Slutrapport Lokal Biogasproduktion i Bollnäs (inkl. kompetensutveckling)
|
|
- Siv Lindström
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Slutrapport Lokal Biogasproduktion i Bollnäs (inkl. kompetensutveckling) LRF Gävleborg Henrik Axelsson
2 2
3 Sammanfattning Projektet Lokal biogasproduktion i Bollnäs har genomförts under perioden mars 2011 till och med mars Finansierat av landsbygdsprogrammet, LRF och Bollnäs-Ovanåkers renhållnings AB. Projektledare har varit Henrik Axelsson, LRF Dalarna/Gävleborg. För att klara klimatfrågan krävs en omfattande övergång till förnyelsebara energikällor. En satsning på biogas från jordbrukets företag ger ur klimatsynpunkt dubbel effekt. Dels minskar utsläppen av växthusgaser från jordbruket i form av metan och lustgas som annars läckt från gödsellager, dels ökar mängden förnyelsebar energi som kan ersätta fossilt bränsle. Det innebär att lantbruksföretag har tillgång till en resurs som har potential att både minska mängden utsläpp av växthusgaser och leverera en produkt som kan öka företagens lönsamhet. Syftet med projektet är att möjliggöra kommersiell produktion av biogas och i takt med detta även öka efterfrågan på producerad gas. Målet inom projektet är att ta fram ett affärskoncept för biogasproduktion i Bollnästrakten, vad gäller lämplig teknik, ekonomi och samverkansformer. Resultat En fördjupad förstudie har genomförts utifrån en inventering av intresse och substrat bland lantbruksföretagen i Bollnäs-Ovanåkers kommuner. Grundanalysen visar att de 26 gårdar som ingått i studien ligger tillräckligt koncentrerat för att vara intressant för gemensam central rötning av gödsel. Ett antal olika scenarier har studerats varav de som visar bäst ekonomi är en anläggning som producerar rågas till industri/fastighetsuppvärmning alternativt producerar fordonsgas till en så lokal marknad som möjligt. Alternativet med kraftvärmeproduktion uppvisar ett kraftigt negativt resultat. Produktionskapaciteten baserad på lantbrukssubstrat för en samrötningsanläggning ligger mellan GWh/år. Möjlighet finns att öka intaget av vallgröda till anläggningen och i så fall öka kapaciteten ytterligare. Investeringsnivån ligger omkring 35 milj. kr för rågasproduktion, och ca 50 milj. kr för fordonsgasproduktion. Medelresultat före skatt under avskrivningstiden 15 år för rågasproduktion ligger på knappt 1,9 miljoner kr med payofftid på 12 år. För scenariot med fordonsgasproduktion är medelresultatet drygt 1,9 miljoner kr med payofftid på 17 år. Känslighetsanalys visar att små förändringar av försäljningspris av gas ger stort utslag på lönsamhet. Marknadsunderökningen i detta projekt visar på en initial lokal fordonsgasmarknad på drygt 5 GWh samt en möjlig rågaskund i form av en ny gasdriven bandyarena i Bollnäs. Politiska och privata initiativ till ökad biogasproduktion och konsumtion i Gävleborg gör att den regionala marknaden har goda möjligheter att växa kraftigt på några års sikt. Projektets styrgrupp har förtroendet att bilda en arbetsgrupp/interrimstyrelse bland lantbruksföretagen och processen för att nå en biogassatsning stöttas i fortsättningen av LRFprojektet Energilots 2.0. Viktiga kommande steg blir att kommunicera möjligheterna till potentiella kunder, utreda de gårdsspecifika investeringarna samt följa utvecklingen när det gäller vilka stödformer som kommer att gälla för denna typ av satsningar. 3
4 Slutrapport Lokal biogasproduktion i Bollnäs 1. Inledning Bakgrund Förankring av projektet Erfarenheter från tidigare projekt Syfte och mål Syfte Mål Metod Resultat Genomförda aktiviteter Styrgruppsmöten Information och nätverk Aktörsmöten Informationsmöten Samverkansmöten Studieresa Slutseminarium Substratinventering och intresseinventering Omvärldsanalys Biogas rymmer många möjligheter Biogas i grannkommunerna Marknadsanalys Lokal marknad Regional marknad Gävle Regional marknad Hälsingland Marknad Mälardalen Affärskoncept Resultat fördjupad förstudie Driftsformer samrötningsanläggning Affärsplan och affärsidé Ekonomisk förening Aktiebolag Avtal mellan aktörer Från projekt till affär Horisontella mål Miljö Jämställdhet Åldersintegration - barnperspektiv Diskussion Kommentarer på resultat Förslag på en fortsättning efter projektet Referenser Rapporter Hemsidor Personlig kommunikation Bilaga 1. Omvärldsanalys från JTI Bilaga 2. Fördjupad förstudie samrötningsanläggning Bilaga 3. Från projektslut till Affär 4
5 1. Inledning 1.1Bakgrund För att klara klimatfrågan krävs en omfattande övergång till förnyelsebara energikällor. En satsning på biogas från jordbrukets företag ger ur klimatsynpunkt dubbel effekt. Dels minskar utsläppen av växthusgaser från jordbruket i form av metan och lustgas som annars läckt från gödsellager, dels ökar mängden förnyelsebar energi som kan ersätta fossilt bränsle. Det innebär att lantbruksföretag har tillgång till en resurs som har potential att både minska mängden utsläpp av växthusgaser och leverera en produkt som kan öka företagens lönsamhet. (Börjesson et al, 2010) I Bollnäs-Ovanåker kommuner finns gårdar med stora djurbesättningar inom ett relativt begränsat område. Det innebär goda möjligheter att genom samarbete åstadkomma en lokal biogasproduktion med gemensam förädling. För att satsningarna på biogas ska bli verklighet och långsiktiga krävs att jordbrukets företag i ökad utsträckning involveras. Erfarenheterna från andra orters satsningar på biogas visar att insatserna måste vara långsiktiga och uthålliga. Detta projekt utgör starten på en långsiktig satsning på biogas i Bollnäs med omnejd. 1.2 Förankring av projektet Projektet har initierats av en grupp lantbrukare från Bollnästrakten som bedömt möjligheterna goda att satsa på en gemensam biogasanläggning i Bollnäs. En översiktlig substratsinventering visade att inom en radie av km finns en årsvolym om ca m3 flytgödsel samt m3 fastgödsel. Denna gödsel skulle kunna vara basen till en lönsam biogasproduktion någonstans inom Bollnäs kommun. 1.3 Erfarenheter från tidigare projekt LRF Dalarna genomförde under ett liknande projekt i Säters kommun. Även där finns ett kreaturstätt område och lokala drivande lantbruksföretag. Resultaten i det projektet pekade på att ett affärskoncept med en gemensam rötningsanläggning ger bäst ekonomi. Projektet i Säter har spelat en viktig roll genom att ha skapat en arena där aktörerna kan mötas och gå vidare med bolagsbildning och affärsplan. Relevant kunskap kan också hämtas från andra liknande projekt såsom t ex Eriksberg utanför Katrineholm och Brålanda i Västra Götaland. Projektet kommer även att nyttja den kunskap och de resurser som finns genom Biogas Mitt. 5
6 1.4 Syfte och mål Syfte Syftet med projektet är att möjliggöra kommersiell produktion av biogas och i takt med detta även öka efterfrågan på producerad gas. En satsning på biogas stärker jordbrukets konkurrenskraft och bidrar till minskade utsläpp av växthusgaser. Biogödsel från en biogasanläggning är en bra grund för ett fungerande kretslopp på gården och ger möjlighet att skapa kretslopp mellan gården och samhället genom recirkulering av näringsämnen. Ge signaler till biogasmarknaden att lantbruket vill vara delaktiga i produktion av biogas till värme, kraftvärme och drivmedel. 6
7 1.4.2 Mål Målet inom projektet är att ta fram ett affärskoncept för biogasproduktion i Bollnästrakten, vad gäller lämplig teknik, ekonomi och samverkansformer. Detta genom att: - Inventera tillgängligt rötsubstrat - Presentera en omvärldsanalys vad gäller teknik- och ekonomiläget för biogasanläggningar - Identifiera potentiell marknad för biogas - Öka kunskapen och intresset för lokal biogasproduktion bland lantbruksföretag och övriga aktörer - Skapa en plattform för samarbete för berörda lantbruksföretag - Utarbeta förslag till fortsättning och finansiering Tabell 1. Kvantifierade målsättningar Mål Vid projektslut Förankringsmöten/Styrgruppsmöten 8 Genomförda informationsinsatser och nätverksbyggande insatser i form av Aktörsmöten och informationsmöten 6 Inventering av rötsubstratsmängder 1 Omvärldsanalys och marknadsanalys 1 Affärskoncept för biogasproduktion i Bollnästrakten, vad gäller lämplig teknik, ekonomi och samverkansformer. Förslag på projektets fortsättning utifrån projektresultat Minst 1 Minst 1 7
8 1.5 Metod För att nå de uppsatta målen togs en projektplan fram där ett antal så kallade aktörsmöten utgör viktiga hållpunkter. Vid varje aktörsmöte presenterades underlag för olika delar i en biogassatsning, se figur 1. Figur 1. Projektplan Projektpresentation Biogaspotential i Bollnäs Onvärldsanalys Vilket koncept är lönsamt? Finansiering Bolagsbildning Tillstånd Uppstartsmöte Aktörsmöte 2 Aktörsmöte 3 Aktörsmöte 4 Konsultexpertis Feb mar april maj juni aug sep okt nov dec jan feb mar Studieresa Slutrapport Utvärdering Rekvisition I projektet genomfördes en inventering av rötsubstrat (biogaspotential) och en intresseinventering bland lantbruksföretagen i Bollnäs-Ovanåkers kommuner. Inventeringen genomfördes genom gårdsbesök, telefonintervjuer samt enkätundersökning. En omvärldsanalys med en jämförelse av olika tänkbara affärskoncept beställdes av jordbrukstekniska institutet. Denna presenterades under aktörsmöte två. Utifrån dessa inventeringar/analyser och viljeinriktning bland de deltagande lantbruken upphandlades en fördjupad förstudie av en samrötningsanläggning. Vid upphandling av förstudie skickades offertförfrågan till 5 olika konsultföretag. En utvärdering genomfördes av inkomna offerter varav Swedish biogas international, SBI AB, avtalades som konsult. Förslagen till driftsformer/ägarformering har tagits fram med stöd från LRF konsult Aktiviteter på aktörsmöten (föranmälan) har verkat som kompetensutveckling för medverkande. Inbjudan till möten har skett via brevinbjudan, mail genom LRF medlemsregister samt annonsering i dagspress. Projektet har även haft en hemsida på Resultat från projektet har kommunicerats till lantbruksföretagen via mailutskick, brevutskick med delrapporter samt uppdatering av projektsidan på nätet. 8
9 2. Resultat 2.1 Genomförda aktiviteter Nedan presenteras utfall av genomförda aktiviteter i tabell 2 samt tidslinje i figur 2. Under avsnitt presenteras resultat av respektive aktivitet. Tabell 2. Uppnådda resultat Mål Vid projektslut Utfall Avsnitt Förankringsmöten/Styrgruppsmöten Genomförda informationsinsatser och nätverksbyggande insatser i form av Aktörsmöten, Informationsmöten och Studieresa 6 4 aktörsmöten 2 Infomöten 4 samverkan 2.3 Inventering av rötsubstratsmängder Omvärldsanalys och marknadsanalys och 2.6 Affärskoncept för biogasproduktion i Bollnästrakten, vad gäller lämplig teknik, ekonomi och samverkansformer. Förslag på projektets fortsättning utifrån projektresultat Minst och 2.8 Minst och 3.2 Figur 2. Tidslinje över genomförda aktiviteter Projektpresentation Biogaspotential i Bollnäs Omvärldsanalys LÖNSAMHET Finansiering Bolagsbildning Uppstartsmöte Aktörsmöte 2 Aktörsmöte 3 och 4 Fördjupad förstudie Mars april maj juni jul aug sep okt nov dec jan feb mar Inställd studieresa Slutrapport Slutsem. 9 Utvärdering Rekvisition
10 2.2 Styrgruppsmöten Styrgruppens medlemmar Björn Carlqvist, BorAB Jan Malm, BiogasMitt Jon Eriksson, Lantbrukare Håkan Johansson, LRF Lasse Larsson, Lantbrukare Per Persson, Lantbrukare Mikael Näslund, LRF regionstyrelsen 8 st. styrgruppsmöten har hållits under projekttiden. 2.3 Information och nätverk Aktörsmöten Fyra aktörsmöten har arrangerats (genom kompetensutvecklingsmedel). Det första aktörsmötet hölls i mitten av april 2011 och behandlade projektupplägget och grundläggande biogasfakta. Vid det andra aktörsmötet som hölls i mitten av augusti 2011 presenterades en omvärldsanalys och exempel på möjliga affärskoncept. Medverkande expert var Gustav Rogstrand, JTI. Aktörsmöte 3 och 4 hölls februari 2012 där förmiddagens program (aktörsmöte 3) innehöll en presentation av den fördjupade förstudie för samrötning som genomförts av SBI AB inom projektet. Eftermiddagens tema (aktörsmöte 4) från projektslut till affär leddes av LRF- Konsult. Styrgruppen i projektet fick fortsatt förtroende att driva biogassatsningen framåt. Bild 1. Deltagare vid aktörsmöte i Bollnäs 10
11 Bild 2. Biogaskonsult Erik Erjeby, SBI visar befintliga och anläggningar under uppförning Informationsmöten Två kompletterande informationsmöten på kvällstid har hållits, ett i Kilafors och ett i Alfta. Detta för att erbjuda lantbrukare som ej haft möjlighet att deltaga på aktörsmöten att skaffa sig information om projektet Samverkansmöten Möte med näringslivskontor Projektet har presenterat resultat för Bollnäs näringslivskontor Möte med miljösamordnade Projektet har informerat Bollnäs kommuns miljösamordnare om möjligheterna till förnyelsebar drivmedelsproduktion i kommunen. Medverkan nyföretagargala För sjunde året i rad arrangerades årets nyföretagargala i Bollnäs. Nystartade företag under 2011 samlades för en kväll att inspireras av varandra och möta aktörer viktiga för en lyckad affärsverksamhet. LRF representerades av kommungruppsordförande Magnus Hägglund, Sara Hansson LRFungdomen och Henrik Axelsson, projektledare för Biogas i Bollnäs. Deltagande drivmedelskonvent Projektledaren deltog vid 2012 års drivmedelskonvent som arrangerades av BiogasMitt. Fokusområden för dagen var biogas och el som drivmedel till fordon. Projektet fick information om planer på biogasproduktion inom Ljusdals kommun samt kontakt med student för kommande x-jobbsinsatser. Vid konventet diskuterades också de osäkra stödsystemen som föreligger för biogasproduktion. Regeringen kommer med nya förslag till höstbudgeten
12 2.3.4 Studieresa En studieresa planerades oktober 2011 till samrötningsanläggningen utanför Katrineholm. Då det milda vädret gjorde att höstbruket fortfarande var intensivt fick resan ställas in pga. få deltagare. Studieresan planeras att genomföras genom LRF-projektet Energilots Slutseminarium Projektet presenterade resultat i samband med BiogasMitts slutseminarie på Högbo Brukshotell mars
13 2.4 Substratinventering och intresseinventering Enligt svar på enkät, telefonintervjuer och gårdsbesök har hittills 26 gårdar visat intresse av en gemensamhetsanläggning. Ett fåtal har angett att de är även är intresserade av titta närmare på gårdsbiogaslösningar. Nedan visas gårdarnas placering i förhållande till centralorten, figur 3. Blå ringar anger utredda samrötningsanläggningsplaceringar i fördjupad förstudie. Figur 3. Karta över gårdar medverkande i fördjupad förstudie samrötningsanläggning 13
14 I tabell 3 nedan listas de tillgängliga substraten indelat på grundsubstrat och tilläggssubstrat som legat som grund i utredningen. Parallellt med biogasprojektet i Bollnäs pågår en biogaslots i Söderhamns kommun via LRF-projektet Energilots. På gårdar inom Söderhamns kommun hanteras gödseln främst i form av fastgödsel och delar av denna mängd kan vara av intresse att röta i en Bollnäsanläggning. Tabell 3. Inventerade rötsubstratsmängder Rötsubstrat Grundsubstrat Mängd/år Ts-halt tabellvärden Källa Nötflytgödsel m3 8% Intervju, enkätsvar Nötströbädd ton 25-30% Nötkletgödsel ton 20-25% Svinflytgödsel m3 6-7% Tilläggsubstrat Vallgröda Bedömning om ton ts- vid skälig ersättning Fettavskiljarslam från 100 ton Borab Bollnäs-Ovanåker Slaktavfall, mjukdelar 1000 ton Delsbo slakteri Delsbo slakteri Verksamhetsavfall ton 20-30% Reagro Livsmedel Reagro Nötfastgödsel 4000 ton 20-25% LRF Söderhamn Söderhamns kommun Hönsgödsel Söderhamns kommun 800 ton (Säljs i dagsläget) 30 % LRF Söderhamn 14
15 2.5 Omvärldsanalys Biogas rymmer många möjligheter Biogas kan produceras av många olika substrat och i många olika anläggningstyper och storlekar. Biogasen har också många användningsområden. Enklaste formen av förädling är att bränna metangasen i en gasbrännare för att producera värme. Via en värmepump finns då möjlighet att få kyla. Nästa steg på förädlingstrappan är ett kraftvärmesystem där man låter biogasen driva en elgenerator genom förbränning i en gasmotor. För att producera fordonsgas krävs att biogasen renas och komprimeras. Bild 3 illustrerar att man antingen kan binda ihop flera små biogasreaktorer med ett gasnät till en gemensam uppgraderingsanläggning eller istället transportera substraten till en gemensam biogasreaktor (rötkammare). Båda alternativen har sina för- och nackdelar. Systemet med gasnät kräver att terrängen är lämplig för ledningsdragning och en omfattande investering i infrastruktur. Systemet med en central samrötningsanläggning ger storleksfördelar vid investering och drift men kräver omfattande fordonstransporter av rötsubstrat och retur av biogödsel. (Jansson, 2009) Bild 3. Biogas rymmer många möjligheter, Jansson 2009 Samrötning Organiskt avfall Vid det andra aktörsmötet som hölls i mitten av augusti 2011 presenterades en omvärldsanalys och exempel på möjliga affärskoncept. Medverkande expert var Gustav Rogstrand, JTI. Se bilaga 1. 15
16 2.5.2 Biogas i grannkommunerna Ljusdals kommun Söder om Ljusdal finns initiativ där en entreprenör tillsammans med ett antal lantbruk satsar på gemensam produktion av fordonsgas. (Eriksson, 2012) Söderhamn kommun Söderhamns kommun har beslutat att bygga en biogasanläggning för rötning av org. hushållsavfall och rötslam från avloppsreningsverk. Målet är att successivt bygga ut rötningsanläggningen och möjliggöra fordonsgasproduktion. Arbetet skall inledas hösten Intresse finns från kommunens lantbrukare att undersöka möjligheterna att återföra rötrester till åkermark samt att komplettera anläggningen med en lantbrukslinje för att höja produktionskapaciteten. (Ohlsson, 2012) Gävle kommun I Gävle finns biogasproduktion vid avloppsreningsverket på Duvbacken med uppgradering till fordonsgas sedan hösten Årsproduktionen är Nm3 och motsvarar konsumtionen vid länets enda tankstation för fordonsgas. Avsättningen går till 9 stadsbussar ( Nm3), taxi samt privat och tjänstebilar skall ytterligare 10 gasbussar sättas i trafik. För detta krävs ökad produktion av biogas. Denna förväntas ske genom en satsning på ny biogasanläggning i Forsbacka där kompostering av utsorterat org. hushållsavfall sker i dagsläget. (Blom et al 2012) Hudiksvall kommun Hudiksvalls kommun avvaktar med beslut om hanteringen av utsorterat matavfall i enlighet med rekommendationer av Swecos avfallsundersökning över Hälsingland. Förstudier har genomförts om en lantbruksbaserad biogasanläggning i Forsa med produktion av kraftvärme alternativt fordonsgas. (Blom et al 2012) 16
17 2.6 Marknadsanalys Fordonsgas Marknaden för fordonsgas fortsätter att expandera inom privat och offentlig sektor. Under 2011 såldes det knappt 121 miljoner normalkubikmeter (Nm³) fordonsgas i Sverige, vilket är en ökning med 27 procent jämfört med Diagram 1. Marknadens utveckling för fordonsgas I slutet av 2011 fanns det nästan gasfordon i Sverige. Av dessa var drygt 1500 bussar, nästan 600 tunga lastbilar och resten personbilar och skåpbilar. Jämfört med slutet av 2011 har antalet gasfordon ökat med ca 20 procent. I slutet av 2011 fanns det 132 publika tankställen för fordonsgas. Utöver dessa fanns vid samma tidpunkt även 54 icke publika tankställen, varav 31 var tankställen för bussar. Publika tankställen är tankställen där leveranser sker till allmänheten. Icke publika tankställen är tankställen där leveranser till fordon antingen är svårtillgängliga för allmänheten eller som endast är tillgängliga för enskilda kommuner eller företag. (Gasbilen, 2012, hemsida) Pumppris CBG Gävle 14,40 kr/nm3 motsvarar 11,52 kr/l bensin (Gasbilen 2012, hemsida) 17
18 2.6.1 Lokal marknad I tabell 4 presenteras en sammanställning av möjligheter till lokal avsättning för fordonsgas i en etableringsfas. Tab. 4. Lokal marknad fordonsgas Fordonstyp Källa Gasbehov (GWh/år) Bollnäs kommun 50 personbilar Miljösamordnare 2,0 (av totalt 130)* Borab 2 sopbilar Borab 0,3 X-trafik stadsbussar 4 stadsbussar Affärschef 1,2 X-trafik 2** linjebussar Affärschef 0,6 (av totalt 12) Landstinget 20 personbilar Miljöcontroller 0,8 Bollnäs Taxi 4** (totalt 10) 0,2 Privatbilister 20** 0,3 Summa 5,4 *Totalt finns 130 personbilar i fordonspoolen ** Projektledarens bedömning Arenabolaget i Bollnäs verkar för etablering av en ny stadsdel på det gamla SJ-området i centrala Bollnäs. Konceptet innehåller en bandyhall, möteslokaler och bostäder. Energifrågan är central och tanken är att området skall bli självförsörjande. Möjligheter finns att driva kylanläggning på biogas och planer finns även på egen kraftvärmeproduktion. Beräknat gasbehov ligger på 4-5 GWh/år. (Hedlund, 2012) Regional marknad Gävle Ekogas AB är ett samägt bolag mellan Swedish Biogas International AB och Gävle Energi. I partnerskap med BiogasMitt har ett första tankställe öppnats i Gävle oktober Uppgradering till fordonsgas vid ARV i Gävle startade hösten I nuläget motsvarar produktionen vid ARV (8 GWh/år) konsumtionen vid biogastankstället. Ytterligare tankställen planeras inom de närmsta åren och 2014 sätt ytterligare 10 gasbussar in i stadstrafiken i Gävle. Ekogas har visat intresse att köpa in fordonsgas från en anläggning i Bollnäs. (Quinstedt, 2012) Regional marknad Hälsingland I och med arbetet med etablering av biogasproduktion i Bollnäs, Söderhamn och Ljusdal finns förutsättningar för etablering av en god infrastruktur för tankning av gasfordon i Hälsingland och därmed ett kraftig ökat behov av leveranser av fordonsgas. (Blom et al 2012) Marknad Mälardalen På fem år har AGA:s försäljning av fordonsgas i Stockholm ökat från ca 10 GWh till över 120 GWh per år. Andel biogas i fordonsgas var %. Orsak till användandet av naturgas var att marknaden 2010 växte med 50 % utan att tillräckligt med ny biogasproduktion startade. (AGA, 2012, hemsida) 18
19 2.7 Affärskoncept Efter beslut i styrgruppen inleddes en upphandling av en fördjupad förstudie samrötningsanläggning för biogasproduktion. Uppdraget innebär att presentera teknik och ekonomi för en anläggning som producerar rågas baserade på lantbrukssubstrat med förädling antingen till kraftvärme eller till fordonsgas Resultat fördjupad förstudie Grundanalysen visar att de 26 gårdar som ingått i studien ligger tillräckligt koncentrerat för att vara intressant för gemensam central rötning av gödsel. Ett antal olika scenarier har studerats varav de som visar bäst ekonomi är en anläggning som producerar rågas till industri/fastighetsuppvärmning alternativt producerar fordonsgas till en så lokal marknad som möjligt, se figur 4. Alternativet med kraftvärmeproduktion uppvisar ett kraftigt negativt resultat. Produktionskapaciteten baserad på lantbrukssubstrat för en samrötningsanläggning ligger mellan GWh. Möjlighet finns att öka intaget av vallgröda till anläggningen och i så fall öka kapaciteten ytterligare. Investeringsnivån ligger omkring 35 milj. kr för rågasproduktion, och ca 50 milj. kr för fordonsgasproduktion. Medelresultat före skatt under avskrivningstiden 15 år för rågasproduktion ligger på knappt 1,9 miljoner kr med payofftid på 12 år. För scenariot med fordonsgasproduktion är medelresultatet drygt 1,9 miljoner kr med payofftid på 17 år. Känslighetsanalys visar att små förändringar av försäljningspris av gas ger stort utslag på lönsamhet. Förstudieresultaten presenteras i sin helhet i bilaga 2 Figur 4. Affärskoncept samrötningsanläggning för rågas- alternativt fordonsgasproduktion Rågas/Uppgradering CH4 Substrat m3 flytgödsel ton djupströ 2000 ton ts. vallgröda +Ev slaktrester från Delsbo samt fastgödsel Söderhamn Produktion = GWh Investering milj. kr Resultat 1,9 milj. kr 19
20 2.8 Driftsformer samrötningsanläggning Affärsplan och affärsidé I affärsplanen beskrivs hur affärsidén ska genomföras så att du får tydliga mål för verksamheten. Affärsplanen ska även innehålla budget. Beskriv: Vilken vara eller tjänst du vill sälja? Vem som ska köpa varan eller tjänsten? Hur marknaden ser ut? Fördelar och nackdelar jämfört med konkurrenter? Ekonomisk förening I en ekonomisk förening måste det finnas minst 3 medlemmar där varje medlem har en andel i föreningen. Insatsen för respektive medlem kan vara i form av pengar, egendom eller arbetsinsats. Det måste finnas minst 3 styrelseledamöter, varav en ska vara ordförande. En ekonomisk förening måste ha en revisor (behöver dock inte vara godkänd eller auktoriserad). (Reyier, 2011) 20
21 2.8.3 Aktiebolag Ett AB kan ha en eller flera aktieägare. Hur många aktier bolaget ska ha bestäms av styrelsen. Det räcker med en styrelseledamot + en suppleant. Minsta insats är 500 st x 100:- = 50,000:- som måste vara pengar eller egendom. Ägarna kan äga olika antal aktier. Fler aktier i bolaget underlättar överlåtelser av andelar. Ett större aktiekapital ger en längre buffert till likvidationsplikt. Små AB behöver ingen revisor. I figur 5 åskådliggörs de tre huvudenheterna inom Bollnäs biogas AB. Varje enhet kan utgöras av ett separat bolag (Reyier, 2011) Fig. 5. Huvudenheter inom ett bildat Biogasbolag för samrötning Bollnäs biogas AB Ekonomi Marknad Redovisning Logistik Rötsubstrat Biogödsel Produktion fordonsgas Viktiga punkter oavsett driftsform Hur mycket ska var och en satsa i pengar och/eller arbetsinsats? Vilka ska vara med i styrelsen, vem ska vara styrelsens ordförande? Ska bolaget/föreningen ha någon VD? Hembudsklausul (Vad händer om någon går ur/avlider)? Ägarna riskerar sin insats Styrelsen ansvarar för skatter och avgifter till staten 21
22 2.8.4 Avtal mellan aktörer I tabell 5 nedan visas exempel på parter som ingår avtal vid en etablering av samrötningsanläggning. Aktörerna åskådliggörs även i figur 6. Tabell 5. Exempel på aktuella aktörer avtal Aktörer Lantbruk Övriga delägare Anläggningsleverantörer Kommun Bank Försäkringsbolag Elleverantör Substratsleverantörer Åkare Biobränslelev. Personal Stat Kund Avtal Aktier, rötsubstrat, biogödsel Aktier Utrustning, support underhåll Bygglov Lån Försäkring El Rötsubstrat, biogödsel Transport Flis Anställning Miljötillstånd, bidrag Leveransavtal biogas Figur 6. Avtalsparter för ett bildat biogasbolag Lantbruk Delägare Elbolag Kommun Slakteri Anläggningsleverantörer BOLLNÄS BIOGAS AB Bank Staten Försäkring Åkare Personal Kund 22
23 2.9 Från projekt till affär På uppdrag av projektet belyste affärsrådgivare Erland Hedin och Bengt-Olov Renöfält LRFkonsult, steg från projekt till en verklig affär. Presentationen finns i sin helhet i bilaga 3. Drivkrafter och intressegrupper, whats in it for me? I ett affärskoncept med många aktörer inblandade är det viktigt att skapa en bild av vilka drivkrafter som finns hos respektive intressegrupp. Företagsformer och finansiering Vilka är intresserade i ett skarpt läge? På en investering av 50 miljoner kr behövs eget kapital från lantbruken på minst 5 miljoner kr. Vilka biogasaktörer kan vara intresserade att satsa pengar? Hur gå vidare? Kommunicera vad en satsning skulle innebära för olika aktörer. Viktigt att inleda diskussion med den lokala kunden, kommun, lokaltrafik, taxi osv Horisontella mål Miljö Projektet är av stor betydelse för klimatet i och med att biogasteknik möjliggör omhändertagande av metanläckage och produktion av förnyelsebara drivmedel. Dessutom bidrar det till att bevara och utveckla naturvärden i vatten. När gödsel rötas till biogas omvandlas rötresten till en biogödsel som har en mer fördelaktig näringsform, vilket underlättar möjligheterna att uppfylla miljömålet om Levande sjöar och vattendrag Jämställdhet Projektets styrgrupp har representerats av män. Medverkan från övriga aktörer har mestadels också representerats av manliga deltagare Åldersintegration - barnperspektiv Detta är ett projekt som även den yngre generationen på gårdarna visat intresse för. Genom dessas medverkan skapas ett forum för utbyte mellan olika generationer Integration av inflyttade Alla lantbruksföretag, även nyetablerade har behandlats likvärdigt och alla stimulerats att medverka. Utbyte av erfarenheter från andra delar av landet har tillvaratagits i presenterad omvärldsanalys. 23
24 3. Diskussion 3.1 Kommentarer på resultat Biogasproduktion är ett komplext affärsområde under stark utveckling. Omvärldsanalysen visar på den mångfald av faktorer som styr möjligheten till en hållbar satsning. Tendensen i Sverige går mot större gemensamhetsanläggningar i stället för produktion på den egna gården. Som exempel kan nämnas bondegrupperingar i Västerås, Kalmar och Vårgårda där projektering eller byggnation av samrötningsanläggningar pågår. Inventeringen som gjorts i detta projekt visar också här att intresset är störst för samrötning. Det finns betydligt fler lantbruk i regionen än de 26 som ingått i förstudien men grupperingen kan ses som en representativ bild av geografi och produktionsinriktning. Vid ett skarpt läge kan gårdskonstellationen naturligtvis se annorlunda ut. Ett argument för en gemensam satsning i stället för gårdsanläggningar vid sidan av de ekonomiska är hygieniseringsprocessen som möjliggör omhändertagande av externt substrat. Detta medför en värdeförhöjning av närningsinnehållet i rötrest. SBI har visat i sin utredning att gårdarna runt Bollnäs ligger tillräckligt koncentrerat för att ett affärskoncept med samrötning skall var lönsamt. Förstudien visar ett försiktigt positivt resultat för både rågasproduktion och uppgradering till fordonsgas. De båda affärskoncepten förutsätter dock full avsättning för att kalkylerna skall gå ihop. Eftersom lagringsmöjligheter är mycket begränsade vid den tänkta produktionsanläggningen krävs kontinuerlig full avsättning. SBI poängterar vikten av att kunna sälja producerad fordonsgas till en lokal marknad eftersom marginalerna ej tillåter höga distributionskostnader. Känslighetsanlysen visar dock på att små förändringar i stigande gaspriser gör kalkylen starkare och möjliggör export. Grundpriset fritt anläggningen på 8,00 kr/nm3 ger ett kundpris på kr/nm3 inkl. moms. Kostnaderna för att transportera komprimerad fordonsgas mil ligger på ca 2 kr/nm3 och teknikutveckling och generell volymökning ger en sjunkande trend. Marknadsunderökningen i detta projekt visar på en initial lokal fordonsgasmarknad på drygt 5 GWh samt en möjlig rågaskund i form av en ny bandyarena i Bollnäs. Projektledaren ser här möjligheten att en samrötningsanläggning kan förse Bollnäs med både förnybart fordonsbränsle samt energi till kylanläggning (totalt ca 10 GWh). Resterande 5-10 GWh skulle kunna säljas på spotmarknad eller via avtal med tex Ekogas. Budskapet från Region Gävleborg och Region Dalarna är att allt större tyngd kommer läggas vid att verka för politiska beslut som gagnar övergång till förnyelsebara drivmedel inom offentlig sektor och kollektivtrafik. Detta tillsammans med ett fortsatt lobbyarbete från BiogasMitt torde bidra till ett genombrott för etableringen av gasmackar i länet. Av stor vikt är även de synergieffekter av biogassatsningar på flera orter i Hälsingland som kan nås om inte bara lokala fordonsflottor utan även regionala flottor kan ha fordonsgas som alternativ. 24
25 Kommentarer kring anläggningsteknik är att det krävs en mer krävande planering av logistiken när fler och mindre gårdar är medverkande, ex hämtning av gödsel med något längre intervall. En anläggning att titta närmare på är Vårgårda där ca 20 gårdar skall anslutnas. Är det miljövänligt att transportera så mycket gödsel och rötrest mellan gårdarna? Några få procent går åt i energi i diesel till transporterna i jämförelse med produktionen av förnyelsebart drivmedel. Vid större avstånd än 3-3,5 mil börjar det bli tveksamt att transportera flytgödsel. Här finns ju också möjligheter att köra även tunga transporter på biogas framtiden. Anläggningen förbrukar 10-15% av bruttoproduktionen i form av värme och el. (Erjeby, 2012) Ett hot mot en satsning i Bollnäs är osäkerheten som råder vad gäller möjliga investeringsstöd. I dagsläget finns ett investeringsstöd på 30 % med takbelopp på 1,8 milj. kr. Beslut har tagits i Sverige om en höjning av takbeloppet, 14 juni tas beslut i EU. Dock finns risken är att det finns för lite pengar avsatta och att medlen blir fulltecknade direkt. SBI har i sin utredning antagit att höjningen går igenom och grundar sin kalkyl på ett 30%-igt investeringsstöd. Energimyndighetens förslag till nationell biogasstrategi innehåller en mycket viktig punkt, det föreslagna metanreduceringsstödet. Med en ersättning på 0,20 kr/kwh för gas producerad ur gödsel ökar möjligheterna väsentligt att nå ett mycket företagsekonomiskt intressant resultat. Förhoppningsvis kan regeringen fatta beslut om strategin i kommande budgetproposition hösten I tabell 6 visas en sammanställning av de ekonomiska resultaten utan och med metanreduceringsstöd. Tab. 6. Sammanställning av ekonomiskt resultat Rågasproduktion Fordonsgas Rågas+ Metanredstöd Fordonsgas + metanredstöd Investering (kkr) Vinst före skatt (kkr) Utdelning per satsat kapital 5,6 % 4,0 % 13 % 9,4% 25
26 3.2 Förslag på en fortsättning efter projektet Nedan presenteras ett förslag på aktiviteter efter projektets slut. En tidsaxel åskådliggörs i figur 7. Projektets styrgrupp har förtroendet att bilda en arbetsgrupp/interrimstyrelse bland lantbruksföretagen och processen för att nå en biogassatsning stöttas i fortsättningen av LRF-projektet Energilots 2.0. Interrimstyrelse med stöd av Energilots 2.0 sonderar intresset bland gaskunder. I denna rapport föreslaget Bollnäs kommun, X-trafik/landstinget Gävleborg, Arenabolaget samt Ekogas Gävleborg. Ett uppföljande möte för lantbruksföretagen undersöker viljan att gå vidare Gårdsbesök med bedömning av investeringsnivå på respektive gård Bildande av en ekonomisk förening för att få en så flexibel plattform som möjligt att arbeta vidare från. Ek. förening sonderar intresset bland externa finansiärer (kommande ägare) med utgångspunkt av förstudieresultaten. Utifrån resultat från ovanstående aktiviteter Upphandling av MKB inleds Arbetet med affärsplan och budget inleds Juridisk person söker miljötillstånd och inleder MKB Definitivt beslut om satsning ev. ombildning till AB Bollnäs biogas AB söker avtal med kund Bollnäs biogas AB söker avtal med anläggningsleverantör Bollnäs biogas AB söker avtal med bank Annpassning av pumpbrunnar påbörjas ute på gårdarna Projektering av anläggning genomförs Miljötillstånd erhålls Byggstart kan ske 26
27 Slutbesiktning och driftsättning Första leverans Ek. förening styrelse Upphandling MKB Ansökan Miljötillstånd Samråd MKB Miljötillstånd Klart apr maj jun-sep okt nov dec jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov jan feb mar apr maj juni juli aug sep okt Sondering Medfinansiär Alt Huvudägare Ekonomianalys Affärsplan Formering AB- Bolag Avtal Anläggn Projektering Byggstart Första leverans Sondering Kund Höstbudget Besked om stöd Avtal Bank Avtal Kund Anpassning på gårdarna Figur 7. Tidsaxel för aktiviteter fram till första leverans av biogas 27
28 4. Referenser 4.1 Rapporter Blom et al. (2012), Utredning och Analys av biogasutvecklingen i Gävleborg och Dalarna Jansson, L-E (2009), Biogas på gården en introduktion Börjesson et al. (2010), Bioenergi från jordbruket-systemanalys Erjeby et al. (2012), Rapport fördjupad förstudie-biogas i Bollnäs 4.2 Hemsidor Gasbilen, (2012), AGA (2012), Personlig kommunikation Eriksson, Gert Ove (2012), Biogasentreprenör Gartsås Ohlsson, Sven-Ulrich (2012), LRF-Söderhamn Hedlund, Åke (2012), VD Arenabolaget Bollnäs Eriksson, Andreas (2012), Affärschef X-trafik Larsson Maria (2012), Miljösamordnare Bollnäs kommun Reyier, Hans (2011), Affärsrådgivare LRF-Konsult Quinstedt, Carolina (2012), Inköpsansvarig Ekogas Carlqvist, Cecilia (2012), Miljöcontroller Landstinget Gävleborg Erjeby, Erik (2012), Affärsområdeschef SBI AB 28
Lokal biogassamverkan i Kungsbackas landsbygd
PROJEKTBESKRIVNING Lokal biogassamverkan i Kungsbackas landsbygd Projektägare UPIR Konsult Projektledare (styrgrupp består även av Ulf Persson, Anders Viktorsson och Ulf Ohlsson) Projekttid Projektet påbörjas
Läs merBiogas till Dalarna. Torsten Gustafsson Spikgårdarnas Lantbruk
Biogas till Dalarna Torsten Gustafsson Spikgårdarnas Lantbruk Kort historia om Dala BioGas LRF tittar på förutsättningarna att göra en biogasanläggning i södra Dalarna. En förundersökning utförs av SBI
Läs merMarknadsanalys av substrat till biogas
Marknadsanalys av substrat till biogas Hur substratmarknaden bidrar till Biogas Västs mål på 1,2 TWh rötad biogas till 2020 Finansiärer VGR Avfall Sverige Region Halland Region Skåne Bakgrund Ökat intresse
Läs merSamråd inför upprättande av tillståndsansökan för lantbruksbaserad biogasanläggning i Gustafs/St. Skedvi
Samråd inför upprättande av tillståndsansökan för lantbruksbaserad biogasanläggning i Gustafs/St. Skedvi Bakgrund LRF-studie från 2011 visade goda förutsättningar för lönsam biogasproduktion på grund av
Läs merBiogas i Uppsala län.
Biogas i Uppsala län www.energikontor.se www.biogasost.se Biogas Öst arbetar för att Skapa de bästa regionala förutsättningarna för ökad produktion, distribution och konsumtion av biogas. Informera, kommunicera
Läs merMarknadsanalYZ. BioFuel Region AB. Potentiell marknadsutveckling för fordonsgas i regionerna Östersund, Sundsvall och Örnsköldsvik
MarknadsanalYZ Potentiell marknadsutveckling för fordonsgas i regionerna Östersund, Sundsvall och Örnsköldsvik BioFuel Region AB 2013 2 3 FÖRORD Denna rapport är skriven av BioMil AB för att visa en översiktlig
Läs merPiteå Biogas AB Bild:BioMil AB
Piteå Biogas AB Bild:BioMil AB Piteå Biogas AB Piteå Biogas AB (PBAB) är ett privat bolag bildat av ett flertal lantbruksföretag med målsättning att etablera en biogasanläggning inom Piteå kommun för produktion
Läs merTingvoll Sol- og bioenergisenter 12 november 2010
Tingvoll Sol- og bioenergisenter 12 november 2010 Look to Sweden Urban Kärrmarck Expert urban.karrmarck@energimyndigheten.se Förslag till en sektorsövergripande biogasstrategi (ER 2010:23)* Gemensam förslag
Läs merLokal drivmedelsproduktion - Skånsk biogas ersätter importerade fossila bränslen
Lokal drivmedelsproduktion - Skånsk biogas ersätter importerade fossila bränslen Mårten Ahlm, Skånes Energiting 2012-06-12 - Biogas Syd är en regional samverkansorganisation för biogasintressenter i södra
Läs merGasernas utveckling. Anders Mathiasson, Energigas Sverige Vimmerby 21 november 2011
Gasernas utveckling Anders Mathiasson, Energigas Sverige Vimmerby 21 november 2011 Fem sektioner arbetar för ökad energigasanvändning Biogas Fordonsgas Gasol Naturgas, inkl LNG Vätgas Anders Mathiasson
Läs merSlutrapport Lokal biogassamverkan i Säterbygden
Slutrapport Lokal biogassamverkan i Säterbygden LRF Dalarna Henrik Axelsson 2011-05-30 Slutrapport Lokal biogassamverkan i Säterbygden Sammanfattning... 3 1. Inledning... 4 1.1 Bakgrund... 4 1.2 Syfte
Läs merEn sektorsövergripande nationell biogasstrategi
En sektorsövergripande nationell biogasstrategi Christel Gustafsson Bioenergienheten Jordbruksverket Uppdraget Nationell sektorsövergripande strategi för ökad biogasanvändning som är sektorövergripande
Läs merBiogasens värdekedja. 12 april 2012 Biogas i Lundaland
Biogasens värdekedja 12 april 2012 Biogas i Lundaland Program 16.30 17.00 17.10 18.10 18.30 19.30 20.00 Registrering och kaffe Välkomna Biogasens värdekedja från råvara Fll konsument Macka, kaffe och mingel
Läs merMosekrog
Mosekrog 2013-09- 15 More Biogas Småland AB Nu är vi här! Färdigbyggd anläggning Leverans fordonsgas har startat Macken har öppnat Hur gick det till? Bakgrund 2007 Steg 1 5 lantbrukare ville veta mer om
Läs merVAD HÄNDER NU? PROGRAMMET FÖR BIOGASUTVECKLING I VÄSTRA GÖTALAND BIOGAS VÄST
VAD HÄNDER NU? PROGRAMMET FÖR BIOGASUTVECKLING I VÄSTRA GÖTALAND Hanna Jönsson, Processledare Biogas Väst, Västra Götalandsregionen Göteborg, 26 april 2012 Klimatstrategi för Västra Götaland Bryta beroendet
Läs merKlimp för biogas. BioMil AB biogas, miljö och kretslopp. -utvärdering av biogas-åtgärderna inom Klimp. Martin Fransson
Klimp för biogas -utvärdering av biogas-åtgärderna inom Klimp biogas, miljö och kretslopp Vad är Klimp? Klimatinvesteringsprogrammet 2003-2012 Fokus på att reducera utsläpp av växthusgaser och energieffektivisering
Läs merSlutrapport. Gårdsbiogas i Sölvesborg. Genomförande och slutsatser. Deltagare, se bilaga. Gruppen består av lantbrukare från Listerlandet
1(5) Slutrapport Gårdsbiogas i Sölvesborg. Deltagare, se bilaga. Gruppen består av lantbrukare från Listerlandet Kursen upplägg har varit att ge en grund för hur biogas framställs och hur man affärsutvecklar
Läs merBiogasens möjligheter i Sverige och Jämtland
Biogasens möjligheter i Sverige och Jämtland Anders Mathiasson Svenska Gasföreningen 17 september 2008 Verksamhetsstrukturen Vad är gas och gasbranschen i Sverige? Biogas från vattenslam, gödsel, avfall
Läs merÖstersund 17 september 2013
Östersund 17 september 2013 Vad är rötning? Nerbrytning av organiskt material vid syrefria förhållanden och det metan bildas Vid nedbrytning med syre sker kompostering och det bildas koldioxid i stället
Läs merKlara Gas Ekonomisk Förening Vännäsprojektet Grönskördad rörflen till biogas?
Klara Gas Ekonomisk Förening Vännäsprojektet Grönskördad rörflen till biogas? Konferens Lycksele 12 februari 2014 Torbjörn Wennebro Några viktiga begrepp Klara Gas Ekonomisk Förening Sammanslutning av
Läs merBiogas Väst Programmet för biogasutveckling i Västra Götaland 2014-2016 Kort tillbakablick- vad pågår och vad är på gång?
Biogas Väst Programmet för biogasutveckling i Västra Götaland 2014-2016 Kort tillbakablick- vad pågår och vad är på gång? Petter Kjellgren, Projektledare Biogas Väst, Västra Götalandsregionen Avstamp Jönköping
Läs merKlas Gustafsson Östgöta Gårdsgas Gårdsgas AB AB
Klas Gustafsson Östgöta Gårdsgas AB ÖSTGÖTA GÅRDSGAS Energibolaget MSE Privata Sektorn (Lantbrukarna) Bleckenstad Hulterstad Kommunen och invånarna i Mjölby - En del för att i regionen skapa en långsiktig
Läs merBiogasens möjligheter i Sverige och Västra Götaland
Biogasens möjligheter i Sverige och Västra Götaland Anders Mathiasson Svenska Gasföreningen 5 februari 2009 Verksamhetsstrukturen Vad är gas och gasbranschen i Sverige? Biogas från vattenslam, gödsel,
Läs merBiogas Sydöstra Skåne
Kort företagspresentation 1. Målsättning 2. Ägare och Styrelse 3. Positiv miljöpåverkan i syd Östra Skåne 4. Organisation 5. Marknadsförutsättningar 6. Råvaruförsörjning och transportpartners 7. Produktion
Läs merGas i transportsektorn till lands og till vands. Anders Mathiasson, Energigas Sverige Nyborg, 23 november 2012
Gas i transportsektorn till lands og till vands Anders Mathiasson, Energigas Sverige Nyborg, 23 november 2012 Fem sektioner arbetar för ökad energigasanvändning Biogas Fordonsgas Gasol Naturgas, inkl LNG
Läs merUtvecklingen av biogas och fordonsgas Anders Mathiasson, Gasföreningen
Utvecklingen av biogas och fordonsgas Anders Mathiasson, Gasföreningen Verksamhetsorganisation Gasföreningen enar gasbranschen Medlemsfinansierad branschförening med över 100 medlemmar Biogas Fordonsgas
Läs merPlattformen för fossilfri fordonssektor i Gävleborg och Dalarna. Claes Rosengren ordförande
Plattformen för fossilfri fordonssektor i Gävleborg och Dalarna Claes Rosengren ordförande www.biodrivmitt.se Snabbare omställning till fossilfria fordon! Vätgas Elbil Personbilar: 150.197 Lastbilar: 17.700
Läs merEnergigas en möjlighet att fasa ut olja och kol. Anders Mathiasson, Energigas Sverige Gävle, 29 september 2011
Energigas en möjlighet att fasa ut olja och kol, Energigas Sverige Gävle, 29 september 2011 Energigas Sverige driver utvecklingen framåt Säkerhet och teknik Information och opinion 2011-09-30 Fem sektioner
Läs merBiogas från gödsel MIKAEL LANTZ
Biogas från gödsel MIKAEL LANTZ Bakgrund Miljönytta och samhällsekonomiskt värde vid produktion av biogas från gödsel, rapport 86, Miljö- och Energisystem LTH. Finansierad av Region Skåne Slutrapport augusti
Läs merBiogas Brålanda- Från förstudie till koncept. Peter Eriksson, Projektledare Hushållningssällskapet Väst
Biogas Brålanda- Från förstudie till koncept Peter Eriksson, Projektledare Hushållningssällskapet Väst Biogasanläggning Hushåll Restaurang, storkök Biogas värme, el, fordonsgas Livsmedelshandel Livsmedelsindustri
Läs merFordonsgas i AC/BD. Strategiska överväganden
Fordonsgas i AC/BD Strategiska överväganden Färdplan Biogas AC/BD Mål med projektet En förankrad färdplan för biogas i Norr- och Västerbotten. Tydligt vilka samhällsvinster biogasen ger. Etablera samverkan
Läs merSamverkan mellan: Innovatum Trollhättan
Samverkan mellan: Hushållningssällskapet Skaraborg /V Götaland LRF Biogas Väst FordonsGas Sverige AB Skaraborgs Kommunalförbund VG regionen Innovatum Trollhättan Syfte: Påvisa affärsmöjligheter för företag
Läs merRoland Nilsson E.ON Gas Sverige
Roland Nilsson E.ON Gas Sverige Naturgasnät i Sverige Befintligt naturgasnät --- Planerad naturgasutbyggnad Page 2 Fordonsgas på E.ON * E.ON Gas säljer och levererar Fordonsgas på 17 publika tankstationer
Läs merNationellt Samverkansprojekt Biogas i Fordon
Nationellt Samverkansprojekt Biogas i Fordon Utveckling av infrastruktur och marknad för biogas i fordon i Sjuhäradsområdet 610305 ISSN 1651-5501 Projektet delfinansieras av Energimyndigheten Svenska Biogasföreningen
Läs merVilken nytta kan Kommunala VA-organisationer ha av Biogas Norr! folke.nystrom@bahnhof.se
Vilken nytta kan Kommunala VA-organisationer ha av Biogas Norr! folke.nystrom@bahnhof.se En världsledande region i omställningen till drivmedel, energi och produkter från förnybar råvara Alviksgården Biosling
Läs merKort företagspresenta.on Arbetsmaterial
Kort företagspresenta.on Arbetsmaterial 1. Målsä(ning 2. Ägare och Styrelse 3. Posi:v miljöpåverkan i syd Östra Skåne 4. Förslag :ll företagsstruktur 5. Marknadsförutsä(ningar 6. Råvaruförsörjning och
Läs merPM Den svenska biogasmarknaden och dess aktörer
PM Den svenska biogasmarknaden och dess aktörer Lena Wiklander, BioMil AB Lund, november 2014 Inledning Inom ramen för projektet Intensifierat nationellt biogasarbete har BioMil AB haft i uppdrag att i
Läs merBiogas. en del av framtidens energilösning. Anna Säfvestad Albinsson Projektledare Biogas Norr, BioFuel Region
Biogas en del av framtidens energilösning Anna Säfvestad Albinsson Projektledare Biogas Norr, BioFuel Region Minimiljöskolan Länk till Skellefteå kommuns minimiljöskola www.skelleftea.se/minimiljoskola
Läs merRÖTNING AV HUSHÅLLSAVFALL OCH RENINGSVERKSSLAM I VÄXJÖ Anneli Andersson Chan Växjö kommun
RÖTNING AV HUSHÅLLSAVFALL OCH RENINGSVERKSSLAM I VÄXJÖ Anneli Andersson Chan Växjö kommun Rötning av hushållsavfall och reningsverksslam med termisk hydrolys vid Sundets avloppsreningsverk Anneli Andersson
Läs merNorra Möre Biogas numera. More Biogas Kalmar AB. Regionförbundet 2011-02-23
Norra Möre Biogas numera More Biogas Kalmar AB Regionförbundet 2011-02-23 Norra Möre Biogas Resultat Produktion av biogas sker bäst om den förläggs till en gemensam anläggning Produktion skall förutom
Läs merBiogas Öst. Ett regionalt samverkansprojekt Beatrice Torgnyson Projektledare
Biogas Öst Ett regionalt samverkansprojekt Beatrice Torgnyson Projektledare Biogasprocessen CO 2 Uppgradering, CH 4 ~65% CH 4, ~35% CO 2 Vad är biogas och vad används det till? Kretsloppssamhälle mellan
Läs merPROTOKOLL 14 (27) Sammanträdesdatum 2013-10-15
PROTOKOLL 14 (27) KS 148 Dnr 2013/KS214 400 Remiss - Regional strategi och handlingsplan för biogas för Blekinge, Kalmar och Kronobergs län. Biogas Sydost har kommit in med förslag till regional strategi
Läs merBiogas en nationell angelägenhet. Lena Berglund Kommunikationsansvarig
Biogas en nationell angelägenhet Lena Berglund Kommunikationsansvarig Energigaser självklar del av det hållbara samhället Biogas Fordonsgas Gasol Naturgas, inkl LNG Vätgas Råvara industri Vardagsliv Kraftvärme
Läs merBiogas. Klimatcertifikat för biodrivmedel Helena Gyrulf Piteå, 13 november 2013
Biogas Klimatcertifikat för biodrivmedel Helena Gyrulf Piteå, 13 november 2013 Dagens presentation Biogasläget idag Produktion och användning av biogas år 2012 Biogas som fordonasgas Hur ser marknaden
Läs merBiogas. Förnybar biogas. ett klimatsmart alternativ
Biogas Förnybar biogas ett klimatsmart alternativ Biogas Koldioxidneutral och lokalt producerad Utsläppen av koldioxid måste begränsas. För många är det här den viktigaste frågan just nu för att stoppa
Läs merBiogas framtidens fordonsbränsle. Peter Eriksson Affärsutveckling Biogas
Biogas framtidens fordonsbränsle Peter Eriksson Affärsutveckling Biogas Biogas grön energiproduktion Hushåll Restaurang, storkök Biogas Livsmedelshandel Livsmedelsindustri Biogödsel Jordbruk Biogasprocessen
Läs merJämtlandsgas ekonomisk förening Org:nr 769621-3763. Affärsidé: Industriell produktion och försäljning av fordonsgas och biogödsel.
Jämtlandsgas ekonomisk förening Org:nr 769621-3763 Affärsidé: Industriell produktion och försäljning av fordonsgas och biogödsel. Vindkraft på gång 785 verk = 5,1 TWh 75 % = 3,8 TWh Jämtlandsgas Vilka
Läs merBiogas Väst Programmet för biogasutveckling i Västra Götaland 2014-2016 - vad pågår och vad är på gång?
Biogas Väst Programmet för biogasutveckling i Västra Götaland 2014-2016 - vad pågår och vad är på gång? Petter Kjellgren, projektledare Biogas Väst, Västra Götalandsregionen Inspirationsseminarium 2014-11-19
Läs merBiogas Väst Kraftsamling för biogas i Västra Götaland
Biogas Väst Kraftsamling för biogas i Västra Götaland Hanna Jönsson, Västra Götalandsregionen Processledare Biogas Väst 24 nov 2011 Biogasutvecklingen i Västra Götaland 2001 2010 8500 102 49 2001 790 7
Läs merBiogasaffärer på gården. Sid 1 Lantbrukarnas Riksförbund
Biogasaffärer på gården Sid 1 Lantbrukarnas Riksförbund Biogasaffärer på gården NY affärsmöjlighet inom lantbruket Sid 2 Lantbrukarnas Riksförbund Mycket stort intresse bland våra medlemmar Många aktiviteter
Läs merRent vatten idag och i framtiden
Biogas i Sundsvall Rent vatten idag och i framtiden Micael Löfqvist Vd Övergripande gå igenom: MittSverige Vatten AB Ska VA-huvudmännen syssla med Biogas / Fordonsgas? Mål och resursplan 2011 (MRP) Sundsvalls
Läs merSmåskalig biogasproduktion
Småskalig biogasproduktion Martin Fransson martin.fransson@biomil.se Biogas Norr 6 april 2011 Var kommer BioMil in i bilden? Förstudie Förprojektering Detaljprojektering Tillståndsansökan Upphandling Byggnadsfas
Läs merFÖRUTSÄTTNINGAR OCH MÖJLIGHETER
Malmö biogas FÖRUTSÄTTNINGAR OCH MÖJLIGHETER Malmö satsar på biogas Ett av världens tuffaste miljömål Malmö stad har ett av världens tuffaste miljömål uppsatt - år 2030 ska hela Malmö försörjas med förnybar
Läs merEn uppgraderingsanläggning för småskaliga biogasanläggningar
En uppgraderingsanläggning för småskaliga biogasanläggningar Vad är Biosling? Biogas bildas vid syrefri nedbrytning av organiskt material och framställs bland annat i rötanläggningar. Biogasen består av
Läs merFlytande biogas till land och till sjöss. Slutseminarium i projektet
Flytande biogas till land och till sjöss Slutseminarium i projektet 2017-06-13 Projektet Långsiktigt mål: Bidra till att uppnå 2030-målen genom att erbjuda tunga fordon, sjöfart och industri ett förnybart
Läs merBiogasanläggningen i Boden
Detta är ett av de 12 goda exempel som presenteras i rapporten Biogas ur gödsel, avfall och restprodukter - goda svenska exempel Rapporten i sin helhet återfinns på www.gasforeningen.se. Skriften är en
Läs merBehov av vallgröda. Delprojekt 5. Kaj Wågdahl Klimatskyddsbyrån Sverige AB 2014-01-20
Behov av vallgröda Delprojekt 5 Kaj Wågdahl Sverige AB 2014-01-20 Bakgrund Strängnäs Biogas AB har under 2011-2013 genomfört ett antal utredningar inom projektet Säkerställande av affärsmässiga och tekniska
Läs merPiteå Biogas AB Samråd med allmänheten och särskilt berörda måndag 18 nov Bild:BioMil AB
Piteå Biogas AB Samråd med allmänheten och särskilt berörda måndag 18 nov 2013 Bild:BioMil AB Projekt stödjs av 20131120 www.piteabiogas.se 2 Piteå Biogas AB Piteå Biogas AB (PBAB) är ett privat bolag
Läs merÄr biogas något för mig/ min gård?
Är biogas något för mig/ min gård? Erfarenheter Saker att tänka på Framtidsspaning/ vad är på gång! Ekonomisk analys av biogasanläggningar År 2015 kr 12 000 Nyckeltal investering i biogas produktion (rågas)
Läs merVår vision. Det hållbara Göteborgssamhället. innefattar aktiviteter i hela Västsverige
Vår vision. Det hållbara Göteborgssamhället. innefattar aktiviteter i hela Västsverige Vår energigasvision: I framtiden säljer vi endast förnyelsebar gas Kapacitet Steg på vägen: År 2020 säljer vi mer
Läs merUppsala Vatten och Avfall Biogasanläggningen Kungsängens gård Erfarenheter
Uppsala Vatten och Avfall Biogasanläggningen Kungsängens gård Erfarenheter Helägt kommunalt bolag Vi ansvarar för dricksvattenförsörjning, avloppsvattenhantering, hämtning av hushållsavfall, produktion
Läs merBiogas behöver långsiktiga och hållbara spelregler. Helena Gyrulf Skellefteå, 29 april 2014 helena.gyrulf@energigas.se
Biogas behöver långsiktiga och hållbara spelregler Helena Gyrulf Skellefteå, 29 april 2014 helena.gyrulf@energigas.se Dagens presentation Biogasläget i Sverige idag Produktion och användning av biogas
Läs merBiogasens utveckling och framtid. Jönköping 20 november Anders Mathiasson Vd, Energigas Sverige
Biogasens utveckling och framtid Jönköping 20 november Anders Mathiasson Vd, Energigas Sverige Biogasutvecklingen i Sverige Långsam men säker volymutveckling i flera år Kretslopps och avfallstanken driver
Läs merBiogas i Sverige idag. Helena Gyrulf VA-mässan, Elmia, 2 oktober 2014 helena.gyrulf@energigas.se
Biogas i Sverige idag Helena Gyrulf VA-mässan, Elmia, 2 oktober 2014 helena.gyrulf@energigas.se Presentationen i korthet Om Energigas Sverige Produktion och användning av biogas 2013 Prognos Vad är på
Läs merArena för kunskaps- och erfarenhetsutbyte med fokus på Biometan
Arena för kunskaps- och erfarenhetsutbyte med fokus på Biometan Bygglovhandling situationsplan Dimensionera för 100 000 m 3 substrat varav 10 000 expansionsreserv. Tillstånd söks under sept. för max
Läs merPilotprojekt avseende ersättning för dubbel miljönytta
Promemoria 2014-03-06 Landsbygdsdepartementet Pilotprojekt avseende ersättning för dubbel miljönytta Inledning De globala utsläppen av växthusgaser måste minska kraftigt för att klimatförändringarna ska
Läs merSTYRMEDEL FÖR ÖKAD BIOGASPRODUKTION. sammanfattande slutsatser från ett forskningsprojekt
STYRMEDEL FÖR ÖKAD BIOGASPRODUKTION sammanfattande slutsatser från ett forskningsprojekt Denna broschyr är författad av Profu, Sveriges Tekniska Forskningsinstitut (SP) och Institutet för jordbruks- och
Läs merUppdaterad biogasstrategi för Stockholm
Uppdaterad biogasstrategi för Stockholm Björn Hugosson, Miljöbilar i Stockholm Rundabordssamtalet 18 december 2009 SIDAN 1 Strategin från 2007 har visat sig otillräcklig Brist på gas gör användarna missnöjda
Läs merEnergigas Sverige branschorganisationen för aktörer inom biogas, fordonsgas, gasol, naturgas och vätgas.
RAPPORT/kortversion Juli 2010 Stor potential för biogas i jordbruket Energigas Sverige branschorganisationen för aktörer inom biogas, fordonsgas, gasol, naturgas och vätgas. 2 Stor potential för jordbruken
Läs merBIOGASEFTERFRÅGAN I STRÄNGNÄS KOMMUN
BIOGASEFTERFRÅGAN I STRÄNGNÄS KOMMUN Studie av biogasefterfrågan i Strängnäs kommun 2013-11-20 Sverige AB Linda Aldebert-Karlsson Sammanfattning har, på uppdrag av Strängnäs Biogas AB, genomfört en studie
Läs merFull gas i Karlskoga Energigasernas utveckling. Anders Mathiasson Karlskoga, 14 juni 2013
Full gas i Karlskoga Energigasernas utveckling Karlskoga, 14 juni 2013 Energigaser självklar del av det hållbara samhället Biogas Fordonsgas Gasol Naturgas, inkl LNG Vätgas Råvara industri Vardagsliv Fordonsbränsle
Läs merFordonsgas i AC/BD. Strategiska överväganden
Fordonsgas i AC/BD Strategiska överväganden Färdplan Biogas AC/BD Mål med projektet En förankrad färdplan för biogas i Norr- och Västerbotten. Tydligt vilka samhällsvinster biogasen ger. Etablerad samverkan
Läs merPlattformen för fossilfri fordonssektor i Gävleborg och Dalarna. Claes Rosengren ordförande
Plattformen för fossilfri fordonssektor i Gävleborg och Dalarna Claes Rosengren ordförande www.biodrivmitt.se Snabbare omställning till fossilfria fordon! Vätgas Elbil Dalarna årsskiftet 2016/2017 Personbilar:
Läs merBiogas i dag i Halland och hur den kan utvecklas framöver. Lars-Erik Jansson Energi- och Affärsutveckling
Biogas i dag i Halland och hur den kan utvecklas framöver En tillbaka blick Året var 2002 Gårdsbaserad biogasanläggning Götene. Investering 650.000 + eget arbete 220 m 3 reaktorvolym, 140 suggor integrerat
Läs merTeknisk och ekonomisk utvärdering av lantbruksbaserad fordonsgasproduktion
Teknisk och ekonomisk utvärdering av lantbruksbaserad fordonsgasproduktion Peter Berglund, Mathias Bohman, Magnus Svensson, Grontmij AB Johan Benjaminsson, Gasefuels AB 1. INLEDNING Intresset för biogas
Läs merEn uppgraderingsanläggning för småskaliga biogasanläggningar
En uppgraderingsanläggning för småskaliga biogasanläggningar Vad är Biosling? Biogas bildas vid syrefri nedbrytning av organiskt material och framställs bland annat i rötanläggningar. Biogasen består av
Läs meråtta förslag för att sluta kretsloppet
åtta förslag för att sluta kretsloppet Biogasrapport i sammanfattning mars 2012 Centerpartiet 2012-03-30 Vi har bara en planet. Men i dag förbrukas naturkapital som om det fanns flera jordklot i reserv.
Läs merPRESENTATION FÖR BIOGAS NORR
PRESENTATION FÖR BIOGAS NORR BIOGAS MELLANNORRLAND ETT SAMARBETSPROJEKT I MELLANNORRLAND MELLAN SUNDSVALLS OCH ÖSTERSUNDS KOMMUNER Sveriges Miljömål MATAVFALLET MINSKAR TILL 2015 MED MINST 20 PROCENT JÄMFÖRT
Läs merÖkad biogasproduktion ger Sverige ett grönt lyft
Ökad biogasproduktion ger Sverige ett grönt lyft Biogasseminarium med Centerpartiet Fredagen den 30 mars 2012 Anders Mathiasson Energigas Sverige enar branschen 175 medlemmar Biogasseminarium med Energigas
Läs merHva må til for att vi skal lykkes svenska exempel. Anders Mathiasson, Energigas Sverige Oslo, 20 november 2012
Hva må til for att vi skal lykkes svenska exempel Anders Mathiasson, Energigas Sverige Oslo, 20 november 2012 Fem sektioner arbetar för ökad energigasanvändning Biogas Fordonsgas Gasol Naturgas, inkl LNG
Läs merBIOGAS SYD. - ett nätverk för samverkan
BIOGAS SYD - ett nätverk för samverkan »Biogas Syd ska med nätverket som plattform vidareutveckla regionens position som ledande biogasregion i Sverige.« Biogas Syd Ett nätverk för samverkan Biogas Syd
Läs merBiogasutbildning i Kalmar län
Biogasutbildning i Kalmar län - Biogas i Sverige & Europa samt dess ekonomi 2010-01-21 Ola Rosén Grontmij 1 Biogas i Sverige & Europa samt dess ekonomi Agenda Aktuell statistik över biogas i Sverige Intresset
Läs merHUR SER UTVECKLINGEN FÖR BIOGAS UT I REGIONEN SAMT I SVERIGE OCH HUR PA VERKAR POLITIKEN BIOGASENS FRAMTID? " " " " Martin Ahrne" Biogas Öst
HUR SER UTVECKLINGEN FÖR BIOGAS UT I REGIONEN SAMT I SVERIGE OCH HUR PA VERKAR POLITIKEN BIOGASENS FRAMTID? " " 2014-12-11" " Martin Ahrne" Biogas Öst VI ÄR BIOGAS ÖST! BIOGAS ÖSTS LÅNGSIKTIGA EFFEKTMÅL
Läs merFörfattare: Telefon: Granskad av: Lena Wiklander/Anders Hjort 070-234 30 81 Beställare/Mottagare: e-post: Godkänd av:
Författare: Telefon: Granskad av: Lena Wiklander/Anders Hjort 070-234 30 81 Beställare/Mottagare: e-post: Godkänd av: Regionförbundet Jämtlands län lena.wiklander@biomil.se Projektnamn/Ärende: Datum: Ver.-/Ändr.:
Läs merVälkommen till Kristianstad The Biogas City
Välkommen till Kristianstad The Biogas City Där vi samarbetar för att skapa en mer lönsam biogasbransch VD Krinova Incubator & Science Park Foto Biosfärkontoret Sven-Erik Magnusson Välkommen till Kristianstad
Läs merVass till biogas är det lönsamt?
Vass till biogas är det lönsamt? Biogasproduktion av vass i Kalmar län en samhällsekonomisk studie Eva Blidberg, Industriell ekologi, KTH 2013-02-07 Systemanalys - KTH Resultat Positiv energibalans -Energiinsatsen
Läs merUnder 20 år har vi kört bil utan fossil, och mer ska det bli!
Under 20 år har vi kört bil utan fossil, och mer ska det bli! I Trollhättan kommun har vi en vision om att leva i ett fossilfritt samhälle. Anledningen är enkel: För att få stopp på den globala uppvärmningen
Läs merBörjade med att inventera närområdet ca 4 mils radie
Började med att inventera närområdet ca 4 mils radie Resultatet! 100 000 m 3 /ton rötbart substrat 50 GWh motsvarande ca 5,6 miljoner liter bensin 8,7 miljoner mil á 0,64 Nm 3 CH 4 CO 2 reduktion ca 15
Läs merBiogas i Sverige. Helena Gyrulf, Energigas Sverige Värmeforskdagen 27 jan 2011
Biogas i Sverige Helena Gyrulf, Energigas Sverige Värmeforskdagen 27 jan 2011 Energigas Sverige En medlemsfinansierad branschorganisation som arbetar för en ökad användning av energigaser. Biogas, Fordonsgas,
Läs merClean Vehicles. 95.000 miljöfordon 10 %! Erfaringer frå Stockholm. 75 % av bensinstationerna!
Miljöbilar i Stockholm Erfaringer frå Stockholm Jonas Ericson Miljöbilar i Stockholm Berekraftig energiframtid, Ålesund 10. februar 2010 95.000 miljöfordon 10 %! 75 % av bensinstationerna! 10 % förnybart
Läs merBiogasstrategi Uppföljning av mål och handlingsplan 2016-04-01
Biogasstrategi Uppföljning av mål och handlingsplan 2016-04-01-1 - MÅL ANVÄNDNING Biogasproduktionen ska i första hand användas som fordonsgas. År 2020 ska 80 GWh/år lokalt producerad fordonsgas säljas.
Läs merEnergigaserna har en viktig roll i omställningen. Gävle-Dala Drivmedelskonvent, Borlänge Fredagen den 21 mars, 2104
Energigaserna har en viktig roll i omställningen Gävle-Dala Drivmedelskonvent, Borlänge Fredagen den 21 mars, 2104 Grön gas 2050 - en vision om energigasernas bidrag till Sveriges klimatmål, omställning
Läs merProgram för framtagande av biogasstrategi
MILJÖFÖRVALTNINGEN PLAN OCH MILJÖ SID 1 (6) 2011-02-24 Handläggare: Milla Sundström Telefon: 08-50828996 Till Miljö- och hälsoskyddsnämnden 2011-03-22 p19 Förvaltningens förslag till beslut 1. Uppdra åt
Läs merBioNETT - Slutrapport - Mål - Vad har gjorts - Resultat - Hur kan vi gå vidare?
BioNETT - Slutrapport - Mål - Vad har gjorts - Resultat - Hur kan vi gå vidare? Daniel Hagberg, Kalmar 4 juni -08 10 partners från 9 länder NELEEAC England, London Koordinator ANATOLIKI Grekland MEA- Bulgarien
Läs merBiogasanläggningen i Linköping
Detta är ett av de 12 goda exempel som presenteras i rapporten Biogas ur gödsel, avfall och restprodukter - goda svenska exempel Rapporten i sin helhet återfinns på www.gasforeningen.se. Skriften är en
Läs merBiogas som fordonsbränsle i Mälardalen
Biogas som fordonsbränsle i Mälardalen Scenario 2020 Stockholms län Ellen Mårtensson 2007-06-26 2007-06-26 ellen@kth.se 1 Disposition 1. Inledning 2. Situationen idag 3. Konceptbeskrivning 4. Substraten
Läs merVälkommen till information om byggande av anläggning för biogasproduktion. Onsdagen den 22 juni kl. 18.30 Plats: Kullingshofstugan i Vårgårda
Välkommen till information om byggande av anläggning för biogasproduktion Onsdagen den 22 juni kl. 18.30 Plats: Kullingshofstugan i Vårgårda Nedan finns en sammanställning om projektet Vid mötet ger vi
Läs merProcessledning Ätradalsklustret produktionspriser och processförslag
Slutrapport Processledning Ätradalsklustret produktionspriser och processförslag Karin Eliasson Energirådgivare Rådgivarna Sjuhärad Box 5007 514 05 Länghem Direkt & mobil: 0325-618 612 SMS: 0708-290483
Läs merBiogas i framtidens Skåne Anna Hansson Biogas Syd
Biogas i framtidens Skåne Anna Hansson Biogas Syd Trelleborg den 27 september 2012 Biogas Syd arbetar med biogaspusslets olika sektorer Miljömål Ökad sysselsättning Klimatmål Klimatmål Ökad försörjningsgrad
Läs merEnergigasläget i Sverige. Anders Mathiasson, Energigas Sverige Helsingborg, 17 maj 2011
Energigasläget i Sverige Anders Mathiasson, Energigas Sverige Helsingborg, 17 maj 2011 Energigas Sverige driver utvecklingen framåt Säkerhet och teknik Information och opinion Anders Mathiasson 2011-01-11
Läs mer