INDIANSK NÄRINGSKULTUR av Bertil Thörn

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "INDIANSK NÄRINGSKULTUR av Bertil Thörn"

Transkript

1 INDIANSK NÄRINGSKULTUR av Bertil Thörn Artikeln är skriven med Harold E. Driver: Indians of North America, Chicago 1975, som källa. Vissa stycken är en ren översättning.. D en huvudsakliga födokällan för människorna i Nya Världen kom från kultiverade växter. Mindre andelar kom från mjölkning respektive slakt av tamdjur samt från fiske. Endast en liten del kom från vilda djur och växter. Det kan verka förbryllande, men man ska ha klart för sig att det stora flertalet människor levde i de områden där jordbruk var den dominerande födokälian. Om man räknar bort människorna i Mellanamerika, blir bilden dock något annorlunda. Ser man dessutom till storleken av de områden, där jakt var den dominerande födkroken, är det lätt att förstå att man kan missta sig. Följande artikel är avsedd att ge en bild av hur matvanor fördelade sig inom olika kulturområden och vad som var det huvudsakliga sättet att skaffa mat bland olika folkgrupper. Kultiverade växter var det helt dominerande födounderlaget i hela Mellanamerika, där befolkningen var större än den var i samtliga andra kulturområden sammantaget. Det huvudsakliga köttkomplementet kom från tamdjur som Lama, Alpacka och Marsvin. Dessa djur saknades helt i Nordamerika, och de enda domesticerade djur som fanns i alla områden, hunden, åt man inte gärna, utom i ceremoniella sammanhang. Vad är det då som har avgjort vilken typ av näringssök som blivit förhärskande i olika regioner? Man kan se två huvudsakliga förutsättningar som måste vara uppfyllda. För det första att det finns tillgång till en råvara och fysiska förutsättningar att kunna utveckla den. För det andra, att man har förmågan att tillskansa sig råvaran och kunskapen att tillrätta den så att den blir ätlig. Det är nämligen endast ett fåtal råvaror, som användes som föda, utan att först ha anrättats på något sätt. Att kunna utnyttja hela den flora av födoämnen vi finner på de amerikanska kontinenterna kräver naturligtvis också en omfattande kunskap och erfarenhet. Något som folken endast kunnat skaffa sig genom erfarenhet över årtusenden. Kunskap är ju något som kommer långsamt i ett samhälle som är utan tillgång till ett skrivspråk. Utan att behöva leda i bevis kan vi nog lugnt utgå från att kunskap om jordbruk och växtförädling var utvecklad i Gamla Världen långt innan sådan kunskap uppstod i Nya Världen. Det verkar dock inte sannolikt att kunskapen skulle ha förts över från Gamla Världen, utan den har troligen utvecklats på plats. Påståendet stärks också av att merparten av de framodlade, ursprungliga växterna är av olika art mellan de båda världarna. Med åren kom naturligtvis växter att införas till Nya Världen. Särskilt sedan européerna kommit över havet. Men det har också förekommit en spridning från den Nya Världen till den Gamla. Mest kända produkter är kanske majs och potatis. En annan kulturväxt som fått stor spridning i världen är tobak. Befolkningsbilden, möjligen med undantag för präriens högslätter, var stabil redan långt före Columbus (1492). Landområdet var befolkat ända från polareskimåerna, på nordvästra Grönland, till Panamas nästan tropiska skogar. Inom detta enorma landområde förekommer, praktiskt taget, alla typer av topografi, jordmån, klimat, fauna och flora, vilket allt har betydelse för dess innevånares val av föda. En tämligen grov, och generaliserande, beskrivning av födoval i olika delar av detta väldiga område framgår av karta nummer 1. Där har en grov in-

2 delning gjorts efter födogrupperna - fisk - vilt - vilda växter - kultiverade växter. Fisk utgjorde den huvudsakliga födokällan längs Nordvästkusten, delar av Alaska, Gulfkusten, samt ett antal mindre områden, huvudsakligen kring större insjöar. Vilt dominerade i en jättestor triangel omfattande nära nog hela det Arktiska och Subarktiska området samt delar av prärien. Framför allt på dess högslätter. Vilda växter utgjorde huvudföda i Kalifornien med det angränsande området, Stora Bassängen. Men troligen också i nordöstra Mexico. Jordbruk, med kultiverade växter, bedrevs huvudsakligen i Östern och i Sydöstern. Men också i Sydväst samt i hela Mellanamerika, ända ner till Panama. Odling förekom också sporadiskt i prärieområdet. Särskilt då i de östra låglandsprärierna och huvudsakligen i de stora floddalarna. Resterande delar av området är svårare att kategorisera. Det är Platålandet i nordväst samt apacheianden i sydväst. Här kan man kanske bäst säga att födokulturen utgjordes av en blandekonomi, där jakt på vilt samt insamling av vilda växter var de dominerande dragen. Även om den huvudindelningen kunde räcka ska i fortsättningen de olika kulturområdena behandlas vart och ett för sig. Begränsning göres till områdena norr om Mexico. OMRÅDESÖVERSIKT ISHAVSKUSTENS FOLK (ARCTIC) Här uppe i norr kan vi se att folken längs så gott som hela ishavskusten, från Alaskahalvön i väster till Grönland i öster, levde huvudsakligen av jakt på marina däggdjur. Det enda undantaget är områdena kring Yukon- och Kuskokwimflodernas mynningar, där fiske dominerade. Områdets innevånare är huvudsakligen inuiter, utom på Alaskahalvön och de Aleutiska öarna, där folket utgörs av aleuter. Av de olika marina däggdjur som jagades utgjorde sälar den största delen. Dessutom

3 jagades valrossar och i någon mån valar. Olika geografiska förutsättningar påverkade jaktvalet. Till exempel i det inre av Hudson Bay, där det varken fanns val eller valross, var säl det enda byte som var tillgängligt. Utöver marina däggdjur jagades, särskilt under sommaren vildren - caribou. Som tredje viktigaste födokälla kom så fisk. I vissa områden, till exempel Alaska, kan dock fisket ha varit viktigare än cariboujakten. Eftersom inuiter och aleuter åt minst hälften av sitt kött rått, och dessutom åt såväl allt fett samt inälvor och andra inre organ, kom denna diet att innehålla alla de vitaminer och mineralsalter människokroppen behövde, plus ett stort tillskott av viktigt protein. Därför var det endast under tider av svår matbrist, som dessa människor uppvisade några bristsjukdomar. SKOGSJÄGARNA (SUB-ARCTIC) Folken på den arktiska tundran och i barrskogsbältet, ända från Alaskas inland till Atlantkusten, levde huvudsakligen av caribouoch älgkött. Även om de båda djurslagens utbredningsområden överlappar varandra i viss mån, var det huvudsakligen caribou i norr och älg i söder. Andra djur som jagades var hjort, björn, bäver, piggsvin och hare. Vid vissa tider på året förekom också en hel del fågeljakt, samt insamling av fågelägg. Helt underordnat däggdjursjakten var fisket, utom i de stora floddeltalanden samt vissa lokala delar i inlandet. Vid Atlantkusten åt man dock en hel del skaldjur. Växtföda var mycket sparsamt förekommande. Det var huvudsakligen i form av olika bär och frukter, även om såväl grönsaker som rötter och frön också förekom till och från. NORDVÄSTKUSTEN Fem olika sorters lax var stapelföda för folken från Yukonflodens mynning i norr till Eeloch Klamathfloderna i söder. Ett dussintal saltvattensfiskar utgjorde också ett viktigt inslag i dieten. I områden längs kusten, där strömmarna inte var tillräckligt starka för att locka några större mängder lax, fiskades huvudsakligen torsk och hälleflundra, men man jagade också en del marina däggdjur. Det här gällde för bland andra haidaindianerna på Queen Charlotte Island, kwakiutl och nootka på Vancouver Island samt makahindianerna på Cape Flattery, söder om Puget Sound. Med tanke på den rika tillgången, och variationsrikedomen på fisk och skaldjur i havet, säger det sig självt att de folk som levde direkt vid kusten och på öarna hade de bästa förutsättningarna. Men förhållandena var inte dåliga i inlandet heller. Där fanns också ett större inslag av vilda bär, rötter och växter. Ute vid kusten samlade man tidvis vissa alger, som torkades och pressades till kakor, vilka kunde förvaras en längre tid.

4 De här gruppernas diet var, med sin variationsrikedom, helt tillräcklig. Såväl kvantitativt som kvalitativt. Den stora mängden fisk, skaldjur och däggdjurskött gav ett överflöd av protein och fett, medan olika rötter gav stärkelse och bär gav socker. Senare laboratorieprov har också visat, att de torkningsmetoder, som huvudsakligen användes i området, inte nämnvärt minskade matens vitamininnehåll. Även om A- och D-vitamininnehållet självklart varierade mellan olika fiskarter, var ändå innehållet så stort i de flesta fiskoljor att det nästan var jämförbart med torskleveroljan, som ju länge varit ett huvudsakligt vitamintillskott i vår egen matkultur. Det har sagts att indianerna i dessa områden förmodligen var de som levde allra bäst vad gäller tillgång till en varierad och riklig kost. PLATÅN Försörjningsmönstret för folken på högplatån var inte enhetligt. I norr var det, likt Skogsjägarfolkens, jakt på älg och annat stort villebråd som var den dominerande aktiviteten. I de västra delarna dominerade fisket, på samma sätt som hos Nordvästkustfolken. I öster utgjorde jakten på storvilt som älg, hjort och rådjur grunden för dess folks matkultur. I korridoren söderut genom Oregon till Kalifornien tycks det som att bär och växter svarat för minst lika stor andel av födan som kött och fisk tillsammans. Platåfolken i Washington och Idaho verkar också ha nyttjat stora mängder växtföda, särskilt då Camasroten. Camas, som är en lökväxt besläktad med hyacintlökarna, var den av de vilda växterna som kanske haft den allra största betydelsen i området. PRÄRIEN

5 Högslätten På den stora Nordamerikanska prärien, som sträcker sig ända från Saskatchewan River i Alberta nästan ända till Mexikanska Golfen i Texas, och från Klippiga Bergen i väster till omkring den 100:e meridianen i öster, var buffeln den huvudsakliga födokällan. Denna extrema specialisering förstärktes ytterligare i och med hästens intåg mot slutet av 1700-talet, då hästen som såväl rid- som lastdjur klart underlättade den annars tämligen farliga och besvärliga sysselsättningen, att jaga de stora, opålitliga och potentiellt farliga köttdjuren. Buffelköttet kompletterades med hjort, antilop och tidvis annat småvilt. Det enda man åt från växtriket var vildlök och bär. Det senare som en standardingrediens i Pemmican, torrskaffningen som framställdes och användes av i stort sett alla stammar. Förutom vildlöken kunde en del andra ätliga rötter också grävas upp. Stammar i närheten av de jordbrukande, bofasta folken i öster och i sydväst, kunde från tid till annan byta till sig en del jordbruksprodukter. Men det var en marginell del av deras kost. Så länge som bufflarna fanns på prärien, så var de här stammarnas diet synbarligen helt tillfredsställande. Något som framgår med önskvärd tydlighet av deras utomordentliga fysik. Innan bufflarna när nog utrotats rådde här aldrig någon matbrist. Fisk fanns i så gott som alla floder på prärien, men förekom aldrig, eller mycket sällan, som föda. Inte för att det skulle ha varit något tabu, utan snarare därför att det inte ansågs värt besväret att fånga och tillreda. Man tyckte helt enkelt inte om det och det fanns tillräckligt med annan mat. Låglandsprärien Även på de stora grässlätterna öster om den 100:e meridianen var jakten klart dominerande bland många av folken. Jordbruk svarade hos en del för kanske hälften av födoproduktionen. Hos andra till och med så pass lite som en fjärdedel. Det som trots allt odlades var majs, bönor, squash, en del solrosor och så, förstås, tobak. Ännu på 1600-talet fanns dock bufflar att jaga så långt österut som på grässlätterna i nuvarande Illinois. På 1700-talet företog stammarna, som då bodde ända uppe vid Stora Sjöarna, jaktturer västerut för att jaga buffel. Stammarna som bodde i västra delarna av området jagade huvudsakligen buffel, medan de

6 längre österut boende, även jagade annat vilt. Av de odlade växterna var majsen den viktigaste, men i området kring Mississippis källflöden var vildriset än viktigare. För menomineestammen var det förmodligen det viktigaste livsmedlet. Uppe kring Stora Sjöarna var också fisket av en viss betydelse i konkurrens med jakten. För stammar i södra delarna av området, och kanske också i de stora floddalarna, före hästens ankomst, var jordbruket dock viktigare än jakten, och skulle säkert så ha förblivit om inte hästen kommit. ÖSTERN inkl SYDÖSTERN I östra delarna av USA kan andelen jordbruksprodukter ha svarat för kanske hälften av försörjningen. Det har rapporterats om befästa byar med regelrätta planteringar i anslutning. I sydöst bedrevs till och med kommunala jordbruk. Men ändå kom en hel del av födan från jakt i de stora skogarna, och fiske längs kusten. I vissa områden var skaldjurskonsumtionen avsevärd. De östliga stammarnas diet var säkert helt tillfredsställande, och någon matbrist förekom inte. Inte ens när en bys odlingar förstördes av någon krigisk granne. KALIFORNIEN I stora delar av Kalifornien var ekollon en stapelvara. De maldes till mjöl, från vilket syrorna sedan lakades ut med vatten. Av mjölet gjordes sedan antingen gröt eller bröd. En stor mängd andra mindre fröer användes också på liknande sätt. Ofta efter att först ha blivit rostade. Näst i betydelse som mat, efter dessa ollon och fröer, kom smådjur som gnagare och småfåglar. Men också ryggradslösa djur, som maskar, ormar, ödlor, gräshoppor och skalbaggar, utgjorde med största sannolikhet en större andel av födan på årsbasis, än större djur som till exempel hjortar. Vid kusten ingick naturligtvis skaldjur och fisk i dieten allt efter tillgång. Fisk tycks dock ha varit av underordnad betydelse i inlandet, utom möjligen i Sacramento- och San Joaquinflodernas dalgångar. Den relativt goda tillgången, och det varierade valet av föda, i kombination med det fördelaktiga klimatet, med milda vintrar, tycks ha hållit befolkningen i Kalifornien förskonat från hungersnöd.

7 STORA BASSÄNGEN (GREAT BASIN) I områdets södra delar dominerade mat från växtriket över köttdieten. Det var huvudsakligen de ätliga fröna ur barrträdets, Pinon, kottar man åt. Men också en mängd andra fröer, nötter och andra växtdelar. En mindre mängd ätliga rötter grävdes upp med grävkäppar. Hjortar och bergsfår fanns i de omgivande bergen. Antiloper blev vanligare ju längre norrut man kom. Men eftersom de levde i flockar i öppen terräng, var man tvungen att anordna gemensamma, kommunala jakter för att komma åt dem. Likaså jagades kaniner i organiserade gemensamhetsjakter. Jämfört med andra områden var dock Bassängen ett tämligen djurfattigt område, varför gnagare, reptiler och insekter säkert utgjorde den största delen av dessa folks proteinkälla. Landet var fattigt även för övrigt och hungern var en ständig följeslagare hos dessa människor. De fick ständigt söka föda och fick därför aldrig tid att utveckla vare sig religiösa eller sociala kulturmönster i någon större omfattning. SYDVÄST Alla folk i Sydvästern idkade jordbruk i större eller mindre omfattning. Intensivast var det kanske bland puebloindianerna, som levde på Coloradoplatån, i norra Arizona och New Mexico. Det har beräknats att enbart majs utgjorde så mycket som åttio procent av deras födointag. Då vet vi att de dessutom odlade bönor, squash och solrosor. Även vilda växter ingick i deras diet, om än i mindre omfattning. Jaktbart vilt var sällsynt. Kaniner var antagligen det som var lättast att komma över. Fisk fanns endast i Rio Grande, och utgjorde aldrig någon stor del av födan ens bland de människor som levde längs floden. Hungersnöd var alltid ett påtagligt hot mot människorna i dessa ökenland. Den ensidigt växtbaserade ekonomin slogs lätt ut av extrema torkperioder, vilka var ganska vanliga, med svåra umbäranden som följd. Sannolikt led dessa människor dessutom av proteinbrist. Navajoindianerna lärde sig jordbruk av pueblo troligen under 1700-taIet, och kom så småningom att bli mera beroende av majs och andra grödor än av jakt. På senare tid har de traditionellt nomadiska navajoindianerna kommit att alltmer ta upp boskapsskötsel, där får och getter har blivit dominerande. De olika apachestammarna har i varierande grad levt av såväl jakt som jordbruk. Även de

8 har under senare tid nått framgångar som boskapsuppfödare, men då huvudsakligen med nötkreatur. Bland de många ökenlevande stammarna, allra längst ner i sydväst, har varierande grader av jordbruk växlats med insamling av vildväxande frukter, nötter och frön. Sålunda beräknas jordbruksprodukter utgöra femtio procent av yumas och mohaves föda. Kanske fyrtio procent för yumas, trettio procent för cocopa och ännu något mindre för maricopa. Vilda växter var av större betydelse för de två senare stammarna. Ökenlevande yumas levde likaledes huvudsakligen av vilda växter, men också något av småviltjakt och även del odiingsverksamhet. Fisk var allmänt sett sällsynt i Sydvästern, men de yumas som levde längs Colorado- och Gilafloderna, åt faktiskt en del. TILLREDNING Merparten av all mat tillreddes på något sätt, innan man åt den. Sätten att tillreda var många. Ibland förekommer vissa regionala skillnader, som till exempel skillnader att koka över öppen eld, alternativt så kallad stenkokning. Men i stort förekom de flesta metoder över hela området. Det förekom kokning, dels i kärl över öppen eld, dels i skinnsäck där heta stenar sänktes ned i den vätska som skulle kokas. Bakning av mat i jordugn där mat, inlindad i blad eller annat lades i en grop i marken tillsammans med heta stenar. Halstring och rostning över glödbädd. Malning, eller krossande på annat sätt, ofta tillsammans med urlakning (som i fallet med ekollon). Rökning och torkning, var de vanligaste sätten att bereda mat som skulle sparas. * * *

Stenåldern. * Från ca 12 000 år fkr till ca 2000 år fkr *

Stenåldern. * Från ca 12 000 år fkr till ca 2000 år fkr * Stenåldern * Från ca 12 000 år fkr till ca 2000 år fkr * När det blev varmare smälte isen så sakta. Lite för varje år. Sten och grus var allt som fanns kvar när isen hade smält. Först började det växa

Läs mer

På Jorden finns sju världsdelar (Nordamerika, Sydamerika, Afrika,

På Jorden finns sju världsdelar (Nordamerika, Sydamerika, Afrika, EUROPA landskapet På Jorden finns sju världsdelar (Nordamerika, Sydamerika, Afrika, Asien, Antarktis, Oceanien och Europa). Europa är den näst minsta av dessa världsdelar. Europas natur är väldigt omväxlande.

Läs mer

NORDAMERIKASURSPRUNGSFOLK USA:SKULTUROCHHISTORIA

NORDAMERIKASURSPRUNGSFOLK USA:SKULTUROCHHISTORIA NORDAMERIKASURSPRUNGSFOLK USA:SKULTUROCHHISTORIA Vad tänker du på när du hör ordet indian? Många av oss har vuxit upp med bilder av den nordamerikanska ursprungsbefolkningen i serietidningar, tecknade

Läs mer

JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015

JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015 JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015 JORDENS SKOGAR Nästan en tredjedel av hela jordens landyta är täckt av skog. Jordens skogsområden kan delas in i tre olika grupper: Regnskogar Skogar som är gröna

Läs mer

Dakota. Massachusetts Nevada. New Jersey Kansas Kalifornien Arizona Mexico. Arkansas. Georgia Texas Louisiana Florida

Dakota. Massachusetts Nevada. New Jersey Kansas Kalifornien Arizona Mexico. Arkansas. Georgia Texas Louisiana Florida USA Alaska Stilla havet Washington Montana North Oregon Dakota Minnesota Vermont Maine Idaho South Wisconsin New Hampshire Wyoming Dakota Michigan New York Massachusetts Nevada Nebraska Iowa Pennsylvania

Läs mer

Bondestenåldern. 4200 år före Kristus - 1800 år före Kristus

Bondestenåldern. 4200 år före Kristus - 1800 år före Kristus Bondestenåldern 4200 år före Kristus - 1800 år före Kristus Människorna blev fler och fler. Man kom på ett nytt sätt att skaffa mat. Om man sådde frön från vilda växter i jorden och väntade till våren,

Läs mer

Människans utveckling En sammanfattning av frågorna till de fyra filmerna

Människans utveckling En sammanfattning av frågorna till de fyra filmerna Människans utveckling En sammanfattning av frågorna till de fyra filmerna Bildkälla: http://open.jorum.ac.uk/xmlui/bitstream/handle/10949/918/items/s182_10_section4.html Bildförklaring. Staplarna visar

Läs mer

DEN STORA AMERIKARESAN 7-9, GY

DEN STORA AMERIKARESAN 7-9, GY Filmhandledning DEN STORA AMERIKARESAN 7-9, GY USA:s geografi USA är ett stort land och täcker stora delar av Nordamerika. Befolkningen är nästan 320 miljoner till antalet och landets geografi skiljer

Läs mer

Rita ett vackert höstlöv till din text. Om du vill kan du gå ut och plocka ett.

Rita ett vackert höstlöv till din text. Om du vill kan du gå ut och plocka ett. Naturen på hösten!!!! Namn: Svara på följande frågor i ditt kladdhäfte: 1. Varför har vi olika årstider? 2. Varför har träden blad/löv? 3. Vad är fotosyntes? 4. Skriv så många hösttecken du kan! 5. Varför

Läs mer

LEKTIONENS MÅL: Centralt innehåll geografi: Jordens klimat och vegetationszoner samt på vilka sätt klimatet påverkar människans levnadsvillkor.

LEKTIONENS MÅL: Centralt innehåll geografi: Jordens klimat och vegetationszoner samt på vilka sätt klimatet påverkar människans levnadsvillkor. OLIKA KLIMATOMRÅDEN LEKTIONENS MÅL: Förstå skillnaden mellan klimat och väder Kunna namnge de olika klimatzonerna Ge exempel på vad som kännetecknar de olika klimatzonerna och deras läge Centralt innehåll

Läs mer

Vikten av småbiotoper i slättbygden. www.m.lst.se

Vikten av småbiotoper i slättbygden. www.m.lst.se Vikten av småbiotoper i slättbygden www.m.lst.se Titel: Utgiven av: Text och bild: Beställningsadress: Layout: Tryckt: Vikten av småbiotoper i slättbygden Länsstyrelsen i Skåne län Eco-e Miljökonsult (Malmö)

Läs mer

Vad menas med en högkultur? Diskutera med din bänkgranne i 4 minuter så brainstormar vi allt ni vet om högkulturer. Vet du inte så använd din fantasi

Vad menas med en högkultur? Diskutera med din bänkgranne i 4 minuter så brainstormar vi allt ni vet om högkulturer. Vet du inte så använd din fantasi Att kunna: Hur levde människan innan hon blev bofast? Vad är det som kännetecknar en högkultur? Hur var det nya samhället när människan blev bofast? Hur uppstod högkulturen Egypten? Vad är det som kännetecknar

Läs mer

BEFOLKNINGSFÖRDELNING

BEFOLKNINGSFÖRDELNING BEFOLKNINGSFÖRDELNING VAD SKA JAG KUNNA? Resonera om orsakerna till och konsekvenserna av befolkningsfördelning i olika delar av världen Alltså: Varför bor människor på vissa platser men inte på andra

Läs mer

RÄVEN TECKEN SOM STÖD FAKTA OM RÄVEN

RÄVEN TECKEN SOM STÖD FAKTA OM RÄVEN VÅRA VILDA DJUR RÄVEN TECKEN SOM STÖD FAKTA OM RÄVEN Rävens ungar föds på våren. Det blir mellan 3-6 ungar och ibland ända upp till 12 ungar i grytet. Rävar bor i skogen i ett hål i marken som kallas gryt.

Läs mer

FAKTABLAD. Så här får vi maten att räcka till alla!

FAKTABLAD. Så här får vi maten att räcka till alla! FAKTABLAD Så här får vi maten att räcka till alla! Så här får vi maten att räcka till alla! sida 2 Så här får vi maten att räcka till alla! Jorden är en blå planet. Endast en knapp tredjedel av jordens

Läs mer

Biologi. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov C. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

Biologi. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov C. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp Ämnesprov, läsår 2012/2013 Biologi Delprov C Årskurs 6 Elevens namn och klass/grupp Prov som återanvänds omfattas av sekretess enligt 17 kap. 4 offentlighets- och sekretesslagen. Detta prov återanvänds

Läs mer

Afrika. Några länder som ligger i Afrika är Kenya, Sydafrika och Egypten. Några djur som bor här är zebror, lejon, giraffer och elefanter.

Afrika. Några länder som ligger i Afrika är Kenya, Sydafrika och Egypten. Några djur som bor här är zebror, lejon, giraffer och elefanter. Afrika Afrika är den näst största världsdelen. Afrika ligger i söder, alltså längst ned i mitten på kartan. Här bor 14% av världens alla människor. Det är ungefär 922 011 000 stycken. I Afrika är det mycket

Läs mer

Bedömningsstöd. Biologi 1-6. Lärarinformation

Bedömningsstöd. Biologi 1-6. Lärarinformation Bedömningsstöd Biologi 1-6 Lärarinformation Lärarhandledning I den här uppgiften bedöms elevens förmåga att beskriva näringskedjor. Beskrivning av uppgiften Enligt det centrala innehållet i kursplanen

Läs mer

Djur, svampar och växter i skolans närhet Elevblad 7

Djur, svampar och växter i skolans närhet Elevblad 7 Djur, svampar och växter i skolans närhet Elevblad 7 Det finns många djur- och växtarter runt omkring oss som vi kanske inte tänker på. Vissa känner du säkert igen och kan namnet på, andra kanske du aldrig

Läs mer

Runt sjön Lago Nahuel Huapi

Runt sjön Lago Nahuel Huapi Runt sjön Lago Nahuel Huapi Villa la Angostura är en liten turistort på Lago Nahuel Huapi s norra strand. På riktig spanska uttalas Villa vijja, men här uttalas det vicha. Vi kom dit på nyårsdagen vid

Läs mer

NORDAMERIKAS URSPRUNGSBEFOLKNING USA:S KULTUR OCH HISTORIA FÖRDJUPNING

NORDAMERIKAS URSPRUNGSBEFOLKNING USA:S KULTUR OCH HISTORIA FÖRDJUPNING 2018 NORDAMERIKAS URSPRUNGSBEFOLKNING USA:S KULTUR OCH HISTORIA FÖRDJUPNING Nordamerikas ursprungsbefolkning - USA:s kultur och historia Fördjupning och handledning Skolprogrammet kan genomföras som en

Läs mer

Biologi Livets utveckling

Biologi Livets utveckling Biologi Livets utveckling Begrepp att kunna Biologi Fossil Det naturliga urvalet Evolution Djur-,växt- och bakterieceller Klorofyll Fotosyntes Latinska namn Släktnamn och artnamn Ryggradsdjur och ryggradslösadjur

Läs mer

Samtliga veckans ord v VECKANS ORD v 35 (+ omprov v 37)

Samtliga veckans ord v VECKANS ORD v 35 (+ omprov v 37) Samtliga veckans ord v 35-42 VECKANS ORD v 35 (+ omprov v 37) bytesdjur ett djur som äts av ett annat djur mossa växer över stenar och trädrötter promenera kan vara skönt att göra i skogen barrskog skog

Läs mer

God mat + Bra miljö = Sant

God mat + Bra miljö = Sant God mat + Bra miljö = Sant Vad vi äter spelar roll - både för hälsan och miljön! Här berättar vi mer om hur vår mat påverkar miljön och hur du själv kan bidra med dina beslut Sju smarta regler för maten

Läs mer

JORDEN SEDD FRÅN HIMLEN AV YANN ARTHUS-BERTRAND UNDERVISNINGSMATERIAL PRAKTISKA ÖVNINGAR

JORDEN SEDD FRÅN HIMLEN AV YANN ARTHUS-BERTRAND UNDERVISNINGSMATERIAL PRAKTISKA ÖVNINGAR JORDEN SEDD FRÅN HIMLEN AV YANN ARTHUS-BERTRAND UNDERVISNINGSMATERIAL PRAKTISKA ÖVNINGAR I. DE NATURLIGA MILJÖERN II. RESURSERNA 1) SÖTVATTNET 2) MARKEN 3) SKOGEN 4) HAVEN OCH OCEANERNA III. MÄNNISKAN

Läs mer

INDIANER VAD ÄR DET? av BERTIL THÖRN

INDIANER VAD ÄR DET? av BERTIL THÖRN INDIANER VAD ÄR DET? av BERTIL THÖRN Indianer har de flesta hört talas om. Men hur många är det som egentligen vet vad indianer är? Det här är därför ett försök att ge en lite klarare bild av det. Men

Läs mer

Här växer människor och kunskap

Här växer människor och kunskap Jordens liv på ett år! Jorden är ca 4,500,000,000år gammal Tänk dig att jorden endast är 1 år gammalt då skulle vi kunna beskriva jorden som en kalender. 2 Det första livet uppstår (Postulerat) Det första

Läs mer

IFK NORRKÖPING UNGDOM KOST OCH PRESTATION

IFK NORRKÖPING UNGDOM KOST OCH PRESTATION IFK NORRKÖPING UNGDOM KOST OCH PRESTATION ANSVARSOMRÅDEN FÖR ATT UTVECKLAS OCH BLI EN BÄTTRE FOTBOLLSSPELARE Faktorer som du kan påverka -Träning -Kost -Sömn -Vila - Skola Faktorer som du inte kan påverka

Läs mer

Våra allra bästa fokusfrågor i biologin, hösten år 8 De handlar om ekologi och alkohol

Våra allra bästa fokusfrågor i biologin, hösten år 8 De handlar om ekologi och alkohol Tornhagsskolan Våra allra bästa fokusfrågor i biologin, hösten år 8 De handlar om ekologi och alkohol De här frågorna är bra för att lära om det viktigaste om ekologi och alkohol. Du behöver Fokusboken.

Läs mer

Jordbrukets tekniska utveckling.

Jordbrukets tekniska utveckling. /BOD Inläsningsfrågor i ämnet: Jordbrukets tekniska utveckling. För cirka 6000 år sedan började de första invånarna i Sverige bruka jorden. Dess för innan var de jakt och samlare. Då började de även bli

Läs mer

Efter istiden, som tog slut för ca år sedan, började Finland det vill säga landet stiga upp ur havet.

Efter istiden, som tog slut för ca år sedan, började Finland det vill säga landet stiga upp ur havet. Efter istiden, som tog slut för ca 10 000 år sedan, började Finland det vill säga landet stiga upp ur havet. De första djuren som kom till Finland var fiskar, sälar och fåglar. Så småningom kom också däggdjuren,

Läs mer

KOST och KROPP. Vilka ämnen ger oss våran energi? Namn

KOST och KROPP. Vilka ämnen ger oss våran energi? Namn KOST och KROPP Namn För att en bil skall kunna köra behöver den energi. Denna energi får bilen från bensinen. Skulle bensinen ta slut så stannar bilen till dess att man tankar igen. Likadant är det med

Läs mer

Allemansrätten en unik möjlighet

Allemansrätten en unik möjlighet 1 Allemansrätten en unik möjlighet Inte störa inte förstöra är huvudregeln i allemansrätten. Allemansrätten är en fantastisk möjlighet för alla att röra sig fritt i naturen. Du använder dig av allemansrätten

Läs mer

Elevportfölj 5 ÅRSKURS 6. Matens kemi. Elevens svar:

Elevportfölj 5 ÅRSKURS 6. Matens kemi. Elevens svar: Du ska tillbringa två veckor i en fjällstuga 1a som saknar elektricitet (men det finns en gasspis att laga maten på). Hur kan du göra för att förlänga matens hållbarhet så att du har mat att äta under

Läs mer

Stenåldern SIDAN 1 Lärarmaterial

Stenåldern SIDAN 1 Lärarmaterial Stenåldern SIDAN 1 Författare: Torsten Bengtsson Mål och förmågor som tränas: Lässtrategier för att förstå och tolka texter från olika medier samt för att urskilja texters budskap, både de uttalade och

Läs mer

Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov B. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov B. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp Ämnesprov, läsår 2012/2013 Delprov B Årskurs 9 Elevens namn och klass/grupp Prov som återanvänds omfattas av sekretess enligt 17 kap. 4 offentlighets- och sekretesslagen. Detta prov återanvänds t.o.m.

Läs mer

Kemi. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov A. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

Kemi. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov A. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp Ämnesprov, läsår 2012/2013 Kemi Delprov A Årskurs 6 Elevens namn och klass/grupp Prov som återanvänds omfattas av sekretess enligt 17 kap. 4 offentlighets- och sekretesslagen. Detta prov återanvänds t.o.m.

Läs mer

Läs och lär kära elev. Pollinering. Pollinering är namnet på blommornas fortplantning.

Läs och lär kära elev. Pollinering. Pollinering är namnet på blommornas fortplantning. I det här arbetsområdet ska du få lära dig en del om några olika biologiska samband. Du ska få läsa om hur blommor blir till frukter, repetera det där med kretslopp och lära dig om jordens kanske viktigaste

Läs mer

Lektion nr 3 Matens resa

Lektion nr 3 Matens resa Lektion nr 3 Matens resa Copyright ICA AB 2011. Matens resa nu och då 1. Ta reda på: Hur kom mjölken hem till köksbordet för 100 år sedan? Var producerades den, hur transporterades och hur förpackades

Läs mer

Matvanor är den levnadsvana som hälso- och sjukvården lägger minst resurser på idag.

Matvanor är den levnadsvana som hälso- och sjukvården lägger minst resurser på idag. Mat är inte bara energi, mat bidrar också till ökat immunförsvar och gör att vi kan återhämta oss bättre och läka. Maten är vår bästa medicin tillsammans med fysisk aktivitet. Det är ett återkommande problem

Läs mer

Spånga IS Fotboll Kost och Hälsa

Spånga IS Fotboll Kost och Hälsa Spånga IS Fotboll Kost och Hälsa Ansvarsområden för att utvecklas och bli en bättre fotbollsspelare Faktorer som du kan påverka: Träning Kost Sömn Vila Skola Faktorer som du inte kan påverka: Väder Planer

Läs mer

Korvsoppa 0,5 kg lök 1 kg potatis 2 kg sopprötter 5 l vatten 40g lättsaltat buljongpulver kryddpeppar, svartpeppar, persilja 1 kg länkkorv

Korvsoppa 0,5 kg lök 1 kg potatis 2 kg sopprötter 5 l vatten 40g lättsaltat buljongpulver kryddpeppar, svartpeppar, persilja 1 kg länkkorv FÖLJANDE PÅSTÅENDEN/FRÅGOR BASERAR SIG PÅ FRÅGORNA I HJÄRTFÖRBUNDETS RAVITSEMUSPASSI (SVE: NÄRINGSPASSET). Uppgifterna kan ha flera rätta svar. 1 Granska och värdera följande matrecept med tanke på hälsosamhet.

Läs mer

Världen idag och i morgon

Världen idag och i morgon Världen idag och i morgon Det är många stora problem som måste lösas om den här planeten ska bli en bra plats att leva på för de flesta. Tre globala utmaningar är särskilt viktiga för mänskligheten. Den

Läs mer

De stora rovdjurens antal och föryngring år 2002

De stora rovdjurens antal och föryngring år 2002 1 Riistantutkimuksen tiedote 190B:1-7. Helsinki 20.9.3 De stora rovdjurens antal och föryngring år 2 Ilpo Kojola Vilt- och fiskeriforskningsinstitutet uppskattade de stora rovdjurens minimiantal i slutet

Läs mer

Allemansrätten på lätt svenska

Allemansrätten på lätt svenska EriK lindvall/folio Allemansrätten på lätt svenska ANNiKA ridington-brodén/folio Upptäck naturen du också Det finns mycket att upptäcka och uppleva i naturen. Lyssna på fåglarna. Plocka blommor att ta

Läs mer

Svar till spelkorten

Svar till spelkorten Svar till spelkorten Svaren står i ordning efter siffran överst på varje kort 1. Var får du elda? På säkra platser och färdiga grillplatser. Du får inte tända eld på en klippa eller om det är förbud mot

Läs mer

Inspiratör på vetenskaplig grund - om grunden för Livsmedelsverkets arbete för bra matvanor. Hanna Eneroth Monika Pearson Åsa Brugård Konde

Inspiratör på vetenskaplig grund - om grunden för Livsmedelsverkets arbete för bra matvanor. Hanna Eneroth Monika Pearson Åsa Brugård Konde Inspiratör på vetenskaplig grund - om grunden för Livsmedelsverkets arbete för bra matvanor Hanna Eneroth Monika Pearson Åsa Brugård Konde NNR -ett viktigt kunskapsunderlag Ta fram kostråd Planera mat

Läs mer

Hur mycket jord behöver vi?

Hur mycket jord behöver vi? Hur mycket jord behöver vi? Ett arbetsmaterial för gymnasiets naturkunskap från Sveriges lantbruksuniversitet 1 Ett experiment i överlevnad Du har just anlänt. Här i stugan på den lilla svenska skärgårdsön

Läs mer

Vad vill du göra på stranden? Vågar du vara ute i naturen på natten? Finns det farliga djur i Sverige?

Vad vill du göra på stranden? Vågar du vara ute i naturen på natten? Finns det farliga djur i Sverige? Känner du dig hemma i naturen? Finns det allemansrätt i landet du kommer från? Vad vill du göra på stranden? Vilken plats är din favoritplats? Varför? Är du rädd för djur i skogen? Är du rädd för djur

Läs mer

Naturen i Nepal. Nationalparker

Naturen i Nepal. Nationalparker Naturen i Nepal Nepal ligger i Sydasien på de sydliga sluttningarna av Himalaya. Landet ligger på samma breddgrader som Nordafrika och Florida (omkring 28 grader nordlig bredd). Nepals norra granne är

Läs mer

Allt om årstiderna - Vintern

Allt om årstiderna - Vintern Filmhandledning Handledningen innehåller tre sidor med av olika svårighetsgrad och en sida med lärarhandledning och facit till frågorna. Speltid: 13 min Från: 5 år Ämne: Biologi, Geografi, Zoologi Produktionsland:

Läs mer

Sälens matvanor kartläggs

Sälens matvanor kartläggs Sälens matvanor kartläggs Karl Lundström, SLU / Olle Karlsson, Naturhistoriska riksmuseet Antalet sälar i Östersjön har ökat stadigt sedan början av 1970-talet, då de var kraftigt påverkade av jakt och

Läs mer

Stenåldern. De första människorna i Norden bodde i enkla hus/tält för att de flyttade ofta då de följde maten det vill säga de vilda djuren.

Stenåldern. De första människorna i Norden bodde i enkla hus/tält för att de flyttade ofta då de följde maten det vill säga de vilda djuren. Stenåldern Innan det blev stenålder var hela Norden täckt av tjock is. Isen kunde bli upp till 3 km tjock. När isen smälte kom de första människorna till det som nu är Sverige. De första som kom var jägare

Läs mer

Inför Antiken ca 800 f.kr. 500 e.kr.

Inför Antiken ca 800 f.kr. 500 e.kr. Inför Antiken ca 800 f.kr. 500 e.kr. Antiken varade mellan 800 f.kr. 500 e.kr. Men hur såg det ut i världen innan dess? Vi tar en snabbrepetition. För 2,5 miljoner år sedan börjar jägarstenåldern i Afrika,

Läs mer

Vuxen 1. Barn 1. Vad stämmer INTE på en Tvestjärt? 1. Den kan flyga. X. Den kan simma. 2. Den kan gräva

Vuxen 1. Barn 1. Vad stämmer INTE på en Tvestjärt? 1. Den kan flyga. X. Den kan simma. 2. Den kan gräva Vuxen 1. Vad stämmer INTE på en Tvestjärt? 1. Den kan flyga X. Den kan simma 2. Den kan gräva Barn 1. Fladdermusen flyger på natten, men vad äter den? 1. Den suger blod från människor X. Sorkar och möss

Läs mer

Ensetkulturen: uthållig produktion av mat och material i tusentals år. Av Laila Karlsson och Abitew Lagibo Dalbato

Ensetkulturen: uthållig produktion av mat och material i tusentals år. Av Laila Karlsson och Abitew Lagibo Dalbato Ensetkulturen: uthållig produktion av mat och material i tusentals år Av Laila Karlsson och Abitew Lagibo Dalbato Presentation vid svensk-etiopiska föreningens höstmöte 2014 Höjd: upp till 10 m Vad är

Läs mer

1. Vad är allemansrättens

1. Vad är allemansrättens 1. Vad är allemansrättens huvudregel? 1. Inte störa & inte förstöra X. Bara störa & förstöra 2. Det finns inga regler 2. Vad ska du göra när du råkar komma nära ett djur i skogen? 1. Jag går fram och klappar

Läs mer

Kemiska ämnen som vi behöver

Kemiska ämnen som vi behöver Kemiska ämnen som vi behöver Vatten Mineraler (t ex koksalt) Vitaminer Proteiner- kött, fisk, ägg, mjölk, baljväxter Kolhydrater- ris, pasta, potatis, bröd, socker Fetter- smör, olivolja osv Tallriksmodellen

Läs mer

SKYDDA NATUREN MED ATT ÄTA

SKYDDA NATUREN MED ATT ÄTA SKYDDA NATUREN MED ATT ÄTA Det vi äter påverkar miljön. Livsmedelsproduktionen kräver oerhört mycket åkrar, vatten, näringsämnen och energi. Det finns redan så mycket åkrar att det är svårt att öka antalet

Läs mer

Jesus älskar alla barn! En berättelse om Guds stora kärlek till alla barn

Jesus älskar alla barn! En berättelse om Guds stora kärlek till alla barn Jesus älskar alla barn! En berättelse om Guds stora kärlek till alla barn Maria bodde i en liten stad som hette Nasaret. Den låg i Israel. En ängel kom till Maria och sa: Maria, du ska få ett barn. Barnet

Läs mer

LÄRARHANDLEDNING SKANSEN SVERIGES STÖRSTA KLASSRUM! Klappa en vän. Förskoleklass åk 3

LÄRARHANDLEDNING SKANSEN SVERIGES STÖRSTA KLASSRUM! Klappa en vän. Förskoleklass åk 3 SKANSEN SVERIGES STÖRSTA KLASSRUM! Klappa en vän Förskoleklass åk 3 Innehåll Innan besöket... 1 Notebook Smartboard... 1 Power point... 2 Under besöket... 2 Efter besöket... 2 Till läraren om sällskapsdjur...

Läs mer

Emma K. Jalamo som upptäckte Sandvargen på Mallorca 1988

Emma K. Jalamo som upptäckte Sandvargen på Mallorca 1988 Emma K. Jalamo som upptäckte Sandvargen på Mallorca 1988 Zackarina bodde i ett hus vid havet tillsammans med sin mamma och sin pappa. Huset var litet men havet var stort, och i havet kan man bada i alla

Läs mer

Vad ska ni kunna om djur?

Vad ska ni kunna om djur? Livets former Vad ska ni kunna om djur? Vad som är gemensamt för alla djur. Vad som skiljer ryggradslösa djur från ryggradsdjur. Vad som skiljer växelvarma djur från jämnvarma djur. Vad som menas med yttre

Läs mer

VUXENFRÅGA. 1 Träd: Naturens jättar. Vi står nu vid ett rejält träd. Men vad är det för träd egentligen? 1. Tysklönn. X. Amerikansk Svartpoppel

VUXENFRÅGA. 1 Träd: Naturens jättar. Vi står nu vid ett rejält träd. Men vad är det för träd egentligen? 1. Tysklönn. X. Amerikansk Svartpoppel 1 Träd: Naturens jättar Vi står nu vid ett rejält träd. Men vad är det för träd egentligen? 1. Tysklönn X. Amerikansk Svartpoppel 2. Turkisk Hassel 2 Hur stor är naturparken, en sifferövning. Det som tidigare

Läs mer

Vad är Functional Food för hund och katt

Vad är Functional Food för hund och katt Vad är Functional Food av Jill Mellström 1 Vad är Functional Food för hund och katt BARF står för Biologiskt Anpassad Rå Föda. Det betyder att alla djur ska äta den föda som de är tänkta och anpassade

Läs mer

Frågor och svar om norsk odlad lax.

Frågor och svar om norsk odlad lax. Frågor och svar om norsk odlad lax. Lax är en av världens mest populära matfiskar. Varje dag serveras 14 miljoner portioner norsk odlad lax över hela jorden. Bara några timmar efter det att laxen tagits

Läs mer

Bra måltider i skolan

Bra måltider i skolan Bra måltider i skolan Skolmaten i Kungsbacka kommun LÄR DIG MER OM SKOLMATEN I KUNGSBACKA KOMMUN kungsbacka.se/skolmaten Inledning Vad innehåller skolmaten i Kungsbacka kommun och hur planerar vi skolmenyn?

Läs mer

Vi valde att göra en trälåda. Den är lätt och luftig med en staketliknande design som gör att maten inte blir instängd och möglig.

Vi valde att göra en trälåda. Den är lätt och luftig med en staketliknande design som gör att maten inte blir instängd och möglig. . Vi valde ett äpple som ikon därför att det passar till namnet (M L K) och temat. Det ser fräscht ut och representerar klokhet. Äpplet har en fin grön färg som fångar ens uppmärksamhet och den ser trevlig

Läs mer

KLIMATSMARTA MATTIPS

KLIMATSMARTA MATTIPS KLIMATSMARTA MATTIPS RÄDDA RÅVARAN För de allra flesta livsmedelsprodukter så sker det största bidraget till miljöpåverkan tidigt i produktionskedjan (i odling, djurhållning och fiske). Därför är det extra

Läs mer

>> aktion : Mönsterås kommun

>> aktion : Mönsterås kommun >> aktion : Mönsterås kommun del 3 Fallstudie Mönsterås kommun en expansiv del av Smålandskusten Mönsterås kommun är en kustkommun i östra Småland intill Kalmarsund och marknadsförs ofta som en kommun

Läs mer

De stora rovdjurens antal och föryngring år 2004

De stora rovdjurens antal och föryngring år 2004 1 Riistantutkimuksen tiedote 203B:1-7. Helsinki 1.9.20054 De stora rovdjurens antal och föryngring år 2004 Ilpo Kojola, Elisa Määttä och Harri Hiltunen De stora rovdjurens antal i Finland i slutet av år

Läs mer

Livsviktiga och livsfarliga fettsyror!

Livsviktiga och livsfarliga fettsyror! TREE Livsstilsdesign Tree Livsstilsdesign 23 oktober 2014 Livsviktiga och livsfarliga fettsyror En guide till att välja bra fetter och omega3 tillskott Omega3 och omega6 är olika fleromättade fettsyror

Läs mer

Handledning till JASON XIV Expedition Koster

Handledning till JASON XIV Expedition Koster Handledning till JASON XIV Expedition Koster TIPS PÅ FRÅGOR OCH ARBETSUPPGIFTER Skriv eller rita svar med ledning av informationen i texten. De flesta frågorna hittar du svar på i texterna och/eller filmerna.

Läs mer

Viktnedgång vid behov och bättre matvanor

Viktnedgång vid behov och bättre matvanor KOST VID DIABETES Kostbehandling är en viktig Viktnedgång vid behov och bättre matvanor = Stabilare blodsocker Förbättrad metabol kontroll Minskad risk för diabeteskomplikationer vilket senarelägger behovet

Läs mer

Ansökan om dragning av vattenslang över allmänning

Ansökan om dragning av vattenslang över allmänning Stockholm 2013-03-18 Ansökan om dragning av vattenslang över allmänning Vår befintliga brunn har saltvatteninträngning och otillräcklig kapacitet. I samband med att vi och alla andra fastighetsägare nu

Läs mer

Genteknik som tar skruv

Genteknik som tar skruv Arbetsuppgifter till Genteknik som tar skruv När människan förändrar andra arter en titt i verktygslådan Henrik Brändén Vad är genetisk sekvensering och hur kan den användas? Hur skiljer sig mutationsförädling

Läs mer

Diabetesutbildning del 2 Maten

Diabetesutbildning del 2 Maten Diabetesutbildning del 2 Maten Måste man följa en diet? Fettbalanserad, fiberrik mat till alla ett enhetligt matbudskap till den som: är frisk har diabetes har höga blodfetter har högt blodtryck är överviktig

Läs mer

SOLROSEN HELINANTHUS ANNUUS. Fakta om solrosen

SOLROSEN HELINANTHUS ANNUUS. Fakta om solrosen SOLROSEN HELINANTHUS ANNUUS Fakta om solrosen Solrosen är en blomma som tillhör arten korgblommiga växter. Det finns ca 70 olika solrosarter och det går att ha dem både inomhus och utomhus. Den blommar

Läs mer

Allmän näringslära 6/29/2014. Olika energikällor gör olika jobb. Vad som påverkar vilken energikälla som används under tävling och träning:

Allmän näringslära 6/29/2014. Olika energikällor gör olika jobb. Vad som påverkar vilken energikälla som används under tävling och träning: 2014-06-16 Sabina Bäck 1 Näringslära = den totala processen av intag, matsmältning, upptag, ämnesomsättning av maten samt det påföljande upptaget av näringsämnena i vävnaden. Näringsämnen delas in i: Makronäringsämnen

Läs mer

Hur påverkar de stora rovdjuren bytesdjurens populationer?

Hur påverkar de stora rovdjuren bytesdjurens populationer? Hur påverkar de stora rovdjuren bytesdjurens populationer? Grimsö forskningsstation vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) har för Naturvårdsverkets räkning gjort en översikt av kunskapsläget om hur de

Läs mer

Evolution 1 elevuppgift

Evolution 1 elevuppgift Evolution 1 elevuppgift Du ska med hjälp av de olika klimatrummen i Botaniska trädgårdens växthus, få lära dig mer om: Evolutionens mekanismer, till exempel naturligt urval och samevolution, samt deras

Läs mer

NATURRESERVAT OCH NATURA 2000

NATURRESERVAT OCH NATURA 2000 NATURRESERVAT OCH NATURA 2000 Murstensdalen (även Natura 2000), syftet med reservatet är att bevara ett vilt och väglöst taiganaturskogsområde med omfattande förekomst av myrar, sjöar och tjärnar och med

Läs mer

NATURRESERVAT I VÄRMLANDS LÄN VÄSTRA LÅNGHOLMEN EN DEL AV NATURRESERVATET VÄRMLANDSSKÄRGÅRDEN

NATURRESERVAT I VÄRMLANDS LÄN VÄSTRA LÅNGHOLMEN EN DEL AV NATURRESERVATET VÄRMLANDSSKÄRGÅRDEN NATURRESERVAT I VÄRMLANDS LÄN VÄSTRA LÅNGHOLMEN EN DEL AV NATURRESERVATET VÄRMLANDSSKÄRGÅRDEN NATURRESERVAT Naturreservatet Värmlandsskärgården bildades 1980 med syfte att bevara skärgårdens naturvärden

Läs mer

Uppdaterad. Tisdag v 47. Torsdag v 46. Tisdag v 45. Måndag v 43. Tisdag v 42

Uppdaterad. Tisdag v 47. Torsdag v 46. Tisdag v 45. Måndag v 43. Tisdag v 42 Uppdaterad Vill du vara med från starten, rulla då ner till slutet av dokumentet. Nya inlägg alltid först. Tisdag v 47 Utvärdering Avslutning Torsdag v 46 Vattnets kretslopp Tisdag v 45 Kretslopp Tippen

Läs mer

KOST. Fredrik Claeson, Leg. Sjukgymnast Winternet

KOST. Fredrik Claeson, Leg. Sjukgymnast Winternet KOST Fredrik Claeson, Leg. Sjukgymnast Winternet ENERGI Kroppen är en maskin som behöver energi. Denna energi får du av beståndsdelarna som blir kvar när du bryter ner Kolhydrater, Fett och Protein! Ålder,

Läs mer

4.2 Vad är träd bra för?

4.2 Vad är träd bra för? AGROFORESTRY 4.2 Vad är träd bra för? Dela upp eleverna i grupper och tilldela varje grupp varsin del av trädet som de får tillverka förslagsvis i papper eller kartong. Dela upp trädet i delarna; stammen,

Läs mer

New York är en av världens mest kända städer. Här har New York valts som exempel på hur man kan tänka och arbeta geo-grafiskt.

New York är en av världens mest kända städer. Här har New York valts som exempel på hur man kan tänka och arbeta geo-grafiskt. New York är en av världens mest kända städer. Här har New York valts som exempel på hur man kan tänka och arbeta geo-grafiskt. Vad vet du om New York? Säkert en hel del, för New York är en stad som många

Läs mer

Vuxen 1. Barn 1. Många djur bor under marken. Vilket gulligt djur av dessa gräver sina bon under marken?

Vuxen 1. Barn 1. Många djur bor under marken. Vilket gulligt djur av dessa gräver sina bon under marken? Vuxen 1 Daggmasken lever under jorden där den bryter ned gamla löv och annat till ny fin jord, samtidigt som den rör om i jorden. Men hur blir det nya maskar? 1. Daggmasken är tvåkönad och kan para sig

Läs mer

Undersökning av tamdjursägares upplevelse av rovdjursangrepp - med fokus på sekundära skador

Undersökning av tamdjursägares upplevelse av rovdjursangrepp - med fokus på sekundära skador Undersökning av tamdjursägares upplevelse av rovdjursangrepp - med fokus på sekundära skador Bakgrund och metod Tamdjursägare som drabbas av rovdjurangrepp upplever av naturliga skäl ofta situationen som

Läs mer

Upptäck Sverige Lgr 11

Upptäck Sverige Lgr 11 Upptäck Sverige Lgr 11 Upptäck Geografi Lgr 11 är ett grundläromedel i geografi för årskurs 4-6. Läromedlet består av grundböckerna Upptäck Sverige, Upptäck Europa med Norden och Upptäck Jordens resurser.

Läs mer

Årets Pt 2010 Tel. 0708-552882 E-mail: info@lisakapteinkvist.se www.lisakapteinkvist.se

Årets Pt 2010 Tel. 0708-552882 E-mail: info@lisakapteinkvist.se www.lisakapteinkvist.se På Rätt Väg Lisa Kaptein Kvist Lic. Personlig Tränare Årets Pt 2010 Tel. 0708-552882 E-mail: info@lisakapteinkvist.se www.lisakapteinkvist.se Äta, Träna eller Återhämtning/Vila Vad är viktigast? Vad händer

Läs mer

Befolkning. Geografi.

Befolkning. Geografi. Befolkning Geografi. Den ojämna fördelningen av befolkningen.. Uppdelning på världsdelar. Man bor där man kan försörja sig. Tillgång på vatten och jord att odla på. När industrierna kom - bo nära naturresurserna.

Läs mer

Välkommen till vår skog!!!

Välkommen till vår skog!!! Välkommen till vår skog!!! Lär Dig mer om den svenska vildmarken och de stora rovdjuren!! Du kan hälsa på de olika rovdjurens hem och se vad de gör och äter!!!! Ha det så kul!! Lodjur Lynx lynx Hej!! Vill

Läs mer

MAT OCH MILJÖ TEMA: MAT OCH MILJÖ

MAT OCH MILJÖ TEMA: MAT OCH MILJÖ MAT OCH MILJÖ DET HÄR FAKTABLADET ÄR FRAMTAGEN TILL ÖVNINGARNA HEJ SKOLMAT. HELA MATERIALET FINNS FÖR NEDLADDNING PÅ WWW.LIVSMEDELSVERKET.SE Mat och måltider spelar en viktig roll i våra liv. Mat kan vara

Läs mer

Vad och vad ska man inte äta? Makronäringsämnen: Protein, Kolhydrater och Fett. Mikronäringsämnen: Vitaminer och Mineraler Vatten och Fibrer

Vad och vad ska man inte äta? Makronäringsämnen: Protein, Kolhydrater och Fett. Mikronäringsämnen: Vitaminer och Mineraler Vatten och Fibrer Jimmy Pettersson Vad och vad ska man inte äta? Makronäringsämnen: Protein, Kolhydrater och Fett. Mikronäringsämnen: Vitaminer och Mineraler Vatten och Fibrer Viktkorrigerings problem Idrottare och Nutritions

Läs mer

Klimat, vad är det egentligen?

Klimat, vad är det egentligen? Klimat, vad är det egentligen? Kan man se klimatet, beröra, höra eller smaka på det? Nej, inte på riktigt. Men klimatet påverkar oss. Vi känner temperaturen, när det regnar, snöar och blåser. Men vad skiljer

Läs mer

Viltvårdsplan för Karlskoga Kommun

Viltvårdsplan för Karlskoga Kommun Bilaga 1. Viltvårdsplan för Karlskoga Kommun Datum: 2015-04-16 Uppdaterad: 2018-02-12 Innehåll Innehåll... 0 Inledning... 1 Viltvårdare... 1 Viltsituationen i kommunen... 2 Biotopvård... 3 Skyddsåtgärder...

Läs mer

Detaljplan norr om Brottkärrsvägen, Askim

Detaljplan norr om Brottkärrsvägen, Askim Beställare: Att. Ola Skepp Sweco Infrastructure AB Gullbergs Strandgata 3 Box 2203 403 14 Göteborg Detaljplan norr om Brottkärrsvägen, Askim Bergteknisk besiktning Bergab Berggeologiska Undersökningar

Läs mer

NÄRINGSLÄRA. www.almirall.com. Solutions with you in mind

NÄRINGSLÄRA. www.almirall.com. Solutions with you in mind NÄRINGSLÄRA www.almirall.com Solutions with you in mind ALLMÄNNA RÅD Det har inte vetenskapligt visats att en särskild diet hjälper vid MS, inte heller att några dieter är effektiva på lång sikt. Nuvarande

Läs mer