Insamling av enkätuppgifter i grundskolans åk 6 våren 2005 för UGU-projektets åttonde kohort (födda 1992)

Transkript

1 IPD-rapport 2008:05 Insamling av enkätuppgifter i grundskolans åk 6 våren 2005 för UGU-projektets åttonde kohort (födda 1992) urval, genomförande och instrumentegenskaper Joanna Giota

2 Institutionen för pedagogik och didaktik Göteborgs universitet Box 300, Göteborg ISSN X

3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING BAKGRUND OCH SYFTE 5 INSAMLADE UPPGIFTER 11 Uppgifter insamlade för tidigare kohorter i grundskolan 12 Uppgifter insamlade för tidigare kohorter efter avslutad grundskoleutbildning 13 Data insamlade för den aktuella åttonde kohorten i grundskolan 14 POPULATION, UNDERSÖKNINGSGRUPP OCH GENOMFÖRANDE 17 Definition av populationen 17 Bestämning av urvalet 17 Genomförande 17 Bildandet av skalor 18 REDOVISNING AV ENKÄTSVAR 19 Elevers generella uppfattning 19 Känsla av sammanhang 34 Elevers motivation i skolan 41 Arbetsformer i klassrummet 44 Läxor och hemuppgifter 45 Föräldrarnas engagemang i barnets skolsituation 46 Fritidssysselsättningar 49 AVSLUTANDE KOMMENTARER 51 REFERENSER 53 BILAGA 1 55

4 4

5 BAKGRUND OCH SYFTE Sedan början av 1960-talet har Statistiska centralbyrån i samverkan med olika forskningsinstitutioner genomfört uppföljningsundersökningar inom skolväsendet. Dessa undersökningar har skett inom ramen för IS-projektet (Individualstatistikprojektet) vid Göteborgs universitet och UGU-projektet (Utvärdering genom uppföljning av elever) vid Högskolan för lärarutbildning i Stockholm, vilka sedan 1990 är sammanslagna till ett forskningsprojekt vid Göteborgs universitet benämnt Utvärdering Genom Uppföljning (UGU). Uppföljningsundersökningarna utgör underlag till forskning inom framförallt det samhällsvetenskapliga forskningsområdet men också det socialmedicinska. Hittills har nio uppföljningsundersökningar, som baseras på stora och riksrepresentativa stickprov från olika årskullar av elever, startat. För varje stickprov insamlas administrativa data och enkätuppgifter. Det huvudsakliga syftet med föreliggande rapport är att redogöra för urval, genomförande och instrumentegenskaper för insamlingen av enkätuppgifter från eleverna i det senaste, åttonde stickprovet (elever födda 1992), då merparten av eleverna befann sig i grundskolans åk 6 våren De åtta uppföljningsundersökningarna utgörs av: 1. Första gången en insamling av uppgifter ägde rum var vårterminen 1961 och gällde elever födda den 5, 15 och 25 i någon månad Vid detta insamlingstillfälle befann sig merparten av de c:a eleverna i folkskolans åk 6. De skoladministrativa data som införskaffades kompletterades sedan årligen fram till Vårterminen 1966 påbörjades på samma sätt en insamling av uppgifter för elever födda den 5, 15 och 25 i någon månad Dessa uppgifter för c:a en tiondel av årskullen eller c:a elever kompletterades årligen fram till Den tredje datainsamlingen påbörjades vårterminen Även i detta fall rör det sig om ett riksrepresentativt stickprov av elever i trettonårsåldern. Det är dock draget på ett annorlunda sätt. Här handlar det om ett flerstegsurval, där första steget utgjordes av ett stratifierat urval av 29 kommuner. Inom dessa kommuner gjordes sedan ett slumpmässigt urval av skolklasser i grundskolans åk 6. Sammanlagt ingår c:a elever, varav flertalet är födda

6 4. Det fjärde stickprovet är draget efter samma principer som det tredje, dock med det undantaget att urvalet nu gällde elever i grundskolans åk 3, våren Den första datainsamlingen, vilken liksom för tidigare kohorter också inkluderar en enkätundersökning, genomfördes för denna grupp då eleverna gick i grundskolans åk 3. Nästa större insamling skedde sedan i grundskolans åk 6. I detta stickprov ingår sammanlagt c:a elever, i allmänhet födda Också det femte stickprovet är draget efter samma principer som det tredje. I likhet med det fjärde stickprovet, gjordes den första datainsamlingen inklusive enkätundersökning i grundskolans åk 3, våren 1987, och nästa större datainsamling i grundskolans åk 6, våren Av ekonomiska skäl var man denna gång tvingad att minska sampelstorleken, varför antalet elever i detta stickprov endast uppgår till c:a 4 500, merparten födda Under våren 1992 genomförde SCB insamling av skoladministrativa data för ytterligare ett riksrepresentativt stickprov, c:a elever i grundskolans åk 3, födda huvudsakligen För denna kohort införskaffades åter de första enkätuppgifterna i grundskolans åk Våren 1997 genomfördes den första insamlingen av skoladministrativa data för det sjunde stickprovet, c:a elever i grundskolans åk 3, födda huvudsakligen De första enkätuppgifterna för denna kohort införskaffades först i grundskolans åk 9, våren Det åttonde stickprovet består av c:a elever som huvudsakligen är födda Under våren 2002 genomförde SCB, såsom fallet var för de fyra senaste stickproven, den första insamlingen av skoladministrativa data i grundskolans åk 3. Den första insamlingen av enkätuppgifter för denna kohort ägde rum i grundskolans åk 6, våren Denna kohort är den första i UGU-projektet för vilken enkätuppgifter införskaffas även i grundskolans åk 9, våren Det nionde stickprovet består av c:a elever som huvudsakligen är födda Under våren 2008 startade SCB den första insamlingen av skoladministrativa data när dessa elever befann sig i grundskolans åk 3. Figur 1 ger en översiktlig bild över samtliga stickprov. Här framgår det vilket år respektive undersökning startat, vilka individer som ingår samt individernas ålder år

7 Ålder Startår % a v a l l a f ö d d a % av a l l a f ö d d a % a v 10%av a l a i å k 6 allai åk3 V T VT1982 5%av allai åk3 VT %av allai åk 3 VT %av allai åk 3 VT % a v all a i å k 3 V T % av a l l a i å k 3 V T Födelseår Figur 1. Uppföljningsundersökningarnas startår samt deltagarnas ålder år De uppgifter som insamlas är huvudsakligen av fyra slag: 1. Skoladministrativa data, vilka insamlas årligen av SCB under den tid som eleverna befinner sig inom det allmänna skolsystemet (grund- och gymnasieskolan). Dessa uppgifter som lämnas av skolexpeditionerna och som finns tillgängliga i olika förteckningar, innefattar bl.a. skola, klass, klasstorlek, studieval, betyg och specialpedagogiska stödåtgärder. 2. Enkätuppgifter från eleverna insamlas, för de flesta kohorter, första gången i grundskolans åk 6. För 1972 och 1977 års kohorter insamlades dock enkätuppgifter även i grundskolans åk 3, medan den första enkätundersökningen för 1987 års kohort genomfördes först i grundskolans åk 9. Den sedvanliga insamlingen i grundskolans åk 6 rör bl.a. svar på frågor angående självuppfattning och intresse att lära, skolinställning, fritidsintressen, skolmotivation och framtidsplaner. För stickproven 1967, 1972, 1977, 1982 och den aktuella 1992 har också enkätuppgifter insamlats från elevernas föräldrar om bl.a. egen skolbakgrund och inställning till skolan. Vidare har för såväl 1982 som 1992 års kohort också enkätuppgifter från lärarna insamlats avseende bl.a. personliga uppgifter 7

8 relaterade till arbetet som lärare, klasstorlek och sammansättning, undervisning samt skolans kvalitet. De elever som ingår i 1967 och 1972 års kohorter erhöll också en enkät ett år efter grundskolans slut när flertalet befann sig i gymnasieskolans åk 1. Frågorna rörde bl.a. synpunkter på och erfarenheter från grundskolans högstadium, uppfattningar om den egna förmågan, sysselsättning under fritiden samt studie- och yrkesplaner. För dem som ingår i 1977 och 1982 års kohorter gjordes motsvarande datainsamling då merparten befann sig i gymnasieskolans åk 3. Det huvudsakliga skälet till senareläggningen av enkätundersökningen var att erhålla fylligare information om elevernas erfarenheter av studierna i gymnasieskolan. 3. Begåvningstest. Resultat på begåvningstest insamlas för samtliga kohorter utom 1987 års kohort i grundskolans åk Kunskapsprov. Resultat på kunskapsprov insamlades för 1948, 1953 och 1967 års kohorter i form av resultat på de standardprov i svenska, matematik och engelska som fram till och med början av 80-talet bjöds till samtliga elever i grundskolans åk 6. För 1972 års kohort användes särskilt utarbetade kunskapsprov i läsning och matematik. Matematikprovet erbjöds även 1977 och 1982 års kohorter, men utgick fr.o.m. datainsamlingen i åk 6 för 1992 års kohort. Resultat på kunskapsprov finns för 1987 och 1992 års kohorter i form av resultat på de s.k. nationella prov som sedan läsåret 1997/98 genomförs av samtliga elever i grundskolans åk 9. Avsikten med de omfattande datainsamlingarna är att möjliggöra såväl längdsnitts- som tvärsnittsundersökningar av stora och representativa elevurval. Härigenom har man bl.a. kunnat belysa: - hur olika faktorer i uppväxtmiljön successivt påverkat studieval och studieprestationer - i vilken grad denna påverkan förändrats mellan olika årskullar - vilken betydelse olika utbildningspolitiska insatser haft i detta sammanhang. Insamlade data har också gett underlag till ett stort antal studier inom andra discipliner inom det samhällsvetenskapliga forskningsområdet samt ett antal utvecklingspsykologiska studier, t.ex. studier rörande skilda miljöfaktorers betydelse för intelligensförskjutningar, dels inom ett elevurval som testats vid 8

9 olika åldersnivåer, dels mellan olika elevurval som testats vid samma ålder men vid olika tidpunkter. Merparten av de genomförda studierna baseras på data som insamlats inom ramen för UGU-projektet. Många studier har också kunnat genomföras tack vare att de uppgifter som insamlats under skoltiden senare kompletterats med andra data. Oftast har det då rört sig om delurval, t.ex. sådana personer som ej skaffat sig någon teoretisk utbildning efter grundskolan eller sådana som påbörjat och fullföljt studier vid universitet och högskolor. De kompletterande datainsamlingarna har som regel administrerats av olika dotterprojekt. För en mer utförlig information om projektet hänvisas till Härnqvist (2000) samt Härnqvist et al. (1994). 9

10 10

11 INSAMLADE UPPGIFTER För att insamlade data skall bli av så stort värde som möjligt, är det önskvärt att de kan ligga till grund inte enbart för längdsnitts- utan även för tvärsnittsundersökningar. Man skall med andra ord kunna studera utvecklingen bland elever inom samma årskull, men även kunna göra jämförelser mellan olika årskullar. För att helt uppfylla det sistnämnda villkoret bör uppgifterna införskaffas vid samma ålder och vara identiska, eller så lika som möjligt, så att de möjliggör meningsfulla jämförelser mellan årskullarna. Av olika skäl är detta inte möjligt. Skolans organisationsformer, undervisningsämnen, läroplaner, betygssystem m.m. ändras med vissa intervall. Likaså sker stora förändringar även utanför skolan, t.ex. i de aktiviteter som ungdomar ägnar sig åt på fritiden. Härtill kommer att vissa av de använda instrumenten kan behöva revideras och kompletteras. Av såväl ekonomiska som strategiska skäl genomfördes den första insamlingen av enkätuppgifter för 1987 års kohort först i grundskolans åk 9 och inte i åk 6 som för de flesta tidigare kohorter (se Giota & Cliffordson, 2004). De uppgifter som insamlats för 1987 års kohort omfattar delvis modifierade och delvis samma frågeställningar som de som insamlats för tidigare kohorter i grundskolans åk 6 tillsammans med frågeställningar som delvis motsvarar dem som insamlats efter att grundskolan avslutats. Däremot finns inga resultat från begåvningstest eller särskilt utformade kunskapsprov för denna kohort. Från 1992 års kohort har UGU-projektet återgått till den tidigare ordningen, d.v.s. insamling av enkätuppgifter inklusive begåvningstest sker i grundskolans åk 6. I föreliggande rapport ges först en kortfattad beskrivning tillsammans med litteraturhänvisningar för de uppgifter som insamlats för de sex tidigare kohorter i grundskolans åk 6 samt ett respektive tre år efter avslutad grundskola. Därefter kommer en utförlig beskrivning av de uppgifter, som insamlats för den nu aktuella, åttonde kohorten (elever födda 1992) i grundskolans åk 6, att presenteras. 11

12 Uppgifter insamlade för tidigare kohorter i grundskolan Först ska dock påpekas att skoladministrativa data insamlats från och med grundskolans åk 3 för samtliga kohorter fr.o.m. stickprov 4 (elever födda 1972), samt att det för de två första av dessa kohorter också gjordes en enkätundersökning redan detta år. De uppgifter som insamlats för de sex tidigare årskullar när dessa befann sig i grundskolans åk 6 är följande: 1. Skoladministrativa data insamlade av SCB. Denna typ av data har insamlats för alla tidigare årskullar men de uppgifter som införskaffats har varierat något bl.a. på grund av de ovan nämnda förändringarna i läroplaner. En närmare beskrivning av denna datainsamling finns i rapporter utgivna av SCB. För de två äldsta årskullarna gäller rapporten SCB 1976 och för de fyra senare årskullarna gäller respektive rapport, SCB 1983, 1986, 1991 och Resultat på begåvningstest. De tre begåvningstest som använts har varit identiska vid samtliga sex tidigare tillfällen. Då de tre begåvningstesten endast bjuds i åk 6 finns denna typ av uppgifter inte för den sjunde årskullen, från vilken enkätuppgifter insamlades först i åk 9. Begåvningstesten består av ett verbalt, ett spatialt och ett induktivt test, vardera innehållande 40 uppgifter och speciellt konstruerade för UGUprojektet. Det verbala testet är ett ordförrådstest av motsatstyp. Det spatiala testet är ett s.k. plåtvikningstest och det induktiva testet är uppbyggt av talserier. Testens reliabilitet, interkorrelationer samt samband med skolbetyg redovisas av Svensson (1971). Däremot finns av sekretesskäl ingen redovisning av de testuppgifter som ingår. 3. Resultat på kunskapsprov. Som framgått redan, för de tre första årskullarna (1948, 1953 och 1967) utgörs kunskapsproven i åk 6 av de standardprov i svenska, matematik och engelska som fram till och med början av 80-talet bjöds till samtliga elever i denna årskurs. För den fjärde årskullen (1972) användes särskilt utarbetade prov i läsning och matematik. Provet i läsning består av 27 uppgifter och hade ett särskilt syfte, att identifiera elever med lässvårigheter. Matematikprovet, som till skillnad från provet i läsning, också bjöds till den femte årskullen (1977) innehåller 19 uppgifter. Detta har efter en tämligen omfattande omarbetning, orsakad av att det tidigare använda provet bedömdes vara något för enkelt, även bjudits till den sjätte årskullen (1982). För ytterligare information se Ek och Pettersson (1985) respektive Reuterberg m.fl. (1996). 4. Enkätuppgifter från eleverna. Dessa behandlar elevernas självskattning och attityder till skola och utbildning, intresseinriktning samt studie- och 12

13 yrkesplaner. De har dock haft skiftande utformning vid de sex tidigare insamlingar som gjorts. Utförliga redogörelser för de enkäter som använts vid de olika tillfällena finns i Svensson (1964), Rovio-Johansson (1972), Emanuelsson (1981), Ek och Pettersson (1985), Reuterberg m.fl. (1991) samt Reuterberg m.fl. (1996). 5. Enkätuppgifter från målsmännen. Sådana uppgifter finns för fyra årskullar (1967, 1972, 1977 och 1982). Enkäterna innehåller frågor om bl.a. barnets uppväxtförhållanden, ambitioner och önskemål vad gäller barnets utbildning, synpunkter på skolans målsättningar samt föräldrarnas egen utbildnings- och yrkessituation. De enkäter som användes för de två första årskullarna beskrivs av Emanuelsson (1981) och de enkäter som användes för de två senaste kohorterna beskrivs av Reuterberg m.fl. (1991, 1996). 6. Enkätuppgifter från lärare. För att få en så fullständig bild som möjligt av elevernas skolsituation, bjöds även en enkät till lärarna för 1982 års kohort. Lärarenkäten bestod av 16 frågor, vilka rör vissa fakta om läraren, klassens storlek och sammansättning, lärarens bedömningar av klassens kunskapsnivå m.m., skolans resurser, arbetssätt och föräldramedverkan samt två frågor om förekomsten av utvärderingar (Reuterberg m.fl., 1996). Uppgifter insamlade för tidigare kohorter efter avslutad grundskoleutbildning Eleverna följs upp även efter det att de lämnat grundskolan. Bl.a. görs datainsamling under den tid de befinner sig i gymnasieskolan. Då införskaffas skoladministrativa data som t.ex. val av gymnasielinje/program och betyg efter avslutade studier. För fyra av kohorterna har förutom skoladministrativa data även insamlats enkätuppgifter från eleverna. De som ingår i kohorterna 3 och 4 (1967 och 1972 års kohorter) erhöll en enkät ett år efter grundskolans slut när flertalet befann sig i gymnasieskolans åk 1 (vårtermin 1984 och 1989). Frågorna rörde bl.a. synpunkter på och erfarenheter från grundskolans högstadium, uppfattningar om den egna förmågan, sysselsättning under fritiden, samt studie- och yrkesplaner. Någon enkät, ett år efter avslutad grundskola, sändes inte till de individer som ingår i kohorterna 5, 6 och 7 (1977, 1982 och 1987 års kohorter). I stället gjordes detta tre år efter grundskolan slut, våren 1996 respektive 2001 och 2006, då merparten befann sig i åk 3 i gymnasieskolan. Det huvudsakliga skälet till senareläggningen var att erhålla fylligare information om elevernas erfarenheter av studierna i gymnasiet. Utöver de frågor som användes för kohorterna 3 och 4, 13

14 ett år efter avslutad grundskola, innehåller denna enkät också motsvarande frågor om hela tiden i gymnasieskolan (Svensson, 2001). Data insamlade för den aktuella åttonde kohorten i grundskolan Skoladministrativa data SCB började insamlingen av skoladministrativa data då de aktuella eleverna befann sig i grundskolans åk 3, våren De skoladministrativa data som har insamlats hittills för denna årskull överensstämmer ganska väl med de data som finns för de fem närmast föregående årskullarna (se SCB 1983, 1986, 1991, 1996). Begåvningstest Begåvningstest har bjudits denna kohort i grundskolans åk 6, på samma sätt som för de tidigare sex kohorter, med undantag för den sjunde 1987 års kohort. Detta har möjliggjort fortsatta längdsnittsundersökningar inom de forskningsområden där dessa variabler är av central betydelse eller viktiga att tillgå. Nytt är dock att, förutom de tre tidigare begåvningstesten, har ett fjärde, nykonstruerat begåvningstest bjudits till eleverna i den åttonde kohorten. Det bjudna Synonymtestet är ett verbalt test, bestående av 25 uppgifter. Resultat på dessa begåvningstest redovisas dock inte i denna rapport, utan kommer att presenteras i en rapport, vilken är under utveckling. Kunskapsprov Matematikprovet, som den tidigare 1982 års kohort hade genomgått i åk 6, bjöds inte till eleverna i den aktuella, åttonde kohorten, då provet inte tycktes överensstämma till fullo med gällande läroplansintentioner i matematik. Resultat på kunskapsprov finns för 1992 års kohort i form av resultat på de s.k. nationella proven i ämnena svenska, svenska som andra språk, engelska och matematik, som sedan läsåret 1997/98 genomförs av samtliga elever i grundskolans åk 9. Elevernas resultat på de nationella proven kommer att tillföras UGU-projektet under början på Enkätuppgifter från målsmännen och lärare Enkätuppgifter från målsmän och lärare insamlades för denna årskull våren 2005, när eleverna befann sig i åk 6. Dessa uppgifter redovisas dock inte i denna rapport utan i kommande rapporter. Enkätuppgifter från eleverna Som underlag för utformningen av enkäten användes i huvudsak den enkät som bjöds i grundskolans åk 6, våren 1995 till elever födda Dessutom tillkom 14

15 ett antal frågor rörande områden som av olika skäl inte har varit lika aktuella att behandla i tidigare enkäter. Den slutliga enkäten kom att omfatta 20 frågor av vilka: 16 frågor rör grundskolan; En fråga handlar om elevens fortsatta skolgång efter grundskolan; och tre frågor berör elevens fritid. Frågornas huvudsakliga innehåll redovisas nedan medan deras exakta formulering återfinns i bilaga 1. Sex frågor (1, 2, 3, 4, 5, 6) rör elevernas generella uppfattning om sin förmåga att tillägna sig kunskaper och färdigheter inom nio olika kunskapsområden samt deras generella intresse för och hur viktigt det är för dem att lära inom dessa områden. Frågorna rör vidare elevernas uppfattning om sin förmåga att klara av vissa specifika uppgifter i svenska, engelska och matematik. Fyra frågor (7, 8, 9 och 15) rör känsla av sammanhang eller hur eleverna känner sig i olika lärande och sociala sammanhang i skolan samt deras allmänna skoltrivsel. En fråga (10) rör elevernas motivation att lära i skolan eller hur ofta de försöker uppnå ett antal specifika mål med sitt lärande. En fråga (11) rör hur ofta vissa arbetsformer förekommer i klassrummet. Tre frågor (12, 13 och 14) rör förekomst av och använd tid för hemuppgifter eller läxläsning samt hjälp med hemarbetet i hemmet. Två frågor (16 och 17) rör föräldrarnas engagemang i barnets skolsituation och framtida utbildningsplaner. Tre frågor (18, 19 och 20) handlar om elevernas fritidsintressen. Flertalet frågor är formulerade som huvudfrågor med ett antal underlydande delfrågor följda av fyra eller fem svarsalternativ. Den använda tekniken gör det möjligt att konstruera skalor, vilket medför ökad reliabilitet och validitet i mätningarna. Således är avsikten att ett antal delfrågor tillsammans ska utgöra ett mått på det fenomen som åsyftas, t.ex. självskattning av allmänna skolprestationer. Ett sådant mått kan utryckas på flera sätt som t.ex. genom medelvärde, summapoäng eller faktorpoäng (Harman, 1976). Datainsamlingen har diskuterats i UGU-projektets referensgrupp bestående av representanter för Skolverket, Högskoleverket, SCB samt några forskningsinstitutioner. Elevenkätens mer precisa innehåll och formuleringar har sedan fortlöpande diskuterats med representanter från framförallt Skolverket och SCB. Skolverket har även varit med och delfinansierat datainsamlingen. 15

16 Samtliga frågor, som ingår i elevenkäten, utprövades under höstterminen 2004 vid två skolor i Västsverige, varefter vissa smärre justeringar gjordes. Resultat från elevenkäten presenteras med början på sidan

17 POPULATION, UNDERSÖKNINGSGRUPP OCH GENOMFÖRANDE Definition av populationen Undersökningspopulationen består av de elever, som vårterminen 2002 tillhörde grundskolans åk 3. Av definitionen följer att populationen avgränsas med hänsyn till årskurstillhörighet, vilket betyder att den innefattar elever med olika födelseår. Huvudparten eller drygt 95 procent är dock födda Bestämning av urvalet Inför starten av insamlandet av administrativa data i åk 3 gjordes ett stratifierat slumpmässigt tvåstegs klusterurval om cirka individer med hjälp av ett av SCB egenutvecklat urvalsprogram. Ett stratifierat obundet slumpmässigt urval innebär att alla objekt inom respektive stratum har samma sannolikhet att komma med i urvalet. Urvalet gjordes i två steg. I steg 1 valdes 35 kommuner ut och i steg 2 valdes 227 rektorsområden ut. Stockholm, Göteborg och Malmö ingår i samtliga stickprov. Inom valda rektorsområden undersöktes samtliga elever. Det totala antalet elever i urvalet, vilket gjordes i åk 2, uppgick till Vid kontroll av populationen i årskurs 3 visade det sig att 10 elever inte längre tillhörde populationen. Samtliga elever hade emigrerat. Vid de insamlingar som sedan gjordes av administrativa data i åk 3-5 hade ett antal elever utgått från uppföljningsundersökningen då dessa hade emigrerat, överflyttats till särskola eller vägrat delta. Det totala antalet elever som ingick i urvalet vid tiden för enkätundersökningen i åk 6 våren 2005 utgjordes av elever. Efter att bl.a. målsman fått möjlighet att avböja deltagande i denna undersökning återstod elever. För samtliga elever finns skoladministrativa data från grundskolans åk 3. Genomförande Den slutliga versionen av elevenkäten och de olika följebreven skickades av projektets personal till SCB i mitten av januari 2005 som tryckte och distribuerade undersökningen. Informationsbrevet till rektorn och de berörda lärarna skickades i vecka 4. Ett brev, skrivet av Skolverket till rektorn, om undersökningens nationella betydelse, ingick också i informationsmaterialet. Elevenkäten skickades sedan till rektor under vecka 10. I försändelsen fanns ytterligare information om undersökningen och instruktioner, såväl till rektor som till lärare. En påminnelse med en ny enkät skickades till rektor vecka 17. Därefter följde två telefonpåminnelser till rektor, vecka 19 och vecka 22. Insamlingen avslutades i juni 2005, varefter de bundna enkätsvaren inlästes av SCB och skickades till Göteborgs universitet i oidentifierbart skick. 17

18 Bildandet av skalor I de frågeformulär som använts i UGU-projektets uppföljningsundersökningar till och med 1982 års kohort har ingått frågor rörande exempelvis elevernas intresse för och deras självskattning i olika skolämnen. Frågorna i dessa frågeformulär har vanligtvis haft enbart två eller tre svarsalternativ. Detta medförde klara begränsningar vad gäller såväl validitet som reliabilitet och frågorna i dessa frågeformulär har enbart i mycket begränsad omfattning kunnat användas till att konstruera skalor. För att hantera dessa brister har stora delar av frågeformuläret till elever födda 1982 nykonstruerats. Syftet med omarbetningen var att formulera frågor som kunde ligga till grund för skalor med acceptabel reliabilitet och validitet och förbättra de enskilda frågornas reliabilitet genom att ange mer nyanserade svarsalternativ. I Reuterberg m.fl. (1996) ges en statistisk beskrivning av de enkätfrågorna som bjöds till 1982 års kohort i åk 6 våren 1995, hur dessa har grupperats och bildat skalor samt skalornas mättekniska egenskaper. Denna ansats tillämpades sedan av Giota och Cliffordson (2004) på frågeformuläret som bjöds våren 2003 till UGU-projektets sjunde kohort (elever födda 1987) i åk 9. Ett av syftena med föreliggande rapport är att testa de skalor som bildades i samband med enkätundersökningen i åk 6 (för 1982 års kohort) på nuvarande enkätdata (för 1992 års kohort) i åk 6. För samtliga av de tidigare skalorna gäller dock att frågornas antal i den aktuella enkätinsamlingen har utökats i regel med mellan en och tre frågor per skala. En följd av denna förändring borde bli att skalornas mättekniska egenskaper för den aktuella datainsamlingen har förbättrats. Det var fallet när ansatsen med bildandet av skalor testades i Giota och Cliffordson (2004). I föreliggande rapport redovisas reliabilitetskoefficienter för de skalkonstruktioner som är gemensamma för de två tidigare datainsamlingarna (för 1982 och 1987 års kohort), vilket i första hand avser självskattningar av allmänna och specifika skolprestationer samt intresse för att lära olika ämnesområden i skolan. Det finns dock frågor som är nykonstruerade för den aktuella 1992 års kohort såsom frågan om hur viktigt det är för eleverna att de lär olika skolämnen och frågan om allmän skoltrivsel. Syftet med föreliggande rapport är också att beskriva dels vilka förändringar i frågeformuläret som har gjorts inför datainsamlingen i åk 6 våren 2005 och dels hur de skalor som kommer att bildas skiljer sig från de i Reuterberg m.fl. (1996) samt att dokumentera de nya skalornas mättekniska egenskaper. 18

19 REDOVISNING AV ENKÄTSVAR Enkätsvaren redovisas under sju rubriker, vilka motsvarar de frågeområden som beskrivs på sidorna 12 och 13. Frågornas avvikelser från eller likheter med de frågor som ställts till elever i 1982 års kohort behandlas under respektive rubrik. I likhet med den tidigare rapporteringen av UGU-projektets datainsamling i åk 6 våren 1995 baseras denna redovisning på oviktade enkätsvar. Elevers generella uppfattning Självskattning i olika skolämnen Fråga 1 Hur DUKTIG tycker du att du är i följande ämnen? gällande elevernas generella skattning av sin förmåga att klara olika skolämnen har exakt samma formulering som i den som ställts till 1982 års kohort. Antal ämnen som ingår i den nya skalan uppgår dock till nio jämfört med de sju som ingick i den tidigare. De ämnen som har tillkommit är de naturorienterade (NO) och slöjd. Det samhällsorienterade ämnet OÄ har omformulerats till SO. Tabell 1. Svarsfördelningar på frågan Hur duktig tycker du att du är i följande ämnen? I procent. Ämne Mycket duktig Ganska duktig Varken duktig eller dålig Ganska dålig Mycket dålig Antal svarande Svenska Engelska Matematik SO NO Idrott och hälsa Bild Musik Slöjd Som framgår av Tabell 1, ligger svarsfördelningarna genomgående förskjutna mot de positiva svarsalternativen med den högsta andelen svar på alternativet ganska duktig. Allra högst skattar eleverna sin förmåga i idrott och hälsa, där 51 procent anser sig vara mycket duktiga. Samtidigt är det en förhållandevis låg andel elever som upplever sig vara mycket duktiga i de naturorienterade (NO) och samhällsorienterade (SO) ämnena, där svaren i stället hopar sig på de två alternativen ganska duktig och varken duktig eller dålig. I svenska är det nära 80 procent av eleverna som svarat med dessa två alternativ. Det ämne som visar 19

20 den högsta andelen svar på de negativa alternativen, ganska dålig och mycket dålig, är bild (13 procent). Som nämndes ovan är avsikten med frågorna i Tabell 1 att de ska kunna ligga till grund för en skala som anger elevernas skattning av sina allmänna skolprestationer. För att skalan skall fungera väl för ett sådant syfte bör det föreligga klara samband mellan elevernas skattningar i de olika ämnena. Tabell 2 visar de olika sambandens styrka. Korrelationerna i Tabell 2 är alla signifikanta och positiva, vilket tyder på att frågorna mäter en gemensam faktor, skattning av allmänna skolprestationer. Det allra högsta sambandet uppvisar NO och SO, med en korrelation på NO har emellertid förhållandevis höga samband också med matematik och svenska. Det näst högsta sambandet uppvisar bild och musik, Bild har även ett högt samband med slöjd, På det hela taget uppvisar NO, SO, matematik, svenska och engelska relativt höga inbördes samband, vilket antyder en särskild faktor för de teoretiska ämnena. Likaså uppvisar bild, musik och slöjd relativt höga inbördes samband, vilket antyder en praktisk/estetisk faktor. Tabell 2. Korrelationer mellan elevernas självskattning i olika skolämnen. Ämne Svenska Engelska Matematik SO NO Idrott Bild Musik Slöjd Svenska 1.00 Engelska Matematik SO NO Idrott Bild Musik Slöjd För att granska hur frågorna rörande elevernas självskattning i olika skolämnen kan kombineras till olika skalor har ett antal konfirmatoriska faktoranalyser genomförts. I ett första steg prövades den modell som föreslogs av Reuterberg m.fl. (1996), där de sju frågorna bildade en skala, vilken antogs mäta en generell faktor, självskattning av allmänna skolprestationer. Samma modell har testats av Giota och Cliffordson (2004). Resultatet av denna analys blev att den generella faktorn förklarade 68 procent av skalans varians. En skala för att mäta självskattning av allmänna skolprestationer uppbyggd av samtliga nio frågor har således en reliabilitet, uttryckt som Cronbach's alfa, på Detta kan tyckas vara en relativt låg reliabilitet med tanke på att skalan består av nio frågor. Förklaringen är emellertid att allmänna 20

21 skolprestationer i sig är ett heterogent område, vilket innebär att vi måste acceptera heterogenitet också i skalan. Motsvarande skala bestående av sju frågor uppvisade i Reuterberg m.fl. (1996) en alfakoefficient på I Giota och Cliffordson (2004) uppvisade skalan, bestående av nio frågor med exakt samma formulering, en alfakoefficient på Utöver den generella faktorn antyder korrelationerna också två mer specifika faktorer, nämligen en teoretisk faktor definierad av svenska, engelska, matematik, SO och NO samt en praktisk/estetisk faktor definierad av idrott och hälsa, bild, musik och slöjd. Av intresse är också det faktum att korrelationerna mellan bild, musik och slöjd var betydligt högre än korrelationerna mellan dessa ämnen och ämnet idrott och hälsa, vilket tyder på att detta ämne också mäter en annan dimension utöver en praktisk/estetisk. Reliabiliteten för en skala med endast de fem teoretiska ämnena är något lägre (0.66) än reliabiliteten för en skala grundad på samtliga nio ämnen. Reliabiliteten för en praktisk/estetisk skala är inte högre än Reliabiliteten på 0.59 får anses vara acceptabel då skalan mäter ett heterogent område. Vi väljer därför att bilda tre skalor av dessa olika ämnen. I Tabell 3 anges de tre skalornas mättekniska egenskaper. Tabell 3. Medelvärde, standardavvikelse samt reliabilitet för den skala som mäter självskattning av allmänna skolprestationer och prestationer i de teoretiska samt de praktiskt/estetiska ämnen. N Medelvärde Standardavvikelse Reliabilitet* Självskattning, allmän Självskattning, teoretiska ämnen Självskattning, praktiskt/estetiska ämnen * Cronbach's alfa Intresse av att lära olika skolämnen Fråga 2 Hur INTRESSERAD är du av att lära dig följande ämnen? gällande elevernas intresse av att lära olika skolämnen har liknande formulering som i den tidigare datainsamlingen i åk 6. Frågans tidigare formulering är Hur intresserad är du av att lära dig mer i dessa ämnen? De ämnen som ingår i fråga 2 är desamma som i den tidigare självskattningsfråga 1. Intressefrågan skiljer sig dock från frågan i den tidigare datainsamlingen i åk 6 på så sätt att den nu fått fem svarsalternativ mot de tidigare fyra. Det tillkomna svarsalternativet är varken eller intresserad. Svarsalternativen har kodats från 5 för det mest 21

22 positiva alternativet till 1 för det mest negativa. Elevernas svarsfördelningar på intressefrågan framgår av Tabell 4. Tabell 4. Svarsfördelningar på frågan Hur intresserad är du av att lära dig följande ämnen? I procent. Ämne Mycket intressera d Ganska intresserad Varken eller intresserad Inte särskilt intresserad Inte alls intresserad Antal svarande Svenska Engelska Matematik SO NO Idrott Bild Musik Slöjd Svarsfördelningarna i Tabell 4 är, på samma sätt som svarsfördelningarna i den tidigare tabellen, i allmänhet sneda med en förskjutning mot de positiva svarsalternativen. Mest uttalat är detta för engelska samt idrott och hälsa. Drygt 8 av 10 elever finner dessa ämnen mycket eller ganska intressanta att lära. Färre har dock ett mycket starkt intresse av att lära svenska (knappt 70 procent). Å andra sidan är det också relativt få elever som uppger sig vara helt ointresserade av ämnet (knappt 10 procent). Det ämne som visar den största spridningen i svar är musik, för vilket 78 procent av eleverna visar mycket stort intresse samtidigt som relativt många (13 procent) nästintill helt saknar intresse. Frågan är nu om de nio delfrågorna kan ligga till grund för en skala som mäter elevernas intresse av att lära olika skolämnen, generellt sett. Frågans konstruktion är ju densamma som den fråga med vars hjälp vi ville få ett mått på elevernas generella självskattning i dessa skolämnen. I det fallet ledde frågans heterogenitet till att Cronbach's alfa inte blev högre än 0.72, trots skalans relativt höga antal delfrågor. Risken är givetvis stor att även den nu aktuella frågan är relativt heterogen. 22

23 Tabell 5. Korrelationer mellan elevernas intresse i olika skolämnen. Ämne Svenska Engelska Matematik SO NO Idrott Bild Musik Slöjd Svenska 1.00 Engelska Matematik SO NO Idrott Bild Musik Slöjd När det gäller de teoretiska skolämnenas inbördes korrelationer är dessa snarast något högre vad gäller intresse jämfört med självskattningen. Detsamma gäller korrelationerna mellan bild, musik och slöjd. Korrelationerna mellan bild, musik och slöjd samt idrott och hälsa är också högre för intressefrågan, men mer spretiga. Vi har även här prövat tre olika skalkonstruktioner: en skala som innehåller de nio ämnena, och som kan sägas utgöra ett mått på elevernas intresse av att lära skolämnen, generellt sett, en skala med enbart de fem teoretiska ämnena, och en skala med enbart de fyra praktiskt/estetiska ämnena. Analysen av skalornas reliabilitet, uttryckt som Cronbach's alfa, visar att skalan för att mäta elevernas intresse av att lära skolämnen, har en aningen lägre reliabilitet än skalan med endast de fem teoretiska ämnena, nämligen 0.76 mot Motsvarande skala bestående av fyra teoretiska ämnen uppvisade i Reuterberg m.fl. (1996) en alfakoefficient på 0.67 medan skalan bestående av sju såväl teoretiska som praktiskt/estetiska ämnen uppvisade en reliabilitet på Motsvarande skalor i Giota och Cliffordson (2004) uppvisade alfakoefficienter på 0.77 resp Reliabiliteten för en skala bestående av endast de fyra praktiska/estetiska ämnena blir inte högre än Även denna reliabilitet får anses vara acceptabel med tanke på att skalan mäter ett heterogent område, och vi väljer att bilda en separat skala även för denna faktor. De tre skalornas mättekniska egenskaper framgår av Tabell 6. 23

24 Tabell 6. Medelvärde, standardavvikelse samt reliabilitet för intresseskalorna. N Medelvärde Standardavvikels e Reliabilitet* Intresse, allmän Intresse, teoretiska ämnen Intresse, praktiskt/estetiska ämnen * Cronbach's alfa Vikten av att lära olika skolämnen Fråga 3 Hur VIKTIGT är det för dig att du lär dig följande ämnen? är nykonstruerad för 2005 års datainsamling. De ämnen som ingår i frågan är desamma som i fråga 1 och 2. Såväl intressefrågan (fråga 2) som viktigtfrågan ämnar mäta elevers motivation att lära i skolan. Intressefrågan refererar emellertid till en inre motivation att lära i skolan, medan viktigtfrågan refererar till en yttre sådan. Inre motivation definieras ofta som den glädje som elever upplever när de engagerar sig i olika uppgifter/ämnen i skolan, eller som deras intresse för att tillgodogöra sig olika uppgifters/skolämnens innehåll. En vedertagen definition på yttre motivation är att en skoluppgift/ämne uppfattas vara betydelsefull i termer av dess användbarhet eller nyttighet för eleven exempelvis i samband med framtida utbildningsmål som han/hon försöker uppnå. Forskningsresultat visar att elevers inre/yttre motivation är olika relaterade till såväl självskattning (t.ex. Giota, 2006) som skolprestationer (t.ex. Giota, 2006, 2007). Svarsfördelningarna på fråga 3 framgår av Tabell 9. 24

25 Tabell 7. Svarsfördelningar på frågan Hur viktigt är det för dig att du lär dig följande ämnen? I procent. Ämne Mycket viktigt Ganska viktigt Varken viktigt eller oviktigt Inte särskilt viktigt Inte alls viktigt Antal svarande Svenska Engelska Matematik SO NO Idrott Bild Musik Slöjd Som framgår av Tabell 9, tycker eleverna att engelska och matematik, bland de teoretiska ämnena, är mycket viktiga för dem att lära i skolan, medan bland de praktiskt/estetiska ämnena, är det idrott och hälsa. Andelen elever, som anser att engelska och matematik är mycket viktiga ämnen för dem att lära i skolan är dubbelt så hög jämfört med andelen som anger att de är mycket intresserade av att lära sig dessa ämnen (Tabell 4). Denna tendens är ännu tydligare när det gäller svenska. Här är andelen som anser att svenska är mycket viktigt för dem att lära tre gånger så hög jämfört med andelen som finner ämnet mycket intressant att lära. När det gäller de praktiskt/estetiska ämnena är tendensen den motsatta. Här är andelen elever, som finner bild, musik och slöjd mycket intressanta, högre än andelen som anser att dessa ämnen är mycket viktiga för dem att lära i skolan. Idrott och hälsa är dock ett ämne som två tredjedelar av eleverna har stort intresse av att lära och anser är mycket viktigt. 25

26 Tabell 8. Korrelationer mellan elevernas skattning av hur viktigt det är för dem att lära olika skolämnen. Ämne Svenska Engelska Matematik SO NO Idrott Bild Musik Slöjd Svenska 1.00 Engelska Matematik SO NO Idrott Bild Musik Slöjd Som framgår av Tabell 8, är bild, musik och slöjd de ämnen som uppvisar de högsta sambanden. Korrelationerna mellan dessa ämnen är mycket högre än korrelationerna vad gäller såväl intresse som självskattningar i dessa ämnen. Ser vi på de teoretiska ämnenas inbördes korrelationer framkommer att dessa varierar mer jämfört med korrelationerna i både intresse och självskattningar. Vi har även här prövat tre olika skalkonstruktioner: en skala som innehåller alla de nio ämnena och som kan sägas utgöra ett mått på elevernas yttre motivation att lära skolämnen, generellt sett; en skala med enbart de fem teoretiska ämnena; och en skala med enbart de fyra praktiskt/estetiska ämnena. Analysen av skalornas reliabilitet, uttryckt som Cronbach's alfa, visar att skalan med enbart de fem teoretiska ämnena har en aningen lägre reliabilitet (0.78) jämfört med skalan bestående av alla de nio ämnena (0.80). Skalan bestående av de praktiskt/estetiska ämnena visar en alfakoefficient på Samtliga skalor visar därmed höga reliabilitetskoefficienter trots att de mäter heterogena ämnesområden. Vi väljer därför att bilda tre skalor av dessa olika ämnen. 26

27 Tabell 9. Medelvärde, standardavvikelse samt reliabilitet för den skala som mäter hur viktigt det är för eleverna att lära sig olika skolämnen. N Medelvärde Standardavvikelse Reliabilitet* Viktigt, allmän Viktigt, teoretiska ämnen Viktigt, praktiskt/estetiska ämnen * Cronbach's alfa Självskattning i svenska Fråga 4, 5 och 6 rörande självskattning i svenska, engelska och matematik har exakt samma formulering som i föregående datainsamling i åk 6. Delfrågorna vad gäller självskattning i svenska framgår av Tabell 10, där vi också återger svarsfördelningen för var och en av dem. Inför den aktuella datainsamlingen har tre av de fyra tidigare delfrågorna modifierats och tre nya tillkommit. Delfrågornas tidigare formulering lyder: läsa högt för kamraterna, skriva små berättelser, och berätta för läraren och klassen. De nya delfrågorna är 10b, d, f. Tabell 10. Svarsfördelningar på frågan Hur tycker du att du klarar av följande uppgifter i svenska? I procent. Uppgift Mycket bra Ganska bra Varken bra eller dåligt Ganska dåligt Mycket dåligt Antal Svarande a. Läsa o. förstå en text b. Stava rätt c. Läsa högt inför andra d. Läsa TV:s textremsa e. Skriva en berättelse f. Delta i en diskussion g. Redovisa muntligt Svarsfördelningarna på frågorna i Tabell 10 ligger i ännu högre grad förskjutna mot det mest positiva alternativet än vad som var fallet för fråga 1, vilken avser att mäta elevernas skattning av sin förmåga att klara olika skolämnen, generellt sett. Särskilt gäller detta frågorna rörande att läsa TV:s textremsa till en film, där drygt 80 procent av eleverna svarat mycket bra, och att läsa och förstå en text, där drygt hälften av eleverna svarat detsamma. Ingen elev har svarat mycket dåligt på dessa frågor. Vi kan också konstatera att eleverna på det hela taget skattar sin förmåga högre när det gäller att läsa för sig själva jämfört med den 27

28 mer utåtriktade uppgiften att läsa högt inför andra. Att delta i en diskussion tycks dock inte vara något problem för eleverna där 35 procent anser sig vara mycket bra. De enda uppgifterna för vilka de negativa svarsalternativen har tilldragit sig en relativt stor andel elever (cirka 13 procent) är att redovisa muntligt och läsa högt inför andra; båda av utåtriktad karaktär. De sju uppgifterna som ingår i fråga 4 avser att mäta elevernas uppfattning om hur bra de klarar av specifika uppgifter inom ämnet svenska. Eftersom ett av rapportens syften är att testa huruvida dessa frågor kan bilda en skala, är det rimligt att undersöka samvariationen mellan de sju uppgifterna och den fråga som gällde den allmänna självskattningen i svenska, vilken ingick i fråga 1. En förutsättning är dock att de sju uppgifternas inbördes korrelationer samt korrelationerna mellan dessa uppgifter och den allmänna frågan är positiva. Sambanden mellan de olika frågorna redovisas i Tabell 11. Tabell 11. Korrelationer mellan elevernas självskattning i olika avseenden rörande svenska. Uppgift Allm. Läsa och förstå Stava rätt Läsa högt Läsa TV:stext Skriva berättelse Delta i disk. Redovisa muntligt Allmänt 1.00 Läsa o. förstå en text Stava rätt Läsa högt inför andra Läsa TV:s textremsa Skriva en berättelse Delta i en diskussion Redovisa muntligt Korrelationerna i Tabell 11 är klart högre än de i Tabell 1, d.v.s. korrelationerna mellan elevernas självskattning i de olika ämnena, vilket är naturligt med tanke på att självskattningarna här gäller ett och samma ämne. De allra högsta sambanden uppvisar uppgifterna att läsa högt inför andra, redovisa muntligt och delta i en diskussion, vilka alla avser en situation där man skall framträda inför en grupp. Ett högt samband föreligger också mellan de fyra uppgifter som avser ens förmåga att läsa, skriva och förstå samt stava rätt. Vi kan också konstatera att den allmänna frågan korrelerar relativt högt med nästan samtliga specifika uppgifter. Detta resultat talar för bildandet av en skala som ämnar mäta elevernas generella uppfattning om sin förmåga i svenska. Om motsvarande även gäller för de skattningar som eleverna har gjort av sin förmåga i engelska och matematik kommer att testas i de två följande avsnitten. Den skala med vars hjälp vi ska mäta elevernas uppfattning om att klara av specifika uppgifter i svenska innefattar således åtta frågor och med tanke på de 28

29 relativt höga korrelationerna i Tabell 11 är det rimligt att anta att denna skala uppvisar en klart högre reliabilitet än den som gällde allmänna skolprestationer; vilket visar sig vara fallet. Reliabiliteten på 0.78 (Cronbach s alfa) får betraktas som fullt acceptabel. I Reuterberg m.fl. (1996) uppvisade skalan, bestående av fyra frågor, en alfakoefficient på 0.75, medan skalan i Giota och Cliffordson (2004), bestående av sex likvärdiga frågor som i den aktuella, uppvisade en alfakoefficient på Nuvarande skalans mättekniska egenskaper återfinns i Tabell 12. Tabell 12. Medelvärde, standardavvikelse samt reliabilitet för den skala som mäter självskattning i svenska. N Medelvärde Standardavvikelse Reliabilitet* * Cronbach's alfa Självskattning i engelska De delfrågor som är avsedda att mäta självskattning i engelska har stor likhet med dem avseende svenska. Eleverna skall dessutom ta ställning till sin förmåga att klara vissa andra uppgifter såsom att förstå när någon talar, tala själv och söka information. Eftersom det rör sig om ett främmande språk är det rimligt att förvänta något mindre positiva självskattningar jämfört med det egna språket. Svarsfördelningarna på de sju delfrågorna framgår av Tabell 13. Tre delfrågor: förstå engelsk film utan text, redovisa muntligt och söka information är nykonstruerade för 2005 års datainsamling i åk 6, medan en av de fyra tidigare delfrågorna är något modifierad. Det gäller delfrågan att skriva en berättelse. 29

30 Tabell 13. Svarsfördelningar på frågan Hur tycker du att du klarar av följande uppgifter i engelska? I procent. Uppgift Mycket bra Ganska bra Varken bra eller dåligt Ganska dåligt Mycket dåligt Antal svarande Förstå när någon pratar Förstå engelsk film utan text Läsa o. förstå en text Prata med någon Skriva ett brev/berättelse Redovisa muntligt Söka information Som väntat ligger svarsfördelningarna inte lika starkt förskjutna mot de mest positiva alternativen som var fallet för svenska. Men trots att eleverna inte har bedömt sin förmåga lika högt i engelska som i svenska kan vi konstatera att huvuddelen av svaren fortfarande återfinns på de positiva alternativen. Svaren på denna fråga liknar dock de svar som gällde för svenska i det avseende att uppgiften redovisa muntligt, som är en av de mer utåtriktade uppgifterna, upplevs som svårare jämfört med att läsa och förstå. Att redovisa muntligt är för övrigt den uppgift som eleverna skattar sig lägst på. Drygt var tionde elev (16 procent) har angivit att de klarar den uppgiften mycket bra och nästan lika många säger sig klara den mycket eller ganska dåligt. Som svårt upplevs även att skriva ett brev eller en berättelse på engelska och söka information. Att prata med någon på engelska är dock något som eleverna oftare finner lättare än att redovisa muntligt på engelska. När vi nu går över till att granska delfrågornas inbördes korrelationer ingår också den allmänna självskattningen i engelska hämtad från fråga 1. 30

31 Tabell 14. Korrelationer mellan elevernas självskattning i olika avseenden rörande engelska. Uppgift Allm. Förstå tal.eng. Förstå eng. film Läsa/ förstå Tala eng. Skriva brev/ber. Red. muntl. Söka inf. Allmänt 1.00 Förstå när någon pratar Förstå engelsk film utan text Läsa o. förstå en text Prata med någon Skriva brev/berättelse Redovisa muntligt Söka information De frågor som gäller olika uppgifter i engelska visar klart högre inbördes korrelationer än de frågor som gällde svenska. Nästan samtliga korrelationer i Tabell 14 ligger över 0.50, vilket uppvisades av endast ett par uppgifter i svenska. Det allra högsta sambandet på 0.67 finner vi mellan de två uppgifterna som gäller att förstå talad engelska, antingen i verklighet eller på film. De relativt höga korrelationerna mellan elevernas generella uppfattning om sin förmåga i engelska och hur de anser sig klara de specifika uppgifterna i engelska styrker bildandet av en skala som mäter självskattning i engelska. Till viss del kan den högre inbördes korrelationen bero på det faktum att det är större spridning i svaren för skattningsskalan i engelska. De elever som skattat sig lågt på en fråga har i allmänhet gjort så även på de övriga frågorna och samma förhållande gäller för dem med positiva skattningar. De högre inbördes korrelationerna anger också att skattningsskalan i engelska är mer homogen än den i svenska och detta tar sig uttryck i en klart högre reliabilitet, nämligen 0.90; vilket får betraktas som en mycket hög reliabilitet (Tabell 15). I Reuterberg m.fl. (1996) och Giota och Cliffordson (2004) uppvisade skalan en alfakoefficient på 0.87 resp Skalan i Giota och Cliffordson (op.cit.) består av ett lika stort antal frågor med ett likvärdigt innehåll som den aktuella. Nuvarande skalans mättekniska egenskaper återfinns i Tabell