RAPPORT FRÅN ARKEOLOGISK UNDERSÖKNING LINDE SOCKEN 2007 Delrapport II Linde Annex 1:1, RAÄ 4:1 och 4:2 Lst. dnr

Transkript

1 RAPPORT FRÅN ARKEOLOGISK UNDERSÖKNING LINDE SOCKEN 2007 Delrapport II Linde Annex 1:1, RAÄ 4:1 och 4:2 Lst. dnr Utarbetad av Monica Enström och Christer Olsson Handledare Dan Carlsson ArkeoDok 2008:1

2 Förord En av de perioder i den gotländska historien vi känner sämst när det gäller bebyggelse och landskap, trots ett oerhört rikt fyndmaterial, inte minst i form av lösfynd och silverskatter, är vikingatid och tidig medeltid. För att få ett bättre grepp om den vikingatida gården, både vad gäller byggnadsformer och bebyggelsens läge och omfattning, har docent Dan Carlsson, Högskolan på Gotland, initierat ett forskningsprojekt med syftet att kasta ljus över tidens landskap och bebyggelse. Målet är också att få ett bättre grepp om hur den äldre järnålderns bebyggelse, det man i dagligt tal kallar för stengrunder eller kämpgravar, förhåller sig i det fysiska rummet till vikingatidens gårdsplatser. En av de platser som valts för att belysa frågan är Linde Annex 1:1, Linde socken. Här finns en typisk järnåldersgård, bestående av två husgrunder, som var det normala vid den här tiden. Intill bebyggelsen finns tydliga spår av äldre odling. Stensträngar inhägnar till en del området och här finns även ett par bryor (vattenhål). Ser man till 1600-talets landskap, speglat i den äldsta kartan över Gotland, utgörs området av åker och ängsmark. Det har i åtskilliga fall visat sig att åker- och ängsmark, belägna långt från tidens brukningscenter, kan indikera en gård som funnits under medeltid - vikingatid. Frågan i Linde Annex är om det på platsen även har funnits en vikingatida gård och att vi har en kontinuerligt brukad gård från den äldre järnåldern upp till medeltid. Med början under 2006 initierades av Monica Enström och Christer Olsson, under ledning av docent Dan Carlsson, begränsade studier i form av fosfatkartering och inventering på platsen med syftet att försöka spåra en eventuell vikingatida gård i änget. Under 2007 fördjupades undersökningarna genom ett par provschakt för att spåra bebyggelse och gravar. Arbetet utförs med hjälp av bidrag från flera stiftelser och vi vill rikta ett varmt tack till de som ställt upp för projektet; i detta fall Ragnar och Lydia Nilssons, Solbjärge i Fröjel, Stiftelse, Sällskapet DBW:S Stiftelse, Wilhelmina von Hallwyls Gotlandsfond, Odinska fonden i Linde och Linde hembygdsförening.

3 INLEDNING I juli 2006 påbörjades en förundersökning inom fastigheten Linde Annex 1:1 i Linde socken. Området utgörs av gammal ängsmark och här finns en välbevarad gård från den äldre järnåldern (stengrundsgård), med traditionell datering till romersk järnålder folkvandringstid (raä Linde 3). I änget och i anslutning till järnåldersgården finns tydliga spår av odling i form av terrasser och åkervallar. Något hundratal meter söder om järnåldersgården finns en sannolik grav registrerad i form av en antydan till en kistgrav och en rest kalkhäll, som möjligen skulle kunna vara en del av en bildsten. I kanten av åkern, överlagrat av ett större röjningsröse från sen tid, finns uppgifter om en skärvstenshög (raä Linde 4). Fig 1. Utdrag ur ekonomiska kartan. Området är beläget sydväst om Linde kyrka. Järnåldersgården ligger isolerad i landskapet. Fig 2. Undersökningsområdet utgörs av ängsmark. Fornlämning 4:2 utgörs av en skärvstenshög överlagrad av odlingsröset i bilden. Under 2007 borttogs en del av röjningsröset och matjorden, varvid tydliga kulturlager framkom. Schakt 2 är upptaget strax till höger om sållet och är platsen för brandgraven från vikingatid. Foto D. Carlsson

4 Undersökningarna under 2006 innebar att delar av området i anslutning till järnåldersgården fosfatkarterades, med målet att försöka finna ut om platsen även kan hysa bebyggelse från yngre perioder och att få ett grepp om bebyggelsens utsträckning. Äldre lantmäteriakter över området kontrollerades och en fältinventering utfördes (Carlsson, Rapport I, Fascinerande upptäckter 2006) års undersökning syftade till att med hjälp av ett par mindre sökschakt försöka identifiera bebyggelselämningar från den yngre järnåldern. I linje med detta togs två provgropar upp som en del i att försöka belägga eller förkasta tanken om förekomsten av en gård från yngre järnålder medeltid. GRÄVNINGSTID OCH ARBETSSTYRKA Undersökningen genomfördes under tiden 20/8 till den 14/ Huvudsakligen sköttes grävningen av Monica Enström, arkeolog och Christer Olsson, Linde Hembygdsförening. Ansvarig för undersökningen var docent Dan Carlsson. TEKNISKA OCH ADMINISTRATIVA UPPGIFTER Totalt undersöktes 4,8 m 2 i form av två provgropar. Provgrop 1, upptagen kring en rest kalkhäll, kallas fortsättningsvis för schakt 1 och var 1,5 x 1,2 meter, och provgrop 2, upptagen i ett område med rikligt med metallutslag i anslutning till den förmodade skärvstenshögen, kallas fortsättningsvis schakt 2 och mätte 2 x 1,5 meter. Såll med 3,5 mm användes. Vid schakt 1 användes såll efter avtorvningen och vid schakt 2 sållades jorden direkt från ytan, då grästorven här var avskalad i samband med att man tagit sten från det intilliggande röjningsröset. Därefter grävdes i naturliga lager. Fotografering har utförts både i lodfototeknik och som snedfoto. För schakt 2 utfördes en planoch profilritning. De fynd som inte anges med fyndnummer på ritning, finns upptagna i fyndregistret (se bilaga 1).

5 UNDERSÖKNINGEN Schakt 1 Schakt 1 var placerat vid den möjliga resten av en bildsten (raä 4:1). Schaktet lades så att stenens bägge längsgående sidor täcktes in. På bägge sidor om kalkstenshällen var det längs med denna hårt packad gul lerjord som började på 13 cm djup. Vid 18 cm djup började en stenpackning komma fram på hällens östra sida men även mer friliggande större stenar. Vid 23 cm djup framkom ett flertal större stenar. Grävningen avslutades på 30 cm djup på den östra sidan av kalkstenshällen, då var marknivån i nivå med hällens undersida och på ett djup som innebar att man nådde ner i den sterila jorden. På västra sidan om hällen avslutades grävningen på ca 37 cm djup. Då hade en stenpackning och även någon större sten även framträtt på denna sida. Då markytan är naturligt högre på hällens västra sida gör detta att bottennivån i schaktet blir djupare där trots att det inte är lika djupt grävt där som på hällens östra sida. Fig 3. Fornlämning Linde 4:1. Den på kant stående kalkhällen undersöktes med syftet at belägga eller förkasta hypotesen att det rörde sig om resterna av en bildsten. Foto D. Carlsson. På västra sidan om kalkstenshällen påträffades två förekomster med fragmenterat järn och två bitar gotlandsflinta. Stenpackningen och leran som fanns på en viss nivå vid kalkstenshällen bedömdes kunna vara naturlig. Det är möjligt att den Fig 4. Plan över schakt 1. gula lerjorden kan ha placerats invid kalkstenshällen för att hålla denna på plats. Undersökningen visade att stenen tycktes ligga på sidan på högkant, och att den troligen har vält. Sammantaget visade grävningen på att det inte finns något kulturlager i anslutning till den resta hällen. Inte heller finns det något som pekar på att det rör sig om resterna av en bildsten. Möjligen rör det sig om en rest sten, vilket antyds av de tämligen talrika större gråstenar som fanns i anslutning till den resta hällen.

6 Fig 5. Situationsplan som visar lokaliseringen av de två schakt som togs upp sommaren Schakt 1 är upptaget runt den resta kalkhällen, raä 4:1. Det bör noteras att utprickningen i terrängen är felaktig. Stenen kunde inte återfinnas vid fornminnesinventeringen på 1970-talet. Schakt 2 är upptaget i anslutning till raä 4:2, som står upptagen som en skärvstenshög överlagrad av ett sentida röjningsröse. Under 2007 togs en stor del av röset bort för byggnadsändamål, varvid marken avbanades ner till orörda kulturlager. Schakt 2 omfattar en brandgrav, som synes överlagra en husgrund. Linde 4:3 utgörs av en kistgrav. Uppenbarligen finns det ett ovan jord osynligt gravfält i området, som sannolikt sträcker sig en del ut i åkermarken sydväst ut. Raä 73 är en stensträng och raä 3 utgör en järnåldersgård i form av två husgrunder och spår av andra huslämningar.

7 Schakt 2 Schakt 2 togs upp i anslutning till en vid inventeringen 1978 antagen skärvstenshög. När vår förundersökning genomfördes år 2006 var det upplagt ett odlingsröse ovanpå den möjliga skärvstenshögen varvid den inte kunde ses. Påföljande år hade delar av odlingsröset fraktats bort och därvid även en del av det övre jordlagret. Torven var i det här området praktiskt taget helt borta. Den möjliga skärvstenshögen var därmed antagligen till en del borttagen. Några skärvstenar kunde ses i nordvästra kanten av det nuvarande odlingsröset. På jordytan där torven banats av kunde man direkt i markytan se såväl brända benrester som en forntida järnnit. Vid den metallkartering som utfördes med metalldetektor visade det sig därtill att området innehöll rikligt med metallutslag, framför allt av järn, vilket antogs kunna komma från en boplats. För att kontrollera om detta antagande var riktigt lades ett mindre schakt ut som var 1,1 x 1,5 meter. Detta utökades därefter till de slutgiltiga måtten för schakt 2. Under utgrävningen, och direkt i markytan, framkom direkt brända ben, några järnnitar och även en del kol. Det stod tämligen snart klart att det inte rörde sig om en boplats utan om en brandgrav. Jorden var i hela schaktet mörk och fet, men fuktigare i schaktets syd-syd-västra del. I schaktets sydöstra del var jordarten inom ett område mer grusuppblandad. I början av grävperioden var jorden vissa dagar på grund av bl a regn, mycket fuktig, fynden kunde då inte urskiljas in situ utan återfanns först vid sållningen. Centralt genom schaktet framkom en prydlig rad av flata kalkhällar, i hög grad påminnande om en syllstensrad till ett bulhus. De var i storleksordningen 35 x 20 cm. En större kalkstenshäll anslöt till stenraden. Det kunde dock noteras att den större stenen låg något högre än själva stenraden (se figur 6 och 7). En väsentlig fråga att klara ut var hur den tvärs över schaktet gående stenraden skulle tolkas i relation till brandgraven, liksom den kalksten som låg i kanten av stenraden. Den fortsatta utgrävningen gav vid handen att det spritt över större delen av schaktet, med en viss koncentration till den centrala delen, framkom rikligt med brända ben och bland dess ett stort antal föremål av järn och brons. Benlagrets tjocklek visade sig vara ca 5-10 cm tjockt. Under detta vidtog mörk jord, men utan inslag av artefakter eller kulturspår. De brända benen var till en viss del ansamlade i vissa koncentrationer, bl.a. mellan och bredvid stenarna i stenraden. Grävningen avslutades på 13 cm djup, där brandlagret med föremål upphörde. I botten framkom då till stor del en grövre jord som var mer uppblandad med grus. Här förekom inga fynd och lagret skall ses som övergången till ett sterilt lager. Man kan med andra ord konstatera att brandgraven ursprungligen måste ha legat mycket ytligt. Någon form av nedgrävning kunde inte förmärkas.

8 Fig 6. Plan och lodfoto över schakt 2. I schaktets norra del framkom huvuddelen av de brända benen och artefakterna. Men man kan notera en spridning av fynden över ett stort område. Även ben förekom tämligen spritt i schaktet och det var svårt att avgränsa benkoncentrationer. Det stora kalkstensblocket till vänster om stenraden överlagrar och ingår i brandgraven, stenraden ligger stratigrafiskt under brandgraven och är således äldre än brandgraven. Stenraden skall troligen ses som fundament för ett skiftesverkshus. Fig 7. Profil över schakt 2. Väsentligt att notera är att brandgraven överlagrar stenraden (brända ben förekom även ovanpå denna) och överlagras i sin tur av det större kalkstenblocket vid sidan av stenraden. Brandlagret ligger mycket ytligt på grund av avbaningen av matjordslagret och torven. Undersökningen av schakt 2 visade på att det rörde sig om en vikingatida mansgrav. Fynden bestod av 49 järnartefakter (varav en del endast var fragment), 26 artefakter av brons och 16 stycken övrigt i form av ett sandstensbryne, kol, del av en glasflusspärla, del av filigransmycke i guld, ornerat ben/horn (se fyndlistan, bilaga 1 och 2). Den totala mängden ben vägde tillsammans 3300 gram, vilket i princip motsvarar en vuxen människa.

9 De påträffade föremålen dateras till vikingatid och sammansättningen visar tydligt att det är en mansgrav. Innehållet; del av ringspänne, ett flertal remändebeslag, bronsspiraler, nitar och bältebeslag och sannolikt nitar till en sköldbuckla, uppvisar mycket stora likheter med ett par gravar från Barshaldershedgravfältet, på gränsen mellan Grötlingbo och Fide socknar (Thunmark-Nylén 1998). Möjligen finns även spår av en kvinnograv, då ett av fynden utgörs av en liten del av ett djurhuvudformat spänne från vikingatid. Fig 8. Ett av de mer fascinerande föremålen från brandgraven är detta guldbleck med filigranornering. Objektet är ca 1 cm stort och en del av ett beslag till något föremål. Foto D. Carlsson Vad stenraden har haft för funktion kunde inte konstateras under denna provgrävning, men mycket talar för att det är resterna av en byggnad. Det går inte att urskilja om några av artefakterna är från ett byggnadsverk då allt ligger blandat med gravsatt material. Väsentligt i sammanhanget var att klara ut den kronologiska skiktningen mellan stenraden, brandgraven och den större kalkstenshäll som låg an mot stenraden (se planen figur 6). Inledningsvis kunde vi konstatera att den större kalkstenshällen låg i en sådan nivå att dess undersida var i höjd med stenradens översida. Ben och fynd låg till stor del ansamlade i högre nivå upp längs med stenarna i stenraden. Då artefakternas och benens placering tydde på att stenraden funnits innan gravsättningen gjordes en kontroll av detta. Först borttogs den större hällstenen och marken under denna undersöktes. Där under fanns det lika mycket ben etc. som i omkringliggande omgivning. Det kunde därmed konstateras att denna sten var ditlagd senare än tidpunkten för graven. Då jorden under en av stenarna i stenraden granskades fanns där inga ben etc. Resultat visar därmed att stenraden har funnits redan vid gravsättningen. Rör det sig om en syllstensrad till ett hus är således byggnaden äldre än graven, vilket skulle innebära den äldsta dateringen av en byggnad av detta slag på Gotland. En fortsatt undersökning av denna konstruktion är av mycket stort vetenskapligt intresse och kan kasta nytt ljus över byggnadstraditionen på Gotland. RESULTAT OCH SLUTSATS Hittills uppnådda resultat av undersökningarna i Linde Annex visar på att det har funnits verksamhet med bosättning på platsen med säkerhet från romersk järnålder (äldre järnålder) som kämpgravarna härstammar från. Kanhända ända tillbaks till bronsåldern då tidigare inventeringar har visat på flera möjliga skärvstenshögar. Kulturlandskapet med dess tydliga odlingsterasser etc. tyder dock på att området brukats under längre tid, möjligen ända in i medeltid.

10 Lokaliseringen av en gård från yngre järnålder medeltid har ännu inte kunnat säkerställas i området, men med tanke på den påträffade vikingatida brandgraven, som för övrigt inte är ensam i området, är det mycket som tyder på att det i närheten torde finnas även en gård från denna tid. Gravarna placerades under den här tiden ofta i närheten av bosättningarna. För övrigt bör noteras att den förmodade graven i form av en kista, som ligger enbart ca 10 meter från den nu undersökta brandgraven, uppenbarligen är en grav och att den svaga ås som gravarna ligger på hyser ett gravfält vars omfattning vi inte känner idag. Den här grävningen verifierar med andra ord att verksamhet fortgått in i vikingatid på platsen. Detta innebär att möjligheten är stor för att fortsättningsvis kunna hitta var gårdsläget varit under yngre järnålder - medeltid. Detta bör kunna beläggas med fortsatta undersökningar, vilka är planerade för Referenser: Carlsson D., 2006 Rapport I, Fascinerande upptäckter Thunmark-Nylén L., 1998 Västervik, Die Wikingerzeit Gotlands II Typentafeln.

11 Tekniska och administrativa uppgifter ArkeoDoks projektnummer: 2008:1 Länsstyrelsens diarienummer: Typ av undersökning: Forskningsundersökning Utförandetid Aug-Sep 2007 Socken: Kommun: Landskap: län: Ekonomiska kartans blad: Koordinatsystem Linde Gotland Gotland Gotland 6J0a NÖ RT90 2,5 gonv Fastigheter: Linde Annex 1:1 Projektledning: Handläggare: Fältarbete: Planer och kartor: Layout: Rapportansvarig: Dan Carlsson Dan Carlsson Monica Enström, Christer Olsson, Anna Pettersson och Dan Carlsson Dan Carlsson och Monica Enström Dan Carlsson Dan Carlsson

12 Gotland, Linde socken, Linde Annex 1:1. Fyndlista. År 2007 Fyn d nr Sch akt Antal Fyndbeskrivning Vikt i gram Längd Bredd Diam. Tjockl Beslag, järn. Stort Nit, järn. Stor Järnbit Nit/spik, järn, avbruten Del av nitbricka, järn Spiraler, brons Remändebeslag, brons Nit, järn, liten Remändebeslag, brons 6 41, Bältebeslag, brons, kvadratiskt med nitar , Glasmosaik?, vit Ten, järn , Remändebeslag, brons Nit, järn, mycket stor Remändebeslag, brons 6 41,7 6, Spik, järn, en stor med vinkelböjd spets , Spiraler, brons , Remändebeslag, brons Glaspärla, halv. Grön 1 9 4, Spik, järn, spetsen vinkelböjd Filigranornerat smycke, av guld. En liten del av , Träkol Bränt ben Utgår Kol Viking Discovery Programme

13 Gotland, Linde socken, Linde Annex 1:1. Fyndlista. År 2007 Fyn d nr Sch akt Antal Fyndbeskrivning Vikt i gram Längd Bredd Diam. Tjockl Ringspänne, del av. Brons. Stort Ändbeslag till bälte, halvt. Brons, ornerat Nit, järn, större. Till sköldbuckla? Remändebeslag, brons , Nit med nitbricka,stor Bronsspiraler Nit med nitbricka, järn, liten Bronssmälta Keramik, liten skärva av svartgrått gods Bronsspiraler, små fragment Nit, järn Ring, järn Nit med nitbricka, större , Bryne, sandsten , Beslag? brons , Spik, järn Bryne? 4 bitar av sandsten Spik, järn, stor, spetsen vinkelböjd Bryne, sandsten Nit, järn, liten Spik, järn Nit, järn,liten Keramik, tunt, svartgrått gods Spik, järn Viking Discovery Programme

14 Gotland, Linde socken, Linde Annex 1:1. Fyndlista. År 2007 Fyn d nr Sch akt Antal Fyndbeskrivning Vikt i gram Längd Bredd Diam. Tjockl Nit, järn. Stor skalle, sannolikt till sköldbuckla Små fragment av järn Organiskt material Bit av brons Nit, järn, liten Spik, järn, spetsen böjd Keramik Okänt material Nit, järn, liten Nit, järn Fragment, järn, nit? Del av beslag, brons Nit, järn, en liten, en stor Fragmenterat järn. Järnutfällningar? Fragment av järn. Järnutfällningar? Gotlandssflinta Remändebeslag, brons Remändebeslag, brons Spiraler, brons, små fragment Märla, järn, stor Del av djurhuvudformat spänne? Brons Bronsbit Smälta, gals? Nit, järn, liten Ett litet fragment av järn Viking Discovery Programme

15 Gotland, Linde socken, Linde Annex 1:1. Fyndlista. År 2007 Fyn d nr Sch akt Antal Fyndbeskrivning Vikt i gram Längd Bredd Diam. Tjockl Ögla, brons Fragment av järn Organiskt material? Spik, järn, stor Fragment järn Liten nit av brons Spik, järn, stor, spetsen böjd Utgår Nit m. nitbricka, järn, liten Fragment, järn, nit Nit utan nitbricka, järn, stor Spik, järn, stor Nit utan nitbricka, järn, liten Fragment, brons Nit m. nitbricka, järn. Till sköldbuckla? Spik, järn, stor, spetsen böjd Nit med nitbricka,stor Fragmenterade nitar, järn, små Fragmenterade nitar, spikar? järn Nit utan nitbricka, järn, liten Träkol Ornerad silverplatta, ensidig. Tunn. Del av smycke? Bronsbeslag, veckat, litet Ten, brons, rund Viking Discovery Programme

16

17