European Bison Management
|
|
- Daniel Abrahamsson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Konferensrapport European Bison Management Lessons from the past Interna'onal Scien'fic Conference Organised by BioConsus Bialowieza, oktober, 2012 Text: Carl- Gustaf Thulin
2 visenter - snart i var mans land Thulin C- G (2012). European Bison Management: Lessons from the past. Interna'onal Scien'fic Conference, Organised by BioConsus Bialowieza, oktober, 2012, pp 1-10 Ansvarig utgivare: Centrum för vilt- och fiskforskning Organisatörer: BioConsus Bilder: Carl- Gustaf Thulin
3 European Bison Management Lessons from the past [Sv. Visen/örvaltning: Erfarenheter från historien] BAKGRUND Visenten, eller europeisk bison, är Europas största landlevande däggdjur, med vikter som hos tjurarna närmar sig ett ton. Ett fascinerande djur, en nyckelart inom europeisk naturvårdsbiologi, och en unik kvarleva från en tid då stora växtätare som mammutar, ullhåriga noshörningar, uroxar och vildhästar dominerade landskapsbilden i Europa. Visenten har också en spännande historia. Den sista, vilda, visenten sköts på Kaukasus 1927, men genom ett omfattande, strategisk bevarandearbete och noggrann avelsplanering av en rest av hägnade visenter räddades artens fortlevnad. Dagens bestånd består av ungefär 4500 djur, varav de flesta (ca 3000) lever i vilda, återetablerade populationer runt om i Europa. Även om noggrann planering, detaljerade stamböcker och omfattande nätverksbyggande ligger bakom visentens överlevnad som art, har mängden vetenskapliga studier av arten tills ganska nyligen varit begränsade. Till viss del kan detta säkert bero på den under lång tid begränsade populationsstorleken, samt begränsningar påförda av den omfattande kontroll som omgärdat arten. Troligen beror det även på ett tämligen svårbegripligt, vetenskapligt ointresse för detta mycket symboliska djur. Under alla omständigheter har vi fortfarande mycket att lära om visenten, dess biologi och populationshistoria, evolution och fysiologi, habitatpreferenser och sociala struktur. FORSKARMÖTE I BIOLOWIEZA För att presentera vetenskapliga framsteg i visentrelaterade frågor, samt diskutera fortsatta ansträngningar och samarbeten, träffades ett femtiotal europeiska forskare på den polska vetenskapsakademins däggdjursinstitut (Mammal Research Institute, Polish Academy in Sciences) i Bialowieza, Polen den oktober Initiativtagare var Rafal Kowalczyk, forskare på institutet. I inledande föredrag redogjorde Rafal och kollegan Tomasz Samojlik för de många vetenskapliga och förvaltningsrelaterade utmaningar som återstår när det gäller visentens långsiktiga fortlevnad, ex habitatpreferenser, inavel, infrastruktur och urbanisering. Att de sista vilda visenterna överlevde i just Bialowieza-skogen anse bero på att detta område en längre tid varit kunglig jaktpark. Även under ryskt styre skyddades området och dess innevånare av tsaren, och under mitten av 1800-talet hade visenterna i området en mycket gynnsam populationsstatus. En bidragande orsak till att visenterna klarade sig bra i området runt Bialowieza var vanan bland de regionala lantbrukarna att lägga upp stora höstackar som fungerade som oavsiktliga utfodringsstationer, vilket bidrog till artens överlevnad vintertid. Den ryska revolutionen ledde till att tsaren förlorade kontrollen över visenterna, och under den period av okontrollerad jakt som följde under första världskriget sköts populationen bort. Den sista vilda visenten i Bialowiza fälldes
4 SKOG ELLER FÄLT - REFUGEE SPECIES CONCEPT Att de sista vilda visenterna överlevde i en av Europas sista, riktigt gamla skogar antas ligga bakom uppfattningen att visenten i huvudsak skulle vara en skogslevande art. Sentida forskning indikerar dock att förekomsten i svårtillgänglig skogsmiljö snarare beror på en tillbakaträngning från andra, mer prefererade, öppna marker. Visenten antas vara en så kallad refugee species, dvs en art som trängts undan av människan (eller andra faktorer) till suboptimala habitat, därav refugee species concept. Flera av de studier som presenterades på konferensen indikerar att visenten är mer av än gräsätare än vad som varit tidigare uppfattning, och alltså skulle prefererar öppna stäppliknande miljöer i likhet med den nära släktingen på Nordamerikas prärier. Därmed överlappar visentens habitatpreferens delvis med jordbrukets, varvid en konkurrenssituation skapats som troligen, i kombination med jakt, bidragit till artens utsatthet. Öppna miljöer leder även till att visenten exponeras för jägare vilket, i kombination med att arten har som strategi att inte fly undan potentiella angripare, har gjort, och gör, den till ett lätt byte för mänskliga jägare. Stöd för visentens preferens för öppna, stäppliknande miljöer finns även i paleontologiska data. Enligt Eva-Maria Geigl, från Jaque Monod Institute i Paris, utgör paleogenetiska studier historiska kikhål när det gäller frågor rörande utbredning, populationsdynamik och systematik. Paleogenetiska studier indikerar exempelvis att den stäppbison-art (beringisk stäppbison) som levde i Sibirien, från Uralbergen och österut, har ett nordamerikanskt ursprung (Shapiro mfl 2004). Florent Rivals från Spanien har genom studier av tandslitage kunnat avgöra att det finns stor variation i betespreferens hos förhistoriska, europeiska visenter, vilket alltså betyder att arten har ett bredare betesregister än vad vetenskapen tidigare ansett. Det finns även stöd för att visenten vid behov snabbt kan öka sitt gräsätande från de isotopdata från olika habitat och benprover som Emilia Hofman-Kaminska från Polen presenterade. En jämförelse mellan stablia isotoper (kol och kväveatomer) från mer än 9000 år gamla benprover visar att medan älgen även då föredrog skogsmiljöer, så föredrog visenten öppna, gräsrika landskap. VISENTEN OCH MÅNGFALDEN Inom arbetet med biologisk mångfald har på senare tid det som kallas för ekosystemtjänster lyfts upp, dvs mer praktiskt nytta av biologisk mångfald för människa och samhälle. Ekosystemtjänsterna kan delas in i fyra grupper: Bidragande Mat och material, dvs saker som vi kan nyttja direkt; ex kött, bär, ved, virke, men även hälsoeffekter av naturupplevelser och artrika miljöer Reglerande Specifika funktioner för miljö och landskap; ex skapandet/underhållandet av öppna marker, bindande av koldioxid Stödjande Grundläggande, biologiska funktioner som vattenhållning, fröspridning, gödsling, pollinering Kulturella Historiska och känslomässiga värden, estetiska och rekreationella; ex naturupplevelser, turism, jakt Genom sitt bete kan stora växtätare påverka sin omgivning, vilket kan skapa förutsättningar för 2
5 andra arter av växter och djur. Växtätare kan även sprida fröer genom sin avföring. Bogdan Jaroszewicz studier visar att visent-dynga kan öka växtdiversitet med mer än 30% jämfört med kontrollytor. Dessutom är visenten i huvudsak en gräsätare, och bidrar med sitt bete till ett öppet landskap som är gynnsamt för många ljusälskande växter, insekter och fåglar. Det finns alltså flertalet möjliga ekosystemtjänster att koppla till en stor växtätare som visent. Utöver dessa ekosystemtjänster finns även rena bevarandeargument; att vi har en skyldighet att hjälpas åt att bevara arter som visenten till framtida generationer. ÅTERINTRODUKTIONER Jordbruksbygderna i stora delar av Europa är stadda i förändring. Alltmedan lönsamheten och intresset för småskaligt jordbruk minskar, överges större områden och lämnas utan brukande och tillsyn. Vi har kunnat följa den här utvecklingen i Sverige under de senaste decennierna, framförallt i glesbygden och mindre jordbruksintensiva marker. Just nu så fortskrider omställningen från bruksmark till vildmark kanske snabbast i delar av Östeuropa. För många ljusälskande örter, gräs, insekter och fåglar medför det igenväxande landskapet krympande livsutrymme, men förvildandet och förbuskningen erbjuder även en del möjligheter. Tobias Kuemmerle från Tyskland har arbetat med GIS-analyser av kartbilder för att definiera lämpliga områden för återintroduktioner av visenter. Under sitt föredrag påvisade han stora, alltmer övergivna områden i östra Ryssland, Vitryssland och Ukraina som lämpliga för visenter. Eftersom dessa områden är så glesbefolkade, skulle frilevande visenter snarast kunna utgöra en resurs, kanske med attraktionskraft för en växande, europeisk ekoturism. Detta skulle kunna uppväga de eventuella skador som stora växtätare som visenter kan orsaka i skog och på åkrar. I andra delar av Europa pågår redan flera återintroduktionsprojekt. Kajetan Perzanowski berättade om en population på 270 frilevande visenter i Karpaterna. Det speciella med dem är att flera svenska djurparker och hägn bidragit med visenter för utsättningarna; fyra under 2002 och tre så sent som Svenskfödda visenter lever således numera vilt i Karpaterna. Ett annat intressant återintroduktions projekt pågår på godset Bad Berleburg i Tysland, med forskaren Jörg E Tillmann som vetenskaplig projektledare. Försöken har pågått under två år, i ett 200 hektar stort hägn, och nu är de inblandade parterna redo för nästa steg; att ta bort staketen och släppa djuren fria, förhoppningsvis redan under vintern 2012/2013. Utsläppandet ska åtföljas av skyltning längs vägar, hastighetsbegränsningar i riskområden, och intensiv informationskampanj för att medvetandegöra lokalbefolkningen. Redan för tio år sedan initierades en attitydundersökning, där hela 70% av de boende i området uttalade sig positivt till en återintroduktion av visent. Besked om frisläppandet väntas från de lokala myndigheterna under hösten I Holland har vildmarks-entusiaster varit långt framme när det gäller olika typer av storskaliga experiment med faunarestaurering och återintroduktioner. Yvonne Kemp från den ideella organisationen Ark Europa berättade om ett projekt i det kustnära naturskyddsområdet Kraansvlak ( Här, i ett hägn på 300 hektar, betar idag 16 visenter sida vid sida med 14 Koenik ponnys, en hästras som till utseendet ska likna den sedan 1800-talet utdöda skogshästen, tarpanen. Staketet som omgärdar reservatet är endast 120 cm högt, vilket, kompletterat med eltråd, visat sig räcka alldeles utmärkt för at hålla visenter och hästar inne och folk ute, alltmedan rådjur, dovhjortar, kaniner och andra mindre däggdjur kan röra sig obehindrat in och ut i hägnet. 3
6 Joris Cromsigt från SLU här i Sverige har följt upp Kraansvlak-projektet med vetenskapliga studier av betespreferenser, beteende och habitatval genom studier av halsbandsförsedda visenter såväl som direkta beteendestudier. Studierna visar att visenterna i Kraansvlak gärna betar gräs och buskar, och inte har något emot att beta sida vid sida av andra herbivorer som hästar och nötboskap. Joris presenterade även något han kallade Substitute Species Concept, dvs då ferala (förvildade domesticerade) arter ersätter de numera utdöda, vilda förfäder. I detta sammanhang nämndes hur uroxens ekosystemfunktion kan uppfyllas av olika typer av boskap, i just Kransvlaak handlar det om skotsk höglandsboskap, i andra parker Heck-boskap. Just Heck-boskapen är framavlad för att fenotypiskt likna uroxar, även om deras mankhöjd är avsevärt mindre än deras utdöda, vilda förfäder. Andra arter är nämnda vildhästar, tarpaner, som ersätts av exempelvis Koenik ponnys. Vi kan även tänka oss att tamfår ersätter vildfårets, dvs mufflon fårets, ekosystemfunktion, men härvidlag finns ju fortfarande vildformen att tillgå. Försiktigt börjar även tankarna på en återintroduktion av visent till Sverige utvecklas, vilket undertecknad resonerade kring i ett föredrag. Argument finns: Den biologiska mångfalden fortsätter minska, vi förlorar alltjämt öppna, betade ytor till busk och skog, och mängden betande boskap i landskapet minskar. En stor växtätare inriktad på gräs skulle kunna ersätta betande tamboskap, nöt och får, och utgöra ett komplement till de redan befintliga, vilda herbivorerna. Det är just gräsätare som saknas i det svenska landskapet, så ur det perspektivet skulle en art som visent passa utmärkt. För att kunna genomföra en återintroduktion så måste det finnas stöd för det i samhället. Ett examensarbete vid SLU (Axel Bergsten) visa att hela 62% av delegaterna i de svenska länsstyrelsernas viltförvaltningsdelegationer skulle rösta ja till en återintroduktion, tillika 52% av markägare som uppbär jordbruksstöd. Även om vi i Sverige har en bit kvar till de 73.5% som skulle röstat för visenter i motsvarande studie i Tyskland innan projektet där drog igång, så ser det lovande ut även för möjligheterna att åstadkomma något liknande här i Sverige. GENETIKEN Hos en art som genomgått en kraftig reduktion i populationsstorlek kan påföljande förändringar i genetisk variation vara omfattande. Visenten är härvidlag ett extremfall, där totalt 12 visenters arvsmassa (genom) utgör grunden till alla nu levande visenter. Visenterna delas dessutom in i en låglandsvisent linje och en lågland-kaukasisk linje. I den förra utgör endast sju individer från just Bialowieza-området stomme, medan det i lågland-kaukasiska linjen ingår arvsmassan från en visenttjur från Kaukasus. Wanda Olech, som är den genetiker som arbetat med visenternas stamtavla och genetik, kunde vidare berätta att det endast finns en paternell könskromosom variant (y-kromosom) i låglandslinjen av dagens visenter, medan det i den lågland-kaukasiska linjen finns två. Av ursprungsskäl separeras dessa linjer så långt möjligt inom avelsarbetet i såväl tama som vilda bestånd, men på sikt kommer de troligen att blandas upp när frilevande visenter från de olika linjerna möts i vilda bestånd. Exempelvis förekommer endast låglandsvisenter i den polska delen av Bialowieza-skogen, medan den lågland-kaukasiska linjen finns i den vitryska delen av samma skogsområde. Intressant ur ett svenskt perspektiv är att två svenska visenter, 87 Bill and 89 Bilma från Skansen, varit mycket viktiga för återuppbyggnaden av den nuvarande visentstammen. Själva återuppbyggnaden startade 1924, och de svenska visenterna, ursprungligen tre stycken, skickades till polen
7 TILLKÄNNAGIVANDEN Författaren tackar arrangörerna av European Bison Management: Lessons from the past för inbjudan och full kostnadstäckning till konferensen. Rapporten bygger på intryck och minnen från själva konferensen, men även andra referenser och, delvis, egna tankar. Kontakta författaren (se nedan) för konferenssammanfattningar (abstracts) på engelska (som pdf), kontaktuppgifter till nämnda föredragshållare, andra referenser eller frågor och synpunkter. 5
8 CENTRUM FÖR VILT- OCH FISKFORSKNING (CFW) CFW är ett samverkansorgan och en resurs för forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) samt en kontaktyta mellan forskning, myndigheter, förvaltning och samhälle. Det övergripande målet för CFW är att främja ett långsiktigt bevarande och ett hållbart nyttjande av Sveriges vilt- och vildfiskstammar. CFW skall verka för: - ökad intern samverkan inom vilt- och vildfiskrelaterad forsknings- och förvaltningsverksamhet vid SLU, - stärkta kontaktytor mellan SLUs vilt- och vildfiskforskning och övrig nationell- och internationell forskning, - ökad kompetens inom forskarkollegiet, - stärkta kontaktytor mellan SLUs vilt- och vildfiskforskning och samhället i övrigt, - strategisk marknadsföring av ämnesområdet i syfte att attrahera kompetent personal, erhålla relevanta uppdrag och projekt. CFW verkar huvudsakligen genom: - att organisera möten och generera mötesplattformar, - att informera och kommunicera forskning och forskningsresultat, - att väcka strategiskt viktiga forsknings- och förvaltningsfrågor, - hemsidan Kontakt: Carl-Gustaf Thulin, föreståndare Centrum för vilt- och fiskforskning Sveriges lantbruksuniversitet Umeå Telefon: E-post: carl-gustaf.thulin@slu.se 8
9 Visentko med kalv i Bialowieza skogen, Polen
10 Centrum för vilt- och fiskforskning Sveriges lantbruksuniversitet, Umeå
För att rädda den biologiska mångfalden i Europa vill miljövårdare återskapa den natur som fanns innan människans era började då hjordar av mammutar,
Förvilda För att rädda den biologiska mångfalden i Europa vill miljövårdare återskapa den natur som fanns innan människans era började då hjordar av mammutar, vildhästar, bison och uroxar formade naturen.
Konferensrapport FAUNARESTAURERING. E5 paradigmski<e i arbetet med biologisk mångfald
Konferensrapport FAUNARESTAURERING E5 paradigmski
Genetisk förstärkning av vargstammen
Genetisk förstärkning av vargstammen Genetisk förstärkning av vargstammen ett pussel för en livskraftig vargstam VARGEN ÄR EN NATURLIG del av den svenska faunan precis som älg, kungsörn och räv. Men vargen
Boreka Forest Visenter, skogar och sjöar
Vilda visenter i skogsbrynet [Free-living bison in an meadow near the forest (photo Janus Sochacki), below, one of the many lakes in Borecka Forest (photo Tommy Svensson]. Boreka Forest Visenter, skogar
Varför behöver vi traditionell kunskap och biologiskt kulturarv? Håkan Tunón & Anna Dahlström
Varför behöver vi traditionell kunskap och biologiskt kulturarv? Håkan Tunón & Anna Dahlström Traditionell kunskap? Traditionell kunskap Traditionell teknisk kunskap / know-how Kulturella uttryck Traditionella
Konferens Niepolomice, Polen 9-10 september 2010 Tommy Svensson
Foto: Några kilometer utanför Niepolomice, i ett skyddat urskogsområde, finns den berömda visentuppfödningen (). Konferensen The Wisent in Royal Forest är den 8:e nationella konferensen som Bison Friend
Lektionsupplägg: Tack för maten, naturen!
Lektionsupplägg: Tack för maten, naturen! På vilka sätt är vi beroende av naturen och vad är ekosystemtjänster? Eleverna får i denna uppgift definiera ekosystemtjänster samt fundera på vilka tjänster vi
Jakt av vilt eller slakt av tamt
Jakt av vilt eller slakt av tamt av Daniel Kardell Arja Helena Kautto Vad är vilt vad är tamt? Seminarium den 6 november 2018 vid Kungliga Skogs- och Lantbruksakademien Stockholm Livsmedelsverkets organisation
MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV
MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV Lektionsupplägg: Faller en, faller alla? Varför är det så viktigt med en mångfald av arter? Vad händer i ett ekosystem om en art försvinner? Låt eleverna upptäcka detta
Vilthägn - ekosystemtjänster John Strand Hushållningssällskapet Halland. Foto från Wikipedia
Vilthägn - ekosystemtjänster John Strand Hushållningssällskapet Halland Foto från Wikipedia Ekosystemtjänster Ekosystemtjänster är alla produkter och tjänster som naturens ekosystem ger människan och som
Göran Sjöberg Vilt, fisk och miljö, SLU
Göran Sjöberg Vilt, fisk och miljö, SLU Bäver som en resurs i vattenförvaltningen Bäverns försvinnande ur landskapet, och dess återkomst En ekologisk ingenjörsart Vattendirektivet god ekologisk status
Grunderna för skyddsjakt
Grunderna för skyddsjakt SÅ FUNKAR DET Konventioner Varför samarbeta om naturen? Naturvårdsdirektiv Jaktlagstiftningen Undantag från fredning Skyddsjakt Delegering av beslutanderätt till Länsstyrelserna
Ett vildare Europa. Havsörn, Norge Foto: Staffan Widstrand / Wild Wonders of Europe. Text: Kicki Lind. 36 Inspiration
Ett vildare Europa Text: Kicki Lind Havsörn, Norge Foto: Staffan Widstrand / Wild Wonders of Europe 36 Inspiration GNM_No11_Wonders.indd 36 2013-08-08 22:45 Genom att kombinera naturskydd med ekonomisk
Utbredning och förekomst av kron- och dovhjort i Sverige. analys av data från Svenska Jägareförbundets viltövervakning 2016
Utbredning och förekomst av kron- och dovhjort i Sverige 1 analys av data från Svenska Jägareförbundets viltövervakning 2016 sammanfattning De svenska kron- och dovhjortsstammarna ökar i både utbredning
MILJÖMÅL: LEVANDE SKOGAR
MILJÖMÅL: LEVANDE SKOGAR Lektionsupplägg: Behöver vi skogen? Varför behövs skogen och varför behövs olika typer av skogar? Vad har eleverna för relation till skogen? Ta med eleverna ut i skogen, upptäck
FAKTABLAD. Matproducenter bidrar till mer än mat!
FAKTABLAD Matproducenter bidrar till mer än mat! Matproducenter bidrar till mer än mat! sida 2 Matproducenter bidrar till mer än mat! Ekosystemtjänster är produkter och tjänster som naturen ger oss människor.
Lärarhandledning. Vad gör jag innan, under och efter lektionen?
Lärarhandledning Lilla Kotts djuräventyr. Från förskolan till årskurs 3 Inledning Lilla Kotts djuräventyr är en lektion som bygger på att barnen ska lära sig mer om djur och natur. Här får barnen träffa
Ett rikt växt- och djurliv i Skåne
Ett rikt växt- och djurliv i Skåne Länsstyrelsens arbete med miljökvalitetsmålet Gabrielle Rosquist Vad innebär miljömålet Ett rikt växt- och djurliv? Beskrivning av miljömålet Den biologiska mångfalden
Konferens. Vilt & Fisk på SLU. 18-19 september, 2013 Uppsala. Centrum för vilt- och fiskforskning, SLU
Konferens Vilt & Fisk på 18-19 september, 2013 Uppsala Centrum för vilt- och fiskforskning, VILT & FISK PÅ Långsiktigt bevarande och hållbart nyttjande av resursen vilt- och fisk! Datum: Den 18-19 september
MAMMUT ISTIDEN ÄR HÄR. Utställningsfakta
MAMMUT ISTIDEN ÄR HÄR Utställningsfakta Tre kilometer - på höjden! Så tjock var den, inlandsisen som låg som ett tungt vintertäcke över norra Europa för tiotusentals år sedan. Nu är den tillbaka. Istiden
Min kärlek till Afrika och lejonen! Hur allt började
Min kärlek till Afrika och lejonen! Hur allt började Adina Björck heter jag, är 25 år. Jag är uppvuxen på landet med djur och natur omkring mig, så mitt djurintresse har alltid funnits där och har alltid
Josefine Amnesten. Ekologiska effekter vid återintroduktion av visent i södra Sveriges lövskog
Ekologiska effekter vid återintroduktion av visent i södra Sveriges lövskog Josefine Amnesten Independent Project in Biology Självständigt arbete i biologi, 15 hp, vårterminen 2014 Institutionen för biologisk
Svåra ord. Rekreation: Miljöbyte. Etiska: Moraliska. Estetisk: Läran om förnimmandet av det sköna. Förnimma: Märka, känna, begripa
Biologisk mångfald Svåra ord Rekreation: Miljöbyte Etiska: Moraliska Estetisk: Läran om förnimmandet av det sköna Förnimma: Märka, känna, begripa Varför är biologisk mångfald så viktigt? Biologisk mångfald
GRANSSTA TIONEN mot Vitryssland, bara ett par 100 meter fran dar vi bodde. Trafiken mellan landerna verkar vara nol!.
~ \iiij UEJ ~~ ~~ AKT. on GRANSSTA TIONEN mot Vitryssland, bara ett par 100 meter fran dar vi bodde. Trafiken mellan landerna verkar vara nol!. HAR OCH VAR stoter vi pa varningsskyltar: Omrade for visenter.
Våra nordiska smådjur
SKANSEN SVERIGES STÖRSTA KLASSRUM! Våra nordiska smådjur Åk4 - Åk6 Lektion på Lill-Skansen Innehåll Inledning... 1 Innan... 1 Notebook Smartboard... 1 Power Point... 1 Under lektionen.... 2 Efter lektionen...
Ängen i tid och rum. Ann Norderhaug och Margareta Ihse. Kungliga Skogs-och Lantbruksakademin 29 november 2016 «Utan pengar inga hagar och ängar»
Ängen i tid och rum Ann Norderhaug och Margareta Ihse Kungliga Skogs-och Lantbruksakademin 29 november 2016 «Utan pengar inga hagar och ängar» Äng och hagmark Äng = Semi-naturlig slåttermark Hårdvallsäng,
Välkommen till Västergården på Hjälmö
Elevblad Hjälmö Bilaga 4:1 Välkommen till Västergården på Hjälmö Den här gården är skärgårdsjordbrukets hjärta och centrum. Det är härifrån allt utgår, här bor djuren på vintern, här finns bostadshusen
Lektionsupplägg: Behöver vi våtmarker?
Lektionsupplägg: Behöver vi våtmarker? Våtmarker är inte bara viktiga för allt som lever där, utan även för omgivningen, för sjöarna och haven. Men hur ser de ut och vad gör de egentligen som är så bra?
Hur!användningen!av!ekosystemtjänster!i! ogräskontrollen!kan!minska! köksväxtsodlingens!negativa! klimatpåverkan!
Huranvändningenavekosystemtjänsteri ogräskontrollenkanminska köksväxtsodlingensnegativa klimatpåverkan WeronikaSwiergiel,HortonomIsamarbetemedDanJohansson,Odlareoch SvanteLindqvist,Odlare Foto:WeronikaSwiergiel
Landskapets ekologi. Calluna AB Linköpings slott Linköping Tel Fax
Landskapets ekologi Vad är det vi vill uppnå, syftet? Identifiera strukturer, arter och processer som på landskapsnivå är känsliga för nuvarande eller ny infrastruktur (inklusive drift) Riktad analys,
Markhistoriska kunskapers betydelse för naturvården - i naturliga fodermarker
Markhistoriska kunskapers betydelse för naturvården - i naturliga fodermarker Anna Dahlström Avdelningen för agrarhistoria, SLU Kristianstad, 5 april 2006 Vad är problemet med historielöshet i naturvården?
Vilka åtgärder är effektiva? Vetenskapliga resultat. Åke Berg Centrum för Biologisk Mångfald, SLU
Vilka åtgärder är effektiva? Vetenskapliga resultat Åke Berg Centrum för Biologisk Mångfald, SLU 1. Underlag för uppföljning av effekter av miljöersättningar Det saknas data för att kunna analysera effekten
Hur påverkar de stora rovdjuren bytesdjurens populationer?
Hur påverkar de stora rovdjuren bytesdjurens populationer? Grimsö forskningsstation vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) har för Naturvårdsverkets räkning gjort en översikt av kunskapsläget om hur de
Riksbyggens verktyg för ekosystemtjänster. Karolina Brick
Riksbyggens verktyg för ekosystemtjänster Karolina Brick Riksbyggen i siffror company presentation Kooperativt företag som bildades 1940 300 kontor och verksamhet på fler än 400 orter 2 391 anställda Nyproduktion
Vad är ekosystemtjänster? Anna Sofie Persson, Ekologigruppen
Vad är ekosystemtjänster? Anna Sofie Persson, Ekologigruppen 1 Ekosystem & ekosystemtjänster FN & Millennium Ecosystem Assessment (2005): -Förlusten av biologisk mångfald är fortsatt dramatisk -60% av
Uppdrag att utreda gynnsam bevarandestatus för varg
Regeringsbeslut I:1 2015-04-01 M2015/1573/Nm Miljö- och energidepartementet Naturvårdsverket 106 48 STOCKHOLM Uppdrag att utreda gynnsam bevarandestatus för varg Regeringens beslut Regeringen uppdrar åt
Göran Sjöberg Vilt, fisk och miljö, SLU, Umeå
Göran Sjöberg Vilt, fisk och miljö, SLU, Umeå Bäver som en resurs i vattenförvaltningen Bäverns försvinnande ur landskapet, och dess återkomst En ekologisk ingenjörsart Vattendirektivet god ekologisk status
Riksbyggens arbete med ekosystemtjänster. Karolina Brick
Riksbyggens arbete med ekosystemtjänster Karolina Brick Hållbarhetsstyrning i byggprojekt Preliminär ekosystemtjänstanalys upprättad Övergripande Hållbarhetsprogram upprättat Anlita Miljöbyggnadskonsult
1. Tillståndet gäller från dagen för beslutet till och med den 14 juni 2020.
1(5) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY Dittrich Söderman, Hanna Tel: 010-698 1517 Hanna.dittrich-soderman @naturvardsverket.se BESLUT 2015-06-25 Ärendenr: NV-03409-15 Tillstånd att fånga, sändarmärka
Miljökvalitetsmål. Ett rikt växt- och djurliv. Biologisk mångfald
Biotopskyddsområden Detta är små biotoper som Skogsstyrelsen eller länsstyrelsen, med lagstöd i miljöbalken, fastställer ska skyddas då de har stor betydelse för den biologiska mångfalden. Skyddet liknar
VÄRLDSARVET SÖDRA ÖLANDS ODLINGSLANDSKAP
Världsarvet Södra Öland VÄRLDSARVET SÖDRA ÖLANDS ODLINGSLANDSKAP HANDLINGSPLAN 2015-2016 Foto: Mårten Svensson SÖDRA ÖLAND ODLINGLANDSKAP - ETT VÄRLDSARV! Ett världsarv är ett kultur- eller naturminne
VILT I FÅNGENSKAP. Ca tider. Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency
VILT I FÅNGENSKAP Ca tider 10:15 Presentation av lagstiftning, problem och utmaningar 10:30 Fika 10:45 Forts. lagstiftning, problem och utmaningar 11:10 Grupparbete 12:10 Samling 12:30 Lunch 13:15 Genomgång
En trilogi i två delar
En trilogi i två delar Så har vi gjort Mikael Svensson Grovsortering screening IUCN/SSC Invasive Species Specialist Group (ISSG) Environmental Impact Classification of Alien Taxa (EICAT) Svensk förekomst
Vad man bör tänka på när man har en liten ras? Erling Strandberg, professor vid institutionen för husdjursgenetik, SLU, Uppsala
Vad man bör tänka på när man har en liten ras? Erling Strandberg, professor vid institutionen för husdjursgenetik, SLU, Uppsala Norsk Buhund är en ganska liten ras i Sverige. För en liten ras finns det
Genresursarbete i Sverige. Vårt nationella kulturarv
Genresursarbete i Sverige Vårt nationella kulturarv Varför bevara genetisk mångfald? Den genetiska variationen bland domesticerade djur och odlade växter är viktig att bevara i ett långsiktigt perspektiv
Dialogmöte 1 - Ladan, Lennartsnäs
Dialogmöte 1 - Ladan, Lennartsnäs Plats Dialogmöte 1 hölls i Ladan, som ligger på Lennartsnäs, Öråkers gård. I byggnaden finns olika butiker, verksamheter och det anordnas även en del aktiviteter. Beskrivning
Södermanlands Län. Avskjutningsrapportering
Avskjutningsrapportering Södermanlands Län Tillförlitlig avskjutningsstatistik, som är jämförbar över tid, är en av grundstenarna i en faktabaserad viltförvaltning. Ett stort tack riktas till er som bidragit
Galleri sid 44 51. öga mot öga med djur och natur. foto
Galleri sid 44 51 öga mot öga med djur och natur foto Johan Hammar Ta ditt största intresse. Multiplicera med två och du kommer upp i samma kvot som Johan Hammar uppnått. Han har naturen både som intresse
Regional samverkan för hållbar utveckling och tillväxt var finns hästsektorn? Malin Wildt-Persson, Länsstyrelsen i Skåne
Regional samverkan för hållbar utveckling och tillväxt var finns hästsektorn? Malin Wildt-Persson, Länsstyrelsen i Skåne Hur är länsstyrelsen involverad i Landsbygden och hästnäringen? God djurhållning
Vad innebär anpassad skala när fossila insatser ska ersättas med lokala ekosystemtjänster?
2010-11-23 Vad innebär anpassad skala när fossila insatser ska ersättas med lokala ekosystemtjänster? Lärdomar från det deltagardrivna forskningsprojektet Klimatsmart Lantbruk Johanna Björklund, CUL, SLU
Bakgrund. Save the Orangutan jobbar för att säkra den utrotningshotade Borneo-orangutangen (Pongo pygmaeus) och dess regnskogshem på Borneo.
EFFEKTRAPPORT 2015 Bakgrund Save the Orangutan jobbar för att säkra den utrotningshotade Borneo-orangutangen (Pongo pygmaeus) och dess regnskogshem på Borneo. Orangutangen finns idag på IUCN:s röda lista
Äger du ett gammalt träd?
Äger du ett gammalt träd? Då har du något speciellt i din vård Projektet Värna skyddsvärda träd ska öka kunskapen om trädens värde. Sexton kommuner i Västra Götaland och Halland vill gemensamt visa hur
Övervakning av småbiotoper med ett landskapsperspektiv. Anders Glimskär, SLU Helena Rygne, Länsstyrelsen Örebro län
Övervakning av småbiotoper med ett landskapsperspektiv Anders Glimskär, SLU Helena Rygne, Länsstyrelsen Örebro län Samverkan mellan länsstyrelser och SLU Län som deltar 2009-2014 Gräsmarker Småbiotoper
Dåligt beslutande - Varg
Dåligt beslutande - Varg Några lätt överdrivna generaliseringar och överhoppade detaljer i det följande. De viktigaste av mina egna reflektioner framförs här. De har vanligen inte accepterats av vargetablissemanget
NO Biologi Åk 4-6. Syfte och mål
NO Biologi Åk 4-6 Syfte och mål Undervisningen i ämnet biologi ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om biologiska sammanhang och nyfikenhet på och intresse för att veta mer om sig själva och
De stora rovdjuren. En skolbroschyr från. Övningar. Fakta. Spår. Kartor. Foto: Sara Wennerqvist/Wildnordic
De stora rovdjuren Övningar Fakta Spår Kartor Foto: Sara Wennerqvist/Wildnordic En skolbroschyr från De 5 stora rovdjuren VARG Canis lupus Vargen tillhör ordningen rovdjur och familjen hunddjur. Längd:
Släpp tidigt Rotationsbete oftast bäst avkastning både på djur och bete Anpassa beläggningen! Tumregel: Efter halva sommaren, halva beläggningen
Sida 1 av 5 Bete Bete som foder är ibland en dåligt utnyttjad resurs. Förr var det ont om beten och man betade all mark som gick att beta. Idag är det tvärt om och det är brist på betesdjur för att hålla
Ekosystem ekosystem lokala och globala
Samband i naturen Ekosystem När biologer ska studera samspelet mellan levande varelser och hur dessa påverkas av miljön brukar de välja ut bestämda områden. Ett sådant område kallas ekosystem. Det kan
Här växer människor och kunskap
Jordens liv på ett år! Jorden är ca 4,500,000,000år gammal Tänk dig att jorden endast är 1 år gammalt då skulle vi kunna beskriva jorden som en kalender. 2 Det första livet uppstår (Postulerat) Det första
BILAGA. till KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) /...
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 30.4.2018 C(2018) 2526 final ANNEX 1 BILAGA till KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) /... om komplettering av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1143/2014
Du kan göra skillnad - bli en av oss.
Du kan göra skillnad - bli en av oss. Vi värnar om den svenska ängen Naturbeteskött i Sverige är en ideell förening som arbetar för att fler bönder ska producera och fler konsumenter ska köpa, certifierat
Effektrapport 2016 Effektrapport 2016
Effektrapport 2016 Side 2 Bakgrund Save the Orangutan jobbar för att säkra den utrotningshotade Borneoorangutangen (Pongo pygmaeus) och dess regnskogshem på Borneo. Orangutangen finns sen april 2016 på
Utveckling av metodik för insamling av ostronyngel ett småskaligt system för ostronproduktion i Bohuslän
Utveckling av metodik för insamling av ostronyngel ett småskaligt system för ostronproduktion i Bohuslän Samförvaltningen i Norra Bohuslän, Strömstads Kommun 1. Projektidé, syfte och mål Projektet skall
Samråd om EU:s fågel- och art- och habitatdirektiv för att se om de fortfarande är ändamålsenliga ('fitness check') (SV)
Case Id: c4eb27bd-ac07-4d43-99e8-0914fc9dc5df Date: 02/07/2015 09:00:28 Samråd om EU:s fågel- och art- och habitatdirektiv för att se om de fortfarande är ändamålsenliga ('fitness check') (SV) Fält märkta
Regional handlingsplan för grön infrastruktur. Kristin Lindström
Regional handlingsplan för grön infrastruktur Kristin Lindström Grön infrastruktur är nätverk av natur som bidrar till fungerande livsmiljöer för växter och djur och till människors välbefinnande Grön
Uppdrag att koordinera genomförandet av en grön infrastruktur i Sverige
Regeringsbeslut I:5 2015-02-05 M2015/684/Nm Miljö- och energidepartementet Naturvårdsverket 106 48 Stockholm Uppdrag att koordinera genomförandet av en grön infrastruktur i Sverige Regeringens beslut Regeringen
Program för biologisk mångfald på motorbanor. Motorbanan som miljöresurs - Ett projekt i samarbete med Prof. Nils Ryrholm
Program för biologisk mångfald på motorbanor Motorbanan som miljöresurs - Ett projekt i samarbete med Prof. Nils Ryrholm SVEMO:s och motorsportens miljöutmaningar SVEMO vill bidra till en hållbar utveckling
Skogliga åtgärder vintern 2011/2012
INFORMATION 1 [10] 2011-12-02 Skogliga åtgärder vintern 2011/2012 Under vintern 2011/2012 kommer gallring att ske på flera platser inom kommunen. Åtgärderna startar som tidigast i mitten av december och
Naturvårdsprogram för Färgelanda kommun
Naturvårdsprogram för Färgelanda kommun Bilaga 1. Nationella miljömål Antaget av Kommunfullmäktige 2014-05-14, 85 En höstpromenad vid Ellenösjön kan vara ett trevligt mål! Foto: Maritha Johansson Dalslandskommunernas
ÖVERSÄTTNING 2002-04-29 (EA, 3-0429landskapskonv sv off version) Europarådets medlemsstater som undertecknat denna konvention,
Text of the European Landscape Convention in Swedish ÖVERSÄTTNING 2002-04-29 (EA, 3-0429landskapskonv sv off version) European Treaty Series - Nr. 176 EUROPEISK LANDSKAPSKONVENTION Florens, 20.10.2000
Kronobergs Miljö. - Din framtid!
Kronobergs Miljö - Din framtid! Vi ska lösa de stora miljöproblemen! Vi skall lämna över en frisk miljö till nästa generation. Om vi hjälps åt kan vi minska klimathotet, läka ozonlagret och få renare luft
FAKTABLAD. Så här får vi maten att räcka till alla!
FAKTABLAD Så här får vi maten att räcka till alla! Så här får vi maten att räcka till alla! sida 2 Så här får vi maten att räcka till alla! Jorden är en blå planet. Endast en knapp tredjedel av jordens
Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor , Dnr NATUR OCH EKOLOGI
NATUR OCH EKOLOGI Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2012-10-24, Dnr 2011-08257 Ekhabitat Eken är en nyckelart för den biologiska mångfalden i Sverige och har ca 1500 arter knutna till sig. För
Avskjutningsrapportering. Gotlands Län
Avskjutningsrapportering Gotlands Län Tillförlitlig avskjutningsstatistik, som är jämförbar över tid, är en av grundstenarna i en faktabaserad viltförvaltning. Ett stort tack riktas till er som bidragit
Bevara barnens skogar
Bevara barnens skogar Verksamhetsriktlinjer STÄMMANS BESLUT OM RIKTLINJER 2011-2014 Naturskyddsföreningen ska verka för: att barn- och familjeverksamhet på sikt bedrivs av minst hälften av kretsarna en
Ekosystem ekosystem lokala och globala
Samband i naturen Ekosystem När biologer ska studera samspelet mellan levande varelser och hur dessa påverkas av miljön brukar de välja ut bestämda områden. Ett sådant område kallas ekosystem. Det kan
Avskjutningsrapportering Avskjutningsrapport: 1 juli juni 2018
Avskjutningsrapportering Uppsala län Tillförlitlig avskjutningsstatistik, som är jämförbar över tid, är en av grundstenarna i en faktabaserad viltförvaltning. Ett stort tack riktas till er som bidragit
Sammanställning regionala projektledare
Bilaga 1 till Tre år med Mångfald på slätten (OVR306) Sammanställning regionala projektledare 1. Hur nöjd är du med att arbeta i projektet? Samtliga var nöjda med att ha jobbat i projektet och tycker att
Citation for published version (APA): Rosengren, E. (2017). Ny tid för uroxen. Fauna och Flora: populär tidskrift för biologi, 112(1),
Ny tid för uroxen Rosengren, Erika Published in: Fauna och Flora: populär tidskrift för biologi 2017 Document Version: Förlagets slutgiltiga version Link to publication Citation for published version (APA):
Frågor för framtiden och samverkan
En dag om Framtidens lantbruk Frågor för framtiden och samverkan Anita Lundström Naturvårdsverket Ultuna, Uppsala, 18 oktober 2011 Framtidens lantbruk står inför stora utmaningar och förändringar såväl
Inbjudan går till Älgjaktsområdena som ingår i Älgabäckens Älgskötselområde.
Inbjudan går till Älgjaktsområdena som ingår i Älgabäckens Älgskötselområde. Måndagen den 28 feb 2011. Avstämningsmöte. Plats: Älgabäcksryds Missionshus kl. 19.00 (öppnar kl. 18.30) Föreläsning av Anders
Västarvet kunskap, upplevelser och utveckling.
Västarvet kunskap, upplevelser och utveckling. Västarvets regionala tjänster Västarvets museer & besöksmål Europeiska landskapskonventionen Den europeiska landskapskonventionens mål är en rikare livsmiljö
DNA- analyser kan användas för att
Genteknik DNA- analyser kan användas för att -identifiera och koppla misstänkta till brottsplats -fria oskyldigt utpekade och oskyldigt fällda -personidentifiering vid masskatastrofer, krig, massgravar
Död ved i Stockholms stads natur- och kulturreservat 2016
Bilaga 2 Död ved i Stockholms stads natur- och kulturreservat 2016 Mars 2017 stockholm.se Död ved i Stockholms stads natur och kulturreservat 2016 mars 2017 Dnr: 2017-3703 Utgivare: Miljöförvaltningen
Fåglar och vindkraft. Martin Green. Biologiska institutionen, Lunds Universitet
Fåglar och vindkraft Martin Green Biologiska institutionen, Lunds Universitet Vem är Martin Green? Forskare vid Lunds Universitet Miljöövervakningsprojekt & studier av påverkan Vindkraft och fåglar ca
Allmän information om Lübeckmodellen Close To Nature Forestry
Allmän information om Lübeckmodellen Close To Nature Forestry Lübeckmodellen är ett naturnära skogsbrukskoncept för ekonomisk, ekologisk och socialt hållbar virkesproduktion. I praktiken innebär detta
RÄVEN TECKEN SOM STÖD FAKTA OM RÄVEN
VÅRA VILDA DJUR RÄVEN TECKEN SOM STÖD FAKTA OM RÄVEN Rävens ungar föds på våren. Det blir mellan 3-6 ungar och ibland ända upp till 12 ungar i grytet. Rävar bor i skogen i ett hål i marken som kallas gryt.
Ju förr desto bättre. Kulturarvet som resurs för en hållbar framtid
Ju förr desto bättre Kulturarvet som resurs för en hållbar framtid En inspirationsskrift från Centrum för biologisk mångfald och Sveriges Hembygdsförbund Anna Westman & Håkan Tunón red. CBM:s skriftserie
Klimatsmart mat myter och vetenskap. Elin Röös, forskare Sveriges lantbruksuniversitet
Klimatsmart mat myter och vetenskap Elin Röös, forskare Sveriges lantbruksuniversitet Jordbruk är väl naturligt? Klimatpåverkan Klimatpåverkan från olika sektorer Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsumtionens
Attityder till vildsvin & utfodring. Fredrik Widemo
Attityder till vildsvin & utfodring Fredrik Widemo Data från fyra undersökningar Jägarkårens attityder till jakt och viltvård 9 66 jaktkortslösare, 62 % svarsfrekvens Fredrik Widemo, Göran Ericsson & Roger
VÄRDET AV ÖPPNA MARKER I LANDSKAPET - VILKA ÄR DE?
GRÖN INFRASTRUKTUR FÖR ALLA FRÅN ORD TILL HANDLING VÄRDET AV ÖPPNA MARKER I LANDSKAPET - VILKA ÄR DE? Stockholm 7 november Erik Sjödin Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2018-11-29
Multifunktionella landskap med golfbanor
Multifunktionella landskap med golfbanor Margareta Ihse Margareta Ihse KSLA s landskapskommitée KSLA s landskapsnod och landskapskommitte Diskutera landskapet som helhet Skapa en oberoende mötesplats Samarbeta
Konkurrens mellan stora växtätare: exemplet rådjur och dovhjort
Foto: A. Jarnemo Konkurrens mellan stora växtätare: exemplet rådjur och dovhjort Petter Kjellander SLU / Grimsö forskningsstation Miljövariation Variation i födslar och dödslar mellan år påverkas av: Nivå
Skolan skall i sin undervisning i biologi sträva efter att eleven
Biologi inrättad 2000-07 Ämnets syfte och roll i utbildningen Biologiämnet syftar till att beskriva och förklara naturen och levande organismer ur ett naturvetenskapligt perspektiv. Samtidigt skall utbildningen
En samlande kraft. Landskapsstrategi för Jönköpings län
En samlande kraft Landskapsstrategi för Jönköpings län Syfte Syftet har varit att ta fram en strategi för hur biologisk mångfald och de ekosystemtjänster som mångfalden bidrar med, på landskapsnivå ska
Vikten av småbiotoper i slättbygden. www.m.lst.se
Vikten av småbiotoper i slättbygden www.m.lst.se Titel: Utgiven av: Text och bild: Beställningsadress: Layout: Tryckt: Vikten av småbiotoper i slättbygden Länsstyrelsen i Skåne län Eco-e Miljökonsult (Malmö)
Behövs ängar och naturbetesmarker i ett multifunktionellt landskap?
Behövs ängar och naturbetesmarker i ett multifunktionellt landskap? Henrik Smith, professor, Lunds universitet Landskapet som förlorade sin charm 1 Naturvärden finns kvar i hagmarker Naturvärden finns
Biologisk mångfald är mångfalden av liv på vår planet. Den ligger till grund för vårt välbefinnande och för ekonomin.
NATUR OCH BIOLOGISK MÅNGFALD Vad betyder det för dig? Biologisk mångfald är mångfalden av liv på vår planet. Den ligger till grund för vårt välbefinnande och för ekonomin. Vi är beroende av naturen för
Av: Erik. Våga vägra kött
Av: Erik Våga vägra kött Våga vägra kött Varje år äter vi mer och mer kött men vilka konsekvenser får det på miljön och vår hälsa? i Förord Människan har länge ansett sig stå över naturen. Enda sedan vi
Jönköpings län. Avskjutningsrapportering
Avskjutningsrapportering Jönköpings län Tillförlitlig avskjutningsstatistik, som är jämförbar över tid, är en av grundstenarna i en faktabaserad viltförvaltning. Ett stort tack riktas till er som bidragit