Verksamhetsplan och budget 2017

Transkript

1 Verksamhetsplan och budget 2017

2 Innehåll Uppdrag, mål och arbetsformer Verksamhetsprogram Arbetsformer MÅLOMRÅDE UTBILDNING OCH ARBETSKRAFT Gemensam gymnasieregion Gymnasieantagningen Stockholms län Gemensam vuxenutbildningsregion SFI/SFX/SFY/bas Högskolesamverkan EU:s strukturfonder MÅLOMRÅDE INFLYTTNING OCH DELAKTIGHET Nyanlända MÅLOMRÅDE HÄLSA OCH STÖD Samverkan med Stockholms läns landsting Hemsjukvård Samverkan vid vårdövergångar Länsgemensam handlingsplan för psykisk hälsa Barn och unga Individ och familj Funktionsnedsättning Äldre Färdtjänst E-hälsa MÅLOMRÅDE ÖPPENHET OCH DIGITALISERING Förutsättningar för e-förvaltning Digital agenda Storstockholm

3 MÅLOMRÅDE BO OCH VERKA Infrastruktur och boende Miljö och klimat Energikontoret Storstockholm Kommunal teknik Stödjande processer Strategiskt kommunikationsarbete Administrativt stöd och verksamhetsutveckling Budget 2017 Avgift till KSL 2017

4 Uppdrag, mål och arbetsformer KOMMUNFÖRBUNDET STOCKHOLMS LÄN (KSL) DRIVER REGIONAL UTVECKLING OCH SAMVERKAN PÅ UPPDRAG AV MEDLEMMARNAS LEDNINGAR I POLITIK OCH FÖRVALTNING. SYFTET ÄR ATT STÄRKA KOMMUNERNAS MÖJLIGHETER ATT NÅ SINA MÅL OM VÄLFÄRD OCH SERVICE FÖR MEDBORGARNA. KSL ARBETAR MED ATT SKAPA REGIONKUNSKAP GENOM UTREDNING OCH ANALYS PROCESSLEDA REGIONAL UTVECKLING OCH VÄLFÄRDSUTVECKLING INTRESSEBEVAKA OCH SAMVERKA MED ANDRA AKTÖRER I REGIONALA FRÅGOR FÖRVALTA ÖVERENSKOMMELSER OCH MOTSVARANDE SAMARBETEN. Verksamhetsprogram I det beslutade verksamhetsprogrammet för sammanfattas vårt uppdrag enligt ovan. Det understryker att KSL är en arena som ska driva den regionala samverkan mellan kommunerna framåt. Verksamhetsplanen utgår från ett antal övergripande regio nala mål för respektive område. Det rör sig om mål som varken KSL eller någon annan aktör kan uppnå på egen hand; mål som pekar ut önskvärda riktningar och svarar på frågan varför KSL arbetar med dessa områden. Målsättningarna är fastslagna i verksamhetsprogrammet och gäller för mandatperioden. Verksamhetsplanen beskriver vilka inriktningar KSL ska arbeta med under 2017 och innehåller även uppgifter om viktiga milstolpar, så som aktiviteter och leveranser av olika slag. Samtliga milstolpar har utformats för att bidra till att målsättningarna uppnås. Vårt uppdrag är inte att leverera färdiga lösningar, utan att processleda kommunernas samverkan för att åstadkomma resultat i de prioriterade frågorna, liksom att stödja processerna med faktaunderlag, analyser och omvärldsbevakning. Vi är samtidigt en plattform för samverkan med aktörer utanför kommunkretsen, såsom landstinget, länsstyrelsen med flera. Vi har också ett operativt ansvar inom ramen för regionens gymnasieantagning och elev- och ungdomsdatabasen. Arbetsformer POLITISKA STYRGRUPPER Vid behov utser styrelsen politiska styrgrupper för särskilda uppdrag. En styrgrupp får uppgifter så som att driva, utveckla, förankra och bereda samverkansfrågor till styrelsen. Inom följande områden arbetar styrgrupper på uppdrag av styrelsen: vård i samverkan (VIS), en gemensam styrgrupp tillsammans med landstinget gymnasieregion gemensam vuxenutbildningsregion bostadsförsörjning och infrastruktur. Styrelsen har beslutat om tidsbegränsade uppdrag för respektive styrgrupp. Arbetet ska också förankras i nätverket för kommunstyrelseordföranden (KSO-gruppen). STRATEGISKA NÄTVERK Kommundirektörsgruppen utser strategiska nätverk för att stärka den kommunala samverkan och KSL:s arbete. Den möjliggör även förankring och regional dialog i beslutade uppdrag samt erbjuder deltagarna kollegiala kontakter och erfarenhetsutbyte. Utöver kommundirektörsgruppen finns för närvarande fem strategiska nätverk: utbildning socialtjänst arbetsmarknad och integration samhällsbyggnad kommunal ekonomi. De strategiska nätverken utser referens- och arbetsgrupper samt representanter till samverkansgrupper med landstinget, länsstyrelsen och motsvarande. 4

5 MÅLOMRÅDE UTBILDNING OCH ARBETSKRAFT Tillgång till kvalitativ utbildning på alla nivåer är en förutsättning för att invånarna ska kunna nå sina livsmål. Det är också en förutsättning för att offentliga och privata aktörer ska hitta den arbetskraft som behövs. Utbildning av god kvalitet och hög relevans har därmed stor betydelse för regionens attraktivitet och tillväxt. Den svenska skolan står inför stora utmaningar i form av sjunkande resultat i grundskolan, varierande kvalitet inom förskolan samt en mycket stor brist på förskollärare och lärare. KSL arbetar för att stärka kompetensförsörjningen för kommuner och andra aktörer i regionen. I detta arbete är ett utvecklat samarbete med länets högskolor och universitet en viktig del. Under 2017 kommer det regionala arbetet med den gemensamma gymnasie regionen och gymnasieantagningen att vidareutvecklas och effektiviseras ytterligare. Vad en gemensam vuxenutbildningsregion ska omfatta kommer att identifieras och möjligheterna för ett gemensamt utbud av yrkesutbildningar med språkstöd ska undersökas. 5

6 Gemensam gymnasieregion Gymnasieregionen ska erbjuda eleverna en utbildning av hög kvalitet med fokus på fritt val, ökad måluppfyllelse och likvärdighet. Idag är det svårt att komma in på arbetsmarknaden utan gymnasieutbildning. Det är även en förutsättning för vidare studier på högre nivå. Därför är det angeläget att fler fullföljer sin gymnasieutbildning och tar examen. Lika angeläget är det att fler lämnar grundskolan med behörighet till ett nationellt program på gymnasieskolan. Under 2017 ligger fokus på att fördjupa dialogen mellan huvudmännen. Syftet är att identifiera och genomföra strategiska insatser som leder till bättre balans mellan elevernas sökmönster, regionens programutbud och arbetsmarknadens behov. KSL:s roll är att, utöver den årliga rapporten Gymnasiebehovet, ta fram relevant kunskapsunderlag, möjliggöra dialog mellan huvudmännen och vid behov bistå i genomförandet av insatser. KSL ska årligen ta fram förslag till uppräkning av programpriser för interkommunal ersättning och strukturtillägg. Ett förslag till ny programprislista för 2018 ska tas fram för att möjliggöra kommunala beslut under hösten. Ny prislista ska vara fastställd innan 1 december. En första uppföljning av strukturtillägget ska också göras under året. analyser och kunskapsunderlag förslag till programpriser och strukturtillägg för 2018 samt uppföljning av strukturtillägg regional dialog om åtgärder för ökad genomströmning och förbättrade resultat i gymnasieskolan timmar Under året ska även den gemensamma resultat- och kvalitetsuppföljningen utvecklas för att identifiera vilka regionala insatser som leder till ökad genomströmning och till att fler elever tar gymnasieexamen. 6

7 Gymnasieantagningen Stockholms län Gymnasieregionen ska erbjuda eleverna en utbildning av hög kvalitet med fokus på fritt val, ökad måluppfyllelse och likvärdighet. Gymnasieantagningens primära målgrupp när det gäller antagningsuppdraget och information inför gymnasievalet är elever som går ut grund- och grundsärskolan och elever som läser introduktionsprogram. Övriga målgrupper för dessa uppdrag är studie- och yrkesvägledare, tjänstemän i kommunerna och rektorer. I ungdoms- och elevdatabasen (UEDB) finns uppgifter om samtliga ungdomar mellan år och deras placeringar i gymnasieskolan, liksom uppgifter om ungdomar som befinner sig utanför gymnasieskolan. Uppgifterna genererar ekonomiskt underlag från kommunerna som avser utbetalning av interkommunala ersättningar och bidrag till fristående skolor. Det ger även kommunerna ett underlag att fullfölja det kommunala aktivitetsansvaret (KAA). Ett beslut om samverkansform mellan KSL och Göteborgs regionen (GR) gällande antagningsfrågor och ett gemensamt antagningssystem, ska fattas av KSL:s styrelse. Inom ramen för implementeringsarbetet kommer vissa utvecklingsinsatser av antagningssystemet påbörjas. En utbildningsplan för externa användare samt en plan för pilottestning kommer genomföras under antagningen effektiv och rättsäker antagning för sökande, på lika villkor för alla huvudmän administrativ drift av ungdoms- och elevdatabasen (UEDB) införande av nytt antagningssystemet som ska börja användas hösten timmar Gymnasieantagningens verksamhet finansieras genom en avgift per elev från kommunerna. 7

8 Gemensam vuxenutbildningsregion En välfungerande arbetsmarknad i Storstockholm Goda möjligheter till deltagande på arbetsmarknaden och egenförsörjning för invånarna i Storstockholm För att Storstockholm ska klara kompetensförsörjningen förutsätter det att arbetsmarknaden kan tillgå personal med både gymnasial och eftergymnasial kompetens. Regionala analyser på såväl kort som lång sikt visar att det råder kompetensbrist i många företag. Bristen för ett flertal utbildningsgrupper, med såväl gymnasial som eftergymnasial utbildning, förväntas öka inom offentlig sektor och näringsliv. Vuxenutbildningen har olika roller och funktioner, bland annat för sysselsättningen och tillväxten i regionen. Vuxen utbildningen är även ett av kommunernas viktigaste integrationsverktyg. Genom att samverka kring vuxenutbildningen skapar kommunerna bättre förutsättningar för individen att välja från ett brett utbud av utbildningar. Samverkan bidrar även till att höja kvaliteten på utbildningarna och underlättar för att planera ett utbud anpassat till arbetsmarknadens behov. Ytterligare fördelar med en gemensam vuxenutbildningsregion är att resursutnyttjandet tas bättre tillvara, vilket skapar förutsättningar för en mer kostnadseffektiv organisation. Arbetet med en gemensam vuxenutbildningsregion påbörjades år 2008 då en gemensam överenskommelse och handlingsplan togs fram och undertecknades av samtliga 26 kommuner. Syftet och målsättningarna som fastslogs i överenskommelsen år 2008 konkretiserades i handlingsplanen år 2011 och är fortfarande en ledstjärna i arbetet. En viktig utgångspunkt är att samverkan ska prioritera yrkesinriktad vuxenutbildning (yrkesvux). Det strategiska arbetet sker i dialog med den politiska styrgruppen, som tillsammans arbetar med att identifiera den gemensamma vuxenutbildningsregionens omfattning. I strategin ingår att ta fram kunskapsunderlag och analyser för att hitta inriktning och vägval. Det operativa genomförandet handlar om att fortsätta och förbättra det goda arbetet, exempelvis i form av en gemensam studerandeenkät, och att hitta lösningar för hur det samlade utbudet av yrkesinriktad vuxenutbildning kan bli känt. former för presentation och analys av det samlade utbudet av yrkesinriktad vuxenutbildning i Storstockholm gemensam studerandeenkät kunskapsunderlag om alternativa inriktningar och vägval för den gemensamma vuxenutbildningsregionen timmar 8

9 SFI/SFX/SFY/bas Goda förutsättningar att tillvarata de resurser som nya invånare har med sig till regionen Under 2016 gick svenska för invandrare (SFI) från att vara en egen skolform till att uppgå i den kommunala vuxenutbildningen. Med anledning av den stora inflyttning till länet under , och som kommer fortsätta under 2017, är det centralt att språkutveckling för olika målgrupper fungerar optimalt. Olika kombinationer av yrkesinriktad vuxenutbildning ihop med SFI kommer exempelvis att efterfrågas. Att hitta innovativa sätt att arbeta med de resurser som finns är en nödvändighet om regionen ska kunna ta tillvara den kompetens som flyttar in. Särskilt viktigt är det att kommunerna samverkar för att hitta regionala mervärden, dels för att undanröja kapacitetsbrister kopplat till utbildning och skola, dels för att kunna erbjuda ett brett utbud av insatser till nyanlända. KSL förvaltar överenskommelsen om SFI/bas och följer utvecklingen när det gäller SFY. översyn av SFX-överenskommelsen förslag till programpriser för 2018 gemensamt utbud av yrkesutbildningar med språkstöd och därtill kopplade funktioner. 350 timmar Högskolesamverkan En välfungerande arbetsmarknad i Storstockholm Samverkan mellan kommuner och lärosäten är ett nödvändigt strategiskt utvecklingsområde för att trygga långsiktig kompetensförsörjning och kompetensutveckling, inom skolan, samhällsbyggnadsområdet och inom kommunal hälso- och sjukvård. Samarbetet kring lärarutbildningen regleras av ett samverkansavtal mellan kommunerna i länet och länets lärosäten. Samverkansavtalet förvaltas av KSL, som ska processleda en översyn och en omförhandling av avtalet. I samband med omförhandlingen är det viktigt att ta fram ett nytt separat avtal för kompetensutveckling, detta eftersom skolhuvudmannen enligt skollag ska se till att personalen vid förskole- och skolenheterna ges möjlighet till kompetensutveckling. Avtalet ska beröra hela rekryterings- och kompetensutvecklingskedjan inför och under yrkesutövning. KSL har tillsammans med Centrum för klinisk forskning (CKU) uppdraget att arrangera ett forum för dialog och erfarenhetsutbyte. Kommunerna och lärosätena ska erbjudas möjligheten att mötas en gång per år för utveckla samverkan och diskutera gemensamma frågor. KSL behöver också utveckla sitt samarbete med högskolor och universitet inom samhällsbyggnadsområdet så att befintliga utbildningar utformas för att tillgodose behoven inom kommunerna, samt att utbudet av utbildningsplatser anpassas till kommunernas och andra aktörers behov. nytt samverkansavtal kring lärarutbildningen kommunal medverkan i programråd vid lärosätena erfarenhetsutbyte avseende vårdutbildningar på högskolenivå verka för att öka utbudet av utbildningsplatser på länsnivå inom samhällsbyggnadsområdet timmar 9

10 EU:s strukturfonder En välfungerande arbetsmarknad i Storstockholm Goda möjligheter till deltagande på arbetsmarknaden och egenförsörjning för invånarna i Storstockholm INRIKTNING PÅ ARBETET 2017 KSL arbetar med regional mobilisering och beredning av Socialfonden (ESF) och Regionalfonden (ERUF). För att genomföra strukturfondsprogrammen i Stockholms län har ett regionalt strukturfondspartnerskap inrättats; partnerskapets huvuduppgift är att prioritera mellan ansökningar om projektstöd. Värdorganisation för sekretariatet under programperioden är Länsstyrelsen. Som stöd i sekretariatet arbete finns en beredningsgrupp bestående av regionala aktörer med relevans för programgenomförandet. KSL representerar kommunerna i beredningsgruppen, med uppdraget att informera kommunerna om de möjligheter som erbjuds, samt säkerställa att kommunernas intressen tas tillvara i genomförandet av strukturfondsprogrammet. En viktig uppgift för de regionala aktörerna under innevarande programperiod är mobiliseringsarbetet. Arbetet utgår från Stockholmsmodellen, vilket innebär ett större samspel och förankring bland regionens aktörer. Syftet är att skapa sammanhållna strategiska satsningar där regionens aktörer är initiativtagare och ägare till insatser. mobiliseringsaktiviteter inför utlysningarna 2017 och timmar 10

11 MÅLOMRÅDE INFLYTTNING OCH DELAKTIGHET Under de tre senaste åren har inflyttningen av utlandsfödda till Sverige och till länet varit mycket hög. Under 2015 sökte cirka personer asyl i landet. Under 2017 kommer en stor del av dessa personer få upphållstillstånd och därmed bli kommuninvånare med rätt till bostad och kommunal service. En betydande andel kommer att bosätta sig i Storstockholm genom anvisning eller söka sig hit på eget initiativ. De övergripande målen för området fokuserar på att ta tillvara på de nya invånarnas erfarenheter och erbjuda dem goda möjligheter i det nya hem landet. För att målen ska nås är en förutsättning att de får tillgång till bostad, utbildning och möjlighet att försörja sig. 11

12 Nyanlända Goda förutsättningar för nyanlända invånares delaktighet i samhället på lika villkor som övriga invånare Goda förutsättningar att tillvarata de resurser som nya invånare har med sig till regionen KSL arbetar med omvärldsbevakning, faktaunderlag och utveckling av verktyg som stödjer samverkan mellan kommunerna, och samverkan gentemot andra aktörer på regional och statlig nivå. KSL har en viktig roll att driva kommunernas intressen gentemot statliga aktörer. Inflyttning och delaktighet blir på detta sätt ett verksamhetsområde som kommer att genomföras inom de övriga uppdrag som KSL har inom bland annat utbildning, samhällsbyggnad, socialtjänst och arbetsmarknad. Kommunernas överförmyndarverksamhet har i och med mottagandet av nyanlända fått ökade uppgifter. Överförmyndarförvaltningarna är ofta små enheter som skulle vinna på regional samverkan, exempelvis när det kommer till utbildningar och att utveckla digitaliseringens möjligheter i handläggning och kommunikation. omvärldsbevakning av utvecklingen gällande migration, med särskild betoning på arbetsmarknadsinträde, boende och ensamkommande barn kunskapsunderlag till stöd för det regionala arbetet gällande migration och integration regionalt ramverk och samverkansprojekt mellan kommunerna och Arbetsförmedlingen revidera riktlinjer för handläggning av ärenden vid socialtjänsten gällande ensamkommande barn och unga kompetensutveckling för överförmyndare skapa nätverk dels mellan förtroendevalda, dels mellan förvaltningschefer timmar 12

13 MÅLOMRÅDE HÄLSA OCH STÖD Befolkningen är friskare och lever längre än tidigare. Hjälp och stöd ska erbjudas vid behov på det sätt som passar den enskilde i livets alla skeden. En förutsättning för god vård och omsorg är att samverkan fungerar mellan kommun och landsting. KSL och Stockholms läns landsting har därför under flera år haft olika gemensamma partsammansatta organ för samverkan inom vård- och omsorgsområdet. Inom de olika områdena finns överenskommelser som är antagna av samtliga kommuner och landstinget. KSL stödjer lokala samverkansstrukturer och förvaltar överenskommelserna. Genom uppföljning och analys av samverkansöverenskommelser bidrar KSL till regional kunskap om hur samverkan fungerar och kan utvecklas. 13

14 Samverkan med Stockholms läns landsting God hälsa på lika villkor för Storstockholms befolkning En politisk ledningsgrupp, Vård i samverkan (VIS), mellan kommunerna via KSL och Stockholms läns landsting leder samverkan när det gäller vård och omsorg. Ledningsgruppens uppdrag är framförallt att initiera samverkan inom gemensamma utvecklingsområden, skapa gemensamma målbilder, uppmärksamma brister och undanröja hinder. Syftet är att stötta utvecklingen av vård och omsorg. Ledningsgruppen ska också informera varandra om parternas verksamhet och insatser för målgrupperna, samt följa och vid behov regionalisera nationella initiativ och satsningar som är av relevans för samverkan inom Storstockholm. kunskapsunderlag uppföljning av överenskommelser inom äldreområdet översyn av överenskommelsen kring habilitering och rehabilitering regionala stödstrukturer i samverkan med Sveriges Kommuner och Landsting timmar 14

15 Hemsjukvård God hälsa på lika villkor för Storstockholms befolkning Sociala välfärdsinsatser efter behov och individuella förutsättningar Goda förutsättningar för ett självständigt liv med god kvalitet under hela livet KSL:s styrelse och landstingsstyrelsen har beslutat att under 2017 återuppta arbetet med kommunalisering av hemsjukvården. Den politiska ledningsgruppen VIS kommer att leda arbetet. förslag till genomförande av kommunalisering av hemsjukvården timmar Under åren genomförde KSL och landstingets hälso- och sjukvårdsförvaltning tillsammans en förstudie, Hemsjukvård 2015, om förutsättningarna för en huvudmannaskapsförändring och skatteväxling av hemsjukvården. Arbetet avslutades då parterna bedömde att det inte var möjligt att nå enighet om kostnaderna och nivåerna på den verksamhet som skulle föras över till kommunerna. Kommunalisering av hemsjukvården har nu genomförts i alla län i landet förutom i Stockholms län. 15

16 Samverkan vid vårdövergångar God hälsa på lika villkor för Storstockholms befolkning Sociala välfärdsinsatser efter behov och individuella förutsättningar Goda förutsättningar för ett självständigt liv med god kvalitet hela livet Mellan länets kommuner och landstinget finns en överenskommelse om samverkan vid in- och utskrivning från slutenvård. År 2015 föreslog den statliga utredningen om en ny lag, betalningsansvarslagen, som handlar om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård (SoU 2015:20). Målgruppen för den föreslagna lagen är patienter som efter utskrivning från den slutna vården behöver insatser, exempelvis från den kommunalt finansierade socialtjänsten eller hälso- och sjukvården, från den landstingsfinansierade öppna vården eller primärvården. Målet är att åstadkomma kortare ledtider mellan sluten vård och vård och omsorg i hemmet. En proposition förväntas och en ny lag kan träda i kraft i januari Ett genomförande av förslagens riktning innebär en stor omställning för huvudmännen vilket kommer kräva betydande förändringar i arbetssätt. en för huvudmännen gemensam målbild inför genomförande av ny betalningsansvarslag 900 timmar 16

17 Länsgemensam handlingsplan för psykisk hälsa Sociala välfärdsinsatser efter behov och individuella förutsättningar Goda förutsättningar för ett självständigt liv med god kvalitet hela livet Stockholms läns landsting och samtliga kommuner i Stockholms län har tillsammans med Nationell samverkan för psykisk hälsa (NSPH Stockholms län) tagit fram en handlingsplan för psykisk hälsa. Handlingsplanen sträcker sig från 2017 till Syftet med handlingsplanen är att skapa förutsättningar för ett långsiktigt arbete inom psykisk hälsa med ett gemensamt ansvarstagande från berörda aktörer. Inför arbetet 2017 har Stockholms läns landsting och samtliga kommuner i Stockholms län kommit överens om att avsätta fyra procent (ca 4,5 miljoner kronor) av sina tilldelade stimulansmedel från 2016 till länsgemensamma satsningar som utbildningar, analyser och erfarenhetsutbyte. ledning och samordning i genomförandet av den länsgemensamma handlingsplanen stöd till kommunerna i arbetet med att uppnå de krav som ställs för att erhålla stimulansmedel timmar Stimulansmedel finns kopplade till handlingsplanen via en överenskommelse mellan regeringen och Sveriges Kommuner och Landsting. Under 2016 får kommunerna i Stockholms län och Stockholms läns landsting drygt 113 miljoner kronor i stimulansmedel. Landstinget tilldelades 60 procent av summan och övriga medel fördelades mellan kommunerna utifrån befolkningsstorlek. Överenskommelsen mellan regeringen och Sveriges Kommuner och Landsting beräknas sträcka sig till och med Storleken på stimulansmedlen, som fortsättningsvis kommer kopplas till psykisk hälsa, tillkännages årligen av regeringen. 17

18 Barn och unga Sociala välfärdsinsatser efter behov och individuella förutsättningar Goda förutsättningar för ett självständigt liv med god kvalitet under hela livet KSL:s primära uppdrag är samverkan mellan skola, socialtjänst och landsting. Det regionala samrådet Samverkan kring barn i behov av särskilt stöd (BUSSAM) utgör grunden för samarbetet. I BUSSAM ingår chefstjänstemän från kommunerna och landstinget. I BUS-överenskommelsen fastställer man att det ska finnas tydliga strukturer för samverkan kring barn och unga på regional och lokal nivå. För att uppfylla detta finns lokala BUS-grupper i alla kommuner och stadsdelar. Syftet med samarbetet är att underlätta samverkan mellan kommunerna och landstinget för barn i behov av särskilt stöd, samt att tydliggöra ansvarsfördelningen mellan huvudmännen genom samverkansstrukturer, gemensamma överenskommelser, regionala bilder och stödmaterial. Under 2017 ligger fokus på att minska problematisk skolfrånvaro, se över hjälpmedel inom alla skolformer och förbättra kommunikationen på lokal och regional nivå. modell för hur skola, socialtjänst, landstinget och föräldrar/anhöriga kan samverka för att minska problematisk skolfrånvaro överenskommelse mellan landsting och skola när det gäller hjälpmedel rutiner för avvikelserapportering översyn av arbetet i de lokala BUS-grupperna. 600 timmar 18

19 Individ och familj Sociala välfärdsinsatser efter behov och individuella förutsättningar Goda förutsättningar för ett självständigt liv med god kvalitet hela livet Mellan länets samtliga kommuner och Stockholms läns landsting finns överenskommelser om samverkan kring personer med psykisk funktionsnedsättning och personer med missbruk/beroende. En chefstjänstemannagrupp, Regionalt samråd för psykiatri och beroendefrågor, med representanter från kommun, landsting, privata vårdgivare, kriminalvården, polisen och länsstyrelsen, ska följa upp och utveckla arbetet på regional nivå i enlighet med överenskommelserna. KSL och landstingets hälso- och sjukvårds förvaltning (HSF) leder arbetet och bemannar gemensamt det sekretariat som är knutet till samrådet. översyn av överenskommelsen om ärendehantering avseende hemlöshet handlingsplaner kring prioriterade utvecklingsområden 2017 och avvikelserapportering informationsöverföring till kommunerna från det länsövergripande samarbetet i Operation kvinnofrid, Origo (resurscenter mot hedersrelaterat våld), ANDT (alkohol, narkotika, dopning och tobak) och folkhälsa timmar 19

20 Funktionsnedsättning Sociala välfärdsinsatser efter behov och individuella förutsättningar Goda förutsättningar för ett självständigt liv med god kvalitet under hela livet Det regionala arbetet kring frågor som rör personer med funktionsnedsättning handlar om samverkan mellan kommunerna i Storstockholm och Stockholms läns landsting. Syftet är att få en god, trygg och säker vård och omsorg. De senaste åren har fokus framförallt varit på kommunernas övertagande av ansvaret för hälso- och sjukvård i bostad med särskild service och i daglig verksamhet, enligt Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade 1993:387, (LSS). Kommunerna övertog ansvaret 1 oktober 2015, en första uppföljning genomfördes 2016 och under 2017 kommer arbetet att utgå från resultatet från denna uppföljning. KSL, Stockholms läns landsting och Försäkringskassan hade fram till den 23 september 2016 en överenskommelse kring personer med behov av andningshjälp i hemmet. Efter att Försäkringskassan sagt upp överenskommelsen finns beslut om att ta fram en ny överenskommelse mellan landstinget och kommunerna i Storstockholm. överenskommelse för personer i behov av andningshjälp i hemmet överenskommelse om läkarinsatser i LSS-verksamhet uppföljning av kommunernas kostnader för hälso- och sjukvården inom LSS-verksamheten pröva möjligheten att genomföra kommungemensam upphandling av hjälpmedel inom LSS- verksamhet avtal om vårdhygienisk expertis inom LSS- verksamhet. 600 timmar 20

21 Äldre Sociala välfärdsinsatser efter behov och individuella förutsättningar Goda förutsättningar för ett självständigt liv med god kvalitet hela livet förnyad överenskommelse om omhändertagande av avlidna överenskommelse om samverkan kring flytt till särskilt boende mellan kommunerna i länet medarrangör till Stockholms läns demensdag. Samverkan med landstinget kring äldre personer är centralt för att kommunerna i Storstockholm ska ha en möjlighet att utföra sina respektive uppdrag. Arbetsinriktningen under 2017 fokuserar på gällande överenskommelser och på ett samverkansuppdrag mellan länets kommuner kring flytt till särskilt boende för äldre. KSL kommer också att medverka vid framtagande av nya nationella riktlinjer för demenssjukdom. 900 timmar Färdtjänst Sociala välfärdsinsatser efter behov och individuella förutsättningar Goda förutsättningar för ett självständigt liv med god kvalitet under hela livet utveckla det regionala rådet för färdtjänst. 100 timmar Kommunerna i länet har överlåtit till Stockholms läns landsting att ansvara för färdtjänsten. På kommunernas uppdrag är det KSL som förhandlar med landstinget. Ett gemensamt regionalt råd med representanter från landstinget och KSL har, enligt avtalet, uppgiften att regelbundet och gemensamt följa upp avtalet, samt skapa förutsättningar att genomföra förbättringar och förändringar av rutiner och hantering av färdtjänst. 21

22 E-hälsa Enklare vardag för privatpersoner och företag Smartare och öppnare förvaltning stödjer innovation och delaktighet Högre kvalitet och effektivitet i den kommunala verksamheten Inom e-hälsoområdet arbetar KSL i gränslandet mellan kommun och landsting, med fokus på att använda digitaliseringens möjligheter att skapa nytta för patienter, brukare och verksamhet. Att öka digitaliseringen inom området ger förutsättningarna att möta dagens och morgondagens utmaningar med krav på god service, informationsförsörjning och effektivitet. KSL:s uppdrag innefattar att vara en länk mellan nationell och lokal nivå, vilket innebär tät samverkan med Sveriges Kommuner och Landsting. I uppdraget ingår även att koordinera kommunernas deltagande i ett samarbete kring framtidens vårdinformationsmiljö med Stockholms läns landsting. Ambitionen är att skapa förutsättningar för en sömlös vård och omsorg som utgår från invånaren. samordna det kommunala perspektivet kring behovet av informationsförsörjning inom övertagandet av hemsjukvården digital lösning för informationsöverföring vid in- och utskrivning från slutenvården samt samordnad individuell plan (SIP) behovsbeskrivning kring uppkoppling vid välfärdstjänster realiseringsplan för säker digital kommunikationsoch meddelandehantering säker samordnad kommunal kompetens och kommunala krav i upphandlingsprojektet och arbete med arkitektur regional företrädare i Sveriges Kommuner och Landstings arbete med nationell struktur för digitaliserings arbete inom e-hälsoområdet timmar KSL medverkar även i det regionala strukturfondsprojektet Stockholm Digital Care (SDC). 22

23 MÅLOMRÅDE ÖPPENHET OCH DIGITALISERING Digitaliseringen är en motor för tillväxt och innovation i Storstockholm. Internationella jämförelser visar att Sverige har kommit långt vad gäller användningen av digital teknik. De visar dock också att svensk offentlig sektor hamnar allt längre ned i ranking vad gäller digital utveckling. I Stockholm har kommunerna kommit olika långt i sina digitaliseringsarbeten och det är stora skillnader mellan olika verksamhetsområden. Inom Stockholms län står vi bakom regeringens mål att Sverige ska vara bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter. Därför har KSL tillsammans med Stockholms läns landsting och Länsstyrelsen i Stockholm tagit fram en digital agenda, Digital agenda Storstockholm, som KSL är värdorganisation för. 23

24 Förutsättningar för e-förvaltning Enklare vardag för privatpersoner och företag Smartare och öppnare förvaltning stödjer innovation och delaktighet Högre kvalitet och effektivitet i den kommunala verksamheten Storstockholm behöver kraftsamla för att samordna den digitala utvecklingen i offentlig sektor. Det finns ambitiösa initiativ i länet och det kräver regional samverkan för att digitaliseringen ska få genomslag. Samordning behövs inom området interoperabilitet, något Digital agenda Storstockholm förklarar som förmågan att fungera tillsammans och möjligheten att kommunicera med varandra. Vanligtvis lyfts teknisk, juridisk, organisatorisk och innehållsmässig interoperabilitet. uppdatering av 16 principer för samverkan rapport om digital utveckling i länets kommuner timmar Digital agenda Storstockholm Digital agenda Storstockholm är ett övergripande måldokument som ska: ge strategisk vägledning kring prioriteringar för regionens offentliga aktörer bidra till att skapa förutsättningar för invånare, näringsliv och offentlig sektor att ta till sig av de möjligheter som kommer med en ökad digitalisering bidra till en regional samsyn kring it-poli tiska utmaningar, mål och prioriteringar ha ett tydligt fokus på en hållbar och nivå höjande digital utveckling i Stockholms län. INRIKTNING PÅ ARBETET 2017 KSL är värdorganisation för arbetet med Digital agenda Storstockholm, som finansieras gemensamt av KSL, Länsstyrelsen i Stockholms län och Stockholms läns landsting. Under 2016 tillsattes styrgruppen för Digital agenda Storstockholm med representanter från de tre organisationerna och en programledare anställdes. Fokus lades på att ta fram en nulägesbild av pågående initiativ och projekt inom digitalisering i regionen, samt planera för hur arbetet med den digitala agendan ska bedrivas och följas upp inför genomförandet. I den digitala agendan finns ett antal målbilder beskrivna för år för vart och ett av de fyra ingående fokusområdena: den digitala infrastrukturen, den digitala kompetensen, den digitala marknaden och den digitala offentliga sektorn. Målbilderna är beskrivna utifrån de tre målgruppsperspektiven invånaren, näringslivet och offentlig sektor. Den digitala agendan gäller fram till 2020 med en utblick bortom denna period. programledning på styrgruppens uppdrag organisera och initiera arbetet inom de fyra fokusområdena identifiera pågående satsningar som kan ingå i Storstockholms digitaliseringsportfölj kommunicera och förankra agendans mål och arbetsform i regionen timmar 24

25 MÅLOMRÅDE BO OCH VERKA Det hållbara samhällsbyggandet med funktionella bostäder, smarta energisystem, robusta vatten- och avloppssystem, ren miljö och en effektiv trafikinfrastruktur är exempel på övergripande förutsättningar för såväl hälsa som regional utveckling och tillväxt. Området är därför av betydelse vikt för utvecklingen i regionen. Regionens positiva utveckling har bidragit till en allt större efterfrågan på fler bostäder och trots att Storstockholmskommunerna relativt sett har en hög byggnadstakt, är bostadsbristen stor. KSL kommer att arbeta för att regionen även fortsättningsvis ska vara attraktiv för medborgare att bo och verka i. 25

26 Infrastruktur och boende Ökad attraktivitet för Storstockholm som livsplats En utvecklad funktionell region där invånarna och företagen har tillgång till effektiva transporter och attraktiva bostäder KSL:s styrelse har utsett en politisk styrgrupp för bostadsförsörjning och infrastruktur. Styrgruppen har lyft fram att regelverken kopplade till bostadsförsörjningen behöver förändras för att underlätta en snabbare bostadsbyggnadstakt. Detta gäller inte minst kommunernas möjligheter att uppföra tillfälliga bostäder för att klara bostadsförsörjningsansvaret för nyanlända. KSL samarbetar med landstingets tillväxt- och regionplaneförvaltning (TRF) kring åtaganden och handlingsprogram som arbetas fram utifrån RUFS KSL deltar även i trafikberedningens arbete. Inom bostadsförsörjningsområdet leder KSL arbetet inom ramen för Bostadsforum tillsammans med Byggmästarföreningen i Stockholms län. utarbeta ett positionspapper avseende regional bostadspolitik för Storstockholm genomföra aktiviteter inom ramen för Bostadsforum timmar Ett flertal processer, exempelvis Sverigeförhandlingen, regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen (RUFS) och länsplan respektive nationell plan för transportinfrastruktur, pågår parallellt. Gemensamt för dessa är att de alla syftar till att påverka den regionala och lokala utvecklingen inom samhällsbyggnadsområdet. Processerna präglas ofta av en statlig styrning som inte alltid tar sin utgångspunkt i kommunernas behov. KSL är kommunernas regionala plattform för att utöva ett gemensamt inflytande och möjlighet att påverka processerna. 26

27 Miljö och klimat Ökad attraktivitet för Storstockholm som livsplats Miljö- och klimatfrågorna är grundläggande och centrala för en hållbar utveckling av Stockholmsregionen. Utmaningarna är tydliga, bland annat den att kombinera stark tillväxt med minskad klimatpåverkan. Regionen står inför ett förändrat klimat och kommunerna har en viktig roll att verka för klimat anpassning inom samhällsbyggnadsområdet. Ett av de forum som KSL deltar i är Regionala miljö- och samhällsbyggnadsrådet, som är en del i den regionala miljömålsdialogen. KSL ska bidra till den politiska förankringen av det regionala miljömålsarbetet och det praktiska genomförandet av rådets beslutade åtgärder. Ett annat forum som KSL stödjer är Miljösamverkan Stockholms län (MSL), som verkar för kommunal utveckling inom miljöområdet och som särskilt syftar till att effektivisera miljökontorens tillsynsarbete och öka samsynen. KSL deltar även i den Regionala miljögruppens (RMG) arbete. Arbetet syftar till att öka informationsutbytet mellan regionala aktörer i miljöstrategiska frågor. leda arbetet inom ramen för Miljösamverkan Stockholms län (MSL) delta i arbetet med att ta fram en regional klimatfärdplan. 450 timmar 27

28 Energikontoret Storstockholm Ökad attraktivitet för Storstockholm som livsplats En utvecklad funktionell region där invånarna och företagen har tillgång till effektiva transporter och attraktiva bostäder Energikontoret Storstockholm (ett av 15 regionala energikontor i landet) kommer under 2017 att fokusera på att utreda och pröva verksamheten i enlighet med de uppdragsdirektiv som har beslutats av KSL:s styrelse. Under år 2017 kommer arbetet att ha fokus på tre huvuddelar: att ta fram underlag till KSL:s styrelse för beslut om energikontorets fortsatta verksamhet, att leda arbetet med att ta fram en ny samverkansöverenskommelse gällande den kommunala energi- och klimatrådgivningen samt att fortsätta jobba med projekten EEnet och Regionala noder, som Energikontoret driver tillsammans med Energimyndigheten. Projekten finansieras av Energimyndigheten och Europeiska regionalfonden. När det gäller Energikontorets beslutsunderlag krävs en dialog med andra offentliga aktörer såsom landstinget och länsstyrelsen, men även med företrädare för akademi och näringsliv. Målsättningen är att i juni 2017 ge styrelsen ett underlag för ett långsiktigt beslut om verksamheten efter år utrednings och utvecklingsarbete av Energikontor Storstockholm leda arbetet med att ta fram en ny samverkansmodell för den kommunala energi- och klimatrådgivningen bidra till utveckling av befintligt samarbete inom EKR i rollen som regional utvecklingsledare timmar 28

29 Kommunal teknik Ökad attraktivitet för Storstockholm som livsplats En utvecklad funktionell region där invånarna och företagen har tillgång till effektiva transporter och attraktiva bostäder Grundläggande för ett hållbart bostadsbyggande är att det finns en robust kommunal infrastruktur som säkerställer en fungerande vattenförsörjning och avfallshantering, samt ett kartografiskt underlag för kommunernas planeringsarbete. Kritiskt för regionen och den kommunaltekniska infrastrukturen är vattenförsörjningen, där både effekterna av befolkningsökningen och klimatförändringarna kommer att innebär stora regionala utmaningar, inte minst genom klimatanpassningen av bebyggelse och infrastruktur. För Stockholmregionen innebär detta översvämningsrisker i samband med ökade regnmängder och kraftiga vindar. Inom ramen för KSL:s verksamhet drivs tre nätverk med inriktning mot kommunalteknik/infrastruktur inom samhällsbyggnadsområdet. Dessa nätverk har egna verksamhetsplaner och budget. Inom området vattenförsörjning sker arbetet inom ramen för Vattenoch Avloppssamverkan i Stockholms län (VAS). Det regionala samarbetet Storstockholms avfallsråd (STAR) ska stödja kommunerna i att säkerställa att samhällets mest grundläggande försörjningssystem fungerar. KSL kommer under 2017 att fortsätta arbetet med regionalt samarbete gällande återvinningscentraler (ÅVC). Det första steget är att identifiera vilka principer som ska gälla för interkommunalt utbyte av avfall inom ramen för ÅVC-verksamheten. KSL:s Geodataråd är Stockholms läns kommunala samverkan inom områdena geografiska data och geografiska informationssystem och har till uppgift att samordna kartoch mätningsfrågor för kommunerna i Stockholms län. medverka i arbetet med att skapa en regional vattenförsörjningsplan stödja verksamheten inom ramen för VAS-rådet och Geodatarådet regionala principer för samverkan inom ÅVCverksamheten. 700 timmar 29

30 Stödjande processer STRATEGISKT KOMMUNIKATIONSARBETE En öppen och nära dialog med medlemsföreträdare och andra samarbetsparters är en förutsättning för samverkan. Detta sker framförallt i de olika styrgrupper och nätverk som KSL driver. För att stödja detta arbete ska KSL erbjuda en digital samverkansyta. Utifrån den behovsanalys som gjorts under 2016 har ett verktyg upphandlats och en samverkansyta ska utvecklas och börja användas i alla nätverk och styrgrupper under Hösten 2016 arrangerade KSL med lyckat resultat en medlemsdag, Mötesplats Storsthlm, för förtroendevalda och tjänstemän. Utifrån KSL:s uppdrag ger Mötesplats Storsthlm förutsättningar till samverkan mellan medlemskommunerna. Det ingår därför i verksamhetsplaneringen för 2017 att under hösten arrangera Mötesplats Storsthlm en andra gång. KSL presenterade 2015 ett nytt grafiskt uttryck som förstärker bilden av KSL som en arena för samverkan, som ägs och drivs av kommunerna i Storstockholm. Under 2017 kommer ytterligare insatser i varumärkesarbetet att göras, för att öka kännedomen om KSL:s uppdrag och verksamhet. Bland annat ska den grafiska profilen förtydligas. ADMINISTRATIVT STÖD OCH VERKSAMHETSUTVECKLING Det administrativa stödet på KSL ska stödja kärnverksamheten och verksamhetsområdena så att de övergripande målen för verksamheten nås. Utvecklingen av systemstödet för verksamheten kommer att intensifieras under Verksamhetsstödet ska utvecklas ytterligare genom digitalisering av ärendeflöden. Stödet till verksamhetsprocesserna ska utvecklas med bland annat digitala samarbetsytor för att möjliggöra ett effektivt och modernt arbetssätt. Utvecklingen av it-stödet går mot ett större användande av molnbaserade tjänster och applikationer. Sammantaget kommer detta innebära ökad driftsäkerhet, tillgänglighet och minskad sårbarhet. En översyn av det lokala samverkansavtalet kommer att ske under året. Det utvecklingsarbete som startade 2016 med att bland annat utveckla ledar- och medarbetarskapet inom organisationen kommer att fortsätta under Med utgångspunkt i den medlemsundersökning som genomfördes hösten 2016 och den pågående varumärkesutvecklingen, ska KSL under verksamhetsåret 2017 initiera olika kommunikationsinsatser som vänder sig till medlemsföreträdare, såväl förtroendevalda som tjänstemän. Detta kommer ske genom etablerade och nya kanaler, såsom olika sociala medier där målgrupperna är aktiva. Som en del i kommunikationsarbetet under 2017 ska vi också skapa bättre förutsättningar för intern information och dialog genom ett nytt intranät. 30

31 ORGANISATION OCH PERSONAL Kansliet omfattar drygt 40 medarbetare organiserade i fyra enheter under ledning av respektive verksamhetschef. STRATEGISK KOMMUNIKATÖR FÖRBUNDSDIREKTÖR FÖRBUNDS- SEKRETERARE REGIONAL UTVECKLING VÄLFÄRDSUTVECKLING ADMINISTRATION GYMNASIEANTAGNINGEN VERKSAMHETSCHEF VERKSAMHETSCHEF VERKSAMHETSCHEF VERKSAMHETSCHEF PROCESSLEDARE UPPDRAGS- SEKRETERARE PROCESSLEDARE UPPDRAGS- SEKRETERARE EKONOMIANSVARIG IT-ANSVARIG KONTORSVÄRD PRODUKTIONS- SAMORDNARE HANDLÄGGARE SYSTEMFÖRVALTARE ADMINISTRATÖR UNDER 2017 FÖRDELAS DE PERSONELLA NA MELLAN MÅLOMRÅDENA ENLIGT FÖLJANDE: FÖRDELNING INKLUSIVE GEMENSAM GYMNASIEANTAGNING FÖRDELNING EXKLUSIVE GEMENSAM GYMNASIEANTAGNING BO & VERKA 11 % ÖPPENHET & DIGITALISERING 6 % BO & VERKA 21 % UTBILDNING & ARBETSKRAFT 25 % HÄLSA & STÖD 21 % UTBILDNING & ARBETSKRAFT 59 % ÖPPENHET & DIGITALISERING 10 % INFLYTTNING & DELAKTIGHET 5 % HÄLSA & STÖD 39 % INFLYTTNING & DELAKTIGHET 3 % 31

32 Budget 2017 ÅRSARBETARE BUDGET 2017 BUDGET 2016 BUDGET 2015 STYRELSE O KOMMITTÉER 0 INTÄKTER ÖVRIGA KOSTNADER PERSONALKOSTNADER NETTOKOSTNAD LEDNING OCH KOMMUNIKATION 3,6 INTÄKTER ÖVRIGA KOSTNADER PERSONALKOSTNADER NETTOKOSTNAD VÄLFÄRDSUTVECKLING 13,45 INTÄKTER ÖVRIGA KOSTNADER PERSONALKOSTNADER NETTOKOSTNAD REGIONAL UTVECKLING 13,25 INTÄKTER ÖVRIGA KOSTNADER PERSONALKOSTNADER PROJEKTKOSTNAD -813 PROJEKTINTÄKT 799 NETTOKOSTNAD ADMINISTRATION O GEMENSAMMA BOLAGSKOSTNADER 4 INTÄKTER ÖVRIGA KOSTNADER PERSONALKOSTNADER AVSKRIVNINGAR, FINANSIELLA KOSTNADER/INTÄKTER FÖRDELADE KOSTNADER/INTÄKTER 650 NETTOKOSTNAD SUMMA SERVICEAVGIFTSBASERAD VERKSAMHET 34, AVTALSFINANSIERADE VERKSAMHETER 12,9 INTÄKTER ÖVRIGA KOSTNADER PERSONALKOSTNADER AVSKRIVNINGAR, FINANSIELLA KOSTNADER/INTÄKTER FÖRDELADE KOSTNADER/INTÄKTER NETTOKOSTNAD 12, SUMMA HELA ORGANISATIONEN 47,

33 Enligt förbundsmötet har styrelsen mandat att besluta om medlemmarnas årliga avgift upp till 0,50 promille av kommunernas skatte- och bidragsintäkter. Budget 2017 bygger på en oförändrad utdebitering relativt föregående år motsvarande 0,42 promille. Avgifterna kommer därmed att uppgå till 46,9 mnkr. För år 2017 baseras KSL:s intäkter på kommunernas skatte- och bidragsintäkter år Medlemmarnas avgifter ökar med 2,1 mnkr mellan De ökade intäkterna finansierar kostnadsökningar bland annat avseende personalkostnader. För 2017 har kansliet inga planerade föräldraledigheter vilket påverkar kostnaderna. Vidare har löneläget höjts något i samband med rekrytering då kraven på kompetens och erfarenhet har stärkts. Löneutvecklingen på arbetsmarknaden inom aktuella områden är fortsatt stark. Intäkter avseende de avtalsfinansierade verksamheterna förväntas uppgå till ca 25,3 mnkr Detta omfattar Gymnasieantagningen, Ungdoms- och elevdatabasen, Miljösamverkan, Energikontoret inklusive energi- och klimatrådgivningen, Geodatarådet samt projekten Regionala noder och energieffektiviseringsnätverk som alla har finansiering genom särskilda avtal, statliga bidrag och motsvarande. Verksamhetens totala kostnad beräknas uppgå till ca 72,2 mnkr, varav kostnaderna för de avgiftsbaserade verksamheterna utgör ca 47,9 mnkr. De avtalsfinansierade verksamheternas kostnader beräknas uppgå till ca 24,3 mnkr. Inom två områden har medel avsatts för särskilda projekt. Avseende vuxenutbildningsregionen har kostnader för en digital lösning för presentation och analys av utbudet inom yrkesvux finansierats inom budget. För Energikontoret Storstockholm har ytterligare medel avsatts för att driva och utreda Energikontorets verksamhet

34 Avgift till KSL 2017 baserad på utbetalda skatter och bidrag under 2016 ANTAL INVÅNARE DEN 31 DEC 2015 SUMMA SKATTER OCH NETTOBIDRAG 2016* AVGIFT 2017 UPPGÅR TILL 0,42 PROMILLE AV SUMMA SKATTER OCH NETTOBIDRAG 2016 LÄNETS KOMMUNER BOTKYRKA DANDERYD EKERÖ HANINGE HUDDINGE JÄRFÄLLA LIDINGÖ NACKA NORRTÄLJE NYKVARN NYNÄSHAMN SALEM SIGTUNA SOLLENTUNA SOLNA STOCKHOLM SUNDBYBERG SÖDERTÄLJE TYRESÖ TÄBY UPPLANDS VÄSBY UPPLANDS-BRO VALLENTUNA VAXHOLM VÄRMDÖ ÖSTERÅKER * I totala bidraget 2016 ingår; kostnads- och inkomstutjämningen, införandetillägg/avdrag, LSS, bidrag för maxtaxa samt bidrag för ökad kvalitet inom förskolan 34

35 35

36 KSL.SE BOX STOCKHOLM SÖDERMALMSALLÉN 36