Dialogmöte om Sambruk Göteborg, juni 2013

Transkript

1 Dialogmöte om Sambruk Göteborg, juni 2013

2 Dialogmöte om Sambruk, juni 2013 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) Publ.nr MSB583 - juni 2013 IBSN Foto, framsidan: Nyköpings kommun I Nyköping delar den sociala omsorgens larmcentral rum med räddningstjänstens larmcentral. Kristina Silverarfve är chef för dem som arbetar med kommunens trygghetslarm. Nycklarna går till brukare som har larm i hemmet. Text: Annika Lindqvist Foto (där ej annat anges): Annika Lindqvist Produktion: Advant Produktionsbyrå

3 Bakgrund Fortsatt samhällsservice fordrar sambruk Glesbygden blir glesare och tätorterna tätare. I takt med ökade utmaningar måste kommunerna ständigt se över sina utgifter. Men vi behöver fortfarande akut hjälp när vi blir sjuka, när det brinner eller när källaren svämmar över. Ska det fungera måste samhället använda sina resurser effektivare. Ett tjugotal personer samlades i Göteborg den juni för ett dialogmöte om sambruk. Inbjudan hade inte gått ut till landets alla kommuner. De inbjudna var handplockade för att de har börjat arbeta med eller funderar på samutnyttjande av sina jourorganisationer. Vi vill binda samman er i nätverk. Det här handlar inte om att MSB ska driva projekt utan vi vill stödja er som på ett eller annat sätt har kommit en bit i frågan, sa Håkan Axelsson, enhetschef på MSB. Arbetet sker på olika sätt. Jämtland har till exempel samlat alla blåljusaktörer i ett Trygghetens hus i Östersund. Medelpad har satsat på allmänheten. Femton personer i fem byar har fått en kortare utbildning och kommer från och med i sommar att kunna larmas via sms innan ambulans eller räddningstjänst hinner fram. Bakgrunden Håkan Axelsson gav en snabb bakgrund till hur diskussionerna startade på nittiotalet när det blev uppenbart att stora delar av landet har svårt att rekrytera brandmän på deltid. Några år senare började de första räddningstjänsterna åka på sjuklarm i väntan på ambulans, IVPA, och deltidskårer introducerade första insatsperson, FIP. Sen kom IVPR, i väntan på räddningstjänst. Då var räddningstjänsterna inte lika benägna att ta budskapet till sig. Ska andra klara av vårt arbete?! beskrev Håkan Axelsson en inte ovanlig reaktion. Men vi kan inte stirra oss blinda på att samarbetet ska utgå från räddningstjänsten och det är viktigt att inte ha för stort blåljusfokus. Det här ska vara just sambruk. Vi måste tänka på hur vi ska öka effekten av skattebetalarnas pengar. Bakgrund DIALOGMÖTE OM Sambruk 3

4 Forskningen bekräftar att sambruk lönar sig Redan 2006 lade ekonomen Björn Sund fram rapporten som visar att sambruk av joursystem är lönsamt. Insamlandet av materialet till rapporten Sambruk av samhällets jour- och beredskapsresurser är lönsamt! startade år 2004, för snart tio år sedan. Det är inte så mycket som har gjorts sedan dess. En internationell konferens nyligen visade att det inte händer så mycket utanför Sveriges gränser heller, sa Björn Sund som arbetar på MSB och var en av initiativtagarna till dialogmötet. Ekonomi ger bara en del av bilden och är inte alltid så människovänligt. Ekonomiska termer säger inget om känsla av trygghet eller om glädjen över att ha klarat sig helskinnad efter en olycka. Men ekonomiska fakta är förhållandevis lätta att mäta och ofta nödvändiga argument i politiken. Metoden i sambruksrapporten är en nationalekonomisk kostnadsnyttokalkyl. Den räknar om sådant som räddade människo liv, byggnader som bara får lindriga skador efter en snabbt släckt brand och uteblivna trafikolyckor till kronor och ören och sätter vinsterna i relation till de satsade pengarna. En grundprincip för att sambruk av joursystem ska löna sig är att skadan eller sjukdomen förvärras om det dröjer innan hjälp kommer. Benbrott är till exempel inte ett sådant fall. Det är visserligen plågsamt att vänta, men skadan blir i sig inte värre av några minuters extra väntetid. Vid hjärtstopp är det däremot väldigt tydligt att andel överlevande sjunker dramatiskt med ökande tid. Vår rapport visade att en snabbare insats ger gånger pengarna, sa Björn Sund. Defibrillatorer Den första insatsen sker framförallt genom att räddningstjänsten utrustas med defibrillatorer. Troligen är det också samhällsekonomiskt lönsamt att räddnings tjänsten åker vid larm om självmordsrisk. Också senare rapporter har styrkt uppfattningen att tidiga insatser och sambruk ofta går att räkna hem i kronor och ören. En uppsats från Karlstads universitet år 2012 visade på att Jönköping fick mellan 3 och 8 gånger pengarna tillbaka genom att ha första insatsperson. (Är införande av förstainsatsperson samhällsekonomiskt lönsamt? Lång, Elisabeth, Karlstads universitet). Ännu färskare är en utvärdering från Söderköping där räddningstjänsten har anlitat vaktbolag för att rycka ut vid bränder. Under - sökningen tyder på en avkastning på åtta kronor per satsad krona. (En samhälls ekonomisk utvärdering av samarbete mellan räddningstjänst och väktare. Åsa Weinholt och Tobias Andersson Granberg, 2013, Linköpings universitet, CARER.) Sambruksrapporten kommer fram till att snabbare insatser inte alltid är ekonomiskt effektiva. Antalet drunkningsolyckor skulle förmodligen inte minska så mycket att det motiverar att brandmän skulle patrullera kring stora badplatser och snabbare halkbekämpning spelar troligen inte så stor roll för att minska fallskador. De flesta drunkningstillbud sker när människor badar ensamma och fall - skador uppstår för det mesta inomhus, sa Björn Sund. Bakgrund DIALOGMÖTE OM Sambruk 4

5 Goda exempel Sköterskor åker på larm i väntan på ambulans Sedan i våras följer Öckerös kommunala sjuksköterskor med brandmännen ut i väntan på ambulans. Men det har tagit lång tid att övertyga dem om att det är en bra lösning. När rapporten kom om att sambruk är lönsamt år 2006 startade dåvarande Räddningsverket Öckeröprojektet. Tanken var att finna okonventionella modeller för att gemensamt utnyttja samhällets olika jourorganisationer som visade sig vara häpnadsväckande många och dåligt synkroniserade. På Öckerö blev behovet av samordning särskilt uppenbart eftersom det krävs båt för att ta sig mellan de olika öarna, och båtar är dyra. Då var Kenneth Ericson räddningschef på Öckerö. Nu har han gått i pension men tillträtt som rådgivare åt MSB på deltid. Han ägnar sig åt sambruksfrågor och var en av idé givarna till och administra törerna kring dialogmötet i Göteborg. På Öckerö har arbetet för mer sambruk fortsatt. Brandmännen har länge åkt på IVPA-larm, i väntan på ambulans. Sedan i maj följer kommunens sjuksköterska med brandmännen ut på larmen. Öckerö har cirka 25 sjuksköterskor anställda, huvudsakligen för att arbeta inom äldrevården. För mig var det självklart att sjuksköterskan i hemsjukvården har jättebra förutsättningar för att vara ett komplement till ambulanssjukvården, men en del kände sig oroliga att de inte skulle klara av det, berättade Malin Tisell. Hon är nyligen utsedd till högsta chef för Öckerös riskhanteringsverksamhet där räddnings tjänsten ingår som en del. Hon är själv sjuksköterska i botten, har tidigare varit områdeschef för ambulanssjukvården i Göteborg och har stor del i överenskommelsen med de kommunala sköterskorna. Rädsla för hot Motståndet har också grundat sig i en rädsla för att hamna i hotfulla situationer. Arbetet med IVPA-larmen har startat gradvis och försiktigt. Sedan i maj följer en skö - terska med på dagtidslarmen. Där efter ska kommunen utvärdera projektet innan sköterskornas IVPA-jour i höst förhopp ningsvis Kenneth Ericson Goda exempel DIALOGMÖTE OM Sambruk 5

6 utökas till klockan 22. Senare kommer de att åka med också nattetid. På sikt är tanken att de kommunala sköterskorna ska kunna åka själva utan brandmännen, om det går snabbare. Sköterskornas del i IVPA ska utvärderas av forskare från Karlstads universitet och Linné uni versi tetet. Precis som de brandmän som åker IVPA har sjuk sköterskorna utbildats av Sahlgrenska och de får rådgivning från sjukhuset ute på larm. Åldrande befolkning Kommunen har en förhållandevis stor andel gamla människor. Liksom i resten av landet bor allt fler kvar hemma även efter att de har fått svårt att röra sig. De gamla trä husen är svåra att anpassa så att de blir säkra att bo i för den som knappt tar sig upp ur sängen och ut ur huset. Öckerö planerar att kommunens personal ska göra förebyggande hembesök varje gång en gammal människa börjar anlita hemtjänst eller hemsjukvård. Såväl brandingenjör som sjukgymnast, arbetsterapeut och sjuksköterska bör följa med. Sjuksköterskan kan inventera läkemedel s användandet. Kanske har den gamla för många olämpliga läkemedel som gör henne yr så att risken att falla ökar, sa Malin Tisell. Och det är bra att räddningstjänsten är med. Om hemtjänstpersonalen säger att Agda skulle behöva flytta ner till markplanet så lyssnar hon inte alltid på det, men om brandinspektören säger det så förstår hon att det är allvar, tillade äldreomsorgschefen Arto Niskala. Öckerö består av tio öar. På samtliga bor människor som behöver hemtjänst eller hemsjukvård. Det är inte så långt mellan öarna men det kan ta upp till tre timmar att ta sig dit för hemtjänsten. Så föddes tanken att låta brandvärnets medlemmar åka på trygghetslarmen, om de är närmare. Fortfarande fungerar det inte så på alla öar. Några brandvärn vill inte. Kanske är de rädda att det ska bli deras uppgift att torka gamla tanter i stjärten. Arto Niskala ser ett klart genusperspektiv i motståndet mot att utnyttja kommunens anställda och pengar mer effektivt. Vi måste komma över tanken att män ska göra vissa saker och kvinnor andra saker! Drivande politiker På Öckerö har politikerna hela tiden varit drivande i sambrukstankarna. Vi har haft en tydlig vision, men vi har också haft en tydlig hotbild. På något sätt måste vi lösa omsorgen om de gamla ute på öarna. Om vi inte kan effektivisera så måste vi på sikt skära ner, sa Arto Niskala. Han kan känna frestelsen i att enbart titta på den budget som man själv ansvarar för. Öckerö kommun anställde en demenssjuksköterska som började samarbeta med primär sjukvården, där regionen är huvudman. Nu använder de henne jättemycket, fast det är vi som betalar. Då gäller det att inse att i det långa loppet vinner också kommunen på att människor blir piggare. Och då blir det i slutänden alltid kommuninvånaren som är vinnare! Goda exempel DIALOGMÖTE OM Sambruk 6

7 Människors egenintresse största hindret Största hindret för sambruk är människan. Så fort det är fråga om förändring blir vi oroliga för intrång på mina domäner, sa Hans Därnemyr, kommunikations ansvarig på Norra Älvsborgs räddningstjänstförbund, NÄRF. I NÄRF ingår fyra kommuner: Färgelanda, Mellerud, Trollhättan och Vänersborg. Under 2012 började förbundsledningen diskutera möjligheten att starta en gemensam larmcentral för olika typer av larm. Samarbete är inte alltid helt lätt i en riktigt liten kommun. I ett kommunalt förbund ska flera olika kommuner med en mängd olika förvaltningar och skilda förutsättningar samordnas. I vårt förbund är det inte ens alla kommuner som åker på IVPA, sa förbundschef Per Anderson. Förankringsarbetet blir därmed tungrott, men extremt viktigt. Om larmoperatören ser att en Vänersborgs patrull är närmast så borde ju den kunna ta larmen även om brukaren bor i Trollhättans kommun! Per Anderson och Hans Därnemyr. I slutet på sommaren i fjol skrev vi en lite vag inbjudan till ett första möte. Tre säkerhets samordnare och en enda kommunchef kom. Då fick vi göra ett bättre projektunderlag för att få med kommuncheferna så att arbetet verkligen blir förankrat i ägarkommunerna. Den främsta drivkraften är att en gemensam larmcentral kan sälja larmtjänster. Därmed skulle kommunerna slippa köpa externa tjänster och kunna finansiera förbundets nya ledningscentral med inre befäl på plats dygnet runt. Ta med bolagen Utredningen har pågått i ett knappt år. De fyra kommuncheferna sitter i styr gruppen och under utredningstiden har man kommit fram till att även de kommunala energioch fastighetsbolagen bör ingå i en gemensam larmorganisation. I en förlängning kan det också möjligen bli aktuellt att koppla ihop sig med Nödnett, den norska motsvarigheten till Rakel, men dit är det ännu långt. Resultatet av utredningen ska redovisas i augusti. Därefter väntar politiska diskussioner i alla fyra ägarkommunerna och det är en öppen fråga hur besluten blir. Hans Därnemyr är kommunikationsansvarig inom NÄRF. Han inledde sin bana i räddningstjänsten i början av åttiotalet och arbetade då som både brandman och larmoperatör. Sedan kom tankarna på stordrift med SOS Alarm. Nu är det allt fler organisationer som börjar se över möjligheterna att få ett tätare samband m ellan dem som tar emot larmen och dem som rycker ut. Hans Därnemyr framhöll att det idag går att finnas tekniska lösningar på det mesta. Möjligen är det plånboken som sätter gränsen. Men det största problemet är människan. Per Anderson höll med. Goda exempel DIALOGMÖTE OM Sambruk 7

8 Det gäller att kunna se vad samhället vinner på sambruk, inte hur det eventuellt drabbar en anställd personligen för att han eller hon riskerar att få mindre jourersättning. Jag tror att vi som är intresserade av det här med sambruk behöver hämta stöd av varandra. Om beslutsvägarna kan bli långa i ett förbund när varje kommun har sina egna politiska processer så finns det också stordriftsfördelar. Till exempel möjlighet att anställa kvalificerad personal som en enskild kommun inte har råd att anställa på egen hand. Gemensam miljöjour Varför har förbundet inte en gemensam miljö- och hälsojour, till exempel? När en olycka med miljökonsekvenser inträffar så borde någon från miljö och hälsa komma ut med en gång. Så fort man börjar diskutera den saken så dyker det upp tusen f ormella hinder. Men om det går att åka som räddningsledare över kommungränserna så borde det väl gå att åka som miljö- och hälsoskyddsinspektör också, tyckte Hans Därnemyr. Samma sak med nattpatrullerna som åker på trygghetslarm. Om larmoperatören ser att en Vänersborgspatrull är närmast så borde ju den kunna ta larmen även om brukaren bor i Trollhättans kommun! Och på samma sätt som egenintresset ofta hindrar ett effektivt sambruk så borde sambruksivrarna kunna vädja till egenintresset. Att semesterplaneringen kan bli bättre kunde kanske vara en morot? Det gäller att sälja in idéerna, sa Hans Därnemyr. Sambrukets gränser Sambruk är bra, men det funkar inte på riktigt alla områden. Entusiasmen var stor bland deltagarna på dialogmötet. Håkan Alexandersson, expertrådgivare på MSB, kunde inte låta bli att fråga om sambruksivrarna hade upptäckt några gränser för sambruk. Vi har inte gett oss in i socialtjänstens omhänder tagande av barn, sa Hans Därnemyr från Norra Älvsborg. Irene Tängmark, Strömsund, påpekade att det gäller att vara uppmärksam på upphandlingsreglerna så att kommunen inte på något sätt bryter mot dem. Flera uttryckte oro för att polisens nya geografiska indelning ska försvåra samarbete som redan är etablerat eller på väg att etableras. Det finns också farhågor för att den nyligen presenterade alarmeringstjänstutredningen skulle lägga hinder i vägen för sambruk. Men MSB har tolkat utredningens förslag som att den inte gör det. I sitt remissvar har MSB särskilt skrivit in att det är viktigt att beakta initiativen till sambruk och behovet av lokala anpassningar i det fortsatta arbetet med att utforma framtidens alarmeringsfunktioner. Irene Tängmark. Goda exempel DIALOGMÖTE OM Sambruk 8

9 Metoder och stöd Rakel en viktig komponent För att sambruk verkligen ska fungera är Rakel en viktig delkomponent, sa Arto Niskala, äldreomsorgschef på Öckerö. För tio år sedan beslutade riksdagen om utbyggnad och införande av det nationella kommunikationssystemet Rakel. Många myndigheter och kommunala förvaltningar har köpt in Rakelmobiler. Många har därefter låst in dem i skåp och glömt bort dem. Där kan de inte ligga kvar Jag ser det som mycket viktigt att få ut Rakel i hela organisationen om vi ska kunna få gemensamma kommunikationsenheter där alla larm går in, sa Arto Niskala. Med Rakel kan man öppna dörrar, det går att sätta upp rakelmodem i hissar för att klara automatiska larm och systemet fungerar även när det vanliga mobilnätet är överbelastat. Och det går att duscha med Rakelmobilen eller glömma kvar den i kylan, den fungerar ändå. Men för att personalen verkligen ska använda sina rakelmobiler så måste de kunna ersätta mobiltelefonerna i alla avseenden, till exempel att det går att ringa i det vanliga publika nätet. Fjällräddningen Stephen Jerand är länspolismästare i Jämtland. Han berättade att länet under våren började testa Rakel i fjällräddningen, som komplement till det gamla radiosystemet. Felicia Pettersson är säkerhetssamordnare i Laholm. Där har socialtjänsten köpt in sexton terminaler. Men hur ska vi bära oss åt för att få personalen att använda dem i vardagen? undrade hon. Bara man kan ringa med dem i det vanliga nätet så ökar användningen. Appara terna är mycket mindre och lätthanterliga nu än de var i början. Första rakelmobilen med kamera har kommit nu och snart kommer det att finnas appar till dem också, försäkrade Metoder och stöd DIALOGMÖTE OM Sambruk 9

10 Hans Därnemyr som är kommunikationsansvarig på Norra Älvsborgs räddningstjänstförbund. Förbundet använder sig enbart av Rakel. Bra utbildning är nyckeln för att få folk att använda dem. Hos oss har varje deltidsbrandman fått sexton timmars utbildning. Heltidsbrandmännen har fått fler timmar och befälen ännu fler utbildningstimmar. Och nu är det tid att också de många terminaler som köpts in för att kommunala chefstjänstemän ska ha dem i händelse av kris plockas fram ur skåpen. Annars kommer de inte att kunna användas i skarpt läge. Jag skulle vilja se den kommunchef som tar fram och börjar fippla med terminalen när det är kris, sa Hans Därnemyr. Det måste få ta tid! Man måste ha respekt för att processen tar tid, sa Hans Gavin. Han är revisor vid företaget Ernst & Young, som har lämnat förslag för jourorganisationen i både Öckerö och Norra Älvsborg. Ernst & Young är ett av flera konsultföretag som åtar sig att kartlägga och analysera samhällsdrivna verksamheter. Kanske talar jag i egen sak, men jag ser det som mycket positivt att ha en extern utredare. Vi är en neutral part som inte har särintressen. Eftersom vi kommer utifrån kan vi se verksamheten med nya ögon och ställa de dumma frågorna. Dessutom är vi vana att jobba med utvärderingar och använder vedertagna metoder för processkartläggning, sa Hans Gavin. Per Anderson är förbundschef i Norra Älvsborgs räddningstjänstförbund. Han underströk vikten av att ha med externa aktörer. Inte bara att konsultföretaget är med utan också att vi har MSB med oss. Det skapar en professionalitet som ger oss legitimitet, särskilt hos kommuncheferna. Cecilia Svensson, revisor från Ernst & Young, beskrev det praktiska arbetet med att kartlägga de olika delarna i processen från att en människa aktivt begär hjälp eller ett larm utlöses av teknisk övervakning till att en jourhavande rycker ut. Eller att flera gör det. Det var en av de saker som man upptäckte vid de grundliga analyserna av Öckerö. En del tekniska larm gick till två olika personer vid två olika organisationer som båda ryckte ut med följden att det blev onödigt dyrt. Inte bara att konsultföretaget är med utan också att vi har MSB med oss. Det skapar en professionalitet som ger oss legitimitet, särskilt hos kommuncheferna. Cecilia Svensson Metoder och stöd DIALOGMÖTE OM Sambruk 10

11 Ett annat problem kan vara att kedjan är ofullständig. När vi först började titta på Öckerö kom en av bibliotekarierna på att vi har hisslarm, men det tjuter bara här i huset. Om larmet skulle gå när ingen annan är i biblioteket så är det ingen som hör det. Mycket fungerar bra Samtidigt betonade Cecilia Svensson att de vid undersökningen fann mycket som fungerar bra, vilket också är värdefullt att lyfta fram. På Öckerö identifierades 29 olika typer av larm inom fem olika områden: brand, fastighet, (inbrott och vattenskada), kommunal infrastruktur (vatten, avlopp, IT-system och vägar), miljö och personskada/assistans (där ryms både överfall, trygghetslarmen och sjukvårdslarmen). Ingen hade överblick över helheten. I styrgruppen för NÄRF:s projekt har en representant från MSB ingått liksom samtliga fyra kommunchefer. Tjänstemän på den allra högsta nivån måste delta. Men det är också nödvändigt att man har med sig representanter med mer detaljerad kunskap om larmorganisationen, påpekade Cecilia Svensson. I de förslag som konsulterna slutligen lägger fram vägs olika kriterier in. Leder förändringen till ökad trygghet eller bättre service? Går det att säkerställa rätt kvalitet? Är det rätt kompetens som hanterar larmen? Leder förändringen till att befintliga resurser utnyttjas mer effektivt? Hur lätt är det att genomföra förändringen? Varken för Öckerö eller NÄRF fanns något uttalat krav att spara pengar, däremot var målsättningen att larmorganisationen i vart fall inte skulle bli dyrare. Delaktighet En förutsättning för att arbetet ska bli framgångsrikt är att alla som berörs kan känna sig delaktiga. Då krävs en genomtänkt kommunikationsplan samt att någon person eller förvaltning verkligen fortsätter driva frågan efter att förslagen har presenterats. Och det är centralt att inte enbart räddnings tjänsten får utredningen och är de som fortsätter att driva frågan, sa Hans Gavin. CARER forskar om responsförmågan CARER är kortnamnet för Centrum för forskning inom respons och räddningssystem. Centret är ett samarbete mellan Linköpings universitet och MSB. CARER forskar och utbildar om samhällets responsförmåga vid olyckor, allt från vardagsolyckor till extraordinära händelser på global nivå. Några av de studier som centret har genomfört är En samhällsekonomisk kostnads- och nyttoanalys av användningen av nya förstainsatsaktörer inom räddningstjänsten (FIA2) Trygghetsskapande åtgärder för landsbygden (TÅLA) Förstainsatsaktörer på olycksplatser (FIA) Läs mer på Metoder och stöd DIALOGMÖTE OM Sambruk 11

12 Vad händer nu? Foto: Nyköpings kommun På dagarna används bilen av Sörmlandskustens räddningstjänst. På nätterna kör nattpatrullen i Nyköping samma bil. Tekniska larm ska in i brandstationen I Nyköpings nya brandstation delar social och omsorg både bilar och lokaler med räddningstjänsten. Nu planerar man för att ta in de tekniska larmen i organisationen. Brandstationen stod klar Från början var det tal om att ambulansen skulle in i lokalerna, men landstinget drog sig ur under planeringsstadiet. Då kom tanken upp att istället ta in personal som ägnar sig åt omsorg. Nu sitter både räddningstjänst och personal från social och omsorg tillsammans i ett öppet kontorslandskap. Det är intressant att blanda två så skilda kulturer och hitta nya sätt att samutnyttja resurser. Ett sätt är att de använder varandras bilar. De bilar som nattpatrullerna kör på natten använder räddningstjänsten på dagen, säger Rikard Aläng, projektchef inom tekniska förvaltningen i Nyköping. Brandstationen har också oftare besök av allmänheten än vad som är vanligt eftersom hemlarm med tillhörande utrustning lämnas ut här. Larmorganisationen är inte helt gemensam. Räddningstjänstens larm går först till SOS Alarm innan de slussas till räddningstjänsten medan trygghetslarmen går direkt till larmcentralen i brandstationen. Nu planerar Nyköping för att kunna koppla alla kommunens tekniska larm till den kommunala larmcentralen. Hisslarmen, VA-larmen, felanmälningar på gatorna Vi räknar med att komma igång i höst, säger Rikard Aläng. Vad händer nu? DIALOGMÖTE OM Sambruk 12

13 Foto: Nyköpings kommun Vid det ena bordet samordnas kommunens trygghetslarm, vid det andra räddningstjänstens larm. Brist på personal driver fram nya lösningar Vi måste hitta folk som kan rycka ut! Irene Tängmark är säkerhetschef i jämtländska Strömsund. I många delar av landet är frågan om larmorganisationerna akut. Det är helt enkelt brist på människor i aktiv ålder som klarar att upprätthålla jourerna. Irene Tängmark är säkerhetschef i Strömsund. Till ytan Sveriges sjätte största kommun, men med bara invånare utspridda över kvadratmilen. Vi har en utmaning att överhuvudtaget hitta folk som kan rycka ut. Det gäller deltidsbrandmän, fastighetsjour, allt. Säkerhetschefen har fått politikernas upp - drag att se över hur den kommunala jourorganisationen kan samordnas. Poliser och privata bevakningsbolag ska också med i diskussionerna. Vi är nere på personnivå för att se vilka utbildningar som behövs för att komplettera deras kunskaper, berättade Irene Tängmark under en kaffepaus. Inspiration Ernst & Youngs dragning av hur processen kan gå till inspirerade henne i det fortsatta arbetet. Den inspirerade också politikern Anders Edvinsson. Han är ordförande i direktionen för Jämtlands räddningstjänstförbund, där Strömsund ingår. Dialogmötet har gett en konkret idé. Förbundet ska starta en pilotprocess för en samordnad jourorganisation i en av kommunerna och vi siktar på Strömsund. Jämtland har redan visat stort intresse för samordning genom Trygghetens hus i Östersund, där både räddningstjänst, polis, SOS och ambulans ryms och samverkar. I huset finns också åklagare och sjukvårdsrådgivningen. Vad händer nu? DIALOGMÖTE OM Sambruk 13

14 Presentera de goda exemplen! En katalog över goda exempel och regionala möten. Det var några önskemål från mötesdeltagarna. Dialogmötet avslutades med grupparbete. Frågorna gällde hur arbetet ska drivas vidare, vilka svårigheter man stöter på, hur i ntresse ska skapas bland politikerna och vilket stöd man vill ha från MSB. Mats Renning, räddningschef i Örnsköldsvik, tyckte att räddningstjänsten inledningsvis i alltför hög grad utgått från den egna organisationen när de ville driva sambruk. Vi pratade om hur räddningstjänsten kunde använda hemtjänsten eller skolan. Vi glömde liksom bort att vi egentligen är till för Sven eller mor Agda som bor långt ut på landsbygden. Han tyckte också att det hade varit svårt att få tillsynsmyndigheten länsstyrelsen att acceptera att handlingsprogrammet innehöll en mer allmän beskrivning av vilken trygghet organisationen ville uppnå, utan att länsstyrelsen gärna ville se en traditionell redogörelse av 1+4 eller 1+3. Nätverk ville Jonas Hägglund, brandingenjör i Örnsköldsvik se mer av. Vi måste också försöka frälsa dem som inte redan är frälsta. Kan MSB hjälpa till att skapa den arenan? Länspolismästaren i Jämtland, Stephen Jerand, ville att MSB sammanställer en katalog över best practices. Han framhöll också behovet av mer forskning. Vi har kopplat ihop oss med Mittuniversitet. Vi vill att de ska titta på vad som händer när yrkesgrupper går ihop. Vilka utbildningar behövs då? Flera framhöll att det är lätt att motivera politiker till åtgärder som omedelbart sparar pengar, men svårare att få engagemang för sådant som skapar trygghet på sikt. Vill du veta mer om sambruk? Kontakta Kenneth Ericson: E-post: kenneth.ericson@msb.se Telefon: Vad händer nu? DIALOGMÖTE OM Sambruk 14

15 Så GÅR VI VIDARE Fortsatt nätverksbyggande Arbetet för sambruk går vidare. MSB ska kontakta Sverige Kommuner och Landsting för att reda ut vem som gör vad. Också för arrangörerna på MSB var det en överraskning att det finns så många intressanta uppslag och att så mycket sambruk redan pågår på flera håll i landet. Jag visste till exempel inte att Örnsköldsvik har kommit så långt, säger Kenneth Ericson. Nu gäller det att förvalta idéerna och sprida de goda exemplen över resten av Sverige. Bland de steg som behöver tas snabbt är att sammanställa en rapport över läget i landet och att hitta former för att nå berörda politiker. Men vad är MSB:s ansvarsområde och vad ligger på Sveriges Kommuner och Landsting, SKL? Först måste vi klara ut rollerna, säger Kenneth Ericson, MSB. Håkan Axelsson, enhetschef på MSB, ska kontakta SKL för att klara ut vem som gör vad. Men redan nu kommer vi från MSB att fortsätta nätverksbyggandet! säger Kenneth Ericson. Alla som har visat intresse kan alltså räkna med en fortsättning. så går vi vidare DIALOGMÖTE OM Sambruk 15

16 Dialogmöte om Effektiva Räddningsinsats, mars 2013 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) Publr.nr xxx - april 2013 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) Texter och Karlstad foto (om Tel inte annat 240 anges): Annika Lindqvist Produktion: Publ.nr MSB583- Advant juni Produktionsbyrå 2013 ISBN