församlingsinstruktion

Transkript

1 församlingsinstruktion Människor möts, i livet som det är. Och delar evangeliet i närvaro, öppenhet och hopp, tills hela Guds skapelse är befriad. svenska kyrkan i skellefteå

2 innehåll Det här är Svenska kyrkan i Skellefteå... 3 Slutsatser omvärldsanalys... 5 Slutsatser barnkonsekvensanalys... 5 Så vill vi arbeta som kyrka... 6 Ansvarsfördelning mellan pastorat och församlingar... 9 Övrigt... 9 Utvärdering Bilagor: Omvärldsanalys. Barnkonsekvensanalys Foto Omslag: Gunilla Karlsson Sidan 4: Församlingarnas arkiv Sidan 5: Magnus Aronson/IKON Sidan 7 och 10: Alex&Martin/IKON

3 Presentation det här är svenska kyrkan i skellefteå Under hela mänsklighetens historia har fem frågor följt människan som individ och social skapelse. Vad är gott? Vad är rätt? Vad är sant? Vad är vackert? Vad är heligt? Frågor som visar på hur unik människan är i skapelsen och vad som är grundläggande behov i livet. Frågorna söker svar och påverkar allt liv på jorden, på gott och ont. Svenska kyrkan utmärks av närvaro, öppenhet och hopp i sökande efter svar. Svenska kyrkan är ett evangelisk-lutherskt trossamfund som tillsammans med den världsvida kyrkan tror på en närvarande Gud som skapar, befriar och ger liv. Kyrkans och Bibelns centrum är Jesus Kristus och den frigörande vägledning tron på honom skänker oss människor. Kyrkans världsvida uppdrag är att i varje tid leva i Guds närvarande kraft här och nu. Alla är inbjudna att vara med och därigenom bidra till hela skapelsens harmoni i vår tid. Svar finns. Skellefteå är idag en stad med framtidsdrömmar. Svenska kyrkan i Skellefteå pastorat omfattar fem samverkande församlingar, som finns både i centralorten och närliggande orter i kommunen. Tillsammans med ytterligare fem angränsande församlingar omfattas hela Skellefteå kommun till ytan. Den kristna tron har i långa tider präglat kommunlivet och bidrar aktivt i kommunens arbete för medmänsklighet, framtidstro och en hållbar framtid. Pastoratets fem församlingar har drygt medlemmar. Församlingarnas tretton kyrkor, och tolv kyrkogårdar och många bönhus, utgör samlingsplatser för alla som vill vara med att dela liv och dela tro. I Västerbotten finns ett värdefullt andligt arv. Den inomkyrkliga rörelsen EFS dominerar arvet och präglar många gemenskaper i byar och städer. Församlingarna har tillsammans en lång och inspirerande lokal historia som tar sig varierande uttryck. Variationen ger Skellefteåtrakten en andlig mångfald till stor glädje för många. Byske-Fällfors församling Kyrkorna och bönhusen bär en historia som har präglat församlingen. Där har många funnit mening och hopp som påverkat livet och bygden. Människors livsvillkor är beroende av arbetstillfällen, skolor och barnomsorg. Många barnfamiljer bor och lever t.ex. i församlingens södra byar och i Byske. Församlingen vill vara nära som resurs för livet i dess olika skiften. Asylsökande bland oss medverkar mycket i vår glädje i att vara kyrka. Fritidsliv med sommarbesökare längs den vackra kusten, sköna byar, och fiskrik älv bidrar till att församlingslivets puls varierar över året. Jörn-Bolidens församling Livet i församlingen präglas av omsorg och mod. Alla åldrar bidrar. Alla ska känna sig sedda, lyssnade på och få möjlighet att bidra till att påverka och göra skillnad i en föränderlig värld, utifrån vad man själv vill och kan. Medmänsklig omsorg med tydlig internationell närvaro formar verksamheten, som 3 betonas mer under vardagar än vad kanske många förknippar med kyrka. Människor i väntan på uppehållsbesked, geografiska avstånd och social utsatthet är utmaningar som kyrkan bland oss vill möta. Vår samverkan med pastoratets församlingar gör att framtidens möjligheter till solidarisk tjänst i Guds kärlek inger hopp. Kågedalens församling Kågedalen är en expansiv bygd med inflyttning av yngre familjer och stort engagemang för den plats man bor på. Detta kännetecknar också församlingens liv. Kyrkor och bönhus står mitt i byn i Kåge, Ersmark, Kusmark, Sandfors och Storkågeträsk. Symboler för det vi vill vara. En kyrka mitt i samhället, mitt i människors liv. De många olika mötesplatserna, allt ifrån Bönens trädgård i Kusmark till middagspauser runt om i församlingen, erbjuder möjlighet till delaktighet och mångfald. Människors olikheter möjliggör att Gud och livet blir större för oss, tillsammans.

4 Sankt Olovs församling Skellefteå landsförsamling I församlingen finns fyra kyrkor, varav en är samarbetskyrka, ett bönhus, EFS-kyrkan, en sommargård och två församlingsgårdar som samlar de aktiviteter som många Skellefteåbor gläds över varje vecka. Huvudkyrkan ståtar som orienteringspunkt för alla som bor och arbetar centralt, eller passerar centrum. Den är en av centralortens två stora kyrkor som många skellefteåbor känner stolthet över. Församlingslivet betyder mycket i livets alla skiften, allt från glädje till utsatthet. Tro och liv uttrycks med de språk människan fått av Gud, i sökandet efter mening, tröst, glädje och livsmod, för alla åldrar. Landsförsamlingen har en lång historia och stor geografisk utbredning. I centrum finns en medeltida kyrka, Kyrkholmen i Skellefteälven och Bonnstan. Generationer har sedan 1300-talet format traditioner, stora mötesplatser och ett varmt missionsintresse. I byarna finns tolv aktiva bönhus som förvaltar bygdens väckelsearv. Sedan 1970-talet finns fem stadsdelskyrkor i centralorten varav två är samarbetskyrkor med EFS. Församlingen har idag ett rikt och varierat kyrkoliv som öppnar för många att delta i. Oavsett livssituation delas liv och tro i gudstjänst och församlingsliv. I ett föränderligt samhälle finns beredvillighet att låta nya tankar för tro och engagemang komma fram. 4

5 bakgrund slutsatser omvärldsanalys Omvärldsanalysen återfinns som bilaga till församlingsinstruktionen. Församlingarna väljer kommande år att särskilt uppmärksamma: Världen Det tillfälliga givandet till välgörenhet och många människors intresse av kortare uppdrag i ideellt arbete är en växande trend. Sociala medier har förändrat svenskarnas sätt att umgås, söka information, skapa sin identitet och konsumera underhållning. Beroende. Vad som händer i en del av världen påverkar människor på andra platser. Orättvisa. En liten del av världens befolkning förfogar över merparten av jordens resurser. Klimatförändring. Ett reellt hot som utmanar till alternativ livsstil, globalt och lokalt. Skellefteå Sverige Inflyttning och utflyttning. Samhällsförändringar som t.ex. skolor som flyttas, centralortens förändringar, nytt kulturhus m.m. Kommunen vill nå målet om medborgare till år Mångkulturellt sammanhang med god tradition av lekmannaengagemang. Utsattheten i kommunen visar sig på många olika sätt. Hållbarhetsarbetet behöver utvecklas. Många goda krafter samverkar allt mer och skänker många framtidstro. Stressrelaterade problem ökar. På styrande positioner i kyrkan saknas mångfald avseende ålder och etnicitet. Förtryck pga sexuell läggning, kultur, hudfärg, religion m.m. är förlamande för många Långsiktiga åtaganden i föreningar och politiska partier minskar. slutsatser barnkonsekvensanalys Barnkonsekvensanalysen återfinns som bilaga till församlingsinstruktionen. Där återfinns hela analysen av barns situation idag generellt i Sverige. Med barn avses, enligt barnkonventionen, alla mellan 0-18 år. Barn har en särskild plats i kyrkans identitet med anvisning från Jesu egna ord. De närmaste fyra åren ska vår kyrka Glädjas och känna tacksamhet över att: Öka medvetenheten i ord och handling för att: Det stora flertalet barn mår bra i såväl Sverige som i Skellefteå kommun. Många barn uttrycker att man får utrymme att tala om livsfrågor och om Gud. Barn uttrycker att det i kyrkan finns vuxna som har tid att lyssna och att de får bara vara utan att behöva prestera. Möta ekonomisk och social utsatthet. Barnfattigdom ökar. Stärka barns mående. 25 procent av Sveriges tonåringar ser inte ljust på framtiden. Medverka till att flyktingbarn i kommunen får stöd. Stärka barns möjlighet till inflytande och delaktighet. Öka insatserna för att möta barn med funktionsnedsättning. Låta barns deltaktighet i söndagens huvudgudstjänst vägleda gudstjänstutveckling. Stödja viktiga vuxna i barns närhet, med särskilt fokus på barn år. 5

6 pastoralt program så vill vi arbeta som kyrka Församlingens grundläggande uppgift är att fira gudstjänst, bedriva undervisning samt utöva diakoni och mission. Syftet är att människor ska komma till tro på Kristus och leva i tro, en kristen gemenskap skapas och fördjupas, Guds rike utbredas och skapelsen återupprättas. Allt annat som församlingen utför är stöd för och en konsekvens av denna grundläggande uppgift. (kyrkoordningen -2 avd. inledning) Här anges inriktningen för kyrkans uppgift fyra år framåt och beskrivs utifrån fyra dimensioner som går in i varandra, Gudstjänst-Undervisning-Diakoni -Mission. Under dessa rubriker beskrivs särskilda verksamheter, teman och samverkansformer som är centrala för kyrkan kommande år. Mission Svenska kyrkan i Skellefteå är en del av den världsvida kyrkan vars grundläggande uppgift är att med Jesus Kristus stå i Guds sändning till hela världen. Missionsuppdraget är att evangeliet blir bärande verklighet för alla, för hela människan hela skapelsen. Grunden i kyrkans mission är Guds ofattbara gränslösa kärlek. Mission är inte att värva medlemmar utan att Guds kärleks längtan att hela skapelsen ska befrias och bli varje människas erfarenhet. Genom dopet är alla lika välkomna att dela kyrkans missionsuppdrag. Mission är att i sin vardagliga gärning vara del av Guds tjänst för världen. Mission är mångspråkig. Böneformer, kulturspråk och arbetssätt sammanflätas så att tro och liv hör ihop i missionens olika utmaningar. Alla kulturens uttryck behövs i missionens tjänst. Eftersom Mission är gränslös så är systerkyrkor, vänstift och vänförsamlingar en central del av kyrkans lokala liv. Dessa relationer hjälper oss att gå tillsammans med större perspektiv på vad delande i vår värld betyder och bistå varandra i akuta nödlägen på bästa möjliga sätt. Församlingarna vill: Medverka till öppna gemenskaper för växt och engagemang, där alla känner sig välkomna. Att all verksamhet ska bäras minst till lika delar av ideella ledare och anställda. Att anställda i församlingsverksamhet främst kännetecknas av rollen som möjliggörare. Samordna det mesta möjliga i församlingar och mellan församlingar, med öppenhet för variation utifrån kultur, förutsättningar och 6 behov. Att kulturlivet stärks med stöd av kyrkorummens olika möjligheter i dialog med samvärlden. Att internationell solidaritet ska ingå som en naturlig del i verksamhet och samverkan. Att vänförsamlingsrelationer utvecklas till ömsesidig glädje. Att barn (0-18) och åldern år får särskilt fokus. Att inspirera till utbildning inom områden som leder till tjänst i Svenska kyrkan. Att hållbarhet genomsyrar all verksamhet. Utemiljöer i församlingarna utformas till stöd för andhämtning, lek, gemenskap och tröst. Hållbarhet Vår planets tillstånd är kritiskt och jordens resurser överutnyttjas vilket drabbar framför allt människor och natur i fattiga länder. Alla på planeten påverkas och behöver vakna. Än finns hopp! Gud och framtiden kallar! Svenska kyrkan i Skellefteå delar ansvaret att vårda skapelsen och verka för ett hållbart samhälle. Kultur Såväl sång och musik som arkitektur, konst och all annan form av kulturell gestaltning bär existentiella frågor och uttrycker andlighet. Kyrkan har i århundraden berikat människors liv. I Skellefteå finns ett rikt kulturliv som ständigt utvecklas. Diakoni Diakoni är kyrkans kännetecken. Diakoni är kyrkans grundidentitet, att möta varandra med respekt och närvaro i alla livssituationer. Det

7 Diakoni Tillsammans diakonala ansvaret bärs av alla, eftersom utsattheten finns både på nära håll och i andra delar av världen. Möten mellan människor medverkar till att människans gudomliga särprägel, som social och andlig storhet, frigörs. Alla kan vara med i uppdraget att medverka till det goda livet, lokalt och globalt. I min medmänniska blir min uppgift som Guds medarbetare tydlig, att bidra till livsmod och hopp under dygnets alla timmar. En gemensam utredning ska göras om hur diakonin kan samordnas och fungera med samlad strategisk verksamhetsledning. Arbetet samverkas med Stadsmissionen, Kvinnojouren, Urkraft m.fl. Idealitet Kyrkans medlemmar är förutsättningen för kyrkans uppdrag i världen. Kallelsen att leva evangelium är given åt hela Guds folk. Mångas delaktighet i att vara kyrka är avgörande om människor ska få chansen att bli del av meningsfulla sammanhang i Guds värld. Församlingarna vill: Att våra möten med människor ska präglas av ledorden närvaro, öppenhet och hopp. Att i alla sammanhang stå upp för allas lika värde och möta utsatta och marginaliserade. Att alla som vill, ser behov och tar ansvar i det diakonala uppdraget. Att ideella ges stor plats i organiserad diakoni där diakonen får en mer strategisk funktion. Att andlig vård i hemmen, i öppenvård och på boenden, på sjukhus och skolor utvecklas. Att själavård och bikt erbjuds för alla åldrar i organiserade former. Att utomhusmiljöer, runt fastigheter och på kyrkogårdar, ska vara levande platser som bidrar till livsmod, tröst och hopp. Att skolkyrkan, kyrkan på Campus och sjukhuskyrkan ges utrymme att fungera väl. Undervisning Lärande är en livslång process där delandet av liv och tro ger möjlighet att växa som medmänniska. Omfattande verksamhet bedrivs varje vecka bland barn och ungdomar, såväl öppen verksamhet som gruppverksamhet. Många olika mötesplatser för vuxna och barn ger möjlighet till samtal och andlig vägledning. Undervisning vilar på två perspektiv: våra egna liv och Bibelns vägledande ord. Därför finns en växelverkan mellan dessa perspektiv alltid med i församlingens gemenskap. Det gäller allt från dopsamtalet, via konfirmandundervisningen, samtal och gudstjänsten, till sorgesamtalet. Församlingarna vill: Att alla människors livsberättelser och Bibeln ska få mötas till befrielse. Att alla åldrar bemyndigas och ges plats att medverka, ideella som anställda. Att ungdomar ska uppleva att kyrkan har en viktig roll i livet. Att dopets gåva ska delas av allt fler som en fest och unik tillgång. Skolkyrkan Skolkyrkan är en respekterad resurs som skolorna i kommunen räknar med. Skolkyrkan bistår med personella resurser så att skola och förskola får tydligt stöd att jobba mot skolans mål. Det handlar om människans identitetsskapande, meningsfrågor och behov av hopp. Skolkyrkan vill förmedla tanken om att varje individ är någonting mer än summan av sina gåvor och tillkortakommanden, med Jesu pedagogik som förebild. Dop och konfirmation En doppastoral (0-18 år) upprättas i pastoratet. Den inkluderar handlingsplan för ungdomsverksamheten, med prioriteringar och mål. Där framgår hur verksamhet med barn och ungdomar utformas. Både lokala och pastoratsgemensamma konfirmandalternativ genomförs. Sjukhuskyrkan Sjukhuskyrkan har en viktig funktion för många människor i utsatta situationer. Det handlar om andliga och existentiella behov. Arbetet utförs i nära samarbete med vårdpersonalen och utgörs av planerade och spontana samtal med enskilda patienter, anhöriga och personal, samt andakter och mässor i sjukhusets stilla rum. En viktig del är att uppehålla församlingarnas beredskap dygnet runt, årets alla dagar. Gudstjänst Gudstjänsten är mänsklighetens fönster mot livets möjlighet, Gud. Gudstjänsten har två dimensioner: Möta Gud tillsammans och i livets vardagligheter leva med i Guds kärleks tjänst för andra. Gudstjänsten ger gåvan att få dela tro och liv så att framtidstro och livsmod 7

8 stärks. Gudstjänsten görs tillsammans. I gudstjänsten är Bibelns ord hjärtat och musiken central. Kyrkoårets växlingar, delaktighet, olika uttrycksformer, sång, bön, stillhet, nattvardsbord och fikabord är delar i en levande gudstjänst. Olika gudstjänster firas på en mängd olika platser under veckan, helgdag som vardag. Församlingarna vill: Att öppenhet, närvaro och delaktighet ska utmärka alla gudstjänster. Att andhämtning i en stressad tillvaro ska finnas i gudstjänstlivet. Att barnen, med föräldrar och släkt, ska fokuseras särskilt i varje gudstjänst. Att alla som en gång varit med ska längta till nästa. Att lokal spiritualitet (stil, musik, form m.m.) i församlingar och i kyrkor ska erbjuda mångfald. Att enhet i mångfald ska uppskattas hos alla. Att gudstjänst ska värderas lika oavsett kyrka, bönhus, andra lokaler, utomhus eller veckodag. Att dop, vigslar och begravningar är hela församlingens angelägenhet. Att längtan efter tro är nog. Människor välkomnas oavsett sexuell läggning, etnicitet, språk, tvivel, hudfärg, kultur, särskilda behov. Samverkan Samverkan baseras på samsyn och viljan att arbeta tillsammans. För församlingarnas del sker detta uteslutande inom ramen för kyrkans grundläggande uppgift. Visst arbete bedrivs utifrån reglerade avtal medan andra gemensamma satsningar är korta åtaganden. Samarbetskyrkor mellan EFS och Svenska kyrkan, EFS Västerbotten och EFS-föreningar Ändamålet är att främja ett gemensamt uppdrag, att dela evangeliet och hjälpa människor att leva i tro. Samarbetet bidrar till att fler människor hittar gemenskap, delaktighet och engagemang i Kristi kyrka. Fyra av kyrkorna är samarbetskyrkor. EFSföreningarna i Mobacken, Ersmark, Bergsbyn och Sörböle har uppdraget att i dessa kyrkor ansvara för att kyrkans arbete utförs. Samverkan med EFS i bönhusföreningar och EFS-kyrkan i centrala Skellefteå är andra exempel. 8 Kommun, landsting och föreningsliv Församlingarna samverkar med offentlig sektor, ett stort antal organisationer, föreningar och grupper. Denna samverkan tar sig många olika uttryck och resulterar i en mängd olika verksamheter. Stadsmissionen Skellefteå pastorat är en av huvudmännen som bidrar till stadsmissionens avgörande funktion att människor i utsattet ska finna ett sammanhang där socialt stöd och professionell hjälp finns. Ekumenik Svenska kyrkan i Skellefteå är en del av det ekumeniska samarbetet SKR - Skellefteå kristna råd. Religionsdialog Svenska kyrkan i Skellefteå är förespråkare för öppenhet och dialog i mänsklighetens avgörande frågor för öppenhet, fred, integration och hållbarhet. Religionerna gör skillnad, tillsammans. Svenska kyrkan i Skellefteå - flerspråkig kyrka Svenska kyrkan är en flerspråkig kyrka med medlemmar som talar många olika språk. Skellefteå pastorats församlingar vill synliggöra och bekräfta alla så att möjlighet att uttrycka sin tro finns, på det språk som ligger närmast hjärtat. Församlingarna vill: Att pastoratsgemensamma gudstjänster på teckenspråk genomförs 3-4 gånger per termin. Att tolkad andakt på äldreboende hålls minst en gång i månaden. Att bistå med hjälp i kontakt med myndigheter m.m., för döva från andra länder. Att påverkansarbete tillsammans med dövföreningen i olika frågor bedrivs. Att lärandet i teckenspråksprojektet ( ) tas till vara. CI-implantat är en ny erfarenhet. Att underlätta för medmänniskor med olika språk att kunna delta i gudstjänster. Att en gudstjänst per år på samiska respektive finska hålls. Att gudstjänster och sjukkommunioner på modersmål kan ordnas. Att internationella gudstjänster på engelska anordnas inom pastoratet.

9 ansvar ansvarsfördelning mellan pastorat och församlingar Det övergripande, pastorala, ansvaret ligger på pastoratsnivå medan församlingarna svarar för att verksamhet utförs. För att möjliggöra detta ansvarar kyrkorådet för ekonomi-, personal- och fastighetsfrågor. Församlingsrådens uppgifter är fastlagda i Kyrkoordningen. Församlingen ansvarar för den grundläggande uppgiften lokalt, med de fyra dimensionerna Gudstjänst, undervisning, diakoni och mission. Pastoratsövergripande verksamhet bedrivs med gemensamma resurser och uppgiften att leda dessa kan delegeras till enskild församling. Pastoratsövergripande verksamheter pastoratsövergripande är: övrigt Kyrkogårdars skötsel och utemiljöers utformning. Teckenspråk, minoritetsspråk. Konfirmation. Bokning, kommunikation och information, personal, lokaler, stöd. Sjukhuskyrkan, Skolkyrkan, kyrkan på Campus. Organiserad idealitet, Ledarutbildning för ideella, predikant- och kyrkvärdsutbildning. Diakoni Tillsammans, sorgegrupper, beredskap. Inrättade prästtjänster är anställningar inom pastoratet. I varje församling finns en grundbemanning med följande tjänstefördelning: BYSKE-FÄLLFORS: 225% JÖRN-BOLIDEN: 250% (varav 50% EFS-präst enligt avtal) KÅGEDALEN: 300% (varav 100% samarbetskyrkopräst) SKELLEFTEÅ LANDSFÖRSAMLING: 850% (varav 200% samarbetskyrkopräst) SKELLEFTEÅ SANKT OLOV: 600% (varav 100% samarbetskyrkopräst) Därutöver för pastoratsövergripande verksamheter enligt följande: Teckenspråk 50% (från hösten 2017) Sjukhuskyrkan 150% (varav 50% EFS-präst enligt avtal) Skolkyrkan 100% I pastoratet är behörighetsnivån för minst en kyrkomusikertjänst motsvarande organistutbildning i Skellefteå landsförsamling respektive Skellefteå Sankt Olovs församling. För övriga kyrkomusikertjänster i församlingarna är behörighetsnivå motsvarande minst en med kantorsutbildning. I pastoratet firas huvudgudstjänst alla söndagar och kyrkliga helgdagar. Särskilt sammanlysta gudstjänsttillfällen sker vid högst fyra 9 sön- eller helgdagar under året. Gudstjänster firas regelbundet i alla församlingar varav huvudgudstjänst minst två varje månad och nattvard minst en varje månad. Staten har delegerat huvudmannaskapet för begravningsverksamheten till Svenska kyrkan. Därför utgår den verksamheten inte från församlingens grundläggande uppgift utan bedrivs parallellt i samverkan med församlingsverksamheten.

10 avslutning utvärdering Församlingsinstruktionen ska utvärderas årligen i anslutning till verksamhetsuppföljning. Utifrån församlingsinstruktionen upprättas en verksamhetsplan i pastoratet samt i respektive församling innehållande konkreta insatser för att förverkliga instruktionen under åren Verksamhetsplaner revideras årligen och blir så en integrerad del av utvärderingen. Underskrifter Kyrkoherde Ordförande kyrkofullmäktige Namn Namn Jan Fredriksson Gunhild Lundberg Olsson Namnförtydligande Namnförtydligande Datum Datum

11 församlingsinstruktion svenska kyrkan i skellefteå Antagen av kyrkofullmäktige i Skellefteå pastorat 10 november 2016 Utfärdad av domkapitlet i Luleå stift 8 december 2016

12 svenska kyrkan i skellefteå adress: Box 376, Skellefteå telefon:

13 omvärldsanalyser det här är byske fällfors församling - Befolkningsantalet i vår församling är tämligen oförändrat men befolkningsstrukturen har förändrats ganska radikalt den senaste tiden. Vi ser utifrån vår dopstatistik att över hälften (ca 240 av totalt ca 400 döpta barn) bor i de södra byarna men våra tre kyrkor ligger i den norra delen av församlingen. Närheten till förskola, skola, affärer och arbetstillfällen medför att medelåldern i de norra byarna stiger. Det finns många byabönhus som drivs av ideella föreningar som kämpar med ansträngd ekonomi och allt för hög medelålder hos medlemmarna även i de byar där generationsväxlingen pågår. - Samhället präglas av att vara en bruksort som förvandlats till ett samhälle med tillverkningsindustrier och pendlingsort till framförallt Skellefteå. Den mycket stora tillströmningen av turister till Byske havsbad sommartid ger viktigt tillskott till handlarna och livsmedelsbutikerna. Skellefteå kommun satsar mycket på både barnomsorg och äldreomsorg i centralorten och även i de byar där det finns underlag för skolundervisning. - Ideellt engagemang finns naturligtvis inom såväl Svenska kyrkan och föreningslivet i bygden men många föreningar utrycker att det blir svårare och svårare att engagera fler och framför allt efterlyser man en föryngring. EFS har på många sätt bidragit till det andliga arvet både i samhället och så gott som alla byar. Men de senaste åren har man på flera håll varit tvungna att avveckla missionsföreningar. Delvis har de människor som varit med där engagerat sig i församlingens verksamheter och andra har valt att gå in i någon av de frikyrkliga församlingarna. - Utsattheten syns tydligast genom de EU-migranter som sitter utanför affärerna. Men genom församlingens diakoni kommer vi i kontakt med människor som har tuffa livsvillkor och små ekonomiska förutsättningar där det kanske inte alltid är lika uppenbart vilka svårigheter som finns. - Flyktingarna som kommit till oss de senaste tolv åren påverkar samhället genom sin närvaro. De bidrar till att vidga perspektiven genom sin kultur och livsåskådning. Byske har genom dem blivit mer mångkulturellt än vad samhället annars skulle ha varit. - Hållbarhet är ett viktigt tema i församlingens arbete sen två år tillbaka. Naturligtvis parallellt med att klimatfrågan aktualiserats i hela vår värld. Efter den SWOT-analys som genom förts i både i arbetslag och församlingsråd framträder ganska tydligt att: Församlingens styrka är dess medlemmar. Samarbetet med flera olika andra organisationer är också mycket värdefullt. Personalen är också en styrka i våra verksamheter tillsammans med goda ekonomiska förutsättningar. Svagheterna ligger i allt för otydliga mål, bristfälliga strategier, folks fördomar och förutfattade meningar som gör det svårt att nå utanför kyrkan. Vidare är församlingen fast i gamla hjulspår. Möjligheterna ligger i att vi fortfarande är så många medlemmar och att tron är på riktigt. En stor möjlighet finns också i det ideella engagemanget som kan bidra till förankring hos medlemmarna och utveckling av verksamheter. 1

14 omvärldsanalyser Välfärden i kombination med sekulariseringen framstår som det största hotet för kyrkan. Om församlingen inte är relevant och kan forma aktuell teologi/tro i vår tid förstärks detta ännu mer. Det andra hotet är allting annat som konkurrerar om människors tid och uppmärksamhet. Utifrån församlingsrapporten för 2013 kan man dessutom dra en del slutsatser: Medlemsminskningen är naturligtvis besvärande. Det är dock viktigt att konstatera att den blir ännu mera påtaglig för Byske Fällfors församling på grund av utflyttningen som är den största delen av medlemsminskningen. En faktor som vi inte kan påverka i någon större utsträckning. Däremot måste vi vidta kraftfulla åtgärder för att vända den nedåtgående dopfrekvensen. Vårt erbjudande om dop måste förtydligas och i förlängningen kan dopundervisningen i form av barnkörer, miniorer, dopprogram och skolkyrkoarbete leda till att vi återigen konfirmerar majoriteten av alla ungdomar. Arbetet med begravningar och uppföljning tillsammans med anhöriga behöver stärkas upp för att ta vara på det stora förtroende som fortfarande finns för kyrkan i de sammanhangen. Den svikande andelen besökare vid våra gudstjänster och andra samlingar måste vändas snarast. Frågan är om vi kan hitta sätt att få kyrkans medlemmar att se kyrkans budskap och verksamhet som relevant i vår tid och i människors liv. Vi behöver erbjuda kyrkliga mötesplatser som inte uppfattas som ytterligare sten på börda för människor som redan har fullt upp med att få livet att gå ihop. Det måste vara enkelt att engagera sig, och vilsamt att vara med i kyrkans sammanhang. 2

15 omvärldsanalyser det här är jörn-bolidens församling Arbetsgruppen har bestått av församlingsrådet i Jörn-Bolidens församling, maj 2014, samt arbetslaget, april Arbetet har utförts på ungefär samma sätt vid de två tillfällena, det vill säga att vi använt oss av Luleå stifts verktygslåda och där koncentrerat oss på frågan om församlingens styrkor, svagheter, hinder och resurser. Som underlag för att besvara dessa frågor har ledamöterna i församlingsrådet suttit två och två, för att tillsammans formulera de hot, möjligheter, svagheter och styrkor som kännetecknar församlingen. Efter att ha skrivit upp sina slutsatser på postit-lappar har en gemensam presentation genomförts, följt av ett intressant samtal. Orden som beskriver församlingen återges nedan utan kommentarer. Omvärldsanalys Omvärlds- och församlingsbeskrivning Församlingens historia. Den äldsta tätorten i församlingen torde vara den del som nu kallas Österjörn. När järnvägen byggdes, flyttades tätorten till järnvägsstationen där nuvarande Jörn finns. Boliden är ett yngre samhälle ett brukssamhälle som byggdes upp i direkt samband med etableringen av gruvan. Under talet bodde det som mest uppemot personer inom relevant område. Därefter har församlingen minskat drastiskt numerärt. Fromhetstradition. Församlingen befinner sig i EFS-bygder, och har också påverkats av denna kyrkotradition. Antal kyrkotillhöriga. Församlingen har 2598 tillhöriga (25/4 2014) relaterat till en folkmängd på 3496 (scb.se den 31/ ), vilket ger en tillhörighet på 74,3%. SWOT-analys Styrkor: Många frivilliga. Särskilt i Jörn! Arbetslaget. Engagerad personal. Boliden: Livskraftigt samhälle (företag, befolkning). Sång- och musikarbetet. Flyktingarbetet. Föreningsliv och gemenskap. EFS. Samarbete/samverkan med föreningar, företag, skolan m.fl. Mångkulturell församling. Lokal personkännedom. Svagheter: Låg social status (Barn- och familjer). Många äldre. Språk- och kulturproblematik. Nykristna mitt i livet mötesplats? Gudstjänstordningen. Ekonomin. Olika traditioner i församlingen. Geografiska avstånd. Större behov av resurser (J + B). Minskat gudstjänstdeltagande. 3

16 omvärldsanalyser Hot: Samarbeta med intresseföreningar. Att nå människor mitt i livet. Minskat medlemstal. Få frivilliga. Begränsade personella resurser. Visa oss i samhällsdebatter. Många barn och ungdomar med speciella behov. Jehovas vittnen. Sekularisering (var finns kyrkan i dagens andliga sökande?). Avbefolkning. Utträde. Hur kan vi nå frivilliga? Utflyttning. Minskat medlemsantal. Svårigheter att engagera frivilligarbetare. Åldersstruktur. Möjligheter: Ett mångkulturellt sammanhang. Mångkulturell delaktighet i gudstjänsterna. Den globala befolkningsutvecklingen. Att vi ska synas i samhällsdebatten. Frivilliga. Bra musikarbete. Jörn och Boliden: Asylsökande. Samarbeta med EFS. Samverkan med övriga organisationer. Utveckla den verksamhet vi har idag. Lyssna in församlingsbornas tankar och önskemål. Bidra till interkulturell församling. Integration. Vilka är människorna som bor och vistas på vår ort, åldersmässigt, etniskt, språkligt etc? Vi har en åldrande befolkning i Jörn och i byarna. Boliden är en bruksort som kännetecknas av hög omsättning av människor och med inpendling från Skellefteå. Glesbygdsproblematik i större delen av församlingen, med historiskt stor utflyttning, minskat befolkningsunderlag och minskad samhällsservice. På senare tid noterar vi dock ett intresse för husköp, kanske på grund av låga priser. Hur är situationen för barn, unga och äldre? Finns det lokala folkhälsorapporter som kan bidra med kunskap? Vi gör en notering, att många barn och ungdomar kommer från trasiga förhållanden och att man därmed är i behov av extra stöd. Dels handlar det om den blandade och inte sällan svåra bakgrund som asylsökande kommer från. Dels handlar det om att ett billigt boende gör det möjligt för människor med socialt utsatt eller sårbar situation att bosätta sig inom församlingen. Hur ser infrastrukturen ut? Vilka institutioner och arbetsplatser dominerar? 4

17 omvärldsanalyser Bolidens mineral med underleverantörer påverkar Bolidens centralort. I både Jörn och Boliden är dessutom äldrevården och Skellefteå kommun en betydande arbetsgivare. Församlingsherdens kommentar av SWOT-analysen: De två genomgångarna har genomförts oberoende av varandra. Som församlingsherde har jag inte deltagit i smågruppssamtalen (däremot i presentationen av resultatet). Även om de två genomgångarna har genomförts i olika sammanhang, är resultatet slående lika. Styrkor: Man ser EFS och församlingens musikverksamhet som tydliga styrkor i arbetet. Medarbetarnas lyfter fram de frivilliga resurserna, samtidigt som Församlingsrådet lyfter fram de anställda som resurser. Svagheter: Då behovet av hjälpinsatser är närmast oändligt på grund av det stora antalet asylsökande (600 inom församlingen som består av 2598 tillhöriga!) känner man sig otillräcklig i avsikten att tillmötesgå behoven. Alla berörs i större eller mindre utsträckning av den speciella målgruppen i sina arbetsuppgifter. Mycket av arbetstiden riktas mot denna målgrupp avseende präster, diakoni, medarbetare inom barn- och ungdom. Som en konsekvens av detta blir till exempel behovet av fler insatser mot människor mitt i livet tydlig. Hot: Den höga medelåldern (särskilt Jörn och byarna) anges som ett hot, kombinerat med utflyttning och medlemstapp. I samtalet (församlingsrådet) framkom även en förhållandevis hög omsättning på boende inom Boliden som en förutsättning under hot. Möjligheter: Samanställningen visar på asylverksamhet och integration, frivilligarbetet, samarbete med andra föreningar (inklusive EFS) som exempel på möjligheter. 5

18 omvärldsanalyser det här är kågedalens församling OMVÄRLDSANALYS Kågedalen är på många sätt en levande bygd med stor framtidstro. Positiva siffror både vad gäller generationsväxling och flyttnetto har gjort att Kågedalen de senaste åren ökat något i folkmängd. Inte minst är det barnfamiljer som flyttar in till huvudorten, men också till byarna runt om. Närheten till Skellefteå med goda pendlingsmöjligheter och några stora arbetsplatser är ett par troliga orsaker. Bilden av befolkningen präglas också av att det finns ca 100 platser för asylsökande i Kåge och Ersmark. Området kännetecknas också av många små- och stora företag samt ett rikt föreningsliv både inom idrott och kyrka med många och goda ideella krafter. Trots många positiva tecken i samhället som helhet minskar både medlemsantalet i församlingen och den kyrkliga seden, även om vi fortfarande ligger på relativt höga nivåer jämfört med riket som helhet. Under samtalen om detta har vi samlat våra tankar kring vad vi vill skall känneteckna vår församling under fem rubriker som vi ser som utvecklingsområden i Kågedalen. Utvecklingsområden Öppen kyrka Kyrkan är fortfarande på många sätt kyrkan mitt i byn. Men tack vare de många nysvenskarna är den också kyrkan mitt i världen. Ändå finns fortfarande många trösklar, både ut och in. För att slipa ner dem behöver vi skapa mer öppenhet, konkret i våra lokaler och på våra kyrkogårdar, men också i våra attityder mot varandra. En öppen kyrka präglas av nyfikenhet, respekt och dialog i våra möten med varandra. Delaktighet Församlingen har redan många frivilliga medarbetare. Men delaktighet handlar inte bara om att göra saker utan om att känna sig delaktig. Vi vill göra det enkelt för dem som vill att vara delaktig på det sätt man själv vill. Vi hoppas genom vårt sätt att bemöta varandra att fler och fler ska kunna säga om kyrkan att det är min. Vi vill fortsätta att skapa strukturer för delaktigheten och att hitta en syn på delaktighet som bygger mindre på krav och mer tar vara på människors lust, vilja och kunnande. Barn- och ungdom En stor del av befolkningen i Kågedalen är under 20 år och många barnfamiljer flyttar in. Här har vi redan goda mötesplatser i form av exempelvis scouter, barn/ föräldrarträffar, barnkörer och middagspaus. Den stora utmaningen ser vi i att vända trenden att allt färre konfirmerar sig och den utmaningen hänger ihop med det övriga barn- och ungdomsarbetet inklusive skolarbetet. Gudstjänst och musik Gudstjänsten är hela församlingens uppgift och kallelse står det i kyrkoordningen. Gudstjänstlivet i Kågedalen kännetecknas av mångfald och handlar inte bara om hur många som är där utan också på vilket sätt man är med. Vi har under några år arbetat med en gudstjänstutveckling som präglas av delaktighet och där några av kärnvärdena är gemenskap, värme, igenkännande, mångfald och vardaglighet. Detta vill vi fortsätta med och sprida. 6

19 omvärldsanalyser Eftersom vi tror att musiken och körernas plats i gudstjänsten är viktig, både som ett språk för tron men också som ett sätt att vara delaktig, vill vi gärna hitta vägar att utveckla detta. (Nya) mötesplatser Vi tror att relationer är centralt i människors liv. I livsnära möten finns Gud och därför behöver vi platser för dessa möten. Vid sidan av dem som redan finns vill vi bli mer synliga i olika sociala medier, för att informera men framförallt skapa dialog kring tro och kyrka. Detta ersätter inte möten ansikte mot ansikte i de smågrupper vi redan har och vill utveckla vidare. I Kusmark håller en ny mötesplast konkret på att växa fram i Frälsarkransen bönens trädgård. Här vill vi finna former hur den kan bli en resurs för församlingens arbete med att skapa nya mötesplatser med människor kring tro och liv. 7

20 omvärldsanalyser det här är skellefteå landsförsamling Under våren 2014 har samtal om detta förts med församlingsrådet och vid personalsamlingar. Historia Norrlands historia har förändrats de sista 30 åren. Istället för att ha varit några hundra år av kolonisation kan vi i dag räkna uppemot 9000 år bakåt. Luleå stift har också blivit mera mångkulturellt genom mer kunskap om dess samiska och finska historia. Skellefteå är en ung stad och fick betala tull till både Piteå och Umeå ända fram till 1881 då stadsrättigheter erhölls. I Skellefteå församling, som det heter fram till 1913, så kommer flera starka väckelserörelser att växa fram. Läsarrörelsen som betonade varje människas rätt att ta del av det skrivna ordet och senare den rosenianska väckelsen med ett stort lekmannaengagemang. Dessa rörelser har satt djupa spår i vår bygd och som i all norrländsk kyrkohistoria så finns också inslag av ett starkt lekmannainflytande i form av väckelser och byaböner som inte var lika vanliga eller ens tillåtna längre söderut. Kyrkobyggnaderna och bönhusen är symboler för detta och för bygdens historia. Skellefteå landsförsamling har en särskild roll i detta då dess nuvarande gränser omger Skellefteås äldsta byggnader och historiska områden. Nutid Kommunens befolkning idag är ca invånare. Av dessa bor nästan hälften i centralorten. Sysselsättningsmässigt är vård och omsorg störst med knappt anställda medan industrin har drygt Skellefteå är en industriregion med ett näringsliv som tydligt utvecklats utifrån skogs- och gruvnäringen. Dessutom finns en tradition av småföretagsamhet och innovationer. Genom inflyttning och invandring har den kulturella mångfalden i Skellefteå ökat. Skellefteå var också tidigt ute med en storkommun. Den trenden kommer att fortsätta i samhället där avstånd mellan arbetsplatser och bostad kommer att öka. Större regioner samlar attraktiv arbetskraft och ger möjligheter till samverkansvinster. I Skellefteå finns ovanligt starka kyrkliga traditioner i form av väckelser, EFS, frivillighet och andra engagemang gentemot svenska kyrkan. Traditioner som också levt kvar i högt gudstjänstdeltagande samt kyrkliga seder runt tex midsommarfirande i Bonnstan. I församlingen fanns medlemmar av sammanlagt invånare. Medlemmarna i glesbygd minskar något i antal medan de ökar i tätorten. På bägge ställen ökar dock medelåldern. I likhet med många andra församlingar finns det också många utträden bland de mellan år. I övrigt minskar församlingens medlemsantal med knappt 1%, något under riksgenomsnittet. Pastoral situation 8

21 omvärldsanalyser Skellefteåbygden har starka andliga traditioner vilket kommer till uttryck under större kyrkhelger och gudstjänster. Församlingen har generellt varit bra på att ta dessa traditioner till vara. Under många hundra år var landskyrkan centrum i Skelleftebygdens andliga geografi. Ett nav med många ekrar ut till byar och bönhus som delar av samma struktur. Från 70-talet och framåt byggdes 5 stadsdelskyrkor som kom att bli relativt självständiga gentemot både centrumdistriktet och de äldre strukturerna med byar och landskyrka. Detta har också medfört att församlingen i dag lägger betydligt större resurser på arbetet i tätorten än i byar. I dag är det angeläget att se det väsentliga bidrag som bönhustraditionen ger till gudstjänstbesök och att hålla bönhuskulturen levande. Landskyrkan och dess omgivning har under lång tid utgjort en viktig kyrkplats och sockencentrum med traditioner från 1300-talet. Vi märker ett allt större intresse från våra medlemmar för vad detta betyder för Skelleftebor. För rekreation på området runt Kyrkholmen och Rovön, för historia och identitet genom Bonnstan och den gamla kyrkogården. Tillsammans med Kornbodarna, Lejonströmsbron och Stiftsgården bildas en enhet som behöver lyftas fram och stärkas. De gamla kyrkstadstraditionerna behöver också tydliggöras och stärkas. I vår tid finns nya diakonala utmaningar runt utsatta grupper i samhället. Vi behöver se och hantera frågor runt profetisk diakoni, ungdomar och droger samt vilken roll vi ska ha gentemot de som lever under existensminimum. Mitt i traditioner och historia behöver vi också se de förändringar samhället går igenom. Framtidens unga kommer att växa upp i en värld där traditioner och tro möts och blandas på ett helt nytt sätt. Förutom förkunnelsen av evangelium behöver vi som kyrka vara en av de trådar som förbinder oss med vår kristna historia och vår identitet och som samtidigt vågar vara så öppna att vi låter nya tankar för tro komma fram ur dessa möten. 9

22 omvärldsanalyser det här är skellefteå sankt olovs församling Skellefteå Sankt Olovs församling är en stadsförsamling med medlemmar. Den totala mängden invånare inom församlingen är Alltså är 77,4% medlemmar i Svenska kyrkan, vilket är högre jämfört med riket som helhet (riket som helhet = 65,9%). Församlingen ligger i Luleå stift och är en del av det evangeliskt-lutherska trossamfundet Svenska Kyrkan. Sankt Olovs församling är också förbunden med den världsvida Kyrkan och delar den kristna bekännelsen om en treenig Gud som skapar, frälser och ger liv. Församlingens centrum och livskälla är evangeliet om Jesus Kristus. I mötet med Guds ord och sakramenten får människan en möjlighet att leva i gemenskap med sitt ursprung och mål, med Gud själv. Våra kyrkor och lokaler är Bergsbykyrkan (samarbetskyrka med EFS), Morö Backe kyrka, Alhemskyrkan, Moröns bönhus, Sankt Olovs kyrka, Sankt Olovsgården samt en samlingslokal på Erikslid. Sjukhuskyrkan och Skolkyrkan ingår också i församlingen och verksamheten sker i huvudsak på extern arena. Inom församlingens gränser finns också Sunnanå kyrkogård, som liksom Alhems kyrkogård utgör ett vackert vilorum för avlidna. Omvärldsanalys Medelålder och befolkningsutveckling Den svenska befolkningen blir allt äldre och genomsnittsåldern för en medlem i Svenska kyrkan i Skellefteå kommun är 44,7 år. År 2020 beräknas den vara 47,2 år. Tendensen verkar förstärkas, inte minst p.g.a. allt lägre doptal och många aktiva utträden i åldrarna år. Generationsväxling (födda barn minus antalet avlidna under året) samt flyttnetto (in- och utflyttning) påverkar befolkningsutvecklingen i stort. Generationsväxlingen visar minussiffror, det dör alltså fler än det föds inom församlingen. Däremot visar flyttnettot plussiffror. Från 77 personer år 2012 till 204 personer år Ökningen kan bl.a. härledas till Älvsbackaområdets nybyggda trähus. Befolkningsunderlaget i församlingen har ökat, från 2004-års notering på invånare till 2013-års notering på

23 omvärldsanalyser Församlingens medlemssammansättning (OBS! Statistiken hämtad ur Församlingsrapporten. Sammanräkningen av antalet medlemmar blir inte , utan Oklart var felkällan finns, men Församlingsrapporten har flera felkällor har det visat sig.) Ålder: Antal medlemmar i Sankt Olovs församling år 2013: 0-19 år (år 2004 = medlemmar) år (år 2004 = medlemmar) år (år 2004 = medlemmar) 65 år och äldre (år 2004 = medlemmar) Vi kan konstatera, att den åldersgrupp som ökar är 65 år och äldre. Arbetsmarknad Näringslivet i Skellefteå är starkt, men relativt konjunkturkänsligt. Sedan 2002 har förvärvsfrekvensen varit högre i Skellefteå än genomsnittet för riket. Skellefteå kommun har en någorlunda balanserad in- och utpendling. Fortfarande är dock utpendlingen högre. Betydande delar av pendlingen till Skellefteå tätort sker i realiteten inomkommunalt. Inom 45 minuter från Skellefteå ligger de större tätorterna Burträsk, Boliden, Lövånger och Byske. En av de viktigaste åtgärderna för att underlätta den pågående generationsväxlingen inom arbetsmarknaden kommer att handla om att tillvarata kompetensen hos den växande gruppen utrikes födda samt ungdomar som idag hamnar utanför arbetsmarknaden. Ungdomsarbetslösheten är jämförelsevis hög i Skellefteå. 11

24 omvärldsanalyser Församlingsrådets och anställdas omvärldsanalys/omvärldsbeskrivning utifrån 6 valda samtalsfrågor samt 3 analysfrågor i materialet från Luleå stift Val av samtalsfrågor: 1. Vilka trender i samtiden påverkar oss? Kyrkotraditionen avtar (yngre har inte de traditioner som äldre har). Sociala medier dominerar mer eller mindre mycket i människors liv. På gott och ont. Vi har blivit mer individualister. Jag är i fokus och jag är ett projekt. 2. Hur är situationen för barn, unga och äldre? Många barn engagerar sig i många olika saker. Många unga är stressade/splittrade. Skolresultaten har delvis försämrats. Ökad ungdomsarbetslöshet. Skolkyrkan, med sitt breda kontaktnät, är ett viktigt stöd för barn- och ungdomar i deras vardag = skolans värld. Medelålders blir ofta bortglömda. En grupp som man skulle kunna engagera mera. Äldre: viktigt hålla isär kommunens ansvar med omvårdnad och det som vi som kyrka kan bidra med i form av gudstjänster på boenden, hembesök, anordna utflykter och sammanhang för gemenskap. 3. Hur är det för människor i behov av särskilt stöd eller människor med särskilda behov? Som exempel där församlingen kan göra insatser för människor i behov av särskilt stöd eller människor med särskilda behov, nämns främst Sjukhuskyrkans arbete. Tisdagsklubben (för personer med olika funktionsnedsättningar), Teckenspråksarbetet samt Skellefteå stadsmission (där församlingen ger resurser i form av personal på timtid samt kollekter) är exempel på verksamheter inriktad till dem i behov av särskilt stöd. Känslan är också att antalet människor i behov av särskilt stöd i form av ekonomiska bidrag ökar. Centrala stan med tiggare är ett nytt inslag i gatubilden. De människor som på olika sätt tar direktkontakt med kyrkans personal, för att få hjälp med pengar, fortskrider. Kanske har det t o m ökat. 4. Hur ser infrastrukturen ut? Vilka institutioner och arbetsplatser dominerar? Skolan: Inom mandatperioden sker förändringar inom grundskolan, som kommer att påverka verksamhet och resurser och hur de förläggs. På Getberget byggs en ny F-9-skola och Morö Backe får ett högstadium. Dessutom får Alhem, Bergsbyn, Eriksberg och Moröhöjden nya förskolor. Och vad händer med Kanalskolan? Äldreboenden: De sista åren har antalet äldreboenden ökat, främst på Morö Backe med nybyggda Ömheten och Höjden. Sedan tidigare finns Linagården, Annagården, Tor och Tryggheten inom församlingen. Äldreboendet Höken flyttades till Landsförsamlingen under Arbetsplatser: Bland de stora arbetsplatserna inom församlingen kan nämnas kommunen, landstinget, Skellefteå Kraft samt grund- och gymnasieskolor. 12

25 omvärldsanalyser Mindre arbetsplatser, men med stor inverkan för invånarna, är Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen och Skebo. Finansiell verksamhet och övriga företagstjänster samt handel, kommunikationer och industrier återfinns också inom församlingen. 5. Hur ser den ideologiska strukturen ut med föreningsliv och organisationer, bygdegemenskap, kyrkor och samfund etc.? Församlingen anställda och ideella - är öppen för samverkan och samarbete i mångt och mycket. I dagsläget har man samverkan/kontakter med många kyrkor och samfund, idrottsföreningar (t. ex. Morön Bollklubb och den årliga Fotbollsskolan) och diverse föreningar (t. ex. olika loger och Lions, som årligen, i samverkan med församlingen, har avslutningsgudstjänster eller konserter i kyrkan). Att verka för en hållbar livsstil och en bra livsmiljö är viktigt i Skellefteå kommuns framtidstankar. Bl.a. är tankarna kring Fair Trade levande i kommunen. Församlingen har sedan länge verksamhet inom detta område, t.ex. genom försäljning av rättvisemärkta varor och deltagande i Fair Tradekampanjer. 6. Är det något annat du ser som kan bidra till omvärldsanalysen? Sommaraktiviteterna är bra, t. ex. Tuvagården och Kvar i stan. Men det finns också bortglömda områden Finns det något vi kan göra för/bland turister, t.ex. på Campingen eller Boviksbadet? Analysfrågor: 1. Vilka slutsatser drar vi när det gäller den grundläggande uppgiften? Utifrån församlingsstatistiken, så finns utmaningen i dopet och konfirmationen visar dopstatistiken 54,6% döpta och konfirmationsstatistiken 32,4% konfirmerade. Det är alltså viktigt att satsa både på dem som är mellan ca år, som är i barnafödande ålder och så småningom har tonåringar, samt tonåringarna direkt, som närmar sig konfirmationsåldern. Ungdomsarbetet och livsfrågorna för unga vuxna, som lever under hårdare livsvillkor, är viktigt att prioritera. Med anledning av ökad splittring för familjemedlemmar med många olika aktiviteter, så kan en utmaning vara att försöka hitta familjestärkande/familjegemensamma verksamheter. Ekonomisk utsatthet för invandrare m.fl. Kan vi som kyrka, inom diakonin, bemöta detta och hur i så fall? Kan vi vara en aktör i den sociala ekonomin och hur i så fall? Med åldersgruppen 65 år och äldre, som ökar, är det viktigt att församlingen kan erbjuda mötesplatser för andakt och gemenskap (och kanske en enkel lunch). Här finns det utvecklingsområden och konkreta planer finns för Rörligheten har ökat. Man deltar inte där man bor, utan där man VILL. Om ett Kulturhus blir verklighet: Tänk om där kunde rymmas ett EKUMENISKT RUM I all strävan efter samverkan och samarbete är det också viktigt att stärka den egna profilen. Sankt Olovs församling får inte tappa bort vad det innebär att vara Svenska kyrkan i centrala Skellefteå. Verka för en positiv hållbar livsstil angående miljö lokalt och globalt. Fair Trade är ett exempel på detta. 13