Näringslivet i Tibro. Bakgrund Näringsliv - sysselsättning

Transkript

1 5.7. Näringsliv - sysselsättning Bakgrund Näringslivet blir allt mer utsatt för internationell konkurrens. Internationaliseringen innebär att förutsättningarna för näringslivet förändras i snabb takt. Konsekvenser för den enskilda kommunen är därför svåra att förutse. En viktig lokaliseringsfaktor för nya företag eller verksamheter är den lokala och regionala livsmiljön i vid bemärkelse, d v s utbudet av utbildning, kultur, kommersiell service, näringslivsklimat, sjukvård och friluftsliv. Här ingår också miljö- och naturförhållandena samt attraktiva kulturella särdrag. På grund av att bostads- och arbetsmarknader inte följer administrativa gränser är näringslivsutveckling nästan alltid en mellankommunal fråga. Bostads- och arbetsmarknadsregionerna vidgas till följd av investeringar i infrastrukturen. I den kommunala planeringen för näringslivet blir samråden med trafikhuvudmännen, arbetsmarknadens partner och övriga regionala aktörer särskilt viktigt. Även EU:s regionalpolitiska stöd har stor inverkan på den kommunala näringslivspolitiken. En god infrastruktur är en förutsättning för ett väl fungerande näringsliv eftersom företagens marknader är både lokala och internationella. Informationstekniken kommer att spela en allt viktigare roll i näringslivet. En god och tillförlitlig tillgång till IT anses som en viktig förutsättning för ett välfungerande samhälle i allmänhet och för näringslivet i synnerhet. Beredskap ska finnas för komplettering av ledningsbunden och radiobaserad infrastruktur. Småföretagen bör ges särskild uppmärksamhet. Stora förhoppningar ställs till deras utveckling i det framtida samhället. Från kommunens sida bör man satsa på rådgivning och support till nya företagare. Det svenska näringslivet är inne i en snabb förändring. Många traditionella tillverkningsindustrier försvinner. Den privata tjänstesektorn bedöms komma att svara för sysselsättningsökningen i framtiden. Näringslivet i Tibro Näringslivet i Tibro består till övervägande delen av tillverkningsindustri - inte mindre än ett 70-tal företrädesvis mindre möbelindustrier (möb). Ytterligare ett 0-tal tjänsteföretag (tj) är knutna till möbelsektorn, t ex marknadsföring, försäljning och transporter. De tio största företagen i Tibro (dec 008 enl inlämnat bokslut) är starkt förknippade med möbler- och snickeriindustrin. Företag Anställda Ägare Typ Inflight service 6 konc tj prod Swedwood konc möb prod Tibro AB LBC 6 konc tj mf Sweden AB Tibro Kök AB 9 konc snick mf SA Möbler AB 76 ensk möb mf Treefurn AB 59 ensk möb mf ICA ensk livs mf Supermarket CC Pack AB konc förp mf OFFECCT 0 ensk möb mf Noa s Snickeri i Tibro AB Totalt 07 8 konc möb mf Av tabellen framgår att sex av de tio största företagen är tillverkningsföretag inom möbel- och snickeriindustrin. Det bör noteras att fyra av de tio företagen är enskilt ägda medan övriga sex tillhör koncerner med huvudkontor utanför Tibro. Två av de tio största företagen är endast producerande (prod) som inte designar, eller marknadsför (mf) det som produceras. De tio största företagen sysselsätter drygt 000 personer. Översiktsplan för Tibro kommun, utställningshandling jan 0

2 .7. Näringsliv - sysselsättning 5 En icke obetydlig industrisektor är verkstadsföretagen. I Tibro finns ett 5-tal företag, som sysselsätter ca 60 personer. Andelen anställda inom tillverkningsindustrin är sammanlagt ca 0 % av alla arbetstillfällen i Tibro. Inom tjänstesektorn är transportnäringen väl utvecklad med ett 5-tal företag. Inom möbeltransport är tibroföretag dominerande i Sverige. Tibro kommun är kommunens största arbetsgivare med ca 900 anställda, huvudsakligen inom skola, vård och omsorg samt teknik. Jord och skogsbruk spelar viktig roll för kommunens näringsliv och har stor inverkan på landskapsbilden och naturmiljön. Ca 5 jordbruksföretag finns i Tibro kommun. Det näringslivspolitiska programmet är kopplat till Tibros näringslivsstrategi och boplatsstrategi som har sin utgångspunkt i Vision Tibro 07. Litteratur och källor Kommunens näringslivspolitiska program. Vision Tibro 07. Näringslivsstrategin. Boplatsstrategin. SCB. Mål Näringslivet skall växa genom lönsamma företag och goda entreprenörer. Strategi Kommunen har upprättat ett näringslivspolitiskt program där vi vill skapa förutsättningar för en mångfald av företag genom att stödja utvecklingen av möbel- och inredningsklustret samt vår inriktning mot logistikföretag. Genom klusterutveckling dras nya företag till Tibro och efterfrågan i de etablerade företagen får en extra skjuts. En viktig del i programmet är att stödja nyföretagandet och verka för ett gott näringslivsklimat. Det är genom nyföretagande som nya och moderna branscher kan etableras i Tibro. Program Huvuddragen i programmet är följande: Förbättra företagsklimatet. Stimulera entreprenörskap och företagande. Skapa goda förutsättningar för nyföretagande. Vara offensiva i tillväxt och utvecklingsarbetet i Skaraborg. Medverka i det regionala tillväxt och utvecklingsarbetet. Bygga bra boendemiljöer. Tillhandahålla en mötesplats - INRIA. Översiktsplan för Tibro kommun, utställningshandling jan 0

3 5.7. Näringsliv - arbetspendling Arbetsmarknad I dagens familjestruktur är normalt båda yrkesverksamma. Det krävs två intressanta jobb inom pendlingsavstånd. Det innebär att man måste erbjuda en större arbetsmarknad om regionen ska vara attraktiv och kunna konkurrera med storstadsregionerna. Den region som man kan pendla till inom en timmes restid, kallar vi arbetsmarknadsregion. I och med att infrastrukturen och kommunikationerna förbättras ökar arbetsmarknadsregionernas areal. Arbetsplatsens belägenhet får allt mindre betydelse för valet av bostadsort. Pendling mellan Tibro kommun och andra kommuner Arbetspendlingen är till 80 % koncentrerad till Skövde/Hjo/Karlsborg. Skövde är dominerande vad det gäller arbetspendling både till och från Tibro. Dagligen arbetspendlar 8 till Skövde och 5 från Skövde. Många pendlar också mellan Tibro och Hjo samt mellan Tibro och Karlsborg. Ett mindre pendlingsutbyte förkommer dessutom mellan Tibro och Töreboda, Mariestad, Skara och Tidaholm. Under en sexårsperiod har arbetspendlingen till/från Skövde ökat med nästan 0 %. Arbetspendling till övriga Skaraborgskommuner är 0 %. Det är en mindre ökning sedan förra mätperioden för sex år sedan. Utanför Skaraborg är arbetspendlingen drygt 0 %. Det är ökning sedan föregående mätning med någon procent. Tabellen ovan visar siffror på hur pendlingen sker mellan kommunerna med utgångspunkt från Tibro. Se även kartan på nästa sida. Siffrorna avser 007. Kommun Till Tibro % Från Tibro % Skövde Hjo 65 6 Karlsborg Mariestad Falköping 7 Töreboda 9 9 Tidaholm 5 7 Skara 5 Lidköping 0 Övrigt Total Mål Arbetspendling ska underlättas inom den lokala arbetsmarknadsregionen. Strategier Kommunen ska arbeta för att underlätta arbetspendlingen, t ex genom att arbeta för förbättrad vägstandard, rätt placerade hållplatser, väl avstämda tidtabeller med turer då de behövs som mest. Se även avsnitt., Kommunikationer. Man bör även samarbeta med andra kommuner i pendlingsregionen och arbetsmarknadsregionen, bl a för att visa upp regionens fördelar vad det gäller livsmiljö, bra boende och kulturutbud samt regionens arbetsmarknadsutbud och pendlingsmöjligheter mellan orter. Översiktsplan för Tibro kommun, utställningshandling jan 0

4 .7. Näringsliv - arbetspendling 55 Askers Vänern Mariestad Göta kanal Töreboda Stockholm Lidköping Götene Forsvik Karlsborg Skara Tibro Vättern Skövde Hjo Falköping Floby Tidaholm årda Göteborg Borås Jönköping Gränna Arbetspendling till och från Tibro år 007 Översiktsplan för Tibro kommun, utställningshandling jan 0

5 56.7. Näringsliv - företagande Verksamheter i kommunen Småföretagandet är av stor betydelse både för tätorterna och landsbygden. En kommun, som har ett gynnsamt klimat för småföretag, har större chanser att få hela kommunen att leva. Litteratur och källor Näringslivsprogram för Tibro, Tibro kommun Näringslivsstrategi - strategiska målbilder för näringslivet i Tibro, 008 Jordbruk och skogsbruk är relativt stora näringar i kommunen som mer och mer utvecklas till renodlade företag. Se avsnitt.7.. På kartan visas var det finns kommersiella verksamheter utanför tätorterna Tibro och Fagersanna. Mål Kommunen är överlag positiv till nya företagsetableringar. Arbetsplatser med många anställda och stora transportmängder ska lokaliseras till Tibro tätort. Strategier Kommunen ska verka för att befintliga företag stärks och utvecklas, t ex genom att medverka i gemensamma marknadsföringsinsatser (t ex vid mässframträdanden, annonsering, representation och dylikt) och genom att ha hög be redskap för att erbjuda prisbillig tomtmark och förmedla lokaler. Detta gäller i första hand i tätorten. Rekommendationer Större industrier eller företag som kan medföra störningar på omgivningen bör lokaliseras till de industriområden som finns i Tibro tätort. Etablering av verksamheter på landsbygden som är direkt beroende av tillgång på naturresurser ska medges. I övrigt ska endast etableringar av verksamheter som kan kopplas till pågående verksamhet, jord- och skogsbruk, eller som behövs för att hålla landskapet öppet tillåtas på landsbygden. Prövning av etableringar ska ske mot bakgrund av vad som framförts i övriga avsnitt. Byggande för verksamheter på landsbygden ska ansluta till pågående markanvändning eller lokaliseras till sådana lägen där arbetsresor minimeras. Översiktsplan för Tibro kommun, utställningshandling jan 0

6 .7. Näringsliv - företagande Översiktsplan Tibro kommun 7. Näringsliv Verksamheter 57 Mariestad Töreboda kommun Grustag Lv 0 Grustag HÖNSA Örlen Karlsborg Skövde kommun Grustag Tidan Grustag Grustag Jonsboda gård AB Möbelindustri Lackering Möbelindustri Lantbruksmaskiner Möbelindustri Bergtäkt Karlsborgs kommun Skövde Kött o Svets Sörsågens Bygg o Interiör AB Grustag Häggetorps Sågverk AB Sågverk mm Ruder Boende, Fest, Konferens Lv 0 Halebe Lantbruk Harryssons Autotjänst Hjo Hjo kommun Försäljningsföretag utanför tätorterna Verksamheter utanför tätorterna För tätort: Se fördjupade översiktsplaner. Skala :0 000 Sept 009 Översiktsplan för Tibro kommun, utställningshandling jan 0

7 58.7. Näringsliv - areella näringar Jordbruk Tibro är ingen utpräglad jordbrukskommun. Jord- och skogsbruksnäringen spelar ändå en viktig roll i kommunens näringsliv och har stor inverkan på landskapsbilden och naturmiljön. Det är därför viktigt att dessa näringar kan utvecklas på ett rationellt och för miljön godtagbart sätt. Inom större jordbruksområden är läckage av näringsämnen från markerna till vattendrag ett miljöproblem. Störningar i samband med djurhållning i större enheter redovisas i avsnitt.7.5. Öppna marker Jordbruksnäringen fyller en viktig funktion som bevarare av kulturlandskapets öppna marker i form av t ex ängar och hagar. Utvecklingen pekar dock mot en fortsatt rationalisering inom jordbruket vilket medför att jordbruk läggs ner och med detta följer ökad igenväxt. Bruksvärd jordbruksmark får endast tas i anspråk för bebyggelse eller anläggningar om det behövs för att tillgodose väsentliga samhällsintressen och om dessa inte kan tillgodoses genom att annan mark tas i anspråk. I mindre omfattning kan jordbruksmark komma att tas i anspråk för utbyggnad av Fagersanna och Tibro tätort. Skogsbruk Skogsbruket är en viktig näring för kommunen med betydelse för sysselsättning, friluftsliv, energiförsörjning, biologisk mångfald och levande landsbygd. Det är därför viktigt att skogsnäringen ges möjlighet att bruka skogen rationellt men ändå på ett sätt som tar ekologiska hänsyn. Särskild hänsyn bör tas i känsliga skogstyper, tätortsnära skogar och rekreationsområden. Skogsmark Mark som har betydelse för skogsnäringen ska så långt som möjligt skyddas mot åtgärder som påtagligt kan försvåra ett rationellt skogsbruk. I mindre omfattning kan skogsbruksmark komma att tas i anspråk för utbyggnad av Fagersanna och Tibro tätort. Större delen av skogsarealen i kommunen är i privat ägo. Slutavverkningar större än 0,5 ha ska anmälas till Skogsvårdsstyrelsen. Gallring av skog behöver ej anmälas. Den årliga tillväxten inom kommunen är idag betydligt större än uttaget. Mål Jord- och skogsbruk är en tillgång för kommunen och ska främjas. Ekologiskt anpassade brukningsformer ska uppmuntras. Det kulturhistoriska skogs- och odlingslandskapet ska bevaras. Strategier Om och hur de öppna landskapen ska bevaras bör utredas i särskilda naturvårds- och kulturvårdsprogram, se avsnitt.6. Genom sin gröna skogsbruksplan ska kommunen förvalta sina skogsområden på ett bra sätt. Kommunens markpolitik ska bl a inriktas på att förvärva eller förmedla mark som kan användas som bytesobjekt när jord- och skogsmark behöver tas i anspråk för samhällsutbyggnad och rekreation. Kommunens insatser för att motverka nedläggningar och främja de areella näringarna kan bl a bestå i att planera för en god samhällsservice på landsbygden liksom väl underhållna vägar. Kommunen är positiv till kompletteringsverksamhet till jord- och skogsbruk. Rekommendationer För att främja de areella näringarna bör inte enstaka nytillkommande bebyggelse lokaliseras så att krav på inskränkningar i jord- och skogsbruket kan uppstå. Undantaget är mark som behövs för tätortsexpansion eller rekreation. Översiktsplan för Tibro kommun, utställningshandling jan 0

8 Lv 0.7. Översiktsplan Näringsliv - Areella näringar Tibro kommun 7. Näringsliv Areella näringar 59 Mariestad Töreboda kommun Lv 0 Bankebolet HÖNSA Örlen Karlsborg Skövde kommun Tidan Bråbacka Jonsboda Karlshaga Karlsborgs kommun Skövde Prästgården Häljestorp Prästgården Hjo Hjo kommun Områden som domineras av skog Områden som domineras av öppen mark eller odlad mark Djurhållning (fler än hundra djurenheter) Skala :0 000 Sept 009 Översiktsplan för Tibro kommun, utställningshandling jan 0

9 60.8. Lis - områden Bakgrund En kommun kan genom bestämmelse i detaljplan upphäva strandskyddet eller meddela dispens från strandskyddet utan detaljplan. Denna möjlighet för en kommun kombineras med en rätt för länsstyrelsen att pröva kommunens beslut att genom detaljplan upphäva strandskyddet. Förfarandet för upphävandet av strandskyddet regleras i plan- och bygglagen. Bedömningen av möjligheterna och lämpligheten av att upphäva strandskyddet eller meddela dispens ska ske enligt 7 kap miljöbalken. Upphävande av strandskydd Ett upphävande av strandskydd genom bestämmelse i detaljplan förutsätter att det föreligger särskilda skäl enligt 7 kap 8 c-d miljöbalken. De särskilda skälen är desamma som vid dispensgivning. Vid prövning får, som särskilda skäl, endast följande förhållanden beaktas.. Området har redan tagits i anspråk på ett sätt som gör att det saknar betydelse för strandskyddets syften.. Området genom en väg, järnväg, bebyggelse, verksamhet eller annan exploatering är väl avskilt från området närmast strandlinjen.. Området behövs för en anläggning som för sin funktion måste ligga vid vattnet och behovet inte kan tillgodoses utanför strandskyddsområdet.. Området behövs för att utvidga en pågående verksamhet och utvidgningen inte kan genomföras utanför strandskyddsområdet. 5. Området behöver tas i anspråk för att tillgodose ett angeläget allmänt intresse som inte kan tillgodoses utanför området. 6. Området behöver tas i anspråk för att tillgodose ett annat mycket angeläget intresse. Från och med tillkommer ytterligare en bedömningsgrund som utgör särskilt skäl. Inom område för landsbygdsutveckling i strandnära lägen får som särskilt skäl beaktas om ett strandnära läge för byggnad, anläggning, verksamhet eller åtgärd bidrar till utvecklingen av landsbygden. Landsbygdsutvecklingsmotivet kan endast åbe ropas om kommunen utrett och pekat ut denna typ av områden i den kommunala översiktsplanen eller i ett tillägg till denna plan. Om det genom detaljplan ska upphävas strandskydd för uppförande av enstaka en- eller tvåbostadshus med tillhörande komplementbyggnader och andra åtgärder får i stället som särskilt skäl beaktas om huset eller husen avses uppföras i anslutning till ett befintligt bostadshus. Den sistnämnda bedömningsgrunden för upphävande av strandskydd blir främst aktuell i de fall då en så kallad frimärksplan upprättas. Förslag Kartan till höger visar de områden som helt eller delvis ligger inom strandskyddet och som kommunen bedömer har intresse för utvecklingen på landsbygden.. Fagersanna (förtätning i lämpliga lägen). Hönsa. Kulabäck. Sånna Mål Kommunen ska vara attraktiv att bo i. Inom LIS-områdena ska dispens från strandskyddet kunna meddelas efter särskild prövning eller genom upphävande i samband med detaljplaneläggning. Strategier Mer omfattande förtätning av bostäder eller verksamheter i LIS-områdena ska alltid föregås av detaljplan. Lokaliseringen av bebyggelse inom strandskyddsområden ska förutom inom Tibro tätort i första hand ske inom de utpekade LIS-områdena, se karta på nästa sida. Översiktsplan för Tibro kommun, utställningshandling jan 0

10 Lv 0.8. Lis - områden 6 Litteratur och källor Strandskyddet och utvecklingen av landsbygden- strandskyddsreglerna efter den juli 009, Översiktsplan cirkulär 09:6, SKL. Tibro kommun 8. Ändrad strandskyddslagstiftning, länsstyrelsen Bebyggelse inom landsbygd Landsbygdsutvecklingsområden Nya regler för strandskyddet, Boverket informerar, 009:. Mariestad Töreboda kommun Lv 0 Skövde kommun HÖNSA Örlen Karlsborg Tidan Karlsborgs kommun Skövde Hjo Hjo kommun Landsbygdsutvecklingsområden (-) Översiktsplan för Tibro kommun, utställningshandling jan 0

11 KYLVANÄS S: KARLSBERG 5: 5: 5:9 5:0 5: 5: 8: 8:0 8:9 8: 8: 8:6 8: : : : :9 :9 :75 :76 :8 :85 :86 :8 :8 8:5 8: 8: 8: 8: :9 :6 :5 :80 :79 :6 :69 :65 :6 :68 :6 :66 S: :8 :55 :77 : :5 :5 :6 FS: FS: :9 :56 Fornåkrar :5 :9 :8 : :5 :5 : S :7 :7 RANSBERGS PRÄSTBOL Fornåkrar HÅKANSTORP RANSBERG RÄVBACKEN KLOCKAREBOLET :7 :8 SJÖBOLET : : ÖSTRA TORSRUD SPETHULT PERSTORP :7 RANSBERGS PRÄSTBOL :79 :78 : :9 :77 :9 :5 :76 : : 6 :6 :7 RÄVBACKEN :5 :5 RANSBERGS PRÄSTBOL : : :9 :7 : : :: :5 : :9 :8 :SJÖBOLET : :9 :8 :9 :0 : : :8 : LUNNEKULLEN S: : : :7: :6 : :5 :: :0 : :6 :9 : :5 :9 :59 :7 SJÖBOLET : : 5 ÖSTRA TORSRUD PERSTORP HÅKANSTORP LUNNEKULLEN SPETHULT : : : : : : :5 :66 :8 : :08 PERSTORP : : PERSTORP LUNNEKULLEN SPETHULT :6 :6 : :7 :5 RANSBERGS PRÄSTBOL :6 : : :77 : :0 :8 : : :9 :0 : :6 :9 : :8 Lillemossen s :79 :7 LAKENÄS 8: S: : :5 : :6 :6 7: : :6 : :6 :6 :69 :8 :85 :6 :5 :6 :8 :60 :5 :55 :89 :0 :86 :0 :88 :5 0 :59 :79 :7 : :0 :9 :9 :58 :79 5 :56 :57 :5 :6 :55 S :55 :65 : : : :6 :5 :5 :99 :0 :8 : :98 :9 :9 : :8 : :79 :55 :6 : :6 :5 : :55 :5 :7 :6 :5 :8 S s(6-ran-7) :95 :6 :9 :9 :0 : :00 :96 :0 :0 :0:0 :0 :09 :97 :05 :06 :07 :08 :7 : :8 :80 :5 :5 :55 :56 :9 :57 :9 :58 S :7 S: :7 S: :7 :6 : :6 S: :6 :6 :7 5 : Fångstgrop S: : : :79 8 : :6 5 : :79 9 : :8 : :76 :69 Dyängsmossen :67 :79 0 :66 S :8 :70 :75 :7 :7 :79 :78 : :8 : :0 : :9 :5 : : :5 : : : BJÖRKHULT PERSTORP BJÖRKHULT 6.8. Lis - områden Beskrivningen av förslagen De områden som pekats ut som sk LIS-områden är huvudsakligen områden som redan är i anspråktagna för bebyggelse men där förtätning kan ske med bostäder eller verksamheter.. Fagersanna Avgränsning Huvuddelen av tätortsområdet har tagits med då strandskyddet delvis är upphävt inom samhället. För hål landet är svåröverskådligt. Prästberget och Börtebäcken samt åkerområdena däremellan in går ej då byggnation eller anläggningsarbeten inte är aktuella i detta område. När äldre detaljplaner med upphävt strandskydd ändras sker en omprövning av strandskyddet. Nytt upphävande kan då stödjas på det särskilda skäl som LIS-området utgör. Nuvarande förhållanden LIS-områdena utgör tätortsarea enligt kommunens översiktsplan för Fagersanna. Örlen och dess stränder har högt värde för naturmiljön och friluftslivet. Den östra delen utgör riksintresse, vilket avser den sk Mölltorpsplatåns geologiska formationer. Dessa är inte särskilt utvecklade inom tätortsområdet. Inom området finns enligt kommunens lövskogsinventering inga lövskogar 8:8 8:7 5: 5: Petås :67 :60 BRÅBACKA :7 STORA KRÅKHULT Bråbacka S: S:5 BRÅBACKA Nolgården Börteliden Örlen Kalvaberget Börteb. Håkanstorp Fläskö Djupaudden Gamla Örlenbadet Ransberg Präst- berget Ranekulle Nya Örlenbadet Sjöbolet Stora Kråkhult Röd linje: Bråbacka Gräns för LIS-område. Blå linje: Gräns för strandskydd. Oxhagen Rävbacka udde Källtorp Källorna Lilla Lakenäs Ransbrostugan Lilla Räveln Lunnekullen Björkudden Örlen Perstorp Lunnekullen av klass -. Lövskog av klass finns bl a vid Bråbacka, Perstorp och Skeastan. Rosenhaga att avvägningen mellan etablering och strandskyddets syften prövas mer detaljerat i Bankaråsen nästa Fagersanna :56 :57 :7:8 Mål Kommunen anser att det inom tätortsområdet ska vara förhållandevis lätt att få strandskyddsdispens efter prövning i enskilda fall, i förhållande till gällande planer eller efter nya eller förnyade detaljplaner. Rekommendation Ny bebyggelse för bostäder eller verksamheter ska inte tillkomma inom de områden som har höga värden för naturmiljön eller friluftslivet. Tillgängligheten till strandområdet bör förstärkas. Etableringar inom strandskydd, som avviker från gällande detaljplan, ska föregås av detaljplan. Motiv Kommunen ser gärna att Fagersanna, kommunens andra tätort, utvecklas med både nya bostadsområden, permanentning av fritidshus och nya verksamheter. Konsekvenser för strandskyddet Detaljplanekravet för nyetablering innebär s(6-ran-7) Rösnäsudden Ransg. s(6-ran-7) Altorp Rankåsleden Strandstaden Kärrudden Örlen s(6-ran-7) Ljungbacken Sörgården s(6-ran-9b) Karlås Kvarnbäcken Mohagen Jonstorp Stenbäcken skede innan etable ring en kommer till stånd. Det särskilda skäl som LIS-området innebär kan medföra att delar av strandskyddat område tas i anspråk för etableringar som annars inte varit möjligt. Sörgården Östra Torsrud Älgaflon Översiktsplan för Tibro kommun, utställningshandling jan 0

12 HÖNSA.8. Lis - områden 6. Hönsa Avgränsning Utvecklingsområdet har avgränsats till att i princip omfatta den befintliga bebyggelsegruppen utmed den gamla landsvägen och den grupp av bostäder och små gårdar som ligger väster om Tidan. Hela området ligger sydväst om väg 0. ANDERSTORP Jonslund Nuvarande förhållanden Samhället Hönsa innehåller ett 0-tal bostadsfastigheter, varav - är kopplade till små brukningsenheter. Numera finns ingen handel eller annan service på orten. I Tidan ligger ett vattenkraftverk där vattnet släpps i en delvis grävd kanal. Verket utgör vandringshinder för fisk. I Hönsa finns en lokal reningsanläggning och en NYHOLM Bengtstorp lokal vattentäkt med reservoar. Området utgör sk SÖR- RANSBERGS- HÖNSA samlad bebyggelse. Säkerheten i vattenförsörjningen planeras bli förbättrad genom samman- JONSLUND LILLA koppling med annan vattentäkt. VÄSTER- HÖNSA Tidandalen utgör i detta avsnitt ett sk hänsynsområde (lägsta klassen) för odlingslandskapet. Utmed Tidan har lövskogsbestånd av klass registrerats i kommunens lövskogsinventering. Inom det avgränsade område finns i övrigt inga utpekade höga natur- eller kulturvärden. Strandskydd gäller i Tidan och intill 00 m från respektive strand. Den östra stranden med bl a kraftverk och reningsanläggning nås från en liten skogsväg mellan broarna. Vägen ligger dels på kraftbolagets dels på annan privat mark. I övrigt är tillgängligheten låg och begränsas bl a av hävdad tomtmark som sträcker sig ända fram till vattnet. Mål Kommunen anser att det inom föreslaget område ska vara förhållandevis lätt att få strandskyddsdispens efter individuell prövning i enstaka ärenden eller prövning genom ny detaljplan. LILLA ANDERSTORP LILLA ANDERSTORP LILLA ANDERSTORP MOBOLET HÖNSA HÖNSA Rekommendation Ny bebyggelse för bostäder eller verksamheter bör inte tillkomma inom de sanka delarna av Tidans närområde. Det är i första hand på den östra sidan av Tidan som byggande inom strandskyddszonen bör tillåtas. På den västra sidan bör enstaka lägen utmed befintliga vägar kunna prövas. All byggnation ska ske med en frizon närmast ån. RANSBERGS-STENÅSEN Nybacken Stenåsen HÄSTHAGEN :8 Hönsa :0 Hönsa : Mobolet : : MOBOLET MOBOLET Fornåkrar Röd linje: Gräns för LIS-område. Blå linje: Gräns för strandskydd. Motiv Kommunen ser gärna att det tillkommer bostäder och verksamheter i Hönsa som ligger väl till ur kommunikationssynpunkt och där de lo kala VA-anläggningarna har ka pa citet för ett högre utnyttjande. Konsekvenser för strandskyddet Tänkbara lägen kan sammanfalla helt el ler delvis med strandskyddet. Tillämpning av ovanstående rekommendation bedöms innebära att syftet med strandskyddet inte skadas. Översiktsplan för Tibro kommun, utställningshandling jan 0

13 6.8. Lis - områden. Kulabäck Avgränsning Kulabäcksområdet omges av åkerområden som brukas av intilliggande gårdar. LIS-området har därför getts en snäv avgränsning mot åkermarken. Utanförliggande strandremsa och vattenområde har tagits med. Del av utvecklingsområdet ligger utanför strandskyddet. Nuvarande förhållanden Inom området finns ett 5-tal små fritidshus. Av dessa ligger ca 0 inom strandskyddsområdet. Genom området korsar kommunens överföringsledning för spillvatten. Enstaka fastigheter är anslutna till en befintlig pumpstation. Bebyggelsen utgör sk samlad bebyggelse. Strandremsan är bevuxen med nästan uteslutande al som har fått klass i kommunens lövskogsinventering. På våren när Örlen i regel är som högst översvämmas stora delar av detta område upp till vägen öster om de befintliga husen nedanför strandbrinken. I övrigt har inga särskilda naturvärden pekats ut inom området. Mål Ambitionen är att området bibehålls för fritidsboende ev med enstaka förtätningar. Kommunen anser att det inom Kulabäcksområdet ska vara förhållandevis lätt att få strandskyddsdispens efter individuell prövning i enstaka ärenden eller prövning genom ny detaljplan. Rekommendation Ny bebyggelse för bostäder eller verksamheter bör inte tillkomma inom de sanka delarna av Örlens strandområde. Etablering av nya fritidshus eller verksamhetslokaler ska föregås av detaljplan. Alla hus ska på sikt anslutas till kommunens spillvattenledning. Båtplatser bör samordnas till ett eller möjligen två lägen. Motiv Kommunen ser gärna att området i viss mån förtätas och att det förbättras för fritidsboende och har för avsikt att reglera byggandet av fritidshus inom området genom detaljplan. Hela området kan anslutas till den kommunala spillvattenledning som korsar området. Konsekvenser för strandskyddet Detaljplanekravet för nyetableringar innebär att avvägningen mellan etableringen och strandskyddets syften prövas mer detaljerat i nästa skede innan etableringen kommer till stånd. Ovanstående rekommendation bedöms innebära att strandskyddets syften inte åsidosätts. Röd linje: Gräns för LIS-område. Blå linje: Gräns för strandskydd. Översiktsplan för Tibro kommun, utställningshandling jan 0

14 .8. Lis - områden 65. Sånna Avgränsning Området omfattar i huvudsak den befintliga bebyggelsegruppen både innanför och utanför och strandskyddet. I området ingår strandzonen och vattenområdet utanför. Nuvarande förhållanden Inom området finns ett 5-tal bostadshus varav ungefär hälften inom strandskyddsområdet. Vid den norra delen av stranden finns badmöjligheter och mindre båtbryggor. I strandskogens norra del finns rester av ishockeybana med omklädningsbyggnader. I den södra delen ligger en båthamn för ett 50-tal mindre båtar av typen roddbåt eller eka med liten aktersnurra. I anslutning till denna finns en fallfärdig byggnad som tidigare använts som en torvströfabrik. Byggnaden används idag till båtförvaring och som förråd. Strandremsan är bevuxen med mestadels al med inslag av asp, björk och gran och har betecknats med klass i kommunens lövskogsinventering. Övrig vegetation består av mest björk med inslag av gran. I övrigt har inga särskilda naturvärden pekats ut inom området. Den lågt belägna strandskogen är översvämmad när vattennivån är hög i Örlen. I område finns även en liten gräsbesådd åker. Mål Området bör i första hand nyttjas för åretruntboende. Fritidsverksamheten med fiske och båtliv får gärna utvecklas i området. Kommunen anser därför att det ska vara förhållandevis lätt att få strandskyddsdispens efter individuell prövning i enstaka ärenden eller prövning genom detaljplan. Rekommendation Ny bebyggelse för bostäder eller verksamheter bör inte tillkomma inom de sanka delarna av Örlens strandområde. Etablering av nya fritidshus eller verksamheter ska föregås av detaljplan. Alla hus bör på sikt anslutas till kommunens spillvattenledning. Motiv Kommunen ser gärna att området förtätas med enstaka åretrunthus och att friluftsverksamheten utvecklas kring badplats och båthamn. Hela området kan anslutas till den kommunala spillvattenledning genom att denna förlängs från Kylvanäs. Konsekvenser för strandskyddet Detaljplanekravet för nyetableringar innebär att avvägningen mellan etableringen och strandskyddets syften prövas mer detaljerat i nästa skede innan etableringen kommer till stånd. Ovanstående rekommendation bedöms innebära att strandskyddets syften kan förstärkas i området. Röd linje: Gräns för LIS-område. Blå linje: Gräns för strandskydd. Översiktsplan för Tibro kommun, utställningshandling jan 0

15 66.9. Service Kommersiell service Kommunen har ett ansvar för att upprätthålla en rimlig tillgänglighet till service av olika slag för alla invånare. Kommunen kan reglera var t ex handel får etableras genom att man har monopol på planläggningen. Däremot kan man inte på något direkt sätt påverka eller tvinga fram utbyggnad eller etablering av t ex handel. Idag finns nästan uteslutande all kommersiell service i kommunens två tätorter Fagersanna och Tibro, huvudsakligen i Tibro. Offentlig service Kommunen (barn- och utbildningsnämnden) ansvarar för förskolor/fritidshem samt utbildning på grundskolenivå. De skolor, fritidshem och förskolor som finns i kommunen finns i de två tätorterna. Kommunen (socialnämnden) har också ansvar för individ- och familjeomsorg inklusive flyktingmottagning, psykiatri och hemsjukvård i kommunen. De olika institutioner som finns i kommunen är belägna i Tibro tätort. I övriga delar av kommunen finns hemsjukvård och hemtjänst. Kommersiell och offentlig service belyses mer i de fördjupade översiktsplanerna för Tibro tätort och Fagersanna. Mål God kommersiell och offentlig service för alla invånare i kommunen. Barnomsorg och grundskoleutbildning (lågoch mellanstadienivå) ska erbjudas i Tibro och Fagersanna tätorter. En god sjukvård och äldrevård ska erbjudas i kommunen. Strategier Kommunen medverkar i den handelsutveckling som sker tillsammans med köpmännen, företagarna, fastighetsägare m fl. Centrumhandel bör stärkas. Äldre och funktionshindrade ska med hjälp av hemvård, träning, rehabilitering, bostadsanpassning och hjälpmedel ges förutsättningar att så länge som möjligt bo kvar i sin invanda miljö. När boende i den egna hemmiljön inte längre är möjligt ska olika former av trygghetsboende med god standard samt vård och omsorg erbjudas. Rekommendationer Större handelsetableringar ska i första hand tillåtas i kommunens tätorter. Detta gäller också offentlig service. Byggande för serviceändamål ska ske i sådana lägen att de boendes inköps- och arbetsresor minimeras. Översiktsplan för Tibro kommun, utställningshandling jan 0

16 Lv 0 Översiktsplan Tibro kommun 9 Service Kommersiell och offentlig.9. Service 67 Mariestad Töreboda kommun Lv 0 HÖNSA Örlen Karlsborg Skövde kommun Servicecentra Tidan Servicecentra Karlsborgs kommun Skövde Hjo Hjo kommun Kommunens servicecentra Skala :0 000 sept 009 Översiktsplan för Tibro kommun, utställningshandling jan 0

17 68.0. Fritid - Turism - Omvärld Bakgrund Turismen är internationellt en av de snabbast växande näringarna. Turisterna blir allt tydligare i vad de vill uppleva. Aktiviteter med natur och kultur får en allt starkare ställning när det gäller anledning till människors resande. Bakom denna utveckling finns behov av spänning, äventyr, personlig utmaning och egen utveckling. I Skaraborgsregionen finns många attraktiva turistområden med t ex fågel- och fiskesjöar, vattenleder, vildmarksområden samt småstadsmiljöer. Även i Tibro bör turismen kunna utvecklas om den ges de rätta förutsättningarna. Om turismen och fritidsboendet ökar innebär det också att andra näringar får bättre kundunderlag. En ökad turism innebär således fler arbetstillfällen och ökad handel samtidigt som servicen därigenom förbättras för de bofasta. Turistnäringen är mångfasetterad och berör flera sektorer - natur, kultur, landskap, tätortens fysiska miljö, kommunikationer, aktiviteter, upplevelser mm. Allt påverkar turismen. Aktörer I Västra Götalandsregionen samordnas turistverksamheten genom Västsvenska Turistrådet med bl a en gemensam hemsida för regionens kommuner. Till grund för samverkan ligger de olika handlingsprogram som tagits fram. Inom Skaraborgs Kommunalförbund samordnas verksamheten genom Destination Skaraborg. En gemensam vision och värdegrund för turismen i Skaraborg är grunden för samverkan. I Tibro samordnas verksamheten av Kultur & Fritid, som tillsammans med de lokala aktörerna tar tillvara de förutsättningar som finns i kommunen. Regionala områden och anläggningar På kartan redovisas turistiska målpunkter i regionen. Därutöver finns givetvis badplatser, campingplatser, vandringsleder, sevärdheter mm. De redovisade områdena och anläggningarna har stor betydelse även för tibrobornas rekreation. I nästa avsnitt redovisas leder i Tibro som ingår i större rekreationsområden - Västgötaleden (cykelled), Rankåsleden (vandringsled) som en del i Västra Vätterleden och Tidan (kanotled). Dessa ska marknadsföras i ett regionalt sammanhang. Mål Utveckla och profilera turismen inom kommunen i respektive samverkansforum genom satsningar inom följande områden. - Handelsturism (möbler, inredning och livsmedel) - Jordbruksanknuten turism - Friluftslivet (naturen, Örlen, fritidsfiske) - Fritidsboendet runt Örlen - Andra fritidsanläggningar (enklare övernattningsmöjligheter) Strategier Samverka och aktivt arbeta med etablerade samverkansregioner/organisationer för utveckling av turistfrågor. Inventera och redovisa vad kommunen har att erbjuda besökare samt ta fram en strategi för besöksnäringen tillsammans med näringen. I enlighet med Vision Tibro 07 bli en innovativ mötesplats för världens inredare, en plats där det skapas miljöer som sticker ut. Skapa ett INRIA (som både är en fysisk plats och ett begrepp) som utvecklas till ett besöksmål för såväl affärsresenärer, privatpersoner som tibrobor. INRIA blir ett besökscentrum med tillgång till telefoner, datorer, informationsmaterial och personal som kan lotsa besökare vidare till lokala företag, evenemang, butiker, verksamheter och olika platser i kommunen. Verka för att turism kan utvecklas som komplement till jord- och skogsbruksnäringen. Översiktsplan för Tibro kommun, utställningshandling jan 0

18 .0. Fritid - Turism - Omvärld 69 Örebro Gullspång Askersund Tiveden Kållandsö Ekens skärgård Läckö Vänern Mariestad Göta kanal Göta kanal Töreboda Nationalpark Grästorp Vara Lidköping Sommarland Skara Kinnekulle Götene Hornborgasjön Falköping Skövde Östen Billingen Valle härad Hökensås Forsvik Tibro Hjo Industriminne Karlsborg Fästning Vättern Motala Herrljunga Floby Tidaholm Vårgårda Gränna Mullsjö Habo Litteratur och källor Sevärdheter i Skaraborg. Kultur i Skaraborg. Handlingsprogram för natur- och kulturturismen i Västra Götaland. Turismstrategi Skaraborg. Översiktsplan för Tibro kommun, utställningshandling jan 0

19 70.0. Fritid - Turism - lokalt Bakgrund Kultur- och fritidsaktiviteter har stor betydelse för människors livskvalitet och välbefinnande. I olika delar av kommunen finns mötesplatser/ samlingslokaler, som kan hyras och användas av allmänheten. Detta är en viktig förutsättning för att kommuninvånarna skall kunna vara delaktiga i den lokala demokratin, och på så vis även till viss del i den kommunala utvecklingen. Lokaler är också en viktig faktor och en förutsättning för ett aktivt föreningsliv. Kommunens alla föreningar behöver lokaler för verksamhet, möten och sammankomster av olika slag. Aktörer Kommunen (kultur- och fritidsnämnden) har åtagit sig ett visst ansvar för kommuninnevånarnas kultur- och fritidsaktiviteter framförallt när det gäller att tillhandahålla vissa lokaler. Verksamheterna drivs i samverkan med föreninglivet. Föreningar står för den största delen av aktiviteterna. Kommunen har ett brett utbud av föreningsverksamheter för såväl ung som gammal och med inriktning på såväl bredd som elit. I Tibro finns drygt 0 registrerade föreningar. Lokala områden/anläggningar På kartan redovisas närrekreationsområden i kommunen. Inom Tibros största rekreationsområde, Rankås fritidsområde, finns utbyggt elljusspår, motionsspår/skidspår, omklädningsbyggnad, samlingsstuga geologisk naturstig, slalombacke, pulkabacke samt bågskyttebana. Motionsspåren löper i stor utsträckning över privatägd mark. Området utgörs till största delen av skogsmark. När stora olägenheter uppstår för den enskilde markägaren och intresse för försäljning finns kan kommunen gå in och köpa in eller byta mark. Sjön Örlen med bad, campingplats, fiske och fritidsbebyggelse är ett rekreationsområde/turistmål, som även lockar många människor, som bor utanför kommunen. Området längs badplatsen vid Örlenbadet, från naturvårdsområdet Prästberget, till Skeastan bör ägnas särskild uppmärksamhet. Allmänhetens tillgång till strandområdet bör särskilt beaktas. Utbyggnaden av den befintliga campingplatsen kan bli aktuell liksom utbyggnad med campingstugor. Sjön Örlen har ett av länets bästa fiskevatten med mycket sportfiske och husbehovsfiske. För Örlen finns ett fiskevårdsområde bildat för förvaltning av fisket och fiskevården. Ett omfattande fiskevårdsarbete har skett med bl a inplantering av fisk. Detta arbete fortsätter utifrån de kontinuerliga utvärderingar som sker. Även för Tidan har ett fiskevårdsområde bildats. Den storvuxna och stationära öringstammen i Tidan är mycket skyddsvärd. Goda strömfiskeförhållanden finns på flera platser i ån. Övriga vattenområden kan utvecklas till givande fiskevatten. Det är dock nödvändigt att fiskevårdsområden bildas även för dessa vatten. Sjön Örlen och ån Tidan är också utmärkta vattendrag för kanotpaddling. I övrigt saknar kommunen specifika turistmål och bör satsa på att förstärka sin profil som turistkommun. Anläggningar och lokaler På nästa uppslag redovisas även fritidsanläggningar, föreningsägda anläggningar för fritidsoch kulturell verksamhet samt kyrklig verksamhet som ligger utanför Tibro tätort. Översiktsplan för Tibro kommun, utställningshandling jan 0

20 .0. Fritid - Turism - lokalt Översiktsplan Tibro kommun 0. Friluftsliv, fritid och turism Områden och anläggningar 7 Mariestad Töreboda kommun Kanotled i Örlan Lv 0 Skövde kommun Kanotled i Tidan Tidan HÖNSA Motorbana Ridhus Örlen Kanot - Fiske Badplats Prästberget Naturomr. Camping Västgötaleden (cykelled) Badplats Rankåsleden (vandringsled) Idrottsplats Startpunkt Skjutbana Västra vätterleden (vandringsled) Karlsborg Karlsborgs kommun Skövde Startpunkt Rankåsstugan Rankås/Ruder Fritidsområde Lv 0 Västgötaleden (cykelled) Skjutbana Skjutbana Hjo Hjo kommun Västgötaleden (cykelled) Rankåsleden (vandringsled) Rankås/Ruder fritidsområde, Prästbergets naturområde Anläggning Startpunkter Rankåsleden Skala :0 000 Översiktsplan för Tibro kommun, utställningshandling jan 0 sept 009

21 7.0. Fritid - Turism - lokalt Mål Kommunen ska skapa förutsättningar för ett brett utbud av kultur- och fritidsverksamhet för att öka attraktionskraften både som boendekommun och besöksmål. Kommunen ska ta till vara förutsättningar (natur mm) för att utveckla friluftslivet och besöksnäringen. Sjön Örlen är en stor resurs för utveckling av besöksnäring - rekreationfriluftsliv. Områden för det rörliga friluftslivet - särskilt närrekreationsområdet Rankåsområdet ska säkerställas. Profilen Tibro idrottskommunen ska förstär kas och bli ett känt begrepp inom hela regionen Strategier Ansvariga för kultur och fritid samt turism inom kommunen bör ta fram ett handlingsprogram för en framtida utveckling av friluftsliv, fritid och turism. Det är av vikt att känna till de natur- och kulturvärden som finns inom kommunen och vilka belastningar dessa tål. I en levande dialog med föreningslivet behålla och utveckla verksamheterna. För att behålla bredden och utbudet ska föreningars intresseområden särskilt beaktas. Kommunen ska stödja föreningar så att de till rimliga kostnader kan bedriva sina verksamheter på samma villkor som de som har tillgång till kommunala lokaler och anläggningar. Kultur- och fritidsnämnden stöttar föreningar genom upplåtelse av lokaler/anläggningar, bidrag till verksamheter och stöd till enskilda fritids- eller kulturella projekt. Verksamheter som medför buller eller andra störningar ska i den mån det är möjligt lokaliseras till områden där sådana anläggningar redan finns. Det vill säga att nya endurospår, motocrossbanor o s v ska förläggas i närheten av befintliga anläggningar. Nya störande anläggningar ska inte lokaliseras i tysta områden. Nybebyggelse för bostäder medges inte inom Rankås fritidsområde annat än på redan befint liga bostadsfastigheter. Byggande av anläggningar för friluftsliv eller besöksnäring ska förläggas i lägen där resor minimeras. Litteratur och källor Föreningskalendern. Vision Tibro 07. Kulturpolitiskt program 008. Idrottspolitiskt program 005. Rekommendationer Friluftslivets intressen ska prioriteras inom Rankåsområdet, Örlenområdet och Tidanområdet. Hänsyn ska tas till riksintressena. Föreningarnas markanvändningsintressen ska (efter prövning) hävdas gentemot andra intressen. Det är därför angeläget att föreningarnas anspråk förs fram till kommunen allteftersom intresse väcks. Översiktsplan för Tibro kommun, utställningshandling jan 0

22 .0. Översiktsplan Fritid - Turism - lokalt Tibro kommun 0. Friluftsliv, fritid och turism Områden och anläggningar 7 Höghults Missionshus Mariestad Töreboda kommun Brännhults Hembygdsgård Lv 0 Skinnfällen Bygdegård Tibro Sportfiskeklubb Ransbergs Blåbandsförening Skövde kommun Tidan Hönsa Bygdegård HÖNSA Kroppetorps Missionshus Tibro Motorklubb Örlen Tibro Kanotklubb Ransbostugan Strandstaden Fagersannna IF Ransbergs Skytteförening Karlsborg Tibrobygdens Ridklubb Skövde Balteryds Hembygdsgård SMU-stugan Rankåsstugan Friluftsfrämjandet Tibro Brukshundsklubb Tibro Bågskyttesällskap Karlsborgs kommun Tolsby Missionshus Lv 0 Tibro Skytteförening Tibro Jaktskytteklubb Hjo Hjo kommun Förenings- o samlingslokaler Kyrklig verksamhet Övrig kulturell verksamhet Skala :0 000 Sept.009 Översiktsplan för Tibro kommun, utställningshandling jan 0

23 7.. Infrastruktur Allmänna vägar Trafikverket är väghållare för allmänna vägar och svarar för byggande, drift och underhåll. Genom kommunen går riksväg 9 och väg 0. Övriga större vägar av betydelse för kommunen är E0, väg 6 samt väg 9 och 95 till Hjo och Jönköping (E) för transporter till kontinenten. Näringslivet i Tibro transporterar lika mycket gods söderut över Hjo som norrut respektive västerut på riksväg 9. Järnvägar Trafikverket är den myndighet som ansvarar för järnvägen i Sverige. Statens Järnvägar (SJ) m fl bedriver trafik (tågtransporter). Jernhusen AB äger, förvaltar stationer, kontor och underhållsdepåer längs den svenska järnvägen Närmaste järnvägsstation för persontrafik är Skövde resecentrum ca mil från Tibro tätort. Flygplatser Jönköpings flygplats (ca 8 mil) och Landvetter flygplats i Göteborg (ca 5 mil) är viktiga för kommunen. Hamnar Närmaste hamn av betydelse för Tibro är Göte borgs hamn. Vissa transporter sker även via hamnar i Vänern. Transportstyrelsen Styrelsen är en central myndighet under regeringen som har rätt att meddela egna föreskrifter. Rätten att föreskriva finns inom bl a områdena järnväg, luftfart, sjöfart och vägtrafik. Omlastning godstransporter Större omlastningsplatser för gods mellan tåg och lastbil är belägna i Örebro, Jönköping och Göteborg. Omlastning mellan tåg och lastbil planeras i Skövde. Stora mängder gods lastas om (från bil till bil) vid lastbilscentralen på Balteryds industriområde i Tibro. Mål En bra väginfrastruktur för såväl person- som godstransporter ska uppnås. Strategier Verka för bra vägförbindelser till viktiga befolkningscentra och anläggningar (flygplatser, godsterminaler) i samarbete med berörda kommuner och näringsliv. - E0 (förbindelselänk Göteborg - Skaraborgsregionen - Stockholm) - Väg 9, stråk 5, enligt den regionala planen går från Karlsborg i öster via Tibro, Skövde, Skara, Lidköping, Grästorp, Trollhättan och Uddevalla till Lysekil i väster. - Västra Vätternvägen ) (länk väster om Vättern mellan Bergslagen - Örebro och Jönköping - E och Europakorridoren mot kontinenten) - Mellansjövägen ) (länk Mariestad - Tibro och Hjo) mellan Svenska fjällen - Värmland och Europakorridoren. - Verka för en lättillgänglig och funktionell omlastningsstation för gods i Skövde. ) Västra Vätternvägen och Mellansjövägen ovan är begrepp som används av kommuner för satsningar främst inom besöksnäringen. Litteratur och källor Den goda resan: Nationell plan för vägtransportsystemet 00-05: investeringar i det nationella stamvägnätet. Svensk klimatpolitik 008. Trafikverkets miljömålsstyrning. Vägar för bättre natur, kulturmiljö och frilufts-liv: Så här vill Trafikverket arbeta för att bidra till Sveriges miljömål. Säker väg: Nollvisionen på väg. Trafiksäkerhetens utveckling efter beslut om nollvisionen med fokus på punktsprogrammet. Översiktsplan för Tibro kommun, utställningshandling jan 0

24 Översiktsplan för Tibro kommun, utställningshandling jan Infrastruktur Göta kanal Vättern Vänern Östen Hornborgasjön Kattegatt Skagerrak Översiktsplan Tibro kommun. Kommunikationer Infrastruktur- omvärld Nationella vägstråk Regionala vägstråk Alt. regionalt vägstråk Stomnät järnväg Länsjärnvägar Flygplats Skala : Stråk 5, Västra Vätternleden Mellansjövägen Sept 009 E0 E0

25 76.. Vägar Allmänna vägar Trafikverket upprättar en nationell plan för utbyggnad och förbättringar av rikets nationella vägar och järnvägar. Västra Götalands regionen upprättar i samråd med Trafikverket, berörda kommuner m fl en regional plan för regionens vägar. (Järnvägar med något undantag finns i den nationella planen). Planerna, som omfattar investeringar, underhåll, trafiksäkerhet, miljö och till gänglighet, revideras ungefär vart fjärde år. Nästa planperiod omfattar I den nationella planen finns inget objekt som direkt berör Tibro kommun. Indirekt påverkas kommunen av åtgärder på bl a E0. I den regionala planen finns enbart en pott för väg 9, Stråk 5, som ev kan komma Tibro kommun till del genom punktvisa förbättringsåtgärder. Tibro kommun anser att det är mycket angeläget att åtgärda ett antal korsningar på väg 9 genom vänstersvängfält eller cirkulationsplatser. Korsningarna har markerats på kartan med en punkt. Se även Fördjupad översiktsplan för Fagersanna avseende kommunikationer antagen Kommunen anser dessutom att ombyggnad av väg 0 mellan Hästekulla och Skogarud är mycket angelägen och bör tas med i kommande regionala plan. Ombyggnad av denna sträcka, som är mycket krokig, medför att i stort sett hela väg 0 mellan väg 9 och Mariestad får acceptabel standard. Kommunen föreslår även en ny sträckning av väg 0, Spethultsvägen, öster om Fagersanna. Härigenom skulle störningarna för boende utmed nuvarande sträckning minska väsentligt. Enskilda vägar Enskilda vägföreningar ansvarar för enskilda vägar. Staten och/eller kommunen kan lämna bidrag till vägföreningen. Gång- och cykelvägar På kartan redovisas befintliga gång- och cykelvägar utanför tätorterna. Banvallen mellan Tibro och Fagersanna har markerats då denna föreslås användas som gång- och cykelväg mellan Tibro och Fagersanna. Mål En bra vägstruktur för såväl person- som godstransporter ska uppnås. Strategier Kommunen ska verka för att ombyggnaden av väg 0 mellan Hästekulla och Skogarud läggs in i nästa regionala plan. Kommunen skall verka för att vänstersvängfält kommer till stånd i korsningarna väg 9/09 Sånna, väg 9/008 Ransberg och väg 9/ 008: Rotevägen. Kommunen skall verka för att cirkulationsplatser kommer till stånd i korsningen väg 9 Fågelviksleden och vid Gärekorsningen. Övriga allmänna vägar av större betydelse inom Tibro kommun Breviksvägen (väg 97) Vägen har branta lutningar och är kurvig särskilt i Karlsborgs kommun och bör förbättras. Vägen runt Örlen, vägarna 09, 0 och 0 bör hållas i gott skick. Enskild väg av större allmän betydelse. Vägen till Rankås friluftsområde ska hållas i gott skick. Reservat i planen Ny väg (väg 0) mellan Hästekulla och Skogarud läggs in i planförslaget så som den nu är projekterad. Kommunen föreslår en ny dragning av väg 0 mot Spethult vid Fagersanna. När järnvägen mellan Tibro och Karlsborg läggs ned ska banvallen användas för t ex gång- och cykelväg. En cykelled bör byggas till Rankås fritidsområde. Rekommendationer Åtgärder som försvårar syftet med vägreservat får ej medges/utföras. Översiktsplan för Tibro kommun, utställningshandling jan 0

26 Lv 0.. Vägar 77 Övriga Översiktsplan beskrivningar Tibro kommun Byggnadsförbud mm längs allmänna och enskilda vägar, avsnitt.5.. Trafikmängder och säkerhet, avsnitt... Kulturhistoriskt värdefulla vägar avsnitt.6.6. Hantering av farligt gods, avsnitt.7... Kommunikationer Vägar och G/C-vägar Mariestad Töreboda kommun Lv 0 Lv 0 Lv 0 Lv 0 Lv 0 HÖNSA Lv09 Örlen Karlsborg Skövde kommun Tidan Lv08 Skövde Rankås Lv97 Karlsborgs kommun Lv907 Lv908 Lv90 Hjo Hjo kommun Viktiga vägar i kommunen Allmänna vägar (vägverket) Befintlig gång- och cykelväg Föreslagna nya vägsträckningar/ombyggnader Föreslagna nya gång och cykelvägar Föreslagna cirkulationsplatser eller vänstersvängfält Litteratur och källor Förstudie gällande väg 0, vägavsnitt Hästekulla - Skogaryd Tematisk fördjupning av översiktsplanen för Fagersanna avseende kommunikationer antagen Skala :0 000 Översiktsplan för Tibro kommun, utställningshandling jan 0 Nov 00

27 78.. Biltrafik Aktörer Trafikverket och kommunen är ansvariga för ut formningen av statliga respektive kommunala vägar/gator - även den estetiska utformningen. Trafikverket, kommunen, polisen och den enskilde individen har också ansvar för trafiksäkerheten. Statliga bidrag Kommunen kan varje år ansöka om statlig medfinansiering (statsbidrag) till åtgärder för trafiksäkerhet och miljö på kommunala gator, tillgänglighet samt miljöförbättrande åtgärder, främst mot buller. Vägstandard och hastigheter Idag får man köra i 90, 80, 70 eller 60 km/h på de allra flesta vägarna i kommunen, undantaget de gator/vägar som går inom de tätbebyggda områdena i Tibro tätort, Fagersanna och Hönsa. Hastigheten och vägarnas standard är direkt avgörande för antalet olyckor och olyckornas konsekvenser. I en sammanställning från samhällsbyggnadskontoret pekas ett antal brister ut i det allmänna vägnätet. Man pekar bl a på; dålig beläggning på flera vägar, hög tillåten hastighet på vissa ställen, stolpar och skyltar för nära en del vägbanor, behovet av cirkulationsplatser och vänstersvängfält på väg 9 m m. Trafikmängder Mätning av trafikmängder genomförs av Trafikverket på allmänna vägar. Även samhällsbyggnadskontoret utför vissa mätningar av trafikmängder. De mätningar som finns i kommunen redovisas på kartan till höger. Vägarna redovisas som band där bandbredden är proportionell mot trafikmängden. Siffrorna anger antalet fordon per årsmedeldygn. Trafikolyckor inom kommunen Kartan på nästa uppslag (sid 77) visar de platser i kommunen där allvarligare olyckor inträffat under åren Viltolyckor och olyckor med lindriga personskador redovisas inte på kartan. Under dessa år har åtta olyckor med dödsfall inträffat i kommunen samt olyckor med svåra personskador. Antalet polisrapporterade olyckor i kommunen under åren Antalet olyckor med lindriga eller inga skador är säkert betydligt fler än de som rapporterats. med dödsfall med svår personskada med lindrig personskada utan personskada (ej vilt) med älg eller rådjur 8 st st 05 st 0 st 905 st Trafiknätsanalys En trafiknätsanalys har sammanställts för Tibro och Fagersanna tätorter. Syftet med analysen är att uppfylla Trafikverkets nollvision d v s inga dödade eller svårt skadade i trafiken. Diagrammen nedan visar hur antalet olyckor respektive personskador har utvecklats under perioden från 99/9 till 007/ Antal Olyckstillfällen År Personskador År Översiktsplan för Tibro kommun, utställningshandling jan 0

28 Lv 0 Översiktsplan Tibro kommun. Kommunikationer Trafikmängder och säkerhet.. Biltrafik 79 Töreboda kommun Mariestad (997) Lv 0 7 (997) Skövde kommun 90 (000) 0 (000) HÖNSA Örlen 50-50(008) Tidan 600 (008) 06 (997) 0 (008) 660 (996) Karlsborg 550 (008) Karlsborgs kommun 70(008) Skövde 6900 (008) 550 (00) 0 (997) 0 (00) 0 (000) 70 (000) Hjo Hjo kommun 00 Årsmedeldygnstrafik Trafikmätningar utförda Skala :0 000 Sept 009 Översiktsplan för Tibro kommun, utställningshandling jan 0

29 80.. Biltrafik Mål Tibro ska arbeta för att blir en trygg och säker kommun. Antalet trafikskadade skall minska och trafiksäkerheten öka. Vägarna i kommunen ska ha god standard och säkerhet och vara väl underhållna. Prioriterade vägar redovisade i föregående avsnitt ska prioriteras vad gäller satsningar. Strategier Kommunen ska verka för att genomföra förslagen i nät- och trafiksäkerhetsanalysen. Kommunen ska verka bl a för trafiksäkerhetsförbättringar på riksväg 9 och väg 0, 008, 09 och 0. Vänstersvängfält ska anordnas. Korsningarna ska belysas. Cirkulationsplatser skall anläggas. Kommunen ska också arbeta för bättre vägunderhåll där så behövs. Trafikverket upprättar årligen en plan för rekonstruktion av vägar och tjälsäkring. Kommunen får möjlighet att framföra synpunkter på angelägna objekt. Kommunen ska ansöka om statlig medfinansiering (statsbidrag) för trafiksäkerhet och miljö på kommunala gator. Belysning bör ur trygghetssynpunkt vara tänd där gående och cyklister rör sig nattetid. Litteratur och källor Trafiknätsanalys för Tibro, Tibro kommun Kommunens sammanställning av polisrapporterade trafikolyckor mellan 996 och 008. Samhällsbyggnadsförvaltningen. Säker väg: Nollvisionen på väg Trafiksäkerhetens utveckling efter beslut om nollvisionens fokus på i punktsprogrammet. Översiktsplan för Tibro kommun, utställningshandling jan 0

30 Lv 0 Översiktsplan Tibro kommun. Kommunikationer Trafikmängder och säkerhet.. Biltrafik 8 Mariestad Töreboda kommun Lv 0 HÖNSA Örlen Karlsborg Skövde kommun Tidan Karlsborgs kommun Skövde Hjo Hjo kommun Vägtrafikolyckor, polisrapporterade Olycka med dödsfall Olycka med svår personskada Viltstängsel Skala :0 000 Sept 009 Översiktsplan för Tibro kommun, utställningshandling jan 0

31 8.. Kollektivtrafik Aktörer Kollektivtrafik d v s den persontrafik som bedrivs i regionen av Västtrafik, Statens Järnvägar (SJ) och ett antal flygbolag. Staten kan bevilja bidrag för ombyggnad av resecentrum/busstationer och till bussar. Västtrafik upprättar förslag till trafikförsörjningsplaner som kommunen yttrar sig över innan de antas. Västtrafik har som målsättning att öka kollektivtrafikresorna med 50 % i Skaraborg fram till år 05. Struktur Gamla Skaraborgs län har en för svenska förhållanden utspridd ortsstruktur. En stor del av befolkningen bor på landsbygden. Boendestrukturen innebär ogynnsamma förutsättningar för kollektivtrafik. Detta avspeglar sig i ett stort bilberoende både vad gäller persontransporter och varutransporter i regionen. Länets innevånare använder bilen i större utsträckning än genomsnittssvensken. Tibro ligger på Skaraborgs kommunikationsaxel i östvästlig riktning, Karlsborg - Tibro - Skövde - Skara - Lidköping. En väl fungerande kollektivtrafik är mycket viktig. En relativt omfattande pendlingstrafik förekommer inte bara till arbetsplatsen utan även till skolor, service och sjukvård. För Tibro är de täta bussförbindelserna till Skövde resecentrum särskilt viktiga. Dessa ger goda förbindelser till tågtransporter. Viktiga långväga busslinjer är: Västtrafiks expressbusslinje mellan Trollhättan - Lidköping - Karlsborg, Swebus Express mellan Jönköping - Skövde - Karlstad samt linjen Skövde - Stockholm som körs av Skövde buss. Viktiga tåglinjer från Skövde är t ex Skövde - Göteborg - Malmö, Skövde - Stockholm och vidare norrut, Skövde - Oslo, respek tive Skövde - Nässjö - Helsingborg. Viktiga flygplatser med reguljär passagerartrafik är främst Landvetters flygplats i Göteborg och Jönköpings flygplats men också Skavsta vid Nyköping. Kollektivtrafik Kollektivtrafiken är en del av den grundläggande samhällsservicen. En rätt utformad kollektivtrafik ger ökad välfärd, bättre ekonomi för samhället, den enskilde och näringslivet. Kollektivtrafiken är till stora delar väl fungerande. Det finns fortfarande brister, främst i tillgängligheten, framkomligheten och trafiksäkerheten. Västtrafik arbetar inte bara med dessa frågeställningar utan även med miljö- och hälsofrågor. Mål God kollektivtrafikförsörjning ska eftersträvas för hela kommunen till andra kommuncentra i regionen och särskilt Skövde rese centrum. Kommunen bör verka för att tillgängliga transportmedel blir miljövänligare. Bussar bör t ex drivas med biobränsle. Antalet resenärer ska ökas främst av miljöskäl. Strategier Kommunen ska verka för en bebyggelsestruktur som medger kollektiva resor. Kommunen ska verka för att öka antalet kollektivtrafikresenärer t ex genom att informera om turtätheten, fördelarna i form av miljövinster och låga resekostnader. Busstrafikens turtäthet ska prövas fortlöpande. Kommunen skall verka för att bekväma pendlarparkeringar kommer till stånd i lägen där sådana saknas. Litteratur och källor Trafikförsörjningsplan 009, Västtrafik. Översiktsplan för Tibro kommun, utställningshandling jan 0

32 .. Kollektivtrafik 8 Örebro Gullspång Askersund Vänern Mariestad Göta kanal Töreboda Lidköping Götene Forsvik Karlsborg Motala Uddevalla Vänersborg Grästorp Skara Skövde Tibro Hjo Vättern Lilla Edet Trollhättan Nossebro Vara Falköping Floby Herrljunga Tidaholm Vårgårda Gränna Kungälv Alingsås Mullsjö Habo Lerum Ulricehamn Jönköping Göteborg Borås Nässjö Svenljunga Regional busslinje + Länspendeln SJ Tåglinje Vättertåg Västtåg Kinnekulletåget Flygplats Tåg- och busslinjer har redovisats med utgångspunkt från antal tåg- respektive bussavgångar samt med utgångspunkt från Skaraborg och Tibro. Endast linjer mellan kommuncentra har redovisats. Översiktsplan för Tibro kommun, utställningshandling jan 0

33 8..5 Kollektivtrafik - buss Aktörer Västtrafik Skaraborg ombesörjer all kollektivtrafik inom kommunen. Kommunen bidrar med medel till finansiering i form av ägarersättning till bolaget. Infrastrukturfrågor har organiserats i en särskild avdelning hos Västtrafik som ansvarar för driften av kollektivtrafikens infrastrukturanläggningar. I den trafikförsörjningsplan som trafikhuvudmannen årligen antar ska bl a redovisas åtgärder för handikappanpassning av trafiken. Kommunen anger de mest angelägna anpassningsbehoven inom kommunens område. Varje enskild person har ett ansvar för att minimera sitt eget bilresande, eller med andra ord resa på ett miljövänligare sätt. Att nyttja kollektivtrafiken är då ett bra sätt. Busslinjer Den absolut största delen av kommunens befolkning bor i tätorterna Tibro eller Fagersanna. Detta faktum underlättar kollektivtrafikförsörjningen då den kräver färre linjesträckningar. Följande reguljära busslinjer trafikerar idag kommunen. Linje Expressbuss Karlsborg Trollhättan Linje 00 Skövde Karlsborg Linje 0 Tibro Hjo Linje Tibro Mölltorp Forsvik Linje Tibro Hörnebo Linje 88. Uddevalla Örebro Linje 955. Karlsborg - Sotenäs Linje 956. Tibro Skövde Kärnsjukhuset Skövde buss Skövde Stockholm Samtliga linjer går via busstationen i Tibro. Linjesträckningarna eller basnätet redovisas på kartan. Närtrafik Närtrafik är allmän kollektivtrafik som körs med mindre fordon och gäller för alla kommuninvånare. Resorna går mellan landsbygd och kommuncentrum eller närmaste tätort där linjetrafik saknas. Varje vardag, under tre tidsintervall, finns möjlighet att resa med närtrafiken. Turerna prissätts enligt Västtrafiks ordinarie zontaxor. Beställning av resa sker senast två timmar innan avgång. Mer information om trafiken finns i foldern Tibro kommun, närtrafik. Flextrafik Flextrafik är allmän kollektivtrafik för alla som fyllt 75 år eller har tillstånd att resa med färdtjänst. Flextrafik kan användas för resa mellan två valfria adresser inom Tibro tätort och fasta turtider gäller. Sedan ombesörjs färdtjänstresor, riksfärdtjänstresor och kompletteringstrafik via Samresor som är ett dotterbolag till Västtrafik. Västtrafik ombesörjer även kommunens färdtjänst-, närtrafik- och flextrafikresor. Mål Verka för en attraktiv kollektivtrafik. Verka för ökad anpassning av kollektivtrafiken till funktionshinder. Strategier Verka för att kollektivtrafiken är lättillgänglig vad avser turtäthet, fordon, linjesträckningar, biljettsystem och information. Väderskydd byggs vid hållplatserna. Verka för god säkerhet vid busshållplatser och utmed vägen till och från busshållplatser. Verka för att åstadkomma korta och lätt framkomliga linjesträckningar. Litteratur och källor Trafikförsörjningsplan 009, Västtrafik. Informationsfolder om närtrafik, Västtrafik. Informationsfolder om flextrafik, Västtrafik. Översiktsplan för Tibro kommun, utställningshandling jan 0

34 Lv 0 Översiktsplan Tibro kommun.5 Kommunikationer Kollektivtrafik i kommunen..5 Kollektivtrafik - buss 85 Mariestad Töreboda kommun Lv 0 HÖNSA Örlen Karlsborg Skövde kommun Tidan 00 Express Karlsborgs kommun Skövde 00 Express Ronden 0 Ronden Hjo Hjo kommun Busslinjer (exkl. skolskjutstrafik) Skala :0 000 Nov 00 Översiktsplan för Tibro kommun, utställningshandling jan 0

35 86..6 Kollektivtrafik - tåg Järnvägen Skövde Karlsborg Persontrafik har inte bedrivits på Karlsborgsbanan sedan 986 med undantag av viss museitrafik. Sedan 999 har inga transporter skett på sträckan Tibro-Karlsborg. Trafikverket utredde år 00 förutsättningarna för att upphöra med allt underhåll på sträckan Tibro-Karlsborg. Den marknadsundersökning som Tra fikverket genomförde visade att det saknas presumtivt underlag för godstransporter på den aktuella delsträckan och att det därför inte är samhällsekonomiskt motiverat att fortsatt ha sträckan driftsatt och upplåten för trafik. Tidigast tre år efter det att beslut om upphörande av underhåll är fattat kan frågan om nedläggning aktualiseras. Beslut om upphörande av underhåll på delen Karlsborg - Tibro fattades av dåvarande Banverket (nuvarande Trafikverket) Trafikverket beslutade därefter, , att enligt 7 Förordningen om statens spåranläggning, lägga ner delen Karlsborg - Tibro och upphöra med underhållet på sträckan Tibro - Skövde. Besluten togs efter det att ärendet varit ute på remiss till Tibro, Karlsborg och Skövde kommuner, Länsstyrelsen, Försvarsmaktens högkvarter och Skaraborgs regemente. Ingen av remissinstanserna hade något att erinra. Beslutet överklagades till regeringen som avslog överklagandet i Trafikverket har för avsikt att sälja banan. Kommunfullmäktige i Tibro har dessutom beslutat att inte verka för fortsatt trafik på Karlsborgsbanan. KF, och KF 7, Mål Verka för bra järnvägsförbindelser i Skövde och bra anslutande busstrafik. Skapa en attraktiv gång- och cykelväg ev kombinerad med en parallell ridväg på banvallen. Strategier Överta markfastigheten där banvall och tillhörande anordningar ligger från Trafikverket. Järnvägsområdet har stor barriäreffekt både i Tibro tätort och i Fagersanna. I båda tätorterna tar banan upp värdefull mark för bebyggelse eller annan användning. Litteratur och källor Anteckningar från järnvägsseminarium i Tibro hösten 000 och senare möten. Trafikverkets beslut Trafikverkets beslut KF:s beslut , 5. Översiktsplan för Tibro kommun, utställningshandling jan 0

36 Lv 0..6 Kollektivtrafik - tåg Översiktsplan Tibro kommun.6 Kommunikationer Järnväg 87 Mariestad Töreboda kommun Lv 0 HÖNSA Örlen Karlsborg Skövde kommun Tidan Karlsborgs kommun Skövde Hjo Hjo kommun Järnväg Plankorsning alla trafikslag Planskild korsning alla trafikslag Skala : Sept 009 Översiktsplan för Tibro kommun, utställningshandling jan 0

37 88..7 It, tele, radio, tv IT Dagens samhälle visar på en hög uppkopplingsgrad och krav på höga hastigheter för dataförbindelser, både med fast och mobil uppkoppling. De flesta fasta uppkopplingar bygger fortfarande på Skanovas gamla kopparnät och med en ADSL tjänst. För dessa kunder så kommer man att få ett stort behov av alternativ uppkoppling och med stora ombyggnader av det fasta nätet eller byggnation av mobila höghastighetsnät. Den förnyelse som har påbörjats för de kommunala bostadsfastigheterna har lagts ut på entreprenad åt Telia som bygger nytt nät för både data-, tele- och TV-tjänster baserat på ett nytt optofibernät. Aktörer Skanova äger ett rikstäckande nät för kommuni kation av tele och datatrafik. I närområdet runt Tibro har ett mellanortsnät byggts ut av Bredband Östra Skaraborg samt övriga energibolag i regionen. Inom Tibro kommun är fortfarande Telia den dominerande aktören för accessnätet till slutkund. Nätet består till största delen av kopparkabel men även av optisk fiber. Anläggningar och ledningar Ett troligt stråk för framdragandet av fiberkabel är längs Vattenfalls kraftledning i öst-västlig riktning genom kommunen. Längs detta stråk kan det även bli aktuellt med noder på fler platser än i Tibro tätort. Även Trafikverket skulle kunna utvidga sitt na-tionella nät genom att lägga fiberkabel i banvallen mellan Skövde och Karlsborg. Detta är dock inget som är planerat idag. Övriga anläggningar som kan komma i fråga är kanalisation i mark, noder i form av t ex små byggnader samt master för radiokommunikation. Tele De anläggningar som hör till telekommunikation är t ex master, luftledningar, markledningar och olika stationer. Eftersom mängden information, som förmedlas via de befintliga telenäten ökar kommer denna kommunikation troligen att bli ännu viktigare i framtiden. Telekommunikationen är därför inne i en väldigt expansiv fas. I hela landet byggs de befintliga mobilnäten ut samtidigt som nya generationer mobilnät byggs. Samma sak sker också i många andra länder runt om i världen. TV Radio och TV står för en viktig envägskommunikation i samhället. Denna sänds över hela landet med radiovågor som via master och antenner når hushåll och andra mottagare. TV, och till viss del även radio, sänds även via satelliter och kan tas emot av hushållen antingen genom egna paraboler eller med gemensam anslutning till ett kabelnäts paraboler. Mål Verka för ett gott klimat för olika leverantörer av kommunikation och kommunikationstjänster. Tillhandahålla ett optiskt nät för de nationella tjänsteoperatörerna. Strategier Kommunen har genom Tibro Energi AB för avsikt att äga den nya fysiska IT-infrastrukturen, t ex i form av fiberkablar. Slutmålet är att infrastrukturen ska knyta samman alla fastigheter i kommunen. Från en första anslutning av större enheter såsom kommunala arbetsplatser, större företag och hyresfastigheter kommer den nya IT-infrastrukturen på sikt även att införliva mindre arbetsplatser och enskilda hushåll. I första hand gäller detta kommunens tätorter. Översiktsplan för Tibro kommun, utställningshandling jan 0

38 Lv 0 Översiktsplan Tibro kommun.7 Kommunikationer IT, tele, radio och TV..7 It, tele, radio, tv 89 Mariestad Töreboda kommun Lv 0 HÖNSA Örlen Karlsborg Skövde kommun Tidan Karlsborgs kommun Skövde Hjo Hjo kommun Kanalisation/Tibro Energi AB/ Rekommendationer Länkutrustning m m ska samordnas på så få master som möjligt. Litteratur och källor Kommunal projektgrupp Stadsnät, Kommunstyrelsen. Skala :0 000 Sept 009 Översiktsplan för Tibro kommun, utställningshandling jan 0

39 90.. El och förnybar energi Aktörer Inom kommunen finns två huvudsakliga eldistributörer, Tibro Energi AB och Vattenfall Västnät AB. Dessutom distribuerar Karlsborgs Energiverk el inom ett mindre område i ansluning till Mölltorp. I detta område finns idag två abonnenter. Tibro Energi AB är huvuddistributör i kommunen. Distributionsområdet är Tibro och Fagersanna tätorter med omnejd. Detta område har ca 5 00 abonnenter och elverket omsätter ca 6 GWh. Vattenfall Västnät AB distribuerar ström inom Hönsa och landsbygden i kommunen. Detta område har ca 870 abonnenter och Vattenfall omsätter ca 8 GWh. Anläggningar På kartan redovisas det övergripande kraftledningsnätet och regionstationerna. Förnybar energi Inom kommunen produceras enbart förnybar energi. Vattenkraft El från vattenkraftverk produceras i privat regi vid Åreberg och i Hönsa. Ett tredje verk, vid Brokvarn i Tidan, har rustats upp och bidrar till produktionen, se kartan. Solenergi Bortsett från kärnkraft och geotermisk energi är all energi omvandlad solenergi. Följande kan dock sägas vara direkta metoder för att utnyttja solenergin: Passiv solvärme innebär att en byggnad i sig fångar upp och behåller solenergin på ett effektivt sätt. Solfångare innehåller vätska som värms direkt av solstrålarna. Solceller omvandlar solenergin till elektricitet. Att framställa el från kiselsolceller är idag cirka tio gånger dyrare än konventionell el och är inte lönsamt där det finns ett utbyggt elnät. Utveckling av tekniken pågår emellertid. Ytjordvärme är ett sätt att med värmepump ta tillvara solens uppvärmning av markytans översta skikt. Bergvärme är ett sätt att med värmepump utvinna värme ur grundvattnet i framförallt berggrunden. För småhusägare är solvärme ett alternativ för att värma varmvatten. Ytjord- och bergvärme kräver relativt mycket elenergi för driften, vilket innebär att dessa system lämpar sig bäst för större förbrukare än en villa. Bioenergi Bioenergi är en förnybar och uthållig energikälla så länge vi inte förbrukar mer än vad som hinner växa upp igen. Viktigt är bl a att återföra aska som blir över vid förbränning till naturen. Exempel på biobränslen är energiskog, energigräs, oljeväxter, halm, ved och biprodukter från skogsindustrin. Även metangas, torv och rötgas brukar räknas som biobränslen. Energihushållning Använd energi d v s den värmeenergi som läcker ut från bostäder, kontor, industrier, transporter o s v är den kanske viktigaste miljövänliga energikällan. Återanvänd energi är en resurs som bör utnyttjas ännu bättre. Det bästa sättet att nå en hållbar energiproduktion är dock att minska beroendet av energi, dvs att minska energiförbrukningen. Vindkraft Vindkraft är en påfallande ren energikälla. Den tillförda energin är gratis och outtömlig. Den kan inte utnyttjas på något annat sätt. Påverkan på luft och klimat är synnerligen begränsad. När ett vindkraftverk tjänat ut kan det monteras ner. Översiktsplan för Tibro kommun, utställningshandling jan 0

40 .. El och förnybar energi Översiktsplan Tibro kommun. Teknisk försörjning El / förnybar energi 9 Mariestad Töreboda kommun Lv 0 Vattenfall AB Skövde kommun HÖNSA Örlen Karlsborg Karlsborgs Energi AB Tidan Vattenfall AB Karlsborgs kommun Skövde Tibro Energi AB Lv 0 Vattenfall AB Vattenfall AB Hjo Hjo kommun Övergripande kraftledningsnät Gräns för områdeskoncession Planerad regionledning Regionstation Vattenkraftverk Skala :0 000 Översiktsplan för Tibro kommun, utställningshandling Sept jan 009 0

41 9.. el och förnybar energi Vindkraften står idag för ca TWh av de TWh el som Sverige konsumerar under ett normalår. Energimyndighetens mål är 0 TWh år 00, vilket innebär ca 000 verk om ca MW vardera. Av produktionen planeras ca 0 TWh ske på land och resten till havs. I östra delen av Tibro planerar Lunnekullens Vind AB för en vindkraftspark på vindkraftverk. Programsamråd har hållits under Projektet är f n föremål för tillståndsprövning och tillåtlighetsprövning m h t försvarets intressen i området. Försvarsmakten har under planarbetet tillställt Tibro kommun en skrivelse; Försvarsmaktens hantering av inkommande vindkraftsremisser inom militära flygplatsers influensområde, I skrivelsen definieras s k stoppområden kring militära flygplatser däribland flygfältet i Karlsborg. Inom stoppområdena kommer försvaret att motsätta sig vindkraft som äventyrar flygsäkerheten och flygverksamhetens operativa krav. Enligt dokumentet kommer dock försvarsmakten att pröva varje ärende individuellt. Stoppområdet för flygverksamheten i Karlsborg innefattar hela Tibro kommun. Tibro kommun bedömer att vindkraft, främst i den västra delen av kommunen, bör kunna samexistera med försvarets flygverksamhet. De områden som av andra skäl identifierats för vindkraft behålles därför i översiktsplanen som underlag för individuell prövning i varje enskilt ärende. Område Lunnekullen, som delvis ligger i in- och utflygningsstråket för Karlsborgs flygplats behålles tills annat framgår av regeringens ställningstagande i tillåtlighetsfrågan. Område Långsjön behålles då det ligger utanför flygvägarna och på gränsen till eller utanför tidigare redovisat bedömningsområde kring flygplatsen. Mål Andelen förnybar energi för el- och värmeproduktion som ger ett långsiktigt hållbart och robust samhälle ska öka. Energianvändningen och miljöbelastning från energianvändning ska minska. Strategi En energiplan ska upprättas. Möjligheten att etablera vindkraft ska utredas särskilt. Kommunen ska ha energirådgivare för att stimulera hushåll och verksamhetsutövare att minska sin energiförbrukning. Rekommendationer Lokalisering av vindkraftverk får inte placeras närmare bostäder än ca 500 meter. Bullernivån vid bostäder får inte överstiga 0 dba. Etablering ska föregås av en miljökonsekvensbeskrivning. Utbyggnad av nya vattenkraftverk är vare sig möjlig eller önskvärd i Tidan. Befintliga kraftverk bör effektiviseras efterhand som teknikutvecklingen möjliggör detta. Bostäder ska placeras på så stort avstånd från ledningar och andra elektriska anläggningar att den elektromagnetiska strålningen understiger 0, mikrotezla. Elsäkerhetsavstånd mellan bostäder och kraftledningar ska vara minst 6 resp 0 m vid ledningsstorlek 0 kv resp 0 kv. Se även separat fördjupning av översiktsplanen - Vindkraft och annan energiförsörjning. Litteratur och källor Kommunalteknisk riskanalys, Tibro kommun 997. Energimyndighetens regleringsbrev (ER 007: 5) Nytt planeringsmål för vindkraften år 00. Energimyndighetens rapport (ET 008:0) Energiläget i siffror 008. Energi- och klimatstrategi för Västra Götalands län, Länsstyrelsen 008:9. Starkströmsföreskrifterna. Vindkraft och annan energiförsörjning - Tematisk fördjupning av översiktsplan 00. Tibro kommun, Samhällsbyggand 009. Försvarsmaktens hantering av inkommande vindkraftsremisser inom militära flygplatsers influensområde, Översiktsplan för Tibro kommun, utställningshandling jan 0

42 .. el och förnybar energi 500 m Skala :5 000 Kartan visar med röd färg de områden som kommunen bedömer vara lämpliga för vindkraft. Beige färg utgör ett skyddsavstånd på minst ca 500 m kring bostäder i kommunen. Mörkgrön färg markerar områden där värden för natur, kultur, friluftsliv mm gör vindkraft mindre lämplig. Avgränsningen av Lunnekullen har hämtats från upprättat planprogram. Kartan har hämtats från det pågående arbetet med en tematisk fördjupning för vindkraft och annan energiförsörjning. Översiktsplan för Tibro kommun, utställningshandling jan 0 9

43 9.. Dricksvatten mm Aktörer Kommunstyrelsen är genom samhällsbyggnads förvaltningen ansvarig för vattenförsörjningen inom de verksamhetsområden som redovisas på kartan till höger. Ansvaret omfattar drift, underhåll och nyinvesteringar. Vattenförsörjningen utanför kommunens verk samhetsområden är den enskildes ansvar. Enskilda vattentäkter I kommunen finns relativt god tillgång till grundvatten på de flesta ställen, undantaget vissa områden i kommunens nordöstra del. Se avsnitt 5, Vatten och klimat. Detta gör att det oftast inte är några problem att borra egna brunnar för vatten. Örlen används som ytvattentäkt på några platser. Detta är en av anledningarna till att sjön bör skyddas mot föroreningar. Kommunala vattentäkter I Tibro kommun finns idag fyra större kommunala vattentäkter. Två av dessa förser Tibro tätort och bostadsområdet i Bråbacka med vatten och ligger vid Karlshaga och Segerstorp. Av övriga vattentäkter ligger en i Fagersanna och förser abonnenter inom kommunens verksamhetsområde i Fagersanna med vatten. Den andra vattentäkten ligger i Hönsa och försörjer de som bor inom detta verksamhetsområdet. I de större vattentäkterna kan uttaget ökas vid en eventuell framtida utökning av kommunens verksamhetsområden eller vid anslutning av fler abonnenter inom dagens verksamhetsområden. Vattenkvaliteten i de kommunala vattentäkterna är god. Vattenverk, reservoarer och ledningsnät Kommunen driver tre kommunala vattenverk. De ligger i Fagersanna, Hönsa och vid Rankås (Rankåsverket). Till vattenverken i Fagersanna och Rankås finns även vattenreservoarer. Dessa ligger i Altorp för Fagersanna och för Rankåsverket finns två, en i anslutning till vattenverket och en vid Oxhagen. De kommunala ledningsnäten är väl utbyggda och även väl dokumenterade inom verksamhetsområdena. Underhållet är viktigt för leveranssäkerheten. Även tillgången till reservkraftverk ger en extra leveranssäkerhet vid elavbrott. Skyddsområden För vattentäkterna vid Karlshaga, Segerstorp och Fagersanna finns fastställda skyddsområden med tillhörande föreskrifter. Skyddsområdena är indelade i en yttre och en inre skyddszon. Se karta på nästa sida. Gränsen för inre skyddszoner är satta antingen så att grundvattnet inom zonen har en uppehållstid på minst två månader eller 00 meter från vattenkällan. För vattentäkterna i Hönsa finns inget fastställt skyddsområde. I de lokala hälsoskyddsföreskrifterna finns dock vissa regler till skydd för vattentäkten i Hönsa. Miljökvalitetsnormer för vatten Grundvatten Tibro kommuns östra delar tillhör Södra Östersjöns vattendistrikt medan områdena från Tidan och västerut tillhör Västerhavets vattendistrikt. Enligt Vattenmyndighetens redovisning har kommunens grundvattentillgångar i båda distrikten god kvantitativ och kemisk status och väntas ha kvar detta 05. Se tabell på nästa uppslag. Ytvatten Inom kommunen har sjön Örlen samt åarna Tidan, Örlan och Gärebäcken bedömts. Bedömningen av statusen framgår av tabellen på nästa sida. Beteckningen måttlig för den ekologiska Översiktsplan för Tibro kommun, utställningshandling jan 0

44 Lv 0 Översiktsplan Tibro kommun. Teknisk försörjning Vatten.. Dricksvatten mm 95 Mariestad Töreboda kommun Lv 0 Tillflöden till Örlen, går via Vättern till Östersjön Skövde kommun Tidan HÖNSA Örlen Campingen Fagersanna Altorp Karlsborg Skövde Tillflöden till Tidan, går via Vänern till "Västerhavet" Karlshaga Rankåsverket Segerstorp Karlsborgs kommun Oxhagen Hjo Hjo kommun Kommunal vattentäkt Vattereservoar Större enskilda vattentäkter Verksamhetsområde Gräns mellan Västerhavets och Södra Östersjöns vattendistrikt Skala :0 000 Sept 009 Översiktsplan för Tibro kommun, utställningshandling jan 0

45 96.. Dricksvatten statusen i Örlan, Tidan och Gärebäcken orsakas av att det finns vandringshinder för fisk i dessa vattendrag. För Gärebäcken uppges även försurning och främmande arter. Den kemiska statusen för Tidan inom Tibro kommun är i hög grad beroende av det som händer i kommunerna uppströms Tibro. Beteckningen uppnår ej god för den kemiska statusen i Gärebäcken orsakas av att det finns risk för kvicksilverförorening. Det faktum att flera ytvatten inte uppnår god status bör föranleda åtgärder så att detta uppnås. I gällande åtgärdsprogram anges att god ekologisk status ska uppnås i Tidan och Gärebäcken senast 0. För den kemiska statusen i Gärebäcken har kravet på god status sänkts men inte preciserats. Grundvatten Södra Östersjöns vattendistrikt Västerhavets vattendistrikt Kvantitativ status god god Kemisk status god god Ytvatten Ekologisk Kemisk status status Örlen god god Örlan god god Tidan måttlig god Gärebäcken måttlig uppnår ej god Litteratur och källor Vatten i kommunal planering, Boverket & Naturvårdsverket 989. Kommunalteknisk riskanalys, Tibro kommun Skydd av vattentäkter, Kungl. väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, meddel. Nr VA, 96. Skyddsbestämmelse för vattentäkt Tibro 970. Skyddsbestämmelse för vattentäkt Fagersanna Mål Förse de boende inom verksamhetsområdena med gott och friskt dricksvatten. Robust vattenförsörjning utan driftstörningar. God kvantitativ och kemisk status för alla sjöar och vattendrag inom kommunen. Strategier Segerstorpsområdet reserveras för vattenförsörjning. Kommunen bör så småningom att ansöka om nytt tillstånd för att möjliggöra ett ökat uttag av vatten från täkten i Segerstorp. Skydd för vattentäkter, även Hönsa, och återinfiltration samt ev skydd för vattenreservoaren i Oxhagen ska utredas. Samhällsbyggnad har för avsikt att se över avgränsningarna av verksamhetsområdena och vid behov revidera dessa. I övrigt hänvisas till de slutsatser som finns i den kommunaltekniska riskanalysen samt de utredningar om reservvattentäkter som finns för Fagersanna och Hönsa. Kommunen bör successivt förbättra kvaliteten på spill- och dagvatten innan det når resp recipient. (Se även kap spill- och dagvatten) Kommunen bör verka för att vandringshinder för fisk byggs bort där så är möjligt till rimlig kostnad. Rekommendationer Inom skyddsområdena ska grusutvinning endast tillåtas i befintliga täkter för fullbordande i enlighet med redan godkända täktplaner. Utvidgning av befintlig täkt får medges endast om ett underlag tas fram som visar att vattnet i täktområdet inte påverkas negativt. För att trygga vattentillgången i Hönsa kan det lokala nätet kopplas samman med befintligt nät vid Kroppetorp. Skyddsbestämmelser mot t ex spridning av salt och bekämpningsmedel för vattentäkter ska övervägas. Rankås. Nybebyggelse ska inte tillåtas inom inre skyddsområde för vattentäkterna. Inom yttre skyddsområdet ska restriktivitet iakttas. Översiktsplan för Tibro kommun, utställningshandling jan 0

46 Lv 0 Översiktsplan Tibro kommun. Teknisk försörjning Vatten.. Dricksvatten 97 Mariestad Töreboda kommun Lv 0 HÖNSA Örlen Karlsborg Skövde kommun Tidan Karlsborgs kommun Skövde Hjo Hjo kommun Skyddsområde vattentäkt Inre skyddsområde vattentäkt Vattentäkter 97. Lokala hälsoskyddsföreskrifter, 8, antagna av kommunfullmäktige Vattenförvaltningen i Södra Östersjöns resp Västerhavets vattendistrikt, Vattenmyndigheterna och Länsstyrelsen, mars 00. Skala :0 000 Sept 009 Översiktsplan för Tibro kommun, utställningshandling jan 0

47 98.. Spillvatten Aktörer Samhällsbyggnadsförvaltningen är ansvarig för avloppshanteringen inom de tre verksamhetsområden som finns i kommunen. Verksamhetsområdena redovisas översiktligt på kartan. Anordnande och skötsel av avlopp utanför de kommunala verksamhetsområdena är den enskildes ansvar. I Fagersanna finns ett större område där kommunen prioriterar anslutning av enskilda avlopp till den kommunala överföringsledningen, se den fördjupade delen för Fagersanna. Anmälan/ ansökan om byggande av enskilda avloppsanläggningar görs till Miljöförvaltningen östra Skaraborg Anläggningar och ledningsnät Till kommunens två reningsverk i Tibro och Hönsa är totalt ca boende anslutna. Dessutom är verksamheter som industri, skolor, daghem, vårdcentrum mm anslutna. Ca 00 fastigheter eller mindre byggnader, i huvudsak fritidshus, längs huvudledningen (överföringsledningen) från Fagersanna till Tibro har anslutits till kommunens spillvattennät. Längs överföringsledningen finns 7 stycken pumpstationer. Avloppsreningsverken, infiltrationsanläggning och överföringsledning redovisas på kartan. Reningsverket i Tibro Till detta reningsverk är ca 8 00 boende från Tibro tätort och ca 900 boende från Fagersanna anslutna. Verket är dimensionerat för 000 personer (egentligen personekvivalenter). Som säkerhet vid avbrott vid verket bräddar avloppet från Tibro tätort ut i Tidan och avloppet från Fagersanna ut i Örlen. Vid avbrott på överföringsledningen från Fagersanna utnyttjas det gamla reningsverket i Fagersanna som tillfälligt magasin för spillvatten. Magasinets lagringskapacitet motsvarar spillvatten för ca ett dygn. Under senare år främst 009 har en rad åtgärder vidtagits för att minimera risken för bräddning från reningsverken. Åtgärderna bygger i första hand på att minska inläckaget av dagvatten i spillvattennätet vid regnperioder. Härigenom ökas reservkapaciteten vid reningsverken. Slam från enskilda avloppsanläggningar tas om hand och behandlas vid reningsverket. Reningsverk i Hönsa Avloppsanläggningen i Hönsa utnyttjas av mindre än 00 personer och är dimensionerad för 70 personer. Anläggningen består av slamavskiljare, pumpstation och infiltrationsbädd. Vid avbrott i driften bräddar spillvattnet efter slamavskiljning ut i Tidan. Driftsavbrott inträffar f n Mål Effektiv rening av avlopps- och spillvatten. Övergång till mer kretsloppsanpassade avloppssystem. Strategier Det är angeläget att åtgärder för att minska inläckaget av dagvatten/drä neringsvatten i spillvattensystemet vidtas även fortsättningsvis så att reningsverket inte belastas i onödan och så att risken för bräddning minimeras. Slam från reningsverket ska om det är tillräckligt fritt från tungmetaller och andra miljögifter kunna användas i jordbruket. Arbetet med att minska mängden onödiga föroreningar i avloppsvattnet, sker bl a för att förbättra kvalitén på avloppsslammet. Rekommendationer Nytillkommande bebyggelse i Fagersanna norr om väg 9 ska i första hand anslutas till det kommunala reningsverket via överföringsledningen. Se FÖP, Fagersanna Även övrig bebyggelse utmed överföringsledningen kan anslutas till denna. Enskilda avlopp ska uppfylla de krav som lagstiftningen ställer. Dessutom ska enskilda avloppsanläggningar lokaliseras så att hanteringen inte utgör någon risk för befintliga vattentäkter. Översiktsplan för Tibro kommun, utställningshandling jan 0

48 Lv 0 Översiktsplan Tibro kommun. Teknisk försörjning Avlopp.. Spillvatten 99 mindre än en gång per år. Vid strömavbrott, som är huvudorsaken till driftsstörning, stängs även vattenförsörjningen av varför belastningen på infiltrationsanläggningen samtidigt blir mycket liten. Mariestad Töreboda kommun Lv 0 HÖNSA Örlen Karlsborg Skövde kommun Tidan Karlsborgs kommun Skövde Hjo Hjo kommun Kommunalt reningsverk Huvudavloppsledning, överföringsledning Verksamhetsområde Litteratur och källor Kommunalteknisk riskanalys, Tibro kommun 997. Skala :0 000 Nov 00 Översiktsplan för Tibro kommun, utställningshandling jan 0

49 00.. Avfall Aktörer Det kommunala renhållningsmonopolet innebär att kommunen har det grundläggande ansvaret för bortforsling av hushållsavfall, inklusive hushållens farliga avfall. Tibro kommun är tillsammans med Hjo, Karlsborg, Töreboda och Falköping och Skövde kommun med i kommunalförbundet Avfallshantering Östra Skaraborg (AÖS). Deras uppgift är att sköta medlemskommunernas ansvar inom avfallshanteringen. Riksdagen har beslutat om producentansvar på förpackningar. Det innebär att ansvaret för förpackningar har förts över till dem som producerar varor. Producentansvar kommer successivt att införas för allt fler varugrupper. Huvudsyftet med producentansvaret är att åstadkomma en miljöanpassning av produktion och en meningsfull materialåtervinning. Fungerande insam lingssystem utgör förutsättningar för att producenterna ska får tillbaka sina uttjänta produkter. Detta ger incitament för att utveckla mer miljöanpassade produkter och bygga upp en effektiv materialåtervinning. Företagen och den enskilde har också ett ansvar för hur man hanterar avfall och återvinningsmaterial. Företagen ordnar själva så att det eventuella (miljö)farliga avfall man får tas om hand. Återvinning och avfall Återvinningscentralen vid Rydsgatan tar emot alla typer av återvinningsmaterial inklusive hushållens farliga avfall. AÖS anlitar i Tibro kommun en entreprenör, XR Miljöhantering AB, för att driva återvinningscentralen. En återvinningsstation bör finnas på ca 000 invånare. Återvinningsstationerna är placerade utan för tätorterna Tibro och Fagersanna, se kartan. Återvinningsstationerna inom tätorterna behandlas även i respektive fördjupning. Anläggningarna ägs och drivs av producenterna. Hushållsavfall samlas in och transporteras till värmeverket i Skövde där de bränns. Mål Allt som utvinns ur naturen ska hanteras på ett uthålligt sätt. Omsättningen av material och den totala avfallsmängden ska minska. Avfallet skall bli mindre och mindre farligt. Ta tillvara materialet eller dess energiinnehåll. Strategier Källsorteringen ska fortsätta och stärkas. Möjligheterna att i större utsträckning än idag ta hand om hushållens organiska avfall lokalt, kompostering, ska utvecklas. Anledningarna till att avfall/återvinningsmaterial dumpas eller lämnas på fel ställen bör undersökas och åtgärdas. Rekommendationer Eventuella skyddszoner runt anläggningarna bör klarläggas. Litteratur och källor Avfallsplan, avfallshantering östra Skaraborg. Förordningar om producentansvar för returpapper, förpackningar, däck mm. Kommunerna och producentansvaret, Svenska kommunförbundet. Översiktsplan för Tibro kommun, utställningshandling jan 0

50 Lv 0 Översiktsplan Tibro kommun. Miljö- och riskfaktorer Avfall.. Avfall 0 Mariestad Töreboda kommun Lv 0 HÖNSA Örlen Karlsborg Skövde kommun Tidan Karlsborgs kommun Skövde Hjo Hjo kommun Befintlig återvinningsstation Skala :0 000 Översiktsplan för Tibro kommun, utställningshandling jan 0 Nov 00

51 : : 5 :0 FS: : : : BRÅBACKA :6 :8 :6 :97 : s : 5 :6 :6 : :6 : :9 : :9 :0 :5 : HÅKANSTORP : RANSBERG 5: :8 : : :0 :6 : :7 : : : : : :50 : :6 :7 : KLOCKAREBOLET : : : : : :6 :5 : :8 :7 5 :0 SJÖBOLET : : : : :6 :5 :69 :70 :7 :08 :06 :7 :99 : :05 :0 : :79 :75 : : :78 : :9 :77 :9 :5 :76 : :5 : 6 : :7 :6 :7 :6 :9 : : :7 :5 :5 :7 : :8 :5 :9 : : :0 S: :6 : :8 : : :8 : :9 ::0 :7 : : : :67 : :7 :7 : :6 :0 :: :9 :7: :6: :5 :5 :9 SJÖBOLET :60 :9 : :8 :06 :69 :68 :6 :69 :70 :8 :9 ::9 :5 :8 :7 :59 :58 : : : : : ÖSTRA TORSRUD :9 :6 :9 :6 :77 :7 :76 :78 :79 :75 :7 :80 PERSTORP :8 : : :6 :6 :55 : : PERSTORP :0 :9 :56 :57 : : :8 :8 :6 :6 :7 : :7 : :5 :5 : :7 :9 :9 :50 :6 :58 :85 :86 :6 :6 :5 :87 : :0 :6 : :5 :59 :60 : :5: :0 :7 :8 :0 :5 :7 :8 : LUNNEKULLEN :5 : : : : : : :65 :6 : :96 :95 :5 :90 : :5 : :7 : :9 : :6 :66 PERSTORP : : :5 :0 : : :70 :9 :55 :5 : PERSTORP : :97 LUNNEKULLEN SPETHULT :6 :7 : : :9 : :77 :0 : :8 : s :7 :5 :0 :7 :7 :7 : :8 :78 :5 : : :75 :6 :70 :7 :9 LAKENÄS S :7 :8 :0 :0 :8 :5 0 6 S S :55 :6 FS: :5 9 :7 5 :0 :7 :5 :55 :55 : :5 :5 :5 5: :0 :9 :5 :7 :6 : S :50 Fångstgrop :0 :7 :5 :7 : :5 :6 :9 :79 :5 :5 :0 : 8 :7 : S 0..5 Dagvatten Bakgrund Dagvatten är ytligt avrinnande regn-, spol-, och smältvatten, som rinner på hårdgjorda ytor via diken eller ledningar till en recipient eller infiltrerar i genomsläpplig mark. Dagvatten måste avledas för att säkerställa byggnader, anläggningar, vägnät mm. I tätorter är det årligen stora mängder vatten som måste avledas från hårdgjorda ytor. I tätorterna har kommunen sedan länge tillhandahållit ledningsnät inom s k verksamhetsområden, i gator och annan allmän platsmark dit enskilda fastighetsägare vid behov anslutit fastighetens dräneringsvatten och vatten från tak- och andra hårdgjorda ytor. Dagvatten avleds normalt till närmaste sjö eller vattendrag men en del läcker in i spillvattenledningar och belastar onödigtvis reningsverk under, framförallt perioder med mycket regn. Av detta skäl pågår ett kontinuerligt arbete med att ersätta gamla otäta ledningar med nyare så att inläckage undviks. Dagvatten innehåller mer eller mindre föroreningar beroende på typen av dagvatten, vilka via ledningssystem når recipienten. Det kan vara tungmetaller t ex kadmium och koppar, cancerframkallande kolväten, klorerade organiska föreningar och petroleumprodukter. Dagvatten bör därför i största möjliga utsträckning tas om hand lokalt och infiltreras eller fördröjas så nära källan som möjligt. Detta kan ske genom t ex svackdiken, öppna dammar, infiltration i genomsläppliga jordlager eller andra anläggningar. Alla system innebär att en del av dagvattnet avdunstar och fördröjningen efterliknar därför vattnets naturliga kretslopp genom långsam avrinning. Fördröjning kan ske på enskilda fastigheter eller genom större anläggningar, t ex dammar i grönområden eller där ledningssystemen mynnar i den lokala recipienten. Nuvarande förhållanden Dagvattenledningar finns i Tibro och Fagersanna tätorter och avvattnar de avrinningsområden som redovisas på kartorna. I Tibro tätort finns ett antal fördröjningsmagasin för dagvatten men också ledningar som mynnar i Tidan, Gäre- eller Tibrobäcken utan fördröjning. I Fagersanna finns ledningssystem för dagvatten inom vissa områden medan huvuddelen av dagvattnet infiltrerar lokalt eller avleds i diken till Örlen. Vid Bråbacka passerar dagvattnet nybyggda fördröjningsdammar. Vid hyreshusen i östra Fagersanna finns s k perkolationsmagasin. :50 Kärrudden Rösnäsudden Strandstaden Fläskö Örlen s(6-ran-9b) s(6-ran-7) FS: FS: Bråbacka Fagersanna S: S:5 Börteliden Kalvaberget Börteb. Håkanstorp Gamla Örlenbadet Ransberg Präst- berget Ranekulle Nya Örlenbadet :09 :0 : :89 : Källtorp Översiktsplan för Tibro kommun, utställningshandling jan 0 Sjöbolet :90 :07 :5 : : : :0 :7 :8 : :5 Källorna :7 :8 :7 :8 :89 :9 :9 :88 :9 :9 Lilla :6 : : :8 Ransbrostugan Lunnekullen : :7 :0 :07 Perstorp Lunnekullen :7 :6 :55 Altorp Rankåsleden Ljungbacken Avrinningsområde

52 Åreberg..5 Dagvatten Tidan Karlsborg 0 Karlstorp Gäre Skattegården Karlsborgsbanan Jonsboda Anderstorp Smuleberg Södra Centrum Brobolet Skövde Bränningen Häggetorp Fröstorp Språttebo KARTA DAGVATTEN Katrineberg Hörnebo Kyrkefalla kyrka Ingelsby Lv 0 Tibro Ruder Hjo Mål Dagvattenhanteringen ska i största möjliga mån säkerställa att: - grundvattenbalansen Avrinningsområde bibehålls - dagvattnets Dagvattendamm föroreningar inte släpps ut i miljön - bebyggelsemiljön berikas och vattenprocesserna synliggörs Vattendrag/dike - skador på Större fastigheter utloppspunkt och andra anläggningar inte uppkommer. Mindre utloppspunkt Strategier Kommunen skall arbeta fram en dagvatten policy för tätorterna Tibro och Fagersanna. Dagvatten bör ses som en resurs och användas i stadsplaneringen. Detaljplaner ska där så är möjligt föreskriva att dagvatten tas om hand lokalt. Rekommendationer Fördröjning/rening ska alltid övervägas när ledningssystemen förnyas eller byggs om av andra skäl. Litteratur och källor Lag om allmänna vattentjänster, 006:. Skala :0 000 Samhällsbyggnads arkiv. P05, Svenskt vatten, Handbok för långsiktigt hållbar dag- och dräneringsvattenhantering. Översiktsplan för Tibro kommun, utställningshandling jan 0