Våld i nära relationer
|
|
- Lars-Göran Isaksson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Våld i nära relationer - handlingsplan för social- och omsorgsförvaltningen R Dnr Rev iderad Dnr
2 Innehållshållsförteckning 1 Inledning 4 2 Korta fakta om våld i nära relationer Definition av våld Omfattning Konsekvenser Kostnader Normaliseringsprocessen Särskilt sårbara grupper Äldre Personer med funktionsnedsättning Chefer - Att möta personal som är utsatt för våld Fysiska tecken på våld kan vara Varningssignaler Samtal Handläggare som möter äldre/funktionsnedsatta 8 6 Personal ute i verksamheterna Generella tecken som kan signalera att allt inte står rätt till Andra varningstecken som kan ses om man befinner sig i hemmet hos personen Vad och hur frågar jag? Och hur tar jag emot svaret Uppbrottsprocesser 10 8 Stöd och hjälp Socialtjänsten Kvinnojouren Kvinnofridslinjen Stickan krismottagning för män Skyddade personuppgifter Referenser Bilagor Bilaga 1- Våld i nära relationer - Checklista för handläggare Bilaga 2 - Våld i nära relationer checklista för personal
3 1 Inledning Kommunfullmäktige i Hudiksvall beslutade i februari 2009 att varje nämnd ska skapa en handlingsplan mot våld i nära relationer. Syftet med den här handlingsplanen är att vara ett stöd för chefer och personal att möta anställda och brukare vid misstanke att det förekommer våld i nära relationer. I handlingsplanen används generellt begreppet kvinna i relation till utsatthet även om försök gjorts att hålla handlingsplanen så könsneutral som möjligt. Givetvis kan män vara utsatta för våld i nära relation och handlingsplanen går naturligtvis bra att använda för att hantera situationer där män är brottsoffer. Socialstyrelsen har i sin rapport 1 påpekat att medvetenheten om våld i nära relationer rent generellt är låg både inom äldreomsorgen och inom omsorgen om funktionsnedsatta. Det saknas rutiner och riktlinjer för att möta problemet och få insatser görs för kvinnor med funktionsnedsättning om de är utsatta för våld. Ett krav som länsstyrelsen ställde var att personer med funktionsnedsättning som utsätts för våld ska få större uppmärksamhet. Personalen behöver mer kunskap om hur de ska göra när de får vetskap att våld förekommer. Sverige har undertecknat FN:s Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning 2. Artikel 16 handlar om rätten att inte utsättas för utnyttjande, våld eller övergrepp. Konventionsstaterna förbinder sig att skydda personer med funktionsnedsättning från att utsättas för våld och övergrepp i och utanför hemmet. Hänsyn ska tas till om det är könsrelaterat. Man förbinder sig också att tillhandahålla information och utbildning om hur man undviker, känner igen och rapporterar när våld förekommer. Det måste ses som ett utvecklingsområde för omsorgsförvaltningen. Personalen ska fortbildas i att bemöta och agera då de kommer i kontakt med personer utsatta för våld i nära relationer. Ett bra initiativ är projektet Att se varandra som är en samverkan mellan Synskadades Riksförbund i Hudiksvall och kvinnojouren Vändpunkten i Hudiksvall. Projektet finansieras av Allmänna arvsfonden och pågår under tre år. Syftet är att sprida kunskap om funktionsnedsatta kvinnors dubbla utsatthet. I vår kommer man att genomföra utbildningar när det gäller våld i nära relationer för vårdpersonal 3. 1 Socialstyrelsen, Konvention, 2008:26 3 Artikel i Hudiksvalls Tidning
4 2 Korta fakta om våld i nära relationer 2.1 Definition av våld Per Isdal 4 säger i sin bok Meningen med våld (2001) att Våld är varje handling riktad mot en annan person, som genom denna handling skadar, smärtar eller kränker, får denna person att göra något mot sin vilja eller avstå från att göra det den vill. 2.2 Omfattning Enligt Brottsförebyggande rådet (Brå) anmäldes ungefär fall av misshandel mot kvinnor över 15 år under 2009 till polisen 5. Mörkertalet antas vara relativt stort när det gäller våld i nära relationer och antalet uppskattas till mellan fall per år 6 Varför inte fler anmäler kan bero på flera faktorer. Man kan exempelvis vara rädd för repressalier eller att situationen på annat sätt ska förvärras. När det gäller funktionsnedsatta eller äldre kvinnor kan situationen vara mycket problematisk eftersom dessa personer är i ett större beroendeförhållande. Att vara i beroendeställning ökar risken för att utsättas för våld. Varje år dör personer till följd av våld i nära relation. Ett antal förövare tar även sitt eget liv till följd av att ha dödat en närstående. 2.3 Konsekvenser Kvinnor som utsätts för våld har rent generellt sämre hälsa och äter mer läkemedel. Det är vanligt med olika smärttillstånd och depressioner. Det är heller inte helt ovanligt att kvinnor som lever med våld lider av post traumatiskt stress syndrom (PTSS). 2.4 Kostnader Rent samhällsekonomiskt kostar våld varje år. Socialstyrelsen gjorde en studie där officiell statistik från bland annat Brottsförebyggande rådet (Brå), Statistiska centralbyrån (SCB), enkäter till kvinno- och brottsofferjourer och en rad svenska och internationella studier användes. Socialstyrelsen påpekar att analysen är en försiktig uppskattning då många data är osäkra eller otillgängliga. Den sammanlagda årliga direkta och indirekta kostnaden 8 som framkom i studien var mellan 2,7-3,3 miljarder kronor. 2.5 Normaliseringsprocessen När våldet är upprepat och frekvent uppstår vad som kallas normalisering. Våldet blir efter hand ett vanligt inslag i vardagen och det som händer tillräckligt ofta blir till sist normalt. För båda parter förskjuts gränsen till vad som är acceptabelt i relationen. 4 Per Isdal är psykoterapeut och ledare av den privata stiftelsen Alternativ till våld (ATV) i Norge Heimer och Sandberg (red.), Socialstyrelsen, Direkta kostnader är exempelvis sjukvård, kriminalvård, socialtjänst osv. De indirekta kostnaderna är produktionsbortfall vid exempelvis sjukskrivningar, frihetsberövande och dödsfall, kostnaden för ideellt arbete och immateriella kostnader 5
5 Våldet kommer att förminskas och positiva händelser förstoras. På så sätt normaliseras våldet för båda och man säger att det internaliseras 9. När det gäller våld i nära relation läggs ofta ansvaret på offret, alltså den part som har det minsta livsoch handlingsutrymmet. Varför stannar hon, är en inte helt ovanlig fråga. Vänd i stället på resonemanget och fundera över varför går inte han? 3 Särskilt sårbara grupper 3.1 Äldre Äldre personer är en av de grupper som är extra utsatta. De här personerna befinner sig oftare i en mer framträdande beroendesituation. Banden till partnern kan vara starka av praktiska, ekonomiska och sociala orsaker. Hon kan länge ha tigit om sin situation och det kan vara svårt att söka hjälp. En kartläggning av socialstyrelsen visade att förövaren ofta var mannen eller sonen. Behovet av kunskap är stor hos vårdpersonalen för att kunna hantera frågorna. Här finns också ett motstånd mot att se att våldet existerar, att skuldbelägga den utsatta och att ursäkta förövaren. 3.2 Personer med funktionsnedsättning Personer med funktionsnedsättningar är en annan utsatt grupp där beroendeställningen kan vara stor gentemot den som utövar våldet. Själva funktionsnedsättningen kan göra det svårt att berätta vad man varit med om eller på andra sätt tillvarata sina rättigheter. Undersökningar har också visat att förövaren utnyttjat själva funktionsnedsättningen det vill säga att våldet har riktat sig mot just de kroppsdelar som varit känsliga. HANDU utredningsinstitut visade i en enkätstudie 10 att var tredje funktionsnedsatt kvinna hade erfarenhet av våld från en man. I hälften av fallen hade kvinnan fått fysiska skador. Var femte kvinna bodde eller hade bott med en man som utsatt dem för våld, hot eller sexuella övergrepp. Personer som är funktionsnedsatta och som utsätts för våld riskerar att i första hand bemötas som funktionsnedsatta. Det gör att personer med funktionsnedsättning inte ses som individer med samma rätt till kroppslig integritet som andra. Tänk på att eventuella barn kan vara vittne till våldet som förekommer. Varje person som misstänker att ett barn far illa har ett ansvar att anmäla missförhållanden till socialtjänsten enligt 14 kap. 1 SoL. 4 Chefer - Att möta personal som är utsatt för våld Att vara utsatt för våld är förenat med mycket skam och personer som lever med våld utvecklar strategier för att dölja det som pågår. Man kan känna osäkerhet själv för att man kan ha fel när man antar att någon utsätts för våld, men det är bra att försöka fråga om man känner oro. Med mer kunskap på området blir man också mer observant. 9 Heimer och Sandberg (red.), HANDU,
6 4.1 Fysiska tecken på våld kan vara Blåmärken, strypmärken, bitmärken, frakturer, stickmärken, skärsår, brännskador, bortslitet hår Skador på flera ställen på kroppen, skadorna sitter främst på huvud, armar, hals och buk Kronisk stress som ger smärta, magkatarr och huvudvärk Ångest, nedstämdhet, ätstörningar, missbruk 4.2 Varningssignaler 11 Ofta borta från jobbet korta perioder eller kommer sent långtidssjukskrivning svårt att ändra arbetspass eller schema, eller att man ändrar ofta svårt att delta i saker utanför arbetstid lämnas och hämtas av partnern vid arbetsplatsen pratar ofta med sin partner under arbetspasset i telefon som gör henne upprörd presterar sämre på jobbet och har svårigheter att koncentrera sig bär ett stort ansvar för hem och barn/partner har en partner som är överbeskyddande och kontrollerande drar sig undan från arbetskamraterna 4.3 Samtal Det är viktigt att man har ett respektfullt och empatiskt bemötande så att kvinnan känner sig trygg. Ta upp frågan i ett enskilt samtal vid lämpligt tillfälle. Ett lämpligt tillfälle kan vara om man tror att personen nyss varit utsatt för våld. Då kan denne vara mera inställd på att prata om våldet. Lyssna, fråga och tro på vad hon/han berättar. Kom ihåg att det är olämpligt att fråga om hon/han varit utsatt för misshandel. Hon/han kanske inte ser det som misshandel eller sig själv som misshandlad. Vid ett samtal kan frågor som de här vara möjliga att använda som stöd Trivs du på jobbet? Bor du eller har du bott med någon? Hur fungerar schema och arbetstider utifrån din hemsituation? Får du ta ett stort ansvar hemma för hus, hem, partner och barn? Har någon behandlat dig fysiskt eller psykiskt illa på arbetet eller hemma? 11 Informationen delvis hämtad från Handlingsprogram för åtgärder vid våld i nära relationer avseende kvinnlig personal i landstinget. Landstinget i Uppsala län i samarbete med Nationellt Centrum för Kvinnofrid (NCK) 7
7 Har du blivit knuffad, hotad, slagen, eller dylikt någon gång? Utifrån min upplevelse av situationen känner jag mig orolig för dig; finns det något jag kan göra för dig? Om personen berättar att de bråkar ibland, fråga vad bråken handlar om. Vad gör partnern konkret när denne blir arg? Slår partnern sönder den utsattes ägodelar eller hotar att skada husdjuren? Vad säger partnern till den utsatte och vilka uttryck används? Kränkande ord, elakheter och hot kan vara en föraning om fysiskt våld Handläggare som möter äldre/funktionsnedsatta Redan i handläggningsprocessen är det bra att ha ett öppet sinne när det gäller att våld kan förekomma i nära relationer. Det är bra att i beslutsprocessen se till individens livssituation och hjälpa individen att vara så självständig det bara går så att en isolering inte permanentas med risk att individen blir än mer utsatt. Se gärna till att få till enskilda samtal med den sökande. Våga fråga om utsatthet för våld! Handläggare ska känna till checklistan och lära sig att se tecken på att någon utsätts för våld. De ska också ha kännedom om vart man vänder sig. 6 Personal ute i verksamheterna Personal ute i social- och omsorgsförvaltningens olika verksamheter ska fortbildas i att identifiera om och agera då misstanke om att våld i nära relation förekommer. En referensgrupp bildas av intresserad personal efter utbildningen. Nedan presenteras möjliga signaler och förslag på hur man kan fråga. Dessa är tagna ur materialet Vägen till att se och agera Generella tecken som kan signalera att allt inte står rätt till Personlighetsförändring hos individen Att hon/han talar illa om sig själv Att hon/han försöker undvika att någon får insyn i hemsituationen Att personens pengar tar slut hela tiden Partnern är alltid med vid möten Att partnern tar över, pratar över hennes/hans huvud, nedvärderar henne/honom eller att hon/han lämnar över beslut till partnern Personen pratar om någon annan som är utsatt för våld Kraftiga negativa reaktioner på ljud, lukter beröring o s v 12 Heimer och Sandberg (red.) Grände,
8 Utagerande beteende Koncentrationssvårigheter Depressioner Psykosomatiska symtom Försämrad funktionsnivå Försämrad kommunikationsförmåga 6.2 Andra varningstecken som kan ses om man befinner sig i hemmet hos personen Hål i dörrar eller väggar i bostaden Blåmärken, rodnader, klösmärken, svullnader och annat som kan vara tecken på fyskiskt våld Reagerar negativt på fysisk kontakt Beteendeförändringar i vardagen Interaktionen mellan mannen och kvinnan, kroppsspråk och annat Det här behöver givetvis inte handla om våld, men kan vara tecken på att våld förekommer. Genom att vara öppen för att möjligheten finns att våld kan förekomma kanske fler personer som är utsatta kan få hjälp. 6.3 Vad och hur frågar jag? Det kan kännas svårt till en början men man måste fråga för att få veta. Forskning visar att kvinnor inte tar illa upp vid frågor om våld, kvinnors upplevelser är att det är bra att fråga oavsett om man har erfarenhet eller inte. Du kan påpeka att det här är så vanligt att vi ofta ställer frågan; har du blivit utsatt för våld? Vänta tills situationen känns någorlunda trygg Anpassa språket efter personen du pratar med Undvik starka ord som misshandel eller våldtäkt det är ord som många utsatta personer har svårt att relatera till. Dels för att hon/han kanske inte vet vad som är ok och inte i en relation och för att gränsen för misshandel förskjuts hela tiden, som en försvarsmekanism Fokusera på personens upplevelse, fråga om hon/han varit med om något obehagligt eller om någon gjort något som hon inte velat Innan du vet vem förövaren är, använd inte könsspecifika ord. Säg någon eller person i stället Om du ser signaler på att allt inte står rätt till så kan du berätta vad du sett och utgå från det i dina frågor. Du säger ofta att du har ont i magen/ huvudet/ svårt att sova. Det kanske inte gäller för dig men min erfarenhet är att många som varit med om något svårt 9
9 som våld eller att de lever i en jobbig livssituation kan få sådana symptom. Hur är det för dig? Hur har du det hemma i din relation? Du verkar orolig över din partner. Hur är det när ni är oense/bråkar, vad händer då? Händer det att du blir rädd för din partner? Jag har märkt att du tycker att det är jobbigt med beröring/skadar dig själv/ofta berättar om sexuella situationer som du tycker känns jobbiga. Ibland kan det handla om att man varit med om att någon har tagit på ens kropp/gjort något sexuellt mot en som man inte har velat vara med om. Har det någon gång hänt dig? Om kvinnan har kommunikationssvårigheter och svårt att förstå frågor om våld måste man anpassa frågorna så att de blir begripliga. Här kommer några tips som kanske kan vara användbara: Använd lättlästa böcker och filmer för att prata om relationer och sex Prata om vad som är okej och inte i en relation Prata om sexualitet kopplat till känslor, hur känns det när något känns bra? Hur känns det när något känns dåligt? Är din partner snäll? Hur är din partner då denne inte är snäll? Ta samtalet i omgångar så att personen hinner fundera över det Använd alternativ till att prata så som rollspel, dockor, rita och måla Din kropp är din. Är det någon som gjort något mot dig som du inte vill/inte känns bra? Koppla frågan till det du ser och hör 6.4 Och hur tar jag emot svaret Det bästa rådet är att vara varm och snäll! Var tydlig med att du tror på och tar henne/honom på allvar. Var öppen och utforskande. Tänk på att utsatta ofta underdriver våldet, ställ följdfrågor. Bekräfta för personen att våldet är svårt att prata om. Ge information och hopp om förändring. Om du är orolig för personens säkerhet, berätta det för denne. Hänvisa vidare (se kapitel 8) men följ upp det hela. 7 Uppbrottsprocesser För de som finns runt kvinnan kan det ibland vara frustrerande att kvinnan stannar kvar i en relation där våld förekommer. Många kvinnor väljer ändå att till sist lämna relationen trots att mannen oftast är emot det. Det är en process att ta sig ur en relation där våld förekommer. Man brukar säga att processen består av tre delar. Fysiskt uppbrott Att göra sig fri känslomässigt 10
10 Att se och definiera våldet och utsattheten i den tidigare relationen En del kvinnor väljer att lämna en relation när det är fråga om liv eller död. Andra kvinnor lämnar mycket tidigare och det kan vara till synes små saker som gör att hon lämnar. Man kan säga att det blir droppen som får bägaren att rinna över. Får du ingen respons, misströsta inte. Det du sagt kan ha varit till hjälp. Forskning om mäns uppbrottsprocesser är mycket svår att hitta. 8 Stöd och hjälp När det gäller funktionsnedsatta eller äldre personer är det mer problematiskt när det gäller att snabbt ta sig ifrån en situation. Det krävs lite planering. Att få komma till ett skyddat boende kan vara svårt om det inte är anpassat för en funktionsnedsatt person och en kontakt med socialtjänsten kan vara nödvändig för att få det till stånd. 8.1 Socialtjänsten 5 kap. 11 SoL sägs att socialnämnden särskilt skall 14 beakta att kvinnor som är eller har varit utsatta för våld eller andra övergrepp av närstående kan vara i behov av stöd och hjälp för att förändra sin situation. För att söka stöd och hjälp krävs inte att mannen skall vara dömd eller polisanmäld utan insatserna ska kunna erbjudas i ett tidigt skede till en kvinna som behöver det. De insatser som kan vara aktuella är exempelvis råd och stöd, ekonomiskt bistånd och/eller hjälp med skyddat boende. I dagsläget har socialtjänsten två egna jour/utredningslägenheter men ingen av dessa är handikappanpassade. Många kvinnor känner oro för att kontakta socialtjänsten då de kan vara rädda att eventuella barn ska komma att omhändertas. Då är det bra att tala om att syftet med utredningen är att förbättra förhållandet för kvinnan och barnen. Socialtjänsten har en nystartad jourgrupp speciellt för kvinnor som varit utsatta för våld. Kvinnan kan vara anonym om hon vill. Kontakt: Reception Social och omsorg Kvinnojouren Kvinnojouren Vändpunkten i Hudiksvall är en ideell organisation. Hit kan man vända sig både dag- och kvällstid för att få stöd och hjälp. Kvinnan kan vara anonym och de för inga journaler. De har ett skyddat boende som tyvärr inte är anpassat för någon med funktionsnedsättning. Kontakt: kvinnojourenhudik@telia.com 14 Lagtexten har skärpts från bör till skall. 11
11 Kvinnofridslinjen Är en nationell hjälptelefon där personal finns tillgänglig dygnet runt. Man ringer gratis och samtalet syns inte på telefonräkningen. Här finns socionomer och sjuksköterskor som är vana att möta människor i kris. De kan ge information om var man kan vända sig för att få hjälp. Hit kan man som anhörig eller vän också vända sig om man har frågor eller behöver stöd. Kontakt: Stickan krismottagning för män Stickan är en ren samtalsmottagning för män som finns i Gävle. De har tystnadsplikt och man kan vara anonym. Här kan man få råd och stöd av socionom och psykolog. Arbetet sker individuellt eller i grupp. Kontakt: Skyddade personuppgifter De flesta som har skyddade personuppgifter är kvinnor som lever under hot från en f.d. make eller sambo. Konsekvenserna av att leva med skyddade personuppgifter, är ofta stora både praktiskt, socialt, ekonomiskt och psykologiskt. Rädslan kan vara lika stor som tidigare trots skyddet man har. Det är viktigt att ha beredskap för att möta och hjälpa personer i olika livssituationer med skyddade personuppgifter. Det finns tre grader av skydd av personuppgifter, sekretessmarkering, kvarskrivning och fingerade personuppgifter 15. Sekretessmarkering är en mild grad av skydd. Den innebär ingen absolut sekretess utan ska vara en varningssignal om att göra en noggrann bedömning innan uppgifter lämnas ut. Sekretessmarkering begärs hos Skatteverket (det kan behövas ett intyg från polis eller socialtjänst att ett hot föreligger). Markeringen gäller oftast i ett år och kan förlängas. 15 Socialstyrelsen,
12 Vid kvarskrivning står man kvar på sin gamla adress trots att man flyttat. Kravet för att få kvarskrivning är att man av särskilda skäl kan antas bli utsatt för brott, förföljelser eller allvarliga trakasserier på annat sätt. Skatteverket beslutar om kvarskrivning och sköter också eftersändningen av posten. Ofta kombineras kvarskrivning med sekretessmarkering. Det är vanligt att det uppstår praktiska och ekonomiska problem för en person med kvarskrivning då posten eftersänds. Fingerade personuppgifter innebär att man får byta identitet och får nya personuppgifter. Få personer har denna form av skydd. Personen måste bryta helt med sitt tidigare liv inklusive släkt och vänner. Detta används när hotbilden är allvarlig. Stockholms tingsrätt fattar beslut om och ansökan görs hos Rikspolisstyrelsen. Vad gäller handläggning i Treserva finns en rutin för att upprätthålla skyddet vid behov där bara verksamhetschef och handläggare i ärendet har tillgång till de skyddade uppgifterna. 13
13 10 Referenser Brå, misshandel mot kvinnor, antal anmälningar (tillgänglig på nätet ) FN:s konvention om mänskliga rättigheter. Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Sveriges Internationella överenskommelser SÖ 2008:26. Utrikesdepartementet Grände, J., Vägen till att våga se och agera om våldsutsatta kvinnor med funktionsnedsättning. Länsstyrelsen i Stockholms län, 2010 Heimer, G., och Sandberg, D., (red.) Våldsutsatta kvinnor - samhällets ansvar Rapport om iakttagelser vid social tillsyn. Social tillsyn: Länsstyrelsernas iakttagelser under 2008 och juni 2010 Studie om våld i nära relationer. Mäns våld mot kvinnor med funktionsnedsättning. Utredningsinstitutet HANDU AB, (tillgänglig på nätet ) Samhällsekonomiska kostnader. Kostnader för våld mot kvinnor en samhällsekonomisk analys. Socialstyrelsen, (tillgänglig på nätet ) Våld. Handbok om socialnämndens ansvar för våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld. Socialstyrelsen,
14 11 Bilagor 11.1 Bilaga 1- Våld i nära relationer - Checklista för handläggare Ha som rutin att ha åtminstone ett enskilt möte med personen som ansöker om insatser Våga fråga! Om du inte vet, fråga om personen har någon form av skyddade personuppgifter Ta emot berättelsen utan att ifrågasätta, bekräfta personen och ställ följdfrågor Lämna kontaktuppgifter så att personen kan nå dig Vid funderingar och frågor kontakta din chef eller Anette Johansson (handläggarenheten) eller Ylwa Eriksson (samordningsenheten) Förmedla kontakt till Socialtjänsten , Kvinnojouren eller Kvinnofridslinjen
15 11.2 Bilaga 2 - Våld i nära relationer checklista för personal Om du misstänker att allt inte står rätt till, våga fråga! Ta emot berättelsen, var varm och ställ följdfrågor. Förmedla jag lyssnar, jag tror på dig, det var inte ditt fel Vid funderingar och frågor kontakta din närmaste chef eller Anette Johansson (handläggarenheten) eller Ylwa Eriksson (samordningsenheten) Tala om för personen att den kan få hjälp via Socialtjänsten , Kvinnojouren eller Kvinnofridslinjen Följ upp hur det går för personen och dokumentera detta, denna dokumentation kan behövas senare om kvinnan väljer att göra en polisanmälan. 16
Rutiner vid misstanke om att en medarbetare är utsatt för våld i nära relationer
Datum 1 (6) Anne-Li Gustafsson, 2138 Rutiner vid misstanke om att en medarbetare är utsatt för våld i nära relationer Målgrupp: Chef, företagshälsovården och HR-funktionen Våld i nära relationer en arbetsgivarfråga
Läs mer2013-05-06. Våld i nära relationer
Våld i nära relationer Dagens program 09.30 09.45 Inledning 09.45 11.30 Våldsutsatta, inklusive paus 11.30 12.30 Lunch 12.30 14.00 Barn 14.00 14.30 Fika 14.30 15.45 Våldsutövare 15.45 16.00 Avslutning
Läs merHot och våld i nära relationer. - vägledning, stöd och skydd
Svenska Hot och våld i nära relationer - vägledning, stöd och skydd Bergs kommuns vision är att ingen i kommunen utsätts för våld eller hot om våld i nära relation www.berg.se Planera för din säkerhet
Läs merDet som inte märks, finns det?
Det som inte märks, finns det? Mäns våld mot kvinnor med funktionsnedsättning Kerstin Kristensen www.kvinnofrid.nu Både män och kvinnor utsätts för våld i nära relationer. I majoriteten av fallen är det
Läs merotrygg, kränkt eller hotad
Känner du dig otrygg, kränkt eller hotad av någon du lever nära? Eller känner du någon du vill hjälpa? Våld är som genom att den skrämmer, smärtar, skadar eller kränker försöker påverka annan person att
Läs mervad ska jag säga till mitt barn?
Jag vill veta vad ska jag säga till mitt barn? Information till dig som är förälder och lever med skyddade personuppgifter www.jagvillveta.se VUXNA 2 Brottsoffermyndigheten, 2014 Produktion Plakat Åströms
Läs merHandlingsplan - våld i nära relation 2015-2017. Fastställd av socialnämnden 2015-09-23
Handlingsplan - våld i nära relation 2015-2017 Fastställd av socialnämnden 2015-09-23 Tyresö kommun 2 (9) Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Inriktning... 3 2.1 Syfte... 3 2.2 Mål... 3 2.3 Målgrupp...
Läs merBRA information till alla ledare/anställda i KSS
KSS handlingsplan för akuta situationer som kan uppkomma under våra aktiviteter: En akut situation kan innebära många olika saker. Det kan vara en kränkning som sker mellan unga under pågående aktivitet
Läs merAtt möta våldsutsatta kvinnor metoder för bemötande och samtal
Att möta våldsutsatta kvinnor metoder för bemötande och samtal FN:s definition av våld mot kvinnor Varje könsrelaterad våldshandling som resulterar i fysisk, sexuell eller psykisk skada eller lidande för
Läs merAntagen av Socialnämnden 2009-05-06, 35 Riktlinjer för arbetet med våldutsatta kvinnor och barn
2009-05-06 dnr 40/09-750 1 Antagen av Socialnämnden 2009-05-06, 35 Riktlinjer för arbetet med våldutsatta kvinnor och barn I Älvsbyns kommun ska våldsutsatta kvinnor och alla barn som bevittnat eller själva
Läs merTa oron på allvar! EN VÄGLEDNING FÖR VUXNA INOM BARN- OCH UNGDOMSIDROTTEN
Ta oron på allvar! EN VÄGLEDNING FÖR VUXNA INOM BARN- OCH UNGDOMSIDROTTEN Jag misstänker att någon i min närhet far illa vad kan jag göra? För barn som befinner sig i en utsatt situation är trygga sammanhang
Läs merMäns våld mot kvinnor
Mäns våld mot kvinnor Vision Mäns våld mot kvinnor ska upphöra och kvinnor och män, flickor och pojkar ska ha samma rätt och möjlighet till kroppslig integritet. Vad är våld? Våld är varje handling riktad
Läs merBemötandeguide för anställda inom hälso- och sjukvården
Bemötandeguide för anställda inom hälso- och sjukvården Avdelningen funktionshinder och delaktighet har gjort Bemötandeguiden i samarbete med representanter från hälso- och sjukvården och handikapporganisationen
Läs merHandlingsplan för våld i nära relationer. Antagen av socialnämnden den 4 maj Dnr SN16/76
Handlingsplan för våld i nära relationer Antagen av socialnämnden den 4 maj 2016 53 Dnr SN16/76 Inledning Med våld eller andra övergrepp av närstående avses i detta sammanhang systematisk misshandel och
Läs merVåld och övergrepp mot äldre kvinnor och män Hur kan vi förebygga, upptäcka och hantera det? Åsa Bruhn och Syvonne Nordström.
Våld och övergrepp mot äldre kvinnor och män Hur kan vi förebygga, upptäcka och hantera det? Åsa Bruhn och Syvonne Nordström Våren 2014 Länsstyrelsens regeringsuppdrag Stödja samordningen av insatser som
Läs merVåld mot äldre. Ett dolt samhällsproblem Omgivningen ser inte Syns inte i statistiken
Våld mot äldre Ett dolt samhällsproblem Omgivningen ser inte Syns inte i statistiken Med våld mot äldre avses En enstaka eller upprepad handling, eller frånvaro av önskvärd/lämplig handling, som utförs
Läs merVarningssignaler och råd
Varningssignaler och råd Innan första slaget Var uppmärksam på hans kvinnosyn Lyssna när din partner talar om kvinnor i allmänhet, om han kommenterar hur de klär sig och hur han värderar kvinnliga kollegor.
Läs merGemensam handlingsplan där hot och våld förekommer i nära relationer för POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON FAX E-MAIL BANKGIRO POSTGIRO
KVINNOFRID Gemensam handlingsplan där hot och våld förekommer i nära relationer för Kalix kommun, IFO Polismyndigheten Kalix sjukhus Kvinnojouren Svenska Kyrkan POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON FAX E-MAIL
Läs merEn hjälp till dig som anar. En broschyr om anmälningsplikt.
En hjälp till dig som anar En broschyr om anmälningsplikt. En hjälp till dig som anar att ett barn misshandlas eller far illa. Enligt svensk lag är man skyldig att anmäla om man känner till något som kan
Läs merVÅLD I NÄRA RELATION
VÅLD I NÄRA RELATION RIKTLINJE FÖR HANTERING VID MISSTANKE OM ELLER UPPTÄCKT VÅLD MOT KUND SOM UTFÖRS AV NÄRSTÅENDE SAMT HEDERSRELATERAT VÅLD OCH FÖRTRYCK KARLSTADS KOMMUN Beslutad i: Biståndskontoret
Läs merDefinition av våld och utsatthet
Definition av våld och utsatthet FN:s definition: varje könsrelaterad våldshandling som resulterar i fysisk, sexuell eller psykisk skada eller lidande för kvinnor, samt hot om sådana handlingar, tvång
Läs merVÅLD I NÄRA RELATION - ett eget kunskapsområde!
Kerstin Kristensen 2014-09-30 VÅLD I NÄRA RELATION - ett eget kunskapsområde! SoL 5 kap11 - Brottsoffer 1978-2007 Lag (2007:225) Till socialnämndens uppgifter hör att verka för att den som utsatts för
Läs merHot och våld i nära relationer. vägledning, stöd och skydd
Hot och våld i nära relationer vägledning, stöd och skydd Planera för din säkerhet Tänk ut säkra platser i närområdet. Lär dig viktiga telefonnummer/adresser utantill till någon som kan hjälpa dig. Bestäm
Läs merwww.kvinnofrid.nu VÅLD I NÄRA RELATION FOKUS FUNKTIONSNEDSÄTTNING Kerstin Kristensen
www.kvinnofrid.nu VÅLD I NÄRA RELATION FOKUS FUNKTIONSNEDSÄTTNING Kerstin Kristensen 2 Skulle det varit annorlunda om Siri inte var blind? Konventionsstaterna Från inledningen CPRD, svensk översättning
Läs merTill föräldrar och viktiga vuxna:
Till föräldrar och viktiga vuxna: Att prata med barn när någon i familjen är: allvarligt sjuk eller skadad psykiskt sjuk funktionsnedsatt missbrukare av alkohol eller droger utsatt för våld i hemmet död
Läs merEn hjälp till dig. som anar att ett. barn far illa.
En hjälp till dig som anar att ett barn far illa. Enligt svensk lag är man skyldig att anmäla om man känner till något som kan tyda på att ett barn misshandlas eller far illa. Ändå har det visat sig att
Läs merVälkomna! Våld i nära relationer
Välkomna! Våld i nära relationer Vad är våld? Fysiskt våld Psykiskt våld Ekonomiskt våld Sexuellt våld Materiellt våld Våld är varje handling riktad mot annan person, som genom att den skrämmer, smärtar,
Läs merDenise Cresso Furuboda 27 okt 2015
Denise Cresso Furuboda 27 okt 2015 Nya glasögon En känsla av obehag inför ämnet Kan känna skuld/maktlöshet? Kan bli provocerad Utmanar dina egna föreställningar om vem som är våldsam och vem som blir våldsutsatt
Läs merHandlingsplan Våld i nära relationer. Socialnämnden, Motala kommun
Handlingsplan Våld i nära relationer Socialnämnden, Motala kommun Beslutsinstans: Socialnämnden Diarienummer: 13/SN 0184 Datum: 2013-12-11 Paragraf: SN 192 Reviderande instans: Diarienummer: Datum: Paragraf:
Läs merHandlingsprogram. för åtgärder vid våld i nära relationer avseende kvinnlig personal i landstinget
Handlingsprogram för åtgärder vid våld i nära relationer avseende kvinnlig personal i landstinget detta handlingsprogram för åtgärder vid våld i nära relation avseende kvinnlig personal inom Landstinget
Läs merVåld i nära relationer Riktlinjer vuxna
Våld i nära relationer Riktlinjer vuxna Socialnämnden 2014-12-04 2 (9) Inledning Vuxna personer som blivit utsatta för våld av eller utövat våld mot närstående är en viktig målgrupp i s arbete mot våld
Läs merom mäns våld mot kvinnor med funktionsnedsättning
om mäns våld mot kvinnor med funktionsnedsättning Mäns våld mot kvinnor är et omfattande samhälls- och fo Ytterst är det en fråga om jä kvinnors mänskliga rättighet Cirka 27 300 fall av misshandelsbrott
Läs merAtt ställa frågor om våld
Att ställa frågor om våld Personal inom hälso- och sjukvården har en nyckelroll när det gäller att upptäcka våldsutsatthet. Många, framför allt, kvinnor söker vård för akuta skador eller kroniska besvär
Läs merDet viktiga mötet Polisen Den våldtagna kvinnan
Polisutbildningen vid Umeå universitet Moment 4:3, Fördjupningsarbete Vårterminen, 2009 Rapport nr. 553 Det viktiga mötet Polisen Den våldtagna kvinnan Eva Lindholm Abstract År 2008 anmäldes 1375 våldtäkter
Läs merMansrådgivningen Jönköping. Mansrådgivningen Jönköping
Mansrådgivningen Jönköping - ett alternativ till våld i nära relationer Dan Rosenqvist Leg. psykolog 0703-92 32 29 Kjell Nordén Skötare/leg. psykoterapeut 036-10 25 13 Mansrådgivningen Jönköping Få kontakt
Läs merBeroendedagen 4 dec 2012 Maria Boustedt Hedvall Socialstyrelsen/Socialdepartementet
Beroendedagen 4 dec 2012 Maria Boustedt Hedvall Socialstyrelsen/Socialdepartementet Våld mot kvinnor med missbrukseller beroendeproblem Länge en sparsamt belyst fråga! Men uppmärksammad i: - Att ta ansvar
Läs merwww.kvinnofrid.nu 4:E JÄMSTÄLLDHETSMÅLET - MÄNS VÅLD MOT KVINNOR SKA UPPHÖRA KERSTIN KRISTENSEN
www.kvinnofrid.nu 4:E JÄMSTÄLLDHETSMÅLET - MÄNS VÅLD MOT KVINNOR SKA UPPHÖRA KERSTIN KRISTENSEN Jämställdhetsmålen En jämn fördelning av makt och inflytande. Kvinnor och män ska ha samma rätt och möjlighet
Läs merRutin Handlingsplan för arbete med våld i nära relationer på vård- och omsorgsförvaltningen
RUTIN Sid: 1 (10) Målgrupp Gällande utgåva nr. Datum Samtliga medarbetare på VOF och utförare inom 1 2016-05-11 hemtjänst enligt lagen om valfrihetssystem (LOV) Förvaltare Ersätter utgåva nr. Datum Chef
Läs merVåld i nära relation. Hur ser det ut? Vem, när och varför?
Våld i nära relation Hur ser det ut? Vem, när och varför? www.karlskoga.se Våld är ett svårt ord vem vill För oss är det viktigt att skilja på person och handling. Inget blir bättre av att man stämplar
Läs merAtt anmäla till socialtjänsten Information om att anmäla enligt 14 kap 1 SoL
Att anmäla till socialtjänsten Information om att anmäla enligt 14 kap 1 SoL 2018-07-06 Innehållsförteckning Om att anmäla till socialtjänsten... 3 Anmälningsskyldigheten enligt socialtjänstlagen... 3
Läs merLiten guide till kvinnofridsfrågor
Hit kan man vända sig om man vill prata med någon: Brottsofferjouren: 013-10 44 00 Ungdomsmottagningen: www.umo.se Mansmottagningen: 013-20 68 90 Socialtjänsten: 0120-83 211, efter 17: 0703-27 86 24 Polisen:
Läs merFÖRSTA HJÄLPEN VID ORO FÖR ETT BARN
FÖRSTA HJÄLPEN VID ORO FÖR ETT BARN Barn i utsatta situationer behöver trygga sammanhang, med vuxna som uppmärksammar och agerar när något inte står rätt till. Men, vad kan man göra vid oro för att ett
Läs merVåld i nära relationer
Våld i nära relationer Övergripande plan mot våld i nära relationer 2015-2018 Våld i nära relationer har många uttryck: psykiskt våld fysiskt våld sexuellt våld materiellt våld latent våld försummelse
Läs merHANDLINGSPLAN MOT VÅLD I NÄRA RELATIONER
HANDLINGSPLAN MOT VÅLD I NÄRA RELATIONER Mullsjö kommuns socialtjänst Revideras 2012 Antagen av kommunstyrelsen 20090826 1 Våld i nära relationer och barn som bevittnar våldet Handlingsplanens syfte och
Läs merVåld i nära relationer
Våld i nära relationer Dagens program 09.00 09.10 Inledning 09.10 11.30 Våldsutsatta, inklusive fruktpaus 11.30 12.30 Lunch 12.30 14.00 Barn 14.00 14.30 Fika 14.30 15.45 Våldsutövare 15.45 16.00 Avslutning
Läs merVåld mot äldre i nära relationer JOSEFIN GRÄNDE
Våld mot äldre i nära relationer JOSEFIN GRÄNDE www.josefingrande.se Våld och hälsa en befolkningsundersökning, Nationellt Centrum för Kvinnofrid 2014 10 000 kvinnor och 10 000 män 18-74 år Enkät Viktat
Läs merHot och kränkningar. Stöd och hjälp. Ludvika framtidens, tillväxtens och möjligheternas kommun.
Hot och kränkningar Stöd och hjälp Ludvika framtidens, tillväxtens och möjligheternas kommun. Du kan vara utsatt för våld i nära relation om du...... får höra att du är ful, värdelös, korkad eller äcklig....
Läs merVÅLD MOT KUNDER SOM UTFÖRS AV ANHÖRIG ELLER NÄRSTÅENDE
VÅLD MOT KUNDER SOM UTFÖRS AV ANHÖRIG ELLER NÄRSTÅENDE RIKTLINJE FÖR HANDLÄGGNING AV MISSTANKE OM ELLER UPPTÄCKT VÅLD MOT KUND SOM UTFÖRS AV NÄRSTÅENDE KARLSTADS KOMMUN Ansvarig: Utvecklingsledare Uppdaterad:
Läs merVåldet går inte i pension. För dig som vill veta mer
Våldet går inte i pension För dig som vill veta mer Studiematerial Trygghet som saknas- om våld och övergrepp mot äldre Brottsofferjouren, Studieförbundet Vuxenskolan och Sveriges Pensionärsförbund har
Läs merVåld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun
Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Inledning Att slippa utsättas för våld och övergrepp är en förutsättning mänskliga rättigheter. FN:s deklaration om avskaffande av våld mot kvinnor antogs
Läs merVart vänder vi oss om vi upplever diskriminering?
38 Träff6. Vart vänder vi oss om vi upplever diskriminering? Mål för den sjätte träffen är att få kunskap om vart jag vänder mig om mina rättigheter kränkts få kunskap om hur jag kan anmäla diskriminering
Läs merHandlingsprogram. för åtgärder vid våld i nära relationer avseende kvinnlig personal i landstinget
Handlingsprogram för åtgärder vid våld i nära relationer avseende kvinnlig personal i landstinget detta handlingsprogram för åtgärder vid våld i nära relationer avseende kvinnlig personal inom Landstinget
Läs merVåld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun
Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Tjörn Möjligheternas ö Inledning Att slippa utsättas för våld och övergrepp är en förutsättning mänskliga rättigheter. FN:s deklaration om avskaffande av
Läs merOm ett barn eller ungdom far illa - att anmäla enligt Socialtjänstlagen (SoL)
Om ett barn eller ungdom far illa - att anmäla enligt Socialtjänstlagen (SoL) Om att anmäla till Socialtjänsten Denna skrift syftar till att underlätta för dig som i ditt arbete ibland möter barn och ungdomar
Läs merRiktlinjer för Våld i nära relation
Riktlinjer för Våld i nära relation Dokumenttyp Fastställd av Beslutsdatum Reviderad Riktlinjer Vård- och omsorgsnämnden 2017-03-01 Dokumentansvarig Förvaring Dnr Katarina Haddon Castor, G/VOK/Ledning/
Läs merHandlingsplan vid misstanke om våld i nära relationer och barn som far illa
Handlingsplan vid misstanke om våld i nära relationer och barn som far illa Handlingsplanen antagen i november 2014 Det finns ett länkat kunskapsunderlag som stöd Varje verksamhet måste uppdatera / arbeta
Läs merRåd till våldsutsatta kvinnor och barn. Information till dig som bor i Luleå och Boden
Råd till våldsutsatta kvinnor och barn Information till dig som bor i Luleå och Boden Att många människor i samhället utsätts för hot och våld inom hemmets väggar är ett samhällsproblem. Dessutom är det
Läs merVåld i nära relationer - att våga se och agera!
Våld i nära relationer - att våga se och agera! Fyrbodals kommunalförbund - 14 kommuner samarbetar för tillväxt FN:s deklaration om avskaffandet av våld mot kvinnor, 1993 Våld mot kvinnor är en manifestation
Läs merWorkshopledare Madeleine Sundell
Workshopledare Madeleine Sundell Metodstöd för Barn och Unga på Frälsningsarmén -Ansvarig för I Trygga Händer -Rådgivare och Utbildare inom Barnkonventionen -Barnrättsjurist madeleine.sundell@fralsningsarmen.se
Läs merAtt anmäla till socialtjänsten Information om att anmäla enligt 14 kap 1 SoL
Att anmäla till socialtjänsten Information om att anmäla enligt 14 kap 1 SoL 2013-06-10 Innehållsförteckning Om att anmäla till socialtjänsten... 3 Anmälningsskyldigheten enligt socialtjänstlagen... 3
Läs merVåld i nära relationer. Jennie Malm Georgson Michael af Geijersstam Ottow
Våld i nära relationer Jennie Malm Georgson Michael af Geijersstam Ottow Bild ur boken Liten av Stina Wirsén, 2014 Den arge Bild ur boken Sinna Mann av Gro Dahle & Svein Nyhus Vad är våld? Fysiskt Sexualiserat
Läs merRiktlinje. modell plan policy program. regel. rutin strategi taxa. för arbetet mot våld i nära relationer, barn ... Beslutat av: Socialnämnden
modell plan policy program Riktlinje för arbetet mot våld i nära relationer, barn regel rutin strategi taxa............................ Beslutat av: Socialnämnden Beslutandedatum: 2016-10-19 122 Ansvarig:
Läs merDu har rätt till ett liv fritt från våld!
Blir du utsatt? Du har rätt till ett liv fritt från våld! Det är numera väl dokumenterat, både i forskning och annan litteratur, att det våld som män riktar mot kvinnor ofta har sitt ursprung i och finner
Läs merOrolig för ett barn. vad kan jag göra?
Orolig för ett barn vad kan jag göra? Rädda Barnen 2016 Formgivning: Rädda Barnen Foto: Oskar Kullander Upplaga: 4 000 ex Artikelnummer: 11505 ISBN: 978-91-7321-366-0 Barn i utsatta situationer behöver
Läs merFörslag till handlingsplan vid misstanke om övergrepp mot barn och ungdomar
Förslag till handlingsplan vid misstanke om övergrepp mot barn och ungdomar För att barn och ungdomar i Sverige ska ges möjlighet att växa upp under trygga och gynnsamma förhållanden är det av största
Läs merVÅLD I NÄRA RELATION - ett eget kunskapsområde!
Kerstin Kristensen 2014-11-20 VÅLD I NÄRA RELATION - ett eget kunskapsområde! SoL 5 kap11 - Brottsoffer 1978-2007 Lag (2007:225) Till socialnämndens uppgifter hör att verka för att den som utsatts för
Läs merTecken pfi att barn och ungdomar far /Ila
Tecken pfi att barn och ungdomar far /Ila Ett viktigt steg för att färre barn och ungdomar ska utsättas för misshandel, sexuella övergrepp och omsorgssvikt är att vi upptäcker de som är utsatta. Det handlar
Läs merUndersökning om mäns våld mot kvinnor med funktionsnedsättning
Undersökning om mäns våld mot kvinnor med funktionsnedsättning Den här undersökningen handlar om hur män är våldsamma mot kvinnor med funktionsnedsättning. Kvinnorna har svarat på frågor om och hur mycket
Läs merJuridik. Samtycke från föräldrar. Information till föräldrar
bilaga 2 Juridik I det psykoterapeutiska arbetet med barn och ungdomar ställs man ibland inför frågor av juridisk karaktär. En del av dessa finns redovisade här. Texten bygger på en intervju med Psykologförbundets
Läs merRepetition & uppföljning våld i nära relation
Repetition & uppföljning våld i nära relation Bild ur boken Liten av Stina Wirsén, 2014 Jennie Malm Georgson Michael af Geijersstam Ottow Innehåll för denna förmiddag Repetition av de tre tidigare tillfällena
Läs merLever du i en. destruktiv relation. eller känner du någon du vill hjälpa?
Lever du i en destruktiv relation eller känner du någon du vill hjälpa? Våld är varje handling som genom att den skrämmer, smärtar, skadar eller kränker försöker påverka annan person att göra något mot
Läs merVägledning för arbetsgivare
vägledning Vägledning för arbetsgivare vid misstanke om våld i anställdas nära relation Borås Stad Vägledning för arbetsgivare Våga se - våga fråga - agera Förord Boråsarnas trygghet är ett prioriterat
Läs merEva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer
HANDLEDNING Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer Utgiven mars 2014 av Polisen. Materialet är framtaget av Polisen i samarbete med Brottsförebyggande rådet, Brå. HANDLEDNING Eva
Läs merVälkomna till tredje tillfället om våld i nära relation
Välkomna till tredje tillfället om våld i nära relation Bild ur boken Liten av Stina Wirsén, 2014 Jennie Malm Georgson Michael af Geijersstam Ottow Vid första tillfället O O O O O Inledde med teatern Våga
Läs merKvinnojouren ställer upp för kvinnor som blivit utsatta för fysiskt eller psykiskt våld eller känner sig hotade och behöver någon att tala med.
Kvinnojouren i Mark är en ideell förening som är politiskt och religiöst obunden Kvinnojouren ställer upp för kvinnor som blivit utsatta för fysiskt eller psykiskt våld eller känner sig hotade och behöver
Läs merOrolig för ett barn. vad kan jag göra?
Orolig för ett barn vad kan jag göra? Rädda Barnen 2016 Formgivning: Rädda Barnen Foto: Oskar Kullander I den här foldern hittar du information och kontaktuppgifter som gäller för Åland. Texten i foldern
Läs merNärhet som gör ont - om våld mot närstående
Närhet som gör ont - om våld mot närstående Närhet som gör ont om våld mot närstående erbjuder en gedigen genomgång av problematiken kring mäns våld mot kvinnor. Utgångspunkten är att kunskap är en viktig
Läs merDefinition av våld och utsatthet
Definition av våld och utsatthet FN:s definition Varje könsrelaterad våldshandling som resulterar i fysisk, sexuell eller psykisk skada eller lidande för kvinnor, samt hot om sådana handlingar, tvång eller
Läs merOrolig för ett barn. vad kan jag göra?
Orolig för ett barn vad kan jag göra? Barn i utsatta situationer behöver trygga sammanhang, med vuxna som uppmärksammar och agerar när något inte står rätt till. Men vad kan du som vuxen göra om du är
Läs merVåld i nära relationer. Annelie Karlsson och Kerstin Nettelblad
Våld i nära relationer Annelie Karlsson och Kerstin Nettelblad Bild ur boken Liten av Stina Wirsén, 2014 Startades 1996 Hälso- och sjukvård Socialtjänst Polis Åklagarkammare Kriminalvård Frivilligorganisationer
Läs merom brott, stöd och hjälp www.jagvillveta.se
Jag vill veta om brott, stöd och hjälp www.jagvillveta.se Det är många barn i Sverige som är med om brott. Det är många barn i Sverige som är med om brott. Det kan hända till exempel hemma, i skolan, på
Läs merPlats och tid: Stadshuset, Sammanträdesrum Grå, 2012-09-13, kl. 08:30-12:00
1 (6) Plats och tid: Stadshuset, Sammanträdesrum Grå, 2012-09-13, kl. 08:30-12:00 Närvarande: Eva Kullenberg (FP) Åsa Larsson (S) Gudrun Rhodén (SD) Sven-Erik Paulsson (SD) Anne Viljevik-Hall (EP) Gunilla
Läs merUtbildning i Försäkringsmedicin AT-läkare
Utbildning i Försäkringsmedicin AT-läkare 2016-08-23 08-24 Wifi Qulturum Lösenord qulturum 2016-08-26 Schema 23 augusti 09:00 Start 09:30 inledning, presentation, förväntningar 10:00 Försäkringskassans
Läs merBasnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid Våld i nära relation
Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid Våld i nära relation Myndigheternas insatser vid våld i nära relation ska bedrivas med god kvalitet i hela länet, med en likvärdig rättsäkerhet, skydd,
Läs merVåld i nära relationer
Våld i nära relationer 21 mars 2018 Karolin Olstam och Caroline Sjödell 2 3 4 https://vimeo.com/211625191 Definition av våld: Med våld menas varje handling riktad mot en annan person, som genom att denna
Läs merStockholms stad når inte hela vägen i kvinnofridsarbetet
Stockholms stad når inte hela vägen i kvinnofridsarbetet - en halvtidsavstämning av hur stadsdelarna når upp till målen i Stockholms stads program för kvinnofridmot våld i nära relationer Alla Kvinnors
Läs merPARTNERVÅLD PARTNERVÅLD
PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD Vägledning OBS! Om du använder det här avsnittet som en separat del, se också inledningen till föregående avsnitt (Våld mot barn) som också berör våld i nära relationer
Läs merVåld i nära relationer
Våld i nära relationer Dagens program 09.00 09.10 Inledning 09.10 11.30 Våldsutsatta, inklusive fruktpaus 11.30 12.30 Lunch 12.30 14.00 Barn 14.00 14.30 Fika 14.30 15.45 Våldsutövare 15.45 16.00 Avslutning
Läs merRiktlinje. modell plan policy program. regel. rutin strategi taxa. för arbetet mot våld i nära relationer, vuxna ... Beslutat av: Socialnämnden
modell plan policy program Riktlinje för arbetet mot våld i nära relationer, vuxna regel rutin strategi taxa............................ Beslutat av: Socialnämnden Beslutandedatum: 2016-10-19 121 Ansvarig:
Läs merTill Dig som arbetar med våldsutsatta människor eller djur Se Sambandet
Till Dig som arbetar med våldsutsatta människor eller djur Se Sambandet i samarbete med 1 Se Sambandet! Forskning visar att det finns samband mellan våld mot djur och våld mot människor. Det formuleras
Läs mermucf.se Pratstartare Diskussionsfrågor om sexuella övergrepp www.granser.nu
mucf.se Pratstartare Diskussionsfrågor om sexuella övergrepp Att diskutera i din organisation Till dig som är ledare eller aktiv i styrelsen Det händer att barn och unga utsätts för sexuella kränkningar
Läs merVåld mot äldre kvinnor - och män
Våld mot äldre kvinnor - och män Utbildningsdag 18 september 2019 Anette Marklund Utbildare Nationellt Centrum för Kvinnofrid Våld mot kvinnor en global fråga 1948 FN:s förklaring om de mänskliga rättigheterna,
Läs merHur påverkar våldet den fysiska och psykiska hälsan?
Hur påverkar våldet den fysiska och psykiska hälsan? Koordinatorn nytt stöd i sjukskrivningen SKL konferens 14 sept 2017 Åsa Witkowski Verksamhetschef KFE Nationellt centrum för kvinnofrid Uppsala universitet
Läs merRiktlinjer - våld i nära relationer - barn
Styrdokument 1 (8) 2016-10-28 Fastställd: Bildnings- och omsorgsnämnden 2016-11-15? Gäller för: Bildnings- och omsorgsnämnden Dokumentansvarig: Enhetschef IFO Reviderad: 16-11-15 Dnr : 68080? Riktlinjer
Läs merKommunledningskontoret. Handbok. Är dina medarbetare utsatt för våld i nära relationer?
Kommunledningskontoret Handbok Är dina medarbetare utsatt för våld i nära relationer? 3 1 Det fjärde jämställdhetspolitiska målet Mäns våld mot kvinnor ska upphöra 1 Denna handbok vänder sig till alla
Läs merHandlingsplan Våld i nära relationer (VINR)
Handlingsplan Våld i nära relationer (VINR) GILTIG UNDER PERIODEN 2017-2019 Social- och arbetsmarknadsnämnden 2016-12-13 Innehåll...3 Inledning...3 Bakgrund...4 Handlingsplanens syfte och målsättning...4
Läs merDet ingen vill se - en bok om våld i samkönade parrelationer
Det ingen vill se - en bok om våld i samkönade parrelationer Våld i parrelationer förekommer oavsett om de är samkönade eller olikkönade. För att undvika kränkningar, felaktigheter och diskriminerande
Läs merBakgrund Mäns våld mot kvinnor och barn
Bakgrund 1 Mäns våld mot kvinnor och barn Ett globalt problem Ett samhällsproblem Ett demokratiproblem Ett folkhälsoproblem Ett rättsligt problem 2 Folkhälsopolitiskt program Västerbottens läns landsting
Läs merVägledning för chefer, om våld i nära relation när den anställda berörs
Styrande dokument Rutindokument Rutin Sida 1 (5) Vägledning för chefer, om våld i nära relation när den anställda berörs Lagrum och styrande förutsättningar Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd
Läs mer