Plats Landstingshuset Karlstad, tisdagen den 3 september kl

Transkript

1 Protokoll 1 (7) Primärvårds- och psykiatriutskottet LK/ Plats Landstingshuset Karlstad, tisdagen den 3 september kl Beslutande Marianne Utterdahl (SIV), ordförande Christina Wahrolin (S), v ordförande Anna-Karin Berglund (C) Margareta Jarlstedt (M) Daniel Schützer (S) Elisabeth Kihlström (KD) Inga-Lill Röhr (S) I tjänsten Justering Björn Jacobson, verksamhetschef Karin Haster, divisionschef Ulrika Gullberg, verksamhetsutvecklare Karin Kilman, verksamhetsutvecklare Christina Sand, verksamhetschef Anna-Carin Johansson, folkhälsostrateg Lars Gohde, enhetschef Rolf Åström, utvecklare Ida Kullgren, verksamhetsanalytiker Susanne Forslund, enhetschef Eva Eriksson, utvecklingsledare Anna Bodin, verksamhetsutvecklare Maj-Britt Andersson, stabschef, hälso- och sjukvårdsstaben Elisabeth Ehne Jangehammar, sekreterare Utsågs Christina Wahrolin att jämte ordföranden justera dagens protokoll. 62 Godkännande av föredragningslistan Punkt 9 utgår och dit flyttas punkten Kurser och konferenser. Föredragningslistan godkänns med dessa ändringar. 63 Verksamhetsområde nordvästra Värmland Verksamhetschef Björn Jacobson jobbar i landstinget sedan fem år tillbaka och ansvarar för verksamhetsområdena nordvästra och västra Värmland, för den sistnämnda på grund av vakans. Det innefattar nio vårdcentraler och tre jourmottagningar som bemannas i samarbete med de privata vårdcentralerna. Totalt är det cirka 400 anställda varav 9-10 chefer, vilket enligt Björn J gör det svårt för ledningen att klara av både det vardagliga och verksamhetsutveckling, nödvändiga möten etcetera. Han konstaterar att Varje vårdcentral är en ö. Det finns mentor- och handledarprogram inom landstinget, och erfarenhetsutbyte uppmuntras enhetschefer emellan. Vad styr verksamheten? Krav- och kvalitetsboken (KoK-boken) styr när? vad? och hur? och är viktig på chefsnivå. AKO-överenskommelser (allmänläkarkonsult) styr hur samar-

2 LANDSTINGET I VÄRMLAND LK/ (7) bete ska ske över organisatoriska gränser, till exempel vid dödsfall och beslut om vapeninnehav. Sedan styr statliga pengar som kommer med olika satsningar, exempelvis kvalitetsregister, och divisionsplan med styrkort. Problem uppstår med regionala satsningar som beskrivs som att de kommer in från sidan, till exempel Nya perspektiv, de faller inte in i strukturen. Bäst effekt enligt verksamhetschefen skulle kunna fås via integration i KoKboken. Från kunskap till praktik fungerade bra, det fanns förberett i AKO. En frågeställning finns om finansiell samordning, som har lite oklar arbetsgång i nuläget. Utmaningar Cosmic-införandet kommer att kräva en stor utbildningsinsats, som genererar rätt stora kostnader. En farhåga finns att effektiviteten kommer att minska något efter införandet på grund av längre handläggningstid i systemet. Kvalitetsuppföljningsmöjligheterna är i dagsläget mindre i Cosmic. Hälsoeffekter efterfrågas av politikerna, men det gäller att ställa rätt frågor. Sjuksköterskornas telefonrådgivning, ett samtal tar i snitt åtta minuter. Diskussion om andra möjligheter att kontakta vården, till exempel mina vårdkontakter håller på att utvecklas. Rekrytering är svårt, speciellt distriktssköterskor och distriktsläkare. Hälsoproblemen finns kvar även om man skulle exempelvis lägger ner en vårdcentral. Björn Js uppfattning är att det är arbetsuppgifter som måste bort, inte personal, samt att hjälp med prioriteringar borde komma från politiskt håll. 64 LK/ Utveckla tydligare vårdkedja och ansvar för personer med samsjuklighet, missbruk, psykisk ohälsa och för unga personer med missbruk 65 LK/ Definition och utveckling av första linjen vård för barn och unga med psykisk ohälsa och/eller missbruk Divisionschef Karin Haster, verksamhetschef Christina Sand och verksamhetsutvecklarna Karin Kilman och Ulrika Gullberg från division psykiatri och BUP föredrar båda ärendena samtidigt eftersom de hänger ihop. För första linjen finns ett förslag framtaget i ett långsiktigt perspektiv. En lösning av den nuvarande situationen är framarbetad i samarbete med några kommuner. Det gäller inte bara psykisk ohälsa utan även riskbruk/missbruk. Modellverksamhet är VISIT i Hagfors och de tar fram screeninginstrument och andra metoder för bedömning. Även team Muraren ger erfarenheter att använda. Kommunerna är Forshaga, Kil, Hammarö och Karlstad; även polisen är involverade. Det är viktigt att jobba tillsammans. En stor andel av de som har ett missbruk har visat tecken på psykisk ohälsa tidigt. En samlokalisering görs med kompetens från alla områden. De ska vara bra på att göra en bedömning av lämpliga insatser: socialtjänst, skola, landstinget och polisen. Det behöver starta upp snarast; vid årsskiftet. Det ska vara ett kompetenscentrum som ger erfarenhet, men det kräver även kartläggning av hur det ser ut i respektive kommun. Generellt sett jobbar man lösningsfokuserat hos alla som samarbetar. Vad som är orsaken är också viktigt, för att kunna för-

3 LANDSTINGET I VÄRMLAND LK/ (7) stärka botten av triangeln - det förebyggande arbetet. Det finns en tydlig drogliberalism i ungdomskulturen. BUP Största patientgruppen är unga pojkar vilket är en förändring mot tidigare. Barn under 6 år med autismmisstanke prioriteras. Det kräver även resurser för behandling efter att första besöket är gjort. Behandling ges även i viss mån före utredning. Nuvarande arbetsmetoder är inte tillräckliga för de ökande krav som ställs på verksamheten så förbättringsarbeten görs kring fyra identifierade områden. Mycket handlar om en god systematik genom hela verksamheten och de tittar även på produktionsplanering. Förbättringsarbetet pågår med t.ex. gruppverksamhet för barn med ångest cool kids. Livbojen, första hjälpen vid psykisk ohälsa, startar utbildning för utvalda grupper i oktober. BUP inför strukturerad telefonintervju i november för bedömning och prioritering. Behov finns idag av 500 utredningar/år men kapacitet för 200. Det möts med akuta kökortningsåtgärder förutom ovan nämnda mer långsiktiga förbättringsarbeten. Bland annat införs ytterligare ett utredningsteam typ Majken, som jobbat med en annan metodik som visat sig effektivare. Unikt i Sverige att barn med autism tas om hand av samma verksamhet, inte uppdelat på habilitering och psykiatri. Resurser skapas genom att handplocka personer, rekrytera nya och ta över bra arbetssätt. 66 LK/ Handlingsplan CEMR-deklarationen om jämställdhet Folkhälsostrateg Anna-Carin Johansson informerar om handlingsplanen som är en följd av att landstinget har skrivit under jämställdhetsdeklarationen, CEMR. Åtaganden enligt den är: handlingsplan, brett samråd, jämställdhetsintegrering i alla verksamheter, jämställdhetsanalyser ska göras, flerfaldig diskriminering eller missgynnande ska beaktas. Det handlar mycket om normer och värderingar, förutom kvalitet och patientsäkerhet. Landstinget har en tydlig värdegrund. Jämställdhet måste byggas in i befintliga uppföljningar, men redovisas också i de specifika verktygen Make E Quality och Jämix. Generella insatser görs via nyanställning av en jämställdhetsstrateg, metodutbildning i jämställdhetsanalyser samt webbaserad utbildning till alla medarbetare. Handlingsplanen ska vävas in i landstingsplanen i framtiden. Målen är framtagna utifrån SKLs för att ha någonstans att börja. När arbetet kommer igång kommer det att växa fram nya mål.

4 LANDSTINGET I VÄRMLAND LK/ (7) 67 LK/ Medborgarförslag om införande av vårdval för logoped enligt lag (2008:962) om valfrihetssystem Enhetschef Lars Gohde redovisar svaret på medborgarförslaget som hänvisar till den fastställda strategin för kommande vårdval och utvärdering enligt fastställda kriterier. Vårdval för fysioterapi pågår, processen för att utvärdera övriga verksamheter är påbörjad. 68 LK/ Utveckling Hälsoval Värmland delrapport Enhetschef Lars Gohde redovisar hur utveckling av Hälsoval Värmland kommer att göras. Upphandling är påbörjad av extern konsult och tre offerter har kommit in. Rapporten kommer att framställas med en blandning av kvalitativa och kvantitativa studier och analys. Frågeställningar är bland annat: Kan övervältringseffekten mätas och tillgänglighet och jämställdhet analyseras. Vårdvalsnytt skickas ut till hela utskottet. 69 Kurser och konferenser Nyhetsbrev från nätverket Hälsa och demokrati, nätverkskonferens 5-6 feb 2014 i Sundsvall Hälsa ett gemensamt ansvar. Våga göra skillnad från länsstyrelsen Östergötland, i Stockholm den 30 oktober. Anmälan senast 15 oktober. En representant från varje block deltar, tas upp på respektive gruppmöte. Nationella prioriteringskonferensen i Gävle oktober. Punkten lämnas med konstaterandet att hanteringen av konferenser behöver diskuteras på AU. 70 LK/ Motion om möjlighet för palliativ vård i hemmet för alla inklusive lägesrapport palliativ vård Maj-Britt Andersson redovisar svar skrivet av Margareta Jansson i juni, som nu behöver förnyas efter nya omständigheter. Marinette Moberg, verksamhetschef onkologikliniken, har i uppdrag att starta upp det palliativa rådet. Det är sammansatt med representanter från samtliga diagnosgrupper, region Värmland och kommunerna. De ska ta fram en nulägesbeskrivning som definierar gapet mellan vad som görs och vad som borde göras. Rapport ska lämnas till Gunilla Andersson i slutet av september. Det palliativa rådet vill ha ett separat råd för barn med behov av palliativ vård sammansatt av barnkliniken, kommuner, barnhabilitering och onkologikliniken. Maj-Britt A har

5 LANDSTINGET I VÄRMLAND LK/ (7) i uppdrag från styrelsen att tillsammans med kommunerna se över behovet av gemensamma vårdplatser. Palliativa rådet har redan börjat undersöka tillgången, och deras arbete kan användas. Maj-Britt A kommer att skriva ett nytt svar som tar upp de nya omständigheterna. 71 LK/ Egen vårdbegäran Enhetschef Susanne Forslund och verksamhetsanalytiker Ida Kullgren berättar att egen vårdbegäran infördes 1 oktober Nu görs en återrapport efter tredje kvartalet som kommer till styrelsen 8 oktober. Införandet skedde genom att blanketter togs fram för att ge så bra underlag som möjligt för bedömning, specifikt för varje enhet. Under arbetet har de sett ett behov av att utveckla verksamheternas information. Ett tilläggsuppdrag har getts under tiden om remissvar på egen vårdbegäran. Det finns inget annat landsting som har det. Svaret blir en landstingsövergripande riktlinje för hantering som ska beslutas av HCL. De gör en genomgång av övergripande utfall och vissa fokusverksamheter. Egen vårdbegäran ger möjlighet till en mer rät linje för patienten/medborgaren att komma rätt från början. En undersökning är gjord av vad verksamheterna tyckte om införandet. Det är också viktigt att undersöka hur t.ex. allmänmedicin upplevt det. Införandet har medfört vårdadministrativt manuellt merarbete, t.ex. posthantering. I framtiden kommer Mina vårdkontakter och journalsystemet Cosmic kunna prata med varandra, vilket kommer att undanröja en del av det arbetet. 72 LK/ Vårdgivardirektiv för säkerhet vid psykiatrisk tvångsvård och rättspsykiatrisk vård 73 LK/ Vårdgivardirektiv för psykiatrisk tvångsvård och rättspsykiatrisk vård Utvecklingsledare Eva Eriksson informerar om att båda direktiven har funnits sedan tidigare, beslutade De är nu omskrivna i den nya mallen för vårdgivardirektiv samt något justerade. Landstingsjurist Isabell Jacobson, verksamhetsutvecklare division psykiatri Bengt Stenström samt Eva Eriksson har jobbat fram dem. Definitioner och ansvar måste vara tydligt. Efter beslut i styrelsen är de en del i ledningssystemet. Det kommuniceras via nyhetsbrevet Chef att de är beslutade. Sedan är det varje berörd chefs ansvar att uppdatera riktlinjer och rutiner efter direktivet. Eva E gör en uppföljning av direktiven om uppdatering har skett. Hennes uppdrag är att vara samordningsansvarig. När inget direktiv finns sedan tidigare görs avstamp i lagtext och eventuell landstingsdokumentation. Referensgruppen har kommit fram

6 LANDSTINGET I VÄRMLAND LK/ (7) till att direktiven ska vara på max två sidor, i undantagsfall tre, med ett enkelt och tydligt språk. Uppföljning av hur direktiven har arbetats med görs i patientsäkerhetsberättelsen från respektive sjukhus samt genom redovisning för styrelsen, med förteckning av vilka som styrelsen tagit under föregående år. T.ex. vårdgivardirektiv om strålskydd är efterfrågat av Socialstyrelsen. Samtliga direktiv stäms också av ur patientsäkerhetssynpunkt med chefläkaren och tandvårdens anmälningsansvariga. Det kan ses som en del av den interna kontrollen. Frågan väcks om uppföljning av Tolkförmedlingen. Intresseförfrågan är gjord igen till kommuncheferna och de som inte svarat har fått förlängd svarstid. Hans Karlsson och Gunilla Andersson är även ombedda att påminna igen. 74 LK/ Remiss: Rätt information kvalitet och patientsäkerhet för vuxna med nedsatt beslutsförmåga Utvecklare Rolf Åström, samordningsansvarig E-hälsa, föredrar ärendet. Sammanhållen journalföring blev möjlig genom patientdatalagen som kom Utredningen gäller sammanhållen journalföring och kvalitetsregister. Diskussion om hur upplysta vårdgivarna är om datalagen o.s.v. Det blir i slutändan en bedömning av en enskild person (vårdpersonal). Utskottet tycker förslaget är bra utifrån aspekten att det är positivt för patientens vård. Utskottet önskar att hänsyn tas till etiska ställningstaganden. 75 Nybildande av familjecentral i Torsby Verksamhetsutvecklare Anna Bodin berättar att arbetet egentligen startades 1999 i Torsby. En familjecentral var påtänkt gemensam med kommunen men processen avstannade kr finns fortfarande kvar i bidrag från det året väcktes tanken igen via en motion till kommunfullmäktige. En förstudie presenterades 2012 och beslut fattades i oktober samma år. MVC och BVC har haft ett ansträngt läge och därför har ett möte planerats till denna månad för att diskutera Hur? I planerna finns också en filial i Likenäs med öppet en dag i veckan ungefär, tänkbart är samlokalisering med BMM/BVC/VC. Lokalfrågan kommer efter att beslut är fattat. Lokalkostnad utifrån tidigare familjecentraler beräknas ligga runt kr/år, vilket ska ställas i relation till nuvarande kostnad. Sedan tillkommer också en etableringskostnad. Det finns många barn i Torsby, så underlaget är gott. Om beslutet fattas saknas sedan planer för familjecentraler i Säffle, Munkfors och Karlstad.

7 LANDSTINGET I VÄRMLAND LK/ (7) Utskottet önskar ta del av förstudien. 76 Rapporter Seminarium barnverksamheter i landstinget Primärvårds- och psykiatriutskottet har tillsammans med Sjukhusutskottet genomfört ett seminarium där de största barnverksamheterna i landstinget samlades för dialog kring barnet i vården och hur de olika verksamheterna tillgodoser barnets behov i vården. Dokumentation som gjordes under seminariet kommer att lämnas till Hälso- och sjukvårdsledningen samt även skickas till utskottsledamöterna. 77 Övriga frågor En diskussion fördes med utgångspunkt i förmiddagens ärenden: Kan utskottets roll utvecklas? Det upplevdes positivt att psykiatrin deltog eftersom det är ett problemområde. Ett ökat deltagande från de högsta cheferna inom utskottets område, som Karin Malmqvist, är önskvärt. Kökortningsprojektet inom BUP är viktigt att följa upp. Nya perspektiv har det haft några effekter i verksamheten? Fråga som flera i utskottet fått. Övergripande mål och strategier måste följas upp och arbetas in i styrande dokument som landstingsplan och KoK-bok. Utskottet konstaterar att kommunerna inte jobbar på det sättet, t.ex. föräldrastöd skulle varit infört vid årsskiftet. Styrgruppen för Nya perspektiv åker runt i länet för att informera kommunfullmäktige om arbetet. Kvalitativa mål, och uppföljning av dem, är viktigt. 78 Nästa sammanträde Nästa sammanträde är den 11 oktober kl i Arvika. Sedan eftermiddagen 5 november samt heldag 3 december med uppföljning av barndagen. Vid protokollet Elisabeth Ehne Jangehammar Justerat den Marianne Utterdahl Christina Wahrolin