Synopsis. Synopsis och storyboard. Video. Film. Handledare. Analys- är det effektivaste medlet? Kalle Prorok Sept 2007

Transkript

1 Synopsis Synopsis och storyboard Kalle Prorok Sept 2007 Wikipedia: Synopsis, från grekiskans syn och optik (samskådande), kortfattad översikt (över berättelse). Inom litteraturvetenskap och andra litterära sammanhang används synopsiset som en sammanfattning av vad en berättelse handlar om, till exempel för en uppsats. I TV- och filmbranschen, däremot, används synopsis som ett verktyg för att bedöma om en berättelse är tillräckligt bra för att spelas in, och för att avgöra var berättelsens svagheter finns, hellre än att göra det i ett färdigt manus. Skillnaden mellan synopsis och treatment är inte helt fastställd, och inte heller helt okomplicerad. De är båda korta versioner av en berättelse, i löpande text, skrivna i presens, och med de flesta av berättelsens vändningar och rollfigurer inkluderade. Vad som skiljer dem åt är antalet sidor (olika produktionsbolag vill ha olika långa synopsis och treatment), stil (säljande eller effektivt berättande) och hur mycket betalt en manusförfattare får för respektive inlämnat synopsis/treatment. Film Berättande medium Ej objektiv redovisning Manipulerar publikens känslor För fram ett budskap Video Linjärt - Passiv (inlärning) Dåligt på att förmedla detaljfakta och siffror Visar verkligheten Förklarar svåra sammanhang och förlopp För fram känslor och stämningar Får tittaren att känna engagemang Aptitretare inför teoretisk undervisning eller möte Analys- är det effektivaste medlet? Användaren; säljare, lärare, informatör Involvera tidigigt i arbetet Visning tiden Sittande publik, omotiverad i möteslokal: 12 min Förbipasserande på mässa: budskapet inom 30s Inleda ett möte, samverka med annat mtrl Handledare Ska filmen ge svar på alla frågor eller en aptitretare? Förutsätter då att det finns handledare att ställa frågor till Person, webbtext, infoblad etc 1

2 Tittarna Svårt att nå fram till okunniga/ointresserade tittare Identifikation engagera tittarna Anpassa berättandet till Förkunskaper, attityder, bakgrund, referensmaterial Vilka är filmens primära tittargrupp? Åldersgrupp?privat resp yrkesmässig bakgrund? Vilka förkunskaper i ämnet? Grundläggande attityder? Berättande Dramatiskt Centralt och tydligt budskap eller invävt som en detalj i handlingen? Bygger på handling och handling bygger på konflikter Huvudkaraktären växer och lär sig saker Vi ska kunna identifiera oss med den Typiskt berättande Hollywood Anslag (det viktigaste) Fånga publikens intresse Genre Rapp presentation av konflikt Karaktär Spelplats Fördjupning få publiken att älska personer Upptrappning trappa upp dramat Klimax/konfliktlösning teman som planterats skördas, trådar knyts ihop Avtoning Berättelsen tonas bort Episk struktur Berättar något för någon annan Beskrivning Diskuterar ett problem (inte löser) Väcker tankar Premiss Koncentrera budskapet till EN mening Sprit på sjön leder till olyckor Kontrollera scenen mot premissen Skär bort det som inte uppfyller Ska inte upplevas som pekpinne Berättarstil (byggs upp av) VAD vi ser Människor, kläder, rekvisita, miljön, tidpunkt HUR vi ser det Bildkomposition, bildstorlek, bildvinkel, kamerarörelse, ljussättning VAD vi hör Musik, dialog, titel, speakertext 2

3 Manusarbetet Synopsis Kortfattad skriftlig översiktlig beskrivning av innehållet och kompositionen berätta filmen från början till slut Ska innehålla Sammanfattning av vad man vill berätta Typ av berättarteknik Tittargrupp Visningstillfälle/användning Syfte Manusarbetet -forts Manus detaljerad beskrivning av filmens utseende, innehåll,.. Kameravinkel Bildformat Tid på dagen Medverkande Rekvisita Repliker Manusarbetet forts2- olika människor Manusets funktioner i de olika faserna; olika människor och tidpunkter Säljfunktion och vis kund För resursberäkning, kalkyl och planering Redigeraren i klipprummet (anvisningar, tidkoder) Manusarbetet -Storyboardet Skissar bildsekvenserna Beskriver bilderna med ord Innehåll Längd Typ (hel-, halv- närbild) Bildberättandet Bildutsnitt Olika bildutsnitt har olika funktion Välj medvetet Bästa bildskaparen: tittarens fantasi Tittaren fyller själv i om antydan av skeendet har gjorts En detalj får tittaren att måla upp helheten Exempel Mord- offrets skräckfyllda ögon Var inte övertydlig, stryk repliker och scener Grenar i havsbildens överkant filmat från land, inte från båt Lövens färg- årstider 3

4 Variation av bilder Vackrare och effektivare sekvenser Längd [kort scen högt tempo hetsig stämning] [lång lågt - lugn][extra lång - förväntningar][flera korta efter lång högt tempo] Vinkel Betydelse [ordning; gråtande baby; tappar ett glas] Innehåll [undvik lika efter varandra] Komposition Bildutsnitt En bra bild Enkelt uppbyggd Budskap koncentrerat till mindre yta Kompositionen ska rikta tittarnas intresse mot rätt del av bilden Huvudmotiv-bimotiv ETT åt gången Drar till sig intresse genom Rörelse Storlek Form Belysning Färg Placering i bilden 5 sätt att få djup i bilden Föremålet krymper fort längre bort Föremål i förgrunden överlappar Ljussättning modellera fram form och djup Kort skärpedjup Varma färger (gul, röd) närmare, kalla (blå, grön) längre bort Miljöbild Etablera platsen och miljön 5-10 sekunder Presentera något första gången Ger atmosfär, djup och miljö åt de andra bilderna Om för plottrigt ersätt med flera bilder, t ex New York Helbild Karaktärer Används för att presentera nån för första gången Berättar vad personen gör och tar med miljön Ger kontrast och större verkan åt närbilderna 4

5 Halvbild Dialog Berättar hur personen utför sin syssla, ger helhet och mindre detaljer Lyssningsbild (bäst att lyssna på) Nyheterna Närbild Känslor och tydlighet Viktiga detaljer för filmens handling Ger action och känsla, spänning och engagemang Ex ögat Ovanligt Effekter Tydliga Skapar obehag Skräckfilmer Extrem närbild Filmrum Det som syns i bild och strax utanför Kameravinkel Berättaposition Fågelperspektiv motivet verkar litet och obetydligt Grodperspektiv motivet stort överlägset Kamerarörelse Följa rörligt motiv Inzoomning mot viktigt föremål Klippning Osynligt klipp (kontinuitetsklipp) Publiken ska inte märka Används för att skapa enhetlig handling/rum/ tid Synliga klipp Publiken ska lägga märke till klippen Markera förflyttning i rum eller tid Kan vara övertoningar Bildväxling Sak ske omärkt, ej staplat på varandra Bildspråkets grammatik: Bilder efter varandra hör ihop Samma plats så länge inte förflyttning görs 5

6 Kontinuitetsregeln Föremålets utseende, rörelseriktning, hastighet, belysning, storlek, ljud, färg ska stämma mellan bilderna Viktigt när det gäller Innehåll (väder och miljö) Riktning (cykla åt samma håll) Klaff (rörelse i bild fortsätter) galopperande häst bil kör i samma fart och håll) Gamla bilden ligger kvar medans den nya visas Tittaren hittar snabbare om huvudmotivet ligger på ungefär samma ställe i bilden 180graders regeln Optiska axeln Mellan personerna ok Person A Person B Intervjusituation Flytta inte kameran till andra sidan Filmtid Två veckor kan vara tio minuter i filmen Synliga tidsförkortningar marken varit täckt av snö i scen, nästa en varm sommardag Osynliga tidsförkortningar inbrott-går till bil-bil som kör-polisstation-pratar med polisen Tidsförkortningar Klippbilder om miljöer väldigt lika (sätter sig för att skriva hämtar papper från skrivaren-bild på skrivbordet) Miljöförändringar Försvinna ur bild (bild tom i slutet- tom nästa bild) Övergångar (oskärpa, övertoningar, ner/upptoning till/från svart) Tidsförlängningar (desarmera bomb, explosion) Ljudet 70 procent av upplevelsen! Känslo och faktabärare Hjälper oss känna igen vad bilden föreställer Ger rumskänsla och närhet till platta bilder Bro mellan bilder vid växlingar Riktar uppmärksamhet Skapar och bygger upp stämningar Dialog, Ljudeffekter, (laglig) Musik Tystnad är otäck Ljudteknik Gånära Tydlig dialog Ta med hörlurar Använd extern mikrofon Passa bakgrunden 6

7 Ljuset Leder till rätt del av bilden Markerar rummets fortsättning -mer senare! 7