ROTposten. - läskigaste larverna, lustigaste lössen & listigaste lärdomarna! en trädgård ger näring åt både kropp och själ

Transkript

1 Nr 3 Hösten 2011 Årgång 11 ROTposten Medlemsblad för Lappmarkens trädgårdssällskap Ett sjukt bra nummer - läskigaste larverna, lustigaste lössen & listigaste lärdomarna! drabbad av Bacillus horticulturans? vi har botemedlet! bladlus räddar äktenskap! trädgårds sällskapsresan (utan Lasse Åberg) en trädgård ger näring åt både kropp och själ ulrikas safariångest Ulrikas trädgårdsspa-avdelning

2 styrelse, byaombud & kontaktpersoner STYRELSE PERENNA LEDAMÖTER SOLITÄR (= ordförande) Karin Norlander Prästbolsvägen 13, Lycksele , VICE SOLITÄR (= vice ordförande) Ulrica Jonsson Rimmevik Öravan 1, Lycksele , , PAPPERSBLOMSTER (= sekreterare) Bernth Edman Skiffervägen 10, Lycksele el , KRONBLAD (= kassör & medlemsservice) Britt-Marie Björk Vägsele 117, Lycksele , Sigrid Larsson Byavägen 32, Blåviksjön , ANNUELLA LEDAMÖTER Mikael Lagerqvist Grönsaksstigen 6, Lycksele , Maud Eriksson Bäcknäs 36, Gunnarn , Rut-Marie Gideonsson S Grannäs 122, Storuman , bgideonsson@hotmail.com Ella-Pia Lönnback Forsnacken 10, Slussfors , ella.lonnback@home.se REVISORER Solveig Holmner, Gunnarn, s.holmner@telia.com Lillemor Persson, Gunnarn, gunnarn0951@gmail.com Britt-Louise Persson, (suppl) REKRYTERINGSTEAM Mariana Mattsson, Norrbyberg (smk) , mariana.mattsson@spray.se Lena Björnebäck, Lycksele , lenett58@hotmail.com Beatrice Stenberg, Vindelgransele , taxi.thomas@telia.com BYAOMBUD & ORTSTEAM MITT-I-OMRÅDET Åskilje med omnejd Gulli Byström, , ralph.bystrom@it4unet.se Blåviksjön, Rusele, Norrbyberg Maidy Ivarsson, , maidy.ivarsson@blaviksjon.se Kattisavan Ingela Aagesson, , ingela.aagesson@vll.se SYDVÄST Dorotea + Vilhelmina Sonia Larsson, , sonia.larsson@dorotea.net Barbro Nordlander-Andersson, , barbro@dorotea.net Eva Borgström, , borgstrom.eva@gmail.com VÄST Storuman (samhället) Majken Fransson, , majken.fransson@storuman.se Astrid Hägglund, , astrid.hagglund@hotmail.com Storuman (E12 mot Norge) Ella-Pia Lönnback, , ella-pia.lonnback@storuman.se Stensele Vega Fransson Kroik, , vegafransson_kroik@yahoo.se Barsele Sari Berglund, , sari.berglund@storuman.se Gunnarn Lillemor Persson, , gunnarn0951@gmail.com Skarvsjöby, Pauträsk Greta Stenvall, , greta.stenvall@yahoo.com NORDVÄST Sorsele Anita Holmström, , arvidsson.joakim@telia.com Kerstin Stenman, , sorseleramen@telia.com NORR Rusksele, Vormsele Elisabet Alnerson, , elisabet.alnerson@brinet.se Vindelgransele, Björksele Beatrice Stenberg, , taxi.thomas@telia.com Monica Hedman, monica.hedman@hotmail.com ÖST Gäddträsk-hållet, Örträsk Gudrun Ödling, Gun-Gerd Haraldsson, , ka.haraldsson@tele2 Lycksele hänsia Monika Karlsson, Lycksele ansia Ann-Sofie Andersson, , 1234.marklund@telia.com Betsele, Umgransele Jennie Löfgren, , jennie.fredrick@betsele.se SYDVÄST Vägsele, Bratten Janet Larsson, , janet.leif@lycksel .se Hornmyr, Knaften vakant Fjärrmedlemmar Britt-Marie Björk, , bmbj@passagen.se ÖVRIGA UPPDRAG & KONTAKTPERSONER Bladlöss (Rotposten) Mariana Mattsson, , mariana.mattsson@spray.se Lena Björnebäck, , lenett58@hotmail.com Ulla-Lena Wallin, , ullalena.kl@brinet.nu Eleonore Hedman, , eleonore_hedman@yahoo.fr BOK (bibliotek) Sigrid Larsson, , sigrid.larsson@spray.se DigITalis (webb) Reginald Scholz, , reginald.scholz@spray.se Facebookgeneral Mikael Lagerqvist, , mikael113@hotmail.com Krisgruppen Mariana Mattsson (smk) , mariana.mattsson@spray.se Ewa Holmberg, Janet Larsson, , janet.leif@lycksel .se Britt-Marie Björk, , bmbj@passagen.se Linnés döttrar Solveig Holmner, , s.holmner@telia.com Lillemor Persson, , gunnarn0951@gmail.com Lotta (lotteri) Britt-Marie Björk, , bmbj@passagen.se Presskrage (media) Mariana Mattsson, , mariana.mattsson@spray.se Shopping Maud Eriksson, , maud.bnas@gmail.com Skärmar Gunilla Byström, Sticklingar (reseteam) Sigrid Larsson, , sigrid.larsson@spray.se Susanne Beije, Studiekoordinator Karin Norlander, , karin_norlander@tele2.se Bernth Edman, , bernth2@spray.se VM-team (växtmarknad) Jennie Löfgren, , , jennie.fredrick@betsele.se Mikael Lagerqvist, , Kristina Tamburini, , tambur@live.se Anne-Marie Bergström, , annemarie.bergstrom@gmail.com Webb: e-post: info@lappmarkentradgard.nu och förstås på Facebook gå med i vår grupp där! -2-

3 redaktörsrutan nää, har du också drabbats? Stackars dig! Jag lider verkligen med dig som nyligen drabbats av Bacillus horticulturans, alltså den fruktade trädgårdssjukan, och jag förstår att du ännu inte anat vidden av denna sjukdom och vilka konsekvenser den kan få för ditt liv. Jag vet nämligen själv hur det är. Jag trodde länge att jag var immun mot TGS, men så slog den oväntat till. Och eftersom jag fått den mest svårartade formen kommer jag nog aldrig att bli riktigt frisk igen. Sjukdomen är lömsk, den kan utlösas av något så enkelt som fingrars plöts liga kontakt med jord, och yttrar sig bl.a. genom att den sjuke drabbas av en oemotståndlig lust att så frön, plantera och skörda. Han/hon börjar frenetiskt gräva rabatter och gå fram som en jordfräs över gräsmattan för att ersätta denna med köksland, dammar och buskage. Om jordytan är begränsad ver kar detta på intet sätt hämmande, tvärtom införskaffas pallkragar för att så kunna odla på höjden. Trädgårdstidningar och -böcker översvämmar brev lådor och bokhyllor, lådor fylls med fröpåsar och kylskåp med frösådder. Biverkningarna är svåra. Inte nog med att den sjuke inte längre förmår att samtala om något annat än frönyheter och konsten att kompostera - ekono miskt drabbas också familjen, eftersom inköpen av jord, växter, stenplattor, damm med pump, spadar, växthus och andra trädgårdsingredienser nu slukar allt mera av familjens inkomster. Det har till och med vittnats om att i en del hem lämnas man och barn utan middag för att mamman är ute och gräver i trädgården tills fram på småtimmarna! Ty idag är det mest kvinnor mellan år som drabbas, men tendensen är tydlig: allt fler unga kvinnor och män i storstäder insjuknar och hemfaller då ofta åt olagligt odlande på ockuperad mark, s.k. guerilla-gardening-syndrome. Ofta i samband med att första barnet föds, då önskan väcks att kunna ge barnet giftfri mat. Anlaget att få sjukdomen kan då lätt överföras till nästkommande generation. Sjukdomen är ännu tämligen okänd inom vården, och läkare står ofta hand fallna inför den hjälpsökandes symptom. Det är förstås också en resursfråga hur landstinget väljer att satsa sina vårdinsatser. Vi som drabbats får nog även fortsättningsvis lida i tysthet och söka tröst i vetskapen att efter vår kommer höst och att symptomen då lindras en aning. Fram tills de första frökatalogerna dimper ner i brevlådan strax före jul. Då är det klippt igen! Dessvärre finns inget botemedel och den enda behandling som står till buds går ut på succesivt avvänja den sjuke från all slags odling, distrahera honom och skingra de tvångsmässiga tankarna på grönska. Det saknas ännu mycket forskning på området innan ett vaccin eventuellt kan framställas, som kan bromsa den snabba spridningen av sjukdomen och förhindra nya sjukdoms fall, enligt kemibefrämjandeminister Myra Väck-Provado. Enligt professor Ville Asfalth-Era-Mera kan så många som vara drabbade, men mörk ertalet är stort. Enligt honom är risken att drabbas särskilt stor inom mötes platser som t.ex. trädgårdsföreningar och han varnar därför för att uppsöka sådana samlingar. För dig som läser detta kommer denna varning troligen försent. Jag hoppas ändå att detta nummer av Rotposten ska vara till hjälp som nyligen drabbats av trädgårdssjukan. Välkommen till vår patientförening! Mariana -3- innehåll: kontaktpersoner 2 redaktörsrutan 3 hört & hänt 4 gott & blandat 5 rapport från styrelsen 6 trädgårdssällskapsresan 7 en trädgård ger näring åt både kropp och själ 8-10 läsarbrev 10 helsjuka sidor mixed border 14 ordförandespalten 14 safariångest 14 på gång 15 kalendarium 15 ROTposten Bladlusredaktionen Mariana Mattsson mariana.mattsson@spray.se Lena Björnebäck lenett58@hotmail.com Ulla-Lena Wallin ullalena.kl@brinet.nu Eleonore Hedman eleonore_hedman@yahoo.fr Fotograf: Reginald Scholz (om ej annat anges) Material till Rotposten Vi tar gärna emot bidrag i ord- och bildform till Rotposten. Skicka text som e-post till Mariana. Men för att skicka bilder till Rotposten, kontak ta oss först! Nästa nr av Rotposten Nr 1 utkommer i januari Sista manusdag: 1 december

4 hört & hänt vm-tjuvträning minimal vm Till en träff för nya och blivande med lemmar hade byaombudet i Barsele Sari Berglund affischerat och bjudit in vänner och bekanta. Från styrelsen deltog Bernth Edman, Ella-Pia Lönn back och jag. Vi hade med oss växter, informationsmaterial, och traditionellt go fika. Söndagen den 12 juni gick Lilla VM (växtmarknaden) av stapeln vid Skarvsjöby skola. Lilla VM är en aktivitet av medlemmar för medlemmar, vi har en möjlighet att fynda blommor till mycket bra priser Men vad har hänt? Var är medlemmarna du som vill sälja och du som vill köpa? Text: Karin Norlander I stället för växtlotteri tränade vi del tagarna inför stora VM. Bernth Edman stod för träningsupplägg och coachning. Det gällde att ställa upp sig på rak linje och starta på gemen sam signal. Omkullspringning av täv lingsledningen gav rött kort, omkull springning av tävlingsfunktionärer gult kort, omkullspringning av annan deltagare gav straffrunda. Deltagarna visade häpnadsväckande goda förutsättningar, där var det mycket spring i benen. Formen var väl inte den allra bästa, men motiva tion och vilja var desto bättre. Vi var helt övertygade om att formtoppen skulle infinna sig mycket lägligt till stora VM. Tjurrusningen i Pamplona, gå och göm dig, här kommer Barsele! Vi hade det trivsamt kring kaffebord et, informerade oss om deltagarnas trädgårdar, glädjeämnen, farhågor och vedermödor och gengäldade med information om trädgårdssällskapet. Text: Britt-Marie Björk Såg fram emot en växtmarknad i Storumanområdet med förhoppningsvis nya säljare och nya växter? Tunga regnmoln hängde i luften men under tiden som försäljningen pågick så var det uppehåll. Sex gamla bekanta försäljare - tre från Lycksele, två från Blåviksjön och byasonen Bosse natur ligtvis. Tack och lov för att de ställde upp - eljest hade vi bara fått fika och åka hem. Väldigt få medlemmar men desto fler människor från byn som var nyfikna på vad vi höll på med så när försäljningen var avslutad följde de flesta med in i skolan där vi kunde köpa väldigt gott fika. Vi avslutade dagen med en redovisning av det arbete vi gjort under våren i Ekologisk odling. Ämnet intresserade tydligen flera av deltagarna eftersom det ställdes många frågor! Sammanfattningsvis åkte hem med flera nya blommor och hoppas, hoppas att det var en tillfällighet att det var så få försäljare och att vi nästa år har många nya försäljare och en hel ström av medlemmar under dagen! PS! Tack till försäljarna som skänkte av sina blommor så att trädgårdssäll skapet hade något att sälja under Storumandagarna! knallepremiär för sällskapet Text: Karin Norlander Med en släpvagn proppad med växter, marknadsbord, en stol och ett para soll drog Maud och jag iväg till Storuman för att göra vår lycka som mark nadsknallar under Storumandagarna. Vi hade fått en bra plats där vi slog ner våra pålar: ett lysande rött parasoll. Det visade sig att inte ens jag kunde stå rak under parasollet det saknades en förlängningspinne men det fungerade bra som stoppsignal. Många stannade till och handlade växter eller bara för lite småprat. Totalt sålde vi för ca kr och värvade några medlemmar. Många uttryckte att det var roligt att Lappmarkens trädgårdssällskap fanns där. Maud och jag bytte av varandra för att kunna ta del av den övriga marknadshandeln. Vi kunde ganska snart konstatera att vi saknade en hel del knalleutrustning. Någon form av skyltning i storformat hade varit bra att ha, vår A3-affisch blev försvinnande liten i marknadsvimlet. Allt går att sälja Berith Edman sålde soppa på en spik under trädgårdsdagen på Kultur botan! Samt en del växter också förstås! Vädret kunde ha varit bättre, det småregnade och var kyligt vilket gjorde att jag köpte mig med en fleecetröja i sportaffären. Vilket i sin tur gjorde att jag gavs tillfälle att bekanta mig med en av våra medlemmar, fick en pratstund och bjöds på en kopp hett, nybryggt kaffe. -4-

5 gott & blandat grattis dags att klippa till! Text: Karin Norlander Har du lust att sy ditt eget trädgårdsförkläde? Eller har du andra idéer som du vill prova? Sigrid Larsson, trampar igång symaskinen och startar sitt hortokulturella Fashion House i klubbstugan, Blåviksjön. Haute Couture Sigrid består av 1-2 basmodeller av trädgårdsförkläde. Kursen är anpassad till nybörjare, men det finns plats även för de mer vana. Man håller sig med egen symaskin, ev har Sigrid en maskin att låna ut. Ta också gärna med egna idéer, bilder, mönster, tyger mm. Vill du sy av Svensk Trädgårds eget tyg kan vi göra en gemensam beställ ning, som RST vill i hela metrar. Tygbredd 150 cm, mönster från RST:s logga i form av krattor, blad och planteringsspadar i en ljus grön färg. Tyget har presenterats i tidigare nummer av Hemträdgården. Pris 160 kr/metern. Beställ tyg genom Sigrid omgående för att hinna få det innan kursstart. Tid och plats: Start lördag 8 oktober, därefter 29/10 och 8/11 (kan komma att ändras beroende på deltagarna.) Obs! Starten har lagts så att den ligger mellan älgjakterna...! Vi gratulerar några jubilarer i säll skapet som vi säkert vet snart blir eller nyss har blivit lite mera ved artade och rötbeständiga...! Carina Nygren kommer i rosåldern (50), Maud Wicksell-Gustafsson och Mona Stenberg lärkåldern (60), och GunGerd Haraldsson och Gudrun Ödling når granålder (70). Grattis! Tipsa oss gärna om medlemmar som vi har anledning att gratulera! Vi tänker också på Ulla-Britt Nilsson i Vägsele som nu förmodligen odlar i en underbar paradisträdgård! Tider: Kl Plats: Klubbstugan, Blåviksjön Deltagaravgift: 360 kr. Anmälan: Snarast till Studiefrämjandet, tel , Maria Dahlström Ta med egen lunch till första träffen, Sigrid ordnar med kaffe. tusen tack! Stort och varmt tack till alla er som skänkt växter till sällskapet. Tack vare er kunde vi ha försäljningar vid föreläsningarna om Trädgård som hälsokälla, Storumandagarna och Garden-Partyt på Kulturbotan. Dessa inbringade drygt kr! Ni som skänkte växter var: Gun-Gerd Haraldsson, Raili Olofsson, Ella-Maj Wikström Johansson, Rode Granström, Britten Cervin Eriksson, Brita Roslund, Janet Larsson, Britt-Marie Björk, Mariana Mattsson, Greta Stenvall, Lena Hörstedt, Britt-Inger Umander, Rut-Marie Gideonsson, samt Helena Wikström, Stensele. Alla ska bli ihågkomna men någon/några som lämnade växter vid marknaden i Storuman vet jag tyvärr inte namnen på. Tack även ni hemliga givare! håll flaggan högt! Lappmarkens trädgårdssällskap har av Lycksele hembygdsgille tilldelats den svenska fanan under nationaldagsfirandet på Gammplatsen i Lycksele. Fanan kommer att härbärgeras i klubbstugan, Blåviksjön, att användas vid högtidliga tillfällen av såväl bybor som trädgårdssällskapet. Karin Norlan der och Mikael Lagerqvist var stolta fanbärare. Dessutom blev vårt sällskap huvudperson i VF:s reportage från dagen! -5- busfrösådden Text: Eleonore Hedman P.g.a. permanent akut tidsbrist efter det andra barnets födelse i januari har jag nått botten-nappet i min egen trädgård. Dock kom faktiskt några grönsaksfrön i jorden och så även de "Busfrön" som jag fått i gåva av Lapp markens Trädgårdssällskap vid års mötet. Enda instruktionen på omslag et var att busfröna skulle "sås i fri jord". Sent om sider gjorde jag alltså det, och nu kan jag njuta av en blom steröverraskning i en av odlingslådor na! Tack för det!!!

6 rapporter från styrelsen växtmarknader Styrelsen anser att lilla VM behöver diskuteras närmare. Lilla VM är bara till för medlemmarna till skillnad mot stora VM som vänder sig till både medlemmar och allmänhet. Växtför säljningen på Storumandagarna bjöd på dåligt väder men detta till trots såldes växter för drygt kr. Växt försäljningen på Kulturbotan drog in drygt 800 riksdaler till sällskapet. Växterna som såldes hade skänkts av medlemmar. Stort tack till er! medlemssvallvågor Varje år är det ca 10 % av medlem marna som av olika orsaker inte för nyar sitt medlemskap, oftast på grund av flyttning, sjukdom, ålder eller helt enkelt att trädgårdsintresset svalnat. Ingen av dem jag pratat med har an gett medlemsavgiftens storlek som skäl. Eftersom det finns ett starkt samband mellan medlemsantal och ekonomi är det av största vikt att vi tar tillvara alla möjligheter att värva medlemmar. Trots årets medlemstapp har vi ändå ökat i medlemsantal. Målet är att vi nästa år ska komma upp till 320 medlemmar. Vi har en bra och bred verksamhet, vi har nöjda medlemmar och ett gott renommé, så möjligheter finns. ekonomi Storumans kommun beviljade Lapp markens trädgårdssällskap kr i verksamhetsbidrag. Från Lycksele kommun har vi tidigare fått kr. Däremot blev det avslag från Dorotea. Vår ekonomiska ställning har ändå förbättrats, bl a tack vare ökat med lemsantal och att vi samarbetar med andra organisationer vid olika arran gemang. Bl a har Villaägarna i Lyck sele uttryckt att de gärna samarbetar med oss. Till det positiva resultatet hör också försäljningen vid Anna Ek ströms föreläsningar i Lycksele samt växtförsäljningen på Storumandagar na och Gardenpartyt på Kulturbotan. studiecirklar Styrelsen har behandlat en PM ang studiecirklar och kulturarrangemang. PM:n klargör bl a att vi i första hand samarbetar med Studiefrämjandet. Vi samarbetar också med Vuxenskolan, i de fall där de har tagit fram studie handledningar. Gällande villkor för ekonomisk ersättning till sällskapet för kulturarrangemang och studiecirklar tas också upp. Styrelsen har beslutat att återinföra deltagaravgift för studiecirklar. Tidigare har den legat på 20 kr/gång. Vi rekommenderar nu att den sätts till 40 kr för en cirkelträff på 3 x 45 min. Dels bidrar det till att stärka sällskapets ekono mi, vilket kommer samtliga medlemmar tillgodo, dels bör det vara värt en slant det vi erbjuder. Cirkelledare är undantagna från avgift. Det är viktigt att alla arrangemang i god tid anmäls till studiekoordinator, så att vi inte går miste om den ekonomiska ersättning vi har rätt att få ut. Har du frågor kan du vända dig till ordförande. medlemsavgift Vid länsförbundets årsstämma togs beslut om att ta ut en årsavgift på 10 kr/medlem. Vi protesterade naturligtvis, men det blev votering och vi för lorade. Gissa om vi skar tänder! Den tian kommer nu att hamna på nästa års inbetalningskort. topplista trädgårdskvällar Sällskapets tio-i-topplista över ortsvis placering av Öppna trädgårdskvällar under de gångna 10 åren visar att den leds av Blåviksjön på 1:a plats med 12 kvällar, tätt följd av Åskilje med 11 och Kattisavan med 7 kvällar, sen ett hopp ner till Lyckseles 4, Storuman 3, Dorotea 2 och på delad jumboplats Umgransele och Blattnicksele med en Öppen trädgårdskväll vardera. Lilla VM har det varit i Björknäs, Gunnarn, Gäddträsk, Vägsele, Dorotea och Skarvsjöby samt frö- och krukväxtmarknad (numera nedlagd) i Åskilje och Gunnarn. Stora VM har varit i Rusele och Blåviksjön. Bokcaféer har genom förts i Blåviksjön, Sorsele, Dorotea och Lycksele. Bokcaféerna hänger på att det finns personer som ansvarar för dem samt att det finns intresse från medlemmarna. Styrelsen strävar efter att förlägga de Öppna trädgårdskvällarna så rättvist som möjligt med hänsyn till medlemmarnas geografiska spridning, säll skapets behov av att visa upp sin verksamhet och därmed möjlighet att nå nya intresserade trädgårdsmänniskor. planer inför 2012 RST:s rådgivare Lise-Lotte Björkman kommer i september 2012 för två Öppna trädgårdskvällar. Planerna är att de förläggs till Storuman och Doro tea. RST:s rådgivare är mycket populära och man måste vara ute i mycket god tid för att boka in dem. Trädgårdsresan föreslår styrelsen blir en anslut ningsresa (flyg) till någon av RST:s årliga resor eller trädgårdsmässan i Älvsjö. Detta och mera därtill kommer att föreläggas årsmötet. -6-

7 trädgårdssällskapsresan Text: Karin Norgren Jag ansluter till resan i Lycksele, där många av deltagarna redan gjort sitt för sta studiebesök på Kulturbotan och möter entusiastiska medresenärer. För sta stoppet hos paret Georg och Aino Pettersson i Ostvik vid havet bjuder på en trädgård med en enorm blomsterprakt, speciellt alla dessa stora, vackra funkior. En nostalgitripp i miljö från 30- till 50-tal möter oss vid inkvartering och jubileumsmiddag på Brittas Pensionat i Harads. Tornedalen blir lördag ens destination. En bit upp efter Torneälven ligger Palogården, f.d. lanthushålls- och lant bruksskola samt örta gård, där vi även intar lunch, och fortsätter därefter över på finska sidan av älven till Tornedalens plant skola Rena lördags godiset med många nya härdiga växter inhandlade - det blir fler besök här för min del! Vidare för guidning i Torneå Arboretum med bl.a. rosenträdgård. Boden nästa med vand ring i stadsparker och middag på Norrigård en. Kvällen avslutas i den ljusa sommarnat ten i Harads. Vidare efter Lule älv till Voullerim, inte långt från Polcirkeln, möter oss en fantastisk kvinna, Heide Krön lein, i en unik trädgård med dokumenterat insektsliv och enorma riddarsporrar. En rundvandring i Jokk mokks Fjällträdgård och trädgårdsvisning i Arvidsjaur hos Gun Augustsson avslutar denna välplanerade och innehålls rika weekend som arrangörerna ska ha eloge för. -7- Knölal, Alnus incana f gibberosa (ovan) och mandelpil, Salix triandra, med flagande bark (nedan) dessa vill alla ha nu efter Marianas lovprisande beskrivningar! Nedan: fiffig lösning hos Gun i Arvidsjaur, med växter som mjukar upp stenläggningen. Bilderna till vänster uppifrån: Prydliga perenner i Tornedalens plantskola Daggros, Rosa glauca 'Nova' I blomsterhavet hos Heide

8 en trädgård ger näring åt både kropp och själ Text och bild: Berith och Bernth Edman En trädgård är inte bara en trädgård. Det låter kanske djupsinnigt, men är faktiskt sant. Men låt oss börja från början. Du minns kanske Allan Edwall i filmen där han gestaltar drängen Carlsson i strindbergsdramat Hemsöborna. Efter första natten i änkan Flods hus, kliver han ut på förstubron, tar ett par steg ner på gårdstunet och stampar sedan prövande på den nya jorden som för att känna om den har kvalitet nog och är värd att bära hans egen framtid. Scenen är för oss en ikon för känslan att få äga eller att få disponera ett stycke jord. Vår första täppa var bara på ca 6 kvadratmeter runt köksutgången på baksidan av vår lägenhet mot en lekpark. I mitten fanns en smal gång av cement plattor och runt dem en smal, odlingsbar jordremsa, där vi kunde så rädisor, sallat och några blommor. Även om vår odling naggades i kanten under sommaren av ivriga små barnfötter på väg till eller från lekparken kunde den första, egna skörden sallad avnjutas under sommaren. Trots att täppan varken var vår egen eller var särskilt stor gav den oss grunden för en egen trädgård: En egen jordplätt att använda efter eget huvud huvudkomponenten för en trädgård att älska. När vi så småningom kunde utöka odlandet genom eget sommarhus med stor tomt var glädjen fullkomlig. Nu fanns ingen gräns för vad vi kunde odla! Vårt nya, stora jordgubbsland och vårt ännu större potatisland gav osannolika skördar. Varannan dag under skördeperioden hämtades mellan 30 och 60 liter saftiga jordgubbar in vi hade dess utom inte anat att vi hade så många vänner De kom från ingenstans och njöt lika mycket som vi själva. När hösten kom fylldes säck efter säck med ljuva mandelpotatisar och de bars så småningom ned i stadsvillans varma matkällare merparten av säckarna bars sedan i april-maj året därpå ut i motsatt riktning Även en matglad familj äter ju annat än potatis. Vi hade därmed lärt oss ytterligare en huvudkomponent i trädgårdsodling: Anpassning av odlingen till de egna behoven. Allt efter åren gick förändrades vår sommarträdgård. Våra behov ändrades och med dem också vår trädgård: Gung ställningarna, fotbollsmål och badmintonnät försvann liksom barnen när de blivit vuxna. I stället fångade det ena trädgårdsprojektet efter det andra vårt intresse. Bland de första var en kryddgård, som så småningom blev en krydd pyramid med kryddperenner längst ner och årskryddor i toppen. De tåligaste perennerna hos oss var olika myntor, salvia, johannesört och vinterkyndel, medan annuellerna som planterades i pyramidens topp hade inköpts som plantor från en plantskola. Där hamnade bl.a. fransk dragon, ärtsoppskryddan mejram, rosmarin, citronmeliss och oregano/ kungsmynta. Av kryddorna tillverkades bl.a. ett härligt örtsalt. Dill, persilja, gräslök, vitlök och även gurkört placerades ofta bland grönsakerna i grönsakslandet. Basilikan, som inte tål svenskt sommarklimat, fick en fristad inne i ett varmt och fuktigt drivhus, där också våra sallater och rädisor blir mjälla och goda och majsen trivs. Sallatsälskande småsniglar hölls undan med hjälp av en padda som hyrt rum i drivhuset under växtsä songen. Eftersom libbsticka och körvel blir ända upp mot 3 meter höga får de växa i plasthinkar utan botten för att inte sprida sig över hela trädgården. De pryder sedan sin plats som solitärer i en särskild del av trädgården. -8-

9 en trädgård ger näring åt både kropp och själ Andra projekt har gällt markduksplanteringar för bl.a. rader av trädgårdshallon och jordgubbsfält med hus formade av elrör och nylonnät. För båda har skördarna ökat genom dessa metoder. Fjolårets hallonstänglar får sitta kvar tills snön smält som stöd för de nya som ska ge årets skörd. Jordgubbslandet behöver bara borstas med en piassavakvast, för att snabbt komma i gång efter snösmältningen och täcks så med fiberduk tills blomningen kommit igång. Trädgårdshörnan med vinbärsbuskar och krusbär ger också goda skördar både för människor och höstens fåglar. För att berika fågellivet och framför allt för att minska mängden av oönskade insekter har träden som avgränsar trädgården försetts med fågelholkar för de vanligaste flyttfåglarna. Även fladdermössen är mycket välkomna. Studier har visat att en enda fladdermus tar mellan myggor per dygn! De klarar med glans att konkur rera mot de myggdödarmaskiner som nu kommit ut i handeln. Vår nordiska fladdermus är den enda arten hos oss i norr. Den älskar närheten till vatten, men förekommer även i gamla hus utan sjö i närhet en. Specialgjorda holkar kan locka dem till trädgård en till gagn för alla som inte vill bli myggstuckna. För grönsaksodling rekommenderar vi s.k. växel bruk, där olika grönsaker övertar varandras växt platser efter en viss ordning. Här ska bara nämnas att i den större trädgården utanför tätorten kan man enklast bryta ut potatisodling ur växelbruket. Efter en 2-3 år med odling på samma ställe fräser man enklast upp ett nytt land en bit ifrån det gamla. Man kan då gott använda någon av de små jord fräsarna även om det tar litet tid. Uppfräsningen bör ske på hösten så att den gamla, uppfrästa gräsmattan hinner börja komposteras. Den lilla jordfräsen ger ett finfördelat material som med tillskott av färdig kompost och ex. hönsgödsel har tillräcklig näring för flera år framåt. Det årliga arbetet i trädgården med potatissättning, förgroning och utskolning i drivhusen, iordningställande av grönsaksland, framdragning av vatten till alla vattenposter och blomplanteringar tar tid. Samtidigt blir detta arbete allt kärare. Det kan i mycket liknas vid ett sorts träningsläger både kroppsligt och mentalt med allehanda gymna stiska rörelser. T.o.m. arbetet midsommartid då grönsakslanden börjar kräva ogräsrensning känns inte längre ovälkommet. I arbets gemenskap kan faktiskt dessa arbetstimmar ute i det gröna kännas både mentalt uppbyggande och angenäma. Med tiden har den estetiska aspekten av trädgården blivit allt viktig are för oss. Det innebär att vi ägnar mer tid till placering av perenner och iordningställande av rabatter för sommarblommor. Fler och fler sittplatser har dessutom sett dagens ljus runt trädgården. De är till för verkliga eller tänkta vilostunder. -9-

10 en trädgård ger näring åt både kropp och själ En trädgård kan aldrig bli helt färdig, eftersom nya idéer och nya planer dyker upp. Det kan exempelvis handla om en ny metod att handskas med kompostering, en ny gäststuga eller en dammanläggning. Hur utvecklar vi exempel vis vårt skogsparti där de jättestora tallarna står som en gotisk katedral med sina välkomnande furustammar? De kan ses som våra vårdträd. Och hur skulle man kunna synliggöra det imponerande stenröset som ligger inne i skogen som ett monument över forna släktens odlarmöda? Vår trädgård har långsamt börjat anta formen av en terapiträdgård med små rum för både kroppsliga och mentala verksamheter. Tio terapirum har växt fram med tiden. De finns i vår sinnevärld och bär man den mentala kartan inom sig, kan man se dem i verkligheten: Välkomsttunet, sommaroaserna, växthusen, kom posten/ köksträdgården med odlingsbäddarna, plantskolan, kryddträdgården, katedralskogen, bärodlingarna, sjösidan och dammområdet. I varje rum utövar vi speciella verksamheter under olika tider, men vi upplever också att varje rum sätter sina spår hos oss, när vi upplever resultaten av vårt arbete. En trädgård är inte bara en trädgård, som någon har sagt. här kommer ytterligare två läsarbidrag: Här är min fina Hortensia som växer så det knakar i Ledningsvall på Stöttingfjället. Jag satte ner den i rabatten förra hösten från att ha haft den i en kruka under sommaren. Jag täckte över den med löv och granris och stjälpte till sist en trasig lerkruka över som skydd. Sedan kom snön och gjorde resten. Den har blommat hela sommaren och är fortfarande full i knoppar som vill fram. Jag skall försöka få den att överleva vintern igen. Den verkar aldrig vilja sluta blomma i alla fall. Kan vi skryta om något här i Lappmarken så ska vi göra det. Hälsar Britt-Inger i Ledningsvall "Ett stort tack till Er alla som medverkade till hedrandet med Guldärtan och diplom Karlsgårdsäppelträdet blommade även i år, här med synligt resultat. Trädgårdshälsningar från Inga Irdalen i Karlsgård" Rotpostredaktionen tackar för alla som bidragit med texter och bilder och gjort detta sjukt bra nummer. Vi önskar alla andra välkomna med era bidrag till nästa läsvärda Rotpost!

11 helsjuka temasidor Rotposten väjer inte för äckliga teman här satsar vi på ett helt sjukt nummer. Kroniska, invalidiserande, övergående sjukdomar här hittar du erfarenheter av de sjukdomar som trots allt fixar det lappländska klimatet. Läs och rys! klumprotsjuka Text: Sonia Larsson I början av mitt trädgårdsliv odlade jag bara grönsaker. Vi bodde i Storuman och odlade i Nappsjö så på sommaren åkte vi nästan varje helg de dryga 13 milen enkel väg för att sköta våra grönsakodlingar och skördade fulla sop säckar med broccoli, vitkål, blomkål, kålrötter, palsternackor, morötter mm. På 2000-talet började vi märka att broccolin hade klumpar på rötterna och såg ut som om den växte ovanpå marken. Vi hade just börjat odla med gräs klipp, så jag trodde att vi hade lagt på för mycket så att det blivit för varmt. Vi kupade och pysslade om men det blev bara värre. Jag skrev till RST:s trädgårdsrådgivare Eva Wirén i februari 2006 och frågade och fick då svaret: Det låter som klumprotsjuka. Det är en allvarlig svampsjukdom på växter i familjen korsblommiga, dit kålväxter hör. Ogräs som hör till denna familj, t.ex. lomme, kan också smittas. Svampen kan överleva i jorden år utan att det odlas kålväxter där. När man väl fått in den så är den mycket svår att bli av med. Man kan inte bekämpa svampen, men förhindra att den sprids till nya platser. Den sprids med jord och växtrester med jord på, så man ska vara noga med att tvätta redskap och skor när man går emellan. Man skall helt undvika att odla kålväxter på platsen och låta det gå 5-6 år, så att sjukdomen hålls på en låg nivå. Man ska vara noga med ogräsrensningen eftersom ogräset kan vara värdväxter. Svampen trivs i fuktig jord, så dräneringen skall vara god, odla gärna i upphöjda bäddar. Man kan också motverka genom att kalka. Man ska inte heller lägga smittade växtdelar i komposten. Nu har det gått fem år sedan vi slutade med kålväxter, så nästa sommar ska jag göra upphöjda bäddar och prova odla kålväxter igen. Skam den som ger sig! Bilden t.h. Rune Kanon i Lycksele fångar klematisbladstekeln med ett elektiskt (batteriladdat) tennisracket! rosrost Text: Ulla-Lena Wallin Något som jag i sommar har drabbats av är rosrost. Har blivit med en träd gård med gamla rosor som nog inte fått den omsorg de hade behövt. An greppet börjar med några oskyldiga orangefärgade prickar längst stam men och på bladen, jag trodde någon sprejat färg på rosorna. Helst ska man ta bort angripna växtdelar så fort de upptäcks, men på resten av busken kan man med fördel spruta med 1 flaska Atamon (konserveringsmedel) som man blandar med 10 liter vatten + lite såpa eller diskmedel för att min ska ytspänningen. Bäst mår naturligt vis rosorna om de får regelbunden gödsling, varför inte med lite vanligt guldvatten. Själv klippte jag ner alla buskarna och brände allt. klematisbladstekel Rhadinoceraea ventralis, är en flygande insekt som är specialicerad på att för göra våra klematis. En fullvuxen stek el är ca 1 cm lång. Både den fullvuxna stekeln och larverna kalasar på bladen tills bara bladnerven finns kvar. Den kommer flygande och lägger sina ägg i årsskotten på din klematis, det syns som knölar på stammarna. Larverna förpuppas och kryper ner i marken i närheten av klematisen. Går dessa marodörer då att bekämpa? Man kan, om man hinner se angreppet, klippa bort grenarna med larver på. Dessa måste då brännas. Skaka av larverna på en fiberduk och ge dom till små fåglarna. Mest angripna blir de tidiga och småblommiga sorterna., tyvärr däribland de mest härdiga som alpoch gullklematis.

12 helsjuka temasidor häggspinnmal ryssen kommer! Häggspinnmalen kläcks och blir fjäril under högsommaren. Fjärilarna parar sig och honan lägger sina ägg i klum par på trädens yngre kvistar. Någon gång under hösten kläcks äggen men larverna kryper inte ut ur äggskalen utan övervintrar inuti äggskalen. Larverna lever enbart av häggblad. När de kalätit en buske eller ett träd måste de hitta ett nytt häggbestånd. När de är ute och letar efter det be ståndet prövar larverna att smaka på de andra växterna de kryper över. Är det många larver som prövar den nya grödan ser det ut som om de ätit av växten, men den passar inte i dieten. Den 19 maj 2010 började rapporter strömma in om ett hittills okänt feno men: Finlandsfärjorna rapporterade om det man misstänkte vara oljeföro reningar i Östersjön och flygplan fick vindrutorna nedsmetade av okänt klet... Text: Ulla-Lena Wallin Trots att alla blad äts upp överlever träden att kalätas flera år i rad. An greppen brukar upphöra efter några år då parasitsteklarna som angriper häggspinnmalens larver blivit tillräck ligt talrika så att de utkonkurrrerar fjärilarna. Ofta växer bladen ut igen på sensommaren, men bladskruden brukar dock se lite blek och gles ut. Träden blir gråglansiga och ser ut som spökträd. Jag tror dessbättre att vi är ganska förskonade från denna larv även om jag vet att Umeå haft ett stort angrepp med inspunna cyklar o dyl. Äckligt... Text: Eleonore Hedman Dagstidningar, radio och TV rapporterade i takt med att fenomenet som snart skulle visa sig vara ryska bladlöss spred sig. Lössen, som närmare bestämt tillhör björkbladslöss av släkt et Euceraphis som nor malt lever i björkskogar i Ryssland och Balti kum, hade fallit döda ner på havet och bildade på sina ställen decimetertjock smörja på vattnet. Förmodligen rörde det sig om åtskilliga milliarder individer! Men tydligen kan en enda björk vara värd till en million bladlöss... Fenomenet väckte alltså stor uppmärksamhet när det nådde Östersjön. Men strax insåg man även att inte alla löss dött på vägen, utan att även levande löss var på väg. SMHI rapporterade den 20:e maj om att moln av löss var på väg norrut mot Umeå. I samma veva fick alla som befann sig utomhus erfara att konsekvenserna av detta: Björkar blev snabbt täckta med små gröna löss som formligen kryllade på bladen! Lössen föll ner och satte sig fast på allt och alla som befann sig i närheten... Fasader, staket, verktyg, tvätt ja allt som man finner utomhus blev plötsligt täckt av de små krypen! Barn förskräck tes när de såg de kryllande djuren i håret efter att ha kommit in från utom husleken. Ingen hade tidigare erfarit en värre och mer omfattande lusinvasion! Även om farsoten var rikstäckande blev fenomenet extra markant här i norr efter som vi här har björk som vårt främsta lövträd. Så larvigt! Men en del larver blir faktiskt vackra fjärilar...! Tänk på det innan du mosar larven... Vilka skulle då konsekvenserna bli? Jo, trots att de flesta upplevde ett stort obehag av alla dessa krälande gröna små lusar, kan man trösta sig att de är fullkomligt ofarliga. Lustigt nog lider inte ens den värst utsatte björken någon skada av angreppen. Det enda man bör tänka på är att undvika att parkera bilen under en lusangripen björk, eller att tvätta den om den blivit nedkletad. I annat fall kan lacken ta skada!

13 lusigt värre... potatissjukdomar Text: Ulla-Lena Wallin Jag pratade med Jan Banstorp som är expert på potatis och fick lite informa tion om potatissjukdomar. Kräfta, nematoder (=maskar), bladmögel, brun röta och skorv är de vanligaste. För att minska riskerna ska man bara använ da frisk sättpotatis, och man ska helst byta odlingsplats varje år. De flesta potatissjukdomar sprids med jorden, men kan även överföras via redskap. Bladmögel, som kanske är den vanligaste sjukdomen, kan man begränsa genom att skära av blasten. Varma och fuktiga dagar med svala daggrika nätter kan bladmögel göra att ett helt fält vissnar på en vecka eller ibland ännu fortare. De potatisarna drabbas då tyvärr ofta av brunröta. Potatisen blir som en slemmig klump. Sprider sig till andra potatisar i samma säck. Inga potatisar i denna säck kan då användas som utsäde. Potatiskräfta orsakas av en svamp. Svampen får potatisens celler att växa okontrollerat och svulster (tumörer) bildas. Tyvärr kan sporerna finnas kvar i jorden under mycket lång tid och ger sänkt potatisskörd och försämrad kvalitet. Många knölar är helt oanvändbara. Vid angreppet syns inga symp tom på blasten men på potatisen bildas de blomkålsliknande svulsterna. Misstänker man potatiskräfta skall detta anmälas till Länsstyrelsen eller Jordbruktverket. Men här är det inte så vanligt med just detta angrepp. Skorv kan potatisen drabbas av om det varit väldigt torrt, eller om jorden är luftig och för lucker. För högt PH-värde kan ge skorv på potatisen också, liksom även aska. "Maskarna " är potatiscystnematoder som angriper rötterna så att knölbild ningen minskar. Det är mikroskopiskt små maskar som kan överleva i flera år i jorden för att vänta på att nya potatisar ska sättas. Nematoderna behöv er mottaglig potatis för att överleva, så det är inte någon risk att de finns i mark som inte odlats på länge (ca 8-9 år i södra Sverige och norröver får man räkna med halva tiden). De kan inte själva krypa från ett ställe till ett annat. För att minska risken för att få in nematoder i potatislandet så väljer man nematodresistenta sorter, undviker att byta jordigt utsäde med andra, und viker att byta jordiga redskap m m. Jordiga stövlar kan överföra smitta om de varit i smittad jord. Vi avslutar detta sjuka temanummer med en bild på något som vi INTE har i Lappland: mördarsniglar!! (ja, inte heller liljebag gar, fast där hade vi inte ens en bild på eländet...) Gläd er, alla lappländska odlare, och jubla över att inte ha er trädgård i Skåne! bladlus räddar äktenskap Ett nödrop nådde bladlusredaktionen i augusti. Vår medlem Hanna Holm qvist i Hammarkulla behövde orange ringblommor till sin brudbukett, och när sådana inte stod att uppbringa i blomsteraffärerna, vände hon sig i ren desperation till Rotpostens redaktör med frågan: vet du någon som har ringblommor? Redaktörskan visste förstås några tänkbara odlare. Så blev det självaste grävlusen Ulla-Lena Klint som med sina ringblommor räddade bröllopet! En glad Hanna, numera fru Nilsson, hälsar och tackar. Och vi kan konstatera, att detta är sällskapet som inte bara går av för hackor, utan också räddar äktenskap! Men historien slutar inte ens där... - därefter själv giftdrabbad! Strax därefter gick nämligen sagda grävlus själv åstad och gifte sig! Om även hon hade ringblommor i bukett en förtäljer inte historien, men det är ju inte helt osannorlikt. Vi övriga i Rotpostredaktionen gratulerar förstås även blombruden och nyblivna fru Wallin!

14 mixed border ordförandespalten Lappmarkens trädgårdssällskap har under de gångna 10 åren med glatt humör och gott mod prövat nya idéer. Ju galnare, gladare och fräck are, desto bättre. Den minnesgoda erinrar sig säkert både kast med liten spade, skottkärrerace och blöt bäddsparty. Att gräva där man står verkar inte vara något för vårt säll skap, snarare gäller gräv och gå vidare. Det senaste tillskottet i genren glatt och galet är träning av nya med lemmar inför stora VM. Nu är det dags att ompröva en del av det vi alltid gjort. Exempelvis: Om Lilla VM varken lockar säljare eller köpare bland medlemmarna, då är det dags att pröva något annat. Om bokcaféerna inte lockar medlemmar, då lägger vi ner dem. Lånemöjlig heter finns ändå, via byaombud, Pocket-BOK och Huvud-BOK. Om studiecirklarna inte lockar medlem mar, då lägger vi ingen möda på att dra igång sådana. Såvida det inte dyker upp medlemmar som brinner för ett ämne man vill ägna några kvällar åt. Om det hällregnar som om himlen var öppen vid Stora VM, som det gjort på sistone, då får vi anting en utrusta oss med flytväst, simfenor och snorkel eller hitta en plats där vi kan hålla till inomhus. Sommarens erfarenheter från Stor umandagarna och Garden-Partyt på Kulturbotan visar att där har vi både dragit in pengar till sällskapet, fått nya medlemmar och mött uppskatt ning för att vi funnits på plats. Det kanske finns mer man kan träna på än att komma först fram till sälj borden på VM? Har du galna, glada, fräscha idéer, hör av dig till styrelsen. Pris och diplom till bästa förslag. Juryn är inte utsedd, men deras utslag lär inte kunna överklagas. Karin Norlander gräslig balkong Text: Lena Björnebäck Har exprimenterat på min balkong i sommar! Många kommentarer har jag fått, bl a om randgräset. Jag har haft två blomlådor mittemot varann med olika växter i. Det blev en annorlunda och kul variation. Ett litet gräslikt insynsskydd. Inte allt blev som jag trodde, bland trollen skulle det växa luktärter - det blev "troll gräs" eller...? Fröpåsen visade röda luktärter. Gräsligt vad jag blev lurad! safariångest Text: Ulrika Jonsson Rimmevik När vi i styrelsen planerade för årets trädgårdssafari, hasplade jag ur mig: Ni kan ju komma till Öravan och titta på min trädgård. Det resulterade i en mild ångest... Vad har jag gett mig in i? Har jag något att visa som någon kan vilja se? Kunde knappt sova första natten när jag anmält mig. Låg och grubblade över vad som behövde göras, städas här och planteras där. Vad ska jag ha i grönsakslandet? Sömnproblemen gick över. Det var ju gott om tid att dona på, var inte min tur förrän i slutet av augusti. När snön försvann ökade oron igen. Rosen rabatten såg ut som en öken. Sorkarna hade härjat vilt. Det stack bara upp några pinnar här och där efter deras framfart. Jag var säker på att det inte skulle bli en enda blomma. Sommaren kom och rosorna hämtade sig över förväntan. I grönsakslandet växte det så det knakade och i växthuset gick åtminstone chilin bra. Patrik, min man, bytte ut taket på växthuset så det blev en ordentlig ansiktslyftning. Dagen D närmade sig med stormsteg. 2 veckor innan drabbades jag av rygg skott. KATASTROF!! Hur skulle jag nu hinna med allt? Var bara att gilla läget. Det får bli som det blir. Som tur var kunde jag röra mig igen 3 dagar innan det var dags. Jag har en tendens att spara allt till sista minuten, så det blev heldagar ute i trädgården. Den stackars dottern fick leva på mackor till lunch. Man glömmer ju så lätt bort tiden. Nu kom då dagen D och jag var nog ganska nöjd ändå. Jag visste ju att Mariana skulle komma så det kändes väl lite extra pirrigt. Jag överlevde ändå och det var rätt kul när allt kom omkring. Det var ett bra tillfälle att få saker och ting gjorda i trädgården i alla fall. Om några år kanske jag gör om det igen och då får vi väl se om någon vill komma tillbaka och titta. PS - så nu är det faktiskt DIN tur att utmana dig själv och modigt anmäla dig till Bernth redan nu för att ta emot nästa års trädgårdssafari! Stafett pinnen lämnas härmed över till just DIG!"

15 på gång & kalendarium september Onsdag 21/9 kl på Åsele bibliotek Bland hitterosor & blomsterlottor föredrag och utställning Söndag 25/9 kl i Åskilje bygdegård Öppen trädgårdskväll Vinbonde i Lappland med Reginald Scholz Torsdag 29/9 Styrelsemöte oktober Lördag 8/10 kl i Blåviksjön Start för Sigrids garden-fashion-kurs Lördag-söndag 8-9/10 i Nordmaling Riksförbundets regionkonferens för föreningar i Västerbotten Tisdag 18/10 kl på Dorotea bibliotek Bland hitterosor & blomsterlottor föredrag och utställning Torsdag 27/10 Styrelsemöte, rekryteringsteamet medverkar november Torsdag 24/11 Styrelsemöte december Torsdag 1/12 Manusstopp för nästa nummer av Rotposten Söndag 4/12 kl på Kulturbotan, Gammplatsen i Lycksele Krukväxternas liv och levene samtal och utställning Söndag 11/12 kl 18 på Kulturbotan, Gammplatsen i Lycksele Året på Kulturbotan i bild, med smakprov och som fröklappar bland hitterosor & blomsterlottor Mariana Mattsson & Reginald Scholz håller föredrag och berättar om gamla kulturväxter, om potatislök, korovor och odlarhjältar, samt presenterar ut ställningen om Lapplands Kulturbotaniska Trädgård. Onsdag 21/9 kl på Åsele bibliotek resp tisdag 18/10 kl på Dorotea bibliotek. Utställ ningen finns i Åsele 21/9-18/10 och i Dorotea 18/10- mitten av november, och fortsätter därefter till Vilhelmina (datum ej klart). mässresa? Häng med oss till trädgårdsmässan i Stockholm april 2012! Vi planer ar en gemensam resa för att möta våren, träffa trädgårdsfolk, handla växter och visa upp oss. Anmäl ditt intresse redan nu till Sigrid (tel/mejl sid 2) så kan vi börja förhandla till oss ett bra pris på resa och boende. Mera information inför anmälan kommer i Rotposten nr ekoodlarkurs Text: Britt-Marie Björk Under våren har Bernth Edman hållit i en kurs i Småskalig ekologisk odling. Träffarna började med en genomgång av vad som menas med ekologisk odling. Vi delade sedan upp oss i grupper där vi arbetade med olika delar bl.a. gödsling/ jordför bättring, kompostering, växelbruk och ohyresbekämpning. Vi fick titta på en del filmer och bildspel, vi gick igenom en hel del litteratur i ämnet utbudet är väldigt stort. Mitt intresse för att odla ekologiskt fick en stor knuff framåt ämnet är utan tvekan intressant. Under lilla växtmarknaden i Skarvsjöby gjordes en redovisning av våra gemensamma ansträngningar som ett kulturinslag. Tack till vår ledare Bernth! vinbondeföredrag tillställningar på kulturbotan Söndag 4/12 kl 11 bjuder Kulturbotan in till samtal under ledning av Elisa bet Alnerson om krukväxternas liv och levene i Lappland. Vi visar också en liten utställning av krukväxter med gamla anor. Söndagen därpå, 11/12, gör vi en tillbakablick över Året på Kulturbotan i bild, med smakprov och som fröklappar. För mera information, se annonser och på eller Kulturbotans facebooksida. Boka redan nu in nästa års Trädgårdsdag på Kulturbotan den 4/ för då kommer ingen mindre än Hannu Sarenström! Vi påminner om föredraget på temat Vinbonde i Lappland med Reginald Scholz, söndagen den 25/9 kl i Åskilje bygdegård. Entré för medlem mar inkl fika är 50:-, för övriga 70:-. Vinstlott på entrébiljet ten. Väl komna!

16 Avs Lappmarkens trädgårdssällskap Norrbyberg Blåviksjön LAPLAND, SWEDEN Föreningsbrev B Begränsad eftersändning Vid definitiv avflyttning återsändes med uppgift om ny adress nästa nummer......ska bli ett resursstarkt nummer med massor av praktiska och användbara tips om hur man utnyttjar sånt man har tillgång till i omgivningen på smarta sätt i trädgården. Allt från staket och odlingsbäddar till krukfötter och växtstöd. Miljövänligt blir det på kuppen. Och billigt! Missa inte det! ge bort halvårsmedlemskap eller julklapp du väljer! Som medlem i Lappmarkens trädgårdssällskap får du varje år 3 nummer av Rotposten vi skriver om odling i Lappland! Dessutom får du delta i kurser, resor, växtmarknader, trädgårdsvandringar och mycket mer. Du får utnyttja våra förmånliga rabatter hos företag på jord, växter och annat, samt handla via våra sambeställningar av växter. Och du kan låna böcker ur vårt bibliotek, gratis! Genom vårt medlemskap i Riksförbundet Svensk Trädgård får du också den utmärkta tidskriften Hemträd gården med 6 nr/år, plus att du kan få rådgivning på telefon av RST:s rådgivare, tel , tisdag torsdag 9-12, onsdag 13-16, eller e-post: radgivning@tradgard.org. Och rabatt på inträde till mässor och träd gårdar när man visar upp sitt medlemskort, rabatt på resor med Svensk Trädgård ja, det är ingen hejd på alla förmåner man har som medlem. Allt detta får du för endast 260:-/år. Är du redan medlem i en annan RST-ansluten förening betalar du endast lokalföreningsavgiften om 60:-. Vill din man/fru/barn vara med lägger du till +20:-/person. Blir du medlem efter halvårsskiftet betalar du bara halva årsavgiften. Och betalar du medlemsavgiften i november-december, gäller den för nästa år men du får även det här årets sista num mer av Hemträdgården på köpet! Gör så här: Sätt in aktuell avgift på PG eller på BG Kom ihåg att skriva ditt namn, adress samt ny medlem Lappmarkens trädgårdssällskap på talongen/i meddelandefältet. Vill du ha ett presentkort? Gå in på klicka på medlem. Du kan även kontakta oss på: info@lappmarkentradgard.nu Välkommen till ett sällskap som sannerligen inte går av för hackor!