Granskning av kvaliteten i den brottsutredande verksamheten

Transkript

1 Granskning av kvaliteten i den brottsutredande verksamheten Gemensamt regeringsuppdrag för Åklagarmyndigheten och Rikspolisstyrelsen ÅM-A 2013/0556 POA /12

2

3 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning Arbetets bedrivande Regeringsuppdraget Genomförande Centralt samverkansforum Direktiv Projektplan/urval/arbetsmetod Projektorganisation centralt projekt Tidsåtgång Urvalet för granskning Avgränsning av projektet Granskningsmallarna Arbetsgången och tidsplanen i projektet Iakttagelser vid granskningen Allmän bakgrund hos projektansvariga, projektledare och medgranskare Närmare om statistiken i projekten Något om kvalitetsskillnaden mellan åklagarledda och polisledda förundersökningar Sammanfattning, iakttagelser och slutsatser vid tillsynsrapport för bostadsinbrott (tillsynsrapport 2012:1) Sammanfattning, iakttagelser och slutsatser av tillsynsrapport för barnpornografi (Tillsynsrapport 2012:2) Sammanfattning, iakttagelser och slutsatser av tillsynsrapport för misshandel av obekant (Tillsynsrapport 2012:3) Sammanfattning av tillsynsrapport för våldtäkt av vuxen (Tillsynsrapport 2012:4) Sammanfattning av tillsynsrapport för misshandel av barn under 15 år (Tillsynsrapport 2012:5) Sammanfattning av tillsynsrapport för rån mot barn under 18 år (Tillsynsrapport 2012:6) Sammanfattning av tillsynsrapport för fakturabedrägerier (Tillsynsrapport 2012:7) Iakttagelser och samlad bedömning av kvaliteten i den brottsutredande verksamheten Utgångspunkt för kvalitetsbedömningen av den brottsutredande verksamheten Totalbedömningen av förundersökningarnas kvalitet Faktorer som påverkar kvalitetsbedömningar och jämförelser mellan de olika tillsynsrapporterna... 31

4 3 4.4 Förklaring av frågeställningarna i granskningsmallen Har relevanta utredningsåtgärder vidtagits? Bedrivs förundersökningen snabbt? Har brottsofferperspektivet beaktats? Var det avslutande beslutet korrekt? Iakttagelser rörande kvalitetsbrister som konstaterats i två eller flera tillsynsrapporter Kan PKC-anmälningarna leda till lägre kvalitet? Kontroll av förekomst av övervakningskameror Förbättrad skadedokumentation och inhämtande av rättsintyg Förbättrad samordning och analys av uppgifter från förundersökningar Dokumentationsbrister Dokumentation av direktiv Målsägandeförhör och målsägandebiträde vid brott med unga brottsoffer samt vid våldtäkt Polisens beslutsmotiveringar för avskrivningsbeslut Felkodningar och felregistreringar i Cåbra Analys, slutsatser och förslag till åtgärder rörande kvalitetsbrister som konstaterats i två eller flera tillsynsrapporter PKC-anmälningarna bör utredas Kontrollen av förekomst av övervakningskameror bör förbättras Förbättrad skadedokumentation Förbättrad samordning och analys av uppgifter från förundersökningar Förbättrande av polisens dokumentation av utredningsåtgärder Förbättrad dokumentation av direktiv Målsägandeförhör och förordnande a målsägandebiträde vid unga brottsoffer samt vid våldtäkt Skapande av enhetlighet i polisens beslutsmotiveringar Felkodningar och felregistreringar i Cåbra Bilaga 1 Granskningsmall Bilaga 2 Sammanfattande kvalitetsvärdering rapport för rapport Bilaga 3 Sammanställning kvalitetsvärderingar... 62

5 4 1 Sammanfattning Inom ramen för regeringsuppdraget Kvaliteten i den brottsutredande verksamheten har tillsyn skett av sju brottstyper. Tillsynen har ägt rum vid Åklagarmyndighetens utvecklingscentra (UC) i Stockholm, Göteborg och Malmö. Tillsynen har utmynnat i att sju stycken tillsynsrapporter färdigställts. Brottstyperna som granskats är bostadsinbrott (Tillsynsrapport 2012:1, UC Stockholm), barnpornografi (Tillsynsrapport 2012:2, UC Malmö), misshandel av obekant (Tillsynsrapport 2012:3, UC Göteborg), våldtäkt mot vuxen (Tillsynsrapport 2012:4, UC Göteborg), misshandel av barn under 15 år (Tillsynsrapport 2012:5, UC Göteborg), rån mot barn under 18 år (Tillsynsrapport 2012:6, UC Stockholm) och fakturabedrägeri (Tillsynsrapport 2012:7, UC Stockholm). Inom ramen för tillsynen har sammanlagt förundersökningar granskats, av vilka varit polisärenden och misstankar som lottats in på åklagare. Vid urvalet av ärenden har endast förundersökningar som lagts ned eller inte inletts med beslutsgrunder som haft med bevisläget att göra valts ut. Förundersökningar som lett till lagföring har inte granskats. Skälet är dels att direktiven från regeringen var att lägga särskild fokus på de förundersökningar som inte lett till lagföring, dels att tillsynen inte skulle bli för omfattande. Granskningarna har gjorts med utgångspunkten att undersöka om utredningsåtgärderna varit tillräckliga i nedlagda ärenden och brottsmisstankar. Granskningen har utgått ifrån följande huvudfrågeställningar: - Har relevanta förundersökningsåtgärder vidtagits? - Har förundersökningen bedrivits snabbt? - Har brottsofferperspektivet beaktats? - Var det avslutande beslutet korrekt? Dessa frågeställningar har delats upp i tolv underfrågeställningar. Förundersökningarna har åsatts en kvalitetsvärdering avseende dels dessa frågeställningar, dels avseende totalbedömningen. Kvalitetsvärderingen är något av uttrycken god kvalitet, tillfredsställande kvalitet och bristande kvalitet. Bedömningen bristande kvalitet av en enskild frågeställning innebär att det i tillsynen har noterats att det finns en förbättringspotential rörande en viss utredningsåtgärd och att en förbättring skulle kunna påverka möjligheterna till lagföring. Vid totalbedömningen innebär bristande kvalitet att brister konstaterats som bedömts kunna påverka möjligheterna till lagföring. Om en frågeställning inte varit aktuell att granska markeras detta med ej aktuell. I tillsynen rörande bostadsinbrott, barnpornografi, våldtäkt av vuxen, misshandel av obekant och misshandel av barn har de granskade polis- och åklagarledda förundersökningarna bedömts hålla tillfredsställande kvalitet. De åklagarledda förundersökningarna rörande rån mot barn har bedömts hålla tillfredsställande kvalitet, även om vissa förbättringsområden finns. I tillsynen rörande fakturabedrägerier och rån mot barn har konstaterats brister i de polisledda förundersökningarna som bedömts kunna påverka möjligheterna till lagföring. Dessa förundersökningar bedöms hålla bristande kvalitet.

6 5 I tillsynen rörande fakturabedrägerier har som huvudsakliga brister konstaterats - att förundersökning i många fall inte har inletts trots att så borde ha skett, - att i de ärenden där förundersökning inletts har relevanta förundersökningsåtgärder inte vidtagits i den utsträckning som kan krävas och - att det finns såväl strukturella som andra brister i samordningen. Tillsynen rörande rån mot barn har konstaterat att bättre och fler adekvata utredningsåtgärder måste vidtas i ett tidigt skede av förundersökningarna. I samtliga tillsynsrapporter redogörs för ett antal iakttagelser rörande kvalitetsbrister i förundersökningarna. Detta gäller alltså även de rapporter där helhetsbilden av kvaliteten bedöms vara tillfredsställande. I samtliga rapporter föreslås åtgärder för att förbättra kvaliteten vid förundersökningar, företrädesvis inom de frågeställningar som åsatts bristande kvalitet. Följande två tabeller visar en sammanställning av kvalitetsvärderingarna: Polisledda förundersökningar Bostadsinbrott Barnpornografibrott Misshandel av obekant Våldtäkt mot vuxen Misshandel av barn under 15 år Rån mot barn Fakturabedrägeri = God = Tillfredställande = Bristande = Ej aktuell Inledande utredningsåtgärder Vittnes- och målsägandeförhör Skadedokumentation Brottsplats/teknisk undersökning Förhör misstäkt/offentlig försvarare Dokumentation Samordning/analys Bedrivs förundersökningen snabbt? Förordnande av målsägandebiträde Skadestånd/underrättelse till målsägande Beslutsmotivering avslutande beslut Borde förundersökning inletts?

7 6 Åklagarledda förundersökningar Bostadsinbrott Barnpornografibrott Misshandel av obekant Våldtäkt mot vuxen Misshandel av barn under 15 år Rån mot barn Fakturabedrägeri = God = Tillfredställande = Bristande = Ej aktuell Inledande utredningsåtgärder Vittnes- och målsägandeförhör Skadedokumentation Brottsplats/teknisk undersökning Förhör misstäkt/offentlig försvarare Dokumentation Samordning/analys Bedrivs förundersökningen snabbt? Förordnande av målsägandebiträde Skadestånd/underrättelse till målsägande Beslutsmotivering avslutande beslut Borde förundersökning inletts? Den sammanfattande bedömningen av de granskade förundersökningarnas kvalitet har gjorts fristående från kvalitetsvärderingarna avseende de enskilda frågeställningarna. De frågeställningar rörande förundersökningskvaliteten som påverkar lagföringsmöjligheterna mest är kvaliteten på de inledande utredningsåtgärderna, vittnes- och målsägandeförhören, skadedokumentationen, brottsplatsundersökning/teknisk undersökning och förhör med skäligen misstänkt/förordnande av offentlig försvarare. De granskade polis- och åklagarledda förundersökningarna avseende bostadsinbrott, barnpornografibrott, misshandel av obekant, våldtäkt mot vuxen och misshandel av barn under 15 år samt de åklagarledda förundersökningarna rörande rån mot barn har avseende dessa frågeställningar i hög utsträckning åsatts god eller tillfredsställande kvalitet.

8 7 De åklagarledda förundersökningarna har generellt åsatts bättre kvalitetsvärdering än de polisledda. Skillnaden synes i hög utsträckning bero på att ärendena har hunnit längre. En åklagare tar i de allra flesta fall över förundersökningsledarskapet först när det finns en eller flera personer som är skäligen misstänkt. Flera inledande förundersökningsåtgärder har alltså redan gjorts när åklagaren tar över ärendet. Det är därför naturligt att de åklagarledda förundersökningarna är mer fylliga än de polisledda och att de har nått en viss kvalitet. Av samma anledning är det troligt att tillsynen hade visat på en högre kvalitet i den brottsutredande verksamheten om den omfattat även förundersökningar som lett till lagföring. Sådana förundersökningar hade nämligen sannolikt varit mer omfattande än de förundersökningar som nu granskats. I flera av tillsynsrapporterna tas likartade iakttagelser upp rörande bristande kvalitet av enskilda utredningsåtgärder som bedöms vara av betydelse för en framgångsrik förundersökning. De återkommande brister som bedöms vara av störst vikt framgår av rutan nedan. Brister av återkommande karaktär som kunnat konstateras i två eller flera tillsynsrapporter - att anmälningar som skett till polisens kontaktcenter (PKC) kan vara bristfälliga, - att polisen alltför sällan kontrollerar förekomsten av övervakningskameror vid brottsplatsen eller dess närhet, - att polisens skadedokumentation kan förbättras, - att polisens samordning och analys av utredningsuppgifter från förundersökningar inte är tillfredsställande, - att polisens dokumentation av utförda utredningsåtgärder varit bristfällig, - att såväl åklagare som polis bör förbättra dokumentationen av givna direktiv, - att kvaliteten på målsägandeförhören med unga brottsoffer och våldtäktsoffer kan bli bättre, - att ett andra målsägandeförhör hålls för sällan med unga brottsoffer, - att målsägandebiträde förordnas för sällan för unga brottsoffer och våldtäktsoffer, - att polisens beslutsmotiveringar för avskrivningsbeslut inte är utformade på ett enhetligt sätt, - att brottsmisstankar alltför ofta har felregistrerats eller felkodats i Åklagarmyndighetens ärendehanteringssystem Cåbra. För att åtgärda de kvalitetsbrister som konstaterats i flera tillsynsrapporter och öka kvaliteten i förundersökningar föreslås i slutrapporten ett antal åtgärder. Åtgärderna framgår i rutan nedan. Utöver dessa förslag föreslås som anförts ett antal kvalitetshöjande åtgärder i de enskilda tillsynsrapporterna.

9 8 För att öka kvaliteten i brottsutredningar kan generellt följande åtgärder vidtas: - Rikspolisstyrelsen och PKC-myndigheterna bör närmare utreda kvaliteten på de anmälningar som tas upp via PKC och hur ärendena hanteras därefter. - Rikspolisstyrelsen och Åklagarmyndigheten bör verka för att polisiära förundersökningsledare och åklagare i ökad utsträckning ger tydliga anvisningar i direktiv rörande kontroll och dokumentation av förekomsten av övervakningskameror. - Den metodik som beskrivs i polisens metodstöd för utredning av grova våldsbrott rörande övervakningskameror bör tillämpas även vid utredning av misshandel av obekant och personrån. - Åklagarmyndigheten och polismyndigheterna bör tillse att skadedokumentationen vid våldsbrott och vid våldtäkt förbättras. - Rikspolisstyrelsen bör verka för att det utvecklingsarbete som pågår rörande förbättrad samordning och analys av utredningsuppgifter fortsätter. - Polisen bör utarbeta generella rutiner för dokumentation av utförda förundersökningsåtgärder. Detta bör ske inom ramen för utvecklingen av polisens nya utredningsstöd Pust. - Rikspolisstyrelsen och Åklagarmyndigheten bör verka för att direktiv i högre utsträckning än vad som nu sker dokumenteras. - Åklagarmyndigheten och polismyndigheterna bör verka för att målsägandebiträde ska förordnas tidigt vid utredningar om misshandel av barn, rån mot barn och våldtäkt i enlighet med riktlinjerna i Utvecklingscentrum Göteborgs rapport Metodutveckling av arbetet med våldsoch sexualbrott i nära relation och mot barn. - Polismyndigheterna bör eftersträva att det första förhöret som hålls med ett barn som målsägande innefattar alla relevanta detaljer. Om förundersökningsledare bedömer det nödvändigt ska ett andra förhör hållas, och då vanligtvis med målsägandebiträde närvarande. - Rikspolisstyrelsen och Åklagarmyndigheten bör verka för att kvaliteten på genomförda barnförhör vid våldsbrott granskas och utvärderas på ett mer djupgående sätt än som varit möjligt vid denna tillsyn. - Polismyndigheterna bör fortsätta de utbildningsinsatser som görs rörande införandet av Åklagarmyndighetens beslutsmotiveringar för avslutande beslut.

10 9 2 Arbetets bedrivande 2.1 Regeringsuppdraget I regeringens regleringsbrev för budgetåret 2012 avseende Åklagarmyndigheten beslutade regeringen att Åklagarmyndigheten och Rikspolisstyrelsen utifrån respektive myndighets ansvars- och kompetensområde skulle granska kvaliteten i handläggningen i den brottsutredande verksamheten. Uppdraget innebar följande: Särskild uppmärksamhet skulle riktas mot ärenden som inte lett till lagföring, inklusive ärenden där förundersökning inte inletts. Granskningen skulle, när det gäller åklagares handläggning och beslut, genomföras inom ramen för Åklagarmyndighetens rättsliga tillsynsverksamhet. Granskningen skulle avse ett urval av brottstyper, både av enkel och komplicerad beskaffenhet. Brottstyperna sexualbrott, brott mot barn och bostadsinbrott skulle ingå i granskningen. Myndigheterna skulle göra en samlad bedömning av om de utredningsåtgärder och andra åtgärder som vidtagits har varit enhetliga och ändamålsenliga ur ett effektivitets- och kvalitetsperspektiv. Även frågan om ytterligare åtgärder hade varit motiverade skulle bedömas. Om myndigheterna uppmärksammade systematiska brister i den brottsutredande verksamheten ingick också i uppdraget att redovisa vilka åtgärder som behövde vidtas. Uppdraget ska redovisas till regeringen (Justitiedepartementet) i en gemensam rapport senast den 30 mars Genomförande Centralt samverkansforum Den 3 februari 2012 hölls ett centralt samverkansforum mellan Åklagarmyndigheten och Rikspolisstyrelsen. Vid detta forum fastställdes de övergripande formerna för uppdragets genomförande Direktiv Riksåklagaren beslutade att uppdra åt överåklagare Thomas Häggström att ansvara för samordningen och redovisningen av regeringsuppdraget. I direktivet anfördes att en projektplan skulle utarbetas och avstämmas med Rikspolisstyrelsen och övriga tillsynsansvariga överåklagare. Under arbetet skulle en rapport utarbetas som var avstämd med de tillsynsansvariga överåklagarna och därefter skulle den slutliga rapporten utformas tillsammans med Rikspolisstyrelsen Projektplan/urval/arbetsmetod 1 Överåklagare Thomas Häggström och avdelningschefen vid Rikspolisstyrelsen Ulrika Herbst beslutade en projektplan för det fortsatta projektet. Det fastslogs att ett urval av akter, avslutade under 2011, skulle göras med hjälp av statistiker vid Åklagarmyndigheten och Rikspolisstyrelsen. Såväl polis- som åklagarakter skulle granskas utifrån framtagna granskningsmallar med avse- 1 Avsnittet baseras på innehållet i den projektplan för regeringsuppdraget som fastställdes den 15 mars 2012.

11 10 ende på utredningsåtgärderna i respektive ärenden. Urvalet av akterna skulle begränsas på så sätt att endast förundersökningar som lagts ned eller inte inletts skulle vara en del av underlaget för urvalet. Detta urval låg i linje med regeringens uppdrag, enligt vilket särskild fokus skulle vara utredningar som inte lett till lagföring. Åklagares handläggning och beslut skulle granskas inom ramen för Åklagarmyndighetens rättsliga tillsynsverksamhet. Granskningen skulle ske på Åklagarmyndighetens tre utvecklingscentra i Stockholm, Göteborg och Malmö. Även polisens handläggning i ärenden där åklagare inte varit förundersökningsledare eller beslutande skulle granskas vid respektive utvecklingscentrum. Rikspolisstyrelsen skulle delta i granskningen såvitt den avsåg de polisiära arbetsmetoderna i de ärenden där åklagare inte varit inkopplade som förundersökningsledare eller slutlig beslutsfattare. Cheferna för respektive utvecklingscentrum ansvarade för granskningen av de brottstyper som låg inom utvecklingscentrumens ansvarsområde. För varje brottstyp skulle en projektplan och en tillsynsrapport upprättas. De olika rapporterna skulle sedan ligga till grund för ett mellan Åklagarmyndigheten och Rikspolisstyrelsen gemensamt analysarbete, där generella slutsatser av granskningarna skulle dras och förslag på eventuella åtgärder skulle tas fram. I projektplanen fastslogs att granskningen skulle avse följande brottstyper: Brottstyper av komplicerad beskaffenhet Brottskoder Ansvarigt UC Våldtäkt mot vuxna Göteborg Misshandel av barn under 15 år Göteborg Barnpornografibrott Malmö Rån mot barn under 18 år Stockholm Brottstyper av enkel beskaffenhet Brottskoder Ansvarigt UC Bostadsinbrott Stockholm Bedrägeri med hjälp av faktura 0912 Stockholm Misshandel av obekant 0355, 0357, Göteborg 0365, Projektorganisation centralt projekt Överåklagare Thomas Häggström har varit projektledare, och ansvarat för redovisningen av Åklagarmyndighetens del av regeringsuppdraget. Enhetschef Per Blomqvist, avdelningschefen Ulrika Herbst (fram till och med den 2 maj 2012) och avdelningschefen Anders Hall (från och med den 2 maj 2012) har varit projektansvariga hos Rikspolisstyrelsen. Kammaråklagaren Sara Malmhester har varit projektsekreterare fram till och med den 30 april 2012 och kammaråklagaren Jerker Asplund för tiden därefter. Riksåklagarens planeringsavdelning och Ekonomiavdelningen, Enheten för resultatstyrning på Rikspolisstyrelsen har deltagit i arbetet med frågor rörande urvalet av ärenden för granskning. Arbetet har rört såväl storleken av urvalet som det praktiska urvalet och framtagande av olika statistiska underlag. Den

12 11 statistiska bearbetningen av materialet har gjorts av Riksåklagarens planeringsavdelning Tidsåtgång Sammanlagt har sjutton åklagare och tio polisutredare deltagit i granskning och rapportskrivning. Under själva granskningen har samtliga åklagare och poliser arbetat nästintill heltid med granskningen. För granskning och rapportskrivning bedöms grovt att sammanlagt 440 arbetsdagar eller 21 månaders arbete för åklagarna i projektet åtgått. Polisernas arbetstid beräknas grovt till 150 arbetsdagar, eller sju månaders arbete. Till detta kommer merarbetet för kanslipersonal. Utöver detta har planeringsavdelningen vid Riksåklagarens kansli arbetat med projektet sammanlagt 55 arbetsdagar. Arbetstiden för projektsekreteraren har sedan den 2 maj 2012 uppskattningsvis varit hälften av dennes arbetstid vid UC Stockholm. Slutligen tillkommer arbetstid för två statistiker på Rikspolisstyrelsen samt arbetstiden för aktframtagning hos polisen och på åklagarkamrarna Urvalet för granskning Projektets statistiker arbetade fram urval utifrån kriterier och önskemål från projektledningen. Stor vikt lades vid att arbetsbördan för de som skulle aktgranska inte skulle bli alltför stor. Kravet var samtidigt att vedertagna statistiska metoder skulle användas. De sju brottsområden som skulle kvalitetsutredas förutsattes vara fristående från varandra och urvalen behövde därmed ske separat per brottstyp. Det bedömdes dock vara viktigt att urvalsmetoderna metodmässigt skulle vara likartade. Som anförts i avsnitt beslutades redan vid utarbetandet av projektplanen att en granskning av hela den brottsutredande verksamheten för de områden som ingår i projektet skulle innebära en för hög arbetsbelastning för granskarna. En avgränsning gjordes därför så att granskningar skulle göras med utgångspunkten att undersöka om utredningsåtgärderna varit tillräckliga i nedlagda ärenden och brottsmisstankar. En ytterligare avgränsning gjordes genom att ta bort de beslutsgrunder som inte haft med utredningens bevisläge att göra, som exempelvis preskription, förundersökningsbegränsning och att den misstänkte avlidit. De slutliga kriterierna för avgränsning blev därför: - Granska nedlagda ärenden och brottsmisstankar med vissa beslutsgrunder. - Statistisk felmarginal om 15 procent. - Obundet slumpmässigt urval. Urvalsmetoden var inledningsvis densamma för samtliga sju brottsområden. För två brottsområden valde delprojekten däremot att frångå detta. Tillsynsprojektet för brottsområdet för barnpornografibrott valde att göra en totalundersökning. Tillsynsprojektet för brottstypen bedrägeri med hjälp av faktura frångick urvalsmetoden efter att man i delprojektet upptäckt att i stort sett hela urvalet avseende Åklagarmyndighetens brottsmisstankar kom från en och

13 12 samma bedrägerihärva. För att en stor härva inte skulle avgöra kvaliteten för hela brottsområdet valdes därför att en totalundersökning skulle göras rörande de åklagarledda förundersökningarna på de brottsmisstankar som inte ingick i härvan. I nedanstående tabell återfinns urvalsstorlek, bortfallsvolym samt antal analyserade akter för de sju brottsområden som ingick i projektet. Analyserade Brottsområde Urval Bortfall akter Barnpornografibrott 1) Rån mot barn Bostadsinbrott Bedrägeri med hjälp av faktura 2) Våldtäkt mot vuxna Misshandel mot barn 3) Misshandel av obekant 3) TOTALT ) Inget urval genomfördes, utan en totalundersökning avseende 249 akter gjordes. 2) Det initiala urvalet (394 akter) användes inte, p.g.a. att en bedrägerihärva upptäktes vid granskningen. 253 akter ingick istället i urvalet. 3) Ärenden som i urvalet ingick i brottstypen "Misshandel mot barn" har registrerats i brottstypen "Misshandel av obekant" då man vid inmatningen noterat att aktuell person varit över 15 år Avgränsning av projektet I föregående avsnitt redogörs för att urvalet av ärenden som tagits ut för tillsyn har begränsats till ärenden och brottsmisstankar som avslutats med besluten att inte inleda förundersökning, förundersökning nedläggs och åtal väcks inte. Beslutsgrunder för nedläggning som inte har med bevisläget att göra, som exempelvis preskription och förundersökningsbegränsning, har inte tagits med. Detta innebär att tillsynsprojektet inte granskat kvaliteten i hela den brottsutredande verksamheten. Utgångspunkten är istället att kvaliteten granskats utifrån frågeställningen om någon ytterligare utredningsåtgärd hade kunnat göras i de nedlagda förundersökningarna för att öka möjligheterna till lagföring Granskningsmallarna I projektet har varje delgranskning använt sig av en granskningsmall. Grunden till granskningsmallen togs fram på UC Stockholm. Utgångspunkten för granskningsmallen var att den skulle kunna användas vid granskning av samtliga sju brottstyper. Syftet var att den skulle kunna utgå från fyra huvudfrågeställningar som allmänt sett kan anses visa kvalitet i en förundersökning. Dessa är att förundersökningen bedrivits snabbt, att relevanta utredningsåtgärder vidtagits, att brottsofferperspektivet har beaktats och att det avslutande beslutet fattats på korrekt grund. Dessa frågeställningar har delats upp i ett antal ytterligare frågeställningar rörande exempelvis inledande utredningsåtgärder och vittnes- och målsägandeförhör. Under tillsynen har kvalitetsbrister på områden som inte täckts av granskningsmallen konstaterats, framförallt rörande bristande dokumentation av utredningsåtgärder och samordning/analys. Granskningsmallen finns bifogad denna slutrapport som bilaga 1.

14 13 Alla tillsynsprojekt utom det för bostadsinbrott har kompletterat granskningsmallen med tillsynsspecifika frågor. Respektive tillsynsrapport har den egna undergranskningsmallen som bilaga Arbetsgången och tidsplanen i projektet Projektet har, i förhållande till sin omfattning, arbetat med en relativt snäv tidsplan under 2012 och En sammanfattning av arbetets gång följer nedan: - Den 15 mars antogs projektplanen. - Den 18 april hölls ett inledande planeringsmöte med alla inblandade i projektet. - Den 18 april skickades information till samtliga polismyndigheter om den kommande aktkopieringen och behov av personella resurser från utvalda polismyndigheter. - Den 26 april hade statistikerna på planeringsavdelningen tagit fram riktlinjer för urvalet. - Den 27 april gick en begäran ut från Rikspolisstyrelsen om att erfarna polisiära förundersökningsledare skulle utses för att bistå granskningen. - Den 2 maj begärdes de utvalda brottsmisstankarna ut av de olika polismyndigheterna och av Åklagarkamrarna. - Den 8 maj skickades resurshemställan till de utvalda polismyndigheterna. - Den 28 maj var de fem granskningsmallar som användes i projekten framtagna och kvalitetsgranskade. Direkt efter detta påbörjades kvalitetsgranskningen i de sju tillsynsgrupperna. Granskningen av akterna pågick sedan under juni till augusti. - Mellan den 5 och den 14 juni pågick upphandling av personal från bemanningsföretag. - Mellan den 25 juni och den 6 juli samt mellan den 6 och den 17 augusti skedde inmatning av granskningsmallar. - Mellan den 20 och den 31 augusti bearbetade statistikerna på Riksåklagarens planeringsavdelning det inmatade materialet. Den 31 augusti redovisades resultatet av inmatningarna i tabellform till de sju tillsynsgrupperna. - Under augusti till november författade de sju tillsynsgrupperna sin respektive tillsynsrapport. Samtliga rapporter färdigställdes den 21 november. Under september gjorde statistikerna på Riksåklagarens planeringsavdelning ytterligare bearbetning av det statistiska materialet. - Parallellt med arbetet med tillsynsrapporterna påbörjades arbetet med slutrapporten. Under december 2012 till mars 2013 färdigställdes slutrapporten.

15 14 3 Iakttagelser vid granskningen 3.1 Allmän bakgrund hos projektansvariga, projektledare och medgranskare Samtliga granskare har stor åklagar- eller poliserfarenhet av respektive brottstyp. De iakttagelser och slutsatser som dras i tillsynsrapporterna och i slutrapporten grundar sig delvis på av projektledarna och granskarna kända faktorer, som erfarenhetsmässigt leder till framgång vid förundersökningar i de aktuella brottstyperna. 3.2 Närmare om statistiken i projekten Samtliga iakttagelser utgår från den statistiska bearbetningen av granskningsmallarna. Olika tillsynsprojekt har begärt olika kompletterande bearbetningar av det statistiska materialet. All statistik rörande respektive tillsyn är diarieförd i respektive tillsynsprojekts diarienummer. I denna slutrapport och i de sju tillsynsrapporterna har redovisats de statistiska resultat som bedömts vara mest intressanta. En kvalitetsvärdering har gjorts över bedömningen av förundersökningarnas kvalitet avseende tolv olika frågeställningar (se närmare avsnitt 4). Några kriterier över vilken procentuell fördelning av svaren i granskningsmallarna som krävs för en viss kvalitetsvärdering har inte ställts upp. Vilken kvalitetsvärdering som åsatts har gjorts utifrån det helhetsintryck av granskningen som de ansvariga granskarna i respektive tillsynsprojekt har haft. 3.3 Något om kvalitetsskillnaden mellan åklagarledda och polisledda förundersökningar I alla tillsynsprojekt har fastslagits ett antal iakttagelser rörande bristande kvalitet. Åtgärder har föreslagits för att förbättra kvaliteten vid förundersökningar av den aktuella brottstypen. Den bristande kvaliteten har i de flesta fallen rört utredningsåtgärder som inte utförts av polisen, eller utredningsåtgärder som har utförts men på ett otillräckligt sätt. I flera av dessa fall har ansvaret delvis legat på åklagaren, eftersom åklagare har varit förundersökningsledare och inte har gett direktiv om att utföra åtgärderna. I de flesta fallen har de åklagarledda förundersökningarna bedömts hålla högre kvalitet än de polisledda förundersökningarna. Skillnaden synes i hög utsträckning bero på att ärendena har hunnit längre. Ett åklagarinträde sker i de allra flesta fall när det finns en person som är skäligen misstänkt. Flera inledande förundersökningsåtgärder har alltså redan gjorts när åklagaren tar över ärendet. Det är därför naturligt att de åklagarledda förundersökningarna är mer fylliga än de polisledda och att de har nått en viss kvalitet. Det bör här även nämnas att motsvarande resonemang hade gått att föra om tillsynen även omfattat förundersökningar som lett till lagföring. Dessa förundersökningar hade sannolikt varit mer omfattande än de förundersökningar som nu granskats. Det är därför troligt att tillsynen hade visat på en högre kvalitet i den brottsutredande verksamheten om även dessa förundersökningar tagits med i urvalet.

16 Sammanfattning, iakttagelser och slutsatser vid tillsynsrapport för bostadsinbrott (tillsynsrapport 2012:1) Överåklagaren Thomas Häggström har varit projektansvarig för granskningen. Kammaråklagaren Roger Waldenström har varit projektledare. Kammaråklagaren Lucas Eriksson och inspektör Tony Martin har varit medgranskare. Inom ramen för tillsynen av bostadsinbrott togs 205 polisärenden och 161 brottsmisstankar vid Åklagarmyndigheten ut för granskning. Granskningen kom slutligen att avse 200 ärenden vid polismyndighet och 140 brottsmisstankar vid Åklagarmyndigheten. Tillsynsprojektet använde den granskningsmall som tagits fram för hela kvalitetsprojektet och tog inte fram någon egen undergranskningsmall. Som framgångsfaktorer tas följande utredningsåtgärder upp som viktiga vid utredning av stöld genom inbrott i bostad: - Direkt utskickande av polispatrull till plats och omedelbara utredningsåtgärder. - Detaljerad polisanmälan. - Hundspårning vid färsk gärning. - Målsägandeförhör så snart som möjligt rörande om iakttagelser gjorts som kan bidra till att brottet klaras upp. - Dörrknackning för kontroll av grannars iakttagelser. - Brottsplatsundersökning av tekniskt kunnig personal. Iakttagelser vid tillsynen Kvaliteten i förundersökningarna har i huvudsak bedömts som god. Mot bakgrund av att endast fyra procent av de polisanmälda bostadsinbrotten klarades upp under 2011 enligt statistik från Brottsförebyggande rådet, anförs i tillsynsrapporten att det finns anledning att utveckla förundersökningsmetodiken. De viktigaste iakttagelserna har varit följande: - Förundersökning har inletts i så gott som samtliga fall. - Teknisk undersökning har utförts i mycket stor utsträckning och i nära anslutning till att brotten har anmälts. Det har dock i många fall inte gått att utläsa om de som utfört undersökningarna har haft för ändamålet tillräcklig utbildning/kompetens. - De tekniska spår som säkrats har vid behov analyserats. - Beträffande målsägandeförhör har det i en fjärdedel av ärendena inte hållits förhör i den omfattning det varit befogat. - Vittnen, när det noterats att sådana funnits, har överlag hörts i tillräcklig omfattning. - Få ärenden har skrivits av i omedelbar anslutning till brotten och det är även få ärenden som har haft en orimligt lång handläggningstid. - De avslutande besluten har huvudsakligen varit korrekta. - Brister i dokumentation finns bl.a. av brottsanalys, forensisk analys, godsspårning och rörande vilka åtgärder som vidtagits för att hitta eventuella

17 16 vittnen. Det är möjligt att åtgärder i dessa hänseenden har vidtagits men det har genomgående, även om undantag finns, saknats dokumentation därom. Slutsatser och förslag till åtgärder Eftersökning av vittnen, förhör med målsägande och brottsplatsundersökningar bör ske oftare än vad som görs idag. Förhören med målsägande bör vara mer inriktade på att ställa frågan varför en målsägande utsatts för inbrott (har han eller hon varit borta och skrivit det på facebook eller liknande). Detta kan vara uppgifter som, sett i ett större sammanhang och tillsammans med bättre samordning, kan hjälpa polisen att klara upp fler inbrott än idag. Dokumentationen i polisärendena måste förbättras. Det har ofta inte framgått av akten om exempelvis dörrknackning eller godsspaning har gjorts. Det är viktigt att samtliga åtgärder i ett ärende dokumenteras och kvalitetssäkras av polisen vid avrapportering och överlämnande för fortsatt utredning. Kvaliteten på brottsplatsundersökningar skulle öka om samtliga kriminaltekniska undersökningar genomförs av särskilt utbildad personal. Rikspolisstyrelsen har genomfört en inspektion av hur polismyndigheterna använder sig av lokala brottsplatsundersökare 2. I rapporten lämnas flera förslag på åtgärder, och de brister som konstateras rörande vilken personal som genomför brottsplatsundersökningar anses omhändertagen genom rapporten. Uppgifterna om samordning och analys av de uppgifter som framkommer i förundersökningarna är sparsamma. I en stor del av de uppklarade bostadsinbrotten kan den misstänkte knytas till brottsplatsen genom spår eller vittnesiakttagelser. Det kan ofta vara fråga om en indiciekedja med uppgifter som leder fram till att en hel serie av bostadsinbrott kan klaras upp. I tillsynen bedöms att samordning och analys av uppgifter i förundersökningarna kan förbättras, för att seriebrottslighet skall kunna utredas på ett bättre sätt. Det ska dock nämnas att i polisens pågående satsning mot mängd- och seriebrottslighet har, i brottssamordningssyfte, nationell tillgång till polisens anmälningssystem RAR skapats under Sammanfattning, iakttagelser och slutsatser av tillsynsrapport för barnpornografi (Tillsynsrapport 2012:2) Överåklagaren Jörgen Lindberg har varit projektansvarig för granskningen. Projektledare har varit kammaråklagaren Ulla Karlbrink. Chefsåklagaren Ingela Sörgård och kammaråklagaren Hans Åkesson har biträtt i granskningsarbetet av de åklagarledda ärendena. Kriminalkommissarien Thomas Bull vid Polismyndigheten i Skåne har granskat de ärenden som avslutats utan att åklagare varit inkopplad som förundersökningsledare eller slutlig beslutsfattare. 2 Rikspolisstyrelsens inspektionsrapport 2011:8 Inspektion av polismyndigheternas hantering av lokala brottsplatsundersökare. Den i rapporten föreslagna centrala utbildningen för lokala brottsplatsundersökare bedrivs sedan hösten 2012.

18 17 Inom ramen för tillsynen av barnpornografibrott granskades samtliga ärenden med brottsmisstankar om barnpornografi. Skälet var att antalet ärenden var så litet att något urval inte var nödvändigt. 184 brottsmisstankar vid Åklagarmyndigheten som inte avslutats med lagföring och 62 ärenden hos polismyndigheten som avslutats med beslut om att inte inleda förundersökning eller att förundersökningen lades ned granskades inom ramen för tillsynen. I tillsynsprojektet togs en egen granskningsmall fram, där ytterligare frågor lades till. De tillagda frågorna har i huvudsak rört behov av att göra teknisk undersökning av beslagtagna hårddiskar eller mobiltelefoner m.m. Iakttagelser vid tillsynen Utredningarna håller överlag god kvalitet. Givna direktiv och genomförda utredningsåtgärder har varit adekvata och oftast vidtagna i anslutning till anmälningsupptagningarna. Avslutande beslut har också till övervägande del bedömts korrekta utifrån föreliggande utredningsmaterial. Däremot har handläggningstiderna, dvs. tiden från anmälan till avslutande beslut, i en del fall varit anmärkningsvärt långa. De långa handläggningstiderna har oftast berott på att det varit stora ärendebalanser på den enhet där den tekniska undersökningen av hårddiskar, mobiltelefoner och andra datamedier genomförts. Vidare har det misstänkta barnpornografiska materialet varit väldigt omfattande, vilket har inneburit att granskningen av materialet har tagit lång tid. Slutsatser och förslag till åtgärder Den huvudsakliga utredningsåtgärden vid barnpornografibrott är tekniska undersökningar av hårddiskar, mobiltelefoner och andra datamedier. Tillgången till bra datateknik, tillräckliga resurser för att inom rimlig tid genomföra tekniska undersökningar samt tillräckliga resurser för granskning och bedömning av barnpornografi är direkt avgörande för hur väl en förundersökning kan genomföras. Det bör säkerställas att tillräcklig kompetens rörande IT-forensiker och polisiära fingranskare finns, för att minska handläggningstiden i förundersökningarna. Samverkan mellan de brottsutredande myndigheterna har visat sig vara betydelsefull vid utredningar om barnpornografibrott. Ett nära samarbete mellan IT-forensiker, fingranskare, utredare och åklagare har visat sig vara en framgångsfaktor, både vad gäller kvaliteten och handläggningstiderna i utredningarna. Sådant samarbete bör utvecklas. 3.6 Sammanfattning, iakttagelser och slutsatser av tillsynsrapport för misshandel av obekant (Tillsynsrapport 2012:3) Vice överåklagaren Mikael Björk har varit projektansvarig för granskningen. Chefsåklagaren Magnus Bolin och kammaråklagaren Elena Severin har varit projektledare. Vid granskningen av de åklagarledda förundersökningarna har projektledarna biträtts av chefsåklagaren Ingela Sörgård och kammaråklagaren Johan Bülow vid Utvecklingscentrum Malmö. Projektledarna har vid granskningen av de polisledda förundersökningarna biträtts av kommissarie Agneta Alkner. Därutöver har den projektansvarige och överåklagaren Marianne Ny i viss mån deltagit i granskningsarbetet.

19 18 Inom ramen för tillsynen av misshandel av obekant avsåg slutligen granskningen 190 brottsmisstankar vid Åklagarmyndigheten och 247 ärenden hos polisen. Granskningsgrupperna för misshandel av obekant, misshandel av barn och våldtäkt av vuxen tog fram en gemensam granskningsmall. Denna bestod av den ursprungliga granskningsmallen, kompletterad av specifika frågeställningar för de tre brottskategorierna som granskades av Utvecklingscentrum Göteborg. Dessa frågeställningar rör i huvudsak skadedokumentationen och kontroll huruvida övervakningskameror och liknande har dokumenterats. Granskningsgruppen har som utgångspunkt tagit Åklagarmyndighetens handböcker Kriminalteknik en handbok för åklagare, Bemötande av brottsoffer och Handläggningen av ärenden rörande övergrepp mot barn samt rapporterna Tvångsmedelsanvändning och beslutsfrister m.m. vid vålds- och sexualbrott i nära relation och mot barn samt Metodutveckling av arbetet med vålds- och sexualbrott i nära relation och mot barn. En utredningsåtgärd av särskild vikt är enligt granskningsgruppen att kontrollera om det på brottsplatsen finns övervakningskameror och säkra eventuellt bildmaterial. Iakttagelser vid tillsynen I tillsynsrapporten konstateras att kvaliteten på förundersökningarna i stort har varit i vart fall tillfredsställande. Den övergripande slutsatsen vid granskningen av såväl de polisledda som de åklagarledda förundersökningarna har varit att det i de nedlagda förundersökningarna inte varit möjligt att genom ytterligare utredningsåtgärder (förhör, användning av personella tvångsmedelsåtgärder eller läkarundersökning av misstänkts skador) öka möjligheterna till lagföring. Inledande åtgärder samt vittnes- och målsägandeförhör har hållits i tillräcklig omfattning. En genomgående brist i de polisledda och de åklagarledda förundersökningarna är att det inte framgår av utredningarna om det funnits övervakningskameror och om de kontrollerats. Skadedokumentationen har genomgående dokumenterats genom en kort beskrivning i anmälan eller i förhör. Fotografier har varit sällsynta. Rättsintyg har sällan inhämtats, oftast pga. att målsäganden inte uppsökt sjukhus. Skadedokumentationen har dock i stor utsträckning bedömts vara tillräcklig. I hälften av de granskade polisledda ärendena har det saknats dokumentation om direktiv. Detta kan ha berott på dokumentationsbrist eller på att direktiv inte getts. I fyra femtedelar av de åklagarledda förundersökningarna har inledande direktiv dokumenterats. I en fjärdedel av de polisledda förundersökningarna har beslutsmotiveringarna för avslutande beslut inte varit korrekta. Beslutsmotiveringen annat har ofta fyllts i tillsammans med en egenformulerad beslutsformulering. I vissa ärenden har brottsmisstankarna i Åklagarmyndighetens ärendehanteringssystem Cåbra varit felregistrerade när beslut fattats. Det vanligaste är att endast en misstanke registrerats när det varit fråga om flera misstankar.

20 19 Slutsatser och förslag till åtgärder - Polismyndigheterna bör verka för att det i högre utsträckning kontrolleras och dokumenteras om övervakningskameror funnits på eller i nära anslutning till brottsplatsen. - Åklagarmyndigheten bör verka för att det i direktiv ges tydligare anvisningar om kontroll och dokumentation av förekomsten av övervakningskameror. - Polismyndigheterna bör verka för att beslutsmotiveringar vid polisens nedläggningsbeslut är enhetligt utformade och att de beslutsmotiveringar som finns används i de fall där de är tillämpliga. Alternativet annat bör användas endast när inget av de tidigare alternativen är tillämpliga. 3 - Polismyndigheterna bör verka för att polisens förundersökningsledare använder en korrekt beslutsmotivering vid nedläggningsbesluten. - Polismyndigheterna bör verka för att polisen underrättar målsäganden om nedläggningsbeslutet och att underrättelsen dokumenteras. - Polismyndigheterna bör verka för att samtliga poliser som varit med vid ett ingripande var och en dokumenterar sina iakttagelser från brottsplatsen. - Åklagarmyndigheten och polismyndigheterna bör verka för att direktiv givna under förundersökningen dokumenteras och diarieförs på ett enkelt och kontrollerbart sätt av både polisiära förundersökningsledare och åklagare. - Åklagarmyndigheten och polismyndigheterna bör verka för att vittnesförhör i så stor utsträckning som möjligt hålls vid ett personligt sammanträffande och inte på telefon. 3.7 Sammanfattning av tillsynsrapport för våldtäkt av vuxen (Tillsynsrapport 2012:4) Vice överåklagaren Mikael Björk har varit projektansvarig för granskningen. Chefsåklagaren Magnus Bolin och kammaråklagaren Elena Severin har varit projektledare. Vid granskningen av de åklagarledda förundersökningarna har projektledarna biträtts av chefsåklagaren Ingela Sörgård och kammaråklagaren Johan Bülow vid Utvecklingscentrum Malmö. Kommissarien Lars Johansson har biträtt i arbetet såvitt avser de polisledda förundersökningarna. Därutöver har den projektansvarige och överåklagaren Marianne Ny i viss mån deltagit i granskningsarbetet. Inom ramen för tillsynen av våldtäkt av vuxen avsåg slutligen granskningen 177 brottsmisstankar vid Åklagarmyndigheten och 142 ärenden vid polisen. Granskningen ägde rum på Utvecklingscentrum Göteborg och på Utvecklingscentrum Malmö. 3 En ny gemensam beslutsstruktur mellan polis och åklagare har införts under I den nya gemensamma beslutsstrukturen finns numera inga fritextfält för ifyllande av skäl (däremot finns det på den underliggande nivån). Detta torde förbättra enhetligheten i beslutsstrukturen.

21 20 Granskningsgrupperna för misshandel av obekant, misshandel av barn och våldtäkt av vuxen har tagit fram en gemensam granskningsmall. Granskningsgruppen har som utgångspunkt för granskningen tagit Åklagarmyndighetens handböcker Kriminalteknik En handbok för åklagare och rapporten Tvångsmedelsanvändning och beslutsfrister m.m. vid vålds- och sexualbrott i nära relation och mot barn. I den sistnämnda rapporten har följande fyra faktorer identifierats som har en signifikant inverkan på lagföringsandelen, nämligen att: - Målsägandebiträde eller i förekommande fall särskild företrädare för barn förordnas. - Den misstänkte frihetsberövas genom anhållande. - Handläggningstiden är kort. - Tiden mellan brottstillfället och anmälningstillfället är kort. Iakttagelser vid tillsynen Den övergripande slutsatsen är att kvaliteteten på de polis- och åklagarledda förundersökningarna är i vart fall tillfredsställande. Det har i det stora hela inte varit möjligt att genom ytterligare utredningsåtgärder, användning av personella tvångsmedel eller förordnande av målsägandebiträde öka möjligheterna till lagföring. Besluten att lägga ned förundersökningarna har i huvudsak varit korrekta. De viktigaste iakttagelserna har varit följande: - Inledande utredningsåtgärder har i allmänhet vidtagits när det har funnits behov av sådana. Kvaliteten på förstahandsåtgärderna har inte gått att bedöma. - Polisen borde i större utsträckning ha dokumenterat sina iakttagelser på brottsplatsen. - I cirka hälften av de granskade åklagarledda förundersökningarna har personella tvångsmedel förekommit. - Förhör med målsäganden har gjorts i nästan alla ärenden. I en sjättedel av de polisledda och i knappt två tredjedelar av de åklagarledda förundersökningarna har begäran om målsägandebiträde gjorts. - Dokumentation av målsägandens skador har gjorts i knappt hälften av de polisledda och de åklagarledda förundersökningarna. I de fall där det antecknats i anmälan att det funnits skador på målsäganden har det i en femtedel av fallen inhämtats ett rättsintyg. Kvaliteten på skadedokumentationen har inte bedömts. - I 40 % av de granskade förundersökningarna har dokumenterade direktiv lämnats i de polisledda förundersökningarna. I de åklagarledda förundersökningarna har dokumentation av direktiv saknats i 16 % av ärendena. - Besluten att inte inleda eller lägga ned de polisledda förundersökningarna har inte formulerats på ett enhetligt sätt över landet. Beslutsformuleringen annat har använts i stor utsträckning. - Det har i ett stort antal ärenden inte kunnat utläsas om målsäganden har underrättats om nedläggningsbeslut eller inte.

22 21 - I vissa ärenden har brottsmisstankarna i Åklagarmyndighetens ärendehanteringssystem Cåbra varit felregistrerade när beslut fattats. Slutsatser och förslag till åtgärder - Åklagarmyndigheten och polismyndigheterna bör verka för att framställningar om målsägandebiträde görs i större utsträckning än vad som sker för närvarande. - Åklagarmyndigheten och polismyndigheterna bör verka för att vittnesförhör som hålls i så stor utsträckning som möjligt hålls vid ett personligt sammanträffande och inte på telefon. - Polismyndigheterna bör verka för att poliser som varit med vid ett ingripande var och en dokumenterar sina iakttagelser från brottsplatsen. - Polismyndigheterna bör verka för att polisiära förundersökningsledare använder korrekta och enhetliga beslutsmotiveringar vid nedläggningsbeslut. - Polismyndigheterna bör verka för att målsäganden underrättas om nedläggningsbeslut. Underrättelsen ska dokumenteras. - Åklagarmyndigheten och polismyndigheterna bör tillse att direktiv dokumenteras och diarieförs på ett enkelt och kontrollerbart sätt. - Åklagarmyndigheten och polismyndigheterna bör verka för att rättsintyg inhämtas i större utsträckning, bl.a. genom direktivgivning. - Åklagarmyndigheten bör se till att brottsmisstankar registreras på ett korrekt sätt i Cåbra. 3.8 Sammanfattning av tillsynsrapport för misshandel av barn under 15 år (Tillsynsrapport 2012:5) Vice överåklagaren Mikael Björk har varit projektansvarig för granskningen. Chefsåklagaren Magnus Bolin och kammaråklagaren Elena Severin har varit projektledare. Kriminalkommissarien Kerstin Horgby och polisinspektör Lotta Karlström har biträtt projektledarna. Därutöver har den projektansvarige och överåklagaren Marianne Ny i viss mån deltagit i granskningen. Inom ramen för tillsynen av misshandel av barn under 15 år avsåg slutligen granskningen 188 misstankar vid Åklagarmyndigheten och 140 polisärenden. Granskningsgruppen har som utgångspunkt för granskningen tagit Åklagarmyndighetens handböcker Handläggning av ärenden rörande övergrepp mot barn, Bemötande av brottsoffer och Kriminalteknik En handbok för åklagare samt rapporterna Tvångsmedelsanvändning och beslutsfrister m.m. vid våldsoch sexualbrott i nära relation och mot barn. I den sistnämnda rapporten har följande fyra faktorer identifierats som har en signifikant och statistiskt säkerställd inverkan på lagföringsandelen, nämligen att: - Målsägandebiträde eller i förekommande fall särskild företrädare för barn förordnas - Den misstänkte frihetsberövas genom anhållande. - Handläggningstiden är kort.

23 22 - Tiden mellan brottstillfället och anmälningstillfället är kort. Iakttagelser vid granskningen Sammanfattningsvis bedöms att besluten att lägga ned förundersökningarna till stor del har varit korrekta. I de flesta fall har det inte varit möjligt att genom ytterligare utredningsåtgärder eller läkarundersökning av målsägandens och/eller den misstänktes skador öka möjligheterna till lagföring. I konsekvens härmed bedöms kvaliteten på de polis- och åklagarledda förundersökningarna vara i vart fall tillfredsställande. Det finns dock även ett antal fall där besluten inte varit korrekta. De viktigaste iakttagelserna har varit följande: - I hälften av de fall där behov av målsägandeförhör förelegat i de polisledda förundersökningarna har förhör också hållits. I de åklagarledda förundersökningarna har målsäganden hörts i de flesta fall när behov har funnits. I de åklagarledda förundersökningarna har åklagaren inte närvarat vid förhören i flera fall. Den vanligaste orsaken till att målsägandeförhör inte hållits är att målsäganden inte velat medverka i utredningen. - Barnförhören har inte alltid varit kompletta, men det har varit sällsynt att ett andra barnförhör har hållits. Brister i barnförhören har konstaterats rörande följande: o o o Att barnet inte hörts om alla misstankar. Att barn som inte berättar något inte konfronteras med övriga utredningsuppgifter. Att ledande frågor förekommit. - I ungefär 70 % av de polisledda och 50 % av de åklagarledda förundersökningarna har någon form av dokumentation av målsägandens skador skett. Att inte skadedokumentation skett i högre utsträckning beror i hög utsträckning på att flertalet av brotten har anmälts via socialtjänsten en tid efter brottet, varför eventuella skador redan har läkt. Skadedokumentation fyller då inte någon funktion. Rättsintyg avseende målsäganden och den misstänkte har endast inhämtats i ett fåtal ärenden. Skadedokumentationen bedöms dock i stor utsträckning vara tillräcklig. - I två tredjedelar av de granskade polisledda förundersökningarna saknades dokumentation om direktiv. I de åklagarledda förundersökningarna fanns direktiv i 85 % av ärendena, men även i dessa förundersökningar fanns exempel på bristande dokumentation. Detta gällde framförallt när direktiven getts vid samråd. - I de polisledda förundersökningarna har begäran om målsägandebiträde inte gjorts i något fall där detta bedömdes nödvändigt. I de åklagarledda förundersökningarna har begäran om målsägandebiträde endast getts in i hälften av de ärenden där det bedömdes att målsägandebiträde borde ha förordnats. - Framställning om offentlig försvarare har gjorts av åklagare i fyra femtedelar av de fall där det bedömdes att förordnande var påkallat. - Beslutsmotiveringarna för avskrivningsbesluten har inte varit korrekta i en tredjedel av de polisledda förundersökningarna. Det är alltför vanligt förekommande att alternativet annat fylls i tillsammans med en egenformulerad beslutsmotivering.

24 23 - I 90 % av de polisledda förundersökningarna och 60 % av de åklagarledda förundersökningarna har nedläggningsbeslut fattats inom 90 dagar från den dag då anmälan kom in till polismyndigheten En vanligt förekommande orsak till att det tagit längre tid i de åklagarledda förundersökningarna är att det i allmänhet tagit en viss tid från det att direktiv har getts till dess att de utförts. Slutsatser och förslag till åtgärder - Polismyndigheterna bör tillse att beslutsmotiveringar vid nedläggningsbeslut är enhetligt utformade och att korrekt beslutsmotivering används. - Polismyndigheterna bör tillse att beslut om att inleda förundersökning eller att inte inleda förundersökning när målsäganden är under 15 år fattas på ett enhetligt sätt. - Polismyndigheterna bör tillse att fler vittnesförhör hålls med kringpersoner som lärare, förskollärare, m.fl. om när, var och hur barnet har berättat om brottet. Vittnesförhör bör som huvudregel hållas vid personligt möte och inte på telefon. - Åklagarmyndigheten bör tillse att ett andra barnförhör hålls i större utsträckning. Åklagare bör närvara vid barnförhör i större utsträckning. - Åklagarmyndigheten bör tillse att framställning om särskild företrädare för barn ges in i alla fall när så ska ske, och att framställning om målsägandebiträde ges in i större utsträckning. - Åklagarmyndigheten bör tillse att tvångsmedelsanvändning övervägs i större utsträckning. - Åklagarmyndigheten bör tillse att inhämtande av journalanteckningar från socialtjänsten övervägs i större utsträckning. - Åklagarmyndigheten och polismyndigheterna bör tillse att förhör hålls med fler målsägande och att dessa förmås medverka vid målsägandeförhör genom stöd av polis och målsägandebiträde. - Åklagarmyndigheten och polismyndigheterna bör tillse att direktiv givna under förundersökningen dokumenteras. - Åklagarmyndigheten och polismyndigheterna bör tillse att skador eller avsaknad av skador dokumenteras i större utsträckning och att rättsintyg inhämtas i större utsträckning. - Åklagarmyndigheten och polismyndigheterna bör tillse att målsäganden underrättas om nedläggningsbeslut i högre utsträckning. - Åklagarmyndigheten och polismyndigheterna bör tillse att kvaliteten på de anmälningar som tas upp via Polisens kontaktcenter (PKC) och den vidare hanteringen av dessa ärenden granskas och utvärderas på ett mer djupgående sätt än som varit möjligt vid denna granskning. 4 4 Polisens kontaktcenter är baserat inom sju polismyndigheter för att ge en enhetlig service åt allmänheten och polismyndigheterna. Syftet med PKC är att förbättra polisens service i form av tillgänglighet, bemötande och utförande gentemot allmänheten gällande brottsanmälningar, förlustanmälningar, tipsmottagning och upplysningar.

25 Sammanfattning av tillsynsrapport för rån mot barn under 18 år (Tillsynsrapport 2012:6) Vice överåklagaren Ewa Nyhult har varit projektansvarig för granskningen. Kammaråklagaren Camilla Larsson har varit projektledare. Kammaråklagaren Pär Andersson, inspektören Jörgen Ohlsson och polisinspektören Fredrik Hedlund har varit medgranskare. Inom ramen för tillsynen av rån mot barn, det vill säga där målsäganden vid brottstillfället varit under 18 år, granskades slutligen 156 ärenden vid Polismyndigheten och 114 brottsmisstankar hos Åklagarmyndigheten ut för tillsyn. I 60 % av ärendena var även gärningsmannen under 18 år vid brottstillfället. Bedömningen om relevanta och effektiva utredningsåtgärder vidtagits har skett utifrån nedan redovisade utgångspunkter: - Det finns i princip alltid skäl att inleda en förundersökning vid anmälan avseende rån mot barn. - I vart fall ett målsägandeförhör bör hållas innan en utredning läggs ner. - Huvudregeln är att ett målsägandebiträde ska förordnas vid utredning om rån mot barn. - Försvarare bör förordnas, särskilt om gärningsmannen är under 18 år. Iakttagelser vid granskningen I de polisledda utredningarna finns brister i kvaliteten. Dessa rör bl.a. dokumentation av utförda utredningsåtgärder och att tillräckliga utredningsåtgärder inte har vidtagits. Det finns också brister vad gäller förhör med målsäganden. I rapporten lämnas förslag till ytterligare viktiga utredningsåtgärder som kan vidtas. Detta kan i sin tur leda att en skäligen misstänkt kan identifieras i fler utredningar, och fler utredningar överlämnas till åklagare. De åklagarledda utredningarna har varit godtagbara men även där finns vissa förbättringsområden. Adekvata åtgärder inom dessa områden skulle kunna leda till att åtal kan väckas i större utsträckning. Vid utredning av brottet rån mot barn ska tidsaspekten och vissa betydelsefulla utredningsåtgärder sättas i fokus. Detta bör ses mot bakgrund av att särskilda tidsfrister gäller. De avgörande åtgärder som ofta krävs för att uppnå en god kvalitet i utredningarna har identifierats. I rapporten behandlas frågor som rör anmälan och inledande åtgärder, målsägandefrågor, övervakningskameror, fotokonfrontation, brottsplatsundersökning, vittnen och annan bevisning samt dokumentation och metodstöd. Det konstateras också att utredningar där anmälan sker genom PKC håller en lägre kvalitet. Slutsatser och förslag till åtgärder Tidsaspekten - Utredningarna bör komma igång i nära anslutning till brottet. - Polisen bör inhämta relevanta uppgifter på brottsplatsen.

26 25 - Uppgifterna bör dokumenteras, t.ex. uppgifter om vittnen och övervakningskameror. - Målsäganden bör höras så snart det är möjligt efter brottet. - Målsägandens skador bör dokumenteras. Utredningsåtgärder av betydelse - Det är ofta nödvändigt med fler än ett målsägandeförhör. - Målsägandens möjligheter till skadestånd bör utredas. - Förundersökning bör bedrivas så länge bevisningen tillåter oavsett målsägandens inställning. - Framställning om målsägandebiträde och försvarare bör ske tidigt. - Dokumentationen av utredningsåtgärderna bör vara tillförlitliga. Förundersökningsledning - Förundersökningsledaren bör vara aktiv. - Direktiv bör ges i ett tidigt skede Sammanfattning av tillsynsrapport för fakturabedrägerier (Tillsynsrapport 2012:7) Vice överåklagaren Astrid Eklund har varit projektansvarig för granskningen. Kammaråklagaren Katarina Mörnstad har varit projektledare och kammaråklagaren Jerker Asplund har varit medgranskare. Inspektörerna Anders Olofsson och Lena Borg vid Polismyndigheten i Stockholms län har närvarat vid granskningen. Inom ramen för tillsynen av fakturabedrägerier togs inledningsvis 190 brottsmisstankar förundersökningsledda av åklagare och 206 polisärenden ut för granskning. Eftersom nästan alla åklagarledda brottsmisstankar härrörde från tolv ärenden som hanterats vid Åklagarkammaren i Gävle, beslutades att samtliga övriga brottsmisstankar som avslutats på de beslutsgrunder som projektet gemensamt beslutat, det vill säga 49 brottsmisstankar, skulle granskas och databehandlas. Av dessa granskades slutligen 6 akter, efter att det konstaterats att resten av de uttagna akterna var felregistrerade. Tillsynsgruppen använde sig av den ursprungliga granskningsmallen, med bl.a. ett tillägg där beloppets storlek vid bedrägerierna och specifika utredningsåtgärder efterfrågades. Inför och under granskningen tog tillsynsgruppen del av Rikspolisstyrelsens utkast till förstudierapport för nationell handlingsplan mot bedrägerier, inspektionsrapporter från Rikspolisstyrelsen angående polismyndigheternas handläggning av bedrägeriärenden, en slutrapport från Rikskriminalpolisen om annons- och fakturabedrägerier och en dom angående fakturabedrägerier från Helsingborgs tingsrätt. Tillsynsgruppen gjorde även ett studiebesök vid bedrägerisamordningen vid City polismästardistrikt. Tillsynsrapporten har som definition av fakturabedrägeri avsett att ett företag med påstridiga och/eller otydliga metoder vilseleder framförallt småföretagare

27 26 genom att skicka ut ett stort antal oriktiga fakturor (så kallade bluffakturor). Fakturabedrägerier kan föregås av telefonkontakter. Granskningen har utgått från bedömningskriterierna - att förundersökning inletts när så är befogat, - att korrekta beslutsmotiveringar använts, - att samordning av ärenden skett, - att relevanta utredningsåtgärder vidtagits innan ärendena avslutades, - att vidtagna åtgärder dokumenterats och - att åklagarinträde skett vid rätt tidpunkt. Polisledda förundersökningar Rörande de polisledda förundersökningarna har sammanfattningsvis konstaterats: - Anmälningarna har oftast gjorts till Polisens kontaktcenter (PKC), rör belopp under kr och avser försöksbrott. - Anmälningssättet torde sakna betydelse för kvaliteten i utredningarna. - Förundersökning har i många fall inte inletts trots att så borde ha skett. - I de fall där förundersökning inletts har inte förundersökningsåtgärder vidtagits i den utsträckning som kan krävas. - De beslutsmotiveringar som använts ger ofta utrymme för tolkningsproblem. - Det finns såväl strukturella som andra brister i samordningen. - Dokumentation har inte alltid funnits gällande vilka åtgärder som vidtagits. Åklagarledda förundersökningar Nästan samtliga ärenden uttagna för granskning har varit felkodade och således inte avsett bedrägeri med hjälp av faktura, varför endast en handfull ärenden granskats närmare. Granskningen av dessa utredningar visar att ett flertal relevanta utredningsåtgärder vidtagits. Gävleärendet (åklagarledd förundersökning) Granskningen av en stor åklagarledd förundersökning vid Gävle Åklagarkammare visar i huvudsak på god kvalitet. Eftersom granskningen endast avser ett ärende kan dock inga generella iakttagelser och slutsatser dras angående kvaliteten i de åklagarledda förundersökningarna. Besök hos bedrägerisamordningen vid City polismästardistrikt Vid besök hos bedrägerisamordningen vid City polismästardistrikt hämtades kompletterande information in om hur denna bedrägerisamordning arbetade. De viktigaste iakttagelserna som utredarna vid gruppen redogjorde för var följande:

28 27 - Beslut i förundersökningsfrågan fattas ofta med utgångspunkt från kunskap som tidigare hämtats in vid hantering av andra ärenden i samma härva. Sådan information dokumenteras i princip aldrig. - Polisanmälningarna, som främst sker genom PKC, är ofta för torftiga. - Polisen bedömer att förhållandevis få personer ligger bakom stora delar av brottsligheten. Polisen behöver ett bra datastöd för att kunna se samband mellan brotten och för att kunna behandla informationen i de olika ärendena. Slutsatser och förslag till åtgärder - Förundersökningsledaren bör fortlöpande överväga om andra brottsrubriceringar än bedrägeri kan vara aktuella. - Det måste skapas bättre förutsättningar för samordning av ärenden över länsgränserna. - Åtgärder bör vidtas för att öka samordnings- och analysarbetet för brottslighet av aktuellt slag. - Det bör övervägas om en nationell databas som kan hantera samordningsfrågor inom Polisen kan tillskapas. I en sådan databas kan uppgifter om bluffakturaföretagen, dess företrädare och konton samlas. - Det bör övervägas om det ska införas en nationell enhet inom Polisen och/eller Åklagarmyndigheten som har samordningsansvar för länsöverskridande brottslighet. - Samordningen av ärenden hos åklagare kan förbättras om även det misstänkta bolagets namn och organisationsnummer läggs in i ärendehanteringssystemet Cåbra. - Ytterligare kompetensutveckling och vidareutbildning behövs för Polisen och åklagarna angående bl.a. denna brottstyp. - Det bör beaktas att Ekobrottsmyndigheten kan bidra med kunskaper angående ekobrottsrelaterade brottsmisstankar. - Åtgärder bör vidtas för att se till att rätt brottskoder anges i ärendehanteringssystemet Cåbra.

29 28 4 Iakttagelser och samlad bedömning av kvaliteten i den brottsutredande verksamheten I detta avsnitt redovisas för bedömningen av kvaliteten på de förundersökningar som granskats i de sju tillsynsprojekten. Kvalitetsbedömningen har gjorts utifrån de frågeställningar som granskningsmallen utgått ifrån. Utöver den samlade kvalitetsbedömningen har i flera tillsynsrapporter tagits upp likadana iakttagelser rörande särskilda områden där förbättringspotential finns. Ett antal av dessa återkommande iakttagelser är av betydelse för kvalitetsbedömningen, varför de kommer att behandlas närmare i kapitel 5 och Utgångspunkt för kvalitetsbedömningen av den brottsutredande verksamheten I varje tillsyn har förundersökningarna granskats utifrån de generella frågeställningarna i granskningsmallen. Frågorna i granskningsmallen har, som anförts i avsnitt , ställts utifrån fyra huvudfrågeställningar som allmänt sett kan anses visa kvalitet i en förundersökning. De fyra huvudfrågeställningarna har i sin tur delats upp i underfrågeställningar, vilka visas nedan. - Har relevanta förundersökningsåtgärder vidtagits? o o o o o o o Inledande utredningsåtgärder. Vittnes- och målsägandeförhör. Skadedokumentation. Brottsplatsundersökning/teknisk undersökning. Förhör med misstänkt/offentlig försvarare. Dokumentation. Samordning/analys. - Har förundersökningen bedrivits snabbt? - Har brottsofferperspektivet beaktats? o o Förordnande av målsägandebiträde. Skadestånd/underrättelse till målsäganden. - Var det avslutande beslutet korrekt? o Beslutsmotivering avslutande beslut. o Borde förundersökning inletts. I granskningsmallen finns inga frågor om dokumentation och samordning. De tas upp här eftersom kvalitetsbrister rörande detta har konstaterats i flera tillsynsprojekt. Varje tillsynsprojekt har redovisat sin bedömning av kvaliteten av de olika frågeställningarna i fritext. För att visa en överskådlig och samlad bild över kvaliteten i den brottsutredande verksamheten har i denna slutrapport de granskade förundersökningarna i respektive tillsynsprojekt åsatts ett kvalitetsvärde i de tolv underfrågeställningarna. Huvudfrågeställningarna har inte

30 29 åsatts något separat kvalitetsvärde, eftersom tillsynsrapporterna inte har gjort någon fördjupande bedömning av dessa. Kvalitetsvärderingen grundas på den bedömning som gjorts av förundersökningarnas kvalitet i respektive tillsyn under de olika frågeställningarna. Bedömningen har, för överskådlighetens skull, i denna slutrapport omarbetats till något av uttrycken god kvalitet, tillfredsställande kvalitet och bristande kvalitet. För bedömningen god kvalitet krävs att man vid tillsynen av förundersökningarna inte har uppmärksammat några särskilda brister rörande en viss frågeställning. För bedömningen tillfredsställande kvalitet krävs att de anmärkningar mot kvaliteten som finns bedöms vara av mindre betydelse. Bedömningen bristande kvalitet innebär det i tillsynen har noterats att det finns en förbättringspotential rörande en eller flera utredningsåtgärder, och att det bedöms att en förbättring skulle kunna leda till en högre lagföring. Förundersökningarna kan alltså åsättas kvalitetsvärderingen bristande kvalitet rörande en utredningsåtgärd som vidtagits i för liten omfattning, även om övriga utredningsåtgärder rörande samma frågeställning huvudsakligen bedöms ha vidtagits i tillräcklig omfattning. Kvalitetsvärderingen bristande kvalitet innebär således inte att någon slutsats dragits utifrån den procentuella fördelningen av svaren på en viss frågeställning. Om en frågeställning inte har kunnat granskas i någon eller några av tillsynsprojekten p.g.a. exempelvis att frågeställningen inte är aktuell i en viss brottstyp har detta i sammanfattningen av kvalitetsvärderingarna markerats med ej aktuell. Samtliga kvalitetsvärderingar har åsatts i samråd med granskare, projektledare och projektansvariga i respektive tillsyn. Vid samrådet har granskare, projektledare och projektansvariga för tillsynsrapporterna avseende misshandel av barn, misshandel av obekant, våldtäkt mot vuxen och rån mot barn särskilt yttrat sig rörande kvalitetsvärderingar i ett antal frågeställningar. Sammanfattningar av de åsatta kvalitetsvärderingarna finns i tabellform i bilaga 2 och bilaga 3 och i slutrapportens sammanfattning. 4.2 Totalbedömningen av förundersökningarnas kvalitet Den sammanfattande bedömningen av de granskade förundersökningarnas kvalitet har åsatts i samråd med granskare, projektledare och projektansvariga i respektive tillsyn. Utgångspunkten vid den sammanfattande bedömningen har varit att kvaliteten granskats utifrån frågeställningen om någon ytterligare utredningsåtgärd hade kunnat göras i de nedlagda förundersökningarna för att öka möjligheterna till lagföring. I denna bedömning ligger också en bedömning av om utredningsåtgärderna varit enhetliga och ändamålsenliga ur ett effektivitets- och kvalitetsperspektiv. Den sammanfattande bedömningen av de granskade förundersökningarnas kvalitet har utifrån denna utgångspunkt gjorts fristående från kvalitetsvärde-

31 30 ringarna avseende de enskilda frågeställningarna. Samma kvalitetsvärderingsskala har använts. De tolv frågeställningarna som bedömts har inte heller viktats vad avser deras respektive påverkan på möjligheterna till lagföring. Det bör dock framhållas att de faktorer som påverkar lagföringsmöjligheterna huvudsakligen är de som rör huvudfrågeställningen om relevanta utredningsåtgärder har vidtagits. De viktigaste frågeställningarna för bedömningen av den totala kvaliteten är de inledande utredningsåtgärderna, vittnes- och målsägandeförhören, skadedokumentationen, brottsplatsundersökning/teknisk undersökning och förhör med skäligen misstänkt/förordnande av offentlig försvarare. De granskade polis- och åklagarledda förundersökningarna avseende bostadsinbrott, barnpornografibrott, misshandel av obekant, våldtäkt mot vuxen och misshandel av barn under 15 år samt de åklagarledda förundersökningarna rörande rån mot barn har avseende dessa frågeställningar i hög utsträckning åsatts god eller tillfredsställande kvalitet. De granskade förundersökningarna rörande dessa brottstyper har också fått totalbedömningen att de håller tillfredsställande kvalitet. Vid denna bedömning har konstaterats att, såvitt kunnat bedömas, besluten att lägga ned förundersökningarna i det stora hela varit korrekta. Det har inte varit möjligt att genom ytterligare utredningsåtgärder öka möjligheterna till lagföring. Tillsynen rörande bostadsinbrott har särskilt anfört att, så långt kunnat bedömas, kvaliteten på de granskade förundersökningarna varit god, men att det, mot bakgrund av den låga andelen bostadsinbrott som klaras upp, finns en del att utveckla. Det bör alltså noteras att flera tillsynsprojekt har åsatt vissa frågeställningar avseende de granskade förundersökningarna kvalitetsvärderingen bristande kvalitet, utan att för den skull frångå att bedömningen är att förundersökningarna i stort hållit tillfredsställande kvalitet. De konstaterade anmärkningarna mot kvaliteten har då i totalbedömningen bedömts vara av mindre betydelse. I tillsynen rörande rån mot barn har brister i handläggningen av polisens förundersökningar konstaterats. Fler adekvata utredningsåtgärder måste vidtas i ett tidigare skede av förundersökningarna än vad som sker idag. De polisledda förundersökningarna bedöms i stort ha hållit bristande kvalitet i den meningen att ytterligare utredningsåtgärder skulle kunnat ha påverkat möjligheterna till lagföring. De åklagarledda förundersökningarna har bedömts hålla tillfredsställande kvalitet, även om vissa förbättringsområden finns. Vid tillsynen rörande bedrägeri med hjälp av faktura har konstaterats att kvaliteten på de polisledda förundersökningarna har varit bristfällig. Den huvudsakliga kritiken är att förundersökning borde inletts betydligt oftare än vad som skett och att utredningsåtgärder i de ärenden där förundersökning inletts generellt sett inte har vidtagits i tillräcklig omfattning. Kritik riktas också mot bristande samordning i ärendena. De polisledda förundersökningarna bedöms ha hållit bristande kvalitet. Kvaliteten på de åklagarledda förundersökningarna har inte kunnat bedömas eftersom det på grund av felkodning funnits för få ärenden att granska.

32 Faktorer som påverkar kvalitetsbedömningar och jämförelser mellan de olika tillsynsrapporterna Det bör särskilt noteras att det finns ett antal faktorer som påverkar bedömningen av kvaliteten och en jämförelse mellan de olika tillsynsrapporterna. Dessa redogörs för nedan: Stor skillnad mellan de olika brottstyperna. De olika brottstyperna som valts ut för granskning är sinsemellan av olika karaktär. Det är stor skillnad mellan en typisk förundersökning rörande ett bostadsinbrott och en typisk förundersökning rörande misshandel av barn. Vid tillsynen har man därför haft olika fokus vid sin granskning, beroende på vilka faktorer som bedömts vara extra viktiga vid utredningar av respektive brottstyp. Vid exempelvis rån mot barn är de inledande åtgärderna mycket viktiga, liksom frågan om målsägandebiträde förordnats. Vid exempelvis fakturabedrägerier är frågan om målsägandebiträde förordnats ointressant, eftersom målsägandebiträde inte förordnas vid denna typ av brottslighet. Detta försvårar ett jämförande mellan de olika tillsynsrapporterna, och dragande av generella slutsatser rörande kvaliteten i den brottsutredande verksamheten. Bristande dokumentation I samtliga tillsynsrapporter utom de rörande misshandel av barn och barnpornografi konstateras att polisens dokumentation av utförda utredningsåtgärder har varit bristfällig. Dokumentationsbristen är i sig en kvalitetsbrist, och behandlas mer utförligt i avsnitten 5.5 och 6.5. Ur ett utredningsperspektiv innebär sammanfattningsvis dokumentationsbristen att en ny utredare/förundersökningsledare som kommer in i utredningen efter ett tag inte vet vilka förundersökningsåtgärder som har utförts. Det finns inte någon dokumentationsfråga i granskningsmallen. Eftersom det är viktigt att visa denna kvalitetsbrist på ett överskådligt sätt tas den upp i detta avsnitt genom att den i alla rapporter utom de rörande barnpornografi och misshandel av barn åsätts kvalitetsvärderingen bristande kvalitet i de polisledda förundersökningarna och i rapporterna för rån mot barn, misshandel av barn och bostadsinbrott även i de åklagarledda förundersökningarna. Utöver utredningsperspektivet har dokumentationsbristen försvårat tillsynsprojektet, eftersom den som granskat en förundersökning inte fått hela det beslutsunderlag som polisens avskrivningsbeslut grundar sig på. Detta innebär exempelvis att den som granskar inte kan avgöra om polisen har efterforskat eventuella vittnen till brottet. Därmed försvåras också besvarandet av frågan om alla vittnen som borde ha förhörts också har förhörts. Detta kan leda till att en kvalitetsbrist konstateras i en förundersökning där en viss åtgärd faktiskt utförts. Den kan också medföra att en förundersökning bedöms ha bättre kvalitet än vad den egentligen hade. Exempelvis kan det ha förekommit att granskaren pga. den bristande dokumentationen inte haft kännedom om att det fanns ytterligare vittnen som inte har förhörts. Dokumentationsbristens betydelse är extra tydlig vid tillsynen av fakturabedrägerier. Enligt bedrägerisamordningen vid City polismästardistrikt fattas beslut i förundersökningsfrågan ofta med utgångspunkt från kunskap som tidigare hämtats in vid hantering av andra ärenden. Sådan information doku-

33 32 menteras i princip aldrig. Utan sådan information är det givetvis svårt att rättvisande granska ett ärende. Tillsynen är gjord av förundersökningar som avslutats under 2011 Tillsynen har gjorts av förundersökningar som avslutats under år Detta innebär att kvalitetsbedömningarna är en lägesbild för detta år. Polis och åklagare har under år 2012 och 2013 vidtagit kvalitetshöjande åtgärder på flera av de områden där brister har konstaterats. Sådana kvalitetshöjande åtgärder som rör brister som konstaterats i flera tillsynsrapporter redovisas i avsnitt 6. Övriga kvalitetshöjande åtgärder redovisas i respektive tillsynsrapport. 4.4 Förklaring av frågeställningarna i granskningsmallen I avsnitt nedan kommer att redovisas den samlade bilden över de sju tillsynsrapporterna med avseende på de fyra huvudfrågeställningarna. Nedan förklaras kort de frågeställningar som har bedömts i granskningsmallen och exempel på vad dessa kan innebära i praktiken. Observera att någon bedömning av kvaliteten i de åklagarledda förundersökningarna rörande fakturabedrägerier inte har kunnat göras pga. att endast en förundersökning funnits för bedömning. Har relevanta utredningsåtgärder vidtagits? - Inledande utredningsåtgärder. Vid samtliga granskade brottstyper finns det flera utredningsåtgärder som bör vidtas så snart polisen fått kännedom om en brottslig gärning, så att viktig bevisning säkras. Vilka dessa utredningsåtgärder är skiljer sig åt från brottstyp till brottstyp. Det kan exempelvis röra sig om att förhöra vittnen och målsägande som är kvar på brottsplatsen eller hämta in bankkontoutdrag. - Vittnes- och målsägandeförhör. Under denna frågeställning behandlas om förhör har hållits med vittnen och målsäganden i tillräcklig omfattning. Bedömningen av vilka personer som är nödvändiga att höra varierar naturligtvis från ärende till ärende. Vid tillsynen av exempelvis rån mot barn och misshandel av barn har i de allra flesta fall bedömts att det funnits behov av i vart fall ett målsägandeförhör. Frågan om förhör har hållits med vittnen i tillräcklig omfattning påverkas i högre utsträckning än de andra frågeställningarna av att dokumentationen av utförda utredningsåtgärder i många fall varit bristfällig. Det har i flera fall varit svårt för granskarna att veta om det funnits vittnen till händelsen. - Skadedokumentation. Under denna frågeställning behandlas om dokumentationen av målsägandens och/eller den misstänktes skador varit tillräcklig i det aktuella ärendet. Beroende på brottstyp och brottets svårighetsgrad kan skadedokumentationen bestå av anteckningar av polismans iakttagelser, fotografering av skador, journalutdrag och rättsintyg. - Brottsplatsundersökning/teknisk undersökning. Under denna frågeställning behandlas exempelvis om undersökning av brottplatsen och teknisk undersökning av datorer och mobiltelefoner i beslag har gjorts i tillräcklig omfattning. Brottsplatsundersökning kan exempelvis innebära kontroll om fingeravtryck eller DNA-bevisning avsatts vid ett bostadsinbrott. Teknisk

34 33 undersökning kan exempelvis röra sig av tömning av mobiltelefoner eller undersökning av hårddiskar. - Förhör med skäligen misstänkt/förordnande av offentlig försvarare. Under denna frågeställning behandlas om skäligen misstänkt har förhörts när så krävts och om han eller hon fått offentlig försvarare förordnad för sig när detta behövts. - Dokumentation. Under denna frågeställning behandlas om de förundersökningsåtgärder som vidtagits har dokumenterats av polisen på ett överskådligt sätt. Frågan behandlas mer utförligt i avsnitt 5.5 och 6.5. Frågeställningen har inte funnits i granskningsmallen, utan iakttagelser rörande dokumentation har gjorts vid den allmänna granskningen. Det har bedömts viktigt att visa kvaliteten rörande dokumentationen på ett överskådligt sätt, varför den åsätts en kvalitetsvärdering. - Samordning/analys. Under denna frågeställning analyseras om enskilda utredningsuppgifter förs in i polisens register och kan analyseras inom ramen för utredningar för andra brott när så bedöms nödvändigt. Detta har i första hand betydelse framförallt i förundersökningar rörande fakturabedrägeri och bostadsinbrott. Frågan behandlas mer utförligt i avsnitt 5.4 och 6.4. Frågeställningen har inte funnits i granskningsmallen, utan iakttagelser rörande samordning och analys har gjorts vid den allmänna granskningen. Det har bedömts viktigt att visa kvaliteten rörande samordning och analys på ett överskådligt sätt, varför den åsätts en kvalitetsvärdering. Bedrivs förundersökningen snabbt? Under denna huvudfrågeställning har bedömts om förundersökningarna har tagit rimlig tid utifrån förutsättningarna för den aktuella brottstypen. Detta är viktigt ur ett effektivitetsperspektiv. Frågan har behandlats mest utförligt i de tillsynsrapporter som behandlat brott mot barn, där det finns en tidsfrist i 2a förundersökningskungörelsen (1947:948). Har brottsofferperspektivet beaktats? Förordnande av målsägandebiträde. Under denna frågeställning behandlas om målsägandebiträde förordnats i den omfattning som krävs enligt 1 lag (1988:609) om målsägandebiträde. Eftersom tidigt förordnande av målsägandebiträde är en framgångsfaktor vid utredningar av brott där brottsoffret är barn och vid utredning av våldtäkter har tillsynsrapporterna som behandlar dessa brott särskilt tagit upp behovet av tidigt förordnande av målsägandebiträde. Skadeståndsfrågan/underrättelse till målsäganden. Under denna frågeställning behandlas om skadeståndsfrågan uppmärksammats i de förundersökningar där det funnits en målsägande och det varit aktuellt att beakta frågan. Detta sker främst genom att målsäganden tillfrågats om eventuella skadeståndsanspråk. Under denna frågeställning behandlas även frågan om målsäganden underrättats om det avslutande beslutet att förundersökning inte inletts, lagts ned eller att åtal inte väcks.

35 34 Avslutande beslut Var den avslutande beslutsmotiveringen korrekt? Ett beslut om att inte inleda eller nedlägga en förundersökning måste följas av en korrekt beslutsmotivering. I beslutsmotiveringen ges skälet till varför förundersökningsledaren beslutat att lägga ned en pågående förundersökning eller att inte inleda en förundersökning. Beslutet är också statistikgrundande. Under denna frågeställning behandlas bedömningarna av de avslutande beslutsmotiveringarna. Om förundersökning inte inletts, borde förundersökning ha inletts? Förundersökning ska enligt 23 kap. 1 rättegångsbalken inledas om det finns anledning anta att ett brott begåtts som hör under allmänt åtal. Förundersökning behöver dock inte inledas om det är uppenbart att brottet inte går att utreda. Anledning anta brott är ett lågt beviskrav, och om anmälningsuppgifterna innehåller information om att ett brott begåtts finns det i allmänhet anledning att inleda en förundersökning. 4.5 Har relevanta utredningsåtgärder vidtagits? Inledande utredningsåtgärder - Tillsynen rörande bostadsinbrott, barnpornografibrott, våldtäkt mot vuxen och misshandel av barn visar att inledande utredningsåtgärder i huvudsak har utförts i tillräcklig omfattning i såväl de polisledda som de åklagarledda förundersökningarna. De granskade förundersökningarna för dessa brott åsätts kvalitetsvärderingen god kvalitet. - Tillsynen rörande misshandel av obekant visar att inledande utredningsåtgärder har utförts i tillräcklig omfattning i de polisledda och de åklagarledda förundersökningarna, med undantag för att det inte framgått av förundersökningarna om polisen har letat efter övervakningskameror på brottsplatsen. De granskade polis- och åklagarledda förundersökningarna åsätts kvalitetsvärderingen tillfredsställande kvalitet. - Tillsynen rörande rån mot barn visar att de inledande åtgärderna varit otillräckliga i nästan hälften av de polisledda förundersökningarna och i en fjärdedel av de åklagarledda förundersökningarna. - Tillsynen rörande fakturabedrägerier visar att inledande utredningsåtgärder helt saknas i fyra femtedelar av de polisledda förundersökningar som faktiskt har inletts. - I rån mot barn och fakturabedrägerier åsätts de granskade förundersökningarna kvalitetsvärderingen bristande kvalitet i de polisledda förundersökningarna. I rån mot barn åsätts de åklagarledda förundersökningarna kvalitetsvärderingen tillfredsställande kvalitet. Vittnes- och målsägandeförhör - Tillsynen rörande våldtäkt mot vuxen, misshandel av obekant och barnpornografibrott visar att förhör i huvudsak har hållits i tillräcklig omfattning i både de polisledda och de åklagarledda förundersökningarna. Dessa åsätts kvalitetsvärderingen god kvalitet.

36 35 - Tillsynen rörande bostadsinbrott visar att brister i förhör med målsäganden finns i en fjärdedel av ärendena i såväl de åklagarledda som de polisledda förundersökningarna. I tillsynen konstateras vidare att vittnen har hörts i erforderlig omfattning i de fall där vittnen finns angivna, men att man pga. dokumentationsbrister inte vet om vittnen har hörts i tillräcklig omfattning. De granskade polis- och åklagarledda förundersökningarna åsätts kvalitetsvärderingen tillfredsställande kvalitet. - Tillsynen rörande rån mot barn visar att målsägandeförhör har hållits i tre fjärdedelar av de polisledda förundersökningarna. Enligt rapporten borde ofta ytterligare ett målsägandeförhör ha hållits. Vittnesförhör har hållits i erforderlig omfattning i något mer än hälften av de polisledda förundersökningarna. I de åklagarledda förundersökningarna har målsägande- och vittnesförhör i huvudsak hållits i tillräcklig omfattning. - Tillsynen rörande misshandel av barn visar att vittnes- och målsägandeförhör har hållits i för liten utsträckning i de polisledda förundersökningarna men i huvudsak i tillräcklig utsträckning i de åklagarledda förundersökningarna. I såväl de åklagarledda som de polisledda förundersökningarna har förhör med målsägande och vittnen hållits på telefon i för hög utsträckning. - De granskade förundersökningarna rörande rån mot barn och misshandel av barn åsätts kvalitetsvärderingen bristande kvalitet i de polisledda förundersökningarna och tillfredsställande kvalitet i de åklagarledda. - Tillsynen rörande fakturabedrägerier visar att vittnes- och målsägandeförhör i de polisledda förundersökningarna skett i för liten utsträckning. De granskade förundersökningarna åsätts kvalitetsvärderingen bristande kvalitet i de polisledda förundersökningarna. Skadedokumentation - Tillsynen rörande misshandel av barn och misshandel av obekant visar att skadedokumentationen i stort varit tillräcklig i de granskade ärendena i såväl de åklagarledda som de polisledda förundersökningarna, även om rättsintyg inhämtats i relativt begränsad utsträckning. De granskade förundersökningarna åsätts kvalitetsvärderingen tillfredsställande kvalitet. - Tillsynen rörande rån mot barn visar att skadedokumentationen varit bristfällig i de polisledda förundersökningarna och bättre men fortfarande med förbättringspotential i de åklagarledda förundersökningarna. De granskade förundersökningarna rörande dessa brott åsätts kvalitetsvärderingen bristande kvalitet. - Tillsynen rörande våldtäkt mot vuxen visar att rättsintyg har inhämtats i relativt liten utsträckning i de polisledda och de åklagarledda förundersökningarna. Det har inte gått att bedöma om detta berott på att det gått så lång tid mellan gärning och anmälan att ett inhämtande av rättsintyg inte skulle varit meningsfullt. I tillsynsrapporten föreslås att polis och åklagare i större utsträckning bör överväga att inhämta rättsintyg. De granskade förundersökningarna åsätts kvalitetsvärderingen bristande kvalitet. - Vid tillsyn av fakturabedrägerier, barnpornografi och bostadsinbrott är inte bedömning av skadedokumentation aktuellt.

37 36 Brottsplatsundersökning/Teknisk undersökning - Tillsynen för bostadsinbrott och barnpornografi visar att brottsplatsundersökning har genomförts i tillräcklig omfattning i en mycket stor del av såväl de polisledda som de åklagarledda förundersökningarna. Kvaliteten på brottsplatsundersökningarna i bostadsinbrotten har inte kunnat kontrolleras. I tillsynen för misshandel av obekant, våldtäkt mot vuxen och misshandel av barn bedöms, efter att projektansvarig och projektledare särskilt yttrat sig i frågan i samband med sammanställandet av slutrapporten, att brottsplatsundersökning och teknisk undersökning i huvudsak har gjorts när så varit påkallat i såväl de polisledda som de åklagarledda förundersökningarna. Vissa kvalitetsskillnader har dock förelegat, där exempelvis misshandel av barn har bedömts hålla en något lägre kvalitet. - Tillsynen för barnpornografi visar att teknisk undersökning har ägt rum i tillräcklig omfattning i två tredjedelar av de polisledda förundersökningarna och i den övervägande majoriteten av de åklagarledda förundersökningarna. Rörande bostadsinbrott har teknisk undersökning av säkrade spår för det allra mesta genomförts. - Bostadsinbrott, barnpornografibrott, misshandel av obekant och misshandel av barn åsätts kvalitetsvärderingen tillfredsställande kvalitet rörande de polisledda förundersökningarna. Våldtäkt mot vuxen åsätts god kvalitet rörande de polisledda förundersökningarna. Bostadsinbrott och misshandel av barn åsätts tillfredsställande kvalitet avseende de åklagarledda förundersökningarna. Barnpornografi, misshandel av obekant och våldtäkt mot vuxen åsätts god kvalitet rörande de åklagarledda förundersökningarna. - Tillsynen för rån mot barn visar att brottsplatsundersökning/teknisk undersökning inte har ägt rum i tillräcklig omfattning i två tredjedelar av de polisledda förundersökningarna och i hälften av de åklagarledda förundersökningarna, av de förundersökningar där behov funnits. De granskade förundersökningarna åsätts kvalitetsvärderingen bristande kvalitet rörande de åklagarledda och de polisledda förundersökningarna. - I tillsynen för fakturabedrägerier, våldtäkt mot vuxen, misshandel av barn och misshandel av obekant har det inte varit aktuellt att granska i vilken mån brottsplatsundersökning eller teknisk undersökning utförts i erforderlig omfattning. Vad avser våldtäkt mot vuxen beror detta i första hand på att det i de flesta fall gått för lång tid från brott till anmälan. Förhör med skäligen misstänkt/förordnande av offentlig försvarare - Tillsynen avseende rån mot barn och misshandel av barn visar att åklagare har gjort framställan om offentlig försvarare i de flesta av de fall där framställan borde ha getts in. Tillsynen rörande misshandel av barn visar därutöver att förhör med skäligen misstänkt har hållits i tillräcklig omfattning i de åklagarledda förundersökningarna, men att förhör med den misstänkte borde hållits i större utsträckning i de polisledda förundersökningarna. Den misstänkte har inte alltid heller i förhören hörts om samtliga misstankar och omständigheter. Tillsynen rörande våldtäkt mot vuxen har, efter att projektansvarig och projektledare särskilt yttrat sig i frågan i samband med sammanställandet av slutrapporten, bedömt att inget anmärkningsvärt kan konstateras rörande förhör och försvararförordnande. De åklagarledda förundersökningarna rörande rån mot barn, misshandel av barn och våldtäkt av vuxen åsätts tillfredsställande kvalitet. I de polisledda

38 37 förundersökningarna åsätts våldtäkt mot vuxen tillfredsställande kvalitet och misshandel av barn bristande kvalitet. Det finns för få polisledda förundersökningar med skäligen misstänkt i tillsynen rörande rån mot barn för att de ska kunna kvalitetsvärderas. - Tillsynen avseende misshandel av obekant visar att offentlig försvarare i de allra flesta fall inte har varit påkallat i de förhör som hållits med misstänkt. I hälften av de åklagarledda och de polisledda förundersökningarna har förhör med den misstänkte hållits. I de ärenden där förhör med den misstänkte inte hållits har i stor utsträckning inte heller förhör med målsäganden hållits. Ett sådant förhör är oftast nödvändigt för att kunna hålla ett förhör med misstänkt. Eftersom det i tillsynsrapporten bedömts att förhör med målsägande och vittnen har hållits i tillräcklig utsträckning, åsätts såväl de polisledda som de åklagarledda förundersökningarna tillfredsställande kvalitet. - Tillsynen rörande fakturabedrägerier visar att förhör hållits med misstänkt i två av de tre polisledda förundersökningar där misstänkt funnits. I den polisledda förundersökning där det var aktuellt med offentlig försvarare har också sådan förordnats. Detta är för få förundersökningar för att kvaliteten ska kunna bedömas. - I tillsynen avseende våldtäkt av vuxen, bostadsinbrott och barnpornografibrott har det inte varit aktuellt att bedöma förhören med skäligen misstänkt. Dokumentation - I samtliga tillsynsrapporter utom barnpornografi och misshandel av barn anförs att polisens dokumentation av utförda utredningsåtgärder har varit bristfällig i de polisledda förundersökningarna. Samtliga polisledda förundersökningar förutom de rörande barnpornografi och misshandel av barn åsätts bristande kvalitet. Polisens bristande dokumentation innebär att även de åklagarledda förundersökningarna rörande bostadsinbrott och rån mot barn åsätts kvalitetsvärderingen bristande kvalitet. Förundersökningarna rörande misshandel av obekant och våldtäkt mot vuxen åsätts, efter att projektansvarig och projektledare särskilt yttrat sig i frågan i samband med sammanställandet av slutrapporten, kvalitetsvärderingen tillfredsställande kvalitet rörande de åklagarledda förundersökningarna. Kvalitetsvärderingen tillfredsställande kvalitet åsätts även de polis- och åklagarledda förundersökningarna avseende barnpornografi och misshandel av barn. Samordning - I tillsynen för fakturabedrägerier och bostadsinbrott konstateras att uppgifter om samordning och analys av uppgifter från förundersökningar förekommer för sällan. Förundersökningarna åsätts bristande kvalitet; såvitt avser fakturabedrägerier gäller detta bara de polisledda förundersökningarna. Frågan har inte behandlats i övriga tillsynsrapporter. 4.6 Bedrivs förundersökningen snabbt? - Tillsynen rörande bostadsinbrott och misshandel av obekant visar att tid från anmälan till avslutande beslut i stort inte har gett upphov till några

39 38 anmärkningsvärda slutsatser. Såväl de polisledda som de åklagarledda förundersökningarna åsätts god kvalitet. - I tillsynen rörande våldtäkt mot vuxen bedöms, efter att projektansvarig och projektledarna särskilt yttrat sig i frågan i samband med sammanställandet av slutrapporten, att inga särskilda anmärkningar riktas mot handläggningstiden. Såväl de polisledda som de åklagarledda förundersökningarna åsätts tillfredsställande kvalitet. - Tillsynen rörande misshandel av barn och rån mot barn visar att de flesta ärenden i de polisledda förundersökningarna avslutats inom 90 dagar räknat från anmälan, medan de åklagarledda förundersökningarna i mindre utsträckning avslutats inom denna tid. Det har inte i någon av rapporterna närmare analyserats skälen till att vissa utredningar dragit ut på tiden, men en vanligt förekommande orsak är att polisen inte utfört givna direktiv tillräckligt snabbt. Det förekommer dock även att åklagaren inte gett direktiv i tid. De polisledda förundersökningarna åsätts tillfredsställande kvalitet. De åklagarledda förundersökningarna rörande rån mot barn åsätts tillfredsställande kvalitet och de åklagarledda förundersökningarna rörande misshandel av barn åsätts bristande kvalitet. - Tillsynen rörande barnpornografibrott visar att tiden från anmälan till avslutande i många fall varit för lång pga. bristen på IT-forensiker och fingranskare. Såväl de polisledda som de åklagarledda förundersökningarna åsätts kvalitetsvärderingen bristande kvalitet. - I övriga tillsynsrapporter kan frågan om handläggningstider inte kvalitetsbedömas. 4.7 Har brottsofferperspektivet beaktats? Begäran om förordnande av målsägandebiträde - Tillsynen rörande rån av barn, misshandel av barn och våldtäkt visar att målsägandebiträde bör förordnas i större utsträckning än vad som sker idag. Vad avser rån mot barn gäller denna iakttagelse endast i de åklagarledda förundersökningarna; förordnande av målsägandebiträde har varit aktuellt i för få fall i de polisledda förundersökningarna för att frågan ska kunna bedömas. - Tillsynen avseende bostadsinbrott, fakturabedrägerier och barnpornografibrott rör inte brott där målsägandebiträde ska förordnas, varför frågan inte har varit av relevans för bedömningen av kvaliteten. 5 - Tillsynen avseende misshandel av obekant har i huvudsak rört ärenden av sådan art att behov av målsägandebiträde inte funnits. Efter att projektansvarig och projektledare särskilt yttrat sig i frågan i samband med sammanställandet av slutrapporten, har konstaterats att i de åklagarledda för- 5 Vid själva brottet barnpornografibrott finns ingen målsägande. Däremot visar i många fall bilderna övergrepp mot barn som är straffbelagda som exempelvis våldtäkt mot barn, och vid dessa brott finns givetvis en målsägande.

40 39 undersökningar där målsägandebiträde borde ha förordnats har så också skett i de flesta fall. - I misshandel av barn och våldtäkt åsätts kvalitetsvärderingen bristande kvalitet i såväl de polisledda som de åklagarledda förundersökningarna. I rån mot barn åsätts kvalitetsvärderingen bristande kvalitet i de åklagarledda förundersökningarna, medan frågan inte kunnat bedömas i de polisledda. Misshandel av obekant åsätts tillfredsställande kvalitet i de åklagarledda förundersökningarna. Skadeståndsfrågan/underrättelse till målsäganden - Tillsynen rörande bostadsinbrott visar att skadeståndsfrågan inte har behandlats i drygt hälften av de polisledda och de åklagarledda förundersökningarna. Skälet är dock till största delen att det saknats en skälig misstänkt att rikta skadeståndsanspråket mot. Huruvida underrättelser till målsägandena har gått ut har varit svårt att granska, eftersom det inte har framgått i polisakterna om någon underrättelse har skickats eller inte. I 23 % av åklagarärendena har ingen underrättelse skickats. - Tillsynen rörande fakturabedrägerier visar att målsäganden underrättats om avslutande beslut i det stora flertalet av de polisledda förundersökningarna och att frågan om skadestånd uppmärksammats i 34 % av de polisledda förundersökningarna. I det stora flertalet polisledda förundersökningar har dock förundersökning inte inletts eller nedlagts på ett tidigt stadium, varför frågan om skadestånd inte är relevant. - Fakturabedrägerier och bostadsinbrott åsätts tillfredsställande kvalitet i de polis- och åklagarledda förundersökningarna. - Tillsynen rörande misshandel av barn och våldtäkt av vuxen visar att målsäganden har underrättats om nedläggningsbesluten i för liten utsträckning i de polisledda förundersökningarna. De åklagarledda förundersökningarna åsätts kvalitetsvärderingen god kvalitet och de polisledda förundersökningarna bristande kvalitet. - Tillsynen rörande misshandel av obekant och rån mot barn visar att det i de polisledda förundersökningarna inte har gått att avgöra om målsäganden underrättats om det avslutande beslutet eller inte. I misshandel av obekant gäller detta även de åklagarledda förundersökningarna. Däremot konstateras rörande de åklagarledda förundersökningarna att skadeståndsfrågan inte uppmärksammats i tillräcklig omfattning, samtidigt som underrättelse till målsäganden ägt rum i erforderlig omfattning. Tillsynen rörande rån mot barn åsätts bristande kvalitet rörande skadeståndsfrågan och god kvalitet rörande underrättelsefrågan. - Vid barnpornografibrott finns normalt ingen målsägande, varför frågan inte är av relevans för bedömning av kvaliteten. 4.8 Var det avslutande beslutet korrekt? Beslutsmotiveringarna för de avslutande besluten - Tillsynen för fakturabedrägerier, misshandel av obekant och våldtäkt av vuxen visar att beslutsmotiveringarna för avskrivningsbesluten hos polisen inte är utformade på ett enhetligt sätt och att polisen i för många ärenden

41 40 har använt sig av en felaktig beslutsformulering. Efter att projektansvarig och projektledare särskilt yttrat sig i frågan görs samma bedömning i tillsynen för misshandel av barn. Vad avser de åklagarledda förundersökningarna har bedömningarna i huvudsak varit korrekta. De polisledda förundersökningarna åsätts bristande kvalitet och de åklagarledda förundersökningarna rörande misshandel av obekant och våldtäkt åsätts god kvalitet. - Tillsynen för barnpornografibrott och misshandel av barn under 15 år visar också att beslutsmotiveringarna för avskrivningsbesluten hos polisen inte är utformade på ett enhetligt sätt. I tillsynen avseende rån mot barn visas att beslutsmotiveringarna varit felaktiga i en stor del av ärendena. I de åklagarledda förundersökningarna rörande samtliga dessa brott har besluten i mycket hög utsträckning varit korrekta. De polisledda förundersökningarna åsätts tillfredsställande kvalitet och de åklagarledda förundersökningarna god kvalitet. - Tillsynen för bostadsinbrott visar att avskrivningsbesluten i mycket stor utsträckning varit korrekta. De polisledda och de åklagarledda förundersökningarna åsätts god kvalitet. Om förundersökning inte inletts, borde förundersökning ha inletts? - Tillsynen för misshandel av barn, misshandel av obekant och våldtäkt och visar att de beslut som fattats av polis och åklagare att inte inleda förundersökning i de flesta fall har varit korrekta. Förundersökningarna åsätts kvalitetsvärderingen god kvalitet avseende såväl de åklagarledda som de polisledda förundersökningarna. - Tillsynen rörande barnpornografi visar att de beslut som fattats att inte inleda förundersökning av polis i de flesta fall varit korrekta. De polisledda förundersökningarna åsätts kvalitetsvärderingen god kvalitet. - Tillsynen för bostadsinbrott visar att fem av femton polisbeslut att inte inleda förundersökning var felaktiga. Detta har oftast berott på att polispatrull varit på plats och faktiskt vidtagit förundersökningsåtgärder innan beslut om att inte inleda förundersökning fattats. Det hade då varit mer korrekt att inleda förundersökning och sedan lägga ned denna. Mot bakgrund av att de faktiska besluten att inte bedriva förundersökningen vidare i en klar majoritet av fallen har varit korrekta åsätts de polisledda förundersökningarna kvalitetsvärderingen tillfredsställande kvalitet. - Tillsynen för fakturabedrägeri visar att förundersökning i de flesta fallen inte har inletts trots att så borde ha skett. De polisledda förundersökningarna åsätts kvalitetsvärderingen bristande kvalitet. - Tillsynen för rån mot barn visar att tre av fem polisbeslut att inte inleda förundersökning var felaktiga. Detta är för få fall för att någon kvalitetsvärdering ska kunna göras. - I tillsynen avseende rån mot barn, fakturabedrägeri, bostadsinbrott och barnpornografi har för få åklagarledda förundersökningar granskats för att en kvalitetsvärdering ska kunna göras.

42 41 5 Iakttagelser rörande kvalitetsbrister som konstaterats i två eller flera tillsynsrapporter I föregående avsnitt redogjordes för den generella kvalitetsbedömningen i de sju tillsynsrapporterna. Den generella kvalitetsbedömningen är en sammanvägning av olika faktorer som haft betydelse för kvaliteten i förundersökningarna. I samtliga tillsynsrapporter har även enskilda utredningsåtgärder identifierats som har betydelse för en framgångsrik förundersökning. Det kan röra sig om att det finns för få polisiära fingranskare, vilket påverkar handläggningstiden (barnpornografibrott) eller att användande av tvångsmedel kan vara en framgångsfaktor (våldtäkt mot vuxen). I samtliga tillsynsrapporter har också lagts fram förslag för att öka förundersökningarnas kvalitet rörande den enskilda brottstypen. Likartade iakttagelser rörande enskilda utredningsåtgärder som har utförts i för liten omfattning och/eller med bristande kvalitet har tagits upp i flera av tillsynsrapporterna. En sådan iakttagelse har ofta resulterat i en sämre kvalitetsvärdering rörande en enskild frågeställning. Eftersom varje tillsyn varit helt självständig är det av vikt om två eller flera tillsynsrapporter oberoende av varandra har tagit upp samma typ av kvalitetsbrist, eftersom detta indikerar att bristen är generell. I detta avsnitt redogörs för sådana återkommande kvalitetsbrister. I avsnitt 6 redogörs för förslag till åtgärder för att komma tillrätta med dessa kvalitetsbrister. 5.1 Kan PKC-anmälningarna leda till lägre kvalitet? I tillsynsrapporten rörande rån mot barn konstateras att PKC-anmälningarna håller lägre kvalitet än andra polisanmälningar. Jämfört med andra anmälningssätt har utredningsåtgärderna tagit längre tid och polisen har missat att notera om det funnits möjlighet att fånga upp bildmaterial från t.ex. en övervakningskamera. 6 I tillsynsrapporten rörande misshandel av barn konstateras att PKC-anmälningarna har lett till att förstahandsåtgärder har utförts i något mindre utsträckning än i andra ärenden. En stor skillnad mellan anmälningar som har inletts genom samtal till PKC och andra anmälningar är att det tagit längre tid för ärendena från PKC att lottas till åklagare. Det finns dock inte tillräckligt statistiskt underlag för att kunna dra några säkra slutsatser om kvaliteten på anmälningarna. Även i rapporterna rörande våldtäkt mot vuxen och misshandel av obekant tas PKC-anmälningarna upp, dock utan man anser sig ha tillräckligt statistiskt underlag för att kunna dra några säkra slutsatser. 6 I Nationell rutinbeskrivning för Polisens Kontaktcenter anges att anmälningsupptagare ska dokumentera om övervakningskamera med film från händelsen finns att inhämta samt om möjligt, notera hur länge filmen finns sparad samt en första bedömning av filmen finns sparad samt en första bedömning.

43 Kontroll av förekomst av övervakningskameror I tillsynsrapporterna rörande misshandel av obekant och rån mot barn anförs att det på ett tidigt stadium i utredningen oftare än vad som nu sker bör kontrolleras om brottsplatsen eller dess närhet täcks av övervakningskamera. 5.3 Förbättrad skadedokumentation och inhämtande av rättsintyg I tillsynsrapporterna rörande våldtäkt mot vuxen och rån mot barn anförs att skadedokumentationen kan förbättras. I båda tillsynsrapporterna anförs att skadedokumentationen är otillräcklig i alltför många ärenden och att det bör övervägas att inhämta rättsintyg eller kompletterande skadedokumentation i fler utredningar än vad som nu är fallet. 5.4 Förbättrad samordning och analys av uppgifter från förundersökningar I tillsynsrapporten för fakturabedrägerier konstateras att det finns brister i polisens samordning och analys av uppgifter från förundersökningar. I tillsynsrapporten rörande bostadsinbrott anförs att det inte gått att granska hur polismyndigheterna arbetar med brottssamordningen i vidare omfattning än vad som framgår i respektive ärende. Uppgifter om samordning och analys har varit sparsamma. 5.5 Dokumentationsbrister I samtliga tillsynsrapporter utom de för barnpornografi och misshandel av barn anförs att polisens dokumentation av utförda utredningsåtgärder varit bristfällig. Det kan exempelvis röra sig om uppgifter rörande huruvida dörrknackningar har utförts eller ej, sammanställningar över personer som varit på brottsplatsen som ska höras, dokumentation från polispatrullen som var först vid brottsplatsen m.m. Pga. denna brist har granskarna inte kunnat veta huruvida utredningsåtgärderna alls utförts, eller om de utförts men sedan inte dokumenterats i förundersökningen. Konsekvensen är att tillsynen av de aktuella ärendena försvåras, eftersom granskarna inte kunnat vara säkra på att polisens nedläggningsbeslut grundats på den information som granskarna har tillgång till. 5.6 Dokumentation av direktiv I tillsynsrapporterna för misshandel av barn, misshandel av obekant och våldtäkt av vuxna anförs att dokumentationen av givna direktiv kan förbättras i såväl de polisledda som de åklagarledda förundersökningarna. I rapporten rörande misshandel av barn konstateras detta framförallt vid ärenden som inletts genom samråd mellan polis, åklagare och andra myndigheter.

44 Målsägandeförhör och målsägandebiträde vid brott med unga brottsoffer samt vid våldtäkt Kvaliteten på målsägandeförhören vid unga brottsoffer I tillsynsrapporten rörande rån mot barn anförs att målsägandeförhör genomförs för det mesta både i de polisledda och i de åklagarledda förundersökningarna, men att det ofta förekommer att det i förhören inte ställs frågor om vad som hänt före eller efter gärningen. Detta är av betydelse för möjligheten att identifiera en gärningsman. I tillsynsrapporten avseende misshandel av barn konstateras att målsägandeförhör hålls i drygt hälften av de fall där förhör varit påkallat i de polisledda förundersökningarna, och i de flesta fall där förhör varit påkallat i de åklagarledda förundersökningarna. Kvalitetsbrister i förhören har konstaterats rörande att barnet inte hörts om alla misstankar och misstänkta, att barnet inte har konfronterats med olika omständigheter i utredningen och att ledande frågor har förekommit. I rapporten föreslås att kvaliteten på barnförhör bör granskas och utvärderas på ett mer djupgående sätt än vad som varit möjligt vid denna tillsyn. I båda tillsynsrapporterna anförs att det är mycket ovanligt att ett andra målsägandeförhör hålls, trots att detta ofta bedöms vara nödvändigt. Förordnande av målsägandebiträde som framgångsfaktor vid utredningar med unga brottsoffer och vid våldtäkt En faktor som kan påverka såväl kvaliteten på förhören som målsägandens vilja att medverka i en utredning är förordnande av målsägandebiträde. I de två rapporterna rörande unga brottsoffer anförs att målsägandebiträde som utgångspunkt bör förordnas vid denna typ av brott. I tillsynsrapporten för misshandel av barn anförs att målsägandebiträde förordnas alltför sällan i de fall där den misstänkte inte är en närstående till barnet. I de fall där den misstänkte är en närstående förordnas dock i allmänhet alltid en särskild företrädare. I tillsynsrapporten avseende rån mot barn anförs att målsägandebiträde borde ha förordnats i något större utsträckning än vad som varit fallet i de granskade ärendena. Även i tillsynsrapporten avseende våldtäkt mot vuxen har bedömts att målsägandebiträde förordnas i för liten utsträckning i de polis- och åklagarledda förundersökningarna. I tillsynsrapporten rörande våldtäkt mot vuxen har omfattningen av målsägandeförhören bedömts hålla god kvalitet. Kvaliteten på målsägandeförhören har inte kunnat bedömas. I tillsynsrapporten konstateras att en faktor som gör att de granskade förundersökningarna rörande våldtäkt lagts ned är att målsäganden förklarat sig inte vilja medverka i förundersökningen. Även i tillsynsrapporterna rörande rån mot barn och misshandel av barn anförs att ärenden har lagts ned för att målsäganden inte har velat medverka i utredningen och delta i förhör. I rapporten rörande rån mot barn anförs att det finns exempel på det och i rapporten rörande misshandel av barn att det är den vanligaste anledningen till att målsägandeförhör inte hållits. Förordnande av målsägandebiträde är en statistiskt säkerställd framgångsfaktor vid våldtäkt, vilket framgår av handboken Tvångsmedelsanvändning och beslutsfrister m.m.

45 44 vid vålds- och sexualbrott i nära relation och mot barn. Erfarenhetsmässigt är det även en framgångsfaktor vid brott mot barn som inte begås av närstående. Ett målsägandebiträde kan förmå målsäganden att vilja medverka i förhör och vid andra utredningsåtgärder. Frågan om målsägandebiträde förordnas är därför sammankopplad med kvaliteten på förhören och om man alls lyckas få målsäganden att medverka i förhör. I tillsynsrapporterna rörande rån mot barn och misshandel av barn har dock inte kunnat konstateras om förordnande av målsägandebiträde hade förbättrat kvaliteten på förhören med målsäganden. 5.8 Polisens beslutsmotiveringar för avskrivningsbeslut I tillsynsrapporterna för fakturabedrägerier, misshandel av obekant och våldtäkt mot vuxen konstateras att beslutsmotiveringarna för avskrivningsbesluten hos polisen inte är utformade på ett enhetligt sätt. Det är mycket vanligt förekommande att alternativet annat på polisens beslutsmotiverande blankett används, tillsammans med en egenhändigt formulerad beslutsmotivering. I många fall är den egna beslutsmotiveringen endast en annan variant av ett eller flera av de förtryckta alternativen. Beslut att lägga ned förundersökningen på en viss grund formuleras inte på ett enhetligt sätt över landet. Polisens beslutsmotiveringar överensstämmer inte heller med hur Åklagarmyndighetens beslutsmotiveringar är formulerade. Beslutsmotiveringar används även på olika sätt vid olika Polismyndigheter. 5.9 Felkodningar och felregistreringar i Cåbra I tillsynsrapporterna för våldtäkt mot vuxna, misshandel av obekant och misshandel av barn konstateras att brottsmisstankarna i vissa ärenden varit felregistrerade i Åklagarmyndighetens ärendehanteringssystem Cåbra, Det har huvudsakligen rört sig om att endast en misstanke har registrerats, trots att det varit fråga om flera fall av våldtäkt eller misshandel. I tillsynen för fakturabedrägeri anförs att 41 av 49 av de brottsmisstankar som avslutats av åklagare har varit felaktigt kodade. De skulle rätteligen ha registrerats som bedrägeri med hjälp av internet (kod 0913).

46 45 6 Analys, slutsatser och förslag till åtgärder rörande kvalitetsbrister som konstaterats i två eller flera tillsynsrapporter I föregående avsnitt behandlas likartade iakttagelser rörande kvaliteten av enskilda utredningsåtgärder. Eftersom varje tillsyn varit självständig är det av vikt om två eller flera tillsynsrapporter oberoende av varandra har tagit upp samma typ av kvalitetsbrist, eftersom detta indikerar att bristen är generell. I detta avsnitt redogörs först för olika exempel på vilka konsekvenser de olika kvalitetsbristerna kan medföra i enskilda förundersökningar. Därefter redogörs för om polis och åklagare har vidtagit kvalitetshöjande åtgärder under år 2012 och 2013 som påverkar den enskilda bristen. Avslutningsvis föreslås åtgärder för att komma till rätta med de olika bristerna. Det kan konstateras att många åtgärdsförslag är resurskrävande framför allt för polisens del, och kan föranleda behov av omprioriteringar. 6.1 PKC-anmälningarna bör utredas I tillsynsrapporten rörande rån mot barn har konstaterats att PKCanmälningarna håller lägre kvalitet än andra polisanmälningar. Även i tillsynsrapporterna för misshandel av barn, misshandel av vuxen och våldtäkt av vuxna tas PKC-anmälningarna upp, och i tillsynsrapporten för misshandel av barn föreslås att Rikspolisstyrelsen närmare utreder kvaliteten på de anmälningar som tas upp via PKC och hur ärendena hanteras därefter. Förundersökningskonsekvenser Det anförs i tillsynsrapporten för rån mot barn att det kan ifrågasättas om det är lämpligt att PKC används som anmälningsmetod av brottstypen. Vid utredningar av mer komplicerade brott av samma karaktär som rån mot barn är det ofta viktigt att polisen snabbt åker ut till en brottsplats och förhör målsäganden och vittnen. En PKC-anställd är civilanställd och saknar normalt brottsutredningserfarenhet. En sådan person har därför begränsade möjligheter att ställa de frågor till anmälaren som kan krävas i inledningsskedet vid en utredning av ett komplicerat brott. Även om polisens rutiner är sådana att en polisiär förundersökningsledare granskar anmälningarna och vid behov bör återkoppla eventuella brister till anmälningsupptagaren, kan förfarandet leda till att viktiga utredningsåtgärder aldrig vidtas, eller i vart fall vidtas senare än nödvändigt. Det leder också till att den polisiära fu-ledare som inledningsvis ska granska det inkomna ärendet får sämre möjligheter att avgöra om förundersökning ska inledas eller inte. Genomförda kvalitetshöjande åtgärder Rikspolisstyrelsen har i slutet av 2012 beslutat att inleda en förstudie för att säkerställa att innehåll och kvalitet i de anmälningar som tas upp av PKC håller en likvärdig och hög nivå. Bl.a. ska förundersökningsledares och operatörers utbildningsbehov ses över. Arbetet planeras vara slutfört senast den 30 juni I Nationell rutinbeskrivning för Polisens Kontaktcenter anges att anmälningsupptagare ska dokumentera om övervakningskamera med film från händelsen

47 46 finns att inhämta, om möjligt notera hur länge filmen finns sparad och göra en första bedömning av vad filmen kan innehålla (se även avsnitt 6.2). Förslag till kvalitetshöjande åtgärder Det föreslås att Rikspolisstyrelsen och PKC-myndigheterna närmare utreder kvaliteten på de anmälningar som tas upp via PKC, och hur ärendena hanteras därefter. 6.2 Kontrollen av förekomst av övervakningskameror bör förbättras I tillsynsrapporterna rörande misshandel av obekant och rån mot barn anförs att det vid utredning av dessa brott oftare än vad som nu sker bör kontrolleras om brottsplatsen eller dess närhet täcks av en övervakningskamera. Detta måste ske tidigt i utredningen. Förundersökningskonsekvenser Båda tillsynsrapporterna behandlar utredningar av brott som ofta begås utomhus. Vid sådana utredningar är det av naturliga skäl extra viktigt att det kontrolleras om gärningsmannen kan ha fångats på en övervakningsfilm. Bildkvaliteten på övervakningsfilmer blir stadigt bättre. Erfarenhetsmässigt kan sägas att många brott numera kan klaras upp p.g.a. att övervakningsfilmer har hämtats in. De aktörer som har övervakningskameror monterade, som lokaltrafik eller skolor, raderar ofta övervakningsfilmer efter några dagar. Det är därför viktigt att kontroll av förekomsten av övervakningskameror är en prioriterad uppgift i inledningen av en förundersökning. Genomförda kvalitetshöjande åtgärder I Nationell rutinbeskrivning för Polisens Kontaktcenter anges att anmälningsupptagare ska dokumentera om övervakningskamera med film från händelsen finns att inhämta samt om möjligt notera hur länge filmen finns sparad och göra en första bedömning av vad filmen kan innehålla. I polisens metodstöd för utredning av grova våldsbrott (PUG) finns ett särskilt avsnitt om att eventuella övervakningskameror ska kontrolleras. PUG är främst avsedd som stöd för utredning av grova våldsbrott av sådan karaktär att de motiverar särskilda utredningsresurser. Exempel på sådana brott är mord, grovt rån, grov våldtäkt, mordbrand, allmänfarlig ödeläggelse m.m., särskilt i de fall där gärningsmannen är okänd. Delar av den metodik som beskrivs kan dock vara tillämplig även vid andra typer av brott och särskilda händelser. Förslag till kvalitetshöjande åtgärder Rikspolisstyrelsen och Åklagarmyndigheten bör verka för att polisiära förundersökningsledare och åklagare i ökad utsträckning ger tydliga anvisningar i direktiv rörande kontroll och dokumentation av förekomsten av övervakningskameror. Den metodik som beskrivs i polisens metodstöd för utredning av grova våldsbrott rörande övervakningskameror bör tillämpas vid utredning av nu aktuella brottstyper. I såväl direktiv som metodstöd bör ingå att förhör i större utsträckning bör inriktas på hur målsäganden rört sig innan gärningen. Om målsägandens rörelser innan gärningen dokumenteras kan övervakningskameror eftersökas längs hela den väg som målsäganden tagit. Det finns då större möjligheter att eventuella förföljare fångas på bild.

48 Förbättrad skadedokumentation I tillsynsrapporterna rörande våldtäkt mot vuxna och rån mot barn anförs att det bör övervägas att inhämta rättsintyg eller på annat sätt förbättra skadedokumentationen i fler utredningar. Förundersökningskonsekvenser Väl utarbetade rättsintyg eller annan skadedokumentation som fotografier och journalanteckningar utgör auktoritativ bevisning för bland annat vilka skador en målsägande åsamkats av ett våldsbrott. De behövs därför för bland annat trovärdighets- och tillförlitlighetsbedömningen av vittnens, målsägandens och misstänkts förhörsutsagor. Rättsintygen fyller delvis olika syften i en våldtäktsutredning jämfört med i en utredning rörande våld mot barn. I våldtäktsutredningar är rättsintyg nödvändiga; de är ofta den enda stödbevisningen som finns till målsägandens berättelse, och av största vikt för att lagföring skall kunna uppnås. Oftast skrivs rättsintygen i våldtäktsutredningar enbart på en enda klinik per län, av speciellt utbildade gynekologer. I en rånutredning finns ofta ytterligare bevisning. Rättsintyg eller annan skadedokumentation, och för den delen ofta inte heller målsägandens berättelse, blir inte heller ifrågasatt av försvaret på samma sätt som vid våldtäktsrättegångar. Rättsintygen kan skrivas av alla kontrakterade rättsintygsläkare och kräver inte samma specialistkompetens som i våldtäktsutredningar. Detta gör att gemensamma slutsatser är svåra att dra. Förslag till kvalitetshöjande åtgärder Åklagarmyndigheten och polismyndigheterna bör tillse att skadedokumentationen avseende dessa brott förbättras. 6.4 Förbättrad samordning och analys av uppgifter från förundersökningar I tillsynen för fakturabedrägerier har konstaterats att det finns brister i polisens samordning av uppgifter från förundersökningar. I tillsynen rörande bostadsinbrott anförs att uppgifter om samordning och analys har varit sparsamma. Förundersökningskonsekvenser Vid såväl fakturabedrägerier som vid bostadsinbrott utför gärningsmannen eller gärningsmännen typiskt sett ofta flera brott under kort tid. Bostadsinbrott begås i ökad utsträckning av ligor som systematiskt begår inbrott, ofta med samma modus, i olika delar av en stad, polisdistrikt eller över hela landet. De fakturabedrägerier som har granskats inom ramen för denna tillsyn har bestått av en stor mängd försöksbrott eller fullbordade brott. Gärningsmännen har antingen skickat ut en stor mängd falska fakturor eller erbjudanden som utformats för att se ut som riktiga fakturor, eller skickat fakturor som föregåtts av telefonkontakt där det påståtts att ett avtal har ingåtts trots att så inte är fallet. Vart och ett av bedrägerierna har ofta rört ett litet belopp, men eftersom en stor mängd bedrägerier utförs kan ändå vinningen bli stor.

49 48 Både vid utredningar om bostadsinbrott och vid utredningar om fakturabedrägerier kan det, om varje brott ses för sig självt, vara svårt att se mönster i brottsligheten. Det är därför vid båda brottstyperna nödvändigt att enskilda utredningsuppgifter förs in i register och analyseras, och att registren kan kommas åt även i andra förundersökningar än den aktuella. En anmälan om försök till fakturabedrägeri riskerar annars att resultera i ett beslut att inte inleda förundersökning eller nedläggning av förundersökningen, eftersom den utredande polisen inte ser att brottsligheten är en del i en större härva. Vid bostadsinbrott kan det vara fråga om en indiciekedja av spår och iakttagelser som måste göras, för att en hel serie av bostadsinbrott ska kunna klaras upp. Genomförda kvalitetshöjande åtgärder Fakturabedrägerier Rikspolisstyrelsen har under 2012 dels beslutat att inleda en förstudie om brottssamordningsfunktionen, dels upprättat en förstudierapport med förslag på innehåll i en nationell handlingsplan mot bedrägerier. I första förstudien ska brottssamordningsfunktionens uppdrag och roll preciseras, innefattande bl.a. den operativa brottsanalysen (d.v.s. hur mönster, trender och modus ska analyseras i ärenden med okänd gärningsman). I förstudien om bedrägerier behandlas flera av de åtgärder som föreslås i rapporten rörande fakturabedrägerier, bl.a. någon form av centralt register samt inrättande av ett bedrägerikansli eller motsvarande. Rikspolisstyrelsen har i januari 2013 beslutat att Polismyndigheten i Stockholms län ska ha ett nationellt samordnande ansvar för bedrägerier. Tanken är att polisen därmed ska kunna samordna sina resurser och identifiera seriebrottslighet. Inom ramen för utvecklingen av Pust kommer också ärendesamordning och ökade möjligheter till operativ brottsanalys att finnas. Idag har de 21 polismyndigheterna endast tillgång till sitt eget brottsanmälningssystem (RAR). Sedan hösten 2012 har dock skapats viss möjlighet att söka i varandras system för att t.ex. identifiera samband mellan anmäld brottslighet. Bostadsinbrott I det polisiära systemstödet TekPro kan uppgifter om skospår läggas in. Vidare kan uppgifter om grova brott läggas in i det nationella registret CBS (Centrala brottsspaningsregistret). Båda brottstyperna Enligt Åklagarmyndighetens verksamhetsplan för 2013 ska under året en ordning etableras för att samordna bekämpningen av brottslighet begången i olika delar av landet. Inom ramen för Nationella Operativa LedningsGruppen utvecklas polisens arbete med att bekämpa seriebrottslighet. Åklagarmyndigheten har fyra personer som deltar i gruppen. Inom ramen för gruppens arbete ingår bland annat att polisen vid seriebrottslighet, exempelvis en stöldhärva eller en trojanhärva, ska kunna ha en gemensam samordnare inom Åklagarmyndigheten för hela landet. Nio kammarchefer vid Åklagarmyndigheten tittar för närvarande närmare på frågan om samordning och ska komma med förslag på vad som behöver utvecklas.

50 49 Förslag till kvalitetshöjande åtgärder Framförallt rörande fakturabedrägerier pågår ett omfattande arbete för att förbättra kvaliteten. Rikspolisstyrelsen bör verka för att detta utvecklingsarbete fortsätter. Det är viktigt att uppgifter av betydelse för utredningar av liknande brottsmisstankar kan föras in i register och analyseras. Rörande bostadsinbrott kan exempelvis föras in utredningsuppgifter rörande skospår, modus, tidpunkt, vittnesuppgifter om signalement, klädsel, kroppsbyggnad m.m. Rörande fakturabedrägerier kan uppgifter om misstänkta bluffaktureföretags företrädare, kontonummer, bolagsnamn, namnbyten på bolag, modus, exempel på fakturor, uppgift om vem som har lagt upp hemsidan och betalat för den m.m. läggas in. Detta bör i högre utsträckning än idag optimera polisens resursanvändning och öka möjligheterna till brottsuppklarning, vilket förutsätter att en fullständig och heltäckande anmälningsupptagning görs. 6.5 Förbättrande av polisens dokumentation av utredningsåtgärder I samtliga tillsynsrapporter utom de rörande barnpornografi och misshandel av barn anförs att polisens dokumentation av utförda utredningsåtgärder har varit bristfällig. Förundersökningskonsekvenser Ur ett förundersökningsperspektiv leder dokumentationsbrist till att en ny förundersökningsledare polisiär eller åklagare inte kan bilda sig en uppfattning om vilka förundersökningsåtgärder som faktiskt har utförts och vilket resultat de gav. En förundersökningsledare kan inte heller veta vilka utredningsåtgärder som normalt bör ha gjorts som faktiskt inte har utförts. Dokumentationsbristerna kan alltså leda till att förundersökningsåtgärder som borde blivit utförda inte blir utförda, eller att samma förundersökningsåtgärd blir utförd två gånger. Det är alltså lika viktigt att dokumentation sker av normalt förekommande förundersökningsåtgärder som ännu inte har utförts. Ur ett utvidgat tillsynsperspektiv innebär dokumentationsbristen att granskning och omprövning av nedläggningsbeslut av förundersökningar försvåras, eftersom beslutsunderlaget är ofullständigt. Det försvårar också möjligheterna att vid en tillsyn konstatera vilken förbättringspotential som finns vid brottsutredningar av en viss typ, eftersom det är möjligt att vissa utredningsåtgärder faktiskt utförs regelmässigt, men att de inte dokumenteras. Genomförda kvalitetshöjande åtgärder Utvecklingen och införandet av Polisens nya utredningsstöd (Pust) kommer att innehålla metodstöd. Genom detta underlättas arbetet med dokumentation av utredningsåtgärder. Förslag till kvalitetshöjande åtgärder Generella rutiner bör utarbetas för dokumentering av utförda förundersökningsåtgärder. Detta bör ske inom ramen för utvecklingen av polisens nya utredningsstöd Pust. Exempel på förundersökningsåtgärder som regelmässigt måste dokumenteras är följande: - Dörrknackning i syfte att kontrollera om grannar eller närboende har sett något (rån mot barn, bostadsinbrott).

51 50 - Upprättande av lista på tänkbara vittnen som har varit i närheten när gärningen har begåtts (rån mot barn, bostadsinbrott, misshandel av obekant etc.). - Kontroll av bolagsregister för att se vilka som är företrädare för ett blufffaktureföretag, bedömning av om en viss faktura är att anse som en blufffaktura eller som ett lagligt erbjudande (fakturabedrägerier). - Kontroll av övervakningskameror. 6.6 Förbättrad dokumentation av direktiv Tillsynsrapporterna för misshandel av barn, misshandel av obekant och våldtäkt av vuxna har anfört att dokumentationen av givna direktiv måste förbättras. Alla tre tillsynsrapporterna konstaterar detta avseende både de polisledda och de åklagarledda förundersökningarna. Förundersökningskonsekvenser Ett av skälen till bristande dokumentation av direktiv kan vara att man i ett snabbt inledningsskede av en förundersökning nöjer sig med att ge muntliga direktiv. Det är dock mycket viktigt att sådana direktiv dokumenteras. Risken är annars att en ny förundersökningsledare inte vet vilket utredningsläge en förundersökning har. Samma synpunkter som anförts i avsnitt 6.5 rörande bristande dokumentation av utförda utredningsåtgärder gör sig också gällande vid bristande dokumentation av direktiv. Genomförda kvalitetshöjande åtgärder Inom polisens regeringsuppdrag rörande åtgärder mot livsstilskriminellas brottslighet har en blankett för polisers föredragning till åklagare tagits fram. Den kvalitetssäkring av föredragningarna för åklagare som blanketten medför kan även underlätta för åklagare att snabbt ge skriftliga direktiv. Förslag till kvalitetshöjande åtgärder Rikspolisstyrelsen och Åklagarmyndigheten bör verka för att direktiv i högre utsträckning än vad som nu sker dokumenteras. Det är viktigt att även muntliga direktiv givna vid samrådsmöten och liknande dokumenteras. Den blankett för åklagarföredragning som tagits fram inom ramen för polisens regeringsuppdrag rörande åtgärder mot livsstilskriminellas brottslighet bör användas vid alla föredragningar för åklagare. 6.7 Målsägandeförhör och förordnande a målsägandebiträde vid unga brottsoffer samt vid våldtäkt Förhörens kvalitet och omfattning I båda de tillsynsrapporter som behandlar brott med barn som målsägande anförs synpunkter på målsägandeförhören. I båda rapporterna anförs att det finns förbättringspotential rörande såväl kvaliteten på förhören som antalet förhör som hålls. I tillsynsrapporten som behandlar våldtäkt mot vuxen anförs att kvaliteten på förhören inte kan bedömas. Däremot konstateras att ett skäl till att de granskade förundersökningarna har lagts ned har varit att målsägan-

52 51 den tagit tillbaka sin anmälan och inte velat medverka i utredningen och delta i förhör. Förordnande av målsägandebiträde Av de tre rapporterna framgår att målsägandebiträde förordnas i för liten utsträckning. Frågorna om förhörens kvalitet och omfattning och förordnande av målsägandebiträde hör ihop i ett kvalitetsperspektiv, eftersom ett målsägandebiträde erfarenhetsmässigt gör det lättare för målsäganden att orka medverka i en förundersökning. Förundersökningskonsekvenser Förhörens kvalitet och omfattning Det kan konstateras att vid brott där barn är målsägande och vid våldtäkt är förhören av central betydelse. Förhören ställer högre krav på den utredande personalen än vid utredande av andra brott. Exempelvis måste utredande polis ofta lägga ned arbete på att överhuvudtaget få målsäganden att våga eller orka ställa upp och berätta om vad som hänt. På grund av brottens svårighetsgrad och/eller målsägandens ålder ställs det särskilda krav på förhörsledarens kompetens och förmåga att hålla strukturerade förhör. I båda tillsynsrapporterna rörande brott mot barn konstateras att barn har en varierande vilja att medverka i utredningar, och att lojalitet och rädsla kan vara faktorer som påverkar denna vilja. I båda rapporterna har konstaterats att målsägandena inte velat delta i förhör. I tillsynsrapporten rörande våldtäkt konstateras att målsägandens bristande vilja att medverka i utredningen, dvs. bland annat att delta i omfattande förhör, är en av anledningarna till att utredningar läggs ned. Det är således viktigt att förundersökningsåtgärder genomförs som underlättar för målsäganden att medverka i utredningen vid denna typ av brott. I tillsynsrapporterna rörande rån mot barn och misshandel av barn konstateras också att ett andra målsägandeförhör/barnförhör borde ha hållits i högre utsträckning än vad som nu skett. Vad gäller barnförhör måste dock uppmärksammas att enligt 17 förundersökningskungörelsen förhör inte får hållas fler gånger än som är nödvändigt med hänsyn till utredningens art och barnens bästa. Skälet till att ett andra förhör ofta har bedömts nödvändigt vid utredningar rörande rån mot barn och misshandel av barn torde vara att det första förhöret ofta hållits av polis på brottsplats, och därför av tidsskäl inte har kunnat hålla tillräcklig kvalitet. Förordnande av målsägandebiträde och målsägandebiträdets betydelse för förhöret med målsäganden Förordnande av målsägandebiträde är en framgångsfaktor vid våldsbrott där brottsoffret är barn. Likaså är det en framgångsfaktor vid utredning av våldtäkter 7. Ett målsägandebiträde kan stötta brottsoffret och ge det mod att våga eller orka medverka i utredningen och berätta allt som har hänt. Detta underlättar för utredaren att hålla mer ingående förhör, där viktiga detaljer kring 7 Tvångsmedelsanvändning och beslutsfrister m.m. vid vålds- och sexualbrott i nära relation och mot barn.

53 52 brottet kan komma fram. Ett målsägandebiträde kan därför påverka ett barns eller ett våldtäktsoffers vilja att överhuvudtaget delta i förhör och kvaliteten på förhöret. Frågan om målsägandebiträde förordnas hör därför ihop med målsägandeförhörens kvalitet och antal förhör som kan hållas. I de tre tillsynsrapporterna konstateras att målsägandebiträde förordnas i för liten utsträckning. Det är därför viktigt att åtgärder vidtas för att målsägandebiträde förordnas tidigt vid denna typ av brott. Genomförda kvalitetshöjande åtgärder På Rikspolisstyrelsen pågår inom ramen för en förstudie om brott mot barn ett arbete med att höja kvaliteten och korta handläggningstiderna i dessa ärenden. Förslag på åtgärder ska redovisas senast den 31 mars Vidare pågår ett gemensamt projekt mellan Rikspolisstyrelsen och Åklagarmyndigheten om att implementera de förslag och förbättringsåtgärder som finns i Utvecklingscentrum Göteborgs rapport från 2012 Metodutveckling av arbetet med vålds- och sexualbrott i nära relation och mot barn. Förslag till kvalitetshöjande åtgärder Mot bakgrund av de slutsatser som dras i tillsynsrapporterna föreslås: - Att polismyndigheterna och Åklagarmyndigheten verkar för att målsägandebiträde ska förordnas tidigt i utredningar av denna typ i enlighet med Utvecklingcentrum Göteborgs ovan nämnda rapport. - Det första förhör som hålls med målsägande vid dessa brott hålls ofta av patrull på plats. Det är ändå viktigt polismyndigheterna eftersträvar att det första förhöret som hålls med ett barn som målsägande innefattar alla relevanta detaljer. Vid förhör som hålls efter kallelse ska vanligtvis målsägandebiträde vara närvarande. Om förundersökningsledare bedömer det nödvändigt ska ett andra förhör hållas, och då med målsägandebiträde närvarande. - Rikspolisstyrelsen och Åklagarmyndigheten bör verka för att kvaliteten på hållna barnförhör granskas och utvärderas på ett mer djupgående sätt än vad som varit möjligt vid denna tillsyn. 6.8 Skapande av enhetlighet i polisens beslutsmotiveringar Tillsynen rörande fakturabedrägerier, misshandel av obekant och våldtäkt mot vuxen har visat att det under 2011 förelegat stora skillnader i polisens sätt att använda de olika beslutsmotiveringarna för nedläggning av förundersökning. Formuleringarna har inte heller överensstämt med Åklagarmyndighetens beslutsmotiveringar. Förundersökningskonsekvenser Det främsta syftet med en korrekt beslutsmotivering är att målsäganden ska ges en upplysning om på vilka skäl beslutsfattaren beslutat att lägga ned eller inte inleda förundersökning. Av rättssäkerhetsskäl är det viktigt att förundersökningar som läggs ned på samma grund också får samma beslutsmotivering. Eftersom motiveringen ligger till grund för den officiella brottsstatistiken, ger diskrepanser i hur beslutsmotiveringar används missvisande statistik. Detta medför i sin tur att uppföljning av den brottsutredande verksamheten försvåras.

54 53 Genomförda kvalitetshöjande åtgärder Ett arbete har slutförts inom ramen för RIF (Rättsväsendets informationsförsörjning) där det beslutats att polisen från och med 2013 ska använda samma beslutsstruktur som den som används av åklagarna i ärendehanteringssystemet Cåbra. Gemensam basinformation avseende beslut under förundersökning har nu upprättats. Hur och när olika beslutsmotiveringar ska användas ingår i utbildningen för förundersökningsledare. Rikspolisstyrelsen har också hållit en utbildningsdag om den nya beslutsstrukturen och informationsmaterial har även tillhandahållits polismyndigheterna samt lagts ut på intranätet. Runt om i landet har även åklagarkamrarna bistått med genomgång av de nya besluten. Förslag till kvalitetshöjande åtgärder Polismyndigheterna bör fortsätta utbildningsinsatserna rörande hur och när de olika beslutsmotiveringarna bör användas. 6.9 Felkodningar och felregistreringar i Cåbra I tillsynsrapporten för våldtäkt mot vuxna och misshandel av barn anförs att brottsmisstankarna i vissa ärenden varit felregistrerade i Åklagarmyndighetens ärendehanteringssystem Cåbra. Förundersökningskonsekvenser Brås statistik bygger på att brottsmisstankar kodas rätt. Rikspolisstyrelsen och Åklagarmyndigheten har behov av en rättvisande bild när man tar fram verksamhetsstatistik, varför kodningen bör göras med minsta möjliga felaktighet. Fördelning av resurser inom Åklagarmyndigheten görs utifrån registrerade brottsmisstankar. Förslag till kvalitetshöjande åtgärder Åklagarmyndigheten bör verka för att brottsmisstankar registreras på ett rättvisande sätt.

55 Bilaga 1 Granskningsmall A. Allmänna uppgifter A1. Åklagarkammare A2. AM-nummer A3. BMID-nummer A4. Polismyndighet A5. K-nummer A6. Brottstyp Våldtäkt Misshandel mot barn Barnpornografibrott Rån mot barn Bostadsinbrott Bedrägeri Misshandel av obekant Felaktigt registrerad, ingår inte i målpopulationen. A7. Hur har ärendet inletts? Ptr på plats 1 PKC LKC Besök på polisstation Skriftlig anmälan Redovisningsanmälan A8. Beslutsfattare för avskrivningsbeslutet Polismyndighet Åklagare A9. Beslut Fu inleds inte Fu nedläggs Åtal väcks inte 1 Alternativet omfattar även att patrull har beordrats ut av LKC efter att någon ringt in dit.

56 55 A10. Beslutsmotivering 2 Ej brott Ej Spaningsresultat Ej anledning anta brott Annat Spaningsuppslag saknas Går uppenbarligen ej att utreda Bevisproblem A11. Bedöms beslutsmotiveringen vara korrekt? Ja Nej B. Om fu ej inletts 3 B1. Om fu ej inletts, borde fu ha inletts? Ja Nej C. Relevanta utredningsåtgärder C1. Har det funnits behov av utredningsåtgärder i ärendets inledande skede? 4 Ja Nej Kan inte bedömas C2. Om svaret på C1 är ja, har sådana utredningsåtgärder vidtagits i det inledande skedet? 5 Ja Delvis men ej tillräckliga Nej C3. Har det funnits behov av förhör med målsäganden? Ja Nej Målsägande finns inte C4. Om svaret på fråga C3 är ja, har förhör med målsäganden hållits? Ja Nej Dokumentation av skador (endast våldtäkt, misshandel mot barn, misshandel av obekant och rån mot barn) 2 Det är vanligt att polisen använder sig av brottskoden för en beslutsmotivering (vanligen annat), trots man ur polisens fritext kan tolka in att motiveringen borde vara en annan. Som exempel kan nämnas att polisen fyller i brottskoden annat trots att motiveringen är uppsåt kan ej styrkas eller liknande. I ett sådant fall skall vi kryssa i beslutsmotivering annat och att beslutsmotiveringen inte bedöms vara korrekt; vi låter alltså brottskoden styra. Förekommer detta ofta bör det avspeglas i de enskilda rapporterna. 3 Om fu inte inletts besvaras denna fråga. Därefter besvaras frågorna D1 avseende datum för anmälan till polis och avslutande beslut samt fråga E4 rörande om målsäganden har underrättats om det avslutande beslutet i ärendet. Därefter avslutas granskningen. 4 Alla typer av utredningsåtgärder avses. 5 Om åtgärderna i och för sig har utförts, men i ett senare utredningsskede, besvaras frågan med nej.

57 56 C5. Har dokumentation skett av målsägandens skador/avsaknad av skador? Ja Nej Ej relevant 6 C6. Om svaret på fråga C5 är ja, är befintlig skadedokumentation tillräcklig? Ja Nej C7. Finns det någon skäligen misstänkt/några skäligen misstänkta? 7 Ja Nej C8. Om svaret på fråga C7 är ja, har dokumentation skett av den misstänkte/de misstänktas skador/avsaknad av skador? Ja Nej Ej relevant C9. Om svaret på fråga C8 är ja, är befintlig skadedokumentation tillräcklig? Ja Nej C10. Finns det uppgift om vittnen? Ja Nej Oklart C11. Om svaret på fråga C10 är ja, har förhör hållits med vittnen i lämplig omfattning Ja Nej 8 C12. Har det funnits behov av brottsplatsundersökning/teknisk undersökning? Ja Nej C13. Om svaret på fråga C12 är ja, har brottsplatsundersökning/teknisk undersökning genomförts? Ja Delvis, ej i tillräcklig omfattning Nej C14. Har spår säkrats under förundersökningen? Ja Nej C15. Om svaret på fråga C14 är ja, har spåren, där det varit nödvändigt, skickats för analys? Ja Nej Ej relevant C16. Har det funnits behov att inhämta annan bevisning? Ja Nej Oklart 6 Bör användas om dokumentation ej är relevant, som vid rån mot barn när endast hot skett. 7 Detta avser dels de personer som polisen angett som misstänkta, dels de personer där det klart framgår av ärendet att de varit misstänkta. 8 Nejrutan skall inte kryssas i om det finns uppgifter om vittnen, som inte har kunnat identifieras eller inte kunnat höras av annan anledning, om tillräckliga ansträngningar gjorts för att få förhör till stånd. Nejrutan skall inte heller kryssas om utredningen är tillfyllest även utan något vittnesförhör (exempelvis vid barnpornografiärenden). I båda dessa fall kryssas jarutan i.

58 57 C17. Om svaret på fråga C16 är ja, har sådan bevisning inhämtats? Ja Delvis, men ej i tillräcklig omfattning Nej C18. Finns det skäligen misstänkt/misstänkta i ärendet? 9 Ja Nej C19. Om svaret på fråga C18 är ja, har förhör hållits med den/dessa personer? Ja Nej D. Handläggningstid D1. Ange datum (ÅÅMMDD) för följande händelser i utredningen: Anmälan till polis: Första utredningsåtgärd hos polis: Åklagarinträde: Ej åklagarinträde Första åklagaråtgärd: 10 Avslutande beslut: E. Brottsofferfrågor m.m. E1. Borde framställning om målsägandebiträde gjorts med hänsyn till det anmälda brottet? 11 Ja Nej E2. Om svaret på fråga E1 är ja, har framställning om målsägandebiträde gjorts? Ja Nej 9 Detta avser dels de personer som polisen angett som misstänkta, dels de personer där det klart framgår av ärendet att de varit misstänkta. 10 Den första åtgärden i ärendet åklagaren gör, oavsett om det är direktiv, beslut om tvångsmedel eller något annat. 11 Bedömningen görs utifrån situationen i det enskilda ärendet, inte allmänt utifrån brottstyp.

59 58 E3. Har frågan om skadestånd uppmärksammats? Ja Nej E4. Har målsäganden underrättats om det avslutande beslutet i ärendet? Ja Nej Oklart E5. Är målsäganden i ärendet barn? Ja Nej E6. Om svaret på fråga E5 är ja, borde framställning om särskild företrädare gjorts med hänsyn till barnets relation till den misstänkte eller närstående till misstänkt? 12 Ja Nej Ej relevant E7. Om svaret på fråga E6 är ja, har framställning om särskild företrädare gjorts? Ja Nej F. Frågor angående försvarare F1. Borde framställning om offentlig försvarare gjorts? Ja Nej Skäligen misstänkt saknas F2. Om svaret på fråga F1 är ja, har framställning om offentlig försvarare gjorts? Ja Nej G. Särskilda iakttagelser (exempelvis om dokumentationen i ärendet varit otillräcklig): 12 Nejrutan skall endast användas som svar när närståenderelation finns mellan barn och misstänkt eller mellan barn och närstående till misstänkt, men bedömningen görs att särskild företrädare ändå inte skall förordnas. Ej relevant används i övriga fall.

60 59 Bilaga 2 Sammanfattande kvalitetsvärdering rapport för rapport Vid en samlad bedömning av varje tillsyn kan konstateras att respektive brottstyp har fått följande kvalitetsvärdering rörande de olika frågeställningarna: Tillsynsrapport 2012:1 Bostadsinbrott Frågeställning Kvalitet polisledd fu Åklagarledd fu Inledande utredningsåtgärder: God God Vittnes- och målsägandeförhör: Tillfredsställande Tillfredsställande Skadedokumentation: Ej aktuell Ej aktuell Brottsplats/teknisk undersökning: Tillfredsställande Tillfredsställande Förhör misstänkt/offentlig försvarare: Ej aktuell Ej aktuell Dokumentation: Bristande Bristande Samordning: Bristande Bristande Bedrivs förundersökningen snabbt: God God Förordnande av målsägandebiträde: Ej aktuell Ej aktuell Skadestånd/underrättelse t. mä: Tillfredsställande Tillfredsställande Beslutsmotivering avslutande beslut: God God Borde förundersökning inletts? Tillfredsställande Tillfredsställande Tillsynsrapport 2012:2 Barnpornografibrott Frågeställning Kvalitet polisledd fu Åklagarledd fu Inledande utredningsåtgärder: God God Vittnes- och målsägandeförhör: God God Skadedokumentation: Ej aktuell Ej aktuell Brottsplats/teknisk undersökning: Tillfredsställande God Förhör misstänkt/offentlig försvarare: Ej aktuell Ej aktuell Dokumentation: Tillfredsställande Tillfredsställande Samordning: Ej aktuell Ej aktuell Bedrivs förundersökningen snabbt? Bristande Bristande Förordnande av målsägandebiträde: Ej aktuell Ej aktuell Skadestånd/underrättelse t. mä: Ej aktuell Ej aktuell Beslutsmotivering avslutande beslut: Tillfredsställande God Borde förundersökning inletts? God Ej aktuell Tillsynsrapport 2012:3 Misshandel av obekant Frågeställning Kvalitet polisledd fu Åklagarledd fu Inledande utredningsåtgärder: Tillfredsställande Tillfredsställande Vittnes- och målsägandeförhör: God God Skadedokumentation: Tillfredsställande Tillfredställande Brottsplats/teknisk undersökning: Tillfredställande God Förhör misstänkt/offentlig försvarare: Tillfredsställande Tillfredsställande Dokumentation: Bristande Tillfredsställande Samordning: Ej aktuell Ej aktuell Bedrivs förundersökningen snabbt? God God Förordnande av målsägandebiträde: Ej aktuell Tillfredsställande

61 60 Skadestånd/underrättelse t. mä Ej aktuell Ej aktuell Beslutsmotivering avslutande beslut: Bristande God Borde förundersökning inletts? God God Tillsynsrapport 2012:4 Våldtäkt mot vuxen Frågeställning Kvalitet polisledd fu Åklagarledd fu Inledande utredningsåtgärder: God God Vittnes- och målsägandeförhör: God God Skadedokumentation: Bristande Bristande Brottsplats/teknisk undersökning: God God Förhör misstänkt/offentlig försvarare: Tillfredsställande Tillfredsställande Dokumentation: Bristande Tillfredsställande Samordning: Ej aktuell Ej aktuell Bedrivs förundersökningen snabbt? Tillfredsställande Tillfredsställande Förordnande av målsägandebiträde: Bristande Bristande Skadestånd/underrättelse t. mä Bristande God Beslutsmotivering avslutande beslut: Bristande God Borde förundersökning inletts? God God Tillsynsrapport 2012:5 Misshandel av barn under 15 år Frågeställning Kvalitet polisledd fu Åklagarledd fu Inledande utredningsåtgärder: God God Vittnes- och målsägandeförhör: Bristande Tillfredsställande Skadedokumentation: Tillfredsställande Tillfredsställande Brottsplats/teknisk undersökning: Tillfredsställande Tillfredsställande Förhör misstänkt/offentlig försvarare: Tillfredsställande Tillfredsställande Dokumentation: Tillfredsställande Tillfredsställande Samordning: Ej aktuell Ej aktuell Bedrivs förundersökningen snabbt? Tillfredsställande Bristande Förordnande av målsägandebiträde: Bristande Bristande Skadestånd/underrättelse t. mä Bristande God Beslutsmotivering avslutande beslut: Bristande God Borde förundersökning inletts? God God Tillsynsrapport 2012:6 Rån mot barn Frågeställning Kvalitet polisledd fu Åklagarledd fu Inledande utredningsåtgärder: Bristande Tillfredsställande Vittnes- och målsägandeförhör: Bristande Tillfredsställande Skadedokumentation: Bristande Bristande Brottsplats/teknisk undersökning: Bristande Bristande Förhör misstänkt/offentlig försvarare: Tillfredsställande Tillfredsställande Dokumentation: Bristande Bristande Samordning: Ej aktuell Ej aktuell Bedrivs förundersökningen snabbt? Tillfredsställande Tillfredsställande Förordnande av målsägandebiträde: Bristande Bristande Skadestånd/underrättelse t. mä Bristande God Beslutsmotivering avslutande beslut: Bristande God Borde förundersökning inletts? Ej aktuell Ej aktuell

62 61 Tillsynsrapport 2012:7 Fakturabedrägeri Frågeställning Kvalitet polisledd fu Åklagarledd fu Inledande utredningsåtgärder: Bristande Ej aktuell Vittnes- och målsägandeförhör: Bristande Ej aktuell Skadedokumentation: Ej aktuell Ej aktuell Brottsplats/teknisk undersökning: Ej aktuell Ej aktuell Förhör misstänkt/offentlig försvarare: Ej aktuell Ej aktuell Dokumentation: Bristande Ej aktuell Samordning: Bristande Ej aktuell Bedrivs förundersökningen snabbt? Ej aktuell Ej aktuell Förordnande av målsägandebiträde: Ej aktuell Ej aktuell Skadestånd/underrättelse t. mä Tillfredsställande Ej aktuell Beslutsmotivering avslutande beslut: Bristande Ej aktuell Borde förundersökning inletts? Bristande Ej aktuell

63 Bilaga 3 Sammanställning kvalitetsvärderingar Polisledda FU Bostadsinbrott Barnpornografibrott Misshandel av obekant Våldtäkt mot vuxen Misshandel av barn under 15 år Rån mot barn Fakturabedrägeri = God = Tillfredställande = Bristande = Ej aktuell Inledande utredningsåtgärder Vittnes- och målsägandeförhör Skadedokumentation Brottsplats/teknisk undersökning Förhör misstäkt/offentlig försvarare Dokumentation Samordning/analys Bedrivs förundersökningen snabbt? Förordnande av målsägandebiträde Skadestånd/underrättelse till målsägande Beslutsmotivering avslutande beslut Borde förundersökning inletts?

64 63 Åklagarledda FU Bostadsinbrott Barnpornografibrott Misshandel av obekant Våldtäkt mot vuxen Misshandel av barn under 15 år Rån mot barn Fakturabedrägeri = God = Tillfredställande = Bristande = Ej aktuell Inledande utredningsåtgärder Vittnes- och målsägandeförhör Skadedokumentation Brottsplats/teknisk undersökning Förhör misstäkt/offentlig försvarare Dokumentation Samordning/analys Bedrivs förundersökningen snabbt? Förordnande av målsägandebiträde Skadestånd/underrättelse till målsägande Beslutsmotivering avslutande beslut Borde förundersökning inletts?

65 Utgivare: Rikspolisstyrelsen och Åklagarmyndigheten Diarienummer Rikspolisstyrelsen: POA /12 Diarienummer Åklagarmyndigheten: ÅM-A 2013/0556 Upplaga: 1:a tryckning: Apr 2013, 300 ex Tryck: RPS Tryckeri Stockholm 2013

66