Kommunfullmäktige. kallas härmed till sammanträde måndagen den 24 april 2017 kl. 13:15 på Rådhuset.

Transkript

1 KALLELSE Datum Kommunfullmäktige Kommunfullmäktige kallas härmed till sammanträde måndagen den 24 april 2017 kl. 13:15 på Rådhuset. Sammanträdet inleds med information från Göran Albertsson, VD Härnösandshus, samt Tomas Jensen, förvaltningschef samhällsförvaltningen. Därefter följer allmänhetens frågestund. Frågor till allmänhetens frågestund ska skickas in skriftligen senast kl. 12 sista vardagen innan sammanträdet och ordförande läser upp din fråga. Du måste uppge namn och din fråga måste beröra ett ärende som faller inom fullmäktiges beslutsområde och inte heller handla om myndighetsutövning mot enskild. Du kan skicka in din fråga via kommunens hemsida, Föredragningslista 1. Informationsärenden 2. Information från Revisionen Allmänhetens frågestund i kommunfullmäktige Motion - Nytt handläggarstöd 3 5. Motion - Låt barn och ungdomar göra sig hörda! 8 6. Medborgarförslag - Optimera trafiksäkerhet vid Solen & Kiörningskolan Medborgarförslag - Nils Gissler Medborgarförslag - Nils Gissler-jubileum Ansvarsfrihet för styrelser, nämnder och förtroendevalda i Härnösands kommun verksamhetsåret Årsredovisning Över- och underskottshantering 2016/ Äskande om medel för habiliteringsassistent till gruppbostäder Äskande om medel för utökande av tjänst inom skuldrådgivning Äskande om medel för ny daglig verksamhet Äskande om utökad budgetram för externa placeringar Folkhälsorapport Barnbokslut Allmänna lokala ordningsföreskrifter i Härnösands kommun Djuphamnen med tillhörande anläggningar 20. Avsägelser Valärenden 2017

2 Härnösands kommun Datum Sida 2(2) 22. Ärenden för kännedom till kommunfullmäktige Korta frågor - korta svar 24. Tillkommande motioner, medborgarförslag, interpellationer och frågor 358 Andreas Sjölander ordförande

3 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 1(2) Kommunstyrelsen 60 Dnr Motion - Nytt handläggarstöd Kommunstyrelsens beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att avslå motionen. Yrkanden Anders Gäfvert (M) yrkar bifall till motionen Propositionsordning Ordförande finner att det föreligger två förslag till beslut, liggande förslag samt ett yrkande om bifall till motionen. Ordförande frågar om kommunstyrelsen avser att besluta i enlighet med liggande förslag. Ordförande frågar sedan om kommunstyrelsen avser att besluta i enlighet med bifallsyrkandet. Ordförande finner att kommunstyrelsen har beslutat i enlighet med liggande förslag. Reservation Samtliga ledamöter i Moderaterna, Centerpartiet och Sverigedemokraterna reserverar sig mot beslutet till förmån för eget yrkande. Bakgrund Moderaterna, Centerpartiet, Liberalerna och Kristdemokraterna har lämnat in en motion där man föreslår att kommunen omgående ska införskaffa ett användarvänligare system/plattform för hantering av kommunens handlingar. Kommunens ärendesystem/diariesystem levereras av Visma och gäller alla kommunens nämnder, inklusive kommunstyrelsen och kommunfullmäktige. Undantag är det specifika ärendesystemet för bygg och miljö. Till diariesystemet finns det en mötesmodul, med ett automatiskt system för dokumentsdistribution som gör det enkelt att göra dokument tillgängliga för ledamöterna. Handläggarstödet har under hela hösten fungerat problemfritt och de brister som motionen belyser har enbart funnits i mötesmodulen. forts Forts Justerandes sign Utdragsbestyrkande 3

4 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 2(2) Kommunstyrelsen Härnösands kommun har använt sig av diariesystemet från Visma i tio år. Huvudsyftet med systemet är just att arkivera och diarieföra och som sådant fungerar det bra. När kommunfullmäktige beslutade att kommunen skulle införa digitala handlingar var förslaget initialt att sekreterarna skapade en sammanhållen PDF-fil som mailades ut och lästes i en app i en läsplatta. Detta förfarande frångicks då Visma lanserade ett system för att hantera digitala handlingar, det system kommunen använder sig av idag. Det har under hösten 2016 varit mycket problem att kunna läsa handlingarna och kommunens systemansvariga har tillsammans med Visma lagt ner mycket tid på att hitta lösningar på problemet. Problemen har inte varit i själva handläggarstödet, utan det är i den modul som används för att läsa handlingar problemen har funnits. Under hösten/vintern 2016 har ett antal åtgärder vidtagits för att komma till rätta med problemen i mötesmodulen. Tillsammans med systemleverantören har programvaran uppdaterats och gåtts igenom. Kommunens IT-avdelning har också förbättrat kapaciteten på den wifi som finns i fullmäktigesalen. Kommunstyrelsens och kommunfullmäktiges handlingar publiceras även på kommunens hemsida, vilket innebär att vill ledamöterna istället ladda hem dem där och läsa dem som PDF-fil eller skriva ut dem finns redan idag den möjligheten. Målsättningen är att alla nämnder ska publicera sina handlingar på hemsidan, självklart med undantag för de handlingar som inte är offentliga. I dagsläget ser vi inte att det finns något annat system som är möjligt att byta till utan att det skulle medföra enormt stora kostnader och arbetsinsatser då det skulle krävas att hela arkiv- och diariesystemet skulle bytas ut. Beslutsunderlag Kommunledningskontoret, tjänsteskrivelse, Motion Nytt handläggarstöd Justerandes sign Utdragsbestyrkande 4

5 Kommunstyrelseförvaltningen Ina Lindström, TJÄNSTESKRIVELSE Datum Reviderad Kommunfullmäktige Sida 1(2) Dnr KS/ Motion - Nytt handläggarstöd Förslag till beslut Kommunledningskontoret föreslår kommunstyrelsens arbetsutskott föreslå kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige besluta att avslå motionen. Beskrivning av ärendet Moderaterna, Centerpartiet, Liberalerna och Kristdemokraterna har lämnat in en motion där man föreslår att kommunen omgående ska införskaffa ett användarvänligare system/plattform för hantering av kommunens handlingar. Kommunens ärendesystem/diariesystem levereras av Visma och gäller alla kommunens nämnder, inklusive kommunstyrelsen och kommunfullmäktige. Undantag är det specifika ärendesystemet för bygg och miljö. Till diariesystemet finns det en mötesmodul, med ett automatiskt system för dokumentsdistribution som gör det enkelt att göra dokument tillgängliga för ledamöterna. Handläggarstödet har under hela hösten fungerat problemfritt och de brister som motionen belyser har enbart funnits i mötesmodulen. Härnösands kommun har använt sig av diariesystemet från Visma i tio år. Huvudsyftet med systemet är just att arkivera och diarieföra och som sådant fungerar det bra. När kommunfullmäktige beslutade att kommunen skulle införa digitala handlingar var förslaget initialt att sekreterarna skapade en sammanhållen PDF-fil som mailades ut och lästes i en app i en läsplatta. Detta förfarande frångicks då Visma lanserade ett system för att hantera digitala handlingar, det system kommunen använder sig av idag. Det har under hösten 2016 varit mycket problem att kunna läsa handlingarna och kommunens systemansvariga har tillsammans med Visma lagt ner mycket tid på att hitta lösningar på problemet. Problemen har inte varit i själva handläggarstödet, utan det är i den modul som används för att läsa handlingar problemen har funnits. Under hösten/vintern 2016 har ett antal åtgärder vidtagits för att komma till rätta med problemen i mötesmodulen. Tillsammans med systemleverantören Postadress Härnösand kommun Kommunstyrelseförvaltningen Härnösand Besöksadress Nybrogatan 8 Hemsida E-post 5 kommun@harnosand.se Telefon Fax Organisationsnr Bankgiro

6 Härnösands kommun Kommunstyrelseförvaltningen TJÄNSTESKRIVELSE Datum Dnr KS/ Reviderad Sida 2(2) har programvaran uppdaterats och gåtts igenom. Kommunens IT-avdelning har också förbättrat kapaciteten på den wifi som finns i fullmäktigesalen. Kommunstyrelsens och kommunfullmäktiges handlingar publiceras även på kommunens hemsida, vilket innebär att vill ledamöterna istället ladda hem dem där och läsa dem som PDF-fil eller skriva ut dem finns redan idag den möjligheten. Målsättningen är att alla nämnder ska publicera sina handlingar på hemsidan, självklart med undantag för de handlingar som inte är offentliga. I dagsläget ser vi inte att det finns något annat system som är möjligt att byta till utan att det skulle medföra enormt stora kostnader och arbetsinsatser då det skulle krävas att hela arkiv- och diariesystemet skulle bytas ut. Beslutsunderlag Motion Nytt handläggarstöd Anna Bostedt Tf kanslichef Ina Lindström Kommunsekreterare 6

7 7

8 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 1(2) Kommunstyrelsens arbetsutskott 20 Dnr Motion - Låt barn och ungdomar göra sig hörda! Kommunstyrelsens arbetsutskotts beslut Kommunstyrelsens arbetsutskott föreslår kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige att anse motionen vara besvarad. Yrkanden Eva Olstedt-Lundgren (L) yrkar bifall till motionen. Propositionsordning Ordförande finner att det föreligger två förslag till beslut, liggande förslag samt ett yrkande om bifall till motionen. Ordförande frågar om kommunstyrelsens arbetsutskott avser att besluta i enlighet med liggande förslag. Ordförande frågar sedan om kommunstyrelsens arbetsutskott avser att besluta i enlighet med bifallsyrkandet. Ordförande finner att kommunstyrelsens arbetsutskott har beslutat i enlighet med liggande förslag. Reservation Anders Gäfvert (M) och Eva Olstedt-Lundgren (L) reserverar sig mot beslutet till förmån för yrkande om bifall till motionen. Bakgrund Eva Olstedt-Lundgren (L) framför i en motion att Härnösands kommun ska initiera ett projekt för att ge större möjligheter till unga att framföra sina åsikter. I motionen pekar hon på ett visst projekt som Haninge kommun genomför i samarbete med bland annat Rädda barnen. Projektet har tagit fram en applikation där ungdomar kan lämna förslag om något de vill förändra eller förbättra. Med samma applikation kan de snabbt svara på frågor från kommunens politiker och tjänstemän. Motionären menar att en liknande app i Härnösands kommun skulle ge ungdomar ett större inflytande 20 forts Forts Justerandes sign Utdragsbestyrkande 8

9 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 2(2) Kommunstyrelsens arbetsutskott och samtidigt vara ett verktyg för kommunen att nå ut till ungdomar. Kommunfullmäktiges tillfälliga beredning för inflytandefrågor kommer att undersöka olika former och metoder för inflytande. Beredningen har ett särskilt uttalat uppdrag att särskilt se över vilka former och metoder som kan öka barn och ungdomars inflytande. Fullmäktigeberedningen kommer även att beakta Huddinges projekt i sitt arbete. Beslutsunderlag Motion, Eva Olstedt-Lundgren (L), Justerandes sign Utdragsbestyrkande 9

10 TJÄNSTESKRIVELSE Datum Sida 1(1) Dnr KS/ Kommunstyrelseförvaltningen Elisabet Jonsson, Kommunfullmäktige Motion - Låt barn och ungdomar göra sig hörda! Förslag till beslut Kommunstyrelseförvaltningen föreslår kommunstyrelsens arbetsutskott föreslå kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige att anse motionen vara besvarad Beskrivning av ärendet Eva Olstedt-Lundgren (L) framför i en motion att Härnösands kommun ska initiera ett projekt för att ge större möjligheter till unga att framföra sina åsikter. I motionen pekar hon på ett visst projekt som Haninge kommun genomför i samarbete med bland annat Rädda barnen. Projektet har tagit fram en applikation där ungdomar kan lämna förslag om något de vill förändra eller förbättra. Med samma applikation kan de snabbt svara på frågor från kommunens politiker och tjänstemän. Motionären menar att en liknande app i Härnösands kommun skulle ge ungdomar ett större inflytande och samtidigt vara ett verktyg för kommunen att nå ut till ungdomar. Kommunfullmäktiges tillfälliga beredning för inflytandefrågor kommer att undersöka olika former och metoder för inflytande. Beredningen har ett särskilt uttalat uppdrag att särskilt se över vilka former och metoder som kan öka barn och ungdomars inflytande. Fullmäktigeberedningen kommer även att beakta Huddinges projekt i sitt arbete. Beslutsunderlag Motion, Eva Olstedt-Lundgren (L), Agnetha Höglund Sjölander Kansli- och utvecklingschef Elisabet Jonsson Utredare Postadress Härnösand kommun Kommunstyrelseförvaltningen Härnösand Besöksadress Nybrogatan 8 Hemsida E-post 10 kommun@harnosand.se Telefon Fax Organisationsnr Bankgiro

11 11

12 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 1(2) Kommunstyrelsen 62 Dnr Medborgarförslag - Optimera trafiksäkerhet vid Solen & Kiörningskolan Kommunstyrelsens beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att förklara punkterna 1,3 och 13 för besvarade att avslå övriga punkter i medborgarförslaget. Yrkanden Kommunstyrelsens ordförande Fred Nilsson (S) yrkar att beslutet ges följande lydelse att förklara punkterna 1,3 och 13 för besvarade att avslå övriga punkter i medborgarförslaget. I yrkandet instämmer Anders Gäfvert (M). Propositionsordning Ordförande finner att det endast föreligger ett förslag till beslut, ordförandes förslag. Ordförande frågar om kommunstyrelsen avser att besluta i enlighet med ordförandes förslag. Ordförande finner att kommunstyrelsen har beslutat i enlighet med ordförandes förslag. Bakgrund En motion från Lars Edvin Lundberg (SD) har lämnats till kommunfullmäktige Motionären vill att kajen vid gamla Hamreliden (utsprångskajen längs Skeppsbron) ska renoveras eller byggas om. Det ska anläggas en enklare mottagningsterminal för att tillmötesgå behovet av en anlöpningskaj för kryssningsfartyg. För detta arbete vill motionären att en arbetsgrupp ska tillsättas som utreder kostnaden för projektet. Arbetsgruppen ska även genomlysa möjligheten att 62 forts Forts Justerandes sign Utdragsbestyrkande 12

13 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 2(2) Kommunstyrelsen genomföra det med stöd av EU-bidrag, statliga stöd och i sammarbete med Birka cruises, samt att undersöka andra potentiella investerare för projektet. Arbetsgruppen ska även ge förslag på hur kommunen själv ska kunna genomföra projektet. Beslutsunderlag Justerandes sign Utdragsbestyrkande 13

14 V t Härnösands kommun SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 1(2) Samhällsnämnden HÄRNÖSANDS KOMMUN "^SM-^^3 30 Dnr Medborgarförslag - Optimera trafiksäkerheten vid Solen och Kiörningskolan Samhällsnämndens beslut Samhällsnämnden beslutar föreslå kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige besluta att avslå medborgarförslaget. Bakgrund Ett medborgarforslag inkommit föreslår att alla trafikslag ska hållas åtskilda och inte korsas i närheten av de två skolorna med 14 forslagspunkter. Trafiksäkerheten kring Solen och Kiörningsskolan har varit föremål for utredning, diskussion och åtgärder sedan minst Samtliga åtgärder som genomförts utifrån utredningar och dialog med berörda har varit för att förbättra trafiksäkerheten. Samhällsnämnden fullgör kommunens uppgifter inom trafikplanering och trafiksäkerhet samt beslutar om lokala trafikföreskrifter. Ansvarsförhållanden Enligt nollvisionen är det systemutformarna som har ansvaret for att ingen ska dödas eller skadas allvarligt som en följd av en trafikolycka. Som exempel på vem som är systemutformare kan nämnas väghållaren, trafiknämnden, länsstyrelsen, Trafikverket, köparen av en transport, den som utför en transport, tillverkaren av fordon och vägteknik. Trafikverket har dock det övergripande nationella ansvaret. Kommunen, skolan, transportören, föräldrar och eleven har också ett gemensamt ansvar for detta. Nollvisionen utgår även från att alla trafikanter följer beslutade trafikregler och föreskrifter. Förälder eller vårdnadshavare har alltid ansvar för barnen på väg mellan hemmet och skolan. Om barnet har upphandlad skolskjuts tar kommunen över ansvaret från det att barnet kliver ombord på skolskjutsfordonet på väg till skolan. Kommunens ansvar slutar när barnet åter efter skoldagen kliver ur skolskjutsfordonet. Förälder/vårdnadshavare har också ansvar för elev som åker till eller från skolan i allmän 30, forts. Justerandessign Utdragsbestyrkande 14

15 Härnösands kommun SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Samma nträdesdatum Sida 2(2) Samhällsnämnden kollektivtrafik med eller utan tilldelat busskort. Kommun, elevens skola, transportören, föräldern och eleven har således var och en för sig ansvar for olika delar av elevens skolväg. Föräldrarna förutsätts svara for att barn förbereds och tränas pä att klara sin skolväg på ett så säkert sätt som möjligt i enlighet med foräldrabalken (SFS1949:381) 6 kap 2. Det kan innebära att barnet måste följas till skola eller hållplats, under så lång tid som det behövs för att barnet ska klara att gå till skolan eller hållplatsen på egen hand. Föräldrarna ansvarar också för att eleven följer gällande överenskommelser, ordningsregler och trafikregler enligt trafikforordningen (SFS 1998:1276). För trafiksäkerhetsfrågor och problem som kan relateras till skolvägen är samhällsnämnden ansvarig på kommunal mark. Transportören och föraren ansvarar for att eleven i samband med upphandlad skolskjuts stiger på och av på den anvisade hållplatsen eller uppsamlingsplatsen. Ordningsfrågor och problem som kan relateras till på- eller avstigning ska i första hand lösas mellan skolan, föräldrar och transportör. Samhällsnämnden ansvarar för att hållplatsen eller uppsamlingsplatsen har en acceptabel säkerhet. Beslutsunderlag Muntlig föredragning av Mathias Rönnqvist, teknisk handläggare vid sammanträde Samhällsforvaltningens tjänsteskrivelse Justerandessign Utdragsbestyrkande 15

16 y- Härnösands kommun TJÄNSTESKRIVELSE Datum Diarienummer SAM Sida 1(4) Samhällsförvaltningen Mathias Rönnqvist, Mathias. se Till samhällsnämnden Medborgarförslag - Optimera trafiksäkerheten vid Solen & Kiörningsskolan Förslag till beslut Samhällsförvaltningen föreslår samhällsnämnden föreslå kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige besluta att avslå medborgarförslaget. Sammanfattning av ärendet Ett medborgarförslag inkommit föreslår att alla trafikslag ska hållas åtskilda och inte korsas i närheten av de två skolorna med 14 forslagspunkter. Trafiksäkerheten kring Solen och Kiörningsskolan har varit föremål för utredning, diskussion och åtgärder sedan minst Samtliga åtgärder som genomförts utifrån utredningar och dialog med berörda har varit för att förbättra trafiksäkerheter. Bakgrund Samhällsnämnden fullgör kommunens uppgifter inom trafikplanering och trafiksäkerhet samt beslutar om lokala trafikföreskrifter. Ansvarsförhållanden Enligt nollvisionen är det systemutformama som har ansvaret for att ingen ska dödas eller skadas allvarligt som en följd av en trafikolycka. Som exempel på vem som är systemutformare kan nämnas väghållaren, trafiknämnden, länsstyrelsen, Trafikverket, köparen av en transport, den som utför en transport, tillverkaren av fordon och vägteknik. Trafikverket har dock det övergripande nationella ansvaret. Kommunen, skolan, transportören, föräldrar och eleven har också ett gemensamt ansvar for detta. Nollvisionen utgår även från att alla trafikanter följer beslutade trafikregler och föreskrifter. Förälder eller vårdnadshavare har alltid ansvar för barnen på väg mellan hemmet och skolan. Om barnet har upphandlad skolskjuts tar kommunen över ansvaret från det att barnet kliver ombord på skolskjutsfordonet på väg till skolan. Kommunens ansvar slutar när barnet åter efter skoldagen kliver ur skolskjutsfordonet. Förälder/vårdnadshavare har också ansvar for elev som åker till eller från skolan i allmän Postadress Sam hälls förvaltningen Härnösand Bes oks adress Johannes bergshuset Brunnshusgatan 4 Hemsida Telefon Organ is ationsnr se vx E-post Fax Bankgiro samhallsfbrvaltningen@harnosand.se

17 Härnösands kommun Samhällsförvaltningen TJÄNSTESKRIVELSE Datum Diarienummer SAM Sida 2(4) kollektivtrafik med eller utan tilldelat busskort. Kommun, elevens skola, transportören, föräldern och eleven har således var och en för sig ansvar för olika delar av elevens skolväg. Föräldrarna förutsätts svara for att barn förbereds och tränas på att klara sin skolväg på ett så säkert sätt som möjligt i enlighet med foräldrabalken (SFS 1949:381) 6 kap 2. Det kan innebära att barnet måste följas till skola eller hållplats, under så lång tid som det behövs för att barnet ska klara att gå till skolan eller hållplatsen pä egen hand. Föräldrarna ansvarar också för att eleven följer gällande överenskommelser, ordningsregler och trafikregler enligt trafikforordningen (SFS 1998:1276). För trafiksäkerhetsfrågor och problem som kan relateras till skolvägen är samhällsnämnden ansvarig på kommunal mark. Transportören och föraren ansvarar for att eleven i samband med upphandlad skolskjuts stiger på och av på den anvisade hållplatsen eller uppsamlingsplatsen. Ordningsfrågor och problem som kan relateras till på- eller avstigning ska i första hand lösas mellan skolan, föräldrar och transportör. Samhällsnämnden ansvarar för att hållplatsen eller uppsamlingsplatsen har en acceptabel säkerhet. Beslutsunderlag /. Hastighetssänkning på Tullportsgalan Kommunfullmäktige har beslutat att bifalla en motion om att införa 30 km/h på Tullportsgatan mellan Trossgatan/Skarpskyttegatan-Sockenvägen. Frågan är redan behandlad. 2. Gör en avlämningsplats/hämlplals längre bort från Solenskolan Nuvarande placering och utformning är valda utifrån närhet till skolan och att platsen ska ha så få konfliktpunkter som möjligt. En placering längre bort från skolan skulle troligtvis minska trafiksäkerheten. 3. Gör separata breda GC vägar till Solen/Kiörning Det finns idag separerade GC-vägar till området längs E4/Södra vägen. Västra Ringvägen/Tullportsgatan, Sockenvägen och del av Vårstagatan. På Tullportsgatan och E4 finns det GC tunnlar for säker planfri passage. Samhällsförvaltningen jobbar ständigt med att förbättra dessa stråk. Under 2017 planeras att bygga om GC övergångarna på Vårstagatan och Sockenvägen for att förbättra säkerheten för gående och cyklister. Under 2016 byggdes GC vägar om på del av Västra Ringvägen vid Torsgatan-Säbråvägen for att förbättra trafiksäkerheten. SamhällsRirvaltningen planerar att fortsätta det arbetet mot Hälletorpsvägen, Ådalsvägen om statsbidrag beviljas. Det finns konfliktpunkter i dagens utformning som varit tydliga under hela processen som inte har kunnat åtgärdas till fullo i genomförda projekt, till exempel korsningen Vårstagatan/avlämningslingan där gående och cyklister måste korsa körbanan. Förhoppningen är att framtida projekt kan komma fram till bättre lösningar på dessa. 4. Stäng övre Vårstagatan helt 17

18 Härnösands kommun Samhällsförvaltningen TJÄNSTESKRIVELSE Datum Diarienummer SAM Sida 3(4) 5. Gör vändplan för bussen 6. Leveransbilar och färdtjänstbilar via nedre Vårstagatan Värstagatan är ålderstigen och sliten. En ombyggnad till modem standard med lösningar på bland annat de problem som förslagsställaren beskriver har varit med i grovplaneringen hos samhällsförvaltningen under en längre tid men har inte kunnat genomföras på grund av brist på resurser och andra prioriteringar. 7. Utöka föräldraparkeringen vid Solenskolan. I nuvarande utformning finns det 3 bilplatser där parkering är tillåten 15 min samt ett 50m långt område for av och påstigning. Tidigare bedömning har varit att det är tillräckligt. 8. Utöka området för avsläppning vid busshållplatser vid Södra vägen Inte aktuellt då Kiörningsskolan stängs vt Fler cykelställ med tak Solen/Kiörning 10. Se över entreprenör savtal takskottning, plogning Ar i första hand en fråga for skolan och fastighetsägare. 11. Gemensam trafikutbildningsam/skola/fastighetsägare Har översiktligt berörts i samråd mellan samhällsförvaltningen och skolförvaltningen tidigare. Inget konkret genomfort. Förhoppningen är att framtida dialoger kan leda till nya tag i detta. 12. Dialog om åtgärder - med fastighetsägare, markbyten? Alla åtgärder bör kommuniceras med berörda, skolan, fastighetsägare mfl. Det har hittills inte varit aktuellt med markbyten. 13. Se över Brunne. Pågår i dialog med Trafikverket i åtgärdsvalsstudie for väg 718, Stigsjövägen samt i enlighet med Kommunfullmäktiges beslut (7) angående Motion-Förbättra trafikmiljön och säkerheten vid Bnmne skola. 14. Genomför oavsett Kiörningsskolans vara/ickevara Inte aktuellt, beslut om att stänga Kiörningsskolan taget, stängs vt Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har tagit fram en skrift som försöker förklara och inspirera till lösningar på det många kommuner upplever som problem i samband med att barnen skjutsas till skolan med bil av föräldrarna i stället for att gå, cykla eller åka buss/skolskjuts. Varför skjutsar föräldrar barnen till skolan? SKL En kort summering ur skriften: Trafiken är tät och farliga situationer uppstår när föräldrar lämnar sina barn per bil, detta leder i sin tur till minskad trafiksäkerhet i området kring skolorna. Det finns många orsaker till att föräldrar skjutsar sina barn till skolan, trots att vägen dit inte är lång eller trots att skolskjuts finns. De sammantaget viktigaste anledningarna till att skjutsa är att det är mest praktiskt for familjen och att föräldrarna anser att skolvägen är farlig. Det finns förutsättningar att minska skjutsandet, men for detta krävs insatser på både lång och kort sikt. 18

19 Härnösands kommun Samhällsförvaltningen TJÄNSTESKRIVELSE Datum Diarienummer SAM Sida 4(4) På kort sikt är en viktig åtgärd att påverka föräldrarna. Att inte skjutsa ger ekonomiska fördelar och tidsvinster - och dessutom mer självständiga barn. Det bidrar självklart också till en bättre trafikmiljö vid skolan. Bedömning Förslagställaren beskriver en bild med många brister i trafiksäkerheten runt Solen och Kiömingsskolan. Som vid de flesta skolor är trafiken intensiv vid Solenskolan når skoldagen börjar och slutar. Samhällsforvaltningen delar inte bilden av alla problem och anser att genomförda åtgärder och ovan beskrivna planer är tillräckliga for att uppnå tillräcklig trafiksäkerhet i området med tanke på den begränsade tid varje dag trafiken är intensiv. I detta ärende har även Frida Ullberg deltagit. Thomas Jenssen Förvaltningschef Mathias Rönnqvist Teknisk handläggare 19

20 TJÄNSTESKRIVELSE Datum Sida 1(3) Dnr KS/ KOMMUNSTYRELSEN Henrik Petré, Kommunfullmäktige Medborgarförslag - Optimera trafiksäkerhet vid Solen & Körningskolan Förslag till beslut Kommunledningskontoret föreslår kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige besluta att avslå medborgarförslaget. Beskrivning av ärendet Ett medborgarförslag har inkommit till kommunfullmäktige där förslagsställaren föreslår 14 åtgärdspunkter för att trafiksäkerheten ska optimeras vid Solenskolan och Körningsskolan. Samhällsnämnden har fått ärendet på remiss och beslutade att föreslå kommunfullmäktige att avslå medborgarförslaget. Beslutsunderlag De 14 punkterna som förslagsställaren föreslår har samhällsnämnden besvarat enligt följande. 1. Hastighetssänkning på Tullportsgatan Kommunfullmäktige har beslutat att bifalla en motion om att införa 30 km/h på Tullportsgatan mellan Trossgatan/Skarpskyttegatan-Sockenvägen. Frågan är redan behandlad. 2. Gör en avlämningsplats/hämtplats längre bort från Solenskolan Nuvarande placering och utformning är valda utifrån närhet till skolan och att platsen ska ha så få konfliktpunkter som möjligt. En placering längre bort från skolan skulle troligtvis minska trafiksäkerheten. 3. Gör separata breda GC vägar till Solen/Kiörning Det finns idag separerade GC-vägar till området längs E4/Södra vägen, Västra Ringvägen/Tullportsgatan, Sockenvägen och del av Vårstagatan. På Tullportsgatan och E4 finns det GC tunnlar för säker planfri passage. Samhällsförvaltningen jobbar ständigt med att förbättra dessa stråk. Under 2017 planeras att bygga om GC övergångarna på Vårstagatan och Sockenvägen för att förbättra säkerheten för gående och Postadress Härnösand kommun Kommunstyrelseförvaltningen Härnösand Besöksadress Nybrogatan 8 Hemsida E-post 20 kommun@harnosand.se Telefon Fax Organisationsnr Bankgiro

21 Härnösands kommun KOMMUNSTYRELSEN TJÄNSTESKRIVELSE Datum Dnr KS/ Sida 2(3) cyklister. Under 2016 byggdes GC vägar om på del av Västra Ringvägen vid Torsgatan-Säbråvägen för att förbättra trafiksäkerheten. Samhällsförvaltningen planerar att fortsätta det arbetet mot Hälletorpsvägen, Ådalsvägen om statsbidrag beviljas. Det finns konfliktpunkter i dagens utformning som varit tydliga under hela processen som inte har kunnat åtgärdas till fullo i genomförda projekt, till exempel korsningen Vårstagatan/avlämningslingan där gående och cyklister måste korsa körbanan. Förhoppningen är att framtida projekt kan komma fram till bättre lösningar på dessa. 4. Stäng övre Vårstagatan helt Se punkt Gör vändplan för bussen Se punkt Leveransbilar och färdtjänstbilar via nedre Vårstagatan Vårstagatan är ålderstigen och sliten. En ombyggnad till modern standard med lösningar på bland annat de problem som förslagsställaren beskriver har varit med i grovplaneringen hos samhällsförvaltningen under en längre tid men har inte kunnat genomföras på grund av brist på resurser och andra prioriteringar. 7. Utöka föräldraparkeringen vid Solenskolan. I nuvarande utformning finns det 3 bilplatser där parkering är tillåten 15 min samt ett 50m långt område för av och påstigning. Tidigare bedömning har varit att det är tillräckligt. 8. Utöka området för avsläppning vid busshållplatser vid Södra vägen Inte aktuellt då Kiörningsskolan stängs vt Fler cykelställ med tak Solen/Kiörning 10. Se över entreprenörsavtal takskottning, plogning Är i första hand en fråga för skolan och fastighetsägare. 11. Gemensam trafikutbildning SAM/skola/fastighetsägare Har översiktligt berörts i samråd mellan samhällsförvaltningen och skolförvaltningen tidigare. Inget konkret genomfört. Förhoppningen är att framtida dialoger kan leda till nya tag i detta. 12. Dialog om åtgärder med fastighetsägare, markbyten? Alla åtgärder bör kommuniceras med berörda, skolan, fastighetsägare mfl. Det har hittills inte varit aktuellt med markbyten. 13. Se över Brunne. Pågår i dialog med Trafikverket i åtgärdsvalsstudie för väg 718, Stigsjövägen samt i enlighet med Kommunfullmäktiges beslut angående Motion-Förbättra trafikmiljön och säkerheten vid Brunne skola. 14. Genomför oavsett Kiörningsskolans vara/ickevara Inte aktuellt, beslut om att stänga Kiörningsskolan taget, stängs vt Samhällsförvaltningen beställde, 2012, en utredning om trafiksituationen vid alla kommunens skolor och som leverades av Thyréns samma år. I rapporten fanns flera åtgärdsförslag för berörda skolor samt för Solenskolan 21

22 Härnösands kommun KOMMUNSTYRELSEN TJÄNSTESKRIVELSE Datum Dnr KS/ Sida 3(3) och Körningskolan. Samhällsförvaltingen har utfört samtliga åtgärder som föreslogs för Solenskolan och Körningsskolan samt även de flesta förslagna åtgärderna för resterande skolor. Åtgärderna som gjorts är uppförande av skyltar, stolpar, reflexer, vägmålningar och ny/ombyggnation av avlämnings och hämtningsparkeringen vid Västra ringvägen. I och med den nyligen antagna skolorganisationen med nya skolor på gamla Franzénskolan och MIUNs före detta lokaler på gamla Sjöbefälsskolan är samhällsförvaltningens prioritering nu att se över och förbättra trafikmiljön vid dessa skolor. Kommunledningskontoret delar samhällsnämndens beslut om att föreslå avslag på motionen. Kommunledningskontoret anser att trafiken vid Solenskolan och Körningsskolan är, utifrån rapporten från Thyrén och den sänkta hastigheten på Tullportsgatan samt övriga insatser beskrivna av samhällsförvaltningen, är optimerad i dagsläget. Det finns en prioriteringsfråga gällande var insatser i trafikmiljön är mest befogat. I och med att två nya skolor ska startas anser kommunledningskontoret åtgärder vid dessa bör prioriteras först. Medborgarförslagets åtgärder bottnar i att många föräldrar lämnar sina barn med bil. Att minska lämnandet med bil och låta barnen gå till skolan kommer att minska risken för en olycka. Att arbeta för minskad biltrafik är skolans ansvar och bör prioriteras i deras verksamhetsutveckling. Kommunledningskontoret föreslår därför att medborgarförslaget ska avslås men att arbete för förbättrad trafikmiljö vid Härnösands kommuns skolor vid behov ska fortsätta. Anna Bosedt TF. Kanslichef Henrik Petré Utredare Bilagor Bilaga 1 Samhällnämndens yttrande KS Bilaga 2. Rapport från Thyréns, Trafiksäkrare skolor i Härnösands kommun. 22

23 23

24 24

25 25

26 26

27 27

28 28

29 29

30 30

31 31

32 32

33 33

34 34

35 35

36 36

37 37

38 38

39 39

40 40

41 41

42 42

43 43

44 44

45 45

46 46

47 47

48 48

49 49

50 50

51 51

52 52

53 53

54 54

55 55

56 56

57 57

58 58

59 59

60 60

61 61

62 62

63 63

64 64

65 65

66 66

67 67

68 68

69 69

70 70

71 71

72 72

73 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 1(2) Kommunstyrelsen 63 Dnr Medborgarförslag - Nils Gissler Kommunstyrelsens beslut Kommunstyrelsen beslutar att uppdra till kommunstyrelseförvaltningen att tillsätta en arbetsgrupp med uppgift att ta fram förslag till minnesplats för Nils Gissler, att återkomma till kommunstyrelsen med en tidsplan, projektering och budget för projektet, samt att uppdra åt kommundirektören att lyfta in frågan om minnesvärda personer i det pågående arbetet med hur Härnösands historia och kulturarv kan tillgängliggöras. Yttranden I ärendet yttrar sig Gunnar Vestman (M). Yrkanden Karin Frejarö (MP) yrkar att en tredje att-sats läggs till beslutet med följande lydelse att uppdra åt kommundirektören att lyfta in frågan om minnesvärda personer i det pågående arbetet med hur Härnösands historia och kulturarv kan tillgängliggöras. Gunnar Vestman (M) yrkar avslag på liggande förslag och bifall till yrkandet från Karin Frejarö (MP). Propositionsordning Ordförande finner att det föreligger två förslag till beslut gällande de två första att-satserna, liggande förslag samt ett yrkande på avslag. Ordförande finner även att det finns ett yrkande på ett tillägg till beslutet. Ordförande frågar om kommunstyrelsen avser bifalla första att-satsen i liggande förslag. Ordförande frågar sedan om kommunstyrelsen avser avslå densamma. Ordförande finner att kommunstyrelsen beslutat i enlighet med liggande förslagets första att-sats. 63 forts Forts Justerandes sign Utdragsbestyrkande 73

74 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 2(2) Kommunstyrelsen Ordförande frågar om kommunstyrelsen avser bifalla andra att-satsen i liggande förslag. Ordförande frågar sedan om kommunstyrelsen avser avslå densamma. Ordförande finner att kommunstyrelsen beslutat i enlighet med liggande förslagets andra att-sats. Ordförande frågar om kommunstyrelsen avser bifalla tilläggsyrkandet från Karin Frejarö (MP) Ordförande frågar sedan om kommunstyrelsen avser avslå densamma. Ordförande finner att kommunstyrelsen beslutat i enlighet tilläggsyrkandet. Reservation Samtliga ledamöter i Moderaterna, Centerpartiet och Sverigedemokraterna reserverar sig mot beslutet till förmån för eget yrkande. Bakgrund Nils Gissler var lärjunge till Carl von Linné och som vetenskapsman studerade han bland annat solförmörkelser, Venuspassagen, bidrog till framtagandet av metoder för mätning av landhöjningen. Nils Gissler verkade som lektor i Härnösand vid dåtidens gymnasium där Rådhuset nu är beläget. Han var förutom lektor, läkare och vetenskapsman även apotekare och botaniker. Gissler invaldes i Kungliga Vetenskapsakademien för sina banbrytande upptäckter. Som botaniker anlade han en liten botanisk trädgård ovanför gymnasiet samt bedrev där undervisning om örter, i Linnés anda. Beslutsunderlag Kommunstyrelseförvaltningen, tjänsteskrivelse, Medborgarförslag Nils Gissler Justerandes sign Utdragsbestyrkande 74

75 TJÄNSTESKRIVELSE Sida 1(2) Datum Dnr KS Kommunstyrelseförvaltningen Göran Sjögren, Kommunstyrelsen Medborgarförslag - Nils Gisslers örtagård Förslag till beslut Tillväxtavdelningen föreslår kulturutskottet föreslå kommunstyrelsen att uppdra kommunstyrelseförvaltningen att tillsätta en arbetsgrupp med uppgift att ta fram förslag till minnesplats för Nils Gissler samt, att återkomma till kommunstyrelsen med en tidsplan, projektering och budget för projektet. Beskrivning av ärendet I två medborgarförslag dnr samt dnr som inlämnats av Lars Högberg föreslås det att uppmärksamma Nils Gissler ( ) lärjunge till Carl von Linné och vetenskapsman. Kommunfullmäktige beslutade att överlämna förslagen till kommunstyrelsen för beredning och besvarande. Bakgrund Nils Gissler var lärjunge till Carl von Linné och som vetenskapsman studerade han bland annat solförmörkelser, Venuspassagen, bidrog till framtagandet av metoder för mätning av landhöjningen. Nils Gissler verkade som lektor i Härnösand vid dåtidens gymnasium där Rådhuset nu är beläget. Han var förutom lektor, läkare och vetenskapsman även apotekare och botaniker. Gissler invaldes i Kungliga Vetenskapsakademien för sina banbrytande upptäckter. Som botaniker anlade han en liten botanisk trädgård ovanför gymnasiet samt bedrev där undervisning om örter, i Linnés anda. Bedömning Nils Gissler tillhör dem som tidigt gav Härnösand en plats på den akademiska kartan. Kulturens och kulturarvets betydelse för utveckling och tillväxt lyfts allt mer fram både nationellt och regionalt. De nationella 75

76 kulturmålen pekar särskilt på att kulturarv ska bevaras, användas och utvecklas. Även i Härnösands kulturplan finns ett inriktningsmål om att verka för att kulturarvet görs tillgängligt och ses som en resurs för kommunens utveckling vilket stödjer tanken på ett eventuellt minnesmärke eller plats. Tillväxtavdelningens bedömer att en minnesplats kan komma bli värdefull, sett ur ett kultursarvs- och besöksnäringsperspektiv. Uno Jonsson Tillväxtchef Göran Sjögren Kulturchef Bilagor Bilaga 1 Bilaga 2 Medborgarförslag Nils Gisslers örtagård av Lars Högberg Nils Gissler, Härnösands bortglömda snille 76

77 77

78 78

79 79

80 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 1(1) Kommunstyrelsen 64 Dnr Medborgarförslag - Nils Gissler-jubileum Kommunstyrelsens beslut Kommunstyrelsen beslutar att anse medborgarförslaget vara besvarat. Propositionsordning Ordförande finner att det endast föreligger ett förslag till beslut, liggande förslag. Ordförande frågar om kommunstyrelsen avser att besluta i enlighet med liggande förslag. Ordförande finner att kommunstyrelsen har beslutat i enlighet med liggande förslag. Bakgrund I anslutning till ovan inkommer Lars Högberg med ytterligare två kompletterande medborgarförslag där ett antal olika minnesplatser föreslås, bland annat anläggning av en plantering i parken mellan rådhuset och stadshuset samt att kalla denna för Nils Gisslers örtagård Då jubileumsåret passerats har tillväxtavdelningen kontaktat förslagställaren och diskuterat ärendet. Tillväxtavdelningen anser därmed att ovan nämnda medborgarförslag om ev 300-årsjubileum (KS ) är besvarat. Tillväxtavdelningen hänvisar till inlämnad tjänsteskrivelse (KS ) där en bedömning görs samt förslag ges på uppföljning och hantering av ärendet. Beslutsunderlag Kommunstyrelseförvaltningen, tjänsteskrivelse, Medborgarförslag Nils Gissler-jubileum Justerandes sign Utdragsbestyrkande 80

81 TJÄNSTESKRIVELSE Sida 1(2) Kommunstyrelseförvaltningen Göran Sjögren, Datum Kommunstyrelsen Dnr KS Medborgarförslag Nils Gissler-jubileum Förslag till beslut Tillväxtavdelningen föreslår kulturutskottet föreslå kommunstyrelsen att anse medborgaförslaget vara besvarat Beskrivning av ärendet Lars Högberg föreslår i ett medborgarförslag inkommet att uppmärksamma 300-årsdagen av Nils Gissler födelse ( ). Nils Gissler var en läkare och vetenskapsman som verkade i Härnösand under 1700-talet. Han var lärjunge till Carl von Linné och finns omtalad i ett stort antal historiska och vetenskapliga skrifter. Beslutsunderlag I anslutning till ovan inkommer Lars Högberg med ytterligare två kompletterande medborgarförslag där ett antal olika minnesplatser föreslås, bland annat anläggning av en plantering i parken mellan rådhuset och stadshuset samt att kalla denna för Nils Gisslers örtagård Då jubileumsåret passerats har tillväxtavdelningen kontaktat förslagställaren och diskuterat ärendet. Tillväxtavdelningen anser därmed att ovan nämnda medborgarförslag om ev 300-årsjubileum (KS ) är besvarat. Tillväxtavdelningen hänvisar till inlämnad tjänsteskrivelse (KS ) där en bedömning görs samt förslag ges på uppföljning och hantering av ärendet. Uno Jonsson Tillväxtchef Göran Sjögren Kulturchef 81

82 Bilagor Bilaga 1 Tjänsteskrivelse Medborgarförslag - Nils Gisslers örtagård KS

83 83

84 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 1(1) Kommunstyrelsen 66 Dnr Årsredovisning 2016 Kommunstyrelsens beslut Kommunstyrelsen beslutar att godkänna årsredovisning 2016 och överlämna den till revisionen Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att godkänna årsredovisning 2016 Propositionsordning Ordförande finner att det endast föreligger ett förslag till beslut, liggande förslag. Ordförande frågar om kommunstyrelsen avser att besluta i enlighet med liggande förslag. Ordförande finner att kommunstyrelsen har beslutat i enlighet med liggande förslag. Bakgrund Bokslutet för år 2016 har arbetats fram och ska nu upp för godkännande i kommunstyrelsen. Årsredovisningen är i koncept och ska efter beslut i kommunstyrelsen överlämnas till revisorerna som ska revidera och avlämna en revisionsberättelse. Årsredovisningen tillsammans med revisionsberättelsen går sedan vidare for beslut i Kommunfullmäktige Bokslutet 2016 visar på ett positivt resultat på 14,6 mnkr. Kommunen uppnår det finansiella målet for god ekonomisk hushållning på minst 1 % av skattemedel och bidrag. Kommunen klarar balanskravet vilket visar på att kommunens ekonomi är i balans. Härnösands kommuns budgeterade resultat var 15 mnkr. Efter beslut från KF på över och underskottshantering så justerades budgeterat resultat ner till 13,6 mnkr. Utfallet jämfört med budget avviker med + 1,0 mnkr. Beslutsunderlag Kommunstyrelseförvaltningen, tjänsteskrivelse, Årsredovisning Härnösands kommun 2016 Justerandes sign Utdragsbestyrkande 84

85 1 Härnösands»j kommun ^ bo. glas@harnosand. se TJÄNSTESKRIVELSE Datum (HÄRNÖSANDS KOMMUN ^ Dnr-^i2_i23_p^^! Årsredovisning 2016 Förslag till beslut Ekonomiavdelningen föreslår kommunstyrelsen besluta att godkänna årsredovisning 2016 och överlämna den till revisionen Vidare föreslår ekonomiavdelningen kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige besluta att godkänna årsredovisning 2016 Sammanfattning Bokslutet för år 2016 har arbetats fram och ska nu upp för godkännande i kommunstyrelsen. Årsredovisningen är i koncept och ska efter beslut i kommunstyrelsen överlämnas till revisorerna som ska revidera och avlämna en revisionsberättelse. Årsredovisningen tillsammans med revisionsberättelsen går sedan vidare for beslut i Kommunfullmäktige Bokslutet 2016 visar på ett positivt resultat på 14, 6 mnkr. Kommunen uppnår det finansiella målet for god ekonomisk hushållning på minst l % av skattemedel och bidrag. Kommunen klarar balanskravet vilket visar på att kommunens ekonomi är i balans. Härnösands kommuns budgeterade resultat var 15 mnkr. Efter beslut från KF på över och underskottshantering så justerades budgeterat resultat ner till 13,6 mnkr. Utfallet jämfört med budget avviker med + l, 0 mnkr. ^ 7//^&^' Malin Rydmärk Tf Controllerchef Bo Glas Ekonomichef Postadress Härnösand kommun Kommunstyrelsefön/altningen Härnösand Besöksadress Nybrogatan 8 Hemsida www. harnosand. 85 se E-post kommun@harnosand. se Telefon Fax Organisationsnr Bankgiro

86 Årsredovisning

87 87

88 Innehåll Kommunstyrelsens ordförande har ordet 4 Organisation 6 Var går dina pengar? 7 Fem år i sammandrag 8 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Omvärldsanalys 10 Kommunens styrning och mål 14 Finansiell analys 22 Medarbetare 32 VERKSAMHETSBERÄTTELSER Kommunstyrelsen 40 Arbetslivsnämnden 46 Samhällsnämnden 50 Skolnämnden 54 Socialnämnden 58 AB Härnösandshus 62 Härnösand Energi & Miljö AB 64 Räddningstjänsten Höga Kusten Ådalen 66 FINANSIELLA RAPPORTER Resultaträkning 71 Balansräkning 72 Kassaflödesrapport 74 Noter 76 Driftredovisning, investeringsredovisning 88 Redovisningsprinciper 90 Ekonomisk ordlista 92 Revisionsberättelse 93 88

89 FOTO: ALLTID MARKNADSBYRÅ 89

90 SNART STÅR DET BYGGKRANAR BÅDE HÄR OCH DÄR Det byggs i Härnösand igen. Och mycket mer är på gång. Bygget i Gådeåparken, där Härnösandshus bygger ett nytt femvåningshus med 26 lägenheter, är bara början på vad jag ser som en ny era för Härnösand. Under 2017 och kommande år kommer vi att få se byggkranar både här och där. Flera entreprenörer ligger i startgroparna för att bygga bostäder och andra projekt är inne i en planprocess med målet att bygga nya bostäder på många platser är också året då bygget av ett nytt destinationshotell kan komma igång. De nödvändiga besluten är fattade och om de vinner laga kraft står en entreprenör, Attini Hotell AB, redo att investera ungefär 140 miljoner kronor i Härnösand. Hotellet skulle inte bara ge många nya arbetstillfällen utan också kraftigt förstärka Härnösands position som attraktivt besöksmål i Höga Kusten. Att Härnösand och Höga Kusten är en het destination visar inte minst sommarens kryssningar med Birka Cruises. De två planerade kryssningarna blev snabbt fullbokade och rederiet fick sätta in en tredje tur. Sommaren 2017 planeras fyra kryssningar till Härnösand och Höga Kusten. Som vanligt drog också våra stora evenemang mycket folk, till exempel Härnösands Stadsfest, högtiderna på Murberget och Nostalgidagarna. Men det är inte bara antalet besökare som växer. Härnösands folkmängd ökar för fjärde året i rad, under 2016 med 203 personer. Precis som i många andra svenska kommuner beror ökningen framför allt på att det kommer många människor med rötterna i andra länder. Trots att flyktingströmmen har minskat markant så har Härnösand en stor andel asylsökande och nya svenskar i förhållande till folkmängden. Vi har ett gott rykte om oss att vara en välkomnande och human kommun. Våra många volontärer och det nya asylboendet Soludden är en del av hur vi värnar denna tradition. I augusti öppnade den helt nya högstadieskolan Hedda Wisingskolan. Under våren 2017 flyttar gymnasiets alla verksamheter till ett samlat gymnasium på Brunnshusgatan och hösten 2017 öppnar ytterligare en ny högstadieskola på fastlandet. De dagliga verksamheter som fanns där har samtidigt flyttat till andra, fina lokaler. Därmed har samtliga elever i de högre årskurserna fått nya och ändamålsenliga lokaler. Nu väntar 2017 med nya, spännande utmaningar. Då ska vi jobba vidare utifrån vår vision Härnösand bygger en hållbar framtid med exempelvis laddstolpar för elbilar och inte minst den nya biogasanläggningen som förvandlar vårt matavfall till fordonsgas. Vi ser också fram emot det nya Fritidsbåtsmuseet och allt som händer i projektet för att göra stadskärnan till en attraktiv mötesplats. Det är både roligt och inspirerande att tillsammans med medborgare, företag, föreningar och andra skapa en allt bättre framtid i Härnösand. Vi är på god väg. FRED NILSSON KOMMUNSTYRELSENS ORDF (S) 5 90

91 Organisation HÄRNÖSANDS KOMMUN KOMMUNSTYRELSEN Kommunstyrelsen leder och samordnar planeringen och uppföljningen av kommunens ekonomi och verksamheter. Detta görs med stöd av de olika facknämnderna. I kommunstyrelsens ansvar ingår även strategiska näringslivsfrågor. SOCIALNÄMNDEN Socialnämndens uppgift är att erbjuda enskilda och familjer stöd i sin livsföring. De ska även verka för en god vård och omsorg för äldre och funktionshindrade samt bedriva verksamhet som ger stöd för den enskilde att leva ett självständigt och aktivt liv i gemenskap med andra. Socialnämnden fullgör kommunens uppgifter inom socialtjänsten beträffande stöd och service till funktionshindrade, den kommunala hälso- och sjukvården, bistånd, insatser mot missbruk och omsorger om barn och ungdom. Nämnden beslutar även i ärenden om serveringstillstånd samt ansvarar för kommunens familjerådgivning. ARBETSLIVSNÄMNDEN Arbetslivsnämnden är kommunens nämnd för arbetsmarknad, vuxnas lärande och mottagning av nyanlända. Nämnden har ansvar för vuxenutbildning i form av Kommunal vuxenutbildning, Lärvux, Svenska för invandrare (SFI), samhällsorientering för nyanlända (SO) samt för Yrkeshögskolan. Även mottagning av nyanlända samt sysselsättning för personer som står långt från arbetsmarknaden ingår i nämndens uppdrag. SKOLNÄMNDEN Skolnämnden ansvarar för utbildning av barn och ungdomar i åldrarna 1-21 år. Skolnämndens verksamheter omfattar förskola, pedagogisk omsorg, öppen förskola, förskoleklass, fritidshem, grundskola, grundsärskola, gymnasieskola, gymnasiesärskola samt den kommunala Musik- & Kulturskolan. SAMHÄLLSNÄMNDEN Samhällsnämnden ansvarar för miljöarbete, fysisk planering, bygglov, mark- och fastighetsfrågor, mätningsuppgifter, gator och parker, naturvård, miljö- och hälsoskydd samt livsmedelskontroller. I samhällsnämndens ansvarsområde ingår även fritids- och ungdomsverksamhet, däribland drift av fritids- och friluftsanläggningar samt ungdomsgården Kåken. MANDAT I KOMMUNFULLMÄKTIGE Socialdemokraterna 19 Vänsterpartiet 3 Miljöpartiet de gröna 5 Kristdemokraterna 1 Nya Moderaterna 7 Centerpartiet 3 Sverigedemokraterna 3 Liberalerna 2 TOTALT 43 ORGANISATIONSSCHEMA Valnämnd KOMMUNFULLMÄKTIGE Revision KOMMUNALT ÄGDA BOLAG OCH FÖRBUND Kommunstyrelseförvaltningen Kommunstyrelse Härnösand Energi & Miljö AB Härnösand Elnät AB Skolförvaltningen Skolnämnd AB Härnösandshus AB Härnösands Kommunfastigheter Socialförvaltningen Socialnämnd Invest i Härnösand AB Samhällsförvaltningen Samhällsnämnd Räddningstjänsten Höga Kusten Ådalen Arbetslivsförvaltningen Arbetslivsnämnd Technichus i Mitt Sverige AB 6 91

92 100 kr I SKATT TILL KOMMUNEN ANVÄNDES UNDER 2016 SÅ HÄR. 35 kr Vård & omsorg 25 kr Skola, barn & ungdom 13 kr Förskola & barnomsorg 8 kr Infrastruktur & skydd m.m. 7 kr Fritid & kultur 6 kr Individ- & familjeomsorg 2 kr Politisk verksamhet 2 kr Affärsverksamhet 1 kr Särskilt riktade insatser 1 kr Vuxen- & övrig utbildning KOMMUNENS INTÄKTER 2016 KOMMUNENS KOSTNADER 2016 INTÄKTER MNKR % Skatteintäkter 1 112,9 59 Generella statsbidrag och utjämning 372,9 20 Bidrag 272,2 14 Taxor och avgifter 41,6 2 Hyror och arrenden 35,9 2 Försäljning verksamhet 31,9 2 Övriga intäkter 30,7 1 KOSTNADER MNKR % Personalkostnader 1 087,2 58 Entreprenader och köp av verksamhet 279,9 15 Lokalhyror 175,2 9 Bidrag 82,9 4 Material, bränsle, energi och vatten 81,3 4 Övriga kostnader 78,2 4 Tjänster 46,6 3 Avskrivningar 39,9 2 Finansiella kostnader 12,3 1 TOTAL 1 898,0 100 TOTAL 1 883,

93 5 år i sammandrag KOMMUNEN Folkmängd 31/ , , , , ,0 Total skattesats % 34,6 34,03 34,03 34,03 34,03 - varav kommunal skattesats 23,34 23,34 23,34 23,04 23,04 Verksamhetens nettokostnad, mnkr* , , , , ,1 Skatteintäkter och generella statsbidrag, mnkr 1 485, , , , ,6 Finansnetto, mnkr* -5,0-11,5-5,3-20,6-26,4 Årets resultat, mnkr 14,6 1,3 6,0-51,5 3,1 Årets resultat, mnkr* 24,2-20,0-6,2-5,2-16,0 Tillgångar, mnkr 951,8 955,7 774,6 752,9 840,0 Tillgångar per invånare, kr , , , , ,0 Skulder, avsättningar, mnkr 1 139, ,5 977,7 962,1 997,6 Skulder, avsättningar per invånare, kr , , , , ,0 Eget kapital, mnkr -187,3-201,8-203,1-209,2-157,6 Nettokostnadsandel av skatteintäkter, %* 98,4 101,4 100,5 100,4 101,2 Soliditet, % -19,7-21,1-26,2-27,8-18,8 Investeringsvolym, mnkr 64,6 132,3 74,4 77,2 72,6 Avskrivningar, mnkr -39,9-32,7-26,3-22,5-18,1 Antal tillsvidareanställda 1 892, , , , ,0 HÄRNÖSAND KOMMUNKONCERN Årets resultat, mnkr 36,9 20,4 23,3-42,8 18,0 Årets resultat, mnkr* 46,5-0,9 10,5 4,1-6,2 Soliditet, % 5,0 3,0 3,0 2,0 4,0 Nettoinvesteringar, mnkr 200,0 286,0 198,0 155,0 164,0 Antal tillsvidareanställda 2 125, , , , ,0 * Exklusive jämförelsestörande poster 8 93

94 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Förvaltningsberättelse

95 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Omvärldsanalys SAMHÄLLSEKONOMI Den globala ekonomin har vänt efter oron i början på året. I Europa har Brexit inte fått några större omedelbara negativa konsekvenser. Faktum är att detaljhandeln i Storbritannien ökade under juli. På kort sikt har genomslaget alltså varit litet, men på längre sikt kan Brexit skapa oro. Högre lönetillväxt i USA pressar vinstmarginalen för företagen, men en positivare konjunktur kompenserar för detta. Många togs på sängen av att Donald Trump faktiskt stod som segrare i presidentvalet. Det republikanska partiet fick också stora framgångar i kongressvalet. Osäkerheten är stor kring Donald Trumps ekonomiska politik. Kommer han att få igenom underskottspolitik i kongressen och hur ska stora lån finansieras? Sannolikheten är stor att kongressen har en annan uppfattning än presidenten. Skattelättnader kan genomföras snabbare om de riktas mot höginkomsttagare, men det leder inte till någon större efterfrågan eftersom rika hushåll sparar mer än hushåll med lägre inkomster. Om USA startar ett handelskrig mot Mexiko och Kina för att åstadkomma mer fördelaktiga handelsavtal får USA kortsiktiga vinster men skapar samtidigt problem för andra länder. De stora vinnarna vid marknadstillväxt i USA är Tyskland och Japan och de stora förlorarna blir tillväxtländer som kan se sina valutor försvagas och stigande räntor. Den svenska inflationen har stigit svagt sedan sommaren 2015, men är långt ifrån riksbankens inflationsmål på 2 procent. Riksbankens räntebana indikerar att räntan stiger först i slutet på 2017, vilket kan vara en mycket optimistisk prognos från riksbanken. RÄNTAN PÅVERKAR HÄRNÖSANDSHUS OCH PENSIONSSKULDEN Ränteutvecklingen är främst betydelsefull för Härnösandshus som har huvuddelen av kommunkoncernens skulder till kreditinstitut. Dessutom påverkas kommunens pensionsskuld av förändringar i räntenivån. Kommunen har etablerat en pensionsstiftelse och redovisar hela sitt pensionsåtagande i balansräkningen. Pensionsstiftelsen har ett kapital på cirka 240 mnkr och med en räntenivå på -0,5 procent och i praktiken ingen inflation behöver stiftelsen bara ha en avkastning på 1-2 procent för att klara sitt åtagande. Den mycket låga räntan som marknaden erbjuder innebär att de investeringar som kommunen står inför blir billigare att finansiera. Kommunen har tagit tre större lån och räntan har varit noll eller till och med negativ. Det innebär att kommunen får betalt för att låna pengar. RISKER OCH MÖJLIGHETER FÖR HÄRNÖSAND Härnösand, liksom länet och regionen, påverkas självklart av globala trender. Näringslivet och regionens invånare är i ökande grad berörda av beslut och förutsättningar som inte går att påverka lokalt eller regionalt. Riskerna är av övergripande karaktär och mycket svåra att hantera för en relativt liten kommun. Ersättningarna för ensamkommande flyktingbarn sänks vid halvårsskiftet 2017 från till kronor per barn och dygn. Det innebär att beslutade budgetar måste hanteras med försiktighet. Härnösands kommun arbetar dock strategiskt för att möta några av de framtida utmaningarna. Fokus under kommande år ligger till exempel på: etablering av ett hotell vid Kanaludden samarbetsprojekt med grannkommuner för att vinna stordriftsfördelar och minska kostnaderna kommunsektorn som framtidsbransch, i takt med pensionsavgångar, den demografiska utvecklingen och den ökade efterfrågan på välfärdstjänster utbyggnad av bredbandsnätet utveckling av ett arbetsmarknadsområde mellan Sundsvall och Örnsköldsvik med möjligheter till jobb och utbildning järnväg med dubbelspår mellan Härnösand och Gävle samarbete med Kramfors, Sollefteå och Örnsköldsvik för att utveckla besöksnäringen inom Höga kusten Kommunens resultat är bra, samtidigt som stora satsningar genomförts och planeras. Det gäller till exempel byggandet av VAledningar längs Södra sundet, etableringar av nya bostadsområden samt satsning på ett flyktingboende. NÄRINGSLIV Härnösand backade 83 platser i Svenskt Näringslivs ranking över företagsklimatet i landets kommuner. Det beror på bristande kommunikation och samverkan både internt och externt. Inom det viktiga området service och handläggning har företagens behov inte kunnat tillgodoses. Det är numera stor efterfrågan på mark och exploatering från företagen. För att bättre möta behoven inom dessa områden förstärks organisationen med nya medarbetare Samhällsförvaltningen ska under kommande år arbeta utifrån en ny organisation med tydliga chefsuppdrag och tillsammans med dem kommer tillväxtavdelningen verka för att förenkla och förbättra för medborgare och företagare. Konceptet med företagsfrukostar har utvecklats till en viktig mötesplats med många besökare. Under året har cirka företagare besökt frukostarna. NYA AKTIVITETER Vid så kallade husmöten samlar tillväxtavdelningen företag som verkar i samma hus/område. Sådana möten har hållits i Spiran-huset och i en av Klöverns fastigheter med totalt

96 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE personer. Syftet är att komma ut till ett större antal företag för att få information om deras verksamheter och behov. Lunchmöten har arrangerats för företagsorganisationer i syfte att delge information om verksamhet och prioriteringar och för att utbyta erfarenheter. Under året har fyra lunchmöten genomförts med 54 deltagare. Totalt har cirka 450 personer/företagare deltagit i olika företagsmöten och företagsbesök under För att ytterligare sprida näringslivsarbetet och lyfta olika företag har tillväxtavdelningen i stort sett helt övergått till digitala nyhetsbrev. Därmed når informationen ut vid fler tillfällen än tidigare då ett nyhetsbrev i pappersformat skickades ut fyra gånger per år gick tio digitala nyhetsbrev ut till alla företag i Härnösand, intressenter, politiker med flera. Utöver det har två tryckta bilagor distribuerats med tidningen Yippie och därmed nått alla hushåll i Härnösands kommun. Den första bilagan gavs ut i samband med Fokus Företagsmässa och den andra strax före jul. Fokus Företagsmässa arrangeras av Härnösand Näringsliv Ekonomisk Förening, HNEF, och är mycket uppskattad. Under årets mässa fanns cirka 80 utställare på plats i Härnösand Arena. Den traditionella och uppskattade företagsgalan på St Petri Logen var som vanligt fullsatt. Arrangemanget görs i samverkan med fyra huvudsponsorer som för året var PwC, Mäklarhuset, Nordea och Amasten. Maten sponsrades av Hushållningssällskapet/Västernorrlandsgården. UTVECKLING Efter en förstudie kring investeringar och etableringar i länet beslutade fem av länets kommuner att söka ett EU-projekt med syfte att stimulera utlandsinvesteringar. Härnösands kommun är projektägare och i juni beviljades EU-pengar. Ett förslag till tillväxtstrategi med sex prioriterade områden för att nå framgång har tagits fram. Förslaget har skickats på remiss till de politiska partierna och företagsorganisationerna och ska behandlas politiskt under första kvartalet Under året har ett samverkansavtal slutits med Mittuniversitetet. Parterna ska samarbeta kring ett antal lokala forsknings- och utvecklingsprojekt. Härnösands centrum har under senaste året helt bytt fastighetsägarstruktur. Under hösten samlades intressenterna för handeln i centrum till en ny gemensam satsning för framtiden. Fastighetsägarna, Härnösands Handelsförening och Härnösands kommun har tillsammans lagt 1,5 mnkr för att göra en utvecklingsplan när det gäller etableringar och handelsstråk, utomhusmiljö samt evenemang och marknadsföring. NYFÖRETAGANDE En inkubatormiljö etablerades under våren i Sambiblioteket av Västernorrlands inkubator (projektet VINK) som ägs av BizMaker (tidigare Åkroken Business Incubator). Projektet medfinansieras bland annat av Härnösands kommun och i augusti fanns åtta företag i inkubatorn. Tillväxtavdelningen erbjuder regelbundet information till personer som är intresserade av att starta eget företag. Under året har nio informationsträffar arrangerats med totalt 74 deltagare. Personlig rådgivning erbjuds löpande under året. Bolagsverkets statistik visar att 118 nya företag har registrerats under perioden december 2015 till november Motsvarande siffra föregående år var 110. BESÖKSNÄRINGEN Bolaget Höga Kusten Destinationsutveckling, som ägs av Härnösands, Örnsköldsviks, Kramfors och Sollefteå kommun, driver det strategiska utvecklingsarbetet för Höga Kusten. I juni antog kommunfullmäktige förslaget till tjänstekoncession med Attini Hotell AB. Företaget har för avsikt att bygga ett nytt destinationshotell i Härnösand och samtidigt driva Simhallen. Hotellet beräknas sysselsätta cirka 50 personer och kringeffekterna kan generera ytterligare arbetstillfällen. I juni anlöpte kryssningsfartyget Birka Cruises Härnösand vid tre tillfällen. Två kryssningar var planerade, men intresset var så stort att rederiet beslutade att sätta in en tredje kryssning. Drygt gäster besökte Härnösand och Höga Kusten dessa dagar och spenderade enligt gängse beräkningsregler kronor per dag och person. De tre kryssningarna genererade därmed 1,5-2 miljoner kronor i intäkter till stadens handlare och restauranger. Härnösand fanns även i år med på listan Årets sommarstad som Sveriges största resesajt Reseguiden presenterar. Härnösand hamnade på en sjundeplats. Kommunen har under året stöttat olika evenemang, till exempel Nostalgidagarna, Härnösands Stadsfest samt Härnösand Opera Academy & Festival. Syftet är att öka antalet gästnätter och i övrigt bidra till andra positiva effekter för Härnösand och Höga Kusten. LANDSBYGDSFRÅGOR I september anordnades Landsbygdskonferens i Höga Kusten med ett 80-tal deltagare på Murberget i Härnösand. Ett utvecklingsprojekt för landsbygden med fokus på entreprenörskap, boende, friluftsliv och servicepunkter har beviljats medel av Leader Höga Kusten och startas i början av Landsbygdsrådet har haft sex möten. Rådet har fått ett utökat mandat i frågan om att besluta om medfinansiering till utvecklingsprojekt i Härnösand som ansökts i Landsbygdsprogrammet hos Länsstyrelsen

97 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE ARBETSMARKNAD I december 2016 var personer inskrivna vid Arbetsförmedlingen. Av dem är män och kvinnor. Av de inskrivna är födda i Sverige, personer inom Europa och är födda utanför Europa. Antalet inskrivna arbetslösa fortsätter att minska. Under 2016 var minskningen personer jämfört med året innan, något mer bland kvinnor än bland män. Den kraftiga ökningen av nyanlända med uppehållstillstånd som är inskrivna vid Arbetsförmedlingen märks tydligt i statistiken. Många av dem saknar utbildning, eller har utbildning som behöver valideras, vilket kraftigt bromsar deras inträde på den svenska arbetsmarknaden. Befolkningstillskottet i arbetsaktiv ålder består uteslutande av utrikesfödda, enligt Arbetsförmedlingens prognos för Västernorrlands län våren Den gruppen har en särskilt utsatt ställning på arbetsmarknaden och har utgjort mer än hälften av det totala antalet inskrivna arbetslösa i länet sedan i mars Idag utgör gruppen 67 procent av antalet inskrivna. Motsvarande siffra för riket är 70 procent. Trenden visar på en fortsatt ökning av den tudelade arbetsmarknaden. Till grupperna med utsatt ställning på arbetsmarknaden räknas enligt Arbetsförmedlingen för närvarande arbetslösa som har högst förgymnasial utbildning, är födda utanför Europa, har en funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga eller är äldre, år. SVERIGE I december 2016 var arbetslösheten i Sverige 7,8 procent, en sänkning med 0,2 procentenheter på ett år. Efterfrågan på arbetskraft ökar, men för att få arbete krävs i allmänhet gymnasieutbildning. Under 2016 har arbetslösheten minskat bland inrikes födda, medan den ökat bland födda utanför Europa. Den främsta orsaken är att andelen nyanlända flyktingar som fått sina uppehållstillstånd beviljade skrivs in som deltagare i Arbetsförmedlingens etableringsuppdrag. En ökning som förväntas fortsätta under VÄSTERNORRLAND I Västernorrland har gruppen öppet arbetslösa och sökande i program med aktivitetsstöd sjunkit med 6,8 procent under Länets totala arbetslöshet är högre än riket och uppgår till 9,0 procent av arbetskraften. HÄRNÖSAND I Härnösand har gruppen öppet arbetslösa och sökande i program med aktivitetsstöd sjunkit med 3,6 procent. Kommunens totala arbetslöshet är högst i länet och uppgår till 11,8 procent av arbetskraften, vilket motsvarar personer. Majoriteten av dem är födda utanför Europa. Förklaringen till det är att många av dem står långt ifrån arbetsmarknaden med hänsyn till utbildningsbakgrund och strukturen på arbetsmarknaden i Härnösand. UNGDOMAR I HÄRNÖSAND Den öppna arbetslösheten i gruppen ungdomar år har sjunkit med drygt 11 procent. I slutet av 2016 var 234 ungdomar inskrivna som öppet arbetslösa eller i program hos Arbetsförmedlingen. BEFOLKNING SVERIGE Under 2016 ökade antalet folkbokförda i Sverige med personer. Vid årets slut uppgick folkmängden till personer. Folkmängden ökar av två anledningar. Den ena är att det föds fler barn än det dör personer vilket innebar en naturlig folkökning på personer. Den främsta förklaringen är dock att antalet som invandrat varit fler än de som utvandrat hade Sverige ett invandringsöverskott på personer. Av Sveriges 290 kommuner har 271 ökat sin befolkning under Det är 32 kommuner fler än Den främsta anledningen är den höga invandringen, som är spridd över hela landet. Samtliga svenska kommuner hade under 2016 ett invandringsöverskott. Drygt hälften av kommunerna, 147, hade däremot ett födelseunderskott, vilket innebär att det var fler som dog än föddes i kommunen. VÄSTERNORRLAND Västernorrlands län ökade med personer och det är invandringen som ger den positiva effekten. Totalt har Västernorrland nu invånare. Alla kommuner i länet har ökat sin befolkning under 2016, men tillväxten är ojämnt fördelad. Ånge och Timrå ökade med enbart två respektive fem personer, medan de andra kommunerna har en betydligt större ökning. Kramfors är den kommun som ökar mest i förhållande till sin storlek, med 322 personer. HÄRNÖSAND Härnösands kommun växte under 2016 med 203 personer och invånarantalet var vid årsskiftet Befolkningen ökar stadigt sedan några år tillbaka, efter att utvecklingen varit negativ under 90- och 00-talen. Kommunens födelsetal är fortsatt negativa, men tack vare inflyttningen fortsätter kommunens invånarantal att öka. Det är invandringen från andra länder som ger den starkaste effekten på kommunens befolkningsutveckling. Inflyttningsnettot från utlandet var 595 personer, vilket betyder att det var 595 personer fler som flyttade in från utlandet än de som flyttade från Härnösand till andra länder. Även inflyttningen från andra kommuner i länet är positiv, med 36 personer fler som flyttat in till Härnösand än de som flyttat ut. Befolkningsutvecklingen i kommunen är positiv. En utmaning för framtiden är befolkningens sammansättning. Liksom många andra kommuner har Härnösand en stor andel äldre. I jämförelse med riket har Härnösand fem procent fler invånare i gruppen +65. Det kommer att innebära påfrestningar på ekonomi och arbetskraftsförsörjning

98 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE BEFOLKNING HÄRNÖSANDS KOMMUN, ANTAL VÄSTERNORRLANDS LÄN, ANTAL IN- OCH UTFLYTTNING INFLYTTNING UTFLYTTNING Annan kommun i Västernorrland Annan kommun i riket Utlandet TOTAL FÖRÄNDRING UNDER 2016: 302 INNEVÅNARE ÅLDERSGRUPPER HÄRNÖSAND % ANTAL RIKET % ANTAL % HÄRNÖSANDS KOMMUN RIKET

99 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Kommunens styrning och mål GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING Kommunallagen ställer krav på att kommunerna ska ha god ekonomisk hushållning. Det innebär att den kommunala servicen ska vara anpassad efter invånarnas behov och förväntningar utifrån en given budget. Det innebär också att arbetet ska vara effektivt med ett positivt resultat över en längre period. För det krävs ett långsiktigt och strategiskt arbete mot uppsatta mål och en kontinuerlig uppföljning av resultaten. HUR KOMMUNEN STYRS En av kommunfullmäktiges främsta uppgifter är att sätta mål och riktlinjer för verksamheterna, samt att följa de övriga föreskrifter som gäller för dem. Långsiktiga mål utgör själva ramen för styrningen. De spänner över alla grundläggande områden och stakar ut den gemensamma färdriktningen. För att veta i vilken mån kommunen lyckas med sina ambitioner krävs fokus på uppföljning och resultat. Därför har kommunfullmäktige utverkat kortsiktiga, avgränsade och konkreta resultatuppdrag med tillhörande styrtal som anger vad nämnder och bolagsstyrelser ska prioritera under året och vad uppföljningen ska fokusera på. Nämnderna kan utöver det formulera egna mål för sitt arbete, med utgångspunkt från kommunens vision och övergripande mål. Kommunstyrelsen ansvarar för att hålla uppsikt över hela kommunens samlade verksamheter, såväl nämnder som kommunala bolag. För att uppföljningen ska kunna ske på ett konsekvent och likvärdigt sätt följer kommunstyrelsen upp alla mål genom delårsrapporter och årsredovisning. Nämndernas och styrelsernas måluppfyllelse sammanställs till ett kommungemensamt resultat. MÅLPROGRAM Härnösands målprogram gäller för perioden Programmet innehåller en vision och åtta övergripande mål fördelade på två perspektiv. Härnösandsperspektivet speglar den önskvärda utvecklingen i Härnösand generellt. Här betonas samverkan mellan olika aktörer och vikten av att kommunorganisationen bidrar till detta. Organisationsperspektivet innehåller mål för den verksamhet kommunen själv bedriver, de tjänster som levereras samt personal och ekonomi. MÅL VISION HÄRNÖSAND BYGGER EN HÅLLBAR FRAMTID HÄRNÖSANDSPERSPEKTIVET Attraktivt boende i unik livsmiljö Växande näringsliv med mångsidig arbetsmarknad Ledande miljökommun med aktivt omställningsarbete Kunskapsstaden där alla kan växa ORGANISATIONSPERSPEKTIVET Jämställd och solidarisk välfärd av hög kvalitet VISION 2019: HÄRNÖSAND - BYGGER EN HÅLLBAR FRAMTID Härnösand är en levande mötesplats där människor förverkligar sina drömmar. En kommun i positiv utveckling som tar ledarskap för framtiden. En plats med centralortens attraktion, landsbygdens rikedom och med uppkoppling mot omvärlden. Härnösand erbjuder hög livskvalitet för alla invånare och gäster. Vårt gemensamma mål är ett solidariskt samhälle med ekologisk omställning som grund. Här bygger vi en hållbar framtid! God service med gott bemötande Framtidens arbetsgivare Välskött och stabil ekonomi 14 99

100 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Måluppfyllelsen redovisas med hjälp av färgerna grönt, gult och rött. Bedömningen av måluppfyllelsen ska ses i relation till kommunens ambitionsnivå inom respektive verksamhetsområde. En röd eller gul markering är inte är lika med dålig kvalitet, utan betyder att kvaliteten inte når upp till kommunens ambitionsnivå. Nämndernas redovisning av arbetet med resultatuppdragen, nedan kallat indikatorer, ligger till huvudsaklig grund för bedömningen. Nått målet Bättre än baslinjen men ej nått målet Sämre än baslinjen HÄRNÖSANDSPERSPEKTIVET Kommunen har inte nått upp till ambitionsnivån för Härnösandsperspektivets fyra övergripande mål, men utvecklingen visar att organisationen rör sig i rätt riktning och flera resultat uppvisar bättre värden än föregående år. MÅL 1 ATTRAKTIVT BOENDE I UNIK LIVSMILJÖ Härnösand är en öppen och välkomnande kommun som ger utrymme för nya människor och nya initiativ. En plats där man lätt kan möta andra och vara delaktig i samhällsutvecklingen. Härnösand är känt för sina attraktiva boendemiljöer, en levande landsbygd och närheten till Höga Kusten. Invånarna har god hälsa och känner sig trygga. Ett pulserande kulturliv och mångfald av fritidsaktiviteter skapar möten över gränser. Indikatorer: Medborgarnas bedömning av kommunen som en plats att bo och leva på ska öka. Medborgarnas nöjdhet när det gäller trygghet ska öka. Analys: Målet bedöms delvis uppfyllt. Det baseras främst på att en av två indikatorer uppvisar ett bättre resultat än baslinjen. För att medborgarnas bedömning av kommunen som en plats att bo och leva på ska öka har kommunen verkat för att vidareutveckla formerna för dialog, samverkan, service och tillgänglighet inom framförallt kultur-, förenings- och näringsliv. Resultatet av medborgarundersökningen ligger på en fortsatt hög nivå inom frågeområdet, men har varken minskat eller ökat sedan föregående mätning. Det talar för att insatserna varit framgångsrika och att det krävs uthållighet för att upprätthålla nivån. För att öka medborgarnas upplevelse av trygghet har fokus riktats mot att stärka rättigheterna för barn generellt, ensamkommande flyktingbarn specifikt samt människor med psykisk ohälsa och blanddiagnoser. Vidare har ökad öppenhet, insyn och förbättrad kommunikation mellan den politiska organisationen och medborgarna varit strategiska utvecklingsområden. Resurser har använts för att öka tryggheten för medborgarna vid eventuella krissituationer. Trots ett omfattande arbete har upplevelsen av trygghet minskat. Det är därför viktigt att det strukturerade arbetet inom Rådet för trygghet och hälsa fortsätter. Det pågår utvecklingsarbeten vars effekter inte går att mäta i dagsläget men som kan antas föra kommunen närmare målet på lite längre sikt. Ett exempel är arbetet med att ta fram policy och riktlinjer för medborgardialog som syftar till att utveckla demokratin och inflytandet i kommunen. Insatsen slår vakt om att kvalitetssäkra och vidareutveckla de mest grundläggande värdena för medborgarna och har därför prioriterats, även om det inte ger något avtryck i indikatorvärdet under Behovet av nybyggnation för privatpersoner och företag är stort i Härnösand. Det vittnar i sig om kommunens attraktionskraft. Det har i viss mån varit svårt att möta efterfrågan och strategier har därför tagits fram inför kommande år. Viktigt att notera är att behovet av boende för ensamkommande flyktingbarn har kunnat tillgodoses. Flera insatser görs för att vidareutveckla och dra fördel av kommunens unika livsmiljö. Tre faktorer är särskilt viktiga för en fortsatt positiv utveckling inom målområdet. Det är den tillväxtstrategi som har utarbetats, den varumärkesplattform som ska ligga till grund för kommunens marknadsföring och kommunikation samt kommunens fortsatta strategiska arbete med bostadsförsörjningen. MÅL 2 VÄXANDE NÄRINGSLIV MED MÅNGSIDIG ARBETSMARKNAD Härnösand har ett näringsliv som växer och företag som utvecklas positivt. Klimatet för entreprenörskap och innovation är gott. Nya jobb uppstår på en arbetsmarknad som är bred och inkluderande med ansvarstagande för miljö och goda arbetsvillkor. Utveckling av kommunikationer och infrastruktur ger stärkta förutsättningar på en regional och global arena. Indikatorer: Resultatet i Svenskt Näringslivs mätning av företagsklimatet ska öka. Andelen nyanlända som inte är i behov av särskilt stöd ska vara i sysselsättning eller studier två år efter att uppehållstillstånd har beviljats ska öka. Analys: Målet har inte uppnåtts och indikatorutfallet som omfattar Svenskt Näringslivs ranking av företagsklimatet väger tungt i sammanhanget. Kommunen har backat 83 placeringar, från plats 151 till plats 234 bland Sveriges kommuner. Bedömningen av måluppfyllelsen försvåras av att indikatorn för nyanlända i sysselsättning inte har gått att använda som underlag för mätning. En av utgångspunkterna för att förbättra resultatet i Svenskt Näringslivs ranking har varit att utveckla metoder för, och öka omfattningen av, dialog och samverkan med näringsidkare, fastighetsägare och branschorganisationer. Kommunen har därigenom ökat förutsättningarna för gemensam förståelse och samsyn kring

101 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE näringslivsutvecklingen och besöksnäringen i Härnösand. Det nedslående resultatet betyder inte att de strategiska utgångspunkterna har varit felaktiga eller att det arbete som gjorts inte har varit betydelsefullt för företag och branschorganisationer. Tvärtom har kommunens bedömning av behovet att utveckla formerna för dialog och samverkan visat sig vara korrekt. Däremot har det inte funnits kapacitet för att möta den kraftigt ökade efterfrågan på service och handläggning kopplat till mark- och exploateringsärenden. Strategin inför 2017 består bland annat i att förstärka och delvis omstrukturera organisationen för att utöka och effektivisera arbetet. Värt att notera är att kommunen har nått goda resultat inom arbetsmarknadsområdet. Exempelvis har Härnösand utmärkt sig positivt i jämförelse med övriga landet beträffande sysselsättning för människor med funktionsnedsättning. Det pågår utvecklingsarbeten vars effekter ännu inte har fått genomslag och som kommer att inverka positivt på måluppfyllelsen. Den tillväxtstrategi som utarbetats är ett exempel på det, liksom arbetet med att attrahera utländska investeringar. En hotelletablering genererar arbetstillfällen i kommunen och den utvecklade samverkan inom Destination Höga Kusten har redan gett effekter på besöksnäringen. Insatser har också genomförts som vid utvärdering har visat sig vara betydelsefulla för berörda målgrupper. Exempel på det är utökad samverkan med företag och branschorganisationer samt föreningar i landsbygd. MÅL 3 LEDANDE MILJÖKOMMUN MED AKTIVT OMSTÄLLNINGSARBETE All utveckling i Härnösand präglas av hållbarhet och gemensamt engagemang för minskad miljöpåverkan. Här utvecklas kunskapen som behövs för att skapa ett hållbart samhälle. Med förnybar energi, klimatsmarta lösningar, ökad självförsörjning och hushållning av naturresurser är Härnösand en föregångare i omställningen till en fossilfri ekonomi. Indikatorer: Andelen invånare som är nöjda med kommunens gång- och cykelvägar ska öka. Antalet resor med kollektivtrafik ska öka. Andelen miljöbilar i organisationen ska öka. Analys: Målet bedöms delvis uppfyllt. Det baseras främst på att en av tre indikatorer överstiger måltalet. En påtaglig förbättring märks inom tätortstrafiken där allt fler medborgare väljer kollektivtrafik som färdmedel. Medborgarnas belåtenhet med gång- och cykelvägar är oförändrad från föregående år och en utvecklingsplan håller på att tas fram. Andelen miljöbilar når inte upp till kommunens ambitionsnivå. Det kan förklaras med att fyrhjulsdrift av arbetsmiljöskäl fortfarande krävs inom vissa verksamheter. Det finns flera skäl för att se med tillförsikt på kommunens generella miljöarbete. En sammanhållen och övergripande plan för kommunens strategiska klimat- och energiarbete har tagits fram. Mål och åtgärder är framtagna för hela organisationen, inklusive bolag, och för kommunen som geografiskt område. Planen består av klimat- och etappmål samt fem insatsområden med totalt 22 inriktningar för åtgärder. Skolnämndens handlingsplan för giftfri förskola har bidragit till att samtliga förskolor i kommunen har börjat rensa ut skadliga produkter och att uttjänta elektroniska produkter inte längre används som lekmaterial. Miljöcertifieringsarbetet inom skolnämndens verksamheter framskrider och över hälften av enheterna kan stoltsera med utmärkelser såsom Grön Flagg eller Skola för hållbar utveckling. MÅL 4 KUNSKAPSSTADEN DÄR ALLA KAN VÄXA Härnösand är en modern kunskapsstad med kreativa miljöer för utbildning och lärande. Framgångsrik skolverksamhet på alla nivåer ger alla chansen att lyckas. Nya samarbeten, kunskapsutbyte och närhet till högre utbildning lägger en grund för dagens och morgondagens jobb och näringslivets kompetensbehov. Folkbildning och kulturella uttryck ger inspiration till nytänkande. Indikatorer: Andelen elever i åk 9 som är behöriga till ett gymnasieprogram ska öka. Andelen gymnasieelever som fullföljer utbildning inom tre år i kommunen ska öka. Andelen elever i åk 3 som deltagit i och klarat alla delprov för ämnesprovet i svenska och svenska som andraspråk ska öka. Andelen deltagare under 25 år, som saknar grundskole- eller gymnasieutbildning och är inskrivna i arbetsmarknadsåtgärd som börjar studera för att komplettera betygen ska öka. Andelen kursdeltagare som slutfört en kurs på Komvux med godkänt betyg ska öka. Analys: Målet bedöms delvis uppfyllt. Det baseras på att två av fem indikatorer har uppnått måltalet. Fler studerande vid vuxenutbildningen har nått godkända betyg och fler unga vuxna i arbetsmarknadsåtgärder har börjat studera för att komplettera betygen. Några av framgångsfaktorerna har varit betoningen på språkutvecklande arbetssätt, på kombination av arbete och studier och på motivationsstärkande insatser. Kompetenshöjande insatser för personal och individanpassad undervisning har också varit viktiga komponenter. Färre elever i årskurs 3 har klarat samtliga delprov i ämnesprovet för svenska och svenska som andraspråk, och färre elever i årskurs 9 blev behöriga till ett gymnasieprogram. En förklaring är att de behov som följer av ökad variation bland elevers skolbakgrund inte har kunnat tillgodoses. Av indikatorerna framgår att den del av utbildningsväsendet som omfattar elever 16 år och äldre uppvisar högre värden än den som omfattar yngre elever. Indikatorerna ger emellertid inte en

102 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE heltäckande bild av kvaliteten i utbildningen totalt. För grundskolans räkning är exempelvis resultatet av de nationella proven för årskurs 6 bättre i Härnösand än i riket. En högre andel elever når lägst betyget E i ämnena svenska, svenska som andraspråk, engelska och matematik. Andelen elever som fullföljer gymnasieutbildning inom tre år i kommunen har sjunkit något jämfört med föregående år. Samtidigt har Härnösand en högre andel elever som når examen eller studiebevis inom tre år i jämförelse med riket. Likaså uppnår fler elever grundläggande behörighet till universitet och högskola inom tre år vid Härnösands gymnasium i jämförelse med övriga kommuner. Andelen elever i årskurs 5 och 8 som stimuleras till lust att lära har ökat inom kommunen i jämförelse med Elevhälsans arbete med elever 7-20 år har inneburit att antalet elever med hög frånvaro har mer än halverats från föregående år. Det betyder att kommunen har förbättrat förutsättningarna för att alla ska kunna växa och utvecklas. ORGANISATIONSPERSPEKTIVET När det gäller organisationsperspektivet är ambitionsnivån uppnådd för ett av perspektivets fyra mål. Utvecklingen inom övriga målområden visar att organisationen rör sig i rätt riktning och flera resultat är bättre än föregående år. MÅL 5 JÄMSTÄLLD OCH SOLIDARISK VÄLFÄRD AV HÖG KVALITET Härnösands kommun erbjuder välfärdstjänster av hög kvalitet där behoven styr och insatserna ges på lika villkor oavsett kön, sexuell läggning eller bakgrund. Resurser prioriteras så att allas rätt till utveckling och ett värdigt liv tillgodoses. Kommunens arbete präglas av lyhördhet och respekt för den enskilde. Barnens bästa är i centrum för alla beslut. Indikatorer: Andelen brukare som är nöjda med sin hemtjänst ska öka. Andelen brukare som är nöjda med sitt särskilda boende ska öka. Analys: Målet bedöms delvis uppfyllt. Det baseras främst på att båda indikatorerna har uppnått måltalet eller uppvisar ett bättre resultat än baslinjen. Den välfärd kommunen erbjuder medborgare i behov av hemtjänst och särskilt boende motsvarar i hög utsträckning brukarnas förväntningar. En av förklaringarna består i att arbetet med genomförandeplaner har kvalitetssäkrats. Även andra mätningar uppvisar goda resultat. Sveriges kommuner och landsting, SKL, jämför bland annat kommuners jämställdhet när det gäller politisk representation och service till invånarna. Härnösands kommun tillhör i det sammanhanget de 25 procent bästa kommunerna i Sverige. Specifika insatser har gjorts för att förbättra livsvillkoren för särskilt utsatta och funktionshindrade, bland annat genom att inrätta en ny förvaltarenhet och genom en utvecklad och kostnadsfri följeslagarservice. För att kunna erbjuda en jämställd och solidarisk välfärd behöver organisationen öka den egna kompetensen kring dessa frågor. Därför har kompetenshöjande insatser inom jämställdhet och mångfald genomförts för både chefer och medarbetare. MÅL 6 GOD SERVICE MED GOTT BEMÖTANDE Gott värdskap, hög tillgänglighet och professionalitet är värden som genomsyrar Härnösands kommun. Kommunens medarbetare och politiker bemöter alltid människor med vänlighet, tydlighet och effektivitet. Genom samverkan respekt och lyssnande byggs det goda samhället. Indikatorer: Andelen medborgare som upplever ett gott bemötande vid kontakt med kommunen ska öka. Den genomsnittliga handläggningstiden för att få ekonomiskt bistånd ska öka. Analys: Målet bedöms delvis uppnått, främst baserat på att en av två indikatorer har överträffat måltalet. Medborgarnas upplevelse av kommunens bemötande är övervägande positiv. Effekten av ett gott bemötande infinner sig omedelbart och är därför lätt att påverka, åt båda hållen. Därför fortgår arbetet för att upprätthålla det goda resultatet och ytterligare förbättra telefon- och e-postkulturen. Handläggningstiden för ekonomiskt bistånd har försämrats på grund av att söktrycket har ökat jämfört med föregående år. Strategier för att möta det ökade behovet behöver tas fram. Andra områden som har utvecklats har varit att förbättra medborgarnas möjligheter att snabbt få information, kunna delta i olika arrangemang på lika villkor och att kunna påverka politiska beslut. Arbetet har givit avtryck i förbättrad tillgänglighet, såväl fysisk som kommunikativ. Att kommunen verkar för ökad tillgänglighet i vidare mening har en positiv inverkan på måluppfyllelsen generellt. MÅL 7 FRAMTIDENS ARBETSGIVARE Härnösands kommun är en föregångare som arbetsgivare och erbjuder en attraktiv arbetsplats dit människor söker sig. Organisationen präglas av nyfikenhet med beredskap för nya utmaningar Medarbetare ges ett gott ledarskap, möjlighet till personlig och professionell utveckling och inflytande över sitt arbete. Härnösands kommun är en jämställd och hälsofrämjande arbetsplats med låga sjuktal, mångfald och goda arbetsvillkor. Indikatorer: Nöjd medarbetarindex ska öka. Andelen tillsvidareanställda kvinnor med heltidsanställning ska öka. Sjukfrånvaron ska minska

103 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Analys: Målet bedöms delvis uppnått. Det baseras främst på att samtliga indikatorer uppvisar ett bättre resultat än baslinjen. Sjukfrånvaron inom socialnämndens verksamheter sjunker totalt sett, framför allt inom hemtjänst och särskilt boende. Det kan bland annat förklaras genom att en kartläggning av sjuk- och friskfaktorer har lett fram till att rehabiliteringsarbetet har förbättrats och friskfaktorer har främjats. För att stävja de ökade sjuktalen inom hälso- och sjukvården har bemanningen utökats. Andelen tillsvidareanställda kvinnor med heltidsanställning har ökat. Det kan delvis förklaras av att tjänstgöringsgraden bland deltidsanställda kunde utökas i samband med en omorganisation inom kostenheten. Ett omfattande och långvarigt arbete har bedrivits för att åstadkomma fler heltidsanställningar. Processen har försenats, men planering pågår och beslut väntas i januari Resultatet av medarbetarenkäten visar på allt högre indexvärde vilket bland annat beror på att medarbetarskapet fått ökat fokus, både vid chefsdagar och under medarbetarveckan. Kommunens nya styrmodell innebär dels att målen har blivit färre och att ett större intresse riktas mot resultat. Det gör att målarbetet generellt har blivit tydligare. Medarbetarna vet i högre grad vad som förväntas av dem och chefer ges förbättrade möjligheter till styrning och ledning. I egenskap av arbetsgivare är Härnösands kommun bra på jämställdhet. I den öppna jämförelse som gjorts av Sveriges kommuner och landsting, SKL, ligger Härnösand på tredje plats i kategorin Kommunerna som arbetsgivare. Studien jämför till exempel andelen heltidsanställda kvinnor och män i kommunen och lönegapet mellan kvinnor och män. Härnösand utmärker sig också i den uppföljning som gjorts av Myndigheten för delaktighet på uppdrag av regeringen. Uppföljningen visar hur väl kommuner arbetar med delaktighet och tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning. Inom frågeområdet arbetsmarknad är Härnösand bäst av alla kommuner. MÅL 8 VÄLSKÖTT OCH STABIL EKONOMI I Härnösands kommun används resurser effektivt, ändamålsenligt och med långsiktighet. Uppsatta budgetmål uppnås och kommunens ekonomiska ställning är god. Långsiktiga och rätt genomförda investeringar och upphandlingar ger utveckling på kort och lång sikt. God analys och uppföljning samt respekt för miljömässig och social hållbarhet är en självklarhet. Indikatorer: Resultatöverskott i procent av skatter, statsbidrag och utjämning. Samtliga nämnder och styrelser ska följa budget. Analys: Det övergripande målet bedöms vara uppnått. Resultatöverskottet uppgår till målnivån 1 procent av skatter och statsbidrag. Det trots att det under 2016 tillkom extra kostnader för Technichus, Soludden samt för utköp av hyresavtal. Samtliga nämnder visar positivt resultat utom skolnämnden, som har ett minus på 0,5 mnkr. Det motsvarar en differens på en tiondels procent. INTERNKONTROLL Härnösands kommun gör interna kontroller för att säkerställa att verksamheter bedrivs ändamålsenligt och effektivt, att den ekonomiska redovisningen är tillförlitlig och att gällande lagar och regler följs. Utgångspunkten är att säkerställa att de kommunala målen uppfylls samt att hantera eventuella risker som kan hindra kommunen från att nå dessa mål. Arbetet med internkontroll är processorienterat och föregås av en riskanalys. Processens risker identifieras, värderas och hanteras. Utgångspunkten är att bedöma vilka konsekvenser en risk kan få för exempelvis förtroende, ekonomi och enskilda individer samt hur sannolikt det är att en viss risk inträffar. Tanken med att arbeta med processer är att se till helheten i ett arbetssätt i stället för enskilda moment. Kommunstyrelsen har det övergripande ansvaret för den interna kontrollen. Nämnderna har ansvaret för respektive verksamhetsområde och rapporterar till kommunstyrelsen. Härnösands kommun har en arbetsgrupp för att säkerställa ett gemensamt arbetssätt. Nämndsspecifika internkontroller har under 2016 gjorts inom socialförvaltningens sjukfrånvaro, samhällsförvaltningens utbetalning av föreningsbidrag, arbetslivsförvaltningens kartläggning av SFI-elevers utbildnings- och arbetslivserfarenhet samt anmälan om kränkande behandling inom skolförvaltningens förskolor och skolor. Kommunstyrelsen har till följd av internkontroll reviderat kommunens attestreglemente. Vidare har processen kring genomförandet av betalning av leverantörsfakturor säkerställts samt att ekonomiska blanketter, som används i samband med köp och utbetalningar, har förtydligats och förenklats. I slutet av året påbörjades även en kartläggning av kommunens inköpsorganisation. Den processen fortlöper under

104 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE DEN NYA ÖPPNINGSBARA BRON ÖVER VÄSTRA KANALEN ÖPPNADES FÖR TRAFIK UNDER FOTO: LARS O FORSBERG

105 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Måluppfyllelse HÄRNÖSANDSPERSPEKTIVET MÅL 1 - ATTRAKTIVT BOENDE I UNIK LIVSMILJÖ MÅLNIVÅ 2016 RESULTAT 2016 RESULTAT 2015 BASLINJE 2014 Medborgarnas bedömning av kommunen som en plats att bo och leva på ska öka 90,0 % 88,0 % 88,0 % 86,0 % Medborgarnas nöjdhet när det gäller trygghet ska öka Index 57 Index 50 Index 51 Index 55 MÅL 2 - VÄXANDE NÄRINGSLIV MED MÅNGSIDIG ARBETSMARKNAD MÅLNIVÅ 2016 RESULTAT 2016 RESULTAT 2015 BASLINJE 2014 Resultatet i Svenskt Näringslivs mätning av företagsklimatet ska öka Index 3,55 Index 3,12 Index 3,47 - Andelen nyanlända som inte är i behov av särskilt stöd ska vara i sysselsättning eller studier två år efter att uppehållstillstånd har beviljats ska öka 20,0 % 0,0 % - - MÅL 3 - LEDANDE MILJÖKOMMUN MED AKTIVT OMSTÄLLNINGSARBETE MÅLNIVÅ 2016 RESULTAT 2016 RESULTAT 2015 BASLINJE 2014 Andelen invånare som är nöjda med kommunens gång- och cykelvägar ska öka Index 53 Index 50 Index 50 Index 51 Antalet resor med kollektivtrafik ska öka Andelen miljöbilar i organisationen ska öka 80,0 % 60,0 % 64,0 % 65,0 % MÅL 4 - KUNSKAPSSTADEN DÄR ALLA KAN VÄXA MÅLNIVÅ 2016 RESULTAT 2016 RESULTAT 2015 BASLINJE 2014 Andelen elever i åk 9 som är behöriga till ett gymnasieprogram ska öka 88,0 % 84,5 % 85,0 % 86,9 % Andelen gymnasieelever som fullföljer utbildning inom tre år i kommunen ska öka 81,0 % - 73,5 % 77,0 % Andelen elever i åk 3 som deltagit i och klarat alla delprov för ämnesprovet i svenska och svenska som andraspråk ska öka 79,0 % 69,0 % 71,0 % 73,0 % Andelen deltagare under 25 år, som saknar grundskole- eller gymnasieutbildning och är inskrivna i arbetsmarknadsåtgärd som börjar studera för att komplettera betygen ska öka 40,0 % 40,0 % 35,0 % - Andelen kursdeltagare som slutfört en kurs på Komvux med godkänt betyg ska öka 70,0 % 85,0 % 83,0 % 66,0 %

106 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Måluppfyllelse ORGANISATIONSPERSPEKTIVET MÅL 5 - JÄMSTÄLLD OCH SOLIDARISK VÄLFÄRD AV HÖG KVALITET MÅLNIVÅ 2016 RESULTAT 2016 RESULTAT 2015 BASLINJE 2014 Andelen brukare som är nöjda med sin hemtjänst ska öka 91,0 % 91,0 % 87,0 % 89,0 % Andelen brukare som är nöjda med sitt särskilda boende ska öka 84,0 % 82,0 % 82,0 % 82,0 % MÅL 6 - GOD SERVICE MED GOTT BEMÖTANDE MÅLNIVÅ 2016 RESULTAT 2016 RESULTAT 2015 BASLINJE 2014 Andelen medborgare som upplever ett gott bemötande vid kontakt med kommunen ska öka 90,0 % 96,0 % 96,0 % 87,0 % Den genomsnittliga handläggningstiden för att få ekonomiskt bistånd ska öka 19 dgr 41 dgr 36 dgr 26 dgr MÅL 7 - FRAMTIDENS ARBETSGIVARE MÅLNIVÅ 2016 RESULTAT 2016 RESULTAT 2015 BASLINJE 2014 Nöjd medarbetarindex ska öka Index 82 Index 81 Index 79 Index 80 Andelen tillsvidareanställda kvinnor med heltidsanställning ska öka 80,0 % 79,2 % 78,0 % 76,0 % Sjukfrånvaron ska minska 7,0 % 7,8 % 10,1 % 9,0 % MÅL 8 - VÄLSKÖTT OCH STABIL EKONOMI MÅLNIVÅ 2016 RESULTAT 2016 RESULTAT 2015 BASLINJE 2014 Resultatöverskott i procent av skatter, statsbidrag och utjämning 1,0 % 1,0 % 0,1 % 0,4 % Samtliga nämnder och styrelser ska följa budget 5 av 5 4 av 5 5 av 5 5 av

107 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Finansiell analys KOMMUNEN Härnösands kommun redovisar för 2016 ett positivt resultat på 14,6 mnkr. I resultatet ingår två jämförelsestörande poster, ett ägartillskott till Technichus på 2 mnkr och bidrag till Härnösandshus på 7,6 mnkr. Exkluderas engångsposterna, uppgår resultatet till 24,2 mnkr att jämföra med -20 mnkr Det löpande driftsresultatet har alltså förbättrats med 44,2 mnkr. Kommunen når de finansiella målen för god ekonomisk hushållning, resultatet 1 procent av skatteintäkter och statsbidrag samt att samtliga nämnder och styrelser ska följa budget är första gången sedan 2010 som resultatet på 1 procent nås. Periodens investeringar uppgick till 65 mnkr, en minskning med 64 mnkr jämfört med Självfinansieringsgraden uppgår till 86 procent, vilket är en betydande förbättring. RK-MODELLEN Härnösands kommun använder RK-modellen som finansiell analysmodell. Syftet med modellen är att genom analys av de fyra aspekterna resultat, kapacitet, risk och kontroll, kunna identifiera finansiella problem och därmed kunna klargöra om kommunen har god ekonomisk hushållning eller inte. RESULTAT OCH KAPACITET ÅRETS RESULTAT TABELL 1 Kommunens resultat 2016 uppgår till 14,6 mnkr, en förbättring med 13,3 mnkr. Relateras kommunens resultat till skatteintäkter och statsbidrag redovisar kommunen under 2016 ett resultat på 1 procent. För att analysera resultatet är det viktigt att eliminera alla jämförelsestörande engångsposter. Härnösands kommun har jämförelsestörande poster på -9,6 mnkr, varav 2 mnkr i ägartillskott till det kommunala bolaget Technichus AB samt bidrag på 7,6 mnkr till det kommunala bolaget Härnösandshus. Exkluderas dessa jämförelsestörande poster uppgår resultatet till 24,2 mnkr, vilket är en förbättring sedan De löpande driftskostnaderna har minskat med 44,2 mnkr. Ett av kommunens finansiella mål för god ekonomisk hushållning är att resultatet ska uppgå till 1-2 procent av skatteintäkter och statsbidrag. De senaste åren har resultatet inte nått det målet är första gången sedan 2010 som resultatet på 1 procent nås. BALANSKRAVSUTREDNING TABELL 2 Kommunallagen anger att intäkterna minst ska överstiga kostnaderna i både budget och utfall. Ett eventuellt underskott mot balanskravet ska återställas inom de kommande tre budgetåren. Från kommunens resultat på 14,6 mnkr avgår realisationsvinster på 2,3 mnkr. Kommunen har inga övriga RK MODELLEN RESULTAT Vilken balans har kommunen haft över sina intäkter och kostnader under året och över tiden? KAPACITET Vilken kapacitet har kommunen att möta finansiella svårigheter på lång sikt? RISK Föreligger några risker som kan påverka kommunens resultat och kapacitet? KONTROLL Vilken kontroll har kommunen över den ekonomiska utvecklingen?

108 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE balanskravsjusteringar eller justeringar enligt synnerliga skäl i år. Årets balanskravsresultat blev 12,3 mnkr. Inga underskott från tidigare finns att återställa. INTÄKTS- OCH KOSTNADSUTVECKLING TABELL 3 För att leva upp till god ekonomisk hushållning bör nettokostnaderna inte öka i snabbare takt än skatteintäkter och statsbidrag. Skatteintäkter och statsbidrag har ökat med 5,1 procent (72 mnkr), en förbättring med 0,9 procentenheter sedan År 2015 fick kommunen 69,6 mnkr i tillfälligt statsbidrag för flyktingsituationen av vilka 7,5 mnkr är bokförda som ett generellt statsbidrag År 2016 användes 10,8 mnkr vilket innebär att 51,3 mnkr återstår. Nettokostnadsutvecklingen har stegvis ökat och nådde toppen 2014 med en ökning på 5,7 procent. Årets ökning hamnade på 4,6 procent (65 mnkr), en försämring sedan augusti i år då den var 3 procent. Kommunen klarar ändå kravet att verksamhetens nettokostnad ska täckas av skatteintäkter och statsbidrag tack vare ökade externa intäkter. Bruttokostnaderna har ökat med hela 9,9 procent (165 mnkr). Det är framför allt lönekostnaderna som har ökat, med 8 procent. Det beror bland annat på den årliga löneöversynen, ett ökat antal lärare och ökade löner inom grundskola, fler personer inom arbetsmarknadsåtgärder samt flyktingmottagning. Köp av verksamhet har ökat med 14 procent (35 mnkr). Det beror på köp av platser inom, och tilläggsbelopp till, externa grundskolor samt placeringar inom olika verksamheter inom barn- och familjeenheten. Verksamhetens intäkter har ökat med 36,2 procent, en ökning med 119 mnkr. Bidragen har ökat mest med 113 mnkr, framför allt från Migrationsverket som står för hela 63 procent. Även bidrag från Arbetsförmedlingen och Skolverket är högre än föregående år. Kommunens verksamhetsintäkter täcker 22,1 procent av verksamhetens kostnader, att jämföra med 17,8 procent föregående år. KOSTNADSANDEL AV SKATTEINTÄKTER OCH STATSBIDRAG TABELL 4 För att uppnå och vidmakthålla en god ekonomisk hushållning krävs en balans mellan intäkter och kostnader. Denna balans kan mätas genom nettokostnadsandelen som innebär att samtliga löpande kostnader, både exklusive och inklusive finansnetto relateras till kommunens skatteintäkter och generella statsbidrag. Generellt brukar en nettokostnadsandel på procent ses som god ekonomisk hushållning, eftersom de flesta kommuner då klarar att över en längre tidsperiod finansiera sina reinvesteringar och nödvändiga nyinvesteringar tog verksamhetens intäkter och kostnader 95,4 procent av skatteintäkter och statsbidrag i anspråk, vilket är en minskning med 2,9 procentenheter. En förklaring är att skatteintäkter och statsbidrag samt andra verksamhetsintäkter har ökat. Avskrivningarna, periodiserade kostnader för investeringar, tog 2,7 procent i anspråk, vilket är 0,4 procentenheter högre än föregående år. Det beror på en högre investeringsnivå de senaste åren, med flera större investeringar 2015 som började skrivas av under Finansnettot hamnar på 0,4 procent, en förbättring med 0,5 procentenheter. Det beror bland annat på överskottsutdelning från Kommuninvest, att de finansiella kostnaderna på pensioner har minskat samt att ränta på lånen var låg. Kommunens nettokostnader efter finansnetto tog 98,4 procent i anspråk, vilket är en förbättring med 3 procentenheter. Det är första året sedan 2011 som kommunen har en balans mellan intäkter och kostnader, exklusive jämförelsestörande poster. Året jämförelsestörande poster tog 0,6 procent i anspråk. INVESTERINGAR TABELL 5 Kommunens bruttoinvesteringar uppgick till 65 mnkr, vilket är en minskning med 67 mnkr jämfört med året innan var ett exceptionellt år med stora investeringar, främst i Härnösand Hästsport Arena och Västra Kanalbron på 39 respektive 45 mnkr. Sett i ett längre perspektiv var investeringsnivån 2016 ungefär i nivå med 2010, vilket kan tyckas lågt. Investeringsbidrag har erhållits med 1,6 mnkr Budgeterade investeringar uppgick 2016 till 81,9 mnkr (budget 63 mnkr + 18,9 mnkr i över-/underskottshantering från föregående år) där Lövudden, Strandängsvägen och Västra kanalbron var de största projekten. Skillnaden mot budget beror främst på att några projekt blivit förlängda eller uppskjutna och fortsätter under Av de totala nettoinvesteringarna på 63 mnkr går 43 procent till infrastruktur att jämföra med 49 procent Lövudden är den största investeringen på 8,7 mnkr med en budget på 12,2 mnkr. Investeringen i Västra Kanalbron har uppgått till 6,5 mnkr 2016 jämfört med budget på 8 mnkr. 7 procent av investeringarna gäller Idrott och Kultur, att jämföra med 32 procent Utomhusbana och inventarier på Hästsportarenan är den största investeringen på totalt 1,9 mnkr. Investeringar har också gjorts i elljusspår och åkgräsklippare till fotbollsplaner. Övriga investeringar under 2016 uppgår till 50 procent, att jämföra med 19 procent Det gäller framför allt inköp av datorer, köp av fastigheter och installation av brandlarm. Självfinansieringsgraden av investeringarna mäter hur stor andel av investeringarna som kan finansieras med årets resultat plus avskrivningar. 100 procent innebär att kommunen kan självfinansiera samtliga investeringar och inte behöver låna pengar. Därmed stärks

109 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE kommunens långsiktiga finansiella handlingsutrymme. Självfinansieringsgraden efter avdrag av investeringsinkomster uppgick 2016 till 86 procent, en förbättring sedan Det innebär att investeringarna till större del har finansieras med skatteintäkter och investeringsinkomster och att den finansiella handlingsberedskapen inför framtiden har förbättrats. RISK OCH KONTROLL LIKVIDITET TABELL 1 Kassalikviditet är ett mått på kommunens kortfristiga betalningsberedskap. En oförändrad eller ökande kassalikviditet i kombination med en oförändrad eller förbättrad solititet är ett tecken på att kommunens totala finansiella handlingsutrymme har förstärkts. Likviditeten 2016 uppgick till 37 procent, en försämring med 13 procentenheter. Normalt eftersträvas ett riktvärde på 100 procent. Likviditeten är något ansträngd på kort sikt, men troligen fortsätter kommunen att låna på samma nivå som idag. Dock har anläggningskapitalet ökat och är på 120 mnkr. SOLIDITET TABELL 2 Soliditeten är ett mått på kommunens långsiktiga finansiella handlingsutrymme. Ett kriterium för god ekonomisk hushållning är att soliditeten över en längre period utvecklas i positiv riktning. I Härnösands kommuns soliditetsmått inkluderas kommunens hela pensionsförpliktelse (fullfunderingsmodellen). Kommunens soliditet är -19,7 procent, en förbättring med 1,4 procentenheter. Förbättringen beror på ett positivt resultat. För att få en positiv soliditet krävs resultat upp mot 3 procent av skatteintäkter och statsbidrag. Soliditeten i genomsnitt bland svenska kommuner är cirka 7 procent. LÅNESKULD TABELL 3 Låneskulden uppgick vid årsskiftet till 150 mnkr. Genomsnittsräntan för året blev -0,097 procent, vilket har gett en positiv räntekostnad på 146 tkr. För framtiden är det viktigt att nå resultat av skatteintäkter och generella statsbidrag på upp till 2 procent för att undvika nya lån. BORGENSÅTAGANDE TABELL 4 Kommunens borgensåtagande uppgår till 1 197,8 mnkr, en ökning som beror på ökade borgensåtaganden i de helägda kommunala bolagen. Totalt är 98 procent av borgensåtagandena för lån tagna i de helägda kommunala bolagen. Kommunen tar ut en borgensavgift på 0,4 procent av de kommunala bolagen, under 2016 på totalt 4,9 mnkr. Borgensåtaganden utanför koncernen uppgår till 24 mnkr jämfört med 27 mnkr Målet är att minska och på sikt avsluta ingångna borgensåtaganden som ligger utanför kommunen och dess bolag. PENSIONSÅTAGANDE TABELL 5 Härnösand redovisar från och med 2005 hela sin pensionsskuld i balansräkningen. Detta ger en mer rättvisande bild av kommunens ekonomiska ställning. Kommunens totala pensionsåtagande i balansräkningen uppgår till 856 mnkr inklusive löneskatt, varav -236 mnkr inklusive löneskatt i pensionsstiftelse. Jämfört med 2014 har avsättningen minskat med 25 mnkr, vilket beror på att utbetalningarna är större än övriga poster begärde kommunen gottgörelse på 13,6 mnkr från pensionsstiftelsen för pensionsutbetalningar Det minskade pensionskostnaden som blev 31 mnkr. Exklusive gottgörelse var pensionskostnaden 44 mnkr. Ingen gottgörelse har begärts för 2016 och pensionskostnaderna blev 52 mnkr. Ökningen beror på ökat intjänande av pension bildades Mellersta Norrlands Pensionsstiftelse för att trygga delar av det pensionsåtagande kommunen har. Under 2009 och 2010 överfördes pensioner för personer födda före 1940 till ett belopp av 130,6 mnkr. Pensionerna tillhörde till största del avsättningen för pensioner före I december 2013 överfördes pensioner för personer födda till ett belopp av 88,5 mnkr. Totalt är 219,1 mnkr tryggade i pensionsstiftelsen. Merparten av landets kommuner redovisar sitt pensionsåtagande enligt blandmodellen. I blandmodellen finns endast årets pensionsutbetalningar inklusive löneskatt med i resultatet för intjänad pensionsrätt till och med Hela pensionsåtagandet ingår inte i bokföringen och redovisas utanför balansräkningen som en ansvarsförbindelse. Intjänad pensionsrätt från och med 1998 behandlas lika i båda modellerna (blandmodellen och fullfonderingsmodellen) och återfinns som avsättning i balansräkningen hos alla kommuner. BELOPP INKL LÖNESKATT TABELL 6 För Härnösands kommun, som valt fullfonderingsmodellen, ingår utbetalda pensioner inklusive löneskatt som en kostnad. I denna modell ska även årets förändring av avsättningen bokföras, vilket påverkar kommunens resultat. DELPOSTER TABELL 7 Årets förändring av balansposten är en resultatförbättring för kommunen på 36,2 mnkr och denna post skulle inte ha funnits om kommunen hade tillämpat blandmodellen. Det betyder att kommunens resultat 2016 tack vare fullfonderingsmodellen har förbättrats med detta belopp. Kommunen har börjat se över pensionsskuldsredovisningen, men inväntar nya kommunala redovisningslagen som föreslår att kommunerna ska övergå till fullfonderingsmodell

110 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Kommunen har under året haft två avtal om visstidspensioner som utbetalas fram till 65 års ålder. Visstidspensionen samordnas med förvärvsinkomster och socialförsäkringsförmåner. Åtagandena gäller för en förtroendevald och en tjänsteman och under året har 92,2 tkr betalats ut. För kommunalråd och förtroendevalda gäller reglemente PRF-KL (pensionsreglemente för heltidsysselsatta förtroendevalda) för uppdragstagare som påbörjat sitt uppdrag senast under föregående mandatperiod. För tjänstemän gäller särskilt visstidsförordnande. Visstidspension utges till arbetstagare anställd på särskilt visstidsförordnande, som avgår antingen på grund av att ett förlängt förordnande inte erhålls eller, om arbetstagaren innehaft särskilt visstidsförordnande sammanhängande i minst tolv år, på egen begäran. Visstidspension utges under tiden för avgången och längst till pensionsåldern. UTFALL I FÖRHÅLLANDE TILL BUDGET TABELLL 8 Kommunen redovisar ett resultat enligt budget. Det budgeterade resultatet var 15 mnkr och utfallet blev 14,6 mnkr. Jämförs resultatet med prognosen i augusti på 25 mnkr är det en avvikelse på -10 mnkr. I början av året gjordes en över- och underskottshantering som minskade kommunens budgeterade resultat till 13,6 mnkr. Kommunen fick även ett tillfälligt statsbidrag för flyktingsituationen som för 2016 var på 10,8 mnkr, att jämföra med 7,5 mnkr Några andra väsentliga avvikelser mot budget är ökade avskrivningar på -7 mnkr, Soluddens asylboende -7,6 mnkr, pensionskostnad -13,6 mnkr, över/underskottshantering -2,4 mnkr, lägre interna leasingkostnader 3,6 mnkr samt skatteintäkter och statsbidrag 4,9 mnkr. Budgetavvikelsen för kommunens nämnder blev ett överskott på 15 mnkr. Alla nämnder visar ett överskott utom skolnämnden som har ett underskott på -0,5 mnkr. Överskottet beror bland annat på ökade tillfälliga statsbidrag och ökade externa intäkter som matchar kostnaderna. HELÅRSPROGNOS, AVVIKELSE TABELL 9 En god prognossäkerhet innebär att kommunen har goda förutsättningar att anpassa sig efter förändrade förutsättningar under året. En prognosavvikelse under 1 procent av kostnadsomslutningen innebär en god prognossäkerhet. Budgetföljsamhet är ett annat mått på kommunens finansiella kontroll. Budgetavvikelsen bör teoretiskt ligga så nära noll som möjligt. Prognoserna över kommunens ekonomi har varit relativt stabila under Dock var det en försiktig prognos i april. Alla nämnder utom skolnämnden uppvisar positiva utfall gentemot budget. Skolnämndens underskott om 0,5 mnkr är dock marginellt. Tillsammans uppvisar nämnderna ett överskott om 15,3 mnkr. Det är en liten förbättring på 0,4 mnkr sedan prognosen i augusti. Samhällsnämnden, kommunstyrelsen och arbetslivsnämnden avviker mest mellan utfall och prognos. Sammantaget var prognosavvikelsen under 1 procent (avvikelse mellan prognos och utfall i förhållande till verksamhetens kostnader) vilket är god prognossäkerhet. Sett till enskilda nämnder avviker arbetslivsnämnden +1,8 procent och samhällsnämnden +1,5 procent. Prognoserna över kommunens ekonomi har varit stabila under 2016, under 1 procent och prognossäkerheten får därmed betraktas som god. FRAMTID För att Härnösands kommun ska stå bra rustad inför de kommande åren krävs att kommunen redovisar ett positivt resultat. Ett resultat på 3 procent innebär att kommunen kan finansiera sina egna löpande investeringar och har beredskap för om skattesnurran (statens fördelning av skatter och utjämningsbidrag) eller andra orsaker skapar ett plötsligt underskott i resultatet. Kommunens resultat har de senaste åren förbättrats av återbetalningar från AFA Försäkring och flyktingmedel. Skattesnurran indikerar ett minskat utrymme från 2018 och framåt. Det är viktigt att redan 2017 börja agera för att klara kommande års resultat. Kommunen behöver ha en väl balanserad budget som både innebär kraftfulla satsningar på framtiden och hushållar med resurserna. För att undvika framtida pensionspucklar så har en pensionsstiftelse etablerats och kommunen har utökat pensionsstiftelsens åtaganden till alla som är födda 1942 och tidigare. Mellersta Norrlands Pensionsstiftelse har nu ett kapital på cirka 240 mnkr. Även kommunförbundet använder sig av pensionsstiftelsen för att säkerställa sin personals pension. Med ett eget kapital på -187,3 mnkr 2016 och en soliditet på -19,7 procent så är vägen lång till positiv soliditet. Det ställer höga krav på att kommunen har kontroll på sin ekonomi, att lagd budget för 2017 inte överskrids och att kommunens förvaltningar kan samarbeta för att öka kvalitén. Kommunen planerar att starta ett projekt för att förbättra kommunens effektivitet. För att säkerställa kommunens processer fokuserar samtliga förvaltningar på att etablera en fungerande intern kontrollprocess. Kommunen har startat ett projekt för effektivare och enklare inköp. Kommunens nya mål som är kopplade till resultatuppdrag på varje förvaltning innebär att kommunfullmäktige lättare kan följa upp hur målarbetet fortskrider under året

111 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Finansiell analys RESULTAT OCH KAPACITET 1 ÅRETS RESULTAT Årets resultat, mnkr 14,6 1,3 6,0 Procent av skatteintäkter och statsbidrag, % 1,0 0,1 0,4 Årets resultat exkl. jämförelsestörande poster, mnkr 24,2-20,0-6,2 Procent av skatteintäkter och statsbidrag, % 1,6-1,4-0,5 2 BALANSKRAVSUTREDNING (MNKR) Årets resultat 14,6 1,3 6,0 samtliga realisationsvinster -2,3-1,0-0,2 vissa reavinster enl. undantagsmöjligheter 0,0 0,0 0,0 vissa reaförluster enl. undantagsmöjligheter 0,0 0,0 0,0 orealiserade förluster i värdepapper 0,0 0,0 0,0 återföring av orealiserade förluster i värdepapper 0,0 0,0 0,0 Årets resultat efter balanskravsjusteringar 12,3 0,3 5,8 medel till resultatutjämningsreserv 0,0 0,0 0,0 medel från resultatutjämningsreserv 0,0 0,0 0,0 Sänkning av diskonteringsräntan på pensioner (synnerliga skäl) 0,0 0,0 70,0 Ansvarsförbindelse pensioner (synnerliga skäl) 0,0 0,0-2,8 Årets balanskravsresultat 12,3 0,3 5,8 4 NETTOKOSTNADSANDEL (%) AV SKATTEINTÄKTER OCH STATSBIDRAG Verksamhetens intäkter och kostnader (netto) 95,4 98,3 98,1 Avskrivningar 2,7 2,3 1,9 Nettokostnadsandel före finansnetto 98,1 100,6 100,1 Finansnetto 0,3 0,8 0,4 Nettokostnadsandel exkl. jämförelsestörande poster 98,4 101,4 100,5 Jämförelsestörande engångsposter (netto) 0,6-1,5-0,9 Nettokostnadsandel 99,0 99,9 99,6 5 INVESTERINGAR Investeringsvolym, mnkr 64,6 132,3 74,4 Investeringsvolym efter avdrag för investeringsinkomster, mnkr 63,0 131,3 68,7 Investeringsvolym/ skatteintäkter, % 4,4 9,4 5,5 Självfinansieringsgrad av årets investeringar, % 86,0 27,0 47,0 3 INTÄKTS- OCH KOSTNADSUTVECKLING (FÖRÄNDRING I %) Verksamhetens intäkter 36,2 9,6 0,2 Verksamhetens bruttokostnader 9,9 4,7 4,5 Skatteintäkter och statsbidrag 5,1 4,2 3,4 Verksamhetens nettokostnad 4,6 4,1 5,

112 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Finansiell analys RISK OCH KONTROLL 1 LIKVIDITET BELOPP INKL LÖNESKATT (MNKR) Balanslikviditet, % 37,0 50,0 53,0 Rörelsekapital, mnkr -307,0-193,0-111,0 varav semesterlöneskuld 64,0 63,0 59,0 Anläggskapital, mnkr 120,0-9,0-92,0 Ingående åtagande 780,1 811,4 853,5 Utgående åtagande 743,9 780,1 811,4 Årets förändring 36,2 31,3 42,1 7 BELOPPET BESTÅR AV SOLIDITET FÖLJANDE DELPOSTER (MNKR) Soliditet, % -19,7-21,1-26,2 Eget kapital, mnkr -187,3-201,8-203,1 3 LÅNESKULD (MNKR) Låneskuld 150,0 150,0 50,0 Pensionsutbetalningar -39,3-37,5-39,3 Ränteuppräkning 7,5 7,7 7,8 Basbeloppsuppräkning 3,4 7,0 0,8 Aktualisering -5,8-4,4-3,7 Bromsen 0,0 0,0-4,3 Övriga poster -2,0-4,1-3,4 Summa -36,2-31,3-42,1 4 BORGENSÅTAGANDE (MNKR) UTFALL I FÖRHÅLLANDE TILL BUDGET (MNKR) Borgen 1 197, , ,9 varav: kommunala bolag 1 173, , ,2 egna hem 0,3 0,6 0,9 5 PENSIONSÅTAGANDE (MNKR, INKLUSIVE LÖNESKATT) Avsättningar pensioner 111,0 101,0 94,0 Avsättning särskild ålderspension 1,0 1,0 1,0 Avsättning pensioner före ,0 780,0 811,0 Summa 856,0 881,0 906,0 varav pensionsstiftelse -236,0-249,0-251,0 Avvikelse nämnder 15,0 17,0 12,0 Avvikelse årets resultat 0,0-9,0 3,0 9 HELÅRSPROGNOS, AVVIKELSE (MNKR) UTFALL PROG. PROG. HELÅR AUG APR Kommunstyrelsen 5,5 7,9 2,1 Arbetslivsnämnden 1,0-1,5 0,2 Samhällsnämnden 4,2 1,4 0,5 Skolnämnden -0,5 1,1-3,0 Socialnämnden 5,1 6,0 4,4 Avvikelse nämnder 15,3 14,9 4,2 Utfall jfr. med prognos augusti respektive år, % Avvikelse nämnder* 0,0 0,2 0,5 Avvikelse årets resultat* -0,8-0,3 0,0 *Budgetavvikelser i förhållande till verksamhetens kostnader

113 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Finansiell analys KONCERNEN Koncernens resultat 2016 uppgår till 44,5 mnkr, en förbättring med 24,1 mnkr jämfört med föregående år. Årets nettoinvesteringar uppgår till 200 mnkr, en minskning med 86 mnkr jämfört med Huvuddelen av de hårda verksamheterna som fastighets-, vattenoch avlopps- samt gatuverksamhet bedrivs i bolagsform i de två helägda kommunala koncernerna AB Härnösandshus samt Härnösand Energi & Miljö AB, HEMAB. De mjuka verksamheterna som skola, vård och omsorg finns i kommunen. I den sammanställda redovisningen ingår de helägda bolagen AB Härnösandshus och HEMAB samt Räddningstjänsen Höga Kusten Ådalen, där kommunens andel är 33 procent. Resterande del ägs till lika delar av Kramfors och Sollefteå kommun. I kommunkoncernen ingår även Invest i Härnösand AB (100 procent), Stiftelsen Länsmuseet i Västernorrland (30 procent), Technichus i Mitt Sverige AB (100 procent), Ostkustbanan AB (5,7 procent) samt Höga Kusten Destination AB (25 procent). Dessa har undantagits från den sammanställda redovisningen då de inte uppfyller villkoren enligt redovisningsprinciperna. RESULTAT OCH KAPACITET ÅRETS RESULTAT TABELL 1 Koncernens resultat uppgår till 44,5 mnkr efter skatt. I resultatet från kommunen ingår jämförelsestörande poster på -9,6 mnkr som avser ett ägartillskott på 2 mnkr till Technichus samt 7,6 mnkr för förtida lösen av ett hyresavtal till Härnösandshus. Om dessa poster exkluderas blir koncernens resultat 46,5 (-0,9) mnkr. Det löpande driftresultatet har således förbättrats med 47,4 mnkr. Alla bolagen har förbättrat sina resultat. Kommunens driftresultat har förbättrats med 44,2 mnkr, främst genom att verksamhetens intäkter har ökat med ökade bidrag medan kostnaderna inte har ökat i samma omfattning. ÅRETS RESULTAT, KONCERNBOLAG TABELL 2 Resultatet för Härnösandshus uppgår till 6,2 mnkr, en förbättring med 2,9 mnkr jämfört med Uthyrningsgraden har varit fortsatt hög under 2016 och räntekostnaderna har minskat med 1,2 mnkr jämfört med Resultatet har påverkats positivt av en reavinst på 3,9 mnkr vid försäljning av en fastighet. HEMAB:s resultat är 15,7 mnkr, att jämföra med 15,6 mnkr Det förbättrade resultatet förklaras främst av en ökad mottagning av aska till Älands återvinningsanläggning. Räddningstjänstförbundets resultat 2016 är 1,5 mnkr att jämföra med 0,5 mnkr Förbättringen beror främst på ökade intäkter från automatlarm och utbildning. För de organisationer i koncernen som inte har konsoliderats in i koncernens siffror uppgår resultatet till -0,9 mnkr, fördelat enligt följande: Invest i Härnösand AB, 0,0 mnkr Länsmuseet i Västernorrland, 0,6 mnkr Technichus i Mitt Sverige AB, 1,5 mnkr För Ostkustbanan AB och Höga Kusten Destination AB fanns inga finansiella rapporter tillgängliga vid tiden för kommunens årsredovisning. INTÄKTER OCH KOSTNADER TABELL 3 Verksamhetens intäkter har ökat med 22,2 procent till 855,1 mnkr (699,7). Kommunens intäkter har ökat med 120 mnkr, främst genom ökade bidrag. HEMAB har ökat sina intäkter med 37 mnkr, Härnösandshus med 4 mnkr och Räddningstjänstförbundet med 2 mnkr. Kostnaderna har ökat med 9,0 procent till mnkr (1 953). Totalt för koncernen har verksamhetens nettokostnader ökat med 4,2 procent till mnkr (1 353) jämfört med föregående år. INVESTERINGAR TABELL 4 Huvuddelen av investeringarna ligger i kommunen och HEMAB, som innehar vatten-, fiber- och fjärrvärmeanläggningar. Jämfört med 2015 har nettoinvesteringarna minskat med 86 mnkr. Det beror på att kommunen under 2015 investerade i de två stora projekten Härnösand Hästsport Arena och Västra Kanalbron. Under 2016 uppgår kommunens nettoinvesteringar till 63,4 mnkr. Kommunen når inte upp till den budgeterade investeringsnivån på 81,9 mnkr på grund av att några projekt blivit förlängda eller uppskjutna till HEMAB:s nettoinvesteringar uppgår till 119 mnkr och består i huvudsak av reinvesteringar i befintliga ledningar och anläggningar samt investeringar i biogasanläggningen i Älandsbro, Stormon vindkraftverk och fiberanslutningar. Härnösandshus nettoinvestering på 13,2 mnkr avser främst bygget av ett femvåningshus vid Gådeå park som påbörjats under SOLIDITET TABELL 5 Koncernens långsiktiga betalningsberedskap, soliditeten, uppgår till 5 procent, en förbättring jämfört med Det låga talet beror på flera år av negativa resultat. Eget kapital för koncernen uppgår till 117,5 mnkr jämfört med 80,6 mnkr föregående år

114 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE RISK OCH KONTROLL LIKVIDITET TABELL 6 Likvida medel har minskat med 19 mnkr jämfört med 2015 och uppgår till 113,8 mnkr. Balanslikviditeten i koncernen uppgår i år till 51 procent. Om värdet överstiger 100 procent innebär det att koncernens kortfristiga skulder är mindre än de kortfristiga fordringarna. Rörelsekapitalet visar koncernens finansiella styrka. Koncernen har även i år högre kortfristiga skulder än omsättningstillgångar. Anläggningskapitalet är en del av det egna kapitalet och har ökat med 112 mnkr och uppgår till 384 mnkr. LÅNESKULD TABELL 7 Koncernens låneskuld har ökat jämfört med föregående år och uppgår till mnkr. Kommunen har samma låneskuld som 2015 men bolagen har lånat upp ytterligare under Det finns ingen gemensam policy i koncernen för upplåning, men i ägardirektiven för AB Härnösandshus och HEMAB framgår att bolagen ska följa kommunens finanspolicy. Där finns även ett förbud mot att pantsätta tillgångar för att ta upp lån togs beslut om att varje år ange borgenstak för de helägda kommunala bolagen samt för Härnösands Folkhögskola. Den höga skuldsättningen gör koncernen känslig för förändringar på finansmarknaden. En viktig faktor är givetvis räntekostnaderna på gamla lån, men också möjligheten att skaffa nya medel till bra ränta. Det fortsatt låga ränteläget har även under 2016 bidragit till en låg räntekostnad. Årets räntekostnad uppgår till 17,9 mnkr vilket är 2,6 mnkr lägre än föregående år. PENSIONSÅTAGANDEN TABELL 8 Genom att kommunen under 2005 övergick till fullkostnadsmodellen av pensioner ligger nu hela pensionsåtagandet för koncernen i balansräkningen. Huvuddelen av pensionsåtagandet på 630 mnkr ligger i kommunen och resterande del avser Räddningstjänsten med 9,7 mnkr. Härnösandshus och HEMAB har en försäkringslösning. KONCERNENS MELLANHAVANDEN TABELL 9 Kommunens ekonomiska engagemang i bolagen är i stort sett lika åren Kommunens borgensförpliktelse har ökat beroende på att koncernbolagen har ökat sin externa upplåning. Precis som de senaste åren har kommunen under 2016 tagit ut en borgensprovision på 0,4 procent av bolagen

115 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Finansiell analys KONCERNEN 1 ÅRETS RESULTAT (MNKR) SOLIDITET (%) Årets resultat före skatt 49,1 24,6 29,5 Årets resultat efter skatt 44,5 20,4 23,3 Årets resultat efter skatt och exkl. jämförelsestörande poster 46,5-0,9 10,6 Soliditet 5,0 3,0 3,0 6 LIKVIDITET RESULTAT OCH AVKASTNING PÅ EGET KAPITAL ENLIGT KONCERNENS ÄGARFÖRHÅLLANDE I RESPEKTIVE KONCERNBOLAG Balanslikviditet, % 51,0 63,0 67,0 Rörelsekapital, mnkr -304,3-191,2-114,0 Anläggningskapital, mnkr 430,0 272,0 174,0 AB Härnösandshus, mnkr 6,2 3,3 2,7 AB Härnösandshus, % av eget kapital 2,8 2,0 1,3 HEMAB, mnkr 15,7 15,6 13,9 HEMAB, % av eget kapital 6,5 6,0 6,2 Räddningstjänsten, mnkr 0,5 0,2 0,6 Räddningstjänsten, % av eget kapital 17,1 7,0 27,5 7 LÅNESKULD TILL KREDITINSTITUT Låneskuld, mnkr 0, ,0 1029,0 Andel lån som förfaller till betalning, % inom år 1 14,0 6,0 20,0 inom år 2-5 7,0 13,0 73,0 efter år 5 80,0 82,0 7,0 3 FÖRÄNDRING AV INTÄKTER OCH KOSTNADER (%) Verksamhetens intäkter 22,2 5,9 4,8 Verksamhetens kostnader 9,0 4,6 4,7 Verksamhetens nettokostnad 4,2 4,5 5,2 8 PENSIONSÅTAGANDEN (MNKR, INKLUSIVE LÖNESKATT) Pensionsåtagande 630,0 641,0 664,0 Totalt 630,0 641,0 664,0 4 INVESTERINGAR Nettoinvesteringar, mnkr 200,0 286,0 198,0 Avskrivningar, mnkr 134,0 121,0 100,0 Nettoinv./avskrivning, i % 149,0 236,0 198,0 Självfinansieringsgraden av årets investeringar, i % 85,0 49,0 62,

116 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Finansiell analys KONCERNEN 9 KONCERNENS MELLANHAVANDEN (MNKR) FÖRSÄLJNING KÖPARE 2016 SÄLJARE 2016 KÖPARE 2015 SÄLJARE 2015 KÖPARE 2014 SÄLJARE 2014 Härnösands kommun 66,4-61,5-58,0 - Härnösand Energi & Miljö AB - 9,4-7,2-7,2 AB Härnösandshus - 49,2-46,7-43,5 Räddningstjänsten - 7,8-7,6-7,3 RÄNTOR KOSTNADER 2016 INTÄKTER 2016 KOSTNADER 2015 INTÄKTER 2015 KOSTNADER 2014 INTÄKTER 2014 Härnösands kommun - 4,9-4,7-4,4 Härnösand Energi & Miljö AB 2,5-2,3-2,4 - AB Härnösandshus 2,4-2,4-2,0 - Räddningstjänsten 0,0-0,0-0,0 - LÅN GIVARE 2016 MOTTAGARE 2016 GIVARE 2015 MOTTAGARE 2015 GIVARE 2014 MOTTAGARE 2014 Härnösands kommun 1,5-2,5-3,5 - Härnösand Energi & Miljö AB - 0,0-0,0-0,0 AB Härnösandshus - 1,5-2,5-3,5 Räddningstjänsten - 0,0-0,0-0,0 BORGEN GIVARE 2016 MOTTAGARE 2016 GIVARE 2015 MOTTAGARE 2015 GIVARE 2014 MOTTAGARE 2014 Härnösands kommun 1 173, , ,2 - Härnösand Energi & Miljö AB - 562,9-568,2-516,3 AB Härnösandshus - 610,6-582,9-580,9 Räddningstjänsten - 0,0-0,0-0,

117 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Medarbetare KOMMUNEN HR-avdelningen driver ett utvecklingsarbete som tar sikte mot att vara en attraktiv arbetsgivare. Det första steget har varit att utveckla avdelningens arbete från personaladministration, PA, till att fokusera på de mänskliga resurserna/human resources, HR. VÄRDEGRUND Kommunens ledord är Kund-Ansvar-Glädje och kan beskrivas enligt följande: Kund. Jag möter våra kunder med respekt och god service. Vi är lyhörda och för en dialog med våra kunder. Ansvar. Jag tar ansvar för våra mål och respekterar fattade beslut. Vi arbetar kontinuerligt med att förbättra vår verksamhet. Glädje. Jag har en positiv inställning till alla människor jag möter. Vi samarbetar genom att se och bekräfta varandra. Värdegrunden är en plattform för allt kommunen gör, både externt och internt. När alla tar ansvar för att värdegrunden omsätts i vardaglig handling skapas en hållbar och utvecklande kommun. LEDARSKAP Härnösands kommun strävar efter att vara en föregångare som arbetsgivare med jämställda, hälsofrämjande arbetsplatser, låga sjuktal och goda arbetsvillkor. Det innebär bland annat en förväntan på att chefer, tillsammans med medarbetarna, skapar en god organisationskultur. Under 2016 har chefer fått kompetensutveckling via webbportalen IKnow, informationsinsatser har genomförts för nya chefer och chefsnätverk har bildats. Ett nytt webbaserat beslutsstödssystem (Äpplet) har införts och ett gemensamt HR-perspektiv har etablerats i kommunen. MEDARBETARSKAP Begreppet medarbetarskap innebär bland annat att medarbetarna själva tar en aktiv och andvarstagande roll. Medarbetarens relation till arbetet och arbetsgivaren bidrar till kvalitet och utveckling. I framtiden ska medarbetarskapet bli en ännu tydligare utvecklingskraft för kommunen. Under 2016 har fjolårets medarbetarenkät följts upp med fokus på frågor om motivation, ledarskap och styrning. En likabehandlingspolicy med tillhörande jämställdhetsprogram och mångfaldspolicy har utformats och Förmånsportalen, en samlingsplats för de förmåner som medarbetare omfattas av, har inrättats. ARBETSMILJÖ OCH HÄLSA Alla kommunens arbetsplatser ska vara hälsofrämjande. Därför pågår ett bredare och mer medvetet arbete med hälsofrämjande åtgärder. Basen i friskvårdsarbetet är ett nätverk av hälsoinspiratörer, medarbetare som sprider kunskap om hälsofrågor till övriga medarbetare, samt bistår cheferna i dessa frågor. Kommunen erbjuder en friskvårdstimme i veckan, när verksamheten tillåter, och en personlig friskvårdspeng på maximalt konor per år. Under 2016 har chefer erbjudits flera utbildningar om arbetsmiljöverkets nya föreskrift (AFS) om organisatorisk och social arbetsmiljö. En ny arbetsmiljöutbildning har påbörjats för att stärka chefer och skyddsombud. Nya förenklade rutiner har skapats för det systematiska arbetsmiljöarbetet och arbetsmiljöpolicyn har reviderats. Ett förslag till nytt system för medarbetare att rapportera in tillbud och arbetsskador har utarbetats och uppföljnings- och dialogmöten med företagshälsovården och försäkringskassan har genomförts för att förebygga ohälsa. FRAMTID Under de närmaste åren ska en kompetensförsörjningsplan skapas för kommunen. Det innebär bland annat att identifiera framtida nyckelkompetenser samt ingå i strategiska samarbeten. Riktlinjer för medarbetarskap och en plattform för kompetensutveckling för chefer ska utarbetas och genom utbildningsdagar för medarbetarna ska värdegrundsarbetet bli engagerande för alla. För att skapa hälsofrämjande arbetsplatser ska chefer bistås i analyser av medarbetarenkäten och ge förslag på åtgärder. ANSTÄLLDA ANTAL ANSTÄLLDA TABELL 1 I december 2016 hade kommunen tillsvidareanställda och 256 visstidsanställda med månadslön. I jämförelse med december 2015 är det en ökning med 48 tillsvidareanställda och 59 visstidsanställda. Ökningen kan till stor del förklaras av tillströmningen av människor på flykt under de senaste åren. Det gäller främst verksamheter inom socialförvaltningen och skolförvaltningen. Andra orsaker till ökningen är att en personalpool för korttidsbemanning har startats och att personal till Härnösand Hästsport Arena har rekryterats. Utöver tillsvidareanställda och visstidsanställda med månadslön finns timavlönade visstidsanställda medarbetare som under året arbetat vid ett eller flera tillfällen i kommunen. Den sammanlagda arbetade tiden för timavlönade 2016 var timmar, en minskning med timmar jämfört med året innan. Socialförvaltningen har flest timavlönade visstidsanställda, med 65 procent av den totala arbetade tiden med timanställning

118 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE TILLSVIDAREANSTÄLLDA PER FÖRVALTNING TABELL 2 Socialförvaltningen har med 823 medarbetare flest tillsvidareanställda, följt av skolförvaltningen med 723. Tillsammans sysselsätter de två förvaltningarna 81,7 procent av kommunens tillsvidareanställda medarbetare. ÅLDERSFÖRDELNING TABELL 3 Medelåldern för kommunens tillsvidareanställda är 47,5 år. Medelåldern för tillsvidareanställda kvinnor är 47,6 år och för män 47,1 år. KÖNSFÖRDELNING TABELL 4 Av kommunens tillsvidareanställda är andelen kvinnor 76,5 procent och män 23,5 procent. Bland de visstidsanställda med månadslön eller timlön är könsfördelningen inte lika ojämn. Där är andelen kvinnor 64,7 procent respektive 65,7 procent. PENSIONSAVGÅNGAR TABELL 5 Från och med 2002 har samtliga anställda möjlighet att välja vid vilken ålder man vill sluta sin anställning med ålderspension. De anställda har möjlighet att gå tidigast vid 61 år och som senast vid 67 år. Det innebär vissa svårigheter när det gäller att bedöma pensionsavgångarna under de närmaste åren, men pensionsavgångarna vid 65 års ålder förväntas öka fram till 2020 för att sedan minska något. SJUKFRÅNVARO TABELL 6 Under 2016 har sjukfrånvaron i kommunen minskat. Den största minskningen har skett inom socialförvaltningen där riktade insatser har gjorts och resulterat i en positiv utveckling av sjuktalen

119 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Medarbetare KOMMUNEN 1 ANSTÄLLDA, ANTAL Tillsvidareanställda Visstidsanställda, månadslön TILLSVIDAREANSTÄLLDA PER FÖRVALTNING, ANTAL Härnösands kommun Kommunstyrelseförvaltningen Arbetslivsförvaltningen Samhällsförvaltningen Skolförvaltningen Socialförvaltningen PERSONALKOSTNADER, TOTALT MNKR Härnösands kommun Kommunstyrelseförvaltning Kommungemensam verksamhet Arbetslivsförvaltning Samhällsförvaltning Skolförvaltning Socialförvaltning ÅLDERSFÖRDELNING TILLSVIDAREANSTÄLLDA 2016, ANTAL PERSONER ANSTÄLLNINGAR MEDELÅLDER Alla åldrar , , , , , ,

120 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Medarbetare KOMMUNEN 4 KÖNSFÖRDELNING PER ANSTÄLLNINGSFORM 2016, ANTAL KVINNOR MÄN Tillsvidareanställda Visstidsanställda med månadslön Timanställda FÖRVÄNTAD PENSIONSAVGÅNG, ANTAL Totalt Kvinnor Män SJUKFRÅNVARO JAN NOV 2016 JAN NOV 2015 JAN NOV 2014 SJUKFRÅNVARO, % Alla åldrar 6,3 7,0 6,6 <=19 3,2 6,5 3, ,8 6,4 5, ,4 5,3 6, ,7 7,4 6, ,7 7,8 7,0 60-8,3 7,2 7,2 SJUKFRÅNVARO KÖN, % Kvinnor 7,0 7,7 7,2 Män 4,8 5,1 5,0 SJUKFRÅNVARO PER FÖRVALTNING, % Kommunstyrelseförvaltningen 5,0 3,2 4,1 Arbetslivsförvaltningen 4,9 4,3 6,4 Samhällsförvaltningen 5,7 3,3 2,7 Skolförvaltningen 5,8 5,90 5,9 Socialförvaltningen 7,8 10,0 8,

121 UNDER 2016 SAMLADES FASTIGHETSÄGARE, HANDLARE OCH HÄRNÖSANDS KOMMUN I ETT PROJEKT FÖR ATT UTVECKLA HÄRNÖSANDS STADSKÄRNA TILL EN LEVANDE OCH ATTRAKTIV MÖTESPLATS. FOTO: LARS O FORSBERG

122 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Medarbetare KONCERNEN HÄRNÖSANDSHUS HÄRNÖSANDSHUS 2016 TABELL 1 AB Härnösandshus är certifierat inom arbetsmiljöområdet i enlighet med kravstandarden OHSAS Ett led i bolagets systematiska arbetsmiljöarbete är att kontinuerligt utveckla medarbetarna. Utöver fastställda policydokument för löne- och jämställdhetsarbetet finns inom ramen för bolagets verksamhetssystem rutiner för arbetet med att utveckla personalen genom till exempel utbildningsinsatser. Ambitionen är att Härnösandshus skall vara en attraktiv arbetsgivare. Under året har ett antal utbildningar inom miljö, arbetsmiljö och kvalitet genomförts. Bland annat har alla medarbetare i kundtjänsten gått en utbildning i multitasking. Fastighetspersonalen har också gått ämnesspecifika utbildningar, till exempel en utbildning i ventilationsteknik. I bolaget finns 31 tillsvidareanställda, en minskning med tre personer från föregående år. Medelåldern bland medarbetarna är 50 år och 58 procent av bolagets anställda är äldre än 50 år. Inom de kommande fem åren beräknas nio personer lämna företaget med ålderspension. Under 2016 minskade den totala sjukfrånvaron för tredje året i rad och uppgår till 1,8 procent. Ingen medarbetare har varit långtidssjukskriven. Den totala sjukfrånvaron är betydligt högre för män än för kvinnor. Den procentuella minskningen av sjukfrånvaron är dock störst för männen. Procentuellt är sjukfrånvaron högst bland de medarbetare som är 50 år eller äldre. Det förebyggande arbetsmiljöarbetets främsta syfte är att minska sjukfrånvaron och minska risken för olyckor. Utöver skyddsronder och andra förebyggande åtgärder uppmuntras de anställda att motionera. HEMAB HEMAB 2016 TABELL 2 Härnösand Energi & Miljö AB, HEMAB, har under 2016 deltagit i Energiföretagen Sveriges projekt Qraftsamling, som syftar till att stödja företag i energibranschen som vill arbeta systematiskt för jämställdhet. Bolaget har haft som mål att fördubbla antalet kvinnliga chefer i bolaget till fyra stycken, ett mål som nu är uppnått. Under perioden september 2015 till juni 2016 gick tolv ledare ett ledarskapsprogram med inriktning på coachande ledarskap. Under programmet har deltagarna både lärt sig coacha och att bli coachade. Efter programmet har deltagarna fortsatt sitt arbete internt och träffas kontinuerligt. Stödfunktionerna i bolaget har organiserats om under För att stärka det strategiska arbetet har HR och IT placerats direkt under vd. Förändringen gjordes för att bolaget på bästa sätt ska stå rustat för de uppdrag som väntar. Omorganisationen har även inneburit att ett antal nya tjänster tillkommit. Vidare har HEMAB upprättat en handlingsplan för att säkra upp den fysiska och psykiska arbetsmiljön för det ensamarbete som förekommer i verksamheterna. Under 2016 uppgick sjukfrånvaron till 4,5 procent, en ökning med 0,5 procentenheter. HEMAB har 131 tillsvidareanställda och medelåldern bland medarbetarna är 46 år. Inom de kommande fem åren beräknas 16 personer lämna bolaget med ålderspension. RÄDDNINGSTJÄNSTEN HÖGA KUSTEN ÅDALEN RÄDDNINGSTJÄNSTEN HÖGA KUSTEN ÅDALEN 2016 TABELL 3 Under 2016 har en ny räddningschef rekryterats till Räddningstjänsten Höga Kusten Ådalen. Vidare har verksamheten organiserats om vilket bland annat har resulterat i att fyra nya enhetschefer har rekryterats. På grund av pensioneringar finns ett fortsatt rekryteringsbehov inom flera yrkeskategorier under kommande år. Rekryteringen av deltidsbrandmän är en viktig framtidsfråga som hela tiden kräver nya angreppssätt. Förbundet har under 2016 genomfört två preparandutbildningar som lett till att deltidspersonal har kunnat nyanställas. I Räddningstjänsten Höga Kusten Ådalen finns 65 tillsvidareanställda, 161 deltidsbrandmän, 16 frivilliga som ingår i räddningsvärnet samt 5 personer anställda som sjöräddare. Medelåldern bland förbundets medarbetare är 43,2 år och sjukfrånvaron var 4,3 procent under Förbundets medarbetare får kontinuerlig fortbildning i sjukvård, hjärt- och lungräddning för barn, hjärt- och lungräddning med defibrillator, taksäkring med mera. Vidare ges alla brandmän möjlighet att träna en timme per arbetspass för att upprätthålla sin fysiska status. Övrig dagtidspersonal har en timme friskvård per vecka och anställda i beredskapsorganisationen får en årlig friskvårdspeng som kan användas för friskvårdsaktiviteter

123 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Medarbetare KONCERNEN 1 HÄRNÖSANDSHUS 2016 TOTALT KVINNOR MÄN ANSTÄLLDA, ANTAL Tillsvidareanställda Visstidsanställda ÅLDERSFÖRDELNING FÖR TILLSVIDAREANSTÄLLDA, ANTAL år år år år HEMAB 2016 TOTALT KVINNOR MÄN ANSTÄLLDA, ANTAL Tillsvidareanställda Visstidsanställda ÅLDERSFÖRDELNING FÖR TILLSVIDAREANSTÄLLDA, ANTAL år år år år RÄDDNINGSTJÄNSTEN HÖGA KUSTEN ÅDALEN 2016 TOTALT KVINNOR MÄN ÅLDERSFÖRDELNING FÖR TILLSVIDAREANSTÄLLDA, ANTAL år år år år

124 VERKSAMHETSBERÄTTELSER Verksamhetsberättelser

125 VERKSAMHETSBERÄTTELSER Kommunstyrelsen VIKTIGA HÄNDELSER Kommunstyrelsens olika råd omorganiserades 2015 och har under 2016, med stöd från kommunledningskontoret, fått en nystart i arbetet. Kommunfullmäktige har genom en beredning arbetat med frågor ur demokratiperspektiv och utbildning har genomförts för politiker i samtliga presidier. En professionell förvaltare har anställts för att människor med psykisk ohälsa och blanddiagnoser ska få sina rättigheter tillgodosedda och därmed få ett så bra liv och boende som möjligt. Det avlastar också frivilliga gode män och förvaltare. En handbok för hantering och arkivering av allmänna handlingar har skapats och finns på kommunens hemsida. Ett medborgarlöfte mellan polisen och Härnösands kommun har utarbetats. Det har skett genom bland annat medborgardialog, fördjupad dialog i Rådet för trygghet och hälsa samt genom att brottsstatistik och orsaksanalyser har tagits fram. Ett av kommunens löften är att återinföra ersättningssystemet för Vuxna på stan, en aktivitet där föreningar eller klassföräldrar får ekonomisk ersättning för att vuxna rör sig i stadens utemiljöer. Innehållet till en varumärkesplattform har arbetats fram. Tillsammans med en ny grafisk profil ska den utgöra grunden för kommunens kommunikation och marknadsföring. Den nya varumärkesplattformen ska visualiseras och införas i hela organisationen under Ett förslag till tillväxtstrategi har skickats på remiss till de politiska partierna och företagsorganisationerna och ska behandlas politiskt under första kvartalet I juni antog kommunfullmäktige förslaget till tjänstekoncession med Attini Hotell AB. Företaget har för avsikt att bygga ett nytt destinationshotell i Härnösand och samtidigt driva Simhallen. Hotellet beräknas sysselsätta cirka 50 personer och kringeffekterna kan generera ytterligare arbetstillfällen. Det råder numera stor efterfrågan på mark och exploatering från företagen. Det är en ny situation för kommunen som tidigare förvaltat och nu ska stödja en utveckling och exploatering. VERKSAMHETENS MÅL MEDBORGARNAS BEDÖMNING AV KOMMUNEN SOM EN PLATS ATT BO OCH LEVA PÅ SKA ÖKA Medborgarnas bedömning har varken ökat eller minskat sedan förra årets mätning. Resultatet ligger fortsatt på en hög nivå, 88 procent. I jämförelse med andra kommuner i samma storleksklass är Härnösands helhetsbetyg inte säkerställt högre eller lägre. Insatserna har bestått i att vidareutveckla formerna för dialog, samverkan, service och tillgänglighet inom framför allt kultur-, förenings- och näringsliv. Den tillväxtstrategi som har utarbetats förväntas tillsammans med kommunens varumärkesarbete ge effekter på måluppfyllelsen på sikt. MEDBORGARNAS NÖJDHET NÄR DET GÄLLER TRYGGHET SKA ÖKA I medborgarundersökningen hamnar bedömningen av tryggheten i kommunen på värdet 50 av procent av de svarande ger ett lågt eller mellanbetyg på denna fråga. Trenden har varit nedåtgående de senaste åren och Härnösand har ett lägre betyg i jämförelse med andra kommuner i samma storleksklass. För att förbättra resultatet krävs ett brett analysarbete och strategier som riktar sig direkt till medborgarna. Det är viktigt att det strukturerade arbetet inom Rådet för trygghet och hälsa fortsätter. RESULTATET I SVENSKT NÄRINGSLIVS MÄTNING AV FÖRETAGSKLIMATET SKA ÖKA Härnösand backade 83 platser och fick sämre resultat på de flesta punkter i undersökningen. En förklaring är att det har brustit i kommunikation och samverkan både internt och externt. Inom det viktiga området service och handläggning till företag har de behov som företagen haft inte kunnat tillgodoses. ANDELEN MEDBORGARE SOM UPPLEVER ETT GOTT BEMÖTANDE VID KONTAKT MED KOMMUNEN SKA ÖKA Kommunens bemötande mäts av ett externt företag som bedömer telefonkontakter med kommunen bedömdes sammanlagt 96 procent av samtalen vara goda eller mycket goda. Det är en förbättring jämfört med tidigare år. Arbetet med att utveckla kommunens växel och reception har bidragit till det höga betyget. NÖJD MEDARBETARINDEX SKA ÖKA Måluppfyllnadsgraden uppgår till 98 procent. Medarbetarenkätens frågor omfattar motivation, ledarskap och styrning och resultatet har ökat inom samtliga områden. Fler medarbetare än tidigare uppger att de ser fram emot att gå till arbetet och upplever att de lär nytt och utvecklas i det dagliga arbetet. Fler upplever också att de vet vad som förväntas av dem och att cheferna visar uppskattning för genomfört arbete. Årets insatser har bland annat handlat om att underlätta styrning och ledning, säkerställa kompetensförsörjning och kvalitetssäkra arbetsmiljöarbetet

126 VERKSAMHETSBERÄTTELSER DRYGT PERSONER DELTOG UNDER ÅRET I DE POPULÄRA FÖRETAGSFRUKOSTAR SOM NÄRINGSLIVS- ENHETEN ARRANGERAR EN GÅNG I MÅNADEN. FOTO: JOHANNES ERIXON

127 VERKSAMHETSBERÄTTELSER ANDELEN TILLSVIDAREANSTÄLLDA KVINNOR MED HELTIDSANSTÄLLNING SKA ÖKA Andelen har ökat marginellt under året från 78,5 till 79,2 procent. Ett arbete pågår för att åstadkomma fler heltidsanställningar. Processen har försenats men beslut väntas i januari 2017 och det finns beredskap för att påbörja implementeringen. RESULTATÖVERSKOTT I PROCENT AV SKATTER, STATSBIDRAG OCH UTJÄMNING Kommunstyrelsen klarar målet att resultatet ska uppgå till 1 procent av skatter och statsbidrag, trots att det under 2016 tillkom extra kostnader för Technichus, Soludden samt utköp av hyresavtal. SAMTLIGA NÄMNDER OCH STYRELSER SKA FÖLJA BUDGET Endast skolnämnden uppvisar ett negativt resultat på 0,5 mnkr, vilket motsvarar en differens på en tiondels procent. EKONOMI ÅRETS RESULTAT TABELL 1 Från och med årsbokslut 2016 redovisas kommunstyrelsens resultat utan kommungemensam verksamhet såsom exempelvis övergripande semesterlöneskuld och förändringar i pensionskostnader. Ändringen av redovisningen genomförs för att ge ett mer rättvisande resultat för kommunstyrelsen som nämnd. Resultat för 2015 är därför inte jämförbart med 2016 års resultat. Resultatet för kommunstyrelsen 2016 visar ett överskott på 5,5 mnkr. RESULTAT PER VERKSAMHET TABELL 2 Kommunfullmäktiges resultat på 0,6 mnkr beror på att kostnaderna för partistöd och arvoden varit lägre än budgeterat. Kommunstyrelsen hade ett extra sammanträde under sommaren vilket bidrar till underskottet på -0,1 mnkr. HR-avdelningens resultat på 3,6 mnkr beror på mindre personalpolitiska insatser än väntat, utvecklingsarbete inom avdelningen, satsning på jämställhets- och mångfaldsfrågor, vakanta tjänster samt minskade kostnader och behov av företagshälsovård. Ekonomiavdelningen visar ett underskott på -1,0 mnkr. I siffrorna ryms utvidgad verksamhet jämfört med 2015 i form av boende för asylsökande på Soludden, Härnösand Hästsport Arena som kommunen driver i egen regi, samt högre anslag till Technichus än Härnösand Hästsport Arena visar ett resultat på -2,3 mnkr. Underskottet beror framför allt på högre avskrivningskostnader än beräknat samt fakturor för verksamhet som utfördes Uthyrningen av Soludden till Migrationsverket startade först i november, vilket innebär att endast en del av uppstartskostnaderna har kunnat täckas. Kvar är ett underskott på -7,8 mnkr. På plussidan finns ersättning för ensamkommande flyktingbarn på 9,1 mnkr, en ersättning som Migrationsverket avslog vid årsskiftet 2015/2016, men som efter överklagan beviljats. Kommunledningskontoret visar ett överskott på 0,8 mnkr. Främst bidrar överförmyndarenheten då efterfrågan och därmed kostnaderna för förvaltare minskat. Kostenheten visar ett underskott på -0,5 mnkr på grund av ökade inköpspriser. Tillväxtavdelningens överskott på 0,8 mnkr beror främst på lägre kostnader för Sambibliotekets lokaler än budgeterat, tillsammans med satsning på turism och näringslivsutveckling. Inom kulturenheten har bemanningen på Konsthallen förstärkts och Teaterns trådlösa ljudanläggning uppgraderats. IT-avdelningen visar ett positivt resultat på 0,7 mnkr tack vare lägre underhållskostnader för telefonväxeln. INVESTERINGAR TABELL 3 Kommunstyrelsens verksamheter har investerat totalt 16,7 mnkr, vilket är 6,3 mnkr över budget. Den största avvikelsen, 4,8 mnkr, gäller investering i internbank. Genom internbanken kan datorer och annan utrustning köpas in och sedan leasas av kommunens egna verksamheter, framför allt inom skolförvaltningen. Denna hantering är mer lönsam än att leasa utrustning från ett externt företag. Kostnader för avskrivningar belastar de verksamheter där utrustningen används. I samband med nya skollokaler och ett ökat behov av datorer inom kommunen har större inköp gjorts under året. Bland investeringarna ryms installation av brandlarm för 1,2 mnkr, IT-utrustning, backup-system och servrar för 1,3 mnkr samt utveckling av stationsbyggnaden på Härnösand Central för 0,8 mnkr. Inom kulturenheten har Teatern fortsatt att renoveras och på Sambiblioteket har ett nytt bibliotekssystem införts i samband med Mittuniversitetets flytt. Kostenheten har investerat i en ny ugn. För kommande år finns en investeringsplan för att få en bra utbytestakt för dyr utrustning. KOMMUNGEMENSAM VERKSAMHET TABELL 4 Kommungemensam verksamhet inbegriper exempelvis övergripande semesterlöneskuld och förändringar i pensionskostnader. I bokslut 2016 medför den kommungemensamma verksamheten att resultatet försämras med -17,4 mnkr

128 VERKSAMHETSBERÄTTELSER Intäkterna ökade med 11,1 mnkr. Ökningen består i huvudsak av interna intäkter för KP-pension men också av en reavinst vid försäljning av fastigheten där Dollarstore nu bygger sin nya butik. Kostnaderna ökade med 28,5 mnkr. Kostnadsökningen beror på ökade pensionskostnader samt förtida upphörande av hyresavtal avseende fastigheten Vågmannen där de estetiska programmen och Musik- och kulturskolan tidigare hållit till. FRAMTIDEN Arbetet med organisationsförändringen utvärderas för att stärka stödet och servicen till hela organisationen. Utformningen av den nya serviceenheten är en viktig pusselbit som kommer att ta tydligare form under För att utveckla besöksnäringen inom Höga Kusten och bidra till målet att skapa 800 nya jobb inom sektorn har Härnösands kommun under ett antal år arbetat med att etablera ytterligare ett hotell i Härnösand. Kommunen kunde efter förhandling och dialog med ett antal företag ingå en avsiktsförklaring med Attini Hotel AB, vars intention är att uppföra ett nytt hotell i Härnösand och samtidigt driva Simhallen. Under det kommande året kommer processen att fortsätta med sikte på ett färdigt hotell under På HR-avdelningen fortsätter arbetet med att förbättra stöd och rutiner till organisationen. Ett nytt beslutsstödsystem har införts i syfte att ge chefer snabbåtkomlig och överskådlig information om verksamheternas utveckling ur olika perspektiv. HR-avdelningen kan i och med det ägna mer kraft åt att vara ett stöd inom expertområden som exempelvis minskad sjukfrånvaro. Under förutsättning att beslut fattas i kommunfullmäktige fortsätter arbetet med att införa heltider. Erfarenheter från andra kommuner visar att införandet kräver både uthållighet och bra samarbete för att få rätt förutsättningar. Bostadsförsörjningen är även i fortsättningen en huvudfråga och samordning med samhällsförvaltningen sker dagligen för att säkra kommunens bostadstillgång. Bostadsförsörjningen är, tillsammans med varumärkesarbetet och tillväxtstrategin, tre strategiskt viktiga huvudfrågor för framtiden

129 VERKSAMHETSBERÄTTELSER Tabeller KOMMUNSTYRELSEN 1 NETTOKOSTNAD OCH RESULTAT (MNKR) UTFALL 2016 UTFALL 2015 Övriga intäkter 124,7 102,9 Kostnader -257,5-233,4 Nettokostnad -132,8-130,5 Skattemedel 138,3 135,8 RESULTAT 5,5 5,3 2 RESULTAT PER VERKSAMHET (MNKR) RESULTAT SKATTEMEDEL NETTOKOSTNAD NETTOKOSTNAD Kommunfullmäktige 0,6 4,1-3,5-3,7 Kommunstyrelse -0,1 5,5-5,6-4,9 Revision 0,0 1,8-1,8-1,7 Valnämd 0,1 0,1 0,0-0,1 Förvaltningsledning 0,0 5,6-5,6-7,4 HR-avdelning 3,6 21,5-17,8-20,9 Ekonomiavdelning -1,0 13,1-14,1-26,4 Kommunledningskontor 0,8 21,0-20,2-21,2 Tillväxtavdelning 0,8 47,5-46,7-43,3 Kommunikationsavdelning 0,0 5,3-5,3-4,1 IT-avdelning 0,7 12,8-12,2-12,1 SUMMA 5,5 138,3-132,8-415,

130 VERKSAMHETSBERÄTTELSER Tabeller KOMMUNSTYRELSEN 3 INVESTERINGAR (MNKR) BUDGET INVESTERING INVESTERING Investeringsmedel 3,6 3,7 4,5 Exploatering 2,0 2,6 0,9 Internbank 3,0 7,8 4,2 Kultur 1,0 0,3 0,3 Härnösand Hästsport Arena 0,8 0,7 32,9 Utomhusbana HHA 0,0 0,8 0,0 Hästar HHA 0,0 0,4 0,0 Kostenheten 0,0 0,2 0,0 Biblioteksystem 0,0 0,2 0,0 SUMMA 10,4 16,7 42,8 4 KOMMUNGEMENSAM VERKSAMHET (MNKR) BUDGET BUDGET UTFALL AVVIKELSE Intäkter 11,1 34,2 45,3 varav tilldelade skattemedel 0,0 0,0 0,0 varav övriga intäkter 11,1 34,2 45,3 Kostnader -28,5-34,2-62,7 varav pensioner, löneskatt, KPA -21, ,7 varav semesterlöneskuld -1,6 0,0-1,6 varav upplupna timlöner 2,9-0,3 2,6 varav reglering avgifter -0,5 0,0-0,5 varav förtida upphörande av avtal -7,6 0,0-7,6 varav leasing internbank 0,4-3,9-3,5 varav kalkylerad klimatkompensation -0,4 0,0-0,4 RESULTAT -17,4 0,0-17,

131 VERKSAMHETSBERÄTTELSER Arbetslivsnämnden VIKTIGA HÄNDELSER En viktig uppgift under året har varit att erbjuda arbetsförberedande insatser till personer som står utanför den reguljära arbetsmarknaden. Det handlar till exempel om personlig utveckling, utbildning, språkstöd, praktik eller en tidsbegränsad anställning inom kommunens verksamhet. Personer som saknar fullständiga betyg har erbjudits studiemotiverande insatser som kombinerar studier med arbete/praktik. Personer med psykisk ohälsa har tagit del av individanpassade insatser för att öka möjligheterna till anställning. Förvaltningen har i samarbete med Samhall AB startat en ny kostnadsfri följeslagarservice. Medborgare i Härnösand som behöver stöd för att komma ut i samhället kan få hjälp av en följeslagare. Cirka personer har deltagit i insatser som syftar till att öka möjligheterna till sysselsättning, varav 300 har haft någon form av anställning under tiden för insatserna. 220 ungdomar har haft ett feriearbete inom kommunens verksamhet. Antalet elever inom svenska för invandrare, SFI, var i genomsnitt 417 under året, att jämföra med 314 förra året. En mängd olika aktiviteter som stärker integrationen har genomförts i gott samarbete med föreningar och ideella organisationer. Två exempel på det är Handbollens dag, som anordnades av Brännans IF, och Inlöparnas veckovisa löpträningar. Antalet timmar i kursen samhällsorientering på modersmål har fördubblats från 60 till 120 för att ge bättre möjligheter till integration i samhället. Yrkeshögskolan bedriver utbildningar utifrån behovet av kompetens bland arbetsgivarna inom regionen. Vid den senaste antagningen var söktrycket till utbildningarna inom det energitekniska området lågt, vilket ledde till att en utbildningsstart fick ställas in. VERKSAMHETENS MÅL ANDELEN NYANLÄNDA, SOM INTE ÄR I BEHOV AV SÄRSKILT STÖD, SKA VARA I SYSSELSÄTTNING ELLER STUDIER TVÅ ÅR EFTER ATT UPPEHÅLLS- TILLSTÅND HAR BEVILJATS SKA ÖKA För att kunna arbeta med tidiga insatser riktade till denna målgrupp krävs att Arbetsförmedlingen lämnar uppgifter om vilka personer som omfattas. Trots goda intentioner från Arbetsförmedlingen hindrar personuppgiftslagen att informationen lämnas ut och målet är därför inte mätbart. ANDELEN KURSDELTAGARE SOM SLUTFÖRT EN KURS PÅ KOMVUX MED GODKÄNT BETYG SKA ÖKA Andelen för 2016 är 85 procent jämfört med måltalet 70 procent. Inom vuxenutbildningen är det vanligt att personer behöver längre studietid och därför läser kursen ytterligare en gång. Under året har fokus legat på kompetenshöjande insatser för personal. Eleverna har getts möjlighet till individanpassning av studier och stöd av specialpedagog. ANDELEN DELTAGARE UNDER 25 ÅR, SOM SAKNAR GRUNDSKOLE- ELLER GYMNASIEBETYG, OCH ÄR INSKRIVNA I ARBETSMARKNADSÅTGÄRD SOM BÖRJAR STUDERA FÖR ATT KOMPLETTERA BETYGEN SKA ÖKA Andelen för 2016 är 51 procent att jämföra med måltalet 40 procent. Ökningen beror på insatser kopplade till kartläggning, motiverande insatser, informationsinsatser samt intern och extern samverkan. Förvaltningen har totalt arbetat med nio personer utan grundskolekompetens och 48 utan gymnasiekompetens. Av dessa har 29 personer kombinerat arbete med studier, alternativt studerat på heltid i utbildningskontrakt. En slutsats är att målet bör breddas och omfatta även personer över 25 år, då målgruppen är begränsad. EKONOMI ÅRETS RESULTAT TABELL 1 Arbetslivsnämnden redovisar ett överskott på 1,0 mnkr att jämföra med 2,5 mnkr året innan. Verksamheten har under 2016 växt i takt med fortsatt högt flyktingmottagande, behov av utbildning, integration samt stöd och vägledning till sysselsättning. Verksamhetens kostnader har därför ökat med 23,9 mnkr jämfört med Under året har nämnden tilldelats 47,2 mnkr i kommunala skattemedel samt mottagit 95,2 mnkr i interna och externa intäkter och bidrag. Det innebär att 67 procent av intäkterna kommer från externa intäkter, bidrag och försäljning, en ökning med 3 procent jämfört med Ökningen består framför allt av statsbidrag som stöd i flyktingmottagandet samt ekonomiska beslut om insatser från Arbetsförmedlingen. RESULTAT PER VERKSAMHET TABELL 2 Verksamhetsområdet Arbete och Integration visar ett överskott på 1,8 mnkr. Nettokostnaden 20,3 mnkr innebär att kommunala skattemedel står för 25 procent av verksamhetens finansiering. De faktiska intäkterna och bidragen på cirka 69 mnkr är 30,6 mnkr mer än budgeterat. Ökningen av intäkterna består framför allt av bidrag från Migrationsverket för flyktingmottagning, serviceuppdrag, tolkuppdrag samt arbetsmarknadspolitiska stöd från Arbetsförmedlingen. Den höga nivån av extern finansiering ställer höga krav på att anpassa verksamheten till behovet av stöd till sysselsättning, integration samt flyktingmottagning. För att skapa långsiktiga möjligheter till arbetsmarknadsåtgärder för personer i behov av stöd har alla verksamheter inom Arbete och Integration utvecklats. Nya aktiviteter och individuellt anpassade insatser har skapat möjlighet för ett större antal deltagare att arbets

132 VERKSAMHETSBERÄTTELSER HANAN ABUJAZAR LÄSER SFI OCH ÖVERSÄTTER ETT RECEPT MED HJÄLP AV EN APP PÅ SIN TELEFON. FOTO: JOHANNES ERIXON

133 VERKSAMHETSBERÄTTELSER pröva för att på så sätt komma närmare arbetsmarknaden. Tack vare en fördjupad samverkan med andra myndigheter har fler beslut om insatser till personer som bedöms stå långt från arbetsmarknaden fattats under 2016 jämfört med året innan. Verksamhetsområdet Vuxenutbildning har ett resultat på -0,3 mnkr. Nettokostnaden har ökat marginellt i jämförelse med 2015 och innebär att kommunala skattemedel står för 42 procent av verksamhetens finansiering. Inom Komvux har efterfrågan på grundläggande vuxenutbildning varit lägre än budgeterat. Bidraget från Skolverket har varit 1,6 mnkr högre än budgeterat. Den största förklaringen till denna differens är att den kommunala budgeten läggs innan storleken på de statliga bidragen fastställts. Intäkterna inom Yrkeshögskolan har minskat på grund av lägre elevantal än budgeterat. SFI-utbildningen visar ett resultat på -1,4 mnkr. Verksamheten har haft 2,8 mnkr högre kostnader än budgeterat på grund av ett högre elevantal än väntat. Intäkten i form av schablonbidrag har ökat under året, men endast 1,4 mnkr mer än budget vilket förklarar minusresultatet. För att få en stabilitet i finansieringen av verksamheten när elevsiffrorna förändras så kraftigt som under de senaste åren drar förvaltningen slutsatsen att förhållandet mellan skattemedel och schablonersättning samt schablonersättningens fördelning behöver ses över. stort utbud av arbetsuppgifter som ger goda möjligheter till en bra introduktion för långtidsarbetslösa personer i arbetslivet. Integrationsverksamheten har fortsatt hög prioritet. Det innebär att alla aktiviteter som görs av kommunen och frivilliga organisationer ska kartläggas, samordnas och tillgängliggöras. Behovet av språkträning för nyanlända är stort och därför kommer SFI-undervisning att erbjudas i alternativa studiemiljöer och genom yrkesinriktad SFI. Under 2017 satsar Yrkeshögskolan på att bredda utbudet av utbildningar. Utifrån regionens behov kommer nya utbildningar att tas fram för ansökan om statlig finansiering från Yrkeshögskolemyndigheten. INVESTERINGAR TABELL 3 Investeringar har gjorts i Maskinhallen för att utveckla Härnösands Energitekniska Arena, HETA, som stöd i den praktiska undervisningen och för uppdragsutbildningar. En utökad verksamhet har inneburit investeringar i möbler i samband med att nya och gamla lokaler behöver anpassas till de nya behoven. Utifrån ett hållbarhetsperspektiv har en del av Resursgruppens fordon bytts ut mot mer miljövänliga alternativ. Receptionen i Johannesbergshuset har byggts om för att förbättra arbetsmiljön och säkerheten. FRAMTIDEN En stor utmaning är att öka möjligheten att få en anställning för utsatta grupper på arbetsmarknaden, till exempel personer födda utanför Europa eller lågutbildade. För att öka förutsättningarna för arbetslösa att etablera sig på arbetsmarknaden ska arbetsförberedande insatser vidareutvecklas. Utveckling av personliga förutsättningar, värdering av yrkeskompetenser samt kunskaper om arbetsgivarnas behov är exempel på viktiga insatser. Att utveckla individanpassat stöd i studier är en förutsättning för lyckade resultat. Under 2016 inventerades möjliga praktik- och anställningsplatser inom kommunens verksamheter. Resultatet visar att det finns ett

134 VERKSAMHETSBERÄTTELSER Tabeller ARBETSLIVSNÄMNDEN 1 NETTOKOSTNAD OCH RESULTAT (MNKR) UTFALL 2016 UTFALL 2015 Övriga intäkter 95,2 76,5 Kostnader -141,4-117,5 Nettokostnad -46,2-41,0 Skattemedel 47,2 43,5 RESULTAT 1,0 2,5 2 RESULTAT PER VERKSAMHET (MNKR) RESULTAT SKATTEMEDEL NETTOKOSTNAD NETTOKOSTNAD Arbetslivsnämnden 0,0 1,0-0,9-1,0 Ledning och gemensam administration -0,5 4,6-5,2-5,7 Arbete och Integration 1,8 22,1-20,3-14,7 Vuxenutbildningen -0,3 19,5-19,8-19,6 SUMMA 1,0 47,2-46, INVESTERINGAR (MNKR) BUDGET INVESTERING INVESTERING Utveckling Maskinhall 1,0 0,0 0,3 Offgrid-system Maskinhall 0,0 0,0 0,1 Mätinsturment Maskinhall 0,0 0,2 0,0 Uppgradering regelsystem Maskinhall 0,0 0,1 0,0 Kylaggregat Maskinhall 0,0 0,1 0,0 RES-labb Maskinhall 0,0-0,1 0,0 Fordon ALF 0,0 0,1 0,0 Möbler ALF 0,0 0,3 0,4 Reception Johannesbergshuset 0,2 0,1 0,0 Lås Maskinhall och P-hus 0,0 0,3 0,0 SUMMA 1,2 1,1 0,

135 VERKSAMHETSBERÄTTELSER Samhällsnämnden VIKTIGA HÄNDELSER Under året har ett omfattande planarbete bedrivits. Nya detaljplaner för hotellet och Kvarteret Muraren har antagits, men överklagats. Detaljplanerna för Utsikten och industriområdet Västra Saltvik har vunnit laga kraft. Under året har ett flertal planbesked lämnats för bland annat exploatering för bostäder. På Lövudden har saneringen slutförts och området är klart för exploatering, men detaljplanen har inte vunnit laga kraft. I samband med ett utökat verksamhetsområde för vatten och avlopp, VA, på Södra Härnön har cirka tio detaljplaner som berör cirka 200 fastigheter ändrats och ger nu större byggrätt samt möjlighet för anslutning till kommunalt VA. En ny VA-policy är framtagen. Projektet Handläggarstöd för hantering av ovårdade tomter och byggnader är avslutat och har skapat förutsättningar för ett mer effektivt tillsynsarbete. Arbetet med en upphandling av driftentreprenaden har påbörjats. En trafikanalys har genomförts för att bedöma vilka effekter och vilken nytta en tredje bro skulle ge. Utredningsarbetet med kajerna har fortsatt. Under året har en gångoch cykelväg längs Nattviken byggts, liksom en så kallad foodcourt, en plats för mobila matvagnar och resaturanger, på Kronholmen. En ny och modern idrottsanläggning med förutsättningar för stora arrangemang inom fotboll, skidor och annan tävlingsverksamhet står färdig på Bondsjöhöjdens IP. Förutsättningarna för att bygga en modern sporthall i anslutning till Härnösand Arena har börjat utredas. Arbetet med ett idrottspolitiskt styrdokument är i slutskedet och avslutas under Projektet Hållbara resor har varit igång sedan årsskiftet. På grund av olika omständigheter har inga reserådgivare funnits på plats och den planerade reserådgivningen har därför inte kunnat genomföras enligt plan. I augusti införde Kollektivtrafikmyndigheten ett nytt produktutbud som gör det möjligt att åter köpa periodkort. Nya rabatter infördes också. Tre gasbilar har införskaffats under året och det finns en tydlig plan för ytterligare inköp av miljöfordon under kommande år. Flera vakanta tjänster har under året påverkat verksamheten, men genom prioriteringar och stort engagemang har verksamheten ändå fungerat tillfredsställande. VERKSAMHETENS MÅL ANDEL INVÅNARE SOM ÄR NÖJDA MED KOMMUNENS GÅNG- OCH CYKEL- VÄGAR SKA ÖKA Målet har inte uppnåtts men utfallet ligger kvar på samma nivå som föregående år. De insatser som gjorts under 2016 beräknas få genomslag och påverka betygsindex Den nya organisationen kommer fortsättningsvis att arbeta med gång- och cykelvägsplanen och kommande riktlinjer. ANDEL RESOR MED KOLLEKTIVTRAFIK SKA ÖKA Resandet med kollektivtrafiken har ökat, främst inom tätortstrafiken där ökningen är cirka 20 procent. Den största förändringen inom tätortstrafiken gäller centrumlinjen. Denna ökning genererar dock inga ökade biljettintäkter eftersom linjen är avgiftsfri. Ingen större resandeförändring har skett efter införandet av nya produktutbudet i augusti ANDELEN MILJÖBILAR I KOMMUNORGANISATIONEN SKA ÖKA Andelen miljöbilar har minskat under året trots inköp av fyra nya gasbilar. Anledningen är att fyrhjulsdrift krävs i vissa verksamheter och att det därför finns en stor andel fyrhjulsdrivna bilar som inte klassas som miljöbilar. FLER ATTRAKTIVA TOMTER SKA TILLSKAPAS GENOM INITIATIV TILL NYA DETALJPLANER Ett antal detaljplaner har antagits under året och positiva planbesked har lämnats till ett flertal detaljplaner, vars inriktning är att medge exploatering av bostäder. SÄKERSTÄLLA PROCESSEN FÖR DETALJPLANERAD INDUSTRIMARK I HÄRNÖSAND Förvaltningen har inte priorierat detta mål GE SNABB OCH PROFESSIONELL HANDLÄGGNING AV ÄRENDEN Arbete pågår med att utveckla och följa upp verksamheten. Positivt är att äldre ärenden har sjunkit i antal och att fler beslut tagits under året. NÄMNDEN UPPLEVS SOM KOMMUNIKATIV OCH INFORMATIV Aktiviteten har inte prioriterats då ledningsgruppen inte varit fullt fungerande beroende på vakanta tjänster. KOMMUNINVÅNARNA SKA HA GOD MÖJLIGHET TILL DIALOG MED NÄMND OCH FÖRVALTNING I AKTUELLA FRÅGOR Inom flera områden har nämnden gjort insatser för att förbättra och skapa förutsättningar för dialog under strukturerade former och i rätt skeden. AKTIVT STÖDJA ETT BRETT, LEVANDE FÖRENINGSLIV I HÄRNÖSAND Hallbokningsträffar har hållits tillsammans med föreningslivet. Modellen utvecklas över tid och föreningslivet har bidragit till ett gemensamt bra resultat. Vidare pågår arbete med att ta fram en idrottspolitisk policy för Härnösands kommun. Detta dokument

136 VERKSAMHETSBERÄTTELSER LUCAS STATTIN TRÄNAR BABYSIM I SIMHALLEN TILLSAMMANS MED SIN MORMOR ANNELI WESTMAN FOTO: JOHANNES ERIXON

137 VERKSAMHETSBERÄTTELSER ger en riktning för hur kommunen vill att föreningarna ska arbeta in i framtiden. Fritid har ett nära samarbete med Västernorrlands idrottsförbund för att skapa bättre förutsättningar för det lokala föreningslivet att utvecklas. ENGAGERADE OCH DELAKTIGA MEDARBETARE En ny arbetsmiljökartläggning har gjorts med hjälp av företagshälsovården. Kartläggningen beskriver läget för förvaltningen och de olika arbetsgrupperna. Utöver det har varje medarbetare som svarat på webbenkäten fått en direkt återkoppling på den psykosociala hälsan och vid behov erbjudits samtal med professionell psykolog hos företagshälsovården. I juni 2017 görs en ny arbetsmiljökartläggning på förvaltningen. EKONOMI ÅRETS RESULTAT TABELL 1 Samhällsnämnden redovisar ett överskott på 4,2 mnkr, vilket är 4,9 mnkr mindre än föregående år. Intäkterna har ökat med 2,7 mnkr och återfinns till största delen inom verksamhet för bygglov, externa bidrag till fritidsverksamhet samt ökade hyror och arrenden. Kostnaderna har ökat med 11,9 mnkr jämfört med Ökningen beror främst på konsultkostnader för verksamheten fysisk och teknisk planering, utdelade bidrag till föreningar, avskrivningar på investeringar och entreprenadens kostnader. Ökningar av driftkostnaderna på ett flertal anläggningar bidrar också. Uppräkningen av skattemedel mellan åren gav en ökning med 4,3 mnkr. RESULTAT PER VERKSAMHET TABELL 2 Samhällsnämndens politiska verksamhet visar ett litet underskott på 0,1 mnkr medan förvaltningsledningen visar ett överskott på 0,7 mnkr. Fritidsverksamheten visar ett överskott på 0,3 mnkr. Fritidsanläggningar bidrar till detta överskott med 1,8 mnkr, främst på grund av lägre lönekostnader och lägre materialkostnader. Simhallen har däremot ett underskott på 1,5 mnkr på grund av högre vikariekostnader och lägre intäkter än beräknat. Bygg och miljö visar ett överskott på 2,2 mnkr. Den största delen återfinns under bostadsanpassningsbidrag med ett överskott på 1,7 mnkr. Även bygglovsverksamheten bidrar med ett överskott på 1,0 mnkr. Konsultkostnader och övriga administrativa kostnader visar ett underskott på 2,2 mnkr, delvis för att ersätta vakant personal. Entreprenaden visar ett överskott på 0,3 mnkr. Trafikenheten visar ett överskott på 1,1 mnkr. Administrationen har ett överskott på 0,4 mnkr, dels för lägre bidrag till Hållbara resor, dels för lägre hyreskostnader. Övriga bidrag till överskottet är momsåtersökning för färdtjänst, lägre kostnad för skolkort samt bilpoolens överskott. INVESTERINGAR TABELL 3 Bygg- och miljöverksamhetens investeringar stannade på 37,8 mnkr av en budget på 58,4 mnkr. Differensen beror på att några projekt har blivit billigare än beräknat och att andra projekt inte har slutförts eller har skjutits upp och sätts igång under De största investeringarna är markberedning på Lövudden, 8,7 mnkr, Västra Kanalbron, 6,5 mnkr, och gång- och cykelväg Nattviken, 4,1 mnkr. Kostnaden för Västra Kanalbron blev 0,5 mnkr lägre än beräknat. Andra investeringar har gjorts på Lindstedtsvägen, Kornettgatan, Västra Ringvägen, Bragegatan, Hälletorpsvägen, Verkstadsvägen, Östanviksvägen samt i en foodcourt på Kronholmen, i lekplatser och i trafiksäkerhetsåtgärder vid Hedda Wisingskolan. Fritidsverksamheten har gjort investeringar på 2,5 mnkr. Större investeringar är portar på Högslätten, badbrygga i Stallarna, åkgräsklippare till fotbollsplaner, resultattavla till bandyplan, elljusspår, pump för konstsnö på Vårdkasen, städmaskin på Simhallen, utegym på Bondsjöanläggningen samt byglar till liften på Vårdkasen. FRAMTIDEN Inom plan- och byggverksamheten fortsätter det att vara högt tryck. Ett flertal planbesked har lämnats under senare delen av 2016 vilket leder till detaljplanearbete, där framför allt planer för nya bostäder ingår. Under året planeras större investeringar på bland annat Storgatan, Strandängsvägen och i ett antal gång- och cykelvägar. Dessutom blir det projekteringsarbete och åtgärder kopplade till Trafikverkets investeringar i Älandsbro och järnvägsbron över Ådalsvägen. Förvaltningen arbetar också vidare med processen om kajernas framtid. Under 2017 ska underlaget till en ny driftsupphandling för gata skickas ut. På miljöavdelningen fortsätter deltagandet i länets luftundersökningsprogram under första halvan av Ett förslag till en ny riskbaserad taxa för hälsoskydd ska också arbetas fram. Inom Fritid ska möjligheterna för en ny sporthall utredas. Behovet av fler spelytor för fotbollen måste också tillgodoses och en åtgärd kan vara att anlägga en ny konstgräsplan. På våra elljusspår fortsätter arbetet med att byta ut kvicksilverlampor mot modern ledbelysning, som förutom miljövinster även innebär stora energibesparingar. I början av 2017 presenterar förvaltningen ett förslag på hur en modell för kraftigt subventionerad kollektivtrafik kan utformas. För att utveckla kollektivtrafiken ytterligare så behöver möjligheterna att utveckla den anropsstyrda trafiken ses över för att om möjligt hitta ett upplägg som tillgodoser dagens behov av viss kvällstrafik i kommunen. En omfattande organisationsförändring på förvaltningen med verksamhetsnära chefer införs från och med 1 januari

138 VERKSAMHETSBERÄTTELSER Tabeller SAMHÄLLSNÄMNDEN 1 NETTOKOSTNAD OCH RESULTAT (MNKR) UTFALL 2016 UTFALL 2015 Övriga intäkter 27,8 25,1 Kostnader -186,9-175,0 Nettokostnad -159,1-149,9 Skattemedel 163,3 159,0 RESULTAT 4,2 9,1 2 RESULTAT PER VERKSAMHET (MNKR) RESULTAT SKATTEMEDEL NETTOKOSTNAD NETTOKOSTNAD Samhällsnämnd -0,1 1,1-1,2-1,1 Förvaltningsledning 0,7 38,1-37,4-5,4 Fritidsverksamhet 0,3 39,0-38,7-43,0 Bygg och Miljöverksamhet 2,2 46,0-43,8-60,7 Trafikenheten 1,1 39,1-38,0-39,6 SUMMA 4,2 163,3-159,1-149,8 3 INVESTERINGAR (MNKR) BUDGET INVESTERING INVESTERING Förvaltningsledning 0,2 0,1 0,0 Fritidsverksamhet 4,7 2,5 2,5 Bygg och Miljö 58,4 37,8 69,0 SUMMA 63,3 40,4 71,

139 VERKSAMHETSBERÄTTELSER Skolnämnden VIKTIGA HÄNDELSER Den nya högstadieskolan Hedda Wisingskolan togs i bruk i augusti Samtidigt flyttade särskolans eftis in i lokaler i närheten av skolan. Musik- och kulturskolan, grundsärskolan från Solenskolan samt delar av det samlade gymnasiet flyttar in i nya lokaler på Brunnshusgatan vid årsskiftet 2016/17. Ledningsresursen för förskolor och skolor har under hösten omorganiserats för att stärka det pedagogiska ledarskapet. Ett stort antal nyanlända barn/elever kom till Härnösand under De har beretts plats inom kommunens förskolor och skolor. Mottagningsenheten Ankomsten har etablerats under året. Arbetet med att kvalitetssäkra studie- och yrkesvägledning från förskola till gymnasienivå fortgår. Skolförvaltningen vill främja insatser som stimulerar nyfikenhet, utvecklar valkompetens, entreprenörskap och skapar förtrogenhet med arbetsmarknad och utbildning lokalt och nationellt. Vidare ska insatserna fokusera på att stärka samarbetet mellan olika yrkesutbildningar och branscher. Skolförvaltningen har under året utarbetat nya riktlinjer för karriärtjänster, det vill säga lektorer och förstelärare. Riktlinjerna träder i kraft den 1 januari Förutsättningarna för att inrätta så kallad läxfri skola har kartlagts och provats vid en av enheterna Statsbidrag för läxhjälp har utökats till alla årskurser och läxhjälp kan erbjudas på alla grundskolans enheter läsåret 16/17. Ett förslag på IT-strategi är framtagen. I linje med den har grundskolans senare årskurser en dator till varje elev. Även gymnasiet har gjort motsvarande satsning med antingen plattor eller datorer. Grundskolans årskurs 1 har en platta per två elever. VERKSAMHETENS MÅL ALLA BARN OCH ELEVER SKA GÅ I EN FÖRSKOLA, SKOLA ELLER FRITIDS- HEM SOM HAR MILJÖCERTIFIERING 59 procent av skolförvaltningens enheter är miljöcertifierade och övriga enheter är igång med arbetet. Certifieringsprocessen har tagit mer tid i anspråk än förväntat, men målet bedöms kunna nås under En anledning till den utdragna processen kan vara omorganisation av verksamhet och lokaler. ANDELEN ELEVER I ÅK 9 SOM ÄR BEHÖRIGA TILL ETT GYMNASIEPRO- GRAM SKA ÖKA Många nyanlända elever kom till Härnösand grundskolors senare år under 2015 och Deras varierande skolbakgrund kan antas vara en förklaring till en lägre andel behöriga till gymnasieskolan. Det pågår olika kompetenshöjande satsningar vars fulla effekter inte går att utläsa än. Satsningen på läs- och matematiklyft är sådana exempel. De resultat som i dagsläget kan ses är att undervisningen har blivit mer varierad, där lärarna använder nya metoder och material i sin undervisning. Det kollegiala lärandet som modell för fortbildning och skolutveckling har implementerats på enheterna. Lärare för samtal i högre grad än tidigare om undervisning, planering, genomförande och uppföljning. ANDELEN ELEVER SOM FULLFÖLJER GYMNASIEUTBILDNING INOM TRE ÅR I KOMMUNEN SKA ÖKA Då många elever nyligen har anlänt till Sverige och påbörjat sina studier på Härnösands gymnasium är det sannolikt att andelen elever som väljer ett fjärde gymnasieår kommer att öka under de närmaste åren. Ett fyraårsperspektiv för gymnasieutbildning ger större möjligheter för eleven att erhålla gymnasieexamen/studiebevis. Framtida analyser av skolans resultat bör därför följas upp och utvärderas ur ett fyraårsperspektiv. ANDELEN ELEVER I ÅRSKURS 3 SOM DELTAGIT I ALLA DELPROV OCH SOM KLARAT ALLA DELPROV FÖR ÄMNESPROVET SVENSKA OCH SVENSKA SOM ANDRA SPRÅK SKA ÖKA Resultatet sjunker och en orsak kan vara att en del av de nyanlända eleverna inte deltagit i samtliga delprov eller inte klarat samtliga delprov. En osäkerhetsfaktor är att det inte framgår i skolornas redovisning i vilken omfattning elever med annat modersmål bedöms enligt kursplanen för svenska eller svenska som andraspråk. Läslyftet är en pågående kompetenshöjande satsning vars fulla effekter inte går att utläsa än. De resultat som i dagsläget kan ses är att undervisningen har blivit mer varierad, där lärarna använder nya metoder och material i sin undervisning. Det kollegiala lärandet som modell för fortbildning och skolutveckling har implementerats på enheterna. Lärare för samtal i högre grad än tidigare om undervisning, planering, genomförande och uppföljning. BARNS OCH ELEVERS LUST ATT LÄRA SKA ÖKA Resultatet av årets brukarundersökning, som omfattar elever i årskurs 5, 8 och gymnasiets årskurs 2, visar på en svag förbättring jämfört med tidigare år. Utfallet har sannolikt påverkats av arbetet med att skapa varierande lärmiljöer, av utvecklad informations- och kommunikationsteknik och av fortbildningsinsatser för lärare inom ramen för matematik- och läslyftet. EKONOMI ÅRETS RESULTAT TABELL 1 Skolnämnden redovisar ett underskott på 0,5 mnkr. Jämfört med 2015 är de övriga intäkterna 22,4 mnkr högre medan kostnaderna är 45,4 mnkr högre. Skattemedlen har ökat med 22,3 mnkr till 539,0 mnkr. Sammantaget innebär resultatet på minus 0,5 mnkr en avvikelse på endast 0,08 procent

140 VERKSAMHETSBERÄTTELSER I AUGUSTI 2016 ÖPPNADES DEN ALLDELES NYA HÖGSTADIESKOLAN HEDDA WISINGSKOLAN. FOTO: JOHANNES ERIXON

141 VERKSAMHETSBERÄTTELSER RESULTAT PER VERKSAMHET TABELL 2 Verksamhetsområde förskola gör ett underskott på -4,7 mnkr. Intäkterna för perioden är 6,9 mnkr högre än budget och består främst av ökade bidrag från Migrationsverket och Skolverket. Personalkostnaderna är dock också högre än budget med 8,6 mnkr. Tillsammans med förbrukningsmaterial och måltidskostnader som är 2,6 mnkr över budget, bidrar det till underskottet. Förskoleverksamheten har haft en kraftig ökning av tilläggsbelopp till barn i behov av särskilt stöd, 6,9 mnkr jämfört med budget på 2,5 mnkr. Det motsvarar en avvikelse på 276 procent. Verksamhetsområde fritidshem gör ett underskott på -1,0 mnkr. Den största orsaken är att personalkostnaderna ligger 1,2 mnkr över budget medan intäkterna bara är marginellt högre. Verksamhetsområde förskoleklass gör ett överskott på 1,6 mnkr. Överskottet beror främst på 1,0 mnkr lägre personalkostnader än budget samt högre intäkter än budget, främst genom bidrag från Migrationsverket. Verksamhetsområde grundskola gör ett underskott på -2,2 mnkr. Intäkterna för perioden är 16,8 mnkr högre än budget, till största delen beroende på bidrag från Migrationsverket. Personalkostnaderna är 18,1 mnkr högre än budget, köp av skolplatser ligger 5,4 mnkr högre än budget medan lokalkostnaderna ligger 4,0 mnkr under budget. Även grundskolan har haft en kraftig ökning av tilläggsbelopp till barn i behov av särskilt stöd, 11,3 mnkr jämfört med budget på 6,5 mnkr. Det motsvarar en avvikelse på 175 procent. Verksamhetsområde grundsärskola visar ett överskott på 1,1 mnkr. Överskottet beror främst på lägre personalkostnader än budget. Verksamhetsområde gymnasiet gör ett överskott på 4,1 mnkr. Intäkterna är 14,6 mnkr högre än budget, främst beroende på en stor ökning av bidrag från Migrationsverket och en ökad försäljning av gymnasieplatser till andra kommuner. Personalkostnaderna ligger 8,8 mnkr över budget och övriga kostnader 1,8 mnkr över budget. Verksamhetsområde gymnasiesärskola gör ett överskott på 2,2 mnkr. Överskottet beror på ett lägre elevantal, vilket ger överskott inom samtliga kostnadsslag. Musik- och kulturskolan gör ett underskott på -1,9 mnkr. Underskottet beror på högre personalkostnader med 1,3 mnkr samt högre kostnader för inköp av förbrukningsmaterial och förbrukningsinventarier samt reparation och underhåll av instrument. Årssnittet för antal barn och elever inom både den kommunala och den externa verksamheten är 280 fler än budget. Antalet asylsökande i den kommunala verksamheten är 93 fler än budgeterat och den största ökningen finns inom grundskolan och gymnasiet. Av totalt placeringar är 710 barn och elever som går till andra huvudmän. INVESTERINGAR TABELL 3 Projektet Samlat gymnasium har förbrukat 1,8 mnkr av skolnämndens investeringsbudget på 4,0 mnkr. Pengarna har främst gått till möbler och utrustning till verkstadsoch restaurangprogrammen. Även nya accesspunkter har satts upp för ett bättre trådlöst nätverk. Tidsplanen för vissa av de planerade investeringarna för Samlat gymnasium har flyttats fram beroende på samordningar med flytten av årskurs 7 9. Budgeten för inköp av utrustning och inventarier på 1,0 mnkr har överskridits och landar på 1,8 mnkr. Till största delen beror det på investeringar i samband med öppnandet av nya Hedda Wisingskolan. Där har 1,3 mnkr investerats i lokalanpassningar, ljudsystem och accesspunkter. Dessutom har en slöjdsal på Brännaskolan rustats upp för 0,5 mnkr. FRAMTIDEN Den sista etappen av ett samlat gymnasium tas i bruk under Fastlandets två enheter för årskurs 7 9 samlas i en enhet i nya lokaler i augusti. En satsning görs också på 7 9-skolornas utomhusmiljö. Det fortsatta arbetet med lärarlönelyftet är ett steg i arbetet med att behålla och uppmuntra befintlig kompetens och säkerställa kvalitet och kontinuitet. För att förbättra kvaliteten på lärarutbildningens praktik kommer den successivt att förläggas till utvalda övningsskolor och övningsförskolor, där personalen får kompetensutveckling. Att upprätta sådana övningsskolor är en försöksverksamhet som universitet och högskolor gör på uppdrag av regeringen. Skolan genomgår en digitaliseringsprocess och fortsätter satsa på kompetensutveckling inom området. Digitaliseringen ger förutsättningar för att utveckla och variera skolans undervisningsmetoder. Härnösands kommun har ett högt tryck på förskoleplatser. Så kallade jourförskolor kommer att behövas under 2017 för att kommunen ska kunna erbjuda barnomsorgsplatser inom lagstadgade fyra månader. Ett prioriterat område för alla verksamheter inom skolförvaltningen är en inkluderande förskola och skola. Inkludering är ett förhållningssätt där alla barn och elever med olika erfarenheter, intressen, perspektiv och värderingar har sin egen lärprocess i ett gemenskapsperspektiv. Skolan ska erbjuda olika metoder och olika arbetsmaterial ska finnas tillgängliga för barn och elever. För att skapa en fungerande lärmiljö för alla barn och elever planeras kompetensutveckling för all skolpersonal. En ny elevhälsoplan presenteras under vårterminen Huvudmannaplanen för studie- och yrkesvägledning ska implementeras. I enlighet med planen ska skolan och förskolan arbeta målinriktat med arbetsliv, verklighetsanknytning och personlig utveckling för barn och elever

142 VERKSAMHETSBERÄTTELSER Tabeller SKOLNÄMNDEN 1 NETTOKOSTNAD OCH RESULTAT (MNKR) UTFALL 2016 UTFALL 2015 Övriga intäkter 102,1 79,7 Kostnader -641,6-596,2 Nettokostnad -539,5-516,5 Skattemedel 539,0 516,7 RESULTAT -0,5 0,2 2 RESULTAT PER VERKSAMHET (MNKR) RESULTAT SKATTEMEDEL NETTOKOSTNAD NETTOKOSTNAD Skolnämnden 0,1 1,2-1,1-1,1 Förskola -4,7 133,4-138,1-135,7 Pedagogisk omsorg 0,1 2,2-2,1-1,7 Fritidshem -1,0 24,5-25,5-31,2 Förskoleklass 1,6 19,9-18,3-17,7 Grundskola -2,2 233,2-235,4-210,0 Grundsärskola 1,1 11,9-10,8-11,0 Gymnasiet 4,1 93,3-89,2-88,3 Gymnasiesärskola 2,2 11,3-9,1-10,7 Öppen förskola 0,0 1,0-1,0-0,8 Eftis 0,1 0,0 0,1-0,6 Musik- och kulturskolan -1,9 7,1-9,0-7,7 SUMMA -0, ,5-516,5 3 INVESTERINGAR (MNKR) BUDGET INVESTERING INVESTERING Samlat gymnasium 4,0 1,8 0,0 Utrustning/maskiner 1,0 1,8 0,3 SUMMA 5,0 3,6 0,

143 VERKSAMHETSBERÄTTELSER Socialnämnden VIKTIGA HÄNDELSER Det upparbetade samarbetet mellan kommunens hälso- och sjukvård och Landstinget Västernorrland har resulterat i en ökad samsyn kring den enskilde. Kommunens hälso- och sjukvård har förstärkts med två distriktssjuksköterskor. Mottagande av och boende för ensamkommande asylsökande barn har tillgodosetts. Öppen mottagning för nyanlända med tillgängliga flyktingguider har ökat tillgängligheten och effektiviserat handläggningen. För att stärka tryggheten hos dem som skrivs ut från sjukhus har metoden Trygg hemgång införts. Metoden innebär förstärkta insatser under den första tiden hemma. Inom kommunens äldreboenden finns aktivitetsledare som arbetar för att de boende får en aktiv och meningsfull tillvaro. Vårdhundarna är också ett populärt inslag. Antalet personer med funktionsnedsättning och beslut om boende och arbete/daglig verksamhet har ökat. För att tillgodese behovet har beslut tagits om att bygga fler gruppboenden. Ett lättillgängligt kvalitetsledningssystem implementeras successivt. Systemet tydliggör processer, rutiner och ansvarsområden. En satsning har gjorts för att höja kompetensen hos omvårdnadspersonal inom äldreomsorgen, rehabiliteringspersonal inom hälso- och sjukvård samt biståndshandläggare. För att tillgodose framtida behov av personal inom flera yrkeskategorier har arbetet för att skapa attraktiva arbetsplatser intensifierats. Detta sker i samarbete med Mittuniversitetet och andra utbildare. Från och med februari övertog Frösunda Omsorg AB driften av Ugglans och Älandsgårdens särskilda boenden. VERKSAMHETENS MÅL ANDELEN BRUKARE SOM ÄR NÖJDA MED SIN HEMTJÄNST SKA ÖKA Socialstyrelsens undersökning Så tycker de äldre om äldreomsorgen visar att den kommunala hemtjänsten har nått målet om att öka brukarnöjdeten från 89 till 91 procent. Det beror bland annat på att arbetet med genomförandeplaner har kvalitetssäkrats. Brukarnöjdhet inom hemtjänst i enskild regi har minskat från 100 till 82 procent. ANDELEN BRUKARE SOM ÄR NÖJDA MED SITT SÄRSKILDA BOENDE SKA ÖKA Socialstyrelsens undersökning Så tycker de äldre om äldreomsorgen visar att brukarnöjdheten inom särskilt boende i kommunens regi har ökat från 78 till 82 procent vilket är 2 procentenheter från det uppsatta målet. Vård- och omsorgsentreprenad har minskat från 90 till 74 procent och är därmed 10 procentenheter från det uppsatta målet. DEN GENOMSNITTLIGA HANDLÄGGNINGSTIDEN FÖR ATT FÅ EKONOMISKT BISTÅND VID NYBESÖK SKA MINSKA Handläggningstiden ökar drastiskt på grund av ökat antal sökande och därmed hög arbetsbelastning. Verksamheten har också problem med att tillsätta vikariat och tjänster. Om indikatorn ska ge en rättvisande bild av situationen bör den omformuleras. I stället för handläggningstiden bör väntetiden från ansökan till utbetalning beräknas. För att den ska kunna mätas behöver rutiner och verksamhetssystem förändras när det gäller hur och när ärendena registreras. SJUKFRÅNVARON SKA MINSKA Den totala sjukfrånvaron mellan januari och november är 7,7 procent. Det är en förbättring från 2015 med 2,15 procentenheter, men når inte riktigt målet på 7,0 procent. Sjukfrånvaron varierar mellan verksamhetsområdena. Inom hemtjänsten har sjuktalen sjunkit från 17 procent i januari till 12 procent i november. Enheternas arbete med sjukfrånvaro, rehabilitering och främjande av friskfaktorer ligger bakom förbättringen. Inom särskilt boende har sjuktalen sjunkit från 12 procent i januari till 9 procent för november. Handlingsplaner för att minska sjukfrånvaron har upprättats och uppföljning har skett varje månad. Inom hälso- och sjukvården har sjukfrånvaron ökat från 7 procent i januari till 12 procent i november. Åtgärder i form av ökad bemanning har genomförts. Övriga verksamheter har sjuktal som understiger måltalet 7 procent. EKONOMI ÅRETS RESULTAT TABELL 1 Socialnämnden redovisar ett positivt resultat på 5,1 mnkr. Övriga intäkter har ökat med 53,5 mnkr, varav 48,8 mnkr är intäkter från Migrationsverket. Kostnaderna har ökat med 52 mnkr, till stor del beroende på löneökningar samt kostnader för ensamkommande barn och ungdomar. RESULTAT PER VERKSAMHET TABELL 2 Underskottet på Förvaltningsledning beror på att kostnaderna för avgångsersättningar överstiger budget med 0,8 mnkr. Kostnaderna för Hospice har ökat med 0,9 mnkr jämfört med 2015, vilket förklarar underskottet på Betalningsansvar för utskrivningsklara. Hemtjänstpengen är den ersättning som betalas ut till både privata och kommunala hemtjänstutförare. Det positiva resultatet beror på att antalet utförda hemtjänsttimmar per dag är i genomsnitt 27 timmar färre än budgeterat. Totalt har i genomsnitt 605 timmar

144 VERKSAMHETSBERÄTTELSER HJÖRDIS WIKLANDER FÅR HJÄLP MED TRÄNINGEN AV ULRIKA LÖFGREN PÅ ÄLDREBOENDET ÄDELHEM. FOTO: JOHANNES ERIXON

145 VERKSAMHETSBERÄTTELSER hemtjänst/dag utförts under De privata utförarnas andel är 18 procent. Den kommunala hemtjänsten redovisar ett underskott på 2,1 mnkr. Resultatet är 3,7 mnkr bättre än 2015, framför allt beroende på att personalkostnaderna har sjunkit med 9 mnkr. Individ- och familjeomsorgen visar ett överskott på 7,9 mnkr. På grund av det stora antalet ensamkommande barn och unga under 2015 och 2016 överskrider både kostnader och intäkter 2016 års budget. Kommunens HVB-hem redovisar ett överskott på 16,6 mnkr. Intäkterna från Migrationsverket uppgår till 57,7 mnkr varav cirka 3 mnkr är intäkter för överbeläggning kvartal 4/2015. Placeringskostnaderna är fortsatt höga för både barn och vuxna. Barn- och familjeenhetens placeringskostnader överskrider budget med 31 mnkr. 20,2 mnkr av kostnaderna avser externa placeringar av ensamkommande barn och ungdomar som täcks med bidrag från Migrationsverket. Antalet vuxna i behov av institutionsvård för missbruk har ökat. Även antalet kvinnor i behov av skyddat boende har ökat. Placeringskostnaderna för vuxna överskrider budget med 4 mnkr. Underskottet på försörjningsstöd beror till viss del på långa handläggningstider hos Arbetsförmedlingen (AF) för upprättande av etableringsplan för nyanlända. Då försörjningsstöd utgår under väntetiden innebär det minst tre månaders bidragsberoende med nuvarande handläggningstid hos AF. Bristen på bostäder i kommunen är ytterligare en orsak till ökade kostnader. Omsorg om funktionshindrade redovisar ett underskott på 4 mnkr. Antalet beslut om boende har ökat vilket medför ökade kostnader för externa placeringar med 1,8 mnkr jämfört med Intäkterna för boende på elevhem når inte upp till budgeterad volym. Personalkostnaderna överstiger budget med 0,6 mnkr, vilket beror på högre omvårdnadsbehov. Särskilt boende redovisar ett underskott på 0,8 mnkr vilket delvis förklaras av att löneökningarna blev högre än beräknat. Hälso- och sjukvårdens överskott på 4,1 mnkr förklaras av vakanta tjänster samt effektiv hantering av tekniska hjälpmedel. beviljas som ett komplement till besök. För att öka den enskildes inflytande införs en ny utredningsmetod för biståndshandläggning. Individ- och familjeomsorgens flytt till gemensamma lokaler innebär ökad tillgänglighet och service för besökare. Ett boende för ensamkommande barn och unga avvecklas eftersom behovet har minskat. I samarbete med arbetslivsförvaltningen anställs personer för att utföra servicetjänster inom kommunens boenden för äldre. Det medför att omvårdnadspersonal får mer tid för de boende. En översyn har inletts för att kunna möta framtida behov inom omsorgen om de äldre. Vid nästa årsskifte öppnar två nya boenden för personer med funktionsnedsättning. Arbetet för att öka nöjdheten hos brukare inom äldreomsorgen och att förkorta handläggningstider för försörjningsstöd fortsätter. Satsningar görs för att sänka sjukfrånvaron hos personalen. Inom flera av socialtjänstens områden finns stora utmaningar när det gäller att rekrytera och behålla personal med efterfrågad kompetens. En viktig fråga för en attraktiv arbetsgivare är att kunna erbjuda heltidsanställning. I samarbete med bland andra Mittuniversitetet upprättas en plan för kompetensförsörjning. INVESTERINGAR TABELL 3 Årets investeringar för inventarier gäller möbler och har främst gjorts på kommunens särskilda boenden. Att investeringsmedlen inte har använts fullt ut beror på att utgifterna för inventarier i samband med flytt av daglig verksamhet till nya lokaler, inte uppstår förrän i början av FRAMTIDEN Under 2017 och framåt påbörjas flera satsningar. Modern teknik och nya arbetsmetoder utvecklas och införs inom ett flertal verksamheter. Bland annat kommer trygghetskamera nattetid att kunna

146 VERKSAMHETSBERÄTTELSER Tabeller SOCIALNÄMNDEN 1 EKONOMISKT RESULTAT (MNKR) UTFALL 2016 UTFALL 2015 Övriga intäkter 182,7 129,2 Kostnader -710,2-658,2 Nettokostnad -527,5-529,0 Skattemedel 532,6 529,1 RESULTAT 5,1 0,1 2 RESULTAT PER VERKSAMHET (MNKR) RESULTAT SKATTEMEDEL NETTOKOSTNAD NETTOKOSTNAD Socialnämnden 0,0 1,4-1,4-1,4 Förvaltningsledning -0, ,4-11,5 Administration -0,3 6,0-6,3-5,5 Anhörig- och närståendestöd 0,3 4,3-4,0-3,5 Serviceenhet och nattpatrull -0,1 11,0-11,1-10,9 Biståndsenhet 0,4 6,8-6,4-6,5 Betalningsansvar för utskrivningsklara -1,1 0,2-1,3-1,7 Hemtjänstpeng 3,9 78,7-74,8-76,5 Kommunal hemtjänst -2,1 13,6-15,7-21,4 Individ- och familjeomsorg 7,9 43,7-35,8-44,7 Försörjningsstöd -2,7 15,4-18,1-20,0 Omsorg om funktionshindrade -4,0 125,5-129,5-121,9 Personlig assistans -0,5 22,3-22,8-20,3 Särskilt boende -0,8 103,4-104,2-104,7 Entreprenad, särskilt boende 0,5 43,3-42,8-43,6 Hälso- och sjukvård 4,1 41,0-36,9-34,9 SUMMA 5,1 532,6-527, INVESTERINGAR (MNKR) BUDGET INVESTERING INVESTERING Inventarier 1,4 0,8 0,8 Sängar Säbo 0,6 0,2 0,1 Brandskydd 0,0 0,2 0,5 SUMMA 2,0 1,2 1,

147 VERKSAMHETSBERÄTTELSER AB Härnösandshus VERKSAMHETEN Härnösandshus ägs i sin helhet av Härnösands kommun. Bolaget är Härnösands största bostadsbolag med lägenheter, centralt belägna i Härnösands tätort. De är fördelade på vanliga lägenheter, plusboendelägenheter, studentlägenheter och övernattningslägenheter. Härnösandshus har 382 plusboendelägenheter i åtta olika fastigheter i centrala Härnösand. Plusboende är i grunden fräscha hyreslägenheter anpassade för lite äldre hyresgäster, samlade i utvalda hus i flera av de mest attraktiva bostadsområdena. I Plusboende finns hög bekvämlighet, trygghet och tillgång till gemensamma utrymmen för aktiviteter som främjar gemenskapen. Plusboende är alltjämt en populär boendeform och har också rönt stort intresse utanför Härnösand, med många studiebesök som följd. Härnösandshus har 48 möblerade och omöblerade studentlägenheter, samlade i tre fastigheter. I alla studentlägenheter ingår bredband. Härnösands Kommunfastigheter äger sedan årsskiftet 1997/1998 lokaler för i huvudsak kommunal verksamhet. I fastighetsbeståndet finns bland annat Rådhuset, Teatern, Technichus, räddningstjänstens byggnad samt fritidsanläggningar, till exempel Simhallen och Högslätten. VIKTIGA HÄNDELSER Befolkningen i Härnösand ökar och därmed efterfrågan på framför allt hyreslägenheter. Under 2016 har Härnösandshus börjat bygga ett femvåningshus med 26 nya pluslägenheter vid Gådeå Park. Området ska heta Gådeå Strand och lägenheterna beräknas vara klara för inflyttning i augusti Samtliga lägenheter är uthyrda. Härnösandshus har också gjort en förstudie och projekterat en ombyggnad av estetiska programmets lokaler i fastigheten Vågmannen 14. Avsikten är att bygga 28 nya lägenheter. Härnösandshus har under året sålt fastigheten Riddaren 3 med en reavinst på 3,9 mnkr. Vid årsskiftet 2015 lämnade Härnösandshus studentboendet på Hovsjorden, en fastighet som bolaget hyrt sedan På grund av det minskande behovet av studentlägenheter har Härnösandshus utnyttjat möjligheten att säga upp hyresavtalet. Härnösandshus har också fortsatt investera i så kallade underjordsbehållare, ett projekt som påbörjades Under 2016 har 16 underjordsbehållare installerats på sju fastigheter. Härnösandshus har under året installerat ny energieffektiv belysning på fastigheten Bågen-Pilen. Motorvärmarna har också bytts ut. Härnösandshus har under året köpt in en gasbil och två elbilar som ett led i arbetet mot det långsiktiga målet om en fossilfri fordonspark. Härnösands Kommunfastigheter har projekterat och upphandlat två nya gruppboenden med sammanlagt tolv lägenheter. Härnösands Kommunfastigheter har också färdigställt etapp 2 vid Bondsjöanläggningen, som bland annat omfattar rivning av gamla byggnader, ett nytt pistmaskinsgarage, en ny speakerbyggnad, nya parkeringsplatser och andra markåtgärder. På fastigheten Tunnbindaren har Härnösands Kommunfastigheter genomfört ett energiprojekt för att reducera uppvärmningskostnaderna och förbättra möjligheterna att styra och övervaka anläggningen. Energiprojektet färdigställdes i slutet på förra året och har varit lyckosamt, värmeförbrukningen har reducerats med 55 procent. Det kommungemensamma projektet att installera laddstolpar för elbilar har påbörjats. Vid årets slut har Härnösandhuskoncernen installerat laddstolpar på idrottsanläggningarna Högslätten och Simhallen. EKONOMI ÅRETS RESULTAT TABELL 1 Härnösandshus redovisar ett positivt resultat före bokslutsdispositioner på 7,6 mnkr. Resultatet överstiger budget och det krav som ägaren framställt i ägardirektivet med cirka 3,8 mnkr. Resultatet har påverkats positivt av reavinsten i samband med försäljningen av fastigheten Riddaren har varit ett mycket bra år för Härnösandshus. Uthyrningsgraden har varit väldigt hög. I princip har bolagets vanliga lägenhetsbestånd varit fullt uthyrt. Bland studentlägenheterna har det däremot funnits vakanser i perioder. Vid årsskiftet låg uthyrningsgraden på 98,9 procent. Det sammanlagda hyresbortfallet för bostäder är något lägre jämfört med föregående år. Räntekostnaderna har minskat successivt under året. Det har haft en positiv effekt på bolagets rörliga lån samt på de lån som omsatts under året. Jämfört med föregående år har räntekostnaderna minskat med 1,2 mnkr. De sammanlagda driftskostnaderna har minskat jämfört med Det är framför allt kostnaderna för hyrda lokaler som har minskat i och med att Härnösandhus har lämnat de studentlägenheter som bolaget hyrt av en annan fastighetsägare på Hovsjorden. Härnösandshus sammanlagda underhållskostnader har ökat med 3,3 mnkr, varav det planerade underhållet har ökat med 2,3 mnkr jämfört med föregående år

148 VERKSAMHETSBERÄTTELSER Koncernens resultat för 2016 utvisar en vinst på 6,2 mnkr. Koncernens totala underhåll inklusive reparationer uppgår under 2016 till 34,8 mnkr (31,1). Årets investeringar uppgick till 10,5 mnkr (21,8). Reparations- och underhållskostnaderna samt investeringarna fördelar sig enligt följande: Härnösandshus har genomfört reparations- och underhållsåtgärder för 29,9 mnkr och investerat 3,9 mnkr i fastighetsbeståndet. Härnösands Kommunfastigheter har genomfört reparations- och underhållsåtgärder för 4,9 mnkr och gjort investeringar för sammanlagt 6,6 mnkr. Hyran för 2016 har höjts med 0,60 procent. Enligt SABO:s statistik har Härnösandshus vid utgången av 2016 den näst lägsta genomsnittshyran bland de kommunägda bostadsföretagen i länet och betydligt lägre än genomsnittshyran i riket. Under slutet av 2016 avslutades förhandlingarna om 2017 års hyror. Parterna var efter förhandlingarna överens om att hyran för 2017 ska höjas med 0,6 procent. FRAMTIDEN Under 2017 är Härnösandshus arbete i huvudsak inriktat på att skapa fler bostäder i Härnösand. Bygget av ett nytt flerfamiljshus vid Gådeå Park färdigställs under sommaren och arbetet med att bygga nya lägenheter på Vågmannen ska påbörjas. En entreprenör beräknas vara upphandlad till i mitten av mars 2017 då Härnösands kommun lämnar lokalerna. Förutom de konkreta byggprojekten arbetar Härnösandshus tillsammans med samhällsförvaltningen för att skapa fler byggbara tomter genom detaljplaneändringar, bland annat på fastigheterna vid Torsvik, Kronholmen, Artillerigatan (Ugglan), Gådeåvägen (Svanen) och vid Kristinagatan. Härnösands Kommunfastigheter bygger under 2017 två nya gruppboenden med sammanlagt tolv nya lägenheter. Gruppboendena ska stå färdiga under första kvartalet En förstudie om en ny idrottshall görs under året tillsammans med samhällsförvaltningen. Tabeller AB HÄRNÖSANDSHUS 1 RESULTATRÄKNING (MNKR) Intäkter 156,3 152,5 Kostnader -112,1-110,1 Avskrivningar -21,0-20,9 Finansiella intäkter 0,1 0,1 Finansiella kostnader -13,8-15,9 Nedskrivningar anläggningstillgångar -3,3-2,4 Rörelseresultat efter finansnetto 6,2 3,3 Extraordinära kostnader 0,0 0,0 Skatt 0,0 0,0 ÅRETS RESULTAT 6,2 3,

149 VERKSAMHETSBERÄTTELSER Härnösand Energi & Miljö AB VERKSAMHETEN Härnösand Energi & Miljö AB, HEMAB, ägs till 100 procent av Härnösands kommun. I HEMAB ingår det helägda dotterbolaget Härnösand Elnät AB, HEAB. HEMAB-koncernens verksamhet är uppdelad i fyra affärsområden; Fjärrvärme, Återvinning, Vatten och Elnät. Elnätverksamheten bedrivs i dotterbolaget HEAB medan övriga verksamheter bedrivs i moderbolaget. Verksamheten omfattar även vindkraft, biogas, fordonsgas, bredband och laddstolpar. VIKTIGA HÄNDELSER FJÄRRVÄRME Under 2016 har 34 nya fastigheter anslutits till fjärrvärmenätet i befintliga områden. Det har även skett en del nyetableringar, till exempel har Dollarstore valt fjärrvärme som uppvärmningsform. Investeringar har gjorts i det befintliga fjärrvärmenätet. Två separata system har byggts ihop och skapat ett större ledningsområde och det har gjorts en reinvestering i ett ställverk på kraftvärmeverket. Jobbet med att förse fjärrvärmeledningarna i marken med fuktindikerande larm, som gör att läckor kan upptäckas och åtgärdas snabbare, har kommit ungefär halvvägs. VATTEN De två intagssilar som utgör det första reningssteget vid reningsverket på Kattastrand byttes ut i början av året. De nya silarna rensar bort cirka 50 procent mer än de gamla. Risken att grovt material fastnar i mixers, pumpar och liknande minskar därmed drastiskt. Sannolikt kan underhållsarbetet därmed också minska. Vattentornet har renoverats invändigt och i slutet av året byggdes en ny, 310 meter lång råvattenledning mellan Bondsjön och vattenverket eftersom den gamla börjar bli uttjänt. Under hösten kom klartecken för att starta utbyggnaden av kommunalt vatten och avlopp på södra Härnön. ÅTERVINNING Sorteringen av matavfall ökar och under året har även företag och verksamheter samt ett antal fritidshusområden börjat sortera ut sitt matavfall. I september kom klartecken för att från och med 1 mars 2017 ta hand om Örnsköldsviks matavfall. HEMAB fortsätter även att ta hand om Sundsvalls matavfall ton aska från Econova transporterades under cirka sex veckor till Älands återvinningsanläggning. Där har den omhändertagits på ett säkert sätt genom att placeras under åldersbeständig gummiduk och jordlager. Under året har ytterligare kvadratmeter av deponin vid Älands återvinningsanläggning sluttäckts. Nu återstår endast kvadratmeter, vilket motsvarar tre procent av den totala ytan. Anläggningarna har haft ett stort antal studiebesök under året. Framför allt är det stort intresse för flerfackskärlen, biogasanläggningen och tankstationen för fordonsgas. ELNÄT 2016 fastställde Energimarknadsinspektionen intäktsramen för elnätsverksamheten och nivån blev betydligt högre än den ansökta. Det ger god marginal till de verkliga intäkterna och en stabil grund att stå på under kommande regleringsperioder. Jobbet med att vädersäkra elledningar till år 2020 fortsätter och har kommit ungefär halvvägs till det uppsatta målet. Inför 2016 förlängdes avtalet med kommunen om att sköta gatubelysningen i ytterligare tre år. Driftövervakningssystemet har uppdaterats, vilket har förbättrat möjligheterna att snabbt göra omkopplingar i nätet och därmed korta avbrottstiden vid driftstörningar. ÖVRIG VERKSAMHET 2016 byggdes bredbandsnätet ut för 18 mnkr. I juni beviljades bidrag för en satsning på bredbandsutbyggnad på landsbygden. Projektets mål är att få in 800 intresseanmälningar. Hittills har det kommit in 199 stycken. Ett beslutsunderlag för ett eventuellt bygge av två nya vindkraftverk på Spjutåsberget håller på att tas fram. Nödvändiga tillstånd och avtal är klara och enligt tillståndet ska projektet vara genomfört senast Under 2016 påbörjades bygget av 30 laddstolpar för elbilar på 22 platser runt om i Härnösands kommun. Fram till 2019 ska det totalt skapas 60 nya laddpunkter för elbilar. MILJÖPÅVERKAN OCH HÅLLBARHET I januari började bygget av en ny biogasanläggning och i december genomfördes en provdrift. En extra tankningsmöjlighet för fordonsgas har installerats i Äland som backup till tankstationen i Härnösand. En ny, miljöstyrande taxa för fastighetsrenhållning har införts och i samband med det valde många att gå över till flerfackskärl. Samarbetet med Arbete och Integration på kommunen har fortsatt vid Härnösands kretsloppspark. Sedan sommaren 2016 är det också möjligt att lämna in textilier till återvinning där. För femtonde året i rad har HEMAB tilldelats den högsta kreditvärdighet ett företag kan få, trippel-a (AAA), av kreditvärderingsföretaget Bisnode. I slutet av 2016 började kundentrén byggas om för att förbättra möjligheterna att ta emot kunder på ett praktiskt, välkomnande och trevligt sätt

150 VERKSAMHETSBERÄTTELSER EKONOMI ÅRETS RESULTAT TABELL 1 Koncernens nettoomsättning uppgick till 322,4 mnkr och resultatet före skatt blev 20,2 mnkr. Budgeterade investeringar för 2016 var 97 mnkr, varav cirka 35 mnkr till biogasanläggningen i Äland och resterande medel främst till reinvesteringar i befintliga ledningar och anläggningar. Utöver det har investeringar gjorts i Stormon Vindkraftverk samt i fiberanslutningar vilket gör att årets investeringar för koncernen uppgår till 136,7 mnkr. FRAMTIDEN Under våren 2016 beslutade HEMAB:s styrelse om en ny vision som lyder: Vi skapar innovativ samhällsnytta för ett attraktivt och hållbart Härnösand. Hållbarhetsarbetet omfattar såväl ekonomiska som ekologiska och sociala perspektiv och det arbetet kommer att få ökat fokus. Biogasanläggningen i Äland startades och började producera fordonsgas i januari 2017 och därmed sluts det lokala kretsloppet fullt ut. Arbetet med att utöka verksamhetsområdet för vatten och avlopp till Södra Härnön fortsätter under 2017 och ska enligt planen vara klart vid utgången av Tabeller HÄRNÖSAND ENERGI OCH MILJÖ AB 1 RESULTATRÄKNING (MNKR) Intäkter 362,1 325,8 Kostnader -264,8-233,6 Avskrivningar -68,7-53,6 Finansiella intäkter 0,6 0,3 Finansiella kostnader -9,0-9,0 Nedskrivningar anläggningstillgångar 0,0-10,1 Rörelseresultat efter finansnetto 20,2 19,7 Extraordinära kostnader 0,0 0,0 Skatt -4,6-4,2 ÅRETS RESULTAT 15,7 15,

151 VERKSAMHETSBERÄTTELSER Räddningstjänsten Höga Kusten Ådalen VERKSAMHETEN Räddningstjänsten Höga Kusten Ådalen är ett kommunalförbund mellan Sollefteå, Kramfors och Härnösand. Förbundet skall svara för den gemensamma verksamheten inom området skydd mot olyckor åt medlemskommunerna, i enlighet med vad som åligger var och en. Förbundet har en övergripande verksamhetsplan som utgår från handlingsprogrammet för skydd mot olyckor. Verksamhetsplanen innehåller fyra verksamhetsmål varav tre har uppnåtts. Mål 1. Under 2016 ska 100 procent av inkommande larm som definieras som räddningstjänst rendera en insats. Resultat: Organisationen har haft resurser tillgängliga för alla insatser, stycken, som definierats som räddningstjänst. Antalet ligger i samma storleksordning som 2014 och Målet anses uppfyllt. Mål 2. Minst 130 tillsyner ska utföras under året. Resultat: Under året har 97 ärenden gällande tillsyn handlagts. Att antalet understiger det planerade antalet beror främst på vakanser. Målet anses inte uppfyllt. Mål 3. Minst personer ska utbildas under året. Resultat: Under året har personer genomgått olika olycksförebyggande utbildningar. Målet anses uppfyllt. Mål 4: Under 2016 ska förbundet träffa minst barn och ungdomar. Resultat: Träffar har skett med drygt barn och ungdomar i samband med utbildningar och informationstillfällen. Målet anses uppfyllt. VIKTIGA HÄNDELSER Den största förändringen är att en ny organisation har antagits. Det har gjorts efter önskemål från personalen och med ambitionen att skapa en större tydlighet och bättre samordning inom förbundet. Fyra enhetschefer har rekryterats till de nya tjänsterna och tre av dem har tillträtt i slutet av året. Under 2016 trädde ett nytt handlingsprogram i kraft. En förhoppning är att räddningstjänstens olycksförebyggande verksamhet kan integreras mer med den övriga kommunverksamhetens förebyggande arbete kring säkerhet och trygghet. Fokus under de kommande fyra åren är att sprida kunskap om säkerhets- och trygghetskapande årgärder till barn och ungdomar. EKONOMI ÅRETS RESULTAT TABELL 1 Förbundet visar ett överskott på 1,5 mnkr. Det beror till stor del på att intäkterna har ökat med nästan 1 mnkr jämfört med budget. Av förbundets totala intäkter är cirka 90 procent bidrag från medlemskommunerna. Resterande intäkter är avgifter i samband med myndighetsutövning, försäljning av olika tjänster och utbildningar som förbundet erbjuder samt en del ersättningar för till exempel hyror. Under året har intäkterna för automatlarm varit 0,5 mnkr högre än budgeterat vilket även är högre jämfört med föregående år. Det beror både på att fler objekt har tillkommit, vilket renderar fler årsavgifter, och att antalet felaktiga larm har ökat. Det kan poängteras att enstaka objekt står för ett stort antal felaktiga larm. Intäkterna för utbildning har överstigit budget med 0,4 mnkr, en ökning på närmare 0,35 mnkr. En av anledningarna är att fler deltagare har utbildats i Heta arbeten. Förrättningsavgifterna har varit något lägre än budgeterat, beroende på vakanser inom organisationen. De är även något lägre än fjolårets siffror. Inför året beslutades om en höjning av taxan för tillsyn, vilket vid planenlig verksamhet borde ha renderat en högre intäkt. Ingen större försäljning av egendom har skett, till skillnad från förra året då en båt och en bandvagn såldes. Det gör att de totala intäkterna endast är något högre än 2015 även om de överstiger budget med cirka 1 mnkr. Av förbundets totala kostnader består 75 procent av personalkostnader. Resterande 25 procent är framför allt driftskostnader, till exempel hyror, underhåll och drift av maskiner och inventarier, avgift till SOS Alarm AB, inköp av arbetskläder, larmkostnader, bränsle, försäkringar, datakommunikation samt avskrivningar eller andra finansiella kostnader. Kostnaderna för avgångsvederlag till den avgående räddningschefen är bokförda under 2016 enligt gällande principer. Personalkostnaderna ligger därför något högre än budgeterat trots att det finns vakanser efter pensionsavgångar och uppsägningar. Andra orsaker till det positiva resultatet är att avskrivningarna är lägre än budgeterat. Det beror på att den enskilt största investeringen, en lastväxlare, färdigställts i slutet av året. Förbundet har haft tre finansiella mål som alla utgår från god ekonomisk hushållning. Samtliga mål har uppnåtts

152 VERKSAMHETSBERÄTTELSER Mål 1. Årets resultat ska uppgå till minst 0,01 procent av omsättningen. Resultat: Årets resultat är ett överskott på cirka 1,5 mnkr. Målet anses uppfyllt. Mål 2. Årets avskrivningar ska inte överskrida budgeterad avskrivning. Resultat: Årets avskrivningar är 3,22 mnkr mot budgeterade 3,67 mnkr. Målet anses uppfyllt. Mål 3. Årets investeringar ska göras med eget kapital. Resultat: Alla investeringar har skett med eget kapital. Målet anses uppfyllt. FRAMTIDEN Den största utmaningen för förbundet är att behålla och rekrytera räddningstjänstpersonal i beredskap, deltidsbrandmän. På flera orter finns det flera vakanser som har visat sig svåra att fylla. För heltidsorganisationen ligger fokus på att förbättra den interna utbildningsverksamheten samt att bredda det förebyggande arbetet, samtidigt som det goda arbete som redan utförs ska bibehållas. Räddningstjänstens ambition är att arbeta ännu tydligare med att få människor att på alla sätt må bättre. Det leder i framtiden till färre olyckor och ett tryggare och säkrare samhälle. Tabeller RÄDDNINGSTJÄNSTEN HÖGA KUSTEN ÅDALEN 1 RESULTATRÄKNING (MNKR) Intäkter 81,0 78,0 Kostnader -75,9-73,7 Avskrivningar -3,2-3,5 Finansiella intäkter 0,0 0,0 Finansiella kostnader -0,3-0,4 Nedskrivningar anläggningstillgångar 0,0 0,0 Rörelseresultat efter finansnetto 1,5 0,5 Extraordinära kostnader 0,0 0,0 Skatt 0,0 0,0 ÅRETS RESULTAT 1,5 0,

153 68 153

154 FINANSIELLA RAPPORTER Finansiella rapporter

155 FINANSIELLA RAPPORTER

156 FINANSIELLA RAPPORTER Resultaträkning (MNKR) (MNKR) NOT KOMMUN 2016 KOMMUN 2015 KONCERN 2016 KONCERN 2015 Verksamhetens intäkter 1 405,0 285,8 855,1 699,7 Verksamhetens kostnader , , , ,3 Jämförelsestörande poster 3-9,6 21,3-2,0 21,3 Avskrivningar 4-39,9-32,7-134,0-121,0 VERKSAMHETENS NETTOKOSTNADER , , , ,3 Skatteintäkter , , , ,8 Generella statsbidrag o utjämning 6 372,9 341,2 372,9 341,2 Finansiella intäkter 7 7,3 5,2 3,1 1,0 Finansiella kostnader 8-12,3-16,7-30,2-37,1 Jämförelsestörande finansiella poster RESULTAT FÖRE EXTRAORDINÄRA POSTER 14,6 1,3 49,1 24,6 Skattekostnad 9 0,0 0,0-4,6-4,2 ÅRETS RESULTAT 14,6 1,3 44,5 20,

157 FINANSIELLA RAPPORTER Balansräkning TILLGÅNGAR (MNKR) ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR NOT KOMMUN 2016 KOMMUN 2015 KONCERN 2016 KONCERN 2015 IMMATERIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR 10 0,0 0,0 0,1 0,1 Materiella anläggningstillgångar Byggnader, mark och tekn. anläggn ,4 510, , ,9 Maskiner och inventarier 12 53,4 43,7 139,8 127,8 SUMMA MATERIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR 576,8 554, , ,7 Finansiella anläggningstillgångar Andelar i koncern- och intresseftg m fl ,7 200,1 18,8 28,5 Fordr. hos koncern- och intresseftg m fl 14 5,6 6,6 16,5 6,8 SUMMA FINANSIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR 196,3 206,7 27,7 35,3 SUMMA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR 773,1 760, , ,0 OMSÄTTNINGSTILLGÅNGAR NOT KOMMUN 2016 KOMMUN 2015 KONCERN 2016 KONCERN 2015 Förråd mm 15 0,1 0,1 5,4 5,6 Kortfristiga fordringar ,1 127,6 197,1 181,9 Kassa och bank 17 28,5 67,2 113,8 132,8 SUMMA OMSÄTTNINGSTILLGÅNGAR 178,7 194,9 316,3 320,3 SUMMA TILLGÅNGAR 951,8 955, , ,

158 FINANSIELLA RAPPORTER Balansräkning EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER (MNKR) EGET KAPITAL NOT KOMMUN 2016 KOMMUN 2015 KONCERN 2016 KONCERN 2015 Ingående eget kapital -201,8-203,1 80,6 60,2 Årets resultat 14,6 1,3 44,5 20,4 SUMMA EGET KAPITAL ,3-201,8 125,1 80,6 AVSÄTTNINGAR NOT KOMMUN 2016 KOMMUN 2015 KONCERN 2016 KONCERN 2015 Avsättning för pensioner ,8 632,1 629,5 641,2 Andra avsättningar 20 3,2 7,6 20,1 22,8 Latent skatt 0,0 0,0 80,2 73,5 SUMMA AVSÄTTNINGAR 623,0 639,7 729,8 737,5 SKULDER NOT KOMMUN 2016 KOMMUN 2015 KONCERN 2016 KONCERN 2015 Långfristiga skulder 21 29,9 129, ,2 1213,8 Kortfristiga skulder ,2 388,1 620,6 511,5 SUMMA SKULDER 516,1 517, , ,3 SUMMA EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER 951,8 955, , ,3 STÄLLDA SÄKERHETER OCH ANSVARSFÖRBINDELSER Borgensåtaganden , , , ,8 Ansvarsförbindelser , , , ,

159 FINANSIELLA RAPPORTER Kassaflödesrapport (MNKR) DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN NOT KOMMUN 2016 KOMMUN 2015 KONCERNEN 2016 KONCERNEN 2015 Årets resultat 14,6 1,3 44,5 20,4 Justering för av- och nedskrivning 39,9 32,7 134,0 121,2 Justering för gjorda avsättningar -12,3-9,5-11,7-10,6 Justering för ianspråktagna avsättningar -4,1 3,5-2,7 0,0 Ej likviditetspåverkande poster 25 0,0-13,6 0,0-13,6 Justering för uppskjuten skatt 0,0 0,0 4,6 4,1 MEDEL FRÅN VERKSAMHETEN FÖRE FÖRÄNDRING AV RÖRELSEKAPITAL 38,0 14,4 168,7 121,5 Ökning (-) / Minskning (+) förråd och varulager 0,0 0,0 0,2 2,2 Ökning (-) / Minskning (+) kortfristiga fordringar -22,5-22,5-15,2-26,4 Ökning (+) / Minskning (-) kortfristiga skulder 120,8 86,7 109,1 166,5 KASSAFLÖDE FRÅN DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN 136,3 78,6 262,8 263,8 INVESTERINGSVERKSAMHETEN Investering i materiella anläggningstillgångar -64,6-132,3-216,5-288,9 Försäljning av materiella anläggningstillgångar 2,0 0,3 13,2 1,5 Bidrag till materiella anläggningstillgångar 0,0 0,0 0,0 0,0 Investering i immateriella anläggningstillgångar 0,0 0,0 0,0 0,1 Investering i finansiella anläggningstillgångar 0,0-13,8 0,0-14,7 KASSAFLÖDE FRÅN INVESTERINGSVERKSAMHETEN -62,6-145,8-203,3-302,0 FINANSIERINGSVERKSAMHETEN Ökning långfristiga fordringar 0,0 0,0 2,1 0,0 Minskning av långfristiga fordringar 1,0-0,4 0,0 0,0 Långfristig upplåning -100,0 100,0-80,6 103,3 KASSAFLÖDE FRÅN FINANSIERINGSVERKSAMHETEN -99,0 99,6-78,5 103,3 ÅRETS KASSAFLÖDE -25,3 32,4-19,0 65,1 Likvida medel vid årets början 32,7 0,3 132,8 67,7 Likvida medel vid årets slut 7,4 32,7 113,8 132,8 FÖRÄNDRING AV LIKVIDA MEDEL -25,3 32,4-19,0 65,

160 FINANSIELLA RAPPORTER

161 FINANSIELLA RAPPORTER Noter (MNKR) NOT 1 VERKSAMHETENS INTÄKTER (MNKR) KOMMUN 2016 KOMMUN 2015 KONCERN 2016 KONCERN 2015 Försäljningsintäkter 20,9 18,1 471,2 432,1 Taxor och avgifter 41,6 42,1 41,6 42,1 Hyror och arrenden 35,9 34,5 35,9 34,5 Bidrag 272,2 159,2 272,2 159,2 Försäljning verksamhet 31,9 30,9 31,9 30,9 Övrigt 2,5 1,0 2,5 1,0 SUMMA VERKSAMHETENS INTÄKTER 405,0 285,8 855,1 699,7 NOT 2 VERKSAMHETENS KOSTNADER (MNKR) KOMMUN 2016 KOMMUN 2015 KONCERN 2016 KONCERN 2015 Bidrag -73,3-66,7-73,3-66,7 Bränsle, energi o vatten -9,9-9,4-9,9-9,4 Entreprenader och köp av verksamhet, varav -279,9-244,6-279,9-244,6 Äldreomsorg -54,3-52,4-54,3-524,0 Barn o ungdomsvård -36,4-12,5-36,4-12,5 Förskola -35,3-34,4-35,3-34,4 Gator, vägar och parker -27,0-26,1-27,0-26,1 Räddningstjänst -22,9-22,1-22,9-22,1 Kollektivtrafik -22,5-23,9-22,5-23,9 Gymnasie -22,3-21,9-22,3-21,9 Grundskola -17,4-12,8-17,4-12,8 Övrigt -16,6-17,9-16,6-17,9 Externa boenden SoL o LSS -9,0-7,2-9,0-7,2 Personlig assistans -8,9-8,0-8,9-8,0 Vård vuxna missbruk -7,2-5,4-7,2-5,4 Tjänster -46,6-41,9-46,6-41,9 Löner, ersättningar och sociala avgifter ,9-960, ,3-960,6 Pensioner inkl löneskatt -51,3-43,5-53,4-43,5 Lokalhyror -175,2-167,6-175,2-167,6 Material -71,4-64,2-71,4-64,2 Övriga verksamhetskostnader -78,2-77,1-366,8-354,8 SUMMA VERKSAMHETENS KOSTNADER , , , ,3 NOT 3 JÄMFÖRELSESTÖRANDE POSTER (MNKR) KOMMUN 2016 KOMMUN 2015 KONCERN 2016 KONCERN 2015 Gottgörelse pensionsstiftelsen 0,0 13,6 0,0 13,6 Återbetalning av försäkringar AFA 0,0 11,7 0,0 11,7 Bidrag Härnösandshus -7,6-0,0 - Bidrag Technichus -2,0-4,0-2,0-4,0 SUMMA JÄMFÖRELSESTÖRANDE KOSTNADER -9,6 21,3-2,0 21,

162 FINANSIELLA RAPPORTER Noter (MNKR) NOT 4 AVSKRIVNINGAR (MNKR) KOMMUN 2016 KOMMUN 2015 KONCERN 2016 KONCERN 2015 Avskrivningar -39,9-30,5-130,7-116,4 Nedskrivning fastgheter hos AB Härnösandshus - 0,0-3,3-2,4 Nedskrivning planetarium - -0,6 - -0,6 Nedskrivning datorer - -1,6 - -1,6 SUMMA AVSKRIVNINGAR -39,9-32,7-134,0-121,0 NOT 5 SKATTEINTÄKTER (MNKR) KOMMUN 2016 KOMMUN 2015 KONCERN 2016 KONCERN 2015 Kommunalskatt 1 117, , , ,6 Avräkning kommunalskatt slutavräkning föregående år 1,0-1,9 1,0-1,9 preliminär avräkning innevarande år -5,2 1,1-5,2 1,1 SUMMA SKATTEINTÄKTER 1 112, , , ,8 NOT 6 GENERELLA STATSBIDRAG OCH UTJÄMNING (MNKR) KOMMUN 2016 KOMMUN 2015 KONCERN 2016 KONCERN 2015 Inkomstutjämning 280,4 250,2 280,4 250,2 Strukturbidrag 0,0 2,6 0,0 2,6 Bidrag för LSS-utjämning 46,3 45,0 46,3 45,0 Kommunal fastighetsavgift 43,4 42,6 43,4 42,6 Tillfälligt statsbidrag mottagning av flyktingar 10,8 7,5 10,8 7,5 Regleringsavgift -0,9-1,0-0,9-1,0 Kostnadsutjämning -7,2-5,7-7,2-5,7 SUMMA GENERELLA STATSBIDRAG OCH UTJÄMNINGSBIDRAG 372,9 341,2 372,9 341,2 NOT 7 FINANSIELLA INTÄKTER (MNKR) KOMMUN 2016 KOMMUN 2015 KONCERN 2016 KONCERN 2015 Utdelning aktier 0,0 0,0 0,0 0,0 Överskottsutdelning Kommuninvest 1,9-1,9 - Ränteintäkter 0,2 0,2 0,9 0,7 Ränteintäkter från bolagen 0,1 0,1 0,0 0,0 Borgensprovision från bolagen 4,9 4,6 0,1 0,0 Andel i intresseföretag 0,0 0,0 0,0 0,0 Övriga finansiella intäkter 0,3 0,3 0,3 0,3 SUMMA FINANSIELLA INTÄKTER 7,3 5,2 3,1 1,

163 FINANSIELLA RAPPORTER Noter (MNKR) NOT 8 FINANSIELLA KOSTNADER (MNKR) KOMMUN 2016 KOMMUN 2015 KONCERN 2016 KONCERN 2015 Låneräntor 0,0-0,2-17,9-20,5 Ränta pensionsskuld -1,2-1,6-1,3-1,7 Ränta pensionsskuld garantipension och visstidspens. 0,0 0,0 0,0 0,0 Ränta pensionsskuld ansvarsförbindelse -10,9-14,7-10,9-14,7 Övriga finansiella kostnader -0,2-0,2-0,2-0,2 SUMMA FINANSIELLA KOSTNADER -12,3-16,7-30,2-37,1 NOT 9 SKATTEKOSTNAD (MNKR) KOMMUN 2016 KOMMUN 2015 KONCERN 2016 KONCERN 2015 Uppskjuten skatt 0,0 0,0-4,6-4,2 SUMMA SKATTEKOSTNAD 0,0 0,0-4,6-4,2 NOT 10 IMMATERIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR (MNKR) KOMMUN 2016 KOMMUN 2015 KONCERN 2016 KONCERN 2015 Ingående anskaffningsvärde 0,0 0,0 9,0 9,0 Årets investeringar 0,0 0,0 0,0 0,0 Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 0,0 0,0 9,0 9,0 Ingående ackumulerade avskrivningar 0,0 0,0-8,9-8,8 Årets avskrivningar 0,0 0,0 0,0-0,1 Utgående akumulerade avskrivningar 0,0 0,0-8,9-8,9 UTGÅENDE BOKFÖRT VÄRDE 0,0 0,0 0,1 0,

164 FINANSIELLA RAPPORTER Noter (MNKR) NOT 11 BYGGNADER, MARK OCH TEKN. ANLÄGGN. (MNKR) KOMMUN 2016 KOMMUN 2015 KONCERN 2016 KONCERN 2015 Ingående anskaffningsvärde 770,5 657, , ,5 Årets investeringar 43,2 113,6 177,5 280,6 Försäljning -1,0-0,2-16,1-2,1 Utrangeringar -0,7 0,0-0,7 0,0 Omklassificeringar till maskiner o inventarier 0,0 0,0 0,0 0,0 Justering från fg. år 0,0 0,0 0,0-33,0 UTGÅENDE ACKUMULERADE ANSKAFFNINGSVÄRDEN 812,0 770,5 5 89, ,0 Ingående ackumulerade avskrivningar -260,2-237, , ,8 Årets avskrivningar -28,4-22,6-94,4-83,0 Årets nedskrivningar 0,0 0,0-13,0-2,4 Utrangering -0,1 0,0 1,6-10,0 Försäljnign 0,0 0,0 2,5 - UTGÅENDE AKUMULERADE AVSKRIVNINGAR -288,7-260, , ,2 UTGÅENDE BOKFÖRT VÄRDE 523,4 510, , ,9 Fördelning per område: markreserv 24,4 19,5 797,9 19,5 verksamh.fastigheter 91,6 95,1 91,6 888,0 fastigheter för affärsverksamhet (va-verk, hamnar) 36,5 36,1 39,4 117,1 publika fastigheter (gator, vägar, parker) 344,3 309,1 344,3 309,1 tomträttsmark 4,3 4,3 4,3 4,3 exploateringsmark 2,8 0,2 2,8 0,2 tekniska anläggningar (fjärrvärmeanläggning, reningsanläggning m.m.) ,6 586,4 pågående arbete 19,5 46,2 106,3 135,4 UTGÅENDE BOKFÖRT VÄRDE 523,4 510, , ,

165 FINANSIELLA RAPPORTER Noter (MNKR) NOT 12 MASKINER OCH INVENTARIER (MNKR) KOMMUN 2016 KOMMUN 2015 KONCERN 2016 KONCERN 2015 Ingående anskaffningsvärden 193,0 176,6 422,4 385,1 Årets anskaffningar 21,4 18,7 39,0 41,3 Försäljningar/Utrangeringar/Nedskrivningar -0,2-2,3-3,3-4,0 UTGÅENDE ACKUMULERADE ANSKAFFNINGSVÄRDEN 214,2 193,0 458,1 422,4 Ingående avskrivningar -149,3-141,4-294,6-273,5 Årets avskrivningar -11,5-7,9-25,8-22,7 Försäljning / utrangeringar 0,0 0,0 2,8 1,6 Nedskrivning inventarier 0,0 0,0-0,7 0,0 UTGÅENDE ACKUMULERADE AVSKRIVNINGAR -160,8-149,3-318,3-294,6 UTGÅENDE BOKFÖRT VÄRDE 53,4 43,7 139,8 127,8 Fördelning per område: inventarier 33,5 25,1 88,1 78,5 maskiner o fordon 2,0 1,6 33,9 32,3 förbättringsutgift i annans fastighet 15,6 16,7 15,6 16,7 pågående arbete 2,4 0,4 2,4 0,4 UTGÅENDE BOKFÖRT VÄRDE 53,4 43,7 139,8 127,8 NOT 13 ANDELAR I KONCERN- OCH INTRESSEFÖRETAG M FL (MNKR) KOMMUN 2016 KOMMUN 2015 KONCERN 2016 KONCERN 2015 Härnösands Energi & Miljö AB 50,1 50,1 0,0 0,0 AB Härnösandshus 127,5 127,5 0,0 0,0 Härnösand Invest AB 0,1 0,1 0,1 0,1 Kommuninvest i Sverige AB 12,9 22,3 12,9 22,3 Technichus AB 0,0 0,0 0,0 0,0 Ostkustbanan AB 0,0 0,0 0,0 0,0 HögaKusten Destination AB 0,1 0,1 0,1 0,1 Kommunbränsle i Ådalen AB 0,0 0,0 3,5 4,2 ServaNet AB 0,0 0,0 0,0 0,0 Övriga långfristiga värdepappersinnehav 0,0 0,0 2,2 1,8 SUMMA ANDELAR I KONCERN- OCH INTRESSEFÖRETAG M FL 190,7 200,1 18,8 28,5 NOT 14 FORDRINGAR HOS KONCERN- & INTRESSEFÖRETAG M FL (MNKR) KOMMUN 2016 KOMMUN 2015 KONCERN 2016 KONCERN 2015 AB Härnösand Kommunfastigheter 1,5 2,5 0,0 0,1 Förlagsbevis Kommuninvest i Sverige AB 3,7 3,7 3,7 3,7 Västernorrlands Länstrafik AB 0,4 0,4 0,4 0,4 Fordran Servanet 0,0 0,0 1,0 1,0 Investeringsbidrag Vågmannen 0,0 0,0 7,6 0,0 Uppskjuten skattefordran 0,0 0,0 3,8 1,7 SUMMA LÅNGFRISTIGA FORDRINGAR HOS KONCERN MFL 5,6 6,6 16,5 6,

166 FINANSIELLA RAPPORTER Noter (MNKR) NOT 15 FÖRRÅD MM (MNKR) KOMMUN 2016 KOMMUN 2015 KONCERN 2016 KONCERN 2015 Exploateringsmark 0,1 0,1 0,1 0,1 Varulager 0,0 0,0 5,3 5,5 SUMMA FÖRRÅD MM 0,1 0,1 5,4 5,6 NOT 16 KORTFRISTIGA FORDRINGAR (MNKR) KOMMUN 2016 KOMMUN 2015 KONCERN 2016 KONCERN 2015 Kundfordringar 10,0 9,4 16,0 16,3 Statsbidragsfordringar 38,7 26,9 38,7 26,9 Förutbetalda kostnader & upplupna intäkter 67,6 56,8 105,4 96,2 Upplupna skatteintäkter 18,0 16,4 18,2 16,7 Momsfodran 14,0 15,7 15,0 17,7 Övriga kortfristiga fordringar 1,7 2,4 3,6 8,1 SUMMA KORTFRISTIGA FODRINGAR 150,1 127,6 197,1 181,9 NOT 17 KASSA OCH BANK (MNKR) KOMMUN 2016 KOMMUN 2015 KONCERN 2016 KONCERN 2015 Kassa, bank och postgiro 0,1 0,1 85,5 65,7 Koncernkonto totalt 28,5 67,1 28,4 67,1 Fördelat koncernkonto: Härnösands kommun 7,7 33,0 7,7 33,0 Härnösand Energi & Miljö AB 13,0 27,0 13,0 27,0 Härnösandshus AB 7,0 5,6 7,0 5,6 Härnösand Näringsliv AB 0,1 0,1 0,1 0,1 Technichus 0,2 1,1 0,2 1,1 Invest i Härnösand AB 0,4 0,3 0,4 0,3 SUMMA KASSA OCH BANK 28,5 67,2 113,8 132,8 NOT 18 EGET KAPITAL (MNKR) KOMMUN 2016 KOMMUN 2015 KONCERN 2016 KONCERN 2015 Balanserat resultat -201,8-203,1 80,6 60,2 Årets resultat 14,6 1,3 44,5 20,4 UTGÅENDE EGET KAPITAL -187,3-201,8 125,1 80,6 Egna kapitalet består av anläggningskapital 120,2-8,6 383,6 273,3 rörelsekapital -307,5-193,2-258,5-192,7 SUMMA -187,3-201,8 125,1 80,

167 FINANSIELLA RAPPORTER Noter (MNKR) NOT 19 AVSÄTTNINGAR PENSIONER Härnösands kommun har sedan 2005 redovisat hela pensionsåtagandet som en avsättning i balansräkningen. Härnösands kommun har sedan 2009 en del av pensionsåtagande (pensioner för personer födda till och med 1942) tryggat i Mellersta Norllands Pensionsstiftelse. PENSIONER (MNRK) KOMMUN 2016 KOMMUN 2015 KONCERN 2016 KONCERN 2015 Pensioner intjänade till och med 1997 Ingående avsättning inkl. löneskatt 780,2 811,5 780,2 811,5 Ränte- och basbeloppsuppräkning 8,8 11,8 8,8 11,8 Förändring diskonteringsränta 0,0 0,0 0,0 0,0 Övrig post -6,3-6,8-6,3-6,8 Pensionsutbetalningar -31,6-30,2-31,6-30,2 Förändring av löneskatt -7,1-6,1-7,1-6,1 UTGÅENDE AVSÄTTNING INKL. LÖNESKATT 743,9 780,2 743,9 780,2 Pensioner intjänade från och med 1998 Ingående avsättning inkl. löneskatt 100,3 93,8 100,3 93,8 Nyintjänad pension 10,0 6,4 10,0 6,4 Ränte- och basbeloppsuppräkning 1,0 1,3 1,0 1,3 Förändring diskonteringsränta 0,0 0,0 0,0 0,0 Övriga poster 1,2 1,0 1,2 1,0 Pensionsutbetalningar -3,8-3,4-3,8-3,4 Förändring av löneskatt 2,0 1,3 2,0 1,3 UTGÅENDE AVSÄTTNING INKL. LÖNESKATT 110,7 100,3 110,7 100,3 Särskild avtalspension och visstidspension Ingående avsättning inkl. löneskatt 0,8 1,2 0,8 1,2 Nyintjänad pension 0,0 0,0 0,0 0,0 Ränte- och basbeloppsuppräkning 0,0 0,0 0,0 0,0 Förändring av diskonteringsränta 0,0 0,0 0,0 0,0 Övriga poster -0,1 0,0-0,1 0,0 Pensionsutbetalningar -0,1-0,4-0,1-0,4 Förändring av löneskatt 0,0-0,1 0,0-0,1 UTGÅENDE AVSÄTTNING INKL. LÖNESKATT 0,6 0,8 0,6 0,8 Pensioner OPF-KL Ingående avsättning inkl. löneskatt 0,2 0,0 0,2 0,0 Intjänat 0,1 0,2 0,1 0,2 Förändring av löneskatt 0,0 0,0 0,0 0,0 UTGÅENDE AVSÄTTNING INKL. LÖNESKATT 0,3 0,2 0,3 0,2 SUMMA UTGÅENDE AVSÄTTNING INKL. LÖNESKATT 855,5 881,4 855,5 881,

168 FINANSIELLA RAPPORTER Noter (MNKR) PENSIONER (MNKR) KOMMUN 2016 KOMMUN 2015 KONCERN 2016 KONCERN 2015 Mellersta Norrlands Pensionsstiftelse -195,3-208,9-195,3-208,9 Löneskatt -40,4-40,4-40,4-40,4 SUMMA UTGÅENDE AVSÄTTNING INKL LÖNESKATT OCH PENSIONSSTIFTELSE 619,8 632,1 619,8 632,1 Stiftelsens anskaffningsvärderade egna kapital -220,8-216,3-220,8-216,3 Långfristig fordran löneskatt -40,4-40,4-40,4-40,4 Återlånade medel 594,2 624,8 594,2 624,8 Aktualiseringsgrad 90,0 % 88,0 % 90,0 % 88,0 % Avsättning pensioner för Räddningstjänsten Ingående avsättning - - 9,1 8,4 Årets avsättning - - 0,8 0,8 Årets utbetalning ,4-0,3 Ränte- och basbeloppsuppräkning - - 0,1 0,1 Övriga förändringar netto - - 0,0 0,0 Utgående avsättning - - 9,6 9,0 Löneskatt - - 0,1 0,1 SUMMA INKLUSIVE LÖNESKATT - - 9,7 9,1 AVSÄTTNINGAR PENSIONER INKL. KONCERNBOLAGEN 619,8 632,1 629,5 641,

169 FINANSIELLA RAPPORTER Noter (MNKR) NOT 20 ANDRA AVSÄTTNINGAR (MNKR) KOMMUN 2016 KOMMUN 2015 KONCERN 2016 KONCERN 2015 Lokala investeringsprogrammet (LIP) Ingående värde 1,5 1,5 1,5 1,5 Ianspråktagna avsättningar 0,0 0,0 0,0 0,0 UTGÅENDE AVSÄTTNING 1,5 1,5 1,5 1,5 Överenskommelser Ingående värde 0,3 1,6 0,3 1,6 Ny avstättning 0,0 0,0 0,0 0,0 Ianspråktagna avsättningar -0,2-1,3-0,2-1,3 UTGÅENDE AVSÄTTNING 0,1 0,3 0,1 0,3 Tvist Kastellskolan Ingående värde 1,6 1,0 1,6 1,0 Ny avstättning 0,0 0,6 0,0 0,6 Ianspråktagna avsättningar 0,0 0,0 0,0 0,0 UTGÅENDE AVSÄTTNING 1,6 1,6 1,6 1,6 Tvist Hot burger Ingående värde 0,6 0,0 0,6 0,0 Ianspråktagna avsättningar -0,6 0,0-0,6 0,0 Ny avsättning 0,0 0,6 0,0 0,6 UTGÅENDE AVSÄTTNING 0,0 0,6 0,0 0,6 Avsättning personal Ingående värde 3,6 0,0 3,6 0,0 Ianspråktagna avsättningar -3,6 0,0-3,6 0,0 Ny avsättning 0,0 3,6 0,0 3,6 UTGÅENDE AVSÄTTNING 0,0 3,6 0,0 3,

170 FINANSIELLA RAPPORTER Noter (MNKR) (MNKR) KOMMUN 2016 KOMMUN 2015 KONCERN 2016 KONCERN 2015 Garantikostnader (AB Härnösandshus) Ingående värde - - 0,3 0,3 Ianspråktagna avsättningar - - 0,0 0,0 UTGÅENDE AVSÄTTNING - - 0,3 0,3 Deponiyta 1 (Hemab) Ingående värde - - 5,0 12,8 Nya avsättningar - - 1,3 2,9 Ianspråktagna avsättningar ,1-10,7 UTGÅENDE AVSÄTTNING - - 1,2 5,0 Deponiyta 2 (Hemab) Ingående värde - - 4,0 3,5 Nya avsättningar - - 2,6 0,5 UTGÅENDE AVSÄTTNING - - 6,6 4,0 Vindkraft Vårdkasen (Hemab) Ingående värde - - 0,8 0,7 Nya avsättningar - - 0,0 0,1 Ianspråktagna avsättningar ,1 0,0 UTGÅENDE AVSÄTTNING - - 0,7 0,8 Fondering Vatten (Hemab) Ingående värde - - 4,0 2,0 Nya avsättningar - - 3,0 2,0 Ianspråktagna avsättningar - - 0,0 0,0 UTGÅENDE AVSÄTTNING - - 7,0 4,0 Avsätting vattenskador (Hemab) Ingående värde - - 1,1 1,1 Nya avsättningar - - 0,0 0,0 Ianspråktagna avsättningar - - 0,0 0,0 UTGÅENDE AVSÄTTNING - - 1,1 1,1 TOTAL (MNRK) KOMMUN 2016 KOMMUN 2015 KONCERN 2016 KONCERN 2015 Totalt ingående värde avsättningar 7,6 4,1 22,8 24,5 Totalt förändringar -4,3 3,4-2,7-1,7 TOTAL UTGÅENDE AVSÄTTNINGAR 3,2 7,6 20,1 22,

171 FINANSIELLA RAPPORTER Noter (MNKR) NOT 21 LÅNGFRISTIGA SKULDER (MNKR) KOMMUN 2016 KOMMUN 2015 KONCERN 2016 KONCERN 2015 Lån i banker och kreditinstitut 0,0 100, , ,6 Övriga långfristiga skulder 0,0 0,0 55,2 61,5 Uppgifter om lån i banker och kreditinstitut Genomsnittlig ränta -0,10 % 0,14 % - - Genomsnittlig räntebindningstid 90 dagar 90 dagar - - Lån som förfaller inom 1 år (redovisas som kortfristig skuld) 150,0 50,0 174,2 65,9 2-5 år 0,0 100,0 82,7 163,5 Förutbetalda intäkter som regleras över flera år Investeringsbidrag 29,9 29,7 29,9 29,7 Återstående antal år (snitt) 20,9 22,0 20,9 22,0 SUMMA LÅNGFRISTIGA SKULDER 29,9 129, , ,8 NOT 22 KORTFRISTIGA SKULDER (MNKR) KOMMUN 2016 KOMMUN 2015 KONCERN 2016 KONCERN 2015 Kortfristiga skulder till kreditinstitut o kunder 153,8 65,6 179,0 87,6 Skulder inom koncernkontot 21,2 34,5 21,2 34,5 Leverantörsskulder 50,0 22,4 83,2 51,0 Personalens skatter, avgifter o löneavdrag 17,5 16,1 23,3 20,9 Övriga kortfristiga skulder 1,2 9,2 0,3 10,3 Semesterlöneskuld och upplupna löner 75,2 76,2 79,2 79,6 Årets pensioner avgiftsbestämd del inkl löneskatt 44,2 41,0 45,0 41,0 Statlig tillfälligt generellt bidrag flyktningers 51,3 62,1 51,3 62,1 Upplupna kostnader o förutbetalda intäkter 71,9 60,9 138,3 124,4 SUMMA KORTFRISTIGA SKULDER 486,2 388,1 620,6 511,

172 FINANSIELLA RAPPORTER Noter (MNKR) NOT 23 BORGENSÅTAGANDEN (MNKR) KOMMUN 2016 KOMMUN 2015 KONCERN 2016 KONCERN 2015 Borgen i kommunala bolag 1 173, ,1 1173, ,1 Borgensåtagande egna hem 0,3 0,6 0,3 0,6 Övriga förpliktelser 24,0 26,1 24,0 26,1 SUMMA BORGENSÅTAGANDEN 1197,8 1177,8 1197, ,8 Härnösands kommun har i december 1993 ingått en solidarisk borgen såsom för egen skuld för Kommuninvest i Sverige AB:s samtliga förpliktelser. Samtliga 274 kommuner som per var medlemmar i Kommuninvest har ingått likalydande borgensförbindelser. Mellan samtliga dessa kommuner har ingåtts ett avtal om hur ansvaret skall fördelas på varje medlemskommun vid ett eventuellt infriande av borgensansvaret. Principerna för denna fördelning sker efter en beräkningsmodell grundad på samtliga medlemskommuners respektive ägarandel i Kommuninvest. Härnösands kommun hade vid årsskiftet 2011/2012 en ägarandel i Kommuninvest som uppgick till 0,36 procent. NOT 24 ANSVARSFÖRBINDELSER (MNKR) KOMMUN 2016 KOMMUN 2015 KONCERN 2016 KONCERN 2015 Tilläggsupplysning garantibelopp Prognos garantibelopp Fastigo inom 1 år ,2 Prognos garantibelopp Fastigo senare än 1 år men inom 5 år ,0 Prognos garantibelopp Fastigo senare än 5 år ,2 Tilläggsupplysning operationell leasing Prognos leasingavgifter inom 1 år 0,9 0,7 0,9 0,7 Prognos leasingavgifter senare än 1 år men inom 5 år 1,0 0,7 1,0 0,7 Prognos leasingavgifter senare än 5 år 0,0 0,0 0,0 0,0 Tilläggsupplysning hyresavtal längre än tre år Prognos hyresavgifter inom 1 år 159,4 136,8 159,4 136,8 Prognos hyresavgifter senare än 1 år men inom 5 år 601,3 523,9 601,3 523,9 Prognos hyresavgifter senare än 5 år 619,7 525,0 619,7 525,0 Tilläggsupplysning medfinansiering EU-projekt EU-projekt budgeterat inom 1 år 5,2 2,0 5,2 2,0 EU-projekt budgeterat senare än 1 år men inom 5 år 6,0 3,2 6,0 3,2 EU-projekt budgeterat senare än 5 år 0,0 0,0 0,0 0,0 SUMMA ANSVARSFÖRBINDELSER 1 393, , , ,7 NOT 25 EJ LIKVIDITETSPÅVERKANDE POSTER (MNKR) KOMMUN 2016 KOMMUN 2015 KONCERN 2016 KONCERN 2015 Gottgörelse från pensionsstiftelsen 0,0-13,6 0,0-13,6 SUMMA EJ LIKVIDITETSPÅVERKANDE POSTER 0,0-13,6 0,0-13,

173 FINANSIELLA RAPPORTER Nämndernas driftsredovisning (MNKR) (MNKR) INTÄKTER KOSTNADER NETTOKOSTNAD BUDGET AVVIKELSE DEC.-16 DEC.-16 DEC.-16 DEC.-16 MOT BUDGET Kommunstyrelse inkl kommunfullmäktige 77,9-257,5-179,6-185,1 5,5 Arbetslivsnämnden 95,3-141,4-46,1-47,2 1,0 Samhällsnämnden 27,8-186,9-159,1-163,3 4,2 Skolnämnden 102,1-641,6-539,5-539,0-0,5 Socialnämnden 182,7-710,2-527,5-532,6 5,1 SUMMA NÄMNDER 485, , , ,2 15,3 KOMMUNGEMENSAMMA VERKSAMHETER Förtida upphörde av avtal 0,0-7,6-7,6 0,0-7,6 Reavinst/förlust fastigheter 2,3 0,0 2,3 3,0-0,7 Leasing internbanken 3,3-3,5-0,2-3,9 3,6 Upplupna timlöner 0,0 2,6 2,6-0,3 2,9 Övrigt 0,4-0,8-0,4 0,0-0,4 Semesterlöneskuld 0,0-1,6-1,6 0,0-1,6 Pensionskostnader 53,2-51,8 1,4 15,0-13,6 SUMMA 544, , , ,4-2,

174 FINANSIELLA RAPPORTER Investeringsredovisning (MNKR) (MNKR) INKOMSTER UTGIFTER NETTO BUDGET AVVIKELSE 2016 MOT BUDGET Kommunstyrelse 0,0-16,7-16,7-10,4-6,3 Arbetslivsnämnden 0,7-1,8-1,1-1,2 0,1 Samhällsnämnden 0,9-41,3-40,4-63,3 22,9 Socialnämnden 0,0-1,3-1,2-2,0 0,8 Skolnämnden 0,0-3,6-3,6-5,0 1,4 SUMMA 1,6-64,6-63,0-81,9 18,9 Större investeringsprojekt (MNKR) (MNKR) INKOMSTER UTGIFTER NETTO Kommunstyrelse -16,7 varav: Fastigheter på Ön 0,0-2,5-2,5 Datorer till skola och vuxenutbildning 0,0-7,8-7,8 Brandlarm i skollokaler 0,0-1,2-1,2 0,0-11,5-11,5 Samhällsnämnden -41,3 varav: Västra Kanalbron 0,0-6,5-6,5 GC Nattviken 0,0-4,1-4,1 Lövudden 0,0-8,7-8,7 Strandängsvägen 0,0-2,5-2,5 0,0-21,8-21,

175 FINANSIELLA RAPPORTER Redovisningsprinciper Härnösands kommuns årsredovisning är upprättad i enlighet med lagen om kommunal redovisning. Kommunen följer de rekommendationer som lämnats av Rådet för kommunalredovisning och strävar i övrigt efter att följa god redovisningssed, med undantag för pensionsredovisningen. PENSIONSKOSTNADER OCH PENSIONSSKULD Lagen om kommunalredovisning anger att det endast är nyintjänade pensionsförmåner från och med 1998 som skall redovisas som en avsättning i balansräkningen (blandmodellen). Härnösands kommun har från och med 2005 redovisat hela pensionsåtagandet som en avsättning i balansräkningen (fullfonderingsmodellen). Av den orsaken skiljer sig Härnösands kommuns redovisning mot andra kommuners som istället redovisar pensionsförmåner som intjänats före 1998 som ansvarsförbindelse inom linjen. Härnösand redovisar hela förändringen av pensionsåtagandet i resultaträkningen som verksamhetens kostnader och finansiella kostnader. Avsikten är att ge en rättvisande bild av kommunens finansiella ställning och utveckling samt en god redovisning. Därför följer Härnösands kommun inte rekommendation nummer 17. Fullkostnadsmodellen har påverkat resultatet år 2016 positivt med 36,2 mnkr. Härnösands kommun har ett pensionsåtagande som är tryggat med 219,1 mnkr i Mellersta Norrlands Pensionsstiftelse. ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR OCH AVSKRIVNINGAR Som anläggningstillgång räknas en tillgång där anskaffningsvärdet uppgår till minst ett halvt basbelopp, kr (föregående år kr) exklusive moms, och som har en livslängd på minst tre år. Anläggningstillgångar tas i balansräkningen upp till anskaffningsvärde efter avdrag för planenliga avskrivningar. Investeringsbidrag och gatukostnadsersättningar tas från och med 2010 upp som en förutbetald intäkt och periodiseras över anläggningens nyttjandeperiod. Ej avslutade investeringar balanseras som pågående arbeten. Kommunens avskrivningstider har fram till 2009 gjorts med vägledning av SKL:s förslag till avskrivningstider. Avskrivningar beräknas inte för mark, konst och pågående arbeten. På övriga anläggningstillgångar sker linjär avskrivning utifrån förväntad ekonomisk livslängd. Någon anpassning av avskrivningstiderna bolagen emellan i den sammanställda redovisningen har inte skett. Kommunens investeringar från och med 2010, skrivs av utifrån nyttjandetiden. Avskrivning påbörjas den dag anläggningstillgången är färdig att tas i bruk. Komponentavskrivningar görs på nya investeringar och som har ett värde över 1 mnkr. Korrigering av historiska värden har inte gjorts. En genomlysning planeras under FRAM TILL OCH MED 2009 TILLÄMPAS HUVUDSAKLIGEN FÖLJANDE EKONOMISKA LIVSLÄNGDER: Fastigheter och anläggningar 20, 33 och 50 år Maskiner och inventarier 5-10 år Energidistributionsanläggningar 25 år VA-anläggningar 10, 20 och 33 år FRÅN OCH MED 2010 TILLÄMPAS HUVUDSAKLIGEN FÖLJANDE NYTTJANDETIDER FÖR INVESTERINGAR SOM ÄR GJORDA 2010 OCH SENARE: Fritidsanläggningar år Fastigheter och anläggningar år Parker år Gatu- och belysningsanläggning år Maskiner och inventarier 3-10 år KASSAFLÖDESRAPPORT År 2010 har Rådet för kommunal redovisning utgivit en ny rekommendation (16.2, redovisning av kassaflöden). I denna rekommendation redogörs för vad som är god redovisningssed vid upprättandet av en kassaflödesrapport. Härnösands kommun följer rekommendationen. LEASING Från och med bokslutet 2004 redovisas all leasing i en tilläggsupplysning. Alla leasingavtal i kommunen har klassificerats som operationell leasing. Den totala leasingkostnaden för ett avtal skall vara över kronor och löpa över mer än tre månader

176 FINANSIELLA RAPPORTER LÅNEKOSTNADER Härnösands kommun tillämpar huvudmetoden enligt rekommendationer från Rådet för kommunal redovisning (RKR) SAMMANSTÄLLD REDOVISNING Den sammanställda redovisningen har upprättats i enlighet med Rådet för kommunal redovisnings rekommendationer. Den sammanställda redovisningen för Härnösands kommun omfattar kommunen, AB Härnösandshuskoncernen (100 procent), Hemabkoncernen (100 procent) och Räddningstjänsten Höga Kusten Ådalen (33 procent). KOMMUNER ÄR SKYLDIGA ATT UPPRÄTTA SAMMANSTÄLLD REDOVISNING OM: Kommunens andel av de kommunala koncernföretagens omsättning uppgår till 5 procent eller mer av kommunens skatteintäkter och generella statsbidrag eller om Kommunens andel av de kommunala koncernföretagens balansomslutning uppgår till 5 procent eller mer av kommunens balansomslutning. ingående eget kapital och visas inte på resultaträkningen. INTÄKTER SKATTEINTÄKTER Den preliminära slutavräkningen för skatteintäkter baseras på Sveriges kommuner och landstings (SKL) decemberprognos i enlighet med rekommendation RKR 4.2. ÖVRIGA INTÄKTER Härnösands kommun tillämpar rekommendation RKR 18 från och med Rekommendationen innebär att investeringsbidrag, anslutningsavgifter, gatukostnadsersättningar tas upp som en förutbetald intäkt, och redovisas bland långfristiga skulder och periodiseras över anläggningens nyttjandeperiod. För de organisationer som undantas är kommunens andel mindre än så. Eftersom dessa organisationer dessutom medför en låg risk för kommunen har bedömningen gjorts att det inte är väsentligt att konsolidera dessa organisationer i koncernens siffror. FÖLJANDE ORGANISATIONER AVSES: Invest i Härnösand AB (100 procent) Stiftelsen länsmuseet i Västernorrland (30 procent) Technichus i Mitt Sverige AB (100 procent) Ostkustbanan AB (5,7 procent) Höga Kusten Destination AB (25 procent) Enhetliga principer för redovisning och värdering gäller inte för den sammanställda redovisningen. Differenser kan förekomma i eget kapital mellan bolagen och den sammanställda redovisningen, vilket beror på att bolagen inte färdigställt sin årsredovisning vid upprättande av detta dokument. Justeringar redovisas som justerat

177 EKONOMISK REDOVISNING Ekonomisk ordlista ANLÄGGNINGSTILLGÅNG Tillgångar avsedd för stadigvarande innehav såsom anläggningar och inventarier. AVSKRIVNING Planmässig värdeminskning av anläggningstillgångar för att fördela kostnaden över tillgångens livslängd. BALANSLIKVIDITET Betalningsberedskap på kort sikt. Definieras som kvoten mellan omsättningstillgångar och kortfristiga skulder BALANSRÄKNING Visar den ekonomiska ställningen på bokslutsdagen och hur den förändrats under året. Av balansräkningen framgår hur kommunen har använt sitt kapital (i anläggnings- och omsättningstillgångar), respektive hur kapitalet anskaffats (lång- och kortfristiga skulder samt eget kapital). EGET KAPITAL Skillnaden mellan tillgångar och skulder. EXTRAORDINÄRA POSTER Saknar tydligt samband med ordinarie verksamhet och är av sådan art att de inte förväntas inträffa ofta eller regelbundet, samt uppgår till väsentligt belopp. FINANSIELLA KOSTNADER & INTÄKTER Poster som inte är direkt hänförliga till verksamheten, exempelvis räntor. JÄMFÖRELSESTÖRANDE POSTER Är kostnader och intäkter som inte tillhör den ordinarie verksamheten och som är viktig att uppmärksamma vid jämförelse med andra perioder. KAPITALKOSTNAD Benämning för internränta och avskrivningar. KORTFRISTIGA FORDRINGAR OCH SKULDER Skulder och fordringar som förfaller inom ett år från balansdagen. LÅNGFRISTIGA FORDRINGAR OCH SKULDER Skulder och fordringar som förfaller senare än ett år från balansdagen. OMSÄTTNINGSTILLGÅNG Tillgångar i likvida medel och kortfristiga fordringar mm. Dessa tillgångar kan på kort sikt omsättas till likvida medel. RESULTATRÄKNING Sammanställning av årets intäkter och kostnader och visar årets resultat. (förändring av eget kapital). RÖRELSEKAPITAL Skillnaden mellan omsättningstillgångar och kortfristiga skulder. Rörelsekapitalet avspeglar kommunens finansiella styrka. SOLIDITET Långfristig betalningsförmåga. Andelen eget kapital av de totala tillgångarna. INTERN RÄNTA Kalkylmässig kostnad för det kapital som utnyttjas inom en viss verksamhet

178 EKONOMISK REDOVISNING Revisionsberättelse

179 FINANSIELLA RAPPORTER Härnösands kommun, Härnösand Telefon växel: Växeln är öppen: Fax: E-post: Organisationsnummer: Kommunreceptionen i Stadshuset, Norra Kyrkogatan 3 Öppet vardagar: Telefon: Fax:

180 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 1(2) Kommunstyrelsen 67 Dnr Över- och underskottshantering 2016/2017 Kommunstyrelsens beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att ge kommunstyrelsen utökad budget 2017 med 0,0 mnkr för driftskostnader och med 2,0 mnkr för investeringar, att ge arbetslivsnämnden utökad budget 2017 med 1,0 mnkr för driftskostnader och med 0,0 mnkr for investeringar, att ge samhällsnämnden utökad budget 2017 med 0,0 mnkr för driftskostnader, och med 8,2 mnkr for investeringar, att ge skolnämndens minskad budget 2017 med 0,0 för driftskostnader, och utöka budgetramen för 2017 års investeringar med 2,2 mnkr att ge socialnämnden utökad budget 2017 med 5, l för driftskostnader, och utöka budgetramen för 2017 års investeringar med 0,7 mnkr att de samlade effekterna av ovanstående beslut finansieras genom att beräknat resultat för kommunen 2017 reduceras med 6, l mnkr, till att utgöra 23,9 mkr mot tidigare beräknat resultat på 30,0 mnkr, samt att den utökade investeringsbudgeten på 13,1 mnkr finansieras via kommunens likvida tillgångar. Yrkanden Kommunstyrelsens ordförande Fred Nilsson (S) yrkar att ordet budgetram ersätts av budget samt investeringsramen ersätts med investeringsbudget i samtliga att-satser. Propositionsordning Ordförande finner att det endast föreligger ett förslag till beslut, det justerade liggande förslaget. Ordförande frågar om kommunstyrelsen avser att besluta i enlighet det justerade liggande förslaget. Ordförande finner att kommunstyrelsen har beslutat i enlighet med det justerade liggande förslaget. Forts Justerandes sign Utdragsbestyrkande 180

181 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 2(2) Kommunstyrelsen 67 forts Bakgrund l kommunens Reglemente for ekonomistyrning, fastslagna av kommunfullmäktige beskrivs hur över- och underskottshantering hanteras. Huvudregeln att över- och underskott ska tas med. Dock så påverkas regleringen främst av följande faktorer Graden av måluppfyllelse Över- och underskottets storlek Faktorer utanför nämndens kontroll som påverkat utfallet Kommunens samlade ekonomiska förutsättningar Respektive nämnd tillskriver kommunfullmäktige efter fastställt årsutfall med önskemål om hur förekommande över- och underskott ska hanteras. I de fall kommunfullmäktige fattat beslut om justerad budgetram för innevarande år har nämnden att fördela förändrad medelstilldelning inom sina verksamhetsområden. Fördelningen ska dock följa de av kommunfullmäktige beslutade mål- och verksamhetsinriktningarna. Kommunstyrelseförvaltningen föreslår att de nämnder som begärt att få ta med sig överskott beviljas det. För 2017 finns det möjlighet att använda sig av över och underskottshantering utan att det påverkar god ekonomisk hushållning. Dessutom är måluppfyllnaden enligt årsredovisningen god. Beslutsunderlag Kommunstyrelseförvaltningen, tjänsteskrivelse, Socialnämnden, sammanträdesprotokoll, Samhällsnämnden, sammanträdesprotokoll, Arbetslivsnämnden, sammanträdesprotokoll, Justerandes sign Utdragsbestyrkande 181

182 182

183 183

184 184

185 185

186 186

187 187

188 {T-'t ^ Härnösands kommun SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 1(1) Samhällsnämnden HÄRNÖSANDS KOMMUN Dn^SJUl^j 26 Dnr Under - och Overskottshantering för samhällsnämnden 2016 samt äskande för 2017 Samhällsnämndens beslut Samhällsnämnden beslutar föreslå kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige att besluta att bevilja samhällsnämnden överskottshantering (ombudgetering) av investeringsbudget för Gestaltning av Lövudden med 1,2 mnkr från 2016 till 2017, samt att bevilja samhällsnämnden överskottshantering (ombudgetering) av investeringsbudget for Strandängsvägen med 7,0 mnkr 2016 till 2017 Bakgrund Samhällsnämnden ska lämna in material om önskade ombudgeteringar mellan 2016 och 2017 till kommunstyrelsen. Kommunstyrelsen lämnar sedan förslag till kommunfullmäktige som beslutar vilken omföring av medel från 2016 till 2017 som är aktuell. Normalt beslutar kommunfullmäktige om detta i mars. Samhällsnämndens investeringsbudget 2016 var 63, 3 mnkr varav utfallet blev 40,4 mnkr vilket ger ett överskott om 22,9 mnkr mot budget Beslutsunderlag Muntlig föredragning av Christina Viklund, controller vid sammanträde Samhällsförvaltningens tjänsteskrivelse Justerandes sign Utdragsbestyrkande 188

189 Härnösands kommun TJÄNSTESKRIVELSE Datum Sida 1(2) Samhällsförvaltningen Thomas Jensen thomas. se SAM :1 Overskottshantering avseende ombudgeterade investeringar från 2016 till Förslag till beslut Samhällsförvaltningen föreslår samhällsnämnden föreslå kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige att besluta att bevilja samhällsnämnden överskottshantering (ombudgetering) av investeringsbudget for Gestaltning av Lövudden med 1,2 mnkr från 2016 till 2017 att bevilja samhällsnämnden överskottshantering (ombudgetering) av investeringsbudget för Strandängsvägen med 7,0 mnkr 2016 till 2017 Beskrivning av ärendet Samhällsnämnden ska lämna in material om önskade ombudgeteringar mellan 2016 och 2017 till kommunstyrelsen. Kommunstyrelsen lämnar sedan förslag till kommunfullmäktige som beslutar vilken omföring av medel från 2016 till 2017 som är aktuell. Normalt beslutar kommunfullmäktige om detta i mars. Overskottshantering Samhällsnämndens investeringsbudget 2016 var 63, 3 innkr varav utfallet blev 40, 4 mnkr vilket ger ett överskott om 22, 9 mnkr mot budget Ett av projekten är klar men skulle behöva slutföras genom gestaltning av området så att det användas som rekreations- och friluftsområde igen. Det andra projektet är överklagat och har inte kunna få en byggstart. Projektet är i fas att sättas igång om medel i budget tillstyrks genom ombudgetering. Samhällsnämnden begär härmed om överflyttning av 8,2 mnkr av 2016 års beslutade budgetmedel. Beslutsunderlag Strandängsvägen Medel for att bygga Strandängsvägen har funnits 2016 och projekteringen legat har legat klar. Under 2016 har detaljplanen för Strandängsvägen blivit överklagad till Miljööverdomstolen där överklagan avvisades i december Postadress Härnösands kommun Samhälisförvaltningen Härnösand Besöksadress Johannesbergshuset Brunnshusgatan 4 Hemsida Telefon Organisationsnr www. hamosand. se vx E-p o st Fax Bankgiro samhallsforvaltningen@harnosand.se

190 Härnösands kommun Sam hällsförvaltn ingen TJÄNSTESKRIVELSE Datum Sida 2(2) 2016 till kommunens fördel. Projektet har därför skjutits upp till 2017 och investeringsmedel for detta projekt behöver därför flyttas till. Projektet beräknas kosta 7,0 mnkr Kr Investeringsutgifter Budflet Utfall mot Budget Ö\erflytt av Budget 2017 Projekt Strandängs vägen Totalt Lövudden gestaltning Projektet för markberedning av Lovudden har blivit billigare än beräknat och medel for gestaltning av området efter provtagningar skulle därmed inrymmas inom befintlig budget om medel flyttas till Samhällsnämnden tog beslut om inriktning av gestaltning av området, se bilaga, där kostnaden uppgick till l, 5 mnkr. Under februari månad kom även beslut från Länsstyrelsen om Lonabidrag för projektet på 0, 3 mnkr. Utfall mot Budget öwrflytl av Budgel 2017 Kr InuesteringsutQifter Budget Projekt Lövudden markberedning Totalt Thomas Jensen Förvaltningschef Bilagor Bilaga l Bilaga 2 Bilaga 3 Prognos med beskrivning, Strandängsvägen Lövudden gestaltning Beslut Länsstyrelsen om Lonabidrag 190

191 ^ Härnösands kommun PM Datum SAMi :4 Sida 1(1) Samhällsförvaltningen Staffan Gilliusson, staffan. se Prognos Strandängsvägen projekt nr 1746 Prognos inför byggstart for Strandängsvägen, Lövudden i Härnösand. Rivning, etablering Gatubyggnad Asfaltering Jordschakt Jordfyll Träd, grönytor och utmstning Belysningsanläggning Vintertillägg : : : : : : : :- Total prognos per mars :- Övriga arbeten utanför vår budget Hemab Vatten och avlopp :- Staffan Gilliusson Projektledare Postadress Härnösands kommun Samhallsfön/altningen 871 So Härnösand Besöksa dress Johannesbergshuset Brunnshusgatan 4 www. harnosand. se E-post samhallsforvaltningen@harnosand,se Telefon oo vx Fax o6ii-3^> 8165 Organisationsnr Bankgiro 5576'52l8 191

192 -t Härnösands kommun SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 1(2) Samhällsnämnden 238 Dnr Återställning av naturområde på Lövudden Samhällsnämndens beslut Samhällsnämnden beslutar att samhällsforvaltningen får i uppdrag att återställa och gestalta naturområdet, att området ska läggas in i driftbudget for parkskötsel, och i framtiden ska hållas öppet och fritt från sly, att medel från beslutad budget for projektet Lövudden, projekt nr 1775, används för återställning och gestaltning med 1, 5 mkr, samt att godkänna inlämnadet av projektansökan Lokal naturvårdssatsning. LÖNA Kr gestaltning av Lövuddens naturområde. Bakgrund Lövudden är ett välbesökt naturområde och rekreationsområde, som utgör en del av Gådeåleden. Området har både höga natur och kulturvärden som bör bevaras. Under 2015/2016 har naturområdet på Lövudden sanerats och städats upp efter sågverkstiden. För att saneringen skulle kunna genomföras var kommunen tvungen att avverka och röja bort större delen av de träd som växte i området. Naturområdet är i dagsläget grov återställt efter saneringen. I samband med saneringen och arbetet vad gäller återställning av naturområdet upphandlades en landskapsarkitekt som har hjälp kommunen att ta fram ett gestaltningsforslag över området. I direkt anslutning till naturområdet har kommunen planlagt for 16 villatomter och ett område for sammanbyggd bebyggelse. Eftersom att detta är ett framtida exploateringsområde med havsnära läge, är ambitionen att hålla området öppet och att havsutsikten bibehålls. Det finns även önskemål om havsutsikt och öppet landskap från de som bor på lövuddsvägen. Med tanke på att Lövudden är ett populärt rekreationsområde med höga naturvården och en kulturhistorisk plats, föreslår samhällsforvaltningen att området utvecklas till ett natur och kultur område som lockar barn och vuxna till lek, rörelse och lärande, genom att enkla anläggningar placeras ut i området. Forts. Jusferandes sign Utdrags bestyrkande 192

193 ^Härnösands kommun SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 2(2) Samhällsnämnden 238, forts. Ett flertal av de åtgärder och anläggningar som samhällsförvaltningen har for avsikt att gör i området är stödberättigade via naturvårdverkets lokala naturvårdssatsning, LÖNA. Samhällsforvaltningen kommer att ansöka om bidrag, med förbehåll om att samhällsnämnden tilldelar samhällsförvaltningen pengar för återställning och gestaltning, enligt ovanstående förslag. Beslutsunderlag Muntlig föredragning av Kerstin Jacobson, tf bygg- och miljöchefvid sammanträde Beslut i samhällsnämndens presidium och tillväxtavdelningens och samhällsforvaltningens tjänsteskrivelse Justerandessign Utdrags bestyrkande 193

194 A Länsstyrelsen Västernorrland Beslut Härnösands kommun Samhällsförvaltningen Brunnshusgatan Härnösand Sida 1 av 3 Dnr Statligt bidrag till det lokala naturvårdsprojektet naturomräde i Härnösands kommun Lövuddens Beslut Länsstyrelsen beslutar, med stöd av l förordning (2003:598) om statliga bidrag till lokala naturvårdsprojekt, att bevilja statligt bidrag med 50 %, dock högst ta-onor, till det lokala natureårdsprojektet Lövuddens naturområde. För beslutet gäller följande villkor: i. Bidraget får enbart användas för de åtgärder som anges i detta beslut och därpå följande eventuella ändringsbeslut. 2. De resultat som finns beskrivna i detta beslut ska uppnås för att sökanden ska fått rätt till hela bidraget. 3. En vertaamhetsrapport ska inrapporteras i LONA-registret och en påskriven utskrift ska lämnas in tul länsstyrelsen senast den l mars varje är. Om projekt är ettårigt krävs enbart slutrapport. 4. Projektet ska vara genomfört senast den Efter godkännande av länsstyrelsen kan projektet förlängas upp till fyra år från startdatum. 5. En slutrapport ska inrapporteras i LONA-registret och en påskriven utsla-ift ska lämnas in till länsstyrelsen senast tre månader efter det att projektet är genomfört. 6. Vid marknadsföring och information om projektet, och i alla dokument som framställs inom projektet ska det tydligt framgå att "Stadiga bidrag till lokala naturvårdsprojekt är medfinansiär för genomförandet av detta projekt". Det gäller böcker, rapporter, broschyrer, informationstavlor, pressmeddelanden, hemsidor m. m. Naturvårdsverkets symbol "LÖNA" ska användas. 7. Förändringar i projektet ska godkännas av länsstyrelsen. Anmälan ska ske i god tid. Om projektet inte kan fullföljas ska länsstyrelsen underrättas omgående. Ett skriftligt godkännande Idävs innan väsentliga förändringar genomförs, exempelvis om projektets mal eller omfattning ändras, om partners eller finansiärer drar sig ur eller vill ändra sitt åtagande eller om projektet blir försenat. 8. Åtgärder i kategori 4-6 som kan definieras geografiskt ska fotodokumenteras före och efter genomförd åtgärd. Fotografier som Länsstyrelsen Västernorrland Postadress; Härnösand Besöksadress: Nybrogatan 15 och Pumpbacksgatan 19 Telefon: Fax: E-post: väste rnorrland@lansstyreteen.se 194

195 Beslut Sida 2 av 3 Dnr visar att åtgärderna har genomförts ska medfölja slutrapporten för projektet 9. Faktiska utgifter samt kostnader för arbetstid Cbåde kommunal, ideell eller annan) ska kunna verifieras på begäran av länsstyrelsen. Beskrivning av ärendet Härnösands kommun har den l december 2016 ansökt om bidrag till naturvårdsprojekt Löruddens naturområde. Syftet med projektet är att i ett tätortsnära naturoch kulturområde skapa ett attraktivt friluftsliv för Härnösandsbor och besökare i kommunen. Syftet är även att skapa ett rikare växt- och djurliv i området. I LÖNA- projektet ska bland annat anläggas anordningar som bänkbord, vindslsydd, stigslinga, spänger och informationsslyltar. För att gynna insekts- och fågellivet ska holkar och 'lihotell" sättas upp Samt en fjärilsäng anläggas. Kommunen söker bidrag för nio olika åtgärder. Länsstyrelsen ger i detta beslut bidrag till åtta av dessa. Resultat soni avses nås i projektet Åtgärd nr Kategori Resultat Fem bänkbordsgrupper. Ett vindskydd med grillplats. Ny stigslinga, ca 300 meter. I O mindre skyltar om träd- och buskarter. 10 infoskyltar i A3-format om natur- och kultuivärden i området. 30 st fågelholkar och "bihotell". En bro samt spänger och trädäck. Anlagd ^ärilsäng ca 3000 kvadratmeter. Länsstyrelsens bedömning Länsstyrelsen anser att projektet uppfyller kraven enligt förordningen (2003:598) om statliga bidrag till lokala naturvärdsprojelct. Projektet bidrar främst till att uppfylla miljökvalitetsmålen God bebyggd miljö och "Ett rikt växt och djurliv". Länsstyrelsen Västernorrland Postadress: Härnösand Besöksadress: Nybrogatan 15 och Pumpbacksgatan 19 Telefon: Fax: E-post: vasternorriand@lansstyrelsen.se www. lansstyrelsen. se/vasternorrland

196 Beslut Sida 3 av 3 Dnr Länsstyrelsen gör bedömningen att projektets totalkostnad är motiverad ur naturvårdssynpunkt, frånsett åtgärd 7 som inte far bidrag i detta beslut. Utbetalning av bidrag av bidraget utbetalas medan projektet pägär, resterande 25 % kan utbetalas efter att projektet har avslutats och slutrapporterats till länsstyrelsen. Länsstyrelsen kommer att besluta om bidragets slutliga storlek när slutrapporten har lämnats in. Utbetalning av bidrag görs av länsstyrelsen enligt nedanstående utbetalningsplan. Länsstyrelsen förbehåller sig rätten att tidigarelägga planerade utbetalningar. Ar 2017 Efter slutrapportering Länsstyrelsen kan kräva att de utbetalade bidragen helt eller delvis återbetalas enligt 12 förordningen (2003:598) om statliga bidrag tul lokala naturvårdsprojekt. Kommunen är rättsligt och ekonomislrt ansvarig inför länsstyrelsen för genomförande och redovisning av projektet. Det är därför av stor vikt att skriftliga avtal upprättas mellan kommunen och genomförande aktörer för de enskilda åtgärderna. Övriga upplysningar Enligt 14 förordningen (2003:598) om statliga bidrag til] lokala naturvårdsprojekt får detta beslut inte överklagas. Detta beslut befriar inte kommunen från skyldigheten att söka de tillstånd eller fora de samråd som kan krävas enligt annan lagstiftning. Besök gärna länsstyrelsens webbplats för mer information www. lansstyrelsen. se. Mer informadon och bra länkar finns på Naturvårdsverkets webbplats se. LONA-registret finns pä naturvardsverket. se. Projelttansökningarna har beretts i en arbetsgmpp med deltagare frän enheterna skyddad natur, samhällsbyggnad Samt miljöanalys ochviltförvaltning. / Torbjörn Engberg Enhetschef kr fa- ^dw^lg^- Heléne Ohrling Enheten för sltyddad natur o6ll Länsstyrelsen Västernorrland Postadress; Härnösand Besöksadress: Nybrogatan 15 och Pumpbacksgatan 19 Telefon: Fax: E-post: vastemorrland@lansstyrelsen. se www. Iansstyrelsen. se/vasternorrland 196

197 't^l^^ ^Härnösands kommun Arbetslivsnämnden SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Samma nträdesdalum Sida 1(2) HÄRNÖSANDS KOMMUN^ \ 4 i Dnr. KSi?--??- OYI 6 Dnr Verksamhetsberättelse 2016 Arbetslivsnämndens beslut Arbetslivsnämnden beslutar att godkänna verksamhetsberättelse 2016, att skicka verksamhetsberättelsen for 2016 vidare till kommunstyrelsen för kännedom, samt att föreslå kommunfullmäktige att arbetslivsnämnden far behålla 2016 års överskott om 1, 0 mnkr under Bakgrund Arbetslivsnämnden följer upp verksamhetsplanen tre gånger per år. Nämndens verksamhetsmål följs upp i varje tertialrapport och har i slutet av 2016 en hög nivå av måluppfyllelse. Verksamhetsberättelsen redovisar det ekonomiska utfallet, samt vad som i stora drag har hänt under året och vad förvaltningen ser som framtida utmaningar. Under 2016 har arbetslivsnämndens verksamheter växt i takt med fortsatt högt flyktingmottagande, ökat behov av utbildning, integration samt stöd och vägledning till sysselsättning. Arbetslivsnämnden har for 2016 ett positivt resultat om 1,0 miljoner kronor. Utbildning i svenska for invandrare (SFI) visar på ett resultat om minus 1,4 mkr. Verksamheten har haft 2,8 mkr högre kostnader än budgeterat på gmnd av ett högre elevantal än väntat. Intäkten i fonn av schablonbidrag har ökat under året, men endast l,4 mkr högre än budget vilket förklarar resultatet. För att få en stabilitet i finansieringen av verksamheten när elevsiffroma förändras så kraftigt som under de senaste åren drar förvaltningen slutsatsen att förhållandet mellan skattemedel och schablonersättning samt schablonersättningens fördelning behöver ses över. Fram till att detta görs behöver extra medel tillföras verksamheten för att möta behovet av att studera inom SFI. I januari 2017 hade SFI en kö om 120 elever. Bedömningen av måluppfyllelse görs enligt följande skala: Justerandes sign Utd ragsbestyrka nde 197

198 ^ ^- Härnösands kommun SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 2(2) Arbetslivsnämnden Målet ej uppfyllt Målet delvis uppnått Målet uppnått Juslerandes sign Utdragsbestyrkande 198

199 L Härnösands kommun TJÄNSTESKRIVELSE Datum Sida 1(2) Dnr ARB/ Arbetslivsförvaltningen Petra Norberg, Verksamhetsberättelse arbetslivsnämnden 2016 Förslag till beslut Arbetslivsförvaltningens föreslår arbetslivsnämnden besluta att godkänna verksamhetsberättelse 2016, att skicka verksamhetsberättelsen för 2016 vidare till kommunstyrelsen för kännedom, samt att föreslå kommunfullmäktige att arbetslivsnämnden får behålla 2016 års överskott om 1, 0 mnkr under Beskrivning av ärendet Arbetslivsnämnden följer upp verksamhetsplanen tre gånger per år. Nämndens verksamhetsmål följs upp i varje tertialrapport och har i slutet av 2016 en hög nivå av måluppfyllelse. Verksamhetsberättelsen redovisar det ekonomiska utfallet, samt vad som i stora drag har hänt under året och vad förvaltningen ser som framtida utmaningar. Under 2016 har arbetslivsnämndens verksamheter växt i takt med fortsatt högt flyktingmottagande, ökat behov av utbildning, integration samt stöd och vägledning till sysselsättning. Arbetslivsnämndenhar for 2016 ett positivt resultat om l, O miljoner kronor. Utbildning i svenska för invandrare (SFI) visar på ett resultat om minus l, 4 mkr. Verksamheten har haft 2, 8 mkr högre kostnader än budgeterat på grund av ett högre elevantal än väntat. Intäkten i fonn av schablonbidrag har ökat under året, men endast l,4 mkr högre än budget vilket förklarar resultatet. För att få en stabilitet i finansieringen av verksamheten när elevsiffroma förändras så kraftigt som under de senaste åren drar förvaltningen slutsatsen att förhållandet mellan skattemedel och schablonersättning samt schablonersättningens fördelning behöver ses över. Fram till att detta görs behöver extra medel tillföras verksamheten för att möta behovet av att studera inom SFI. I januari 2017 hade SFI en kö om 120 elever. Bedömningen av måluppfyllelse görs enligt följande skala: Postadress Härnösand kommun Arbetslivsförvaltningen Härnösand Bes oks adress Johannesberggatan 3 Hemsida Telefon Organisationsnr E-post Fax Bankgiro arbetslivsfon/altningen@hamosand.se

200 Härnösands kommun Arbetslivsförvaltningen TJÄNSTESKRIVELSE Datum Dnr ARB/ Sida 2(2) nmålet ej uppfyllt Målet delvis uppnått Målet uppnått Petra Norberg Tf. förvaltningschef Bilagor Bilaga l Verksamhetsberättelse

201 !jk^ Härnösands Cl» kommun Verksamhetsberättelse Arbetslivsnämnden

202 Innehållsförteckning 1 Verksamheten Viktiga händelser...^ 3 Mål och indikatorer Härnösandsperspektivet Ekonomi Ekonomiskt resultat Resultat per verksamhet Investeringar lnternkontroll... ll 6 Framtiden Arbetslivsnämnden, Verksamhetsberättelse 2(13) 202

203 1 Verksamheten Arbetslivsnämndens viktigaste uppgift är att stödja människor att utveckla sina kompetenser för arbetsmarknadens behov genom arbetsmarknadsinsatser, integration, vuxenutbildning och yrkeshögskoleutbildningar. Nämnden ansvarar för Vuxenutbildning i form av Komvux, Lärvux, Lärcentrum, Yrkeshögskola och HETA. Inom verksamhetsområdet Arbete och integration ingår ansvar för mottagning, introduktion och samordning av integrationsverksamhet av nyanlända samt Tolkförmedling. En meningsfull sysselsättning bidrar till utveckling av individen, miljön och kommunen som helhet. Arbetslivsnämnden, Verksamhetsberättelse 3(13) 203

204 2 Viktiga händelser En viktig uppgift under året har varit att erbjuda personer som står utanför den reguljära arbetsmarknaden arbetsförberedande insatser. Det handlar till exempel om personlig utveckling, utbildning, språkstöd, praktik eller en tidsbegränsad anställning inom kommunens verksamhet. Personer som saknar fullständiga betyg har erbjudits studiemotiverande insatser som kombineras studier med arbete/praktik. Personer med psykisk ohälsa som påverkar anställningsbarheten, har tagit del av individanpassade insatser. Förvaltningen har i samarbete med Samhall AB startat en ny arena som erbjuder kostnadsfri följeslagarservice. Medborgare i Härnösand som har behov av stöd för att komma ut samhället kan få hjälp av en följeslagare. Cirka personer har deltagit i insatser i syfte att öka möjligheter till sysselsättning. 300 har haft någon form av anställning under tiden för insatserna. 220 ungdomar har haft ett feriearbete inom kommunens verksamhet. Antalet elever inom svenska för invandrare (SFI) har i genomsnitt varit 417 i under året, att jämföra med års siffra som var 314. Genom det goda samarbetet med föreningar och ideella organisationer har en mängd olika aktiviteter genomförts som stärker integrationen. Handbollens dag som anordnades av Brännans IF och Inlöparnas veckovisa löpträningar är två goda exempel pä samverkan kring integration med civila samhället. Antal timmar i samhällsorientering på modersmål har fördubblats till 120 timmar för att ge bättre möjligheter till integration i samhället. Yrkeshögskolan bedriver utbildningar utifrån behovet av kompetens bland arbetsgivarna inom regionen. Senaste antagningen gav lågt söktryck från eleverna till utbildningarna inom energitekniska området, vilket ledde till att en utbildningsstart fick ställas in. Arbetslivsnämnden, Verksamhetsberättelse 4(13) 204

205 3 Mål och indikatorer 3. 1 Härnösandsperspektivet Verksamhetsmål Andelen nyanlända som inte är i behov av särskilt stöd ska vara i sysselsättning eller studier två år efter att uppehållstillstånd har Analys beviljats ska öka Under året har förvaltningen arbetat med riktade insatser till personer som avslutat etableringen och skrivits in i förvaltningens olika verksamheter. Det innebär att förvaltningen inte haft kontakt med alla som avslutat etableringsplanen då uppföljning av vilka personer som har behov av insatser inte varit möjlig att genomföra. Tidiga insatser på individnivä innan etableringen är avslutad, har inte kunnat genomföras. Uppgifter om hur många som går vidare till studier, arbete utan att ha varit inskriven i förvaltningens verksamheter är Inte möjliga, enligt sekretesslagen att ta del av. Målet är inte uppfyllt. Analys Indikatorer Andelen nyanlända som inte är i behov av särskilt stöd ska vara i sysselsättning eller studier två är efter att uppehållstillstånd har beviljats ska öka Under året har ett flertal arbetsmöten hållit mellan Arbetsförmedlingen och förvaltningen för att ta fram ett underlag av personer på väg ut ur etableringen. För att kunna arbeta med tidiga insatser riktade till denna målgrupp krävs att Arbetsförmedlingen lämnar uppgifter om vilka personer som omfattas. Trots goda intentioner från Arbetsförmedlingen uppkom hinder utifrån personuppgiftslagen, kring att lämna ut begärd information. Förvaltningen har därför arbetat med insatser som riktas till nyanlända personer, i ett bredare perspektiv. Målet är därför inte mätbart. Insatser som förvaltningen genomfört under året som riktats ti)l målgruppen är till exempel: Informationsträffar av studieväg leda re på arbetsförmedlingen med erbjudande om studievägledning, studier och anställning till personer som avslutat etableringsperioden och som är inskriven på arbetsförmedlingen, samt löpande information utifrån individernas behov. En kartläggning har genomförts av tänkbar praktik - och anställningsplatser för att bredda utbudet av arbetsuppgifter. Fön/altningen har även kartlagt deltagarnas intresse, erfarenheter och behov, vilket i kombination med kartläggning av sysselsättningsplatser ökar möjligheten inför framtiden att möta individens önskemål vad gäller praktik eller anställning. SFI- studier i kombination med praktik eller anställning ökar nyanländas möjligheter till ett arbete. Analys Andelen kursdeltagare som slutfört en kurs på Komvux med godkänt betyg ska öka Andelen kursdeltagare som slutfört en kurs på Komvux och nätt godkänt betyg är 85 % för Inom vuxenutbildningen är det vanligt att personer som inte uppnår ett godkänt betyg pä grund av att de behöver längre studietid läser kursen ytterligare en gäng. Dessa personer räknas som en kursdeltagare istället för flera i underlaget. Om dessa personer ska räknas flera kursdeltagare blir utfallet för ,5% Insatser under året för att öka andelen godkända elever i kurserna har fokuserats på kompetenshöjande insatser för personal. Eleverna har getts möjlighet till individanpassning av studier och stöd av specialpedagog. Andelen kursdeltagare som slutfört en kurs pä Komvux med betyget godkänt ska öka Analys Andelen kursdeltagare som slutfört en kurs på Komvux och nått godkänt betyg är 85 procent för Inom vuxenutbildningen är det vanligt att personer som inte uppnår ett godkänt betyg på grund av att de behöver längre studietid läser kursen ytterligare en gång. Dessa personer räknas som en kursdeltagare istället för flera i underlaget. Om dessa personer istället ska räknas som flera kursdeltagare blir utfallet för ,5%. Förvaltningen har på olika sätt utvecklat stödet till eleverna som riskerar att inte nå fram till kursens mål. Insatser under 2016 har fokuserats på att möta den större andelen elever på gymnasienivå Arbetslivsnämnden, Verksamhetsberättelse 5(13) 205

206 Verksamhetsmål Arbetet med språkutvecklande arbetssätt har stärkt elevernas förutsättningar att nå målet med sina studier. Större andel elever än tidigare har nått studiemålen och det bidrar till möjligheter att studera vidare, samt medfört en ökade förutsättningar till ett arbete. Elevernas goda studieresultat bidrar till den egna personliga utvecklingen, som är en viktig motivator för framtida val av sysselsättning. Genomförda insatser har bidragit till att målet har uppfyllts. Indikatorer med utländsk härkomst. Aktiviteterna har handlat om att arbeta med ett språkutvecklande förhållningssätt och metod för högre måluppfyllelse i gymnasiekurser. Flera insatser har utgått från att öka kompetensen hos pedagoger i specialpedagogik, värdegrund och förhållningssätt. Förstelärare har haft ett tydligt uppdrag att bedriva skolutveckling och kursutveckling tillsammans den pedagogiska personalen. Mältalet om 70 % för Komvux har i sitt innehåll förändrats under Innan 1/7 ingick inte svenska för invandrare i Komvux. utan var en egen verksamhet. När målet satts ingick inte svenska för invandrare, l bedömningen av måltalet har förvaltningen inte tagit hänsyn till elevernas resultat inom SFI, utan jämförelser och mälbedömning görs pä gymnasiala kurser. Andelen deltagare under 25 år, som saknar grundskole- eller gymnasiebetyg, och är inskrivna i arbetsmarknadsåtgärd som börjar studera för att komplettera betygen ska öka B Analys Förvaltningen har genom kartläggning, motiverande insatser, informationsinsatser samt intern och extern samverkan, ökat andelen deltagare under 25 år, i arbetsmarknadsåtgärd och som saknar grund-eller gymnasiekompetens som går vidare till studier. Målgruppen som förvaltningen har arbetat med under 2016 bestod av 9 personer som saknade grundskolekompetens samt 48 som saknade gymnasiekompetens. Av dessa har totalt 29 personer kombinerat arbete med studier alternativt studerat på heltid i utbildningskontrakt. Kombinationen arbete/studier har varit lyckosam tillsammans med stödinsatser för ökad motivation till studier. För individerna innebär studierna ökade möjligheter till arbete/vidare studier samt ett ökat ansvar för sin egen försörjning. Studievägledningsinsatsema har haft god effekt. Slutsatser som dragits är att målet bör breddas och omfatta personer över 25 år, då målgruppen är begränsad. Erfarenheter under 2016 har medfört att fön/altningen startar homogena klasser för målgruppen för motiverande insatser och special pedagogiskt stöd som ett led i att höja måluppfyllelsen i studierna. Ett behov av att väva samman arbetsplatserna med studierna har växt fram vilket skulle innebära att arbetsplatserna kan stödja deltagaren i sina studier, med hjälp av handledare. Målet har uppfyllts. Andelen deltagare under 25 år, som saknar grundskole- eller gymnasiebetyg, och är inskrivna i arbets marknads åtgärd som börjar studera för att komplettera betygen ska öka Analys Genom att fokusera på deltagarnas studiebakgrund vid kartläggning har fler deltagare valt att kombinera studier med andra insatser. Det har också resulterat i att fler väljer att studera. Motiverande insatser för att deltagarna skall välja och lyckas med sina studier är ett nytt arbetssätt. Exempel på motiverande insatser är att syntiggöra deltagarnas kompetens och erbjuda studievägledning för en tydligare målbild. Förändringar i studiemiljö där traditionellt klassrum har bytts ut mot mer individanpassade miljöer har bidragit till ökad studiemotivation. Särskilda informationsinsatser har genomförts på ett proaktivt sätt på gymnasiet med studievägledning för att medvetandegöra vilka kompletteringar eventuellt framtida deltagare kan behöva genomföra för att nå slutbetyg/examen. Kommunens samarbete med Arbetsförmedlingen erbjuder ungdomar under 24 är möjlighet till utbiidningskontrakt. Inom Arbete och Integrations verksamhet fanns under ungdomar upp till 24 år i målgruppen. Av dessa saknade 9 grundskolekompetens och 48 gymnasiekompetens. Linder året har 29 deltagare genom utbildning skontrakt motiverats till att påbörja studier. Samverkan mellan A & l och Vux för att följa upp studier, uppföljning av personer utan betyg från grundskolan med studievägledning och uppringande insats. Arbetslivsnämnden, Verksamhetsberättelse 6(13) 206

207 4 Ekonomi 4. 1 Ekonomiskt resultat Nettokostnad och resultat (mnkr) Utfall 2015 Utfall 2016 Övriga intäkter 76,5 95,2 Kostnader -117,5-141,4 Nettokostnad -41,0-46,2 Skattemedel 43,5 47,2 Resultat 2,5 1,0 Den verksamhet Arbetslivsnämnden ansvarar för har under verksamhetsåret 2016 växt i takt med fortsatt högt flyktingmottagande, behov av utbildning, integration samt stöd och vägledning till sysselsättning i Härnösand. Omfattningen av verksamhetens kostnader har därför ökat med 23, 9 miljoner kronor jämfört med år Resultatet är ett överskott om 2, 5 miljoner kronor, motsvarande en miljon kronor mindre än föregående år. Under året har nämnden tilldelats 47, 2 miljoner kronor i kommunala skattemedel samt mottagit 95, 2 miljoner kronor i interna och externa intäkter och bidrag, vilket innebär att 67 % av finansieringen kommer från försäljning, bidrag och uppdrag från flertalet samarbetspartners och statliga verk. En ökning om 3 procent jämfört med Ökningen av intäkter och bidrag mellan 2015 och 2016 består framför allt av statsbidrag som stöd i flyktingmottagandet samt ekonomiska beslut om insatser från Arbetsförmedlingen. Resultat per kostnadsslag (mnkr) Utfall 2016 Budget 2016 Bugetawikelse Intäkter 142,5 110,5 32,0 varav tilldelade skattemedel 47,2 47,2 0,0 varav övriga intäkter 95,3 63,3 32,0 Kostnader -141,5-110,5-31,0 varav personalkostnader -66,1-65,1-1,0 varav anställningar med BEA -45,2-22,2 23,0 varav köp av huvudverksamhet -3,6-4,9 1,3 varav lokalkostnader -10,5-8,5-2,0 varav avskrivningar -0,8-0,6-0,2 varav övriga kostnader -15,3-9,2-6,1 Resultat 1,0 0,0 1,0 l tabellen Nämndresultat visas hur arbetslivsnämndens kostnader och intäkter fördelar sig i relation till budget Störst skillnad finns i övriga intäkter som Arbetslivsnämnden, Verksamhetsberättelse 7(13) 207

208 är 32 miljoner kronor högre än budget, och bland 2016 års intäkter står framför allt Migrationsverket, Arbetsförmedlingen, Myndigheten för Yrkeshögskola för 19, 8, 32, 2 respektive 6, 8 miljoner kronor vardera. Intäkterna från Migrationsverket har minskat i jämförelse med 2015 om 4, 2 miljoner kronor, medan intäkterna från Arbetsförmedlingen har ökat med 11 miljoner kronor i samma jämförelse. Som en konsekvens av minskat elevantal inom Yrkeshögskolan har intäkterna från Myndigheten för Yrkeshögskolan minskat med 0, 5 miljoner kronor. Verksamheterna har kunnat utvecklas under året utifrån politiska beslut på riksnivå med hjälp av tilldelning av extra medel. Anpassningen av verksamheterna visas genom nära 31 miljoner kronor högre kostnader än budgeterat. Genom ökad finansiering har fler anställningar med BEA kunna erbjudas som en arbetsmarknadsåtgärd för verksamheternas deltagare. Personalstyrkan har stärkts för att möta ökat behov av integration och utbildning, vilket återspeglas i ökade personalkostnader om 1 miljon kronor mot budget. Fortsatt hög nivå inom flyktingmottagning samt utvidgad verksamhet inom integration, sysselsättning, och inom SFI har resulterat i ökade lokalkostnader Resultat per verksamhet Resultat per verksamhet (mnkr) Nettokostnad 2015 Nettokostnad 2016 Skattemedel 2016 Resultat 2016 Arbetslivsnämnden -1,0-0,9 1,0 0,0 Ledning och gemensam administration -5,7-5,2 4,6-0,5 Arbete och Integration -14,7-20,3 22,1 1,8 Vuxenutbildningen - 19,6-19,8 19,5-0,3 Summa -41,0-46,2 47,2 1,0 Arbetslivsnämndens budget för direkta kostnader rörande politisk styrning har ett nollresultat för år Ledning och gemensam administration har ett underskott som följd av ökade lokalkostnader och kostnader i samband med flytt av verksamheten till nya lokaler och satsningar på förvaltningens arbetsmiljö. Verksamhetsområdet för Arbete och Integration bidrar till nämndens resultat med 1, 8 miljoner kronor. Nettokostnaden om 20, 3 miljoner kronor innebär att kommunala skattemedel står för 25 procent av verksamhetens finansiering De faktiska intäkterna och bidragen om cirka 69 miljoner kronor är 30,6 miljoner mer än budgeterat för Ökningen av intäkterna består framför allt av bidrag frän Migrationsverket för flyktingmottagning, serviceuppdrag, tolkuppdrag, samt arbetsmarknadspolitiska stöd från Arbetsförmedlingen. Den höga nivån av extern finansiering har ställt höga krav på verksamheternas anpassning till behovet av stöd till sysselsättning, integration samt flyktingmottagning. För att skapa långsiktiga möjligheter till arbetsmarknadsåtgärder för personer i behov av stöd har alla verksamheter inom Arbete och Integration utvecklats. Arbetslivsnämnden, Verksamhetsberättelse 8(13) 208

209 Nya aktiviteter och individuellt anpassade insatser till deltagare har skapat möjlighet för ett större antal deltagare att arbetspröva för att på så sätt komma närmare arbetsmarknaden. Samverkan med andra myndigheter har fördjupats vilket leder till resultat att fler beslut om insatser som Arbete och integration erbjuder till personer som bedöms stå långt från arbetsmarknaden, fattats under 2016 i jämförelse med Verksamhetsområdet Vuxenutbildning har ett resultat om minus 0, 3 miljoner kronor. Nettokostnaden har ökat marginalt i jämförelse med 2015, och innebär att kommunala skattemedel står för 42 procent av verksamhetens finansiering. Inom Komvux har efterfrågan på grundläggande vuxenutbildning varit lägre än budgeterat. Bidrag från Skolverket har varit 1, 6 mkr högre än budgeterat. Den största förklaringen till denna differens är att den kommunala budgeten läggs innan storleken på de statliga bidragen fastställts. Intäkterna har minskat inom Yrkeshögskolan på grund av lägre elevantal än budgeterat. Utbildning i svenska för invandrare visar på ett resultat om minus 1, 4 mkr. Verksamheten har haft 2,8 mkr högre kostnader än budgeterat på grund av ett högre elevantal än väntat. Intäkten i form av schablonbidrag har ökat under året, men endast 1,4 mkr högre än budget vilket förklarar resultatet. För att få en stabilitet i finansieringen av verksamheten när elevsiffrorna förändras så kraftigt som under de senaste åren drar förvaltningen slutsatsen att förhållandet mellan skattemedel och schablonersättning samt schablonersättningens fördelning behöver ses över Investeringar Investeringar (mnkr) Investering 2015 Investering 2016 Budget 2016 Utveckling Maskinhail 0,3 0,0 1,0 Offra d-system Maskinhall 0,1 0,0 0,0 Mätinstrument MaskinhallO.O 0,0 0,2 0,0 Uppgradering reglersystem Maskinhall 0,0 0,1 0,0 Kylaggregat Maskinhall 0,0 0,1 0,0 RES-labb Maskinhall 0,0-0,1 0,0 Pick-upp ALF 0,0 0,1 0,0 Möbler ALF 0,4 0,3 0,0 Reception Johannesbergshuset 0,0 0,1 0,2 Lås Maskinhall och P- hus 0,0 0,3 0,0 Summa 0,8 1,1 1,2 För att utveckla HETA, den energitekniska arenan, som stöd i den praktiska undervisningen och för uppdragsutbildningar, har investeringar gjorts i Maskinhallen. Utökad verksamhet har inneburit investeringar i möbler i samband med att nya och gamla lokaler behöver anpassas utifrån nya behov. Utifrån ett hållbarhetsperspektiv har även en del av Resursgruppens Arbetslivsnämnden, Verksamhetsberättelse 9(13) 209

210 fordonspark bytts ut mot mer miljövänliga alternativ. Receptionen i Johannesbergshuset anpassas utifrån arbetsmiljö - och säkerhetsaspekter, vilket krävt ombyggnationer. Arbetslivsnämnden, Verksamhetsberättelse 10(13) 210

211 5 Internkontroll Nämnden har beslutat att internkontrollen för 2016 ska avse processen kring kartläggning av SFI-elever. Arbetsgång Kartläggningen av SFI-elever görs i flera steg. Eleverna uppger i SFI-ansökan, utöver kontaktuppgifter, antal år i grund-, gymnasieskola, universitet samt eventuell övrig utbildning. Samtliga elever som ansökt till SFI kallas till en träff för information och komplettering av eventuella uppgifter som krävs för antagning till kursstart. Informationen ges muntligt och tolkning sker antingen på elevens hemspråk eller pä annat språk som eleven behärskar. Eleven blir antagen och nivåplacerad utifrån de uppgifter som lämnats i ansökan. Administrationen ansvarar för informationen kring ansökan till SFI. SFI-studierna inleds med en introduktionsvecka med information om skolan, förhållningsregler, lokaler mm. Gruppvis, med stöd av tolk, fyller eleverna i ett kartläggningsformulär med fördjupade frågor kring utbildning, arbetslivserfarenhet/yrke samt frågor om arbete/praktik i Sverige. Efter introduktionsveckan påbörjar eleven sina SFI-studier alternativt fortsätter i introduktionsgruppen max fyra veckor om det krävs ytterligare kartläggning för att kunna placera eleven på rätt studienivå. Uppgifter i kartläggningen ligger till grund för elevens vägledningssamtal. Eleverna har när som helst under sin studietid möjlighet att få studie- och yrkesvägledning. Om så inte skett träffar vägledaren eleven i samband med att SFI-studierna avslutas. Risker En arbetsgrupp som består av en yrkes- och studievägledare, SFI-lärare, en administratör samt kvalitetssamordnaren har genomfört en riskinventering av nuvarande process kring kartläggning av SFI-elever. Identifierade risker visar att det finns en risk att SFI-ansökan inte blir korrekt ifylld. Brist på tid för enskilt stöd gör att det finns en osäkerhet om eleven förstått vilka uppgifter som efterfrågas i ansökan. Ytterligare risker är att kartläggningen inte ger förväntat resultat eftersom den görs i ett tidigt skede vilket kan innebära att uppgifterna blir felaktiga pga. språkproblem, skillnader i olika länders utbildningssystem, okunskap om svenskt arbetsliv. Eleverna får möjlighet till studie-och yrkesvägledning när SFI-studierna avslutas om de inte själva tagit egen kontakt tidigare vilket kan innebära en risk för att de inte får tillräckligt vägledning under sin studietid. Åtgärder Internkontrollen har visat att begreppet kartläggning används på olika sätt. Den kartläggning som vuxenutbildningen är i behov är den som görs inför niväplacering av elever inom SFI. Övrig kartläggning utgår ifrån elevens egna behov och mel. De risker som har identifierats kommer att hanteras genom att 1. Rutiner ska tas fram så att eleverna får stöd inför ansökan. 2. Allmän information om skolan ges under introduktionsveckan. Arbetslivsnämnden, Verksamhetsberättelse 11(13) 211

212 3. Vägledarna arbetar fram aktiviteter med målet att varje elev 1. Får information om arbetslivets aktuella och förväntade kompetensbehov 2. Utvecklar sin självkännedom och förmåga till studieplanering 3. Medvetet kan ta ställning till fortsatt studie- och yrkesinriktning på grundval av samlade erfarenheter och kunskaper Arbetslivsnämnden, Verksamhetsberättelse 12(13) 212

213 6 Framtiden Arbetsgivarnas kompetenskrav ökar vilket gör att det finns grupper i samhället som har svårare att hitta ett arbete. Personer födda utanför Europa eller lågutbildade är exempel på utsatta grupper på arbetsmarknaden. En stor utmaning är att öka anställningsbarheten hos dessa personer som annars riskerar att hamna i långa tider av arbetslöshet. Arbetsförberedande insatser vidareutvecklas för att öka förutsättningarna för arbetslösa att etablera sig på arbetsmarknaden. Utveckling av personliga förutsättningar, värdering av yrkeskompetenser samt kunskaper om arbetsgivarnas behov är exempel på viktiga insatser. Utveckling av individanpassat stöd i studier är en förutsättning för lyckade studier. Under 2016 genomfördes en inventering kring möjliga praktik- /anställningsplatser inom kommunens verksamheter. Resultatet visar att det finns ett stort utbud av arbetsuppgifter som ger goda möjligheter till en bra introduktion för långtidsarbetslösa personer i arbetslivet. Kommunfullmäktiges beslut kommer att ligga till grund för det fortsatta arbetet. Alla medborgare ska ha lika möjlighet till delaktighet i samhällslivet och integrationsverksamhet har därför fortsatt hög prioritet. Ansvaret för att driva och utveckla integrationsinsatser innebär att alla aktiviteter som görs av kommunen och frivilliga organisationer kommer att kartläggas, samordnas och tillgängliggöras. Behovet av språkträning för nyanlända är stort och därför kommer undervisning i svenska för invandrare erbjudas i alternativa studiemiljöer, som till exempel på en arena, och genom yrkesinriktad svenska för invandrare. Under 2017 satsar Yrkeshögskolan på bredda utbudet av utbildningar. Nya utbildningar kommer att tas fram, utifrån regionens behov, för ansökan av statlig finansiering från Yrkeshögskolemyndigheten. Arbetslivsnämnden, Verksamhetsberättelse 13(13) 213

214 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 1(2) Kommunstyrelsen 266 Dnr Äskande om medel för habiliteringsassistent till gruppbostäder Kommunstyrelsens beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att avslå socialnämndens äskande om 2,0 mnkr för habiliteringsassistenter, samt att tillstyrka inrättande av 4,0 tjänst som habiliteringsassistent inom socialnämndens befintliga budgetram. Yttranden I ärendet yttrar sig Anders Gäfvert (M) och Lars Edvin Lundgren (SD). Yrkanden Ordförande Fred Nilsson (S) yrkar att ärendet ska föras till fullmäktige. Anders Gäfvert (M) yrkar bifall till socialnämndens äskande. I yrkandet instämmer Lars Edvin Lundgren (SD). Propositionsordning Ordförande finner att det föreligger tre förslag till beslut, liggande förslag, ett yrkande om bifall till äskandet samt ett yrkande om att föra ärendet vidare till kommunfullmäktige. Ordförande frågar först om kommunstyrelsen avser att besluta i enlighet med liggande förslag. Ordförande frågar sedan om kommunstyrelsen avser att besluta i enlighet med bifallsyrkandet. Ordförande finner att kommunstyrelsen har beslutat i enlighet med liggande förslag. Ordförande frågar om ärendet ska avgöras i kommunstyrelsen. Ordförande frågar sedan om ärendet ska föras vidare till kommunfullmäktige. Ordförande finner att ärendet ska föras vidare till kommunfullmäktige. Justerandes sign Utdragsbestyrkande 214

215 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 2(2) Kommunstyrelsen Reservation Moderaterna och Sverigedemokraterna reserverar sig till förmån för sitt eget yrkande. Jäv På grund av jäv deltar inte Karin Högberg (KD) i handläggningen i detta ärende. Bakgrund Socialnämnden har ett behov av att förstärka bemanningen med 4,0 årsarbetare. Ett huvudargument är att undvika ensamarbete vilket i dag förekommer i stor utsträckning inom omsorg om funktionshindrades grupp och servicebostäder. Socialförvaltningen har redan idag gjort denna höjning av bemanningen genom vikariat vilket innebär att kostnaden i dagsläget redan återfinns in nämndens resultat för Förvaltningen föreslår därför att kommunstyrelsen ska avslå äskningen om medel dock ger vi genom förslaget möjlighet till nämnden att fastställa inom nämndens befintliga budgetram. Beslutsunderlag Kommunstyrelseförvaltningens tjänsteskrivelse, Bilaga 1 - Socialnämndens äskande om medel Socialnämndens protokollsutdrag, Justerandes sign Utdragsbestyrkande 215

216 216

217 Härnösands kommun SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 15(30) Socialnämnden 176 Dnr Äskande om 4,0 årsarbetare habiliteringsassistent till gruppbostäder enligt Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) Omsorg om funktionshindrade Socialnämndens beslut Socialnämnden beslutar att föreslå Kommunstyrelsen föreslå Kommunfullmäktige att inrätta 4,0 årsarbetare habiliteringsassistenter med placering gruppbostäder LSS samt för detta tilldela Socialnämnden ekonomiska medel motsvarande 2,0 mnkr, samt att paragrafen justeras omedelbart. Bakgrund Brukare som på grund av hög ålder vistas i gruppbostaden på heltid och brukare med svår beteendeproblematik som behöver särskild boendeanpassning och förstärkt bemallling motsvarar idag 6,3 årsarbetare utöver ordinarie personal. Föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö påtalar vikten av att undvika ensamarbete, något som förekommer i stor utsträckning inom Omsorg om fönktionshindrades gruppoch servicebostäder. Då vissa verksamheter visar på ett positivt ekonomiskt resultat beräknas behovet av motsvarande 2,3 årsarbetare (av totalt 6,3) kwma finansieras inom befintlig ekonomisk ram. Beslutsunderlag Socialförvaltningen, missivskrivelse Socialförvaltningen, tjänsteskrivelse med bilaga Verksamhetschef Karin Högberg, muntlig information. Justerandes sign I c11 u- I 217

218 'bil/v^/y l ^ Härnösands kommun Socialförvaltningen Karin Högberg, MISSIV Datum Socialnämnden Sida 1(1) HÄRNÖSANDS KOMI TT- )^ ^^C\^AO_^3 HÄRNÖSANDS KOMMUN Dm-^\lo^'bc\-OZ'^ Äskande om 4,0 årsarbetare habiliteringsassistent till gruppbostäder enligt Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) Omsorg om funktionshindrade Förslag till beslut Socialförvaltningen föreslår Socialnämnden föreslå Kommunstyrelsen föreslå Kommunfullmäktige Att inrätta 4,0 årsarbetare habiliteringsassistenter med placering gruppbostäder LSS samt for detta tilldela Socialnämnden ekonomiska medel motsvarande 2,0 mnkr. Sammanfattning Brukare som på grund av hög ålder vistas i gruppbostaden på heltid och brukare med svår beteendeproblematik som behöver särskild boendeanpassning och förstärkt bemanning motsvarar idag 6, 3 årsarbetare utöver ordinarie personal. Föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö påtalar vikten av att undvika ensamarbete, något som förekommer i stor utsträckning inom Omsorg om fiinktionshindrades gruppoch servicebostäder. Då vissa verksamheter visar på ett positivt ekonomiskt resultat beräknas behovet av motsvarande 2,3 årsarbetare (av totalt 6,3) kunna finansieras inom befintlig ekonomisk ram. <J4^ ^^\l^v Agnejta Nordström Förv; Itningschef Postadress Härnösands kommun Socialförvaltningen Härnösand Besöks adress Nämndhuset Norra kyrkogatan 2 Hemsida www. ha mosa nd. se E-post socialforv3ltningen@harnosand.se Telefon vx Fax Organisatiooini Bankgiro

219 Härnösands kommun Socialförvaltningen Karin Högberg, TJÄNSTESKRIVELSE Datum Socialnämnden Sida 1(2) i KARNOSANDS KOMMUN ^ Or' -. ^^p^0_^5_ Äskande om 4,0 årsarbetare habiliteringsassistent till gruppbostäder enligt Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) Omsorg om funktionshindrade Beskrivning av ärendet Inom Omsorg om funktionshindrade finns 20 gmpp/servicebostäder enligt Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) och ett med inriktning psykiatri enligt Socialtjänstlagen (SoL). Det äldsta gruppboendet har funnits i 30 år. Man kan flytta in som ung person och bo kvar i ett och samma boende under hela vuxenlivet. Totalt antal brukare är 135, varav 20 är äldre än 65 år. Behovet av personal har ökat de senaste åren på grund av brukare som av åldersskäl är hemma på heltid. I de gruppbostäder där alla brukare deltar i daglig verksamhet på dagarna är det obemannat några timmar på dagtid. Ett ökat personalbehov har också uppstått då ett antal brukare med svår beteendeproblematik behöver särskild anpassning både vad gäller boende och förstärkt bemanning. Hot och våld förekommer i några av våra boenden, detta har lett till sjukskrivning for personal och behov av omplacering. Förstärkning i fonn av extra personal och handledning för personalgrupperna har satts in. l den mån det är möjligt erbjuder vi byte av gruppbostad för brukaren om det främjar den enskildes och medboendes livskvalitet. Kan rätt insatser av vård och stöd ges till brukare innebär det också oftast en god arbetsmiljö for vår personal. I våra grupp- och servicebostäder arbetar oftast sex personal, i vissa boenden bara fem. Då det krävs personal dygnet runt innebär det ensamarbete delar av dygnet. Med ökat behov för bmkama räcker inte den bemanningen alltid till. En jämförelse med övriga kommuner i Sverige visade 2014 i kostnad per brukare (kpb) att kostnaden per dygn for gruppbostäder i Härnösand ligger lågt jämförelsevis i landet. Endast sju kommuner hade lägre dygnskostnad än Härnösand. Under 2016 har vi förstärkt bemanningen i sex av våra gruppbostäder som motsvarar totalt 6,3 årsarbetare. Bedömningen är att behovet kvarstår närmaste åren. Postadress Härnösands kommun Socialförvaltningen Härnösand Besöksadress Nämnd huset Norra kyrkogatan 2 Hemsida se E-post socialforvaltningen@harnosand.se Telefon vx Fax Organisations ni 212DOO-2403 Etankgiro

220 Härnösands kommun Socialförvaltningen TJÄNSTESKRIVELSE Datum Sida 2(2) Eftersom vissa verksamheter visar på ett positivt ekonomiskt resultat bör det räcka med en utökning med 4,0 heltidstjänster och att det överstigande behovet motsvarande ungefär 2,3 årsarbetare ryms inom befintlig ekonomisk ram. PersonalfSrstärkning som idag överstiger 4,0 årsarbetare kommer att tillsättas i form av visstidsanställningar utifrån arbetsanhopning. Hösten 2017 kan vi erbjuda 12 brukare lägenheter i två nybyggda gruppbostäder. Lika många brukare väntar idag på erbjudande om ledig lägenhet. Behovet av ytterligare 4,0 årsarbetare avser redan befintliga gruppoch servicebostäder enligt LSS. Beslutsunderlag Mot bakgrund av ökade behov för brukare som bor i gmpp- och servicebostäder föreslår Socialförvaltningen Socialnämnden att äska om utökade medel for inrättande av 4,0 årsarbetare habiliteringsassistenter motsvarande en kostnad av 2,0 mnkr. Utökningen avser behov hos brukare och insatser för en bättre arbetsmiljö for personal där mycket ensamarbete förekommer. Nya föreskrifter gällande arbetsmiljö och då särskilt organisatorisk och social arbetsmiljö påtalar vikten av att undvika ensamarbete, något som förekommer i stor utsträckning i arbetet inom grupp- och servicebostäder. Omsorg om fimktionshindrade ser kontinuerligt över kvalitet, effektivitet och samordning av personalinsatser. Om verksamhetens behov av antalet personal minskar över tid kommer Socialförvaltningen att följa de arbetsrättsliga åtgärder som gäller for övertalig personal. Verksamhetschef Y^6 Karin Högberg Bilaga l Risk och konsekvensanalys 220

221 Härnösands kommun HR-avdelningen Riskbedömning och handlingsplan Förvaltning Socialförvaltninen Deltagare Avser 4,0 årsarbetare hab. ass. gruppbostäder Datum Framtagen av Verksamhetschef Version 1 God känd av Karin Högberg Riskkälla Riskbedömning lig medel hög Åtgärd Ansvarig Klart när? Kontroll l utförd datum Grundbemanning i flera gruppbostäder räcker inte till för brukärnas behov. D Äska hos Socialnämnden om utökning med 4, 0 äa habiliteringsassistenter Vei1<samhetschef Nov -16 Sjukskrivning och risk för sjukskrivning för personal som strider mot Organisatorisk och psykosociai arbetsmiljö Se ovan. Verksamhetschef Nov -16 Mänga timmar av ensamarbete för personal i grupp- och sen/icebostäder. Ej förenligt med arbetsmiljöföreskrifter. oa Se ovan. Verksam hetschef Nov -16 Brukares rätt till att få sina behov tillgodosedda går ej att ge. Risk för beteendeproblematik och psykisk ohälsa. a Se ovan. Brukare med beslut om insats enligt LSS har rätt att fä sina behov tillgodosedda i sitt hem. Verksamhetschef Nov -16 Överskridande av tilldelad budgetram. a Se ovan. Pga av låg bemanning är det ibland nödvändigt med mer eller mindre tilffällig utökning av personalresurser. Verksamhetschef Nov -16 D a D D DD Postadress Härnösands kommun HR - avdelningen Härnösand BesÖksadress Stadshuset Norra kyrkogatan Hemsida harnosand. se e-post kommun@harnosand. se Telefon vx Fax Organisationsnr Bankgiro

222 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 1(2) Kommunstyrelsen 267 Dnr Äskande om medel för utökande av tjänst inom skuldrådgivning Kommunstyrelsens beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att avslå socialnämndens äskande om 300 tkr. Yttranden I ärendet yttrar sig Lars Edvin Lundgren (SD). Yrkanden Ordförande Fred Nilsson (S) yrkar att ärendet ska föras till fullmäktige. Lars Edvin Lundgren (SD) yrkar bifall till socialnämndens äskande. Propositionsordning Ordförande finner att det föreligger tre förslag till beslut, liggande förslag, ett yrkande om bifall till äskandet samt ett yrkande om att föra ärendet vidare till kommunfullmäktige. Ordförande frågar först om kommunstyrelsen avser att besluta i enlighet med liggande förslag. Ordförande frågar sedan om kommunstyrelsen avser att besluta i enlighet med bifallsyrkandet. Ordförande finner att kommunstyrelsen har beslutat i enlighet med liggande förslag. Ordförande frågar om ärendet ska avgöras i kommunstyrelsen. Ordförande frågar sedan om ärendet ska föras vidare till kommunfullmäktige. Ordförande finner att ärendet ska föras vidare till kommunfullmäktige. Reservation Sverigedemokraterna reserverar sig till förmån för sitt eget yrkande. Justerandes sign Utdragsbestyrkande 222

223 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 2(2) Kommunstyrelsen Jäv På grund av jäv deltar inte Karin Högberg (KD) i handläggningen i detta ärende. Bakgrund I och med skuldsaneringslagen som kom den 1 november 2016 vill socialnämnden ta höjd för att andelen personer som söker skuldsanering öka. Lagen innebär att det ska vara lättare att få skuldsanering och att den femåriga skuldsaneringsprocessen ska vara enklare att genomföra. Socialnämnden ser därför ett behov av att förstärka bemanningen med 0,5 årsarbetare som skuldsanerare. Kommunstyrelseförvaltningen föreslår att socialnämnden bevakar huruvida det sker någon förändring av antalet som söker skuldsanering innan en ökning sker av bemanningen. Beslutsunderlag Kommunstyrelseförvaltningens tjänsteskrivelse, Bilaga 1 - Socialförvaltningens tjänsteskrivelse Justerandes sign Utdragsbestyrkande 223

224 Härnösands kommun SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 19(30) Socialnämnden 180 Dnr Äskande om medel med anledning av utökning av tjänst Budget- och skuldrådgivning Socialnämndens beslut Socialnämnden beslutar att föreslå Kommunstyrelsen föreslå Kommunfullmäktige besluta att tilldela Socialnämnden utökad ram med 300 tkr, motsvarande 50 % tjänst som budget- och skuldrådgivare från och med år 2017, samt att paragrafen justeras omedelbart. Bakgrund Socialförvaltningen, Härnösands kommun har en anställd budget -och skuldrådgivare på 50 %. I och med ny skuldsaneringslag fr.o.m. den 1 november, 2016, förväntas andelen personer som ansöker om skuldsanering öka. Intentionen med den nya lagstiftningen är att den nya lagen ska vara mer generös, att det ska vara lättare att få skuldsanering beviljad och att den femåriga skuldsaneringsprocessen ska vara enklare att genomföra. Förhoppningen från lagstiftaren är att andelen som ansöker om skuldsanering ska öka markant. Det finns inga möjligheter att omfördela arbetsuppgifter inom verksamheten som möjliggör att mer tid läggs på budget- och skuldsanering. Om socialförvaltningen ska leva upp till de nya kraven, och kommunrnedborgama få ta del av det lagstadgade stöd som anges, måste resurser motsvarande 50 % tillföras. Beslutsunderlag Socialförvaltningen, missivskrivelse Socialförvaltningen, tjänsteskrivelse Verksamhetschef Lis bet Sand er, muntlig information. Justerandes sign 224 """''"""'''"'' I

225 'fol\-(v_-iar l 1 Härnösands kommun MISSIV Datum Sida 1(1) HÄRNÖSANDS KOMMI Lisbet Sander Lisbet. sander@harnosand. se 2016 ^)K1 ii f^c'0i lic. - i^.c^ HÄRNÖSANDS KOMMUN D"r. teik-5^-ö"i0 Utökning av tjänst Budget- skuldrådgivare Förslag till beslut Socialnämnden ioreslås besluta att föreslå kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige besluta att tilldela socialnämnden utökad ram med 300 tkr, motsvarande 50 % tjänst som budget- och skuldrådgivare frän och med år Sammanfattning Socialffirvaltningen, Härnösands kommun har en anställd budget -och skuldrådgivare på 50 %. I och med ny skuldsaneringslag fr.o.m. den l november, 2016, förväntas andelen personer som ansöker om skuldsanering öka. Intentionen med den nya lagstiftningen är att den nya lagen ska vara mer generös, att det ska vara lättare att fs skuldsanering beviljad och att den femåriga skuldsaneringsprocessen ska vara enklare att genomfora. Förhoppningen från lagstiftaren är att andelen som ansöker om skuldsanering ska öka markant. Det finns inga möjligheter att omfördela arbetsuppgifter inom verksamheten som möjliggör att mer tid läggs på budget- och skuldsanering. Om socialförvaltningen ska leva upp till de nya kraven, och kommunmedborgama fä ta del av det lagstadgade stöd som anges, måste resurser motsvarande 50 % tillföras. l/ ^gn^ta Nordström Förvfaltningschef \ty r\ Lisbet Sander Verksamhetschef -v/ Bilagor Bilaga l Tjänsteskrivelse Postadress Härnösands kommun Besöks adress Stadshuset Hemsida se Telefon vx Orga nisa lionsru Härnösand E-p ost kommun@harnosand. se Fax Bankgfro

226 Härnösands kommun Socialförvaltningen Lisbet Sander se TJÄNSTESKRIVELSE Datum SOCIALNÄMNDEN Sida 1(2) HÄRNÖSANDS KOMMUN '» o"' 5oc^-KCI-c^ Utökning av tjänst Budget- skuldrådgivare Förslag till beslut Socialnämnden föreslås besluta att ytterligare medel motsvarande 50 % tjänst som budget- och skuldrådgivare äskas i budget Beskrivning av ärendet Socialförvaltningen, Härnösands kommun har en anställd budget - och skuldrådgivare på 50 %. l och med ny skuldsaneringslag fi'.o.m. den l november, 2016, förväntas andelen personer som ansöker om skuldsanering öka. Intentionen med den nya lagstiftningen är att den nya lagen ska vara mer generös, att det ska vara lättare att fä skuldsanering beviljad och att den femåriga skuldsaneringsprocessen också ska vara enklare att genomfora. Förhoppningen från lagstiftaren är att andelen som ansöker om skuldsanering ska öka markant. I samband med ändringar i den nya skuldsaneringslagen kommer också budget- och skuldrådgivarens roll skrivas in i socialtjänstlagen. Där såväl kommunernas skyldighet an lämna budget- och skuldrådgivning som Inspektionen for vård och omsorgs (IVO) tillsynsansvar över kommunernas budget- och skuldrädgivning framgår. De kommunala rådgivama förväntas att genom olika former av ekonomisk rådgivning bidra till att förebygga överskuldsättning och hjälpa skuldsatta personer att finna en lösning på sina problem. Rådgivama ska ge råd till och verka for olika former av frivilliga uppgörelser även för gäldenärer som av en eller annan anledning inte kan eller vill komma i fråga for en skuldsanering enligt lagen. Det är varje kommuns ansvar att se till att det finns resurser för budget- och skuldrådgivning i förhållande till behov. För att undvika överskuldsättning ska rådgivama även arbeta med förebyggande insatser. (Konsumentverket, Rapport 2016:5) Under 2015 ansökte 41 personer i Härnösands kommun om skuldsanering. 30 av dessa fick råd och stöd genom kommunens budget - och skuldrådgivning. Detta är en ökning med 46 % vid en jämförelse med år (Statistisk 2015, hämtat från Kronofogdens hemsida.) Postadress Härnösands kommun Sodalfön/altningen Härnösand Beséksa dress Namndhuset Norra kyrkogatan 2 Hemsida www. hamosano. se E-pO St socialforvaltningen@harnosand.se Telefon v«fax < Organisationini Bankgiio

227 Härnösands kommun Socialförvaltningen TJÄNSTESKRIVELSE Datum Sida 2(2) Under 2015 hade 4 % av medborgarna i Härnösands kommun ärenden registrerade vid Kronofogdemyndigheten. Detta kan jämföras med siffran på 3,5 % som gäller i riket i övrigt. Medborgarna i Härnösands kommun fick i snitt vänta 2 veckor for en första träff med budget -och skuldrädgivare, vilket kan jämföras med i snitt 4 veckor for övriga landet. Anledningen till att Härnösands kommun har relativt kort väntetid är att skuldsatta som har for avsikt att ansöka om skuldsanering prioriterats. De som har behov av budgetrådgivning och skuldrådgivning men inte kan komma i fråga for skuldsanering har nekats tid och stöd till följd av prioritering av skuldsaneringsärenden. Därför har väntetiden blivit kortare. Konsekvenserna av lagskärpningen var inte kända vid arbetet med budget Konsekvenser Det finns inga möjligheter att omfördela arbetsuppgifter inom ekonomienheten som möjliggör att mer tid läggs pä budget- och skuldsanering. Om socialförvaltningen ska leva upp till de nya kraven, och kommunmedborgama fä ta del av det lagstadgade stöd som anges, måste resurser motsvarande 50 % tillföras enheten. 1/T Lisbet Sander Verksamhetschef 227

228 Härnösands kommun Bo Glas bo. se TJÄNSTESKRIVELSE Datum 2016^11-18 Sida 1(1) HÄRNÖSANDS KOMMUN Dnr. K^llo-5^Z-OviOJ Äskande om medel för utökande av tjänst inom skuldrådgivning Förslag till beslut Kommunstyrelseförvaltningen föreslår kommunstyrelsen besluta att avslå socialförnämndens äskande om 300 tkr. Beskrivning av ärendet I och med skuldsaneringslagen som kom den l november vill socialnämnden ta höjd för att andelen personer som söker skuldsanering öka. Lagen innebär att det ska vara lättare att få skuldsanering och att den femåriga skuldsaneringsprocessen ska vara enklare att genomföra. Socialnämnden ser därför ett behov av att förstärka bemanningen med 0,5 årsarbetare som skuldsanerare. Kommunstyrelseförvaltningen föreslår att socialnämnden bevakar huruvida det sker någon förändring av antalet som söker skuldsanering innan en ökningen sker av bemanningen. Sofia Pettersson Kommundirektör g^^ Bo Glas Ekonomichef Bilagor Bilaga l Socialnämndens äskande om 0, 5 årsarbetare dnr Postadress Härnösands kommun Härnösand Besöksadreis Stadshuset Hemsida www. harnosand. se É-pO St kommun@harnosand. 228 se Telefon vx Fax Organisationsnr Banl<giro

229 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 1(2) Kommunstyrelsen 268 Dnr Äskande om medel för ny daglig verksamhet Kommunstyrelsens beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att avslå socialnämndens äskande om 485 tkr, samt att tillstyrka en anställning som habiliteringsassisten motsvarande 1,0 årsarbetare inom befintlig budgetram. Yttranden I ärendet yttrar sig Anders Gäfvert (M). Yrkanden Ordförande Fred Nilsson (S) yrkar att ärendet ska föras till fullmäktige. Anders Gäfvert (M) yrkar bifall till socialnämndens äskande. Propositionsordning Ordförande finner att det föreligger tre förslag till beslut, liggande förslag, ett yrkande om bifall till äskandet samt ett yrkande om att föra ärendet vidare till kommunfullmäktige. Ordförande frågar först om kommunstyrelsen avser att besluta i enlighet med liggande förslag. Ordförande frågar sedan om kommunstyrelsen avser att besluta i enlighet med bifallsyrkandet. Ordförande finner att kommunstyrelsen har beslutat i enlighet med liggande förslag. Ordförande frågar om ärendet ska avgöras i kommunstyrelsen. Ordförande frågar sedan om ärendet ska föras vidare till kommunfullmäktige. Ordförande finner att ärendet ska föras vidare till kommunfullmäktige. Reservation Moderaterna reserverar sig till förmån för sitt eget yrkande. Sverigedemokraterna reserverar sig mot beslutet. Justerandes sign Utdragsbestyrkande 229

230 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 2(2) Kommunstyrelsen Jäv På grund av jäv deltar inte Karin Högberg (KD) i handläggningen i detta ärende. Bakgrund Socialnämnden har redan idag utökat den dagliga verksamheten för att möta det behov som finns. Förvaltningen föreslår att kommunstyrelsen avslår äskandet om medel då verksamheten redan idag återfinns inom socialnämndens resultat för 2016 och kommunens minskade skatteintäkter för 2017 ger begränsade möjligheter till utökningar. Beslutsunderlag Kommunstyrelseförvaltningens tjänsteskrivelse, Bilaga 1 - Äskande om medel för ny daglig verksamhet Justerandes sign Utdragsbestyrkande 230

231 Härnösands kommun Socialnämnden SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 17(30) 178 Dnr Askande om ny daglig verksamhet för brukare med autism enligt Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade Socialnämndens beslut Socialnämnden beslutar att föreslå Kommunstyrelsen föreslå Kommunfullmäktige att tilldela Socialnämnden utökad ekonomisk ram från och med 2017 för ny daglig verksamhet motsvarande totalt 485 tkr för lokal och 1,0 årsarbetare habiliteringsassistent, samt att paragrafen justeras omedelbart. Bakgrund Ett akut behov av lokal och personal uppstod hösten 2016 till följd av att daglig verksamhet inte kunde verkställas inom befintlig verksamhet för brukare med autism med beslut om daglig verksamhet enligt Lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade (LSS). Behovet av en mindre verksamhet bedöms kvarstå de närmaste åren. Beslut om insatsen Daglig verksamhet som ej kan verkställas kan leda till att kostnader uppstår i form av andra insatser i hemmet i väntan på att beslutet ska verkställas. Beslutsunderlag Socialförvaltningen, missivskrivelse Socialförvaltningen, tjänsteskrivelse med bilaga Verksamhetschef Karin Högberg, muntlig information. Justerandes sign 'SF 231 "'""''"'"'""'"" I

232 ^ '^cyv \ ^ Härnösands kommun Socialförvaltningen Karin Högberg, MISSIV Datum HÄRNÖSANDS Sida 1(1) -ii- n MUN Socialnämnden T<^ '-"soclb-231-7^ HÄRNÖSANDS KOMMUN 20)6 -D- 2 3 Dnr. K5lfo-^t/--^2 Äskande om ny daglig verksamhet för brukare med autism enligt Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade Förslag till beslut Socialförvaltningen föreslår Socialnämnden att föreslå Kommunstyrelsen föreslå Kommunfullmäktige Att tilldela Socialnämnden utökad ekonomisk ram från och med 2017 för ny daglig verksamhet motsvarande totalt 485 tkr för lokal och l,0 årsarbetare habiliteringsassistent Sammanfattning Ett akut behov av lokal och personal uppstod hösten 2016 till följd av att daglig verksamhet inte kunde verkställas inom befintlig verksamhet for brukare med autism med beslut om daglig verksamhet enligt Lagen om stöd och service för vissa fiinktionshindrade (LSS). Behovet av en mindre verksamhet bedöms kvarstå de närmaste åren. Beslut om insatsen Daglig verksamhet som ej kan verkställas kan leda till att kostnader uppstår i form av andra insatser i hemmet i väntan på att beslutet ska verkställas. ^gh^ta Nordström Förvaltningschef J Postadress Härnösands kommun Socialfönfaltningen Härnösand Besäksadresi Nämndhuset Norra kyrkogatan 2 Hemsida www. harnosand. se E-post socialfon/altningen@harnosand.se Telefon vx Fax Organisationsnr Bankgifo

233 ^ Härnösands kommun Socialförvaltningen Karin Högberg, TJÄNSTESKRIVELSE Datum Sida 1(11 HÄRNÖSANDS KOMMUN I '1 Socialnämnden Dm ^\h-zå\-'w Äskande om ny daglig verksamhet för brukare med autism enligt Lagen om stöd och service Beskrivning av ärendet Omsorg om fiinktionshindrade har för närvarande tio dagliga verksamheter enligt Lagen om stöd och service till vissa fanktionshindrade (LSS), därtill kommer ett 60-tal (Bretagsplatser. Cirka 200 brukare har beslut om daglig verksamhet och sysselsänning enligt Socialtjänstlagen (SoL). Daglig verksamhet tar årligen emot ett antal avgångselever från kommunens gymnasiesärskola, varav några med omfattande fiinktionsnedsättningar inom autismområdet. Idag finns endast en daglig verksamhet med en utpräglad metodik som vänder sig till personer med autism nämligen Villagruppen i Gula villan på Hospitalsgatan. I verksamheten arbetar personalen med ett pedagogiskt innehåll som anpassas till den enskilde. Rutiner samt lokaler och miljö är väl anpassade för personer med autism. Under hösten 2016 uppstod ett utökat behov av daglig verksamhet som vänder sig till personer med autism på grund av att elever som avslutat särgymnasiet vårterminen 2016 med denna funktionsnedsättning beviljats insatsen Daglig verksamhet. Lokalmässigt kan inte Villagruppen ta emot fler brukare. På grund av avsaknad av lokaler tillika verksamhet anpassad for personer med autism startades därför hösten 2016 daglig verksamhet i gymnasiesärskolans tidigare lokal Agda på Bureområdet, Rosenbäcksallén. Där bedrivs daglig verksamhet i en lokal på ca 90 kvm. En medarbetare har visstidsanställts fram till Idag har två brukare sin dagliga verksamhet i lokalen. Ytterligare en brukare kan beredas plats om så behövs. Lokalkostnaden uppgår till 81, 6 tkr per år. Lönekostnaden uppgår till 400 tkr. För närvarande finns ingen annan lösning for ett fåtal brukare med omfattande fiinktionsnedsättning inom autismområdet. Behovet kvarstår av en mindre verksamhet for personer med autism under de nämiaste åren. Postadress Härnösands kommun Socialförvaltningen Härnösand Besöksadresi Nämndhuset Norra kyrkogatan 2 Hemsida se E-post soc i alforva It ni ngen@iharnosand.se Telefon vx Fax Organisationsnr Baiiheiro

234 Härnösands kommun Socialförvaltningen TJÄNSTESKRIVELSE Datum Sida 2(2) Beslutsunderlag Med anledning av akut behov av att lösa rätten till daglig verksamhet för två brukare anställdes en personal på heltid for visstidsanställning och lokal som tidigare använts av skolförvaltningen hyrdes för ett år framåt. Behovet av lokal och personal bedöms komma att kvarstå de närmaste åren. Mot bakgmnd av ovanstående föreslår Socialförvaltningen Socialnämnden att äska om utökade medel motsvarande 485 tkr for uppkomna kostnader for l,0 årsarbetare habiliteringsassistent och årshyra tor lokal. Omsorg om fiinktionshindrade ser kontinuerligt över kvalitet, effektivitet och samordning av personalinsatser. Om verksamhetens behov av antalet personal minskar över tid kommer Socialförvaltningen att följa de arbetsrättsliga åtgärder som gäller for övertalig personal. ^/u. -. Verksamhetschef ^y, Karin Högberg Bilaga l Risk och konsekvensanalys 234

235 ^Härnösands kommun HR-avdelningen Riskbedömning och handlingsplan Förvaltning Socialförvaftn ingen Deltagare Avser ny verksamhet, lokal och 1, 0 årsarbetare hab. ass. Datum Framtagen av Verksamhetschef Version 1 Godkänd av Karin Högberg Riskkälla Riskbedömning lig medel hög Åtgärd Ansvarig Klart när? Kontroll utförd datum Överskridande av budgetram för Daglig verksamhet a D B Äska om hyra av "Agda" och 1,0 årsarbetare- Verksamhetschef Nov -16 E} erbjuda f. n. två brukare plats i daglig verksamhet Se ovan. Verksamhets chef Nov -16 Kostnad om insatsen ej verkställs i form av andra insatser de föråldrarna till dessa ungdomar arbetar dagtid och bmkarna inte klarar sig ensamma hemma. aa Se ovan. Verksamhetschef Nov -16 Risk för vite om beslut om insats ej verkställs. D Se ovan. Verksam h etschef Nov -16 DD Postadress Härnösands kommun HR - avdelningen Härnösand Besöksadress Stadshuset Norra kyrkogatan Hemsida harnosand. se e-post kommun@harnosand. se Telefon vx Fax Organisationsnr Bankgiro

236 Härnösands kommun Bo Glas bo. se TJÄNSTESKRIVELSE Datum Sida 1(1) HÄRNÖSANDS KOMMUN DnrXö b-5^-?gz. Äskande om medel för ny daglig verksamhet Förslag till beslut K.ommunstyrelseförvaltningen föreslår kommunstyrelsen besluta att avslå socialnämndens äskande om 485 tkr samt att tillstyrka en anställning som habiliteringsassistent motsvarande l,0 årsarbetare inom befintlig budgetram. Beskrivning av ärendet Socialnämnden har redan idag utökat den dagliga verksamheten för att möta det behov som finns. Förvaltningen föreslår att kommunstyrelsen avslår äskandet om medel då verksamheten redan idag återfinns inom socialnämndens resultat för och kommunens minskade skatteintäkter för 2017 ger begränsade möjligheter till utökningar. Sofia Pettersson Kommundirektör Bo Glas Ekonomichef Bilagor Bilaga l Socialnämndens protokoll Socl Postadress Härnösands kommun Besöksadress Stadshuset Hemsida www. harnosand. se Telefon vx Organisationsnr Härnösand E-post kommun@harnosand. 236 se Fax Bankgiro

237 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 1(2) Kommunstyrelsen 269 Dnr Äskande om utökad budgetram för externa placeringar Kommunstyrelsens beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att avslå socialnämndens äskande om 1,0 mnkr. Yttranden I ärendet yttrar sig Anders Gäfvert (M) och Lars Edvin Lundgren (SD). Yrkanden Ordförande Fred Nilsson (S) yrkar att ärendet ska föras till fullmäktige. Anders Gäfvert (M) yrkar bifall till socialnämndens äskande. I yrkandet instämmer Lars Edvin Lundgren (SD). Propositionsordning Ordförande finner att det föreligger tre förslag till beslut, liggande förslag, ett yrkande om bifall till äskandet samt ett yrkande om att föra ärendet vidare till kommunfullmäktige. Ordförande frågar först om kommunstyrelsen avser att besluta i enlighet med liggande förslag. Ordförande frågar sedan om kommunstyrelsen avser att besluta i enlighet med bifallsyrkandet. Ordförande finner att kommunstyrelsen har beslutat i enlighet med liggande förslag. Ordförande frågar om ärendet ska avgöras i kommunstyrelsen. Ordförande frågar sedan om ärendet ska föras vidare till kommunfullmäktige. Ordförande finner att ärendet ska föras vidare till kommunfullmäktige. Reservation Moderaterna och Sverigedemokraterna reserverar sig till förmån för sitt eget yrkande. Justerandes sign Utdragsbestyrkande 237

238 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 2(2) Kommunstyrelsen Jäv På grund av jäv deltar inte Karin Högberg (KD) i handläggningen i detta ärende. Bakgrund Socialnämnden har redan idag förstärkt bemanningen med 6,3 årsarbetare utöver ordinarie personal. Ett huvudargument är att undvika ensamarbete vilket har förekommit i viss utsträckning inom omsorg om funktionshindrades grupp och servicebostäder. Förvaltningen menar att åtgärden redan idag har genomförts inom socialnämndens resultat för 2016 och kommunens minskade skatteintäkter för 2017 ger begränsade möjligheter till utökningar. Beslutsunderlag Kommunstyrelseförvaltningens tjänsteskrivelse, Bilaga 1 - Socialförvaltningens äskande Justerandes sign Utdragsbestyrkande 238

239 Härnösands kommun Bo Glas bo, se TJANSTESKRIVELSE Datum Reviderad Sida 1(1) HÄRNÖSANDS KOMMUN D"''-'<. '7lfc-5^S-73"( Äskande om utökad budgetram för externa placeringar Förslag till beslut Kommunstyrelseförvaltningen föreslår kommunstyrelsen besluta att avslå socialnämndens äskande om l, 0 mnkr. Beskrivning av ärendet Socialnämnden köper för närvarande platser hos externa företag för brukare med psykisk funktionsnedsättning som har beslut om gruppbostad enligt socialtjänstlagen. Det görs då Härnösands kommun i dagsläget inte kan tillgodose behovet av egna bostäder. Kostnadsutvecklingen beskrivs bero på anatalet brukare inte på huruvida det är externa placeringar eller inte. Kommunstyrelseförvaltningens bedömning är att socialnämnden för närvarade klarar denna kostnadsutveckling inom sin befintliga budgetram. Sammantaget ger inte 2017 års budget utrymme för fler ramhöjningar utan prioriteringar måste ske inom befintlig ram. ^ Sofia Pettersson Kommundirektör %^^ Bo Glas Ekonomichef Bilagor Bilaga l Socialnämndens protokoll dnr Socl Postadress Härnösands kommun Härnösand Besöhsadress Stadshuset Hemsida www. harnosand. se E-post korrimun@harnosand. 239 se Telefon vx Fax Organisationsnr Eankgiro

240 240

241 Härnösands kommun SAMMANTRADESPROTOKOLL Sammantradesdatum Sida 16(30) Socialnämnden (HÄRNÖSANDS KOMMUN II- 2 5 Dn^lb^(5-177 Dnr Äskande om utökad budgetram för externa placeringar för personer med beslut om gruppbostad enligt Socialtjänstlagen (SoL) Socialnämndens beslut Socialnämnden beslutar att föreslå Kommunstyrelsen föreslå Kommunfullmäktige att tilldela Socialnämnden utökad ekonomisk ram från och med 2017 med 1, 0 mnkr för ökade kostnader för köp av externa gruppbostadsplatser enligt Socialtjänstlagen (SoL), samt att paragrafen justeras omedelbart. Bakgrund Socialförvaltningen köper platser hos externa företag for brukare med psykisk ftinktionsnedsättning som har beslut om gruppbostad enligt Socialtjänstlagen (SoL). Det görs när lediga lägenheter saknas i det boende enligt SoL som finns i Härnösands kommun. Det boendet har tio platser. Även om dygnskostnaden för brukare i externa boenden inte skiljer sig mycket från Härnösands kommun är det Socialförvaltningens skyldighet att erbjuda brukare som är medborgare i Härnösand boende i hemkommunen. Prognosen per 31 december 2016 är ett överskridande av budget för externa placeringar enligt SoL med l mnkr. Personer med psykiska funktionsnedsättningar är en mycket utsatt grupp som riskerar försämrad psykisk ohälsa om inte beslut om insats kan verkställas, vilket också leder till ökade kostnader både för kommun och landsting. Beslutsunderlag Socialförvaltningen, missivskrivelse Socialförvaltningen, tjänsteskrivelse med bilaga Verksamhetschef Karin Högberg, muntlig information. Justerandes sign 5^ // 241 Uldragsbestyrkande

242 Härnösands kommun Socialförvaltningen Agneta Nordström MISSIV Datum Socialnämnden Sida 1(1) HÄRNÖSANDS K(^M^UN <11-1't I^OC^ HÄRNÖSANDS KOMMUN Dnr. K^4,-5vl5-^Li Äskande om utökad budgetram för externa placeringar för personer med beslut om gruppbostad enligt Socialtjänstlagen (SoL) Förslag till beslut Socialförvaltningen föreslår Socialnämnden föreslå K.ommunstyrelsen föreslå Kommunfiillmäktige Att tilldela Socialnämnden utökad ekonomisk ram från och med 2017 med l, 0 mnkr f5r ökade kostnader for köp av externa gruppbostadsplatser enligt Socialtjänstlagen (SoL). Sammanfattning Socialförvaltningen köper platser hos externa företag for brukare med psykisk fimktionsnedsättning som har beslut om grappbostad enligt Socialtjänstlagen (SoL). Det görs när lediga lägenheter saknas i det boende enligt SoL som finns i Härnösands kommun. Det boendet har tio platser. Även om dygnskostnaden for brukare i externa boenden inte skiljer sig mycket från Härnösands kommun är det Socialiorvaltningens skyldighet att erbjuda brukare som är medborgare i Härnösand boende i hemkommunen. Prognosen per 31 decembr 2016 är ett överskridande av budget for externa placeringar enligt SoL med l mnkr. Personer med psykiska funktionsnedsättningar är en mycket utsatt grupp som riskerar iorsämrad psykisk ohälsa om inte beslut om insats kan verkställas, vilket också leder till ökade kostnader både for kommun och landsting. f /^/Nt,'l eta Nordström Förf/altningschef "J lin^ Postadress Härnösands kommun Socialförvaltningen Härnösand Besöksadreis Nämnd huset Norra kyrkogatan 2 Hemsida se E-post socialforvaltningen@harnosand. 242 se Telefon «x Fax Organisationsnr Bankgifo

243 ^Härnösands kommun Socia Iförva Itn i ngen Karin Högberg, TJÄNSTESKRIVELSE Datum Sida HÄRNÖSANDS ^MMUN Dnr-60C Ib ^ Socialnämnden Äskande om utökad budgetram för externa placeringar för personer med beslut om gruppbostad enligt Socialtjänstlagen (SoL) Beskrivning av ärendet Antal beslut om gruppbostad enligt Socialtjänstlagen (SoL) for personer med psykisk fanktionsnedsättning följer utvecklingen i samhället i stort vad gäller ökad psykisk ohälsa. Totalt väntar 15 personer pä erbjudande om ledig lägenhet i gruppbostad i Härnösand, for 13 av dessa köper Socialförvaltningen platser hos externa företag inom länet. Även hos privata utforare börjar det bli svårt ont om lediga platser. Två väntar på erbjudande om lägenhet i gruppbostad. Under perioden november oktober 2016 har åtta nya beslut om gruppboende enligt SoL fattats av biståndsenheten. Prognosen per 31 december 2016 är ett överskridande av budget för externa placeringar enligt SoL med l mnkr. I Härnösands kommun finns ett gruppboende enligt SoL med tio platser som är fullbelagt. Dygnskostnad mellan hemmalösning och extern placering är inte stor. Dock har Socialförvaltningen ansvar för att erbjuda Härnösands medborgare boende i hemkommunen. Personer med psykisk funktionsnedsättning är en mycket utsatt gmpp som riskerar försämrad psykisk ohälsa om inte beslut om insats kan verkställas. Inte sällan befinner man sig i den situationen att man är utskrivningsklar från sluten psykiatrisk vård och att man antingen inte klarar att gå hem till eget boende eller att man saknar bostad. Att låta dessa brukare vänta länge på plats i gruppbostad, vare sig det är i kommunal regi eller i privat, är inte ett alternativ. Kostnader for både kommun och landsting uppstår förutom det personliga lidandet for en person med psykisk ohälsa som riskerar att försämras då man antingen inte längre klarar av att bo i ordinärt boende eller saknar bostad. Det kan bli nödvändigt att tillskriva Socialnämnden begäran om att starta ytterligare ett gruppboende med tio platser enligt SoL inom närmaste åren. Postadress Härnösands kommun Socialförvaltningen Härnösand Nämnd huset Norra kyrkogatan 2 Hemskla se E-pO St socialfon/altningen@harnos3nd. se 243 Telefon DO»x Fax Organ! satlonsnr Bankgiro

244 Härnösands kommun Socialförvaltningen TJÄNSTESKRIVELSE Datum Sida 2(2) Beslutsunderlag Socialförvaltningen verkställer idag 13 beslut om gruppbostad enligt SoL hos externa företag, detta då lediga lägenheter saknas i det boende som finns i Härnösand. Personer med psykisk funktionsnedsättning är en mycket utsatt grupp som riskerar försämrad psykisk ohälsa om inte beslut om insats kan verkställas. Kostnader for både kommun och landsting riskerar att öka for den här målgruppen om inte deras behov går att tillgodose. Det personliga lidandet det innebär att inte fä vård och stöd går inte att räkna i pengar. Socialförvaltningen föreslår därför Socialnämnden att äska om utökade medel for externa placeringar enligt Sot med l mnkr. /M<^^ ^^ Verksamhetschef Karin Högberg Bilagor Bilaga l Riskbedömning Externa placeringar SoL 244

245 Härnösands kommun HR-avdelningen Riskbedömning och handlingsplan Förvaltning Socialförvaltningen Deltagare Avser externa placeringar SoL Datum Framtagen av Verksamhetschef Version 1 Godkänd av Karin Högberg Riskkälla Riskbedömning lig mtdet hög Åtgärd Ansvarig Klart när? Kontroll utförd datum Överskridande av budget med 1 mnkrper31 december 2016 Äska om utökad budget med 1 mnkr hos Socialnämnd. Verksamhetschef Nov -16 Personer med psykisk funktionsnedsättning och beslut om gruppbostad kan ej erbjudas lägenhet. aa Se ovan. Alternativet att inte köpa plats externt när lägenheter saknas i egen regi kostar i andra åtgärder både för kommun och landsting. Verksamhetschef Nov -16 Behov av ytterligare behov av gruppbostad enligt SoL i Härnösänds kommun DD Inom närmaste åren äska om medel att starta ett nytt boende i Härnösand om antalet beslut fortsätter vara högt. Verksamhetschef Jan -18 DD aa D DD Postadress Härnösands kommun HR - avdelningen Härnösand BesÖksadress Stadshuset Norra kyrkogatan Hemsida harnosand.se e-post kommun@harnosand. se Telefon vx Fax Organisationsnr Bä n kgi ro

246 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 1(1) Kommunstyrelsen 70 Dnr Folkhälsorapport 2016 Kommunstyrelsens beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att godkänna Folkhälsorapport 2016 Propositionsordning Ordförande finner att det endast föreligger ett förslag till beslut, liggande förslag. Ordförande frågar om kommunstyrelsen avser att besluta i enlighet med liggande förslag. Ordförande finner att kommunstyrelsen har beslutat i enlighet med liggande förslag. Bakgrund Det övergripande nationella folkhälsomålet är att skapa förutsättningar i samhället för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Folkhälsorapporten 2016 utgörs av statistik samt inskickade uppgifter från förvaltningarna utifrån målen i kommunens folkhälsoplan. Folkhälsorapporten ska vara ett hjälpmedel för förtroendevalda att se samband mellan beslut och uppnådda mål. Folkhälsorapporten 2016 visar på stora skillnader på folkhälsan. Att få uppleva ett långt friskt och oberoende liv skiljer sig mellan socioekonomiska grupper vilket är en utmaning för kommunen. Att ha en daglig sysselsättning är fortfarande en viktig del för bra hälsa. Under 2016 har trygghet och säkerhet varit ett prioriterat område för Rådet för trygghet och hälsa vilket gjort att ett antal trygghetsskapande aktiviteter genomförts under året. Beslutsunderlag Justerandes sign Utdragsbestyrkande 246

247 TJÄNSTESKRIVELSE Datum Sida 1(1) Dnr KS/ Kommunstyrelseförvaltningen Karin Erlander, Kommunfullmäktige Folkhälsorapport 2016 Förslag till beslut Kommunledningskontoret föreslår kommunstyrelsens arbetsutskott föreslå kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige besluta att godkänna Folkhälsorapport 2016 Beskrivning av ärendet Det övergripande nationella folkhälsomålet är att skapa förutsättningar i samhället för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Folkhälsorapporten 2016 utgörs av statistik samt inskickade uppgifter från förvaltningarna utifrån målen i kommunens folkhälsoplan. Folkhälsorapporten ska vara ett hjälpmedel för förtroendevalda att se samband mellan beslut och uppnådda mål. Folkhälsorapporten 2016 visar på stora skillnader på folkhälsan. Att få uppleva ett långt friskt och oberoende liv skiljer sig mellan socioekonomiska grupper vilket är en utmaning för kommunen. Att ha en daglig sysselsättning är fortfarande en viktig del för bra hälsa. Under 2016 har trygghet och säkerhet varit ett prioriterat område för Rådet för trygghet och hälsa vilket gjort att ett antal trygghetsskapande aktiviteter genomförts under året. Anna Bostedt Tf. kanslichef Karin Erlander Folkhälsosamordnare Bilagor Folkhälsorapport 2016 Postadress Härnösand kommun Kommunstyrelseförvaltningen Härnösand Besöksadress Nybrogatan 8 Hemsida E-post 247 kommun@harnosand.se Telefon Fax Organisationsnr Bankgiro

248 Folkhälsorapport 2016 Kommunfullmäktige

249 Innehåll 1 Sammanfattning Folkhälsa i kommunen Kommunen som arbetsplats Organisation Befolkningsutveckling i Härnösands kommun Mål, indikatorer och aktiviteter Delaktighet och inflytande Skapa nya och vidareutveckla befintliga former för medborgardialog Ekonomiska och sociala förutsättningar Samordning av samhällets resurser utifrån individens behov i arbetsmarknads- och utbildningsfrågor Att kunna åldras i trygghet och med bibehållet oberoende samt ha tillgång till god vård och omsorg Barn och ungas uppväxtvillkor Barnkonventionen skall beaktas vid alla beslut som rör barn och ungdomar Fysisk aktivitet och goda matvanor Ökad fysisk aktivitet bland kommuninvånarna i alla åldrar Psykisk ohälsa och ojämlik hälsa Skapa stödjande miljöer för en aktiv fritid både i organiserad och spontan form Öka kunskapen om goda matvanor och dess inverkan på hälsa samt skapa goda förutsättningar för att främja och bevara hälsosamma matvanor Tobak, alkohol, narkotika doping, spel Minska nyrekrytering till missbruk av tobak, alkohol, narkotika, doping och spelmissbruk Verka för rökfria miljöer Minska den totala alkoholkonsumtionen genom ökad kunskap om riskbruk Ökad kunskap om doping, kosttillskott och spelmissbruk Brottsförebyggande arbete Minska missbruk av alkohol och droger Bedriva trygghetsskapande arbete i stadsplaneringen Arbeta förebyggande mot våld i nära relationer Våldsbejakande extremism Framtid Fortsatta satsningar under

250 1 Sammanfattning Gapet mellan de grupper som har den bästa hälsan och de som har den sämsta hälsan har ökat under de senaste årtiondena. Sannolikheten att få uppleva ett långt friskt och oberoende liv skiljer sig mellan olika socioekonomiska grupper. I årets Folkhälsobokslut kan man se tydliga skillnader mellan individer med hög och låg inkomst. Skillnaderna syns tydligt vad det gäller det allmänna hälsotillståndet, så även på andel rökare och andel med för högt BMI. En satsning på kommunens anställda kan bidra till mindre skillnader i folkhälsan. I den årliga medborgarundersökningen har betyget på delaktighet i kommun förbättrats något i jämförelse med 2015 men vi har utmaningar för att nå 2014 års betyg. Vår totala alkoholkonsumtion fortsätter att minska. Även riskbruket av alkohol hos kvinnor har minskat. Även om färre röker idag så är rökning den enskilt största förebyggbara riskfaktorn för sjukdom och för tidig död. Därför är alla insatser mot rökning viktiga. Arbetslösheten är på väg ner i Härnösand men i jämförelse med övriga kommuner i länet ligger vi högt. Även detta är en utmaning för framtiden. Brottsstatistiken visar på färre misshandelsbrott 2016 jämförelse med 2015 men i SCB:s senaste undersökning minskar betyget på trygghet lite i jämförelse med Under 2016 har trygghet och säkerhet varit ett prioriterat område och ett antal trygghetsskapande aktiviteter har genomförts under året i samverkan polis och kommun

251 2 Folkhälsa i kommunen Med folkhälsa menas hela eller delar av befolkningens allmänna hälsotillstånd. Hälsa är en resurs för individen medan god folkhälsa är ett mål för samhället. Folkhälsan i Sverige utvecklas positivt för befolkningen som helhet och de flesta kan se fram emot ett både längre och friskare liv än tidigare generationer. Utvecklingen skiljer sig dock påtagligt mellan olika socioekonomiska grupper i samhället. Gapet mellan de grupper som har den bästa hälsan och de som har den sämsta hälsan har ökat under de senaste årtiondena. De grupper med hög utbildning, hög inkomst och som arbetar eller har arbetat med traditionella medelklassyrken tenderar att i genomsnitt leva längre och ha färre hälsoproblem än grupper med lägre utbildning, lägre inkomster och som arbetat eller har arbetat med traditionella arbetarklassyrken. En god hälsa med livskvalitet och trivsel återspeglar sig i låg sjuklighet och hög medellivslängd. Det har i sin tur en betydande roll för samhällsutvecklingen i en kommun. Insatserna för en bättre folkhälsa bör ingå som en viktig del i arbetet för en uthållig tillväxt, en god välfärd och en socialt hållbar kommun. Utgångspunkten i vår Folkhälsoplan är att alla invånare i Härnösands kommun bör ha rätt till en god och jämlik hälsa. Resultaten från de lokala målen ska redovisas i kommunens årliga Folkhälsorapport. Resultaten ska också analyseras i ett övergripande kommunperspektiv för att få en högre kvalitet i folkhälsoarbetet. 2.1 Kommunen som arbetsplats Härnösands kommun med ca anställda är kommunens största arbetsplats. Inom den kommunala sektorn dominerar låglöneyrken där vanligtvis också sjuktalen är högre. I årets Folkhälsobokslut kan man se tydliga skillnader mellan individer med hög och låg inkomst. Skillnaderna syns tydligt vad det gäller det allmänna hälsotillståndet, så även på andel rökare och andel med för högt BMI. Kommunens hälsosatsningar på sina anställda spelar därför en stor roll. Den rökfria arbetstiden ska i första hand verka för att hjälpa och ge stöd vid en minskning av rökning eller i bästa fall ett rökstopp. En kontinuerlig uppföljning är ett måste om den rökfria arbetstiden ska ge någon effekt. Satsningen på friskvård innefattar ett friskvårdsbidrag samt en friskvårdstimme per vecka. Många schemalagda anställda har dock svårigheter att ta ut sin friskvårdstimme vilket inte kan ses som jämlikt hälsoarbete. Hälsoarbetet skulle ha högre effekt om alla hade möjlighet att använda sin friskvårdstid. En satsning på våra hälsoinspiratörer skulle också kunna vara en del i arbetet för att få ner sjuktalen inom våra förvaltningar. 2.2 Organisation Kommunstyrelseförvaltningen är den förvaltning som har det övergripande ansvaret för folkhälsofrågorna beslutade kommunfullmäktige att anta en ny organisation för Rådet för trygghet och hälsa. Syftet är att förenkla den politiska styrningen av rådets arbete samt att förtydliga styrningen av verksamheternas arbete kring rådet och därmed förbättra samarbetet mellan deltagande förvaltningar och organisationer

252 2.3 Befolkningsutveckling i Härnösands kommun Vilken kommuntyp man tillhör har stor påverkan på befolkningsutvecklingen. Framför allt så lockar de större städerna den yngre befolkningen. Det kan finnas ett stort antal fördelar med en kommun exempelvis fin natur, bra bostäder, bra skola men saknas möjligheten till jobb så väljer ungdomar bort sin kommun. Sedan 2011 ökar befolkningen stadigt i kommunen men även 2016 står åldersgruppen 65+ för 25 procent av befolkningen i Härnösands. Det fortsätter att ställa skiftande krav på hur folkhälsoarbetet ska utformas. Diagrammen nedan är hämtade från SCB. kommun Åren Antal invånare Fördelning in- och utflyttning till Härnösands kommun 2016 Antal personer Inflyttning Utflyttning Utlandet Kommun övriga riket Kommun i eget län 5 252

253 3 Mål, indikatorer och aktiviteter Årets Folkhälsorapport följer den Folkhälsoplan som tidigare tagits fram. De indikatorer som tagits fram i Folkhälsoapporten för Härnösand ska visa på en nulägesbild av hur det ser ut i vår kommun vad gäller folkhälsa. Förutom den nationella statistik som redovisas har även förvaltningar lämnat uppgifter om aktiviteter i sina verksamheter som kan kopplas mot de lokala målen i Folkhälsoplanen. Statistik i rapporten är hämtad från den nationella folkhälsoenkäten - Hälsa på lika villkor 2016 samt CAN 2016 (Centralförbundet för alkohol och narkotikaupplysning). Den nationella folkhälsoenkäten är en nationell undersökning om hälsa, levnadsvanor och livsvillkor och genomförs varje år. Syftet med undersökningen är att visa hur befolkningen mår och följa förändringar i hälsa över tid. En mer omfattande nationell undersökning görs också vart fjärde år, senast Delaktighet och inflytande Delaktighet och inflytande är en grundläggande förutsättning för hälsan. För att nå det övergripande nationella folkhälsomålet skall särskild vikt läggas vid att stärka förmågan och möjligheten till social och kulturell delaktighet för ekonomiskt och socialt utsatta personer. I SCB:s årliga medborgarundersökning har betyget på vår kommun förbättrats något i jämförelse med 2015 års undersökning. Valdeltagande Att få vara med och bestämma vilka som ska styra landet är en viktig del i en demokrati. Att människor faktiskt utnyttjar rätten att gå och rösta brukar också ses som ett tecken på att demokratin i ett samhälle fungerar. Det hittills högsta valdeltagandet i Sverige var vid riksdagsvalet 1976, då 91,8 procent av de som fick rösta deltog 1. 1 SCB statistik 253 6

254 Valdeltagandet har ökat i vår kommun både vad det gäller kommun-, landstings- och riksdagsval Valdeltagande andel i procent Härnösand 85,4 83,3 83,6 82,9 81,6 81,4 79,7 79,4 81, Kommunval Landstingsval Riksdagsval Valdeltagande i riksdagsvalet i jämförelse med övriga kommuner i länet 2 Härnösand Sundsvall Örnsköldsvik Ånge Kramfors Sollefteå Timrå 85,4 86,4 86,8 84,6 85,1 85,3 86, Skapa nya och vidareutveckla befintliga former för medborgardialog I mars 2016 beslöt kommunfullmäktige att inrätta en tillfällig fullmäktigeberedning, med syfte att särskilt utreda och arbeta med demokrati- och medborgardialogsfrågor i kommunen. Målet med beredningen är att ta fram ett program för demokrati och inflytande för Härnösands kommun. Programmet ska sätta särskilt fokus på barn och ungas möjligheter att få inflytande i samhället. Programmet ska också förslå nya former för medborgardialog som kan göra det möjligt för fler människor att engagera sig i samhällsfrågor. Beredningen kommer att presentera sitt förslag till program under våren Ekonomiska och sociala förutsättningar Att kunna försörja sig har stor betydelse för vår sociala trygghet och därmed också för hälsan. Arbetslöshet anses som den största riskfaktorn för psykisk ohälsa. Det är dock inte bara de arbetslösa som kan drabbas av ohälsa. Även barnen till arbetslösa föräldrar drabbas av ohälsa i högre grad än andra barn. Arbetslösheten är på väg ner i länet. I Härnösand, november 2016, var 11,7 % registrerade och inskrivna arbetslösa. För arbetslösa unga år ligger siffran på 18,5 %, en förbättring från 2015 på 1,9 %. 3 2 SCB 3 Arbetsförmedlingen 254 7

255 3.2.1 Samordning av samhällets resurser utifrån individens behov i arbetsmarknads- och utbildningsfrågor Arbetslivsförvaltningen erbjuder möjlighet till praktik och anställningar i kommunens verksamhet till arbetslösa som har svårt att få ett arbete på den ordinarie arbetsmarknaden. Kommunfullmäktige beslutade i maj 2016 att uppdra till arbetslivsnämnden att samordna en kartläggning av förvaltningarnas och bolagens möjliga praktik- och anställningsplatser. Syftet med kartläggningen är att hitta fler arbetstillfällen och för att minska sysslolösheten för grupper i vår kommun. En stor del av deltagarna inom arbetslivsinriktad rehabilitering har erfarenheter av långvarig isolering och en icke fungerande vardag. Dessa personer som till del består av unga mellan 20-24, har ofta regelbunden kontakt med en eller flera myndigheter som t ex Arbetsförmedlingen, Socialtjänsten, Landstinget, Försäkringskassan, Frivården och/eller skolan. Varje individ får utifrån egna behov stöd för att upprätthålla dessa kontakter. Möjlighet finns även till studier i alternativa skolmiljöer. Personalen har tillsammans med kommunens skuldrådgivare utbildats för att ge unga verktyg att hantera sin ekonomi och förebygga att de blir skuldsatta Att kunna åldras i trygghet och med bibehållet oberoende samt ha tillgång till god vård och omsorg Var tionde äldre upplever svåra besvär av ångest, oro och rädsla och 15 procent besväras ofta av ensamhet enligt socialstyrelsens undersökning till alla äldre med äldreomsorg. 5 Ensamheten kan handla om förlust av en partner, att man inte har samma rörlighet eller att man saknar kontakt med 4 Information från Arbetslivsförvaltningen 5 Socialstyrelsen Så tycker de äldre om äldreomsorgen

256 vänner och bekanta. Dubbelt så många män som kvinnor svarar att de inte har någon att dela sina innersta känslor med. 6 En ökande andel av våra kommunmedborgare (25 procent) är över 65 år vilket gör att behovet i framtiden på god vård och omsorg kommer att öka. 3.3 Barn och ungas uppväxtvillkor Mer om barn och ungas uppväxtvillkor finna att läsa i barnbokslutet Barnkonventionen skall beaktas vid alla beslut som rör barn och ungdomar FN:s Barnkonvention syftar till att ge alla barn oavsett bakgrund samma rättigheter och lika värde (artikel 2). Konventionen definierar barn som varje människa under 18 år. Barnkonventionen innehåller 54 artiklar, varav 41 stycken är sakartiklar som slår fast vilka rättigheter varje barn ska ha. Kommunens ansvar är att beakta barnkonventionen i de beslut som rör barn och ungdomar. Barnrättsutredningen har i ett betänkande lämnat förslag på en lag om inkorporering av FN:s konvention om barnets rättigheter (Barnkonventionen) samt förslag på en rad åtgärder som behöver vidtas vid en inkorporering, liksom ett antal författningsförslag i övrigt. Författningsförslagen föreslås träda i kraft den 1 januari Fysisk aktivitet och goda matvanor Fysisk aktivitet gynnar hälsan på många olika sätt. Risken för övervikt minskar och en god kondition minskar riskerna för hjärt-kärlsjukdom. Dessutom har regelbunden motion visat sig motverka oro, ångest och sömnsvårigheter. Att röra sig regelbundet utomhus ger också dessa goda effekter högre upp i åldern. Stärkta muskler och balansträning minskar riskerna för fall. För att äldre vuxna ska nå rekommendationerna om fysisk aktivitet behöver insatser sättas in på flera nivåer i samhället, exempelvis sprida information om vilka motionsmöjligheter som bjuds i kommunen, samt att skapa trygga och trivsamma miljöer för motion. Frågan om medborgarnas vanor att motionera har förändrats från och med 2016 års Nationella folkhälsoenkäten vilket gör att det inte går att göra exakta jämförelser med föregående redovisade år. Mycket tyder dock på att vi rör oss mer och mer Ökad fysisk aktivitet bland kommuninvånarna i alla åldrar Simhallen är kommunens egen friskvårdsanläggning. Möjligheterna till fysisk aktivitet är goda och varierande på Simhallen. Genom en bra marknadsföring finns alla åldersgrupper representerade i olika aktiviteter. Simhallen samverkar också med olika föreningar som på så sätt har möjligheter att använda lokalerna. Livsstilskompetens är en privat aktör som arbetar bland annat med målgruppen långtidsarbetslösa. Basen för deras verksamheter finns också på Simhallen. Friskvård utskriven på recept är en del av verksamheten. 6 Hälsa på lika villkor 256 9

257 I Härnösand finns nu två utomhusgym, ett placerad på Högslätten och ett på Bondsjöhöjdens IP. Etapp två av Bondsjöanläggningens nya serviceanläggning färdigställdes under Under 2016 fortsatte arbetet med ett idrottspolitiskt program för kommunen. En enkät genomfördes och där framkom önskemål om bland annat en större sporthall Psykisk ohälsa och ojämlik hälsa Gapet mellan de grupper som har den bästa hälsan och de som har den sämsta hälsan har ökat under de senaste årtiondena. Det gäller även den psykiska hälsan. I den nationella folkhälsoenkäten kan jämförelser göras mellan låg inkomst och hög inkomst. Hög inkomst baseras på de 20 procent med högst inkomst av de svarande och låg inkomst de 20 procent med lägst inkomst av de svarande i enkäten. Andel i procent som upplever en dålig eller mycket dålig hälsa. Frågorna bygger på frågan om det allmänna hälsotillståndet Låginkomst Män Höginkomst Män Låginkomst Kvinnor Höginkomst Kvinnor

258 3.4.3 Skapa stödjande miljöer för en aktiv fritid både i organiserad och spontan form Individens ansvar för sin hälsa betonas alltmer. Som kommun kan vi förbättra förutsättningarna för en aktiv fritid på olika sätt. Ett av förslagen om satsningar under 2016 var att utveckla fler samverkansformer i det förebyggande arbetet inom kommunens verksamheter och med stort fokus på integration. Mötesplats Samlingspunkten har under 2016 verkat för att integrera besökarna i samhället. Föreningar har regelbundet kommit till samlingspunkten för att informera och marknadsföra olika aktiviteter. Exempel är Brännans handboll som tillsammans med Samlingspunkten arrangerade handbollens dag och Inlöparna där man också hjälpt till med insamling av utrustning Öka kunskapen om goda matvanor och dess inverkan på hälsa samt skapa goda förutsättningar för att främja och bevara hälsosamma matvanor Andelen personer med fetma 7 har ökat både bland kvinnor och män. Det har däremot inte skett någon förändring av andelen personer med övervikt 8. Det som bör uppmärksammas är skillnaden på utbildningsnivå och antalet självrapporterad fetma. Vikt, fetma BMI 30,0 och högre, självrapporterad, andel i procent Förgymnasial Gymnasial Eftergymnasial Tobak, alkohol, narkotika doping, spel En samlad strategi för alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobakspolitiken har tagits fram på uppdrag av regeringen. Strategin bygger vidare på den tidigare strategin för åren genom att ta tillvara de erfarenheter och den kunskap som kommit fram under den perioden. För att främja långsiktighet och kontinuitet anser regeringen att det övergripande målet för alkohol-, narkotikadopnings- och tobakspolitiken ska vara detsamma som tidigare. Regeringen tydliggör i strategin att 7 BMI överstigande 30 8 BMI mellan 25 och 30 9 BMI är i tabellen fördelat på utbildningsnivå 10 ANTD alkohol, narkotika, tobak och doping

259 jämlikhets- och jämställdhetsperspektiven ska genomsyra ANDT-arbetet samt att barn ska skyddas från skadliga effekter orsakade av ANDT. Rökning är den enskilt största förebyggbara riskfaktorn för sjukdom och för tidig död. I strategin ställer sig regeringen därför bakom målet om att nå ett rökfritt Sverige till år Minska nyrekrytering till missbruk av tobak, alkohol, narkotika, doping och spelmissbruk Kommunens förebyggande arbete vad det gäller ANTD frågor finns i Folkhälsoplanen Under 2015 arbetade Arbetslivsförvaltningen fram en plan för förebyggande ANTD arbete. Planen innehåller syftet med ett förebyggande arbete samt prioriteringar som planen utgår från. Uppföljningen visar att planerade aktiviteter är genomförda med gott resultat. Det finns fungerande regler och rutiner kring alkohol- och drogbruk som är väl kända av såväl deltagare/elever. Hälsofrämjande insatser ingår som en naturlig del i arbetslivsförvaltningens verksamheter/undervisning. Exempel på mer specifika insatser är handlingsplanen för deltagare i arbetsmarknadsinsatser som innehåller hälsofrämjande insatser utifrån individuella behov. Samtlig personal har på en förvaltningsträff fått fortbildning kring bemötande av personer med missbruksproblematik. Handlingsplanen är reviderad under 2016 och kommer att fortsätta under 2017 utan förändringar Verka för rökfria miljöer I takt med att färre röker har insjuknandet och dödsfallen på grund av rökning minskat i vårt land men fortfarande anses rökning vara den enskilt största påverkbara orsaken till cancer. Den 20 maj 2016 började en rad nya regler att gälla i tobakslagen bland annat hälsovarningar med både bild och text på cigarettpaket och på förpackningar för rulltobak och vattenpipetobak. Ytterligare skärpningar av tobakslagen kan komma närmaste åren. Syftet är att minska tobaksbruket och få ned rökningen till en nivå där den inte längre är ett stort folkhälsoproblem. Härnösands kommun införde rökfri arbetstid Det ligger ett stort ansvar på cheferna i organisationen att hålla riktlinjerna levande. Röker dagligen andel i procent Röker dagligen andel i procent Låginkomst Kvinnor Höginkomst Kvinnor Låginkomst Män Höginkomst Män Tobacco Endgame 12 Information från Arbetslivsförvaltningen 13 Hälsa på lika villkor (nationella siffror)

260 3.5.1 Minska den totala alkoholkonsumtionen genom ökad kunskap om riskbruk Insatser för att förhindra att någon börjar använda narkotika och dopningsmedel eller debuterar tidigt med alkohol eller tobak ska ha hög prioritet i kommunen. Andelen riskkonsumenter vad det gäller alkohol fortsätter minska och andelen personer som anger att de inte druckit alkohol har ökat. Landstinget har under 2016 fortsatt sin satsning på hälsoundersökningar i åldrarna 40, 50 och 60 år, där alkoholvanor tas upp. Åldersgruppen 60 år är den grupp som deltar mest i hälsoundersökningarna. Riskbruk av alkohol (sex glas eller fler vid samma tillfälle) minskar under tid. 14 Riskbruket av alkohol i jämförelse med övriga länet Kvinnor Män Alkoholförsäljning Försäljningen av de alkoholfria varorna ökar och slår nya rekord varje år i Systembolagets försäljningssiffror. En trend som tycks hålla i sig. 14 Hälsa på lika villkor

261 Statistiken från Systembolaget avser försäljning omräknat i liter 100 procentig alkohol Alkoholförsäljning från systembolaget antal liter per inv. Härnösand 3,1 3 3, ,3 25,7 26,1 29,4 29,3 28, Sprit Vin Starköl 2013 Sprit 2015 Sprit 2014 Sprit 2013 Vin 2015 Vin 2014 Vin 2013 Starköl Ökad kunskap om doping, kosttillskott och spelmissbruk PRODIS Prevention av dopning i Sverige, är ett nationellt nätverk som arbetar för att förebygga användningen av anabola androgena steroider och andra dopningspreparat. I Härnösand finns ett lokalt nätverk där alla gym, simhallen, skolan, socialtjänsten, landstinget och polisen ingår. 3.6 Brottsförebyggande arbete Den nationella trygghetsundersökningen (NTU) visar att i stort sett alla brottstyper mot enskild person har sjunkit under de senaste tio åren som undersökningen genomförts. Den enda kategori där man kan se en ökning är bedrägeribrott, en ökning med 19 procent från föregående år. Data redovisas t. om 2015 vilket betyder att siffrorna för 2016 saknas. 16 Ett helhetsgrepp kring frågorna om brottsförebyggande arbete är nödvändigt för att nå framgång. Kommunens brottsförebyggande arbete omfattar arbetet med barn och ungdomar men även fysiska trygghetsåtgärder. Under 2016 har trygghet och säkerhet varit ett prioriterat område för Rådet för trygghet och hälsa. Ett antal trygghetsskapande aktiviteter har genomförts under året i samverkan polis och kommun. Medborgarlöften (polis och kommun i samverkan) Trygghetsvandring Huskurage (Policy för lägenhetsboende vid misstanke om våld hos granne (Härnösandshus) Utökning av fritidsverksamheten som bedrivs i dag Ökad polisiär närvaro i centrum, vid Ankaret och Härnösands central Förbättrad gatubelysning Vuxna på stan Trygghetsundersökning 15 Systembolaget 16 Brottsförebyggande rådet

262 I SCB:s senaste undersökning så fortsätter betyget på trygghet att minska i kommunen även om det inte är stora skillnader var betyget 51 och 2016 hamnade siffran på 50. Om vi tittar på vilken åldersgrupp som har den högsta svarsfrekvensen i undersökningen ser vi män och kvinnor i år. Det är också den åldersgrupp som i allmänhet känner sig otryggast. Lägst svarsfrekvens har åldersgruppen år Trygghet Hur trygg och säkert kan du vistas utomhus på kvällar och nätter? Hur trygg och säker kan du känna dig mot hot, rån och misshandel? Hur trygg och säker kan du känna dig mot inbrott i hemmet? 5,3 5,4 5,4 5,3 6,0 5,9 Anmälningsbenägenhet Många brott anmäls aldrig vilket gör att det inte kommer fram i den statistik som finns att tillgå. Det vanligaste svaret på frågan varför man inte anmäler brott är att man upplever att polisen inte kan göra något åt det (30 %). Detta behöver inte tolkas som att man har ett lågt förtroende för polisen utan tvärt om, de flesta har ett högt förtroende för polisen. Anmälningsbenägenheten för bedrägerier är det enda brottet som ökat under 2015 (nationella siffror). Information från polisen 17 Misshandelsbrotten utomhus har återigen minskat efter ökningen Information från polisen Härnösand

263 Åren Härnösand 18 När man jämför olika brottskategorierna kan man se att bedrägeribrotten ökar stadigt vilket det också gör i större delar av landet. När det gäller den totala mängden anmälda brott i Härnösand så är det förhållandevist konstant över åren. Lokal överenskommelse mellan kommun och polis Polisen och kommunen har genom medborgardialoger, medarbetardialoger, aktuell brottsstatistik tagit fram ett medborgarlöfte för Detta har skett genom prioriteringar och genom att lyfta fram områden där man tillsammans eller var för sig kan påverka medborgarnas vardag och öka tryggheten. I medborgarlöftet har man enats om ett antal trygghetsskapande aktiviteter. Den lokala överenskommelsen mellan kommun och polis kommer att tas fram innan sommaren Minska missbruk av alkohol och droger Kommunens socialtjänst ansvarar för missbruks- och beroendevården. Kommunens och övriga aktörers insatser mot missbruk måste samordnas, god samverkan krävs för att ge effektivt stöd och hjälp till individer och anhöriga. I de fall där barn är berörda är det också viktigt att barnet har möjlighet till inflytande enligt barnkonventionen. 18 Inom kriminologi kallas ett specifikt brottsdrabbat område för Hot Spots

264 3.6.2 Trygghetsvandring Bedriva trygghetsskapande arbete i stadsplaneringen Kommunen gör årligen tillsammans med polis och räddningstjänst en trygghetsvandring. Vandringen 2016 koncentrerades till krogmiljön i centrum där bland annat dålig eller helt avsaknad av belysning upptäcktes. Protokollet skickas sedan vidare till berörda fastighetsägare. Trafikplanering Året har till stor del handlat om att snabbt genomföra förändringar i trafikmiljön för de nya högstadieskolorna. På fastlandet har det byggts säkrare skolväg i form av gång- och cykelbana förbi Hemab på Västra Ringvägen. Planering och projektering är också genomförd att fortsätta gång- och cykelbanan utmed Västra Ringvägen ända fram till Ådalsvägen. På Härnön är liknande byggen genomförda för den nya Hedda Wisingskolan. Gång- och cykelbanan utmed Gånsviksvägen har fått säkrare passager med korsande villagator. Planering och projektering är också genomförd för Gånsviksvägen utanför skolan ner mot Nybrogatan, där blir det ny busshållplats och gångfartsområde liknande det som är utanför Simhallen Arbeta förebyggande mot våld i nära relationer Våld i nära relationer är ett allvarligt brott som förorsakar våldsutsatta kvinnor, barn och män samt deras närstående stort lidande. Länsstrategin "Strategi mot våld i nära relationer kommer under 2017 att revideras. Målet med strategin är att vuxna och barn i vårt län som utsätts för våld i nära relationer ska uppmärksammas, så att de kan få tillgång till samhällets stöd och insatser. Barnperspektivet ska genomsyra allt arbete med våld i nära relationer. En regional samverkansgrupp finns med Länsstyrelsen som samordnande instans. Statistik samt uppföljning av aktiviteter för att nå strategins vision och mål tas årligen fram i samverkansgruppen. 19 Information från Samhällsförvaltningen

265 3.6.4 Våldsbejakande extremism Våldsbejakande extremism är ett samlingsbegrepp för rörelser, ideologier eller miljöer som inte accepterar en demokratisk samhällsordning och som främjar våld för att uppnå ett ideologiskt mål. Ansvaret för att leda och samordna kommunens arbete med att förebygga våldsbejakande extremism ligger inom kommunstyrelsens ansvarsområde. Under 2016 har därför riktlinjer för arbete mot våldsbejakande extremism arbetats fram. I riktlinjerna betonas samverkan, utbildning och stöd i arbetet mot våldsbejakande extremism. Utgångspunkten i arbetet är att arbeta genom redan befintliga verksamheter och kanaler. På lång sikt är det breda förebyggande och främjande arbetet mest framgångsrikt. Det handlar om att arbeta med demokrati, mänskliga rättigheter och genusfrågor i ett brett perspektiv med barn och ungdomar

266 4 Framtid Folkhälsoarbetet är ett långsiktigt arbete och ska ses som en tillväxtfaktor för vår kommun. Vår Folkhälsoplan med lokala mål är det styrdokument som förvaltningarna har som stöd i arbetet med kommunens folkhälsa. För att se om aktiviteter gör skillnad och om arbetet är lyckosamt måste Folkhälsoplanen med de lokala målen implementeras inom alla förvaltningar. Många av satsningarna som föreslogs i 2015 års bokslut är under pågående och kommer att fortsätta under Fortsatta satsningar under 2017 Arbeta fram en lokal överenskommelse mellan polis och kommun och utforma en handlingsplan utifrån överenskommelsen Fortsätta arbetet med att utveckla samverkansformer i ett förebyggande arbete med stort fokus på integration. Hitta aktiviteter för minska de socioekonomiska klyftorna vad det gäller hälsan. Öka fysik aktivitet bland kommuninvånare genom samverkan med ideella organisationer. En extra satsning på våra kommunanställda. Nysatsning på kommunens rökfria arbetstid. Utforma en strategi för samverkan inom våra förvaltningar och med andra organisationer vad det gäller våld i nära relationer och våldsbejakande extremism

267 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 1(1) Kommunstyrelsen 71 Dnr Barnbokslut 2016 Kommunstyrelsens beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att godkänna Barnbokslut 2016 Propositionsordning Ordförande finner att det endast föreligger ett förslag till beslut, liggande förslag. Ordförande frågar om kommunstyrelsen avser att besluta i enlighet med liggande förslag. Ordförande finner att kommunstyrelsen har beslutat i enlighet med liggande förslag. Bakgrund Målet för barnpolitiken i Sverige är att barn och unga ska respekteras och ges möjlighet till utveckling, trygghet, delaktighet och inflytande och utgår från barnkonventionens budskap. Barnbokslutet 2016 utgörs av statistik samt inskickade uppgifter från förvaltningarna utifrån målen i kommunens folkhälsoplan. Barnbokslutet ska vara ett hjälpmedel för förtroendevalda att se samband mellan beslut och uppnådda mål. Årets Barnbokslut innehåller inga nya data på kommunal nivå. På nationell nivå ser vi att allt färre ungdomar dricker alkohol men fortfarande är det allt för många som börjar röka. Droganvändandet i Härnösand har visat sig öka under året vilket kräver snabba insatser. Elevhälsan har gjort fortsatta satsningar under Identifiering av elevers skolproblematiska frånvaro har lett till en högre andel med skolnärvaro. Beslutsunderlag Justerandes sign Utdragsbestyrkande 267

268 TJÄNSTESKRIVELSE Datum Sida 1(1) Dnr KS/ Kommunstyrelseförvaltningen Karin Erlander, Kommunfullmäktige Barnbokslut 2016 Förslag till beslut Kommunledningskontoret föreslår kommunstyrelsens arbetsutskott föreslå kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige besluta att godkänna Barnbokslut 2016 Beskrivning av ärendet Målet för barnpolitiken i Sverige är att barn och unga ska respekteras och ges möjlighet till utveckling, trygghet, delaktighet och inflytande och utgår från barnkonventionens budskap. Barnbokslutet 2016 utgörs av statistik samt inskickade uppgifter från förvaltningarna utifrån målen i kommunens folkhälsoplan. Barnbokslutet ska vara ett hjälpmedel för förtroendevalda att se samband mellan beslut och uppnådda mål. Årets Barnbokslut innehåller inga nya data på kommunal nivå. På nationell nivå ser vi att allt färre ungdomar dricker alkohol men fortfarande är det allt för många som börjar röka. Droganvändandet i Härnösand har visat sig öka under året vilket kräver snabba insatser. Elevhälsan har gjort fortsatta satsningar under Identifiering av elevers skolproblematiska frånvaro har lett till en högre andel med skolnärvaro. Anna Bostedt Tf. Kanslichef Karin Erlander Folkhälsosamordnare Bilagor Barnbokslut 2016 Postadress Härnösand kommun Kommunstyrelseförvaltningen Härnösand Besöksadress Nybrogatan 8 Hemsida E-post 268 kommun@harnosand.se Telefon Fax Organisationsnr Bankgiro

269 Barnbokslut 2016 Kommunfullmäktige

270 Innehåll Sammanfattning... 3 Inledning... 4 Barn och ungas uppväxtvillkor Barnkonventionen Föräldrastöd Barn i ekonomiskt utsatta familjer... 5 Barn och ungdomars hälsa Elevhälsa Etablering av SkolFam Ökade fysiska aktiviteter Tobak, alkohol och andra droger Förebyggande arbete Barn och ungdomars inflytande Delaktighet Ungdomsråd Fritid Ungdomens hus Erbjuda våra barn och ungdomar en meningsfull fritid Framtiden Kommunfullmäktige, Barnbokslut (15) 270

271 1 Sammanfattning FN:s barnkonvention syftar till att ge alla barn oavsett bakgrund samma rättigheter och lika värde. Barnbokslutet är ett dokument som ska identifiera hur vi arbetar för att uppnå barnkonventionens intentioner. Nedan följer några viktiga punkter utifrån årets bokslut. Läslyftet (en extra läs- och skrivsatsning) fortsätter även under Alla barn ska få rätt till hjälp och stöd i sin skolgång (artikel 2 och 4). En fortsatt satsning på ökad samverkan mellan skola och socialtjänst är viktigt för att identifiera och fånga upp elever som riskerar att inte klara skolan av olika orsaker. SkolFam och skolans arbete med att öka skolnärvaro ger bra resultat och bör få fortsätta (artikel 28-29). Den psykosomatiska ohälsan ökar framför allt bland flickor. Elevhälsans förebyggande arbete är en viktig del i arbetet för att minska ohälsa. Elevhälsosamtalen är en hjälp för att identifiera barn och ungdomar som inte mår bra (artikel 3). Ett ökat droganvändande på våra skolor är oroväckande och måste tas på allvar. Tillfälliga åtgärder är inte tillräckligt för att lösa problemen. Här behövs ett långsiktigt strategiskt arbete där samverkan ska stå i centrum. Rökningen bland ungdomar är fortfarande en stor riskfaktor för att pröva på narkotika och andra droger vilket gör att det förebyggande arbetet är oerhört viktigt (artikel 3). Fritiden ska ge barn och ungdomar tillfälle att skapa nya sociala relationer, utveckla sig själv och sina intressen. Allidrotten och erbjudandet om sommarlovsaktiviteter är bra exempel på kommunens satsningar på barn och ungdomar (artikel 31). Kommunfullmäktige, Barnbokslut (15) 271

272 2 Inledning Förutom den nationella statistik som redovisas nedan har även förvaltningar lämnat uppgifter om aktiviteter i sina verksamheter. Uppgifterna kopplas mot de lokala målen i Folkhälsoplanen gällande barn och ungdomar. I Barnbokslutet 2016 redovisas data från CAN undersökning om ungdomars drogvanor bara på nationell nivå. På lokal nivå får vi siffror vartannat år och de sista som redovisats finns att hämta i 2015 års Barnbokslut. Detsamma gäller statistik från Luppundersökningen Luppundersökningen ska vara ett verktyg för kommunens ungdomspolitiska arbete. Ungdomar i Härnösand åsikter och attityder är en rapport gjord utifrån 2015 års Lupp undersökning. Rapporten är gjord på uppdrag av Kommunförbundet och presenterades i juni Delaktighet är ett genomgående tema i rapporten som diskuterats främst utifrån vilka möjligheter ungdomar har till delaktighet och inflytande. I Luppundersökningen kartläggs också ungdomars känsla av trygghet och otrygghet i olika vardagsmiljöer. Rapporten finns att hämta på Härnösands kommuns hemsida Kommunfullmäktige, Barnbokslut (15) 272

273 3 Barn och ungas uppväxtvillkor 3.1 Barnkonventionen FN:s Barnkonvention syftar till att ge alla barn oavsett bakgrund samma rättigheter och lika värde (artikel 2). Konventionen definierar barn som varje människa under 18 år. Barnkonventionen innehåller 54 artiklar, varav 41 stycken är sakartiklar som slår fast vilka rättigheter varje barn ska ha. Den 1 december 2010 godkände riksdagen den strategi som är framtagen för att stärka barnens uppföljningar och utvärderingar av beslut och åtgärder som rör barn. Beslut och åtgärder ska alltid göras utifrån ett barnrättsperspektiv, det vill säga grundas på normerna och principerna erkända av bland annat Barnkonventionen. Det förutsätter en tydlig och aktiv styrning på alla nivåer. I tidigare barnbokslut har det framkommit att man saknar utbildningar i hur man använder barnkonventionen i det dagliga arbetet och utifrån det planeras en utbildning för chefer och politiker under Föräldrastöd Föräldrastöd erbjuds som generellt eller riktat stöd och behovet av stöd växlar under barnets uppväxt. Socialförvaltningen erbjuder ett riktat stöd när svåra situationer uppstår i föräldraskapet. Under våren anordnades en afterwork föreläsning för föräldrar om kränkningar på nätet samt en, av skolan, anordnad utbildning till föräldrar om nätmobbing. 3.3 Barn i ekonomiskt utsatta familjer Barnfattigdomen år 2013 uppgick till 12 procent av alla barn i Sverige, vilket motsvarar cirka barn (inga nya data finns publicerat). Den ekonomiska utsattheten bland barn med utländsk bakgrund är sex gånger så hög jämfört med barn med svensk bakgrund. 2 2 Årsrapport 2015 Rädda barnen Kommunfullmäktige, Barnbokslut (15) 273

274 Antalet föräldrar i Härnösand med ekonomiskt bistånd har inte ökat under 2016 jämfört med År Antal familjer Under 2015 ansökte fler ensamkommande barn än någonsin asyl i Sverige. Sedan årsskiftet 2015/2016 har dock antalet minskat kraftigt, framförallt beroende på de inre gränskontrollerna mellan Danmark och Sverige. När barn och ungdomar under 18 år kommer ensamma till Sverige och söker asyl skyddas de av FN:s konvention för barns rättigheter. De behandlas också särskilt i relation till Dublinförordningen. 4 Placeringar av ensamkommande barn i Härnösands kommun Orosanmälningar I många kommuner i lander har orosanmälningarn ökat. Det är främst bland barn i yngre åldrar som orosanmälningarna ökar. Framförallt är det skola, förskola, polis och anhöriga som anmäler missförhållandena. En ökning syns bland orosanmälningar till Barn och familjeenheten Härnösands kommun fram till minskade anmälningarna något. 6 3 Uppgifter från Socialförvaltningen Uppgifter från Socialförvaltningen 6 Uppgifter från Socialförvaltningen Kommunfullmäktige, Barnbokslut (15) 274

275 Kommunfullmäktige, Barnbokslut (15) 275

276 4 Barn och ungdomars hälsa 4.1 Elevhälsa Främjande och förebyggande elevhälsoarbete ska genomsyra hela skolverksamheten. Satsningar som gjorts är närvaroteamets-, mottagningsenhetens-, flexgruppens och Skolfams arbete. Elevhälsans medicinska insats arbetar med hälsosamtal i olika årskurser på grundskolan och i gymnasiet. Skolsköterskorna genomför hälsoenkäter som ett hjälpmedel i skolans elevhälsoarbete och det främjande och förebyggande arbetet på individnivå. I elevhälsans medicinska insats ingår även vaccinationer för att förbygga sjukdomar. Främjande och förebyggande elevhälsoarbete är en viktig parameter för att förbygga fysisk och psykisk ohälsa hos barn och unga. Att skapa en tydlig gemensam syn på arbets- och förhållningssätt är en förutsättning för ett välfungerande elevhälsoarbete vilket i sin tur är en av förutsättningarna för att förebygga fysisk och psykisk ohälsa hos barn och unga. Under året har en behovsinventering påbörjats bland skolledarna för att klargöra på vilket sätt stödet från den centrala elevhälsan kan spetsas. Den centrala elevhälsan behöver också bli bättre på att kommunicera vilket stöd de inte kan erbjuda. På gymnasiet har under året arbetats fram en treårig plan som tydliggör ett förebyggande arbete. En liknande strävan finns för de tidigare åldrarna Etablering av SkolFam SkolFam-projektet (öka måluppfyllelsen i skolan bland familjehemsplacerade barn) har startats under året. Sju barn, deras föräldrar och familjehemsföräldrar deltar i SkolFam. Utifrån de psykologiska och pedagogiska kartläggningarna har SkolFam-planer upprättats för fortsatt pedagogiskt arbete för fyra av barnen. I och med de gjorda kartläggningarna har skolan och föräldrar kunnat få en bredare förståelse för barnets förutsättningar och behov för ett optimalt lärande. 7 Skolförvaltningen Kommunfullmäktige, Barnbokslut (15) 276

277 4.1.2 Ökade fysiska aktiviteter Simkunnighet Statistiken säger att simkunnigheten sjunker. Att kunna simma är en livförsäkring. Vattenvana och simkunnighet är också viktigt ur ett socialt perspektiv, många fritidsaktiviteter för barn och unga är knutna till vatten och utan simkunnighet blir barnet utanför den gemenskapen. Alla skolor erbjuds gratis simundervisning vilket är en viktig jämlikhetsfråga. En av de fortsatta stora utmaningar som nu finns är om man kan få in simundervisning inom ramarna för integration var den totala andelen simkunniga elever i årskurs 5 i Härnösand är 76 procent i jämförelse med 2015 då siffran var 86 procent. Orsaken till en minskning 2016 är ett ökat antal nyanlända barn vilka inte haft någon form av simundervisning sedan tidigare. 8 Övervikt För att bidra till att öka fysisk aktivitet bland barn och unga har till fritidspedagoger utbildats för att hålla rastaktiviteter som ska stimulera elever att röra sig mer och få mer fysisk aktivitet. På vissa skolor har elever själva startat olika aktiviteter som till exempel orientering. Resultatet är att fysisk aktivitet hos elever har ökat på de flesta skolorna. Hälsosamtalen som skolsköterskorna genomförde med eleverna under 2016 visar en ökning av BMI hos våra barn och ungdomar. Landstinget har arbetat fram en behandlingslinje för barn med övervikt och fetma som presenterades under Vårdcentralerna, skolans arbetspartner, har inte de åtgärder som ger ett tillräckligt stöd till skolsköterskorna. Med anledning av detta startade skolsköterskorna en arbetsgrupp under hösten Syftet med arbetsgruppen var att arbeta fram ett arbetssätt för att jobba med barn och ungdomar som lider av övervikt och fetma. Gruppen ska färdigställa sitt arbete under våren Skolsköterskorna fick under våren 2016 en heldags utbildning i motiverande samtal med barn som är överviktiga eller feta, vilket har lett till att samtalen med barn och vårdnadshavare har förbättrats Tobak, alkohol och andra droger Oavsett var i landet man bor så följs upp- och nedgångar i alkohol-, tobaks och narkotikavanor åt. Siffrorna från 2016 års CAN 10 undersökning redovisas i på nationell nivå. 8 Information från Samhällsförvaltningen 9 Uppgifter från Skolförvaltningen Kommunfullmäktige, Barnbokslut (15) 277

278 Nationellt är nedgången av rökare i åk 9 säkerställd sedan Liksom i tidigare undersökningar var det fler flickor än pojkar som rökte, medan pojkarna å andra sidan snusade i större utsträckning. I gymnasiet har den totala tobakskonsumtionen bland pojkar hållit sig på en stabil nivå men med vissa tendenser till nedgång under senare år medan flickornas tobakskonsumtion mer tydligt minskat. Användningen av e-cigaretter ökar bland skolungdomarna, medan vattenpiperökningen minskar visar 2016 årsundersökning. En nedgång vad det gäller alkoholkonsumtion har även visat sig under Många unga rapporterar att de är nöjda med sig själva, sin hälsa och sin familjs ekonomi. Men det är stora skillnader mellan flickor och pojkar, framför allt när det gäller den egna hälsan. Fler flickor uppgav att de har psykiska symtom än killar. Nästan dubbelt så många flickor i åldern upplever oro, ängslan eller ångest jämfört med killar i samma åldersgrupp. Det är också vanligare att de som är missnöjda med sin hälsa i högre grad använder alkohol, narkotika och tobak jämfört med dem som är nöjda 11 Andel som druckit alkohol de senaste 12 månaderna åk 9 Andel som druckit alkohol de senaste 12 månaderna Gy åk , Pojkar åk 9 Flickor åk 9 80,0 75,0 70,0 Pojkar gy Flickor gy , Andel med psykisk ohälsa år Serie Kvinnor Män Förebyggande arbete Fortfarande anses skolan som den allra viktigaste skyddsfaktoren för att minska utanförskap och kriminalitet hos ungdomar. Resursteamets fältgrupp arbetar med uppsökande verksamhet för att kartlägga de ungdomar som finns i riskzonen. Under 2016 har arbetsstyrkan varit reducerad på 10 CAN Centralförbundet för alkohol och narkotikaupplysning 11 CAN (nationell nivå) 12 Hälsa på lika villkor (frågor om koncentration, uppskattning, sömn, nedstämdhet på nationell nivå) Kommunfullmäktige, Barnbokslut (15) 278

279 grund av vakanser och personalomsättningar. En 50 % tjänst har varit utlånad för att förstärka skolans närvaroteam vilket också påverkat verksamheten. Mängden ärenden har varit stor och däribland många asylärenden. Missbruket bland unga har tenderat att växa under 2016 vilket också har visat sig vid arbetsmarknadenheten 13. En utökad samverkan mellan skolan, socialförvaltning och polisen gör att man fortare hittar de ungdomar som behöver stöd utifrån social problematik eller alkohol och droger. Trygghet Utifrån LUPP undersökningen 2015 kunde man se att känslan av otrygghet hos unga flickor återkom inom flera olika områden. 13 Information från Socialtjänsten Kommunfullmäktige, Barnbokslut (15) 279

280 Skolfrånvaro För att kunna arbeta mot att sänka ohälsotalen för barn och unga vad beträffar fysisk och psykisk ohälsa är en del av arbetet att identifiera och kartlägga elever med skolproblematisk frånvaro och hemmasittare för att kunna sätta in åtgärder. Statistiken från oktober 2016 visar att 3,5 procent av gymnasieeleverna har skolproblematisk frånvaro. Samtliga läser vid nationella program. Den största gruppen består av elever med socialt relaterade svårigheter. Den gemensamma nämnaren är att eleverna har föräldrar som själva har dåliga erfarenheter från skolgången och som sanktionerar sina barns frånvaro. Andelen grundskoleelever med skolproblematisk frånvaro har sjunkit med 1,2 procentenheter och sett till antalet elever är det en sänkning från 43 till 16 vilket är en påtaglig förändring. Gällande elever vid IM-programmen har inte frånvaron kunnat fastställas på grund av att elevantalet förändrats under höstterminen Skolform Andel elever med frånvaro överstigande 35 % i okt 2014 Antal elever Andel elever med frånvaro överstigande 35 % i okt 2015 Antal elever Andel elever med frånvaro överstigande 35 % i okt 2016 Grundskola 2 % 47 2 % 43 0,8 % 16 Grundsärskola 0 % 0 0 % Antal elever Gymnasieskola 5 % 36 4 % 37* 3,5 % 27* Gymnasiesärskola Minska nyrekrytering till missbruk För att minska nyrekrytering till missbruk samarbetar skolor med socialtjänst och polis. Våra 7-9 skolor i Härnösands kommun visar oro över en ökad droganvändning. Rektorerna ser att arbetet med de lokala målen och samarbetet med socialtjänst och polisen behöver utvecklas mer. Det förebyggande arbetet vad det gäller tobak och andra droger är av högsta vikt. För att verka för rökfria miljöer är det rökförbud på skolorna. All personal arbetar kontinuerligt för att arbeta förebyggande mot tobak och skolsköterskan tar upp detta på hälsosamtalet. 14 Behörighet Nästan en fjärdedel av Sveriges gymnasieelever fullföljer inte sin utbildning inom fyra år. Lite mer än var tionde niondeklassare saknar behörighet för att ens komma in på gymnasiet. Ofullständiga betyg och studieavbrott är inte enbart ett problem för skolan. Att förebygga studieavbrott är en viktig del i arbetet med att förebygga utanförskap. Ungdomar som inte fullföljer gymnasiet riskerar att hamna utanför samhället med svag eller ingen förankring på arbetsmarknaden. Andelen behöriga elever är 84 procent till gymnasiet Härnösand Flickorna (82 procent) har i år en lägre procent än pojkarna (86 procent). År Andelen behöriga till gymnasiet Uppgifter från Skolförvaltningen Kommunfullmäktige, Barnbokslut (15) 280

281 5 Barn och ungdomars inflytande 5.1 Delaktighet Både skolor och förskolor har under året blivit eller arbetar på att bli miljöcertifierade. Förskolor och skolor gör detta arbete med hjälp av Grön Flagg eller Skola för hållbar utveckling. Under 2016 har flera förskolor och skolor bildat Grön Flaggråd i samband med arbetet för att bli miljöcertifierade. Syftet med detta råd är att barn och elever kan vara med och påverka innehållet och utformningen av arbetet med hållbar utveckling och på så sätt får de möjlighet att delta i den demokratiska processen. Aktiviteter som genomförts på skolor och förskolor är exempelvis Min plats på jorden och Skogen i skolan. Att barn och unga får undersöka samhället från sin närmiljö till global samverkan bidrar till att ge möjlighet åt barn och unga att få inflytande och kunskap över samhällets utformning. 15 Förskolorna arbetar mycket med att utforma olika projektarbeten utifrån barnens nyfikenhet och intressen vilket ger barn delaktighet och inflytande. För att alla barn och unga ska få möjlighet att stärka sin förmåga och möjlighet till kulturell delaktighet i samhället har skolorna genomfört bland annat aktiviteter som att gå på skolbio och på olika teaterföreställningar. Liknande aktiviteter har förskolorna genomfört. 5.2 Ungdomsråd Samhällsförvaltningens ungdomssamordnare driver medinflytandefrågor för ungdomar genom kommunens ungdomsråd. Rådet består av elever från årskurs 7 och äldre från samtliga skolor i kommunen. Ett reglemente för rådets arbete har fastställts. Rådet arbetar aktivt med frågor som rör ungdomar i Härnösands kommun. Under 2016 har rådet bland annat lämnat in förslag om hur man skulle kunna använda de lokaler i biblioteket som blev tomma i samband med flytten av universitetet till Sundsvall, och ett förslag om publika ladd stationer för mobiltelefoner. 15 Information från Skolförvaltningen Kommunfullmäktige, Barnbokslut (15) 281

282 6 Fritid 6.1 Ungdomens hus Verksamheten på Ungdomens Hus, Kåken riktar sig till grundskolans senare år samt gymnasiet. Från åk 7 i grundskolan kan man besöka fritidsgården. Kåken har öppet kvällstid tisdag till lördag. Kåken är en drogfri zon för ungdomar i kommunen och majoriteten av besökarna är så kallade föreningslös ungdom. 16 Besöksfrekvensen har under 2016 varit fortsatt högt, med närmare besökare. Fördelningen mellan könen är fortfarande ojämn där killar står för de flesta besöken. Antalet nya svenskar och flyktingar dominerar även 2016 och detta ställer höga krav på integration. Under 2016 förstärktes verksamheten med ytterligare en heltid tillsvidaretjänst. Kåken hade öppet i princip hela sommaren och representerade även under Stadsfesten med ett ungdomstält. Tillsammans med de fritidsledare som arbetar med ungdomarna jobbar även socialförvaltningens fältassistenter en kväll i veckan. Även kommunens ungdomspoliser 17 samverkar med Kåken. Från 2017 har ytterligare 2,0 mnkr tillskjutits ungdomsverksamheten. Avsikten är en utökning av fritidsgårdsverksamheten i Härnösands kommun Erbjuda våra barn och ungdomar en meningsfull fritid Levnadsvanor och valet av fritidsaktiviteter bland barn och ungdomar har blivit alltmer beroende av föräldrars förmåga att betala utrustning och avgifter samt utbudet av aktiviteter. Allidrotten har pågått även under Det är en möjlighet för alla barn i årskurs 4 prova 7-8 olika idrotter under året helt kostnadsfritt. Var fjärde vecka får de testa en ny idrott. Ingen föranmälan eller medlemskap krävs. Detta genomförs tillsammans med de lokala idrottsföreningarna. Under 2016 kunde kommunen söka statliga medel från MUCF (Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor) för att erbjuda sommarlovsaktiviteter till barn och unga mellan 6-15 år. Över 500 barn och ungdomar deltog i aktiviteterna och exempel på aktiviteter var Skateskola, fiskekurs, olika byggskolor, sångkurser, yoga, friluftskurser, kurs i graffitti och sommarläsning. 19 Under året har Hedda Wisingskolan arbetat fram ett samarbete med idrottsföreningar vilket har lett till att vid elevens val kan elever välja olika idrottsaktiviteter. 16 Ungdomar som inte deltar i någon form av föreningsliv, exempelvis idrott eller kulturförening procent av två polisers tjänst finns avsatta för att arbeta mot ungdomar 18 Information från Samhällsförvaltningen 19 Information från Samhällsförvaltningen Kommunfullmäktige, Barnbokslut (15) 282

283 7 Framtiden I 2014 och 2015 års Barnbokslut uppmärksammades ett antal aktiviteter som är angelägna för att barn och ungdomar ska få goda uppväxtförhållanden inför framtiden. Som exempel kan nämnas att bevaka och minska frånvaron i skolan. En genomförd skolgång anses som den största skyddsfaktorn för att minska utanförskap och hamna i kriminalitet. Under 2016 har frånvaron minskat i skolan vilket tyder på att rätta åtgärder leder till framgång i ett förebyggande arbete. För att nå våra uppsatta mål så behöver aktiviteterna långsiktighet och regelbunden uppföljning och att samverkan finns mellan berörda förvaltningar och organisationer. 7.1 Fortsatta satsningar under 2017 Fortsatt bevakning och minskning av frånvaro i skolan. Planera för utökningen av kommunens fritidsgårdar. Implementera Barnkonventionen genom utbildning vid respektive förvaltning. Kartlägga droganvändandet. Fortsatt samverkan socialförvaltning, skola och polis i förebyggande arbete vad det gäller ANTD (alkohol, narkotika, tobak och doping). Öka ungdomars förtroende för politiker och demokratin genom olika aktiviteter på platser där ungdomar rör sig. Fortsatta satsningar vad det gäller fritid för barn och ungdomar ur ett socioekonomiskt perspektiv. Kommunfullmäktige, Barnbokslut (15) 283

284 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 1(1) Kommunstyrelsen 72 Dnr Allmänna lokala ordningsföreskrifter i Härnösands kommun Kommunstyrelsens beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att förlänga giltighetstiden för Allmänna lokala ordningsföreskrifter för Härnösands kommun till Propositionsordning Ordförande finner att det endast föreligger ett förslag till beslut, liggande förslag. Ordförande frågar om kommunstyrelsen avser att besluta i enlighet med liggande förslag. Ordförande finner att kommunstyrelsen har beslutat i enlighet med liggande förslag. Bakgrund Kommunfullmäktige har på sitt sammanträde antagit reviderade Allmänna ordningsföreskrifter för Härnösands kommun. På det dokument som antogs av fullmäktige hade inte dokumentets giltighetsdatum ändrats och detta behöver nu revideras så att dokumentet är giltigt till och med Beslutsunderlag Justerandes sign Utdragsbestyrkande 284

285 TJÄNSTESKRIVELSE Datum Sida 1(1) Dnr KS/ Kommunstyrelseförvaltningen Ina Lindström, Allmänna lokala ordningsföreskrifter i Härnösands kommun Förslag till beslut Kommunledningskontoret föreslår kommunstyrelsens arbetsutskott föreslår kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige besluta att förlänga giltighetstiden för Allmänna lokala ordningsföreskrifter för Härnösands kommun till Beskrivning av ärendet Kommunfullmäktige har på sitt sammanträde antagit reviderade Allmänna ordningsföreskrifter för Härnösands kommun. På det dokument som antogs av fullmäktige hade inte dokumentets giltighetsdatum ändrats och detta behöver nu revideras så att dokumentet är giltigt till och med Anna Bostedt Tf Kanslichef Ina Lindström Kommunsekreterare Postadress Härnösand kommun Kommunstyrelseförvaltningen Härnösand Besöksadress Nybrogatan 8 Hemsida E-post 285 kommun@harnosand.se Telefon Fax Organisationsnr Bankgiro

286 Härnösands kommun FÖRESKRIFTER Datum Allmänna lokala ordningsföreskrifter i Härnösands kommun Dokumentnamn Allmänna lokala ordningsföreskrifter Dokumenttyp Föreskrift Fastställd av Kommunfullmäktige Datum Dokumentansvarig Samhällsnämnden Version 1: Senast reviderad Diarienummer KS Giltig t o m Dokumentinformation Fastställd av kommunfullmäktige , 71, ändrad , 76, , 25, , 87 och Dokumentet gäller för Övrig Information Dessa lokala ordningsföreskrifter innehåller ytterligare bestämmelser om hur den allmänna ordningen i Härnösands kommun skall upprätthållas, utöver de grundläggande bestämmelserna i 3 kap. (1993:1 617) ordningslagen. 286

287 Härnösands kommun Datum Sida 2(8) Allmänna lokala ordningsföreskrifter för Härnösands kommun Härnösands kommun föreskriver följande med stöd av 1 förordningen (1993: 1632) med bemyndigande för kommuner och länsstyrelser att meddela lokala föreskrifter enligt ordningslagen (1993: 1617). 1.1 Föreskrifternas innehåll och tillämpningsområde 1 Grundläggande bestämmelser om allmän ordning och säkerhet på offentlig plats finns i 3 kap. ordningslagen (1993:1617). Dessa lokala ordningsföreskrifter innehåller ytterligare bestämmelser om hur den allmänna ordningen i Härnösands kommun skall upprätthållas. 2 Föreskrifterna är tillämpliga på alla platser inom kommunen som är offentlig plats enligt 1 kap, 2, punkterna 1-4 i ordningslagen om inte annat anges. För områden som kommunen upplåtit till torghandel gäller också kommunens föreskrifter om torghandel. 3 Vid tillämpningen av 3 kap, ordningslagen och dessa föreskrifter skall, med stöd av 1 kap, 2, andra stycket, ordningslagen, gälla samtliga offentliga platser om inte annat anges. 4 Innan polismyndigheten fattar beslut om tillstånd enligt 7, 10 första stycket, 11, 12, 14 andra stycket, 20, 21 första stycket och 22 bör kommunen ges tillfälle att yttra sig. 1.2 Definitioner 5 Följande begrepp används i detta dokument och definieras enligt nedan: Allmän plats Allmän plats är ett uttryck som används i detaljplaner enligt plan-och bygglagen. Allmän plats är sådan gata, gång-och cykelväg, torg, park eller annan plats som enligt detaljplan angetts som allmän plats. Allmän plats är i huvudsak de gator, parker, torg och liknande som ägs och sköts av kommunen. Offentlig plats Uttrycket offentlig plats nyttjas i ordningslagen och i de lokala ordningsföreskrifterna. Offentlig plats är dels alla ytor som är allmän plats, dels andra ytor inom-och utomhus som inte är allmän plats men som trots det får användas för någon form av allmän trafik. Det kan t.ex. vara utrymmen som används för gång-, cykel-eller biltrafik. Dessa områden är i de allra flesta fall privatägd mark. De lokala ordningsföreskrifterna gäller, om inte annat anges särskilt, på alla offentliga platser. Platser som likställs med offentlig plats Ordningslagen har gett kommunerna en möjlighet att utsträcka tillämpningen av de lokala ordningsföreskrifterna utöver allmän och offentlig plats. Kommunen kan i ordningsföreskrifterna bestämma att vissa angivna områden ska likställas med offentlig plats vid tillämpningen av samtliga eller vissa bestämmelser i ordningsföreskrifterna. Det måste dock vara områden som är tillgängliga för allmänheten och områdena måste beskrivas tydligt och väl avgränsat. Det kan t.ex. gälla områden med anläggningar för lek, idrott, camping eller friluftsliv liksom badplatser, järnvägsområden och begravningsplatser. 287

288 Härnösands kommun Datum Sida 3(8) 1.3 Lastning av varor m m 6 Vid lastning, forsling, lossning och annan hantering skall den som är ansvarig för åtgärden göra vad som behövs för att undvika att allmänheten utsätts för tillfälliga olägenheter genom damm, spill och dålig lukt. Avlastning och uppläggning av gods får inte ske så att brandposter, brandsläckningsutrustningar och utrymningsvägar blockeras eller att räddningstjänstens arbete hindras eller så att risk för skada på person eller egendom uppstår. 1.4 Schaktning och grävning 7 Den som är ansvarig för upptagande av grus, jord eller sand, tippning av fyllnadsmassor, schaktning, grävning eller annat liknande arbete skall se till att det sker på sådant sätt att allmänheten utsätts för minsta möjliga olägenhet. Tillstånd krävs i hela kommunen för grävning i kommunens mark. (se vidare Särskilda föreskrifter för ledningsarbete i gata) 1.5 Störande buller 8 Arbete som orsakar störande buller för personer på offentliga platser, t.ex. stenkrossning, pålning och nitning, får inte ske utan polismyndighetens tillstånd. 1.6 Containrar 9 Ägaren eller nyttjanderättshavaren till en container, som skall ställas upp på en offentlig plats, är skyldig att tydligt märka containrarna med ägarens eller nyttjanderättshavarens namn, adress och telefonnummer. Tillstånd krävs, söks hos polisen. 1.7 Markiser, flaggor och skyltar 10 Markiser, flaggor, juldekorationer, banderoller och skyltar får inte sättas upp så att de skjuter ut över en gångbana på lägre höjd än 2,30 meter eller över en körbana på lägre höjd än 4,50 meter. (För mer information, se kommunens Råd och riktlinjer för skyltning) 1.8 Affischering 11 Affischer, annonser eller liknande anslag får inte utan tillstånd av polismyndigheten sättas upp på sådana husväggar, staket, stolpar eller liknande som vetter mot offentlig plats. Tillstånd behövs inte för att sätta upp anslag på tavlor, pelare eller andra liknande anordningar som är avsedda för detta ändamål. Inte heller krävs tillstånd för näringsidkare att sätta upp annonser och andra tillkännagivanden som avser näringsidkarens rörelse på byggnad där rörelsen finns. 1.9 Högtalarutsändning 12 Information, reklam, propaganda eller andra budskap som riktar sig till personer på offentliga platser, får inte ske genom högtalare eller liknande utan tillstånd av polismyndigheten. 288

289 Härnösands kommun Datum Sida 4(8) 1.10 Insamling av pengar 13 Polismyndighetens tillstånd krävs för insamling av pengar i bössor eller liknande, om insamlingen inte utgör led i en tillståndspliktig allmän sammankomst eller offentlig tillställning. När insamlingen skall ske i samband med framförande av gatumusik krävs inte tillstånd Förtäring av alkohol (Kommunfullmäktige ) 14 Spritdrycker, vin, öl överstigande 2,25 volymprocent alkohol samt sådan annan jäst alkoholdryck som avses i alkohollagen (2010:1622) får inte förtäras på offentlig plats inom det område som anges med särskilda begränsningslinjer på karta till dessa ordningsföreskrifter, de områden som avses framgår nedan. Vad som anges i första stycket innebär ingen inskränkning för de anmälnings- och tillståndspliktiga beslut som kan ha meddelats för serveringsställen på offentlig och därmed jämställd plats. De centrala platser som avses är Mellanholmen, Stadsparken, Kanaluddsområdet mot Kattastrand och Kristinaparken med sin avgränsning mot Rosenbäcksallén och Brännavägen. Dessutom ingår det område som omgärdas av Östra Kanalgatan, Brunnshusgatan, Pumpbacksgatan, Skeppsbron, och Stora Torget, varvid nämnda gator ingår i området. Vidare avses det område som omgärdas av Beckhusgatan, Nybrogatan, Krukmakaregatan, Holmgatan, Hamnbassängen och Nattviken. Till detta hör även norra delen av Kronholmen. 289

290 Härnösands kommun Datum Sida 5(8) 1.12 Ambulerande försäljning 15 Ambulerande försäljning får inte ske på offentlig plats utan polismyndighetens tillstånd. Med ambulerande försäljning avses sådan gatuförsäljning som tar offentlig plats i anspråk endast tillfälligt och i obetydlig omfattning och som därför inte kräver tillstånd enligt 3 kap, 1, ordningslagen Camping 16 Camping är förbjuden på offentlig plats inom område med detaljplan. I lokaler som ägs eller disponeras av kommunen är övernattning ej tillåten utan särskilt tillstånd. 290

291 Härnösands kommun Datum Sida 6(8) 1.14 Badförbud 17 Bad är förbjudet inom hamnområdet och i närheten av markerade kablar Hundar 18 Hundens ägare, den som tagit emot en hund för underhåll eller nyttjande eller den som endast tillfälligt vårdar en hund är skyldig att följa bestämmelserna i 19 och 20. Det som sägs i dessa paragrafer gäller inte för ledarhund för synskadad person, för polishund i tjänst eller service- och signalhundar. 19 Hundar skall hållas kopplade på offentlig plats med undantag av de områden där kommunen anordnat hundrastplatser eller inhägnade områden. Tikar skall under löptid hållas kopplade på offentlig plats samt hundrastgårdar, dock inte inom övriga inhägnade områden. När en hund inte hålls kopplad skall den ha halsband på sig med ägarens namn, adress och telefonnummer alternativt vara ID-märkt med tatuering eller mikrochip. Hundar får inte rastas på begravningsplatser eller kyrkogårdar. Hund får dock medfölja besökare till begravningsplats/kyrkogård men ska då hållas kopplad. 20 Inom särskilt anordnande lekplatser, badplatser, parker, planteringar samt vid gång- och cykelvägar och inom områden med tydlig stadsprägel skall föroreningar efter hundar plockas upp. Katter 21 Kattens ägare, den som tagit emot en katt för underhåll eller nyttjande eller den som endast tillfälligt vårdar en katt är skyldig att följa bestämmelserna i Katt skall hållas under sådan tillsyn att den ej orsakar skador, olägenheter eller på annat sätt stör omgivningen. 23 När en katt vistas utomhus skall katten, såvida den inte är kopplad, antingen ha halsband på sig med ägarens namn, adress och telefonnummer eller vara id-märkt med en synlig tatuering Fyrverkeri och andra pyrotekniska varor (Kommunfullmäktige , 45) 24 Fyrverkeri utan tillstånd får ske endast kl på nyårs-, påsk- och valborgsmässoaftonen. Pyrotekniska artiklar typ fyrverkeriprodukt och bomber med starka ljudeffekter får över huvud taget inte avfyras inom Härnösands tätort. För definition av tätort, se karta nedan. I övrigt vad gäller användning av pyrotekniska varor hänvisas till ordningslagen, 3 kap,

292 Härnösands kommun Datum Sida 7(8) 1.17 Sprängning och skjutning med eldvapen m.m. 25 Tillstånd av polismyndigheten krävs för sprängning och skjutning med eldvapen inom detaljplanelagda områden. 26 Luftvapen, fjädervapen och paintballvapen får inte användas på offentlig plats Ridning 27 Ridning får inte ske i anlagda motionsspår, om inte annat anges via skyltar. 28 Ridning får inte ske på offentliga badplatser under perioden 1 maj 30 september Löpning och mopedåkning 29 Mopedåkning får inte ske i iordningställda löp- eller skidspår. 30 Löpning och promenad är förbjudet i anlagda skidspår Avgift för att använda offentlig plats 31 För användning av offentlig plats och område som kommunen jämställt med sådan plats har kommunen rätt att ta ut en avgift enligt de grunder som har beslutats av kommunfullmäktige Adressering 32 Varje byggnad, som tilldelats adressnummer, ska vara försedd med särskild adressnummerskylt. Det åligger fastighetsägare att på egen bekostnad anskaffa och sätta upp adressnummerskylt samt att tillse, att skylten hålls i sådant skick, att den med lätthet kan avläsas. Adressnummerskylt ska sättas upp på lämplig plats vid byggnadens ingång eller infart och vara väl synlig från den gata, väg eller allmän plats som 292

293 Härnösands kommun Datum Sida 8(8) adressnumret avser. Om ingång eller infart ligger på byggnadens baksida, ska adressnummerskylt även sättas upp mot den gata, väg eller plats som avses med adressnumret Överträdelse av lokal ordningsföreskrift 33 Den som uppsåtligen eller av oaktsamhet bryter mot någon av 6-10, 11 första stycket, 12, 13 första stycket, 14-17, och kan dömas till penningböter enligt 3 kap 22 andra stycket ordningslagen. I ordningslagen finns också bestämmelser om förelägganden och förverkande. Dessa föreskrifter träder i kraft den 1 april Senaste revidering gjord

294 TJÄNSTESKRIVELSE Datum Sida 1(1) Dnr KS/ KOMMUNFULLMÄKTIGE Ina Lindström, Avsägelser 2017 Förslag till beslut Kommunfullmäktige föreslås besluta Att bevilja avsägelsen från Eva Larsson (S) gällande uppdraget som ledamot i kommunstyrelsen Beskrivning av ärendet Eva Larsson (S) har avsagt sig uppdraget som ledamot i kommunstyrelsen Beslutsunderlag Avsägelse, Eva Larsson (S), Postadress Härnösand kommun Kommunstyrelseförvaltningen Härnösand Besöksadress Nybrogatan 8 Hemsida E-post kommun@harnosand.se Telefon Fax Organisationsnr Bankgiro

295 295

296 296

297 297

298 298

299 299

300 300

301 301

302 302

303 303

304 304

305 305

306 306

307 307

308 308

309 309

310 310

311 311

312 312

313 313

314 314

315 315

316 316

317 317

318 318

319 319

320 320

321 321

322 322

323 323

324 324

325 325

326 326

327 327

328 328

329 329

330 330

331 331

332 332

333 333

334 334

335 335

336 336

337 337

338 338

339 339

340 340

341 341

342 342

343 343

344 344

345 345

346 346

347 347

348 348

349 349

350 350

351 351

352 352

353 E-postformulär l ^ nnr<^=l'?-l%l- OÖ- Tore Sowell Tjäder^ägen 16B Postnummer Härnösand E-postadress sowell@live. se Rubrik pä medborgarförslaget Borgmästaren i Härnösand Här skriver du ditt förslag Se bilaga Motivering (Här lämnar du en motivering till ditt förslag. Motivera gärna varför du anser att förslaget ska genomföras och hur det skulle kunna genomföras). Se bilaga Sida 1 353

354 E-postformulär Jag godkänner att Härnösands kommun enligt Personuppgiftsfagen (Pul 1998:204) lagrar och Behandlar de personuppgifter jag lämnar. Mitt namn och förslaget publiceras pä Härnösands kommuns hemsida se, samt i kallelser och protokoll. Du kan när som helst återkalla ditt samtycke (Pul 1998: ) och därmed far ytterligare uppgifter inte behandlas. Om du vill ha ytterligare information om hur dina personuppgifter används sä kontakta kommunsekreteraren, Sida 2 354

355 Medborgarförslag Rubrik Borgmästaren i Härnösand Förslag Inför titeln Borgmästare för till exempel, kommunstyrelsens eller kommunfullmäktiges ordförande. Motivering Vi behöver någon som kan representera Härnösand i olika sammanhang utan att tonvikt läggs på den politiska tillhörigheten. Borgmästare kan, trots att det finns en partibeteckning efter namnet i andra sammanhang, vara en mer neutral titel när denne möter människor i egenskapen av representant för Härnösands kommun och inte i första hand som företrädare för ett parti. Det kan gälla i kontakter med myndigheter och företag, som värd vid besök i kommunen av intressenter av olika slag, kungligheter och arrangemang som kommunen har för dess kommuninnevénare. Borgmästare är en historisk titel och vi har haft detta ämbete i Härnösand mellan 1587 och 1823, alltså så gott som från stadens tillblivelse Att återinföra titeln med en innebörd som passar vår tid blir en länk till vår och Sveriges tidigare historia, l en föränderlig värld tror jag inte att det är fel att kasta ut ett flytankare som kan ge stabilitet i form av känsla av trygghet och kontinuitet. Tore Sowell Tjädervägen 16B Härnösand sowell@live. se 355

356 HÄRNÖSANDS KOMMUN Härnösands Kommun Diariet ^11^8-3)Z Samhällsförvaltningen, Staffan Guilliusson. Medborgarförslag. Ny G/C-väg. Att ta sig frän trafikljusen och söderut efter E4 är inte alltid den trevligaste upplevelse. Eftersom det är just E4 sä är det mycket trafik, och inte heller hälls fartgränsen dä mänga har brättom att ta sig förbi trafikljusen. Förslag: Ta bort trottoaren och anlägg en ny G/C-väg innanför träden i parken. Påverkan pä parken är minimal men ökningen av säkerheten för gående och de som cyklar där är väsentlig. Jag bifogar en bild över hur det ofta ser ut pä vintern och en enklare karta över området där jag visar hur jag har tänkt. Håkan Nordlöf. Gådeävägen 1A Härnösand

357 l" :\ \ /-^ -J tf^,^' "s. "^.. \. n ^ \ ' - ' r.-i t~i.» \. \_ v. '\ ' <,. iu 5i\ x- 'v '^>. ^.. \ <^., \. ~~*~,, V V \ \ m 357

358 t-y\j 1\\J}Vl\VlU\t E-postformulär Dnr. l^ls [}-{'>]-- TOU Postnummer Härnösand E-postadress com Rubrik pä medborgarförslaget Aldredagar Här skriver du ditt förslag Sida 1 358