Biologisk återställning i kalkade vatten. Plan för åtgärder i Hallands län

Transkript

1 Biologisk återställning i kalkade vatten Plan för åtgärder i Hallands län

2 Biologisk återställning i kalkade vatten. Plan för åtgärder i Hallands län Länsstyrelsen i Hallands län Enheten för naturvård & miljöövervakning Meddelande 2007:13 ISSN ISRN LSTY-N-M-0713.SE Tryckt på Länsstyrelsens tryckeri, 2007 Omslagsfoto: Fiskväg vid Tullgrens kvarn i Fylleån, fotograf Hans Schibli

3 Biologisk återställning i kalkade vatten Plan för åtgärder i Hallands län Hans Schibli

4

5 Innehåll Förord... 5 Sammanfattning... 7 Beskrivning av natur- och nyttjandevärden... 9 Beskrivning av åtgärdsbehovet... 9 Underlagsmaterial Beskrivning och resultat av genomförda åtgärder...16 Mål och strategier Föreslagna åtgärder Finansiering Åtgärdsunderlag, uppföljning och tillsyn Generella underlag för åtgärder Åtgärdsområde Stensån Åtgärdsområde Smedjeån Åtgärdsområde Hultån Åtgärdsområde Blankan Åtgärdsområde Genevadsån Åtgärdsområde Fylleån Åtgärdsområde Sännan Åtgärdsområde Teglabäcken Åtgärdsområde Arlösabäcken Åtgärdsområde Boarpsbäcken Åtgärdsområde Yttern-Bergån Åtgärdsområde Stora Allgunnen Åtgärdsområde Mjälasjöarna Åtgärdsområde Jansbergssjöarna Åtgärdsområde Slissån Åtgärdsområde Mostorpsån Åtgärdsområde Lillån Åtgärdsområde Högvadsån Åtgärdsområde Himleån Åtgärdsområde Albäcken Åtgärdsområde Mäsen-Oklången Åtgärdsområde Björnbäcken Åtgärdsområde Hornån Åtgärdsområde Stockaån

6

7 Plan för biologisk återställning i Hallands län 5 Förord Länsstyrelsen fick den 13 mars 2006 i uppdrag av Naturvårdsverket att utarbeta en regional plan för biologisk återställning i kalkade vatten. Planen ska gälla för perioden I uppdraget ingick att återställningsåtgärder i första hand skall prioriteras till områden som är utpekade som nationellt värdefulla eller särskilt värdefulla inom ramen för arbetet med miljömålet Levande sjöar och vattendrag, delmål ett och två. I andra hand prioriteras områden som bedömts som regionalt särskilt värdefulla. Planen ska samordnas med den länsfiskeplan som Fiskeriverket gett länsstyrelserna i uppdrag att utforma. En ansökan om åtgärder för budgetåret 2006 har tidigare insänts till Naturvårdsverket. Påverkan på det halländska landskapet av det moderna samhällets utveckling har varit kraftig och i många fall negativ för den halländska naturen. Utbyggnaden för elkraft och en storskalig försurning av mark och vatten har drastiskt förändrat förutsättningarna för många arter i sjöar och vattendrag. Återställningsarbetet inriktas på en restaurering av de försurade vattendragens ursprungliga ekologi så långt det är möjligt. Det biologiska återställningsarbete som bedrivits sedan mitten av 1980-talet har, i stort sett, varit lyckosamt. Bland annat har laxen kraftigt ökat sin utbredning i halländska vattendrag, i de flesta fall tack vare aktiva åtgärder i form av laxtrappor och biotopvård. I ett flertal sjöar har mörten återintroducerats med lyckat resultat. Föreliggande plan koncentreras på att öka olika fiskarters utbredningsmöjligheter i rinnande vatten, att återetablera mört i sjöar där den slagits ut på grund av försurning, samt att stärka bestånd av flodpärlmussla. För andra organismgrupper som bottenfauna, flodkräfta och plankton är förhållandena före kalkning dåligt kända och kunskapen behöver förbättras. Detsamma gäller i många fall även för de vattenkemiska förhållandena. Även när det gäller kunskapsnivån om ekologiska samband mellan terrestra och limniska miljöer före försurning måste kunskapsnivån höjas. En enkät till länets fiskevårdsområden har gett värdefulla synpunkter och förslag om återställning. Planen för biologisk återställning i kalkade vatten har utarbetats av Hans Schibli. Länsfiskeplanen har utarbetats av Christina Lindhagen. Kartor har gjorts av Britt Floderus. Per Ingvarsson, Peter Norell och Jörgen Ljunggren har bidragit med kunskap och fältkontroller. Lars Stibe och Britt Floderus har granskat och kommenterat planen. Ett flertal personer i länet har bidragit med värdefull information. Tack till Er alla.

8 6 Plan för biologisk återställning i Hallands län

9 Plan för biologisk återställning i Hallands län 7 Sammanfattning Den totala kostnaden för biologisk återställning uppgår enligt denna plan till 16 miljoner kronor för de fem budgetåren Kostnaden fördelas på framtagande av åtgärdsunderlag, åtgärder och uppföljning. Åtgärderna koncentreras på att återställa ursprungliga vandringsvägar för fisk i vattendragen, återintroduktion av främst mört i sjöar där de försvunnit på grund av försurning, samt bevarande av flodpärlmusslebestånd. För budgetåren föreslår Länsstyrelsen 57 åtgärder till en kostnad av 15,5 miljoner kronor (Tab. 2 och 3). Den helt dominerande kostnaden utgörs av inlösen av fallrätter vilken beräknas till 11 miljoner kronor. I bilaga 2 redovisas kostnaderna för aktuella objekt som planeras respektive budgetår. Beträffande flodkräfta och ål föreslås inga särskilda åtgärder i denna plan. Uppföljning av de föreslagna åtgärderna kan till största delen ske inom kalkningens ordinarie effektuppföljningsprogram. Ett antal extra provfisken kommer att krävas. Dessutom föreslås en utredning av möjligheten att installera en fiskräknare i Fylleån vid Fyllinge kvarn. Den totala extra kostnaden för uppföljning beräknas till kronor. Provfiske sker enligt Sötvattenslaboratoriets standardiserade metodik och SNV:s allmänna råd 99:4 och genomförs i fem sjöar där återintroduktion skett. Provfiskena bör genomföras 3-5 år efter återintroduktion. Vidare föreslås undersökningar, inventeringar och förstudier för att förbättra åtgärdsunderlaget. Här föreslås bl.a. biotop- och vandringshinderinventeringar, musselundersökningar och elfisken. Kostnaden uppskattas till kronor.

10 8 Plan för biologisk återställning i Hallands län

11 Plan för biologisk återställning i Hallands län 9 Beskrivning av natur- och nyttjandevärden Halland har ungefär 1000 sjöar större än ett hektar. Dessa sjöar och rikliga förekomster av våtmarker avvattnas via tusentals små bäckar och åar till Kattegatt. Ett mångformigt vattenlandskap ger förutsättningar för en rik biologisk mångfald i sjöar och vattendrag, samt i landskapet i anslutning till vatten. Ett antal naturreservat och Natura 2000-områden är knutna till eller belägna i nära anslutning till länets sjöar och vattendrag. Tretton åsystem och sjöar bedöms som nationellt särskilt värdefulla, ytterligare sju vattensystem är klassade som nationellt värdefulla. Sportfisket är omfattande i länets sjöar och vattendrag samt längs länets långa och mångformiga kustremsa. Vattenmiljöerna har en stark dragningskraft på hallänningars och tillresande turisters friluftsaktiviteter. Genuina vildlaxbestånd förekommer i fem vattendrag och lax förekommer totalt i tretton vattendrag. Lax stiger upp i åarna från mars ända in till november, beroende på hemå. Flera av laxstammarna är präglade av lokala naturmiljöer sedan senaste istiden och utgör omistliga naturvärden för framtiden. Laxen är en bra indikator på en artrik miljö, finns det lax finns det också en mångfald av andra hotade och sällsynta arter. Kungsfiskare, forsärla, och strömstare är bara några få av alla arter som förekommer med lax. Bestånd av havsöring förekommer i 35 vattendrag. Allkonstnären havsöringen nyttjar allt från pyttesmå bäckar i kustlandskapet till kalkade vattendrag i skogslandskapet för sin reproduktion. Havsöringen ställer oavsett vattendragsstorlek höga krav på vattenkvalitet och habitat. Mellan å och hav vandrar även havs- och flodnejonöga, ål och kustlevande storsik. Möjligen förekommer också de sötvattenlekande sällsynta sillarna majfisk (Alosa alosa) och staksill (Alosa fallax), fångster av sistnämnda har gjorts i bottengarn längs Hallandskusten. Strömstationär öring är vanligt förekommande i Hallands rinnande vatten, ofta förekommer öringen tillsammans med elritsa och bäcknejonöga. Färna och id förekommer i flera vattendrag. Sten- och bergsimpa finner man i Nissan respektive Ätransystemet. Den ovanliga grönlingen förekommer i Smedjeån och Nyrebäcken. Groplöjan har påträffats i Stensåns nedre delar. I Hallands många insjöar förekommer bland annat gädda, abborre, mört, ål, braxen, lake, gös, nors, sarv, sik, siklöja, gers, björkna, löja, insjööring och sutare. På bottnarna kryper alltfler signalkräftor medan den ursprungliga flodkräftan numera bara finns kvar på ett fåtal lokaler i länet. Bottenfaunan i länets vattendrag har mycket höga naturvärden med förekomst av rödlistade och ovanliga arter i ett flertal åsystem. Vid bottenfaunaundersökningen 2006 noterades rödlistade eller ovanliga arter på 37 av 47 undersökta lokaler. Av Sveriges åtta förekommande stormusslor påträffas sex i länets vattendrag. Vanligast är den hotade flodpärlmusslan, men även flat dammussla, stor dammussla, äkta målarmussla, spetsig målarmussla och allmän målarmussla förekommer. Fiskgjusen seglar på spaning efter fisk, medan storlommarnas trolska skrikande, sångsvanarnas trumpetande och drillsnäppans vemodiga pipande ger en ljudlig kuliss kring länets rika fågelliv vid sjöar och vattendrag. Uttern förekom framtill 1970-talet i Halland, och tack vare kalkning och biologisk återställning finns det numera förutsättningar för att den skall återkomma. Beskrivning av åtgärdsbehovet Försurning Hallands län tillhör det område i Sverige som drabbats hårdast av försurningen. I en kartläggning av försurningsläget 1980, som gjordes på uppdrag av dåvarande Fiskeristyrelsen, konstaterades att mörten försvunnit från 29 % och var skadad i ytterligare 54 % av Hallands sjöar. För abborrens del var motsvarande siffror 3 % respektive 60 %. Det allvarliga försurningsläget har därefter belagts genom bl.a. de riksomfattande sjöinventeringar som genomförts. Resultaten från 239 halländska sjöar från inventeringen 1985 antyder att alkaliniteten minskat med mer än en fjärdedel i drygt 90 % av de undersökta sjöarna. Beräkningar som gjorts utifrån sjöinventeringen 1990 ger en andel försurade sjöar i länet på lite mer än 70 %.

12 10 Plan för biologisk återställning i Hallands län Försurningsläget kan också illustreras med hjälp av nedfallet av försurande ämnen och överskridande av kritiska belastningsgränser. Nedfallsmätningarna i Halland och i övriga södra Sverige visar en tydlig nedåtgående trend när det gäller sulfatsvavel. Maximum nåddes här i början av 1970-talet och därefter har de minskande utsläppen medfört stadigt minskande nedfall. I södra Sverige har nedfallet mer än halverats de senaste trettio åren. För kväve är bilden annorlunda. Här är det svårare att åstadkomma nödvändiga utsläppsminskningar och nedfallet har följaktligen ökat ända in på 1990-talet. Det ser nu ut som om ökningen stannat av. Möjligen kan man också ana en begynnande minskning. Beräkningar som länsstyrelsen låtit utföra visar att den kritiska belastningsgränsen kring 1990 överskreds i all skogsmark i länet (Akselsson och Westling 2004). Det genomsnittliga överskridandet uppgick till 73 mekv per m 2 och år (Fig. 1). Förhållandet tio år senare är avsevärt bättre. Överskridande noterades visserligen på 89 % av skogsmarksarealen men det genomsnittliga överskridandet hade minskat till 20 mekv per m 2 och år. Den kraftiga minskningen av försurningsbelastningen har lett till att markförsurningen bromsats kraftigt, och överskridanden kring noll i länets centrala delar antyder att markförsurningstrenden brutits helt. Utrymmet för återhämtning i marken bedöms dock vara begränsat vilket även antyds av de modelleringar av återhämtningsförloppet i sjöar som gjorts (se nedan). Utrymmet för återhämtning kan dessutom begränsas ytterligare genom det ökade uttaget av skogsbränsle. Överskridande, mekvm 2 år Figur 1. Beräknat överskridande av kritisk belastning för skogsmark i Halland kring 1990 (vänstra bilden) och Den minskade syrabelastningen kan avläsas i vattenkvaliteten i försurade och okalkade sjöar. I t. ex. referenssjön Lilla Öresjön i norra Halland har man uppmätt tydligt minskande sulfathalter och en minskad aciditet (ökad alkalinitet) (Fig. 2). Under hösten 2003 uppmättes för första gången på flera decennier positiv alkalinitet i sjön.

13 Plan för biologisk återställning i Hallands län 11 AlkAciditet, mekvl 0,01 0,00-0,01-0,02-0,03-0,04-0,05-0,06 Icke-marint sulfat Aciditetalkalinitet 0,25 0,20 0,15 0,10 0,05 SO 4 -S, mekvl -0,07 0, Figur 2. Utveckling av aciditetalkalinitet och icke-marint sulfat i referenssjön Lilla Öresjön på gränsen mellan Hallands och Västra Götalands län Det måste betonas att den utveckling som kan ses i Lilla Öresjön inte är generell. För en stor andel av de suraste sjöarna i Halland visar beräkningar med MAGIC-modellen att det inte kommer att ske någon återgång till naturliga förhållanden med de utsläppsbegränsningar som överenskommits i Göteborgsprotokollet (Moldan et al 2006). I hela 60 % av dessa sjöar kommer försurningspåverkan enligt modellen att klassas som stor eller mycket stor år 2020 (Fig. 3) Andel (%) >1,0 0,8-1,0 0,6-0,8 0,4-0,6 <0,4 Figur 3. Andel sjöar i olika klasser för försurningspåverkan (ph-förändring) med utsläppsminskningar enligt Göteborgsprotokollet. Genom de omfattande kalkningsinsatser som görs i länet har förhållandena i sjöar och vattendrag förbättrats avsevärt. I det ytvattenvårdsprogram för Halland som togs fram under 1990-talet (Fritz 1995) gjordes ett försök att översiktligt redovisa kalkningens inverkan (Fig. 4). Den bild som kartan visar gäller i stort sett också idag, även om det måste påpekas att det finns ett stort antal mindre vattendrag i länets inre delar som är försurade och okalkade och som inte redovisas på kartan.

14 12 Plan för biologisk återställning i Hallands län Figur 4. Schematiserad bild av ph-situationen i halländska vatten före (till vänster) och efter kalkning (till höger). Rött = försurat, blått = oförsurat. Nuvarande (halländska) åtgärdsområden är markerade med ljusgrön färg. Sammanfattande försurningsbedömning Nedfallet av försurande ämnen överskrider i stora delar av länet fortfarande de kritiska belastningsgränserna. Utvecklingen är dock positiv även om man inte kan förvänta sig några betydande förbättringar inom överskådlig tid, vare sig när det gäller mark- eller ytvattenförsurningen. Fortsatt kalkning av sjöar och vattendrag kommer att vara nödvändig för att upprätthålla en acceptabel vattenkvalitet och därmed ge förutsättningar för att behålla eller återfå den fauna och flora som representerar ett mer eller mindre oförsurat tillstånd. Möjligen kan man på sikt tänka sig att kalkningsbehovet kommer att minska (lägre doser) som en följd av den minskade syrabelastningen. Å andra sidan behöver kalkningsinsatserna totalt sett utökas för att de regionala miljömålen avseende försurning ska nås. Den framtida utvecklingen är även beroende av vad som händer med det kväve som under lång tid lagrats i skogsmarken. Prognoserna pekar mot en fortsatt upplagring i Halland, men hur länge detta kan ske är oklart. Vid fortsatt hög kvävebelastning kan upplagringen nå ett tak vilket kan leda till utlakning av nitrat och ett kraftigt överskridande av den kritiska belastningen för aciditet. Fysisk påverkan I de flesta av länets vattendrag har forsar och fall i stor utsträckning blivit utnyttjade för vattenkraft. Verklig fart fick anläggandet av dammar när människor började använda kvarnar. I slutet av 1800-talet kom vattenkraftsutbygganden igång och hade sin kraftfullaste utveckling under 1900-talets första hälft. Utbygganden av vattendrag har fortsatt ända in på 1990-talet. Stora strömvatten är länets mest förstörda habitattyp. Bidragen till småskalig vattenkraft utgör ett hot mot kvarvarande vattendrag. En del sjöar reglerades för att magasinera vattnet till perioder med lågvattenföring. Rensningar för att gynna timmerflottningen har förekommit. Hårdast drabbat av vattenkraft i dagsläget är Lagans huvudfåra, Sydsveriges största vattendrag, som nolltappas, följt av Ätrans huvudfåra som har stora dagliga regleringsamplituder. Bortsett från vattendrag som Löftaån, Stensån och Himleån är fragmentiseringsgraden över lag hög i halländska vattendrag. I flera av dessa finns det ändå mellan dammarna mycket skyddsvärda vattendragssträckor med höga naturvärden. Generellt kan man nog konstatera att utformningen av många vattendomar gör det svårt att uppfylla miljömålet Levande sjöar och vattendrag.

15 Plan för biologisk återställning i Hallands län 13 Övrig påverkan Många vattendrag och sjöar dikades ut för att skapa ytterligare jordbruksmark. Utdikning, kulvertering och rensning för att skapa jordbruks- och skogbruksmark har haft en negativ inverkan på fiskfaunan och hydrologin i landskapet. Därför har flera mindre vattensystem återkommande perioder med onormalt låg sommarvattenföring. Lågvattenepisodernas menliga inverkan på vattenfaunan förstärks av omfattande bevattningsuttag under nederbördsfattiga somrar. Avsaknad av skuggande trädbårder längs bäckar och åar är ett stort problem som medför ökade vattentemperaturer, ökad erosion, närsaltsläckage och minskad biologisk mångfald. Med hänsyn till risken för klimatförändringar är det av stor vikt att återskapa ursprungliga våtmarker och sjöar för att bland annat öka den vattenhållande förmågan i landskapet. Industrialiseringen innebar att många vattendrag förorenades kraftigt. Innan utbygganden av reningskapaciteten i industrier och kommuner slog igenom från mitten av 1960-talet var ett flertal halländska vatten starkt påverkade av föroreningarna. Bland annat kallades Nissan den döda floden ända fram till 1970-talet på grund av återkommande fiskdödar och svavelvätebildning rapporterades om en svår förgiftning i Viskan genom utsläpp av karbid från Rydals fabriker. Viskan var också svartlistad in på 1970-talet på grund av utsläpp av bekämpningsmedel från textilindustrierna i Borås. Denna påverkan har inneburit en storskalig inverkan på halländska sötvattenmiljöer. Skvaltkvarn i Blankan vid Ryerna, Bruket av skvaltkvarnar var som störst under sista delen av talet. Foto: Hans Schibli Biologiska effekter Som en följd av fysisk påverkan och vattenförorening gick laxen som var en viktig inkomstkälla i ådalarna kraftigt tillbaka under perioden (Fig. 5). Toppåret 1902 registrerades 102 ton lax jämfört med bottenåret 1943, under 2:a världskriget, då 4,2 ton fångades. Den främsta anledningen till nedgången var utbyggnaden av vattenkraften i Lagan och Nissan. Lagan ensam gav vissa år nära 50 ton i årsfångst. Utbyggnaden av Lagan, med nedersta kraftverket i Laholm i drift från 1932, innebar slutet på vildlaxproduktion i Lagans huvudfåra. Vattenkraften från Lagan gav människorna ljus och värme men släckte ljuset för laxen som förre länsfiskekonsulenten B Almer uttryckte det. Nissans ursprungliga laxstam var totalt utrotad från 1924 på grund av föroreningar och vattenkraftsutbyggnad. Denna utslagning av laxen medförde att laxfisket i åarna i stort sett upphörde och en laxfiskepok gick tillfälligt i graven.

16 14 Plan för biologisk återställning i Hallands län 70 Kust Åar 60 Dålig smoltkvalitet i odling Fångst, ton "Bakgrundsvärde" Vattenkraft Industrialisering Låg överlevnad i Atlanten Överfiske Låga flöden Kalkning G. salaris Försurning Figur 5. Den totala laxfångsten i Hallands län Ett visst laxfiske bedrevs längs kusten och det var framförallt Ätran som fortfarande hade en naturlig laxreproduktion kvar. Kalkning inleddes i slutet av 1970-talet i Högvadsån, för att följas av övriga försurningsdrabbade laxvattendrag under 1980-talet. Fångsten av vildlax efter kalkning var som störst Tillsammans med omförhandlade vattendomar för Nissan 1983 och Lagan 1990 ökade utsättningarna av laxsmolt kraftigt. I Nissan sätts och i Lagan smolt per år ut som kompensation för vattenkraftskador. Fångsterna ökade kraftigt av både vild och odlax lax med största fångst Därefter har laxfångsterna minskat kraftigt totalt sett och åfisket står idag för den största andelen. Den allvarliga minskningen antas bero på en rad faktorer såsom svag havsöverlevnad orsakade av klimatförändringar, överfiske på laxens bytesdjur, omfattande bifångster av lax i silltrålning, och en mycket dålig smoltkvalite i kompensationsodlingen. I länets vattendrag har det skett en omfattande spridning av den letala laxparasiten Gyrodactulus salaris, vilken orsakat betydande minskad överlevnad bland laxungar. Återkommande sommartorka i ett utdikat vattenlandskap minskar förutsättningarna för en god nyrekrytering av lax i åarna. Surstötar och korttidsreglering bidrar till den negativa utvecklingen i vissa vattendrag. Flera strömstationära bestånd av storvuxen öring slogs ut på grund av vattenkraftsutbyggnaden. Bland annat hade Ätran ovan Ätrafors och Skåpanäs ett rikligt bestånd av storvuxen stationär öring som reproducerade sig i huvudfåran. Efter utbyggnaden av Bällforsen och Skogsforsen finns numera bara små fragment av de ursprungliga bestånden kvar i strömmarna vid Mårdaklev och i Ätran nedströms Ätrafors kraftverk. Även den viktiga ålen minskade kraftigt under 1900-talets första hälft och åluppsteget i åarna är idag långt under det ursprungliga. Ålen är numera rödlistad och akut hotad av utrotning. Flodpärlmusslan är en annan känslig art som drabbats hårt av försurning och utbyggnaden av vattenkraften. Numera finns den bara kvar i små restpopulationer som är mycket sårbara. Uttern har försvunnit och har inte observerats i länets sedan 1970 då den iakttogs i Stensån. Flodkräftan har drabbats hårt av kräftpest, vilken kom till Sverige med den nordamerikanska signalkräftan som är resistent mot pesten, men tillika utgör en smittspridare till den känsliga flodkräftan.

17 Plan för biologisk återställning i Hallands län 15 Underlagsmaterial Valet av återställningsobjekt har skett genom sammanställning av befintliga data på Länsstyrelsen. Inventering av vandringshinder har tidigare genomförts. Ett antal personer har nu intervjuats och förnyade fältbesiktningar har under hösten 2006gjorts av ett antal objekt vilka använts som underlag för förslag till åtgärder. Kostnaderna för återställning har beräknats utifrån uppskattningar av varje specifikt objekt i samarbete med länsstyrelsens fiskeenhet. För vissa åtgärdsförslag som anläggande av kostnadskrävande fiskvägar har byggentreprenörer tagit fram kostnadsberäkningar. I allmänhet har anläggandet av en laxtrappa beräknats kosta kronor per fallmeter. Dock varierar givetvis prisbilden utifrån hindrets konstruktion, lokalisering och lutning. Vid återintroduktion har en uppskattning av tidsåtgång, infiskning av utsättningsmaterial, transport och utsättning sammantaget inberäknats i totalkostnaden. Samråd har skett med Länsstyrelsens fiskeenhet för att identifiera objekt som skall finansieras med C4- anslaget. Återställningsplanen har följt Naturvårdsverkets allmänna råd för biologisk återställning i kalkade vatten. Länsstyrelsen anser också att föreslagna åtgärder skall vara kostnadseffektiva och varaktiga. I första hand har objekt inom områden som är utpekade som nationellt värdefulla eller särskilt värdefulla inom ramen för arbetet med miljömålet Levande sjöar och vattendrag, delmål ett och två valts ut. Naturliga vandringshinder för lax och öring skall inte åtgärdas. Den lokala anpassningen till vattnet är viktig. All flyttning av fisk och andra organismer innebär även att man flyttar parasiter, bakterier med mera. För att minska risken för bland annat sjukdomsutbrott (gäller främst fisk) måste man ha tillstånd från Länsstyrelsen enligt fiskeriförordningen 17 och 19 för att flytta eller sätta ut fisk, vattenlevande kräftdjur och blötdjur. Kunskapen om olika fiskarters utbredning och förekomst i kalkade vatten före kalkning kan betecknas som ganska god även om självklart brister finns. Befintliga uppgifter om kräftdjur, musslor och snäckor är däremot mera bristfälliga. Till exempel är det i många fall svårt att avgöra om flodkräfta försvunnit på grund av kräftpest eller försurning. Kunskapen om olika insekters ursprungliga utbredning är mycket bristfällig. Signalkräftans ökade utbredning och den latenta risken för kräftpest innebär troligen att återställning av flodkräftbestånd kan bli riskprojekt. År 1992 fanns cirka 15 mer eller mindre aktiva pesthärdar i olika vattensystem i södra Sverige (Hamrin et al 1993). År 1999 försvann flodkräftan i Blankan och 2003 försvann den från Hultån. Signalkräfta påträffades första gången i Alslövsån 1994, därefter har den spritt sig till tio vattensystem från Stensån (2006) i söder till Stockaån (2006) på Onsalahalvön. Den huvudsakliga målsättningen bör vara att restaurera och öka de bestånd av flodkräfta som finns kvar. Av de 19 enkätsvar som kom in till länsstyrelsen inför planen föreslog flertalet inplantering av ål. Inför den nya planen kom 24 enkätsvar in, varav många fortsatt föreslår åtgärder för ål. Ålens allmänna tillbakagång i Skandinavien beror på en komplex problematik: 1) invandringen av ålyngel från Sargassohavet har minskat, 2) uppvandrings- och utvandringsmöjligheterna för ålyngel respektive lekvandrande ål har försämrats på grund av vattenkraftsanläggningar och dammar, 3) bioackumulering av miljögifter kan ha lett till en försämrad reproduktion (jämför M74 på lax i Östersjön) och 4) försurning av många av uppväxtområdena i sötvatten kan ha påverkat ålen negativt. Länsstyrelsen bedömer dock att uppvandringen av ålyngel kommer att gynnas genom anläggandet av föreslagna fiskvägar och även förbättra möjligheterna till nedströmsvandring för lekvandrande ål. Fiskeriverket beslutade i december 2006 om en bevarandeplan för ål med utökade restriktioner i fisket efter ål.

18 16 Plan för biologisk återställning i Hallands län Beskrivning och resultat av genomförda åtgärder Biologisk återställning i Halland, en historisk återblick 1877 byggdes den första laxtrappan i länet på befallning av Kung Oscar II. Den uppfördes vid Nyebro i Nissan där en nyanlagd sågverksdamm hindrade laxens uppgång (Almer 1997). Längre ned i Nissan anlades en laxtrappa 1903 vid Sperlingsholm och vid Slottsmöllan. I Ätran anlades en laxtrappa vid Hertings kraftverk 1947 inom Falkenbergs stad och allt sedan dess har trappan varit livlinan för laxbeståndet i Ätran som har en överväldigande del av reproduktionsområdena ovan Hertings kraftverk anlades en fiskväg i Ekån som mynnar i sjön Lygnern för att gynna sjölevande öring. Sedan 1980-talet har Halland satsat mest av alla län i landet på att bygga laxtrappor. De första trapporna vid Sperlingsholm och Slottsmöllan i Nissan var färdiga Totalt har 37 fiskvägar anlagts och 9 kraftverksdammar rivits ut i länet sedan 1984 (Fig. 6). 25 Antal per 10-årsperiod Före Figur 6. Antal nyanlagda fiskvägar i Hallands län Utrivna dammar ingår. En annan sida av vandringsproblematiken är den höga dödligheten när fiskar måste gå genom kraftverksturbiner. Vinsterna av kalkningsverksamheten minskas därmed. Därför har i länet under senare år uppförts smolt- och beseledare samt smoltgaller framför kraftverksintag. Under 1990-talet intensifierades även arbetet med biotopvård för att åter- och nyskapa lek- och uppväxtområden i skadade vattendrag. Även regleringar av kustfisket efter lax under de senaste 25 åren har varit till stor gagn för laxfiskevården. Finansieringen under 1980-talet skedde främst genom Fiskeriverkets fiskevårdsanslag och från 1985 genom bidrag till biologisk återställning i kalkade vatten. Från och med budgetåret tog Naturvårdsverket över ansvaret för bidragen till biologisk återställning i kalkade vatten. Totalt har man inom programmet för biologisk återställning i kalkade vatten investerat cirka 12 miljoner kronor under åren De mest kostnadskrävande åtgärderna har varit anläggande av fiskvägar, men även utrivningar av kraftverksdammar har haft en betydande andel i utgifterna under senare år. I kustnära trakter där försurningen spelar en mindre roll har omfattande fiskevårdsinsatser genomförts och finansierats av Fiskeriverkets C4-anslag, s.k. 10:5 medel, EU-bidrag samt finansiering av ideella organisationer och näringsliv. Uppskattningsvis har totalt drygt 15 miljoner kronor investerats i fiskevårdande åtgärder inom Hallands sötvatten under åren

19 Plan för biologisk återställning i Hallands län 17 Biologiska effekter av återställningsarbetet Vad har då samhället fått för de medel som satts in i biologisk återställning? Laxen reproducerar sig numera naturligt i 13 vattendrag i Halland. T.ex låg hela Nissan i träda för laxen mellan 1920 och 1978 på grund av föroreningar och dåliga passagemöjligheter vid befintliga kraftverksdammar. Genevadsån, Fylleån och Suseån är andra vattendrag där en överväldigande del av reproduktionsområdena var mer eller mindre otillgängliga innan åtgärder i form av biologisk återställning sattes in. Uppskattningsvis har mer än m² lämpliga lek- och uppväxtområden inom länet åter blivit tillgängliga för vandringsfisken genom biologisk återställning och kalkning. Med en beräknad smoltproduktion på 0,2 smoltm² innebär det att genomförda åtgärder i form av fiskvägar ger natursmolt per år. Med ett antaget smoltvärde på 50 kronor styck ger det ett årligt värde på en miljon kronor. Restaureringsverksamheten är även av stor betydelse för det halländska samhället. Enbart sportfisket efter lax och öring i Halland 1993 skattades till ett samhällsekonomiskt värde av 32 miljoner kronor (Ottosson m.fl. 1993). Till detta kommer värdet av övrigt fiske i sötvatten och längs kusten. Hallands 13 laxförande vattendrag utövar tillsammans med ett varierat utbud av insjöfiske en stark lockelse på sportfisketurister. Sportfiske som rekreation och turistform tillhör för närvarande de mest expansiva näringarna inom västvärlden (Erlandsson 1990). Betydelsen för övrig rekreation, som kanoting och badliv som kräver rena och levande vatten, går inte att underskatta. Nu utnyttjas fiskvägarna även av andra arter än lax och havsöring. Ål, färna, havs- och flodnejonöga, id, havsvandrande sik, mört och strömstationär öring med flera, kan förmodligen passera genom ett flertal av länets fiskvägar. Därmed har anläggandet av fiskvägar även en mycket positiv inverkan på bevarandet av den biologiska mångfalden. Genom biologiskt återställningsarbete har således lax- och öringstammar i ett antal vattendrag i länet restaurerats med mycket gott resultat. I Möllesjön och Havsjön har öring återintroducerats efter kalkning och rotenonbehandling. Beståndsutvecklingen har varit positiv och spontan lek har skett i inloppsbäcken. Dessvärre har gäddan återkommit till Havsjön. Fiskevårdsföreningar och enskilda har på eget initiativ återintroducerat mört i ett flertal sjöar med till synes gott resultat. Fåglar som fiskgjuse, strömstare, kungsfiskare, forsärla med flera gynnas också av restaureringsarbetet i våra vatten. Värdet av att lax och öring existerar i våra vattendrag är svårt att kvantifiera i ekonomiska termer. Laxens mytomspunna livscykel, långa fleråriga vandringar på Atlantens vidder, dess förmåga att betvinga höga fall och dess grundläggande krav på en ren livsmiljö utgör ett starkt symbolvärde. Laxen är också Hallands landskapsdjur. Laxens närvaro i vattendragen kan ses som en nyckelindikator på hur miljövården och givetvis miljöförstöringen påverkar vattendragen. Laxen utgör dessutom en god signalart för biologisk mångfald och god vattenkvalitet. Förekommer laxungar i goda tätheter är oftast bottenfaunan mångformig och med förekomst av rödlistade arter och den fysiska påverkan är låg. De olika stammarna bär på unika egenskaper. Det är därför viktigt att bevara lax och öring inte enbart som arter, utan även som enskilda bestånd. Den genetiska variationen är ur naturvårdsaspekt mycket viktig att bevara. De fåtaliga bestånd av flodpärlmussla som finns kvar i Halland är direkt beroende av att lax och öring förekommer i vattendragen. Lax och öring utgör mellanvärd för flodpärlmusslans larvstadium och på så vis länkas en sårbar ekologisk väv samman. Således gynnas flodpärlmusslan av fiskevårdande åtgärder riktade mot lax och öring. I ett nationellt perspektiv är det viktigt att arbetet med biologisk återställning och kalkning intensifieras när Atlantlaxbeståndet nu är drabbat av parasitangrepp, överfiskning och klimatförändringar som lett till en minskad överlevnad i havet och till kraftigt minskade fångster i åarna och i kustfisket (Fig. 5). Sverige har också förbundit sig i internationella avtal i NASCO-konventionen att bevara landets vilda atlantlaxbestånd. Bevarandet av Hallands vilda laxbestånd utgör ett viktigt mål för kalkningsverksamheten. Signalkräftan sprider sig i Hallands vattendrag Genom Länsstyrelsens effektuppföljning i kalkade vatten har en ökad förekomst av signalkräfta (Pacifastacus leniusculus) registrerats i vattendrag där arten tidigare inte förekommit. Den ökade förekoms-

20 18 Plan för biologisk återställning i Hallands län ten av signalkräfta beror på på iförsta hand utplantering i jorddammar av enskilda markägare spridda över länet, samt illegala utplanteringar. Signalkräftan rymmer från dessa dammar till närliggande naturvatten och bildar populationer i åar och bäckar. Det första fyndet gjordes i Alslövsån vid Bruket inom Genevadsåns avrinningsområde Därefter har signalkräftan påträffats i Slissån vid Lindhults kvarn inom Suseåns avrinningsområde 1996, i Lilllån vid Bräcke inom Ätran avrinningsområde 1997, i Teglabäcken vid Blomäng inom Nissans avrinningsområde 1998 samt i Lillån vid Sydhult inom Fylleåns avrinningsområde I Slissån och Genevadsån har signalkräfta senare även påträffats på nya lokaler, 2006 påträffades signalkräftan i Stensån i söder samt i Stockaån på Onsalahalvön i norra länsdelen. Signalkräftan har således fått en vid spridning i länet sen mitten av 1990-talet. Enstaka fynd av den ursprungliga flodkräftan har gjorts i Hjärtaredsån inom Högvadsåns avrinningsområde 1998, i Stensån vid Kärramölla 1998, samt i Blankan 1998 och Hultån 2002 inom Lagans avrinningsområde. De två sistnämnda har haft de starkaste bestånden, men tyvärr har det inte fångats en enda flodkräfta i Blankan sedan Sannolikt har kräftpest slagit till. Dessvärre har även Hultån inom Lagans avrinningsområde som utgjorde ett av de få frilevande bestånden av flodkräfta inom länet drabbats av kräftpest Endast en kräfta har fångats de senaste tre åren i Hultån. En bättre samordning behövs av centrala myndigheter för att rädda de kvarvarande bestånden av flodkräfta. Flera bestånd i Halland har slagits ut på grund av inplanteringstillstånd som Länsstyrelsen först avslagits, men som vid överklagan godkänts av Fiskeriverket. Råd och riktlinjer beträffande utplantering av signalkräfta behöver utarbetas så att alla berörda sektorer arbetar för att bevara de få kvarvarande bestånden av flodkräfta. Resultat av genomförda åtgärder Den biologiska effektuppföljningen med elfiske i vattendrag och nätprovfiske i sjöar har visat att målsättningarna uppfyllts i de flesta av åtgärdsobjekten (Tab. 1). Speciellt laxbestånden i Genevadsån, Suseån, Himleån och Nissan har utvecklats mycket positivt efter kalkning och biologisk återställning. Med undantag för ett fåtal objekt har laxungar i stort sett noterats årligen i alla uppströmspunkter ovan återställningsobjekt inom respektive åtgärdsområde. Ovan Horsabäcks kvarn som ligger överst i Smedjeåsystemet har det saknats laxungar enstaka år. Området är flödesberoende och i kombination med brist på leklax kan det ha utgjort en avgörande faktor för avsaknad av laxungar berörda år. Tabell 1. Redovisning av genomförda återställningsprojekt i kalkade vatten, äldre än 3 år, avslutade senast 2004 och påbörjade Laxungar utgör indikator på att vandringsfisk passerat nyanlagda fiskvägar: Vid förekomst av laxungar vid elfiske ovan återställningsobjekt anses målsättningen uppfylld. I vissa fall används förekomst av öringungar som indikator. Vid återintroduktion används förekomst av nya årsklasser av återintroducerad art som indikator. Vatten Lokal Genomförd åtgärd Utförd år Måluppfyllelse Stensån Stackarps kvarn Smolt- och beseledare 1999 Ja Stensån Kärramölla Fiskväg 1994 Ja Smedjeån Horsabäck Fiskväg 1996 Nej, enstaka år Smedjeån Ränneslöv Fiskväg 1989 Ja Smedjeån Värestorp Fiskväg 1990 Ja Smedjeån Gränshus Fiskväg 1990 Ja Genevadsån Tönnersa kvarn Fiskväg 1989 Ja Brostorpsån Öringe mölla Fiskväg 1991 Ja Brostorpsån Öringe mölla Smoltgaller 2001 Ja Vessingeån Vessinge mölla Utrivning 1995 Ja Alslövsån Lindome kvarn Fiskväg 1996 Ja Fylleån Fyllinge kvarn Fiskväg 1987 Ja Fylleån Marbäcks kraftverk Fiskväg 1994 Nej Fylleån Fyllinge kvarn Smoltledare 1997 Ja Fylleån Linebergsmöllan Fiskväg 1997 Nej Fylleån Marbäcks bruk Biotopvård 2002 Ja

21 Plan för biologisk återställning i Hallands län 19 Fylleån Bobergs kvarn Biotopvård 1998 Ja Fylleån Bobergs kvarn Utrivning 1998 Ja Nissan Slottsmöllan kraftverk Fiskväg 1987 Ja Boarpsbäcken Nedan Sten Fiskväg 1991 Ja Nissan Slottsmöllan kraftverk Fiskväg 1989 Ja Sännanån Sennerdals kvarn Smoltledare 1989 Ja Nissan Sperlingsholms Fiskväg 1991 Ja kraftverk Nissan Slottsmöllan kraftverk Fiskväg 1992 Ja Sännanån Sennerdals kvarn Fiskväg 1985 Ja Sännanån Årnilts kvarn Fiskväg 1987 Ja Sännanån Årnilts kvarn Fiskväg 1993 Ja Boarpsbäcken L Ättarp Fiskväg 1999 Ja Sännanån Hallaforsen Fiskväg 2000 Ja Teglabäcken Blomäng Fiskväg 1998 Ja, öring Klubbån Djupasjön Återintroduktion, mört 1997 Ja Nissan Gårsken Återintroduktion, mört 1998 Okänt, ingen mört vid provfiske 2002 Bergån Skärsjön Återintroduktion, mört 1995 Ja Bergån Yttern Återintroduktion, flodkräfta 2003 Nej, kräftpest 2005 Bergån Skärsjön Återintroduktion, flodkräfta 2001 Ja Suseån Boberg Fiskväg 1980 Ja Slissån I U Fiskväg 1987 Slissån Döblaån med sjöar Återintroduktion Öring Ja Slissån Steninge kvarn Fiskväg 1993 Ja, öring Suseån Boberg Fiskväg 1995 Ja Suseån Berte kvarn Fiskväg 1987 Ja Suseån Berte kvarn Fiskväg 1992 Ja Suseån Berte kvarn Fiskväg 1995 Ja Suseån Berte kvarn Fiskväg 1998 Ja Mostorpsån Mostorps gård Fiskväg 1987 Ja Mostorpsån Mostorps gård Smoltledare Ja Skärsjön Skärsjön Återintroduktion mört 2002 Ja Hjärtaredsån Hjärtareds kraftverk Fiskväg 1986 IU Högvadsån Lia damm Fiskväg 1988 Nej, ej årsungar alla år. Fageredsån Fridhemsberg Utrivning 1995 Ja Lillån Lillån Återintroduktion siklöja 1997 Pågår fortsatt. Lillån Svarten Inlösen regleringsrätt utloppet 1997 Ja Högvadsån Töresjö Återintroduktion mört 1999 IU Högvadsån Övre sjö Återintroduktion mört 1999 IU Högvadsån Lia damm Utrivning 2003 Pågår, prövning Miljödomstolen Fageredsån Ulvanstorp Återintroduktion flodkräfta 2003 IU Högvadsån St. Stråksjön Återintroduktion mört 2003 IU Himleån Rolfstorp Fiskväg 1992 Ja Himleån Göingegårdens Fiskväg 1989 Ja krftverk Himleån Göingegårdens Utrivning 1997 Ja krftverk Himleån Attarp (Kvarnarna) Inlösen, fallrätt 2002 Ja Himleån Skällinge kvarn Utrivning - fiskväg 1999 Ja Himleån Annestorp kvarn Utrivning 2001 Ja

22 20 Plan för biologisk återställning i Hallands län Fönhultaån Botasjö Återintroduktion 2002 Ja, mört Fönhultaån Botasjö Återintroduktion 2002 Ja, siklöja Albäcken Albäck Utrivning 2002 Ja Albäcken Kroksjö m fl Återintroduktion mört m.fl IU Skottsjöbäcken Brostorp Fiskväg 1988 Ja, öring Hornån Riksväg 41 Biotopvård 1994 Ja Rolfsån Fälån Återintroduktion havsöring 1986 Ja I Fylleån har ännu inte laxungar påträffats ovan fiskvägen vid Marbäcks bruk eller ovan uppströms belägna Linebergsmöllan som blev färdigställd Leklax har iakttagits vid trappan vid Marbäcks bruk. Trappornas konstruktion och funktion bör utvärderas. Vid behov måste trapporna revideras. I bilden finns även med att brist på leklax kan ha inverkat på reproduktionsresultatet under senare år. Ovan Steninge kvarn i Slissågrenen inom Suseån har laxungar ännu inte påträffats ovan fiskvägen, som ser mycket funktionell ut. Dock är det mycket rikligt med öring på uppströmsområdena, öringen är sannolikt mestadels av stationär typ. Problem med att hålla en acceptabel vattenkemi för lax kan utgöra en begränsande faktor i Slissån. Även brist på leklax inverkar. I Högvadsån har fiskvägen vid Lia varit mestadels misslyckad. Den är numera modifierad, men passagen fungerar inte vid alla flöden. Fallrätten vid Lia är dock inlöst av Länsstyrelsen och man avvaktar nu tillstånd från Miljödomstolen för att riva ut dammen (ärendet handläggs av Kammarkollegiet). En gemensam faktor för de objekt som inte ännu fungerat kontinuerligt är att de är lokaliserade relativt högt upp i avrinningsområdena där andra faktorer som vattenkemi och vattenföring (lockvatten för lekfisk) och mängden lekfisk har betydelse för reproduktionsresultatet. Resultat av återintroduktion föreligger från relativt få lokaler, då arbetet med återintroduktion av utslagna mörtbestånd varit som mest intensivt de senaste fem åren. I Botasjö har siklöjan återkommit efter utplantering av befruktad rom hösten Totalt sett har resultaten hitintills varit mest positiva, även om ingen mört påträffades i Gårsken vid provfiske 2002 fyra år efter återintroduktionen, trots vattenkemin har varit tillfredsställande efter kalkning. Genevadsån i södra Halland är ett vackert exempel på hur kombinationen av kalkning och biologisk återställning ger goda resultat. På relativt kort tid har den genuina laxstammen i ån getts möjlighet att återta sina gamla reproduktionsområden. På grund av försurningen minskade laxreproduktionen påtagligt under och 1980-talen. För att motverka detta påbörjades kalkning i liten skala Kalkningsverksamheten har därefter gradvis ökat och för närvarande sprids cirka ton per år. Genom insatserna har vattenkvaliteten förbättrats påtagligt. För att få optimal effekt av kalkningen har den kombinerats med anläggande av vandringsvägar vid kvarnarna i Tönnersa, Öringe och Lindome, medan Vessinge mölla har åtgärdats genom utrivning. Resultatet av denna successiva utökning av laxens potentiella lekområden redovisas i figur 7. I Brostorpsån innebar öppningen av Öringe mölla 1991 en omedelbar expansion längre upp i systemet.

23 Plan för biologisk återställning i Hallands län Förhållandet före kalkning. Lax förekommer fortfarande i mindre antal i åns nedersta delar. Dessa delar är beroende på jordbruksinslaget mindre påverkade av försurning. Lindome kvarn Tönnersa kvarn Alslövsån Öringe mölla Vessingeån Brostorpsån Vessinge mölla Bölarps kvarn 1990 Efter kalkstarten i Alslövsån (1987) och Brostorpsån (1988) har den förbättrade vattenkvaliteten lett till en viss ökning av laxens utbredning. Även trappan vid Tönnersa kvarn har bidragit till en ökad uppvandring. De definitiva vandringshindren gör dock att stora potentiella reproduktionsområden fortfarande inte kan nås. Under år med goda flödesförhållanden har laxen lyckats ta sig förbi Vessinge. Tönnersa kvarn 1990 Öringe mölla Lindome kvarn Vessinge mölla Bölarps kvarn färdigställdes fiskvägen vid Öringe mölla, och 1992 påbörjades kalkning i Vessingeån och i Brostorpsåns biflöde Svartavadsbäcken. Laxen kunde härigenom återta forna reproduktionsområden i Brostorpsån. Tönnersa kvarn 1990 Öringe mölla 1991 Lindome kvarn Svartavadsbäcken Vessinge mölla Lindome kvarn 1996 Bölarps kvarn revs vandringshindret i Vessinge mölla ut. Laxen kunde därefter passera även vid dåliga flödesförhållanden. Det hade stor betydelse under torråren 1996 och särskilt När trappan byggdes vid Lindome kvarn 1996 öppnades nya reproduktionsområden i Alslövsån. Förhandlingar pågår nu också om en trappa vid Bölarps kvarn. Tönnersa kvarn 1990 Öringe mölla 1991 Lindome kvarn 1996 Vessinge mölla 1995 Bölarps kvarn 2001 Årsungar av lax påträffades ända uppe vid Bäckamot i Brostorpsån och även i det kalkade biflödet Öradebäcken. En del av förklaringen till expansionen är en bättre vattenkvalitet i Brostorpsåns övre delar. Denna förbättring beror på att kalkdoseraren i Ulvered försetts med flödesstyrning vilket gett jämnare och högre ph och alkalinitet. Byggande av en fiskväg vid Bölarps kvarn pågår och ska vara färdig under Tönnersa kvarn 1990 Öringe mölla 1991 Vessinge mölla 1995 Bölarps kvarn Kalkade sjöar och vattendrag Laxens utbredning Definitivt vandringshinder Partiellt vandringshinder Figur 7. Effekter av kalkning och biologisk återställning på laxens förekomst i Genevadsån i södra Halland.

24 22 Plan för biologisk återställning i Hallands län Mål och strategier Den övergripande målsättningen för biologisk återställning i Halland är att minska fragmentiseringen av berörda vattenområden och att återskapa ursprungliga fisksamhällen. Flodpärlmusslan skall gynnas och bestånd av flodkräfta bevaras. I Halland finns inga större vattendrag som inte är mer eller mindre påverkade av någon vattenkraftsverksamhet. Detta har inneburit att arter med låg förmåga att spridas i vatten mer eller mindre blivit utestängda från stora vattenarealer. Anläggande av fiskvägar prioriteras då det varit en effektiv åtgärd för att öka förekommande skyddsvärda arters spridning i vattensystemen. Inlösen av fallrätter är i grund och botten den bästa metoden för att restuarera åsystem, eftersom det ger en större effekt på ekosystemet i sin helhet än anläggandet av fiskvägar. I Hallands åar finns ett antal mindre kraftverk med relativt låg lönsamhet och av marginell betydelse för den nationella energiförsörjningen, men som har stor negativ inverkan på ekosystemen. Länsstyrelsen har medverkat till att fallrätter lösts in och dammar rivits ut i bl.a. Genevadsån, Fageredsån och Himleån. Åtgärderna har återskapat ursprungliga forsmiljöer och vattenområden uppströms och nedströms dammarna har återfått en ursprunglig flödesregim. Därigenom gynnas inte bara vattenfaunan utan även strandnära flora och fauna. Det är av vikt att Länsstyrelsen vid behov kan fortsätta att omvandla avsatta medel för fiskvägar till inlösen av fallrätter, när möjligheten dyker upp. Återställningsplanen har följt Naturvårdsverkets riktlinjer för bidragsberättigade åtgärder för biologisk återställning. I första hand har de områden prioriterats vilka pekats ut som nationellt värdefulla eller särskilt värdefulla inom ramen för arbetet med miljömålet Levande sjöar och vattendrag. En utgångspunkt har varit att föreslagna åtgärder skall vara kostnadseffektiva och varaktiga. Naturliga vandringshinder för lax och öring skall inte åtgärdas. Återintroducering av försvunna arter skall ske enligt de riktlinjer som Naturvårdsverket ställt upp i allmänna råd för biologisk återställning. Föreslagna åtgärder För budgetåren föreslår Länsstyrelsen 57 åtgärder till en kostnad av 15,5 miljoner kronor (Tab. 2 och 3, Bilaga 2). Den totala kostnaden inklusive åtgärdsunderlag och uppföljningsprogram uppgår till 16 miljoner kronor. Observera att kostnaderna för omprövning av vattendomar inte kunnat beräknas! Tabell 2. Biologisk återställning i Hallands län Antal objekt och beräknade kostnader fördelade på olika typer av åtgärder. Åtgärd Antal Totalkostnad Fiskvägar Utrivningar och justeringar Inlösen Smoltledare Biotopvård Återintroduktion Förstärkningsutsättningar Omprövning av vattendomar 15 0 Summa En karta som översiktligt visar den geografiska fördelningen av åtgärderna redovisas i figur 8.

25 Plan för biologisk återställning i Hallands län Kungsbackaån Rolf sån Torpaån St Även Löftaån Viskan Himleån Tvååkersån Törlan Ramsjöån Ätran Suseån Skintan Nyrebäcken , Nissan Fylleån Genevadsån Lagan Stensån , , 4 3 Figur 8. Karta över föreslagna åtgärder i Hallands län (röda symboler). Numreringen följer den i de detaljerade beskrivningarna för respektive åtgärdsområde. Gula symboler visar åtgärder som föreslås i fiskevårdsplanen.

26 24 Plan för biologisk återställning i Hallands län Skapandet av vandringsvägar förbi vandringshinder beräknas förstärka den biologiska mångfalden i berörda vattendrag. Havsvandrande och stationära laxfiskar får utökade reproduktionsområden. Ålens och andra fiskars möjlighet till uppvandring och utvandring förbättras. Flodpärlmusslebestånd som idag ligger isolerade ovan vandringshinder kan troligen få en förbättrad möjlighet till nyrekrytering om beståndet av laxfisk ökar inom musslans förekomstområden. Återintroduktion av mört i sjöar där den tidigare slagits ut på grund av försurning innebär att en nyckelorganism i sjöarnas ursprungliga ekologi återetableras. Finansiering Den helt övervägande delen av kostnaderna kommer att finansieras av anslaget för biologisk återställning (Tab 3). En mindre del finansieras genom fiskevårdsmedel. Eftersom merparten av de föreslagna åtgärderna är kopplade till åtgärdsområden med 100 procent statsbidrag blir huvudmännens andel endast marginell. Tabell 3. Biologisk återställning i Hallands län Kostnad fördelad på finansiärer. Finansiär Kostnad Biologisk återställning Fiskevårdsmedel Huvudmän Totalt Åtgärdsunderlag, uppföljning och tillsyn För att förbättra kunskapsunderlaget föreslås dels en kartering av vandringshinder och dels förstudierutredningar avseende sex tänkbara fiskvägar (Tab. 4). Dessutom behöver de biologiska förhållandena i vissa fall utredas genom fisken och inventeringar av musslor. Tabell 4. Kostnader för framtagande av åtgärdsunderlag. Åtgärdsunderlag Kostnad Kartering av vandringshinder Förstudier av fiskvägar Elfisken Kräftprovfisken Inventering av flodpärlmussla Inventering av stormusslor Totalt Uppföljningen av de föreslagna åtgärderna ryms till största delen inom kalkningens ordinarie effektuppföljningsprogram. För vissa sjöar där återintroduktion föreslås behövs kompletterande provfisken (Tab. 5). Dessa fisken görs 3-5 år efter återintroduktionen. I ett antal sjöar kommer redan planerade fisken att tidigareläggas. Utöver fiskena föreslås även en utredning om eventuell fiskräknare vid Fyllinge kvarn i Fylleån. Tabell 5. Uppföljning av åtgärder som inte ryms inom ordinarie effektuppföljning. Uppföljning Kostnad Nätprovfisken Fiskräknare (utredning) Totalt

27 Plan för biologisk återställning i Hallands län 25 Tillsyn av fiskvägarnas funktion kan i många fall ske i samband med annan verksamhet, t.ex. vid vattenprovtagning och elfisken. Dessutom behövs en mera systematisk tillsyn. I länsstyrelsens tillsynsplan för dammar ingår bl.a. kontroll av fiskvägar, flödes- och dämningsgränser, minimitappningar och dammsäkerhet. För 2007 beräknas resursåtgången för detta till 60 persondagar. På grund av personalnedskärningar kommer ambitionerna i planen sannolikt inta att uppfyllas. Generella underlag för åtgärder 1. Akselsson, C. & Westling, O Kritisk belastning och baskatjonbalanser för skogsmark i Halland. IVL Rapport B Almer, B Fiskevård i Halland. Ur boken Ett län i utveckling sid Utgiven av Länsstyrelsen i Hallands län, mars Ahlström, H. Kräftförekomster i Hallands län Länsstyrelsen Hallands län. Meddelande 2003: Degerman, E., P. Nyberg, I. Näslund & D., Jonasson Ekologisk Fiskevård. Sveriges Sportfiske- och Fiskevårdsförbund. 335 p. 5. Degerman E., Schibli, H Restuarering av västkustens laxälvar genom kalkning och biologisk återställning. Atlantlaxsymposiet i Göteborg Dellerfors, C. & Faremo, U Fiskeribiologisk undersökning inom Fylleåns kalkningsprojekt Länsstyrelsen i Hallands län. Meddelande 2006: Dellerfors, C. & Faremo, U Fiskeribiologisk undersökning inom Högvadsåns kalkningsprojekt Länsstyrelsen i Hallands län. Meddelande 2006:29 8. Ekologgruppen, Bottenfaunaundersökning i Hallands län Uppföljning av försurningsoch kalkningseffekter vid 47 vattendragslokaler. Länsstyrelsen i Hallands län. Meddelande 2007:3. 9. Fiskeriverket Arbetsgruppen för västkustlaxen. Plan för bevarande av västkustlaxen. 16 p. 10. Fiskeriverket Västkustens laxåar. Fiskeriverkets information 1999:9 11. Fritz, Ö Utvärdering av kalkningsprojekten i Hallands län Länsstyrelsen i Hallands län. Meddelande 1994: Fritz, Ö Ytvattenvårdsprogram för Hallands län delar. Länsstyrelsen i Hallands län. Meddelande 1996: Fritz. Ö Kalkningsverksamheten i Hallands län Textkommentater till resultat av Exceltabeller med måluppfyllelse. Länsstyrelsen i Hallands län Ingvarsson, P Flodpärlmussla i Hallands län en fördjupad undersökning. Länsstyrelsen i Hallands län. Meddelande 2007: Ingvarsson, P Sammanställning fynd av stormusslor i Halland Länsstyrelsen i Hallands län. Meddelande 2006: Lennartsson, T Nätprovfisken i Hallands län Biologisk effektuppföljning av kalkade sjöar. Länsstyrelsen i Hallands län. Meddelande 2007: Ljunggren, J Provfisken i kalkade sjöar i Hallands län Biologisk effektuppföljning av kalkade sjöar. Länsstyrelsen i Hallands län. Meddelande 1999: Moldan, F., Kronnäs, V. & Westling, O MAGIC-modellering av försurningspåverkan på sjövatten i 90 sjöar i Hallands län. Länsstyrelsen i Hallands län. Meddelande 2006: Naturvårdsverket Biologisk återställning i kalkade vatten. Handbok med allmänna råd. 99: Naturvårdsverket Kalkning av sjöar och vattendrag. Handbok 2002: Ottosson, J., Almer, B., Norell, P Lax och havsöring i Hallands län. Länsstyrelsen i Hallands län. Meddelande 1994: Schibli, H Plan för biologisk återställning i kalkade vatten. Förslag till åtgärder i Hallands län Länsstyrelsen i Hallands län. Meddelande 1994: Schibli, H Plan för biologisk återställning i kalkade vatten inom Hallands län Länsstyrelsen i Hallands län. Meddelande 2001:4.

28 26 Plan för biologisk återställning i Hallands län 24. Schibli,H Utvärdering av fiskvägars funktion Länsstyrelsen i Hallands län. Meddelande 2002: Schibli, H Regional åtgärdsplan för kalkning av sjöar och vattendrag i Hallands län. 26. Schibli, H Biologisk effektuppföljning i kalkade vattendrag inom Hallands län. Redovisning av elfisken och resultat i lekfisk- och smoltfällor Länsstyrelsen i Hallands län. Meddelande 2003: Schibli, H Kemisk effektuppföljning i kalkade vattendrag och sjöar inom Hallands län Länsstyrelsen i Hallands län. Meddelande 2004: Schibli, H Biologisk effektuppföljning i kalkade vattendrag inom Hallands län. Redovisning av elfisken och resultat i lekfisk- och smoltfällor Länsstyrelsen i Hallands län. Meddelande 2006: Schibli, H., & Ottosson, J Elfisken i kalkade vatten inom Hallands län. Redovisning av elfisken Länsstyrelsen i Hallands län. Meddelande 1995: Stibe, L., Alenäs, I., Edman, G., Fritz, Ö. & Schibli, H Mostorpsån Vattenkemiska och biologiska effekter av kalkning. Länsstyrelsen i Hallands län. Meddelande 1993:13.

29 Plan för biologisk återställning i Hallands län 27 Åtgärdsområde Stensån Beteckning: Åtg Flodområde: 97 Stensån Huvudman: Laholms kommun Statsbidrag: 100 % Områdesbeskrivning Åtgärdsområdet har 100 % statsbidrag och omfattar doserar och våtmarkskalkning. Åtgärdsområdets totala yta är 181 km² fram till huvudmålpunkten Kärramölla, i sin helhet är Stensåns avrinningsområde 285 km². 80 % av avrinningsområdet finns inom Laholms kommun medan resterande del av finns i Båstads, Ängelholms och Örkeljunga kommuner i Skåne län. I avrinningsområdets översta delar dominerar skogsbruk medan inslaget av jordbruk ökar mot slättlandskapet. Vid Kungsbygget delar sig huvudfåran i två grenar (bifurkation), för att åter sammanstråla 4 km nedströms vid Kärramölla. Ån följer Hallandsåsens nordsluttning till utflödet i havet vid Båstad. Åns nedre delar mellan Hasslöv och Skottorp är kanaliserade och påverkade av uttag för bevattning under torrsomrar. Före kalkning var Stensån försurningspåverkad i de övre delarna av avrinningsområdet, samt i biflöden från Hallandsåsen. Vid extrema högflöden har försurningspåverkan registrerats ned till Kärramölla. De viktigaste lek och uppväxtområdena är lokaliserade i dessa områden. Sedan 1985 drivs ett kalkningsprojekt i Skåne län där Stensåns källsjöar kalkas via en kalkdoserare i det största tillflödet till Svarta sjö. På Hallandssidan inleddes kalkning i april 1987 med en doserare placerad vid Drakabygget. I biflödet Stavershultabäcken skedde privata sjökalkningar i Stavershultasjön. Det större biflödet Klippebäcken våtmarkskalkas sedan Vattenkemin har överlag varit tillfredställande i huvudfåran och i Sjöaltesjön under åren (Fritz 1998), samt (Schibli 2004). I det svårkalkade biflödet Klippebäcken har surstötar registrerats vid mycket höga flöden. Sedan 2004 har all kalkning inom avrinningsområdet samordnats med Laholms kommun som huvudman. Natur- och nyttjandevärden Ån är av riksintresse för naturvård och friluftslivet (NN23, FN15) samt för fritidsfisket enligt Fiskeriverket. Stensån omfattas av Fiskvattendirektivet. Bottenfaunan är artrik och rödlistade arter förekommer. Lax och havsöring förekommer i genuina bestånd. Stensån är en av de allra viktigaste åarna i Halland för havsvandrande laxfiskar. Laxbeståndet är för Västkusten biologisk unikt, genetiskt klassas stammen som att ha skyddsvärde 1 (Jansson 1997). Dessutom är laxen tidigvandrande och med divers storlekssammansättning. Lax upptill 12 kilo och havsöring på 9,5 kg har fångats vid sportfiske. Vid elfiske har lax, havsöring, öring, elritsa, ål, abborre, gärs, braxen, flodnejonöga (rödlistad), bäcknejonöga och flodkräfta påträffats. Den rödlistade groplöjan är påträffad i Stensåns övre delar inom Skåne län. Laxstammen är infekterad av laxparasiten Gyrodactylus salaris. Utter iakttogs på 1970-talet vid Stackarps kvarn. Definitivt vandringshinder finns vid Drakabygget ovan Sjöaltesjön i Skåne län. Laxungar har påträffats ovan Sjöaltesjön nedan dammen vid Drakabygget. Knubbsäl har observerats två mil upp i vattendraget vid Åstarps bro! Utter observerades 1970 vid Stackarps kvarn (B. Almer). Stensån är en viktig vinterlokal för strömstare. Drakabyggetdammen utgör ett definitivt vandringshinder i Stensån. Två fiskevårdsområden bildade i Stensån nedom Sjöaltesjön. För område som berörs av återställningsarbete finns inget fiskevårdsområde bildat. I de kustnära delarna bedrivs ett omfattande sportfiske efter havsöring i mars och april. Laxen anländer till vattendraget redan i mars månad vissa år, vilket är unikt för Skandinavien. Nederbördsrika somrar bedrivs sportfiske efter lax inom flera partier av vattendraget. Stensån är utpekad inom miljömålsarbetet med levande sjöar och vattendrag som nationellt särskilt värdefull både för naturvård och för fiske.

30 28 Plan för biologisk återställning i Hallands län Åtgärdsområde: Stensån ID: Åtg Huvudman: Laholms kn Bidrag: 100% ]] ] 5 Stensån i 1 Klippebäcken Sjöaltesjön i 2, 4 i 3 1 km Planerade åtgärder biologisk återställning Planerade åtgärder fiskevårdsplan Kalkade sjöar ] Laxtrappa Definitivt vandringshinder Partiellt vandringshinder i Kalkdoserare Målområde vattendrag Målområde sjö Kalkade våtmarker Kungsbacka Varberg Falkenberg Halmstad Hylte Laholm Stensån

31 Plan för biologisk återställning i Hallands län 29 Påverkan och åtgärdsbehov Stensåns huvudfåra har en måttlig grad av fragmentisering och är i dag måttligt påverkat av reglering nedströms Sjöaltesjön, som dämpar effekterna av korttidsregleringen vid Drakabygget. Uppströms Sjöaltesjön påverkas vattenföringen mellan dammen och Sjöaltesjön tydligt av regleringen vid Drakabygget, där dammen i sig utgör definitivt vandringshinder för vandrande fisk. Kärramölla kraftverk som varit avstängt sedan 1979, startade på nytt i februari Vattendom saknas. Konstbevattning sommartid påverkar negativt i lågvattenperioder. Ökad förekomst av knäckepil anses av mellersta fiskevårdsområdet utgöra ett problem p.g.a. de spontana fördämningar som uppstår vid kraftig grenavfällning. Hårt trafikerade väg 24 korsar Stensån vid Stackarp och Drakabygget vilket medför en risk för att det vid en olycka kan läcka ut kemikalier i vattendraget. I Klippebäcken utgör en betongklack ett partiellt vandringshinder nedströms vägtrumman vid Jonstorp vid lågvattenföring. I augusti 1995 dog vuxna lax och havsöringar nedströms tunnelbygget genom Hallandsåsen, lakvatten från borrningarna i kombination med hög vattentemperatur antogs vara huvudorsaken. Åtgärder vid vandringshinder gagnar även ålen. Det förekommer sällsynt med flodpärlmussla i ån numera, rikligt förekommande fram till 1980-talet, vilket bör ägnas uppmärksamhet hur man får en gynnsammare beståndsstatus i framtiden för musslorna. En biotopkartering behöver göras uppströms Drakabygget upptill källsjöarna. Uppströms dammen vid Drakabygget finns fina områden för lek- och uppväxtområden. Ett talrikt stationärt öringbestånd förekommer här, samt sällsynt även flodkräfta. En fiskpassage vid Drakabygget innebär att ursprungliga vandringsleder för fisk återställs och att havsvandrande laxfiskar kommer att konkurrera med stationär öring efter åtgärd. Målsättning Målsättningen med föreslagna åtgärder är att skapa fria vandringsvägar för fisk. Stensån skall ha ett levande bestånd av stormusslor, samt åns habitat och strukturer skall inventeras och bevaras. Klippebäcken vid partiellt vandringshinder nedströms vägen vid Jonstorp. Foto: Hans Schibli.

32 30 Plan för biologisk återställning i Hallands län Genomförda åtgärder Vid Stackarps kvarn har smolt- och beseledare fungerat vid inspektioner. Vid Kärramölla har en mindre justering gjorts i ett dämme 1994, vilken av elfiskeresultat uppströms av allt verkar fungerat tillfredsställande. Tabell 1. Genomförda biologiska återställningsåtgärder. Vatten Lokal Koordinater Genomförd åtgärd År Kostnad Kommentar X y (kr) Stensån Stackarps kvarn Smolt-beseledare Partiellt hinder. Stensån Kärramölla Fiskväg Planerade åtgärder Tabell 2. Föreslagna åtgärder ID Vatten Lokal Koordinater Föreslagen Höjd Areal Längd Kostnad Finans Huvudman VK Prio Kommentar åtgärd OK? X Y m m 2 m kr län omr 1 Klippebäck en Jonstorp Fiskväg 0, BÅ Laholm Ja 3 2 Åtgärd vid trumma 2 Stensån Drakabyg get Förstudie ev fiskväg BÅ Laholm Ja 2 1 Förstudie om ev fiskväg 3 Stensån Stensån ovan Drakabyg get Åtgärdsund erlag BÅ Lst Ja 3 3 Vandringshinder kartering 4 Stensån Drakabyg get Fiskväg BÅ Laholm Ja 2 1 Fiskväg. På längre sikt, arealer estimerade. 5 Stensån Stensån Åtgärdsund erlag BÅ Lst Ja 2 2 Inventering av flodpärlmussla, täthet - förekomst Kommentar: Omprövning av vattendomar görs av Kammarkollegiet efter initiering av länsstyrelsen. Uppföljning och tillsyn Elfiske inom ordinarie elfiskeövervakning, samt upprättande av elfiskestationer uppströms Drakabygget, om åtgärden kan effektueras. Okulär besiktning vid vandringsperioder för fisk. Referenser 1. Regional åtgärdsplan för kalkning av sjöar och vattendrag i Hallands län. Länsstyrelsen Halland Plan för biologisk återställning i kalkade vatten inom Hallands län Länsstyrelsen Halland Plan för biologisk återställning i kalkade vatten Länsstyrelsen Halland Västkustens laxåar. Fiskeriverket information 1999:9. 5. Kemisk effektuppföljning i kalkade vattendrag och sjöar inom Hallands län Länsstyrelsen Halland Genetiska skillnader mellan lax från halländska vattendrag.. Jansson,H. LFI Flodpärlmussla i Halland Länsstyrelsen i Halland Fynd av stormusslor i Halland Länsstyrelsen i Halland 2007.

33 Plan för biologisk återställning i Hallands län 31 Åtgärdsområde Smedjeån Beteckning: Åtg Flodområde: 98 Lagan Huvudman: Laholms kommun Statsbidrag: 100 % Områdesbeskrivning Smedjeåns avrinningsområde är 277 km². Smedjeån mynnar i Lagan vid Åmot. Fram till nedersta målpunkten Tormarp är det 143 km² som avvattnas. Åtgärdsområdet omfattar doserarkalkning av Store sjö i Skåne från två doserare, samt båtspridning i Grötsjön och Oxhultasjön i Halland som avrinner till Smedjeån och vidare till Lagan. Före kalkning var Smedjeån försurningspåverkad och bl.a.var mörtbeståndet i Grötsjön utslaget. Situationen har förbättrats efter kalkning, men fortfarande sjunker ph- och alkalinitetsvärden ner mot kritiska nivåer vid högflöden inom målområdet. Grötsjön har sodabehandlats 1993 med 80 ton soda i brikettform men effekten var svag och behandlingen har inte upprepats. Numera kalkas sjön med kalkstensmjöl igen. Kalkningsprojektet har haft en tillfredställande effekt (Fritz 1998), samt (Schibli 2004). Från och med 2005 ansvarar Laholms kommunm för all kalkning inom Smedjeåns avrinningsområde. Natur- och nyttjandevärden Smedjeån är av riksintresse för naturvården och delar ingår Natura Nyckelbiotoper är knutna till vattendraget. Smedjeån utgör en av två lokaler i Halland för den rödlistade grönlingen (Barbatula barbatula) och havsnejonöga (Petromyzon marinus). Smedjeåns avrinningsområde utgör det enda reproduktionsområdet av betydelse för vild lax och havsöring i Lagansystemet, eftersom Lagans huvudfåra är totalutslagen som laxproducent på grund av vattenkraftsverksamhet. Biflödet Edenbergaån med delgrenarna Söder- och Norrån är viktiga lek- och uppväxtområden för ett talrikt grovvuxet havsöringbestånd. Den regionalt sällsynta färnan förekommer. Bottenfaunan har mycket högt naturvärde inom flera vattendragsavsnitt. Strömstare förekommer vintertid och kungsfiskare häckar i avrinningsområdet. Smedjeån med biflöden är viktig för sportfisket samt en viktig smoltproducent i Lagan. Fiskevårdsområde för Smedjeån är bildat och allmän upplåtelse av fisket sker mellan utloppet i Lagan och Ränneslöv. I Lagan är det fiskevårdsområde bildat för sträckan mellan Laholms kraftverk och mynnningen i havet och allmän upplåtelse sker. Lagans bestånd av flodpärmussla är nära utrotning. Smedjeån är utpekad inom miljömålsarbetet med levande sjöar och vattendrag som nationellt särskilt värdefull både för naturvård och fiske. Påverkan och åtgärdsbehov Smedjeåns huvudfåra har en hög grad av fragmentisering. Inte mindre än 9 stycken kraftverksdammar finns mellan Kornhult och Ränneslöv. Fiskvägar är anlagda vid de fyra nedersta. Vid Horsabäck finns det ingen lagstadgad minimitappning, varvid laxfiskreproduktionen i gamla åfåran nedströms dammen går om intet. Alla kraftverken saknar vattendom förutom Kornhults, vilket är mycket otillfredsställande för naturvården. Reglering av Oxhultasjön sker, vilket påverkar flera olika särintressen. Vattendomen är från Flera fasta ålfisken stänger fiskvandringen, bland annat i Grötsjöns utlopp, och här måste till en förbättrad tillsyn. Våxtorps golfbana som är belägen längs med ån medför att åbottnen blir nedskräpad med golfbollar. Konstbevattning sommartid påverkar negativt i lågvattenperioder. Smedjeån hade ett rikt bestånd av flodkräfta fram till mitten av 1990-talet, men numera är beståndet utraderat på grund av kräftpest. Ån är kraftigt jordbrukspåverkad, främst i de kustnära delarna. Hårt trafikerade väg 24 korsar Smedjeån vid Tormarp och medför risk för att det vid en olycka kan läcka ut kemikalier i vattendraget. Det finns ett stort behov av åtgärder för upp- och utvandrande ål.

34 32 Plan för biologisk återställning i Hallands län Åtgärdsområde: Smedjeån ID: Åtg Huvudman: Laholms kn Bidrag: 100% ] ] ] Smedjeån 6 ] 7 Oxhultasjön i 5 i Store Sjö 1 i 1 km 4 i 3 Planerade åtgärder biologisk återställning Planerade åtgärder fiskevårdsplan Kalkade sjöar ] Laxtrappa Definitivt vandringshinder Partiellt vandringshinder i Kalkdoserare Målområde vattendrag Målområde sjö Kalkade våtmarker Kungsbacka Varberg Falkenberg Halmstad Hylte Laholm Smedjeån

35 Plan för biologisk återställning i Hallands län 33 Smedjeån vid Tormarp Målsättning Målsättningen med föreslagna åtgärder är att åtgärda artificiella vandringshinder för fisk, så att hela potentialen av lek- och uppväxtområden utnyttjas optimalt. Se till att vattenkraftverk miljöanpassas. Genomförda åtgärder Ett flertal fiskvägar har anlagts Vid flera inspektioner har anläggningarna fått anmärkningar på för höga dammnivåer och otillfredsställande vattenföring. Vid vissa tillfällen har fiskvägarna till och med varit stängda. Vid kontroller de senaste åren har det fungerat bättre. Laxungar har påträffats ovan Ränneslövs och Gränshus kvarn, medan laxungar varit sällsynt ovan Horsabäcks kvarn. Tabell 1 Genomförda biologiska återställningsåtgärder. Vatten Lokal Koordinater Genomförd åtgärd År Kostnad Kommentar X y (kr) Smedjeån Horsabäck Fiskväg % SNV. Smedjeån Ränneslöv Fiskväg % Lhm kommun Smedjeån Värestorp Fiskväg 1990 I U FIVkommun Smedjeån Gränshus Fiskväg 1990 I U FIVkommun Planerade åtgärder Tabell 2. Föreslagna åtgärder ID Vatten Lokal Koordinater Föreslagen Höjd Areal Längd Kostnad Finans Huvudman VK Prio Kommentar åtgärd OK? X Y m m 2 m kr län omr 6 Smedjeån Kraftverks anläggnin gar 7 Smedjeån Ovan Oxhultasj ön Övrigt IU Lst Ja 2 1 Förbättring av reglering vid verksdammar Övrigt BÅ Lst Ja 3 3 Vandringshinder kartering Kommentar planerade åtgärder: Omprövning av vattendomar görs av kammarkollegiet, men måste initieras från Länsstyrelsen. Uppföljning och tillsyn Elfiske inom ordinarie elfiskeövervakning, samt upprättande av elfiskestationer uppströms Drakabygget. Okulär besiktning vid fiskvägar under vandringsperioder för fisk.

36 34 Plan för biologisk återställning i Hallands län Referenser 1. Regional åtgärdsplan för kalkning av sjöar och vattendrag i Hallands län. Länsstyrelsen Halland Plan för biologisk återställning i kalkade vatten inom Hallands län Länsstyrelsen Halland Plan för biologisk återställning i kalkade vatten Länsstyrelsen Halland Västkustens laxåar. Fiskeriverket information 1999:9. 5. Utvärdering av fiskvägars funktion Länsstyrelsen Halland Flodpärlmussla i Halland Länsstyrelsen i Halland Fynd av stormusslor i Halland Länsstyrelsen i Halland 2007.

37 Plan för biologisk återställning i Hallands län 35 Åtgärdsområde Hultån Beteckning: Åtg Flodområde: 98 Lagan Huvudman: Laholms kommun Statsbidrag: 85 % Områdesbeskrivning Åtgärdsområdet Hultån med sjöar omfattar en yta på totalt 32,8 km². Hultån mynnar i Lagan i Hjörneredssjöns dämningsmagasin. Avrinningsområdet domineras av barrskog och medelvattenföringen uppgår till 0,4 m³s. Provtagningar genomförda visade att Hultån var kraftigt försurad. Under högflöden sjönk ph till 4,8 i Östersjön och till 5,1 vid Hultåns utflöde i Lagan. Under låg och medelvattenföring låg dock ph oftast över 6, således stora variationer i vattenkemin. Elfisken visade att strömlevande öring och flodkräfta fanns i Hultån. För att skydda åns och sjöarnas biologi inleddes kalkning våren Våtmarkskalkning blev den dominerande metoden, men även vissa sjöar kalkas. Kalkningsprojektet har haft en tillfredställande effekt (Fritz 1998), samt (Schibli 2004). Natur- och nyttjandevärden Hultån hade ett rikligt och mycket skyddsvärt bestånd av flodkräfta fram till Åren fångades ingen flodkräfta, men 2005 erhölls ett exemplar (84 mm). Sparsamt med kräftyngel fångades vid elfisken De var dock för små för att säkert kunna artbestämmas och risken för att det var signalkräfta är stor. Kräftpest antas ha drabbat Hultån. Bottenfaunan bedömdes 2003 vara betydligt försurningspåverkad, vilket var en förbättring jämfört med 1990-talets undersökningar som gav bedömningen mycket starkt påverkad av försurningen. Bottenfaunans naturvärde har vid alla undersökningstillfällen varit allmänt eller högt. I ån förekommer även ett strömlevande öringbestånd. I Östersjön visar provfisken på ett rikligt mörtbestånd. Även flodkräfta förekom i sjön, men den nuvarande situationen är okänd. Sjöarna och Hultån är viktiga för det lokala friluftslivet. Påverkan och åtgärdsbehov Alla sjöar inom avrinningsområdet är påverkade av dikningsföretag, sjöarna är till stor del sänkta, och Hultåns huvudfåra påverkas av vattenkraftsverksamhet. Den hydrologiska påverkan är speciellt tydlig vid Norra Kåphult och perioder med mycket låg vattenföring är frekventa. Den gamla fåran längs med kvarnen i Hult är försörjd med spillvatten. Tätas dammen blir en flera hundra meter lång sträcka helt torrlagd. Målsättning Att stärka vattenfaunan i Hultån med sjöar. Vattendomarna behöver ses över vid anläggningen vid Norra Kåphult samt vid sågen i Hult. Viktigt att den ursprungliga åfåran vid Hult mellan intag till sågverksdamm och utflödet garanteras en minimitappning. Värdera om det är möjligt och lönsamt att införa skyddzon för flodkräftbeståndet. En biotopkartering av åns struktur och habitat vore värdefull att genomföra. Genomförda åtgärder Inga åtgärder har genomförts under kalkningsperioden.

38 36 Plan för biologisk återställning i Hallands län Åtgärdsområde: Hultån ID: Åtg Huvudman: Laholms kn Bidrag: 85% Hultån 8, 11 Östersjön km Planerade åtgärder biologisk återställning Planerade åtgärder fiskevårdsplan Kalkade sjöar ] Laxtrappa Definitivt vandringshinder Partiellt vandringshinder i Kalkdoserare Målområde vattendrag Målområde sjö Kalkade våtmarker Kungsbacka Varberg Falkenberg Hylte Halmstad Hultån Laholm

39 Plan för biologisk återställning i Hallands län 37 Planerade åtgärder Tabell 2. Föreslagna åtgärder ID Vatten Lokal Koordinater Föreslagen Höjd Areal Längd Kostnad Finans Huvudman VK Prio Kommentar åtgärd OK? X Y m m 2 m kr län omr 8 Hultån Hult Övrigt IU Lst Ja 4 3 Vattendom, se över reglering 9 Hultån N.Kåphult Övrigt IU Lst Ja 4 2 Vattendom, se över reglering 10 Hultån Östersjön Åtgärdsund erlag BÅ Lst Ja 1 1 Flodkräfta,provfis ke, skyddszon? 11 Hultån Hultån Åtgärdsund erlag BÅ Lst Ja 4 3 Vandringshinder kartering Kommentar planerade åtgärder: Omprövning av vattendomar görs av kammarkollegiet, men måste initieras från Länsstyrelsen. Uppföljning och tillsyn Genomförs inom ordinarie uppföljningsprogram för provfiske i Östersjön och Hultån. Referenser 1. Regional åtgärdsplan för kalkning av sjöar och vattendrag i Hallands län. Länsstyrelsen Halland Plan för biologisk återställning i kalkade vatten inom Hallands län Länsstyrelsen Halland Plan för biologisk återställning i kalkade vatten Länsstyrelsen Halland Bottenfaunaundersökning i Hallands län Ekologgruppen Hultån vid kvarnutskovet i Hult. Foto: Hans Schibli.

40 38 Plan för biologisk återställning i Hallands län Åtgärdsområde Blankan Beteckning: Åtg Flodområde: 98 Lagan Huvudman: Laholms kommun Statsbidrag: 85 % Områdesbeskrivning Blankans avrinningsområde är 50 km². Avrinningsområdet utgörs av omfattande myrmarker och barrskogar, känsliga för försurningspåverkan. Innan kalkning var området kraftigt försurat med ph-värden under 4,5, i både sjöar och vattendrag. Kalkning inleddes 1987 från en doserare vid Ebbared men tyvärr saboterades kalkdoseraren av en närboende som inte instämde i kalkningens förträfflighet. Det hela slutade med rättegång och ett domslut som gav Laholms kommun rätt. På grund av sabotagen blev spridningen ojämn de första åren, och för att trygga kontinuiteten flyttades doseraren 1991 in på militärt område, en kilometer uppströms den tidigare placeringen. Därefter har det fungerat bättre. Insatserna vid Ebbared kompletteras sedan 1994 genom kalkning av källsjön Bästhultasjön. Kalkningsprojektet bedömdes ha en tillfredsställande effekt (Fritz 1998), samt (Schibli 2004). Ån ingår i det nationella IKEU-programmet (Integrerad KalkEffektUppföljning) sedan Både kemi och biologi undersöks. Mörtbeståndet i Killebergssjön var utslaget och endast abborre och gädda förekom. Sportfiskeklubben Abborren (!) i Laholm återintroducerade mört i sjön Arbetet fortsatte även under Natur- och nyttjandevärden Blankans huvudfåra är idag endast måttligt påverkad av fragmentisering och långsträckta forspartier förekommer ända ner till utloppet i Krokån. Påverkan av utsläpp är liten. Dalgången är av riksintresse för naturvård. Vissa åpartier har en utpräglad vildmarkskaraktär, med ravinartad dalgång, rikt med blocksten och branta stränder. Det finns flera nyckelbiotoper i anslutning till Blankan. Blankan har ett storvuxet strömlevande öringbestånd. Även elritsa, gädda och abborre förekommer. Flodkräfta återkom under åren , men har därefter inte fångats, troligen har kräftpest åter slagit ut populationen. Enligt uppgift från närboende inplanterades kräftorna ursprungligen från Hultån i Lagans avrinningsområde på 1940-talet! Den speciella Krokå-öringen kan nyttja Blankan som lek- och uppväxtområde. Vattensystemet är av stor betydelse för det lokala friluftslivet. Krokån med biflöden har en stor potential för sportfisketurism. Ingen allmän upplåtelse av fisket förekommer. En skvaltkvarn är bevarad vid Ryerna men utgör inget vandringshinder. Påverkan och åtgärdsbehov Ett militärt övningsskjutfält är beläget inom Blankans avrinningsområde. En biotopkartering behövs för att kartlägga hela åns struktur och förekomst av eventuella vandringshinder. Öringtätheterna får betecknas som måttliga, dock kanske rimliga med tanke på den näringsfattiga skogså som Blankan utgör ett bra exempel på. Återintroduktionen av mört i Killebergssjön 2005 behöver följas upp med provfisken inom en treårsperiod. Målsättning Att stärka vattenfaunan i Blankan och Killebergssjön.

41 Plan för biologisk återställning i Hallands län 39 Åtgärdsområde: Blankan ID: Åtg Huvudman: Laholms kn Bidrag: 85% i i Killebergssjön 13 ] 12 Blankan-Ryerna 1 km Planerade åtgärder biologisk återställning Planerade åtgärder fiskevårdsplan Kalkade sjöar ] Laxtrappa Definitivt vandringshinder Partiellt vandringshinder i Kalkdoserare Målområde vattendrag Målområde sjö Kalkade våtmarker Kungsbacka Varberg Falkenberg Halmstad Hylte Blankan Laholm

42 40 Plan för biologisk återställning i Hallands län Genomförda åtgärder SFK Abborren återintroducerade 300 mörtar i Killebergssjön Utsättningsmaterialet fångades inom Lagans avrinningsområde. Ytterligare utsättningar var planerade Tabell 1 Genomförda biologiska återställningsåtgärder. Vatten Lokal Koordinater Genomförd åtgärd År Kostnad Kommentar X y (kr) Blankan Killebergssjön Återintroduktion Bå, ej slutreglerad. Planerade åtgärder Tabell 2. Föreslagna åtgärder ID Vatten Lokal Koordinater Föreslagen Höjd Areal Längd Kostnad Finans Huvudman VK Prio Kommentar åtgärd OK? X Y m m 2 m kr län omr 12 Blankan Blankan Övrigt BÅ Lst Ja 3 1 Vandringshinder kartering 13 Killebergssj Killebergs Övrigt BÅ Lst Ja 3 1 Provfiske efter ön sjön mörtåterintroduk tion 2005 Uppföljning och tillsyn Ryms inom den ordinarie biologiska effektuppföljningen, nästa provfiske i Killebergssjön planeras till 2011, bör tidigareläggas till Referenser 1. Regional åtgärdsplan för kalkning av sjöar och vattendrag i Hallands län. Länsstyrelsen Halland Plan för biologisk återställning i kalkade vatten inom Hallands län Länsstyrelsen Halland Plan för biologisk återställning i kalkade vatten Länsstyrelsen Halland Blankan har många fina forspartier intakta (vänstra bilden). Till höger skvaltkvarnen vid Ryerna. Foto: Hans Schibli.

43 Plan för biologisk återställning i Hallands län 41 Åtgärdsområde Genevadsån Beteckning: Åtg Flodområde: 99 Genevadsån Huvudman: Laholms kommun Statsbidrag: 100 % Områdesbeskrivning Avrinningsområdet är totalt 224 km², varav åtgärdsområdet för kalkningsåtgärder utgör drygt 166 km². Avrinningsområdets övre delar domineras av skog, medan jordbruksmark dominerar i den kustnära delen. Andelen sjö i avrinningsområde är bara 0,9 %. Åtgärdsområdet omfattar kalkning av 13 sjöar, vattendragskalkning med två kalkdoserare samt våtmarkskalkning. Före kalkning var Genevadsåns alla tre grenar försurningsdrabbade. Sämst var situationen i Brostorpsån och Alslövsån, med phvärden ner mot 4,2 i de övre delarna, medan förhållandena i Vessingeån var något bättre. Mörten slogs ut i flera sjöar och öringen minskade kraftigt i både Börjeån och Brostorpsån. Laxen klarade sig bara i kustnära vattendragsavsnitt med välbuffrad jordbruksmark. Kalkning inleddes 1987 i Alslövsån med sjökalkning av Älvasjön och doserarkalkning i Börjeån. Brostorpsån började kalkas i december 1988 via kalkdoseraren i L. Plingshult startade omfattande våtmarkskalkningar i Vessingeån och Svartavadsbäcken flyttades doseraren i Brostorpsån uppströms och moderniserades samtidigt. I Börjeån byttes den gamla Boxholmskalkdoseraren ut år 1997 mot en Wecantec torrdoserare. Det har varit tekniska problem med framför allt Wecantecdoseraren vid ett flertal tillfällen de senaste åren, med låga ph-värden som följd i samband med högvattenperioder. Administrativt har tre projekt numera blivit ett med Laholms kommun som huvudman. Kalkningsprojektet bedömdes ha en tillfredsställande effekt (Fritz 1998), samt (Schibli 2004). Natur- och nyttjandevärden Samtliga tre grenar av Genevadsån ingår i ett område utpekat som riksintresse för naturvård. Genevadsån är inom miljömålsarbetet med levande sjöar och vattendrag utpekad som nationellt värdefull både för naturvård och för fiske. Ån har ett ursprungligt lax- och havsöringbestånd och även strömlevande öring förekommer relativt rikligt inom lämpliga vattendragsavsnitt. Enligt data från Hushållningssällskapet fångades i ett fast fiske vid Tönnersa kvarn mellan 274 och imponerande kilo lax under åren Laxen stiger tidigt och stammen domineras av smålax med ett havsår. Laxbeståndet har ökat kraftigt efter kalkning och biologisk återställning. Förutom lax har öring, elritsa, ål, bäcknejonöga, havsnejonöga, signalkräfta, gädda och abborre noterats i åsystemet. I flera sjöar förekommer mört. Storsik förekommer i Älvasjön. Genevadsån är en viktig å för sportfisket, det finns dock ingen allmän upplåtelse av fisket och inget fiskevårdsområde är bildat. Bottenfaunan är mångformig med förekomst av rödlistade arter. Flera naturreservat finns inom avrinningsområdet. Påverkan och åtgärdsbehov Genevadsån har en hög fragmentiseringsgrad med ett flertal dammar i systemet. Reglering sker vid Bölarps kvarn i Vessingeån, vid Öringe mölla och Allareds mölla i Brostorpsån och vid Lindome kvarn i Alslövsån. Korttidsreglering förekommer vid Lindome kvarn. Nolltappning vid Skaftabygget i Brostorpsån medför att ett kilometerlångt reproduktionsområde av yppersta kvalite mestadels är torrlagt. Vattnet styrs istället genom en lång kanal söderut till Allareds mölla. Flera av kraftanläggningarna saknar vattendom, vilket måste åtgärdas. Ett hoppskydd behöver uppföras vid laxtrappan i Tönnersa kvarn. Vid mellanhög vattenföring hoppar en del vandringsfisk upp på torra land, i första hand när de går genom laxtrappan. Omfattande bevattningsuttag i jordbrukslandskapet har vissa år påfrestat

44 42 Plan för biologisk återställning i Hallands län Åtgärdsområde: Genevadsån ID: Åtg Huvudman: Laholms kn Bidrag: 100% ] ] ] 17 Älvasjön i Iglasjön Alslövsån 18 ] Missebäcken Svartavadsbäcken i i 14 ] ] Brostorpsån ] 1 km Planerade åtgärder biologisk återställning Planerade åtgärder fiskevårdsplan Kalkade sjöar ] Laxtrappa Definitivt vandringshinder Partiellt vandringshinder i Kalkdoserare Målområde vattendrag Målområde sjö Kalkade våtmarker Kungsbacka Varberg Falkenberg Hylte Halmstad Genevadsån Laholm

45 Plan för biologisk återställning i Hallands län 43 vattenfaunan svårt. Laxparasiten Gyrodactulus salaris förekommer i systemet. Mörten är utslagen från Älvasjön och Iglasjön. I dessa sjöar sker dessutom utsättning av regnbåge (Oncorhynchus mykiss). I Älvasjön har mört inte fångats vid provfisken och bör därför återintroduceras,. Det kan dock innebära en ökad konkurrens-situation mot den nu sparsamt förekommande siken. Mört finns rikligt nedströms i närbelägna Balasjön och teoretiskt borde det vara möjligt med en naturlig återkolonalisation. Möjligen kan vandringshinder finnas mellan sjöarna, vilket bör undersökas. Iglasjön har sannolikt också haft ett mörtbestånd. Den låga höjdskillnaden mellan nedströms belägna Hunesjö (mörtförande) och Iglasjön talar för att mört historiskt förekommit i sjön. Åtgärder för upp- och utvandrande ål är angelägen. Möjligheten att installlera en elektronisk fiskräknare i fiskvägen vid Tönnersa kvarn behöver utredas för att optimera resursövervakningen av unika lax- och öringsstammar i Genevadsån. Målsättning Att stärka vattenfaunan i Genevadsåsystemet genom att optimera tillgängligheten i avrinningsområdet för både laxfiskar och mört i insjöar. Se till att all vattenkraftsverkverksamhet i systemet miljöanpassas. Genomförda åtgärder Tre fiskvägar har hittills anlagts och en dammutrivning har genomförts i Vessingeån. En fiskväg är under byggande vid Bölarpsdammen och beräknas vara klar under Fiskvägarna där den första anlades 1989 har fungerat överlag tillfredsställande med vissa anmärkningar vid olika år. Fiskvägen vid Lindome kvarn och Öringe mölla har varit stängd vid inspektion vissa år. Totalt sett har åtgärder i form av biologisk återställning haft en avgörande betydelse för den goda utvecklingen av laxbeståndet i Genevadsån. Arbetet vid Bölarps kvarn pågår. Tabell 1 Genomförda biologiska återställningsåtgärder. Vatten Lokal Koordinater Genomförd åtgärd År Kostnad Kommentar X y (kr) Genevadsån Tönnersa Fiskväg % FIV. kvarn Brostorpsån Öringe mölla Fiskväg % FIV: Vessingeån Vessinge Utrivning % SNV mölla Alslövsån Lindome Fiskväg % SNV kvarn Vessingeån Bölarps kvarn Fiskväg % SNV,projekt pågår Planerade åtgärder Tabell 2. Föreslagna åtgärder ID Vatten Lokal Koordinater Föreslagen Höjd Areal Längd Kostnad Finans Huvudman VK Prio Kommentar åtgärd OK? X Y m m 2 m kr län omr 14 Brostorpså n Allareds mölla Övrigt I U Lst Ja 1 1 Omprövning vattendom 15 Alslövsån Iglasjön Återintroduk Bå Lst Ja 2 1 Mört tion 16 Alslövsån Iglasjön Övrigt Lst Ja 4 2 Provfiske efter återintroduktion. 17 Alslövsån Älvasjön Återintroduk tion Bå Lst Ja 4 1 Mört 18 Alslövsån Lindome kvarn Övrigt IU Lst Ja 1 1 Omprövning vattendom Kommentar planerade åtgärder: Omprövning av vattendomar görs av kammarkollegiet, men måste initieras från Länsstyrelsen.

46 44 Plan för biologisk återställning i Hallands län Uppföljning och tillsyn Överlag ryms det mesta inom ordinarie uppföljningsprogram, provfiske i Iglasjön tillkommer år Okulär besiktning vid vandringshinder och fiskvägar. Referenser 1. Regional åtgärdsplan för kalkning av sjöar och vattendrag i Hallands län. Länsstyrelsen Halland Plan för biologisk återställning i kalkade vatten inom Hallands län Länsstyrelsen Halland Plan för biologisk återställning i kalkade vatten Länsstyrelsen Halland Västkustens laxåar. Fiskeriverket information 1999:9. 5. Genetiska skillnader mellan lax från halländska vattendrag. Jansson, H. LFI Intaget till Allareds mölla vid Skaftabygget. Oftast torrlagt nedströms. Foto: Per Ingvarsson Laxtrappan vid Tönnersa kvarn, nedersta hindret i Genevadsån.Ett staket längs med vänsterkanten skall förhindra att fisk hoppar upp på land. Foto: Hans Schibli.

47 Plan för biologisk återställning i Hallands län 45 Åtgärdsområde Fylleån Beteckning: Åtg Flodområde: 100 Fylleån Huvudman: Halmstads kommun Statsbidrag: 100 % Områdesbeskrivning Fylleån är ca 40 km lång och har sin upprinnelse på gränsen mellan Småland och Halland. Avrinningsområdet domineras av myr- och skogsmark med ökat inslag av jordbruksmark i kustnära delar. Fylleåns dalgång har en starkt skiftande karaktär. Själva vattendraget varierar allt ifrån långsmala sjöar som Simlångssjöarna till snabbt forsande partier som Tolarpsfallen, Norteforsen och Danska fallen. Åtgärdsområdet omfattar en yta på 359 km² och har 100 % statsbidrag som omfattar kalkning av 22 sjöar, vattendragskalkning med två kalkdoserare samt våtmarkskalkning. Fylleåns källområden var försurningspåverkade redan på 1950-talet. Mörten slogs ut från flera sjöar och abborreproduktionen upphörde. Under och framföra allt 1970-talet drabbades även Fylleåns huvudfåra hårt. Åns ursprungliga laxstam var ytterligt nära att utrotas. Kalkningen inleddes 1982 med en kalkdoserare vid Ryaberg beläget uppströms Gyltigesjön. Fram till 1993 pågick sex olika kalkningsprojekt i avrinningsområdet. Från 1994 blev alla projekten samordnade till ett med Halmstads kommun som huvudman. I stora biflödet Assman inledes inte kalkning förrän hösten Vattenkemin har varit överlag tillfredställande i huvudfåran under åren (Fritz 1998), samt (Schibli 2004). En fiskväg som fungerat tillfredställande anlades vid Tullgrens kvarn Däremot har inte fiskvägarna vid Marbäcks bruk och Linebergsmöllan vilka anlades 1994 haft avsedd effekt. En metallindustri i Marbäck varifrån den för fisk dödliga kombinationen zink och cyanid släpptes ut avvecklades Natur- och nyttjandevärden Fylleån är av riksintresse för naturvård och friluftsliv och är dessutom nationalälv som är skyddad i miljöbalken från ytterligare kraftutbyggnad, och ingår dessutom i Natura 2000-nätverket. Nordiska ministerrådet anser Fylleån vara särskilt skyddsvärd. Fylleån finns med på Ramsar-listan och omfattas av Fiskvattendirektivet. Ett flertal naturreservat och Natura 2000-områden gränsar till huvudfåran och biflöden. Bottenfaunan är mycket mångformig med förekomst av rödlistade arter. Ursprungliga stammar av lax- och havsöring förekommer och i jordbrukslandskapet finns ett flertal fina havsöringsbäckar som inte är påverkade av försurning. Storlaxen stiger upp i ån redan i maj månad. Sportfisket är omfattande både i sjöar och i Fylleån. Fiskevårdsområden har bildats för Simlångssjöarna och för Fylleån nedströms och uppströms Marbäck. Förutom lax har öring, elritsa, ål, bäcknejonöga, havsnejonöga, signalkräfta, gädda, lake och abborre noterats i åsystemet. I flera sjöar förekommer mört, siklöja och braxen. Flodkräfta förekommer i Yasjön. Sammantaget tillhör Fylleån ett av de artrikaste vattendragen i Sverige. Fylleån är utpekad inom miljömålsarbetet med levande sjöar och vattendrag som nationellt särskilt värdefull både för naturvård och för fiske. Påverkan och åtgärdsbehov Fylleån är kraftigt fragmentiserad. Ett tiotal dammar finns i dammregistret, varav tre i Skifteboån och tre i Ulvsnäsabäcken. Vattenkraftsutnyttjande sker vid flera av dammarna. I juni 2006 torrlades Fylleån nedströms Marbäcks bruk, då vattenflödet helt upphörde under minst fyra timmar. Länsstyrelsen har polisanmält miljöbrottet och utredning pågår. Att döma av elfiskeundersökningarna 2006 har skadorna på laxbeståndet varit omfattande ända ned till Snöstorp. Eventuella effekter på bottenfauna är inte kända i dagsläget. Fiskvägarna vid Marbäcks bruk och Linebergsmöllan har inte fungerat och en noggrann revidering behöver genomföras. Vattendomar behöver ses över. Inga laxungar är påträffade uppströms dessa anläggningar. Laxstammen är infekterad av Gyrodactulus salaris. Ett fast laxfiske finns vid Fyllinge kvarn och förhandling pågår om inlösen av fisket. Flera biflöden uppströms Linebergsmöllan har vandringshinder vilka på sikt måste åtgärdas när fiskvandringen i huvudfåran fått en

48 46 Plan för biologisk återställning i Hallands län Åtgärdsområde: Fylleån ID: Åtg Huvudman: Halmstads kn Bidrag: 100% ] ] ] i 25 Ullasjöbäcken i ] ] 19-20, 26 ] ] Röingebäcken 24 ] ] Lillån Assarpsbäcken i Fylleån 1 km ] i Planerade åtgärder biologisk återställning Planerade åtgärder fiskevårdsplan Kalkade sjöar ] Laxtrappa Definitivt vandringshinder Partiellt vandringshinder i Kalkdoserare Målområde vattendrag Målområde sjö Kalkade våtmarker Kungsbacka Varberg Falkenberg Hylte Halmstad Fylleån Laholm

49 Plan för biologisk återställning i Hallands län 47 nöjaktig lösning. Det fasta fisket vid Fyllinge kvarn är angeläget att lösa in för att öka leklaxbiomassan. Regnbåge förekommer i verksdammen i Ulvsnäsabäcken, som även utgör ett definitivt vandringshinder. Elritsa förekom i Ulvsnäsabäcken innan försurning, och behöver sannolikt återintroduceras Elritsa förekommer i Fylleåns huvudfåra. Vandringsvägar för upp- och utvandrande ål behöver optimeras. Elektronisk övervakning av laxfiskbeståndet är ett sätt att stärka resursövervakningen och det behöver utredas var den elektroniska övervakningen eventuellt skall placeras. Med beaktande av Fylleåns mycket höga naturvärde nationellt och i ett europeiskt perspektiv bör man ta ett helhetsgrepp för att återställa Fylleån. Inlösen av alla dammar nedströms Brearedssjöns utlopp vore den bästa lösningen, Ett sådant projekt torde uppskattningsvis ligga kring 8-10 miljoner i kostnad. Genomförda åtgärder 1987 anlades bassängtrappa vid Fyllinge kvarn som fungerat mycket väl, liksom smoltledaren som byggdes Viss renovering behöver genomföras på fiskvägen vid Fyllinge kvarn. Fiskvägarna vid Marbäcks bruk och Linebergsmöllan som anlades 1994 och 1997 fungerar mycket dåligt. Ovan båda nämnda har inga laxungar påträffats efter åtgärd. Biotopåtgärderna vid Marbäcks bruk har fallit väl ut med ökade tätheter av laxungar. Tabell 1 Genomförda biologiska återställningsåtgärder. Vatten Lokal Koordinater Genomförd åtgärd År Kostnad Kommentar X y (kr) Målsättning Att stärka vattenfaunan i Fylleåsystemet och att få havsvandrande fisk så högt i systemet som möjligt genom en totalrestuarering av ån nedströms Brearedsjöns utlopp. Återintroduktion av elritsa i Ulvsnäsabäcken. Fylleån Fyllinge kvarn Fiskväg FIV Fylleån Marbäcks Fiskväg : SNV 100% kraftverk - Fylleån Fyllinge kvarn Smoltledare :- SNV 100% Fylleån Linebergsmöllan Fiskväg SNV 100% Fylleån Marbäcks Biotopvård Fylleåns FVO bruk Fylleån Bobergs Biotopvård FIV 10:5medel kvarn Fylleån Bobergs kvarn Utrivning Halmstad kommun Fylleån vid mäktiga och långsträckta Norteforsen november Foto: Hans Schibli.

50 48 Plan för biologisk återställning i Hallands län Planerade åtgärder Tabell 2. Föreslagna åtgärder ID Vatten Lokal Koordinater Föreslagen Höjd Areal Längd Kostnad Finans Huvudman VK Prio Kommentar åtgärd OK? X Y m m 2 m kr län omr 19 Fylleån Fyllinge kvarn 20 Fylleån Fyllinge kvarn 21 Fylleån Marbäcks bruk 22 Fylleån Marbäcks bruk 23 Fylleån Linebergs möllan 24 Ulvsnäsabäcken 25 Ulvsnäsabäcken Marbäcks Golfbana Nortorp, sågdamm 26 Fylleån Fyllinge kvarn Fiskväg BÅ, FiV, VOF Fiskväg BÅ, FiV, VOF Övrigt BÅ, FiV, VOF Övrigt BÅ, FiV, VOF Övrigt 2, BÅ, FiV, VOF Åtgärdsunderlag Lst Ja 1 1 Inlösen av fallrättighet och laxfiske, genetisk vild lax, kostnad estimerad Lst Ja 2 2 Underhåll av befintlig trappa, överst karet, beakta ev inlösen Lst Ja 2 1 Utredning om laxtrappans dåliga funktion Lst Ja 1 1 Inlösen av kraftverksanläggning? Lst Ja 1 1 Inlösen av kraftverksanläggning? BÅ Lst Ja 3 2 Förstudie om ev fiskväg vid golfbanan Fiskväg BÅ Lst Ja 3 2 Förstudie om ev fiskväg vid Nortorpsdammen Övrigt BÅ Lst Ja 4 3 Resursövervakni ng, lax'fiskstam, elektronisk fiskräknare,utred ning av behov.beroende av vad som händer i stort. Uppföljning och tillsyn Ryms inom ordinarie kalkeffektuppföljning, samt okulär besiktning av genomförda åtgärder. Referenser 1. Regional åtgärdsplan för kalkning av sjöar och vattendrag i Hallands län. Länsstyrelsen Halland Plan för biologisk återställning i kalkade vatten inom Hallands län Länsstyrelsen Halland Plan för biologisk återställning i kalkade vatten Länsstyrelsen Halland Västkustens laxåar. Fiskeriverket information 1999:9. 5. Genetiska skillnader mellan lax från halländska vattendrag.. Jansson,H. LFI Nordiske vassdrag-vern o ingrep. Nordiska ministerrådet Miljörapport 1990:11.

51 Plan för biologisk återställning i Hallands län 49 Åtgärdsområde Sännan Beteckning: Åtg Flodområde: 101 Nissan Huvudman: Halmstads kommun Statsbidrag: 100 % Områdesbeskrivning Sännans avrinningsområde är 76 km² och skogsbruk dominerar markanvändningen. Medelvattenföringen är 1,5 m³s och avrinningsområdet är relativt sjöfattigt. Största sjön Stora Kroksjön har en areal på 0,61 km². Sännan mynnar i Nissan vid Sännans samhälle. Innan kalkning var Sännan kraftigt påverkad av försurning med ph-värden under 5,0. Doserarkalkning startade 1984 och åren efter byggdes kalkningsverksamheten successivt ut till att omfatta merparten av sjöarna kom våtmarkskalkningen igång vilken sedan har utökats ytterligare. Kalkningen i Sännan bedömdes ha en tillfredställande effekt (Fritz 1998), samt (Schibli 2004). Natur- och nyttjandevärden Nissan nedströms det definitiva vandringshindret vid Oskarsströms nedre kraftverk är av riksintresse för friluftslivet. Här förekommer numera självreproducerande lax- och öringstammar. Sännan är det viktigaste biflödet för laxreproduktion i Nissans avrinningsområde. I Nissans huvudfåra återstår mycket skyddsvärda fors- och strömsträckor mellan Oskarsströms nedre kraftverk och Åled. Stammarna är inte genuina då Nissans ursprungliga lax- och öringbestånd utrotades omkring Möjligen kan havsöring ha överlevt i något biflöde. Nissans laxförande sträcka inklusive biflöden beräknas idag ha en potentiell naturreproduktion på laxsmolt per år. Till detta kommer även en betydande havsöringproduktion i främst biflöden. Vid elfiske i Sännan har förutom lax och havsöring även fångats strömstationär öring, lake, elritsa, ål, stensimpa, gädda, mört, id, bäcknejonöga och abborre. Rödlistade havs- och flodnejonöga förekommer i Nissans huvudfåra liksom den ovanliga färnan. Bottenfaunan bedöms ha mycket högt naturvärde med förekomst av ovanliga arter. Kungsfiskare och forsärla häckar i systemet och där är gott om strömstare vintertid. Nissan är av riksintresse för det rörliga friluftslivet. Ett omfattande sportfiske förekommer i sjöar och vattendrag. Fiskevårdsområde är bildat och allmän upplåtelse av fisket sker i Nissans laxförande del, samt i Sännan genom fiskevårdsområde. I flera av sjöarna är det allmän upplåtelse av fiske genom fiskevårdsområden. Havsöringfisket i Nissan sker uteslutande på naturreproducerad fisk och är mycket populärt i Halmstad stad med många utövare längs med ån under säsong. Det mesta av havsöringsproduktionen sker i Nissans biflöden, där Sännan hör till de viktigaste. Flera naturreservat, bl.a. Virsehatt och Rågetaåsen, ligger i direkt anslutning till Sännan. Påverkan och åtgärdsbehov I Sännans biflöden och huvudfåra finns vandringshinder som behöver åtgärdas. Ett definitivt vandringshinder finns direkt uppströms kalkdoseraren vid Kvarnlyckans gamla fiskodling i form av en fallfärdig dammkonstruktion. Mört behöver återintroduceras i Astensjön och Mjöasjön. Ett överhoppningsskydd behövs vid Hallaforsens laxtrappa. Åtgärder för upp- och utvandrande ål är av stort behov i framförallt Nissans huvudfåra. Fiskodling bedrivs intill ån vid Karlstorp strax nedströms kalkdoseraren. Laxparasiten Gyrodactylus salaris har påträffats på laxungar i Sännan. Kraftverken sätter sin prägel på vattenfaunan i den laxförande delen av Nissans huvudfåra. Denna är främst är påverkad av kraftverken vid Slottsmöllan i Halmstad, Sperlingsholm och Oskarsström. Det sistnämnda utgör definitivt vandringshinder i huvudfåran. Det finns behov av en bättre resursövervakning samt en översyn om fiskvägarnas funktion i Nissans huvudfåra. Fiskräknare vid Slottsmöllans

52 50 Plan för biologisk återställning i Hallands län Åtgärdsområde: Sännan ID: Åtg Huvudman: Halmstads kn Bidrag: 100% i i i i Sännanån ] 28 ] ] ] ] 1 km i Planerade åtgärder biologisk återställning Planerade åtgärder fiskevårdsplan Kalkade sjöar ] Laxtrappa Definitivt vandringshinder Partiellt vandringshinder i Kalkdoserare Målområde vattendrag Målområde sjö Kalkade våtmarker Kungsbacka Varberg Falkenberg Halmstad Hylte Sännan Laholm

53 Plan för biologisk återställning i Hallands län 51 och Sperlingsholms kraftverk vore en naturlig utveckling av effektuppföljningen. Målsättning Att stärka vattenfaunan i Sännan med biflöden och att få havsvandrande fisk så högt i systemet som möjligt, samt optimera resursövervakningen i Nissans huvudfåra. Genomförda åtgärder I Sännan fungerar alla fiskvägar i stort sett tillfredsställande. Ovan det senast åtgärdade vandringshindret i Sännan vid Hallaforsen har laxungar påträffats enstaka år. Det nedersta hindret i Nissans huvudfåra vid Slottsmöllan har fått flera fiskvägar, den senaste 1992, så nu finns det en mindre bassängtrappa i gamla åfåran som flödar vid överskottsvatten (>50m³s), samt en kombinerad denil- och bassängtrappa vid själva utloppet från kraftverket. Hurvida funktionen är optimal vid berörda fiskvägar råder delade meningar om, men fisk passerar. Vid Sperlingsholm finns en bassängtrappa byggd 1903 i gamla åfåran som fungerar utmärkt vid överskottsvatten. Det har dock konstaterats att trappan inte alltid hålls öppen. Vid själva kraftverket anlades en fiskväg Tabell 1 Genomförda biologiska återställningsåtgärde i Nissans nedre kalkningsprojekt. Vatten Lokal Koordinater Genomförd åtgärd År Kostnad Kommentar X y (kr) Sännan Sennerdals Smoltledare FIV kvarn Sännan Sennerdals Fiskväg 1985 I U FIV? kvarn Sännan Årnilts kvarn Fiskväg FIV Sännan Hallaforsen Fiskväg : - SNV Planerade åtgärder Tabell 2. Föreslagna åtgärder ID Vatten Lokal Koordinater Föreslagen Höjd Areal Längd Kostnad Finans Huvudman VK Prio Kommentar åtgärd OK? X Y m m 2 m kr län omr 28 Sännanån Hallaforse ns fiskväg Fiskväg BÅ Halmstad Ja 2 1 Fiskväg, hoppskydd utmed fiskvägen anlägges BÅ Halmstad Ja 3 2 Mört tion 29 Astensjön Astensjön Återintroduk 30 Mjöasjön Mjöasjön Återintroduk tion BÅ Halmstad Ja 3 2 Mört Uppföljning och tillsyn Ryms inom ordinarie kalkeffektuppföljning, samt okulär besiktning av genomförda åtgärder. Referenser 7. Regional åtgärdsplan för kalkning av sjöar och vattendrag i Hallands län. Länsstyrelsen Halland Plan för biologisk återställning i kalkade vatten inom Hallands län Länsstyrelsen Halland Plan för biologisk återställning i kalkade vatten Länsstyrelsen Halland Västkustens laxåar. Fiskeriverket information 1999: Nissans vattenvårdsförbund

54 52 Plan för biologisk återställning i Hallands län Fiskvägen vid Hallaforsen i Sännan. Lekvandrare hoppar ibland över bassängkanten till vänster i bild och förolyckas. Foto: Hans Schibli.

55 Plan för biologisk återställning i Hallands län 53 Åtgärdsområde Teglabäcken Beteckning: Åtg Flodområde: 101 Nissan Huvudman: Halmstads kommun Statsbidrag: 100 % Områdesbeskrivning Teglabäckens avrinningsområde är 14 km² och domineras i de övre delarna av brant skoglig terräng. Närmast Nissan meandrar bäcken genom ett mjukt kuperat kulturlandskap. Medelvattenföringen är 0,18 m³s. Källsjöarna Torvsjön och Toftasjön var kraftigt försurade före kalkning och mört slogs ut från sjöarna. Teglabäcken kalkas sedan senhösten 1987 enbart via sjökalkningar av främst Torv- och Toftasjön. Kalkningsprojekt hade en tillfredsställande vattenkemisk effekt (Fritz 1998), samt (Schibli 2004). Totalt sett är kalkningsinsatserna för Nissans huvudfåra omfattande i hela avrinningsområdet. Natur- och nyttjandevärden Ovan Blomkvarn, som är definitivt vandringshinder i dagsläget och utgörs av ett påbyggt naturfall, har endast ål påträffats. Lämpliga sträckor för öring förekommer dock. I Teglabäcken nedströms Blomkvarn har lax, öring, gädda, ål, bäcknejonöga, signalkräfta och mört erhållits vid elfiske. På lokalen Blomäng har en mycket hög öringtäthet konstaterats. Fiskevårdsområde är bildat och allmän upplåtelse av fisket sker i Torv- och Toftasjön. Fisket och strövområdet kring sjöarna är ett mycket viktigt utflyktsmål för invånarna i Halmstads kommun. Påverkan och åtgärdsbehov Torv- och Toftasjön är reglerade i respektive utlopp. Sjöarna utgör reservvattentäckt för Halmstads kommun. I de övre delarna förekommer främst skogsbruk medan inslaget av jordbruk ökar mot utloppet i Nissan. Inget känt vattenbruk förekommer inom avrinningsområdet. Dock utsätts regnbågsöring (Oncorhynchus mykiss) i ett put and take fiske i Torv- och Toftasjön. Mört behöver återintroduceras i Torvsjön, eftersom naturlig återkolonalisering inte kan ske från Toftasjön på grund av reglering. Flodpärlmussla förekom enligt uppgift historiskt i Teglabäcken. Målsättning Att stärka vattenfaunan i Teglabäcken och att få mört åter i sjöarna, samt optimera resursövervakningen i Nissan. Genomförda åtgärder I Teglabäcken startade återintroduktion av mört i Toftasjön 2005, då ca 800 mörtar utsattes. Nyttan med att åtgärda hindret vid Blomkvarn bedöms i dagsläget inte vara ekonomiskt försvarbart. Det nedersta hindret i Nissans huvudfåra vid Slottsmöllan har fått flera fiskvägar, den senaste 1992, så nu finns det en mindre bassängtrappa i gamla åfåran som flödar vid överskottsvatten (>50m³s), samt en kombinerad denil- och bassängtrappa vid själva utloppet från kraftverket. Hurvida funktionen är optimal vid berörda fiskvägar råder delade meningar om, men fisk passerar. Vid Sperlingsholm finns en bassängtrappa byggd 1903 i gamla åfåran som fungerar utmärkt vid överskottsvatten. Det har dock konstaterats att trappan inte alltid hålls öppen. Vid själva kraftverket anlades en fiskväg 1991.

56 54 Plan för biologisk återställning i Hallands län Åtgärdsområde: Teglabäcken ID: Åtg Huvudman: Halmstads kn Bidrag: 100% Torvsjön ] Teglabäcken ] 27 ] 1 km ] Planerade åtgärder biologisk återställning Planerade åtgärder fiskevårdsplan Kalkade sjöar ] Laxtrappa Definitivt vandringshinder Partiellt vandringshinder i Kalkdoserare Målområde vattendrag Målområde sjö Kalkade våtmarker Kungsbacka Varberg Falkenberg Hylte Halmstad Teglabäcken Laholm

57 Plan för biologisk återställning i Hallands län 55 Tabell 1 Genomförda biologiska återställningsåtgärder i Teglabäckens kalkningsprojekt. Vatten Lokal Koordinater Genomförd åtgärd År Kostnad Kommentar X y (kr) Teglabäcken Toftasjön Återintroduktion 2005 I U Hstd kommun Teglabäcken Blomäng Fiskväg Hstd kommun Planerade åtgärder Tabell 2. Föreslagna åtgärder ID Vatten Lokal Koordinater Föreslagen Höjd Areal Längd Kostnad Finans Huvudman VK Prio Kommentar åtgärd OK? X Y m m 2 m kr län omr 27 Torvsjön Torvsjön Återintroduk tion BÅ Halmstad Ja 2 1 Mört Uppföljning och tillsyn Ryms inom ordinarie kalkeffektuppföljning. Referenser 1. Regional åtgärdsplan för kalkning av sjöar och vattendrag i Hallands län. Länsstyrelsen Halland Plan för biologisk återställning i kalkade vatten inom Hallands län Länsstyrelsen Halland Plan för biologisk återställning i kalkade vatten Länsstyrelsen Halland Västkustens laxåar. Fiskeriverket information 1999:9. 5. Nissans vattenvårdsförbund

58 56 Plan för biologisk återställning i Hallands län Åtgärdsområde Arlösabäcken Beteckning: Åtg Flodområde: 101 Nissan Huvudman: Halmstads kommun Statsbidrag: 100 % Områdesbeskrivning Arlösabäckens avrinningsområde är endast 3,9 km² och inga sjöar förekommer inom avrinningsområdet. Ån rinner genom kulturlandskapet kring Arlösa gård, delvis genom raviner med gamla ekar och alar längs med bäcken, för att slutligen mynna i Nissan två kilometer uppströms Sperlingsholms kraftverk. Skogsbruk dominerar överst medan inslaget av jordbruksmark ökar mot utloppet i Nissan. Våtmarkskalkning inleddes 1992 och och den vattenkemiska effekten har varit ojämn och ph-värden ner mot 5,8 förekommer fortfarande i högflödesperioder. Inget känt vattenbruk eller reglering förekommer i Arlösabäcken. Natur- och nyttjandevärden Arlösabäcken rymmer mycket fina lek- och uppväxtområden både ned- och uppströms det definitiva vandringshindret vid Hasslehög. I Arlösabäcken uppströms det definitiva vandringshindret är bottnarna av yppersta kvalitet för lax och havsöring. Beståndet av strömstationär öring är mycket talrikt uppströms vandringshindret. Signalkräfta påträffades dessvärre för första gången Bottenfaunaundersökning 2004 gav bedömningen att bottenfaunan var betydligt försurningspåverkad. Påverkan och åtgärdsbehov En förfallen damm vid Hasslehög utgör idag definitivt vandringshinder i Arlösabäcken. Bästa alternativet vore att inlösa dammen och återskapa fri väg för vandringsfisken. Tillgången på lekfisk i Arlösabäcken är beroende av förhållanden vid kraftverken vid Slottsmöllan och Sperlingsholm. Det finns behov av en bättre resursövervakning samt en översyn av hur fiskvägarna vid dessa kraftverk fungerar. Fiskräknare vid Slottsmöllans och Sperlingsholms kraftverk vore en naturlig utveckling av effektuppföljningen. Målsättning Att stärka vattenfaunan i Arlösabäcken och att få havsvandrande fisk så högt i systemet som möjligt, samt att optimera resursövervakningen i Nissan. Genomförda åtgärder I Arlösabäcken har inga åtgärder genomförts tidigare. Det nedersta hindret i Nissans huvudfåra vid Slottsmöllan har fått flera fiskvägar, den senaste 1992, så nu finns det en mindre bassängtrappa i gamla åfåran som flödar vid överskottsvatten (>50m³s), samt en kombinerad denil- och bassängtrappa vid själva utloppet från kraftverket. Hurvida funktionen är optimal vid berörda fiskvägar råder delade meningar om, men fisk passerar. Vid Sperlingsholm finns en bassängtrappa byggd 1903 i gamla åfåran som fungerar utmärkt vid överskottsvatten. Det har dock konstaterats att trappan inte alltid hålls öppen. Vid själva kraftverket anlades en fiskväg 1991.

59 Plan för biologisk återställning i Hallands län 57 Åtgärdsområde: Arlösabäcken ID: Åtg Huvudman: Halmstads kn Bidrag: 100% Arlösabäcken 32 1 km Planerade åtgärder biologisk återställning Planerade åtgärder fiskevårdsplan Kalkade sjöar ] Laxtrappa Definitivt vandringshinder Partiellt vandringshinder i Kalkdoserare Målområde vattendrag Målområde sjö Kalkade våtmarker Kungsbacka Varberg Falkenberg Hylte Arlösabäcken Halmstad Laholm

60 58 Plan för biologisk återställning i Hallands län Planerade åtgärder En förfallen damm vid Hasslehög utgör idag definitivt vandringshinder i Arlösabäcken. Bästa alternativet vore att lösa in dammen och riva ut den. Tabell 2. Föreslagna åtgärder ID Vatten Lokal Koordinater Föreslagen Höjd Areal Längd Kostnad Finans Huvudman VK Prio Kommentar åtgärd OK? X Y m m 2 m kr län omr 32 Arlösabäck en Arlösa Fiskväg BÅ Halmstad Ja 1 1 Raserad fallfärdig fångdamm Uppföljning och tillsyn Ryms inom ordinarie kalkeffektuppföljning, samt okulär besiktning av genomförda åtgärder. Referenser 1. Regional åtgärdsplan för kalkning av sjöar och vattendrag i Hallands län. Länsstyrelsen Halland Plan för biologisk återställning i kalkade vatten inom Hallands län Länsstyrelsen Halland Plan för biologisk återställning i kalkade vatten Länsstyrelsen Halland Västkustens laxåar. Fiskeriverket information 1999:9. 5. Nissans vattenvårdsförbund Arlösabäcken vid definitiva vandringshindret vid Arlösa, december Foto: Hans Schibli.

61 Plan för biologisk återställning i Hallands län 59 Åtgärdsområde Boarpsbäcken Beteckning: Åtg Flodområde: 101 Nissan Huvudman: Halmstads kommun Statsbidrag: 100 % Områdesbeskrivning Boarpsbäckens avrinningsområde är 28,6 km² och domineras av skogsbruk i höglänt terräng. Nära utloppet i Nissan domineras omgivningarna av jordbruksmark och alskogsraviner längs med bäcken. Bäcken bifurkurerar sig nedströms Klippesjö i två huvudgrenar, dels Lyngabäcken som rinner sydväst och i Boarpsbäcken som rinner åt nordväst. De båda grenarna sammanfogas sedan 100 meter uppströms utflödet i Nissan vid Sännan samhälles södra del. Före kalkning var bäcken och sjöar försurningspåverkade. Kalkning inleddes hösten 1988 och våtmarkskalkning dominerar. Kroksjö är en mindre sjö som också kalkas. Boarpsbäckens kalkningsprojekt hade en tillfredsställande vattenkemisk effekt (Fritz 1998),samt (Schibli 2004). Totalt sett är kalkningsinsatserna för Nissans huvudfåra omfattande i hela avrinningsområdet. Natur- och nyttjandevärden Boarpsbäcken hyser lax, havsöring, strömstationär öring, stensimpa, elritsa och ål. Nejonöga och vitfisk har fångats vid elfiske. Goda tätheter av öring, stensimpa, och lax förekommer. Boarpsbäcken utgör ett viktigt uppväxtområde för havsvandrande fisk. Den strömstationära öringen är storvuxen i bäckens nedre delar. Bottenfaunan bedömdes vara måttligt försurningspåverkad i Lyngabäcken och Boarpsbäcken 2005 och naturvärdet klassades som allmänt. Nissan nedströms det definitiva vandringshindret vid Oskarsströms nedre kraftverk är av riksintresse för friluftslivet. Här förekommer numera självreproducerande lax- och öringstammar. I Nissans huvudfåra återstår mycket skyddsvärda fors- och strömsträckor mellan Oskarsströms nedre kraftverk och Åled. Stammarna är inte genuina då Nissans ursprungliga lax- och öringbestånd utrotades omkring Möjligen kan havsöring ha överlevt i något biflöde. Nissans laxförande sträcka inklusive biflöden beräknas idag ha en potentiell naturreproduktion på laxsmolt per år. Till detta kommer även en betydande havsöringproduktion i främst biflöden, såsom Boarpsbäcken. Påverkan och åtgärdsbehov Mört behöver återintroduceras i Kroksjön. Den fångades i enstaka exemplar vid provfiske 1979 men inte 1992 då provfisket upprepades. Uppströms fiskvägen i Boarpsbäcken har laxungar påträffats vid ett enda tillfälle sedan fiskvägen anlades Låg vattenföring och belägenheten högt upp i ett litet biflöde missgynnar uppsteget av lax. Öring är dock mycket rikligt förekommande ovan fiskvägen. Målsättning Att stärka vattenfaunan i Boarpsbäcken och att få havsvandrande fisk så högt upp att i systemet som möjligt, att återintroducera mört och att optimera resursövervakningen i Nissan.

62 60 Plan för biologisk återställning i Hallands län Åtgärdsområde: Boarpsbäcken ID: Åtg Huvudman: Halmstads kn Bidrag: 100% ] ] Boarpsbäcken Kroksjön 31 ] Lyngabäcken i 1 km Planerade åtgärder biologisk återställning Planerade åtgärder fiskevårdsplan Kalkade sjöar ] Laxtrappa Definitivt vandringshinder Partiellt vandringshinder i Kalkdoserare Målområde vattendrag Målområde sjö Kalkade våtmarker Kungsbacka Varberg Falkenberg Hylte Boarpsbäcken Halmstad Laholm

63 Plan för biologisk återställning i Hallands län 61 Genomförda åtgärder Uppe i Boarpsbäcken fungerar alla fiskvägar i stort sett tillfredsställande. Uppströms fiskvägen vid Nedan Sten i Boarpsbäcken har laxungar påträffats endast ett år. Troligen beror laxbristen främst på att otillräckligt med leklax söker sig upp i Boarpsbäcksgrenen. Vattenflödet är också mycket ringa så högt upp i Boarpsbäcken. Havsöring är troligen mera vanlig än laxen ovanför fiskvägen. Fiskvägen vid Lilla Ättarp i Lyngagrenen är gjord i natursten och smälter fint in i omgivningarna. Det nedersta hindret i Nissans huvudfåra vid Slottsmöllan har fått flera fiskvägar, den senaste 1992, så nu finns det en mindre bassängtrappa i gamla åfåran som flödar vid överskottsvatten (>50m³s), samt en kombinerad denil- och bassängtrappa vid själva utloppet från kraftverket. Hurvida funktionen är optimal vid berörda fiskvägar råder delade meningar om, men fisk passerar. Vid Sperlingsholm finns en bassängtrappa byggd 1903 i gamla åfåran som fungerar utmärkt vid överskottsvatten. Det har dock konstaterats att trappan inte alltid hålls öppen. Vid själva kraftverket anlades en fiskväg Förhållanden vid kraftverken i Nissan påverkar uppsteget av havsvandrande fisk i Boarpsbäcken. Tabell 1 Genomförda biologiska återställningsåtgärder. Vatten Lokal Koordinater Genomförd åtgärd År Kostnad Kommentar X y (kr) Boarpsbäcken Nedan Sten Fiskväg FIV Boarpsbäcken L Ättarp Fiskväg SNV Planerade åtgärder Tabell 2. Föreslagna åtgärder ID Vatten Lokal Koordinater Föreslagen Höjd Areal Längd Kostnad Finans Huvudman VK Prio Kommentar åtgärd OK? X Y m m 2 m kr län omr 31 Kroksjön Kroksjön Återintroduk tion BÅ Halmstad 2 1 Mört Uppföljning och tillsyn Ryms inom ordinarie kalkeffektuppföljning, samt okulär besiktning av genomförda åtgärder. Referenser 1. Regional åtgärdsplan för kalkning av sjöar och vattendrag i Hallands län. Länsstyrelsen Halland Plan för biologisk återställning i kalkade vatten inom Hallands län Länsstyrelsen Halland Plan för biologisk återställning i kalkade vatten Länsstyrelsen Halland Västkustens laxåar. Fiskeriverket information 1999:9. 5. Nissans vattenvårdsförbund

64 62 Plan för biologisk återställning i Hallands län Åtgärdsområde Yttern-Bergån Beteckning: Åtg Flodområde: 99 Nissan Huvudman: Hylte kommun Statsbidrag: 95 % Områdesbeskrivning Åtgärdsområdet har 95 % statsbidrag och omfattar kalkning av en sjö. Åtgärdsområdets totala yta uppgår till 2,1 km². Avrinningsområdet domineras av skogsmark. Yttern var kraftigt påverkad av försurning på 1970-talet (Fritz 1994). Provfiske före kalkning 1980 visade att stora mörtar ( mm) dominerade fångsten. Ett rikt bestånd av flodkräfta förekom i Yttern. Sjökalkning med kalkstenskross (0-3mm) och grövre kalkstensmjöl (0-0,5 mm) genomfördes de första åren. Därefter har Yttern båtkalkats med ordinärt kalkstensmjöl. Ytterns kalkningsprojekt hade en tillfredsställande effekt (Fritz 1998). Efter kalkning har vattenkemin varit stabil och ej understigit ph 6 och 0,1 mekvl. Långaryds norra fiskevårdsförening har tidigare varit huvudman för projektet. Natur- och nyttjandevärden Yttern är viktig för det lokala friluftslivet och inlandsturismen. Fiskevårdsområde är bildat. Provfiske år 2000 visade att mörtens reproduktion åter fungerar och dessutom fångades abborre och gers. Gädda och flodkräfta fanns i sjön. Dessvärre drabbades Yttern av kräftpest 2002 och beståndets status är i dagsläget mycket svagt. Påverkan och åtgärdsbehov Det ursprungliga beståndet drabbades av kräftpest Återintroduktion skedde 2003 och 2005 men under sommaren 2006 drabbades det nyetablerade beståndet sannolikt åter av kräftpest. Målsättning Att återskapa ett bestånd av flodkräfta i Yttern. Genomförda åtgärder 2003 återintroducerades 1000 könsmogna flodkräftor och hösten 2005 återintroducerades ytterligare 1000 kräftor. Under sommaren 2006 drabbades det nyetablerade beståndet sannolikt åter av kräftpest flyttades cirka 500 flodkräftor till närbelägna Skärsjön där det bildats ett livskraftigt bestånd som ännu inte drabbats av kräftpest. Tabell 1 Genomförda biologiska återställningsåtgärder. Vatten Lokal Koordinater Genomförd åtgärd År Kostnad Kommentar X y (kr) Bergån Yttern Återintroduktion FIV C4anslag Bergån Skärsjön Återintroduktion % SNV Planerade åtgärder Tabell 2. Föreslagna åtgärder ID Vatten Lokal Koordinater Föreslagen Höjd Areal Längd Kostnad Finans Huvudman VK Prio Kommentar åtgärd OK? X Y m m 2 m kr län omr 33 Yttern Yttern Åtgärdsund erlag BÅ Lst Ja 3 1 Provfiske efter flodkräfta

65 Plan för biologisk återställning i Hallands län 63 Åtgärdsområde: Yttern-Bergån ID: Åtg Huvudman: Hylte kn Bidrag: 95% Yttern 33 1 km Planerade åtgärder biologisk återställning Planerade åtgärder fiskevårdsplan Kalkade sjöar ] Laxtrappa Definitivt vandringshinder Partiellt vandringshinder i Kalkdoserare Målområde vattendrag Målområde sjö Kalkade våtmarker Kungsbacka Varberg Falkenberg Halmstad Yttern-Bergån Hylte Laholm

66 64 Plan för biologisk återställning i Hallands län Uppföljning och tillsyn Det lokala fiskevårdsområdet kontrollerar framtida åtgärder för flodkräfta genom burfiske. Referenser 1. Regional åtgärdsplan för kalkning av sjöar och vattendrag i Hallands län. Länsstyrelsen Halland Plan för biologisk återställning i kalkade vatten inom Hallands län Länsstyrelsen Halland Ytterns utlopp. Foto: Hans Schibli

67 Plan för biologisk återställning i Hallands län 65 Åtgärdsområde Stora Allgunnen Beteckning: Åtg Flodområde: 101 Nissan Huvudman: Hylte kommun Statsbidrag: 95 % Områdesbeskrivning Åtgärdsområdet har 95 % statsbidrag och omfattar kalkning av en sjö. Åtgärdsområdets totala yta är 6,3 km² och domineras av skogs-, moss- och myrmark. Stora Allgunnen var kraftigt försurad på talet, ph-värdet understeg 5,0 och alkaliniteten var förbrukad. Mört- och storsikbeståndet uppvisade tydliga försurningsskador innan kalkningen kom igång. Kalkstarten inleddes 1979 och inledningsvis spreds grovkalk i strandzoner och tillflöden, men det hade en begränsad vattenkemisk effekt i sjön (Fritz 1994). Först från 1985 med konventionell båtkalkning började sjökalkningen ge resultat och ph-värdet har därefter mestadels legat över 6,0. Stora Allgunnens kalkningsprojekt hade en tillfredsställande effekt (Fritz 1998). Mört och sikreproduktionen synes fungera normalt igen. Tidigare var Stora Allgunnens Fiskevårdsförening huvudman för kalkningsprojektet, numera är det Hylte kommun som är huvudman för projektet. Natur- och nyttjandevärden Stora Allgunnen är en populär och välbesökt fiskesjö. Fiskevårdsområde är bildat och den är viktig för inlandsturismen. Sjön är relativt artrik och fem arter har fångats vid provfisken (gädda, abborre, mört, sutare och sik). Ål förekommer säkert också. Sjön är betydelsefull för det rörliga friluftslivet, och har dessutom flera öar och ett förhållandevis rikt fågelliv med bland annat häckande fiskgjuse. Påverkan och åtgärdsbehov Skogsbruk är den dominerande markanvändningstypen i avrinningsområdet. Det finns ett behov av att kartlägga fiskförekomsten i Kungsvekaån som avvattnar Stora Algunnen, öring kan förekomma. En vandringshinderkartering kan vara värdefull att genomföra. Målsättning Kartlägga fiskfaunan i Kungsvekaån mellan utloppet ur Stora Allgunnen och sammanflödet med Klubbån. En vandringshinderkartering kan vara värdefull att genomföra. Genomförda åtgärder Inga åtgärder genomförda tidigare. Planerade åtgärder Tabell 2. Föreslagna åtgärder ID Vatten Lokal Koordinater Föreslagen Höjd Areal Längd Kostnad Finans Huvudman VK Prio Kommentar åtgärd OK? X Y m m 2 m kr län omr 34 Kungsveka ån Kungsvek aån Åtgärdsund erlag BÅ Lst Ja 4 1 Elfiskeundersök ning öring 35 Kungsveka ån Kungsvek aån Åtgärdsund erlag BÅ Lst Ja 4 2 Biotopkartering Uppföljning och tillsyn Ryms inom ordinarie kalkeffektuppföljning.

68 66 Plan för biologisk återställning i Hallands län Åtgärdsområde: Stora Algunnen ID: Åtg Huvudman: Hylte kn Bidrag: 95% i St Algunnen 1 km Planerade åtgärder biologisk återställning Planerade åtgärder fiskevårdsplan Kalkade sjöar ] Laxtrappa Definitivt vandringshinder Partiellt vandringshinder i Kalkdoserare Målområde vattendrag Målområde sjö Kalkade våtmarker Kungsbacka Varberg Falkenberg Halmstad Hylte Stora Allgunnen Laholm

69 Plan för biologisk återställning i Hallands län 67 Referenser 1. Regional åtgärdsplan för kalkning av sjöar och vattendrag i Hallands län. Länsstyrelsen Halland Plan för biologisk återställning i kalkade vatten inom Hallands län Länsstyrelsen Halland Kungsvekaån nedströms Sågtorpet, ett av flera intressanta biflöden till Klubbån. Foto: Hans Schibli

70 68 Plan för biologisk återställning i Hallands län Åtgärdsområde Mjälasjöarna Beteckning: Åtg Flodområde: 101 Nissan Huvudman: Hylte kommun Statsbidrag: 95 % Områdesbeskrivning Åtgärdsområdet omfattar kalkning av fem sjöar. Åtgärdsområdets totala yta är 19,9 km² till målpunkten Nordsjöns utlopp i Klubbån och domineras av skogsmark. Innan kalkning varierade ph-värdet mellan 5,0 och 5,7 och alkaliniteten var mestadels obefintlig. Mörten var utslagen från Djupasjön (belägen överst i systemet), medan övriga sjöar hade sparsamt med mört kvar. En undersökning den 23 juli 1936 (!) visade att Glassjön hade ph-värde 6,2 och ett siktdjup på 1,6 meter (arkivmaterial Länsstyrelsen i Halland) innan kalkning var ph-värdet 4,8 och alkaliniteten var noll. Kalkningsinsatserna startade 1988 och har skett med båt och flygspridning samt kalkdoserare i Hagasjöns tillflöde Näverbäcken. Efter kalkning har vattenkemin förbättrats, men resultaten inte varit optimala. Dock bedömdes kalkningsprojektet totalt sett ha en tillfredställande effekt perioden (Fritz 1998). Även åtgärdsområdet Stora Algunnen avvattnas till Klubbån via Kungsvekaån, några 100 meter nedströms Nordsjöns utlopp. Klubbån mynnar i Nissan vid Rydöbruk. Natur- och nyttjandevärden Sjöarna är viktiga för det lokala friluftslivet och för utvecklingen av inlandsturismen. Sportfisket är omfattande och fiskevårdsområde är bildat för sjöområdet. Påverkan och åtgärdsbehov Skogsbruk är den dominerande markanvändningstypen i avrinningsområdet. Det finns ett behov av att kartlägga fiskförekomsten i Klubbån som avvattnar Mjälasjöarna, öring kan förekomma. En kartering av vandringshinder saknas. Klubbån rymmer forspartier som kan vara värdefulla naturvärdesobjekt, och utgör dessutom en viktig refug för Nissanöringen som blivit hårt drabbad av vattenkraftsutbyggnad kring Rydöbruk. Dock är kalkningarna i dagsläget otillräckliga för att undvika surstötar i nedre delen av Klubbån under högflöden. Kalkningsprojektet bör utvidgas. Målsättning Kartlägga eventuell öringförekomst i Klubbån nedströms utloppet i Nordsjön och sammanflödet med Klubbån. En vandringshinderkartering kan vara värdefull att genomföra, samt elfisken i Klubbån. Genomförda åtgärder Mört återintroducerades i Djupasjön Mört, egenrekryterade erhölls i provfiske Tabell 1 Genomförda biologiska återställningsåtgärder. Vatten Lokal Koordinater Genomförd åtgärd År Kostnad Kommentar X y (kr) Djupasjön Djupasjön Återintroduktion % SNV Planerade åtgärder Tabell 2. Föreslagna åtgärder ID Vatten Lokal Koordinater Föreslagen Höjd Areal Längd Kostnad Finans Huvudman VK Prio Kommentar åtgärd OK? X Y m m 2 m kr län omr 36 Klubbån Klubbån Åtgärdsund erlag BÅ Lst? 4 2 Biotopkartering och elfiskeundersökn ing öring

71 Plan för biologisk återställning i Hallands län 69 Åtgärdsområde: Mjälasjöarna ID: Åtg Huvudman: Hylte kn Bidrag: 95% 36 Klubbån i i 1 km Planerade åtgärder biologisk återställning Planerade åtgärder fiskevårdsplan Kalkade sjöar ] Laxtrappa Definitivt vandringshinder Partiellt vandringshinder i Kalkdoserare Målområde vattendrag Målområde sjö Kalkade våtmarker Kungsbacka Varberg Falkenberg Halmstad Hylte Mjälasjöarna Laholm

72 70 Plan för biologisk återställning i Hallands län Uppföljning och tillsyn Ryms inom ordinarie kalkeffektuppföljning. Referenser 1. Regional åtgärdsplan för kalkning av sjöar och vattendrag i Hallands län. Länsstyrelsen Halland Plan för biologisk återställning i kalkade vatten inom Hallands län Länsstyrelsen Halland Klubbån bjuder bland annat på ett läckert kilometerlångt forsparti med flera branta vattenfall strax uppströms sammanflödet med Nissan. Foto: Hans Schibli.

73 Plan för biologisk återställning i Hallands län 71 Åtgärdsområde Jansbergssjöarna Beteckning: Åtg Flodområde: 101 Nissan Huvudman: Hylte kommun Statsbidrag: 95 % Områdesbeskrivning Skogsmark dominerar avrinningsområdet. Skärsjön och övriga sjöar inom projektet var kraftigt försurade före kalkning. Före kalkning 1983 uppmättes ett ph-värde på 4,2 i Skärsjön. Mörten försvann omkring 1975 och har ej erhållits vid 5 provfisken Efter kalkning har vattenkemin tidvis varit otillfredsställande i Skärsjön, även om en förbättring kan skönjas senaste femårsperioden. I övriga sjöar inom projektet har vattenkemin varit tillfredsställande efter kalkning. Ingen naturlig återkolonisering kan ske från de nedströms liggande Jansbergssjöarna som har rikliga mörtbestånd. Inga kända vattenregleringar eller vattenbruk förekommer inom Skärsjöns avrinningsområde. Natur- och nyttjandevärden Skärsjön ingår i ett fiskevårdsområdet och är viktig för det lokala friluftslivet och inlandsturismen. Vid provfiske 1980, 1985 och 1991 erhölls endast abborre. Fångsten av abborre har dock ökat efter kalkning. Vid provfiske 1996 erhölls förutom abborre även gädda och sutare. Påverkan och åtgärdsbehov Mörten behöver återintroduceras för att den ursprungliga fiskfaunan skall bli komplett. Målsättning Återskapa det ursprungliga fisksamhället i Skärsjön. Genomförda åtgärder Introduktion av signalkräfta i nedströms liggande Jansbergssjön Märkligt att det utbetalades statliga medel till inplantering av en främmande art. Tabell 1 Genomförda biologiska återställningsåtgärder. Vatten Lokal Koordinater Genomförd åtgärd År Kostnad Kommentar Jansbergssjön Jansbergssjön Planerade åtgärder Tabell 2. Föreslagna åtgärder X y (kr) Iintroduktion FIV 50% ID Vatten Lokal Koordinater Föreslagen Höjd Areal Längd Kostnad Finans Huvudman VK Prio Kommentar åtgärd OK? X Y m m 2 m kr län omr 37 Skärsjön Skärsjön Återintroduk tion BÅ Lst Ja 4 1 Mört Uppföljning och tillsyn Provfiske 5 år efter genomförd åtgärd ryms inom ordinarie provfiskeprogram.

74 72 Plan för biologisk återställning i Hallands län Åtgärdsområde: Jansbergssjöarna ID: Åtg Huvudman: Hylte kn Bidrag: 95% Skärsjön 37 L Skärshultasjön St Skärshultasjön Jansbergssjön 1 km Planerade åtgärder biologisk återställning Planerade åtgärder fiskevårdsplan Kalkade sjöar ] Laxtrappa Definitivt vandringshinder Partiellt vandringshinder i Kalkdoserare Målområde vattendrag Målområde sjö Kalkade våtmarker Kungsbacka Varberg Falkenberg Halmstad Jansbergssjöarna Hylte Laholm

75 Plan för biologisk återställning i Hallands län 73 Referenser 1. Regional åtgärdsplan för kalkning av sjöar och vattendrag i Hallands län. Länsstyrelsen Halland Plan för biologisk återställning i kalkade vatten inom Hallands län Länsstyrelsen Halland 2004 Skärsjöns utlopp vid Skärke, kraftigt påverkad av skogsbruk, numera en rätad kanal. Foto: Hans Schibli.

76 74 Plan för biologisk återställning i Hallands län Åtgärdsområde Slissån Beteckning: Åtg Flodområde: 102 Suseån Huvudman: Halmstads kommun Statsbidrag: 100 % Områdesbeskrivning Skogsmark dominerar Slissåns avrinningsområde, men inslaget av odlad mark ökar ju närmare man kommer Kvibille. Åtgärdsområdet Slissån, som utgör ena huvudgrenen av Suseån, omfattar kalkning av sex sjöar, våtmarker, samt två rinnande vattendrag inklusive dess biflöden. Slissåns avrinningsområde är 127 km² och medelflödet 1,5 m³s. Vattenavrinningen är hög, ca 20 ls km² och år. Åtgärdsområdets totala yta fram till målpunkten Brynestorp är 95 km². Framförallt Slissåns övre delar och biflöden var kraftigt försurade vid vattenkemiska provtagningar 1987 (Fritz 1994). Vid höga flöden var även huvudfårans kustnära delar påverkad av låga ph-värden. I Döblaån var det stationära öringbeståndet nära utrotning. I källsjöarna Havsjön och Möllesjön var ett unikt bestånd av insjööring utslaget p.g.a. försurning och inplantering av gädda (!). Även mörten utrotades. I Döblaåns källsjö Stora Grässjön uppmättes i januari 1985 ph-värdet till 3,9! I Slissåns nedre delar fanns ingen konstaterad laxreproduktion uppströms Brynestorp. Flodkräfta fångades fram till Flodkräftans försvinnande beror sannolikt på kräftpest orsakad av inplantering av signalkräfta inom avrinningsområdet. Kalkningen inleddes 1988 med sjökalkning av Övrabökesjön och våtmarkskalkningar av åtta biflöden öster om Slissåns huvudfåra. Redan 1985 hade Kroksjön börjat kalkas med en privatperson som huvudman. Från 1989 omfattade kalkningen alla källsjöar och omfattande våtmarkskalkning installerades en solcellsdriven kalkdoserare mellan Havsjön och Möllesjön. Kalkeffekterna har varit varierande. Kalkningsprojektet bedömdes att ej ha haft en tillfredsställande effekt (Fritz 1998), dock förbättrad (Schibli 2004). En ny kalkdoserare kom 2005 igång i Slissåns huvudfåra vid Lindhults kvarn. Omfattande insatser i form av biologisk återställning har genomförts inom Suseåns avrinningsområde och ett flertal laxtrappor har anlagts. Natur- och nyttjandevärden Slissån är av riksintresse för naturvård. Slissån-Suseån är ett framstående exempel på meandrande å kantad av erosionsbranter samt översvämningsmarker. Suseån som Slissån utgör en delgren av är kraftigt påverkad av fragmentisering. Flera dammar nederst i Suseån påverkar åns ekosystem. I Slissån finns en damm vid Steninge kvarn med fiskväg. Laxårsungar har påträffats vid Steninge kvarn i huvudfåran årligen sedan Tätheten av laxungar har varit hög i Slissån från Steninge kvarn och nedströms efter kalkning, trots infektion av laxparasiten Gyrodactulus salaris. Öringbeståndet är rikligt med fungerande nyrekrytering i både huvudfåra och biflöden. I sjöarna förekommer öring, men tyvärr har gädda åter påträffats i Havsjön. Bottenfaunan i avrinningsområdets övre delar har mestadels uppvisat försurningsskador efter kalkning undersöktes tre lokaler i Slissån samt en i Döblaån (Ekologgruppen 2005). Överst i Slissån vid Lindhults kvarn var bedömningen att bottenfaunan var starkt påverkad av försurning, vilket även gällde för lokalen i Döblaån. Steninge kvarn och Brynestorp hade en obetydlig försurningspåverkan, vilket var en förbättring jämfört med undersökningarna tidigare år, och bottenfaunan hade högt naturvärde med bland annat förekomst av flodpärlmussla. Den rödlistade blodigeln förekommer i Kroksjön. Inget fiskevårdsområde bildat. Omfattande sportfiske bedrivs i Suseåns nedströms Bobergs kraftverk efter främst havsöring på våren. Suseån med biflöden är utpekad inom miljömålsarbetet med levande sjöar och vattendrag som nationellt särskilt värdefull både för naturvård och fiske.

77 Plan för biologisk återställning i Hallands län 75 Åtgärdsområde: Slissån ID: Åtg Huvudman: Halmstads kn Bidrag: 100% i i Döblaån i ] ] 38 i ] Slissån 39 1 km ] ] ] ] Planerade åtgärder biologisk återställning Planerade åtgärder fiskevårdsplan Kalkade sjöar ] Laxtrappa Definitivt vandringshinder Partiellt vandringshinder i Kalkdoserare Målområde vattendrag Målområde sjö Kalkade våtmarker Kungsbacka Varberg Falkenberg Slissån Halmstad Hylte Laholm

78 76 Plan för biologisk återställning i Hallands län Påverkan och åtgärdsbehov En mindre regnbågsodling är belägen vid Kvibille intill ån. Gädda förekommer åter i öringsjösystemen. Inga laxungar har påträffats ovan Steninge kvarn än, men fiskvägen vid Steninge kvarn ser dock ut att fungera. Upplyft av leklax till Döblaån för att öka homelingen till Slissåns övre delar kan vara en behövlig åtgärd för att långsiktigt öka uppvandringen förbi Steninge kvarn. Nyrekrytering av flodpärlmussla verkar inte fungera. Huruvida mört förekommit i Döblaåns källsjöar bör utredas. Åtgärder för vandrande ål bör optimeras vid förekommande dammar, främst längst ner i Suseå-systemet. Målsättning Att stärka vattenfaunan i Slissån och att få havsvandrande fisk så högt i systemet som möjligt. Genomförda åtgärder Ett flertal fiskvägar och ombyggnationer har genomförts i Suseån. Fiskvägarna fungerar överlag bra med vissa anmärkningar vid olika år. Bland annat är felhoppande lax vid Bobergs och Bertes fiskvägar ett problem. Vid Mostorp har trappan vid vissa tillfällen varit avstängd trots överskottsvatten. Uppströms fiskvägen vid Steninge kvarn, anlagd 1993, har ännu inga laxungar påträffats. Nedströms är det rikt med laxungar. I Döblaåns avrinningsområde genomfördes rotenonbehandling av Havsjön hösten Efter rotenonbehandlingen satte ut Länsstyrelsen öring i Havsjön Etablering har skett och spontan lek har konstaterats i inloppsbäcken. I Stora Grässjön som ligger uppströms Havsjön utsattes öring Mellan Norra och Södra Långasjön utsattes öring I Döblaån utsattes öring vid Döbla Allt utsättningsmaterial kommer från Slissåns avrinningsområde. Dessvärre har gäddan lyckats återkomma till Havsjön så öringens beståndsstatus är osäker i dagsläget. Leklax lyftes upp i Döblaån 1989 och reproduktion skedde uppgick tätheten av flersomriga laxungar till goda m² vid provlokalen Nybygget. Laxtrappan vid Steninge kvarn, december 2006, konstruktionen ser perfekt ut! Foto: Hans Schibli.

79 Plan för biologisk återställning i Hallands län 77 Tabell 1 Genomförda biologiska återställningsåtgärder. Åtgärder nedströms i Suseån samt Mostorpsån är också inkluderade. Vatten Lokal Koordinater Genomförd åtgärd År Kostnad Kommentar X y (kr) Suseån Boberg Fiskväg 1980 IU FIV? Slissån I U Fiskväg Fiv 50% Slissån Döblaån sjöar Återintroduktion FIV 70% -92 Slissån Steninge Fiskväg SNV 100% kvarn Suseån Boberg Fiskväg SNV 100% Suseån Berte kvarn Fiskväg 1987 IU FIV, Sportfiskarna Suseån Berte kvarn Fiskväg 1992 IU IU Suseån Berte kvarn Fiskväg SNV FIV Suseån BerteBobergs Fiskväg SNV kvarn Mostorpsån Mostorps gård Fiskväg 1987 IU FIV, Sportfiskarna Mostorpsån Mostorps gård Smoltledare SNV 100% -98 Mostorpsån Sämbs mölla Förstudie om fiskväg Gjorts? Anm: Nedströms Bobergs kraftverk har biotopåtgärder genomförts finansierat med C4anslag. Planerade åtgärder Tabell 2. Föreslagna åtgärder ID Vatten Lokal Koordinater Föreslagen Höjd Areal Längd Kostnad Finans Huvudman VK Prio Kommentar åtgärd OK? X Y m m 2 m kr län omr 38 Slissån Slissån övre- Döblaån Förstärkning sutsättning 39 Slissån Slissån Åtgärdsund erlag BÅ Lst Ja 3 1 Lyfta upp leklax till Döblaån för att öka homelingen för lax till åns övre delar BÅ Lst Ja 2 1 Flodpärlmussla, inventering o vårdplan Anm: Åtgärder i Mostorpsån påverkar Slissån. Flodpärlmussla åtg ryms inom åtgärdsplan för flodpärlmussla Uppföljning och tillsyn Ryms inom ordinarie kalkeffektsuppföljningsprogram. Referenser 1. Regional åtgärdsplan för kalkning av sjöar och vattendrag i Hallands län. Länsstyrelsen Halland Plan för biologisk återställning i kalkade vatten inom Hallands län Länsstyrelsen Halland Plan för biologisk återställning i kalkade vatten Länsstyrelsen Halland Västkustens laxåar. Fiskeriverket information 1999:9. 5. Områden av riksintresse för naturvård i Hallands län. Länsstyrelsen Halland 2002.

80 78 Plan för biologisk återställning i Hallands län Åtgärdsområde Mostorpsån Beteckning: Åtg Flodområde: 102 Suseån Huvudman: Falkenbergs kommun Statsbidrag: 100 % Områdesbeskrivning Åtgärdsområdets totala yta är 174,7 km² fram till målpunkten Mostorp, i sin helhet är Mostorpsåns avrinningsområde 181 km². Åtgärdsområdet har 100 % statsbidrag och omfattar kalkning av sju sjöar, två kalkdoserare i Hovgårdsån respektive Mostorpsån samt våtmarkskalkning i biflödet Slien. Skogsbruk dominerar markanvändningen i avrinningsområdets övre delar medan jordbruk tar över allt mer ju närmare sammanflödet med Suseån man kommer. Före kalkning var hela Mostorpsån avrinningsområde försurningspåverkat (Fritz 1994). I biflöden sjönk ph-värdet ner mot 4,0 medan Mostorpsån och Hovgårdsåns huvudfåra hade en något bättre status, men tillfälliga surstötar med ph 4,6 uppmättes under april 1985 längst ned i Mostorpsåns huvudfåra (Stibe et al 1993). Redan 1983 startade Stenseboortens FVF kalkningar av Häradssjön-Slisjön och från 1986 även i Bogasjön. Doserarkalkning startade hösten 1985 i Hovgårdsån och Mostorpsån. Inom Sliens avrinningsområde startade våtmarkskalkningen hösten Efter kalkningen förbättrades vattenkemin avsevärt i både Mostorpsån och Hovgårdsån (Stibe et al 1993). Vid högflöden har vissa svårigheter förekommit att hålla konstant god vattenkvalitet i Mostorpsån. Kalkningsprojektet bedömdes ha en tillfredsställande effekt (Fritz 1998) samt (Schibli 2004). Natur- och nyttjandevärden Mostorps- och Slissån bildar Suseån som mynnar i Kattegatt en dryg mil söder om Falkenberg. Mostorpsåns nedre delar är klassade som riksintresse för naturvård. Detta gäller sträckan i Mostorpsån från Hovgårdsåns utlopp till Mostorpsåns utflöde i Suseån samt Hovgårdsån från Knobesholm till utflödet i Mostorpsån. Förutom lax, öring och ål förekommer bland annat elritsa, färna och flodpärlmussla inom avrinningsområdet. I sjöarna finns bla mört, sarv, gädda och abborre. Kräftpest bröt ut 1992 i Slissån, 1993 i Mostorpsån och 1994 i Hovgårdsån. Laxparasiten Gyrodactulus salaris finns i avrinningsområdet. Bottenfaunan är artrik och rödlistade arter förekommer. Vid bottenfaunaundersökning 1996 påträffades hela 77 arter vid Mostorp (Sundberg et al 1996). Ett levande bestånd av flodpärlmusslor förekommer i Hovgårdsån nedre delar. Omfattande sportfiske efter främst havsöring bedrivs i Suseån nedströms Bobergs kraftverk. Suseån är utpekad inom miljömålsarbetet med levande sjöar och vattendrag som nationellt särskilt värdefull både för naturvård och för fiske. Påverkan och åtgärdsbehov Mostorpsån är påverkad av vattenkraftverksamhet. Definitivt vandringshinder finns vid Säms mölla. Lokalt motstånd har bromsat anläggandet av en fiskväg. Enligt en inventering utförd 1974 utgjorde lekbottnarna ovan Säms mölla 60 % av de befintliga i Mostorpsån. Grovt skattat handlar det om att göra mer än 20 km vattendrag tillgängligt för vandringsfisken. Beståndet av flodpärlmussla uppströms Sämbs mölla skulle vara mycket gynnat av denna åtgärd. Passagen förbi Mostorpsdammen har inte fungerat alla år och en översyn av vattendomen är nödvändig. Det sker en mycket sparsam nyrekrytering av flodpärlmussla och biotopåtgärder behöver därför genomföras i Hovgårdsån nedströms bron i Munkhättan. Åtgärder för utvandrande ål är angelägna. Mört behöver sannolikt återintroduceras i Boasjön eftersom ingen mört fångats vid provfiske varken 1985 eller Målsättning Att stärka vattenfaunan i Mostorpsån och att få havsvandrande fisk så högt i systemet som möjligt.

81 Plan för biologisk återställning i Hallands län 79 Åtgärdsområde: Mostorpsån ID: Åtg Huvudman: Falkenbergs kn Bidrag: 100% i Boasjön Slisjön 44 i Knobesholmssjön Slien Hovgårdsån 42 i i Mostorpsån ] ] 40 1 km Planerade åtgärder biologisk återställning Planerade åtgärder fiskevårdsplan Kalkade sjöar ] Laxtrappa Definitivt vandringshinder Partiellt vandringshinder i Kalkdoserare Målområde vattendrag Målområde sjö Kalkade våtmarker Kungsbacka Varberg Falkenberg Mostorpsån Halmstad Hylte Laholm

82 80 Plan för biologisk återställning i Hallands län Genomförda åtgärder Åtgärdsområdet Mostorpsån är beroende av de åtgärder som gjort nere vid Bobergs och Bertes kraftverk. Ett flertal fiskvägar och ombyggnationer har genomförts i Suseån. Fiskvägarna fungerar överlag bra med vissa anmärkningar vid olika år. Bland annat är felhoppande lax vid Bobergs och Bertes fiskväg ett problem. Vid Mostorp har trappan vid vissa tillfällen varit avstängd trots överskottsvatten. Ett negativt resultat av detta är att nyrekrytering av laxungar inte skett under fem av de senaste tio åren ovan dammen vid provpunkten Bostället. Tabell 1. Genomförda biologiska återställningsåtgärder. Åtgärder nedströms i Suseån samt Mostorpsån medtagna. Vatten Lokal Koordinater Genomförd åtgärd År Kostnad Kommentar X y (kr) Suseån Boberg Fiskväg 1980 IU FIV? Slissån I U Fiskväg Fiv 50% Slissån Döblaån sjöar Återintroduktion FIV 70% -92 Slissån Steninge Fiskväg SNV 100% kvarn Suseån Boberg Fiskväg SNV 100% Suseån Berte kvarn Fiskväg 1987 IU FIV, Sportfiskarna Suseån Berte kvarn Fiskväg 1992 IU IU Suseån Berte kvarn Fiskväg SNV FIV Suseån BerteBobergs Fiskväg SNV kvarn Mostorpsån Mostorps gård Fiskväg 1987 IU FIV, Sportfiskarna Mostorpsån Mostorps gård Smoltledare SNV 100% -98 Mostorpsån Sämbs mölla Förstudie om fiskväg Gjorts? Anm: Nedströms Bobergs kraftverk har biotopåtgärder genomförts finansierat med C4anslag. Planerade åtgärder Tabell 2. Föreslagna åtgärder ID Vatten Lokal Koordinater Föreslagen Höjd Areal Längd Kostnad Finans Huvudman VK Prio Kommentar åtgärd OK? X Y m m 2 m kr län omr 40 Mostorpså n 41 Mostorpså n Mostorp Övrigt IU BÅ Ja 2 1 Vattendom, se över reglering o drift av fiskväg Säms mölla Fiskväg BÅ Lst Ja 1 1 Fiskväg, varit lokalt motstånd tidigare. Peter Norell gammal utredning, visar att anadroma fiskarter passerade Biotopvård BÅ Lst Ja 1 1 Flodpärlmussla, biotopvård Övrigt IU BÅ Ja 1 1 Vattendom, se över reglering o drift 42 Hovgårdsån Munkhätt an 43 Hovgårdsån Knobesho lms damm 44 Boasjön Boasjön Återintroduk tion BÅ Lst Ja 3 2 Mört Kommentar planerade åtgärder: Omprövning av vattendomar görs av Kammarkollegiet, men måste initieras från Länsstyrelsen Uppföljning och tillsyn Ryms inom ordinarie kalkeffektuppföljningsprogram. Okulär besiktning av övriga åtgärder.

83 Plan för biologisk återställning i Hallands län 81 Referenser 1. Regional åtgärdsplan för kalkning av sjöar och vattendrag i Hallands län. Länsstyrelsen Halland Plan för biologisk återställning i kalkade vatten inom Hallands län Länsstyrelsen Halland Plan för biologisk återställning i kalkade vatten Länsstyrelsen Halland Västkustens laxåar. Fiskeriverket information 1999:9. 5. Områden av riksintresse för naturvård i Hallands län. Länsstyrelsen Halland Laxtrappan vid Bobergs kvarn i Suseån. Foto: Hans Schibli

84 82 Plan för biologisk återställning i Hallands län Åtgärdsområde Lillån Beteckning: Åtg Flodområde: 103 Ätran Huvudman: Falkenbergs kommun Statsbidrag: 100 % Områdesbeskrivning Lillåns avrinningsområde domineras av höglänt terräng med barr- och lövskog. Inslaget av jordbruksmark ökar nära mynningen i Ätran. Den goda lutningen i landskapet som Lillån avvattnar ger långa natursköna forspartier växlat med stråkande strömsträckor ända ned till Vessigebro, där ån dessutom meandrar i flera kilometer uppströms Vessigebro kraftverk. Åtgärdsområdet har 100 % statsbidrag och omfattar kalkning av åtta sjöar. Åtgärdsområdets totala yta är 84,4 km² fram till målpunkten Bräcke. I sin helhet är Lillåns avrinningsområde 85 km² och medelvattenföringen 1,1 m³s. Före kalkning var stora delar av Lillåns avrinningsområde försurningspåverkat (Fritz 1994). Våren 1985 uppmättes ett ph-värde på 4,2 i Härbillingen och endast abborre fanns kvar i sjön. Provfiske 1993 i Måssjön visade på tydliga reproduktionsskador på mört, braxen och siklöja (Gustafsson & Pansar 1994). I Lillåns övre delar gick öringbeståndet tillbaka startade Sjönevadssjön kalkningsprojekt med Falkenbergs kommun som huvudman, med syftet att åtgärda försurningen i själva sjön startade kalkningen av Sjögärdessjön, Tussjö, Yxsjö och Härbillingen, där kalkningen skulle ge ett tillskott av alkalinitet till Lillåns nedre delar (Fritz 1994) inleddes kalkning av den största sjön Måsjön, samt även i de mindre sjöarna Oksjön och Träningen. Numera bildar all kalkning i Lillåns avrinningsområde ett kalkningsprojekt med Falkenbergs kommun som huvudman. Försurningsproblem kvarstår fortfarande i Lillåns huvudfåra uppströms Järnbo. Lillåns kalkningsprojekt bedömdes ha en tillfredsställande effekt (Fritz 1998) och (Schibli 2004). Natur- och nyttjandevärden Lillån mynnar i Ätran vid Vessigebro. Ätransystemet anses vara västkustens viktigaste vildlaxproducent och är av riksintresse för naturvård och friluftsliv. Omfattande sportfiske i Ätran som är internationellt känt och har ett stort intresse för turismen. Ett definitivt vandringshinder föreligger i Lillån redan ca 250 meter från utloppet i Ätran. Sträckan är påverkad av korttidsreglering. Lillån uppströms det definitiva vandringshindret är inte inventerade beträffande reproduktionsområden för laxfisk och förekomst av vandringshinder. Uppskattningsvis finns en outnyttjad potential på m lek- och uppväxtområden av yppersta kvalite uppströms Vessigebro kraftverk. Meandringar mellan Sjönevad och förbi Brecke förekommer. Lax förekommer fram till det definitiva vandringshindret i Vessigebro. Laxen i Lillån är infekterad av Gyrodactulus salaris. Ovan vandringshindret har flodpärlmussla påträffats i Musån, ett större biflöde till Lillån. Den stationära öringstammen i Lillån är storväxt och har en fungerande nyrekrytering efter kalkning. Enskilda exemplar med vikter över 2 kilo har fångats vid sportfiske. Signalkräfta påträffades i ån vid Bräcke första gången 1997 och har därefter ökat kraftigt i systemet. Den har även påträffats i Musån från år Under senare år har fångsten av signalkräfta vid elfisken minskat något. Vissa indikationer finns på att tätheten av ensomrig öring minskat sedan signalkräftan börjat expandera i systemet.

85 Plan för biologisk återställning i Hallands län 83 Åtgärdsområde: Lillån ID: Åtg Huvudman: Falkenbergs kn Bidrag: 100% ] i Oksjön Träningen 47 i 45 Lillån Mus ån Sjönevadssjön Härbillingen 49 i 1 km i Planerade åtgärder biologisk återställning Planerade åtgärder fiskevårdsplan Kalkade sjöar ] Laxtrappa Definitivt vandringshinder Partiellt vandringshinder i Kalkdoserare Målområde vattendrag Målområde sjö Kalkade våtmarker Kungsbacka Varberg Falkenberg Lillån Halmstad Hylte Laholm

86 84 Plan för biologisk återställning i Hallands län Elritsa förekommer i Lillåns övre delar. Nedströms vandringshindret förekommer även bergsimpa, lax, ål och lake. I sjöarna fungerar nyrekryteringen av mört åter normalt. Leklax lyftes upp ovan vandringshindret Reproduktionen och överlevnaden var mycket bra med 32 flersomriga laxungar per 100 m² vid Bräcke Bottenfaunan vid Bräcke bedömdes vara obetydligt försurningspåverkad För perioden har bedömningen varierat mellan måttlig och betydlig försurningspåverkan bedömdes naturvärdet vara högt. Vid Järnbo var bedömningen att bottenfaunan var starkt påverkad av försurning Vid senare undersökningar 1997 och 2003 bedömdes påverkan som betydlig. Påverkan och åtgärdsbehov Ett definitivt vandringshinder finns nära mynningen i Ätran vid Vessigebro kraftverk. Tidvis förekommer en kraftig korttidsreglering. Uppströms kraftverket finns mer än 20 kilometer högkvalitativa strömmar för laxfisk. Ett minikraftverk finns vid Blomsterbacken högt upp i Lillå-grenen. Biotopvård behöver genomföras för att stödja beståndet av flodpärlmussla. Musslorna skulle även gynnas av en fiskväg vid Vessigebro förekom ingen mört i Härbillingen vid provfiske. En provfiskeundersökning bör ske för att utröna om mörten eventuellt återkolonaliserat från närbelägna Sjönevadssjön. I källsjöarna Träningen och Oksjön saknas det kunskap om befintlig fiskfauna. Sjönevadssjön regleras i utloppet varvid den fina bäcken mellan sjön och Lillån torrläggs i perioder. Här måste en minimitappning till. Målsättning Att stärka vattenfaunan i Lillån-systemet och att få havsvandrande fisk så högt i systemet som möjligt. Få nyrekrytering av flodpärlmussla. Genomförda åtgärder Inga åtgärder har genomförts i Lillånprojektet. Leklax lyftes upp ovan vandringshindret 1984, och reproduktionen och överlevnaden var mycket bra med 32 flersomriga laxungar per 100 m² vid Bräcke Planerade åtgärder Tabell 2. Föreslagna åtgärder ID Vatten Lokal Koordinater Föreslagen Höjd Areal Längd Kostnad Finans Huvudman VK Prio Kommentar åtgärd OK? X Y m m 2 m kr län omr 45 Lillån Vessigebro kraftverk 46 Musån Häståsabjär 47 Lillån Träningen och Oksjön 48 Sjönevadssjön Sjönevadsbäcken 49 Lillån Härbillingen Åtgärdsunderlag BÅ Lst Ja 2 1 Förstudie om ev fiskväg vid kraftverksdamm en Biotopvård BÅ Lst Ja 1 1 Flodpärlmussla, biotopvård enl PI plan Övrigt BÅ Lst Ja 4 3 Nätprovfiske, Träningen och Oksjön Övrigt 0,4 IU BÅ Lst Ja 2 2 Översyn vattendom, Sjönevadsjöns utlopp Övrigt BÅ Lst Ja 3 2 Nätprovfiske Kommentar planerade åtgärder: Översyn och omprövning av vattendomar görs av Kammarkollegiet, men måste initieras från Länsstyrelsen Uppföljning och tillsyn Ryms inom ordinarie kalkeffektuppföljningsprogram. Okulär besiktning av av övriga åtgärder.

87 Plan för biologisk återställning i Hallands län 85 Referenser 1. Regional åtgärdsplan för kalkning av sjöar och vattendrag i Hallands län. Länsstyrelsen Halland Plan för biologisk återställning i kalkade vatten inom Hallands län Länsstyrelsen Halland Plan för biologisk återställning i kalkade vatten Länsstyrelsen Halland Västkustens laxåar. Fiskeriverket information 1999:9. 5. Områden av riksintresse för naturvård i Hallands län. Länsstyrelsen Halland Uppströms Vessigebro kraftverk finns uppskattningsvis mer än 20 kilometer högkvalitativa strömmar för havsvandrande laxfisk. Foto: Hans Schibli. Utloppsmunk i Sjönevadssjön som stänger avrinningen sommartid till Sjönevadsbäcken. Foto. Hans Schibli.

88 86 Plan för biologisk återställning i Hallands län Åtgärdsområde Högvadsån Beteckning: Åtg Flodområde: 103 Ätran Huvudman: Falkenbergs kommun Statsbidrag: 100 % Områdesbeskrivning Åtgärdsområdet har 100 % statsbidrag och omfattar kalkning av 79 sjöar, två kalkdoserare, samt omfattande våtmarkskalkning. Åtgärdsområdets totala yta är 474,2 km². Medelvattenföringen är 8,5 m³s. Högvadsåns övre delar domineras av höglänt skoglig terräng. Sjöandelen uppgår till 6 %. Skogsbruk dominerar markanvändningen inom avrinningsområdet. Närmast utflödet i Ätran ökar jordbruksinslaget i ett mjukt kuperat kulturlandskap. Innan kalkning var åns population av lax och öring allvarligt hotad på grund av den tilltagande försurningen av Högvadsån och dess biflöden. Både lekvandrande lax och laxungar minskade kraftigt i mitten av 1970-talet. Kalkningsverksamheten inleddes 1978 med kalkning av sjöar och utplacering av doserare vid Älvsered och Kärnebygd. Högvadsån är det största kalkningsprojektet i länet. Totalt spreds drygt ton kalk i Högvadsån avrinningsområde exklusive kalkningsprojektet Fageredsån under åren till en total kostnad av 11,3 miljoner kronor. Numera ingår Fageredsån i Högvadsåns kalkningsprojekt och totalt sprids årligen ca 4000 ton kalk i Högvadsåns avrinningsområde till en kostnad på ca 2,5 miljoner kronor. Kalkningprojektet hade en tillfredställande vattenkemi , samt (Schibli 2004). Natur och nyttjandevärden Ätran inklusive Högvadsån är av riksintresse för naturvård och friluftsliv (NN12, F9). Högvadsån ingår i Natura 2000 och omfattas av fiskvattendirektivet. Även sjöarna Svarten och Kalvsjön ingår i Natura 2000 på grund av förekomst av flytsvalting (Luronium natans). Ätransystemet är Sveriges största enskilda atlantlaxproducent. Smoltproduktionen ökade kraftigt efter kalkning fram till Därefter har produktionen minskat kraftigt och ligger idag i nivå med de första årens produktion efter kalkningsprojektets start. Uppvandringen av leklax tenderar att minska. Orsakerna till den minskande smoltproduktionen kan troligen inte härledas till en försämrad vattenkemi, då vattenkvaliteten inte varit sämre än under tidigare perioder, utan snarare förbättras. Vid elfiske har påträffats lax, öring,bergsimpa, elritsa, ål och lake. Flodpärlmussla och flodkräfta förekommer. Dock har kräftbeståndet decimerats av pest eller någon annan okänd faktor under påträffades ett exemplar av flodkräfta i biflödet Hjärtaredsån fångades signalkräftor vid Ullared. Bottenfaunan är mycket artrik och ett flertal sällsynta arter förekommer. Flodpärlmussla finns i åtminstone tre biflöden och i Högvadsåns huvudfåra, främst kring Sumpa och nedströms Nydala kvarn. Beståndet har högsta skyddsvärde och är länets talrikaste (Ingvarsson 2007). Vandringshindret vid Lia minikraftverk är inlöst. Frågan om utrivning drivs av Kammarkollegiet. Vid den planerade utrivningen av Liadammen kommer åns ursprungliga struktur och habitat att återuppstå med stor positiv effekt på hela Högvadsån ekosystem. Det fasta laxfisket vid Nydala kvarn arrenderas av Länsstyrelsen och används som kontrollfälla inom den biologiska effektuppföljningen. Registrerad fisk återutsätts ovan Nydala kvar, som utgör ett partiellt hinder. För Högvadsån är fiskevårdsområde bildat liksom för många av de viktiga insjöarna. I den stora källsjön Stora Hallången förekommer sällsynt med sjölevande öring, som förmodligen utnyttjar den fina bäcken mellan Stora Djupasjön och Stora Hallången för reproduktion. Det finns sik i Hallångensjöarna och Mjöasjön, samt i Tjärnesjön och Hjärtaredssjön. Under senare år har öring

89 Plan för biologisk återställning i Hallands län 87 Åtgärdsområde: Högvadsån, söder ID: Åtg Huvudman: Falkenbergs kn Bidrag: 100% 55 Barken Fageredsån Skärshultaån Hjärtaredsån Lillån ] ] Högvadsån St Maresjö km i 62Stockån Tjärnesjön Planerade åtgärder biologisk återställning Planerade åtgärder fiskevårdsplan Kalkade sjöar ] Laxtrappa Definitivt vandringshinder Partiellt vandringshinder i Kalkdoserare Målområde vattendrag Målområde sjö Kalkade våtmarker Kungsbacka Varberg Högvadsån Falkenberg Hylte Halmstad Laholm

90 88 Plan för biologisk återställning i Hallands län Åtgärdsområde: Högvadsån, norr ID: Åtg Huvudman: Falkenbergs kn Bidrag: 100% Mjöasjön 59 St Hallången i 60 Högsjön 51 Fageredsån 50 i 58 Högvadsån 1 km Planerade åtgärder biologisk återställning Planerade åtgärder fiskevårdsplan Kalkade sjöar ] Laxtrappa Definitivt vandringshinder Partiellt vandringshinder i Kalkdoserare Målområde vattendrag Målområde sjö Kalkade våtmarker Kungsbacka Varberg Högvadsån Falkenberg Hylte Halmstad Laholm

91 Plan för biologisk återställning i Hallands län 89 fångats i sjön Svarten. Det pågår återintroduktion av mört i Mjöasjön vid Överlida, och det arbetet fortsätter under Högvadsån är inom miljömålsarbetet med levande sjöar och vattendrag utpekad som nationellt särskilt värdefull både för naturvård och för fiske. Inget känt vattenbruk förekommer inom Högvadsåns avrinningsområde. Påverkan och åtgärdsbehov Vattendraget är fragmentiserat. Definitivt vandringshinder för havsvandrande fisk finns vid Ödegärde kraftverk i Älvsered vilket tidvis nolltappas, minimitappningen består av läckvatten från ett otätt dammutskov. Länsstyrelsen har tillskrivit Kammarkollegiet i frågan och begärt en minimitappning. Uppströms Ödegärde finns det hinder vid Strömma kraftverk, beläget uppströms Älvhultasjön. Ett flertal minikraftverk inom avrinningsområdet påverkar vattenföringen negativt. Bevattningsuttaget från Högvadsån påverkar negativt under somrar med liten nederbörd. Det stora köpcentrat Gekås i Ullared expanderar kraftigt och vill utöka antalet parkeringsplatser till 2700, i vissa delar skiljer det bara 10 meter mellan planområdet och Högvadsån. Från de väldiga parkeringsytorna är det en överhängande risk för att tungmetaller, olja och andra föroreningar kommer att påverka åns unika biologiska mångfald negativt. Laxstammen är infekterad av laxparasiten Gyrodactulus salaris. Infektionen har periodvis karaktäriserats som mycket hög. I Hjärtaredsån ovan kraftverket finns en rensad sträcka på cirka en km som bör återställas och i kraftverket måste vatten genom fiskvägen säkras. I Stockån behöver en fiskväg anläggas vid Okome kvarn. Uppströms finns ca m² lek- och reproduktionsområden av yppersta kvalitet, som under optimala förhållanden kan ge smolt per år! I Skärshultaån finns ett ålfiske som utgör definitivt vandringshinder både för upp- och nedströmsvandring. Även i Lillån finns ett mycket svårpasserat ålfiske. Ytterligare ålfisken begränsar fiskens vandring varför en inventering behöver genomföras. Åtgärder för utvandrande ål är angelägen. Mört saknas sannolikt i några sjöar och behöver återintroduceras. Återintroduktion av siklöja har pågått under flera år i Svarten, men troligen misslyckats. Försök med att befrukta rom i odling och att sätta ut siklöjeyngel planeras. Lokala öringbestånd behöver inventeras i Högvadsån övre delar varvid Djupasjöbäcken och Mjöaån vid Överlida bör ägnas särskilt intresse. Även Boksjöbäcken, som är potentiell lekbäck för Svarten-öring, behöver inventeras beträffande habitat och vattenkvalitet. I Stora Bälgsjön som avvattnas till Stockån fanns ingen mört vid provfiske Den skall enligt uppgift ha förekommit innan försurning lamslog sjön. Detsamma gäller Stora Maresjö där en 25 cm mört fångades i provfisket 1993, men inga alls 1998 och Även där behöver mörten återintroduceras. En särskild åtgärdsplan för flodpärlmusslan behöver tas fram. Beståndet i Högvadsån är länets individrikaste. Statusen på nyrekryteringen är osäker, men fragmentering mellan populationerna utgör sannolikt en begränsande faktor. Förbättring av bottnarna ovan Lia damm och Hjärtareds kraftverk, anläggande av fiskpassager och biotopvård i biflödena innebär ett värdefullt tillskott till reproduktionspotentialen. Den biologiska mångfalden gynnas och kalkningsprojektets stora nationella naturvärden stärks ytterligare. Målsättning Att stärka vattenfaunan i Högvadsåsystemet och att få havsvandrande fisk så högt i systemet som möjligt, samt att få en gynnsam utveckling för bottenfauna.

92 90 Plan för biologisk återställning i Hallands län Genomförda åtgärder Tabell 1 Genomförda biologiska återställningsåtgärder i Högvadsån inkl biflöden. Vatten Lokal Koordinater Genomförd åtgärd År Kostnad Kommentar X y (kr) Hjärtaredsån Hjärtareds Fiskväg FIV kraftverk Högvadsån Lia damm Fiskväg SNV 100% Fageredsån Fridhemsberg Utrivning SNV 100% Lillån Svartens utlo Inlösen uppdämningsrätt SNV 100% Lillån Svarten Återintroduktion,siklöja SNV 100%,projekt pågår fortsatt Högvadsån Töresjö Återintroduktion, :- SNV mört Högvadsån Övre sjö Återintroduktion, :- SNV mört Högvadsån Mjöasjön Återintroduktion, 2006 I U SNV, pågår mört Högvadsån Lia damm Förstudie SNV 100% Högvadsån Lia damm Utrivning SNV 0:- Fageredsån Ulvanstorp Återintroduktion,flodkräfta SNV 100% Högvadsån Stora Stråksjön Återintroduktion, 2003 IU Egeninsats. mört Högvadsån Rävige Inlösen laxfiske FIV C4 100% Stockån Okome kvarn Förstudie fiskväg SNV 100% Skärshultaån. Ett fast ålfiske stänger all faunapassage fullständigt. Foto: Hans Schibli

93 Plan för biologisk återställning i Hallands län 91 Planerade åtgärder Tabell 2. Föreslagna åtgärder ID Vatten Lokal Koordinater Föreslagen Höjd Areal Längd Kostnad Finans Huvudman VK Prio Kommentar åtgärd OK? X Y m m 2 m kr län omr 50 Högvadsån Ödegärde kraftverk 51 Högvadsån Strömma kraftverk 52 Hjärtaredsån Hjärtared kraftverk 53 Hjärtaredsån Hjärtared kraftverk 54 Hjärtaredsån Ovan kraftverk Övrigt IU Lst Ja 1 1 Vattendom, se över reglering, ekosystemspåverkande Övrigt IU Lst Ja 2 2 Vattendom, se över reglering Övrigt IU Lst Ja 2 2 Vattendom, se över regelring Fiskväg Lst Ja 2 1 Fiskväg,smolt - beseledare Biotopvård BÅ Lst Ja 3 2 Biotopvård ovan Hjärtareds krftverk BÅ Svartens Ja 1 1 Återintroduktion, tion FVO siklöja Fiskväg BÅ Lst Ja 2 2 Fiskväg, ålfiske stänger uppvandringen. 55 Lillån Svarten Återintroduk 56 Skärshultaån 57 Fageredsån Hannedal, Ålafisket 58 Högvadsån Ov Lia damm Fare Fiskväg BÅ Lst Ja 2 1 Fiskväg, partiellt hinder gammal kvarndamm, borde besiktigas Biotopvård BÅ Lst Ja 2 2 Biotopvård ovan Lia damm enl gammal plan BÅ Lst Ja 3 2 Elfiskeundersökning erlag öring Åtgärdsund BÅ Lst Ja 3 2 Elfiskeundersökning erlag öring 59 Mjöaån Överlida Åtgärdsund 60 Kvarnasjö å Ost Mjöbäck 61 Lillån Boksjöbäcken 62 Stockaån Okome sågdamm 63 Stockaån Stora Maresjö 64 Stockaån St Bälgsjön 65 Hinna- Hinnagårdsbäckegårdsbäcken 66 Killebäcken Killebäcken 67 Kyrkbäckebäcken Kyrk- 68 Grottebäckebäcken Grotte- 69 Karlsrobäckebäcken Karlsro- 70 Österbäcken Österbäcken Åtgärdsund erlag BÅ Lst? 3 3 Vattenkemi?, elfiske o vandringshinderkartering Fiskväg BÅ Lst Ja 1 1 Fiskväg alt inlösen av damm. Förundersökning genomförd Återintroduk BÅ Lst Ja 2 1 Återintroduktion, tion mört Återintroduk BÅ Lst Ja 2 1 Återintroduktion, tion mört Fiskväg FiV, BÅ Övrigt FiV, BÅ Övrigt FiV, BÅ Övrigt FiV, BÅ Övrigt FiV, BÅ Övrigt 250 IU FiV, BÅ Lst Ja 4 4 Utrivning av damm, ej försurningspåver kad? Lst Ja 4 4 Kulvertering öppnas upp Lst Ja 4 4 Kulvertering öppnas upp Lst Ja 4 4 Kulvertering öppnas upp Lst Ja 4 4 Kulvertering öppnas upp Lst Ja 4 4 Kulvertering öppnas upp Kommentar planerade åtgärder: Översyn och omprövning av vattendomar görs av Kammarkollegiet, men måste initieras från Länsstyrelsen. Ålfisken som hindrar vattenfaunans fria passage utgås ifrån att Fiskeriverket åtgärdar dessa anläggningar.

94 92 Plan för biologisk återställning i Hallands län Uppföljning och tillsyn Ryms inom ordinarie kalkeffektuppföljningsprogram. Okulär besiktning av av övriga åtgärder. Referenser 1. Regional åtgärdsplan för kalkning av sjöar och vattendrag i Hallands län. Länsstyrelsen Halland Plan för biologisk återställning i kalkade vatten inom Hallands län Länsstyrelsen Halland Plan för biologisk återställning i kalkade vatten Länsstyrelsen Halland Västkustens laxåar. Fiskeriverket information 1999:9. 5. Områden av riksintresse för naturvård i Hallands län. Länsstyrelsen Halland Nätprovfisken i Hallands län Biologisk effektuppföljning av kalkade sjöar. Meddelande 2005: Bevarandeplan för Svarten Natura Dnr Länsstyrelsen Halland Flodpärlmussla i Halland 2005-en fördjupad undersökning. Länsstyrelsen i Halland 2007.P. Ingvarsson Okome kvarndamm i Stockån. Foto: Hans Schibli

95 Plan för biologisk återställning i Hallands län 93 Åtgärdsområde Himleån Beteckning: Åtg Flodområde: 104 Himleån Huvudman: Varbergs kommun Statsbidrag: 100 % Områdesbeskrivning Skogsbruk dominerar de övre delarna inom avrinningsområdet som totalt uppgår till 201 km². Jordbruksmark dominerar från sammanflödet mellan Himleån och Stenån. Ån mynnar omedelbart norr om Varberg i Getteröns naturreservat. Våtmarksreservatet har hög internationell status avseende sin fågelfauna. Åtgärdsområdet har 100 % statsbidrag och omfattar kalkning av sju sjöar och nedströmseffekter av denna kalkning i Himleån och biflödet Stenån. Varbergs kommun är huvudman för projektet. Åtgärdsområdets totala yta är 69,7 km² fram till nedersta målpunkten. Innan kalkning var avrinningsområdets övre delar kraftigt försurat, i sjöarna noterades ph-värden ner mot 4,5 (Fritz 1994). Försurningspåverkan slog igenom redan under 1960-talet. Rekryteringskador på mört observerades i flera av sjöarna och i Furusjön slogs mörten ut helt. I Furesjön (ph 4,5) utfördes ett överlevnadsexperiment på 110 laxar. Samtliga fiskar dog inom 7 dagar. Försurningspåverkan i avvattnande Himleån och Stenån måste tidvis ha varit kraftig. Kalkning i Himleån inleddes 1984 i den största källsjön Stora Neden samt i Gällarpesjön och Furesjön. I biflödet Stenån kalkades källsjöarna första gången utökades projektet med N. Stensjön. Kalkningsprojekten hade en tillfredsställande effekt (Fritz 1998). Stora Neden utgör dricksvattentäkt för Varbergs kommun. På jordbruksslätten har långa sträckor historiskt blivit rätade och rensade. Vattenbruk eller vattenreglering sker numera inte i Himleåns avrinningsområde. I Himleån har omfattande fiskevård bedrivits med Varbergs Flugfiskesällskap som främsta pådrivare. Bland annat har kraftverksdammar vid Göingegården, Skärte och Hovgårds kvarn lösts in och rivits ut. En omfattande biotopvård har genomförts i systemet och ytterligare insatser planeras i kustnära delar. Natur och nyttjandevärden Himleån har klassats som nationellt intresse för fritidsfiske och för sin lax- och havsöringstam. Stenån rinner genom Gässlösa naturreservat där lövsumpskog, som ställvis är källpåverkad och översilad, omger ån i långa stycken. Himleån är efter omfattande dammutrivningar numera ett av länets minst fragmentiserade vattendrag. Enligt dammregistret finns en regleringsdamm vid Södra Stensjöns utlopp. I källsjöarna har abborre, mört, gädda, sutare och regnbåge fångats vid provfisken. I den stora källsjön Stora Neden finns bland annat storsik och nors. Sik förekommer även i Furusjön. Mörten har ökat sin förekomst efter kalkning i flera sjöar. Dessvärre är den fortfarande utslagen från Furusjön. Filip Trybom skrev 1897 i sin sjöundersökningar om bland annat Stora Neden, att laxöring var fåtalig och i regel vägde mellan 1 och 4,5 kg! Den störste togs på ståndkrok vid Nösslinge våren Vidare har han nedtecknat att "Ett mindre antal laxöring leker i avloppsbäcken (Himleån red anm) vid Nedre Lia, der ålkistan hindrar fisken att komma ner från sjön". Kan det möjligen historiskt ha förekommit en sjölevande öringstam som lekvandrade nedströms på höstarna ner till Himleån, och som kanske hindrades av ålfisket vid nedre Lia under tidigt 1900-tal? Lars-Göran Pärlklint intervjuade en närboende markägare, som berättade att i slutet av 1800-talet kom det mycket stor öring ner från Stora Neden för att leka i Himleån. Numera har Varbergs kommun en anordning i utloppet för sin dricksvattentäkt. Ett skibord med tre olika rör dämmer i sjöutloppet, men enligt uppgift kan fisk passera utan problem vid högflöden (Pärlklint muntligen). Dock har det observerats att ålen har problem att passera vid vissa vattenstånd (Pärlklint muntligen 2006).

96 94 Plan för biologisk återställning i Hallands län Åtgärdsområde: Himleån ID: Åtg Huvudman: Varbergs kn Bidrag: 100% Barken St Neden 74 Furesjön 71 Himleån Stenån Hjärtaredssjön 1 km ] Österbäcken Planerade åtgärder biologisk återställning Planerade åtgärder fiskevårdsplan Kalkade sjöar ] Laxtrappa Definitivt vandringshinder Partiellt vandringshinder i Kalkdoserare Målområde vattendrag Målområde sjö Kalkade våtmarker Kungsbacka Himleån Varberg Falkenberg Halmstad Hylte Laholm

97 Plan för biologisk återställning i Hallands län 95 I Stenån finns lax, havsöring och stationär öring. Även ål, gädda, elritsa, plattfisk och signalkräfta har påträffats vid elfiske. Lax påträffades i Himleån upp till Rolfstorp för första gången Reproduktionen har därefter utökats ända upp till Hovgårds kvarn i Stenån, och är numera mycket hög i ett regionalt perspektiv. Forsärla och strömstare häckar enligt uppgift vid Stenån. Antalet bottenfaunataxa uppgick 2005 till 39 st i Stenån, vilken var en ökning jämfört med 1994 då 28 taxa registrerades. Bottenfaunan bedöms ändå fortfarande vara betydligt försurningspåverkad. Nedströms i Himleån vid Rolfstorp registrerades 2003 hela 53 taxa och naturvärdet bedömdes som högt. Påverkan och åtgärdsbehov Sträckan uppströms Gässlösa är partiellt påverkad av ett dikningsföretag som genomför rensningar för att bibehålla angränsande åkermark i brukningsbart skick. Rensningsföretaget har av Länsstyrelsen och Fiskeriverket tidigare bedömts påverka reproduktionen av lax och öring negativt. Huvudorsaken anses vara utfällning av järnockra i vattendraget i samband med rensningar. Laxparasiten Gyrodactylus salaris förekommer sedan 2005 i åsystemet. Mört behöver återintroduceras i Furusjön, men det finns farhågor för att sjöns storsikbestånd skall missgynnas av en sådan återintroduktion. Åtgärder för ål kan vara aktuella. Det finns ett behov av att återskapa lekbankar för lax och öring mellan Lilla Neden och Skärte. Möjligheten att återskapa ett sjölevande öringbestånd i Stora Neden bör vara en intressant utveckling av projektet på längre sikt. Målsättning Att stärka vattenfaunan i Himleån och Stenån. Att få havsvandrande fisk så högt upp i systemet som möjligt samt en gynnsam utveckling för bottenfauna. Genomförda åtgärder Havsöring och lax har svarat mycket positivt på de åtgärder som genomfört i systemet. Fria vandringsvägar från mynningen upptill nära källsjöarna har gett en fin utveckling för framför allt lax och havsöring. Laxen är numera utbredd i hela systemet och tätheterna av ungfisk är relativt sett mycket goda högt upp i avrinningsområdet. Tabell 1 Genomförda biologiska återställningsåtgärder i Himleån inklusive biflöden. Vatten Lokal Koordinater Genomförd åtgärd År Kostnad Kommentar X y (kr) Himleån Rolfstorp Fiskväg Åtgärd kulvert, Himleån Himleån Göingegårdens kraftverk Göingegårdens kraftverk FIV Fiskväg FIV Utrivning SNV , övrigt FIV och privata finasiärer Olika finansiärer Himleån Skällinge kvarn (Skärte) Utrivning-fiskväg Himleån Annestorpsa Utrivning Olika finansiärer kvarn Himleån Torsbäcks IU IU Utrivning 1998 IU Varbergs kommun kvarn Himleån Attarp IU IU Utrivning Varbergs kommun Stenån Hovgårds Värdering mm SNV 100% kvarn Stenån Hovgårds Inlösen fallrätt SNV 100% kvarn Stenån Hovgårds Förstudie SNV 100% kvarn Stenån Hovgårds kvarn Utrivning Skötselmedel vård & förvaltnning Anm: Omfattande biotopvård i slättlandskapet , finansierat bla av FIV,Abu-Garciafonden, Gässlösafonden,Varbergs Sparbank, BingoLotto, Sportfiskarna, EU-medel, Varbergs kommun, Varbergs flugfiskeklubb, Sveriges Flugfiskares förening. Ca 3 miljoner kronor har tillkommit via dessa finansiärer.

98 96 Plan för biologisk återställning i Hallands län Hovgårds damm i Stenån före och efter utrivning. Foto: Lars Stibe (vänster) och Christina Lindhagen. Planerade åtgärder Tabell 2. Föreslagna åtgärder ID Vatten Lokal Koordinater Föreslagen Höjd Areal Längd Kostnad Finans Huvudman VK Prio Kommentar åtgärd OK? X Y m m 2 m kr län omr 71 Furesjön Furesjön Återintroduk tion Bå Lst Ja 3 2 Återintroduktion, mört, svagt storsikbestånd 72 Stenån Ovan Gässlösa Övrigt Bå Lst Ja 3 2 Vandringshinderkartering 73 Stenån Stenelycke Biotopvård Bå Lst Ja 3 1 Biotopvård mellan Stensjön och Gässlösa 74 Himleån Ovan Skärte Biotopvård Bå Lst Ja 3 2 Biotopvård, lax o havsöring Uppföljning och tillsyn Ryms inom ordinarie kalkeffektuppföljningsprogram. Okulär besiktning av av övriga åtgärder. Referenser 1. Regional åtgärdsplan för kalkning av sjöar och vattendrag i Hallands län. Länsstyrelsen Halland Plan för biologisk återställning i kalkade vatten inom Hallands län Länsstyrelsen Halland Plan för biologisk återställning i kalkade vatten Länsstyrelsen Halland Västkustens laxåar. Fiskeriverket information 1999:9. 5. Områden av riksintresse för naturvård i Hallands län. Länsstyrelsen Halland 2002.

99 Plan för biologisk återställning i Hallands län 97 Ryggfenor bryter vattenytan, havsöringslek i Stenån november Foto: Hans Schibli. Stenån i Gässlösa naturreservat. Foto Hans Schibli.

100 98 Plan för biologisk återställning i Hallands län Åtgärdsområde Albäcken Beteckning: Åtg Flodområde: 105 Viskan Huvudman: Varbergs kommun Statsbidrag: 100 % Områdesbeskrivning Före kalkning var Albäcken och dess källsjöar kraftigt försurningspåverkade. Sjöarna och till synes även Albäcken var fisktomma och ph-värden under 5,0 uppmättes före kalkning. Kalkningsprojektet omfattar sjöarna Mellan-Ärsjön, Stora Ärsjön, Kroksjö, Garnasjö samt nedströms belägna småsjöar. Kalkning inleddes Både sjö- och våtmarkskalkning praktiseras. Skogsbruk dominerar markanvändningen inom avrinningsområdet utom i området närmast Viskan där jordbruk dominerar. Utförda kalkningar har haft en tillfredställande vattenkemisk effekt i sjöar och vattendrag (Fritz 1998). Natur och nyttjandevärden Viskan med tillhörande biflöden som Albäcken är av riksintresse för friluftsliv och naturvård. Ärsjösystemet högt beläget på Viskans nordsida består av fyra mindre sjöar som före kalkning var kraftigt påverkade av försurning. Vid provfiske 1992 med totalt 11 översiktsnät erhölls ingen fångst i Kroksjö och Garnasjö. Sjöarna kunde betecknas som fisktomma. Enligt uppgift (G. Dalenbäck 1993) försvann gädda och abborre i slutet av 1960-talet återintroducerades mört och åren efter utsattes gädda och abborre. Albäcken mynnar i Viskan norr om Veddige. Ett definitivt naturhinder finns cirka en km ovan elfiskestationen. Öring förekommer i mycket höga tätheter och vissa år är det rikligt med laxungar. Albäcken är en mycket viktig lekbäck för främst havsöring. Även lax nyttjar den för reproduktion med framgång. Sparsamt förekommer enstaka gäddor, ålar och cyprinider. Bottenfaunan har undersökts vid fyra tillfällen och artantalet ökade från från 24 arter 1994 till 35 arter Försurningspåverkan bedömdes som obetydlig 2003 efter att tidigare bedömts ha varit betydlig under 1990-talet. Naturvärdet bedömdes som högt Inga kända vattenregleringar eller vattenbruksföretag förekommer i Albäcken. Fiskevårdsområde är inte bildat. I närliggande Viskan upplåts fiske för allmänheten genom samfällighet. Viskan med biflöden är utpekad inom miljömålsarbetet med levande sjöar och vattendrag som nationelltregionalt värdefull både för naturvård och fiske. Påverkan och åtgärdsbehov Förekomsten av vandringshinder mellan berörda sjöar är i dagsläget okänt. Uttorkning av Albäcken är under vissa år ett stort problem och orsaken måste utredas. Enligt beräkningar från Sötvattenslaboratoriet är avrinningsområdet (8,6 km²) tillräckligt stort för att tåla varma perioder. Någon form av fördämning eller hinder kan vara förklaringen. Det är viktigt att kantzonen kring vattendraget bevaras intakt. Målsättning Att stärka vattenfaunan i Albäcken och att få havsvandrande fisk så högt upp i systemet som möjligt, samt att få en gynnsam utveckling för bottenfauna. Det är viktigt att uppföljning av återintroduktionen i källsjöarna genomförs.

101 Plan för biologisk återställning i Hallands län 99 Åtgärdsområde: Albäcken ID: Åtg Huvudman: Varbergs kn Bidrag: 100% 75 Kroksjö Albäcken 76 1 km Planerade åtgärder biologisk återställning Planerade åtgärder fiskevårdsplan Kalkade sjöar ] Laxtrappa Definitivt vandringshinder Partiellt vandringshinder i Kalkdoserare Målområde vattendrag Målområde sjö Kalkade våtmarker Kungsbacka Albäcken Varberg Falkenberg Halmstad Hylte Laholm

102 100 Plan för biologisk återställning i Hallands län Genomförda åtgärder En raserad gammal stenbro vid riksväg 41 utgjorde tidigare ett mycket svårpasserat hinder men nu är där fri passage. Vid provfiske 2005 konstaterades att återintroduktionen av mört varit lyckosam i Kroksjö. I Garnasjö fanns mört kvar (fångsten dominerades av rester av utsättningsmört från 2001) men längdfördelningen vittnade om en svag reproduktion, sannolikt beroende på dålig vattenkvalitet. Provfiske i Stora Ärsjön visade att sjön, som tidigare troligen varit fisktom, tack vare återintroduktionen i den uppströms belägna Kroksjö numera har en fiskfauna bestående av abborre, mört och sarv. Mörtreproduktionen sker utan problem. Tabell 1: Genomförda biologiska återställningsåtgärder Albäcken inklusive sjöar. Vatten Lokal Koordinater Genomförd åtgärd År Kostnad Kommentar X y (kr) Albäcken Albäck Utrivning SNV 100% Albäcken Kroksjö mfl Återintroduktion SNV 100%,mört & abborre Planerade åtgärder Tabell 2. Föreslagna åtgärder ID Vatten Lokal Koordinater Föreslagen Höjd Areal Längd Kostnad Finans Huvudman VK Prio Kommentar åtgärd OK? X Y m m 2 m kr län omr 75 Albäcken Kroksjön Övrigt BÅ Lst Ja 4 1 Nätprovfiske, kontroll sv återintroduktion 76 Albäcken Ovan riksväg Övrigt BÅ Lst Ja 3 1 Vandringshinder kartering samt kontroll av vattenflöde o reglering sommartid Uppföljning och tillsyn Ryms inom ordinarie kalkeffektsuppföljningsprogram. Eventuellt kan provfiske i Kroksjön behöva tidigareläggas för att kontrollera effekten av mörtintroduktionen. Referenser 1. Regional åtgärdsplan för kalkning av sjöar och vattendrag i Hallands län. Länsstyrelsen Halland Plan för biologisk återställning i kalkade vatten inom Hallands län Länsstyrelsen Halland Plan för biologisk återställning i kalkade vatten Länsstyrelsen Halland Västkustens laxåar. Fiskeriverket information 1999:9. 5. Områden av riksintresse för naturvård i Hallands län. Länsstyrelsen Halland Nätprovfiske i Hallands län Biologisk effektuppföljning av kalkade sjöar. Länsstyrelsen i Halland 2005.

103 Plan för biologisk återställning i Hallands län 101 Åtgärdsområde Mäsen-Oklången Beteckning: Åtg Flodområde: 105 Viskan Huvudman: Varbergs kommun Statsbidrag: 85 % Områdesbeskrivning Området karaktiseras av flera stora klara och djupa sjöar. Topografin runt sjöarna är bergig och brant och i vattendragen ryms flera fina naturfall och forssträckor. Skogsbruk dominerar markanvändningen i avrinningsområdet. Lillån avvattnar systemet till Viskan. Före kalkning var Fävrens avrinningsområde kraftigt påverkad av försurning och flera av sjöarna förlorade sina bestånd av mört och siklöja. Insjööring förekom i bland annat Oklången fram till 1970-talet. Kalkningen startade 1984 med Mäsen inleddes kalkningen av Oklången, Stora Sävsjö, Fängsjö, Fängkalven och Gudmundaredssjön. Även några smärre Borlängedoserare utplacerades. Med den nya detaljplanen 1989 utökades sjökalkningarna till att även omfatta Botasjö, Lilla Sävsjö och Fredsjö. Borlängedoserarna skrotades. Kalkningsprojektet har i stort sett haft en tillfredsställande effekt (Fritz 1998). Natur och nyttjandevärden Fävren och Valasjön är av riksintresse för naturvård. Området är synnerligen naturskönt och av stort vetenskapligt värde. De stora sjöarna har eventuellt en rest kvar av insjööring. Insjööring fanns tidigare i Oklången, Mäsen och Fävren, men fångsterna har sannolikt varit sällsynta den senaste tjugoårsperioden. Siklöjan som inplanterades på 1930-talet i Oklången och Botasjö är utslagen. Mörten har återkolonaliserat åtminstone Oklången. I Fönhultaån som knyter samman Botasjö med Oklången har strömstationär öring fångats vid elfiske nära utloppet i Oklången. Även elritsa och ål har fångats här. Naturhinder förekommer åtminstone i Fönhultaån. I Kungsätersån, som knyter samman Oklången med Fävren, förekommer sällsynt med flodpärlmussla, allmän dammussla, flat dammussla och spetsig målarmussla. Vid provfiske i sjöarna har mört, abborre, gädda, sarv, och nors (Mäsen) erhållits. I Botasjö har mört återintroducerats Bottenfaunan i Mäsån och Fönhultaån bedömdes vara obetydligt försurningspåverkad 2003 och naturvärdet bedömdes som högt. I Lillån, som avvattnar Fävren, förekommer lax. Det är inte orimligt att lax i framtiden åter kan förekomma i Kungssätersån. Området har ett rikt fågelliv med bland annat häckande fiskgjuse. Mäsen utgör dricksvattentäkt för Varbergs kommun (överledning till Stora Neden i Himleåns avrinningsområde). Allmän upplåtelse av fisket sker i de flesta av sjöarna inom kalkningsprojektet. Ett omfattande friluftsliv och fritidsfiske förekommer. Fiskevårdsområden är bildade för de flesta av sjöarna. Viskan med biflöden är inom miljömålsarbetet med levande sjöar och vattendrag utpekad som nationelltregionalt värdefull både för naturvård och för fiske. Påverkan och åtgärdsbehov Systemet är partiellt mycket kraftigt påverkat av vattenkraftsverksamhet. Både i Kungssätersån och i Mäsån finns vattenkraftverk som utgör definitiva vandringshinder. Dessutom korttidsregleras vattenföringen och nolltappning förekommer. I Mäsån och Kungsätersån har tätheterna av öring varit exceptionellt låga, en hänsynslös korttidsreglering förmodas vara främsta orsaken. Flodpärlmussla förekom fram till 1950-talet i Fönhultaån. Nu finns det endast mycket sällsynt enstaka exemplar i Kungssätersån och Mäsån. I Mäsån skedde en omfattande olaglig grävning nedströms kraftverket på 1980-talet. Massor av flodpärlmusslor kom med grävmassorna upp på land. En rejäl översyn och miljöanpassning av vattendomarna inom åtgärdsområdet måste genomföras. Åtgärderna bedöms även vara till nytta för ålbeståndet. Behovet av biotopvård på rensade partier i Mäsån bör inventeras. Fiskvägar i främst Kungssätersån prioriteras. Återutsättning av siklöjan som inplanterades på 1930-talet kan övervägas. Tillrinnande småbäckar till Mäsen är av intresse för sjölevande öring. Öring förekom 1999 vid elfiske i bäcken som avvattnar Skärsjön till Mäsen. Öringen hade återintroducerats där under mitten av

104 102 Plan för biologisk återställning i Hallands län Åtgärdsområde: Mäsen-Oklången ID: Åtg Huvudman: Varbergs kn Bidrag: 85% Kungsätersån Fönhultaån Fävren i Oklången 79 Mäs ån 80 Mäs en 1 km Planerade åtgärder biologisk återställning Planerade åtgärder fiskevårdsplan Kalkade sjöar ] Laxtrappa Definitivt vandringshinder Partiellt vandringshinder i Kalkdoserare Målområde vattendrag Målområde sjö Kalkade våtmarker Kungsbacka Mäsen-Oklången Varberg Falkenberg Hylte Halmstad Laholm

105 Plan för biologisk återställning i Hallands län talet av Länsstyrelsens fiskefunktion, eftersom ån hunnit bli fisktom innan kalkningen kom den till godo. Utsättningsmaterialet togs från Fönhultaån. Målsättning Att stärka vattenfaunan i Fävrens avrinningsområde och få havsvandrande fisk så långt upp i systemet det är naturligt möjligt, samt att få reproducerande bestånd av stormusslor. Återställning av ursprungliga vandringsleder för vandringsfisk. Minskad fragmentisering av avrinningsområdet. Optimera beståndsutvecklingen för sjölevande och stationär öring. Genomförda åtgärder I Botasjö återintroducerades 480 mörtar i månadskiftet maj-juni Tabell 1. Genomförda åtgärder. Vatten Lokal Koordinater Genomförd åtgärd År Kostnad Kommentar X y (kr) Fönhultaån Botasjö Återintroduktion Mört, kostnad? Planerade åtgärder Tabell 2. Föreslagna åtgärder ID Vatten Lokal Koordinater Föreslagen Höjd Areal Längd Kostnad Finans Huvudman VK Prio Kommentar åtgärd OK? X Y m m 2 m kr län omr 77 Kungssätersån 78 Kungssätersån Ned Hultaberg Bota damm 79 Mäsån Stackenä s 80 Mäsen Skärsjöbä cken Övrigt IU BÅ Ja 2 1 Vattendom, se över reglering, fiskväg på sikt Övrigt IU BÅ Ja 2 1 Vattendom, se över reglering, fiskväg på sikt Övrigt IU BÅ Ja 2 1 Vattendom, se över reglering, fiskväg på sikt? Åtgärdsunderlag 81 Fönhultaån Fönhultaå Åtgärdsunderlag n 82 Fönhultaån Fönhultaå Återintroduktion n 83 Kungssätersån Kungssät ersån Åtgärdsunderlag 84 Oklången Oklången Återintroduktion 85 Fönhultaån Fönhultaå n uppström s doserare BÅ Lst? 4 2 Vandringshinder kartering, elfiske öring BÅ Lst Ja 2 1 Flodpärlmusslei nventring BÅ Lst Ja 3 1 Flodpärlmussla, återintroduktion utifrån vad inventering ger BÅ Lst Ja 3 2 Musselinventerin g,stormusslor,för ekomst och täthet BÅ Lst Ja 4 3 Återintroduktion, siklöja introducerad på 1930talet,emn utslagen av försurning därefter Övrigt BÅ Lst Ja 4 2 Vandringshinder kartering samt Elfiskeundersök ning öring Kommentar planerade åtgärder: Översyn och omprövning av vattendomar görs av Kammarkollegiet, men måste initieras från Länsstyrelsen. Ålfisken som hindrar vattenfaunans fria passage utgås ifrån att Fiskeriverket åtgärdar dessa anläggningar

106 104 Plan för biologisk återställning i Hallands län Uppföljning och tillsyn Ryms inom ordinarie kalkeffektsuppföljningsprogram.. Referenser 1. Regional åtgärdsplan för kalkning av sjöar och vattendrag i Hallands län. Länsstyrelsen Halland Plan för biologisk återställning i kalkade vatten inom Hallands län Länsstyrelsen Halland Plan för biologisk återställning i kalkade vatten Länsstyrelsen Halland Västkustens laxåar. Fiskeriverket information 1999:9. 5. Områden av riksintresse för naturvård i Hallands län. Länsstyrelsen Halland Kungssätersån upp- och nedströms landsvägsbron. Foto: Per Ingvarsson.

107 Plan för biologisk återställning i Hallands län 105 Åtgärdsområde Björnbäcken Beteckning: Åtg Flodområde: 105 Viskan Huvudman: Varbergs kommun Statsbidrag: 85 % Områdesbeskrivning Björnbäcken har sin upprinnelse i höglänt skoglig terräng. Barrskog och våtmarker dominerar överst i avrinningsområdet. Vid sammanflödet med Skottsjöbäcken ökar inslaget av jordbruk och lövträd är dominerande längs bäcken. Avrinningsområdet är litet (8,6 km²) men Björnbäcken har hållit vatten alla de svåra torrsomrarna under 1990-talet. Björnbäcken var innan kalkning kraftigt försurningspåverkad. Buffertförmågan var noll och ph-värdet oftast mellan 4,0-4,5 med tidvis höga aluminiumhalter. T.ex. uppmättes 0,49 mgl total-aluminiuml senhösten Inga biologiska data finns från Björnbäcken innan kalkning. Längre nedströms i Skottsjöbäcken förekom öring. Natur och nyttjandevärden Vid elfiske nedströms dämmet vid Vik har mycket höga tätheter av öring påträffats samt nejonöga och signalkräfta. Beståndet av öring är sannolikt havsvandrande. Antal arter av bottenfauna ökade från 19 arter 1994 till 33 arter 2004 och bottenfaunan har förbättrats från betydligt försurningspåverkad till måttligt försurningspåverkad. Inga rödlistade eller ovanliga arter har påträffats på lokalen. I Stora Skottsjön som avvattnas genom Skottsjöbäcken har rekryteringen av mört och abborre fungerat bra efter kalkning. Även gädda förekommer. Påverkan och åtgärdsbehov Vid Vik finns ett gammalt förfallet dämme som hindrar all uppvandrande fisk. En ökad uppmärksamhet bör även läggas på Skuttran som Björnbäcken avvattnas till. Skuttran är i långa delar helt täckt av bladvass och där måste till åtgärder för att optimera utvecklingen i hela systemet. I dagsläget torde vassbältena utgöra ett svårpasserat vandringshinder. Närsaltsbelastning och i princip en total brist på beskuggning utgör sannolikt huvudorsakerna till att Skuttran växer igen. Målsättning Att stärka vattenfaunan i Björnbäckens avrinningsområde och få havsvandrande fisk så långt upp i systemet det är naturligt möjligt. Återställning av ursprungliga vandringsleder för vandringsfisk. Minskad fragmentisering av vattendraget. Genomförda åtgärder En fiskväg utrivning av ett äldre hinder genomfördes vid Brostorp Tabell 1. Genomförda åtgärder. Vatten Lokal Koordinater Genomförd åtgärd År Kostnad Kommentar Skottsjöbäcken X y (kr) Brostorp Fiskväg FIV 70%

108 106 Plan för biologisk återställning i Hallands län Åtgärdsområde: Björnbäcken ID: Åtg Huvudman: Varbergs kn Bidrag: 85% 91 Skottsjöbäcken, Brostorp 1 km Planerade åtgärder biologisk återställning Planerade åtgärder fiskevårdsplan Kalkade sjöar ] Laxtrappa Definitivt vandringshinder Partiellt vandringshinder i Kalkdoserare Målområde vattendrag Målområde sjö Kalkade våtmarker Kungsbacka Björnbäcken Varberg Falkenberg Halmstad Hylte Laholm

109 Plan för biologisk återställning i Hallands län 107 Planerade åtgärder Tabell 2. Föreslagna åtgärder ID Vatten Lokal Koordinater Föreslagen Höjd Areal Längd Kostnad Finans Huvudman VK Prio Kommentar åtgärd OK? X Y m m 2 m kr län omr 91 Björnbäcken Vik Fiskväg BÅ Lst Ja 3 1 Fiskväg alt utrivning av raserad kvanrdamm. Uppföljning och tillsyn Ryms inom ordinarie kalkeffektsuppföljningsprogram, okulär besiktning vid genomförda åtgärder. Referenser 1. Regional åtgärdsplan för kalkning av sjöar och vattendrag i Hallands län. Länsstyrelsen Halland Plan för biologisk återställning i kalkade vatten inom Hallands län Länsstyrelsen Halland Plan för biologisk återställning i kalkade vatten Länsstyrelsen Halland Västkustens laxåar. Fiskeriverket information 1999:9. 5. Områden av riksintresse för naturvård i Hallands län. Länsstyrelsen Halland 2002.

110 108 Plan för biologisk återställning i Hallands län Åtgärdsområde Hornån Beteckning: Åtg Flodområde: 105 Viskan Huvudman: Göteborgsregionen Statsbidrag: 100 % Områdesbeskrivning Området domineras av höglänt skoglig terräng med både barr- och lövskogar. Jordbruksmark ökar mot utloppet i Viskan. Enligt Filip Trybom så sänktes Stora Hornsjön (även kallad Stora Horredssjön) 0,75 m år Sänkningen omfattade även Lilla Horredssjön. Siktdjupet i Stora Hornsjön uppmättes 6 augusti 1897 till 5 meter av nämnde Trybom. Åtgärdsområdets totala yta är 70,3 km². Före kalkning var många sjöar kraftigt försurade och phvärdet låg mellan 4 och 4,5 i många sjöar (Fritz 1994). Även den största sjön Stora Hornsjön påverkades negativt. Före kalkning var alkaliniteten som lägst 0,01 mekvl. Fiskfaunan drabbades hårt och tydliga reproduktionsstörningar kunde konstateras. Mörten dog ut i Helsjön kalkades bara Stora Agnsjön men från 1984 utökades kalkningsprojektet rejält och flertalet av de viktigaste sjöarna inkluderades i projektet. Åtgärdsområdet har sedan % statsbidrag och omfattar kalkning av 14 sjöar. Konventionell båtkalkning har utgjort den huvudsakliga spridningsmetoden. Kalkningsprojektet bedömdes ha haft en tillfredställande effekt (Fritz 1998). Göteborgsregionen är huvudman för projektet. Natur och nyttjandevärden Stora Hornsjön med tillrinnande sjöar är ett stort och vackert sjöområde med stora biologiska värden. Den höglänta terrängen ger många forsande partier mellan sjöarna. Ett omfattande friluftsliv och fritidsfiske förekommer. Stora Hornsjön är en av länets artrikaste sjöar och 1997 erhölls nio arter vid provfisket, abborre, braxen, gädda, lake, mört, nors, sarv, sik och sutare. Allmän dammmussla förekommer och det finns potential för andra stormusslor, men musselförekomsten behöver inventeras. Redan 1897 provfiskade Filip Trybom Stora Hornsjön. Flera av sjöarna har förekomst av mört. I Helsjön skall karp ha inplanterats på 1940-talet. I Hornån förekommer laxreproduktion. En gles förekomst av flersomriga laxungar indikerar att vattenkraftsverksamheten vid Lilla Hornsjöns utlopp med korttidsreglering missgynnar vattenfaunan nedströms. Dessutom har ål, öring, elritsa och färna påträffats i Hornån. Havsnejonöga har enligt fiskevårdsområdet försvunnit. Hornån har mycket fina kvaliteter som lek- och uppväxtområde för laxfisk. Den utgör därför en viktig resurs för Viskans lax- och öringbestånd. Påverkan och åtgärdsbehov Vattendomen för Vasse kraftverk behöver omprövas och miljöanpassas. En fiskväg behöver anläggas vid kraftverket, betydande reproduktionsarealer av yppersta kvalite finns i bland annat i Agnsjöbäcken som mynnar i Lilla Hornsjön. Det finns inte ens ålledare vid Vasse kraftverk. Mört erhölls inte vid provfiske 1998 i Helsjön. Det är ovisst om mört återkommit och detta behöver undersökas genom ett provfiske. Huruvida öring förekommer i bäckar från övriga sjöar bör inventeras, även en vandringshinderkartering hade varit värdefull att genomföra. Fiskbestånden i flera andra sjöar är dåligt känt och behöver inventeras med provfiske, endast Stora Hornsjön och Stora Agnsjön ingår i nuvarande provfiskeprogram, Enligt provfiske 2003 har mörtbeståndet överlevt i Stora Agnsjön och även sarv förekom. Enligt uppgift förekommer mört i Gösjön. Målsättning Att stärka vattenfaunan i Hornåns avrinningsområde och få havsvandrande fisk så långt upp i systemet det är naturligt möjligt. Återställning av ursprungliga vandringsleder för vandringsfisk. Minskad fragmentisering av vattendraget. Ökad kunskap om befintlig fiskfauna.

111 Plan för biologisk återställning i Hallands län 109 Åtgärdsområde: Hornån ID: Åtg Huvudman: Göteborgsregionens kommunalförbund Bidrag: 100% Helsjön Hornån St Hornsjön 1 km Planerade åtgärder biologisk återställning Planerade åtgärder fiskevårdsplan Kalkade sjöar ] Laxtrappa Definitivt vandringshinder Partiellt vandringshinder i Kalkdoserare Målområde vattendrag Målområde sjö Kalkade våtmarker Kungsbacka Hornån Varberg Falkenberg Halmstad Hylte Laholm

112 110 Plan för biologisk återställning i Hallands län Genomförda åtgärder Vägverket genomförde en omläggning av kulverten under riksväg , varvid åsträckningen flyttades och biotopvårdande åtgärder genomfördes. För övrigt inga kända åtgärder genomförda i systemet. Tabell 1. Genomförda åtgärder. Vatten Lokal Koordinater Genomförd åtgärd År Kostnad Kommentar X y (kr) Hornån Ovan riksv Biotopvård 1994 I U Vägverket Planerade åtgärder Tabell 2. Föreslagna åtgärder ID Vatten Lokal Koordinater Föreslagen Höjd Areal Längd Kostnad Finans Huvudman VK Prio Kommentar åtgärd OK? X Y m m 2 m kr län omr 86 Hornån Vasse kraftverk Övrigt IU BÅ Ja 1 1 Vattendom, se över reglering, fiskväg på sikt, ålyngelledare skyndsammast möjligt Fiskväg BÅ Lst Ja 2 1 Fiskväg, förstudie. 87 Hornån Vasse kraftverk 88 Hornån Ovan Åtgärdsund BÅ Lst Ja 3 2 Stormusselinven Vasse erlag tering kraftverk 89 Hornån Helsjön Övrigt BÅ Lst Ja 3 1 Nätprovfiske, mörtyngel oberverades av sportdykare Hornån Agnsjöbäcken m.fl Övrigt BÅ Lst Ja 3 2 Biotopkartering,i nventering biotoper o vandringshinder Uppföljning och tillsyn Ryms inom ordinarie kalkeffektsuppföljningsprogram, okulär besiktning vid genomförda åtgärder. Referenser 1. Regional åtgärdsplan för kalkning av sjöar och vattendrag i Hallands län. Länsstyrelsen Halland Plan för biologisk återställning i kalkade vatten inom Hallands län Länsstyrelsen Halland Plan för biologisk återställning i kalkade vatten Länsstyrelsen Halland Västkustens laxåar. Fiskeriverket information 1999:9. 5. Områden av riksintresse för naturvård i Hallands län. Länsstyrelsen Halland Filip Trybom Provfiske, arkivmaterial.

113 Plan för biologisk återställning i Hallands län 111 Agnsjöbäcken har mycket fina kvalitéer för laxfisk, ej tillgänglig i dagsläget pga det definitiva vandringshindret vid Vasse kraftverk i Hornån. Foto: Hans Schibli.

114 112 Plan för biologisk återställning i Hallands län Åtgärdsområde Stockaån Beteckning: Åtg Flodområde: Stockaån Huvudman: Göteborgsregionen Statsbidrag: 85 % Områdesbeskrivning Naturreservatet Sandsjöbacka dominerar den översta delen av avrinningsområdet. Riksintresse FN2- Sandsjöbacka innefattar avrinningsområdets östligaste del. Nedströms naturfallet vid Kvarnadammen dominerar jordbruk som. Området kan beskrivas som hedområde på en höjdplatå med förekomst av ett smärre antal näringsfattiga klarvattensjöar med vildmarkskaraktär. Rubbesjö ligger högt och är relativt svårtillgänglig. Rubbesjö med tillrinnande sjöarna Kringlevatten och Gövatten var kraftigt försurade innan kalkning med ph-värden kring 4,2-4,5. Fisk dog ut i sjöarna innan kalkning startade och havsöringens reproduktion i Stockaåns övre delar påverkades negativt. Sjöar och våtmarker helikopterkalkades för första gången Rubbesjö fungerar som kalkmagasin för nedströms liggande vatten och uppvisar därför sällan ph-värden under 7. Det vattenkemiska utfallet har varit tillfredställande efter kalkning. Natur och nyttjandevärden Området har en stark vildmarksprägel och utgör ett mycket populärt strövområde nära stora tätorter som Göteborg och Kungsbacka. Provfisken 1993 och 1997 i Rubbesjö har visat att sjöarna är fortsatt fisktomma efter kalkning. Spår av ål syntes i näten. Nedströms det höga naturfallet vid Kvarnadammen i Sandabäcken har havsöringen återkommit och förekommer numera i goda tätheter. Mört och ål har fångats vid elfisken 2005 och fångades även signalkräftor för första gången. Bottenfaunaundersökning 1994 och 1997 i Stockaån nedströms Kvarnadammen gav bedömningen att bottenfauna är starkt påverkad av försurning var bedömningen att bottenfaunan var måttligt påverkad av försurning. Påverkan och åtgärdsbehov I sjöarna har fiskbestånden slagits ut, möjligen förekommer ål i sparsamma bestånd. Ingen naturlig återkolonisation kan ske från nedströms belägna vattenområde. Stora delar av Stockaåns kustnära sträckor är i behov av biotopvård eftersom den i dessa delar är kraftigt påverkad av rensningar och igenväxning. Fiskevårdsområde är inte bildat och det sker ingen allmän upplåtelse av fisket. Målsättning Att stärka vattenfaunan i Stockaåns avrinningsområde och att återintroducera försvunna fiskarter i kalkade källsjöar. Genomförda åtgärder Inga åtgärder har genomförts tidigare. Fiskevårdsåtgärder i Stockaåns kustnära delar har genomförts ideellt av Thomas Svensson, Kullavik.

115 Plan för biologisk återställning i Hallands län 113 Åtgärdsområde: Stockaån ID: Åtg Huvudman: Göteborgsregionens kommunalförbund Bidrag: 85% 92 Rubbesjö Stockaån 1 km Stockaån Planerade åtgärder biologisk återställning Planerade åtgärder fiskevårdsplan Kalkade sjöar ] Laxtrappa Definitivt vandringshinder Partiellt vandringshinder i Kalkdoserare Målområde vattendrag Målområde sjö Kalkade våtmarker Kungsbacka Varberg Falkenberg Halmstad Hylte Laholm

116 114 Plan för biologisk återställning i Hallands län Planerade åtgärder Tabell 2. Föreslagna åtgärder ID Vatten Lokal Koordinater Föreslagen Höjd Areal Längd Kostnad Finans Huvudman VK Prio Kommentar åtgärd OK? X Y m m 2 m kr län omr 92 Rubbesjö Rubbesjö Återintroduktion BÅ Göteborgsregionen Ja 4 1 Återintroduktion, abborre, gädda Uppföljning och tillsyn Ryms inom ordinarie kalkeffektsuppföljningsprogram, okulär besiktning vid genomförda åtgärder. Referenser 1. Regional åtgärdsplan för kalkning av sjöar och vattendrag i Hallands län. Länsstyrelsen Halland Plan för biologisk återställning i kalkade vatten inom Hallands län Länsstyrelsen Halland Plan för biologisk återställning i kalkade vatten Länsstyrelsen Halland Västkustens laxåar. Fiskeriverket information 1999:9. 5. Områden av riksintresse för naturvård i Hallands län. Länsstyrelsen Halland Rubbesjö hösten Foto: Hans Schibli.