Att driva en konståkningsförening

Transkript

1 Att driva en konståkningsförening Handbok för styrelser/ledare som vill få en överblick över svensk konståkning och samtidigt öka sin kunskap om vad som krävs och förväntas av en konståkningsförening. Sammanställd av Malin Jarl Tryckt och distribuerad med stöd från Idrottslyftet

2 Varför en handbok? Jag har fått förtroendet att sammanställa denna handbok med främsta syfte att överskådligt beskriva hur svensk konståkning fungerar och är uppbyggd samt vad som krävs och förväntas av en konståkningsförening. Det är inte bara regelverk, formalia och myndigheters krav som vi ska ta hänsyn till vi som jobbar med barn- och ungdomsidrott har även ett oerhört viktigt ansvar som ledare. Vi är alla viktiga förebilder som på bästa sätt ska vägleda våra aktiva genom deras barn- och ungdomsår. Det är nödvändigt att all verksamhet i en förening utgår från ett barnrättsperspektiv; barnens bästa ska alltid komma i första hand. Alla barn är lika mycket värda, har samma rättigheter och får inte diskrimineras. Alla barn har rätt till inflytande och delaktighet. Alla barn har rätt till utveckling utifrån sina egna förutsättningar. Alla barn har även rätt att säga hur de vill ha det och då ska vi vuxna lyssna på dem och bemöta dem med respekt. Det är mycket man måste veta, kunna och hålla reda på för att driva en konståkningsförening. Detsamma gäller för de flesta idrotter då all verksamhet idag är betydligt mer professionell och komplex än förr. Detta samtidigt som tiden blir alltmer knapp för många och allt fler drar sig för att arbeta ideellt. Mot bakgrund av detta föddes idén att skriva ihop en översiktlig folder/uppslagsbok som många kan ha nytta av och som gör livet lite enklare som ideell ledare inom svensk konståkning. Förhoppningen är att du som läser denna handbok har den med dig på styrelsemöten och snabbt kan slå upp en sida och direkt få svar på frågor och/eller har den liggande på ditt skrivbord när du arbetar med din förening och/eller ditt distrikt. All information i detta häfte finns även på som är förbundets främsta informationskanal och på Riksidrottsförbundets hemsidor och Vi är många som jobbar för svensk konståkning på olika nivåer och på olika sätt och vi är alla ovärderliga och oerhört viktiga för vår idrott! Det vi alla måste ha som mål är att ge våra barn och ungdomar en bra idrottsverksamhet genom hela deras aktiva karriär. Det är ju för deras skull som vi håller på eller hur?! Handboken har kunnat skrivas, tryckas och distribueras tack vare Idrottslyftet. Stockholm i februari 2014 Malin Jarl 3

3 Innehåll 06 Den svenska idrottsrörelsen 08 Svenska Konståkningsförbundet 10 Struktur och beslutsordning 10 Ekonomi 10 Några av frågorna förbundet prioriterar 11 Kommittéerna 11 Elitkommittén Singel, Par och Isdans (EKSPI) 11 Elitkommittén Synkro (EKSY) 12 Tekniska Kommittén (TEK) 12 Tävlingskommittén (TVK) 12 Utbildningskommittén (UTBK) 12 Utvecklingskommittén (UTVK) 13 Distrikten 14 Föreningen 14 Föreningens rättigheter och skyldigheter 14 Styrelsens ansvar 15 Förslag på organisation av verksamheten 18 Säsongen 21 Viktiga datum 22 Var finns all viktig information? 22 IdrottOnline 23 IndTA 23 Försäkringar 24 Istider 25 Föreningens tränare 26 Föreningens tekniska funktionärer (Domare, TC/TS/DVO) 27 Föreningens föräldrar 28 Bidragsmöjligheter 28 LOK-stöd 28 Idrottslyftet 29 SISU Idrottsutbildarna 30 Tävlingar och tester 30 Det svenska tävlingssystemet 31 Det svenska testsystemet 31 Vem får arrangera en tävling? 32 Hur bedöms konståkning? 33 Utbildning 33 Tränare/Instruktör 33 Domare 34 Teknisk kontrollant (TC) 34 Teknisk specialist (TS) 34 Data-/videooperatör (DVO) 35 Tävlingsarrangör 35 Arrangörsutbildning Tävlingsledning 35 Arrangörsutbildning ClubComp 36 Elitverksamhet 36 Elitverksamhet singel, par och isdans 36 Kravanalys singel, par och isdans 36 Elitverksamhet synkro 37 Kravanalys synkro 38 Källor Idrott ska vara lekfull, allsidig och ta hänsyn till individens utvecklingstakt. Den ska bedrivas i en kamratlig och trygg social miljö och med hjälp av utövarnas synpunkter och erfarenheter på tränings- och tävlingsverksamheten stimulera till kvalitativ och långsiktig utveckling för varje individ, vilket förhoppningsvis bidrar till ett livslångt intresse för idrott. Sammanfattning av Idrotten vill 4 5

4 Den svenska idrottsrörelsen Svensk idrott utgörs av drygt idrottsföreningar som är organiserade inom 70 olika förbund under Riksidrottsförbundet (RF). RF-stämman är idrottens högsta beslutande organ, idrottens riksdag och den hålls i maj/juni vartannat ojämnt år. RF-stämman beslutar bl a om en för idrotten gemensam verksamhetsinriktning och viktiga gemensamma policyfrågor. Stämman väljer också Riksidrottsstyrelse (RS) och en del andra gemensamma organ. Riksidrottsförbundet (RF) RF är en paraplyorganisation för hela den svenska idrottsrörelsen som för närvarande består av 70 specialidrottsförbund och medlemsorganisationer. Specialidrottsförbund (SF) Sveriges SF är oberoende organisationer som är ansvariga för sin specifika idrott. Exempel på SF är Svenska Konståkningsförbundet. Specialidrottsdistriktsförbund (SDF) Ett SDF organiserar sin idrott i ett distrikt. Man kan säga att det är ett SF på regional nivå. Sverige är indelat i 11 st konståkningsdistrikt. Exempel på SDF är Västra Svealands resp. Norrbottens Konståkningsförbund. Distriktsidrottsförbund (DF) Ett DF är Riksidrottsförbundens regionala kontor. Sverige är uppdelat i 21 distrikt med ett DF i varje. Ett DF:s uppdrag är att stödja, företräda och leda distriktets idrott. Exempel på DF är Blekinge resp. Värmlands Idrottsförbund. SISU Idrottsutbildarna SISU Idrottsutbildarna är ett studieförbund och idrottens utbildningsorganisation som finns representerade över hela landet. SISU är uppdelat i 21 distrikt och med uppdrag att inspirera till lärande och utveckling mellan människor och i organisationer med fokus på utbildning, bildning och utveckling. Idrottsrörelsen har gemensamt beslutat om den värdegrund som ska gälla för svensk idrott. Värdegrunden kan sammanfattas i följande fyra hörnstenar: - Glädje och gemenskap - Demokrati och delaktighet - Allas rätt att vara med - Rent spel Det är på den lokala nivån, i idrottens föreningsliv, som idrottsverksamheten får sin slutgiltiga form. Du som är med i idrotten som styrelseledamot, funktionär, aktiv eller tränare har en mycket viktig roll i att vara med i den ständiga utvecklingsprocess som gör det möjligt för oss att gemensamt göra svensk idrott till världens bästa. Svensk idrott har arbetat fram gemensamma riktlinjer för idrottens utformning i form av policydokumentet Idrotten vill. Dokumentet kan laddas ner från RF:s servicesajt Sveriges Olympiska Kommitté (SOK) SOK:s huvuduppdrag är att organisera och genomföra Sveriges deltagande i de Olympiska Spelen. 6 7

5 placeringar i EM-sammanhang (2012 och 2013) och även hennes syster Joshi Helgesson tillsammans med Isabelle Olsson har på senare år visat att även svenska damer är att räkna med i framtiden. Gillis Grafström är med sina tre raka OS-guld och ett OS-silver svensk konståknings stora OS-stjärna. Ingen har varit i närheten av hans storhet. Efter Gillis segertåg på herrsidan på 1920-talet dröjde det över 65 år (!) innan Sverige överhuvudtaget deltog på OS i herrklassen igen arrangerades OS i Antwerpen, vintergrenarna i april och sommargrenarna i juni-september. Här tog Gillis Grafström sitt första OS-guld, nästa tog han 1924 i Chamonix och ytterligare två medaljer på kommande OS i S:t Moritz 1928 (guld) resp. Lake Placid 1932 (silver). Svenska Konståkningsförbundet Svenska Konståkningsförbundet (SKF) är ett av Sveriges äldsta specialidrottsförbund. Hastighetsåkning och konståkning utgjorde från början ett gemensamt förbund och bildades redan År 1945 delades de båda grenarna upp i var sitt specialidrottsförbund. Konståkning har funnits i Sverige i organiserad form sedan 1883 i och med bildandet av Stockholms Allmänna Skridskoklubb (SASK). På naturisens tid var Sverige en ledande nation i konståkningsvärlden. Namn som Gillis Grafström, Ulrich Salchow och Magda Julin återfanns ständigt toppen på internationella resultatlistor från mästerskapen under 1900-talets första decennier. Flera OS- och VM-medaljer gick till svenska åkare under 20- och 30-talen, och Salchow fick t o m ett hopp uppkallat efter sig. Efter dessa fina placeringar har Sverige placerat sig mer blygsamt i resultatlistorna internationellt sett. Dock är svensk konståkning på väg uppåt och förväntningarna inför framtiden är stora. På herrsidan har Kristoffer Berntsson och Adrian Schultheiss stått för fina framgångar under 2000-talets första decennium och vid JVM 2011 tog Alexander Majorov den första mästerskapsmedaljen i modern tid när han tog brons. Alexander har även en 6:e plats från EM 2013 och i februari 2014 blev han i hård konkurrens 14:e man på OS i Sotji. På damsidan svarade Lina Johansson för många fina internationella resultat i början av 2000-talet. Säsongen 2011/2012 kom den första Grand Prix-medaljen någonsin (brons) och det var Viktoria Helgesson som stod för den prestationen. Viktoria har hittills två 5:e Konståkningens nyaste disciplin, synkroniserad konståkning (fd. teamåkning), har funnits sedan mitten av 1980-talet. Här har Sverige rönt mycket stora framgångar internationellt genom åren och tillhör idag de ledande nationerna med sex (6) VM-guld där det senaste är från Svenska Konståkningsförbundet är medlem i Riksidrottsförbundet (RF), Sveriges Olympiska Kommitté (SOK) samt Internationella Skridskounionen (ISU) och följer dessa organisationers regler och riktlinjer, där ISU:s Code of Ethics ligger till grund för Svenska Konståkningsförbundets etiska kod som var och en som deltar i förbundets verksamhet åtar sig att följa. Förbundet har även egna Policyregler som finns att ladda ner från www. skatesweden.se. Övergripande vision är att Vi ska brett stå för att högt nå!. Bredd- och elitverksamhet är ömsesidigt beroende av varandra och målet är att ha en elit på internationell nivå och en bredd som gör det möjligt för alla som vill åka konståkning att göra det. För att nå dit behövs en sammanhållen och gemensam strategi för föreningar, distrikt och förbund, varför den s.k. Svenska Modellen från 2007 arbetats fram. Förbundets roll är att peka ut övergripande mål, att veta vad som krävs för att uppnå dem, att ta fram strategier samt skapa resurser för att nå målen. Svenska Konståkningsförbundet har liksom RF arbetat fram ett policydokument med konståkningens gemensamma riktlinjer, Konståkningen vill. Detta dokument reviderades 2013 och finns för nedladdning på och kan även beställas från förbundskansliet. Ett exemplar av Konståkningen vill skickades ut till alla föreningar hösten Fakta Svenska Konståkningsförbundet - Omsättning ca 12 miljoner SEK. - Antal medlemmar: ca st. - Antal licensierade tävlingsåkare: ca st. - Antal licensierade pojkar: ca 120 st. - Antal mästerskapsmedaljer genom tiderna hittills (singel/par/isdans): 61 st. - Antal mästerskapsmedaljer synkroniserad konståkning hittills: 11 st, varav 6 VM-guld. 8 9

6 Struktur och beslutsordning Förbundet leds av en styrelse bestående av sex (6) ledamöter plus en (1) ordförande. Alla ledamöter väljs på fyra (4) år, ordförande på två (2) år. Förbundets stadgar från 1991 utgör stommen/skelettet i förbundets verksamhet. Dessa ses regelbundet över och revideras allt eftersom omvärlden och förutsättningarna ändras, senast i juni Årsmötet är förbundets högst beslutande organ och hålls vartannat år (jämna år). Rösträtt på Årsmötet har distrikt och föreningar som i tid fullgjort sina skyldigheter. Samtidigt anordnas vartannat år en mötesplats (Convention) med föreläsningar och seminarier för alla konståkningsintresserade i Sverige. Det finns sex (6) olika kommittéer som ansvarar för förbundets olika verksamhetsområden. Vad respektive kommitté gör/ansvarar för kan du läsa om under rubriken Kommittéerna. En anställd Generalsekreterare finns sedan 2008 som leder ett förbundskansli bestående av för närvarande fem (5) anställda samt en (1) projektanställd, som tillsammans ska verkställa det som styrelse och kommittéer beslutar om. Sverige är indelat i elva (11) distrikt, vilka är en viktig del i förbundets arbete. Om distriktens roll kan du läsa under rubriken Distrikten. I Sverige finns runt 135 föreningar spridda från Trelleborg i söder till Kiruna i norr. De flesta är egna föreningar medan ett knappt 20-tal är sektioner inom en större förening. Ekonomi Förbundets ekonomi består främst av statsbidrag, en del riktat till elit och en del riktat till breddverksamhet. Bidragen baseras på bestämda fördelningsnycklar så som antal medlemmar, antal redovisade LOK-stödstillfällen, antal utbildningstillfällen mm. Arbetet med att få sponsorer pågår sedan många år men det är svårt för de mindre förbunden i idrottsfamiljen att knyta sponsorer till sig. SKF räknas som ett mellanstort förbund och får ungefär 3,8 miljoner kr i statsbidrag per år. Några av frågorna förbundet prioriterar - Att få fler ishallar/mer istider/längre säsong. - Att öka antalet konståkande pojkar. - Att öka antalet tekniska funktionärer. - Att utbilda/stärka/hjälpa föreningarna. - Att marknadsföra sporten. - Att öka antalet sponsorer. - Att arrangera internationella mästerskap. Kommittéerna Elitkommittén Singel, Par och Isdans (EKSPI) Elitkommittén Singel, Par och Isdans ansvarar för förbundets elitverksamhet inom singel, paråkning och isdans. Det innebär bland annat att utarbeta elitprogram, ta ut åkare till landslagen, att följa/stötta landslagsåkare, planera och genomföra landslagsläger samt göra uttagningar till internationella tävlingar och mästerskap. För närvarande finns ingen elitverksamhet inom isdans, varför isdansens utveckling ligger under Utvecklingskommittén Elitkommittén Synkro (EKSY) Elitkommittén Synkro ansvarar för elitverksamheten inom synkroniserad konståkning (f.d. teamåkning). Det innebär bland annat att utarbeta elitprogram, att ta ut landslag, att följa/stötta landslaget i synkro, att stötta övriga lag som har internationell kapacitet samt att göra uttagningar till internationella tävlingar och mästerskap

7 Tekniska Kommittén (TEK) Tekniska Kommittén ansvarar för alla svenska tävlings- och testregler. Kommittén ansvarar även för de Tekniska Funktionärerna och föreslår bland annat uttagningar till förbundstävlingar. Dessutom ansvarar man för utbildnings- och stomplaner samt manualer, dokument och riktlinjer för Tekniska Funktionärer. Tävlingskommittén (TVK) Tävlingskommittén förvaltar och utvecklar de svenska tävlingssystemen. Man arrangerar tillsammans med utsedda föreningar bland annat SM i både singel och synkro, SKF-trofén och Elitseriefinalen. Kommittén hanterar även tävlingsadministration med tävlingsplanering, antagning/fördelning av åkare samt rankingen. TVK ansvarar även för teknisk support, utrustningarna, IT-stöd samt stöttar och utbildar arrangörer i Tävlingsledning, IndTA och ClubComp. Utbildningskommittén (UTBK) Utbildningskommitténs uppgift är att i samarbete med övriga kommittéer utveckla, planera och genomföra förbundets utbildningsverksamhet samt att upprätta och underhålla utbildningsplanerna. Utvecklingskommittén (UTVK) Utvecklingskommittén arbetar för att på alla plan bredda konståkningen i Sverige. Målet är att alla discipliner (singel, par, isdans och synkro) ska vara representerade på så många orter som möjligt och att alla ska ha möjlighet att åka konståkning i alla ishallar runt om i Sverige. UTVK arrangerar regelbundet nationella sammandrag för pojkar, paråkare och isdansare. Förbundet har även två råd och ett utskott som stöttar verksamheten; ett Idrottsmedicinskt Råd, ett Elitråd samt ett Internationellt Utskott. Det finns dessutom en Referensgrupp Tränare som bistår förbundet i olika frågor. Distrikten Den huvudsakliga verksamheten sker naturligtvis ute i landets föreningar. Förbundets elva (11) distrikt skall ses som länken mellan föreningarna och Svenska Konståkningsförbundet. Distriktens uppgift är att självständigt och på uppdrag av SKF bedriva tävlings-, utbildnings- och utvecklingsverksamhet till stöd för föreningarna. SKF anordnar distriktsordförandeträffar minst en gång per år för att ge distrikten, utifrån de olika förutsättningar som finns runt om i landet, möjlighet att på bästa sätt utföra sitt uppdrag. Kartan till vänster visar var landets konståkningsföreningar finns och hur distrikten är indelade. Distriktens uppdrag i detalj kan du läsa om på

8 Föreningen Frågor som rör föreningens verksamhet och åtagande är naturligtvis det mest omfattande området i denna handbok det är mycket att hålla reda på och som ska göras. Föreningens rättigheter och skyldigheter Som medlem i Svenska Konståkningsförbundet har en förening följande rättigheter: - Rösträtt på SKF:s Årsmöte. - Tillgång till SKF:s tävlingsverksamhet. - Tillgång till SKF:s utbildningsverksamhet. - Möjlighet att erhålla bidrag (LOK-stöd, Idrottslyftsbidrag etc). Som medlemsförening finns följande grundläggande skyldigheter: - Föreningen ska ha godkända föreningsstadgar. - Föreningen ska i tid betala årsavgift till SKF och distriktsförbund (SDF). - Föreningsrapport (medlemsstatistik) ska årligen skickas in till SKF via IdrottOnline. Styrelsens ansvar En styrelse är förtroendevald av medlemmarna på föreningens Årsmöte och har i och med sitt accepterande även tagit på sig ett ansvar att sköta föreningens förvaltning. Följande punkter ska styrelsen särskilt beakta: - Följa gällande lagar och bindande regler. - Verkställa beslut fattade av Årsmötet. - Planera, leda och fördela arbetet inom föreningen. - Ansvara för och förvalta föreningens medel. - Förbereda och genomföra Årsmötet. Det ankommer på varje enskild styrelseledamot att utföra sitt uppdrag korrekt, lojalt och omsorgsfullt. Om en styrelseledamot inte lever upp till detta kan hon eller han bli personligen ansvarig för den skada som drabbar föreningen. För ideella föreningar gäller dock som huvudregel att det är den juridiska personen som med sina tillgångar svarar för föreningens åtaganden. Styrelse och medlemmarna går fria från ansvar så länge som verksamheten har skötts korrekt. Man kan säga att medlemmarna i en förening i princip alltid går fria från ansvar. För att läsa mer om styrelsens ansvar, läs mer på Riksidrottsförbundets servicesajt, Förslag på organisation av verksamheten Det finns självklart inget givet svar hur en konståkningsförening ska vara uppbyggd/ organiserad. All verksamhet ska dock utgå från de stadgar föreningen antagit och ha ett barnrättsperspektiv. De allra flesta idrottsföreningars verksamhet är pyramidformad med en bred bas och en smalare topp. De flesta föreningar har en huvudtränare och ett antal timanställda tränare som sköter/ansvarar för träningen på isen. I en konståkningsförening ser verksamheten oftast ut så här, oavsett disciplin: Elitåkare Tävlingsåkare Konståkningsskola Skridskoskola Det administrativa arbetet utförs oftast av en ideell styrelse som planerar, organiserar och även gör allt operativt jobb. En del har en kanslist anställd. Ett dilemma i många föreningar är att det är några få personer som gör allt, medan många gärna har synpunkter på verksamheten men inte vill/har tid att engagera sig. Det är naturligtvis en fördel att ha flera olika utskott/kommittéer/arbetsgrupper med personer utanför styrelsen som har andra ansvarsområden utöver det löpande administrativa arbete som är en styrelses huvuduppgift. Arbetet förenklas om ansvarig i resp. arbetsgrupp antingen redan sitter i styrelsen eller är adjungerad vid behov (inbjuden till styrelsemöten när frågor rörande just den gruppens arbete tas upp). Vanliga arbetsgrupper oavsett om man bedriver verksamhet inom singel/par/isdans eller synkro är: Tävlingsgrupp Gör bland annat schema, gruppindelning, tävlingsfördelning/-planering, anmäler till tävlingar, löser licenser, planerar testtillfällen etc. Många huvudtränare gör detta inom ramen för sin anställning. Konståkningsskolegrupp Fångar upp intresserade barn (och därmed värnar om föreningens fortlevnad), planerar grupper, gör schema samt informerar föräldrar/barn vad det innebär att träna konståkning. Även denna del kan ingå i en huvudtränares uppgifter

9 Skridskoskolegrupp Planerar säsongen, engagerar tränare, annonserar och bjuder in barn. Gör gruppindelning tillsammans med tränare, erbjuder märkestagning, arrangerar ev. jul- och våravslutningar samt informerar föräldrar. Sponsor-/intäktsgrupp Hittar sponsorer och övriga intäkter i form av bidrag (t ex LOKstöd, Idrottslyftsbidrag, SISU-bidrag), söker stipendier samt ansvarar för försäljning av t ex blommor, kläder, lotter etc. Bidrag söks ofta av kassören/styrelsen. Informationsgrupp Ansvarar för föreningens hemsida samt för att sprida viktig information till föreningens medlemmar. Kan naturligtvis även skötas av utsedd person i styrelsen alt. av annan ledare eller tränare. Arrangörsgrupp Ansvarar för att ansöka om, planera och genomföra tävlingar i föreningen. Minst en (1) i varje klubb som får i uppdrag att arrangera en tävling måste ha genomgått förbundets centrala arrangörsutbildning i Tävlingsledning. Trivselgrupp Planerar ev. uppvisningar/shower tillsammans med tränare/andra arbetsgrupper, bakar till avslutningar, sköter ev. klubbrum, beställer gemensamma klubbkläder, ordnar tema-/trivselkvällar etc. Ovanstående grupper är att ses som förslag på områden som inte nödvändigtvis behöver skötas av en styrelse. Styrelsens uppgift, förutom det formella ansvaret, är främst att driva och utveckla hela verksamheten utifrån ett övergripande perspektiv med alla barns och ungdomars bästa för ögonen samt att ha en långsiktig strategi för: - Att aktivt jobba med föreningens värdegrund. - Att rekrytera nya/fler åkare. - Att behålla ungdomar längre upp i åldrarna. - Att arbeta för att få fler/bättre istider och att samarbetet med såväl kommunen som den lokala hockeyföreningen är gott. - Att marknadsföra konståkningen på orten genom att informera kommuninvånare, press, politiker och företag om verksamheten och dess behov. - Att se till att föreningen har en välutbildad tränarstab med tydliga anställningsavtal. Tränarna, både yngre/nya och etablerade, bör uppmanas att vidareutbilda sig. - Att se till att föreningen har/utbildar tekniska funktionärer (Domare/TC/TS/DVO) och att dessa ges möjlighet till viktig vidareutbildning. För den som vill förkovra sig ytterligare i föreningsjuridik och föreningsutveckling, finns ett mycket bra utbildningsmaterial i flera steg från SISU Idrottsutbildarna som heter IFL - Idrottens Föreningslära. Alla föreningar och förbund mår bra om så många medlemmar som möjligt har grundläggande föreningskunskap. IFL är vad körkortet är för bilisten. Det går att köra utan, men det går så mycket bättre om man vet varför man gör det man gör! 16 17

10 Säsongen En konståkningssäsong startar den 1 juli och slutar den 30 juni året därpå. Många föreningar har ett annat räkenskapsår, oftast med årsbokslut på våren och årsmöte i maj eller juni. För att åskådliggöra vad som sker när på året, beskrivs här säsongen månad för månad från säsongsstarten i juli. Observera att detta inte är någon komplett förteckning, utan ta för vana att regelbundet gå in på hemsidan samt att noga läsa de centrala utskick som görs. Juli - Förbered verksamheten; dvs. utifrån de istider föreningen har, gör schema, gruppindelningar samt räkna fram avgifter etc. Augusti - Betala medlemsavgiften till Svenska Konståkningsförbundet och ert SDF. - Säsongens regler kommer, följer de internationella ändringar som görs av ISU. - Sök LOK-stöd (lokalt aktivitetsstöd) avseende vårterminen som varit. - Se till att alla ev. föreningsövergångar är klara. - Lös licenser hos Folksam för föreningens tävlingsåkare, licensperiod = 1 sep 31 aug. - Bjud in till/planera föreningens skridskoskola. - Anmäl till höstens lokala/regionala utbildningar, kolla både med SISU, distriktet och SKF. Händer i augusti: - Landslagsläger singel och par. - Pojksammandrag. - JGP-serien startar. September - Vartannat år (jämna år) hålls förbundets Årsmöte. - Flera centrala utbildningar genomförs. - Se över avtal med bland annat STIM och SAMI. Händer i september: - Vartannat år (jämna år) arrangeras Convention mötesplatsen för Konståkningssverige, vartannat år en förlängd Utbildningshelg. - Tävlingssäsongen startar. Oktober - Gå igenom medlemsregisteret i IdrottOnline och stäm av aktuella medlemmar. - Börja planera ev. Isshow, både avseende jul- och våravslutning. Händer i oktober - GP-serien startar. November - Skicka in Föreningsrapporten (medlemsstatistik) via IdrottOnline. - Anmäl till vårens A-tävlingar. Händer i november - Centralt Ungdomslyftsläger singel och par. - Pre-Event synkroniserad konståkning. December - Förbered och skicka in Återrapporter för projekt/utbildningar som beviljats bidrag från Idrottslyftet under kalenderåret som varit. Händer i december: - SM i singel, par och isdans. Januari - Skicka kontrolluppgifter till Skatteverket och till föreningens anställda. Händer i januari: - EM i singel, par och isdans. Februari - Sök LOK-stöd (lokalt aktivitetsstöd) avseende höstterminen som varit. Händer i februari: - Vinter-OS vart fjärde år (2014, 2018, 2022 osv). - JVM singel, par och isdans. - NM singel, par och isdans. Mars - Boka istider för nästa säsong. - Underlag för att arrangera tävling kommande säsong skickas till distrikten. Händer i mars: - VM i singel, par och isdans. - SM i synkroniserad konståkning. - JWCC/JVM i synkroniserad konståkning

11 April - Planera föreningens Årsmöte (beroende på verksamhetsår). - Beställ förtjänsttecken till ledare och teknikmärken till åkare som förslagsvis delas ut på föreningens Årsmöte. Händer i april: - VM i synkroniserad konståkning. - Elitseriefinal. Maj - Anmäl till höstens tävlingar (Elitserien, Morgondagar-serien, A-tävlingar). - Avsluta säsongen och genomför föreningens Årsmöte. - Planera vilka som behöver gå vilka utbildningar nästa säsong (tränare/domare/arrangör). - Anmäl till höstens centrala utbildningar. Händer i maj: - Landslagsläger singel och par. - Centralt Ungdomslyftsläger singel och par. Juni - Uppdatera i IdrottOnline ev. förändringar i föreningen och styrelsen efter Årsmötet. Viktiga datum Det finns ett antal datum som är mer viktiga än andra för en konståkningsförening att hålla reda på under en säsong. För att föreningens medlemmar ska få tävla och för att föreningen ska ha rösträtt på förbundets Årsmöte, krävs att Föreningsrapporten (medlemsstatistiken) är inskickad i tid och att föreningens årsavgift finns på SKF:s konto senast utsatt datum. Övriga viktiga datum nedan är bland annat deadlines för ansökan om bidrag, vilket är väl så viktigt för verksamheten i en ideell förening. Lägg alltså nedanstående datum på minnet! 25 aug 31 aug 01 sep 30 nov Sista dag för ansökan om LOK-stöd avseende föregående vårtermin (1/1-30/6), görs via IdrottOnline. Nytt datum från Sista dag för betalning av föreningens årsavgift/medlemsavgift (för närvarande kr) till Svenska Konståkningsförbundet, betalas till BG , ingen faktura skickas. Sista dag för föreningsövergångar. Perioden 31 maj - 1 september är det möjligt att byta förening. I annat fall krävs beslut om dispens. Sista dag för att skicka in föreningens medlemsstatik, den s.k. Föreningsrapporten. Görs via IdrottOnline. Se till att löpande under året ha kontakt med ert SISU-distrikt om vilka möjligheter till stöd ni kan få med bland annat utvecklingsarbete och utbildningsinsatser utifrån just er förenings behov och förutsättningar. SISU Idrottslutbildarna kompletterar stödet du som förening kan få från Svenska Konståkningsförbundet. 31 dec 25 feb 30 jun Sista dag för inskickande av återrapporter för beviljade Idrottslyftsmedel avseende bidrag utbetalade under hösten, görs via IdrottOnline. Sista dag för ansökan om LOK-stöd avseende föregående hösttermin (1/7-31/12), görs via IdrottOnline. Nytt datum från Sista dag för inskickande av återrapporter för beviljade Idrottslyftsmedel avseende bidrag utbetalade under våren, görs via IdrottOnline. Övriga viktiga datum är naturligtvis alla deadlines för anmälan till olika tävlingar och utbildningar som förbundet, distrikten och enskilda föreningar arrangerar samt deadlines när Idrottslyftsansökningar ska vara inne. Tänk på att även medlemsavgiften till ert SDF ska betalas en gång/år! 20 21

12 För att läsa mer om IdrottOnline och alla fördelar, gå in på För att komma i kontakt med RF:s support, skicka ett e-postmeddelande till helpdesk@rf.se eller kontakta supporten på telefon (för telefontider, se IndTA Förbundet har tillsammans med fem andra förbund utvecklat IndTA, Individuellt Tävlings- Administrativt system. Systemet är en fristående modul som är ihopkopplad med Idrott- Online. Systemet är byggt för att förenkla och minimera administrationen kring våra tävlingar. Utförliga manualer för IndTA finns på Utbildning kring IndTA ingår i tävlingsledningsutbildningen, se sid 35. För support kring IndTA, vänd er till Svenska Konståkningsförbundet. Var finns all viktig information? Hemsidan är den primära informationskanalen sedan ett par år tillbaka. Ta för vana att under säsongen minst en gång per vecka även gå in på förbundets sida, dvs. den blå bakomliggande sidan som främst vänder sig till alla som jobbar med svensk konståkning. Den rosa startsidan är att se som en konståkningsportal för den breda allmänheten som är intresserad av konståkning. På portalen hittar du bland annat artiklar om tävlingar både i Sverige och utomlands, resultat, information om olika evenemang, intervjuer med spännande profiler och mycket mer. För att hitta det du söker på hemsidan finns på alla sidor en ikon i form av ett förstoringsglas längst upp till höger. Klicka på ikonen och skriv vad det är du söker information om. Från centralt håll försöker vi även påminna om viktiga saker att komma ihåg med direktutskick via e-post (Föreningsinformation) till föreningens officiella adress. IdrottOnline IdrottOnline är idrottens verktyg för kommunikation och administration. Systemet är svensk idrotts egna webbaserade verktyg (baserat på webbpubliceringsverktyget EPiServer) och är byggt utifrån att individ, förening och förbund ska ha ett gemensamt system för administration och kommunikation. Svenska Konståkningsförbundet har beslutat att använda IdrottOnline fullt ut. Syftet är att man i ett och samma verktyg har sin webbplats, har tillgång till medlemsregister, kan söka LOK-stöd och Idrottslyftsbidrag, anmäler till centrala utbildningar samt numera även sköter all tävlings- och testadministration i det som kallas IndTA (Individuellt TävlingsAdministrativt system). Försäkringar Via sitt medlemskap i Svenska Konståkningsförbundet omfattas föreningen automatiskt av två försäkringar; - Riksidrottsförbundets Grundförsäkring, tecknad i Folksam och betald av RF. Försäkringen är ett grundskydd för föreningen och det är styrelsens ansvar att kontrollera om försäkringen måste kompletteras. Ideella förtroendevalda, ledare, funktionärer, tränare och domare är försäkrade då de utför uppdrag åt försäkrad organisation - förutsatt att deras arvoden inte är högre än enbart kostnadstäckande ersättning. Observera att denna försäkring inte omfattar aktiva idrottsutövare eller anställda (t ex tränare och kanslipersonal), ej heller föreningens egendom! - Svenska Konståkningsförbundets Olycksfallsförsäkring, tecknad i Folksam och betald av SKF. Försäkringen har två inriktningar, en för de som tävlar och en för övriga aktiva idrottsutövare upp till det året de fyller 16 år. Försäkringsvillkoren är samma för båda kategorier. Licensförsäkringen måste enligt Svenska Konståkningsförbundets regelverk alla som testar och tävlar lösa hos Folksam inför varje säsong. Licensförsäkringen gäller vid tävling, träning och läger samt på vägen dit och hem. Ungdomsförsäkringen gäller för alla aktiva idrottsutövare (skridskoskolebarn, träningsgrupper etc.) till och med 31 augusti det kalenderår de fyller 16 år. Försäkringen gäller vid träning och läger samt på vägen dit och hem. Observera att aktiva som inte har en Licensförsäkring och är äldre än 16 år (t ex träningsgrupper för äldre ungdomar och vuxna), ej omfattas av SKF:s olycksfallsförsäkring! Varje förening uppmanas att kontakta Folksam för en genomgång av vad just er förening behöver för försäkringsskydd. Läs mer om Folksams olika försäkringar på eller på

13 Föreningens tränare Styrelsen ansvarar för och är arbetsgivare åt de tränare som är anställda av föreningen, varför det är en rekommendation att man som förening är medlem i Arbetsgivaralliansen. Arbetsgivaralliansen är en fristående, demokratisk arbetsgivarorganisation för ideella och idéburna organisationer som bidrar med professionell arbetsgivarkompetens i alla frågor som rör förhållandet mellan arbetsgivare och arbetstagare. Skatt och sociala avgifter ska betalas enligt gällande regler. Olika anställningsformer kräver olika ansvar. Det är att rekommendera att minst två (2) personer i styrelsen är kontaktpersoner vad gäller både själva anställningsvillkoren och träningsupplägget i föreningen för att säkerställa att tränaren följer den verksamhetsplan som Årsmötet beslutat om samt att hon/han är väl förtrogen med de normer och värderingar som gäller i föreningen. Istider För att kunna bedriva konståkningsverksamhet behövs naturligtvis tillgång till istider under såväl för-, huvud- som eftersäsong. Något som inte alltid är enkelt då de flesta ishallar håller öppet utifrån ishockeyns behov. När SHL:s grundserie (fd Elitserien) i ishockey är slut i mars stänger många ishallar av gammal vana alt. går över till eftersäsongstaxa. Där har alla vi som jobbar med svensk konståkning ett oerhört viktigt arbete att göra för att förändra synen på hur en ishallssäsong på 2010-talet ser ut. Inte minst med tanke på jämställdhetsfrågan där Riksidrottsmötet (RIM) 2011 antog en mer aktiv ställning än tidigare i frågan om könsdiskriminering inom idrotten och den sneda resursfördelningen i form av tillgång till anläggningar. SKF har arbetat fram ett underlag för istidsförhandlingar, kontakta förbundskansliet för att kostnadsfritt beställa detta (info@skatesweden.se). Det finns i dagsläget ingen officiell lönestatistik för konståkningstränare som kan ge riktlinjer vad en licensnivå eller erfarenhet motsvarar i tim- eller månadslön. Det är alltid individuella kontrakt som upprättas mellan förening och tränare. Det finns en tränarförening som man kan vända sig till om man har frågor som rör tränare. För kontaktuppgifter, vänd er till Svenska Konståkningsförbundet. Tänk på att en anställd tränare inte omfattas av RF:s Grundförsäkring, den gäller enbart ideella ledare. Varje förening ombeds därför noggrant att kontrollera vad som gäller för just er förening. Det är vanligt att en förening står för samtliga utbildningskostnader för en tränare mot att tränaren ifråga förbinder sig att stanna i föreningen ett antal år alternativt arbetar utan ersättning viss tid. De centrala utbildningarna (Steg 3 och 4) ges bidrag från Idrottslyftet. För utbildningsplaner och ålderskrav, läs mer på

14 Föreningens tekniska funktionärer (Domare, TC/TS/DVO) Det råder stor brist på tekniska funktionärer i Sverige. Så stor att många tävlingar får ställas in. Varje förening som har aktiva tävlingsåkare bör ha ett flertal tekniska funktionärer i form av domare, tekniska specialister (TS) och tekniska kontrollanter (TC) samt data- och videoperatörer (DVO). Alla behövs för att kunna genomföra den omfattande tävlingsverksamhet som svensk konståkning har. Inga tekniska funktionärer inga tävlingar. Så enkelt är det. Det är vanligt att en förening står för samtliga utbildningskostnader för tekniska funktionärer mot att personen ifråga förbinder sig att stanna i föreningen ett antal år samt ställer upp när föreningen ordnar tester och tävlingar. Några timmar kan även ske utan ersättning. Samtliga utbildningar för tekniska funktionärer ges bidrag från Idrottslyftet. Det finns en domarförening som man kan vända sig till om man har frågor som rör domare. För utbildningsplaner och ålderskrav, läs mer på Föreningens föräldrar Inom alla idrotter finns det många bra och engagerade föräldrar som jobbar för hela verksamhetens bästa och som inte enbart har sitt eget barn i fokus. Dessa föräldrar är ovärderliga och en nödvändighet för de ideella föreningarnas fortlevnad. Vissa engagerar sig i styrelsen, vissa i olika arbetsgrupper och vissa genom punktinsatser vid t ex tävlingar, uppvisningar och läger. Det finns även föräldrar som enbart har sitt eget barns bästa för ögonen och agerar utifrån det, vilket ibland kan leda till konflikter. Därför är det oerhört viktigt att de vuxna i en förening dels är väl förtrogna med den värdegrund föreningen har beslutat om, dels förstår vikten av att behandla alla barn lika och se till alla barns och ungdomars bästa. Värdegrunden i en förening baseras lämpligen på policydokumenten Idrotten Vill och Konståkningen Vill, men måste naturligtvis anpassas till resp. förening. Även SISU Idrottsutbildarna har mycket bra material kring just värdegrunds- och trygghetsfrågor, bland annat Skapa trygga idrottsmiljöer och Så blir du världens bästa idrottsförälder. Det finns även kortfilmer framtagna om barns lärande med barnens bästa för ögonen. Läs mer på www. sisuidrottsutbildarna.se och Svenska Konståkningsförbundet planerar att under 2014 ta fram en Föräldrahandbok som på ett enkelt sätt beskriver hur svensk konståkning är organiserad och fungerar samt hur man som förälder bäst stödjer både sitt eget barn och övriga barn/ungdomar inom svensk konståkning. Skulle tvister uppstå i en förening, är det i första hand föreningens styrelse som ska hantera frågan. Om problemet mot förmodan inte går att lösa inom föreningen, är det till sitt SDF föreningen/parterna ska vända sig. Man kan även vända sig till sitt DF (RF:s regionala kontor) och/eller SISU Idrottsutbildarna och be om råd/stöd. Bidragsmöjligheter Det finns några centrala bidragsmöjligheter för en förening att söka. Förutom nedanstående bidrag finns även allmänna stipendier att söka, se t ex RF:s servicesajts hemsida, www. svenskidrott.se. Svenska Konståkningsförbundet har för närvarande inga egna stipendier man kan söka

15 LOK-stöd Alla föreningar anslutna till ett SF har rätt att söka LOK-stöd (statligt LOKalt Aktivitetsstöd) för de träningstillfällen en förening har. Alla medlemmar mellan 7-25 år är bidragsberättigade (nytt åldersspann från 2014). För varje sammankomst (träningstillfälle) har man de senaste åren fått 24 kr per träningstillfälle och för varje barn/ungdom har man fått 8 kr per barn och träningstillfälle. Med andra ord kan det bli en hel del viktiga pengar till verksamheten. Det är lite tidskrävande att arbeta med LOK-stödet, men idag kan man registrera närvaron direkt i en dator eller mobiltelefon i samband med träningen. När terminen är slut, får man då per automatik fram föreningens totala underlag för LOK-stödet. Bidraget söks två (2) gånger per år, den 25 augusti (avser den gångna vårterminen) och den 25 februari (avser den gångna höstterminen). En deltagare får räknas en dag per idrott. Läs mer på SISU Idrottsutbildarna SISU Idrottsutbildarna är ett studieförbund och idrottens egen utbildningsorganisation som finns nära dig och din förening. SISU Idrottsutbildarna är uppdelade i 21 distrikt och uppdraget är att stimulera människor till lärande och organisationsutveckling med utbildning, bildning och utveckling som medel. SISU Idrottsutbildarna utgår ifrån din förenings behov och förutsättningar och finns där för att stödja er i ert utvecklingsarbete. SISU Idrottsutbildarna har dessutom ett uppdrag i Idrottslyftet att utveckla verksamheten för att uppnå intentionen i Idrotten Vill. I detta uppdrag ingår att tillsammans med föreningen göra en analys av föreningens nuläge för att utifrån detta nuläge prioritera framtida utvecklingsarbete. Idrottslyftet Huvudsyftet med Idrottslyftet är att behålla fler barn och ungdomar inom idrotten. Hur varje idrott bäst gör det, är upp till varje förbund att avgöra. Allt som görs ska genomsyras av riktlinjerna i Idrotten vill och genomföras utifrån ett barnrättsperspektiv, dvs. barnens och ungdomarnas bästa ska vara i fokus. Jämlikhet och jämställdhet är andra viktiga ledord. Idrottslyftets primära målgrupp är barn och ungdomar mellan 7-25 år. Konståkningens föreningspott fördelas av Utvecklingskommittén utifrån förbundsstyrelsens riktlinjer. Ett av kriterierna för att beviljas medel är förutom ovanstående, att man fullgjort sina skyldigheter mot förbundet (dvs. betalt sin årliga medlemsavgift och skickat in sin Föreningsrapport) samt att projekten stämmer överens med såväl Idrottslyftets riktlinjer som Svenska Konståkningsförbundets verksamhetsmål. Det finns för närvarande två möjligheter att söka bidrag från Idrottslyftet: - Föreningsprojekt (söks i förväg). 1-2 ansökningsomgångar per säsong. - Utbildningsbidrag (söks senast 30 dagar efter avslutad utbildning). För detaljer, se Bidraget söks via IdrottOnline

16 - Svenska Mästerskapen (SM, JSM, USM) - Riksmästerskap (RM) - Elitserietävlingar - A-tävlingar - DM - Synkrokval-tävlingar - Klubbtävlingar (singel/par/isdans + synkro) - Stjärntävlingar (singel/par/isdans + synkro) - Showtävlingar - Internationella tävlingar/mästerskap Tävlingar och tester Tävlingsverksamheten i Sverige följer de regler och riktlinjer som beslutas av Svenska Konståkningsförbundet och följer de internationella reglerna som ISU, International Skating Union, fastställer varje år. Det finns fyra olika officiella discipliner som man tävlar i och som det finns internationella mästerskap i; singel (Damer och Herrar), paråkning, isdans och synkroniserad konståkning (fd teamåkning). De tre förstnämnda är även olympiska grenar valdes en fjärde konståkningsgren in i den olympiska familjen - Team Figure Skating. Detta är inte det vi i Sverige förknippar med team, utan ett team/lag som består av fyra deltagare; en Dam, en Herre, ett Paråkningspar och ett Isdanspar som tävlar var för sig men bildar ett lag. Det finns även en disciplin som är ganska stor utomlands som heter Adult Skating. Kategorin erbjuder både vuxna som börjat åka sent och seniorer som inte längre tävlar enligt ISU:s vanliga tävlingsregler, ett tävlingsformat där man kan fortsätta att tävla i konståkning långt upp i åldrarna. Det svenska tävlingssystemet Tävlingssystemet är uppbyggt med ett antal olika tävlingstyper anpassade för de olika åkarnas utvecklingsnivå. Åkarna delas in i tävlingsklasser efter ålder och kunskapsnivå. För att få tävla krävs att man har en licens som man löser årligen hos, för närvarande, Folksam. I licensen ingår även en extra försäkring utöver föreningens grundförsäkring. Följande tävlingar arrangeras i Sverige: Det svenska testsystemet Testsystemet består av två delar, Basictester och Friåkningstester. Basictesterna syftar till att åkarna ska lära sig grundläggande skridskoteknik, bågar, skär och vändningar. Friåkningstesterna syftar dels till att kvalitetssäkra teknikutvecklingen, dels att dela in åkarna kunskapsmässigt för tävlingar. När samma nivå på Basic- och Friåkningstester uppnåtts, kan man beställa teknikmärken via förbundskansliet. Testreglerna finns att ladda ner på För att få testa måste man ha löst licens, se ovan, samt ha ett testkort som föreningen beställer via förbundets webbshop. Det finns även en bra/tydlig demo-dvd med Basictesterna att beställa via webbshopen. Innan man testar har man oftast tagit alla sex olika Skridskoskolemärken som finns. Märkena är i form av ett lejon som heter Leo. När man klarat märke 6 eller när man tagit Grundtesterna, tar de flesta åkare av hjälmen. Varje förening bör ha en tydlig policy kring när man tar av hjälmen. När det är dags ska det förstås ske i samförstånd mellan tränare, föräldrar och åkare. Föräldrarna är naturligtvis de som avgör när de känner sig trygga med att deras barn tar av hjälmen. Vem får arrangera en tävling? Ansökan om att få arrangera en tävling görs inför varje tävlingssäsong genom distriktet (SDF) i enlighet med den information som skickas ut från Svenska Konståkningsförbundet/ distriktet. Alla tävlingar ska vara sanktionerade av det distrikt som arrangörsföreningen tillhör. Observera att utbildningskrav för arrangörer gäller, läs mer på

17 Hur bedöms konståkning? Nuvarande bedömningssystem infördes 2004 och utgår från en teknisk panel med TS/ TC/DVO som identifierar vad åkaren utför och värderar svårighetsnivån. Därefter värderar en domarpanel kvaliteten på de utförda elementen. Alla element har ett fastställt värde och finns listade i tabeller. Utöver den tekniska poängen bedöms även presentationen av programmet med 3-5 olika programkomponenter, beroende på nivå på åkare. Svensk konståkning har även utvecklat så kallade Stjärntävlingar för åkare på breddnivå, där ett enklare och slutet bedömningssystem tillämpas och endast halva startfältet placeras medan övriga deltagare kommer på delad placering. Läs mer på Utbildning Svenska Konståkningsförbundet genomför på central nivå runt 30 utbildningar per säsong. Utbildningarna riktar sig till instruktörer (från Steg 3A och uppåt), till tekniska funktionärer, dvs. Domare (från Steg 2 och uppåt), Tekniska Kontrollanter (TC), Tekniska Specialister (TS), och Data-/Video Operatörer (DVO) samt till tävlingsarrangörer. Ofta försöker förbundet anordna lite större centrala utbildningshelger för att få synergieffekter när flera olika funktionärer/ledare träffas. För att anmäla till och läsa mer om de olika utbildningarna Svenska Konståkningsförbundet erbjuder och som beskrivs lite mer utförligt nedan, läs mer på www. skatesweden.se. Utöver dessa centrala utbildningar tillkommer dessutom alla regionala utbildningar som sker runt om i distrikten på de lägre nivåerna för instruktörer och domare. Det genomförs omkring ett 50-tal regionala utbildningar varje säsong. För att vidareutbilda sig inom övriga områden inom idrotten, har SISU Idrottsutbildarna ett gediget utbud av utbildningar inom många olika områden som berör alla som på något sätt är engagerade inom idrotten. Läs mer på Tränare/Instruktör För att bli tränare/instruktör i konståkning finns det en väl genomarbetad utbildningsplan från skridskoskoletränare till landslagstränare. En tränare/instruktör är en förutsättning i en förening - någon måste bedriva verksamheten på isen och undervisa barnen. För att börja sin tränarkarriär (Grundkursen) ska man fylla 14 år är det år man går Grundkursen (ny åldersgräns från 1 januari 2014). Domare Att det finns kompetenta och välutbildade domare är en förutsättning för att överhuvudtaget kunna arrangera tävlingar. Även för domare finns en väl utarbetad utbildningsplan inom såväl singel & paråkning som synkroniserad konståkning som säkerställer att vi har duktiga och kvalificerade domare såväl nationellt som internationellt. För att bli domare krävs att du är 15 år och helst före detta åkare

18 Tävlingsarrangör Kompetenta och kunniga arrangörer är nödvändigt för att vi ska kunna upprätthålla och utveckla tävlingsverksamheten i Sverige. Som tävlingsarrangör är det en stor mängd detaljer att hålla reda på. För att alla deltagare på tävlingar ska ges lika förutsättningar är det viktigt att tävlingar genomförs i enlighet med Svenska Konståkningsförbundets regler och riktlinjer. Minst en i varje förening måste ha genomgått och ha en aktuell Tävlingsledarutbildning från förbundet för att föreningen ska få arrangera en tävling. SKF erbjuder arrangörsutbildningar med två olika inriktningar: Teknisk kontrollant (TC) Som Teknisk kontrollant (TC) ansvarar man för tävlingens tekniska panel och är därmed ytterst ansvarig för bedömningen av det tekniska innehållet i varje åkares program. Man arbetar i ett team tillsammans med de tekniska specialisterna (TS), data- och videooperatörerna (DVO). En Teknisk kontrollant (TC) har en domarutbildning i botten. Teknisk specialist (TS) Rollen som Teknisk specialist (TS) innebär att man ingår i tävlingens tekniska panel och är den som identifierar varje tekniskt element (hopp, piruetter, steg) som åkaren utför. Under ledning av den tekniska kontrollanten (TC) arbetar man i ett team tillsammans med en assisterande teknisk specialist samt dataoperatör och videooperatör (DVO). För att vara kvalificerad som teknisk specialist ska man vara minst 20 år, tidigare åkare på nationell elitnivå eller tränare för elitåkare på nationell nivå. Arrangörsutbildning Tävlingsledning En utbildning i hur man arrangerar en tävling. Det är nödvändigt att minst en (1) person i föreningen har en aktuell Tävlingsledarutbildning för att föreningen överhuvudtaget ska få arrangera en tävling. Demonstration av förbundets utrustning sker och utbildningen går igenom samtliga tävlingssystem. Riktar sig till samtliga tävlingsarrangörer på alla nivåer, men är även lämplig för personer som vill förkovra sig inom området teknisk support. Arrangörsutbildning ClubComp En mer teknisk utbildning för arrangörer av Klubbtävlingar och A-tävlingar. Ingående utbildning i datorprogrammet ClubComp och i vilka tekniska lösningar som krävs för A-tävlingar och Klubbtävlingar. God datorvana krävs. Data-/videooperatör (DVO) Data-/videooperatörerna (DVO) är två viktiga personer i framtagandet av ett korrekt tävlingsresultat. De ingår i den tekniska panelen, där man arbetar i ett team med en teknisk kontrollant (TC) och tekniska specialister (TS). Dataoperatörens uppgift är att mata in de identifierade elementen och deras svårighetsgrad i datorn under tävlingsåket. Efter åket klipper och spelar videooperatören upp det eller de element som den tekniska panelen vill se igen, t ex landningen av ett hopp i slow motion. För att bli DVO ska man vara 20 år och ha goda kunskaper om konståkningens tekniska aspekter

19 Elitverksamhet Elitverksamhet är det oftast ett fåtal åkare som bedriver i en förening. Denna lilla grupp är oerhört viktig för såväl svensk konståkning som för föreningen lokalt dels i marknadsföringssyfte på orten för att kunna locka nya medlemmar, dels för föreningens självkänsla. En elitåkare är dock resurskrävande på många sätt; det behövs många istimmar med få åkare på isen, välutbildade tränare, jämlika åkare att träna med, tävlingar på andra orter i Sverige, internationella tävlingar, läger runt om i världen mm. Förbundet försöker, så långt statsanslagen räcker, fördela de medel som erhålls för den nationella elitverksamheten på bästa sätt. Elitverksamhet Singel, Par och Isdans Det krävs idag en oerhört strukturerad organisation runt en elitåkare som har internationella ambitioner. Från centralt håll finns Elitkommittén Singel, Par och Isdans som sedan många år driver ett systematiskt och framgångsrikt arbete med och runt våra svenska landslagsåkare och blivande sådana. Genom ungdomssatsningar som Top Ten och Ungdomslyftet har våra främsta åkare i modern tid fått sin skolning/vägledning, vilket nu börjar visa sig i resultatlistorna internationellt. Det finns ett Seniorlandslag med en Toppgrupp samt ett Juniorlandslag. Kravanalys Singel, Par och Isdans Svenska Konståkningsförbundet har arbetat fram en s.k. Kravanalys för singel och par där det beskrivs vad som förutom åkarens engagemang, träning och ambition krävs av förening, distrikt och förbund för att få fram en elitåkare av internationellt mått. Till denna Kravanalys finns även en studieplan för användning ute i föreningarna. Allt material går att beställa via förbundskansliet. Arbetet med en Kravanalys för isdans pågår. Elitverksamhet Synkro Sverige är sexfaldiga (!) världsmästare i synkroniserad konståkning som är det officiella namnet. Vi är en av de ledande nationerna internationellt, men övriga länder har knappat in på Sveriges enorma övertag under början av 2000-talet. VM i synkroniserad konståkning har arrangerats sedan år Sverige har ett Seniorlandslag i synkroniserad konståkning och ytterligare ett seniorlag som får stöd för en internationell satsning. Inget Juniorlandslag finns, men två lag stöttas för sina resp. internationella satsningar. Kravanalys Synkro Svenska Konståkningsförbundet har arbetat fram motsvarande Kravanalys för synkroniserad konståkning där det beskrivs vad som krävs av individen, laget, föreningen, distriktet och förbundet för att ett lag ska nå internationella topplaceringar på mästerskapen. Även denna går att beställa via förbundskansliet

20 Källor NÅGRA VIKTIGA ADRESS- OCH TELEFONUPPGIFTER Svenska Konståkningsförbundet Riksidrottsförbundet Foto: Dennis Wernersson Linn Hansson Anna Bolteus Fredrik Persson Svenska Konståkningsförbundet Privat IdrottOnline support ISU Mitt distrikt SDF namn: (telefontider) E-post: Hemsida: Kontaktperson: Telefon: 38 39