Klimat-GIS Lena Lindström, Marknadsansvarig Klimat- och luftmiljö. SMHI, Nationellt centrum för klimatanpassning

Transkript

1 Klimat-GIS Lena Lindström, Marknadsansvarig Klimat- och luftmiljö SMHI, Nationellt centrum för klimatanpassning

2 SMHI(:s Basverksamhet) och klimatförändringar Mätning och analys av historiskt klimat Forskning och beräkningar av framtidens klimat Forskning om konsekvenser av ett förändrat klimat Stöd i samhällets anpassningsarbete Information om klimatfrågan Deltar i IPCC-processen Medverkar i de internationella klimatförhandlingarna Uppdragsverksamhet

3 Kunskapscentrum för klimatanpassning Ur budgetpropositionen: 5 miljoner per år Ett kunskapscentrum för klimatanpassning kan fungera som en nod där kunskapen samlas och utvecklas och förmedlas till olika delar av samhället. Centrumet ska framför allt samla in, sammanställa och tillgängliggöra kunskap som tas fram regionalt, nationellt och internationellt om klimatanpassning. Relevanta myndigheter kan bistå det föreslagna kunskapscentrumet, liksom länsstyrelserna som redan i dag har det regionala samordningsansvaret för klimatanpassningsfrågor.

4 Definition? Klimatanpassning definieras enligt Smit m.fl. (2001, s. 881) som förändringar i ekologiska, sociala eller ekonomiska system till följd av verkliga eller förväntade klimatförändringar (egen översättning). Klimatanpassning är till exempel förändringar i processer, metoder och strukturer, antingen i syfte att mildra negativa förväntade effekter eller i syfte att utnyttja nya möjligheter som uppstår till följd av klimatförändringarna. Citerat ur Vredin Johansson, M. och Forslund, J., 2009, Klimatanpassning i Sverige, Samhällsekonomiska värderingar av hälsoeffekter, Specialstudier nr 20, Konjunkturinstitutet s 16

5 Kunskapscentrum för klimatanpassning Tolkning Utbildningar Indikatorer Modeller Rapporter Samarbetsfora Konferenser Centralt är: Att ta tillvara SMHIs hela kompetens och pågående engagemang inom klimatanpassning Frågans bredd och komplexitet Samarbete internt och externt Kommunikation Beslutsunderlag Webb Metoder Möten Utbildningsmaterial Processverktyg

6 Vad händer under 2012? Centret bemannas Referensgrupper utses Strategi, handlingsplan, kommunikationsplan och verksamhetsplan utformas Sammanställning regeringsuppdrag och aktiviteter om klimatanpassning i Sverige Klimatanpassningsportalens flikar Så påverkas samhället och Verktyg utvecklas utifrån resultat av projekt 2011 Dialog med myndigheter, länsstyrelser och andra aktörer om behov och önskemål Kunskapssammanställningar, tex baserade på länsanalyser som M tagit fram Informations- och marknadsföringsmaterial för centret, t ex produktblad Nyhetsflöde och nyhetsbrev En konferens arrangeras försommar 2012 Delar av klimatanpassningsportalen översätts till engelska

7 Att ta hänsyn till Klimat- och sårbarhetsutredningen EU:s vitbok för anpassning till klimatförändring Regeringsuppdrag Östersjöstrategi Beslutsunderlag för portal för klimatanpassning togs fram inom Nationell Plattform Klimatanpassning i Sverige i sammanställning finns på nätet Skrivelse från länsstyrelserna SMHI:s instruktion Och många fler Klimatforskning (RC) Baltadapt Mistra-SWECIA CIRCLE-2 CSPR Och många fler

8 Avgränsningar Centret arbetar inte med platsspecifika eller branschspecifika frågor (tex dammdimensionering) Centret ska ta fram underlag för samhällets allmänna behov Viktigt att hitta avgränsningar och synergier mellan avdelningar/enheter/andra myndigheters uppdrag

9 Rekryteringar Verksamhetsledare - expert inom klimatanpassning, med sinne för kommunikation Informatör - strateg och praktiker med sinne för kommunikation, användarvänlighet och design

10 Klimatinformation till länsstyrelserna Från : Länsstyrelserna har uppdrag att samordna klimatanpassningsarbetet regionalt. SMHI har uppdrag att stödja länsstyrelserna med klimatinformation

11 Vad händer med klimatet i mitt län? Hur högt stiger havet vid min kust? Vilket scenario ska vi planera efter? Hur långa växtsäsonger får vi? Dessa resultat är inte konsistenta Det behövs mer forskning inom området Det råder inte samstämmighet bland forskarna kring detta Är det anpassning att bygga fler vindkraftverk? Nya resultat förväntas inom några år

12

13

14

15 Baltadapt Baltic Sea Region Climate Change Adaption Strategy

16 Background (2) COM(2009) 248 final European Union Strategy for the Baltic Sea Region Prepared the ground for a regional cooperation model for the whole EU 4 pillars: Environment (To make the BSR region an environmentally sustainable place) Economy (To make the BSR region a prosperous place) Tillgänglighet (To make the BSR region an accessible and attractive place) Security (To make the BSR region a safe and secure place) 15 Priority Areas

17 Background (3) COM(2009) 248 final European Union Strategy for the Baltic Sea Region To make the Baltic Sea Region an Environmentally Sustainable Place PA 5.(out of 15) To mitigate and adapt to climate change Coordinated by Denmark Strategic actions: Establish a regional adaptation strategy at the level of the Baltic Sea Region BALTADAPT

18 Bakgrund Östersjön och dess kustlinjer står inför utmaningar beroende på klimatförändringar Förändringar i nederbördsmängd och nederbördsmönster Temperaturökning på land och i hav Havsnivåhöjning Isavsmältning Ökad avrinning och näringsbörda nutrient loads Ökad övergödning och algblommning...det är dags att anpassa nu!

19 Syfte och mål(1) Baltadapt ska utveckla en transnationell klimatanpassningsstrategi för Östersjöregionen

20 Syfte och mål (2) Identifiera och revidera kunskap om effekter av klimatförändring. Göra sårbarhetsanalys och handlingsplan som bas för en transnationell klimatanpassningsstrategi för Östersjöregionen. Tillhandahålla en kunskapsförmedlingsprocess mellan politiska beslutsfattare och forskare, för att förbättra den institutionella kapaciteten för utveckling av the Baltic Window I EU:s Clearinghouse.

21 Baltadapt partnerskap The Secretariat of the Council of the Baltic Sea States (CBSS/Baltic 21) Swedish Meteorological and Hydrological Institute (SMHI) Danish Meteorological Institute (DMI; LP) National Environmental Research Institute, Aarhus, University (NERI) Federal Environment Agency (UBA) Federal Ministry for the Environment, Nature Conservation and Nuclear Safety (BMU) Finnish Environment Institute (SYKE) University of Tartu, Estonian Marine Institute (EMI) University of Latvia (LU) Baltic Environmental Forum (BEF), Lithuania Leibniz Institute for Baltic Sea Research Warnemünde (IOW) Associated partners: P.P. Shirshov Institute of Oceanology, Russia; Polish Ecological Club Mazovian Branch (NGO);

22 Work package 1: Projektledning Work package 2: Kommunikation och information Projektstruktur Work package 3: Utveckla en klimatanpassningsstrategi för BSR Work package 5: Utveckla en handlingsplan för att anpassa BSR till klimatförändring Work package 4: Kunskapsbas och sårbarhetsanalys BSR

23 Baltadapt klimatinformation Baltadapt Climate Info The Baltic Sea in a future climate (WP 4, Knowledge base) #1 Air temperature #2 Precipitation #3 Wind #4 Sea level #5 Oxygen content #6 Salinity #7 Water temperature #8 Biodiversity and habitats #9 Biological production #10 Wind-generated waves #11 River discharge #12 Nutrient loads #13 Eutrophication #14 Sea ice Available at

24 Project structure WP 3 Work package 3: BSR Klimatanpassningsstrategi Övergripande mål: Utveckla en strategi för klimatanpassning för Östersjöregionen. Förväntade resultat transnational Gap-Fit-Analysis stakeholder dialogues BSR-wide policy forum for climate change adaptation

25 Mistra SWEdish Research Programme on Climate, Impacts and Adaptation

26 Ett samarbete mellan Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut Stockholm Environment Institute Institutionen för geo- och ekosystemvetenskaper Meteorologiska institutionen Institutet för internationell ekonomi

27 Forskning om: Klimatprocesser Klimateffekter Klimatekonomi Anpassning till ett förändrat klimat

28 Fallstudier Stockholm (fokus på urban hydrologi och kommunal översiktsplanering) Skogsbruk

29 Ny programfas: Fokus på klimatanpassning och markanvändning Skog och skogsbruk Fler användargrupper, tätare kontakter

30 Forskningskommunikation inom EU European Research Area-net FP7-projekt, Totalt 34 partners från 23 länder Formas, Naturvårdsverket och SMHI från Sverige Koordineras av Portugal, FFCUL Mål: koordinera forskningsfinansiering i Europa - Effekter, sårbarhet och anpassning (CCIVA) Arbetssätt: SHARE att kommunicera europeisk forskning till beslutsfattare 30

31 Kommunikation genom interaktion i workshops Kommunicera osäkerheter Stockholm, Nov 2011 Bridging Climate Research data and the needs of the impact Community, Copenhagen, Jan 2011 Kick-off meeting for the UNEP Joint Programme initiative Programme of Research On climate change Vulnerability, Impacts and Adaptation PRO-VIA, Stockholm, Okt 2011 From National Adaptation Strategies to concrete Adaptation Actions, Wien, Okt

32 Tack!

33

34 Klimatdata Klimatscenarier Scenariokartor Scenariodata Klimatanalyser

35

36

37

38

39

40

41 Sverigeanalysen Umeå Hållbarhetsvecka Carin Nilsson Temperatur (JJA) A2 Värmeböljor Uppvärmningsbehov Temperatur (DJF) A2 Behov av kylning Vegetationsperiodens längd Längsta torrperiod Antal dagar med extrem dygnsnederbörd Extrem 7-dagars nederbörd Antal dagar med snötäcke Dagnr för islossning Maximal byvind Nederbörd A2 Nederbörd B2 Vinter Vår Sommar Höst

42 Klimatinformation och klimattjänster Climate Services information system User Interface Programme Users Observationer Resultat från klimatmodeller Analyser Bearbetning Statistik Data publicering Trender Index Klimatscenarier Reanalyser Regional/Hydrologisk effektmodellering Användare Målgrupper Vilket klimatscenario är bäst? Forskare Beslutsfattare