-2, MBN :30

Transkript

1 -2, MBN :30 Möteskallelse Onsdagen den kl i Byggnadstillsynsbyråns konferensrum Beslutande Ordinarie ledamöter Personliga ersättare Jorma Vertanen, ordförande May Nyman Michael Östman, viceordförande Sixten Rönn Kerstin Lindén Kristina Lundström-Björk Bodil Eklund Conny Englund Ilmari Heinonen Veikko Kuusela Marina Johansson-Sundqvist Merike Åkerblom Tauno Vornanen Erkki Salmu Anders Byggmästar Gunilla Nybäck Mervi Soini Tauno Markkula Övriga deltagare Peter Boström, stadsstyrelsens ordförande Marita Salmu, stadsstyrelsens representant Jenny Strandvall, ungdomsfullmäktiges representant Kristina Stenman, stadsdirektör Anne Ekstrand, stadsjurist, sekreterare Rune Hagström, t.f. teknisk direktör Micael Nylund, ledande byggnadsinspektör Sofia Zittra-Bärsund, t.f. miljövårdschef Ärenden Enligt bifogade föredragningslista. Enligt uppdrag: Anne Ekstrand sekreterare

2 28, MBN :30 SAMMANTRÄDETS LAGENLIGA SAMMANKALLANDE OCH BESLUTSFÖRHET Ordföranden förklarar sammanträdet öppnat och konstaterar det vara lagenligt sammankallat och beslutfört.

3 29, MBN :30 PROTOKOLLJUSTERING Val av en protokolljusterare.

4 30, MBN :30 GODKÄNNANDE AV FÖREDRAGNINGSLISTAN

5 31, MBN :30 ANMÄLNINGSÄRENDEN: MILJÖVÅRDSBYRÅN Följande handlingar har inkommit till miljövårdsbyrån. Handlingar finns till påseende vid miljövårdsbyrån och tillgängliga vid nämndens sammanträde. - Ekorosk Oy Ab; Årssammandrag 2016 enligt miljötillstånd. - Närings-, trafik- och miljöcentralen i Södra Österbotten; Beslut EPOELY/64/2017, Utlåtande angående vattenbyggnadsarbete utanför fastighet Torkholmskata, , Torkholmsvägen 59 Kyrkoby, Jakobstad. - Jakobstads hamn Oy Ab; Årssammandrag 2016 enligt miljötillstånd. - Miljövårdsbyrån i Jakobstad; Tf. Miljövårdschefens beslut 3/2017, Beviljandet av semester ( ), Esa Koskela. - Miljövårdsbyrån i Jakobstad; Luftmätningar i Jakobstadsnejden 01/ Nablabs; Vattenundersökningar Jakobstads havsområde, 10/ Nablabs; Vattenundersökningar Larsmo - Öjasjön, 10/ OSTP Finland Oy Ab; Miljörapport 2016 enligt miljötillstånd. - PTI-Palvelut Oy; Rapport om undersökningar och åtgärder, St1, Permosvängen Pöyry; Fiskeriekonomiska undersökningar för muddringar av Jakobstads farled år Ramboll; Jakobstads vatten, Belastningskontroll av Alheda 1/ UPM Kymmene Oyj; Larsmo Öjasjöns kontrollrapport 01 och 02/ UPM Kymmene Oyj: Avloppsvattenrapport samt utsläpp i luften 9-12/2016, 1/2017. Förslag T.f. miljövårdschefen: Antecknas för kännedom.

6 32, MBN :30 ANMÄLNINGSÄRENDEN: BYGGNADSTILLSYNSBYRÅN -Tekniska direktören: Micael Nylund har beviljats semester Förslag Antecknas för kännedom.

7 33, MBN :30 MB: 901/2016 VAL AV BITRÄDANDE BYGGNADSINSPEKTÖREN MBN Anhållan till personalsektionen: Bilaga 181 A Förslag Ledande byggnadsinspektören: Miljö- och byggnadsnämnden godkänner anhållan och besluter sända den till personalsektionen för behandling. Paragrafen justeras omedelbart. Beslut Förslaget godkändes. Anders Byggmästar anmälde avvikelse åsikt. MBN Personalsektionens beslut: Bilaga 188 A Annons: Bilaga 188 B Förslag Beslut Ledande byggnadsinspektören: Miljö- och byggnadsnämnden godkänner förslaget till annons och besluter införa annonsen i Österbottens Tidning, Pietarsaaren Sanomat, Vasabladet, Pohjalainen och Keskipohjanmaa samt på stadens hemsida. Förslaget godkändes. MBN Förslag Beslut Ledande byggnadsinspektören: Miljö- och byggnadsnämnden besluter att alla sökandena kallas till intervju. Förslaget godkändes. Intervjuer hålles kl

8 33, MBN :30 MB: 901/2016 MBN Alla sökande har intervjuats Förslag Ledande byggnadsinspektören: Beslutsförslaget ges på mötet.

9 34, MBN :30 MILJÖ- OCH BYGGNADSNÄMNDENS BOKSLUT 2016 Miljö- och byggnadsnämndens bokslut 2016: Bilaga 34 A Miljövårdsbyråns bokslut: Bilaga 34 B Byggnadstillsynsbyråns bokslut: Bilaga 34 C Förslag Ledande byggnadsinspektören: Miljö- och byggnadsnämnden antecknar bokslutet för år 2016 för kännedom.

10 34, MBN :30 / :s bilaga: MBN Bilaga A-C

11 34, MBN :30 / :s bilaga: MBN Bilaga A-C

12 34, MBN :30 / :s bilaga: MBN Bilaga A-C

13 34, MBN :30 / :s bilaga: MBN Bilaga A-C

14 34, MBN :30 / :s bilaga: MBN Bilaga A-C

15 34, MBN :30 / :s bilaga: MBN Bilaga A-C

16 34, MBN :30 / :s bilaga: MBN Bilaga A-C

17 34, MBN :30 / :s bilaga: MBN Bilaga A-C

18 34, MBN :30 / :s bilaga: MBN Bilaga A-C

19 34, MBN :30 / :s bilaga: MBN Bilaga A-C

20 34, MBN :30 / :s bilaga: MBN Bilaga A-C

21 35, MBN :30 KOSTNADSFÖRING AV GAMLA FORDNINGAR Fordringar som är över ett år gamla skall enligt bokslutsdirektiven kostnadsföras. Att en fordran kostnadsförs innebär inte att den avskrivs, utan fordran kvarstår och indrivningen fortsätter med oförminskad styrka. För byggnadstillsynsbyråns del har fordringar på 100,00 euro från år 2015 kostnadsförts. Förslag Ledande byggnadsinspektören: Antecknas för kännedom.

22 36, MBN :30 CFV: 30/2017 Utlåtande angående ny förvaltningsstadga för staden Jakobstad fr.o.m Bilaga 36 A: Protokollsutdrag stadsstyrelsen, 52, Bilaga 36 B: Förslag till ny förvaltningsstadga Stadsstyrelsen anhåller om utlåtande angående ny förvaltningsstadga. Utlåtande ska inlämnas senast De nya förvaltningsstadgarna förväntas träda i kraft I förvaltningsstadgan har medtagits bestämmelser som tidigare fanns i fullmäktiges arbetsordning, förvaltningsstadgan, arkivstadgan, ekonomi- och revisionsstadgan, arvodes- och resestadgan samt instruktionen för Jakobstads Vatten. I utkastet förblir de politiska organen oförändrade och lika stora, med undantag av en förändring. I utkastet föreslås att det i framtiden skulle finnas två nämnden inom bildningssektorn: bildningsnämnden (utbildningsfrågor) och kultur-, idrotts- och ungdomsnämnden. Bildningsdirektören skulle vara föredragande i båda nämnderna. De separata idrotts- och kultursektionerna skulle indras. En del moderniseringar av tjänstebenämningar föreslås inom koncernförvaltningen. Dessa ändringar har ingen inverkan på arbetets svårighetsgrad eller på lönen. Förslag Ledande byggnadsinspektören: Enligt förändring i marktäktslagen år 2015 fungerar miljö- och byggnadsnämnden fr.o.m som tillståndsmyndighet gällande täktverksamhet. Till stycket om tillämpade lagar tillfogas därmed marktäktslagen. I 29 Miljö- och byggnadsnämnden avgör de ärenden som enligt punkt 10.1 hör till nämndens uppgifter bör texten ändras till Miljö- och byggnadsnämnden avgör de ärenden som enligt 31 punkt 1 hör till nämndens uppgifter. I 29 bör hänvisningen i 5:e punkten uppdateras till miljöskyddslagen 156 d. I övrigt har miljö- och byggnadsnämnden inget att anmärka på förslaget. Beslut

23 36, MBN :30 / :s bilaga: MBN Bilaga A STADEN JAKOBSTAD Stadsstyrelsen Protokollsutdrag Sida 1 Sammanträdesdatum Diarienr CFV 30/ NY FÖRVALTNINGSSTADGA FÖR STADEN JAKOBSTAD FR.O.M Utkast till förvaltningsstadga: Bilaga 52 Stadssekreteraren: I kommunallagen, 90, finns bestämmelser om förvaltningsstadgans innehåll. Förvaltningsstadgan är ett viktigt styrmedel för stadens förvaltning och verksamhet samt för organens sammanträdesförfarande. Enligt kommunallagen ska förvaltningsstadgan innehålla behövliga bestämmelser om åtminstone: 1. frågor som gäller ordnandet av förvaltningen och verksamheten 2. frågor som gäller besluts- och förvaltningsförfarandet 3. frågor som gäller fullmäktiges verksamhet. Förvaltningsstadgan ska också ha behövliga bestämmelser som bidrar till att de i språklagen (423/2003) och andra lagar tryggade språkliga rättigheterna förverkligas i kommunens förvaltning. När nästa fullmäktigeperiod inleds, ska kommunerna ha en godkänd förvaltningsstadga som följer 90 i kommunallagen. I den nya kommunallagen är utgångspunkten att alla frågor som ska fastställas i en instruktion samlas i förvaltningsstadgan, så att inga andra instruktioner behövs. Bestämmelser som tidigare fanns i fullmäktiges arbetsordning, förvaltningsstadgan, ekonomi- och revisionsstadgan, arvodes- och resestadgan och instruktionen för Jakobstads Vatten tas nu med i förvaltningsstadgan. Vid sidan av förvaltningsstadgan kommer stadens strategi, budgeten och ekonomiplanen i fortsättningen att utgöra andra viktiga styrmedel för stadens verksamhet. Kommunförbundets mall för förvaltningsstadga har använts som grund vid utarbetandet av förvaltningsstadgan. Bestämmelserna i staden Jakobstads förvaltningsstadga har indelats i fem delar och 17 kapitel. I förvaltningsstadgan har medtagits bestämmelser som tidigare fanns i fullmäktiges arbetsordning, förvaltningsstadgan, arkivstadgan, ekonomi- och revisionsstadgan, arvodes- och resestadgan samt instruktionen för Jakobstads Vatten. I utkastet förblir de politiska organen oförändrade och lika stora, med undantag av en förändring. I utkastet föreslås att det i framtiden skulle finnas två nämnden inom bildningssektorn: bildningsnämnden (utbildningsfrågor) och kultur-, idrotts- och ungdomsnämnden. Bildningsdirektören skulle vara föredragande i båda nämnderna. De separata idrotts- och kultursektionerna skulle indras. En del moderniseringar av tjänstebenämningar föreslås inom koncernförvaltningen. Dessa ändringar har ingen inverkan på arbetets svårighetsgrad eller på lönen.

24 36, MBN :30 / :s bilaga: MBN Bilaga A STADEN JAKOBSTAD Stadsstyrelsen Protokollsutdrag Sida 2 Sammanträdesdatum I fortsättningen kan organen leda sin verksamhet förutom med den här förvaltningsstadgan också med egna verksamhetsstadgor. Den nya förvaltningsstadgan ska tillämpas fr.o.m Förslag Stadsdirektören: Stadsstyrelsen beslutar föra remissdebatt utgående från utkastet till förvaltningsstadga. Dessutom beslutar stadsstyrelsen sända utkastet till förvaltningsstadga på utlåtanderunda till alla nämnder och direktionen för Jakobstads Vatten. Utlåtandena ska inlämnas till stadsstyrelsen senast Beslut Stadsstyrelsen: Stadsstyrelsen godkände förslaget. Utdragets riktighet bestyrker Milla Kallioinen stadssekreterare

25 36, MBN :30 / :s bilaga: MBN Bilaga B JAKOBSTADS LOGO Förvaltningsstadga (UTKAST) Godkänd [organets namn] [datum] [xxx]

26 36, MBN :30 / :s bilaga: MBN Bilaga B Innehållsförteckning DEL 1 ORDNANDET AV FÖRVALTNINGEN OCH VERKSAMHETEN... 7 KAPITEL LEDNINGEN AV KOMMUNEN Tillämpning av förvaltningsstadgan Stadens ledningssystem Föredragning i stadsstyrelsen Stadsstyrelseordförandens uppgifter Övriga ledamöters uppgifter i stadsstyrelsen Stadens kommunikation... 9 KAPITEL STADENS ORGAN Stadsfullmäktige Stadsstyrelsen Ekonomi-, utvecklings- och koncernsektionen samt personalsektionen Revisionsnämnden Nämnderna Kommunernas gemensamma nämnder Kommunalt affärsverk Övriga organ Valorgan Påverkansorgan KAPITEL PERSONALORGANISATIONEN Stadsorganisationen Stadsdirektören Sektorernas organisation och uppgifter Sektorerna Affärsverkets direktör KAPITEL KONCERNSTYRNING OCH HANTERING AV AVTAL Koncernledningen Koncernledningens uppgifter och befogenhetsfördelning Hantering av avtal KAPITEL ORGANENS UPPGIFTER OCH BEFOGENHETSFÖRDELNING Stadsstyrelsens uppgifter och befogenheter Nämnderna Bildningsnämndens samt kultur-, idrotts- och ungdomsnämndens uppgifter och befogenheter17 28 Tekniska nämndens uppgifter och befogenheter

27 36, MBN :30 / :s bilaga: MBN Bilaga B 29 Miljö- och byggnadsnämndens uppgifter och befogenheter Social- och hälsovårdsnämndens uppgifter och befogenheter Allmän beslutanderätt för organ Direktionen för affärsverket Jakobstads Vatten: uppgifter och befogenher Befogenhet att besluta om utlämnande av en handling Stadsstyrelsens och nämndernas rätt att överta ärenden Meddelande om beslut som kan tas upp till behandling i högre organ KAPITEL BEFOGENHETER I PERSONALÄRENDEN Stadsstyrelsens allmänna befogenheter i personalfrågor Beslutanderätt vid inrättande och indragning av tjänster samt ändring av tjänsteförhållanden till arbetsavtalsförhållanden Behörighetsvillkor Ledigförklarande Anställning Fastställande av villkorligt valbeslut Anställning i tjänsteförhållande när den som valts till tjänsten säger upp sig innan tjänsteutövningen inletts Beslutanderätt i personalfrågor Tillämpning av prövningsbaserade bestämmelser i tjänste- och arbetskollektivavtal Förflyttning av tjänsteinnehavare till ett annat tjänsteförhållande Bisyssla och konkurrerande verksamhet Avstängning från tjänsteutövning Ombildning till deltidsanställning Permittering Anställningens upphörande KAPITEL DOKUMENTFÖRVALTNING Stadsstyrelsens uppgifter inom dokumentförvaltningen Uppgifter för den tjänsteinnehavare som leder dokumentförvaltningen Tvåspråkighet i stadens verksamhet DEL II EKONOMI OCH KONTROLL KAPITEL EKONOMI Budget och ekonomiplan Verkställande av budgeten Uppföljning av verksamheten och ekonomin Budgetens bindande verkan Ändringar i budgeten Godkännande av avskrivningsplan Finansförvaltning Beslut om avgifter

28 36, MBN :30 / :s bilaga: MBN Bilaga B 62 Avgifter för utlämnande av handlingar KAPITEL EXTERN KONTROLL Extern och intern kontroll Revisionsnämndens sammanträden Revisionsnämndens uppgifter, befogenheter och rapportering Uppgifter som gäller redogörelser för bindningar Val av revisionssammanslutning Revisorernas uppgifter Uppdrag av revisionsnämnden Revisionsberättelse och övriga rapporter Revisionsskyldiga KAPITEL INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING Stadsstyrelsens uppgifter i den interna kontrollen och riskhanteringen Nämndernas och direktionernas uppgifter i den interna kontrollen och riskhanteringen Tjänsteinnehavarnas och chefernas uppgifter i den interna kontrollen och riskhanteringen Den interna revisionens uppgifter DEL III FULLMÄKTIGES VERKSAMHET KAPITEL FULLMÄKTIGES VERKSAMHET Organiseringen av fullmäktiges verksamhet Bildande av fullmäktigegrupper och namn på fullmäktigegrupper Förändringar i fullmäktigegruppens sammansättning Sittordning KAPITEL FULLMÄKTIGES SAMMANTRÄDEN Ordinarie sammanträde och elektroniskt sammanträde Kallelse till sammanträde Föredragningslista Elektronisk kallelse till sammanträde Föredragningslistor och bilagor på stadens webbplats Fortsatt sammanträde Inkallande av ersättare för en fullmäktigeledamot Närvaro vid sammanträde Sammanträdets laglighet och beslutförhet Ledning av sammanträdet Överlåtande av ordförandeskapet till en viceordförande Tillfällig ordförande Jäv Ordningsföljd för behandling av ärenden

29 36, MBN :30 / :s bilaga: MBN Bilaga B 94 Anföranden Bordläggning och återremiss för beredning Förslag och avslutande av diskussionen Konstaterande av beslut som fattas utan omröstning Förslag som tas upp till omröstning Omröstningssätt och omröstningsordning Konstaterande av omröstningsresultatet Åtgärdsmotion (hemställningskläm) Förande och justering av protokoll Delgivning av beslut med kommunmedlemmar KAPITEL MAJORITETSVAL OCH PROPORTIONELLA VAL Allmänna bestämmelser om val Majoritetsval Fullmäktiges valnämnd Uppgörande av kandidatlistor Inlämning av kandidatlistor och namnupprop för valförrättningen Granskning och rättelse av kandidatlistor Sammanställning av kandidatlistor Förrättande av proportionella val Konstaterande av valresultatet vid ett proportionellt val KAPITEL FULLMÄKTIGELEDAMÖTERNAS RÄTT ATT VÄCKA MOTIONER OCH FRAMSTÄLLA FRÅGOR Fullmäktigeledamöternas motioner Fråga till stadsstyrelsen Frågestund DEL IV BESLUTS- OCH FÖRVALTNINGSFÖRFARANDET KAPITEL SAMMANTRÄDESFÖRFARANDE Tillämpning av bestämmelserna Sätt att fatta beslut i ett organ Tid och plats för sammanträde Kallelse till sammanträde Elektronisk kallelse till sammanträde Föredragningslistor och bilagor på stadens webbplats Fortsatt sammanträde Inkallande av ersättare Närvaro vid sammanträde Företrädare för stadsstyrelsen i andra organ Sammanträdets offentlighet Sammanträdets laglighet och beslutförhet

30 36, MBN :30 / :s bilaga: MBN Bilaga B 128 Tillfällig ordförande Ledning av sammanträdet, anföranden Behandling av ärende som inte nämns i kallelsen till sammanträde Föredragning Jäv Bordläggning och återremiss för beredning Förslag och avslutande av diskussionen Konstaterande av beslut som fattats utan omröstning Förslag som tas upp till omröstning Omröstning och val Förande och justering av protokoll Delgivning av beslut med stadens medlemmar KAPITEL ÖVRIGA BESTÄMMELSER Initiativrätt Behandling av initiativ Uppgifter som ska lämnas till initiativtagaren Undertecknande av handlingar Mottagande av bevislig delgivning DEL V ARVODESSTADGA FÖR FÖRTROENDEVALDA KAPITEL ARVODESSTADGA Tillämpningsområde Sammanträdesarvoden Sammanträden som hålls under samma dag och arvode för protokolljustering Årsarvoden Valnämndens arvoden Förtroendevald sekreterares arvode Förrättningsarvode Ersättning för inkomstbortfall Ersättning för resekostnader

31 36, MBN :30 / :s bilaga: MBN Bilaga B DEL 1 ORDNANDET AV FÖRVALT- NINGEN OCH VERKSAM- HETEN 7

32 36, MBN :30 / :s bilaga: MBN Bilaga B KAPITEL 1 LEDNINGEN AV KOMMUNEN 1 Tillämpning av förvaltningsstadgan Organiseringen av förvaltningen och verksamheten samt beslutsfattandet och mötesförfarandet i staden Jakobstad följer bestämmelserna i denna förvaltningsstadga, om inte något annat bestäms i lag. 2 Stadens ledningssystem Ledningen av staden bygger på stadens strategi, ekonomiplanen, budgeten och övriga beslut av stadsfullmäktige. Fullmäktige svarar för stadens verksamhet och ekonomi, utövar stadens beslutanderätt och delegerar beslutanderätt genom bestämmelser i förvaltningsstadgan. Stadsstyrelsen svarar för beredningen och verkställigheten av fullmäktiges beslut och för tillsynen över beslutens laglighet. Stadsstyrelsen leder stadens verksamhet, förvaltning och ekonomi. Stadsstyrelsen svarar för samordningen av stadens verksamhet, för ägarstyrningen och för stadens personalpolitik och sörjer dessutom för stadens interna kontroll och riskhanteringen. Stadsdirektören, som är underställd stadsstyrelsen, leder stadens förvaltning, skötseln av stadens ekonomi samt stadens övriga verksamhet. Stadsdirektören svarar för beredningen av ärenden som kommer att behandlas av stadsstyrelsen. 3 Föredragning i stadsstyrelsen Stadsdirektören är föredragande i stadsstyrelsen. Om stadsdirektören är frånvarande eller jävig föredras ärendet av hans eller hennes ställföreträdare. 4 Stadsstyrelseordförandens uppgifter Stadsstyrelsens ordförande 1. leder den politiska samverkan som krävs för fullgörandet av stadens strategi och stadsstyrelsens uppgifter genom att föra nödvändiga diskussioner med de politiska grupperna samt på ett lämpligt sätt hålla kontakt med stadens invånare och övriga intressentgrupper 2. svarar för beredningen av direktörsavtalet för stadsdirektören och ser till att stadsstyrelsen och kommunfullmäktige på ett ändamålsenligt sätt kopplas till beredningsprocessen 3. svarar för att det årligen förs mål- och utvärderingsdiskussioner med stads-direktören 4. har tillsyn över lagligheten och ändamålsenligheten hos de beslut som fattas 8

33 36, MBN :30 / :s bilaga: MBN Bilaga B av stadens förvaltningsorgan samt vidtar vid behov sådana åtgärder som lagen förutsätter för att ett ärende ska tas upp till behandling i stadsstyrelsen 5. främjar samarbetet mellan stadsstyrelsen och stadens övriga organ. 5 Övriga ledamöters uppgifter i stadsstyrelsen Stadsstyrelsens ledamot ska särskilt följa verksamheten i den nämnd, sektion eller affärsverksdirektion i vilken ledamoten företräder stadsstyrelsen. Ledamoten ska informera stadsstyrelsen, dess ordförande och stadsdirektören om frågor som hör till verksamhetsområdet för nämnden och dess underlydande verksamhetsenhet eller direktionen och dess underlydande affärsverk. 6 Stadens kommunikation Stadsstyrelsen leder stadens kommunikation och informationen om stadens verksamhet. Stadsstyrelsen godkänner allmänna anvisningar om principerna för kommunikation, information och stadens marknadsföring. Förvaltningsdirektören är den tjänsteinnehavare som koordinerar kommunikationen under stadsstyrelsen. Organen ska inom sin egen sektor skapa förutsättningar för öppenhet i beredningen av ärenden och i beslutsfattandet. Stadsstyrelsen, nämnderna, stadsdirektören och sektorernas ledande tjänsteinnehavare ska se till att stadens invånare och de som utnyttjar tjänsterna får tillräckligt med information om betydelsefulla ärenden som är under beredning och att de kan delta i och påverka beredningen av dessa ärenden. I kommunikationen ska det användas ett klart och begripligt språk och olika invånargruppers behov och olika kommunikationsmedel ska beaktas. KAPITEL 2 STADENS ORGAN 7 Stadsfullmäktige 8 Stadsstyrelsen Stadsfullmäktige har 43 ledamöter. Stadsstyrelsen leder stadens förvaltning och ekonomi samt ansvarar för resultaten av stadens verksamhet och bevakningen av dess intressen. Stadsstyrelsen leder Jakobstadskoncernen enligt de strategier, mål och principer som stadsfullmäktige har godkänt, sörjer för dess intressen, allmänna framgång och verksamhet samt svarar för beredningen och verkställigheten av stadsfullmäktiges beslut och för tillsynen över beslutens laglighet. Stadsstyrelsen leder nämndernas och verkens verksamhet samt svarar för uppföljningen av och tillsynen över uppnåendet av målen. Stadsstyrelsen består av 11 ledamöter och deras personliga ersättare. Stadsfullmäktige utser stadsstyrelsens ordförande samt första och andra viceordförande bland ledamöterna i stadsstyrelsen. Presidiet och ledamöterna i 9

34 36, MBN :30 / :s bilaga: MBN Bilaga B stadsstyrelsen ska väljas bland ledamöterna i fullmäktige. De personliga ersättarna behöver inte vara ledamöter i fullmäktige. Stadsstyrelsens mandattid är två (2) år. 9 Ekonomi-, utvecklings- och koncernsektionen samt personalsektionen Stadsstyrelsen har en ekonomi-, utvecklings- och koncernsektion samt en personalsektion, vardera med fem medlemmar och fem ersättare. Bland sina medlemmar och ersättare väljer stadsstyrelsen medlemmar och ersättare i sektionerna samt ordförande och viceordförande för sektionerna. Som föredragande i sektionerna fungerar stadsdirektören. Som ersättare för föredraganden fungerar i ekonomi-, utvecklings- och koncernsektionen stadskamreren och i personalsektionen personaldirektören 10 Revisionsnämnden 11 Nämnderna Revisionsnämnden har en ordförande och en viceordförande samt fem andra medlemmar. Varje ledamot har en personlig ersättare. Ordföranden och viceordföranden ska vara fullmäktigeledamöter. Bildningsnämnden Fullmäktige utser elva (11) medlemmar till bildningsnämnden och personliga ersättare för dessa. Stadsfullmäktige väljer ordförande och viceordförande bland medlemmarna. Nämndens ordförande och viceordförande ska vara fullmäktigeledamöter. Av nämndens medlemmar bör sex (6) representera den svenska och fem (5) den finska språkgruppen. Bildningsnämnden är indelad i en svenskspråkig och en finskspråkig sektion så, att nämndens medlemmar hör antingen till den finskspråkiga eller till den svenskspråkiga sektionen enligt språktillhörighet. Stadsfullmäktige väljer dessutom ytterligare en medlem i den svenskspråkiga sektionen och ytterligare två medlemmar i finskspråkiga sektionen samt lika många personliga ersättare. Bland medlemmarna i vardera sektionen utser stadsfullmäktige en till ordförande och en till viceordförande. Som föredragande i bildningsnämnden fungerar bildningsdirektören och som föredragande i den svenskspråkiga sektionen fungerar den svenskspråkiga skoldirektören samt som föredragande i den finskspråkiga sektionen fungerar den finskspråkiga skoldirektören. Stadsfullmäktige utser de direktioner som är underställda nämnden. Kultur-, idrotts- och ungdomsnämnden Fullmäktige väljer nio (9) medlemmar i kultur-, idrotts- och ungdomsnämnden samt personliga ersättare för dessa. Stadsfullmäktige utser en ordförande och en viceordförande bland medlemmarna. Nämndens ordförande och viceordförande bör vara ledamöter i stadsfullmäktige. 10

35 36, MBN :30 / :s bilaga: MBN Bilaga B Som föredragande i nämnden fungerar bildningsdirektören eller en tjänsteinnehavare som förordnats till ersättare för honom. Tekniska nämnden Fullmäktige väljer nio (9) medlemmar och personliga ersättare för dessa i tekniska nämnden. Bland nämndens medlemmar väljer fullmäktige en ordförande och en viceordförande så, att presidiet består av fullmäktigeledamöter. Tekniska direktören fungerar som föredragande i nämnden. Miljö- och byggnadsnämnden Fullmäktige väljer nio (9) medlemmar i miljö- och byggnadsnämnden och personliga ersättare för dessa. Bland nämndens medlemmar väljer fullmäktige en ordförande och en viceordförande så, att presidiet består av fullmäktigeledamöter. Som föredragande i nämnden fungerar miljövårdschefen i miljöärenden samt ledande byggnadsinspektören i gemensamma ärenden och i ärenden som hör till byggnadstillsynen. Tekniska direktören har rätt att närvara och yttra sig vid nämndens möten. 12 Kommunernas gemensamma nämnder Social- och hälsovårdsnämnden samt dess sektioner Antalet medlemmar i social- och hälsovårdsnämnden fastställs i samarbetsavtalet mellan samarbetskommunerna. Individsektionen, personalsektionen, övervakningssektionen och finskspråkiga sektionen, som alla har fem medlemmar och fem personliga ersättare, lyder under social- och hälsovårdsnämnden. Nämnden väljer ordförande och viceordförande för sektionerna. Sektionernas medlemmar väljs bland nämndens ordinarie medlemmar eller ersättare så, att minst två av dem är ordinarie medlemmar i nämnden, med undantag av finskspråkiga sektionen, vars medlemmar och ersättare väljs så, att minst två av dem är ordinarie medlemmar eller ersättare i social- och hälsovårdsnämnden. Social- och hälsovårdsdirektören fungerar som föredragande i nämnden. Som föredragande i individsektionen fungerar chefen för socialomsorgen, chefsläkaren eller chefen för äldreomsorgen i ärenden som hör till deras eget verksamhetsområde, i personalsektionen personalchefen för social- och hälsovården och i övervakningssektionen chefen för miljöhälsovården. Föredragande i finskspråkiga sektionen utses av social- och hälsovårdsdirektören efter hörande av sektionen. Österbottens avfallsnämnd Antalet medlemmar i Österbottens avfallsnämnd fastställs i samarbetsavtalet mellan samarbetskommunerna. 13 Kommunalt affärsverk 11

36 36, MBN :30 / :s bilaga: MBN Bilaga B Affärsverket Jakobstads Vatten lyder under stadsstyrelsen. Affärsverkets direktion består av 7 medlemmar som väljs av stadsfullmäktige. Bland medlemmarna väljer fullmäktige ordförande och viceordförande för direktionen. Varje medlem har en personlig ersättare. 14 Övriga organ Till stadens organisation hör följande direktioner, som är underställda bildningsnämnden: direktionen för Jakobstadsnejdens musikinstitut direktionen för Jakobstads svenskspråkiga arbetarinstitut direktionen för Jakobstads finskspråkiga arbetarinstitut direktionen för Jungmans skola Stadsfullmäktige väljer medlemmarna i direktionerna. Dessutom kan nämnderna efter behov bestämma om grundande av andra organ för sin mandattid. Nämnden väljer medlemmar i och presidium för det organ den grundat. 15 Valorgan Bestämmelser om centralvalnämnden, valnämnder och valbestyrelser finns i vallagen. 16 Påverkansorgan Staden har ett ungdomsfullmäktige, ett äldreråd och ett handikappråd. Stadsstyrelsen fattar beslut om sammansättningen, inrättandet och verksamhetsförutsättningarna. KAPITEL 3 PERSONALORGANISATIONEN 17 Stadsorganisationen Staden Jakobstads kommunkoncern består av stadsorganisationen inklusive affärsverk och dottersamfund, intressesamfund och samkommuner. Staden Jakobstads organisation består av koncernförvaltning, sektorer och ett affärsverk. 12

37 36, MBN :30 / :s bilaga: MBN Bilaga B Till koncernförvaltningen hör följande enheter: förvaltning, kommunikation, utveckling och IT (stadskansliet), ekonomi (drätselkontoret) och personal (personalbyrån). Stadskansliet leds av förvaltningsdirektören, drätselkontoret av ekonomidirektören och personalbyrån av personaldirektören. Stadsjuristen ansvarar för de juridiska frågorna inom stadskoncernen. 18 Stadsdirektören Stadsdirektören, som är underställd stadsstyrelsen, svarar för verksamheten inom stadsstyrelsens verksamhetsområde samt leder och utvecklar verksamheten. En tjänsteinnehavare som utsetts av stadsstyrelsen sköter stadsdirektörens uppgifter när stadsdirektören är frånvarande eller jävig. Till stadsdirektörens uppgifter hör, utöver det som bestäms i kommunallagen samt i denna stadga och i andra bestämmelser, att ansvara för hela Jakobstadskoncernens strategiska ledarskap samt att: 1. leda, övervaka och utveckla stadens förvaltning och ekonomi 2. ha hand om ordnandet av stadens representation 3. övervaka beredningen av de ärenden som ska föredras för stadsstyrelsen 4. övervaka att stadsstyrelsens beslut verkställs utan dröjsmål 5. följa med nämndernas och deras sektioners, direktionernas och kommittéernas verksamhet samt de förtroendevaldas och tjänsteinnehavarnas verksamhet samt ha tillsyn över beslutens laglighet och ändamålsenlighet 6. följa med verksamheten i de samkommuner och andra samfund där staden är med 7. sköta om tillkännagivandet av stadsstyrelsens ärenden av informations-karaktär och om åtgärder som hör till verkställigheten av detta 8. avge sådana utlåtanden och utredningar som begärts av stadsstyrelsen och som är av mindre allmän betydelse 9. bevilja medel ur stadsstyrelsens dispositionsanslag enligt de grunder som är godkända av stadsstyrelsen 10. besluta om beviljande av kortfristiga krediter (högst ett år) åt dotterbolagen till ett värde av högst euro per bolag. 19 Sektorernas organisation och uppgifter Stadsstyrelsen och nämnderna beslutar om organisationen och uppgifterna för de verksamhetsområden/sektorer som är underställda dem, till den del dessa frågor inte regleras i förvaltningsstadgan. 13

38 36, MBN :30 / :s bilaga: MBN Bilaga B 20 Sektorerna Stadsstyrelsen beslutar om uppgiftsfördelningen mellan verksamhetsområdena/sektorerna till den del den inte regleras i förvaltningsstadgan. Stadens organisation har tre sektorer: social- och hälsovårdstjänster, bildningstjänster och tekniska tjänster. Som sektorchef för social- och hälsovårdstjänsterna fungerar social- och hälsovårdsdirektören, som sektorchef för bildningstjänsterna fungerar bildningsdirektören och som sektorchef för de tekniska tjänsterna fungerar tekniska direktören. 21 Affärsverkets direktör Direktören för ett affärsverk lyder under direktionen och leder och utvecklar affärsverkets verksamhet, sörjer för affärsverkets förvaltning, skötseln av ekonomin, den interna kontrollen och riskhanteringen. Affärsverkets direktion förordnar en ställföreträdande affärsverksdirektör som sköter affärsverksdirektörens uppgifter när denna är förhindrad eller jävig. KAPITEL 4 KONCERNSTYRNING OCH HANTERING AV AVTAL 22 Koncernledningen Till koncernledningen hör: Stadsstyrelsen Stadsstyrelsens ekonomi-, utvecklings- och koncernsektion samt personalsektion Stadsdirektören 23 Koncernledningens uppgifter och befogenhetsfördelning Stadsstyrelsen 1. leder stadskoncernen 2. övervakar att de sammanslutningar som hör till stadskoncernen verkar i enlighet med de mål och den ägarpolitik som stadsfullmäktige satt upp 3. lägger fram förslag och rapporterar till stadsfullmäktige om riktlinjer för ägarpolitiken och principerna för koncernstyrningen Ekonomi-, utvecklings- och koncernsektionen 1. lägger fram förslag till stadsstyrelsen om riktlinjer för ägarpolitiken och principer för koncernstyrningen 2. följer aktivt med verksamheten i samfund som ingår i stadskoncernen och ger vid behov åtgärdsförslag då missförhållanden upptäcks 14

39 36, MBN :30 / :s bilaga: MBN Bilaga B 3. upprätthåller och utvecklar rapporteringen och informationsförmedlingen mellan koncernledningen och koncernsamfunden 4. handhar och övervakar de övergripande utvecklings-, näringslivs- och bidragsfrågorna i staden 5. behandlar stadsdirektörens förslag till budget och ekonomiplan 6. handhar den strategiska stadsplaneringen genom att - styra stadens deltagande i uppgörandet av landskapsplan samt ge utlåtanden som gäller landskapsplanering - styra uppgörandet av generalplan samt - styra uppgörandet av sådana detaljplaner som har omfattande strategisk betydelse och om vilkas styrning man har särskilt beslutat. Personalsektionen 1. representerar staden som arbetsgivare samt utarbetar planer, program och direktiv för personalförvaltningen 2. handhar utvecklandet av stadens arbetarskyddsverksamhet i samarbete med arbetarskyddsmyndigheterna och den interna arbetarskyddsorganisationen 3. leder och övervakar tillämpningen av tjänstekollektiv-, arbetskollektiv-, arbetarskydds- och rekommendationsavtal i sådana fall då tillämpningen inom de i avtalet bestämda gränserna har lämnats till kommunens prövning 4. leder och övervakar den av staden centralt ordnade personal- och förtroendemannautbildningen 5. leder och övervakar stadens sysselsättningsfrämjande planer och åtgärder. 6. leder och övervakar integrationsarbetet i staden. 24 Hantering av avtal Stadsstyrelsen svarar för hanteringen och övervakningen av avtalen, ger närmare anvisningar om avtalshanteringen och förordnar avtalsansvariga inom sitt verksamhetsområde. Nämnderna förordnar avtalsansvariga inom sitt verksamhetsområde. KAPITEL 5 ORGANENS UPPGIFTER OCH BEFOGENHETSFÖRDELNING 25 Stadsstyrelsens uppgifter och befogenheter 15

40 36, MBN :30 / :s bilaga: MBN Bilaga B Bestämmelser om stadsstyrelsens uppgifter finns i kommunallagen. Till stadsstyrelsens beslutanderätt hör, förutom vad som bestämts på andra ställen i denna stadga, bl.a. att 1. ge i markanvändnings- och bygglagen avsedd bygguppmaning 2. besluta om stadens försäkringsskydd samt om riskhanteringen 3. besluta om erläggande av skadestånd, då staden bör anses ersättningsskyldig, till den del skadeståndsärendena inte med stöd av stadgan för stadens skadeståndsfond överförts till riskhanteringskommissionen 4. besluta om anskaffande av lösegendom för stadens behov inom ramen för beviljade anslag, samt besluta om försäljning, uthyrning och intern överföring av lösegendom, ifall inte beslutanderätten i dessa ärenden hör till någon annan förvaltningsenhets uppgifter 5. besluta om utarrendering av staden tillhöriga byggnader samt jord- och vattenområden för annat än förvaltningens eget bruk för längre tid än 20 år, ifall beslutanderätten inte ankommer på annan förvaltningsenhet 6. besluta om beviljande av kortfristiga krediter (högst 1 år) åt stadens dotterbolag till ett värde av högst euro per bolag 7. besluta om beviljande av kortfristiga krediter (högst 1 år) åt utomstående bolag/juridiska personer till ett värde av högst euro per bolag/juridisk person 8. fastställa de gränser inom vilka nämnder och direktioner i enskilda fall kan bevilja befrielse från staden tillkommande privaträttslig fordran och besluta om befrielse i övriga fall 9. besluta om godkännande, bevakning, ändring och uppsägning av säkerheterna för stadens fordringar om inte annat är stadgat eller bestämt eller annat inte följer av fullmäktiges beslut 10. besluta om upptagande av lån inom de gränser som fullmäktige angett i budgeten eller i ett särskilt beslut 11. avge förklaring med anledning av besvär över fullmäktiges beslut, ifall stadsstyrelsen kan omfatta fullmäktiges beslut 12. utse representanter till privaträttsliga samfunds sammanträden, utse kandidater till deras förvaltningsorgan och till revisorer samt ge de utsedda representanterna nödvändiga handlingsdirektiv eller berättiga stadsdirektören att utse representanter och att ge nödvändiga handlingsdirektiv 13. besluta om de åtgärder som vidtas med anledning av skada som åsamkats staden av i stadens tjänst anställd tjänsteinnehavare eller arbetstagare samt ingå eventuell överenskommelse med skadevållaren om skadeståndets belopp 14. besluta om stadens officiella annonsorgan 15. besluta om permittering av personalen 16. ha hand om samarbetet mellan kommuner samt lokala, regionala, nationella och internationella samarbets- och nätverksrelationer 16

41 36, MBN :30 / :s bilaga: MBN Bilaga B 17. bevaka stadens intresse och företräda staden samt föra stadens talan vid rättshandlingar och andra handlingar 18. ta emot statsarv som anförtrotts staden och utfärda nödvändiga anvisningar om skötseln och användningen av medel som testamenteras eller doneras till staden, om inte något annat bestämts i testamentet eller gåvobrevet eller av stadsfullmäktige 19. leda och övervaka stadens dokumentförvaltning och arkivering samt stadens centralarkiv 20. ansvara för ordnandet av stadens datasäkerhet och dataskydd 21. ansvara för ordnandet av intern kontroll och riskhantering 22. leda stadens information och kommunikation 26 Nämnderna Nämndens allmänna uppgift är att planera, leda och övervaka ordnandet av service inom sitt verksamhetsområde samt 1. att ansvara för att servicen ordnas inom ramen för de mål, principer och anslag som fullmäktige godkänt för ordnandet av servicen 2. att ansvara för myndighetsverksamheten och för att medborgarnas grundläggande rättigheter förverkligas 3. att definiera nödvändig service och kvalitetsnivån på servicen samt att fastställa utvärderingskriterierna och mätarna för serviceproduktionen 4. att ansvara för utvecklingen av verksamheten 5. att rapportera till stadsstyrelsen om hur målen för servicen och myndighetsuppgifterna uppnås 6. att utvärdera effekten av verksamheten 7. att ansvara för kommuninvånarnas möjligheter att delta och påverka samt att utveckla servicen så att den utgår från klientens behov 8. att ansvara för den interna kontrollen och riskhanteringen 9. att genom sin verksamhet främja ett förverkligande av välmående och hälsa för olika befolkningsgrupper 10. att sköta övriga uppgifter som hör till nämndens verksamhetsområde. 27 Bildningsnämndens samt kultur-, idrotts- och ungdomsnämndens uppgifter och befogenheter Bildningsnämndens verksamhetsområde omfattar förskoleundervisning, grundläggande utbildning, småbarnspedagogik, allmänbildande utbildning på andra stadiet, fritt bildningsarbete och grundläggande musikundervisning. Bildningsnämnden är ett organ som beslutar om principer och drar upp riktlinjer med hänsyn till språkgruppernas lagenliga och likvärdiga behov. Bildningsnämndens svenskspråkiga och finskspråkiga sektion leder serviceverksamheten inom den grundläggande utbildningen och gymnasieutbildningen och svarar för produktionen av tjänster för sin egen språkgrupp enligt verksamhetsstadgan. 17

42 36, MBN :30 / :s bilaga: MBN Bilaga B Utöver det som ovan föreskrivs om nämndernas allmänna uppgifter och det som enligt övriga stadgor eller bestämmelser ska avgöras av nämnden ska bildningsnämnden inom området för bildningstjänster 1. ansvara för produktionen och utvecklingen av tjänster inom småbarnspedagogik och undervisningstjänster i enlighet med strategiska mål. 2. besluta om läsårets arbetsdagar för förskoleundervisningen, den grundläggande utbildningen och gymnasieutbildningen 3. besluta om den kommunspecifika planen för småbarnspedagogik och utbildningsväsendets läroplaner samt läroplanen för den grundläggande musikundervisningen 4. besluta om principer som gäller för ordnande av morgon- och eftermiddagsverksamhet inom den grundläggande utbildningen 5. besluta om elevområdena för den grundläggande utbildningen och grunderna för elevantagning till den grundläggande utbildningen och gymnasieutbildningen 6. samarbeta för anordnande och utveckling av regionens yrkesutbildning på andra stadiet 7. fungera som den myndighet som avses i lagen vad gäller ansvar för dagvårdstjänsterna i kommunen och svara för ordnandet av tillsyn över privat dagvård 8. ge förslag om servicenät för undervisningstjänster (och eventuellt för andra bildningstjänster) samt för utveckling av näten. Kultur-, idrotts- och ungdomsnämndens verksamhetsområde omfattar kultur-, ungdoms-, musei-, biblioteks- och idrottstjänster. Utöver det som ovan föreskrivs om nämndernas allmänna uppgifter och det som enligt övriga stadgor eller bestämmelser ska avgöras av nämnden ska kultur-, idrotts- och ungdomsnämnden inom området för bildningstjänster 1. ansvara för produktionen och utvecklingen av kultur-, musei-, ungdoms-, biblioteks- och idrottstjänster enligt strategiska mål. Ansvarsområden för och ledning av bildningsväsendet Sektorchef för bildningsväsendet är bildningsdirektören som har i uppgift att sörja för den allmänna utvecklingen av bildningssektorn i staden Jakobstad. Bildningsväsendets ansvarsområden är följande: - förvaltning, som leds av bildningsdirektören - dagvård, som leds av dagvårdschefen - svenskspråkig förskoleundervisning och grundläggande utbildning samt gymnasieutbildning, som leds av den svenskspråkiga skoldirektören - finskspråkig förskoleundervisning och grundläggande utbildning samt gymnasieutbildning, som leds av den finskspråkiga skoldirektören - det svenskspråkiga arbetarinstitutet, som leds av en rektor 18

43 36, MBN :30 / :s bilaga: MBN Bilaga B - det finskspråkiga arbetarinstitutet, som leds av en rektor - musikinstitutet, som leds av en rektor - ungdomsverksamheten, som leds av ungdomssekreteraren - biblioteksverksamheten, som leds av biblioteksdirektören - museiverksamheten, som leds av museichefen - kulturverksamheten, som leds av kultursekreteraren och - idrottsverksamheten, som leds av idrottsdirektören. 28 Tekniska nämndens uppgifter och befogenheter Tekniska nämnden ordnar tjänsterna inom den tekniska sektorn och sköter i den avsikten om de uppgifter som ankommer på kommunen enligt bl.a. markanvändnings- och bygglagen, lagen om underhåll och renhållning av gator och vissa allmänna områden, fastighetsbildningslagen, fastighetsregisterlagen, inlösningslagen, landsvägslagen, lagen om enskilda vägar, vägtrafiklagen, lagen om skrotfordon, (lagen om vattentjänster) och avfallshanteringslagen med undantag av uppgifter som ankommer på andra organ samt tillstånds-, tillsyns- och andra myndighetsuppgifter. Nämnden fungerar också som den tillstånds- och tillsynsmyndighet som avses i marktäktslagen och som den kommunala myndighet för campingområden som avses i lagen om friluftsliv samt som den kommunala tillsynsmyndighet som avses i lagen om underhåll och renhållning av gator och vissa allmänna områden. Nämnden bedömer om detaljplaner är tidsenliga utom när det gäller planer med betydande verkningar. Nämndens beslutanderätt Tekniska nämnden 1. avgör de ärenden som enligt ovannämnda lagar ankommer på staden 2. beslutar om godkännande av andra detaljplaner och detaljplaneändringar än de som har betydande verkningar 3. beslutar om försäljning, köp och byte av fast mark- och vattenegendom inom de ramar som fullmäktige fastställt i budgeten 4. beslutar om utarrendering eller arrendering av fast mark- och vattenegendom på högst 20 år eller i enlighet med av stadsfullmäktige fastställd tomtarrendetaxa 5. beslutar om förlängning av tiden för uppfyllande av i arrendekontraktet bestämd byggnadsskyldighet med högst 2 år åt gången 6. beslutar om uppförande av en ny byggnad på ett strandområde där en plan enligt MBL 72 1 mom. inte är i kraft, om det inte är fråga om utbyggnad eller ersättande av ett befintligt bostadshus 7. beslutar om avvikelser, om de inte är ringa, från den totala byggrätt som i detaljplanen anvisats för en tomt eller byggplats eller om anvisande av byggrätt, om den inte är ringa, för ett område för vilket byggrätt inte har anvisats i detaljplanen 8. beslutar om avvikelse från en planbestämmelse som gäller skydd av en byggnad 9. beslutar om avvikelse från ett byggförbud enligt MBL 53 3 mom. som beror på att en detaljplan godkänts. Nämnden är dessutom skyldig att samarbeta med andra aktörer inom sitt 19

44 36, MBN :30 / :s bilaga: MBN Bilaga B verksamhetsområde. Tekniska nämnden ansvarar för utvecklandet av verksamheten, ekonomin och organisationen inom sitt område, ställer upp mål samt styr och övervakar utvecklingen, genomförandet och utvärderingen inom sitt verksamhetsområde. Ansvarsområden för och ledning av tekniska nämnden Centralen för tekniska tjänster producerar tjänster i samarbete mellan olika ansvarsområden i enlighet med verksamhetsstadgan för tekniska sektorn. Centralen för tekniska tjänster leds av tekniska direktören, som har i uppdrag att svara för den allmänna utvecklingen av tekniska sektorn i staden Jakobstad. Tekniska tjänster omfattar följande ansvarsområden: - förvaltning och utrymmesförvaltning, som leds av tekniska direktören - planläggning, som leds av stadsplanearkitekten - kommunalteknik, som leds av stadsingenjören - mätningsverksamhet, som leds av stadsgeodeten - miljövård, som leds av miljövårdschefen - byggnadstillsyn, som leds av ledande byggnadsinspektören. 29 Miljö- och byggnadsnämndens uppgifter och befogenheter Beslutanderätt Miljö- och byggnadsnämnden fungerar som den byggnadstillsynsmyndighet som avses i markanvändnings- och bygglagen och byggnadsskyddslagen och som den kommunala miljövårdsmyndighet som avses i lagen om kommunernas miljövårdsförvaltning, miljöskyddslagen, vattenlagen, avfallslagen, terrängtrafiklagen, sjötrafiklagen, lagen om vattentjänster och andra lagar. Miljö- och byggnadsnämnden avgör de ärenden som enligt punkt 10.1 hör till nämndens uppgifter samt 1. beslutar om undantag i de fall som nämns i mom. i markanvändningsoch bygglagen. Nämnden beslutar likväl inte om undantag, när det är frågan om A. uppförande av en ny byggnad på ett strandområde där en plan enligt MBL 72 1 mom. inte är i kraft, om det inte är fråga om utbyggnad eller ersättande av ett befintligt bostadshus B. avvikelser, om de inte är ringa, från den totala byggrätt som i detaljplanen anvisats för en tomt eller byggplats eller om anvisande av byggrätt, om den inte är ringa, för ett område för vilket byggrätt inte har anvisats i detaljplanen C. avvikelse från en planbestämmelse som gäller skydd av en byggnad eller D. avvikelse från ett byggförbud enligt MBL 53 3 mom. som beror på att en detaljplan godkänts. 2. avgör de speciella förutsättningarna för bygglov på område i behov av planering 20

45 36, MBN :30 / :s bilaga: MBN Bilaga B 3. beslutar om fridlysning och hävning av fridlysning gällande naturminnesmärken på privat mark enligt 26 och 28 i naturvårdslagen 4. beslutar om de uppgifter som ankommer på kommunen enligt aravalagen och lagen om användning, överlåtelse och inlösning av aravabostäder och aravahyreshus, och enligt andra aravabestämmelser samt lagarna om räntestöd, lagarna om reparationsstöd, lagen om förbättrande av bristfälliga bostadsförhållanden, lagen om hyra av bostadslägenhet, lagen om förmedling av fastigheter, barnskyddslagen, utlänningslagen, lagen om statsunderstöd samt andra lagar. 5. fattar beslut om sådana ansökningar om undantag från kravet att behandla hushållsavloppsvatten utanför avloppsnätet som avses i miljöskyddslagen 27 d. 30 Social- och hälsovårdsnämndens uppgifter och befogenheter Beslutanderätt Social- och hälsovårdsnämnden ordnar social- och hälsovårdstjänster och sköter i den avsikten om bl.a. de uppgifter som ankommer på staden enligt stadgandena i socialvårdslagen, förutom barndagvård, stadgandena i folkhälsolagen och andra bestämmelser som gäller ovannämnda verksamhetsområden. Social- och hälsovårdsnämnden 1. avgör de ärenden som enligt ovannämnda stadganden ankommer på staden 2. beslutar om personalsektionens, individsektionens, övervakningssektionens och finskspråkiga sektionens uppgifter. Social- och hälsovårdstjänsterna omfattar följande serviceområden: personalförvaltning, som leds av personalchefen hälso- och sjukvård, som leds av chefsläkaren vårdarbete, som leds av chefen för vårdarbetet socialomsorg, som leds av chefen för socialomsorgen äldreomsorg, som leds av chefen för äldreomsorgen miljöhälsovård, som leds av chefen för miljöhälsovården. 31 Allmän beslutanderätt för organ Ett organ beslutar inom sitt verksamhetsområde 1. i enskilda fall om lindring eller befrielse från erläggande av privaträttslig avgift, ersättning eller fordran till staden 2. om att hyra eller på annat sätt ta i bruk utrymmen som behövs för verksamheten samt om att hyra ut eller på annat sätt upplåta lokaler som organet har i sin besittning. Organet kan besluta om delegering av sådan befogenhet som i denna förvaltningsstadga överförts till organet vidare till ett organ eller en tjänsteinnehavare som lyder under organet, om inte annat följer av lag. 21

46 36, MBN :30 / :s bilaga: MBN Bilaga B 32 Direktionen för affärsverket Jakobstads Vatten: uppgifter och befogenheter Utöver uppgifterna för direktionen för ett affärsverk enligt 67 i kommunallagen har direktionen i uppgift att 1. besluta om utvecklande av affärsverkets verksamhet inom ramen för de mål som fullmäktige satt för verksamheten och ekonomin samt följa upp och rapportera hur målen nås 2. godkänna affärsverkets budget och ekonomiplan samt bokslut 3. besluta om affärsverkets investeringar; nivån på affärsverkets investeringar fastslås av stadsfullmäktige årligen i samband med budgeten och ekonomiplanen 4. besluta om upptagande av lån för affärsverket; låneupptagningen sker via staden 5. besluta vem som har rätt att teckna affärsverkets namn utöver vad nedan stadgas 6. bevaka affärsverkets intressen och företräda kommunen och föra dess talan inom affärsverkets uppgiftsområde 7. besluta om det verksamhetsområde för affärsverket som avses i lagen om vattentjänster 8. besluta om verksamhetsområdet för enskilda vattentjänstverk 9. besluta om de allmänna avtals- och leveransvillkoren för vattentjänsterna 10. besluta om avgifterna som tas ut för vattentjänsterna samt prissättningsgrunderna 11. besluta om anskaffningar och entreprenader enligt de av stadsfullmäktige fastställda principerna 12. besluta om delägarskap i bolag och sammanslutningar inom uppgiftsområdet samt om godkännande av bolagshandlingar för dessa 13. besluta om specialavtal med kunderna 14. besluta om fördelningsgrunderna för understöd som är beroende av prövning och som hänför sig till verksamheten 15. besluta om anskaffning av fast egendom, inom de ramar som fullmäktige fastställt 16. besluta om helhetsplaner och huvudritningar för byggnader 17. besluta om skötseln av uppgifter som hör till verkställande direktören, då denne har förhinder eller är tillfälligt frånvarande samt besluta om ersättare för verkställande direktören vid behov 33 Befogenhet att besluta om utlämnande av en handling Begäran om upplysningar som gäller fullmäktiges handlingar avgörs av förvaltningsdirektören. Ett organ kan i den omfattning organet bestämmer delegera 22

47 36, MBN :30 / :s bilaga: MBN Bilaga B rätt till en underställd tjänsteinnehavare att som myndighet avgöra om en handling får lämnas ut. 34 Stadsstyrelsens och nämndernas rätt att överta ärenden Stadsstyrelsen, stadsstyrelsens ordförande eller stadsdirektören kan besluta om att ett ärende tas upp till behandling i stadsstyrelsen. En nämnd, dess ordförande eller en ledande tjänsteinnehavare inom nämndens verksamhetsområde kan besluta att ett ärende tas upp till behandling i nämnden. 35 Meddelande om beslut som kan tas upp till behandling i högre organ Stadens myndighet ska inom fyra (4) dagar efter att protokollet justerats meddela stadsstyrelsen och nämnden, på det sätt som dessa bestämmer, om sådana beslut som stadsstyrelsen eller nämnden kan ta upp till behandling. Om protokollet inte justeras, räknas tiden från det att protokollet undertecknats. Om ärenden som inte får tas upp till behandling i ett högre organ föreskrivs i 92 5 mom. i kommunallagen. Inte heller får personalärenden av följande slag tas upp till behandling i ett högre organ: beviljande av semester beviljande av sådan tjänst- eller arbetsledighet som tjänsteinnehavaren eller arbetstagaren har ovillkorlig rätt till med stöd av lagstiftningen eller tjänste- och arbetskollektivavtalet förordnande om tjänsteresa förordnande av personal att utföra nödvändigt tilläggs-, övertids- eller lördagsarbete eller beredskapstjänst avlöning av tillfällig personal eller personal för viss tid inom ramen för budgetanslagen. KAPITEL 6 BEFOGENHETER I PERSONALÄRENDEN 36 Stadsstyrelsens allmänna befogenheter i personalfrågor Till den del befogenheterna i personalfrågor inte regleras i lag eller i förvaltningsstadgan är det stadsstyrelsen som har befogenheter att besluta om personalfrågor. 37 Beslutanderätt vid inrättande och indragning av tjänster samt ändring av tjänsteförhållanden till arbetsavtalsförhållanden Stadsfullmäktige beslutar om inrättande och indragning av tjänster. Personalsektionen beslutar om ändring av tjänstebeteckningar samt ändring av tjänsteförhållanden till arbetsavtalsförhållanden eller ändring av arbetsavtalsförhållanden till tjänsteförhållanden. 23

48 36, MBN :30 / :s bilaga: MBN Bilaga B 38 Behörighetsvillkor Behörighetsvillkoren för stadsdirektören, sektorcheferna samt cheferna för de olika ansvarsområdena inom koncernförvaltningen är lämplig högre högskoleexamen och kännedom om området samt dessutom tillräcklig färdighet att leda. I övrigt fattar stadsstyrelsen eller nämnden beslut om behörigheten i samband med inrättandet av en vakans. Nämnden eller stadsstyrelsen beslutar om kompletteringar och ändringar i behörighetsvillkoren. Enligt 6 2 mom. i lagen om kommunala tjänsteinnehavare beslutar den myndighet som tillsätter tjänsten om anställning av en person i ett tjänsteförhållande för viss tid, oberoende av de särskilda behörighetsvillkoren. 39 Ledigförklarande En tjänst eller ett tjänsteförhållande ledigförklaras av den myndighet som fattar beslut om anställning i tjänsteförhållande. När det är fullmäktige som beslutar om anställning i tjänsteförhållande, ledigförklaras tjänsten eller tjänsteförhållandet dock av stadsstyrelsen. 40 Anställning Anställning av personal i stadens tjänst sker på följande sätt: Stadsfullmäktige beslutar om val av stadsdirektör. Stadsstyrelsen beslutar om val av direktör för varje sektor (tekniska väsendet och bildningsväsendet) val av ansvarsområdeschefer och andra ledande tjänsteinnehavare inom koncernförvaltningen. Direktionen för affärsverket beslutar om val av affärsverksdirektör och val av affärsverkets ledande tjänsteinnehavare och arbetstagare i förmansställning. Social- och hälsovårdsnämnden beslutar om val av social- och hälsovårdsdirektör Nämnden beslutar om val av ledande tjänsteinnehavare och arbetstagare i förmansställning inom verksamhetsområdet i fråga. Svenskspråkiga och finskspråkiga skolsektionen beslutar om val av lärare som anställs i ordinarie arbetsavtals- eller tjänsteförhållande Sektorchefen, chefen för ett ansvarsområde, chefen för en resultatenhet och direktören för affärsverket beslutar om val av övrig personal som anställs i tjänsteeller arbetsavtalsförhållande vid den egna enheten. 41 Fastställande av villkorligt valbeslut 24

49 36, MBN :30 / :s bilaga: MBN Bilaga B Ett villkorligt valbeslut fastställs av den myndighet som beslutat om anställning. Ett villkorligt valbeslut av fullmäktige fastställs dock av stadsstyrelsen. Om ett villkorligt valbeslut förfaller konstateras detta genom beslut av den myndighet som beslutat om anställning. 42 Anställning i tjänsteförhållande när den som valts till tjänsten säger upp sig innan tjänsteutövningen inletts Om den som valts till en ledigförklarad tjänst eller ett ledigförklarat tjänsteförhållande säger upp sig innan tjänsteutövningen inletts och ingen utsetts i reserv, kan en ny tjänsteinnehavare väljas bland dem som sökt tjänsten eller tjänste-förhållandet och som uppger att ansökningen fortfarande gäller. 43 Beslutanderätt i personalfrågor Stadsdirektören, ansvarsområdescheferna inom koncernförvaltningen, sektorcheferna och affärsverksdirektören avgör följande personalärenden som gäller underlydande personal och där beslutanderätten kan delegeras till underställd personal: beviljar semester beviljar sådan tjänst- eller arbetsledighet som tjänsteinnehavaren eller arbetstagaren har ovillkorlig rätt till med stöd av lagstiftningen eller tjänste- och arbetskollektivavtalet beviljar prövningsbaserade, oavlönade tjänst- och arbetsledigheter i enlighet med en gällande anvisning som stadsstyrelsen har fastställt separat förordnar om underlydande tjänsteinnehavares och arbetstagares tjänsteresor enligt principerna i resestadgan förordnar vid behov om personalens tilläggs-, övertids-, lördags- och söndagsarbete samt beredskap beslutar vid behov att uppgifter begärs om hälsotillståndet hos en anställd samt att en anställd åläggs att delta i hälsokontroller och undersökningar. Samma myndighet som beslutat om anställning i tjänste- eller arbetsavtalsförhållande beviljar prövningsbaserad tjänst- och arbetsledighet. Vikarier utses vid behov av den myndighet som beviljar tjänst- eller arbetsledigheten. Samma myndighet beslutar också om vikariens lön. 44 Tillämpning av prövningsbaserade bestämmelser i tjänste- och arbetskollektivavtal Stadsstyrelsens personalsektion beslutar om principerna för tillämpningen av prövningsbaserade bestämmelser i tjänste- och arbetskollektivavtalen 45 Förflyttning av tjänsteinnehavare till ett annat tjänsteförhållande Beslut om förflyttning av en tjänsteinnehavare till ett annat tjänsteförhållande med stöd av 24 i lagen om kommunala tjänsteinnehavare fattas av den 25

50 36, MBN :30 / :s bilaga: MBN Bilaga B myndighet som har anställningsbefogenhet i fråga om båda tjänsteförhållandena. Om det är olika myndigheter som har denna befogenhet, fattas beslutet av personalsektionen. 46 Bisyssla och konkurrerande verksamhet Beslut om beviljande av tillstånd till bisyssla och om förbud mot mottagande och innehavande av bisyssla fattas av den som har valt personen till tjänsten eller befattningen. Om sådan bisyssla som inte kräver att arbetstid används ska tjänsteinnehavaren göra en anmälan till arbetsgivaren. I 18 i lagen om kommunala tjänsteinnehavare (304/2003) föreskrivs om bisyssla och konkurrerande verksamhet som gäller tjänsteinnehavare. En arbetstagare i arbetsavtalsförhållande får inte åt någon annan utföra sådant arbete eller utöva sådan verksamhet som, med hänsyn till arbetets natur och arbetstagarens ställning, såsom en konkurrerande handling i strid med god sed i anställningsförhållanden uppenbart skadar arbetsgivaren. 47 Avstängning från tjänsteutövning Beslut om avstängning av stadsdirektören fattas enligt 48 i lagen om kommunala tjänsteinnehavare av fullmäktige. Före fullmäktiges sammanträde kan fullmäktiges ordförande besluta om temporär avstängning av stadsdirektören. Stadsdirektören eller den myndighet som har anställt personen beslutar om annan persons än stadsdirektörens avstängning från tjänsteutövning 48 Ombildning till deltidsanställning 49 Permittering Beslut om att ombilda ett tjänste- eller arbetsavtalsförhållande till deltidsanställning fattas av den myndighet eller tjänsteinnehavare som beslutar om anställning. Stadsstyrelsen beslutar om principerna för permittering av personal. Beslut om permittering av en tjänsteinnehavare eller arbetstagare tills vidare eller för viss tid fattas av den som har valt tjänsteinnehavaren eller anställt personen i arbetsavtalsförhållande. 50 Anställningens upphörande Beslut om hävning av ett anställningsförhållande under prövotiden, uppsägning, hävning och rätt att anse anställningsförhållandet hävt fattas av den anställande myndigheten. En tjänsteinnehavares anmälan om att han eller hon säger upp tjänsteförhållandet och en arbetstagares anmälan om att han eller hon säger upp arbetsavtalet ska delges den myndighet som beslutat om anställningen. 26

51 36, MBN :30 / :s bilaga: MBN Bilaga B KAPITEL 7 DOKUMENTFÖRVALTNING 51 Stadsstyrelsens uppgifter inom dokumentförvaltningen Stadsstyrelsen svarar för att anvisningar, praxis, ansvarsfördelningen och övervakningen har fastställts för dokumentförvaltningen i stadens olika verksamheter och 1. svarar för att informationshanteringen och behandlingen av personuppgifter följer god sed, 2. ger närmare föreskrifter om skötseln av dokumentförvaltningen och om de uppgifter som ska skötas av de olika sektorerna och av de personer som ansvarar för dokumentförvaltningen inom sektorerna 3. utser stadens arkivföreståndare, stadens arkivbildare och registeransvariga. 52 Uppgifter för den tjänsteinnehavare som leder dokumentförvaltningen Den tjänsteinnehavare som leder dokumentförvaltningen är underställd stadsstyrelsen och svarar för uppgifterna i de handlingar som staden ska förvara varaktigt samt 1. svarar för beredningen och verkställandet av stadsstyrelsens myndighetsuppgifter inom dokumentförvaltningen 2. styr och utvecklar dokumentförvaltningen som en del av stadens informationshantering 3. godkänner stadens plan för informationsstyrning Närmare anvisningar gällande arkivfunktionen och arkivföreståndarens uppgifter ges i stadens arkivstadga som godkänns av stadsstyrelsen. 53 Tvåspråkighet i stadens verksamhet De olika språkgruppernas behov ska i enlighet med bestämmelserna i språklagen beaktas likvärdigt vid organiseringen av stadens förvaltning och verksamhet och i informationen. Stadens service ska ordnas så att invånarna kan betjänas på sitt eget språk inom alla kommunala uppgiftsområden. Om den språkkunskap som krävs av tjänsteinnehavarna och arbetstagarna gäller det som bestämts i språkbestämmelserna för staden Jakobstad eller det som särskilt beslutats. Stadsfullmäktiges, stadsstyrelsens, nämndernas, sektionernas och direktionernas föredragningslistor och protokoll upprättas både på svenska och finska. 27

52 36, MBN :30 / :s bilaga: MBN Bilaga B DEL II EKONOMI OCH KONTROLL 28

53 36, MBN :30 / :s bilaga: MBN Bilaga B KAPITEL 8 EKONOMI 54 Budget och ekonomiplan Stadsfullmäktige godkänner planeringsramarna och anvisningar för hur budgeten ska göras upp. Organen utarbetar egna budgetförslag. I budgeten godkänner fullmäktige bindande uppgiftsspecifika mål för organens verksamhet och ekonomi och de anslag och beräknade inkomster som målen kräver, bindande poster i affärsverkets budget och bindande mål för affärsverkets verksamhet och ekonomi samt mål för kommunkoncernens verksamhet och ekonomi. Dessutom beslutar fullmäktige om brutto- eller nettobeloppsprinciper för anslag och beräknade inkomster i budgeten. 55 Verkställande av budgeten Stadsstyrelsen, nämnderna och direktionerna godkänner egna dispositionsplaner som bygger på budgeten. Stadsstyrelsen kan i anslutning till budgeten godkänna separata anvisningar för hur budgeten ska verkställas. 56 Uppföljning av verksamheten och ekonomin Organen ska varje månad följa upp budgetutfallet. Organen ska på det sätt som bestämdes när budgeten godkändes rapportera till stadsfullmäktige och stadsstyrelsen om hur verksamheten och ekonomin utfallit. 57 Budgetens bindande verkan När fullmäktige fattar beslut om budgeten ska fullmäktige ange vilka verksamhetsmål som godkänts som bindande mål. Fullmäktige kan fatta beslut om ändringar i budgeten under budgetåret. Bindande poster i budgeten är de mål för verksamheten och ekonomin som fullmäktige godkänt och de anslag och beräknade inkomster som målen förutsätter. Ett organ har fullmakt att använda ett anslag som budgeterats för organet för ett bestämt ändamål eller för att uppfylla ett bestämt mål. Ett organ får inte överskrida sina anslag i budgeten. Organet är inte skyldigt att använda hela anslaget om målen för verksamheten kan uppfyllas med mindre resurser eller om syftet med anslaget i övrigt uppnås. 58 Ändringar i budgeten Ändringar i budgeten ska föreläggas fullmäktige så att fullmäktige hinner behandla ändringsförslagen under budgetåret. Efter utgången av budgetåret kan budgetändringar behandlas endast i undantagsfall. När bokslutet är undertecknat kan förslag om ändringar i budgeten inte längre föreläggas fullmäktige. 29

54 36, MBN :30 / :s bilaga: MBN Bilaga B När en anslagsändring föreslås ska det också klarläggas hur ändringen påverkar målen för verksamheten och de beräknade inkomsterna. Likaså när en ändring av målen för verksamheten eller de beräknade inkomsterna föreslås ska det klarläggas hur ändringen påverkar anslagen. Direktionen för affärsverket fattar beslut om ändringar i de bindande målen på direktionsnivå. När det gäller bindande mål som fullmäktige ställt upp är det fullmäktige som fattar beslut om ändringar. I verksamhetsberättelsen ska en redogörelse ges om budgetavvikelser som fullmäktige inte har godkänt som ändringar i budgeten. 59 Godkännande av avskrivningsplanen Fullmäktige godkänner grunderna för avskrivningar enligt plan. Stadsstyrelsen godkänner avskrivningsplaner för olika tillgångar eller tillgångsgrupper. Stadsstyrelsen fastställer en gräns för små anskaffningar som tillämpas vid avskrivningar. 60 Finansförvaltning Kommunens finansförvaltning ska upprätthålla likviditeten, sköta betalningsrörelsen och lånefinansieringen och placera likvida medel. Fullmäktige fattar beslut om grunderna för skötseln av de totala tillgångarna och placeringsverksamheten. Fullmäktige fattar också beslut om principerna för upplåning och utlåning. I samband med att budgeten godkänns fattar fullmäktige beslut om ändringar i utgivna lån och främmande kapital. Stadsstyrelsen fattar beslut om upplåning och utlåning i enlighet med de principer som fullmäktige godkänt. Ekonomidirektören svarar för skötseln av finansförvaltningen i praktiken. 61 Beslut om avgifter Fullmäktige fattar beslut om de allmänna grunderna för de avgifter som tas ut för kommunens tjänster och andra prestationer. Stadsstyrelsen beslutar närmare om avgiftsgrunderna och beloppen. Stadsstyrelsen kan delegera beslutanderätt som gäller avgifter till en myndighet som är underställd stadsstyrelsen. 62 Avgifter för utlämnande av handlingar För utlämnande av ett protokollsutdrag, en kopia eller någon annan utskrift tar kommunen ut en avgift per sida. Om det krävs särskilda åtgärder för att få fram en uppgift, tas en fast grundavgift ut som graderas enligt hur krävande informationssökningen är. För kopior och utskrifter debiteras då utöver den fasta grundavgiften en avgift per sida. 30

55 36, MBN :30 / :s bilaga: MBN Bilaga B KAPITEL 9 Stadsstyrelsen beslutar närmare om grunderna och beloppen för de avgifter som tas ut för utlämnande av handlingar. EXTERN KONTROLL 63 Extern och intern kontroll Kontrollen av kommunens förvaltning och ekonomi ska organiseras så att den externa och den interna kontrollen tillsammans bildar ett täckande kontrollsystem. Den externa kontrollen ska organiseras så att den är oberoende av den operativa ledningen. För den externa kontrollen svarar revisionsnämnden och revisorn så, att revisionsnämnden har hand om granskningen av förvaltningen och ekonomin samt utvärdering i enlighet med kommunallagen och en revisor svarar för den externa kontrollen. Den interna kontrollen är en del av ledarskapet. Stadsstyrelsen svarar för ordnandet av kommunens interna kontroll. 64 Revisionsnämndens sammanträden Revisorn har rätt att närvara och yttra sig vid nämndens sammanträden. Revisorn samt förtroendevalda och tjänsteinnehavare som nämnden förordnar för ändamålet har skyldighet att närvara vid nämndens sammanträde när nämnden så beslutar. Stadsstyrelsen får inte förordna någon företrädare till revisionsnämndens sammanträden. Sammanträdesförfarandena följer bestämmelserna i förvaltningsstadgan. Revisionsnämnden fattar beslut utan föredragning av en tjänsteinnehavare på basis av ordförandens redogörelse. 65 Revisionsnämndens uppgifter, befogenheter och rapportering Utöver vad som bestäms i 121 i kommunallagen ska revisionsnämnden 1. följa med hur revisorns revisionsplan utfaller och också i övrigt följa med hur revisorn utför sina uppgifter samt vid behov komma med förslag om hur revisionen kunde utvecklas 2. se till att resultaten av utvärderingen rapporteras i utvärderingsberättelsen som årligen ska ges till fullmäktige. Revisionsnämnden kan ge fullmäktige också andra utredningar om resultaten av utvärderingen som nämnden anser att behövs. 66 Uppgifter som gäller redogörelser för bindningar Revisionsnämnden ska övervaka att skyldigheten enligt 84 i kommunallagen att redogöra för bindningar iakttas samt se till att de offentliga uppgifterna i registret över bindningar publiceras på kommunens webbplats. 31

56 36, MBN :30 / :s bilaga: MBN Bilaga B Revisionsnämnden ska tillkännage redogörelserna över bindningar för fullmäktige en gång per år. 67 Val av revisionssammanslutning Revisionssammanslutningen ska väljas för granskning av förvaltningen och ekonomin för högst sex räkenskapsperioder. Till revisor i stadens dottersammanslutningar ska väljas stadens revisionssammanslutning, om det inte i anslutning till ordnandet av granskningen finns grundad anledning att avvika från detta. 68 Revisorernas uppgifter Bestämmelser om revisorernas uppgifter finns i 123 i kommunallagen. 69 Uppdrag av revisionsnämnden Revisorerna kan av revisionsnämnden ta emot uppdrag som anknyter till beredningen av ärenden som nämnden ska behandla och verkställande av nämndens beslut, om uppdraget inte står i strid med god offentlig revisionssed. 70 Revisionsberättelse och övriga rapporter Bestämmelser om revisionsberättelsen finns i 125 i kommunallagen. Revisorerna ska utan dröjsmål meddela om iakttagna väsentliga missförhållanden i ett revisionsprotokoll som lämnas till stadsstyrelsen. Revisionsprotokollet ska delges revisionsnämnden. Revisorerna ska rapportera hur revisionsplanen realiserats och vilka iakttagelser de gjort, på det sätt som revisionsnämnden bestämt. 71 Redovisningsskyldiga KAPITEL 10 I revisionsberättelsen ska revisorerna ta ställning till beviljande av ansvarsfrihet för de redovisningsskyldiga. Enligt kommunallagen är ledamöterna i kommunens organ och de ledande tjänsteinnehavarna inom organens uppgiftsområde redovisningsskyldiga. Lagen kräver inte att de redovisningsskyldiga tjänsteinnehavarna ska ha fastställts på förhand. Den revisor som avger revisionsberättelsen avgör i sista hand mot vilka redovisningsskyldiga en anmärkning ska riktas. INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING 72 Stadsstyrelsens uppgifter i den interna kontrollen och riskhanteringen Fullmäktige beslutar om grunderna för den interna kontrollen och riskhanteringen. Stadsstyrelsen svarar för ordnandet av den övergripande interna kontrollen och riskhanteringen samt 32

57 36, MBN :30 / :s bilaga: MBN Bilaga B 1. godkänner anvisningar och metoder för den interna kontrollen och riskhanteringen 2. övervakar att den interna kontrollen och riskhanteringen verkställs enligt anvisningarna och lyckas 3. lämnar i verksamhetsberättelsen uppgifter om hur den interna kontrollen och riskhanteringen ordnats och vilka de viktigaste slutsatserna är samt ger en utredning om koncernövervakningen och de största riskerna och osäkerhetsfaktorerna. Utvärderar och utvecklar stadskoncernens interna kontroll och riskhantering 4. bedömer nivån på och utvecklingsbehov för stadskoncernens interna kontroll och riskhantering. 73 Nämndernas och direktionernas uppgifter i den interna kontrollen och riskhanteringen Nämnderna och direktionerna svarar inom sitt verksamhetsområde för ordnandet av den interna kontrollen och riskhanteringen och för övervakningen av verkställigheten och dess utfall. De rapporterar också till stadsstyrelsen om hur den interna kontrollen och riskhanteringen är ordnad och om de viktigaste slutsatserna. 74 Tjänsteinnehavarnas och chefernas uppgifter i den interna kontrollen och riskhanteringen Stadsdirektören, affärsverksdirektören och de ledande tjänsteinnehavarna inom verksamhetsområdena och resultatområdena svarar för att den interna kontrollen och riskhanteringen inom det egna området verkställs och lyckas samt utfärdar anvisningar till de underställda verksamhetsenheterna och ger rapporter i enlighet med stadsstyrelsens anvisningar. 75 Den interna revisionens uppgifter Den interna revisionens syfte, uppgifter och ansvar ska anges i anvisningar för den interna revisionen, vilka godkänts av stadsstyrelsen. 33

58 36, MBN :30 / :s bilaga: MBN Bilaga B DEL III FULLMÄKTIGES VERKSAMHET 34

59 36, MBN :30 / :s bilaga: MBN Bilaga B KAPITEL 11 FULLMÄKTIGES VERKSAMHET 76 Organiseringen av fullmäktiges verksamhet Kallelse till fullmäktiges första sammanträde under mandattiden utfärdas av stadsstyrelsens ordförande. Sammanträdet öppnas av den till åren äldsta närvarande fullmäktigeledamoten, som för ordet tills en ordförande och viceordförande valts för fullmäktige. Fullmäktige har två (2) viceordförande (första och andra viceordföranden). Fullmäktige väljer ordförande samt första och andra viceordförande för två (2) år åt gången. Förvaltningsdirektören fungerar som sekreterare vid fullmäktiges sammanträden. 77 Bildande av fullmäktigegrupper och namn på fullmäktigegrupper Ledamöterna kan bilda fullmäktigegrupper för arbetet i fullmäktige. När en fullmäktigegrupp bildas ska detta samt gruppens namn och ordförande anmälas skriftligt till fullmäktiges ordförande. Alla ledamöter som ansluter sig till gruppen ska underteckna anmälan. Också en enskild ledamot anses utgöra en fullmäktigegrupp om han eller hon har lämnat in anmälan enligt moment 2. Fullmäktige godkänner namnen på fullmäktigegrupperna. Namnet får inte vara olämpligt. Namnet på en ny fullmäktigegrupp som bildas av ledamöter som utträtt ur ett partis fullmäktigegrupp får inte ge upphov till förväxling med namnet på partiets fullmäktigegrupp. 78 Förändringar i fullmäktigegruppens sammansättning En ledamot som vill ansluta sig till eller utträda ur en fullmäktigegrupp ska skriftligt anmäla detta till fullmäktiges ordförande. I anmälan om anslutande ska det ingå ett skriftligt godkännande av gruppen i fråga. Om en ledamot har uteslutits ur en fullmäktigegrupp ska gruppen anmäla saken skriftligt till fullmäktige. 79 Sittordning Ledamöterna sitter vid sammanträdena enligt fullmäktigegrupp i den ordning som godkänts av ordföranden. 35

60 36, MBN :30 / :s bilaga: MBN Bilaga B KAPITEL 12 FULLMÄKTIGES SAMMANTRÄDEN 80 Ordinarie sammanträde och elektroniskt sammanträde Fullmäktige kan behandla ärendena vid ett ordinarie sammanträde där deltagarna är närvarande på sammanträdesplatsen. Vid ett ordinarie sammanträde kan ett elektroniskt ärendehanterings- eller röstningssystem användas. 81 Kallelse till sammanträde Kallelsen till sammanträde utfärdas av fullmäktiges ordförande eller, om han eller hon är förhindrad, av viceordföranden. I kallelsen ska anges tid och plats för sammanträdet samt de ärenden som ska behandlas. Kallelsen ska skickas minst fyra (4) dagar före fullmäktiges sammanträde till varje ledamot och till dem som har rätt att närvara eller plikt att närvara vid sammanträdet. Inom samma tid ska det informeras om sammanträdet på kommunens webbplats. 82 Föredragningslista Föredragningslistan ska innehålla en redogörelse för de ärenden som ska behandlas och förslag till fullmäktiges beslut. Den ska sändas i samband med kallelsen till sammanträde, om inte särskilda skäl förhindrar detta. Om föredragningslistan, bilagorna eller kompletterande material innehåller sekretessbelagda uppgifter, ska en anteckning om sekretess göras i handlingen. Föredragningslistor sänds också till de två första ersättarna från varje valförbund, parti och gemensam lista. Fullmäktiges föredragningslista och bilagorna skrivs på svenska och finska. 83 Elektronisk kallelse till sammanträde Kallelsen, föredragningslistan, bilagorna och kompletterande material sänds elektroniskt. Stadsstyrelsen eller en tjänsteinnehavare som den utsett ska svara för att den tekniska utrustning och de tekniska system och förbindelser som behövs är tillgängliga. 84 Föredragningslistor och bilagor på stadens webbplats Föredragningslistan ska läggas ut på stadens webbplats. Före publiceringen ska sekretessbelagda uppgifter och sådana personuppgifter som saknar informationsintresse strykas i föredragningslistan. Av särskilda skäl kan ett enskilt mötesärende strykas i föredragningslistan innan den läggs ut på webben. 85 Fortsatt sammanträde Om organet inte hinner behandla alla ärenden som anges i kallelsen, kan de icke-behandlade ärendena behandlas vid ett fortsatt sammanträde som inte kräver någon särskild kallelse. De som varit frånvarande från sammanträdet 36

61 36, MBN :30 / :s bilaga: MBN Bilaga B ska få ett elektroniskt meddelande om tid och plats för det fortsatta sammanträdet. 86 Inkallande av ersättare för en fullmäktigeledamot En fullmäktigeledamot som inte kan närvara vid ett sammanträde eller som är jävig att behandla ett ärende på föredragningslistan ska omedelbart anmäla förhinder eller jäv till fullmäktiges ordförande och till stadskansliet. En anmälan till ordföranden kan även lämnas till fullmäktiges sekreterare. En fullmäktigeledamot som är jävig att behandla ett ärende på föredragningslistan ska omedelbart anmäla jäv till fullmäktiges ordförande eller sekreterare. Stadskansliet kallar in ersättarna i den ordning som de träder i ledamöternas ställe. Ordföranden ska vid behov lämna till fullmäktige att avgöra frågan om jäv för en fullmäktigeledamot eller någon annan person med närvarorätt. 87 Närvaro vid sammanträde Stadsstyrelsens ordförande, stadsdirektören och förvaltningsdirektören ska vara närvarande vid fullmäktiges sammanträde. Om de är frånvarande hindrar detta dock inte behandlingen av ärenden. Ledamöterna i stadsstyrelsen har rätt att närvara vid fullmäktiges sammanträde. De ovannämnda personerna har rätt att delta i diskussionen men inte i beslutsfattandet, om de inte samtidigt är fullmäktigeledamöter. Fullmäktige beslutar om andra personers rätt att närvara och yttra sig vid sammanträdena. 88 Sammanträdets laglighet och beslutförhet De närvarande ledamöterna och ersättarna konstateras genom namnupprop som verkställs enligt sittordningen eller med användning av ett elektroniskt system. När ordföranden har konstaterat vilka fullmäktigeledamöter som är närvarande, konstaterar ordföranden om sammanträdet är lagligen sammankallat och beslutfört. En ledamot som infinner sig vid sammanträdet efter namnuppropet ska omedelbart anmäla sig för ordföranden. En ledamot som avlägsnar sig under sammanträdet ska anmäla för ordföranden att han eller hon avlägsnar sig. När en ersättare deltar i sammanträdet och ledamoten från respektive valförbund, parti eller gemensamma lista infinner sig vid sammanträdet, ska ledamoten omedelbart ta sin plats och ersättaren lämna sammanträdet. 37

62 36, MBN :30 / :s bilaga: MBN Bilaga B Under pågående sammanträde eller efter en paus i sammanträdet kan ordföranden vid behov på nytt konstatera vilka som är närvarande. Om ordföranden konstaterar att fullmäktige förlorat sin beslutsförhet ska ordföranden avbryta eller avsluta sammanträdet. 89 Ledning av sammanträdet Bestämmelser om ordförandens uppgifter vid ledningen av sammanträden finns i 102 i kommunallagen. Ordföranden ska leda behandlingen av ärendena samt svara för ordningen vid fullmäktiges sammanträde. Efter att ha gett en varning får ordföranden bestämma att den som uppträder olämpligt ska avlägsnas. Om det uppstår oordning, ska ordföranden avbryta eller avsluta sammanträdet 90 Överlåtande av ordförandeskapet till en viceordförande Vid behov kan ordföranden med fullmäktiges samtycke överlåta ordförandeskapet vid ett sammanträde till en viceordförande och under tiden ta del i sammanträdet i egenskap av ledamot. 91 Tillfällig ordförande 92 Jäv Om såväl ordföranden som viceordförandena är frånvarande eller jäviga i något ärende, ska organet välja en tillfällig ordförande för sammanträdet eller behandlingen av ärendet. Innan ett ärende börjar behandlas ska den som är jävig meddela att han eller hon är jävig, ge en motivering till jävet och dra sig ur behandlingen av ärendet och lämna sin plats. Om ärendet behandlas vid ett slutet sammanträde, ska den som är jävig lämna sammanträdet. Ordföranden ska vid behov låta fullmäktige avgöra om en person som deltar i sammanträdet är jävig. Personen i fråga ska vid behov ge en redogörelse för omständigheter som kan vara av betydelse vid bedömningen av om han eller hon är jävig. När personen gett sin redogörelse ska han eller hon lämna sin plats. När fullmäktige avgör frågan om jäv för en person, får personen delta i behandlingen av frågan om sitt jäv endast i ett sådant undantagsfall som avses i 29 i förvaltningslagen. Beslutet om jäv ska motiveras i protokollet. 93 Ordningsföljd för behandling av ärenden Ärendena behandlas i den ordning som anges i föredragningslistan, om inte fullmäktige beslutar något annat. 38

63 36, MBN :30 / :s bilaga: MBN Bilaga B Stadsstyrelsens förslag utgör underlag för behandlingen (grundförslag). Om revisionsnämnden eller ett tillfälligt utskott har berett förslaget är det revisionsnämndens eller det tillfälliga utskottets förslag som är grundförslag. Om stadsstyrelsen, revisionsnämnden eller det tillfälliga utskottet har ändrat sitt förslag i föredragningslistan innan fullmäktige fattat beslut i ärendet, är det ändrade förslaget grundförslag. Om förslaget har dragits tillbaka, ska ärendet strykas från föredragningslistan. 94 Anföranden Efter att ett ärende har föredragits ska tillfälle ges till diskussion. Den som vill yttra sig ska begära ordet på ett tydligt sätt, genom användning av elektroniskt system eller skriftligt hos ordföranden. Ordet ges i den ordning som ordet begärs. Ordföranden kan avvika från denna ordning och 1. i början av behandlingen av ett ärende ge ordet till en företrädare för varje fullmäktigegrupp i gruppernas storleksordning (gruppanförande), 2. ge ordet till stadsstyrelsens ordförande, stadsdirektören eller till ordföranden för revisionsnämnden eller ett tillfälligt utskott, när ett ärende som beretts av organet behandlas samt 3. tillåta repliker och understödjande anföranden. Företräde ska dock ges anföranden om arbetsordningen som gäller behandlingen av ärendet. För att säkerställa sammanträdets förlopp har ordföranden rätt att i enskilda ärenden begränsa längden på fullmäktigeledamöternas anföranden. Ett enskilt anförande får räcka högst 10 minuter. Den här tidsgränsen gäller inte för fullmäktigegruppernas gruppanföranden. 95 Bordläggning och återremiss för beredning Om det under diskussionen framställts ett understött förslag om bordläggning av det behandlade ärendet, återremittering av ärendet för beredning eller om något annat förslag framställts vars godkännande innebär att behandlingen av ärendet avbryts, ska de följande talarna på uppmaning av ordföranden yttra sig endast om förslaget om avbrytande. Ett beslut om detta ska fattas innan diskussionen om själva ämnet fortsätter. Om förslaget godkänns enhälligt eller genom omröstning, avbryter ordföranden behandlingen av ärendet. Om förslaget förkastas, fortsätter behandlingen av ärendet. Ett ärende som första gången föredras för fullmäktige bordläggs till följande sammanträde om minst åtta (8) närvarande ledamöter anhåller om det. I övriga fall fattas beslut om bordläggning av ett ärende genom majoritetsbeslut. 96 Förslag och avslutande av diskussionen Förslag som väckts under diskussionen ska avfattas skriftligt, om ordföranden kräver det. När alla anföranden har hållits, avslutar ordföranden diskussionen. 39

64 36, MBN :30 / :s bilaga: MBN Bilaga B Därefter ska ordföranden redovisa eventuella förslag som framställts under diskussionen för godkännande av fullmäktige. 97 Konstaterande av beslut som fattas utan omröstning Om det under diskussionen inte har framställts understödda förslag, konstaterar ordföranden att grundförslaget är fullmäktiges beslut. Om ordföranden konstaterar att fullmäktige enhälligt understöder ett förslag som framställts vid sammanträdet, konstaterar ordföranden att förslaget är fullmäktiges beslut. 98 Förslag som tas upp till omröstning Upp till omröstning tas endast grundförslaget och understödda förslag. Alternativa förslag eller förslag som går utanför det ärende som behandlas tas dock inte upp till omröstning. Om den som framställt ett förslag inte är på plats när omröstningen börjar, ska förslaget anses ha förfallit och inte tas upp till omröstning. 99 Omröstningssätt och omröstningsordning Omröstningen förrättas elektroniskt/med omröstningsapparat/genom namnupprop eller på något annat sätt som fullmäktige beslutar. Omröstningen förrättas öppet. Om fler än två förslag ska tas upp till omröstning förelägger ordföranden fullmäktige en omröstningsordning för godkännande. Omröstningsordningen bestäms enligt följande principer: 1. Först ställs de två förslag som mest avviker från grundförslaget mot varandra. Det förslag som vunnit ställs därefter mot det av de återstående förslagen som mest avviker från grundförslaget. På detta sätt fortsätter man tills det finns ett slutligt motförslag mot grundförslaget. Om ett förslag som innebär att grundförslaget helt och hållet förkastas måste tas upp till omröstning, ska detta dock sist ställas mot det förslag som vunnit bland de övriga förslagen. 2. Om ärendet gäller beviljande av ett anslag, tas godkännandet eller förkastandet av förslaget med det största beloppet först upp till omröstning och på detta sätt fortsätts enligt storleken på beloppen i förslagen tills något förslag godkänns, och då tas förslagen med mindre belopp inte längre upp till omröstning. 3. Om godkännandet eller förkastandet av ett förslag inte är beroende av andra förslag, tas godkännandet eller förkastandet av förslaget särskilt upp till omröstning. 100 Konstaterande av omröstningsresultatet Ordföranden konstaterar det beslut som tillkommit genom omröstning. Om det för ett beslut enligt lag fordras kvalificerad majoritet eller enhällighet, 40

65 36, MBN :30 / :s bilaga: MBN Bilaga B ska ordföranden meddela detta innan omröstningen förrättas och beakta detta då han eller hon konstaterar resultatet av omröstningen. 101 Åtgärdsmotion (hemställningskläm) Fullmäktige kan efter beslut i ett ärende godkänna en åtgärdsmotion som är riktad till stadsstyrelsen. Åtgärdsmotionen ska ha anknytning till det behandlade ärendet och den får inte stå i strid med fullmäktiges beslut eller ändra eller utvidga beslutet. 102 Förande och justering av protokoll På fullmäktiges protokoll tillämpas vad som bestäms om förande av protokoll i 139 nedan. Fullmäktige väljer vid varje sammanträde två ledamöter att justera sammanträdesprotokollet till de delar som protokollet inte justeras vid sammanträdet. Protokollet ska upprättas på svenska och finska. 103 Delgivning av beslut med kommunmedlemmar Protokoll från fullmäktige med tillhörande besvärsanvisning ska efter justeringen hållas tillgängliga på stadens webbplats så som det bestäms i 140 i kommunallagen. KAPITEL 13 MAJORITETSVAL OCH PROPORTIONELLA VAL 104 Allmänna bestämmelser om val Ersättarna väljs vid samma val som de ordinarie ledamöterna. Om ersättarna är personliga, ska det par som ledamotskandidaten och ersättarkandidaten utgör godkännas före valet. Majoritetsval förrättas med slutna sedlar om en ledamot yrkar på det. Proportionella val förrättas alltid med slutna sedlar. Då val förrättas med slutna sedlar ska den röstande vika röstsedeln så att innehållet inte är synligt. Röstsedeln får inte innehålla obehöriga anteckningar. Röstsedlarna ges till fullmäktiges ordförande i den ordning som ordföranden bestämmer. Röstsedlarna och de sedlar som använts vid lottning ska förvaras tills valbeslutet har vunnit laga kraft. Om valet har förrättats med slutna sedlar ska dessa förvaras i ett slutet omslag. 105 Majoritetsval Vid majoritetsval kan rösten ges till en valbar kandidat eller ett valbart kandidatpar. Om det ska väljas fler än en person, har en ledamot i organet lika många röster som antalet personer eller kandidatpar som ska väljas. 41

66 36, MBN :30 / :s bilaga: MBN Bilaga B Den röstande kan ge endast en röst till en kandidat eller ett kandidatpar men behöver inte använda alla röster. När majoritetsval förrättas med slutna sedlar fungerar sammanträdets protokolljusterare samtidigt som rösträknare och biträder också i övrigt vid valförrättningen, om inte fullmäktige beslutar något annat. 106 Fullmäktiges valnämnd Fullmäktige väljer för sin mandattid en valnämnd för förrättandet av proportionella val. Nämnden har fem (5) ledamöter och varje ledamot har en personlig ersättare. Fullmäktige utser en ordförande och en viceordförande för nämnden bland de valda ledamöterna. Fullmäktiges protokollförare är sekreterare för nämnden om inte fullmäktige beslutar något annat. 107 Uppgörande av kandidatlistor En kandidatlista får innehålla namnen på högst så många kandidater eller kandidatpar som det väljs ledamöter och ersättare. I rubriken på kandidatlistan ska det anges vid vilket val listan kommer att användas. Minst två fullmäktigeledamöter ska underteckna kandidatlistan. Första undertecknare är listans ombud som lämnar in listan till fullmäktiges ordförande och som har rätt att göra rättelser i listan enligt Inlämning av kandidatlistor och namnupprop för valförrättningen Fullmäktige bestämmer när kandidatlistorna senast ska lämnas in till fullmäktigeordföranden och när namnuppropet inleds för valförrättningen. 109 Granskning och rättelse av kandidatlistor När tiden för inlämningen av kandidatlistorna har löpt ut, överlämnar fullmäktiges ordförande listorna till valnämnden, som granskar att de är korrekt uppgjorda. Om valnämnden upptäcker felaktigheter i en lista, ska ombudet ges tillfälle att rätta dem inom en av valnämnden utsatt tid. Om en och samma person också efter att listan är rättad är uppställd som kandidat på flera listor, ska valnämnden om möjligt fråga kandidaten på vilken lista hans eller hennes namn ska stå kvar. 110 Sammanställning av kandidatlistor När tidsfristen för att rätta kandidatlistorna har löpt ut, ska valnämnden göra en sammanställning av de godkända kandidatlistorna där ett ordningsnummer antecknas för varje lista. Innan namnuppropet för valförrättningen börjar ska sammanställningen av kandidatlistorna delges ledamöterna och läsas upp för fullmäktige. 42

67 36, MBN :30 / :s bilaga: MBN Bilaga B 111 Förrättande av proportionella val På röstsedeln antecknas numret på den kandidatlista som den röstande önskar ge sin röst. Ledamöterna ger röstsedeln till fullmäktiges ordförande i den ordning som namnuppropet förutsätter. 112 Konstaterande av valresultatet vid ett proportionellt val KAPITEL 14 Fullmäktiges ordförande ger röstsedlarna till valnämnden som granskar att de är giltiga, räknar rösterna och meddelar valresultatet genom att i tillämpliga delar beakta det som föreskrivs om kommunalvalet. Valnämnden meddelar valresultatet skriftligt till fullmäktiges ordförande som konstaterar resultatet för fullmäktige. FULLMÄKTIGELEDAMÖTERNAS RÄTT ATT VÄCKA MOTIONER OCH FRAMSTÄLLA FRÅGOR 113 Fullmäktigeledamöternas motioner Efter behandlingen av de ärenden som anges i kallelsen till sammanträde har fullmäktigegrupperna och fullmäktigeledamöterna rätt att väcka skriftliga motioner i frågor som gäller kommunens verksamhet och förvaltning. Motionen lämnas in till ordföranden. Motionen ska utan vidare behandling remitteras till kommunstyrelsen för beredning. Stadsstyrelsen ska årligen före utgången av maj månad lämna en förteckning till fullmäktige över de motioner som fullmäktigeledamöterna väckt och som remitterats till stadsstyrelsen men som fullmäktige fram till utgången av föregående år ännu inte behandlat färdigt. Samtidigt ska meddelas vilka åtgärder som vidtagits med anledning av motionerna. Fullmäktige kan konstatera vilka motioner som är slutbehandlade. Fullmäktige beslutar om den i förteckningen införda motionen ska förfalla eller om beredningen av den ska fortgå. Har fullmäktige beslutat om fortsatt beredning, fastställer fullmäktige den tidpunkt före vilken fullmäktige måste behandla motionen. Fullmäktige ska behandla de motioner som väckts under dess mandattid före utgången av mandattiden. Efter detta anses motionerna automatiskt ha förfallit. Under mandattidens tre sista månader får inga motioner väckas. 114 Fråga till stadsstyrelsen En eller flera fullmäktigeledamöter kan hos stadsstyrelsen framställa en skriftlig fråga om stadens verksamhet och förvaltning. 43

68 36, MBN :30 / :s bilaga: MBN Bilaga B Stadsstyrelsen ska besvara frågan senast vid det första fullmäktigesammanträde som hålls efter att sex (6) veckor förflutit sedan frågan framställdes eller uppge orsaken till att ett svar inte har kunnat ges. Om det vid behandlingen av frågan framställs ett förslag om att tillsätta ett tillfälligt utskott som ska utreda det som frågan avser, ska fullmäktige fatta beslut om tillsättandet. Andra beslut får inte fattas i ärendet. 115 Frågestund Fullmäktigeledamöterna har rätt att ställa korta frågor till stadsstyrelsen om angelägenheter som gäller kommunens förvaltning och ekonomi vid en frågestund. Frågan får räcka högst två (2) minuter och ska röra bara ett ämne. Frågestunden hålls före fullmäktiges sammanträde, om inte fullmäktige beslutar något annat. Frågestunden är offentlig och ordnas vid behov. Frågan ska lämnas in skriftligt till stadskansliet senast fjorton (14) dagar före fullmäktigesammanträdet. Frågorna besvaras i den ordning de har kommit in. Ordföranden har dock rätt att följa en annan ordningsföljd bara han eller hon är opartisk. Fullmäktiges ordförande är ordförande vid frågestunden. 44

69 36, MBN :30 / :s bilaga: MBN Bilaga B DEL IV BESLUTS- OCH FÖRVALTNINGS- FÖRFARANDET 45

70 36, MBN :30 / :s bilaga: MBN Bilaga B KAPITEL 15 SAMMANTRÄDESFÖRFARANDE 116 Tillämpning av bestämmelserna Bestämmelserna i detta kapitel ska iakttas vid kommunens andra organs sammanträden än fullmäktiges, och i tillämpliga delar vid förrättningsmännens och syneförrättarnas möten. Kapitlet är sekundärt i förhållande till de övriga kapitlen i förvaltningsstadgan, om inte något annat bestäms separat. 117 Sätt att fatta beslut i ett organ Organen kan behandla ärenden vid ett ordinarie sammanträde där deltagarna är närvarande på sammanträdesplatsen. Vid ett ordinarie sammanträde kan ett elektroniskt ärendehanterings- eller röstningssystem användas. Alternativt kan sammanträdet hållas i en elektronisk miljö där deltagarna deltar via en elektronisk förbindelse (elektroniskt sammanträde). Organen kan också fatta beslut i ett slutet elektroniskt beslutsförfarande före sammanträdet (elektroniskt beslutsförfarande). Stadsstyrelsen eller en tjänsteinnehavare som den utsett svarar för att den tekniska utrustning och de tekniska system och förbindelser som behövs för elektroniska sammanträden och elektroniskt beslutsförfarande är uppdaterade och datasäkrade på det sätt som lagen kräver. 118 Tid och plats för sammanträde Organen beslutar om tid och plats för sina sammanträden. Ett sammanträde hålls också när organets ordförande anser det vara påkallat eller om en majoritet av ledamöterna i organet gör en framställning till ordföranden om att ett sammanträde ska hållas för behandling av ett angivet ärende. Ordföranden bestämmer då när sammanträdet hålls. Ordföranden kan av grundad anledning inställa ett sammanträde. 119 Kallelse till sammanträde Kallelsen till sammanträde utfärdas av ordföranden eller, om han eller hon är förhindrad, av viceordföranden. I kallelsen ska anges tid och plats för sammanträdet samt de ärenden som ska behandlas. Det ska framgå vilket av organets sätt att fatta beslut som iakttas vid respektive ärende. Föredragningslistan ska innehålla en redogörelse för de ärenden som ska behandlas och förslag till organets beslut. Den ska sändas i samband med kallelsen till sammanträde, om inte särskilda skäl förhindrar detta. Om föredragningslistan, bilagorna eller kompletterande material innehåller sekretessbelagda uppgifter, ska en anteckning om sekretess göras i handlingen. 46

71 36, MBN :30 / :s bilaga: MBN Bilaga B Kallelsen sänds till organets ledamöter och till övriga som har rätt att närvara eller närvaroplikt, på det sätt som organet beslutar. Kallelse till sammanträde ska om möjligt sändas tre (3) dagar före mötet. 120 Elektronisk kallelse till sammanträde Kallelsen, föredragningslistan, bilagorna och kompletterande material sänds elektroniskt. Stadsstyrelsen eller en tjänsteinnehavare som den utsett ska svara för att den tekniska utrustning och de tekniska system och förbindelser som behövs är tillgängliga. 121 Föredragningslistor och bilagor på stadens webbplats Föredragningslistan ska läggas ut på stadens webbplats. Före publiceringen ska sekretessbelagda uppgifter och sådana personuppgifter som saknar informationsintresse strykas i föredragningslistan. 122 Fortsatt sammanträde Om organet inte hinner behandla alla ärenden som anges i kallelsen, kan de icke-behandlade ärendena behandlas vid ett fortsatt sammanträde som inte kräver någon särskild kallelse. De som varit frånvarande från sammanträdet ska få ett elektroniskt meddelande om tid och plats för det fortsatta sammanträdet och om det sätt på vilket beslutsfattandet sker. 123 Inkallande av ersättare Om en ledamot i ett organ är förhindrad att delta i ett sammanträde ska han eller hon kalla in en ersättare. Om en ledamot är jävig att behandla något ärende vid ett sammanträde eller på grund av förhinder inte kan delta i behandlingen av ett ärende, kan han eller hon kalla in en ersättare till sammanträdet för behandlingen av ärendet. 124 Närvaro vid sammanträde Rätt att närvara och yttra sig vid ett organs sammanträden har utöver organets ledamöter och föredraganden - fullmäktiges ordförande och viceordförande vid stadsstyrelsens sammanträden enligt 18 2 mom. i kommunallagen samt - stadsstyrelsens ordförande och stadsdirektören vid de övriga organens sammanträden, dock inte vid revisionsnämndens sammanträden eller ett tillfälligt fullmäktigeutskotts sammanträden eller sammanträden för valorgan som föreskrivs i vallagen. Organet beslutar om andra personers rätt att närvara och yttra sig vid sammanträdena. Organet kan besluta om att höra en sakkunnig i ett enskilt ärende. En sakkunnig får vara närvarande vid sammanträdet tills diskussionen om ärendet är avslutad. 47

72 36, MBN :30 / :s bilaga: MBN Bilaga B 125 Företrädare för stadsstyrelsen i andra organ Stadsstyrelsen kan med beaktande av begränsningarna nedan förordna en ledamot att företräda stadsstyrelsen i andra organ. Företrädaren har rätt att närvara och yttra sig vid organens sammanträden. Stadsstyrelsen kan inte förordna en företrädare i revisionsnämnden, i ett tillfälligt fullmäktigeutskott eller i valorgan som föreskrivs i vallagen. 126 Sammanträdets offentlighet Bestämmelser om ett sammanträdes offentlighet finns i 101 i kommunallagen. 127 Sammanträdets laglighet och beslutförhet När ordföranden har öppnat sammanträdet konstaterar han eller hon vilka som är närvarande samt om sammanträdet är lagligen sammankallat och beslutfört. 128 Tillfällig ordförande Om såväl ordföranden som viceordföranden är frånvarande eller jäviga i något ärende, ska organet välja en tillfällig ordförande för sammanträdet eller behandlingen av ärendet. 129 Ledning av sammanträdet, anföranden Bestämmelser om ordförandens uppgifter vid ledningen av sammanträdena och om anförandena av organets ledamöter finns i 102 i kommunallagen. Ärendena behandlas i den ordning som de är upptagna på föredragningslistan, om inte organet beslutar något annat. 130 Behandling av ett ärende som inte nämns i kallelsen till sammanträde Om föredraganden föreslår eller om en ledamot framställer ett understött förslag kan organet med majoritetsbeslut ta upp till behandling ett ärende som inte nämns i kallelsen till sammanträde. Om föredragandens förslag är att ärendet ska återremitteras för beredning, kan organet avgöra saken genom sitt beslut endast av grundad anledning. 131 Föredragning Ärendena vid ett organs sammanträde avgörs på föredragning av en tjänsteinnehavare. I valorgan som avses i vallagen avgörs ärendena dock utifrån redogörelse av ordföranden. Föredraganden svarar för att de ärenden som han eller hon föredrar är regelrätt beredda och föredraganden är skyldig att framställa beslutsförslag för organet. 48

73 36, MBN :30 / :s bilaga: MBN Bilaga B 132 Jäv Föredragandens förslag ligger till grund för behandlingen (grundförslag). Om föredraganden under diskussionen har ändrat ett förslag som är upptaget på föredragningslistan, är det ändrade förslaget grundförslag. Om föredraganden föreslår att ett ärende ska avföras från föredragningslistan avförs ärendet, om inte organet beslutar något annat. Organet kan av särskilda skäl besluta att ett ärende behandlas på grundval av ordförandens redogörelse, utan föredragning av en tjänsteinnehavare. Då kan organet besluta att ordförandens förslag ligger till grund för behandlingen och då kräver förslaget inget understöd. Innan ett ärende börjar behandlas ska den som är jävig meddela att han eller hon är jävig, ge en motivering till jävet och dra sig ur behandlingen av ärendet och lämna sammanträdet. Ordföranden ska vid behov låta organet avgöra om en person som deltar i sammanträdet är jävig. Personen i fråga ska vid behov ge en redogörelse för omständigheter som kan vara av betydelse vid bedömningen av om han eller hon är jävig. När personen gett sin redogörelse ska han eller hon lämna sammanträdet. När organet avgör frågan om jäv för en person, får personen delta i behandlingen av frågan om sitt jäv endast i ett sådant undantagsfall som avses i 29 i förvaltningslagen. Beslutet om jäv ska motiveras i protokollet. 133 Bordläggning och återremiss för beredning Om det under diskussionen har framställts ett understött förslag om bordläggning av ärendet, återremiss av ärendet för beredning eller något annat förslag vars godkännande innebär att behandlingen av ärendet avbryts, ska de följande talarna på uppmaning av ordföranden yttra sig endast om förslaget om avbrytande. Om förslaget godkänns enhälligt eller genom omröstning, avbryter ordföranden behandlingen av ärendet. Om förslaget förkastas, fortsätter behandlingen av ärendet. 134 Förslag och avslutande av diskussionen Förslag ska ges skriftligt, om ordföranden kräver det. När alla anföranden har hållits, avslutar ordföranden diskussionen. Ordföranden ger en redogörelse om de förslag som framställts under diskussionen och huruvida de vunnit understöd. 49

74 36, MBN :30 / :s bilaga: MBN Bilaga B 135 Konstaterande av beslut som fattats utan omröstning Om det under diskussionen inte har framställts understödda förslag, konstaterar ordföranden att grundförslaget är organets beslut. Om ordföranden konstaterar att organet enhälligt understöder ett förslag som framställts vid sammanträdet, konstaterar ordföranden att förslaget är organets beslut. 136 Förslag som tas upp till omröstning Upp till omröstning tas endast grundförslaget och understödda förslag. Alternativa förslag eller förslag som går utanför det ärende som behandlas tas dock inte upp till omröstning. Om den som framställt ett förslag inte är på plats när omröstningen börjar, ska förslaget anses ha förfallit och inte tas upp till omröstning. 137 Omröstning och val På omröstning tillämpas i övrigt det som föreskrivs om omröstningsförfarande i fullmäktige i kapitel 12. Bestämmelser om förrättande av val finns i kapitel Förande och justering av protokoll Organets ordförande svarar för protokollföringen och innehållet i protokollet. Om ordföranden och protokollföraren har olika meningar om sammanträdets förlopp, ska protokollet upprättas så som ordföranden anser vara riktigt. Protokollet undertecknas av ordföranden och kontrasigneras av protokollföraren. Protokollet justeras på det sätt som organet beslutat. I organets protokoll ska åtminstone följande antecknas: Uppgifter om konstitueringen organets namn anteckning om de sätt på vilka besluten fattats tid när sammanträdet började och slutade samt avbrott i sammanträdet sammanträdesplats de närvarande och de frånvarande och i vilken egenskap var och en har närvarat sammanträdets laglighet och beslutförhet Uppgifter om behandlingen av ärenden ärenderubrik redogörelse för ärendet föredragandens beslutsförslag jäv och motivering framställda förslag och understöd 50

75 36, MBN :30 / :s bilaga: MBN Bilaga B omröstningar: omröstningssätt, omröstningsordning, omröstningsproposition och omröstningsresultat så att varje ledamots åsikt framgår av protokollet val: valsätt och valresultat beslut i ärendet avvikande mening Övriga uppgifter anteckningar om sekretess ordförandens underskrift protokollförarens kontrasignering anteckning om protokolljustering samt anteckning om att protokollet varit tillgängligt i det allmänna datanätet, om protokollet har varit offentligt tillgängligt Till protokollet fogas anvisningar om omprövningsbegäran, besvärsanvisning och meddelande om besvärsförbud. Bestämmelserna om innehållet i ett organs protokoll tillämpas i tillämpliga delar på beslut som fattats av tjänsteinnehavare och förtroendevalda. Stadsstyrelsen ger vid behov närmare anvisningar om protokollföring. Innan protokollet publiceras på webbplatsen ska sekretessbelagda uppgifter och sådana personuppgifter som saknar informationsintresse strykas i protokollet. 139 Delgivning av beslut med stadens medlemmar Protokoll från stadsstyrelsen och nämnder med tillhörande anvisningar om omprövningsbegäran eller besvärsanvisning ska efter justeringen hållas tillgängliga på stadens webbplats så som det närmare bestäms i 140 i kommunallagen. Protokoll från en annan myndighet delges stadens medlemmar på motsvarande sätt, om myndigheten i fråga anser att det är nödvändigt. Stadsstyrelsen ger anvisningar om hur sekretess och dataskydd ska beaktas när beslut delges i det allmänna datanätet. En nämnd kan ge närmare anvisningar inom sin sektor. KAPITEL 16 ÖVRIGA BESTÄMMELSER 140 Initiativrätt Stadens invånare samt sammanslutningar och stiftelser som har verksamhet i staden har rätt att komma med initiativ i frågor som gäller kommunens verksamhet. De som utnyttjar tjänsterna har rätt att komma med initiativ i frågor som gäller tjänsterna. 51

76 36, MBN :30 / :s bilaga: MBN Bilaga B Ett initiativ ska väckas skriftligt eller med ett elektroniskt dokument. Av initiativet ska framgå vad saken gäller och initiativtagarens namn, hemkommun och kontaktinformation. 141 Behandling av initiativ Ett initiativ behandlas av den kommunala myndighet som har behörighet att fatta beslut i den fråga som initiativet gäller. Om den behöriga myndigheten är ett organ ska organet underrättas om initiativen och de åtgärder som vidtagits på grund av dem, på det sätt som anges nedan. Stadsstyrelsen ska årligen före utgången av maj månad för fullmäktige lägga fram en förteckning över de initiativ som har tagits i frågor som hör till fullmäktiges behörighet och över de åtgärder som har vidtagits på grund av initiativen. Fullmäktige kan samtidigt besluta vilka initiativ som är slutbehandlade. När det gäller initiativ som hör till något annat organs behörighet än fullmäktiges ska organet i fråga underrättas om initiativen på det sätt som organet bestämt. Organet kan samtidigt besluta vilka initiativ som är slutbehandlade. Om minst två procent av stadens invånare lägger fram ett initiativ, ska initiativet tas upp till behandling i den behöriga myndigheten inom sex månader efter att initiativet väcktes. 142 Uppgifter som ska lämnas till initiativtagaren Initiativtagaren ska utan obefogat dröjsmål underrättas om hos vilken myndighet initiativet behandlas, den beräknade behandlingstiden och vem som ger närmare upplysningar om behandlingen. När initiativet är slutbehandlat, ska initiativtagaren underrättas om huruvida initiativet har lett till åtgärder. 143 Undertecknande av handlingar Avtal och förbindelser som ingås och skrivelser som ges för stadens räkning undertecknas av stadsdirektören eller stadsstyrelsens ordförande och kontrasigneras av förvaltningsdirektören, ekonomidirektören eller stadsjuristen, om inte stadsstyrelsen har befullmäktigat några andra personer till detta eller om inte annat har bestämts nedan. Stadsstyrelsens och nämndernas utdrag kan undertecknas av protokollföraren, förvaltningsdirektören eller en kanslist. Ett elektroniskt utdrag räcker. Avtal och förbindelser som bygger på en nämnds eller ett annat organs beslut undertecknas på det sätt som nämnden/organet beslutat. 144 Mottagande av bevislig delgivning Bevislig delgivning kan för stadens räkning tas emot av stadsdirektören, förvaltningsdirektören eller stadsjuristen samt en tjänsteinnehavare som dessa har gett fullmakt. 52

77 36, MBN :30 / :s bilaga: MBN Bilaga B Bevislig delgivning kan för stadens räkning inom en nämnds verksamhetsområde mottas av en ledande tjänsteinnehavare inom nämndens verksamhetsområde. 53

78 36, MBN :30 / :s bilaga: MBN Bilaga B DEL V ARVODESSTADGA FÖR FÖRTROEN- DEVALDA 54

79 36, MBN :30 / :s bilaga: MBN Bilaga B KAPITEL 17 ARVODESSTADGA 145 Tillämpningsområde Till förtroendevald betalas arvode för skötseln av förtroendeuppdraget, ersättning för inkomstbortfall och för kostnader som föranleds av förtroendeuppdraget såsom avlönande av vikarie, anordnande av barnvård eller annan motsvarande orsak, samt ersättning för resekostnader och dagtraktamente i enlighet med denna stadga. 146 Sammanträdesarvoden För stadens förvaltningsorgans sammanträden utbetalas följande arvoden: 1. stadsfullmäktige och dess utskott, stadsstyrelsen samt revisionsnämnden nämnder och direktioner, deras avdelningar och sektioner, stadsstyrelsens sektioner samt kommittéer för informationsmöten, seminarier och aftonskola som ordnas av ovannämnda förvaltningsorgan 50. Till förtroendevald, som fungerar som ordförande i ett förvaltningsorgan, betalas till medlem utgående grundarvode förhöjt med 50 procent. Till fullmäktiges ordförande och viceordförande betalas för deltagande i stadsstyrelsens och dess sektions sammanträden samma arvode som till stadsstyrelsens ledamöter. Till stadsstyrelsens ordförande och annan medlem i stadsstyrelsen betalas för deltagande i fullmäktiges och dess utskotts sammanträden samma arvode som till fullmäktiges ledamöter. Stadsstyrelsens ordförande och annan ledamot i stadsstyrelsen som förordnats av stadsstyrelsen att delta i en nämnds eller direktions sammanträde får samma arvode som medlemmarna i ifrågavarande nämnd eller direktion. Om ett sammanträde varar längre än tre timmar höjs till ordförande och medlem enligt denna paragraf utgående grundarvoden med 50 % för varje påbörjad timme som förtroendevald är närvarande efter det att de tre första timmarna förlöpt. 147 Sammanträden som hålls under samma dag och arvode för protokolljustering Om samma förvaltningsorgan antingen i sin helhet eller i form av avdelning eller sektion sammanträder mer än en gång under samma dag, betalas för sammanträdena endast ett arvode, såvida inte minst två timmar förflutit sedan det föregående sammanträdet avslutats. 55

80 36, MBN :30 / :s bilaga: MBN Bilaga B Såvida det nya sammanträdet börjat före minst två timmar förflutit sedan det föregående sammanträdet avslutats, men sammanträdena tillsammans överskrider tre timmar, betalas arvodet med tillämpning av vad som föreskrivs ovan i 2 6 momentet. Om organets protokoll justeras vid en skild förrättning, betalas ett arvode, som är 25 % av ett enkelt sammanträdesarvode. 148 Årsarvoden Till nedannämnda förtroendevalda betalas utöver mötesarvodet även följande årsarvoden för förtroendeuppdrag som sköts utanför sammanträdena: Fullmäktiges ordförande 4000 euro Fullmäktiges viceordförande 1500 euro Stadsstyrelsens ordförande 5000 euro Ordförande i social- och hälsovårdsnämnden 4000 euro Annan ledamot i stadsstyrelsen, ordförande i bildningsnämnden, tekniska nämnden och revisionsnämnden 1500 euro Ordförande för annan nämnd, sektion och direktion (och annan styrelse) 600 euro När en förtroendevald som nämns i denna paragraf är förhindrad att sköta sitt uppdrag, upphör rätten till årsarvode då hindret oavbrutet fortgått en månad. För den därpå följande tiden är viceordförande eller ersättare berättigad till en proportionell del av årsarvodet. Förutsättningen för att det årsarvode som nämns i denna paragraf ska betalas ut är likväl att nämnden, sektionen eller direktionen i fråga har hållit minst 3 sammanträden under kalenderåret. 149 Valnämndernas arvoden Till ordförande, sekreterare och ledamöter i centralvalnämnd, valnämnd och valbestyrelse betalas per förrättningsdag följande arvoden. I arvodet ingår också ersättning för räknearbetet efter avslutad valförrättning. Οrdförande och sekreterare i centralvalnämnd, valnämnd och valbestyrelse 250 Αnnan medlem i centralvalnämnd, valnämnd och valbestyrelse 200 För sammanträden före och efter förrättningsdagarna betalas det arvode som enligt 147 i denna stadga utgår till medlem i nämnd. Till centralvalnämndens ordförande betalas, utöver sammanträdesarvode, för förtroendeuppdrag som sköts utanför sammanträdena ett arvode per val med samma belopp som enligt 149 i denna stadga erläggs åt ordförande i övriga nämnder. 56

81 36, MBN :30 / :s bilaga: MBN Bilaga B 150 Förtroendevald sekreterares arvode Till förtroendevald som fungerar som sekreterare i ett förvaltningsorgan och som inte erhåller årsarvode eller annan särskild ersättning för skötseln av sekreterarens åligganden, betalas mötesarvodet för vederbörande organs ledamöter förhöjt med 100 %. 151 Förrättningsarvode En förtroendevald, som är utsedd att representera staden eller bevaka sitt verksamhetsområde vid annat sammanträde eller annan överläggning eller förrättning än vad som avses i denna stadga, får ett förrättningsarvode vars belopp motsvarar mötesarvodet för ledamöterna i det organ som har gett uppdraget, utan förhöjningen i momentet, om inte stadsstyrelsen i särskilda fall beslutar annorlunda. Vid behov fastslår fullmäktige arvoden för sådana förtroendeuppdrag som inte har nämnts i denna stadga. För specialuppdrag som åläggs förtroendevalda av stadsfullmäktige eller stadsstyrelsen kan enligt stadsstyrelsens prövning betalas arvode. 152 Ersättning för inkomstbortfall En förtroendevald får ersättning för inkomstbortfall och för kostnader som föranleds av förtroendeuppdraget såsom avlönande av vikarie, anordnande av barnvård eller annan motsvarande orsak för varje påbörjad timme, dock inte för mer än åtta timmar per kalenderdygn. Staden erlägger åt den förtroendevalda eller enligt enskilt avtal med den förtroendevaldas arbetsgivare det faktiska inkomstbortfallet inklusive lönebikostnader. För att erhålla ersättning för inkomstbortfall bör förtroendevalda visa upp ett intyg av arbetsgivaren över inkomstbortfallet samt en godtagbar utredning över kostnaderna. Av arbetsgivarens intyg ska även framgå att den tid som använts för förtroendeuppdraget varit den förtroendevaldas arbetstid och att lön inte betalas för denna tid. Förtroendevalda som utför förvärvs- eller annat arbete utan att stå i arbetsavtals- eller tjänsteförhållande eller annat offentligrättsligt anställningsförhållande, bör skriftligen uppvisa tillräcklig utredning över sitt inkomstbortfall och över de kostnader som föranletts av förtroendeuppdraget. 153 Ersättning för resekostnader Om en förtroendevalds rätt att på grund av skötseln av förtroendeuppdrag erhålla resekostnadsersättning, dagtraktamente, måltidsersättning, logiersättning, nattreseersättning, kursdagtraktamente och ersättning för tjänsteresa till utlandet samt om det förfarande som ska iakttas vid utbetalningen av ersättningarna gäller i tillämpliga delar bestämmelserna i det 57

82 36, MBN :30 / :s bilaga: MBN Bilaga B allmänna kommunala tjänstekollektivavtalet. Ersättandet av resekostnaderna förutsätter att staden har ordnat tillställningen och/eller att det skilt bestämts om saken. För en förtroendevalds resa till sammanträde med egen bil eller fortskaffningsmedel som den förtroendevalda har i sin besittning eller med allmänna transportmedel betalas reseersättning i enlighet med gällande tjänstekollektivavtal, dock så att ingen ersättning betalas för en enkel resa på fem (5) kilometer eller kortare resa. Förvaltningsstadgan upphäver följande instruktioner och stadgor: Förvaltningsstadga Ekonomi- och revisionsstadga Arbetsordning för stadsfullmäktige i Jakobstad Rese- och arvodesstadga för förtroendevalda Staden Jakobstads arkivstadga Instruktion för Jakobstads Vatten 58

83 37, MBN :30 TV: 83/2017 UTLÅTANDE ANGÅENDE DETALJPLAN SOM BILDAR GATU-, TRAFIK- OCH RE- KREATIONSOMRÅDEN I OPLANERADE MARKOMRÅDEN I KYRKOBY 401, JAKOBSTAD OCH ÄNDRING AV DETALJPLAN FÖR EN DEL AV KVARTER 6 (DEPÅOMRÅDET) I JAKOBSTADS STADSDEL 38, STAFFANSNÄS Bilaga 37 A: Tekniska nämnden, begäran om utlåtande Bilaga 37 B: Planutkast Bilaga 37 C: Planbeskrivning Syftet med detaljplaneändringen är att möjliggöra byggandet av en samlargata som ansluts till Jakobstads omfartsväg. Gatan leder trafiken till depåområdet i Staffansnäs. Genomförandet av detaljplanen orsakar inga andra ändringar på området än att det byggs en ny gata med anslutning till omfartsvägen. I övrigt motsvarar innehållet i detaljplanen nuläget. Skogsdungen mellan gatuområdet och bosättningen i Staffansnäs anvisas som närrekreationsområde VL-1. Planebeteckningen för kvartersområde för industribyggnader (TT), som använts som depå, ändras till kvartersområde för depåer som betjänar samhällsteknisk försörjning (ET-1), så att beteckningen motsvarar den faktiska användningen av kvartersområdet. Förslag Ledande byggnadsinspektören: Miljö- och byggnadsnämnden meddelar att nämnden inte har några anmärkningar gällande detaljplaneförslaget.

84 37, MBN :30 / :s bilaga: MBN Bilaga A: Begäran om utlåtande

85 37, MBN :30 / :s bilaga: MBN Bilaga A: Begäran om utlåtande

86 , MBN :30 / :s bilaga: MBN Bilaga B: Detaljplanekarta : JAKOBSTAD : :21 38K7 PIETARSAARI :43 4: Gammelklockarsvägen K3 Vanhalukkarintie : :0 rp10 6: VL-1 LT ET-1 OMRÅDE FÖR NÄRREKREATION, VARS SKOGSTYP UTGÖR ETT VIKTIGT FÖREKOMSTOMRÅDE FÖR FLYGEKORRE. OMRÅDET SKALL SKÖTAS SPECIELLT AVSEDD FÖR FLYGEKORRARNAS ANVÄNDNING SOM EKOKORRIDOR OCH LIVSMILJÖ. Lähivirkistysalue, jonka metsätyyppi muodostaa tärkeän esiintymisalueen liito oraville. Alue tulee hoitaa erityisesti liito oravien käyttöön tarkoitettuna ekokäytävänä ja elinympäristönä. OMRÅDE FÖR ALLMÄN VÄG. Yleisen tien alue. KVARTERSOMRÅDE FÖR DEPÅER SOM BETJÄNAR SAMHÄLLSTEKNISK FÖRSÖRJNING. PÅ KVARTERSOMRÅDET FÅR UPPFÖRAS LAGER OCH MASKINHALLAR SAMT BYGGNADER SOM RYMMER SERVICEUTRYMMEN, ARBETSRUM OCH SOCIALE URTYMMEN. Yhdyskuntateknistä huoltoa palvelevien varikkojen korttelialue. Korttelialueelle saa rakentaa varastoja ja konesuojia sekä huoltotiloja ja työhuoneita käsittäviä rakennuksia sosiaalitiloineen. LINJE 3 M UTANFÖR PLANEOMRÅDETS GRÄNS. 3 m kaava alueen rajan ulkopuolella oleva viiva. STADSDELSGRÄNS. Kaupunginosan raja. ET-1 SKÄRSKILDA BESÄMMELSER: ERITYISMÄÄRÄYKSET: KVARTERSOMRÅDET FÅR HA ENDAST EN IN OCH UTFART FÖR TUNGA FORDON OCH DEN SKALL PLACERAS MOT STAFFANSNÄS SERVICEVÄGEN. MOT VÄGMÄSTAREVÄGEN OCH STAFFANSNÄSVÄGEN FÅR IN OCH UTFARTER AVSEDDA FÖR PERSONALENS OCH KUNDERNAS LÄTTA FORDON PLACERAS; IN OCH UTFARTERNA FÅR VARA HÖGST 4 METER BREDA. KVARTERSOMRÅDETS TOMTDELAR MOT VÄGMÄSTAREVÄGEN, STAFFANSNÄSVÄGEN OCH GAMLAKLOCKARSVÄGEN BÖR PLANTERAS MED EN MINST 5 METER BRED PLANTERINGSREMSA. KVARTERSOMRÅDETS TOMTDELAR SOM ANVÄNDS FÖR ÖPPEN LAGRING BÖR SKYDDAS FÖR INSYN MOT GRANNTOMTER OCH GATUOMRÅDEN MED ETT TÄTT STAKET ELLER BUSKAGE. Korttelialueella saa olla vain yksi ajoneuvoliittymä raskasta kalustoa varten ja se on liitettävä Tapaninniemen huoltotiehen. Tiemestarintiehen ja Tapaninniementiehen saa liittää henkilökunnan ja asiakkaiden kevyille ajoneuvoille tarkoitettuja ajoneuvoliittymiä joiden kulkuaukko saa olla enintään 4 metriä leveä. Korttelialueen Tiemestarintien, Tapaninniementien ja Vanhalukkarintien puoleiset tontinosat on istutettava katualuetta vasten vähintään 5 metrin leveällä istutuskaistaleella. Korttelialueen avovarastoimiseen käytettävät tontinosat on näkösuojattava naapuritontteja ja katualueita vasten umpiaidalla tai tiheällä pensasistutuksilla :1 STAFFANSNÄS SERVICEVÄG 5268 TAPANINNIEMEN HUOLTOTIE 37 VL-1 TT ET-1 5 4:44 6 I 1ap/100m2 e= :44 M : :241 4:27 38K5 6:322 6:237 6: M STAFFANSNÄS TAPANINNIEMI 5 6:286 4 rp FÄLLBACKA VIERUMÄKI Tiemestarintie rp rp2 6:322 M M Vägmästarvägen : P rp rp TIEMESTARINTIE : Staffansnäsvägen 673 II :258 38K K : :238 6:29 12 M6 11 6: rp3 10 Pietarsaaren ohikulkutie Tapanintie 6:269 6:240 rp47 6:291 M : Starastigen : : Staranpolku : Starantie KVARTERS KVARTERSDELS OCH OMRÅDESGRÄNS. Korttelin, korttelinosan ja alueen raja. GRÄNS FÖR DELOMRÅDE. Osa alueen raja. RIKTGIVANDE GRÄNS FÖR OMRÅDE ELLER DEL AV OMRÅDE. Ohjeellinen alueen tai osa alueen raja. KRYSS PÅ BETECKNING ANGER ATT BETECKNINGEN SLOPAS. Risti merkinnän päällä osoittaa merkinnän poistamista. STADSDELSNUMMER. 38 Kaupunginosan numero. STAFF STADSDELS NAMN. Kaupunginosan nimi. 6 KVARTERSNUMMER. Korttelin numero. TAPANIN I e = 0,20 NAMN PÅ GATA ELLER ANNAT ALLMÄNT OMRÅDE. Kadun tai muun yleisen alueen nimi. ROMERSK SIFFRA ANGER STÖRSTA TILLÅTNA ANTAL VÅNINGAR I BYGGNADER, BYGGNAD ELLER DEL DÄRAV. Roomalainen numero osoittaa rakennusten, rakennuksen tai sen osan suurimman sallitun kerrosluvun. EXPLOATERINGSTAL, DVS. FÖRHÅLLANDET MELLAN VÅNINGSYTAN OCH TOMTENS YTA. Tehokkuusluku eli kerrosalan suhde tontin pinta alaan. GODKÄNT I STADSFULLMÄKTIGE HYVÄKSYTTY KAUPUNGINVALTUUSTOSSA DETALJPLANENS BASKARTA UPPFYLLER DE KRAV SOM STÄLLS PÅ DEN ASEMAKAAVAN POHJAKARTTA TÄYTTÄÄ SILLE ASETETUT VAATIMUKSET JAKOBSTAD PIETARSAARI JAKOBSTAD DETALJPLANEN OCH DETALJPLANEÄNDRINGEN BERÖR: TRÄTT I KRAFT TULLUT VOIMAAN STADSDEL 38 STAFFANSNÄS KVARTER 6 (DEL) SAMT GATUOMRÅDE OCH KYRKOBYS FASTIGHETER 4:1, 4:44, 6:280 och 6:315. GENOM DETALJPLANEÄNDRINGEN OCH DETALJPLANEN BILDAS: ANDERS BLOMQVIST fastighetsingenjör / kiinteistöinsinööri PIETARSAARI 6 6: : STAFFANSNÄS SERVICEVÄG TAPANINNIEMEN HUOLTOTIE : LT : : : : :219 6: : :218 4: :269 4: :54 4:36 6: :37 6: : :27 2 6:1 1ap/100m2 INSTRUKTIV BYGGNADSYTA. Ohjeellinen rakennusala. DEL AV OMRÅDE SOM BÖR PLANTERAS. Istutettava alueen osa. TRÄDRAD SOM BÖR PLANTERAS Istutettava puurivi. UNGEFÄRLIGT LÄGE FÖR IN OCH UTFART. Ajoneuvoliittymän likimääräinen sijainti. DEL AV GATUOMRÅDES GRÄNS DÄR KÖRFÖRBINDELSE ÄR FÖRBJUDEN. Katualueen rajan osa, jonka kohdalta ei saa järjestää ajoneuvoliittymää. BETECKNINGEN ANGER PER HUR MÅNGA KVADRATMETER VÅNINGSYTA EN BILPLATS BÖR ANLÄGGAS. Merkintä osoittaa, kuinka monta kerrosalaneliömetriä kohti on rakennettava yksi autopaikka. STADSDEL 38 STAFFANSNÄS KVARTER 6 (DEL) SAMT REKREATIONS-, TRAFIK- OCH GATUOMRÅDE. ASEMAKAAVA JA ASEMAKAAVAN MUUTOS KOSKEE: KAUP.OSAN 38 (TAPANINNIEMEN) KORTTELIN 6 OSAA JA KATUALUETTA, SEKÄ KIRKONKYLÄN KIINTEISTÖJÄ 4:1, 4:44, 6:280 JA 6:315. ASEMAKAAVALLA JA ASEMAKAAVAN MUUTOKSELLA MUODOSTUU: KAUP.OSAN 38 (TAPANINNIEMEN) KORTTELIN 6:N OSA SEKÄ VIRKISTYS-, LIIKENNE- JA KATUALUEITA. SKALA / MITTAKAAVA RITARE / PIIRTÄJÄ PLANERARE / SUUNNITTELIJA 1:2000 JYRKI KARJALAINEN BEN GRIEP JAKOBSTAD PIETARSAARI STADEN JAKOBSTAD PLANLÄGGNINGSAVDELNINGEN PEKKA ELOMAA stadsplanearkitekt/asemakaava-arkkitehti PIETARSAAREN KAUPUNKI KAAVOITUSOSASTO

87 37, MBN :30 / :s bilaga: MBN Bilaga C: Beskrivning över detaljpla DETALJPLAN OCH DETALJPLANEÄNDRING ASEMAKAAVA JA ASEMAKAAVAN MUUTOS STADSDEL 38 STAFFANSNÄS KVARTER 6 (DEL) SAMT REKREATIONS- TRAFIK- OCH KAUPUNGINOSA 38 STAFFANSNÄS KORTTELIN 6 (OSA) SEKÄ VIRKISTYS- LIIKENNE- JA KATUALUEET GATUOMRÅDEN

88 37, MBN :30 / :s bilaga: MBN Bilaga C: Beskrivning över detaljpla 1 BESKRIVNING ÖVER DETALJ- PLAN OCH DETALJPLANEÄND- RING Beskrivningen berör den daterade och detaljplanekartan. ASEMAKAAVAN JA ASEMAKAA- VAN MUUTOKSEN SELOSTUS Selostus koskee päivättyä asemakaavakarttaa. 1. BAS- OCH IDENTIFIKATIONS- UPPGIFTER 1.1 Identifikationsuppgifter Detaljplanen berör: Ett oplanerat markområde väster om stadsdel 38 Staffansnäs och Omfartsvägen i Kyrkoby by i staden Jakobstad (berör fastigheterna 4:1, 4:44, 6:280 och 6:315 i Kyrkoby). Detaljplaneändringen berör: TT-kvartersområdet i kvarter 6 (depåområdet) i stadsdel 38, Staffansnäs. Genom detaljplanen bildas: ET-1-kvartersområdet i kvarter 6 samt gatu-, trafik- och närrekreationsområden i stadsdel 38, STAFFANSNÄS, i Jakobstad. 1. PERUS- JA TUNNISTETIEDOT 1.1 Tunnistetiedot Asemakaava koskee: Tapaninniemen kaupunginosan 38 ja Ohikulkutien länsipuolella sijaitsevaa kaavoittamatonta maa-aluetta Pietarsaaren Kirkonkylässä (koskee Kirkonkylän kiinteistöjä 4:1, 4:44, 6:280 ja 6:315). Asemakaavamuutos koskee: TT-korttelialuetta korttelissa 6 (varikkoalue) Tapaninniemen kaupunginosassa 38. Asemakaavalla muodostuu: ET-1-korttelialue korttelissa 6 sekä katu-, liikenne- ja lähivirkistysalueita Pietarsaaren kaupunginosassa 38, TAPANINNIEMI. 1.2 Planområdets läge Planområdet ligger knappt 3 kilometer söder om stadens torg invid Omfartsvägen till Nykarleby (regionväg 749). Kartbilaga 1, lägeskarta. 1.2 Kaava-alueen sijainti Kaava-alue sijaitsee vajaat 3 kilometriä kaupungin torilta etelään, Uuteenkaarlepyyhyn vievän Ohikulkutien varrella (seututie 749). Karttaliite 1, sijaintikartta. 1.3 Planens syfte Syftet med planeringen är att möjliggöra byggandet av en samlargata som ansluts till Jakobstads Omfartsväg. Gatan leder trafiken till depåområdet i Staffansnäs. 1.3 Kaavan tarkoitus Kaavoituksen tarkoituksena on mahdollistaa Pietarsaaren Ohikulkutiehen liittyvän uuden kokoojakadun rakentaminen, joka ohjaa liikenteen Tapaninniemessä olevalle varikkoalueelle. 1.5 Förteckning över bilagor till beskrivningen Beskrivningens bilagor är: 1. Lägeskarta 2. Markägoförhållanden 3. Utdrag ur tidsenlig detaljplan 4. Utdrag ur generalplanen 1.5 Luettelo selostuksen liitteistä Selostuksen liitteitä ovat: 1. Sijaintikartta 2. Maanomistuskartta 3. Ote ajantasa-asemakaavasta 4. Ote yleiskaavasta

89 37, MBN :30 / :s bilaga: MBN Bilaga C: Beskrivning över detaljpla 2 5. Detaljplanekarta med bestämmelser 6. Flygbild 7. Landsväg 749 Staffansnäs korsningsarrangemang i Jakobstad; utrymmesreserveringsplan, 8. Utdrag ur utrymmesreserveringsplankarta skede 1 9. Utdrag ur utrymmesreserveringsplankarta skede Skiss över möjlig planläggning av området mellan Staffansnäs, Björnviken och Baggholmen. 11. Inventering av flygekorre inom ett detaljplaneområde vid Staffansnäs i Jakobstad 12. NTM-centralens utlåtande om iståndsättande av förorenat markområde vid Vägmästarvägen 18 i Jakobstad. 5. Asemakaavakartta määräyksineen 6. Ilmakuva 7. Maantie 749 Tapaninniemen liittymäjärjestelyt Pietarsaaressa; tilavaraussuunnitelma 8. Ote tilavaraussuunnitelmakartasta vaihe 1 9. Ote tilavaraussuunnitelmakartasta vaihe Hahmotelma Tapaninniemen, Otsolahden ja Oinaasaaren välimaaston mahdollisesta kaavoituksesta. 11. Liito-oravaselvitys koskien Tapaninniemen asemakaava-aluetta Pietarsaaressa 12. ELY:n lausunto Tiemestarintie 18:ssa Pietarsaaressa sijainneen pilaantuneen maa-alueen kunnostuksesta. 1.6 Förteckning över andra handlingar, bakgrundsutredningar och källmaterial som berör planen - Österbottens landskapsplan 2030 och - Delgeneralplan för Kyrkoby i Pedersöre kommun. 1.6 Luettelo muista kaavaa koskevista asiakirjoista, taustaselvityksistä ja lähdemateriaalista - Pohjanmaan maakuntakaava Pedersören kunnan Kirkonkylän osayleiskaava. 2. SAMMANDRAG 2.1 Olika skeden i planprocessen Anhängiggörandet av planläggningen annonserades första gången redan i april 2013, men i det skedet fanns det inte ännu tillräckligt med uppgifter om de områdesreserveringar som trafikarrangemangen kräver. Planprojektet återupptogs i oktober 2016, när de utrymmesreserveringsplaner och naturinventeringar som beställts till stöd för planeringen fanns till förfogande. Planförslaget färdigställdes i januari 2017 för att föreläggas tekniska nämnden. 2. YHTEENVETO 2.1 Kaavaprosessin vaiheet Kaavoituksen vireille tulosta ilmoitettiin ensimmäistä kertaa jo huhtikuussa 2013, mutta siinä vaiheessa ei vielä ollut riittävästi tietoja liikennejärjestelyjen vaatimista aluevarauksista. Kaavahanke käynnistettiin uudelleen lokakuussa 2016 kun kaavoituksen tueksi tilatut tilavaraussuunnitelmat ja luontokartoitukset olivat käytettävissä. Kaavaehdotus valmistui tammikuussa 2017 tekniselle lautakunnalle esiteltäväksi. 2.2 Detaljplanen Från depåområdet, som används av staden, ordnas bakvägen en direkt förbindelse till Omfartsvägen. Anslutningens exakta läge har fastställts i utrymmes-reserveringsplanen, som har utarbetats i samarbete med NTM-centralen. Skogsdungen mellan gatuområdet och bosättningen i Staffansnäs anvisas som närrekreationsområde VL Asemakaava Kaupungin käyttämältä varikkoalueelta järjestetään takakautta suora kulkuyhteys Ohikulkutiehen. Liittymän tarkka sijainti on määritelty ELY-keskuksen kanssa yhteistyössä laaditussa tilavaraus-suunnitelmassa. Katualueen ja Tapaninniemen asutuksen väliin jäävä metsikkö osoitetaan lähivirkistysalueeksi VL-1.

90 37, MBN :30 / :s bilaga: MBN Bilaga C: Beskrivning över detaljpla 3 Planbeteckningen som anger depåområdets huvudsakliga användningsändamål ändras till kvartersområde för depåer som betjänar samhällsteknisk försörjning (ET-1), så att beteckningen motsvarar den faktiska användningen av området. Omfartsvägens oplanlagda vägområde tas in i detaljplanen som område för allmän väg (LT) till den del som det ligger på staden Jakobstads sida. Bilaga 5. Detaljplanekarta med bestämmelser Varikkoalueen pääkäyttötarkoitusta osoittava kaavamerkintä muuttuu yhdyskuntateknistä huoltoa palvelevien varikkojen korttelialueeksi (ET-1) vastaamaan alueen todellista käyttöä. Ohikulkutien kaavoittamaton tiealue otetaan yleisen tien alueena (LT) asemakaavan piiriin siltä osin kun se sijaitsee Pietarsaaren kaupungin puolella. Liite 5; Asemakaavakartta määräyksineen 2.3 Genomförandet av detaljplanen Genomförandet av detaljplanen orsakar inga andra ändringar på området än att det byggs en ny gata med anslutning till Omfartsvägen. I övrigt motsvarar innehållet i detaljplanen nuläget. Staden torde bygga gatan kort därefter att detaljplanen har vunnit laga kraft. 2.3 Asemakaavan toteuttaminen Asemakaavan toteuttaminen ei aiheuta alueella juuri muita muutoksia kuin uuden kadun ja Ohikulkutien liittymän rakentamisen, muutoin asemakaavan sisältö on nykytilanteen mukainen. Kaupunki rakentanee kadun pian sen jälkeen kun asemakaava on saanut lain voiman. 3 UTGÅNGSPUNKTER 3.1 Utredning över förhållandena i planeringsområdet Allmän områdesbeskrivning Planområdet ligger i utkanten av stadens tätort och indelas i depåområdet, som redan länge varit i bruk och som är detaljplanerat, samt ett ungefär lika stort icke planlagt område, där det växer ekonomiskog. Terrängen på planområdet sluttar mot väster. Vid den östra kanten är den naturliga höjdpositionen ca +12 meter och i väster ca 5 6 meter. I de västra delarna av depåområdet har markytan visserligen kraftigt höjts genom utfyllnad Naturmiljön Ekonomiskogen på området består av några skogsfigurer, en av dem har nyligen slutavverkats och planterats med tall och gran. Resten består av ca 80-årig granskog och ca 60-årig björkskog, där det håller på att växa upp granar. De senast nämnda skogstyperna passar för flygekorrar, och man har då hittat flygekorrspillning vid inventeringen av området. Enligt inventeringen utgör en del av det inventerade området ett mycket viktigt förekomstområde för flygekorre, och även om ingen rast- eller förökningsplats observerades bör delar av området sparas som flygekorrens livsmiljö. 3 LÄHTÖTILANNE 3.1 Suunnittelualueella vallitseva tilanne Alueen yleiskuvaus Suunnittelualue sijaitsee kaupungin taajaman rajamailla jakautuen jo pitkään käytössä olleeseen, asemakaavoitettuun varikkoalueeseen ja vastaavan kokoiseen alueeseen kaavoittamatonta talousmetsää. Suunnittelualueen maasto laskee länteen. Itäreunalla luonnollinen korkeusasema on noin + 12 ja lännessä noin 5-6 metrissä. Varikkoalueen länsiosissa maanpintaa on reippaasti nostettu täyttämällä Luonnonympäristö Alueen talousmetsä koostuu muutamasta metsäkuviosta joista yhdellä on hiljattain suoritettu päätehakkuu ja palstalle on istutettu mäntyä ja kuusta. Loppuosassa on noin 80-vuotiasta kuusimetsää ja noin 60-vuotiasta koivumetsää, jossa kuusi on nousemassa. Viimeksi mainitut sopivat liito-oraville ja niistä onkin löydetty liito-oravien papanoita alueelle suoritetussa kartoituksessa. Selvityksen mukaan määrätyt osat inventoitua aluetta muodostavat hyvin tärkeän liito-oravien esiintymisalueen, ja vaikka lepo- tai pesäpaikkoja ei alueella olekaan havaittu, on osia alueesta säilytettävä liito-oravien elinalueena.

91 37, MBN :30 / :s bilaga: MBN Bilaga C: Beskrivning över detaljpla 4 Bilaga 11; Inventering av flygekorre inom ett detaljplaneområde vid Staffansnäs i Jakobstad Bebyggd miljö Depåområdet på planeringsområdet har tidigare använts av Vägförvaltningen. De äldsta fordonshallarna, verkstäderna och lagerbyggnaderna från den tiden är från och 1970-talet och Vägförvaltningen byggde ännu år 1995 ett kalllager. Depån övergick i stadens ägo i början av talet. På den sida som vetter mot Staffansnäsvägen byggdes nya utrymmen åt Jakobstads Vatten år 2013, och mellan Vägförvaltningens gamla kall- hallar byggdes år 2015 en kallhall till. Centralen för tekniska tjänster fick sin nya fordonshall färdig år Den utnyttjade byggrätten är sammanlagt ca m 2 våningsyta. Liite 11; Liito-oravaselvitys koskien Tapaninniemen asemakaava-aluetta Pietarsaaressa Rakennettu ympäristö Suunnittelualueen varikkoalue on aikaisemmin ollut Tiehallinnon käytössä. Vanhimmat ajoneuvohallit, verstaat ja varastot ovat ja luvuilta ja Tiehallinto rakensi vuonna 1995 vielä kylmävaraston. Varikko siirtyi 2010-luvun alussa kaupungin omistukseen. Tapanintien puolelle rakennettiin uudet toimitilat Pietarsaaren Vedelle vuonna 2013 ja Tiehallinnon vanhojen kylmähallien väliin rakennettiin vuonna 2015 yksi kylmähalli lisää. Teknisen palvelukeskuksen uusi ajoneuvohalli valmistui vuonna Käytetty rakennusoikeus on yhteensä noin kerrosalaneliömetriä. I samband med byggandet av nya verksamhetsutrymmen åt Jakobstads Vatten år 2013 stötte man på tre underjordiska bränsletankar, som låg delvis på depåtomtens och delvis på Vägmästarvägens område. Det förorenade markområdet sanerades genom byte av jordmassor under ledning av en miljöteknisk övervakare. Enligt ett utlåtande från NTM-centralen i Södra Österbotten utfördes saneringsarbetet på ända- Vuonna 2013 löydettiin Pietarsaaren Veden toimitilojen rakentamishankkeen yhteydessä kolme maanalaista polttoainesäiliötä osittain varikkotontin ja osittain Tiemestarintien maaperästä. Pilaantunut maa-alue kunnostettiin massanvaihtona ympäristöteknisen valvojan ohjauksessa. Etelä- Pohjanmaan ELY-keskuksen lausunnon mukaan kunnostustyö suoritettiin asianmukaisesti noudattaen annetun päätöksen määräyk-

92 37, MBN :30 / :s bilaga: MBN Bilaga C: Beskrivning över detaljpla 5 målsenligt sätt med iakttagande av bestämmelserna i det givna beslutet, och de förorenade jordmassorna fördes till en för ändamålet avsedd tillståndspliktig mottagningsplats. Provtagningsresultaten i slutrapporten underskred de mål som uppställts för saneringen, så det fanns inte behov av några fortsatta åtgärder på området med nuvarande markanvändning. Bilaga 12: NTMcentralens utlåtande om iståndsättande av förorenat markområde vid Vägmästarvägen 18 i Jakobstad. siä ja pilaantuneet maa-ainekset toimitettiin niille tarkoitettuun luvanvaraiseen vastaanottopaikkaan. Loppuraportin valmistusnäytteiden tulokset alittivat asetetut kunnostustavoitteet, joten alueella ei ollut tarvetta jatkotoimenpiteisiin nykyisellä maankäytöllä. Liite 12, ELY:n lausunto Tiemestarintie 18:ssa Pietarsaaressa sijainneen pilaantuneen maaalueen kunnostuksesta. På åkrarna som gränsar till norra delen av depåtomten finns låga stenformationer, vars ursprung måste utredas. På detaljplanekartan över depåtomten, från år 1988, syns det att stenformationerna ursprungligen fortsatte in på depåtomten och bildade en stor helhet. På depåtomten har stenformationerna senare förstörts eller täckts över med fyllnadsjord. Enligt en bedömning av stadens museum är västra delen av stenformationen inte sådan att den borde skyddas, dvs. den del som är närmast depån. Stenmuren syns på en gammal karta från år Jag vet inte hurudan den var då, men nu är den täckt av jordmassor som redan har skadat den. Den såg inte ut som en traditionell stenmur. (museichef Carola Sundqvist ). Enligt museichefen ser östra delen av stenformationen bättre ut. Den ligger dock utanför planeringsområdet. Varikkotontin pohjoisosaan rajoittuvilta pelloilta löytyy matalia kivimuodostelmia, joiden alkuperä oli syytä selvittää. Varikkotontin asemakaavakartasta vuodelta 1988 näkyy, että kivimuodostelmat jatkuivat alun perin varikkotontilla, muodostaen laajan kokonaisuuden. Varikkotontilla kivimuodostelmat on sittemmin hävitetty tai peitetty täyttömaalla. Kaupunginmuseon arvion mukaan kivimuodostelman länsiosa ei ole sellainen, että sitä pitäisi suojata. Eli se osa joka on lähimpänä varikkoa. Kivimuuri näkyy vanhassa kartassa vuodelta En tiedä minkälainen se oli silloin, mutta nyt sen päällä on maamassoja jotka ovat jo vahingoittaneet sitä. Eikä se näyttänyt perinteiseltä kivimuurilta. (museonjohtaja Carola Sundqvist ). Museojohtajan mukaan kivimuodostelman itäosa näyttää paremmalta. Se sijaitsee kuitenkin suunnittelualueen ulkopuolella Markägoförhållanden En del av de icke planlagda privata skogsområdena på planeringsområdet övergick nyligen i staden Jakobstads ägo men två skogsskiften är ännu i privatägo. Staden ägde redan tidigare depåområdet och marken på gatuområdena. En smal remsa av planområdet längs Omfartsvägen är i statens ägo. Bilaga 2; Markägoförhållanden Maanomistus Suunnittelualueen kaavoittamattomista yksityisistä metsäalueista osa siirtyi hiljattain Pietarsaaren kaupungin omistukseen mutta kaksi metsäpalstaa jäi yksityisomistukseen. Kaupunki omisti jo ennestään varikkoalueen ja katualueiden maapohjat. Valtio omistaa kapean suikaleen Ohikulkutien tiealuetta suunnittelualueella. Liite 2; Maanomistus.

93 37, MBN :30 / :s bilaga: MBN Bilaga C: Beskrivning över detaljpla Planeringssituationen Planer, beslut och utredningar som berör planområdet Landskapsplan På planområdet gäller landskapsplanen för Österbotten Landskapsfullmäktige för Österbottens förbund godkände planen , och den stadfästes av Miljöministeriet I landskapsplanen har planområdet klassificerats som område för tätortsfunktioner. Generalplan Generalplanen för staden Jakobstad 2020 godkändes i stadsfullmäktige Generalplanen saknar rättsverkan. Generalplanen anvisar de befintliga bostadskvarteren i Staffansnäs för marknära boende (AP). Depån som finns på bostadsområdet har inte särskilt utmärkts i generalplanen. Generalplanen anvisar terrängen bakom bosättningen i Staffansnäs som område med landsbygdskaraktär ända till Lappfjärdsdiket. Bilaga 4; Utdrag ur Jakobstads Generalplan 2020 Detaljplan Detaljplanen för planeringsområdet gäller depåområdet och den är en del av den första detaljplanen för Staffansnäs som vann laga kraft år Resten av planeringsområdet är fortfarande oplanerat. Depåområdet har betecknats som kvartersområde för industribyggnader (TT), vilket är märkligt, eftersom området inte användes för det ändamålet då detaljplanen utarbetades, och veterligen har man aldrig planerat någon industriverksamhet där. Byggrätten är fastställd med exploateringstalet e=0,20 och högsta tillåtna antal våningar är I. Planen anvisar att depåområdets ytterkanter ska planteras mot kvarter 6, mot Staffansnäsvägen och mot Gammelklockarsvägen, men inte mot Vägmästarvägen. Bilaga 3; Utdrag ur tidsenlig detaljplan Planeringssituationen på grannkommunens sida Planeringsområdet gränsar vid Omfartsvägen till Pedersöre kommuns område. För området gäller Kyrkoby delgeneralplan som kommunstyrelsen i 3.2 Kaavoitustilanne Suunnittelualuetta koskevat suunnitelmat, päätökset ja selvitykset. Maakuntakaava Suunnittelualueella on voimassa Pohjanmaan maakuntakaava Pohjanmaan liiton maakuntavaltuusto on hyväksynyt kaavan ja kaava on vahvistettu ympäristöministeriössä Maakuntakaavassa suunnittelualue on osoitettu taajamatoimintojen alueeksi. Yleiskaava Pietarsaaren kaupungin yleiskaava 2020 on hyväksytty kaupunginvaltuustossa Yleiskaava ei ole oikeusvaikutteinen. Yleiskaava osoittaa Tapaninniemen olemassa olevat asuinkorttelit maanläheistä asumista varten (AP). Asuinalueella toimivaa varikkoa ei ole erikseen osoitettu yleiskaavassa. Yleiskaava osoittaa Tapaninniemen asutuksen takamaaston maaseutumaiseksi alueeksi Lapinnevan ojaan asti. Liite 4; Ote Pietarsaaren Yleiskaavasta 2020 Asemakaava Suunnittelualueen asemakaava koskee varikkoaluetta ja se on osa Tapaninniemen ensimmäistä asemakaavaa, joka sai lainvoiman vuonna Suunnittelualueen loppuosa on edelleen kaavoittamatonta. Varikkoalue on merkitty teollisuusrakennusten korttelialueeksi TT, mikä on merkillistä, koska alue ei ollut sellaisessa käytössä asemakaavaa laadittaessa eikä teollista käyttöä ole sille tiettävästi koskaan tavoiteltukaan. Rakennusoikeus on määritelty tehokkuusluvulla e=0,20 ja suurin sallittu kerrosluku on I. Kaava osoittaa varikkoalueen ulkoreunoja istutettaviksi korttelia 6 vastaan, Tapanintietä vasten ja Vanhanlukkarintietä vasten, muttei Tiemestarintietä vasten. Liite 3; Ote ajantasa-asemakaavasta Kaavoitustilanne naapurikunnan puolella Suunnittelualue rajoittuu Ohikulkutien kohdalla Pedersören kunnan alueeseen. Alueella on voimassa Kirkonkylän osayleiskaava, joka on hy-

94 37, MBN :30 / :s bilaga: MBN Bilaga C: Beskrivning över detaljpla 7 Pedersöre godkände och kommunfullmäktige Staraby har i Kyrkoby delgeneralplan betecknats som byområde AT och området sydväst om byn har betecknats som småhusdominerat bostadsområde som ska förverkligas med detaljplan. väksytty Pedersören kunnanhallituksessa ja kunnanvaltuustossa Staraby on Kirkonkylän osayleiskaavassa merkitty kyläalueeksi AT ja sen kylän lounaispuolella oleva alue on merkitty pientalovaltaiseksi asuntoalueeksi joka on toteutettava asemakaavalla AP-1. 4 OLIKA SKEDEN I PLANERINGEN 4.1 Behovet av detaljplaneringen Det omedelbara behovet av en detaljplan beror på de störningar som fordonstrafiken mellan depåområdet och staden orsakar bosättningen i Staffansnäs. Genom en ny gatuförbindelse kan den här trafiken ledas runt området via Vasavägen och Omfartsvägen. Detaljplanen säkerställer samtidigt anslutningen av en ny samlargata till Omfartsvägen. Arrangemanget betjänar i det här skedet endast depåområdet, men senare Arrangemanget betjänar i det här skedet endast depåområdet, men senare kan man med stöd av det öppna nya oplanerade områden mellan Staffansnäs, Björnviken och Baggholmen. Bilaga 10; Skiss över möjlig planläggning av området mellan Staffansnäs, Björnviken och Baggholmen. 4.2 Beslut om planeringsstart Initiativet till planberedningen togs av staden Jakobstad och är en följd av de diskussioner som staden förde med invånarna i Staffansnäs i samband med beslutet att köpa depåområdet. 4.3 Deltagande och samarbete Intressenter Intressenter vid detaljplaneprojektet är markägarna samt kringliggande områdens markägare, företag och invånare. I planförslagsskedet begärs utlåtande av följande parter: räddningsmyndigheten, hälsoinspektionen, miljö- och byggnadsnämnden, Jakobstads Vatten, energiverket Herrfors, Pedersöre kommun, NTM-centralen i Södra Österbotten och Österbottens förbund. NTM-centralen i Södra Österbotten är samarbetsmyndighet i planfrågor som gäller statliga vägar. 4 KAAVOITUKSEN VAIHEET 4.1 Asemakaavan laatimistarve Asemakaavan välitön tarve johtuu varikkoalueen ja kaupungin välillä kulkevan kaluston aiheuttamista häiriöistä Tapaninniemen asuinalueelle. Uuden katuyhteyden ansiosta tämä liikenne voi siirtyä kiertämään Vaasantien ja Ohikulkutien kautta. Asemakaava varmistaa samalla uuden kokoojakadun liittymän Ohikulkutiehen. Järjestely palvelee tässä vaiheessa ainoastaan varikkoaluetta, mutta myöhemmin sen varaan voi avata Tapaninniemen, Otsolahden ja Oinaansaaren kaupunginosien välisiä uusia kaavoittamattomia alueita. Liite 10; Hahmotelma Tapaninniemen, Otsolahden ja Oinaasaaren välimaaston mahdollisesta kaavoituksesta. 4.2 Suunnittelun aloittamista koskeva päätös Kaavavalmistelu on käynnistetty Pietarsaaren kaupungin aloitteesta ja on seuraus niistä keskusteluista, jotka kaupunki kävi Tapaninniemen asukkaiden kanssa varikkoalueen ostopäätöksen yhteydessä. 4.3 Osallistuminen ja yhteistyö Osalliset Kaavahankkeen osallisia ovat maanomistajat sekä ympäröivien alueiden maanomistajat, yritykset ja asukkaat. Kaavaehdotusvaiheessa pyydetään lausuntoja seuraavilta osapuolilta: pelastusviranomainen, terveysvalvonta, ympäristö- ja rakennuslautakunta, Pietarsaaren Vesi, energialaitos Herrfors, Pedersören kunta, Etelä- Pohjanmaan ELY-keskus ja Pohjanmaan liitto. Etelä-Pohjanmaan ELY-keskus on yhteistyöviranomainen valtiollisiin teihin liittyvissä kaavakysymyksissä.

95 37, MBN :30 / :s bilaga: MBN Bilaga C: Beskrivning över detaljpla Anhängiggörande Anhängiggörandet av planeringen annonserades första gången redan i april 2013, men då fanns det inte ännu förutsättningar för att planeringsarbetet skulle fortskrida. Planprojektet återupptogs i oktober 2016, då de utrymmesreserveringsplaner och naturinventeringar som beställts till stöd för planläggningen fanns till förfogande. Tekniska nämnden antecknade det uppdaterade programmet för deltagande och bedömning för kännedom på sitt möte och annonserna om att planberedningen anhängiggjorts ingick i de lokala dagstidningarna Deltagande och växelverkan Planberedningen har tillkännagivits både med tidningsannonser och med brev direkt till intressenterna, men intresset har varit svagt Myndighetssamarbete Vi har haft ett nära samarbete med trafikmyndigheterna på NTM-centralen, staden Jakobstads husavdelning, mätningsavdelning och kommunaltekniska avdelning samt med Jakobstads Vatten. 4.4 Mål för detaljplanen Avsikten med planen är att skapa och säkerställa möjligheten för Staden Jakobstad att bygga en ny gata som ansluts till Jakobstads Omfartsväg. Den nya anslutningen och gatan betjänar tills vidare enbart depåområdet i Staffansnäs, men i framtiden också nya områden som ska planläggas i terrängen mellan stadsdelarna Staffansnäs, Björnviken och Baggholmen Vireille tulo Kaavoituksen vireille tulosta ilmoitettiin ensimmäistä kertaa jo huhtikuussa 2013, mutta siinä vaiheessa ei vielä ollut riittävästi tietoja liikennejärjestelyjen vaatimista aluevarauksista. Kaavahanke käynnistettiin uudelleen lokakuussa 2016 kun kaavoituksen tueksi tilatut tilavaraussuunnitelmat ja luontokartoitukset olivat käytettävissä. Tekninen lautakunta merkitsi päivitetyn osallistumis- ja arviointisuunnitelman tiedoksi kokouksessaan ja lehti-ilmoitukset kaavavalmistelun vireilläolosta ilmestyivät paikallisissa sanomalehdissä Osallistuminen ja vuorovaikutus Kaavavalmistelusta on ilmoitettu sekä lehtiilmoituksin että kirjeitse suoraan osallisille Viranomaisyhteistyö Tiivistä viranomaisyhteistyötä on tehty Pohjanmaan ELY-keskuksen liikenneviranomaisten kanssa, Pietarsaaren kaupungin talo-osaston, mittausosaston ja kunnallistekniikan osaston sekä Pietarsaaren Veden kanssa. 4.4 Asemakaavan tavoitteet Kaavan tavoitteena on luoda ja varmistaa Pietarsaaren kaupungille mahdollisuus rakentaa Pietarsaaren Ohikulkutiehen liittyvä uusi katu. Liittymä ja katu palvelevat toistaiseksi ainoastaan Tapaninniemen varikkoaluetta, mutta tulevaisuudessa myös Tapaninniemen, Otsolahden ja Oinaansaaren kaupunginosien välimaastossa sijaitsevia uusia kaavoitettavia alueita. 5. REDOGÖRELSE FÖR DETALJPLANEN 5.1 Planens struktur Planbeteckningen för kvartersområdet för industribyggnader (TT), som använts som depå, ändras till kvartersområde för depåer som betjänar samhällsteknisk försörjning (ET-1), så att beteckningen motsvarar den faktiska användningen av kvartersområdet. Byggrätten och antalet våningar (I) förblir oförändrade. Från depåtomtens sydvästra spets ordnas en ny 5. ASEMAKAAVAN KUVAUS 5.1 Kaavan rakenne Varikkona käytetyn teollisuuskorttelialueen kaavamerkintä (TT) muutetaan yhdyskuntateknistä huoltoa palvelevien varikkojen korttelialueeksi (ET-1) vastaamaan korttelialueen todellista käyttöä. Rakennusoikeudet ja kerrosluku (I) pysyvät ennallaan. Varikkotontin lounaiskärjestä järjestetään uusi

96 37, MBN :30 / :s bilaga: MBN Bilaga C: Beskrivning över detaljpla 9 förbindelse bakvägen direkt till Omfartsvägen. Med hjälp av förbindelsen undviks de olägenheter som orsakas småhusbebyggelsen i Staffansnäs på grund av de tunga fordonens genomfart. Skogsdungen mellan gatuområdet och bosättningen i Staffansnäs anvisas som närrekreationsområde VL-1. Omfartsvägens oplanerade vägområde tas in i detaljplanen som område för allmän väg (LT) till den del det ligger på staden Jakobstads sida. Bilaga 5; Detaljplanekarta Dimensionering ET-kvartersområdets, dvs. depåtomtens, areal och byggrätt, som har fastställts med exploateringstalet e=0,20, förblir oförändrade. Den nya gatuförbindelsen som börjar i sydvästra spetsen av depåtomten, betjänar endast stadens depåområde, varför 8 m är tillräckligt som dimensionering för gatuområdet. I andra ändan, vid anslutningen till Omfartsvägen, har gatuområdet likväl dimensionerats till 24 m, för att i framtiden rymma en samlargata med grönremsa och avskild lättrafikled, som kan utnyttjas vid detaljplaneringen av nya områden i terrängen mellan Staffansnäs, Björnviken och Baggholmen. I det här skedet behöver den inte byggas så bred. Dimensioneringen av närrekreationsområdet VL- 1 är en följd av den naturliga dragningen av gatuområdet och resultaten av naturinventeringen, men med den här dimensioneringen fyller närrekreationsområdet också gott och väl sin uppgift som buffertzon mellan det nya gatuområdet och bebyggelsen i Staffansnäs. kulkuyhteys takakautta suoraan Ohikulkutiehen. Tapaninniemen pientaloasutus vastaisuudessa välttyy varikon raskaan kaluston läpikulun aiheuttamilta haitoilta. Katualueen ja Tapaninniemen asutuksen väliin jäävä metsikkö osoitetaan lähivirkistysalueeksi VL-1. Ohikulkutien kaavoittamaton tiealue otetaan yleisen tien alueena (LT) asemakaavan piiriin siltä osin kun se sijaitsee Pietarsaaren kaupungin puolella. Liite 5; Asemakaavakartta Mitoitus ET-korttelialueen eli varikkotontin pinta-ala ja rakennusoikeus, joka on määritelty tehokkuusluvulla e= 0,20, pysyvät ennallaan. Varikkotontin lounaiskärjestä alkava uusi katuyhteys palvelee ainoastaan kaupungin varikkoaluetta, jolloin katualueen mitoitukseksi riittää 8 metriä. Katualue on toisessa päässä, Ohikulkutien liittymän kohdalla, kuitenkin mitoitettu 24-metriseksi, jotta siihen mahtuisi tulevaisuudessa kokoojakatu viherkaistaleella erotettuine kevyen liikenteen väylineen, jonka varaan voi asemakaavoittaa uusia alueita Tapaninniemen, Otsolahden ja Oinaansaaren välimaastossa. Tässä vaiheessa sitä ei tarvitse rakentaa niin leveäksi. VL-1-lähivirkistysalueen mitoitus on seuraus katualueen linjauksen luontevuudesta ja luontokartoituksen tuloksista, mutta lähivirkistysalue täyttää sillä mitoituksella myös hyvin tehtävänsä puskurivyöhykkeenä uuden katualueen ja Tapaninniemen asutuksen välillä. Kvartersområdet ET Gatuområden Trafikområden LT Närrekreationsområden VL Planområdets totalareal ca 2,9 ha ca 0,5 ha ca 0,2 ha ca 2,9 ha ca 6,5 ha Korttelialueet ET Katualueet Liikennealueet LT Lähivirkistysalueet VL Kaava-alueen kokonaispinta-ala ca 2,9 ha ca 0,5 ha ca 0,2 ha ca 2,9 ha n. 6,5 ha 5.2 Uppnående av målen för miljöns kvalitet Innehållet i planförslaget motsvarar väl de mål som uppställdes när planen anhängiggjordes. 5.2 Ympäristön laatua koskevien tavoitteiden toteutuminen Kaavaehdotuksen sisältö vastaa hyvin vireillepanon aikana sille asetettuja tavoitteita.

97 37, MBN :30 / :s bilaga: MBN Bilaga C: Beskrivning över detaljpla Områdesreserveringar Kvartersområde för depåer som betjänar samhällsteknisk försörjning ( ET-1 ). Förslaget till ändring av detaljplanen ändrar planbeteckningen för det kvartersområde för industribyggnader (TT) som använts som depå till kvartersområde för depåer som betjänar samhällsteknisk försörjning (ET-1), eftersom den här beteckningen motsvarar den faktiska användningen av kvartersområdet. De viktigaste av de övriga planbestämmelserna (antal våningar I, exploateringstal e=0,2) är lämpliga för depåverksamheten, så de kan bevaras oförändrade. Depåtomten får en ny gatuanslutning för tunga fordon, men en del av de nuvarande anslutningarna till Vägmästarvägen och Staffansnäsvägen kan bli kvar för personalens och kundernas personbilar. Ändringarna påverkar de interna arrangemangen på depåtomten, och de riktgivande byggplatserna som lagts till i plankartan åskådliggör hur verksamheten kunde ordnas. Den del av depåtomten som gränsar till Vägmästarvägens gatuområde är för närvarande tämligen obestämd. Tomten används dessutom för öppen lagring av fordon och arbetsredskap, helt utan skydd för insyn av de närmaste grannarna och förbigående. 5.3 Aluevaraukset Yhdyskuntateknistä huoltoa palvelevien varikkojen korttelialue (ET-1). Asemakaavan muutosehdotus muuttaa varikkona käytetyn teollisuuskorttelialueen kaavamerkintää (TT) yhdyskuntateknistä huoltoa palvelevien varikkojen korttelialueeksi (ET-1), koska se vastaa korttelialueen todellista käyttöä. Korttelialueen muut keskeisimmät kaavalliset määritteet (kerrosluku I, tehokkuusluku e=0,2) sopivat hyvin kyseiseen varikkotoimintaan, joten ne voi pitää ennallaan. Varikkotontti saa uuden katuliittymän raskasta kalustoa varten, mutta osa nykyisistä liittymistä Tiemestarintiehen ja Tapanintiehen voivat säilyä henkilöstön ja asiakkaiden henkilöautoja varten. Muutokset vaikuttavat varikkotontin sisäisiin järjestelyihin ja kaavakarttaan lisätyt ohjeelliset rakennusalat havainnollistavat miten toiminnat voidaan järjestää. Varikkotontin raja-alue Tiemestarintien katualuetta vasten on varsin epämääräinen. Tonttia käytetään lisäksi kaluston ja välineiden avovarastoimiseen ilman, että ne olisivat suojattu lähinaapureiden ja ohikulkijoiden katseilta. Situationen måste redas upp och området snyggas upp genom att ge de främre gårdsplanerna på depåområdet och fordonsanslutningarna en klarare struktur samt genom att ordna skydd för insyn på området som gränsar till granntomterna och gatuområdena. Detaljplanen innehåller nya bestämmelser om planteringar och tomtanslutningar på ETkvartersområdet för att garantera att den här Tilanne on selkeytettävä ja siistittävä jäsentelemällä varikko-alueen etupihat ja ajoneuvoliittymät ja järjestelemällä näkösuojaa naapuritonttien ja katualueiden vastaisilla rajaalueilla. Asemakaava sisältää uusia ETkorttelialueen istutuksia ja tonttiliittymiä koskevia määräyksiä asian varmistamiseksi.

98 37, MBN :30 / :s bilaga: MBN Bilaga C: Beskrivning över detaljpla 11 saken åtgärdas. Trafikområden ( LT ) Omfartsvägens oplanerade vägområde tas in i detaljplanen som område för allmän väg (LT) till den del som det ligger på staden Jakobstads sida. LT-området bildar en mycket smal remsa, eftersom största delen av Omfartsvägens vägområde ligger på Pedersöre kommuns sida. I samarbete med NTM-centralen har man utarbetat alternativa områdesreserveringsplaner, VE1 och VE2, för anslutningen av gatuområdet till Omfartsvägen. I skede 1 används anslutningen endast av depån, och då klarar man sig ännu med en enkel anslutning. I skede 2 används anslutningen också av nya, planlagda stadsområden och då måste den vara kanaliserad. Bilaga 8; Utdrag ur utrymmesreserveringsplankarta skede 1 Bilaga 9; Utdrag ur utrymmesreserveringsplankarta skede 2 Vid dimensioneringen i detaljplanen har man beaktat det alternativ som kräver mest utrymme. Närrekreationsområden ( VL-1 ) Skogsfiguren, som enligt inventeringen av flygekorre på planeringsområdet borde sparas för flygekorrar, har i planförslaget anvisats som närrekreationsområde (VL-1). Med en specialbestämmelse preciseras att området bör skötas speciellt som ekokorridor och livsmiljö för flygekorrar. Bilaga 5; Detaljplanekarta Gatuområden Staffansnäs serviceväg är ett nytt gatuområde, som erbjuder en direkt förbindelse till Omfartsvägen från det depåområde som staden använder. Med den här lösningen undviks de olägenheter som orsakas småhusbebyggelsen i Staffansnäs på grund av de tunga fordonens genomfart. Den nya gatuförbindelsen, som börjar i sydvästra spetsen av depåtomten, betjänar endast stadens depåområde, varför en dimensionering på 8 meter är tillräcklig för gatuområdet. I andra ändan, vid anslutningen till Omfartsvägen, har det nya gatuområdet likväl dimensionerats till 24 meter, för att det i framtiden ska rymma en samlargata med lättrafikled, som avskiljs av en grönremsa, och kunna utnyttjas vid detaljplaneringen av nya områden i terrängen mellan Staffansnäs, Liikennealueet (LT) Ohikulkutien kaavoittamaton tiealue otetaan yleisen tien alueena (LT) asemakaavan piiriin siltä osin kun se sijaitsee Pietarsaaren kaupungin puolella. LT-alue jää varsin kapeaksi suikaleeksi koska suurin osa Ohikulkutien tiealueesta sijaitsee Pedersören kunnan puolella. Katualueen liittymästä Ohikulkutiehen on laadittu yhteistyössä ELY-keskuksen kanssa vaihtoehtoiset aluevaraussuunnitelmat VE1 ja VE2. Vaiheessa 1 liittymä on ainoastaan varikon käytössä, jolloin selvitään vielä yksinkertaisella liittymällä. Kun liittymän käyttö laajenee uusille kaavoitettaville kaupunkialueilla, on liittymän oltava kanavoitu (VE2)..Liite 8; ote tilavaraussuunnitelmakartasta vaihe 1 Liite 9; ote tilavaraussuunnitelmakartasta vaihe 2 Asemakaavan mitoituksessa on varauduttu eniten tilaa vaativaan vaihtoehtoon. Lähivirkistysalueet ( VL-1 ) Metsäkuvio, joka suunnittelualueen liitooravakartoituksen mukaan tulisi säästää liitooravia varten, on kaavaehdotuksessa osoitettu lähivirkistysalueeksi (VL-1). Erityismääräyksellä täsmennetään, että alue tulee hoitaa erityisesti liito-oravien käyttöön tarkoitettuna ekokäytävänä ja elinympäristönä. Liite 5; Asemakaavakartta Katualueet Tapaninniemen huoltotie on uusi katualue, joka tarjoaa kaupungin käyttämälle varikkoalueelle suoran kulkuyhteyden Ohikulkutiehen. Ratkaisulla Tapaninniemen pientaloasutus välttyy vastaisuudessa varikon raskaan kaluston läpikulun aiheuttamilta haitoilta. Varikkotontin lounaiskärjestä alkava uusi katuyhteys palvelee ainoastaan kaupungin varikkoaluetta, jolloin katualueen mitoitukseksi riittää 8 metriä. Uusi katualue on toisessa päässä, Ohikulkutien liittymän kohdalla, kuitenkin mitoitettu 24- metriseksi, jotta siihen mahtuisi tulevaisuudessa kokoojakatu viherkaistaleella erotettuine kevyen liikenteen väylineen, jonka varaan voi asemakaavoittaa uusia alueita Tapaninniemen, Otsolahden ja Oinaansaaren välimaastossa. Tässä vaiheessa sitä ei vielä tarvitse rakentaa niin leveäksi.

99 37, MBN :30 / :s bilaga: MBN Bilaga C: Beskrivning över detaljpla 12 Björnviken och Baggholmen. I det här skedet behöver anslutningen inte ännu byggas så bred. Områdesreserveringsplaner för anslutningen av gatuområdet till Omfartsvägen har utarbetats i samarbete med NTM-centralen. I skede 1 kommer anslutningen att användas endast av depån, och då klarar man sig ännu med en enkel anslutning. I skede 2 kommer anslutningen också att användas av nya, planlagda stadsområden och då måste den vara kanaliserad. Planens andra gata, Vägmästarvägen, har vid depåtomten byggts delvis utanför gatuområdet i den gällande detaljplanen. Med den lösningen har man då velat bevara stenmuren som finns på gatuområdet. Genom förslaget till detaljplaneändring flyttas officiellt gränsen något mellan gatuområdet och depåtomten just vid det området. Katualueen liittymästä Ohikulkutiehen on laadittu aluevaraussuunnitelmat yhteistyössä ELY-keskuksen kanssa. Vaiheessa 1 liittymä on ainoastaan varikon käytössä, jolloin selvitään vielä yksinkertaisella liittymällä. Kun liittymän käyttö laajenee uusille kaavoitettaville kaupunkialueilla, on liittymän oltava kanavoitu. Kaavan toinen katu, Tiemestarintie, on varikkotontin kohdalla rakennettu osittain voimassa olevan asemakaavan katualueen ulkopuolelle. Ratkaisulla on aikoinaan haluttu säästää katualueella sijaitsevaa kiviaitaa. Asemakaavan muutosehdotus virallistaa syntyneen tilanteen siirtämällä katualueen ja varikkotontin välistä rajaa hieman tältä kohdin. 5.4 Planens konsekvenser / Detaljplanen garanterar att den för flygekorrar så viktiga livsmiljön bevaras och skapar en ny gatuförbindelse till Omfartsvägen, som staden, om den så vill, kan utnyttja för att öppna nya planområden. 5.5 Störande faktorer i miljön Genomförandet av detaljplanen minskar de olägenheter som depån orsakar för invånarna i Staffansnäs. 5.4 Kaavan vaikutukset / Asemakaava varmistaa, että liito-oraville tärkeä elinympäristö säilyy ja luo uuden katuliittymän Ohikulkutiehen, jolla kaupunki niin halutessa voi avata uusia kaava-alueita. 5.5 Ympäristön häiriötekijät Asemakaavan toteuttaminen vähentää varikkotoiminnan aiheuttamia haittoja Tapaninniemen asukkaille. 5.6 Planbeteckningar och bestämmelser Planförslaget innehåller sedvanliga planbestämmelser och planbeteckningar. 5.6 Kaavamerkinnät ja -määräykset Kaavaehdotus käsittää tavanomaisia kaavamääräyksiä ja -merkintöjä. 6. GENOMFÖRANDET AV DETALJPLA- NEN 6.1 Planer som styr och åskådliggör genomförandet Bilaga 9; Utdrag ur utrymmesreserveringsplankarta skede 1 6. TOTEUTUS 6.1 Toteutusta ohjaavat ja havainnollistavat suunnitelmat Liite 9; ote tilavaraussuunnitelmakartasta vaihe 1

100 37, MBN :30 / :s bilaga: MBN Bilaga C: Beskrivning över detaljpla Genomförande och tidsplanering Staden Jakobstad kan börja bygga den nya gatuförbindelsen tillsammans med Trafikverket efter att planförslaget har vunnit laga kraft. 6.3 Uppföljning av genomförandet Någon särskild uppföljning behövs inte. 6.2 Toteuttaminen ja sen ajoitus Pietarsaaren kaupunki voi käynnistää uuden katuliittymän rakentamisen yhdessä Liikenneviraston kanssa sen jälkeen kun kaavaehdotus on saanut lain voiman. 6.3 Toteutuksen seuranta Erityistä seurantaa ei tarvita. STADEN JAKOBSTADS PLANLÄGGNINGSAVDELNING PIETARSAAREN KAUPUNGIN KAAVOITUSOSASTO Jakobstad / Pietarsaari Pekka Elomaa Stadsplanearkitekt / asemakaava-arkkitehti Ben Griep Byråarkitekt / toimistoarkkitehti

101 37, MBN :30 / :s bilaga: MBN Bilaga C: Beskrivning över detaljpla 14 UTLÅTANDEN/LAUSUNNOT 1 Räddningsmyndighetens utlåtande Pelastusviranomaisen lausunto 2 Hälsoinspektionens utlåtande Terveysvalvonnan lausunto 3 Miljö- och byggnadsnämndens utlåtande Ympäristö- ja rakennuslautakunnan lausunto 4 Jakobstads Vattens utlåtande Pietarsaaren Veden lausunto 5 Energiverket Herrfors utlåtande Energialaitos Herrforsin lausunto 6 Pedersöre kommuns utlåtande Pedersören kunnan lausunto 7 NTM-centralen i Södra Österbottens utlåtande Etelä-Pohjanmaan ELY-Keskuksen lausunto 8 Österbottens förbunds utlåtande Pohjanmaan liiton lausunto 9 Framlagd till påseende Asetettu nähtäville 10 Godkänd av stadsfullmäktige Hyväksytty kaupunginvaltuustossa

102 37, MBN :30 / :s bilaga: MBN Bilaga C: Beskrivning över detaljpla Blankett för uppföljning av detaljplanen Basuppgifter och sammandrag Kommun 598 Jakobstad Datum för ifyllning Planens namn 38 STAFFANSNÄS k 6(del) samt rekreations-, trafik- och gatuområden. Datum för godkännande Förslagsdatum Godkännare Dat. för meddel. om anh.gör Godkänd enligt paragraf Kommunens plankod Genererad plankod Planområdets areal [ha] 6,4823 Ny detaljplaneareal [ha] 3,6149 Areal för underjordiska utrymmen [ha] Detaljplaneändringens areal [ha] 2,8674 Stranddetaljplan Strandlinjens längd [km] Byggplatser [antal] Med egen strand Utan egen strand Fritidsbost.byggpl. [antal] Med egen strand Utan egen strand Områdesreserveringar Areal [ha] Areal [%] Våningsyta [m²vy] Exploateringstal [e] Ändring i areal [ha +/-] Ändring i våningsyta [m²vy +/-] Sammanlagt 6, , ,09 3, A sammanlagt P sammanlagt Y sammanlagt C sammanlagt K sammanlagt T sammanlagt -2, V sammanlagt 2, ,4 2,9449 R sammanlagt L sammanlagt 0, ,5 0,6809 E sammanlagt 2, , ,20 2, S sammanlagt M sammanlagt W sammanlagt Underjordiska utrymmen Areal [ha] Areal [%] Våningsyta [m²vy] Ändring i areal [ha +/-] Ändring i våningsyta [m²vy +/-] Sammanlagt Skyddade byggnader Ändring i skyddade byggnader Byggnadsskydd [antal] [m²vy] [antal +/-] [m²vy +/-] Sammanlagt

103 37, MBN :30 / :s bilaga: MBN Bilaga C: Beskrivning över detaljpla Underbeteckningar Områdesreserveringar Areal [ha] Areal [%] Våningsyta [m²vy] Exploateringstal [e] Ändring i areal [ha +/-] Ändring i våningsyta [m²vy +/-] Sammanlagt 6, , ,09 3, A sammanlagt P sammanlagt Y sammanlagt C sammanlagt K sammanlagt T sammanlagt -2, TT -2, V sammanlagt 2, ,4 2,9449 VL 2, ,0 2,9449 R sammanlagt L sammanlagt 0, ,5 0,6809 Gator 0, ,7 0,5152 LT 0, ,3 0,1657 E sammanlagt 2, , ,20 2, ET 2, , ,20 2, S sammanlagt M sammanlagt W sammanlagt

104 37, MBN :30 / :s bilaga: MBN Bilaga C: Beskrivning över detaljpla Asemakaavan seurantalomake Asemakaavan perustiedot ja yhteenveto Kunta 598 Pietarsaari Täyttämispvm Kaavan nimi 38 TAPANINNEIMI k 6(osa) sekä virkistys-, liikenne- ja katualueet. Hyväksymispvm Ehdotuspvm Hyväksyjä Vireilletulosta ilm. pvm Hyväksymispykälä Kunnan kaavatunnus Generoitu kaavatunnus Kaava-alueen pinta-ala [ha] 6,4823 Uusi asemakaavan pinta-ala [ha] 3,6149 Maanalaisten tilojen pinta-ala [ha] Asemakaavan muutoksen pinta-ala [ha] 2,8674 Ranta-asemakaava Rantaviivan pituus [km] Rakennuspaikat [lkm] Omarantaiset Ei-omarantaiset Lomarakennuspaikat [lkm] Omarantaiset Ei-omarantaiset Aluevaraukset Pinta-ala [ha] Pinta-ala [%] Kerrosala [km²] Tehokkuus [e] Pinta-alan muut. [ha +/-] Kerrosalan muut. [km² +/-] Yhteensä 6, , ,09 3, A yhteensä P yhteensä Y yhteensä C yhteensä K yhteensä T yhteensä -2, V yhteensä 2, ,4 2,9449 R yhteensä L yhteensä 0, ,5 0,6809 E yhteensä 2, , ,20 2, S yhteensä M yhteensä W yhteensä Maanalaiset tilat Pinta-ala [ha] Pinta-ala [%] Kerrosala [km²] Pinta-alan muut. [ha +/-] Kerrosalan muut. [k-m² +/-] Yhteensä Suojellut rakennukset Suojeltujen rakennusten muutos Rakennussuojelu [lkm] [k-m²] [lkm +/-] [k-m² +/-] Yhteensä

105 37, MBN :30 / :s bilaga: MBN Bilaga C: Beskrivning över detaljpla Alamerkinnät Aluevaraukset Pinta-ala [ha] Pinta-ala [%] Kerrosala [km²] Tehokkuus [e] Pinta-alan muut. [ha +/-] Kerrosalan muut. [km² +/-] Yhteensä 6, , ,09 3, A yhteensä P yhteensä Y yhteensä C yhteensä K yhteensä T yhteensä -2, TT -2, V yhteensä 2, ,4 2,9449 VL 2, ,0 2,9449 R yhteensä L yhteensä 0, ,5 0,6809 Kadut 0, ,7 0,5152 LT 0, ,3 0,1657 E yhteensä 2, , ,20 2, ET 2, , ,20 2, S yhteensä M yhteensä W yhteensä

106 Kärkiniemenkuja Björsåkersgr. Luna Bollplan Pallokenttä Fotboll Jalkap. Fotbollspl. Jalkapallok. Bonäsink. K Etelä-Kivilösintie R V ästra Ringvägen Taxi H Järp gränd 34 Per Östra Ringvägen 2 Birgersv. Smedjeg. Pajakatu Fabriksgatan Tehtaankatu 1d JEV/PEL Dagh. Päiväk. Hotel Bibl. Kirj. 11 Choraeusg. JNT 2 Kanava- Apot. 1 espl. Visasbacken P 23 2 nal- Otto Malmsg. P Timotejv. Bränntomtsvägen Borgarmalmsst. Sandåkersv. Santapellontie Asemapui. 11 Jakobsgatan Victo r Schaumanse 4 Campus Allegro Bovallagr. Adv.kyr 3 14 Bapt. kyrka 3 15 Kirkkokatu Alholmsg. Storgatan 18 6 Perämiehenk Sib. 18 Styrmansg. Herrholmsg PinnBodholmsg onäsinkatu Oikotie 9 Skutnäsinkatu 21 Ka Genvägen Fordellsg Västanpå väg. 7 Dal Eko-p Aurinko 15 Mest.gr Vestersundsgatan Vestersundinkatu 16 Lärarvägen ersv. tra 2 Pentzininkatu Kinderg a Tengströ 1 Keskustie Suotie 2 mansvägen Åkerv. 2 ari Sjö Reim Antasv. Bäc kvä Sikören Matkah. VR 17 Skolparken Koulupuisto Kyrka Tjädergr. Träskgr. Skolhusgränd 7 Jaakonk. Asematie 1 Kauppiaank. Stationsv. Kvarnb.g. Runebergsg. Runebergink. Liljelundsvä 15 Concord.gr 4 Strengbergsg n 43 E 9 Stadstr. Kaup.puut Merimiehen 60 Jungfrust Parkkitie Componenta Eko-p 1a Tobaksmag. Tupakkamak. Hotel Taxi P 2 Salut. Kauppat. Centrum 4 9 Eko-p P Post 24 Höt.C. 21Heinät.K. 19 Rådhusgatan tie Ringvägen Päiväk. V:by skola Skolvägen 24 Läntinen Rengastie 4 Pingstkyrka 10 pui stikko 16 Otsopellontie Oinaankuja 2 53 Vinkelv. 52 Baggholmsvägen Oinaansaarentie Allikuja Allan Itäinen Rengastie Museum Museo Mässplan Messukenttä Masaholmsv. Masaholmant. Optima 30 2 gat gränd Gumbo Gammelklock a r sv Kronovägen sst Länsman 21 Kirkkorannankatu Källback. 45 Tingshusgatan Past.kansli Kirkkoh.vir. Vaasantie Kyrkostrands- Jungmans skola Dagh. Päiväk. 34 Sandsund Hietasalmi Kärret Starabyvägen Skaget Raparna Loditräsket Pennviken Aspegrens trädgård 1 Rådmansg. Raatim.haka Parentesen 4 Oxhamns skola Pietarinpuistikko Ekovägen Kaikutie Ku m perinkatu an 3 Tobaksgat Ruusuoksantie Nya Bennäsvägen Uusi Pännäistentie Byväg Sockenv. Pitäjäntie Ve tie Svartmatt gränd 2 14 Verkviksv Storåkersv Tranev ä gen Meje Ben Björnv. Viklundssvängen ors Kant Kirkkoranta Kyrkostrand S povvägen 2 Västermalm Västermalmsg. 26 Bonäsgatan Lukkarintie 7 Predikare gränd Lammgr. 1 Verkviken 1 2 Kyrkstötsv ä gen niemenkatu Skärsvägen 48 Han tv.g. 122 P irilövägen Björkbacka Koivurinne OptiPark 1 3 Vet. Lastenkuja Karjavalkamankatu 8 Länsinummi 1 Bonäs skola Ejdevägen Kyrkostr. skola 14 6 Klockarevägen Pakarintie Skarpnabbvägen Baggholmen 17 Betesv. 10 Eko-p 2 Bovallavägen Majapellontie Borgarmalmsvägen 1 Kaski- Runebergssalen Runeberginsali Voudintie Knektfaret 2 17 Hans Svenskes väg 24 Ristontie Hannun tie Rikets sal Valtak.sali 1a Lappfjärdsvägen Eko-p Skrivarevägen Kirjurintie 2 Kivilös 36 2 Brunnskogsg. 14 Pietarintie Heikelinkatu Heikelsgatan Mararanna Österleden Mjölvägen Ishall Jäähalli 4 Eko-p 8 Paul Hallvars gata Radiotie Bonäs.gr Oxhamnsgatan Majaniemi Bonäs 6 Mällik Peders 2 19 Peldanintie Pähkinäntie 24 Abramsvägen 5 55 Kyrkviksvägen Tunvägen 4 38 Kalvgr. 9 Vadarstigen 10 Vipvägen Pännäistentie Smedsvägen 50 Kellonsoittajank Lannäs vägen Pinnapolku Penstigen 10 Vaasantie 22 Lappörsvägen Helanderinkatu 9 1 2ntie Förs.stuga 2 Knektvägen Fogdevägen Villgr. 2 Verkvikskr Maallikon kuja Sjungare gränd Kirkkoväärtintie Klub Skolhusvägen Skola Koulu Lodentie 7 Choraeuksenk Tjurgr. 23 Va darv. Kahlaajant Värkkilahd Strandåkers v Ejdevägen Eko-p Info Apot. Polis Keskusta 13 6 Otto Malmink Köpmansg. Centr.idrottspl Kesk.urh.kenttä Pedersesplanaden Fo r dellink. 39 Kannaksentie Brunbergint. P 35 Pedersöre Kyrka Lappfjärden Länsinummen koulu Christoffers väg 16 Bobergsvägen 1 Skolmästargr. Sockenkyrkostigen Fiskebäcksvägen Kalapurontie Gärdesvägen Kedontie Läntelä Centralv. Skogsv. tie 15 Matabr.v Nikulavägen 7 12 Riihitie Rökverksgatan Hagtornsv M.ungd. gård Tanhuantie 1 Penviikintie 12 Ahlbäcks Hemmet Aspväge Jak Staffansnäs Tapanintie Bergg Siikaluoto 13 Eko-p 5P Vattent. 2 Himmelsbergsg. Metod.k Miss. kyrka Kela A-E Raatihuoneenkatu 49 Lindskogsgat an 53 Värkkilahdenm Södra Kivilösvägen Kantorsgr Suntion kuja Lannesintie 20 Vasavägen Hälle b ergsv. Kauparbergsg Itäväylä Rosenlundsg. v. Skutnabbavägen 24 3 Myllym.k. 5 Etelän. koulu Isokatu Host. 14 Etelänummik Södermalmsg. Herrholmink. 8 Idrottsgård Urheilutalo 29 Pinnonäsgatan Förs.hem Seurak.koti Lapinneva Jääräniitynt. Länsiväylä 47 Svartmattv ägen Mustamatintie Brunbergsv Kivilösvägen Kyrkostrandsgatan Smedsintie Ungd. husb Myllytie 2 Bagarnäsv. 2 2 Tengströminkatu Vallikatu 2 Länsikuja Västerm almsbr. 2 Rådmgr. 51 Rådhusgatan Fäbodav ägen Savukatu 24 Pietarilankatu Pederstad sg Spireav Videvägen Bennäsvägen Studiebostäder Opiskelija-asunnot 5 Västerleden 1 Joh.gr. 2 3 Lukasgr. 2 Markusgr. Matteusgr. Kyrkvärdsvägen Tennis Center Korkeavuorentie Högbergsvägen Skrivaregränd 3 Optima Lann äslund 1 Viskaalintie Kuovintie Viklontie Kurjentie Nya Bennäsvägen Tapaninniemi Hemst. Lappörarna 5 Staravägen Starast. 3 8 Vägmästarvägen N Söderåkern 2 Staffansnäsvägen Örsliden Svedjenabbag Käsit.k De Gaml. Hem 2 Puutarhakatu Dagh. Päiväk. Museo Museum 2 Dagh. Päiväk Trädgårdsgatan 6 Tellushallen Tellushalli Dagh. Päiväk. 35 Lapinnevantie Lappnäsv Lapinniement Fogdevägen 1 5 Fårgr. Oinaansaari 3 4 Laidunt. Kogr. 4 Beckasinvägen 13 7 Herdev. 18 vägen 7 22 Kaplansv Paimenentie 14 Eko-p Nynäs 1 Väster Lä malmstorg ns in um menkatu Pörkenäsgatan Pörkenäsinkatu 52 K S LÄGESKARTA SIJAINTIKARTTA BILAGA 1 LIITE 1 37, MBN :30 / :s bilaga: MBN Bilaga C: Beskrivning över detaljpla

107 37, MBN :30 / :s bilaga: MBN Bilaga C: Beskrivning över detaljpla MARKÄGOFÖRHÅLLANDEN MAANOMISTUSKARTTA BILAGA 2 LIITE 2 en 3 7 4: : K : :21 4: Vanhalukkarintie 1 : :52 6:158 6: K :1 6: M501 4:44 4: Tiemestarintie 116 4:27 38K Vägmästarvägen M601 6:286 6:237 Staffansnäsvägen 6:258 38K6 Tapanintie 38K :268 6:238 6:291 M : :291 M :238 4 Starastigen 4 Staranpolku :298 Starantie 3 2 6:23 6 4:1 4:44 3 6: :322 6: II 6:267 6: M : :322 M : M P Pietarsaaren ohikulkutie 6:201 6:165 6:2 6: : :202 6:269 6:280 2:5 7 6: :219 6: :36 4:37 4: :233 6:218 4: :263 6:131 4: m 42 6:263 4:45 6: STADENS MARK KAUPUNGIN MAATA PRIVAT ÄGD MARK YKSITYISTEN MAATA

108 37, MBN :30 / :s bilaga: MBN Bilaga C: Beskrivning över detaljpla UTDRAG UR TIDSENLIG DETALJPLAN OTE AJANTASA-ASEMAKAAVASTA BILAGA 3 LIITE m

109 37, MBN :30 / :s bilaga: MBN Bilaga C: Beskrivning över detaljpla et AP UTDRAG UR GENERALPLAN OTE YLEISKAAVASTA AP AP nviken olahti a Bonäset Västanpå Läntelä Bonäs Majaniemi AP AP AK AK AP P P P Baggholmen Oinaansaari AP AK AK AP AK P P AP P AP Västermalm Länsinummi AP P AP AP P AP AP P AK P P Centrum AK C P P Keskusta LP AK AP AK P AP AP AK P AK AP EH P AP AP AP AP T LP LP Lappfjärden Lapinneva P AP P P lm AP Kyrkostrand Kirkkoranta P P LR AP Sikören Siikaluoto AP Kivilös BILAGA 4 LIITE 4 AP S K Pede T Verkviken AP Staffansnäs Tapaninniemi Lappörarna Skaget näsmarken Örsliden Raparna Kärret Söderåkern Staraby Pennviken Luditrä m Skutnabba

110 37, MBN :30 / :s bilaga: MBN Bilaga C: Beskrivning över detaljpla DETALJPLAN KARTA OCH BESTÄMMELSER ASEMAKAAVAKARTTA JA MÄÄRÄYKSET BILAGA 5 LIITE : mmelklockarsvägen : : K :167 4:21 4: Vanhalukkarintie 1 :0 rp10 rp :52 6:158 6: K :1 TAPANINNIEMEN HUOLTOTIE TT ET I 1ap/100m2 e= :44 M : :27 38K5 Vägmästarvägen 6:237 6: STAFFANSNÄS TAPANINNIEMI M :286 4 rp Tiemestarintie rp4 8 TIEMESTARINTIE Staffansnäsvägen 6:258 38K Tapanintie 38K :268 6:238 6: M rp :269 rp47 6:291 M : Starastigen : Staranpolku 7 Starantie :1 STAFFANSNÄS SERVICEVÄG VL-1 4: FÄLLBACKA VIERUMÄKI 6: rp :322 rp2 6:322 M M : rp8 38P : II :267 Pietarsaaren ohikulkutie : : : M : :2 6: :200 6:280 STAFFANSNÄS SERVICEVÄG TAPANINNIEMEN HUOLTOTIE 147 LT : : :269 6: :219 6: :36 4:37 4: :233 6:218 4: :263 6:131 4: m :263 4:45 6: : : /3

111 37, MBN :30 / :s bilaga: MBN Bilaga C: Beskrivning över detaljpla DETALJPLAN KARTA OCH BESTÄMMELSER ASEMAKAAVAKARTTA JA MÄÄRÄYKSET BILAGA 5 LIITE 5 VL-1 LT ET-1 OMRÅDE FÖR NÄRREKREATION, VARS SKOGSTYP UTGÖR ETT VIKTIGT FÖREKOMSTOMRÅDE FÖR FLYGEKORRE. OMRÅDET SKALL SKÖTAS SPECIELLT AVSEDD FÖR FLYGEKORRARNAS ANVÄNDNING SOM EKOKORRIDOR OCH LIVSMILJÖ. Lähivirkistysalue, jonka metsätyyppi muodostaa tärkeän esiintymisalueen liito oraville. Alue tulee hoitaa erityisesti liito oravien käyttöön tarkoitettuna ekokäytävänä ja elinympäristönä. OMRÅDE FÖR ALLMÄN VÄG. Yleisen tien alue. KVARTERSOMRÅDE FÖR DEPÅER SOM BETJÄNAR SAMHÄLLSTEKNISK FÖRSÖRJNING. PÅ KVARTERSOMRÅDET FÅR UPPFÖRAS LAGER OCH MASKINHALLAR SAMT BYGGNADER SOM RYMMER SERVICEUTRYMMEN, ARBETSRUM OCH SOCIALE URTYMMEN. Yhdyskuntateknistä huoltoa palvelevien varikkojen korttelialue. Korttelialueelle saa rakentaa varastoja ja konesuojia sekä huoltotiloja ja työhuoneita käsittäviä rakennuksia sosiaalitiloineen. LINJE 3 M UTANFÖR PLANEOMRÅDETS GRÄNS. 3 m kaava alueen rajan ulkopuolella oleva viiva. STADSDELSGRÄNS. Kaupunginosan raja. KVARTERS KVARTERSDELS OCH OMRÅDESGRÄNS. Korttelin, korttelinosan ja alueen raja. GRÄNS FÖR DELOMRÅDE. Osa alueen raja. RIKTGIVANDE GRÄNS FÖR OMRÅDE ELLER DEL AV OMRÅDE. Ohjeellinen alueen tai osa alueen raja. KRYSS PÅ BETECKNING ANGER ATT BETECKNINGEN SLOPAS. Risti merkinnän päällä osoittaa merkinnän poistamista. 38 STADSDELSNUMMER. Kaupunginosan numero. STAFF STADSDELS NAMN. Kaupunginosan nimi. 6 KVARTERSNUMMER. Korttelin numero. TAPANIN I NAMN PÅ GATA ELLER ANNAT ALLMÄNT OMRÅDE. Kadun tai muun yleisen alueen nimi. ROMERSK SIFFRA ANGER STÖRSTA TILLÅTNA ANTAL VÅNINGAR I BYGGNADER, BYGGNAD ELLER DEL DÄRAV. Roomalainen numero osoittaa rakennusten, rakennuksen tai sen osan suurimman sallitun kerrosluvun. 2/3

112 37, MBN :30 / :s bilaga: MBN Bilaga C: Beskrivning över detaljpla DETALJPLAN KARTA OCH BESTÄMMELSER ASEMAKAAVAKARTTA JA MÄÄRÄYKSET BILAGA 5 LIITE 5 e = 0,20 EXPLOATERINGSTAL, DVS. FÖRHÅLLANDET MELLAN VÅNINGSYTAN OCH TOMTENS YTA. Tehokkuusluku eli kerrosalan suhde tontin pinta alaan. INSTRUKTIV BYGGNADSYTA. Ohjeellinen rakennusala. DEL AV OMRÅDE SOM BÖR PLANTERAS. Istutettava alueen osa. TRÄDRAD SOM BÖR PLANTERAS Istutettava puurivi. UNGEFÄRLIGT LÄGE FÖR IN OCH UTFART. Ajoneuvoliittymän likimääräinen sijainti. DEL AV GATUOMRÅDES GRÄNS DÄR KÖRFÖRBINDELSE ÄR FÖRBJUDEN. Katualueen rajan osa, jonka kohdalta ei saa järjestää ajoneuvoliittymää. 1ap/100m2 BETECKNINGEN ANGER PER HUR MÅNGA KVADRATMETER VÅNINGSYTA EN BILPLATS BÖR ANLÄGGAS. Merkintä osoittaa, kuinka monta kerrosalaneliömetriä kohti on rakennettava yksi autopaikka. SKÄRSKILDA BESÄMMELSER: ERITYISMÄÄRÄYKSET: ET-1 KVARTERSOMRÅDET FÅR HA ENDAST EN IN OCH UTFART FÖR TUNGA FORDON OCH DEN SKALL PLACERAS MOT STAFFANSNÄS SERVICEVÄGEN. MOT VÄGMÄSTAREVÄGEN OCH STAFFANSNÄSVÄGEN FÅR IN OCH UTFARTER AVSEDDA FÖR PERSONALENS OCH KUNDERNAS LÄTTA FORDON PLACERAS; IN OCH UTFARTERNA FÅR VARA HÖGST 4 METER BREDA. KVARTERSOMRÅDETS TOMTDELAR MOT VÄGMÄSTAREVÄGEN, STAFFANSNÄSVÄGEN OCH GAMLAKLOCKARSVÄGEN BÖR PLANTERAS MED EN MINST 5 METER BRED PLANTERINGSREMSA. KVARTERSOMRÅDETS TOMTDELAR SOM ANVÄNDS FÖR ÖPPEN LAGRING BÖR SKYDDAS FÖR INSYN MOT GRANNTOMTER OCH GATUOMRÅDEN MED ETT TÄTT STAKET ELLER BUSKAGE. Korttelialueella saa olla vain yksi ajoneuvoliittymä raskasta kalustoa varten ja se on liitettävä Tapaninniemen huoltotiehen. Tiemestarintiehen ja Tapaninniementiehen saa liittää henkilökunnan ja asiakkaiden kevyille ajoneuvoille tarkoitettuja ajoneuvoliittymiä joiden kulkuaukko saa olla enintään 4 metriä leveä. Korttelialueen Tiemestarintien, Tapaninniementien ja Vanhalukkarintien puoleiset tontinosat on istutettava katualuetta vasten vähintään 5 metrin leveällä istutuskaistaleella. Korttelialueen avovarastoimiseen käytettävät tontinosat on näkösuojattava naapuritontteja ja katualueita vasten umpiaidalla tai tiheällä pensasistutuksilla. 3/3

113 37, MBN :30 / :s bilaga: MBN Bilaga C: Beskrivning över detaljpla FLYGBILD ILMAKUVA BILAGA 6 LIITE m

114 37, MBN :30 / :s bilaga: MBN Bilaga C: Beskrivning över detaljpla BILAGA 7 LIITE 7 Maantie 749 Tapaninniemen liittymäjärjestelyt Pietarsaari tilavaraussuunnitelma

115 37, MBN :30 / :s bilaga: MBN Bilaga C: Beskrivning över detaljpla BILAGA 7 LIITE 7 Maantie 749 Tapaninniemen liittymäjärjestelyt, Pietarsaari 4(20) Tilavaraussuunnitelma Maanmittauslaitoksen Ortoilmakuva- ja Peruskarttarasteriaineistoa 09/ Geologian tutkimuskeskuksen Maaperäkartta 1: /2014

116 37, MBN :30 / :s bilaga: MBN Bilaga C: Beskrivning över detaljpla BILAGA 7 LIITE 7 Maantie 749 Tapaninniemen liittymäjärjestelyt, Pietarsaari 5(20) Tilavaraussuunnitelma Sisältö 1 LÄHTÖKOHDAT JA NYKYTILA Suunnittelukohde Aikaisemmat suunnitelmat Maankäyttö ja kaavoitus Liikenne Ympäristö ja maisema Maaperä Liikenteelliset ja maankäytölliset tavoitteet 12 2 TOTEUTUSVAIHTOEHDOT Mitoitus Liittymävaihtoehdot Liikenteellinen toimivuus Tie- ja katujärjestelyt Erikoiskuljetukset Julkinen liikenne Jalankulku ja pyöräily Meluntorjunta Rakentamiskustannukset 17 3 VAIKUTUKSET Liikenteelliset vaikutukset Vaikutukset asemakaavoitukseen Meluvaikutukset Vaikutukset luontoon, kasvillisuuteen ja eläimistöön Vaikutukset vesistöihin, pinta- ja pohjavesiin Vaikutukset ympäristöön, maisemaan ja kulttuuriarvoihin Vaikutukset maankäyttöön sekä ihmisten elinoloihin ja viihtyvyyteen Riskit 19 4 SUUNNITELMAN LAATIJAT JA YHTEYSHENKILÖT 20 LIITTEET: Liite 1 Suunnitelmakartta vaihe 1 Liite 2 Suunnitelmakartta vaihe 2 Liite 3 Pituusleikkaukset

117 37, MBN :30 / :s bilaga: MBN Bilaga C: Beskrivning över detaljpla BILAGA 7 LIITE 7 Maantie 749 Tapaninniemen liittymäjärjestelyt, Pietarsaari 6(20) Tilavaraussuunnitelma LÄHTÖKOHDAT JA NYKYTILA 1.1 Suunnittelukohde Suunnittelun kohteena on tilavaraussuunnitelman laatiminen maantielle 749, Skutnabbantie. Kuvassa 1 on esitelty suunnittelualue, joka sijaitsee Pietarsaaren kaupungin ja Pedersören kunnan rajalla. Tilanvaraussuunnitelma laaditaan alueelle tulevan uuden asutuksen ja siitä aiheutuvan liikenteen kasvun sekä Pietarsaaren kaupungin uuden varikkoalueen vuoksi. Maantien 749 pohjoispuolella kulkee pyöräily- ja jalankulkuväylä. Starabyntien varteen Pedersören kunnan puolelle on yleiskaavassa esitetty pientaloasusta. Uuden asutuksen ja lisääntyvän liikenteen vuoksi Starabyntien liittymä on tarkoitus parantaa ja siirtää n. 50 m koilliseen päin. Starabynliittymän suunnittelu ei kuitenkaan kuulu tähän tilavaraussuunnitelmaan. Pietarsaaren kaupungin uudelta varikolta on tarkoitus rakentaa uusi katuyhteys maantielle 749. Tulevaisuudessa tätä yhteyttä käyttää myös kaavoitettavan asuntoalueen liikenne. Kuva 1. Suunnittelualueen sijainti kartalla 1.2 Aikaisemmat suunnitelmat Pohjanmaan liikennejärjestelmäsuunnitelma 2040 Pohjanmaan liikennejärjestelmäsuunnitelman 2040 on laatinut Ramboll vuonna Liikennejärjestelmäsuunnitelman tavoitteena on luoda edellytykset maakäytön ja liikenteen yhteensovittamiseksi, kehittää Pohjanmaan

118 37, MBN :30 / :s bilaga: MBN Bilaga C: Beskrivning över detaljpla BILAGA 7 LIITE 7 Maantie 749 Tapaninniemen liittymäjärjestelyt, Pietarsaari 7(20) Tilavaraussuunnitelma saavutettavuutta ja liikkumisen mahdollisuuksia sekä parantaa kuljettamisen toimintaedellytyksiä. 1.3 Maankäyttö ja kaavoitus Pohjanmaan maakuntakaava 2030 Suunnittelualueella on voimassa Pohjanmaan maakuntakaava Pohjanmaan liiton maakuntavaltuusto on hyväksynyt kaavan ja kaava on vahvistettu ympäristöministeriössä Maakuntakaavassa Tapainniemen suunnittelualue on osoitettu maantien 749 pohjoispuolella taajamatoimintojen alueeksi. Maantien 749 eteläpuoleinen alue on osoitettu rakennetuksi alueeksi. Maantien 749 eteläpuolella kulkee Pietarsaaren päävesijohto. Kaavassa on myös merkitty suunnittelualueen läheisyyteen maantien 749 eteläpuolelle kulttuuriympäristön tai maiseman vaalimisen kannalta maakunnallisesti tai paikallisesti arvokas alue. Kuvassa 2 on ote Pohjanmaan maakuntakaavasta Maakuntakaavaa on myöhemmin täydennetty vaihemaakuntakaavoilla 1 ja 2. Kuva 2. Ote Pohjanmaan maankuntakaavasta (Pohjanmaan liitto) Vaihemaakuntakaava 1 Vaihemaakuntakaava 1 käsittelee kaupallisten palveluiden sijoittumista Pohjanmaalla. Vaihemaakuntakaava 1 on hyväksytty maakuntavaltuuston kokouksessa ja on saanut suurilta osin ympäristöministeriön vahvistuksen Vaihemaakuntakaava 2 Vaihemaakuuntakaava 2 käsittelee uusiutuvia energialähteitä. Maakuntavaltuusto on hyväksynyt vaihemaakuntakaavan ja se on tällä hetkellä ympäristöministeriössä vahvistettavana.

119 37, MBN :30 / :s bilaga: MBN Bilaga C: Beskrivning över detaljpla BILAGA 7 LIITE 7 Maantie 749 Tapaninniemen liittymäjärjestelyt, Pietarsaari 8(20) Tilavaraussuunnitelma Pohjanmaan maakuntakaava 2040 Pohjanmaan maakuntahallitus päätti kokouksessaan käynnistää Pohjanmaan maakuntakaavan 2040 laatimisen. Kaava laaditaan koko maakunnan ja sen eri yhteiskunnalliset toiminnot kattava kokonaismaakuntakaavana. Tavoitteena on hyväksyttää kaava vuonna Uusi maakuntakaava korvaa vahvistuttuaan Pohjanmaan maakuntakaavan 2030 ja sen vaihemaakuntakaavat. Yleiskaava Pietarsaaren yleiskaavan päivitys on aloitettu vuonna Yleiskaavaa on tarkennettu muutosehdotusten pohjalta kahdesti vuosina 2006 ja Päivitetty yleiskaava, Pietarsaaren kaupungin yleiskaava 2020, on hyväksytty kaupunginvaltuustossa Yleiskaava ei ole lainvoimainen eikä oikeusvaikutteinen. Kuvassa 3 on ote yleiskaavasta. Yleiskaavaehdotuksen mukaan Pietarsaaren liikennejärjestelmää tulee kehittää siten, että eri kaupunginosien välinen liikenne kulkisi omilla siihen suunnitelluilla liikenneväylillä. Näin asuinaluiden läpi kulkeva liikenne ja katuverkon rasitys vähenesivät nykytilanteesta. Tapainniemen suunnittelualue maantien 749 pohjoispuolelta on yleiskaavassa merkitty maaseutumaiseksi alueeksi, millä halutaan säilyttää alueiden luonnonarvot ja rajata alueet syleilynä siten, että ne sulkevat piiriinsä maa- ja metsätalouden, haja-asutuksen, kalastuksen, metsästyksen ja jokamiehenoikeuden. Yleiskaavassa maantien 749 pohjoispuolelle on merkitty kevyen liikenteen väylä. Kuva 3. Ote Pietarsaaren yleiskaavasta 2020 Kirkonkylän osayleiskaava Pedersören kunnan Kirkonkylän osayleiskaava on hyväksytty Pedersören kunnanhallituksessa ja kunnanvaltuustossa Osayleiskaavassa maantien 749 ja Starabyntien varsi on kaavoitettu AP- alueeksi, mikä on tarkoitettu maanläheisiä asumismuotoja sekä tällaista asumista palvelevia ja rikastuttavia kaupunkitiloja ja toimintoja varten. Kuvassa 4 on ote Kirkonkylän osayleiskaavasta.

120 37, MBN :30 / :s bilaga: MBN Bilaga C: Beskrivning över detaljpla BILAGA 7 LIITE 7 Maantie 749 Tapaninniemen liittymäjärjestelyt, Pietarsaari 9(20) Tilavaraussuunnitelma Kuva 4. Ote Kirkonkylän osayleiskaavasta (Pedersören kunta) Asemakaava Suunnittelualueella on Pietarsaaren puolella voimassa asemakaava, joka kattaa 18 Kirkkorannan ja 38 Tapaninniemen katu- ja lähivirkistysalueet. Asemakaava on hyväksytty Pietarsaaren kaupungin valtuustossa ja vahvistettu Ympäristöministeriössä Kuvassa 5 on esitetty suunnittelualueella ote voimassa olevasta asemakaavasta. Suunnittelualueella ei ole Pedersören kunnan puolella voimassa olevaa asemakaavaa. Kuva 5. Suunnittelualueella voimassa oleva asemakaava

121 37, MBN :30 / :s bilaga: MBN Bilaga C: Beskrivning över detaljpla BILAGA 7 LIITE 7 Maantie 749 Tapaninniemen liittymäjärjestelyt, Pietarsaari 10(20) Tilavaraussuunnitelma Suunnittelualueelle ja tämän läheisyyteen kaavailtu uusi asemakaavarungon luonnos (2011) on esitetty kuvassa 6. Kuva 6. Otsolahden, Tapaninniemen ja Lapinnevan täydennysrakentamispotentiaalin kaavarunko (2011) 1.4 Liikenne Maantien 749 keskimääräinen vuorokausiliikenne (KVL, tierekisteri ) suunnittelualueella on noin ajoneuvoa vuorokaudessa, josta raskaan liikenteen osuus on noin 189 ajoneuvoa vuorokaudessa (6 %). Maantien 749 nopeusrajoitus tarkastelualueella on 80 km/h. Maantien 749 keskimääräinen vuorokausiliikenteen (KVL) on vuonna 2030 ennustettu olevan ajoneuvoa/vrk, josta raskaan liikenteen osuus 6 %. Maantie 749 kuuluu suunnittelukohteen kohdalla suurten erikoiskuljetusten verkkoon.

122 37, MBN :30 / :s bilaga: MBN Bilaga C: Beskrivning över detaljpla BILAGA 7 LIITE 7 Maantie 749 Tapaninniemen liittymäjärjestelyt, Pietarsaari 11(20) Tilavaraussuunnitelma Ympäristö ja maisema Suunnittelualueelta on laadittu luonto- ja lepakkoselvitys. Kuvassa 7 on esitetty liito-oravien levinneisyys suunnittelualueella. Metsä on hiljattain kaadettu liito-orava-alueen pohjoispuolelta. Osa suunnittelualueesta on osoitettu säilytettäväksi liito-oravien elinympäristönä. Kuvassa 8 on esitetty suojeltavaksi osoitetun alueen laajuus sekä liito-oravien kulkureitit. Metsä kaadettu Kuva 7. Liito-oravien levinneisyys suunnittelualueella Kuva 8. Liito-oravien elinympäristönä säilytettävä alue

123 37, MBN :30 / :s bilaga: MBN Bilaga C: Beskrivning över detaljpla BILAGA 7 LIITE 7 Maantie 749 Tapaninniemen liittymäjärjestelyt, Pietarsaari 12(20) Tilavaraussuunnitelma Suunnittelualueella ja siitä itään ja pohjoiseen on Tapaninniemen pientalovaltaista asuinaluetta. Luonnonoloiltaan suunnittelualue on pääosaltaan mänty- ja kuusivaltaista sekametsää iältään vuotta. Suunnittelualueen länsipuolella on puro / oja ja soistuvaa aluetta. Varsinaisella suunnittelualueella ei ole tiedossa arvokkaita luonnonsuojelulain mukaisia suojeltavia luontotyyppejä eikä metsä- ja vesilain tarkoittamia erityisen tärkeitä elinympäristöjä. Suunnittelualueella ei ole pohjavesialuetta. Lähimmät pohjavesialueet ovat Roska ja Bredskär ja ne sijaitsevat noin puolen kilometrin päässä suunnittelualueen länsipuolella. Kummatkin pohjavesialueet ovat luokiteltu vedenhankinnan kannalta tärkeäksi alueeksi luokkaan I. 1.6 Maaperä Suunnittelualue on maaperältään hiekkamoreenia. Moreenialueilla kallionpinta saattaa olla suhteellisen lähellä maanpintaa vaikka alueella ei avokalliota olekaan. Kuvassa 9 on esitetty suunnittelualueen maaperäkartta. Kuva 9. Suunnittelualueen maaperäkartta 1.7 Liikenteelliset ja maankäytölliset tavoitteet Työn tavoitteena on tutkia Pietarsaaren kaupungin uuden asuinalueen sekä varikkoalueen katuyhteyden liittymäpaikan eri vaihtoehtoja maantielle 749. Erityisesti varikkoaleen liikenteen ohjaaminen oman liittymän kautta maantielle 749, pois Tapaninniemen asunalueelta, on asetettu Pietarsaaren kaupungin toimesta tavoitteeksi. Toimenpiteellä voidaan turvata liikennejärjestelyjen toimivuus ja maankäytön kehittyminen Pietarsaaren kaupungin alueella. Suunnitelmassa esitettävät liikenneratkaisut ovat pohjana käynnissä olevalle asemakaavatyölle. Laadittava tilanvaraussuunnitelma toimii lähtökohtana seuraavassa suunnitteluvaiheessa toteutettavaa tiesuunnitelmaa varten. Pietarsaaren kaupungin laatiman asemakaavan ensisijaisena tavoitteena on luoda edellytykset maankäytön kehittymiselle.

124 37, MBN :30 / :s bilaga: MBN Bilaga C: Beskrivning över detaljpla BILAGA 7 LIITE 7 Maantie 749 Tapaninniemen liittymäjärjestelyt, Pietarsaari 13(20) Tilavaraussuunnitelma TOTEUTUSVAIHTOEHDOT 2.1 Mitoitus Suunnittelualue sijaitsee maantien 749 varressa (tieosoite 749/5/ ). Maantien 749 poikkileikkaus on 9,0 / 7,0 metriä, piennarleveys 1,0 metriä ja kaistojen yhteisleveys 7,0 metriä. Nopeusrajoitus suunnittelualueen kohdalla on 80 km/h. Jalankulku- ja pyöräteiden kokonaisleveydet ovat 3,5 metriä ja ne ovat koko suunnitteluosuudella erotettu välikaistalla viereisestä ajoneuvoliikenteen väylästä. 2.2 Liittymävaihtoehdot Suunnittelualueella maantiellä 749 on tällä hetkellä yksi maa- ja metsätalousliittymä. Kuvassa 10 on esitetty suunnittelualueella ja tämän läheisyydessä olevat nykyiset liittymät. Kuva 10. Suunnittelualueen nykyiset liittymät ja kaupungin raja

125 37, MBN :30 / :s bilaga: MBN Bilaga C: Beskrivning över detaljpla BILAGA 7 LIITE 7 Maantie 749 Tapaninniemen liittymäjärjestelyt, Pietarsaari 14(20) Tilavaraussuunnitelma Katuyhteyden liittymäpaikkaa varten tutkittiin kolmea vaihtoehtoa. Liittymävaihtoehdot ovat esitetty kuvissa 11, 12 ja 13. Kuva 11. Liittymäpaikan vaihtoehto VE1 Kuva 12. Liittymäpaikan vaihtoehto VE2 Kuva 13. Liittymäpaikan vaihtoehto VE3

126 37, MBN :30 / :s bilaga: MBN Bilaga C: Beskrivning över detaljpla BILAGA 7 LIITE 7 Maantie 749 Tapaninniemen liittymäjärjestelyt, Pietarsaari 15(20) Tilavaraussuunnitelma Kuva 14. Maantien 749 pituusleikkaus, jossa liittymäpaikat ja näkemät ovat esitetty. Kaikissa vaihtoehdoissa liittymävälien laskemisperusteena käytettiin Rambollin laatimassa raportissa Hietasaaren Kuusisaaren alueen tieverkkosuunnitelma, 2012 esitettyä Starabyntien uutta liittymäpaikkaa. Kuvassa 15 on esitetty Rambollin laatima tieverkkosuunnitelma, jossa näkyy Strabyntien uusi liittymä ja linjaus. Lisäksi Vaasantien yhteyteen on osoitettu alikulkukäytävä. Tästä tilavaraussuunnitelmasta Starabyntien liittymän suunnittelu rajattiin pois. Laadittavassa tilavaraussuunnitelmassa päädyttiin tutkimaan vaihtoehdon VE1 mukaista liittymän paikkaa, koska verrattuna vaihtoehtoon VE2 liittymäpaikka ei sijaitse mäessä vaan mäen juuressa (ks. kuva 14), jolloin Varikolta tuleva raskas liikenne pääsee liikennevirtaan paremmin mukaan. Lisäksi vaihtoehdossa VE1 uusi katuyhteys voi kiertää liito-oravien elinympäristöksi osoitetun alueen paremmin. Vaihtoehto VE3 suljettiin pois Varikon etäisyyden sekä yksityistiejärjestelyiden vuoksi. Nykyinen maa- ja metsätalousliittymä katkaistaan ja uuden liittymän paikka osoitetaan jatkosuunnittelun yhteydessä. Kuva 15. Ote tieverkkosuunnitelmasta (Ramboll).

127 37, MBN :30 / :s bilaga: MBN Bilaga C: Beskrivning över detaljpla BILAGA 7 LIITE 7 Maantie 749 Tapaninniemen liittymäjärjestelyt, Pietarsaari 16(20) Tilavaraussuunnitelma Tapaninniemen maankäytön kehittymisen vuoksi tilavaraussuunnitelmassa esitetään liittymän toimenpiteiden vaiheistamista. 1-vaihe, yhteystarve vain varikkoalueelle Ensimmäisessä vaiheessa maantielle 749 osoitetaan väistötilalla varustettu tulppaliittymä. Levitys tehdään maantien eteläpuolelle. 2-vaihe, yhteystarve tulevaa maankäyttöä varten Tulevaisuuden maankäytön toteutuessa liittymän kanavointi tulee tarpeelliseksi. Toisessa vaiheessa väistötila muutetaan kanavoiduksi liittymäksi ja liittymän geometriaa parannetaan. 2.3 Liikenteellinen toimivuus Tilavaraussuunnitelmaa varten on laadittu liittymän toimivuustarkastelu. Varikkoalueen liikenne ei kuormita mt 749 liittymää ruuhka-aikoina, vaan varikon liikenne tapahtuu pääsääntöisesti ennen ruuhka-aikoja. Koska sivusuuntien ja pääsuunnalta vasemmalle kääntyvän liikenteen määrät ovat pieniä, ei liittymissä ole tiedossa toimivuusongelmia. Liikenneviraston Tasoliittymät -ohjeen kuvan 4.2 vasemmanpuoleisen taulukon mukaan Starabyntien liittymässä on tarve vasemmalle kääntymiskaistalle ja varikkoalueen liittymässä väistötilalle. Kummassakaan liittymässä ei ole tarvetta pääsuunnan oikealle kääntymiskaistalle. Tulevaisuuden maankäytön toteutuessa tarvitaan liittymän yhteyteen kanavoitu vasemmalle kääntymiskaista. 2.4 Tie- ja katujärjestelyt Suunnitelma-alueella valtion omistuksessa ovat maantie 749 ja pääsuunnan jalankulku- ja pyöräilyväylä. Pietarsaaren kaupungin omistukseen tulevat asemakaava alueelle sijoittuvat kadut. 2.5 Erikoiskuljetukset Suunnittelualueen läpi kulkee maantietä 749 pitkin suurten erikoiskuljetusten reitti (7 x 7 x 40 m), joka tulee huomioida jatkosuunnittelussa. 2.6 Julkinen liikenne Suunnittelualueelle, liittymän yhteyteen, ei ole osoitettu linja-autopysäkkejä. Lähin pysäkkipari sijaitsee Starabyntien liittymän yhteydessä 200 metrin päässä suunniteltavasta liittymästä. Tuleva maankäyttö (ks. kuva 6) rakentuu lähemmäksi Pietarsaaren keskustaa ja linja-auto liikenteen painopiste on alueen uusissa sisäisissä pysäkeissä, eikä pysäkkien toteuttamiselle suunniteltavan liittymän yhteyteen ole tarvetta. Lisäksi pysäkkiväli muodostuisi tiheäksi, mikäli uudet pysäkkiparit osoitettaisiin suunnittelualueelle. Maantietä 749 kulkee niin lähi- kuin kaukoliikennelinja-autovuoroja.

128 37, MBN :30 / :s bilaga: MBN Bilaga C: Beskrivning över detaljpla BILAGA 7 LIITE 7 Maantie 749 Tapaninniemen liittymäjärjestelyt, Pietarsaari 17(20) Tilavaraussuunnitelma Jalankulku ja pyöräily Maantien 749 pohjoispuolella kulkee nykyinen jalankulku- ja pyöräilyväylä, jota varten katuliittymään tehdään saareke. Muuten jalankulku- ja pyöräilyväylä säilyy nykyisellään. 2.8 Meluntorjunta Tilavaraussuunnitelman toimenpiteet eivät edellytä melusuojausta, koska kohdalla ei ole olemassa olevaa. Melusuojauksen tarve ratkaistaan jatkosuunnittelussa sekä asemakaavoituksen yhteydessä. 2.9 Rakentamiskustannukset Kustannusarviot perustuvat InInfra.net Fore -hankeosalaskelmiin. Kustannusarviot sisältävät yhteiskustannuksia 46 %. Tilavaraussuunnitelman ensimmäisen vaiheen rakentamiskustannusarvio on x,xx M (alv 0 %, MAKU-indeksi = 112,8 (2010=100)).

129 37, MBN :30 / :s bilaga: MBN Bilaga C: Beskrivning över detaljpla BILAGA 7 LIITE 7 Maantie 749 Tapaninniemen liittymäjärjestelyt, Pietarsaari 18(20) Tilavaraussuunnitelma VAIKUTUKSET 3.1 Liikenteelliset vaikutukset Esitetyt ratkaisut lisäävät maantielle 749 uuden kanavoidun liittymän, jolloin liikenteellinen toimivuus ja turvallisuus heikkenevät. Jalankulun ja pyöräilyn turvallisuus heikkenee uuden kadun tasoylityksen myötä. Vaikutusta on suunnitelmassa minimoitu riittävillä näkemäalueilla. 3.2 Vaikutukset asemakaavoitukseen Suunnitteluratkaisut on tehty yhteistyössä Pietarsaaren kaupungin kaavoittajien kanssa. Pedersören kunnan kaavoittajiin tulee jatkosuunnittelussa olla yhteydessä, koska maantien 749 lisätilantarve sijaitsee Pedersören kunnan alueella. 3.3 Meluvaikutukset Tilavaraussuunnitelmassa osoitettu katuliittymä vähentää meluvaikutuksia poistamalla Varikkoalueen raskaan liikenteen ajoneuvot nykyiseltä asuinalueen katuverkolta. 3.4 Vaikutukset luontoon, kasvillisuuteen ja eläimistöön Suunnittelualueella on liito-orava-alue. Suunnitellut ratkaisut kaventavat liitooravien elinympäristöä. Liito-oravien elinalue supistuu myös uusien asemakaavoituksen yhteydessä osoitettavien katuyhteyksien rakentamisen seurauksena. 3.5 Vaikutukset vesistöihin, pinta- ja pohjavesiin Suunnitelmalla ei ole vaikutuksia pinta- ja pohjavesiin. 3.6 Vaikutukset ympäristöön, maisemaan ja kulttuuriarvoihin Suunnitelmassa esitetyillä ratkaisuilla ei ole suurta vaikutus alueen ympäristöön. Suunnittelualueelle tulevat uudet liittymäjärjestelyt vaativat hieman lisätilaa ja katuliittymät puhkaisevat metsään uuden maastokäytävän. Suunnittelualueella ei ole valtakunnallisesti eikä maakunnallisesti arvokasta kulttuuriympäristöä, joten suunnitelmalla ei ole vaikutusta alueen kulttuuriarvoihin.

130 37, MBN :30 / :s bilaga: MBN Bilaga C: Beskrivning över detaljpla BILAGA 7 LIITE 7 Maantie 749 Tapaninniemen liittymäjärjestelyt, Pietarsaari 19(20) Tilavaraussuunnitelma Vaikutukset maankäyttöön sekä ihmisten elinoloihin ja viihtyvyyteen Suunnittelualue sijaitsee haja-asutusalueella eikä pysyvää asutusta ole toimenpiteiden välittömässä läheisyydessä. Varikon liikenteen ohjaaminen pois Tapaninniemen asuinalueelta parantaa viihtyisyyttä poistamalla alueelta melu-, tärinä- ja päästöhaittoja. 3.8 Riskit Seuraavassa on lueteltu riskit, joihin tulee kiinnittää huomiota jatkosuunnittelussa: - Maankäytön toteutumisen riskit - Lähialueen asukkaiden ja maanomistajien negatiivinen suhtautuminen tiehankkeeseen ja asemakaavoitukseen - Liito-oravien vaikutus suunnitelmaan Tiesuunnitelmavaiheessa tehdään riskikartoitus, jossa arvioidaan edellä mainitut riskit sekä tarvittaessa täydennetään riskejä.

131 37, MBN :30 / :s bilaga: MBN Bilaga C: Beskrivning över detaljpla BILAGA 7 LIITE 7 Maantie 749 Tapaninniemen liittymäjärjestelyt, Pietarsaari 20(20) Tilavaraussuunnitelma SUUNNITELMAN LAATIJAT JA YHTEYSHENKILÖT Tämän tilanvaraussuunnitelmaa edeltävän esiselvityksen on laatinut Finnmap Infra Oy. Suunnittelusopimushankkeen on teettänyt Pietarsaaren kaupunki Pohjanmaan Elinkeino-, liikenne- ja ympäristökeskuksen luvalla. Työn ohjauksesta ja päätöksenteosta on vastannut työryhmä, johon ovat kuuluneet Pietarsaaren kaupungista Ben Griep ja Harri Kotimäki. Pohjanmaan ELY-keskuksen edustajana on toiminut Pasi Kivioja ja Finnmap Infra Oy:stä edustajina ovat olleet suunnitelman laadinnasta vastannut Lauri Harjula ja tiesuunnittelusta vastannut Mikko Erjo. Suunnitelmaratkaisuja on esitelty tilaajille, saatu kommentit sekä saatu tilaajan hyväksyntä. Lisätietoja suunnitelmasta antavat: Pietarsaaren kaupunki Ben Griep p ben.griep@pietarsaari.fi Etelä-Pohjanmaan elinkeino-, liikenne- ja ympäristökeskus Liikenne -vastuualue Pasi Kivioja p pasi.kivioja@ely-keskus.fi Finnmap Infra Oy Lauri Harjula p lauri.harjula@finnmap-infra.fi Helsingissä 4. päivänä joulukuuta 2015

132 37, MBN :30 / :s bilaga: MBN Bilaga C: Beskrivning över detaljpla BILAGA 7 LIITE 7

133 37, MBN :30 / :s bilaga: MBN Bilaga C: Beskrivning över detaljpla UTDRAG UR UTRYMMESRESERVERINGSPLANKARTA SKEDE 1 OTE TILAVARAUSSUUNNITELMAKARTASTA VAIHE 1 BILAGA 8 LIITE 8

134 37, MBN :30 / :s bilaga: MBN Bilaga C: Beskrivning över detaljpla UTDRAG UR UTRYMMESRESERVERINGSPLANKARTA SKEDE 2 OTE TILAVARAUSSUUNNITELMAKARTASTA VAIHE 2 BILAGA 9 LIITE 9

135 37, MBN :30 / :s bilaga: MBN Bilaga C: Beskrivning över detaljpla SKISS ÖVER MÖJLIG PLANLÄGGNING AV OMRÅDET MELLAN STAFFANSNÄS, BJÖRNVIKEN OCH BAGGHOLMEN. HAHMOTELMA TAPANINNIEMEN, OTSOLAHDEN JA OINAASAAREN VÄLIMAASTON MAHDOLLISESTA KAAVOITUKSESTA. BILAGA 10 LIITE 10

136 37, MBN :30 / :s bilaga: MBN Bilaga C: Beskrivning över detaljpla BILAGA 11 LIITE 11 Inventering av flygekorre inom ett detaljplaneområde vid Staffansnäs i Jakobstad Mattias Kanckos Oktober 2015 Huvudsjövägen 411 GSM: Nederlappfors info@essnature.com Finland 1/5

137 37, MBN :30 / :s bilaga: MBN Bilaga C: Beskrivning över detaljpla 1. Inledning BILAGA 11 LIITE 11 Staden Jakobstad håller på att inköpa mark och uppgöra en detaljplan för ett skogsområde vid Staffansnäs i södra delen av Jakobstad. Området är sedan tidigare känt som ett förekomstområde för flygekorre och observationer har gjorts allt sedan början av 1990-talet. För att kunna bedöma planens inverkan på den utrotningshotade och starkt skyddade flygekorren är det därför motiverat att utföra en grundlig inventering av flygekorre i det berörda området. Företaget essnature och biolog Mattias Kanckos fick i uppdrag av Christer Tonberg på mätningsavdelningen vid staden Jakobstad att utföra inventeringen. 2. Material och metoder Planeområdet vid Staffansnäs i Jakobstad inventerades den Tidpunkten är enligt gällande rekommendationer något sen för inventering av flygekorre eftersom det rekommenderas att flygekorren inventeras då flygekorrens vårspillning, de av pollen gulfärgade spillningskornen framträder tydligast eller det vill säga under vårvintern. Under inventeringen hittades dock tydliga spillningskorn av flygekorre och en del av spillning var ännu mycket klargul och lätt att hitta. Man hittade också mörka spillningskorn från sommaren och hösten, samt riktigt färska spillningskorn. Det inventerade området framgår av bild 1. Inventeringsområdet är totalt ca 12 hektar stort och utgörs av ett rätt enhetligt skogsområde. Själva inventeringen utfördes enligt gällande rekommendationer genom att söka efter flygekorrens spillning under framförallt stora granar och aspar eller andra lövträd. Vid inventeringen sökte man även aktivt efter flygekorrens boplatser, endera hålträd, holkar eller ekorrlyor. Koordinaterna för eventuella boplatser fastställdes med hjälp av en bärbar GPS. Noggranheten för GPS:n var ca +/- 5 meter. 3. Resultat 3.1 Allmän beskrivning av den inventerade området Områdets växtlighet och naturtyper presenteras nedan i sex olika figurer som har något så när enhetlig växtlighet. Figurernas nummer hänförs till numreringen på kartan i bild 1. Figur 1. Ca 12-årig, tät tallplantskog. I plantskogen finns en mycket tät underväxt av lövsly, bl.a. glasbjörk (Betula pubescens) och rönn (Sorbus aucuparia). Figuren är inte lämplig för flygekorre. Figur 2. Nyligen avverkat område som höglagts och planterats med både tall (Pinus sylvestris) och gran (Picea abies). Plantskogen endast 1-årig. I fältskiktet dominerar lingon (Vaccinium vitis-idaea), blåbär (Vaccinium myrtillus), duntrave (Epilobium angustifolium), kruståtel (Deschampsia flexuosa), hallon (Rubus idaeus) och vårfryle (Luzula pilosa). Figuren är inte lämplig för flygekorre. Figur 3. Närmare 80-årig, flerårig och mångskiktad granskog. I trädskiktet förekommer ett stort inslag av tall (Pinus sylvestris), gråal (Alnus incana) och björk (Betula sp.). I buskskiktet förekommer rikligt med gran (Picea abies). I fältskiktet påträffas lingon (Vaccinium vitisidaea), blåbär (Vaccinium myrtillus), harsyra (Oxalis acetosella), skogsfräken (Equisetum sylvaticum), vårfryle (Luzula pilosa) och skogsbräken (Dryopteris carthusiana). Skogstypen är frisk moskog (MT). Figuren är lämplig för flygekorre och spillning hittades. 2/5

138 37, MBN :30 / :s bilaga: MBN Bilaga C: Beskrivning över detaljpla BILAGA 11 LIITE 11 Bild 1. Översiktskarta över det inventerade området med de olika växtlighetsfigurerna inritade. Figur 4. Ca 35-årig tallskog. I trädskiktet växer så gott som enbart tall (Pinus sylvestris). I buskskiktet växer lite rönn (Sorbus aucuparia) och gran (Picea abies). I fältskiktet dominerar lingon (Vaccinium vitis-idaea), blåbär (Vaccinium myrtillus), vårfryle (Luzula pilosa). Skogstypen är frisk moskog (MT). Figuren är inte lämplig för flygekorre. Figur 5. Ca 60-årig björkskog med ett underskikt av gran (Picea abies). I öster finns det även rikligt med tall (Pinus sylvestris) i det övre trädskiktet. Figuren försumpad och delvis utdikad. I fältskiktet dominerar skogsfräken (Equisetum fluviatile), blåbär (Vaccinium myrtillus), lingon (Vaccinium vitis-idaea), vårfryle (Luzula pilosa) och linnea (Linnea borealis). Figuren är lämplig för flygekorre och spillning hittades. Figur 6. Över 100-årig granskog med stort inslag av tall (Pinus sylvestris) och vårtbjörk (Betula pendula) i trädskiktet. I buskskiktet växer lite gran (Picea abies). I fältskiktet växer blåbär (Vaccinium myrtillus), harsyra (Oxalis acetosella), lingon (Vaccinium vitis-idaea), linnea (Linnea borealis), vårfryle (Luzula pilosa) och revlummer (Lycopodium annotinum). Skogstypen är frisk moskog. Figuren är lämplig för flygekorre, men ingen spillning hittades. 3/5

139 37, MBN :30 / :s bilaga: MBN Bilaga C: Beskrivning över detaljpla 3.2 Förekomst av flygekorre BILAGA 11 LIITE 11 Inom det inventerade området förekommer flygekorre. Spillning av flygekorre påträffades under många träd och ställvis hittades rikligt med spillning. Även riktigt färsk spillning av flygekorre hittades, vilket visar att även under inventeringstillfället fanns det flygekorre i området. Trots aktivt letande kunde dock inget boträd återfinnas inom det inventerade området. Det finns i området inga risbon och väldigt få hålträd. Endast två högstubbar med hål hittades, men inget av dessa håligheter var bebodda av flygekorre. Mest spillning av flygekorre hittades intill bebyggelsen i öster. Det är därför rätt troligt att flygekorrens rastoch förökningsplats finns i någon holk inne på tomtområdena eller t.o.m. i någon byggnad. Det finns nämligen rätt rikligt med lämpliga holkar kring husen som ligger i anslutning till inventeringsområdet vid Staffansnäs. I området finns fortsättningsvis över 4 hektar lämplig skog för flygekorre, vilket gör att området räcker till för en flygekorrehona med ungar. Observationer av flygekorre framgår av bild 2. Bild 2. Karta över inventeringsområdet med förekomsten av flygekorre inritad. 4/5

140 37, MBN :30 / :s bilaga: MBN Bilaga C: Beskrivning över detaljpla 4. Utlåtande och rekommendationer BILAGA 11 LIITE 11 På basen av denna inventering kan man ge följande utlåtande och rekommendationer: - Delar av det inventerade området utgör ett mycket viktigt förekomstområde för flygekorre och även om ingen rast- eller förökningsplats hittades bör delar av området sparas med tanke på flygekorre. Det område som bör sparas framgår av bild 3. Bild 3. Det röda området bör bevaras med tanke på flygekorren. 5/5

141 37, MBN :30 / :s bilaga: MBN Bilaga C: Beskrivning över detaljpla BILAGA 12 LIITE 12

142 37, MBN :30 / :s bilaga: MBN Bilaga C: Beskrivning över detaljpla BILAGA 12 LIITE 12

143 38, MBN :30 CFV: 938/2016 KONTAKTMYNDIGHETENS UTLÅTANDE ÖVER MKB-PROGRAMMET, ST1 BIOFUELS AB CELLUNOLIX -PROJEKTET (BIOETANOLFABRIK) I JAKOBSTAD Bilaga 38 A: Kontaktmyndighetens utlåtande , Dnr EPOELY/4289/2016 NTM-centralen i södra Österbotten, som fungerar som kontaktmyndighet gällande MKB-förfarandet angående ST1 Biofuels Ab:s Cellunolix -projektet (bioetanolfabrik) i Jakobstad, har gett utlåtande på programmet för miljökonsekvensbedömning. Utlåtandet har inkommit till miljövårdsbyrån St1 Biofuels Ab är projektansvarig i det planerade projektet som gäller en anläggning för framställning av bioetanol, och ansvarar för MKB-beskrivningen, planeringen och byggandet av bioetanolfabriken. Syftet med projektet är att utnyttja biprodukter från sågindustri och skogsbruk samt återvunnet virke genom att som huvudkomponent producera 50 miljoner liter 100-procentig etanol, som används som biokomponent i bensin. MKB-förfarandet delas in i två skeden. I det första skedet görs ett bedömningsprogram (MKB-programmet), som kungörs och i vilket beskrivs de faktorer som ska bedömas. I det andra skedet utarbetas själva miljökonsekvensbeskrivningen (MKBrapporten), som också kungörs. NTM-centralen samlar i båda skedena ihop utlåtandena och åsikterna och ger sitt utlåtande i saken. Det inkomna utlåtandet från NTM-centralen hör till det första skedet i MKB-förfarandet. Miljö- och byggnadsnämnden har , 11, gett utlåtande angående MKB-programmet i det första skedet. Stadsstyrelsen har vid sitt möte , 11, behandlat miljö- och byggnadsnämndens utlåtande och godkänt det som sitt eget utlåtande. NTM-centralen har i sitt utlåtande gjort en sammanställning av de inkomna utlåtandena och åsikter i det första skedet. En sammanfattning av åtgärder, som man behöver utreda och ta hänsyn till i själva miljökonsekvensbeskrivningen, har uppgjorts. I korta drag lyfter kontaktmyndigheten fram följande aspekter, som är särskilt viktiga att beakta i det fortsatta arbetet: - när det gäller konsekvenserna för landskapet och kulturmiljön bör även landskaps-, regionala eller lokala värden utredas - angående luftutsläpp bör metoden beskrivas bättre, projektets konsekvenser för klimatet ska beaktas och utredningarna ska vara tillräckliga

144 38, MBN :30 CFV: 938/ skyddsområdet längs järnvägen ska beaktas, projektets placering ska preciseras, tung trafik bör på hamnområdet styras om - en bullermodell bör utarbetas, lågfrekvent buller och vibrationer bör beaktas - alternativ för avledning av släckningsvatten vid exceptionella situationer - beskrivning av mängden kylvatten, värmebelastning (flöde x temperaturskillnad) och hur stor del som utnyttjas av den tillståndsenliga värmebelastningen i Alholmens Krafts kylvatten - man bör beakta de hotade arter som finns omkring Hällan samt utreda eventuella undervattensarter i närheten - i fråga om kumulativa konsekvenser är det skäl att beakta verksamheten enligt de nuvarande miljötillstånden, i synnerhet avloppsvattnen, förändringen som projektet medför för olika utsläpp från industriområdet och andra miljökonsekvenser med beaktande av tillgången på råmaterial - bedömning av följderna av eventuella miljöolyckor. Enligt tidsplanen ska sökanden lämna in miljökonsekvensbeskrivningen i april, då även ett andra möte för allmänheten hålls. MKB-processen avslutas under försommaren 2017, då kontaktmyndigheten lämnar sitt utlåtande om MKBbeskrivningen. Därefter kan miljötillståndsprocessen och andra behövliga tillståndsprocesser påbörjas. Förslag T.f. miljövårdschefen: Ärendet antecknas för kännedom.

145 38, MBN :30 / :s bilaga: MBN Bilaga A

146 38, MBN :30 / :s bilaga: MBN Bilaga A

147 38, MBN :30 / :s bilaga: MBN Bilaga A

148 38, MBN :30 / :s bilaga: MBN Bilaga A

149 38, MBN :30 / :s bilaga: MBN Bilaga A

150 38, MBN :30 / :s bilaga: MBN Bilaga A

151 38, MBN :30 / :s bilaga: MBN Bilaga A

152 38, MBN :30 / :s bilaga: MBN Bilaga A

153 38, MBN :30 / :s bilaga: MBN Bilaga A

154 38, MBN :30 / :s bilaga: MBN Bilaga A

155 38, MBN :30 / :s bilaga: MBN Bilaga A

156 38, MBN :30 / :s bilaga: MBN Bilaga A

157 38, MBN :30 / :s bilaga: MBN Bilaga A

158 38, MBN :30 / :s bilaga: MBN Bilaga A

159 38, MBN :30 / :s bilaga: MBN Bilaga A

160 38, MBN :30 / :s bilaga: MBN Bilaga A

161 38, MBN :30 / :s bilaga: MBN Bilaga A

162 38, MBN :30 / :s bilaga: MBN Bilaga A

163 38, MBN :30 / :s bilaga: MBN Bilaga A

164 38, MBN :30 / :s bilaga: MBN Bilaga A

165 38, MBN :30 / :s bilaga: MBN Bilaga A

166 38, MBN :30 / :s bilaga: MBN Bilaga A

167 38, MBN :30 / :s bilaga: MBN Bilaga A

168 38, MBN :30 / :s bilaga: MBN Bilaga A

169 38, MBN :30 / :s bilaga: MBN Bilaga A

170 38, MBN :30 / :s bilaga: MBN Bilaga A

171 38, MBN :30 / :s bilaga: MBN Bilaga A

172 38, MBN :30 / :s bilaga: MBN Bilaga A

173 39, MBN :30 CFV: 657/2015 BEGÄRAN OM UTLÅTANDE ANGÅENDE KOMPLETTERING AV GRANSKNING AV TILLSTÅNDSBESTÄMMELSER FÖR UPM-KYMMENE OYJ CELLU- LOSAFABRIK, JAKOBSTAD (LSSAVI/870/2015) Bilaga 39 A: Utlåtandeförfrågan Bilaga 39 B: Sökandens förslag till nya tillståndsbestämmelser Regionförvaltningsverket i Västra och Inre Finland begär miljövårdsmyndighetens utlåtande gällande översyn av miljötillståndsbestämmelserna i UPM Kymmene Oyj:s miljötillstånd. Utlåtandet bör vara Regionförvaltningsverket tillhanda senast Miljö- och byggnadsnämnden gav utlåtande angående översyn av tillståndsbestämmelserna i miljötillståndet , 148. Utlåtandeförfrågan som nu inkommit är en komplettering av tillståndsansökningarna. Nu gällande miljötillstånd omfattar en produktionskapacitet på ton cellulosa/år. Enligt ansökan 2015 planerades kapaciteten att öka till ton och enligt den nu aktuella kompletteringen ökar kapaciteten till 1,1 milj. ton cellulosa/år. Sökanden planerar att investera i 1-2 nya produktionslinjer (inget investeringsbeslut ännu). Sökanden ger ett nytt förslag till tillståndsbestämmelse 2.1., varigenom man vill flytta provtagningspunkten för avloppsvattnet från provtagningspunkt P50 till P40. Till provtagningspunkt P50 leds via olika kanaler både rent vatten och avloppsvatten från industriområdet och blandas ihop innan vattnet leds ut till havsområdet. Råvattnet som tas från Larsmosjön innehåller en stor del näringsämnen och utgör en s.k. bakgrundsbelastning, som inte uppstår i själva industriprocessen. Råvattnet renas och en del av bakgrundsbelastningen leds ut via provtagningspunkt P50. Genom att ändra provtagningspunkten till P40, i vilken ingår enbart vatten som kommer ut från avloppsreningsverket och inte bakgrundsbelastningen, får man en bättre beskrivning av den belastning som uppstår vid industriprocessen. Sökanden ger i denna komplettering som förslag att gränsvärdena ska vara lägre än vad som tidigare getts som förslag. Belastningen till havsområdet kommer enligt sökanden inte att förändras. Miljövårdsmyndighetens utlåtande Miljö- och byggnadsnämnden ger följande utlåtande gällande UPM Kymmene Oyj:s komplettering till ansökan:

174 39, MBN :30 CFV: 657/2015 I första hand hänvisar miljö- och byggnadsnämnden till det utlåtande som gavs I utlåtandet påpekades bl.a. att belastningen till havsområdet inte bör tillåtas öka från nuvarande. En ändring av provtagningspunkt som bättre beskriver industriprocessens uppkomna avloppsvatten är ändamålsenlig. I ansökningshandlingarna framgår dock inte beräkningsgrunderna till de nya förslagen till utsläppsgränser, och det är därmed svårt att ta ställning till de nya utsläppsgränserna. Sökanden bör framställa beräkningsgrunderna. Utgångsläget måste vara att belastningen till havsområdet inte tillåts öka till följd av ändring av provtagningspunkt. Trots en ökning av produktionskapaciteten bör målet vara att belastningen till havsområdet inte ökar. Förslag T.f. miljövårdschefen: Miljö- och byggnadsnämnden godkänner ovanstående skrivelse som sitt utlåtande i ärendet.

175 39, MBN :30 / :s bilaga: MBN Bilaga A: Utlåtandeförfrågan