Laboration 1. Bandbreddmätning, nätkonfigurationsundersökning och felsökning
|
|
- Susanne Bergström
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Institutionen för Informationsteknologi och Medier Avdelningen för Informations- och kommunikationssystem Laboration 1 Bandbreddmätning, nätkonfigurationsundersökning och felsökning Laborationshandledare: Magnus Eriksson, magnus.eriksson@miun.se Författat av: Magnus Eriksson och Daniel Forsgren Revisionsdatum: Inlämningsdatum: Namn, pnr och e-post för laborant(er): (Högst två personer) Försök hålla ett högt tempo och undvika att sitta fast för länge på frågor som du får särskilda problem med. Vänta om möjligt med dessa till senare.
2 Uppgift 1: Mätning av digital bandbredd När man talar om bandbredd menar man ibland analog bandbredd i Herz, och ibland digital bandbredd i bit/s. Digital bandbredd i bit/s kallas även för överföringshastighet eller bit rate, och är proportionerlig mot den analoga bandbredden. Med digital bandbredd menar man ibland filöverföringshastighet, ibland nätverkskortets eller modemets anslutningshastighet och ibland maximal genomströmningshastighet mellan två nätnoder. Denna första uppgift syftar till att ge dig en uppfattning om innebörden av och relationen mellan dessa mått. Ladda ner en godtycklig ljud- eller videofil från en källa på Internet, till exempel från någon av följande webbplatser. OBS! Om du sitter i en datorlabbsal med LAN, eller har annan bredbandsaccess, bör filen vara minst 5 Mbyte stor för att du ska hinna mäta nedladdningstiden. Klicka inte på en länk till s.k. strömmande media (streaming video/audio), därför att då kan länken vara en mycket liten fil, som i sin tur utgör en pekare till en stor fil. ftp://ftp.sunet.se/pub/multimedia/berkeley/multimedia/mpeg/movies/ (Animeringar inom datakom-området) (Relativt små ljudfiler, lämpliga vid telefonmodem, men för små bredbandig kommunikation.) Notera ungefär hur lång tid det tog att hämta filen, och ge sedan följande information: Filens URL (webbadress): Filstorlek (byte): Filstorlek (bit): Nedladdningstid (sekunder): Uträknad genomsnittlig filöverföringshastighet (bit/s): Hur lång är inspelningen om man spelar upp den (sekunder)? Hur hög överföringshastighet krävs det om man tittar/lyssna på filen som strömmande media, dvs tanka ned den utan att avbrott sker i uppspelningen? Ta reda på datorns anslutningstyp (t.ex. telefonmodem, ADLS-modem eller Ethernet- LAN) och dess anslutningshastighet, t.ex. genom att fråga nätverkansvarige eller laborationshandledaren. Anslutningshastigheten är maximal överföringshastighet mellan din dator och närmast nod i nätet, vanligen mätt i en referenspunkt mellan det fysiska lagret och datalänklagret. I Mittuniversitetets laborationslokaler är används Ethernet-LAN med anslutningshastighet 100 Mbps. Anslutningshastigheten bör vara högre än den överföringshastighet du uppmätte.
3 Din anslutningstyp och anslutningshastighet (bit/s): Ovanstående överföring skedde med applikationsprotokollet HTTP eller FTP. Vilket protokollager hanteras applikationsprotokoll av enligt TCP/IPmodellen (nummer 1, 2, 3, 4 eller 5)? På Internet förekommer två olika transportprotokoll. Vad heter de? Vilket protokollager ligger transportprotokollet på (1-5)? Vilket transportprotokoll används vid ftp, http och e-post? Vilket transportprotokoll används vid LAN-tjänster såsom skrivaråtkomst och delad diskaccess av en nätverksenhet, men även vid strömmande multimedia såsom IP-TV? Vilket av dessa transportprotokoll kan komma upp i högst hastighet, pga att det är mindre komplext och saknar flödesstyrning? Vilket av dessa transportprotokoll möjliggör tillförlitlig kommunikation, därför att det innefattar felhantering? Frivillig uppgift: Mät filöverföringshastigheten till en delad nätverksenhet (Network drive), om du har tillgång till en sådan i det nät du befinner dig. Om du sitter i Mittuniversitetets labbsalar kan du spara eller hämta filer till nätverksenheten H:, som är ditt hemkonto. Filöverföringshastighet i bit/s: Frivillig uppgift: Installera programmet TP-test, se (Om du sitter i Mittuniversitetets labbsalar har du inte administratörsrättigheter på datorn, och kan därför inte installera programmet om det inte är installerat sedan tidigare.) Använd programmet att mäta maximal genomströmningshastighet (max TP=throughput) mellan din dator och en central testserver i Sverige vid UDP- och TCPkommunikation. Max genomströmningshastighet i bit/s vid UDP resp. TCP:
4 Anslutningshastigheten är accessnätets (nätet närmast användarens dator) maximala bitöverföringshastighet, och bestäms av nätverkskort, modem, bredbandsabonnemangstyp och signal-brusförhållandet på accessnätets ledningar. Genomströmningshastigheten mellan två nätnoder begränsas av anslutningshastigheten, men även av kapaciteten och belastningen av samtliga nätnoder (routrar, växlar, bryggor) och länkar som kommunikationen förmedlas av. Genomströmningshastigheten kan alltså påverkas av hur många änvändare som för tillfället utnyttjar samma kommunikationsvägar som du på Internet. Filöverföringshastigheten påverkas dessutom av webbserverns eller filserverns kapacitet och belastning. Vad är relationen mellan anslutningshastighet, filöverföringshastighet och genomströmningshastighet vid UDP, och vid TCP? Vilket är högst, näst högst, osv? Motivera gärna ditt svar. Uppgift 2: Undersökning av IP-inställningar Endast Internet Protocol version 4 (IPv4)-relaterad information skall behandlas i laborationsuppgifterna, numeriska adresser och subnätmasker anges då på punkterad decimalform, dvs på formen a.b.c.d där a, b, c och d är decimala heltal mellan 0 och 255 (byte-värda, kan alltså beskrivas med 8 bitar), om inget annat anges i frågan. Detta gäller genomgående i laborationen. Vid omstart av en dator hämtas ofta nätverksinställningar, såsom IP-adress, subnätmask, gateway (routerns IP-adress) och DNS-serverns IP-adress från en så kallad DHCP-server. Alternativt kan nätverksinställningarna sättas manuellt av en dators administratör, exempelvis via kontrollpanelen i Microsoft Windows. DHCP är ett protokoll, som definerar hur en DHCP-klient (ett program, ofta en del av operativsystemet, som datorn som behöver konfigureras måste exekvera) och en DHCP-server (som exekveras på en serverdator, med uppgift att koordinera och distribuera konfigurationsinformation till varje fysiskt ansluten klientdator som ber om det) skall kommunicera med varandra. Efter konfigurationen blir den fysiskt anslutna datorn en del av IP-subnätet, med parametrar som DHCP-servern returnerar. Uppsättningen parametrar lånas ut under en begränsad tidsperiod (leasetid), efter vilken parametrar måste begäras igen av klienten. Klienten ber om informationen på ett standardiserat sätt (då den behövs, exempelvis då datorn startas upp), och servern svarar också på förfrågningar på ett standardiserat sätt.
5 DHCP defineras av organisationen Internet Engineering Task Force (IETF) i Request For Comments (RFC)-dokument nummer 2131 (alla publicerade RFC-dokument finns tillgängliga på URL RFC-index-sidan visar alla de RFCdokument som publicerats hittills, vilka tillsammans beskriver många av de protokoll som används för olika ändamål vid kommunikation över IP-baserade nätverk som Internet. Vad står förkortningen DHCP för? Ett vanligt verktyg för att kontrollera och manipulera inställningar i Windows, vare sig de är satta av ett svar från en DHCP-server eller manuellt satta, är kommandot ipconfig som man kommer åt via kommandoprompten. Detta kommando tar fram information om generella IP-inställningar i Windows, och specifika inställningar för alla de nätverksgränssnitt (som kan vara fysiska eller virtuella) som finns i datorn. Här är vi i första hand intresserade av den generella informationen, samt det specifika som rör det fysiska gränssnitt (nätverkskort) som kopplar din dator till det lokala nätverket (och indirekt till Internet). Skriv nu ipconfig vid kommandoprompten (kommandoprompten eller command prompt finner du under program, tillbehör i Windows startmeny, alternativt under programs, accessories om du använder engelskspråkigt operativsystem). Fyll sedan i följande information om anslutningen med understöd av resultatet. DNS-suffix: IP-adress: Standardgateway: (Default gateway) Subnätmask: Uppgift 3: Bestämning av nätadress Subnätmasken, som du fann i uppgift 2, används för att kunna dela upp den totala IP-adressrymden i mindre adressrymder (en sammanhängande serie adresser, eller range, som utgör ett subnät eller undernät). Subnätmasken indikerar indirekt hur stort IP-subnätet är i antal möjliga adresser, som kan peka på slutsystem eller till ännu mindre subnät. Detta är bland annat nödvändigt för att kommunikationen på Internet skall fungera rent praktiskt adresserings- och routingmässigt. Din dator behöver känna till subnätmasken i sitt subnät, för att veta om den skall skicka ett IP-paket direkt till en dator på det lokala nätverket, vilket den ska om destinationsadressen hör till samma subnät (det lokala nätverket är ditt subnät). Upptäcker datorn i stället att destinationen faller utanför subnätet, så kommer den att skicka vidare paketet till en gateway för vidarebefodring i stället, oftast ut på det publika Internet (denna är då den första Internet-routern på vägen, eller routen, mot slutdestinationen).
6 En gateway är alltså en router, som är kopplad till två (eller eventuellt flera) olika IPsubnät och ser till att förmedla paket mellan dem. Skulle subnätmasken vara felaktig kan det därför ge konsekvensen att du till exempel inte kan nå datorer på ditt lokala nät (om den angivna subnätmasken är mindre i termer av adresser än vad den korrekta subnätmasken är), eftersom din dator i stället felaktigt skickar paketen till din gateway för vidarebefodring. Utanför din gatway, exempelvis på Internet, sker kommunikationen och adresseringen mellan allt större subnät (i termer av antal adresser). Vart och ett av dessa har en viss nätadress (som alltså bara pekar ut ett visst subnät), och nätadresserna blir allt mindre precisa i de mer centrala delar av Internet (backbone), där ett fåtal vägar finns till ett stort antal potentiella slutdestinationer - man säger att adressrymderna aggregeras till större adressrymder. Subnäten närmare kanterna på nätet (där din dator befinner sig) består alltså av allt mindre subnät, som har nätadresser som allt tydligare pekar ut slutmålet. Hur många IPv4-adresser är möjliga i hela adressrymden (teoretiskt)? Redovisa hur du räknade. Själva uträkningen kan göras till exempel med Windows kalkylator i (också i tillbehör/accessories). Detta kan räknas ut på flera sätt, tips för en varant: fyra bytevärda komponenter i adressen (en byte = 8 bitar) ger 256 (en bit kan anta två värden, så 8 bitar kan anta 2 8 ) möjligheter per position i IP-adressen uttryckt i decimal form. För att omvandla en IP-adress, eller en subnätmask, från decimal form till binär form så konverterar man varje bytevärt decimaltal (a, b, c och d) som beskriver den, individuellt från dess decimala till dess binära motsvarighet. Biten längst till vänster i varje byte (uttryckt binärt) är värd 128 decimalt, nästa bit 64 och så vidare. Exempel: det decimala talet 253 = = binärt. Gör detta för dina i uppgift 2 funna IP-adresser och subnätmasker nedan, konverteringen av varje byte får göras på valfritt sätt. Det enklaste är nog att göra det för hand, men du kan också använda Windows kalkylator i scientific / avancerat läge (tänk dock på att inledande nollor inte skrivs ut för det binära talet detta får man hålla reda på själv genom att man vet hur många bitar det skall vara totalt (vilket alltså är 8 om det handlar om en byte)). IP-adress i binär form (gör om varje byte för sig, adressen skall bli 32 bitar totalt ( )):... Nätmask i binär form (gör om den på samma sätt):...
7 Nu kan du räkna ut nätadressen till ditt subnät, som används av IP-routers direkt utanför din gateway, för att kunna skicka paket som skall till en värd i ditt nät i rätt riktning. Detta kan du göra genom att maska bort (därav namnet nätmask ) vissa bitar från en godtycklig IP-adress som hör till subnätet. Din egen dators, din standardgateways eller någon annan godtycklig adress som hör till ditt subnät kan alltså användas den funna nätadressen blir ändå densamma. Nätadressen kan maskas fram genom en logisk AND ( och )-operation mellan varje bit i IP-adressen, med den bit som har motsvarande position i subnätmasken (1 AND 1 = 1, 0 för övrigt). De bitar i IP-adressen som försvinner i och med detta utgör dess värddel, medan de som blir kvar kallas nätverksdel. Exempel på maskning av en byte från IP-adressen (exempelvis 193) med hjälp motsvarande byte-position i en nätmask (exempelvis 252): (193) AND (252) (192) Gör nu detta för alla bytes i din funna IP-adress (eller någon annan som tillhör subnätet) och nätmask. Frammaskad hel nätadress på binär form (för alla 32 bitpar, slutresultatet skall alltså också bli 32 bitar totalt ( )): (Beräknas alltså bit för bit som nätadressbit_position_x = ip_adressbit_position_x AND nätmaskadressbit_position_x)... Omvandla slutligen nätadressen till den decimala formen med ett omvänt arbetssätt, jämfört med decimal-binär (behandla varje byte för sig även här). Nätadress på decimal form: Det finns många ytterligare detaljer, regler och riktlinjer och för hur subnätsuppdelningen genomförs och organiseras, vilket vi dock inte går in på här (traditionellt har man tidigare bland annat klassificerat nätadresser i klasser, beroende på hur omfattande (i adressinnehåll) nätadressen är). För den intresserade finns en uppsjö fördjupande information om detta. I IP-subnät allokeras också en speciell broadcast -adress, som används för att adressera alla datorer på subnätet. Den kan man räkna fram med ett liknande arbetssätt som för nätadressen, man använder dock i stället en bitvis logisk OR (eller)-operation mellan de 32 bitarna i IP-adressen och de 32 bitarna i subnätmasken i inverterad form. Med andra ord ett-ställer man alla hostbitar i en på subnätet godtycklig ingående IP-adress för att få broadcastadressen (vilken i och med detta också blir den sista IP-adressen på subnätet). Vi går dock inte in djupare på det här, men den som vill får gärna försöka ta fram den och skriva ut resultatet här för en guldstjärna: FRIVILLIG DELUPPGIFT
8 Broadcastadress på decimal form: Genom att använda argumentet /? kan man se alla möjliga argument till kommandot ipconfig. Två speciellt användbara argument till kommandot ipconfig är /renew, som skickar en ny begäran om inställningar till DHCP-servern (på alla gränssnitt konfigurerade för att använda DHCP, om man inte anger ett specifikt), samt /all, som gör att mer detaljerad information visas. Skriv ipconfig /all i kommandoprompten, och dokumentera följande uppgifter för din dator, med hjälp av den information du får ut: Datornamn: ( Host name ) Fysisk adress: Primär DNS-server: (Den första i listan) Leasetid (bara om DHCP används i ditt nät): Gå nu till URL i webläsaren. Denna sida rapporterar vilken IP-adress som web-servern som sidan finns på skickar svaret på din förfrågan till. Adressen som visas är med andra ord den adress webservern tror att din dator har. Din IP-adress enligt sidan: Skiljer sig den från adressen du tidigare funnit med hjälp av ipconfig? Om den skulle visa sig göra det, så kan det bero på att din dator befinner sig på ett subnät som finns bakom en gateway/router, som i sin tur implementerar Network Address Translation (NAT). Då är det möjligt för flera datorer att mer eller mindre transparent dela på en enda publik IP-adress, för kommunikation med datorer på Internet. NAT kan dock också användas för att koppla en enskild intern privat IPadress till en en egen extern IP-adress av administrativa skäl. Datorer på subnät som använder en NAT-gateway för tillgång till Internet har i regel adresser från en av de så kallade privata adressrymderna, vilka inte används på det publika Internet, utanför NAT-gateways. En konsekvens av detta är att datorerna på insidan inte kan adresseras individuellt från utsidan. Eftersom de inte används på det publika Internet kan dessa adresser då å andra sidan återanvändas i olika subnät, vilket gör det möjligt att koppla upp fler datorer till Internet än vad det finns möjliga IP-adresser. De privata adressrymderna presenteras i RFC nummer 1918, sidan 3. Redovisa vilka de tre olika privata adressrymderna som specificeras i Internet-standarden RFC 1918 är: (Ange start- och slutadress för varje. Sök t.ex. på )
9 Uppgift 4: Undersökning av några standardverktyg för nätfelsökning Kommandot ping är ett enkelt, men mycket användbart verktyg för felsökning i IPbaserade nätverk, främst genom att ge möjlighet att undersöka konnektiviteten mellan två datorer/noder. Det är till exempel ofta användbart att pinga sin gateway, eller en dator med en adress på ett annat subnät, när man har problem med sin tillgång till Internet. Alla parametrar till kommandot fås som vanligt med hjälp av argumentet /?. Kommandot gör att en speciell typ av IP-paket skickas till en given dator, som då returnerar ett svar (undantaget att måldatorn är konfigurerad att inte svara på ping-förfrågningar, eller att en mellanliggande brandvägg (nätverksnod som av säkerhetsskäl inspekterar och manipulerar trafik) inte släpper igenom dessa paket). Öppna kommandoprompten, skriv ping n 5 (just denna dator finns fysiskt i USA) och svara på följande: Vilken ungefärlig genomsnittlig envägsfördröjning blev det? (räkna ut) Förkortningen TTL står för (tips: läs hjälptexten för ping ): Vilket TTL-värde användes i ditt fall? Vilken effekt/funktion hade -n 5 i argumentet till ping? Vad tror du egentligen att ordet, som det första T :et i TTL står för, beskriver i detta sammanhang? (Tips: kika exempelvis på denna URL) Kommandot arp kan användas för att kontrollera och manipulera innehållet i datorns ARP-tabell. Denna skapas och underhålls i sin tur av ett protokoll med samma namn, vilket man kan läsa mer om detaljerna bakom exempelvis i IETF RFC nummer 826 (detta är dock ett ganska gammalt ARP-relaterat dokument). Undersök nu kommandots möjligheter genom att skriva arp /? i kommandoprompten. Förkortningen ARP står för: Beskriv kort det grundläggande syftet med ARP:
10 Skriv arp a i kommandoprompten. Återge ett valfritt adresspar ur din aktuella ARP-tabell: Pinga nu en godtycklig adress i det lokala nätverket som inte finns i ARP-tabellen för tillfället. Du kan antingen prova adresser i närheten av din egen tills du får ett ping-svar (tips: en DHCP-server delar oftast ut IP-adresser inom ett sammanhållet intervall, så det finns förmodligen aktiva adresser i närheten av din egen på subnätet), eller fråga en kamrat i laborationssalen efter dennes adress. Avbryt dina ping-sessioner med ctrl-c. Om du inte lyckas hitta ytterligare IP-adresser på ditt nät av något skäl, så kan du hoppa över frågan (motivera i så fall varför nedan). Skriv arp a igen. Ser tabellen annorlunda ut? Beskriv i så fall varför och hur den ändrats: Kommandot netstat kan användas för att undersöka olika nätverksproblem. netstat /? visar möjliga argument. Utan argument visar kommandot alla aktiva anslutningar till datorn. Skriv netstat n -a i kommandoprompten. Vad gör argumentet -n i detta fall?: Svara nu på följande för en fritt vald anslutning i listan som netstat returnerar: Transportprotokoll: ( Proto ) Lokal adress och lokaltportnummer: ( Local address ) Fjärradress och fjärrportnummer: ( Foreign address ) Anslutningens tillstånd: ( State )
11 Kommandot kan också användas för att ta reda på vilken process som använder en viss anslutning (två olika argument kan ge information om detta, vilket hjälpsidan beskriver). Nämn ett netstat-argument som kan ge dig PID (process-id) för anslutningarna: Med argumentet -r visar netstat i stället datorns aktuella routingtabell. Samma information kan fås med hjälp av kommandot route PRINT (route används för att manipulera innehållet i datorns routingtabell, vilket vi lämnar därhän här). I en dator som endast har en IP-adress (om man inte räknar loopback-adressen), och inte fungerar som router, så är denna tabell av naturliga skäl förhållandevis enkel. Skriv netstat r och ta reda på motsvarande gateway för två olika (valfria) destinationsnät (skriv också ut nätadresserna och nätmaskerna). Destinationsnät 1: Nätmask för destinationsnät 1: Gateway för destinationsnät 1: Destinationsnät 2: Nätmask för destinationsnät 2: Gateway för destinationsnät 2: Kommandot tracert (traceroute) kan användas för att ta reda på vilken väg (route) som paket tar/kommer att ta från en dator till en annan. Återigen ger argumentet /? lite mer information om möjliga parametrar. Det finns även grafiska verktyg som åstadkommer samma sak, till exempel programvaran Visualroute (URL Tag fram kommandotolken, och gör en traceroute till någon adress (till exempel tracert ). Svara sedan på följande: Mål (adress/domännamn): Antal hopp till destinationen: IP-adresser för de noder som fördröjningen ökar mest mellan (och hur mycket den ökar i ms):
12 FRIVILLIG DELUPPGIFT: Du gör en traceroute mellan samma två datorer, vid två olika tillfällen, och finner att resultaten (routerna) är annorlunda vid de olika tillfällena. Vad skulle detta kunna bero på? Ett system som är mycket viktigt för kommunikationen på Internet är DNS, som diskuteras i en rad RFC-dokument (exempelvis nummer 1034 och 1035), som översätter mellan IP-adresser och domännamn. Det moderna DNS är ett globalt distribuerat system, som datorer i slutändan hämtar information från genom att skicka förfrågningar till en DNS-server. Detta sker oftast bakom kulisserna, men med hjälp av kommandot nslookup kan man som användare göra egna uppslag och undersökningar. Vad står förkortningen DNS för? Varför tror du att man har valt att implementera DNS som ett hierarkiskt distribuerat system, uppdelat på många olika databaser, istället för ett centraliserat system? Skriv nslookup i kommandotolken. Väl inne i programmet så ger help en lista av möjliga inställningar och parametrar. Skriv nu in ett valfritt domännamn att slå upp, till exempel och och ta reda på följande information: Standardserver: ( Default server ) Adress till standardserver: Uppslaget domännamn (ditt val): Svar från DNS (IP-adress):
13 Fler frivilliga extrauppgifter (behöver ej redovisas) Det finns även web-baserade gränssnitt som kan användas för att man skall kunna analysera och kontrollera sina egna nätverksinställningar. Detta kan vara speciellt användbart om man till exempel har konfigurerat en brandvägg, och vill kontrollera att allt fungerar som man tänkt sig. Detta kan man göra utifrån (om man har tillgång till en annan dator där) med en så kallad port scanner, vilken försöker att ansluta till olika portar på en dator, för att ta reda på vilka tjänster som finns tillgängliga från nätverket. Gå till URL och testa de olika funktionerna där (under tools i kolumnen till vänster. Med hjälp av denna sida kan du bland annat göra en traceroute till din egen dator, i stället för från. Blir det samma route tillbaks till din egen dator som när du gör en traceroute till webservern där sidan finns från din dator? Du kan också kontrollera beräkningar du gjorde i uppgift 2 med ett av verktygen som finns här. Gör en port scan mot den publika IP-adress du använder. Hittas några öppna portar och tillgängliga tjänster? Prova också kommandot whois, vilket är användbart för att ta reda på mer administrativ information om en viss adress. Ge gärna synpunkter på laborationskompendiet. Vad var givande, vad var för svårt eller dåligt förklarat, och vad var slöseri med din tid?
Övningar - Datorkommunikation
Övningar - Datorkommunikation 1. Förklara skillnaden på statisk och dynamisk IP konfiguration. Ange även vad som krävs för att dynamisk IP konfiguration ska fungera. 2. Förklara följande förkortningar
Läs merLaboration i Datakommunikation - Introduktion till Sockets och TCP/IP
Laboration i Datakommunikation - Introduktion till Sockets och TCP/IP Magnus Jonsson Högskolan i Halmstad 1. Syftet med laborationen Syftet med denna laboration är dels att få lite praktisk syn på bl.a.
Läs merDenna genomgång behandlar följande: IP (v4) Nätmasken ARP Adresstilldelning och DHCP
itlararen.se Denna genomgång behandlar följande: IP (v4) Nätmasken ARP Adresstilldelning och DHCP Internet Protocol (IP) Huvudsakliga protokollet för kommunikation på Internet (och lokala nätverk) En IP-adress
Läs mer3) Routern kontrollerar nu om destinationen återfinns i Routingtabellen av för att se om det finns en väg (route) till denna remote ost.
Routingprocessen Vid kommunikation mellan datorer måste de känna till var och hur de skall skicka paketen, om de datorer som ska kommunicera ligger på samma IP-nät är det ju inget problem. Men är det så
Läs mer5 Internet, TCP/IP och Tillämpningar
5 Internet, TCP/IP och Tillämpningar Syfte: Förstå begreppen förbindelseorienterade och förbindelselösa tjänster. Kunna grundläggande egenskaper hos IP (från detta ska man kunna beskriva de viktigaste
Läs merUtförande: I exemplet så kommer vi att utgå från att man gör laborationen i en Virtuell miljö (Virtualbox).
Nätverkssäkerhet Site-to-site VPN med pfsense I denna laboration kommer vi att skapa en så kallad Site-to-site VPN tunnel (baserad på IPSec) mellan två brandväggar som kör pfsense. Detta ska simulera att
Läs merEthernet kommunikation med hjälp av optionskortet OPT-CI
Ethernet kommunikation med hjälp av optionskortet OPT-CI 1. INLEDNING OPT-CI optionskortet används i första hand för Modbus TCP kommunikation vid styrning av frekvensomriktaren från överordnat system.
Läs merLAN Port: 4 X RJ45 10/100BASE-TX Fast Ethernet med Auto MDI/MDIX. Resetknapp: Återställer enheten till fabriks inställningar
Denna enhet kan konfigureras genom att använda ett webb program, ex. Internet Explorer 6, Netscape Navigator 6.23. DSL-504T ADSL Router Orientering Användande av annan ström adapter med annan volt/amper
Läs merInstruktioner för Internetanslutning
Nov 2003 Instruktioner för Internetanslutning På dessa sidor finner du instruktioner för att få din bredbandsanslutning att fungera. Du behöver inte använda några inloggningsuppgifter utan är hela tiden
Läs merSkeKraft Bredband Installationsguide
SkeKraft Bredband Installationsguide SkeKraft Bredband Installationsguide Innan du startar installationen av SkeKraft Bredband bör du kontrollera om din dator har ett nätverkskort installerat. OBS! Har
Läs mer5. Internet, TCP/IP tillämpningar och säkerhet
5. Internet, TCP/IP tillämpningar och säkerhet Syfte: Förstå begreppen förbindelseorienterade och förbindelselösa tjänster. Kunna grundläggande egenskaper hos IP (från detta ska man kunna beskriva de viktigaste
Läs merTopologi. Utförande: I exemplet så kommer vi att utgå från att man gör laborationen i en Virtuell miljö (Virtualbox).
Nätverkssäkerhet Remote Access VPN med pfsense I denna laboration kommer vi att skapa en så kallad Remote Access VPN åtkomst (baserad på OpenVPN) så att klienter utifrån det oskyddade nätverket (Internet)
Läs merKonfigurera Xenta från Babs
Konfigurera Xenta från Babs Nedan följer en instruktion hur du konfigurerar din nya Xenta terminal från Babs PayLink med JobOffice Kassa. Om du känner dig osäker på det här, kontakta någon lokal data-
Läs merInstallationsanvisningar fiberstream (LAN) Version 1.0
Installationsanvisningar fiberstream (LAN) Version 1.0 Kundservice LAN: 090-20 80 850 (vardagar 8-18) Felanmälan LAN: 090-20 80 850 (vardagar 8-20, lö & sö 10-16) www.bostream.com Innehålls förteckning
Läs merIT för personligt arbete F2
IT för personligt arbete F2 Nätverk och Kommunikation DSV Peter Mozelius Kommunikation i nätverk The Network is the Computer Allt fler datorer är sammankopplade i olika typer av nätverk En dators funktionalitet
Läs merTentamen i datakommunikation EDA343/DIT420 Vt 2011
1. Internet-modellen är liksom OSI-modellen baserad på att dela upp funktionerna för datakommunikation i ett antal lager layers. Datamängden efter bearbetningen av ett protokoll vid varje lager kallas
Läs merTCP/IP och Internetadressering
Informationsteknologi sommarkurs 5p, 2004 Mattias Wiggberg Dept. of Information Technology Box 337 SE751 05 Uppsala +46 18471 31 76 Collaboration Jakob Carlström TCP/IP och Internetadressering Slideset
Läs merKarlstads universitet Institutionen för Informationsteknologi Datavetenskap
Karlstads universitet Institutionen för Informationsteknologi Datavetenskap OMTENTAMEN I DATAKOMMUNIKATION, VT2008 Tisdag 08-06-10 kl. 08.15 13.15 Ansvarig lärare: Katarina Asplund Hjälpmedel: Miniräknare
Läs merStartanvisning för Bornets Internet
Startanvisning för Bornets Internet Denna guide kommer att hjälpa dig igång med Bornets Internet. Sidan 1 av 41 Innehållsförteckning Titel Sidan Kapitel 1. Introduktion... 3 Kapitel 2. TCP/IP-inställningar
Läs merTentamen i Datorkommunikation den 10 mars 2014
Tentamen i Datorkommunikation den 10 mars 2014 Tillåtna hjälpmedel: räknedosa Varje uppgift ger 10 poäng. För godkänt krävs 30 poäng. Uppgift 1 Antag att man ska skicka en fil av storleken 10 kbit från
Läs mer5 Internet, TCP/IP och Applikationer
5 Internet, TCP/IP och Applikationer Syfte: Förstå begreppen förbindelseorienterade och förbindelselösa tjänster. Kunna grundläggande egenskaper hos IP (från detta ska man kunna beskriva de viktigaste
Läs merKomSys Hela kursen på en föreläsning ;-) Jens A Andersson
KomSys Hela kursen på en föreläsning ;-) Jens A Andersson Detta är vårt huvudproblem! 11001000101 värd Två datorer som skall kommunicera. värd Datorer förstår endast digital information, dvs ettor och
Läs merFas I: Hur man hittar en ledig IP-adress
Fas I: Hur man hittar en ledig IP-adress Detta kapitel är avsett för vanligtvis mindre företag som inte har en egen IT-avdelning eller nätverkshantering men ändå vill ta hand om detta setup utan hjälp
Läs merVÄLKOMMEN TILL OWNIT!
INSTALLATIONSMANUAL Bästa VÄLKOMMEN bredbandskund! TILL OWNIT! VÄLKOMMEN TILL OWNIT! Du har nu mottagit dina uppgifter från Ownit som är är nödvändiga för för dig dig för för att att du du skall skall
Läs merAnvändarmanual COM1025
Användarmanual COM1025 Introduktion COM1025 är en router som dirigerar trafik mellan RS485-baserade SRD-nätverk och TCP/IP-baserade nätverk. Den möjliggör kommunikation mellan befintlig Dataundercentral
Läs merTips: Titta på relevanta genomgångar på webbplatsen
Ubuntu Server Denna laboration är en del av en serie labbar med Ubuntu Server som till viss del bygger vidare på varandra. I del ett tittar vi på installation och konfigurering av DNS-server med Ubuntu
Läs merStiftelsen MHS-Bostäder Instruktioner och felsökningsguide för Internetanslutning
Stiftelsen MHS-Bostäder Instruktioner och felsökningsguide för Internetanslutning VANLIGA FRÅGOR 1 NÄTVERKSINSTÄLLNINGAR, WINDOWS 2000/XP 2 Hastighet/duplex-inställningar för nätverkskort 3 Inställningar
Läs merSetup Internet Acess CSE-H55N
Setup Internet Acess CSE-H55N Installation och konfigurering av converter (omvandlare) CSE-H55N för tillgång till internet Rev 1.0 September 2014 Översatt till Svenska Innehåll 1. Installationsverktyg...
Läs merHandbok för installation av programvara
Handbok för installation av programvara Denna handbok beskriver hur du installerar programvaran via en USB- eller nätverksanslutning. Nätverksanslutning är inte tillgängligt för modellerna SP 200/200S/203S/203SF/204SF
Läs merÅTVID.NET Startinstruktioner
ÅTVID.NET Startinstruktioner Dokumentet hjälper dig med nätverksinställningarna i PC:n Sida: 1(9) Innehållsförteckning Detta måste göras först sida 3 Konfiguration Windows 98 sida 3-5 Konfiguration Windows
Läs merHjälpprotokoll till IP
Hjälpprotokoll till IP IP-protokollet är ju Internets nätverksprotokoll En filosofi vad gäller Internetprotokollen är att man inte ska försöka skapa ett protokoll som kan hantera alla tänkbara problem,
Läs mer1. Inkoppling till bredbandsnätet
Sid 1 (19) Innehåll 1. Inkoppling till bredbandsnätet a) Aktiv utrustning CTS 2. Nätverksinställningar för datorer med Windows XP eller 2000 3. Nätverksinställningar för datorer med Windows 95, 98, ME
Läs merWin95/98 Nätverks Kompendium. av DRIFTGRUPPEN
Win95/98 Nätverks Kompendium av DRIFTGRUPPEN Sammanfattning Vad håller jag i handen? Detta är en lättförståelig guide till hur man lägger in och ställer in nätverket i Windows 95 och 98 Efter 6 (sex) enkla
Läs merDatakommunika,on på Internet
Webbteknik Datakommunika,on på Internet Rune Körnefors Medieteknik 1 2015 Rune Körnefors rune.kornefors@lnu.se Internet Inter- = [prefix] mellan, sinsemellan, ömsesidig Interconnect = sammanlänka Net =
Läs merHur man ändrar från statisk till automatisk tilldelning av IP i routern.
Hur man ändrar från statisk till automatisk tilldelning av IP i routern. Om du ansluter till Internet via en router, behöver du oftast inte ändra några inställningar i din dator, utan det räcker med att
Läs merLinuxadministration I 1DV417 - Laboration 5 Brandvägg och DNS. Marcus Wilhelmsson marcus.wilhelmsson@lnu.se 19 februari 2013
Linuxadministration I 1DV417 - Laboration 5 Brandvägg och DNS Marcus Wilhelmsson marcus.wilhelmsson@lnu.se 19 februari 2013 Innehåll 1 Inledning och mål 3 2 Material och genomförande 3 3 Förberedelseuppgifter
Läs merOlika slags datornätverk. Föreläsning 5 Internet ARPANET, 1971. Internet började med ARPANET
Olika slags datornätverk Förberedelse inför laboration 4. Historik Protokoll, / Adressering, namnservrar WWW, HTML Föreläsning 5 Internet LAN Local Area Network student.lth.se (ganska stort LAN) MAN Metropolitan
Läs merIP Från användare till användare Vägval DNS Jens A Andersson (Maria Kihl) Att skicka data över flera länkar. Nätprotokoll
1 IP Från användare till användare Vägval DNS Jens A Andersson (Maria Kihl) Att skicka data över flera länkar All data som skickas mellan två slutnoder kommer att passera flera vägväljare och länkar på
Läs merHandbok för installation av programvara
Handbok för installation av programvara Denna handbok beskriver hur du installerar programvaran via en USB- eller nätverksanslutning. Nätverksanslutning är inte tillgängligt för modellerna SP 200/200S/203S/203SF/204SF
Läs merNSL Manager. Handbok för nätverksadministratörer
apple NSL Manager Handbok för nätverksadministratörer Den här handboken innehåller information om NSL Manager (Network Services Location Manager) och om hur man konfigurerar ett nätverk för användning
Läs merInstallationsanvisning Bredband
Installationsanvisning Bredband Innehållsförteckning: Inkoppling av ADSL 2 Inkoppling av FIBER 3 Aktivera din Internetuppkoppling 4 Eksjö Energi tipsar: Skaffa dig ett G-Mailkonto 5 Eksjö Energi tipsar:
Läs merInternets historia i Sverige
Internets historia i Sverige 1962 Det första modemet för telefonlinjer blev tillgängligt med en hastighet av 300 bit/s. 1978 Det första svenska elektroniska forumet började av Stockholms Datamaskincentral.
Läs merSystemkrav och tekniska förutsättningar
Systemkrav och tekniska förutsättningar Hogia Webbrapporter Det här dokumentet går igenom systemkrav, frågor och hanterar teknik och säkerhet kring Hogia Webbrapporter, vilket bl a innefattar allt ifrån
Läs merLösningar till tentan i ETS052 Datorkommunikation 141029
Lösningar till tentan i ETS052 Datorkommunikation 141029 Detta är våra förslag till lösningar av tentauppgifterna. Andra lösningar och svar kan också ha gett poäng på uppgiften beroende på hur lösningarna
Läs merInstallationsanvisning För dig som har valt fast IP-Adress
Installationsanvisning För dig som har valt fast IP-Adress Inomhusnod Comega FTTH-TVMC... 2 Inomhusnod Allied Telesyn img616... 4 Inomhusnod CTS HET-3109... 5 Nätverkskort... 6 Kontakter och kablar...
Läs merLaboration 4 Rekognosering och nätverksattacker
Laboration Laboration 4 Rekognosering och nätverksattacker Författare: Niclas Håkansson Handledare: Niclas Håkansson Termin: VT13 Kurskod: 1DV425 Innehåll Instruktioner 3 Laborationens delar 3 Förberedelse
Läs merInstuderingsfrågor ETS052 Datorkommuniktion - 2014
Instuderingsfrågor ETS052 Datorkommuniktion - 2014 October 13, 2014 Fråga 1. Beskriv de två komponenterna i PCM. Fråga 2. Förklara hur länklagret kan skilja på olika inkommande paket från det fysiska lagret.
Läs merINKOPPLINGSBESKRIVNING KABEL-TV-MODEM
Sid 1 (19) Innehåll 1. Inkoppling till kabel-tv-nätet a) Med kabel-tv-modem Motorola Surfboard b) Med kabel-tv-modem Scientific Atlanta 2. Nätverksinställningar för datorer med Windows XP eller 2000 3.
Läs merEltako FVS. 6 steg för att aktivera fjärrstyrning med hjälp av din smartphone (Mobil klient)
Eltako FVS 6 steg för att aktivera fjärrstyrning med hjälp av din smartphone (Mobil klient) Obegränsad flexibilitet och bekvämlighet i fastighetsautomation 1. Konfigurera åtkomst till din dator/nätverk
Läs merPNSPO! CP1W-CIF41. 14 mars 2012 OMRON Corporation
PNSPO! 14 mars 2012 OMRON Corporation 2/16 Läs detta innan du bläddrar vidare PNSPO! Denna bok är avsedd som ett tillägg till de ursprungliga manualerna för OMRONs produkter. Använd den som en hjälp att
Läs merGrundläggande datavetenskap, 4p
Grundläggande datavetenskap, 4p Kapitel 4 Nätverk och Internet Utgående från boken Computer Science av: J. Glenn Brookshear 2004-11-23 IT och medier 1 Innehåll Nätverk Benämningar Topologier Sammankoppling
Läs mer1. Inkoppling till bredbandsnätet
Sid 1 (23) Innehåll 1. Inkoppling till bredbandsnätet a) Aktiv utrustning CPS 500 b) Aktiv utrustning DRG 58x-serien c) Aktiv utrustning DRG 48x och DRG 46x-serien d) Aktiv utrustning DRG Ease e) Aktiv
Läs merFelsökning i TCP/IP-miljö
I detta kapitel går vi igenom felsökning på IP-nivå med hjälp av ping och traceroute. De funktioner som är inblandade i routing och namnuppslagning gås igenom samt hur man kan fastställa var i kedjan felet
Läs merHur BitTorrent fungerar
Hur BitTorrent fungerar dator8.info Introduktion till hur BitTorrent fungerar BitTorrent är ett protokoll som möjliggör snabb nedladdning av stora filer med minst Internet bandbredd. Det kostar inget att
Läs merInstallationsguide / Användarmanual
(Ver. 2.6.0) Installationsguide / Användarmanual Innehåll 1. Välkommen Sid 1 Välkommen som Internet kund hos Seth s Bredband Kontrollera att din Internetlåda innehåller: 2. Anslutningsguide Sid 2 Koppla
Läs mer3. Steg för steg. Kör IPv6 på riktigt med FortiGate! Principen är enkel:
Kör IPv6 på riktigt med FortiGate! Principen är enkel: - Installera en Fortigate ditt nätverk. - Anslut Fortigaten till IPv6 nätverket. - Anslut din PC till Fortigaten. - Så kan du surfa på internet med
Läs merHandbok för nätverk. För säker och korrekt användning, läs igenom säkerhetsinformationen i "Handbok för kopiator" innan du använder maskinen.
Handbok för nätverk För säker och korrekt användning, läs igenom säkerhetsinformationen i "Handbok för kopiator" innan du använder maskinen. Inledning Den här handboken innehåller instruktioner om maskinens
Läs merInstallationsanvisning För dig som har dynamisk IP-Adress
Installationsanvisning För dig som har dynamisk IP-Adress Inomhusnod Comega FTTH-TVMC... 2 Inomhusnod Allied Telesyn img616... 4 Inomhusnod CTS HET-3109... 5 Nätverkskort... 6 Kontakter och kablar... 6
Läs merVilka är vi. Magnus Ahltorp KTHLAN Ragnar Sundblad KTHLAN & NADA
IPv6-introduktion 1 Vilka är vi Magnus Ahltorp KTHLAN Ragnar Sundblad KTHLAN & NADA 2 Övergripande om IPv6 3 IPv4 och IPv6 - skillnader Adresslängd 32 resp 128 bitar Autokonfigurering DHCP och ev Zeroconf
Läs merInstallationsmanual för Tyfon ADSL
Installationsmanual för Tyfon ADSL Introduktion För att underlätta för våra kunder har vi valt att leverera samtliga tjänster med en DHCP-tilldelad IP-adress vilket underlättar för er som kund. Har ni
Läs merKapitel 6, 7, o 8: IP DNS. Från användare till användare. Jens A Andersson
Kapitel 6, 7, o 8: IP DNS Vägval Från användare till användare Jens A Andersson (Maria Kihl) Att skicka data över flera länkar All data som skickas mellan två slutnoder kommer att passera flera vägväljare
Läs merIPv6 Jonas Aronsson 3TEa
IPv6 Jonas Aronsson 3TEa IPv6 IPv6, sjätte generationens Internetprotokoll, det nya sättet att adressera och överföra data i nätverk. Vad lite mer exakt är detta? Det tänkte jag nu gå igenom i två steg.
Läs merInnehållsförteckning Introduktion Samtal Kvalitetsproblem Felsökning av terminal Fakturering Brandvägg
FAQ Innehållsförteckning 1 Introduktion 2 1.1 Kundspecifikt och allmänt 2 2 Samtal 2 2.1 Inga signaler går fram för inkommande samtal 2 2.2 Det går fram signaler men telefon ringer inte 2 2.3 Det är upptaget
Läs merKapitel 6, 7, o 8: IP DNS Vägval Från användare till användare Jens A Andersson (Maria Kihl) Att skicka data över flera länkar.
Kapitel 6, 7, o 8: IP DNS Vägval Från användare till användare Jens A Andersson (Maria Kihl) Att skicka data över flera länkar All data som skickas mellan två slutnoder kommer att passera flera vägväljare
Läs merFör att kunna kommunicera i bredbandsnätet krävs följande:
Inkopplingsbeskrivning aktiv utrustning Innehåll 1.Inkoppling till bredbandsnät 2.Inkoppling till aktiv utrustning (modell CTS) 3.Datorinställningar 3.1.Manuell konfiguration i Windows Vista 3.2.Manuell
Läs merInstallation/uppgradering av Agfa IMPAX program för remittenter
Installation/uppgradering av Agfa IMPAX program för remittenter För kliniskt bruk testat på Windows 7 och Windows XP. Följ även denna länk angående Windows XP. http://windows.microsoft.com/sv-se/windows/end-support-help
Läs merLTH, Institutionen för Elektro- och Informationsteknik (EIT) ETS052 Datorkommunikation Sluttentamen: 2014-10-29, 14-19
LTH, Institutionen för Elektro- och Informationsteknik (EIT) ETS052 Datorkommunikation Sluttentamen: 2014-10-29, 14-19 Instruktioner: Svara tydligt på varje uppgift. Du får lov att använda en miniräknare.
Läs merLarmsändare sip86. Alla inställningar konfigureras enkelt upp med Windowsprogramvaran IP- Scanner. 2 Larmsändare sip22
Snabbhjälp IT sip86 Detta är en hjälpmanual för IT och nätverkstekniker för att snabbt kunna få en överblick på hur sip86 kan användas i olika nätverk. Om Larmsändare sip86 sip86 Generation 2 är nästa
Läs merLinuxadministration I 1DV417 - Laboration 4 Nätverk, DHCP, säkerhetskopiering, processhantering, Samba och NFS
Linuxadministration I 1DV417 - Laboration 4 Nätverk, DHCP, säkerhetskopiering, processhantering, Samba och NFS Marcus Wilhelmsson marcus.wilhelmsson@lnu.se 18 februari 2014 Innehåll 1 Inledning och mål
Läs merLABORATION 2 DNS. Laboranter: Operativsystem 1 HT12. Martin Andersson. Utskriftsdatum: 2012-09-12
LABORATION 2 DNS Laboranter: Kurs: Klass: Operativsystem 1 HT12 DD12 Handledare: Hans Ericson Martin Andersson Utskriftsdatum: 2012-09-12 Mål, syfte, förutsättningar Mål Laborationen skall ge insikt i
Läs merSurfinBird IX78 kopplad till PBX och kundens egen brandvägg
SurfinBird IX78 kopplad till PBX och kundens egen brandvägg Detta dokument beskriver hur du kopplar in SurfinBird IX78 så att den tar hand om trafiken mellan kundens PBX och Telias VoIP-VC, men låter Internet-trafiken
Läs merTentamen i ETSF15 Kommunikationssystem och Nätverk
Tentamen i ETSF15 Kommunikationssystem och Nätverk Måndag 14 mars, kl 14.00-19.00 Victoriastadium 1A, 1B Skriv namn/identitet på varje papper. Använd endast en sida av pappret. Börja en ny uppgift på ett
Läs merADOBE FLASH PLAYER 10.3 Lokal inställningshanterare
ADOBE FLASH PLAYER 10.3 Lokal inställningshanterare PRERELEASE 03/07/2011 Juridisk information Juridisk information Juridisk information finns på http://help.adobe.com/sv_se/legalnotices/index.html. iii
Läs merBIPAC-7100S / 7100 ADSL Modem/Router
BIPAC-7100S / 7100 ADSL Modem/Router Snabbstartsguide Snabbstartsguide För mer detaljerade anvisningar om inställning och användning av en (Trådlös) ADSL Firewall Router, v.g. konsultera on-line-handboken.
Läs merFör att kunna kommunicera i kabel-tv-nätet krävs följande:
Inkopplingsbeskrivning kabel-tv-modem Innehåll 1.Inkoppling till kabel-tv-nätet 2.Koppla in kabel-tv-modem 2.1 Cisco EPC 3010 2.2 Scientific Atlanta 2.3 Motorola Surfboard 3.Datorinställningar 3.1.Manuell
Läs merHjälp! Det fungerar inte.
Hjälp! Det fungerar inte. Prova först att dra ur elsladden på telefonidosan och elsladden till ditt bredbandsmodem/bredbandsrouter (om du har en) och vänta ca 30 min. Koppla därefter först in strömsladden
Läs merFörpackningens innehåll. Ordlista. Powerline Adapter
Powerline Adapter OBS! Utsätt inte Powerline Adapter för extrema temperaturer. Placera inte enheten i direkt solljus eller i närheten av värmeelement. Använd inte Powerline Adapter i extremt fuktiga eller
Läs merBIPAC-711C2 / 710C2. ADSL Modem / Router. Snabbstart Guide
BIPAC-711C2 / 710C2 ADSL Modem / Router Snabbstart Guide Billion BIPAC-711C2/710C2 ADSL Modem / Router För mer detaljerade instruktioner om konfiguration och användning av denna ADSL Modem/Router, hänvisar
Läs merPrestige 660M. Snabbinstallation. Version 1.0
Prestige 660M Snabbinstallation Version 1.0 1 Det här dokumentet hjälper dig att installera och använda din Prestige 660M. Observera att denna installationsguide endast beskriver installation av modemet
Läs merLABORATIONSRAPPORT Säkerhet och Sårbarhet Laboration 1 Brandväggar
LABORATIONSRAPPORT Säkerhet och Sårbarhet Laboration 1 Laborant/er: Klass: Laborationsansvarig: Robin Cedermark Erik Gylemo Jimmy Johansson Oskar Löwendahl Jakob Åberg DD12 Martin Andersson Hans Ericsson
Läs merFöreläsning 5: ARP (hur hitta MAC-adress) IPv4, IPv6 Transportprotokoll (TCP) Jens A Andersson
Föreläsning 5: ARP (hur hitta MAC-adress) IPv4, IPv6 Transportprotokoll (TCP) Jens A Andersson Att göra Följ upp resultat = obligatoriska moment Responsgruppsmöte på fredag Läs endim! Matten är jätteviktig
Läs mer1. Internets Applikationer 8 poäng
1. Internets Applikationer 8 poäng 1a) Det som kallas för sockets används för att komma åt och leverera tjänster från Internets applikationer. Ponera att en värddator C kör webbserver med portnummer 80
Läs merHur fungerar en IP uppkoppling till ETS? KNX Sweden KNX: The worldwide STANDARD for home & building control
Hur fungerar en IP uppkoppling till ETS? Page No. 1 Med IP router alternativt IP interface kan man koppla upp sig och driftsätta och underhålla KNX anläggningar lokalt eller på distans. 1. Via internet
Läs merMattias Wiggberg 1. Orientera på Internet. IP-adress. IP-adresserna räcker inte... Mer om IP-adresser
Orientera på Internet Nuvarande Internet Protocol version 4 (IPv4). Internet är en infrastruktur som förbinder en mängd datorer. Hur hittar vi till en specifik dator? Väl framme vid datorn, hur hittar
Läs merViktigt! Glöm inte att skriva Tentamenskod på alla blad du lämnar in.
Nätverk II / Routing- och switchteknik Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Tentamen 41F01C ITEK15 7,5 högskolepoäng TentamensKod: Tentamensdatum: 2016-05-30 Tid: 09.00 13.00 Hjälpmedel: Inga hjälpmedel
Läs merLastbalansering för webbservrar
KUNGL TEKNISKA HÖGSKOLAN Institutionen för Mikroelektronik och Informationsteknik RAPPORT 2005-05-24 Mikael Rudholm Svärlinge 1183, 762 96 Rånäs +46 (0) 73 593 32 24 Lastbalansering för webbservrar A A,
Läs merTips och råd om trådlöst
Tips och råd om trådlöst Vad gör jag om min uppkoppling är långsam? Får du dåliga värden på Bredbandskollen ska du göra följande: Se till att datorn är direkt ansluten till modemet. Om du har ett eget
Läs merLathund Beställningsblankett AddSecure Control
LATHUND Datum Rev 2015-04-16 A Skicka beställningen till: order@addsecure.se AddSecure, Kundtjänst, 020-32 20 00 Dokumentnummer 45BL0002 Lathund Beställningsblankett AddSecure Control 1. Nytt Ändring Annullering
Läs merFöreläsning 5. Vägval. Vägval: önskvärda egenskaper. Mål:
Föreläsning 5 Mål: Förstå begreppet vägval Känna till vägvalsstrategier förstå växlingen i Internet Förstå grundfunktionaliteten i TCP och UDP Först skillnaderna mellan TCP och UDP Förstå grundfunktionaliteten
Läs merLäs detta innan du sätter igång!
Läs detta innan du sätter igång! Om du bor i en fastighet som är ansluten till Örebros öppna stadsnät skall du ansluta din dator till bostadens LAN-uttag. Inkopplingen görs med en nätverkskabel från datorns
Läs merSkärmbilden i Netscape Navigator
Extratexter till kapitel Internet Skärmbilden i Netscape Navigator Netscape är uppbyggt på liknande sätt som i de flesta program. Under menyraden, tillsammans med verktygsfältet finns ett adressfält. I
Läs merLTH, Institutionen för Elektro- och Informationsteknik (EIT) ETS052 Datorkommunikation Sluttentamen: 2015-10-30, 08-13
LTH, Institutionen för Elektro- och Informationsteknik (EIT) ETS052 Datorkommunikation Sluttentamen: 2015-10-30, 08-13 Instruktioner : Svara tydligt på varje uppgift. Du får lov att använda en miniräknare.
Läs merGrundläggande nätverksteknik. F2: Kapitel 2 och 3
Grundläggande nätverksteknik F2: Kapitel 2 och 3 Kapitel 2 COMMUNICATING OVER THE NETWORK Grundstenar i kommunka;on Tre grundläggande element Message source The channel Message des;na;on Media Segmentering
Läs merNätverk och Java, grunder Föreläsning 0: 0: Introduktion till Internet
Nätverk och Java, grunder Föreläsning 0: 0: Introduktion till Internet Se Se också Intro en en streamad videoinspelning som som finns finns på på nätet nätet Innehåll Kort om grundläggande nätverkskoncept
Läs merAnslutningar och Internet Protocol (TCP/IP)
Anslutningar och Internet Protocol (TCP/IP) "Översikt över nätverksanslutning och konfiguration" på sida 3-2 "Välja anslutningsmetod" på sida 3-3 "Ansluta via Ethernet (rekommenderas)" på sida 3-3 "Ansluta
Läs merAnvända bärbar dator som operatörspanel
Använda bärbar dator som operatörspanel Sammanfattning Genom att koppla en bärbar dator direkt till IQHeat så erhålls en operatörspanel/handterminal i form av web-sidor. På så vis får användaren full tillgång
Läs merÖvning 5 EITF25 & EITF Routing och Networking. October 29, 2016
- 2016 Routing och Networking October 29, 2016 1 Uppgift 1. Rita hur ett paket som skickas ut i nätet nedan från nod 1, med flooding, sprider sig genom nätet om hop count = 3. Uppgift 2. I figuren nedan
Läs merDatakommunikation vad är det?
Datakommunikation vad är det? Så fort en sändare överför data till en mottagare har vi datakommunikation Sändare Digital information Kanal Mottagare Problem: Sändare och mottagare måste kunna tolka varandra
Läs merKapitel 5: Lokala nät Ethernet o 802.x. Lokala nät. Bryggan. Jens A Andersson (Maria Kihl)
Kapitel 5: Lokala nät Ethernet o 802.x Jens A Andersson (Maria Kihl) Lokala nät Ett lokalt nät (Local Area Network, LAN) är ett datanät med en begränsad storlek. Ett LAN kan i sin enklaste form bestå av
Läs merVer. 19734. Guide. Nätverk
Ver. 19734 Guide Nätverk Innehållsförteckning 1. Introduktion 1 2. Protokoll 1 2.1 FTP 1 2.2 DNS 1 2.3 HTTP 2 2.4 HTTPS 2 2.5 TFTP 2 2.6 SNTP/NTP 2 2.7 SIP 2 2.8 RTP 2 2.9 RTCP 2 3. Nät 3 4. Brandvägg
Läs mer