Finlands Dövas Förbund rf/ Förbundsmötet

Transkript

1 Föreningsprogrammet Sammanfattning av enkäten till förtroendepersonerna Utkast Sammanfattningen presenterar resultatet av enkäten till förtroendepersonerna. Enkäten innehöll omkring 50 frågor och av resultaten har vi plockat ut dem som är relevanta för föreningsprogrammet. En del av resultaten har kombinerats med andra resultat eller komprimerats i textform. Resultaten har i enlighet med frågeformuläret delats in i åtta sektioner: I Bakgrundsuppgifter, II Medlemmar och verksamhet, III Ekonomi och ekonomiförvaltning, IV Frivilligarbetet, V Information och kommunikation, VI Finlands Dövas Förbund, VII Offentligt beslutsfattande och VIII Avslutningsvis. 26 föreningar besvarade enkäten, resultaten är alltså inte heltäckande för landets alla dövföreningar, men man kan ändå utgående från dem få en allmän bild av föreningarnas nuläge. Man bör också beakta att det i en del frågor gick att välja flera svarsalternativ och summan av resultaten hade då överstigit 100 procent. Enkäten fanns på nätet våren 2017 och föreningarnas förtroendepersoner fick per e post en personlig länk till den. Vi samlade in ett svar per förening. Enkäten innehöll både flervalsfrågor och öppna frågor. Citaten är plockade ur de kommentarer som respondenterna har skrivit ner. 1

2 I BAKGRUNDSUPPGIFTER Av Finlands Dövas Förbunds 41 medlemsföreningar besvarade 26 föreningar föreningsprogrammets enkät till förtroendepersonerna. Av de 26 föreningarna har åtta föreningar en egen webbplats Alla föreningar använder eller tänker öppna en Facebook sida/grupp, endast två föreningar saknade Facebook Föreningarna använder också för sin information Whatsapp, text tv, regiontidningen, Twitter, e post och Instagram Av de föreningar som besvarade enkäten är den äldsta grundad 1886 och den yngsta 2008 Fyra av föreningarna är riksomfattande, de flesta verkar inom en viss stad eller kommun 4. Vilka alla språk används officiellt i föreningsverksamheten? (Du kan välja flera) Finskt teckenspråk 92,3 % Finlandssvenskt teckenspråk 15,4 % Annat teckenspråk, vilket? 7,7 % Finska 96,2 % Svenska 19,2 % Annat språk, vad? 3,8 % Alla (Medelvärde:2.77, Avvikelse:1.57) (Svar:26) Majoriteten av föreningarna använder i sin verksamhet finskt teckenspråk och skriven finska. En del föreningar använder i sin verksamhet finlandssvenskt teckenspråk och skriven svenska Om situationen kräver det använder föreningarna internationella tecken, t.ex. med utländska gäster eller invandrare 2

3 II MEDLEMMAR OCH VERKSAMHET 6. Hur många medlemmar har föreningen? st. Betalande medlemmar: Stödmedlemmar: Frimedlemmar: Minderåriga medlemmar: 72.0 Medlemmar totalt: Frågan var öppen vilket innebär att resultaten är inexakta (siffrorna stämmer inte överens) Resultaten kan tolkas så att andelen frimedlemmar är betydande jämfört med de betalande medlemmarna a) Medlemmarnas ålder st. Under 17 år: år: år: år: Över 90 år: 26.0 Frågan var öppen vilket innebär att resultaten är inexakta (siffrorna stämmer inte överens) Resultaten kan tolkas så att största delen av medlemmarna i föreningarna som svarade är år gamla, näst störst är åldersgruppen år. 3

4 8. a) Har föreningens medlemsantal förändrats under åren ? Ökat 34,6 % Oförändrat 23,1 % Minskat 42,3 % Alla (Medelvärde:2.08, Avvikelse:0.87) (Svar:26) Under perioden har medlemsantalet sjunkit i de flesta av föreningarna som svarade. Vi efterlyste också styrelsens uppskattning av medlemssituationen för perioden och största delen, dvs. 46,2 procent, av dem som svarade tror att medlemsantalet hålls oförändrat. 34,6 procent misstänker att medlemsantalet minskar och 19,2 procent tippade att antalet medlemmar ökar. 9. Har föreningen haft kampanjer för att rekrytera medlemmar? 100,0 % 92,3 % 80,0 % 60,0 % 40,0 % 20,0 % 0,0 % 7,7 % Ja Nej Alla (Medelvärde:1.92, Avvikelse:0.27) (Svar:26) Vi frågade om föreningarna har ordnat medlemsrekryteringskampanjer och de flesta svarade nej. Bara 7,7 av föreningarna hade ordnat sådana. Medlemsomsättningen har skett genom naturlig avgång. Vi skaffar medlemmar genom djungeltelegrafen och genom att fråga nya människor som kommer till föreningskvällarna om de vill bli medlemmar. Vår förening har ett medlemskort och medlemsförmåner. 4

5 10. Hur ofta har föreningen regelbunden verksamhet (t.ex. föreningskväll eller klubbmöte)? En gång i veckan 15,4 % En gång på två veckor 50,0 % En gång i månaden 23,1 % Mer sällan Föreningen har inte regelbunden verksamhet 7,7 % 3,8 % Alla (Medelvärde:2.35, Avvikelse:0.96) (Svar:26) Största delen, dvs. hälften av föreningarna ordnar regelbunden verksamhet, t.ex. föreningskvällar eller klubbträffar, en gång på två veckor. 11. Hur många föreningsmedlemmar deltar i genomsnitt i er regelbundna verksamhet (t.ex. föreningskvällar eller klubbträffar)? 1-10 medlemmar 30,8 % medlemmar 46,2 % medlemmar 11,5 % Över 30 medlemmar 11,5 % Alla (Medelvärde:2.04, Avvikelse:0.94) (Svar:26) I nästan hälften av föreningarna deltar i snitt medlemmar i de regelbundna sammankomsterna I majoriteten av föreningarnas regelbundna sammankomster (71%) deltar 1 20 medlemmar Vi frågade också om antalet personer som deltar i verksamheten; till största delen har antalet hållits oförändrat eller minskat (42,3%/42,3%) Vi bad också styrelsen göra en egen uppskattning av läget år ,7% svarade att läget hålls oförändrat. 30,8% antog att deltagarna minskar och 11,5% att de ökar. 5

6 12. Vad har föreningen för annan verksamhet? (t.ex. klubbar och utflykter) Rekreationsdag Motionsdag Utflykter, t.ex. i naturen Sommarträffar på särskilda platser Temadagar/ kvällar Seniorklubb Kvinnoklubb Barnklubb Mansklubb Invandrarklubb Bridgeklubb Kameraklubb Ungdomsklubb Familjeklubb Samarbetsevenemang med församlingen Lokala sammankomster Ungdomsevenemang Gästföreläsare Valpaneler Kurser, t.ex. konstkurs, datorkurs Högtidsdagar Frågesport Motionssektion Kulturkvällar Grillkvällar Deltagande i dövevenemang Ordnande av publiktolkning i ett visst sammanhang Bastubad + simning 13. Deltar också personer som inte är medlemmar i er verksamhet? 100,0 % 88,5 % 80,0 % 60,0 % 40,0 % 20,0 % 0,0 % Ja 11,5 % Nej Alla (Medelvärde:1.12, Avvikelse:0.32) (Svar:26) I största delen av föreningarnas verksamhet deltar icke medlemmar Icke medlemmarna beskrivs som unga/pensionärer som vill titta in på föreningarna, döva föräldrars hörande barn, hörande, vänner till medlemmar, tolkstuderande, teckenspråkshandledarstuderande, utsocknes, personer som arbetar i teckenspråksbranschen, medlemmarnas livskamrater, invandrare och utländska gäster De som inte är medlemmar i vår förening är välkomna med på naturutflykter. De kan också delta i vår julfest. 6

7 14. Har föreningen program för unga under 18 år? 100,0 % 80,0 % 69,2 % 60,0 % 40,0 % 30,8 % 20,0 % 0,0 % Ja Nej Alla (Medelvärde:1.69, Avvikelse:0.46) (Svar:26) Endast kring en tredjedel av föreningarna ordnar program för personer under 18 år Minderåriga barn med i naturen (utomhusmotion) tillsammans med föräldrarna. De kan också delta i festligheter tillsammans med föräldrarna. Vi ordnar familjedagar som lämpar sig för alla åldrar. Vissa evenemang har fritt tillträde så vem som helst kan komma, oberoende av ålder (t.ex. vinterdagarna). Vi ordnar barnklubb och utflykts/rekreationsdagar. Teatteri Tottis föreställningar, som Puff och hans långväga vänner o.d. Vi uppmuntrar barn/unga att delta i Finlands Dövas Förbunds ungdomsarbetes evenemang. Ungdomsklubben är i dvala, ingen leder den. Vi har inga barnfamiljer alls. Styrelsens resurser är fulla. Barnfamiljerna eller några av dem kunde själva ordna program som tilltalar dem om de tycker sig behöva det. Bristen på deltagande beror kanske på den besvärliga platsen, brist på intresse eller den rådande stämningen. 7

8 16. Vem ansvarar för att genomföra verksamheten (föreningskvällar, klubbar, utflykter, evenemang, projekt m.m.)? Styrelsen 96,2 % Sektionernas/klubbarnas medlemmar 38,5 % Utskotten Anställd personal Förtroendevalda (regionpersonal, diakoner) Ordförande Någon annan, vem? 19,2 % 7,7 % 11,5 % 34,6 % 19,2 % Alla (Medelvärde:2.92, Avvikelse:2.2) (Svar:26) Föreningarnas styrelser har helt tydligt en betydande roll då det gäller genomförandet av föreningarnas verksamhet 17. Har föreningen nu eller har den tidigare haft anställd personal? 100,0 % 80,0 % 60,0 % 40,0 % 57,7 % 42,3 % 20,0 % 0,0 % Ja Nej Alla (Medelvärde:1.42, Avvikelse:0.49) (Svar:26) Litet över hälften av föreningarna har nu eller tidigare haft någon anställd Föreningarna har haft anställda under 2000 talet 8

9 18. Har föreningen för närvarande en fungerande styrelse? 100,0 % 100,0 % 80,0 % 60,0 % 40,0 % 20,0 % 0,0 % Ja 0,0 % Nej Alla (Medelvärde:1.0, Avvikelse:0.0) (Svar:26) Samtliga föreningar svarade att de har en fungerande styrelse De minsta styrelserna har fyra medlemmar och de största sju 19. Vilken betydelse har följande olika slag av verksamhet i er förening? 1 5: 1=ingen betydelse, 2=liten betydelse, 3=medelmåttig betydelse, 4=ganska stor betydelse, 5=stor betydelse Kamratverksamhet (t.ex. någon att prata med på teckenspråk) Frivilligverksamhet (t.ex. En liten gestinsamlingen) Förmedling av information (t.ex. infokvällar på föreningen) Handledning och råd (t.ex. hjälp med medlemmarnas ärenden) Hobby- och rekreationsverksamhet (t.ex. resor, utflykter) Förebyggande arbete (t.ex. motverkan av utslagning) Beaktande av medlemmarnas behov (t.ex. ordna föreläsningar/föredrag enligt Påverkansarbete (t.ex. intressebevakning, medverkan, möten, kommunikation och Sakkunskap (t.ex. informera om dövhet och om teckenspråk Producera tjänster (t.ex. undervisning i teckenspråk) 2,42 4,46 3,19 4,12 3,35 3,62 3,5 4,23 3,85 3,81 1 1,5 2 2,5 3 3,5 4 4,5 5 Alla 9

10 Projekt (t.ex. ordna klubbar i samarbete med staden) 2,65 Nätverkande (t.ex. med andra föreningar) 3,08 Förnyelse (t.ex. användning av sociala medier, utveckla ledarskapsfärdigheter, nätverkande) 3,88 1 1,5 2 2,5 3 3,5 4 4,5 5 Alla De tre viktigaste i föreningarnas verksamhet verkar vara kamratverksamheten, att beakta medlemmarnas behov och förmedling av information Det vill säga att man på föreningen söker sig till teckenspråkiga att samtala med, program som utgår från medlemmarnas önskemål samt information De tre minst viktiga sakerna var serviceproduktion, frivilligverksamhet samt handledning och rådgivning. 20. Hur borde föreningen utveckla sin verksamhet? Nätverkande 73,1 % Digitalisering 50,0 % Ändrad image 26,9 % Mångsidigare verksamhet 69,2 % Annat, vad? 30,8 % Alla (Medelvärde:2.74, Avvikelse:1.44) (Svar:26) I fråga om utveckling av verksamheten tog man upp särskilt nätverkande och en mångsidigare verksamhet. Även digitalisering upplevdes som relativt viktig. Genom att beakta vilka behov äldre har för att må bra, genom att upprätta ett servicenätverk. Genom att få med mera yngre medlemmar. Genom att använda sociala medier. Det skulle få vara mera påverkansarbete. Genom förnyelse. 10

11 21. Hur har föreningen förberett sig inför framtiden? Styrelsen har diskuterat föreningens framtid Man har diskuterat föreningens framtid med medlemmarna 65,4 % 84,6 % Föreningen har en vision Föreningen har en strategi Föreningen har inte gjort några förberedelser inför framtiden Annat, vad? 15,4 % 15,4 % 19,2 % 26,9 % Alla (Medelvärde:2.56, Avvikelse:1.75) (Svar:26) I många föreningarn har styrelsen eller medlemmarna sinsemellan diskuterat föreningens framtid Ändå saknar många föreningar vision eller strategi Vi diskuterar det här varje år. Den närmaste framtiden har man funderat i verksamhetsplanen. Ordförande och styrelsemedlemmarna har försökt ta fram en vision och strategi för föreningen men hittills är de inte klara. 11

12 22. Hurdana framtidsutsikter har föreningen? (Rädslor, bekymmer, förhoppningar, möjligheter?) Rädslor/bekymmer: o Medlemmarna bor i glesbygden, en del har inte bil o Andelen äldre medlemmar ökar o Behov av funktionärer, t.ex. ordförande o Funktionärsutbildningen är rätt dålig o Frimedlemmarnas antal i förhållande till antalet betalande medlemmar o Sjunkande medlemsantal och medlemmarnas inaktivitet o Ungdomar deltar inte i verksamheten o Föreningen lockar inte längre lokala döva som förut o Att få information på finlandssvenskt teckenspråk o Medlemmarna skulle vilja samlas till klubbkvällar men tar inte ansvar o Föreningarnas ekonomiska situation Önskemål/möjligheter: o Samskjuts o Möjlighet att be om att få använda församlingens lokaliteter och sommarträffar på olika ställen där det finns badstrand och bastu o Utbildad servicepersonal till föreningarna som kommunen skulle avlöna o Försöka få coda att bli medlemmar. Försöka beakta dem på något sätt få dem att bli intresserade av föreningarna o Medlemsantalet skulle öka småningom o Allt fler skulle kunna finlandssvenskt teckenspråk och använda det för föreningens bästa o Det behövs mera utbildning och föreningskunnande, för ekonomiförvaltning och ledning o Föreningen eftersträvar en öppnare och mer omväxlande verksamhet så att också icke teckenspråkiga och icke medlemmar skulle kunna komma med i föreningsverksamheten 12

13 III EKONOMI OCH EKONOMIFÖRVALTNING 23. Hur stor årsinkomst hade föreningen år 2015? (bidrag, medlemsavgifter, hyresinkomster, donationer m.m.) Under ,8 % ,2 % Över ,9 % Alla (Medelvärde:1.73, Avvikelse:0.86) (Svar:26) Över hälften av föreningarna hade 2015 årsinkomster under men det finns också föreninar som hade årsinkomster över , det var alltså stora variationer i inkomsterna Den klart största delen av utgifterna gällde föreningens ordinarie verksamhet. Lokalerna var den näststörsta utgiftsposten. Föreningarna använder pengar också för bl.a. stöd till klubbarna, underhåll av sommarstugan, utflyktskostnader, bolagsvederlag och fester 25. Varifrån och hur mycket fick er förening i bidrag förra året? RAY Tipsvinstmedel 0.0 Kommunen/staden Stiftelse/fond NTM centralen 0.0 Europeiska unionen 0.0 Cimo 0.0 Landskapsförbund 0.0 LEader grupper 0.0 Donation eller testamente 8.57 Ministerium Annan finansieringskälla (Inte faktiska siffror, utan medeltal) 13

14 De till beloppet största bidragen kommer främst från RAY, dessutom får föreningarna bidrag från städer/kommuner/stiftelser/fonder Föreningarna ordnar också egen medelsanskaffning genom t.ex. lotterier eller caféverksamhet 26. Kuka hoitaa yhdistyksen kirjanpidon ja muun taloushallinnon? Kassör eller annan ansvarsperson inom föreningen 57,7 % Revisionsbyrå eller annan yrkesutövare i branschen 19,2 % Någon annan, vem? 23,1 % Alla (Medelvärde:1.65, Avvikelse:0.83) (Svar:26) I över hälften av föreningarna sköts föreningens bokföring och övriga ekonomiförvaltning av kassören eller annan ansvarsperson inom föreningen Om valet var någon annan betydde det vanligen att föreningens styrelse eller verksamhetsledare sköter den själv Vi frågade vem som upprättar föreningens bokslut. 46,2% svarade kassör eller annan ansvarsperson inom föreningen. 38,5% förlitar sig på en bokföringsbyrå eller yrkeskunnig i branschen. 15,4% anlitar någon annan. Av föreningarna som svarade anlitar 42,3% yrkesrevisorer (CGR, GRM) för föreningens revision. Till 57,7% sköts föreningens revision av lekmannarevisorer/verksamhetsgranskare 14

15 29. Har er förening haft problem/svårigheter/utmaningar med följande saker inom ekonomiförvaltningen? 1 5:1= inte alls, 2=lite, 3=måttligt,4=ganska mycket, 5=mycket Det är utmanande att övervaka användningen av föreningens pengar Det finns problem med att sköta bokföring och andra ärenden som rör ekonomiförvaltning Det förekommer oklarheter beträffande ansvaret för ekonomin 1,88 1,73 1,54 Problem med något annat som rör ekonomiförvaltningen, vad? 1,54 1 1,5 2 2,5 3 3,5 4 4,5 5 Alla Sammantaget hade föreningarna som besvarade enkäten inte stora problem med ekonomiförvaltningsområdet 29.a Hurdant stöd önskar ni få och hur? Förbundet borde satsa på att utbilda de funktionärer i föreningen, som ansvarar för ekonomiförvaltningen, i ekonomiförvaltning, bokföring, upprättande av balansräkning och upprättande av föreningens budget. Det behövs hjälp också med ansökning av bidrag från kommunen och handlingar som hör till det. Det skulle vara bra att få grundläggande kunskaper i elektronisk ekonomiförvalting och instruktioner om förvaltning av egendom, såsom försäljning och köp av egendom. Ekonomiärendena kunde utkontrakteras till någon. Utbildning i rapportering och ansökan om bidrag. Teckenspråkig expert för att sköta bokföring och ekonomiförvaltning (Taseriprogrammet). Information om hur man sköter ekonomiärenden på rätt sätt och vilka uppgifter som förutsätts. Det skulle vara bra också för ordförandena/vice ordförandena att kunna/förstå sig på ekonomiska ärenden. Det ekonomiska kunnandet är begränsat, få kan sköta ekonomiärenden. Det behövs hela tiden utbildning i ekonomifrågor. Bra praktiska anvisningar, en handbok avsedd för dövföreningarna kunde kanske vara ett stort plus. Hur lyckas föreningen göra bra bidragsansökningar och få mera pengar för sin verksamhet? Man skulle vilja ha mera hjälp av dövförbundets regionanställda. 15

16 IV FRIVILLIGARBETET 30. Hur många frivilliga verkade regelbundet inom er förening år 2015? Föreningarnas skriftliga svar visar att det lägsta antalet frivilliga är en och det högsta 50. I snitt har föreningarna kring 5 10 frivilliga funktionärer Vi frågade också hur många timmar en frivillig person regelbundet utförde uppgifter kring föreningens verksamhet. Bedömningen varierade från en timme till tiotals timmar Antalet timmar berodde också på uppgiften 32. Hur har antalet frivilliga ändrats efter år 2000? Minskat 57,7 % Oförändrat 38,5 % Ökat 3,8 % Alla (Medelvärde:1.46, Avikkelse:0.57) (Svar:26) Av svaren får man uppfattningen att antalet frivilliga klart har minskat efter år 2000 Nästa fråga gällde hur de frivilligas betydelse har minskat efter år Av dem som svarade sade 42,3% att betydelsen är oförändrad. 34,6% tyckte att betydelsen har minskat medan 23,1% ansåg att de frivilligas betydelse har ökat 34. Vilka slags uppgifter utför de frivilliga? På sommarträffarna hjälper de egna medlemmarna till. Vid stora evenemang ber vi ibland regionpersonalen hjälpa oss. De har stått för serveringen på klubbdagen, skött om städning av lokalen, skjutsat äldre medlemmar, hållit sällskap osv. De frivilliga sköter kaffepassen, lotterierna, ordnar fester och städar. De hjälper med vissa pappersarbeten och med att ordna evenemang. Caféverksamhet och matlagning, städning, ärenden, kontorsarbete och styrelseuppgifter. De fungerar som extra händer när resursbristen står till. De frivilliga sköter administrativa saker, t.ex. lagstadgade och löpande ärenden, löser ständiga små problem, reder ut missförstånd, lyssnar på önskemål och bekymmer, försök till att aktivera positiva grejer osv. De här sköts närmast av styrelsen. Sedan har vi särskilt de frivilliga inom caféförsäljningen skaffar i allmänhet mat, lagar eller bakar något, plockar disk, diskar, räknar kaffeintäkterna, för bort skräpet till avfallsbehållaren, städar köket, 16

17 avtalar om försäljningsturerna. De för smutstvätten till tvätteriet och hämtar den rena tvätten, håller koll på när wc pappret tar slut och köper nytt. Städar, dammsuger, rengör toaletterna. Klubbledarna är också på sätt och vis frivilliga, Öppnar ibland låsta dörrar och släpper in. Leder program ibland. Hjälper medserveringen på föreningskvällarna, med postning, pappersjobb, kontakter, leder seniorklubbsverksamhet, ansvarar för nätverksarbetet och informationsuppdrag m.m. Sköter och underhåller föreningens egendom. Sköter och underhåller sommarstället. Integrering avinvandrare. 35. Hur instrueras de frivilliga i er förening? Föreningen utbildar 23,1 % Någon annan utbildar, vem? Med skriftliga instruktioner 0,0 % 7,7 % På annat sätt, hur? På inget sätt alls 34,6 % 34,6 % Alla (Medelvärde:3.5, Avvikelse:1.58) (Svar:26) Föreningarnas sätt att instruera frivilliga varierar stort, ibland utbildar föreningen, ibland utbildar t.ex. de caféansvariga. 34,6% svarade att frivilliga inte får instruktioner alls. Om föreningen utbildar är det i allmänhet en styrelse eller föreningsmedlem som gör det. I en del föreningarn ger föreningsinstruktören instruktioner 36. Skiljer sig de frivilligas verksamhet från de anställda funktionärernas verksamhet? 80% av dem som svarade sade nej. 19,2% svarade ja, med följande motiveringar: o Anställda sköter uppgifter som styrelsen har gett, t.ex. myndighetsärenden. De frivilliga sköter mest café och städjobb. o Vi får inte lön, vi gör frivilligt arbete efter arbetstid. o Verksamhetsledaren sköter pappersarbetet, för räkningar till bokföringsbyrån, sköter kontorsjobb. Frivilliga sköter kaffeturerna på föreningskvällarna och hämtar bulla. o De frivilliga offrar av sin tid utan lön de frivilligas arbetstid är flexibel. 17

18 V INFORMATION OCH KOMMUNIKATION 37. Hur sköter föreningen informationen till / kommunikationen med medlemmarna? Infokvällar 80,8 % Föreningens webbsidor 34,6 % Sociala medier 76,9 % Text-tv 76,9 % Annat sätt, hur? 57,7 % Alla (Medelvärd:2.99, Avvikelse:1.43) (Svar:26) De klart populäraste sätten att informera är informationskvällar, sociala medier och text tv. Föreningarna använder både traditionella och moderna informationskanaler Av de sociala mediekanalerna nämnde föreningarna Facebook och Whatsapp En del av föreningarna informerar även per e post och/eller sms Det finns även medlemsbrev och medlemstidningar Informationen sköts även genom regionpersonalen 18

19 38. Hur får föreningen själv just nu i första hand den information man behöver? Från sina medlemmar Från andra personer som deltar i föreningens verksamhet Från andra föreningar Från Finlands Dövas Förbund 46,2 % 65,4 % 84,6 % 96,2 % Från andra hörselorganisationer Från föreningar och organisationer i andra branscher Från företag Från församlingen Från kommunen Från staden 23,1 % 19,2 % 19,2 % 50,0 % 53,8 % 50,0 % Från staten 3,8 % Från medierna 50,0 % Annat, vad? 19,2 % Alla (Medelvärde:5.66, Avvikelse:3.7) (Svar:26) Föreningen får tillstörsta delen behövlig information från Finlands Dövas Förbund, sina medlemmar och andra personer som deltar i föreningens verksamhet 39. Hurdan information behöver föreningen? Respondenterna önskade information om följande: o Kurser, utbildningar och evenemang o Information om utveckling av verksamheten och produktion av service för döva i olika åldrar o Aktuella frågor, t.ex. vårdreformen o Information om eventuella nya medlemsgrupper, t.ex. coda o Finlands Dövas Förbunds verksamhet och projekt o Ekonomikunskap, om att söka finansiering o Om evenemang i den teckenspråkiga världen och om vad vi kan göra för att påverka saker och ting o Språkliga rättigheter och diskriminering o Föreningsstadgar o Stadens serviceutbud 19

20 o Regionnyheter, aktuellt i teckenspråksbranschen och evenemangsinfo o Om evenemang som andra föreningar ordnar o Förändringar i samhället 40. Vilka är ur föreningens synvinkel de största hindren för att a) skaffa information? b) dra nytta av information? c) sprida information vidare? De största hindren för att skaffa information är: o Stadens bidrag har stadigt minskat, föreningens verksamhet blir lidande o Det är svårt att söka information o Ansvarsperson saknas o Det finns inte information på svenska eller på finlandssvenskt teckenspråk o Dövförbundets www sidor är svåra att använda Största hindret för att utnyttja informationen är o Bristande kunskaper och färdigheter o Finns så lite teckenspråkig information o Avsaknad av lämpliga medel o Svaga kunskaper i finska o Resursbrist o Informationen kommer med för kort varsel De största hindren för att förmedla informationen vidare är: o Föreningen har inte permanent verksamhet, då kan man inte sprida informationen o En del av medlemmarna deltar inte på sociala medier o Medlemmarnas bristfälliga it kunskaper o För mycket information 41. Vilka är ur föreningens synvinkel de största möjligheterna att a) skaffa information? b) dra nytta av information? c) sprida information vidare? De största möjligheterna att skaffa information är: o Dövförbundets meddelanden och regionpersonalens informationsförmedling o Infokällor på internet o It kunnande som hela tiden blir bättre o Teckenspråkiga meddelanden/nyheter från städerna och andra viktiga samarbetspartners De största möjligheterna att utnyttja informationen är: o Dövförbundets regionanställda som man samarbetar med o De sätt som internet och sociala medier medför att få information och informera på teckenspråk o Om informationen ör på svenska och på finlandssvenskt teckenspråk är ifrågavarande information lätt att dela med sig till medlemmarna De största möjligheterna att förmedla informationen vidare är: o Sociala medier som Facebook och Whatsapp o Teckenspråkiga informationsvideor o Använda sig av digitaliseringen 20

21 VI FINLANDS DÖVAS FÖRBUND 42. Hur mycket använder er förening sig av Finlands Dövas Förbunds tjänster? (1 5: 1=inte alls 2=lite 3=i viss mån 4=ganska mycket 5=väldigt mycket) Föreningshandledningen 2,77 IT-tjänsterna Servicehandledningen (tidigare habiliteringssekreterarna) Sysselsättningskoordinatorer (tidigare arbetsombuden) Intressebevakningen Kommunikationen Annat 1,73 2,04 1,62 1,96 2,08 1,73 1 1,5 2 2,5 3 3,5 4 4,5 5 Alla 43. Som hur nödvändig ser föreningen Finlands Dövas Förbunds tjänster? 1 5: 1=onödig 2= behövs bara lite 3=måttligt nödvändig 4=ganska nödvändig 5=synnerligen nödvändig) Föreningshandledningen 3,19 IT-tjänsterna Servicehandledningen (tidigare habiliteringssekreterarna) Sysselsättningskoordinatorer (tidigare arbetsombuden) Intressebevakningen 2,31 2,69 2,85 2,96 Kommunikationen 2,85 Annat 2 1 1,5 2 2,5 3 3,5 4 4,5 5 Alla 21

22 på basis av dessa två frågor har föreningshandledningen klart en betydande roll i föreningarnas vardag De fyra viktigaste i förbundets verksamhet är enligt föreningarnas åsikt föreningshandledningen, intressebevakningen, andra regionanställda och informationen/kommunikationen Vi behöver mera information om dövförbundets linje i fråga om t.ex. vårdreformen, digitaliseringen, invandrarfrågorna och tolkningstjänsterna (kvalitetsfrågor). Informationen behövs så att föreningen kan verka i samma linje och få tips/stöd för samarbetet mellan föreningen och staden. 44. Hurdant tycker ni att samarbetet mellan föreningen och Finlands Dövas Förbund har varit de senaste två åren? 1 5: 1=helt motsatt åsikt 2=delvis motsatt åsikt 3=varken instämmer eller av motsatt åsikt 4= instämmer delvis 5= instämmer helt Kontakterna fungerar smidigt Föreningen får tillräcklig information från förbundet Förbundet erbjuder föreningen sin hjälp Föreningarna kan påverka förbundets verksamhet Det behövs mera samarbete 3,54 3,42 3,12 2,81 3,69 Samarbete behövs inte Annat 1,81 2,08 1 1,5 2 2,5 3 3,5 4 4,5 5 Alla Mestadels bedöms samarbetet mellan föreningarna och Finlands Dövas Förbund ligga på medelnivå. Man önskar mera samarbete. Komentarer från dem som svarade nedan: o Förbundet har inte hela tiden haft en finlandssvensk anställd som vi skulle kunna ha kontakt med. En del av materialet har inte funnits att få på svenska, emellanåt finns översättningar att få, emellanåt inte. o Man tycker ofta att förbundet går sin egen väg och föreningarna vill inte hållas med i svängarna det finns en klyfta emellan. man önskar mera närhet och dialog, man är av olika åsikter om saker och ting. Man undrar om föreningarna beaktas och uppskattas tillräckligt? Förbundets förmåga att lyssna och föra dialog med föreningarna kunde bli bättre, en stor potential väntar där någonstans. o Skulle det vara möjligt, om förbundet stöder grundandet av större föreningar till exempel Östra Finlands Dövförening rf och sedan regionklubbar under den? Då skulle små föreningarns pappersjobb minska betydligt och dövförbundet anställer på regionföreningarna folk för att leda den regionala frivillig och kamratstödsverksamheten. 22

23 45. Vilka förväntningar / önskemål har ni om vad förbundet borde erbjuda föreningarna? Utbildning Information Intressebevakning 76,9 % 88,5 % 88,5 % Gemensamma kampanjer 57,7 % Evenemang 80,8 % Ekonomiskt stöd 46,2 % Rådgivning 76,9 % Konfliktlösning Annat, vad? 15,4 % 26,9 % Alla (Medelvärde:4.12, Avvikelse:2.32) (Svar:26) Av förbundet förväntar sig föreningarna mest utbildning, information och evenemang. Förbundsmötena och diskussionsdagarna borde vara 2 3 dagars tillställningar. Då skulle man hinna utbyta information och i lugn och ro diskutera föreningsärenden m.m. 23

24 VII DET OFFENTLIGA BESLUTSFATTANDET 46. Vilka samarbetar er förening med? Staden 53,8 % Kommunen Myndigheter Handikapprådet 19,2 % 19,2 % 30,8 % Andra organisationer Andra föreningar 50,0 % 61,5 % Finlands Dövas Förbund 84,6 % Andra, vem/vilka? 38,5 % Alla (Medelvärde:4.98, Avvikelse:2.29) (Svar:26) Föreningarna samarbetar klart mest med förbundet och näst mest med andra organisationer. Dessutom samarbetar över hälften av föreningarna med staden. Föreningarna samarbetar även med studentorganisationer, skolor, andra föreningar, företag, församlingen, Dövas Servicestiftelse, Finlands Dövblinda och coda. 46.a Hurdant samarbete är det fråga om? Hjälp och råd Intressebevakning på regional nivå Gemensamma regionala utbildningar på olika områden Olika läger och möten Teckenspråkig information med staden Staden erbjuder gratis föreningslokal Information Paneldebatter En liten gest insamlingen Evenemang/gemensamma tillställningar Tolkningsarrangemang Församlingens teckenspråkiga meddelanden 24

25 47. Har er förening under de senaste fem åren åtagit sig skötseln av sådana uppgifter som tidigare har skötts av offentliga myndigheter, företag, eller andra föreningar? 100,0 % 80,0 % 76,9 % 60,0 % 40,0 % 20,0 % 23,1 % 0,0 % Ja Nej Alla (Medelvärde:1.77, Avvikelse:0.42) (Svar:26) Vi ansökte hos kommunen om hälsotjänster/ textmeddelandetjänster för döva och hörselnedsatta. Efter några månader fick vi av kommunen ett godkänt beslut om textmeddelandetjänst. 25

26 VIII AVSLUTNINGSVIS 49. Ordet är fritt: Vår förenings nuvarande verksamhet koncentrerar sig på äldre döva och dess verksamhet kan jämföras med andra organisationers vänverksamhet. I sådana är samhörigheten stark. Döva äldre söker sig mest till dövföreningarnas klubbar för att det är en sådan gemenskap som de känner att de tillhör. Föreningarna har ett stort ansvar för dem. Världen förändras, och så förändras också föreningarnas verksamhet och medlemmarnas aktivitet. Vi försöker få flera coda som medlemmar i vår förening. Vi vill också samarbete mera med dövförbundet. Föreningen har rätt till en värdig verksamhet och till jämlikt bemötande och medverkan i samhället. Föreningen har rätt att vid behov få tillräcklig teckenspråkig hjälp av rätt slag, stöd och växelverkan. Vi bygger en bra vardag tillsammans genom att för döva och intressegrupperna skapa möjligheter att bli hörda och känna sig tillhöriga i dövsamhället. Vi erbjuder frivilligverksamhet där tröskeln för att delta är låg. Man ska bistå föreningsverksamheten genom att utbilda förenings och klubbfunktionärerna att fungera som stöd för döva. Vi ska öppet och fördomsfritt diskutera också kritiska frågor, såsom missämja orsakad av konfliktsituationer, också med förbundets personal och direktörer. Förbundets ursprung ligger i föreningarna. 26