UPPDRAGSBESKRIVNING FÖR LUNGCANCERVARD
|
|
- Leif Henriksson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 I ~ II landstinget DAlARNA UPPDRAGSBESKRIVNING FÖR LUNGCANCERVARD Sammanfattning av uppdragen Hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatser Utveckla stödet för rökawänjning inom primärvården Kartläggning av vårdprocessen Vidareutveckla insatser för tidig upptäckt av misstänkt lungcancer Vidareutveckla patienter och närståendes möjligheter till information och delaktighet under hela vårdprocessen Vårdprogram Implementera reviderat vårdprogram för lungcancer Undersökningar, behandlingar och ledtider - optimal vård kedja Vidareutveckla vårdkedjan utifrån nationella riktlinjer i samband med revideringen av vårdprogrammet för lungcancer Följ ledtideroch vidta åtgärder om "flaskhalsar" uppstår Multidisciplinära konferenser Vidareutveckla bättre förutsättningar för multidisciplinära konferenser så att lungcancerpatienter kan få sin behandling diskuterad och bedömd i multidisciplinära konferenser Psykosocialt stöd, kontaktperson och rehabilitering Vidareutveckla och samordna det psykosociala stödet inom cancersjukvården Utforma det psykosociala stödet i samarbete med patienter och patientföreningar Varje patient bör få en namngiven kontaktperson Varje patient (närstående) bör få skriftlig information och individuell vårdplan förutom den muntliga informationen 1
2 I II landstinget DAlARNA Palliativ behandling och omvårdnad Vidareutveckla palliativ behandling och omvårdnad så att patienternas behov kan tillgodoses Uppföljning Verksamheten följer upp sina resultat i bl a det nationella kvalitetsregistret för lungcancer och nyttja det som underlag för utvecklingsarbeten Verksamheten tillgängliggör sina resultat i det nationella kvalitetsregistret för lungcancervård så att en sammanställning för Dalarna kan göras Uppdragets genomförande återrapporteras i samband med bokslutarbetet
3 I ~ II Landstinget DAlARNA INLEDNING Uppdragsbeskrivning är ett uttryck för den politiska viljeinriktningen för vården av patienter med lungcancer, inom Landstinget Dalarna inför implementeringen av de nationella riktlinjerna för lungcancervården På sikt kan uppdragsbeskrivningen även vara ett underlag för horisontella prioriteringar. Basen för uppdragsbeskrivningen är Socialstyrelsens nationella riktlinjer för lungcancervården Samverkansnämnden behandlade den politisk viljeinriktning för lungcancervården för Uppsala-Örebroregionen i juni Samverkansnämnden rekommenderar landstingen inom sjukvårdsregionen att anta den politiska viljeinriktningen för att uppnå en likvärdig lungcancervård i sjukvårdsregionen. Intentionerna i det framtagna förslaget till politisk viljeinriktning är beaktade i denna uppdragsbeskrivning. Uppdragsbeskrivningen har kompletterats med en läges-/behovsanalys för Dalarna i förhållande till praxisbeskrivning och de nationella riktlinjerna samt patientsynpunkter. Avsikten med uppdragsbeskrivningen är att o ge ett behovs- och befolkningsfokus som grund för uppdrag till verksamheten o skapa en långsiktig och realistisk ambition för vad hälso- och sjukvården ska åstadkomma inom ramen för tillgängliga resurser o på ett öppet sätt redovisa prioriteringar samt o ge underlag för uppföljning dels av fortsatt implementering, dels verksamhetens kvalitet. Uppdragsbeskrivningen avser inte att ge en heltäckande beskrivning av hälso- och sjukvårdens samlade uppdrag, utan att fokusera på hälso- och sjukvårdspolitiskt strategiskt viktiga områden. ÖVERGRIPANDE INRIKTNING FÖR HÄLSO- OCH SJUKVARDEN I LANDSTINGET Hälso- och sjukvården i Dalarna ska kännetecknas av närhet och god vård på lika villkor. God vård innebär att hälso- och sjukvården ska vara kunskapsbaserad och ändamålsenlig, patientfokuserad, säker samt effektiv och att den kan erbjudas i rimlig tid. En hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande ansats ska genomsyra hela hälso- och sjukvården. Patienter och närstående ska bemötas professionellt med förståelse, empati och integritet. Prioriterade grupper är bl a personer med livslånga sjukdomar. 3
4 I ~ II landstinget Gunilla Esbjörn FRAMTAGANDET AV UPPDRAGSBESKRIVNINGEN Under Socialstyrelsens arbete med framtagande av nationella riktlinjer för lungcancervården har landstingets ledamöter i Samverkansnämnden på olika sätt blivit involverade i processen. Ledamöterna har framför allt haft möjlighet att delta i ett kunskapsseminarium för beslutsfattare. Vid detta seminarium presenterades bl a en regional konsekvensbeskrivning - en analys av nuvarande praxis i förhållande till förslagen i de preliminära nationella riktlinjerna. Inom regionen har en utvecklingsgrupp arbetat parallellt och träffat projektledaren från Socialstyrelsen. Utvecklingsgruppen har bestått av tjänstemän från respektive landsting. Utvecklingsgruppens fokus har varit nationella riktlinjer som sjukvårdspolitiskt dokument. Hur kunskapen kan presenteras, ställas i relation till dagsläget och hur politiska frågeställningar utkristalliseras för styrning och ledning. Varje gruppmedlem ansvarade för att på hemmaplan informera och stödja de politiska företrädarna i deras kunskapsinhämtning i ämnesområdet (programarbete). Inom Landstinget Dalarna har programarbetet letts av den förtroendemannagrupp som representerar landstinget i Samverkansnämnden för Uppsala/Örebro-regionen, "Beredningsgruppen för kunskapsstyrning". Under arbetet med riktlinjerna inför kunskapsseminariet och i framtagandet av uppdragsbeskrivningen har dialog förts och med representanter för aktuell verksamhet och hälso- och sjukvårdens ledning. Vidare har synpunkter inhämtats från patientföreningen Stödet. MOTTAGARE Lungcancervården berör flera specialiteter inom landstinget och i vissa fall specialiteter inom Uppsala-Örebroregionen samt hälso- och sjukvård/omsorg inom kommunal verksamhet. Att utgå från patientens perspektiv, är ett sätt att sätta patienten i centrum. För en patient med lungcancer handlar kontakten med vården om en sammanhängande kedja av hälso- och sjukvårdsinsatser, inte möten med ett antal specialister. För att möta detta behov bör hälso- och sjukvården bli mer processorienterad. En utveckling av detta förhållningssätt kan vara att länsansvarig utses för större patientgrupper/vårdprocesser. Processansvariga bör bl a ha mandat att kunna initiera förändringar i vårdorganisationen som effektiviserar vårdprocesserna och skapar utrymme för satsningarpå angelägna områden. 4
5 I ~ II landstinget DAlARNA För cancervården har det, på regeringens initiativ, bildats regionala cancercentrum (RCC). RCC för Uppsala-Örebroregionen startade under augusti/september RCC är en stödjande struktur som bl a ska stödja utvecklingen av effektiva vårdprocesser, medverka i framtagandet av vårdprogram samt diskutera och lägga förslag om nivåstrukturering av cancervården via Samverkansnämnden. Utifrån nuvarande verksamhetsstruktur blir landstingsdirektören tillika förvaltningschef mottagare av uppdraget med ansvar för utveckling, samordning och uppföljning av hälso- och sjukvården inom hälso- och sjukvårdsförvaltningen. Det kan konstateras att det finns behov aven länsgemensam samordning när det gäller förhållningssätt samt behandlingsriktlinjer för att befolkning/patienter ska kunna erbjudas en likvärdig vård inom hela länet. TIDSPERIOD Huvudinriktningen är att uppdragsbeskrivningen gäller under mandatperioden ( ). Kommer Socialstyrelsen med en revidering av riktlinjen får uppdragsbeskrivningen kompletteras alternativt arbetas om. Uppföljning sker årligen dels utifrån aktuella kvalitetsindikatorer, dels utifrån det nationella kvalitetsregistret för lungcancervården. LUNGCANCER Enligt Socialstyrelsens cancerstatistik för 2009 insjuknade detta år kvinnor och män i lungcancer i riket. I Uppsala-Örebroregionen insjuknade 900 personer år 2009 i lungcancer, 464 män och 436 kvinnor. I Dalarna insjuknar knappt 100 personer per år i lungcancer. Antal lungcancerfall per diagnosår ==== tf':ii;'~~ O-F""=~=~~=~=~== Ar Källa: Regionala kvalitetsregistret för lungcancer i UppsalaIÖrebroregionen Uppsala --- Södermanland Värmland ~Örebro Västmanland ---Dalarna -f-gävlebor 5
6 I l) Landstinget Lungcancer är den cancersjukdom som tar flest liv i Sverige, ungefär personer i Sverige dör i lungcancer varje år. Halland 47,5 -- Gotland 46,7._,-~~ Nnrrbollell 45,0 9_"... UPps;11a Ostetgötland 42,6 _~u... Jönköping 41,7 Viistr. Götaland 41,2... Dalama 40,5~ RIKET 4O,J Skolnc 38,2... Giivlcoorg 38,1 Blclcingc 38,0 -~-~.~ Kalmar 37,6 "' Kronoberg 36,5 V"åstcrbullcn 36,1 ~- Sörmland 35,7 VästDIaniand 3S,s Orcbro 3S,s V.irmlAnd 34,2- Jämtland 33,7 Viisrernorrland 32,9 ~m O ~ ~ KOllfidominlUTall bcriknadrmodhjilp av Tarlonai Procent Relativ 1-årsöverlevnad vid lungcancer Patienter diagnostiserade Aldersstandardiserade värden Källa: Cancerregistret, Socialstyrelsen Insjuknande och dödlighet i lungcancer ser inte lika ut för kvinnor och män. Det är fler kvinnor än män som insjuknar och dör i lungcancer före 60 års ålder. I högre åldersgrupper dominerar männen. Rökning är den viktigaste orsaken till lungcancer. Upp till 90 procent av de drabbade är eller har varit rökare. Fallen av lungcancer minskar bland män, men ökar bland kvinnor. Det är kvinnornas rökvanor för ca 20 år sedan som återspeglas i ökningen lungcancerfall. Lungcancer är en aggressiv tumörsjukdom men den går att bota hos en del om sjukdomen inte har spridit sig. Ca 70 % av alla drabbade har en långt framskriden sjukdom redan vid diagnosen och kan då oftast inte botas. SITUATIONEN I I FÖRHALLANDE TILL DE NATIONELLA RIKTLINJERNA OCH UPPDRAG Hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatser Lungsektionen, Falu lasarett, kan erbjuda patienter som behandlas på kliniken stöd för rökawänjning. Inom primärvården i Dalarna finns ännu inte rutiner och resurser avsatta så att stöd för rökawänjning kan erbjudas i tillräcklig omfattning. UPPDRAG utveckla stödet för rökawänjning inom primärvården 6
7 I II landstinget Kartläggning av vårdprocessen I samband med att den Nationella cancerstrategin presenterades 2009 ställdes medel till förfogande via Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) för försöksverksamheter. Landstinget Dalarna lämnade in en ansökan om "mer patientfokuserad och sammanhållen cancervård" med försöksverksamhet inom lungcancervården. Medel erhölls för en treårig försöksverksamhet. En värdeflödesanalys har genomförts. Utifrån denna har fyra förbättringsområden identifierats; - minska ledtider och arbeta för tidig upptäckt förbättra och säkerställa informationsflödet kring patienter, samt bättre flyt mellan vårdgivare förbättra information och delaktighet för patienter och närstående i hela vårdprocessen så att man även har kunskap/delaktighet om förändring i behandling och vilka resurser som finns tillgängliga i den fortsatta behandlingen t ex vård i livets slutskede kunnande och kompetens inom hemsjukvården/hemtjänst inom palliativ vård så att patienter och närstående känner trygghet. För att kunna utgå från patienter och närståendes upplevelse av lungcancervården kommer en "idebok" att nyttjas. Denna försöksverksamhet sker i samverkan med Lindköpings universitet. Patienter och närstående lämnar synpunkter, ideer och funderingar. Dessa kommer att nyttjas för förbättringsinsatser. En enkät med frågor om bl a patientupplevd kvalitet och livskvalitet har skickats ut till samtliga patienter med lungcancer. Detta dels som en baslinjemätning som ett underlag för uppföljning av försöksverksamheten, dels som underlag för förbättringsinsatser. Regionalt onkologiskt centrum, Uppsala/Örebroregionen lämnade också in en ansökan om försöksverksamhet som delvis finansieras av medel från SKL och delvis från Samverkansnämnden. Denna försöksverksamhet omfattar en journalstudie för bl a ledtider som inte återfinns i kvalitetsregistret, sjuksköterskekoordinator/patientlots för att bevaka att ledtiderna blir så korta som möjligt samt att multidisciplinära konferenser/thoraxkirurgiska ronder. Försöksverksamheten i Dalarna avser att nyttja resultaten från journalgenomgången som underlag för ev ytterligare förbättringsarbeten. UPPDRAG vidareutveckla insatser för tidig upptäckt av misstänkt lungcancer vidareutveckla patienter och närståendes möjligheter till information och delaktighet under hela vårdprocessen 7
8 I II ~ landstinget Vårdprogram Arbete pågår med revidering av det regionala vårdprogrammet via ROC/RCC. Det pågår även ett arbete med ett nationellt vårdprogram. Undersökningar, behandlingar och ledtider- optimal vårdkedja Verksamheten har vidtagit åtgärder för att förändra rutiner och förkorta tiden från ankommande remiss till första besöket. Orsaken till Dalarnas lägre andel potentiellt operabla lungcancerpatienter är oklar och behöver studeras mer ingående. 50 UppsalalOreblO regionen 40 c.. u e Do 30 Andel potentiellt operabla lungcancerpatienter (stadium 1A-IIB. NSCLC) Kalla: Regionala kvalitetsregistret för lungcancer i UppsalalOrebroregionen 8
9 I ~ II landstinget Gunilla Esbjörn Öttbro n,' Kronobrrg n). B1d<idge 76,4 Jönköping 7.\5 ViUtnumland 73,4 Srodcholm 73,1 Sönnland 72,1 Skåne 72,1 Halland 7ll,3 Gävleborg 70,1 Jämtland 69,4 RIKET 68,6 (hrergötlluld 67,0 Uppsala 6S,I Kalmar 63,7 Gotland 63,3 Västerbotten 61,9 Våstemorrland 61,4 Värmland S7,7 Dnbmn S6,6 Norrbotten SS,7 O Andel patienter med icke småcellig lungcancer som planeras för kurativt syftande kirurgi, Avser stadium I och II. Källa: Nationellt lungcancerregister PET-DT Vid undersökning med Positronemissionstomografi kombinerad med datortomografi (PET-DT) kan man se var det finns ett förhöjt upptag av ett radioaktivt ämne. För att få så tydliga bilder som möjligt kombinerar man PET-kamerans bilder med en datortomografi. Procent PET-DT har i de nationella riktlinjerna fått en mycketframskjuten roll. Undersökningsmetoden bör användas både i samband med diagnostik av lungcancer och i samband med planering av kurativ strålbehandling. 9
10 I ~ II landstinget.. Skåne 83,3 Stockholm 74,3 Kalmar 74,3 Östergötland &7,3 Halland &4,0 Jönköping 59,4 Kronoberg 58,3 RIKET 49,1 Jämtland 45,8 Örebro 44,4 Norrbotten 44,1 Västerbotten 42,9 Dalarna 41,4 Värmland 34,1 Uppsala 33,3 Blekinge 29,2,..., VästemorrIand 23,1 Väslm Götaland 14,7... l! Västmanland 11,1 '" Sörmland 9,1..., I Giivleborg &.4 I Gotland' i I o Procent -- I I Fiim: ön JO (all Andel patienter med icke småcellig lungcancer som genomgår PET-DT inför startav kurativt syftande behandling avser stadium IB -IIIB Källa: Nationellt lungcancerregister Tidigare nyttjades i Dalarna en mobil enhet. Numera sker PET-DT i huvudsak i Uppsala. Tillgängligheten till PET-DT har förbättrats. Svarstiden på undersökningen skulle kunna förkortas om bilderna skickades till Falu lasarett. I samband med arbetet kring etablering av RCC har konstaterats att kapaciteten för PET-DT behöver utökas inom sjukvårdsregionen. EndobronkielIt ultraljud och esofagealt ultraljud Två nya metoderför att undersöka lymfkörtlar i mediastinum är endobronkielit ultraljud (EBUS) och esofagealt ultraljud (EUS). De nya metoderna är skonsammare för patienterna än dagens standardmetod mediastinoskopi. Verksamheten har relativt nyligen startats vid Akademiska sjukhuset och full kapacitet har ännu inte uppnåtts. Universitetssjukhuset i Örebro beräknas komma igång med verksamheten under hösten UPPDRAG vidareutveckla vårdkedjan utifrån nationella riktlinjerna i samband med revideringen av vårdprogrammet för lungcancervård följ ledtider och vidta åtgärder om "flaskhalsar' uppstår 10
11 I II ~ landstinget Gunilla Esbjörn Multidisciplinära konferenser Multidisciplinära konferenser är inte vanligt förekommande inom lungcancervården i Dalarna. Västerbotten 80,5 Stockholm 78,8 Värmland 73,3 Östergötland 71,1 Gävleborg 65,7 Sörmland 62,3 RIKET 50,4 Kalmar 46,8 Norrbotten 46,7 Örebro 46,6 Jämtland 44,3 Västra Götaland 42,3 Uppsala 39,8 w Jönköping 37,8 Skåne 36,5 Blekinge 35,3 Kronoberg 32,5 Västmanland 25,7 Halland 23,5 Gotland 19,9 Dalarna 11,8 O lir Procent Andel patienter dar multidisciplinar konferens görsinför primarbehandling av lungcancer, Kalla: Nationellt lungcancerregister Lungcancer är en aggressiv tumörsjukdom och det är därför viktigt att patienterna snabbt får rätt sorts behandling. Multidisciplinära konferenser, med relevanta kompetenser, bör genomföras för de patienter där det finns ett behov aven samlad bedömning. Det gäller såväl patienter med lungcancer som går att operera där tumören inte har hunnit sprida sig som patienter med cancer, som inte går att bota, men är i behov av behandling för att lindra symtom. Behovet av multidisciplinär konferens är speciellt stort för lungcancerpatienter eftersom nyttan av behandlingsinsatserna ibland är svårbedömd och flera behandlingar kan behöva kombineras. En och samma patient kan behöva diskuteras vid flera tillfällen under sjukdomsförloppet. I en multidisciplinär konferens kan specialister inom lungmedicin, onkologi, klinisk fysiologi, thoraxkirurgi, patologi, cytologi, bildmedicin, omvårdnad och palliativ medicin ingå. UPPDRAG vidareutveckla bättre förutsättningar för multidisciplinära konferenser så att lungcancerpatienter kan få sin behandling diskuterad och bedömd i multidisciplinära konferenser 11
12 -. landstinget 1l) Psykosocialt stöd, kontaktperson och rehabilitering Förutom en bra medicinsk behandling är psykosocialt stöd i cancersjukdomens alla faser nödvändigt för att ge en god vård. Arbete inom detta område pågår inom försöksverksamheten med en sammanhållen och patientfokuserad lungcancervård. Individuellt anpassad information både muntlig och skriftlig samt stödjande insatser (patientutbildning) relaterad till behandling skapar realistiska förväntningar. Det hjälper patient och närstående att upprätthålla kontroll över situationen. Det bidrar även till att skapa en känsla av trygghet och tillit. I begreppet psykosocialt stöd läggs även in möjligheten att vid behov kunna nå någon inom hälso- och sjukvården, en form av kontaktperson. Detta så att man som patient eller närstående inte hamnar mellan olika vårdgivare beroende på olika faser i behandlingen eller vid återinsjuknande. Cancerrehabilitering är ett område som också behöver utvecklas. Med cancerrehabilitering avses - en tidsbegränsad process med syfte att förebygga och reducera de fysiska, psykiska, sociala och existentiella följderna av cancersjukdomen och dess behandling - rehabiliteringsåtgärderna ska ge den enskilde patienten (närstående) stöd och inspiration att ha ett så bra liv som möjligt - den individuella behandlingsplanen upprättas i nära dialog mellan patient och behandlare Cancerfondrapport 2009 "I takt med att sjukvården blir allt bättre på att upptäcka, behandla och bota cancer ökar även behovet av rehabilitering. En allt större andel av dem som gått igenom en cancerbehandling får möjlighet att försöka återupprätta en vardagstillvaro, fungera socialt och i många fall även sköta ett jobb." "Men medan den behandlande cancersjukvården utvecklas med stormsteg så går det betydligt långsammare för der verksamheter som berör rehabilitering, funktionsträning och psykosocialt stöd. I hela landet finns det t ex i dag bara en handfull psykosociala team med uppgift att hjälpa cancerpatienter och deras närstående i rehabiliteringsprocessen." UPPDRAG vidareutveckla och samordna det psykosociala stödet inom cancersjukvården utforma det psykosociala stödet i samarbete med patienter och patientföreningar varje patient bör få en namngiven kontaktperson varje patient (närstående) bör få skriftlig information och individuell vårdplan förutom den muntliga informationen 12
13 I III ~ landstinget Palliativ behandling och omvårdnad Ca 70 procent av lungcancerpatienterna har redan vid diagnos en långt framskriden sjukdom. Ungefär 75 procent av dessa patienter dör inom ett år. Nationell pågår ett arbete med att ta fram ett vårdprogram för palliativ vård och inom Socialstyrelsen pågår ett arbete med nationella riktlinjer för palliativ vård. Värmltlnd 27,5 Västerbotten H,1 Sännland 22,9 Östergötland 20,2 Västra Götaland 16,0 Ktllmar 15,0 Västmanland 14,2 Jönköping 13,3 RIKET 13,1 Skåne 12,7 Norrbotten 12,5 Stockholm 11,9 Gävleborg 11,6 Kronoberg 10,3 Västernorrland 7,4 Uppsala 7,3 Dalarna 6,8,... Blekinge 5,0 Örebro 4,9 Halland 4,8 Gotland 2,4 ' O Procent Andel patienter med obotbar lungcancer som erbjuds strålbehandling i palliativt syfte, Avser stadium 11I8 och IV. Källa; Nationellt lungcancerregister Den palliativa behandlingen och omvårdnaden behöver vidareutvecklas inom landstinget Dalarna. Det är viktigt men svårt att bedöma tidpunkten för när den kurativa behandlingen skadar mer än den gör nytta. Det finns studier som visar att kontakt med "den palliativa vården" som tillägg till övriga insatser ger en livsförlängning i paritet med många olika cytostatikabehandlingar. I landstinget är den medicinskt omfattande hemsjukvården utvecklad (MOH). UPPDRAG vidareutveckla palliativ behandling och omvårdnad så att patienternas behov kan tillgodoses 13
14 I II Landstinget Uppföljning I de Nationella riktlinjerna beskrivs 10 övergripande cancerindikatorer, fyra lungcancerindikatorer med utgångspunkt i de övergripande cancerindikatorerna och 13 lungcancerspecifika kvalitetsindikatorer. Dessa har tagits fram för uppföljning och jämförelser av vårdens utveckling av processer, resultat och kostnader över tid. De ska också kunna användas som underlag för att lnäiera förbättringar av vårdens kvalitet. UPPDRAG Verksamheten följer upp sina resultat i bl a det nationella kvalitetsregistret för lungcancer som underlag för egna utvecklingsarbeten Verksamheten tillgängliggör sina resultat i det nationella kvalitetsregistret för lungcancervård så att en sammanställning för Dalarna kan göras Uppdragets genomförande återrapporteras i samband med bokslutarbetet 2012 EKONOM/SKA OCH ORGAN/SATOR/SKA KONSEKVENSER Enligt Socialstyrelsens beräkningar innebär de ekonomiska konsekvenserna av rekommendationerna generellt kortsiktigt ökade kostnader för hälso- och sjukvården. Bedömningen i Landstinget Dalarna är att en implementering av riktlinjerna initialt innebär en ökad kostnad främst för nya läkemedel men även en ökning för utrustning för videokonferenser och för bedömning och remittering av patienter. Undersökning med PET-DT vid diagnostik genererar i viss mån ökat arbete för den remitterande kliniken men ger ett minskat behov av andra undersökningsmetoder som t.ex. ultraljud och upprepad datortomografi. Behovet av mediastinoskopi inför operation har minskat och kommer att minska ytterligare. Mediastinoskopi är dyrare än PET-DT och medför större risker för patienterna. En bredare användning av PET-DT kommer att öka kostnaderna på kort och eventuellt på lång sikt. På kort sikt handlar det främst om investeringar men på längre sikt kommer en effektivare vård att till viss del, eller fullt ut, kompensera kostnaden för undersökningen. Bedömningen är att rekommendationerna leder till en ökning av antalet PET-DT vid diagnostik av lungcancer men även vid planering av kurativ strålbehandling. I Uppsala-Örebroregionen finns idag stationära utrustningar för PET-DT i Uppsala (två) och i Örebro. Det finns ett ökat behov av PET-DT resurserna i regionen. Behoven av undersökningarna EBUS och EUS kommer sannolikt att öka i och med att fler PET-DT leder till att ett större antal patienter behöver undersökas med 14
15 ,~ landstinget II metoderna. Risken för komplikationer vid EBUS och EUS är lägre än med mediastinoskopi. Metoderna förutsätter vana diagnostiker och tar lång tid att bemästra. Palliativ läkemedelsbehandling kommer sannolikt att utvecklas till mer "skräddarsydda" behandlingar i framtiden. De nya läkemedlen, både cancer- och palliativläkemedel, är dyra och kommer att leda till en högre kostnad de närmaste åren. 15
16 I II ~ landstinget DAlARNA Gunilla Esbjörn BILAGA Centrala rekommendationer DIAGNOSTIK AV LUNGCANCER Rekommendation om vidareutredning av rundhärd Hälso- och sjukvården bör erbjuda PET-DT (prioritet 4) och eller transtorakal biopsi vägledd med datotomografi (prioritet 4) till personer med en rundhärd som kan vara elakartad. Rekommendation om kartläggning av lungcancer inför kurativ behandling Hälso- och sjukvården börgenomföra PET-DT för att hitta metastaser i mediastinum (prioritet 2) och fjärrmetastaser (prioritet 3) på personer med icke småcellig lungcancer i stadium I B - III Rekommendation om provtagning av lymfkörtlar inför kurativ behandling Hälso- och sjukvården bör erbjuda Kombinationen endobronkiellt och esofagealt ultraljud för att påvisa regional lymfkörtelmetastasering hos personer med misstänkt eller diagnostiserad lungcancer (prioritet 3) EndobronkielIt (prioritet 4) eller esofagealt ultraljud (prioritet 5) för att påvisa regionallymfkörtelmetastasering hos personer med misstänkt eller diagnostiserad lungcancer. Rekommendationer om vävnadsprover Hälso- och sjukvården börerbjuda Morfologisk basutredning med tillägg av immunhistokemiska biomarkörer vid misstänkt lungcancer (prioritet 2) Hälso- och sjukvården kan erbjuda Morfologisk basutredning med tillägg av EGFR-test till personer med obehandlad icke småcellig lungcancer (prioritet 5) EGFR-test inför beslut om andra eller tredje linjens behandling (prioritet 7) 16
17 ,~ landstinget II Gunilla Esbjörn Rekommendationer om multidisciplinär konferens Hälso- och sjukvården bör genomföra Multidisciplinär konferens för personer med lungcancer (prioritet 3) Rekommendationer om kurativ läkemedelsbehandling Hälso- och sjukvården bör erbjuda cytostatikabehandling till radikalt opererade personer med icke småcellig lungcancer i stadium I B (prioritet 4) Hälso- och sjukvården bör endast inom ramen för vetenskapliga studier erbjuda cytostatikabehandling till radikalt opererade personer med icke småcellig lungcancer i stadium I A (FoU) Rekommendation om planering av kurativ strålbehandling Hä/so- och sjukvården börgenomföra PET-DT för planering av kurativ strålbehandling (prioritet 3) Rekommendationer om stereotaktisk strålbehandling Hä/so- och sjukvården bör erbjuda Stereotaktisk strålbehandling till personer med icke småcellig lungcancer i stadium I som inte går att operera (prioritet 3) Rekommendation om radiokemoterapi Hälso- och sjukvården bör erbjuda Konkomitant (prioritet 3) eller sekventiell (prioritet 4) radiokemoterapi till personer med lokalt avancerad icke småcellig lungcancer som inte går att operera 17
18 I ~ II landstinget Rekommendation om palliativ strålbehandling Hälso- och sjukvården bör erbjuda Personer med obotlig lungcancer med symtom från bröstorganen palliativ strålbehandling (prioritet 3) Rekommendationer om tyrosinkinashämmare Hälso- och sjukvården kan erbjuda personer med funktionsnivå PS 0-2, icke småcellig lungcancer i stadium III B-IV och med positivt EGFR-test gefitinib som första linjens behandling (prioritet 6) personer med funktionsnivå PS 0-1, stabil sjukdom och icke småcellig lungcancer i stadium III B-IV erlotinib som underhållsbehandling efter första linjens behandling med platinapreparat (prioritet 6) personer med funktionsnivå PS 0-3 och icke småcellig lungcancer erlotinib vid återfall efter tidigare kemoterapi (prioritet 6) Rekommendationer om bevacizumab och pemetrexed Hälso- och sjukvården kan erbjuda personer med funktionsnivå PS 0-1 och icke småcellig lungcancer i stadium III B IV bevacizumab som tillägg till paltinabaserad cytostatika (dock inte till personer med skivepitelcancer) (prioritet 7) personer med funktionsnivå PS 0-1 och icke småcellig lungcancer i stadium III s IV pemetrexed i kombination med cisplatin som första linjens behandling (dock inte till personer med skivepitelcancer) (prioritet 6) personer med funktionsnivå PS 0-1 och icke småcellig lungcancer i stadium III B IV utan tecken till progress premetrexed som underhållsbehandling efter förpsta linjens behandling med platinapreparat (utan pemetrexed) (dock inte till personer med skivepitelcancer) (prioritet 7) personer med funktionsnivå PS 0-2 och icke småcellig lungcancer pemetrexed vid återfall efter tidigare kemoterapi (dock inte till personer med skivepitelcancer) (prioritet 7) Rekommendationer om symtomskattningsinstrument Hälso- och sjukvården börerbjuda regelbunden skattning av symtom med symtomskattningsinstrument hos personer med lungcancer (prioritet 4) 18
19 ,~ landstinget II DAlARNA Rekommendationer om opiater och syrgas Hälso- och sjukvården bör erbjuda opiater via munnen eller som injektion till personer med lungcancer och andnöd i livets slutskede (prioritet 2) Hälso- och sjukvården bör inte erbjuda syrgas till personer med andnöd som har en syrgasmättnad i blodet på mer än 90 % (icke-göra) inhalation av opiater vid andnöd (icke-göra) 19
Politisk viljeinriktning för lungcancervården i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer
Politisk viljeinriktning för lungcancervården i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Antagen av Samverkansnämnden 2011-06-17 SAMVERKANSNÄMNDENS REKOMMENDATIONER OCH
Läs mer2011-05-17 Politisk viljeinriktning för lungcancervården i Uppsala-Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Antagen av Samverkansnämnden 2011-06-17 SAMVERKANSNÄMNDENS REKOMMENDATIONER
Läs merPolitisk viljeinriktning för lungcancervården i Uppsala - Örebroregionen
LANDSTINGET I UPPSALA LÄN FÖREDRAGNINGSPROMEMORIA Sammanträdesdatum Sida Landstingsstyrelsen 2012-02-27 15 (40) Dnr CK 2012-0110 53 Politisk viljeinriktning för lungcancervården i Uppsala - Örebroregionen
Läs merFlera når långt. GÄVLEBORG Kortast väntetid vid ändtarmscancer. DALARNA Kortast väntetid vid lungcancer
Cancerkartan Sverige På kommande sidor redovisar vi en bild av hur väl landstingen uppfyller de mål för processer som är satta i de nationella riktlinjerna för bröst-, lung-, tjock- och ändtarmscancer
Läs merNationella riktlinjer för lungcancervård 2011. stöd för styrning och ledning
Nationella riktlinjer för lungcancervård 2011 stöd för styrning och ledning Citera gärna Socialstyrelsens rapporter, men glöm inte att uppge källan. Bilder, fotografier och illustrationer är skyddade av
Läs merUppdragsbeskrivning för bröst-, prostata-, tjocktarms- och ändtarmscancervård
BESLUTSUNDERLAG Landstingsstyrelsen Central förvaltning Datum 2015-02-16 Sida 1 (3) Ledningsenhet C-fv Dnr LD14/03577 Uppdnr 947 2015-02-02 Landstingsstyrelsens arbetsutskott 2015-02-16 Landstingsstyrelsen
Läs merhar du råd med höjd bensinskatt? har du råd med höjd bensinskatt?
82 535 000 kronor dyrare med bensin för invånarna här i Blekinge län. 82 535 000 kronor dyrare med bensin för invånarna här i Blekinge län. 82 535 000 kronor dyrare med bensin för invånarna här i Blekinge
Läs merLungcancer. stöd för dig som har lungcancer och för dina närstående. Rekommendationer ur Socialstyrelsens nationella riktlinjer
Lungcancer stöd för dig som har lungcancer och för dina närstående Rekommendationer ur Socialstyrelsens nationella riktlinjer Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis
Läs merLungcancer. Figur och tabellverk för diagnosår Uppsala-Örebroregionen. December Lungcancer
Lungcancer Figur och tabellverk för diagnosår 2012-2016 Uppsala-Örebroregionen December 2017 Lungcancer Regionalt cancercentrum, Uppsala Örebro SE-751 85 UPPSALA LUNGCANCER - FIGUR OCH TABELLVERK FÖR DIAGNOSÅR
Läs merPolitisk viljeinriktning för Palliativ vård i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Kunskapsstöd för god palliativ vård
Politisk viljeinriktning för Palliativ vård i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Kunskapsstöd för god palliativ vård Antagen av Samverkansnämnden 2013-10-04 Samverkansnämnden rekommenderar
Läs merFakta om lungcancer. Pressmaterial
Pressmaterial Fakta om lungcancer År 2011 drabbades 3 652 personer i Sverige av lungcancer varav 1 869 män och 1 783 kvinnor. Samma år avled 3 616 personer. Det är med än tusen personer fler som dör i
Läs merUndrar vad som händer sen? Hur ska jag komma dit? Vårdkedjan. Resvägar. Meddelar du distriktssköterskan? Cytostatika låter farligt!?
Undrar vad som händer sen? Vårdkedjan Hur ska jag komma dit? Resvägar Cytostatika låter farligt!? Information Meddelar du distriktssköterskan? Kommunikation Mer patientfokuserad och sammanhållen cancervård
Läs merCentrala rekommendationer och konsekvenser. Tjock- och ändtarmscancer
Centrala rekommendationer och konsekvenser Tjock- och ändtarmscancer Tjock- och ändtarmscancer Områden Diagnostik, Lars Påhlman Kirurgi, Gudrun Lindmark Strålbehandling, Bengt Glimelius Läkemedelsbehandling,
Läs merRegionalt cancercentrum väst
Ärende 8 2011-03-07 UTKAST 13 februari 2011 Regionalt cancercentrum väst Mål, uppdrag, organisation och reglementen Detta dokument innehåller en beskrivning av mål, uppdrag, organisation och reglementen
Läs merStora skillnader för drabbade av tarmcancer
Stora skillnader för drabbade av tarmcancer Aftonbladet skriver 21 november 2011. Läkare struntar i riktlinjerna Varje dag får 20 svenska män och kvinnor veta att de har tarmcancer. Hälften dör. En tidigare
Läs merAntal anmälda dödsfall i arbetsolyckor efter län, där arbetsstället har sin postadress
Antal anmälda dödsfall i arbetsolyckor efter län, där arbetsstället har sin postadress 2015 1 01 Stockholm 4-1 - - - 5-03 Uppsala - - - - - - - - 04 Södermanland 1 - - - - - 1-05 Östergötland 2 - - - -
Läs merIndikatorer Nationella riktlinjer för lungcancervård 2011
Indikatorer Nationella riktlinjer för lungcancervård 2011 Innehållsförteckning Lungcancerindikatorer med utgångspunkt i de övergripande indikatorerna för cancervård... 4 INDIKATOR 1-1: Ettårsöverlevnad
Läs merPalliativa rådet i Dalarna Gunilla Lundquist vårdprogramgrupp palliativ vård
Palliativa rådet i Dalarna 2014-09-02 Gunilla Lundquist vårdprogramgrupp palliativ vård Den nationella strategins fem mål Minska risken för insjuknande i cancer Förbättra omhändertagandet Förlänga överlevnadstid
Läs merStöd för dig i teamet runt cancerpatienten. Om kontaktsjuksköterskan i cancervården, aktiva överlämningar, Min vårdplan och cancerrehabilitering.
Stöd för dig i teamet runt cancerpatienten Om kontaktsjuksköterskan i cancervården, aktiva överlämningar, Min vårdplan och cancerrehabilitering. Tillsammas för en bättre cancervård Regionala cancercentrum
Läs merKvinnors andel av sjukpenningtalet
Vägen till ett sjukpenningtal på 9,0 Kvinnors andel av sjukpenningtalet Redovisning 2016-12-27 Sid 1 December 2016 Vägen till 9,0 Kvinnors andel av sjp-talet 6,5 6,2 7,3 8,3 7,9 7,3 6,8 6,8 6,8 6,8 8,3
Läs merUtvärdering palliativ vård i livets slutskede
Utvärdering palliativ vård i livets slutskede Om utvärderingen Utifrån rekommendationerna i Socialstyrelsens nationella kunskapsstöd för god palliativ vård i livets slutskede från 2013. Arbetet har bedrivits
Läs merVilken är din dröm? Redovisning av fråga 1 per län
Vilken är din dröm? Redovisning av fråga 1 per län Vilken är din dröm? - Blekinge 16 3 1 29 18 1 4 Blekinge Bas: Boende i aktuellt län 0 intervjuer per län TNS SIFO 09 1 Vilken är din dröm? - Dalarna 3
Läs merStöd för dig i teamet runt cancerpatienten. Om kontaktsjuksköterskan i cancervården, aktiva överlämningar, Min vårdplan och cancerrehabilitering.
Stöd för dig i teamet runt cancerpatienten Om kontaktsjuksköterskan i cancervården, aktiva överlämningar, Min vårdplan och cancerrehabilitering. Alla tjänar på ett starkt team Tillsammas för en bättre
Läs merAntagen av samverkansnämnden 2014-10-17
Politisk viljeinriktning för vården av patienter med bröst-prostata- och tjock- och ändtarmscancer i Uppsala-Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Antagen av samverkansnämnden
Läs merStöd från vården för dig som har fått en cancerdiagnos.
Stöd från vården för dig som har fått en cancerdiagnos. --Om kontaktsjuksköterskan i cancervården, aktiva överlämningar, Min vårdplan och cancerrehabilitering. Tillsammas för en bättre cancervård Regionala
Läs merStöd från vården för dig som har fått en cancerdiagnos.
Stöd från vården för dig som har fått en cancerdiagnos. --Om kontaktsjuksköterskan i cancervården, aktiva överlämningar, Min vårdplan och cancerrehabilitering. Alla tjänar på ett starkt team Tillsammas
Läs merBättre cancervård med patienten i fokus
Bättre cancervård med patienten i fokus Regionalt cancercentrum syd, RCC Syd, är ett av sex regionala cancercentrum. Inrättandet av regionala cancercentrum syftar till att genom samordning förbättra och
Läs merÄnnu bättre cancervård
Ännu bättre cancervård Överenskommelser mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting om insatser i enlighet med nationella cancerstrategin Varför cancerstrategi? Dubblering av antalet personer som
Läs merrunt cancerpatienten Stöd för dig i teamet Hör av dig till oss! och cancerrehabilitering. aktiva överlämningar, Min vårdplan
Hör av dig till oss Saknade du något i materialet? Vill du veta mer om de områden som ingår, eller få tips på hur man kan arbeta med frågorna i din verksamhet? Kontakta oss gärna Stöd för dig i teamet
Läs merKammarkollegiet 2013-02-27 Bilaga 2 Statens inköpscentral Prislista Personaluthyrning Dnr 96-107-2011:010
Kammarkollegiet 2013-02-27 Bilaga 2 Statens inköpscentral Region: 1 Län: Norrbottens län Västerbottens län Enheten för upphandling av Varor och Tjänster Region: 2 Län: Västernorrlands län Jämtlands län
Läs merVÄSTRA SJUKVÅRDSREGIONEN Samverkansnämnden
Innehåll De sex sjukvårdsregionerna Grunden för Samverkansnämnderna s ledamöter, ersättare och tjänstepersoner s roll och uppgifter Samverkansavtal för Västra Sjukvårdsregionen och Utomlänsvård inom tandvården
Läs merStöd för dig i teamet runt cancerpatienten. Om kontaktsjuksköterskan i cancervården, aktiva överlämningar, Min vårdplan och cancerrehabilitering.
Stöd för dig i teamet runt cancerpatienten Om kontaktsjuksköterskan i cancervården, aktiva överlämningar, Min vårdplan och cancerrehabilitering. Tillsammans för en bättre cancervård Regionala cancercentrum
Läs merStöd för dig i teamet runt cancerpatienten. Om kontaktsjuksköterskan i cancervården, aktiva överlämningar, Min vårdplan och cancerrehabilitering.
Stöd för dig i teamet runt cancerpatienten Om kontaktsjuksköterskan i cancervården, aktiva överlämningar, Min vårdplan och cancerrehabilitering. Alla tjänar på ett starkt team Tillsammas för en bättre
Läs merNationella riktlinjer för lungcancer
Regionsjukvårdsstaben BESLUTSUNDERLAG 1(1) 2010-11-18 Dnr: RSN 2010-13 Regionsjukvårdsnämnden Nationella riktlinjer för lungcancer Ett kunskapsseminarium för beslutsfattare genomfördes i Sydöstra sjukvårdsregionen
Läs merB - ÅRLIG RAPPORT OM KLINISK FORSKNING
B - ÅRLIG RAPPORT OM KLINISK FORSKNING Enkätsvaren skickas in senast den 29 februari. Upplysningar om enkäten Sakinnehåll: Kerstin Sjöberg, 08-452 76 67 eller kerstin.sjoberg@skl.se. Tekniska frågor: Kenneth
Läs merKömiljarden resultatet. Socialdepartementet
Kömiljarden 2009 - resultatet Kömiljarden 2009 - bakgrund Lanserades i Budgetpropositionen i september 2008 450 miljoner att dela på för de landsting som klarar att erbjuda 80 procent av patienterna besök
Läs merLevnadsvanor diskuteras i samband med besök i primärvården
1 Alkoholvanor diskuterades Ålder 44 år eller yngre 24 22,7-24,7 18 17,3-18,5 20 19,1-20,1 45-64 år 29 * 28,4-29,8 17 16,6-17,5 22 * 21,2-22,1 65-74 år 25 23,8-25,3 14 * 13,6-14,7 19 18,3-19,2 75 år och
Läs merIndividuell löneutveckling landsting
Individuell löneutveckling landsting Definitionen av individuell löneutveckling är att medlemmen båda åren registreras på samma befattning, befattningsnivå samt i samma region. Tabellen är sorterad enligt
Läs merIndividuell löneutveckling landsting
Individuell löneutveckling landsting Definitionen av individuell löneutveckling är att medlemmen båda åren registreras på samma befattning, befattningsnivå samt i samma region. Tabellen är sorterad enligt
Läs merAppendix målnivåer. Nationella riktlinjer för lungcancervård 2011
Appendix målnivåer Nationella riktlinjer för lungcancervård 2011 2 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 3 Socialstyrelsens arbete med nationella målnivåer för lungcancervården... 4 Varför behövs
Läs merLungcancerregistret användandet av kvalitetsregister i det regionala processarbetet
Lungcancerregistret användandet av kvalitetsregister i det regionala processarbetet Annelie Behndig Överläkare Lungsektionen NUS Processledare för lungcancer RCC-norr Varför QR? Nationella riktlinjer-2011
Läs merUppdragsbeskrivning för bröst-, prostata-, tjocktarms- och ändtarmscancervård
I ~ Landstinget Il DALARNA Ledningsenhet C-fv f)o I 1fl a L s s :lb ft BESLUTSUNDERLAG V/ lflu Landstingsstyrelsen Datum 2015-02-16 Sida 1 (3) Dnr 03577 Uppdnr 947 2015-02-02 Landstingsstyrelsens arbetsutskott
Läs merI landsting, kommuner och hos privata vårdgivare
AKADEMISK SPECIALISTTJÄNSTGÖRING FÖR SJUKSKÖTERSKOR I landsting, kommuner och hos privata vårdgivare 2015-02-26 Lisbeth Löpare Johansson Sandra Zetterman Innehållsförteckning 1 Brist på specialist... 3
Läs mersamt Maria Rönnqvist, Erik Sjöberg, Torgny Larsson och tjänstemän från Hälsokansliet. Protokolljustering sker tidigast den 23 augusti 2010.
Hälso- och sjukvårdsnämnden 2010-08-18 PROTOKOLL 1 Närvarande Ledamöterna Håkan Bergman (S) ordf, Inga-Britt Ritzman (S) vice ordf, Sven-Olof Reinholdsson (S), Lisa Dahlpil (S), Martin Lind (S), Gunnel
Läs merAntagen av Samverkansnämnden 2013-12-06
Politisk viljeinriktning för Vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella utvärdering 2013 Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06
Läs merUppdrag >ll myndigheter. Överenskommelser med SKL och RCC:s samordningsgrupp. Regionala cancercentra (RCC) Socialdepartementet
Uppdrag >ll myndigheter Överenskommelser med SKL och RCC:s samordningsgrupp Regionala cancercentra (RCC) Implementering av den nationella cancerstrategin Kjell Asplund Presentation på Socialstyrelsen mars
Läs merVerksamhetsplan Cancerra det i Landstinget Sö rmland (Lökalt RCC ra d)
131213 Verksamhetsplan Cancerra det i Landstinget Sö rmland (Lökalt RCC ra d) 2014-2015 RRC Uppsala-Örebro skall verka för en likvärdig och god vård för alla cancerpatienter. Cancerrådet i Sörmland skall
Läs mer22.03.2011 09:26 QuestBack export - Smärtvården 2011
Smärtvården 2011 Publicerad från 21.02.2011 till 25.03.2011 813 respondenter (749 unika) 1. Kön? 1 Kvinna 72,4 % 583 2 Man 27,6 % 222 Totalt 805 1 2. Ålder? 1 Under 19 år 0,4 % 3 2 20-29 år 1,9 % 15 3
Läs merFöretagarpanelen Q Dalarnas län
Företagarpanelen Q4 2014 s län Produktionen/försäljningsvolymen Produktionen/försäljningsvolymen, idag/för 6 mån sedan 100 90 6 4 80 33 31 70 60 Vet ej/ej svar 50 40 42 41 Högre Oförändrat Lägre 30 20
Läs merÅrsrapport 2012 RMPG lungsjukvård.
Årsrapport 2012 RMPG lungsjukvård. I gruppen deltar öl Tomas Gars, Motala; öl Karin Cederquist, Norrköping; öl Urban Wennerström, Västervik; öl Fredrik Olsson Västervik; öl Olof Torstensson Oskarshamn;
Läs merPrimärvårdens arbete med prevention och behandling av ohälsosamma levnadsvanor 2016
Primärvårdens arbete med prevention och behandling av ohälsosamma levnadsvanor 2016 Denna publikation skyddas av upphovsrättslagen. Vid citat ska källan uppges. För att återge bilder, fotografier och illustrationer
Läs merPressmeddelande för Västerbotten. juli 2015
Pressmeddelande för Västerbotten juli 2015 Uppsala Halland Gotland Norrbotten Stockholm Jönköping Dalarna Västerbotten Västra Götaland Kalmar Jämtland Värmland Örebro Kronoberg Västernorrland Östergötland
Läs merLönestatistik 2014 Individuell löneutveckling landsting
Lönestatistik Individuell löneutveckling landsting Definitionen av individuell löneutveckling är att medlemmen båda åren registreras på samma befattning, befattningsnivå samt i samma region. Tabellen är
Läs merVÄSTRA SJUKVÅRDSREGIONEN Samverkansnämnden
Innehåll De sex sjukvårdsregionerna Grunden för Samverkansnämnderna s ledamöter, ersättare och tjänstepersoner s roll och uppgifter Samverkansavtal för Västra Sjukvårdsregionen och Utomlänsvård inom tandvården
Läs merKontaktsjuksköterska beslutsunderlag
2012-12-10 Kontaktsjuksköterska beslutsunderlag Ett deluppdrag inom projektet Cancerstrategi Gävleborg UPPDRAGiL Landstinget Gävleborg Mall-ID 120920 Uppdragsdirektiv Innehållsförteckning 1 Grundläggande
Läs merKömiljard 1 (jan., feb., mars) 2010: ersättning per landsting
Kömiljard 1 (jan., feb., mars) 2010: ersättning per landsting Besök Behandling/operation Total Rangording kömiljard kömiljard Resultat per Resultat per per Landsting 1 Halland 96% 4 816 269 16 97% 4 684
Läs merLandstingens och regionernas nationella samverkansgrupp inom cancervården. Lungcancer. Beskrivning av standardiserat vårdförlopp
Landstingens och regionernas nationella samverkansgrupp inom cancervården Lungcancer Beskrivning av standardiserat vårdförlopp December 2015 Versionshantering Datum Beskrivning av förändring 2015-10-20
Läs merSammanställning av patientnämndernas statistik till IVO 2014
Bilaga 1 Sammanställning av patientnämndernas statistik till IVO 2014 Uppdraget och material Enligt lag (1998:1656) om patientnämndsverksamhet m.m. ska nämnderna senast den sista februari varje år lämna
Läs merMätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter september 2013
Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter september 2013 Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter Sedan hösten 2012 använder alla landsting och regioner en gemensam metod
Läs merInsatser för att minska tobaksrökningen
Insatser för att minska tobaksrökningen Utvecklingsarbete för att stärka ledning och styrning av hälso- och sjukvårdens arbete med rökavvänjning. Sveriges Kommuner och Landsting Arbetsgivarorganisation
Läs merPatientnämnden. Region Östergötland
Patientnämnden Patientnämnden Enligt lag om patientnämndsverksamhet m.m. (1998:1656) ska varje landsting/region och kommun ha en eller flera patientnämnder med uppgift att stödja och hjälpa patienter.
Läs merBästa tänkbara cancervård i hela Norrland. EN LITEN SKRIFT OM REGIONALT CANCERCENTRUM NORR.
Bästa tänkbara cancervård i hela Norrland. EN LITEN SKRIFT OM REGIONALT CANCERCENTRUM NORR. Vision och mål RCC Norr och landstingen/regionen i den norra sjukvårdsregionen har en gemensam vision: Likvärdig
Läs merMätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter november 2014
Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter november 2014 Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter Sedan hösten 2012 använder alla landsting och regioner en gemensam metod
Läs merFör ytterligare information: Stefan Håkansson, pressekreterare Svenska kyrkan, E post:
Andel som känner sig mycket eller ganska stressad inför julen. Andel som får lite eller mycket sämre humör i julruschen Gotland 22 Stockholm 30 Stockholm 21 Södermanland 30 Uppsala 21 Västernorrland 30
Läs merVetenskap, erfarenhet och tyckande..
Vetenskap, erfarenhet och tyckande.. Sjunde nationella prioriteringskonferensen, Gävle 2013-10-21 Hans Starkhammar Verksamhetschef, RCC sydöst Ordförande i prioriteringsgruppen, Socialstyrelsens cancerriktlinjer
Läs merSvar har också lämnats av 2000 hemtjänstverksamheter, motsvarande 87 procent av hemtjänsterna som tog emot enkäten
Äldreguiden 2013 Totalt har 97 procent (312 av 321) av kommunerna och stadsdelarna i Stockholm, Göteborg och Malmö deltagit i kommun- och enhetsundersökningen som levererar uppgifter till Äldreguiden.
Läs merStyrdokument. Riktlinjer för framtagande av standardiserade vårdförlopp inom cancersjukvården Version: 1.2
Styrdokument Riktlinjer för framtagande av standardiserade vårdförlopp inom cancersjukvården 2017-04-25 Version: 1.2 Versionshantering Datum Beskrivning av förändring 2015-02-03 Första version 2016-04-26
Läs merStöd till införandet av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder
Stöd till införandet av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Rubrik Irene Nilsson Carlsson 2013-11-22 Huvuddragen i riktlinjerna De nationella riktlinjerna 2013-11-22 3 Varför riktlinjer
Läs merFöretagarpanelen Q Hallands län
Företagarpanelen Q3 2014 s län Produktionen/försäljningsvolymen Produktionen/försäljningsvolymen, idag/för 6 mån sedan 100 90 5 2 80 34 40 70 60 Vet ej/ej svar 50 40 43 44 Högre Oförändrat Lägre 30 20
Läs merLänsdag palliativ vård
Palliativa rådet i Dalarna Länsdag palliativ vård 15-04-15 Gunilla Lundquist Palliativa teamet Västerbergslagen Bakgrund Nationella cancerstrategi för framtiden 2009 Sex RCC Nationella riktlinjer palliativ
Läs merMätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter januari 2015
Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter januari 215 Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter Sedan hösten 212 använder alla landsting och regioner en gemensam metod för
Läs merBUSA. Nationellt kvalitetsregister för behandlingsuppföljning av säkerställd ADHD
BUSA Nationellt kvalitetsregister för behandlingsuppföljning av säkerställd ADHD VAD ÄR BUSA? 2004 påbörjade BUSA sin datainsamling. ca130 enheter som är anslutna till registret. BUSA innefattar behandlingsuppföljning
Läs merUppföljning av år 2018 HFS-nätverket
Uppföljning av år HFS-nätverket Ingemar Götestrand Temagrupp Uppdrag/Uppföljning Redovisade svaranden i bildspelet är: Organisation Region Östergötland Region Kalmar Län Region Västernorrland Region Västerbotten
Läs merMätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter juli 2014
Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter juli 214 Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter Sedan hösten 212 använder alla landsting och regioner en gemensam metod för att
Läs merKunskapsstyrning av hälso- och sjukvården. Thomas Troëng Gunilla Skoog HSN
1 Kunskapsstyrning av hälso- och sjukvården Thomas Troëng Gunilla Skoog HSN 140625 2 Disposition Vad är kunskapsstyrning - varför behövs det? Hur är kunskapsstyrningen organiserad Nationellt Regionalt
Läs merStyrdokument Riktlinjer för framtagande av standardiserade vårdförlopp inom cancersjukvården
Styrdokument Riktlinjer för framtagande av standardiserade vårdförlopp inom cancersjukvården Landstingens och regionernas nationella samverkansgrupp inom cancersjukvården Versionshantering Datum Beskrivning
Läs merStimulansmedel inom ramen för överenskommelsen om insatser inom psykisk hälsa-området BILAGA 2
BILAGA 2 Stimulansmedel inom ramen för överenskommelsen om insatser inom psykisk hälsa-området KOMMUNERNA OCH LANDSTINGEN/REGIONERNAS REDOVISNINGAR AV 2018 ÅRS STIMULANSMEDEL 1 Innehåll Analyser och handlingsplaner...
Läs merFöretagarpanelen om el och energi Januari 2016
Företagarpanelen om el och energi Januari 2016 Är det viktigt för ditt företag med el till konkurrenskraftiga priser? 100, 90, 80, 70, 60, 50, 40, 30, 2 3 20, 10, 0, Ja, det har en avgörande betydelse
Läs merResultat överbeläggningar och utlokaliserade patienter mars 2016
Resultat överbeläggningar och utlokaliserade patienter mars 216 Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter Sedan hösten 212 använder alla landsting och regioner en gemensam metod för att
Läs merLandstingsstyrelsen 31 mars 2015
Landstingsstyrelsen 31 mars 2015 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Ragnhild Holmberg 2014-03-31 Landstingsstyrelsen 1 Faktisk väntetid inom 60 dagar HSF HSF Jan Feb Mars Apr Maj Juni Juli Aug Sep Okt Nov
Läs merFörutsättningar att etablera ett Bröstcentrum med lokalisering till Karlskrona
Blekingesjukhuset 2014-10-09 Dnr Förvaltningsstaben Peter Pettersson Förutsättningar att etablera ett Bröstcentrum med lokalisering till Karlskrona Inledning Bröstcancer är den vanligaste tumörsjukdomen
Läs merLungcancervård vårdprocess resultat i öppna jämförelser följsamhet till nationellaa riktlinjer mm
Revisionsrapport Lungcancervård vårdprocess resultat i öppna jämförelser följsamhet till nationellaa riktlinjer mm Landstinget Gävleborg Lars-Åke Ullström Januari 2012 Innehållsförteckning Sammanfattning
Läs merPressmeddelande för Norrbotten. december 2013
Pressmeddelande för Norrbotten december 2013 Procent 20 Norrbottens län Inskrivna arbetslösa i procent av arbetskraften* januari 1994 - - december oktober 2013 15 10 5 0 1994 1996 1998 2000 2002 2004 2006
Läs merGrönt ljus för ÖJ? Vårdanalysutvärdering av Öppna jämförelser inom hälso- och sjukvården. 14 mars 2014
Grönt ljus för ÖJ? Vårdanalysutvärdering av Öppna jämförelser inom hälso- och sjukvården 14 mars 2014 Öppna jämförelser tas fram av Socialstyrelsen och Sveriges kommuner och landsting tillsammans Finns
Läs merStyrdokument Riktlinjer för framtagande av standardiserade vårdförlopp inom cancersjukvården
Styrdokument Riktlinjer för framtagande av standardiserade vårdförlopp inom cancersjukvården Landstingens och regionernas nationella samverkansgrupp inom cancersjukvården Versionshantering Datum 2016-04-26
Läs merTilläggsöverenskommelse mellan staten och SKL till Patientmiljarden 2018
MEDDELANDE FRÅN STYRELSEN NR 10/2018 Vårt ärendenr: 18/00003 2018-06-15 Landstingsstyrelserna/regionstyrelserna Tilläggsöverenskommelse mellan staten och SKL till Patientmiljarden 2018 Ärendenr: 18/02339
Läs merTNM och lungcancer Vad tillför PET-CT? Cecilia Wassberg Överläkare, Bild och funktionsmedicin Akademiska Sjukhuset, Uppsala
TNM och lungcancer Vad tillför PET-CT? Cecilia Wassberg Överläkare, Bild och funktionsmedicin Akademiska Sjukhuset, Uppsala ANATOMI FUNKTION 18 F- FDG- upptag i cancerceller Blodkärl G Cancercell FDG G
Läs merGöran Karlström, Anna Boman Sörebö Regionala utvecklingsgruppen för nationella riktlinjer
Göran Karlström, Anna Boman Sörebö 2018-06-01 Regionala utvecklingsgruppen för nationella riktlinjer Politisk viljeinriktning för vård vid stroke Inledning Den politiska viljeinriktningen är ett för sjukvårdsregionen
Läs merVÄSTRA SJUKVÅRDSREGIONEN Samverkansnämnden
Innehåll De sex sjukvårdsregionerna Grunden för Samverkansnämnderna s ledamöter, ersättare och tjänstepersoner s roll och uppgifter Samverkansavtal för Västra Sjukvårdsregionen och Utomlänsvård inom tandvården
Läs merÖverbeläggningar och utlokaliseringar juli 2013
Överbeläggningar och utlokaliseringar juli 2013 Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter Sedan hösten 2012 använder alla landsting och regioner en gemensam metod för att mäta överbeläggningar
Läs merEn jämlik cancervård i hela Halland
En jämlik cancervård i hela Halland Strategiska cancerenheten Region Halland Uppdrag: En jämlik cancervård Halland satsar på cancervården för att leva upp till den nationella cancerstrategin. Den strategiska
Läs merLångsiktig strategi för cancervården i norra regionen Regionalt Cancercentrum Norr
Långsiktig strategi för cancervården i norra regionen - 2025 Regionalt Cancercentrum Norr Innehållsförteckning 1. Samordning av cancervården... 3 2. Strategi: Vård med patientens fokus... 4 3. Strategi:
Läs merMin vårdplan introduktion och manual
Min vårdplan introduktion och manual Nationella cancerstrategin lyfter i många stycken fram sådant som stärker patientens ställning. Ett kriterium för en god cancervård är att varje cancerpatient får en
Läs merPeniscancer. En rapport kring nivåstrukturering. Januari Nationellt kvalitetsregister peniscancer
Peniscancer En rapport kring nivåstrukturering Januari Nationellt kvalitetsregister peniscancer INNEHÅLL Innehåll Förord..................................................... Datakvalitet.................................................
Läs merLandstingsstyrelsen Kvalitet och patientsäkerhet
Landstingsstyrelsen Kvalitet och patientsäkerhet Krister Björkegren Patientsäkerhet Barometern 9 nov 2012 Trycksår 2008: Landstingets första trycksårsmätning - var femte patient har trycksår 2009-2012:
Läs merSocialstyrelsens nationella riktlinjer för cancersjukvård
Socialstyrelsens nationella riktlinjer för cancersjukvård Ola Bratt Docent, överläkare Urologiska kliniken Universitetssjukhuset i Lund Socialstyrelsens uppdrag från regeringen Nationella riktlinjer med
Läs merNationellt kunskapsstöd för palliativ vård i livets slutskede Vägledning, rekommendationer och indikatorer Stöd för ledning och styrning
Nationellt kunskapsstöd för palliativ vård i livets slutskede Vägledning, rekommendationer och indikatorer Stöd för ledning och styrning Socialstyrelsens bedömningar och centrala rekommendationer 2011
Läs merAktiva överlämningar Carereprojektet regionalt perspektiv
Aktiva överlämningar Carereprojektet regionalt perspektiv Katja Vuollet Carlsson Samordnande kontaktsjuksköterska RCC Norr Västerås, Onkologidagarna 2016-03-17 Aktiv överlämning Under patientens tid i
Läs merPalliativ vård i Sverige Carl Johan Fürst. 1:a Nationella Konferensen i Palliativ Vård Stockholm april 2010
Palliativ vård i Sverige Carl Johan Fürst 1:a Nationella Konferensen i Palliativ Vård Stockholm 12-13 april 2010 Palliativ vård i Sverige - olika perspektiv Den svårt sjuka och döende människan och de
Läs merSTATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK OCH SOCIAL UTVÄRDERING
STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK OCH SOCIAL UTVÄRDERING Besök oss på www.sbu.se Följ oss på Twitter @SBU_se Rådet för styrning med kunskap är: Samordnad Vi uppfattas & uppträder samordnat Rådet Huvudmannagruppen
Läs mer