighet före deltagande i politiska aktiviteter/förrättningar. Vid utbetalning av sjukersättning måste anmälan om att få arbeta inkomma till Försäkringskassan innan arbetet utförs.

346 Styrdokument 8 (16) 2014-xx-xx Kompensation för förlorad arbetsinkomst samt för förlorade pensions- och semesterförmåner 8 Förlorad arbetsinkomst Förtroendevald som förlorat arbetsinkomst på grund av sammanträde eller förrättning har rätt till kompensation för styrkt förlorat inkomstbortfall. Förtroendevalda skall kunna styrka att arbetsinkomst förlorats. Den förtroendevalda skall medge att kontroller med arbetsgivare eller motsvarande kan göras för att kompensation skall kunna utgå. Aktiv egenföretagare har rätt till viss kompensation utan särskild verifikation. 9 Förlorad semesterförmån Förtroendevald har rätt till kompensation för styrkt förlorad semesterförmån. Förlorad semesterförmån beräknas enligt reglerna i semesterlagen (1977:480) om semesterersättning. 10 Förlorad sjukpenning, arbetslöshetsersättning och förlorad föräldrapenning Till förtroendevald, som på grund av sina kommunala uppdrag går miste om arbetslöshetsersättning eller föräldrapenning, utgår kompensation för styrkta förluster. Förtroendevald som på grund av denna paragraf riskerar sänkt sjukpenning/sjukersättning eller arbetslöshetsersättning kan yrka om kompensation för förlorad sjukpenning eller arbetslöshetsersättning. Kompensation för övriga kostnader 11 Resekostnader Kompensation för merkostnader i form av resor till sammanträde eller förrättning inom kommunen utgår med belopp som anges i det kommunala resavtalet vid användande av egen bil i tjänsten. Kompensation utgår endast om avståndet från den förtroendevaldas fasta bostad eller dennes arbetsplats till sammanträdesplatsen överstiger sex kilometer. Kompensation för resekostnader och traktamente vid sammanträde eller förrättning utanför kommunen utgår enligt de grunder som fastställts för kommunens arbetstagare i det kommunala reseavtalet. 12 Barntillsynskostnader Kompensation utgår för kostnader som föranletts av uppdraget vid vård och tillsyn av barn, som vårdas i den förtroendevaldes familj och som

347 Styrdokument 9 (16) 2014-xx-xx under kalenderåret inte fyller tolv år. Om särskilda skäl föreligger kan kompensation utgå även för tillsyn av äldre barn. Kompensationen utgår per tillsynstimme. Utbetalningen samordnas med övriga utbetalningar till förtroendevalda. Kompensation utgår inte för tillsyn som utförs av egen familjemedlem eller av sammanboende och ej heller för tid då barnet vistas i den kommunala barnomsorgen. Kompensation för barntillsyn kan inte utgå för samma tid som den förtroendevalde uppbär kompensation för förlorad arbetsinkomst. 13 Vård av person med funktionsnedsättning eller svårt sjuk person Kompensation utgår för extra kostnader som föranletts av uppdraget vid vård och tillsyn av person med funktionsnedsättning eller svårt sjuk person, som vistas i den förtroendevaldes bostad. Kompensation utgår inte för tillsyn, som utförs av egen familjemedlem eller av sammanboende. 14 Förtroendevald med funktionsnedsättning Kompensation utgår till förtroendevald med funktionsnedsättning för de särskilda kostnader som föranletts av uppdraget. Kompensationen omfattar utgifter för resor, färdtjänst, ledsagare, tolk och hjälp med inläsning av handlingar och liknande. Kompensation för ledsagare eller tolk utgår endast om den förtroendevalde själv anställt ledsagaren eller tolken. 15 Övriga kostnader För andra utgifter än de som avses i utgår kompensation om den förtroendevalde kan styrka särskilda skäl för dem. Fråga om kompensation enligt denna paragraf prövas i varje enskilt fall av kommunstyrelsens arbetsutskott. 16 Tolkningsföreträde Frågor om tolkning och tillämpning av dessa bestämmelser avgörs av kommunstyrelsens arbetsutskott. 17 Utbetalning Fasta arvoden utbetalas med en tolftedel per månad i samband med kommunens löneutbetalningar. Övriga ekonomiska förmåner utbetalas en gång per månad likaledes i samband med kommunens övriga löneutbetalningar. 18 Översyn och revidering Kommunstyrelsen ansvarar för att under löpande mandatperiod vid behov initiera revideringar av reglementet.

348 Styrdokument 10 (16) 2014-xx-xx Kommunstyrelsen ansvarar också för att i början av inför varje ny mandatperiod granska reglementet och vid behov genomföra nödvändiga revideringar.

349 Styrdokument 11 (16) 2014-xx-xx Bilaga 1 Arvoden Arvodesberäkningen utgår från inkomstbasbeloppet (ibb), se bilaga 3. Fast arvode för heltidsarvoderat uppdrag motsvarar 10 ibb. För kommunstyrelsens ordförande utgår 12 ibb. Ordförande Fast arvode, antal ibb Kommunfullmäktige KF 1,5 3 Kommunstyrelsens ordförande 12 Barn- och utbildningsnämnden BUN 3 Gymnasienämnden GN 3 Folkhälso- och kostnämnden FHN 2,5 Kultur- och föreningsnämnden KFN 2,5 Myndighetsnämnden MHN 1,5 2,5 Samhällsbyggnadsnämnden SBN 2,5 Socialnämnden SN 4 Valnämnden VN 0,2 Utskott under nämnder (ej KS) 0,4 Kommunrevisionen 0,6 1,0 Hyresbostäder 1,25 KEMAB 1,25 Vice ordförande Kommunfullmäktige KF 0,6 2,0 Kommunstyrelsen KS 1:e vice ordf Kommunstyrelsen KS 2:e vice ordf Barn- och utbildningsnämnden BUN 0,7 Gymnasienämnden GN 0,7 Folkhälso- och kostnämnden FHN 0,6 Kultur- och föreningsnämnden KFN 0,6 Myndighetsnämnden MHN 0,6 Samhällsbyggnadsnämnden SBN 0,6 Socialnämnden SN 0,7 Valnämnden VN 0,1 Överförmyndarnämnden ÖFN 0,6 Kommunrevisionens vice ordförande 0,7 Utskott under nämnder (ej KS) 0,3 Hyresbostäder 0,6 KEMAB 0,6 Kommunrevisionen ledamöter+vice ordf 0,4

350 Styrdokument 12 (16) 2014-xx-xx Lekmannarevisorer i bolag/organisation Fast arvode, antal ibb Karlskoga kommunhus AB 0,05 Karlskoga Energi & Miljö AB 0,3 - Karlskoga Stadsnät AB - Karlskoga Elnät AB - Karlskoga Kraftvärmeverk AB - Karlskoga Miljö AB - Biogasbolaget AB - Karlskoga Vattenkraft AB Hyresbostäder i Karlskoga AB 0,1 Parkerings AB Råkan 0,03 Möckelnsbodar AB 0,02 Industriellt Utvecklingscentrum 0,02 Stranden i Karlskoga AB 0,03 Bergslagens Räddningstjänst - Finsam 0,03 Karlskoga Näringsliv och Turism 0,02 0,04 Stiftelser som kommunen förvaltar 0,05 - Samfond 1 - Samfond 2 - Samfond 3 - Karlskoga Nobel konststipendium - 1:a majblomman - Bofors ungdomsgård - Edith och Morgan Hjorts stipendiefond

351 Styrdokument 13 (16) 2014-xx-xx Bilaga 2 Kommentarer till arvodesbestämmelser och ekonomiska kompensationer till förtroendevalda i Karlskoga kommun 1 Betydande del av heltid = minst 40 % av heltidsarvoderat uppdrag. 2 Den förtroendevalde ska styrka sina förluster och kostnader för att få kompensation. Kompensationer utbetalas efter framställan från den förtroendevalde. Kompensationerna utbetalas till den förtroendevalde, inte till annan person som den förtroendevalde anlitat till exempel för barntillsyn. Kostnader ska styrkas genom kopia på kvitto över gjorda utbetalningar eller annat utbetalningsunderlag som kan godkännas. Utbetalning sker först när intyg och andra underlag som styrker kostnaderna har inlämnats. Intyget och övriga underlag lämnas till nämndens sekreterare. Ordförande får dem för bestyrkande innan utbetalning sker. Ersättningsanspråk från ordförande bestyrks på motsvarande sätt av någon av vice ordförande. Särskilda blanketter ska användas för rapportering av sammanträde eller förrättning, intyg om förlorad arbetsinkomst och intyg om förlorad ersättning från arbetslöshetskassa. 5 Deltagande i konferens, informationsmöte, studiebesök och motsvarande är en arvodesberättigad förrättning om konferensen etcetera har ett direkt samband med förtroendeuppdraget och deltagandet sker på uppdrag av eller har godkänts av nämnden. Kan uppdrag eller förrättning inte beslutas i förväg skall deltagande i särskilda fall beslutas i efterhand för att berättiga till arvode. Bestämmelsen om särskilda fall är till för att begränsa möjligheten att i efterhand fritt besluta om ersättning för deltagande i arvodesberättigade förrättningar. För beslut om deltagande i arvodesberättigade förrättningar gäller också bestämmelserna om kompensation för uppkomna kostnader, till exempel resekostnader. En förutsättning för att arvodesbestämmelserna skall gälla är dock att aktiviteten i fråga inte kompenseras på annat sätt, till exempel genom det kommunala partistödet.

352 Styrdokument 14 (16) 2014-xx-xx 8-15 Den förtroendevalde skall genom sin signatur eller namnteckning vidimera sina ekonomiska yrkanden och bekräfta att lämnade uppgifter är riktiga. 7 Förtroendevald som omfattas av det kommunala pensionsreglementet har inte rätt till kompensation för förlorad pensionsförmån enligt detta reglemente. Förtroendevald som omfattas av det kommunala pensionsreglementet PFB med sysselsättningsgrad på minst 40 % av heltid har ej rätt till ersättning för förlorad pensionsförmån enligt detta reglemente. Förtroendevald som omfattas av pensionsreglementet OPF-KL har efter skriftlig ansökan rätt till ersättning för förlorad pensionsförmån. 7b Vid närvaro vid politiska sammankomster under sjukskrivningstiden skall den förtroendevalde meddela Försäkringskassan uppgift om datum samt mellan vilka tidpunkter närvaron skett. Sjukpenningen, alternativt sjukersättningen räknas därefter ned för motsvarande tidsperiod. Arvoden som utbetalas till den förtroendevalde för närvaro vid politiska sammankomster läggs till den ordinarie månadsinkomsten och ingår därmed i den sjukpenningsgrundande årsinkomsten. 8 Reglerna om kompensation för förlorad arbetsinkomst ansluter till vad som anges i kommunallagen (1991:100), 4 kap. 12. Enligt denna är det obligatoriskt för kommunerna att ge sådan kompensation om den förtroendevalde själv begär det. Enligt lagen ska även förlust av semesterförmåner och pensionsförmåner ersättas. Kompensation för förlorad arbetsinkomst skall utgå vid sidan av de arvoden som i övrigt utgår för sammanträde/förrättning enligt dessa bestämmelser. Sammanträdes- och förrättningsarvoden utgör betalning för det arbete som det politiska uppdraget medför och är inte till någon del avsett att utgöra kompensation för förlorad arbetsinkomst. Med arbetsinkomst avses kontant lön eller inkomst av rörelse eller jordbruksfastighet. Kompensation för förlorad arbetsinkomst förutsätter att vederbörande verkligen fått vidkännas ett löneavdrag eller en inkomstförlust på grund av uppdraget. En förtroendevald som medvetet lämnar felaktiga uppgifter gör sig skyldig till bedrägeri. (BrB 9 kap. 1, 1 stycket) Aktiv egenföretagare har rätt till viss kompensation för inkomstförlust utan att detta särskilt behöver verifieras. Det ankommer dock på egenföretagaren att kunna visa att denne är aktiv egenföretagare.

353 Styrdokument 15 (16) 2014-xx-xx Den som är passiv ägare till jordbruksfastighet eller till företag kan inte i något fall anses förlora arbetsinkomst från fastigheten eller rörelsen genom ett kommunalt förtroendeuppdrag. Eventuell utebliven inkomst av kapital eller av tillfälligt arbete, eller uteblivet arvode från annat politiskt uppdrag kan heller inte åberopas som grund för att få kompensation för förlorad arbetsinkomst. Kompensation för förlorad arbetsinkomst utgår endast vid sammanträde eller förrättning som berättigar till sammanträdes-/förrättningsarvode enligt 5. Förutom tiden som åtgår för själva sammanträdet/förrättningen kan kompensation utgå för restid och praktiska förberedelser, till exempel omklädnad. Hänsyn får tas till att det i vissa yrken, till exempel inom vård och industri kan vara svårt att återgå i arbete mitt under ett arbetspass eller att tjänstgöra nattpass som direkt föregår eller följer på till exempel ett heldagssammanträde eller en heldagsförrättning. Det får i dessa fall accepteras att kompensationen för förlorad arbetsinkomst överstiger tiden för fullgörandet av det kommunala uppdraget. Förtroendevald ska fortlöpande per månad eller per sammanträde eller förrättning genom intyg från arbetsgivare styrka för vilken tid och med vilket belopp som löneavdrag har gjorts. Utbetalning av kompensation för förlorad arbetsinkomst sker då utifrån detta underlag. Yrkande om kompensation för förlorad arbetsinkomst skall normalt ske vid sammanträdet. Intyg om förlorad arbetsinkomst skall lämnas till nämndens sekreterare eller ordförande i början av varje mandatperiod och därefter så snart en ändring sker i inkomstförhållandena. 9 Löneavdrag för tjänstledighet medför inte alltid bortfall av semesterförmåner. En förtroendevald som vill begära kompensation för förlorad semesterförmån, måste därför genom ett arbetsgivarintyg kunna visa att semesterlön har förlorats och hur stor förlusten är. Detta sker lämpligen vid intjänandeårets slut genom att ansökan om kompensation och arbetsgivarintyg lämnas till nämndens sekreterare som efter godkännande av ordföranden vidarebefordrar ansökan till löneavdelningen. 10 Den som förlorar förmåner från arbetslöshetsersättningskassan ska lämna intyg från utbetalaren som visar vilken tid som förlusten avser och vilket belopp som har förlorats. Med ersättning från arbetslöshetskassa jämställs andra arbetsmarknadspolitiska stödformer som avser att ersätta arbetsinkomst till exempel utbildningsbidrag. Även föräldrapenningsbortfall till följd av politiska åtaganden omnämnda i 5 berättigar till ersättning för motsvarade tid.

354 Styrdokument 16 (16) 2014-xx-xx 11 Vid vistelse i tillfällig bostad eller arbetsplats maximeras kompensationen till vad som skall ha utgått vid permanenta förhållanden. Kompensation utgår enbart för resor som orsakats av sammanträdet eller förrättningen. Arbetsresor som oavsett sammanträdet eller förrättningen ändå skulle ha företagits kompenseras inte. Av bestämmelsen skall utläsas att förtroendevald som i normala fall inte färdas till sin arbetsplats i egen bil, men som med anledning av ett sammanträde eller förrättning tvingas ta bilen till arbetet för att under dagen kunna transportera sig till den plats där sammankomsten förrättas är berättigad till kompensation för resan enligt detta reglemente. Längre resor, till exempel med anledning av veckopendlingsavstånd, bör undvikas. I sådant fall kan den förtroendevalde välja att kalla in ersättare Kompensation utgår inte om förtroendevald haft rimliga möjligheter att genom omdisponering av sin arbetstid eller på annat sätt kunnat förhindra att kostnaderna uppkom.

355 Beloppsbilaga 2014 års utbetalningar Aktuella basbelopp Inkomstbasbelopp (ibb) :- Prisbasbelopp (pbb) :- Partistöd Grundstöd per parti (1,7 pbb) :- Mandatstöd per parti (0,85 pbb) (0,80) : :- Partiföreträdare Grundbelopp = 0,45 ibb :- Mandatbelopp = 0,45 ibb för varje mandat i KF :- Sammanträdesarvode Mindre än 2 timmar (0,01 ibb) 569:- Mer än 2 men mindre än 5 timmar (0,015 ibb) 854:- Mer än 5 men mindre än 8 timmar (0,02 ibb) 1 138:- Mer än 8 timmar (0,03 ibb) 1 707:- Maximalt belopp per dag 1 707:- Förlorad arbetsinkomst för aktiv egenföretagare Ersättning per timme (0,003 ibb) 171:- Borgerlig vigselförrättare 400:-/vigsel, inget därutöver Barntillsynskostnad Ersättning per timme (0,0015 ibb) 85:- BOLAGSSTYRELSERNA Ordförande Fast belopp (1,25 ibb) :- Valda ledamöter utan partibeteckning? Fast belopp (1,0 ibb) :- Övriga ledamöter samt tjänstgörande och kallade ersättare (suppleanter) Mindre än 2 timmar (0,01 ibb) 569:- Mer än 2 men mindre än 5 timmar (0,015 ibb) 854:- Mer än 5 timmar (0,02 ibb) 1 138:- Mer än 8 timmar (0,03 ibb) 1 707:- Maximalt belopp per dag 1 707:- Auktoriserad revisor Ersättning utgår enligt räkning I övrigt gäller Arvodesbestämmelser och ekonomiska kompensationer för förtroendevalda i Karlskoga kommun.

356 Arvodesförändringar (beräknat utifrån IBB :-) Befattning Nuvarande arvode/år Förslag till nytt arvode/år Mellanskillnad KF ordförande : : :- MN ordförande : : :- VN ordf :- 0: :- Revisionen ordf : : :- KF vice ordför (x2) : : :- ( :-) KS 1:e vice ordf : : :- KS 2:e vice ordf : : :- VN vice ordf 5 690:- 0: :- Kommunrevisionen vice ordförande Karlskoga Näringsliv o Turism : : : : : :- Mandatstöd per parti :-/mandat (51 mandat) : :-/mandat (47 mandat) : :- / mandat :- Summa: Ökning = :- Minskning = : :-

357

358 Ärende 27 Medborgarförslag om isbana i centrum

359 Tjänsteskrivelse KS Handläggare: Sandra A Karlsson Medborgarförslag om isbana i centrum Sammanfattning Ett medborgarförslag om isbana i centrum väcktes i kommunfullmäktige den 19 november 2013, 267. Medborgarförslaget innehåller ett förslag om att sluta spola isbana på Karlskoga IP och istället på prov spola en isbana på området där Katrinedalsskolan förut låg. Medborgarförslaget har beretts av Kultur- och föreningsnämnden den 5 februari 2014, 10 och av Samhällsbyggnadsnämnden den 11 februari 2014, 22. Beslutsunderlag Kommunstyrelsens ledningskontors tjänsteskrivelse, den 15 maj 2014 Protokollsutdrag från Samhällsbyggnadsnämnden, den 11 februari, 22 Tjänsteskrivelse från Samhällsbyggnadsförvaltningen, den 9 januari 2014 Protokollsutdrag från Kultur- och föreningsnämnden, den 5 februari 2014, 10 Tjänsteskrivelse från Kultur- och föreningsförvaltningen, den 24 januari 2014 Medborgarförslag om isbana i centrum Bakgrund Ett medborgarförslag om isbana i centrum väcktes i kommunfullmäktige den 19 november 2013, 267. Medborgarförslaget innehåller ett förslag om att sluta spola isbana på Karlskoga IP och istället på prov spola en isbana på området där Katrinedalsskolan förut låg. Kultur- och föreningsnämnden och Samhällsbyggnadsnämnden har både yttrat sig över medborgarförslaget. I yttrandena från de båda nämnderna föreslås att medborgarförslaget ska avslås, då det vid gynnsamma väderförhållandena redan spolas en isbana på området där Katrindedalsskolan låg. Avseende förslaget att sluta spola isbana på Karlskoga IP menar Samhällsbyggnadsnämnden att det är motiverat att ha isbanan kvar, då g:\kansliavdelningen\ks\kallelser\ks \28 medborgarförslag isbana i centrum - skrivelse kslk.doc POSTADRESS FAKTURAADRESS TELEFON E-POSTADRESS PLUSGIRO KARLSKOGA Fakturahantering kommunstyrelsen@karlskoga.se BESÖKSADRESS Box TELEFAX WEBBADRESS ORG NR Katrinedalsgatan MALMÖ

360 (2) den används en hel del vintertid, bland annat besöker förskoleverksamheten och grundskolan isbanan på dagtid. Då Karlskoga IP ligger ganska högt upp är det kallare där, vilket innebär att det oftast är den isbana som går att spola upp först. Kommunstyrelsens ledningskontors förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att avslå medborgarförslaget. Förslaget att spola en isbana på området där Katrindalsskolan låg är tillgodosett och förslaget att slopa isbanan på Karlskoga IP avslås då isbanan används av förskoleverksamhet och grundskola samt att det oftast är den isbana som spolas först på grund av det högre läget. Sandra Karlsson Kanslisekreterare Expedieras till Förslagsställaren Kultur- och föreningsnämnden Samhällsbyggnadsnämnden

361 Protokollsutdrag Samhällsbyggnadsnämnden Sammanträdesdatum SBN 22 SBN Medborgarförslag om isbana i centrum Sammanfattning Samhällsbyggnadsnämnden har beretts tillfälle att yttra sig över ett medborgarförslag gällande isbana i centrum. I medborgarförslaget föreslås att isbanan vid Karlskoga IP ska slopas och i stället önskas en isbana på ett centralt läge, t ex där Katrinedalsskolan låg. I kommunen idag finns isbanor i de olika stadsdelarna, vilket är positivt för alla. Karlskoga IP används en hel del vintertid, speciellt besöker förskoleverksamheten och grundskolan isbanan dagtid. Eftersom Karlskoga IP ligger ganska högt och det är kallare där, är det oftast den isbana som går att spola upp först. Därför är det motiverat att ha den kvar. De senaste två åren har det funnits en isbana på Katrinedalsområdet och planeringen är att fortsätta spola upp för is när väderleken är gynnsam. Precis som medborgarförslaget säger så är fördelen det centrala läget med både bra parkering och belysning. Det är praktiskt svårt att ha några givna direktiv gällande t ex klubbfria tider och musik då det inte finns någon som kan vara där och bevaka tiderna och styra upp åkandet om så behövs. Samhällsbyggnadsförvaltningen föreslår att medborgarförslaget om att ta bort isbanan vid Karlskoga IP avslås och i övrigt anse medborgarförslaget besvarat gällande isbana i centrum. Beslutsunderlag Samhällsbyggnadsförvaltningens tjänsteskrivelse den 9 januari 2014 Medborgarförslag gällande isbana i centrum den 5 november Samhällsbyggnadsförvaltningens förslag till beslut Samhällsbyggnadsnämnden föreslår kommunfullmäktige att avslå förslaget om att ta bort isbanan vid Karlskoga IP eftersom isbanan används och i övrigt anse medborgarförslaget besvarat gällande isbana i centrum då det redan anordnas isbana inom Katrinedalsområdet vid gynnsamma väderförhållanden. Samhällsbyggnadsnämndens beslut Samhällsbyggnadsnämnden beslutade att föreslå kommunfullmäktige att avslå förslaget om att ta bort isbanan vid Karlskoga IP eftersom isbanan används och i övrigt anse medborgarförslaget besvarat gällande isbana i centrum då det redan anordnas isbana inom Katrinedalsområdet vid gynnsamma väderförhållanden. Justerande Utdragsbestyrkande

362 Protokollsutdrag Samhällsbyggnadsnämnden Sammanträdesdatum Forts. SBN 22 SBN Expedieras till Kommunfullmäktige Kultur och föreningsförvaltningen Samhällsbyggnadsförvaltningen Justerande Utdragsbestyrkande

363 Tjänsteskrivelse SBN Handläggare: Kristin Södergren Samhällsbyggnadsnämnden Medborgarförslag om isbana i centrum Sammanfattning Samhällsbyggnadsnämnden har beretts tillfälle att yttra sig över ett medborgarförslag gällande isbana i centrum. I medborgarförslaget föreslås att isbanan vid Karlskoga IP ska slopas och i stället önskas en isbana på ett centralt läge, t ex där Katrinedalsskolan låg. Idag finns redan en isbana på Katrinedalsområdet som spolas upp när väderleken är gynnsam. Precis som medborgarförslaget säger så är fördelen det centrala läget med både bra parkering och belysning. Samhällsbyggnadsförvaltningen föreslår att medborgarförslaget om att ta bort isbanan vid Karlskoga IP avslås och i övrigt anse medborgarförslaget besvarat gällande isbana i centrum. Beslutsunderlag Samhällsbyggnadsförvaltningens tjänsteskrivelse den 9 januari 2014 Medborgarförslag gällande isbana i centrum den 5 november Beskrivning av ärendet Samhällsbyggnadsnämnden och kultur och föreningsnämnden har beretts tillfälle att yttra sig över ett medborgarförslag gällande isbana i centrum. I medborgarförslaget står slopa isbanan på Karlskoga IP därför att vintertid är den mycket lite utnyttjad och spola istället upp en isbana på området där gamla Katrinedalsskolan låg. Vidare föreslås att det införs regler med klubbfria tider och gärna lite musik. Överväganden I kommunen idag finns isbanor i de olika stadsdelarna, vilket är positivt för alla. Karlskoga IP används en hel del vintertid, speciellt besöker förskoleverksamheten och grundskolan isbanan dagtid. Eftersom Karlskoga IP ligger ganska högt och det är kallare där, är det oftast den isbana som går att spola upp först. Därför är det motiverat att ha den kvar. c:\temp\akan9gmbll.doc POSTADRESS FAKTURAADRESS TELEFON E-POSTADRESS PLUSGIRO KARLSKOGA Fakturahantering samhallsbyggnad@karlskoga.se BESÖKSADRESS Box TELEFAX WEBBADRESS ORG NR Skrantahöjdsvägen MALMÖ

364 <!Skapat_datum> 2 (3) De senaste två åren har det funnits en isbana på Katrinedalsområdet och planeringen är att fortsätta spola upp för is när väderleken är gynnsam. Precis som medborgarförslaget säger så är fördelen det centrala läget med både bra parkering och belysning. Det är praktiskt svårt att ha några givna direktiv gällande t ex klubbfria tider och musik då det inte finns någon som kan vara där och bevaka tiderna och styra upp åkandet om så behövs. Konsekvensbeskrivning Uppspolning av isbanor är naturligtvis en kostnad men uppskattas av gammal som ung. Det ska vara lätt för barn och ungdomar att själva ta sig till isbanorna för att åka skridskor. I Karlskoga finns isbanor i de olika stadsdelarna. Samhällsbyggnadsförvaltningens förslag till beslut Samhällsbyggnadsnämnden föreslår kommunfullmäktige att avslå förslaget om att ta bort isbanan vid Karlskoga IP eftersom isbanan används och i övrigt anse medborgarförslaget besvarat gällande isbana i centrum då det redan anordnas isbana inom Katrinedalsområdet vid gynnsamma väderförhållanden. Stig Rengman Tf förvaltningschef Kristin Södergren Btr förvaltningschef Bilaga Konsekvenser för en hållbar utveckling sammanfattande bedömning Expedieras till Kommunfullmäktige Kultur och föreningsförvaltningen Samhällsbyggnadsförvaltningen

365 Bilaga Konsekvenser för en hållbar utveckling - sammanfattande bedömning av förslag till beslut Aspekter Beslutsförslaget har Beskrivning av konsekvenser utifrån checklistan Sociala/ kulturella en positiv påverkan ingen påverkan en negativ påverkan Lyft särskilt fram konsekvenser som kommer i konflikt med andra aspekter av hållbar utveckling. Barnkonventionen X Det finns isbanor i de olika stadsdelarna. Dialog och inflytande X Medborgarförslaget innebär ingen förändring. Folkhälsa X Jämlikhet och social rättvisa X Jämställdhet X X Kulturmiljö/kulturella omgivningar Miljörelaterad hälsa Ekologiska Avfall X X Biologisk mångfald X Energi X Konsumtion X Transporter X Vatten, luft och mark X Ekonomiska Kommunens ekonomi X Uppspolning av isbanor är naturligtvis en kostnad men uppskattas av gammal som ung. Kostnadseffektivitet X Tillväxt X

366 Protokollsutdrag Kultur- och föreningsnämnden Sammanträdesdatum KFN 10 KFN Medborgarförslag om isbana i centrum Sammanfattning Kultur och föreningsnämnden har beretts tillfälle att yttra sig över ett medborgarförslag gällande isbana i centrum I medborgarförslaget så önskas en isbana på ett centralt läge, ex där Katrinedalsskolan låg. Idag finns redan en isbana på Katrinedalsområdet som spolas upp när väderleken är gynnsam. Precis som medborgarförslaget säger så är fördelen det centrala läget med både bra parkering och belysning. Beslutsunderlag Kultur- och föreningsförvaltningens tjänsteskrivelse den 24 januari Medborgarförslag gällande isbana i centrum den 5 november Kultur och föreningsförvaltningens förslag till beslut Kultur- och föreningsnämnden föreslår kommunfullmäktige att anse medborgarförslaget besvarat gällande isbana i centrum. Yrkande Pia Renman (M) yrkar på att befintliga isbanor ska redovisas. Beslutsgång Ordföranden finner att nämnden antar Pia Renmans yrkande. Kultur och föreningsnämndens beslut Kultur- och föreningsnämnden föreslår kommunfullmäktige att avslå medborgarförslaget eftersom det redan finns en isbana i centrum dessutom finns isbanor vid Aggerudsskolan, Stråningstorp, Karlskoga IP, Sandviksplan och Bråtenskolan. Expedieras till Kommunfullmäktige Justerande Utdragsbestyrkande

367 Tjänsteskrivelse KFN Handläggare: Maria Motin Kultur- och föreningsnämnden Remissvar medborgarförslag gällande isbana i centrum Sammanfattning Kultur och föreningsnämnden har beretts tillfälle att yttra sig över ett medborgarförslag gällande isbana i centrum I medborgarförslaget så önskas en isbana på ett centralt läge, ex där Katrinedalsskolan låg. Idag finns redan en isbana på Katrinedalsområdet som spolas upp när väderleken är gynnsam. Precis som medborgarförslaget säger så är fördelen det centrala läget med både bra parkering och belysning. Beslutsunderlag Kultur- och föreningsförvaltningens tjänsteskrivelse den 24 januari Medborgarförslag gällande isbana i centrum den 5 november Beskrivning av ärendet I medborgarförslaget står slopa isbanan på Karlskoga IP därför att vintertid är den mycket lite utnyttjad och spola istället upp en isbana på området där gamla Katrinedalsskolan låg. I kommunen idag finns isbanor i de olika stadsdelarna, vilket är positivt för alla. Överväganden Karlskoga IP används en hel del vintertid, speciellt besöker förskoleverksamheten och grundskolan isbanan dagtid. Eftersom Karlskoga IP ligger ganska högt och det är kallare där, är det oftast den isbana som går att spola upp först. Idag finns redan en isbana på Katrinedalsområdet som spolas upp när väderleken är gynnsam. Precis som medborgarförslaget säger så är fördelen det centrala läget med både bra parkering och belysning. Konsekvensbeskrivning Uppspolning av isbanor är naturligtvis en kostnad men uppskattas av gammal som ung. Det ska vara lätt för barn och ungdomar att själva ta sig till isbanorna för att åka skridskor. I Karlskoga finns isbanor i de olika stadsdelarna vilket är positivt. g:\kansliavdelningen\ks\kallelser\ks \28 medborgarförslag isbana i centrum - tjänsteskrivelse kfn.doc POSTADRESS FAKTURAADRESS TELEFON E-POSTADRESS PLUSGIRO KARLSKOGA Fakturahantering kfn@karlskoga.se BESÖKSADRESS Box TELEFAX WEBBADRESS ORG NR Centralplan MALMÖ

368 (3) Kultur och föreningsförvaltningens förslag till beslut Kultur- och föreningsnämnden föreslår kommunfullmäktige att anse medborgarförslaget besvarat gällande isbana i centrum. Maria Motin Fritidschef Hans Lundell Förvaltningschef Bilaga Konsekvenser för en hållbar utveckling sammanfattande bedömning Expedieras till Kommunfullmäktige

369 Bilaga Konsekvenser för en hållbar utveckling - sammanfattande bedömning av förslag till beslut Aspekter Beslutsförslaget har Beskrivning av konsekvenser utifrån checklistan Sociala/ kulturella en positiv påverkan ingen påverkan en negativ påverkan Lyft särskilt fram konsekvenser som kommer i konflikt med andra aspekter av hållbar utveckling. Barnkonventionen X Bra med isbanor i de olika stadsdelarna. Dialog och inflytande X Medborgarförslag beaktas. Folkhälsa Jämlikhet och social rättvisa Jämställdhet Kulturmiljö/kulturella omgivningar Miljörelaterad hälsa Ekologiska Avfall X Biologisk mångfald X X X X X X Energi X Konsumtion X Transporter X Vatten, luft och mark X Ekonomiska Kommunens ekonomi X Uppspolning av isbanor är naturligtvis en kostnad men uppskattas av gammal som ung. Kostnadseffektivitet X Tillväxt X

370 KARLSKOGA KOMMUN MEDBORGARFORSLAG Kommunstyrelsen ~'"~~ KARLSKOGA CfXCf ;s."cf~k. KOM MUN O 5 -I Förslag Härmed godkänner jag att Karlskoga kommun behandlar de personuppgifter jag lämnar enligt personuppgiftslagen (PUL 1998:214). Jag godkänner även att mitt medborgarförslag/ärende publiceras på kommunens hemsida. I samband med publicering av mitt medborgarförslag/ärende på godkänner jag att mina namnuppgifter får publiceras (kryssa i ja eller nej): JA x.. NEJ POSTADRESS FAKTURAADRESS TELEFON E-POSTADRESS PLUSGIRO KAR LSKOGA Fakturahantering 0586-Bl 0 00 komm unslyrels9f1@karlskog a se BESÖKSADRESS Box TELEFAX WEBBADRESS ORGNR Katrlnedalsgatan MALMÖ

371 Ärende 28 Medborgarförslag om träningslägenheter för vuxna med funktionshinder

372 (2) SN 8 SN Yttrande över medborgarförslag om träningslägenheter för vuxna med funktionshinder Sammanfattning Julia Rendius har lämnat ett medborgarförslag avseende inrättande av träningslägenheter och trapphusboende för personer med funktionshinder. Inom handikappomsorgen har nu ett utvecklingsarbete påbörjats som bland annat innebär att finna andra boendealternativ som är i linje med förslagställarens intentioner. Medborgarförslag ska antingen bifallas eller avslås. Om medborgarförslaget ligger i linje med pågående/planerat utvecklingsarbete inom kommunen ska förslaget avslås. Detta innebär att förvaltningen föreslår att medborgarförslaget ska avslås. Beslutsunderlag Socialförvaltningens tjänsteskrivelse den 10 januari 2014 Medborgarförslag från Julia Rendius den 24 juli 2013 Yrkanden Alf Rosberg (M): Föreslår kommunfullmäktige att bifalla medborgarförslaget. Ingegerd Bennysson (S): Bifall till förvaltningens förslag med en justering, då utvecklingsarbetet nu är påbörjat föreslås en ändring från ska till pågår i beslutsformuleringen. Beslutgång Beslutgången godkändes av ledamöterna. Ordföranden ställde de två förslagen mot varandra och fann att socialnämnden beslutade enligt förvaltningens förslag med ändringen ska till pågår. Socialnämndens beslut Socialnämnden beslutade att föreslå kommunfullmäktige att avslå medborgarförslaget om inrättande av träningslägenheter/trapphusboende, då ett sådant utvecklingsarbete pågår. Reservation Alf Rosberg, Marie-Louise Nauclér, Kerstin Gustavsson samtliga (M), Bengt Eklund (KD) samt Wivi Pettersson (SPI) reserverar sig mot beslutet till förmån för Alf Rosbergs yrkande. Expedieras till Kommunfullmäktige

373 Protokollsutdrag Socialnämnden Sammanträdesdatum Justerande Utdragsbestyrkande

374 Tjänsteskrivelse 1 (4) SN Handläggare: Unni Johansson Socialnämnden Yttrande avseende medborgarförslag om inrättande av träningslägenheter och trapphusboende för personer med funktionshinder Sammanfattning Julia Rendius har lämnat ett medborgarförslag avseende inrättande av träningslägenheter och trapphusboende för personer med funktionshinder. Inom handikappomsorgen kommer nu ett utvecklingsarbete att påbörjas som bland annat innebär att finna andra boendealternativ som är i linje med förslagställarens intentioner. Medborgarförslag ska antingen bifallas eller avslås. Om medborgarförslaget ligger i linje med pågående/planerat utvecklingsarbete inom kommunen ska förslaget avslås. Detta innebär att förvaltningen föreslår att medborgarförslaget ska avslås. Beslutsunderlag Socialförvaltningens tjänsteskrivelse den 10 januari 2014 Medborgarförslag från Julia Rendius den 24 juli 2013 Bakgrund Julia Rendius har lämnat ett medborgarförslag avseende inrättande av träningslägenheter och trapphusboende för personer med funktionshinder. I sitt arbete som kurator kommer Julia Rendius ofta i kontakt med personer som har neuropsykiatriska funktionshinder såsom högfungerande autism och personer med olika grader av utvecklingsstörning. Många av dessa personer har svårt att ta steget och flytta från föräldrahemmet och man är ofta osäker på om det är ett eget boende man ska söka eller en gruppbostad. I vissa fall uppfyller man inte kriterierna för gruppbostad och följden blir då att man bor kvar i föräldrahemmet. Julia Rendius föreslår att kommunen inrättar träningslägenheter för vuxna personer med funktionshinder som står inför en flytt till eget boende eller flytt till ett gruppboende. Dessa träningslägenheter ska då vara en möjlighet för den enskilde att under en begränsad tid bo med stöd POSTADRESS FAKTURAADRESS TELEFON E-POSTADRESS PLUSGIRO KARLSKOGA Fakturahantering sn@karlskoga.se BESÖKSADRESS Box TELEFAX WEBBADRESS ORG NR Baggängsvägen MALMÖ