Att driva en konståkningsförening

Transkript

1 Att driva en konståkningsförening Handbok för styrelser och ledare som vill få en överblick över svensk konståkning och samtidigt öka sin kunskap om vad som krävs och förväntas av en konståkningsförening.

2 Varför en handbok? Denna handbok har som främsta syfte att överskådligt beskriva hur svensk konståkning fungerar och är uppbyggd samt vad som krävs och förväntas av en konståkningsförening. Det är inte bara regelverk, formalia och myndigheters krav som vi ska ta hänsyn till vi som jobbar med barn- och ungdomsidrott har även ett oerhört viktigt ansvar som ledare. Vi är alla viktiga förebilder som på bästa sätt ska vägleda våra aktiva genom deras barn- och ungdomsår. Denna uppdaterade version är skriven i enlighet med den strategiska planen för svensk idrott och det som kallas för Strategi Målet med Strategi 2025 är livslångt idrottande i förening och att så många som möjligt ska delta så länge som möjligt, i så bra verksamheter som möjligt. I en tid när folkhälsan är en av våra stora samhällsutmaningar och där skillnaderna i hälsa mellan olika grupper ökar så är livslångt idrottande ett prioriterat område för svensk idrott som samhällsaktör. Svenska Konståkningsförbundet har även i linje med den strategiska planen för svensk idrott och Strategi 2025 tagit fram arbetsverktyg för att förenkla arbetet ute i föreningslivet. Dessa handböcker och arbetsmaterial beskrivs i korthet i denna handbok, tillsammans med kompletterande arbetsmaterial från Riksidrottsförbundet och SISU Idrottsutbildarna. Stockholm, mars 2018 Det är nödvändigt att all verksamhet i en förening utgår från ett barnrättsperspektiv; barnens bästa ska alltid komma i första hand. Alla barn är lika mycket värda, har samma rättigheter, får inte diskrimineras och har även rätt till inflytande och delaktighet. Alla barn har rätt till utveckling utifrån sina egna förutsättningar och rätt att säga hur de vill ha det, och då ska vuxna lyssna på dem och bemöta dem med respekt. Det är mycket man måste veta, kunna och hålla reda på för att driva en konståkningsförening. Detsamma gäller för de flesta idrotter då all verksamhet idag är betydligt mer professionell och komplex än förr. Detta samtidigt som tiden blir alltmer knapp för många och allt fler drar sig för att arbeta ideellt. Mot bakgrund av detta sattes denna handbok ihop för första gången 2014 för att på ett överskådligt sätt kunna göra livet lite enklare som ideell ledare inom svensk konståkning. Förhoppningen är att du som läser denna handbok har den med dig på styrelsemöten och snabbt kan slå upp en sida och direkt få svar på frågor och/eller har den liggande på ditt skrivbord när du arbetar med din förening och/eller ditt distrikt. Mer detaljerad information om innehållet i denna handbok finner du på svenskkonstakning.se samt på Riksidrottsförbundets hemsida rf.se. Vi är många som jobbar för svensk konståkning på olika nivåer och på olika sätt och vi är alla ovärderliga och oerhört viktiga för vår idrott! Det vi alla måste ha som mål är att ge våra barn och ungdomar en bra idrottsverksamhet genom hela deras aktiva karriär. Det är för deras skull som verksamheten finns. Idrott ska vara lekfull, allsidig och ta hänsyn till individens utvecklingstakt. Den ska bedrivas i en kamratlig och trygg social miljö, med hjälp av utövarnas erfarenheter av och synpunkter på tränings- och tävlingsverksamheten. Den ska stimulera till kvalitativ och långsiktig utveckling för varje individ, vilket förhoppningsvis bidrar till ett livslångt intresse för idrott. Handboken har kunnat skrivas, tryckas och distribueras tack vare Idrottslyftet. 3

3 Innehåll 6 Den svenska idrottsrörelsen 8 Omorganisering inom svensk idrott 9 En idrott som förbereder oss för livet 10 Svenska Konståkningsförbundet 10 Vår vision 10 Vår verksamhetsidé 10 Vår värdegrund 12 Struktur och beslutsordning 12 Ekonomi 13 Prioriterade frågor för förbundet 13 Våra hemsidor 14 kommittéerna 14 Elitkommittén Singel, Paråkning och Isdans (EKSPI) 14 Elitkommittén Synkro (EKSY) 14 Tekniska Kommittén (TEK) 14 Tävlingskommittén (TVK) 14 Utbildningskommittén (UTBK) 15 Utvecklingskommittén (UTVK) 15 Etik- och Disciplinnämnd 15 Råd och utskott 16 distrikten 18 föreningen 18 Vad är en idrottsförening? 19 Föreningens rättigheter och skyldigheter 21 Styrelsens ansvar 23 Förslag på organisation av verksamheten 25 Föreningens tränare 27 Föreningens tekniska funktionärer (Domare, TC/TS/DVO) 27 Föreningens föräldrar 28 SKF:s Uppförandekod 28 Värdegrund 29 Försäkringar 29 Istider 30 Bidragsmöjligheter 30 Statligt LOK-stöd 30 Idrottslyftet 31 IdrottOnline 31 IndTA 32 säsongen 37 viktiga datum 38 sisu Idrottsutbildarna 40 tävlingar och tester 43 När kan man ta av hjälmen? 43 Vem får arrangera en tävling? 43 Hur bedöms konståkning? 44 Utbildning 44 Tränare 44 Domare 44 Teknisk kontrollant (TC) 45 Teknisk specialist (TS) 45 Data-/videooperatör (DVO) 45 Tävlingsarrangör 46 elitverksamhet 46 Elitlicens 47 Elitverksamhet Singel, Paråkning, Isdans 47 Elitverksamhet Synkro 47 Kravanalys Singel, Paråkning, Isdans och Synkro Foto: Anna Bolteus, Emma Svensson, David Piacenti, Dennis Wernersson Källor:

4 Den svenska idrottsrörelsen Svensk idrott utgörs av drygt idrottsföreningar som är organiserade inom 72 olika Specialidrottsförbund (SF) under Riksidrottsförbundet (RF). RF-stämman (Riksidrottsmötet, RIM) är idrottens högsta beslutande organ, idrottens riksdag, och hålls i maj/juni vartannat år (ojämna år) och där har samtliga SF rösträtt. RF-stämman beslutar bl.a. om en gemensam verksamhetsinriktning för idrotten och om viktiga gemensamma policyfrågor. Stämman väljer också Riksidrottsstyrelse (RS) och en del andra gemensamma organ. SISU Idrottsutbildarna Distriktsidrottsförbund (DF)/ SISU Idrottsutbildarna Riksidrottsförbundet (RF) Svenska Konståkningsförbundet (SKF) Specialidrottsdistriktsförbund Konståkningsförening Sveriges Olympiska Kommittée (SOK) Internationella Skridskounionen (ISU) Riksidrottsförbundet (RF) Riksidrottsförbundet är svensk idrotts samlande organisation med uppgift att stödja, företräda och leda de 72 specialidrottsförbunden i gemensamma frågor, såväl nationellt som internationellt. Specialidrottsförbund (SF) Sveriges SF är oberoende organisationer som är ansvariga för sin specifika idrott. Exempel på SF är Svenska Konståkningsförbundet. Specialidrottsdistriktsförbund (SDF) Ett SDF organiserar sin idrott i ett distrikt /på regional nivå och Sverige är indelat i 11 st konståkningsdistrikt. Exempel på SDF är Skånes Konståkningsförbund. Distriktsidrottsförbund (DF) Ett DF är Riksidrottsförbundens regionala kontor. Sverige är uppdelat i 19 distrikt med ett DF i varje. Ett DF:s uppdrag är att stödja, företräda och leda distriktets idrott. Exempel på DF är Värmlands Idrottsförbund. SISU Idrottsutbildarna SISU Idrottsutbildarna är svensk idrotts eget studieförbund som arbetar med bildning och utbildning inom idrotten. På den regionala och lokala nivån av sin verksamhet ansvarar SISU:s 19 distrikt för samarbete med specialdistriktsförbunden och idrottsföreningarna. Sveriges Olympiska Kommitté (SOK) SOK:s huvuduppdrag är att organisera och genomföra Sveriges deltagande i de Olympiska Spelen (OS). Idrotterna som är medlemmar i Riksidrottsförbundet har skapat gemensamma riktlinjer för idrottens utformning, i förbund och föreningar, som heter Idrotten vill. Den första versionen av Idrotten vill kom till Sedan dess har många specialidrottsförbund antagit egna program, däribland Svenska Konståkningsförbundet ( Konståkningen vill ). 6 7

5 Omorganisering inom svensk idrott Just nu pågår ett stort utvecklingsarbete inom svensk idrott där man tittar på alternativa sätt att organisera sig för att fler ska få möjlighet att idrotta i en förening, på olika sätt, så länge som möjligt. Ett populärt begrepp idag är att gå från triangel till rektangel. Detta begrepp betyder för svensk konståkning att den traditionella föreningsverksamheten ska skapa möjligheter även för de åkare som inte vill satsa på att bli elit- och/eller tävlingsåkare utan att det ska finnas större möjlighet att kunna åka konståkning hela livet. De förändringar som pågår inom svensk idrott innebär inte att tävlingsmomenten försvinner utan att fokus flyttas från resultatet till den individuella prestationen och utvecklingen hos individen. Barn och unga får på så sätt tävla även framöver men på sina villkor och inte på vuxnas. Svensk idrott har enats om en gemensam strategi där vi tillsammans ska arbeta för att barn och ungdomar väljer att idrotta så länge som möjligt i våra föreningar. Om vi hjälper våra åkare att jämföra sig med sig själva i högre utsträckning kommer de ha lättare att uppleva positiva känslor och tankar kopplade till konståkningen och på så vis lyckas behålla glädjen, gemenskapen och lusten att fortsätta utvecklas. Forskning visar tydligt att det inte gynnar barn och ungas utveckling att t.ex. ha resultatlistor. Det leder snarare till att tränare/föräldrar tenderar att pressa åkare i unga åldrar för att nå resultat vilket gör att många barn och unga tappar motivationen, glädjen och viljan att idrotta. Barnidrott handlar om lek och utveckling. Därför bör barns prestationer sättas i relation till den egna utvecklingen. Självklart har barn rätt att få veta hur det har gått för dem i en tävling. Men deras prestationer bör primärt sättas i relation till den egna utvecklingen och inte till andras. SKF tog på sitt årsmöte (i september 2016) beslut om att justera reglerna för Stjärntävlingar för att på ett bättre sätt möta RF:s anvisningar för barn- och ungdomsidrott. Det pågår ständigt en debatt om hur svensk konståkning ska utveckla sin verksamhet och anpassa sig efter RF:s anvisningar för barn- och ungdomsidrott. Förbundet kommer aldrig anse sig färdiga med arbetet utan kontinuerligt utvärdera och göra justeringar i enlighet med forskning och rekommendationer. En idrott som förbereder oss för livet Framtidens idrott ska vara nyfiken och inspireras av förändringarna som sker i samhället. Idrotten ska hålla oss i rörelse hela livet men de senaste åren har vi sett att barn och ungdomar slutar allt tidigare och att de flesta inte hittar tillbaka till idrotten, samtidigt upplever många vuxna att trösklarna in i föreningslivet är höga. Det måste gå att idrotta på flera olika sätt och våra föreningar måste bli bättre på att möta människors olika behov så att fler känner sig välkomna på sina villkor. En ny syn på träning och tävling börjar få fäste på alla nivåer, där allt fler ser idrotten som en utbildning för livet och både vi som förbund och våra föreningar talar om rätten till rörelseförståelse för alla. I en sådan idrott ger vi alla en bra grund att stå på samtidigt som vi tränar och tävlar som förut, men där fokus ligger på den individuella utvecklingen istället för på resultatet. Idrottsrörelsen har gemensamt beslutat vilka frågor som ska vara prioriterade fram till 2025 och de kan sammanfattas på följande sätt: Livslångt idrottande Svensk idrott ska vidareutveckla verksamheten så att barn, unga, vuxna och äldre väljer att idrotta i förening under hela livet. Svensk idrott ska nå fler idrottsliga framgångar internationellt. Idrottens värdegrund är vår styrka Alla lever och leder enligt svensk idrotts värdegrund. Idrott i förening Svensk idrott ska vidareutvecklas, samverka med andra aktörer och ge goda möjligheter att idrotta i förening. Idrotten gör Sverige starkare Idrottsrörelsen är en ännu starkare samhällsaktör. Mer information om svensk idrotts gemensamma riktlinjer finns på RF:s hemsida rf.se och strategi2025.se. 8 9

6 Svenska Konståkningsförbundet Svenska Konståkningsförbundet (SKF) är medlem i Riksidrottsförbundet (RF), Sveriges Olympiska Kommitté (SOK) samt Internationella Skridskounionen (ISU) och följer dessa organisationers regler och riktlinjer. SKF har även en egen uppförandekod inskriven i stadgarna sedan årsmötet i september 2016 som omfattar samtliga som är verksamma inom svensk konståkning. Uppförandekoden är bland annat baserad på ISU:s Code of Ethics, Idrotten Vill och övriga gemensamma styrdokument inom svensk idrott. SKF har därtill tydliga policys för samtliga anställda, funktionärer, förtroendevalda och ledare som har uppdrag i förbundet och som verkar i anslutning till arrangemang inom SKF:s centrala verksamhet. Policyn gäller även tränare och åkare som medverkar på dessa arrangemang. Vår vision Svensk konståkning Synligare, starkare, stoltare Vår verksamhetsidé Konståkning är träning, lek, tävling, motion och uppvisning. Alla kan vara med, det ska vara roligt och lekfullt. Tävlingar finns på alla nivåer, för alla åldrar. Alla ska må bra. Det ger gemenskap, utveckling och god hälsa. Varje förening bedriver en hållbar verksamhet utifrån sina medlemmars intressen, förutsättningar och ambition. Vår värdegrund Glädje, Glöd & Gemenskap! Glädje, glöd och gemenskap är drivkrafterna i vår verksamhet. Vi vill bedriva och utveckla verksamheten så att vi har roligt, mår bra och presterar efter egen förmåga, intresse och vilja. I konståkningens gemenskap är och känner sig alla välkomna. SvenSka konståkningsförbundets uppförandekod 1. vi ger alla medlemmar inom svensk konståkning möjlighet att uppleva glädje, glöd och gemenskap. 2. vi ansvarar för åkarnas och övriga aktivas hälsa och välmående i samband med konståkningsverksamhet. 3. vi underlättar åkarens och övriga aktivas utveckling med utgångspunkt i den enskilda individens utvecklingsnivå, förutsättningar och ambitionsnivå. 4. vi är goda förebilder genom vårt uppförande både på och utanför isen. 5. vi bidrar till åkarens och de övriga aktivas utveckling genom att göra dem delaktiga i beslut som rör deras konståkningsutövande samt skapar en miljö där individen reflekterar och tar ansvar. 6. vi förespråkar och utövar rent spel och en dopningsfri idrott. 7. vi håller oss uppdaterade kring och är förtrogna med gällande stadgar, regler och allmänna bestämmelser för föreningen, distriktet och förbundet. 8. vi accepterar ingen form av kränkningar eller trakasserier. 9. vi respekterar varandras olika roller och uppdrag samt accepterar spelets regler, regeltolkningar och beslut vid tävling och test. 10. konståkning är en idrott för alla och vi respekterar allas lika värde. 10

7 Fakta Svenska Konståkningsförbundet Antal medlemmar: ca st. Antal licensierade tävlingsåkare: ca st. Antal internationella mästerskapsmedaljer genom tiderna hittills (singel/paråkning/isdans): 61 st. Antal internationella mästerskapsmedaljer mästerskapsmedaljer synkroniserad konståkning hittills: 11 st, varav 6 VM-guld. Källa: IdrottOnline, januari 2018 Struktur och beslutsordning Förbundet leds av en styrelse bestående av sex (6) ledamöter plus en (1) ordförande. Alla ledamöter väljs på fyra (4) år, ordförande på två (2) år. Förbundets stadgar utgör stommen/skelettet i förbundets verksamhet. Dessa ses regelbundet över och revideras allt eftersom omvärlden och förutsättningarna ändras, senast i september Årsmötet är förbundets högst beslutande organ och hålls vartannat år (jämna år). Rösträtt på årsmötet har distrikt och föreningar som i tid fullgjort sina skyldigheter (mer information om detta går att läsa på sid. 19). Samtidigt som årsmötet, anordnas vartannat år en mötesplats (kallat Convention) med föreläsningar och seminarier för alla konståkningsintresserade i Sverige. Det finns för närvarande sex (6) olika kommittéer som ansvarar för förbundets olika verksamhetsområden. Vad respektive kommitté gör/ansvarar för kan du läsa om under rubriken Kommittéerna (se sid ). En anställd Generalsekreterare finns sedan 2008 som leder ett förbundskansli bestående av för närvarande sju (7) tillsvidareanställda som tillsammans ska verkställa det som årsmöte, styrelse och kommittéer beslutar om. Sverige är indelat i elva (11) distrikt, vilka är en viktig del av förbundet. Mer om distriktens roll kan du läsa under rubriken Distrikten (se sid, 16-17). I Sverige finns ca 140 föreningar spridda från Trelleborg i söder till Kiruna i norr. Ekonomi En viktig del av SKF:s ekonomi består av statsbidrag (ett basbidrag för grundverksamheten), där en del är riktat till elit och en del riktat till breddverksamhet. Bidragen baseras på bestämda fördelningsnycklar så som antal medlemmar, antal redovisade LOK-stödstillfällen, antal utbildningstillfällen m.m. Prioriterade frågor av förbundet: Att kommunicera ut vad konståkning är och vilka behov vår idrott har. Att säkra trygga miljöer i Sveriges konståkningsföreningar. Att säkra tillväxt och att fler stannar kvar längre inom svensk konståkning. Att ge våra aktiva möjlighet att utvecklas, oavsett nivå och ambition. Att utbilda/stärka såväl tränare/ledare som föreningar. Att öka antalet tekniska funktionärer. Att få fler ishallar och isytor/mer istider/längre säsong. Att bli en mer jämställd idrott med fler killar/män. Att marknadsföra idrotten och öka antalet sponsorer. Att arrangera internationella mästerskap. Våra hemsidor Hemsidan svenskkonstakning.se är den primära informationskanalen avseende mer praktiska frågor kring svensk konståkning. Ta för vana att minst en gång i veckan gå in på hemsidan för att läsa om eventuella nyheter. Skatesweden.se är SKF:s inspirationswebb och svensk konståknings ansikte utåt mot resten av konståknigsvärlden. Här hittar du aktuella artiklar, tävlingsresultat och reportage om svensk konståkning i allmänhet och våra svenska landslagsåkare i synnerhet. På sajten finns något för alla som vill följa svensk konståkning! SKF påminner även från centralt håll om viktiga saker att komma ihåg med direktutskick via e-post (föreningsinformation) till föreningens officiella adress (viktigt att den hålls uppdaterad i IdrottOnline samt att ändring av den officiella adressen medelas till SKF)

8 Kommittéerna Internationella Kommittén Internationella Kommittén (IK) ska arbeta för att kvalitetssäkra uttagningar av åkare och nomineringar av Tekniska Funktionärer samt ledare så att förbundets mål enligt Strategi 2026 och verksamhetsinriktningen uppnås. Kommittén ska verka för att stärka Svenska Konståkningsförbundets positioner i internationella sammanhang genom att aktivt arbeta med att öka representationen av Tekniska Funktionärer vid internationella tävlingar och mästerskap. IK arbetar i samråd med övriga kommittéer, råd och personal i relevanta frågor. Nationella Kommittén Nationella Kommittén (NK) ska samla in och analysera data för att bygga den korrekta bilden av svensk konståkning och nuvarande trender inom förbundet, distrikten och föreningarna för att gemensamt utveckla olika program som skapar hållbar verksamhet för idrotten inom utveckling och utbildning i alla discipliner. NK arbetar i samråd med övriga kommittéer, råd och personal i relevanta frågor. Tekniska Kommittén (TEK) Tekniska Kommittén (TEK) ansvarar för alla svenska tävlings- och testregler för samtliga discipliner. Kommittén ansvarar även för de tekniska funktionärerna och föreslår bland annat uttagningar till förbundstävlingar, ser över utbildningsbehov, manualer, dokument och riktlinjer för tekniska funktionärer. Kommittén arrangerar tillsammans med utsedda föreningar förbundstävlingarna, bland annat SM i alla discipliner, SKF-Trofén och Elitseriefinalen. Kommittén hanterar tävlingsadministration med tävlingsplanering samt antagning/fördelning av åkare och ranking. TVK ansvarar för teknisk support, IT-stöd samt stöttar och utbildar arrangörer i Tävlingsledning, IndTA och ClubComp. TVK ansvarar dessutom för alla arrangörsanvisningar. TVK arbetar i samråd med övriga kommittéer, råd och personal i relevanta frågor. Etik- och Disciplinnämnd Svenska Konståkningsförbundets tillsatte i maj 2017 en Etik- och Disciplinnämnd till vilken styrelsen har överlämnat bestraffningsrätten. Nämndens uppdrag är att handlägga etiska frågeställningar och inkomna disciplinärenden utifrån RF:s stadgar. Ett ärende anmäls till det SDF (disktrikt) som den anmälde tillhör. Bestraffningsärenden ska i första hand handläggas av det SDF där den förening, vilken den anmälde tillhör eller annars är knuten till, har sin hemort eller av ett bestraffningsorgan som är rikstäckande. Styrelsen, kommittéer, SDF och personal anmäler direkt till Etik- och Disciplinnämnden. Råd Svenska Konståkningsförbundet har, vid sidan av kommittéorganisationen, utsett ytterligare stödorgan i form av Råd. Ett Idrottsmedicinskt Råd och ett Tränarråd. Ansvarar för uppföljning av aktivitets- och utbildningskrav, skiljedomar- och TC-rapporter samt relevanta utbildningar. TEK arbetar i samråd med övriga kommittéer, råd och personal i relevanta frågor. Tävlingskommittén (TVK) Tävlingskommittén (TVK) förvaltar och utvecklar de svenska tävlingssystemen samt fastställer tävlingsregler på nationell nivå för samtliga discipliner i samarbete med Tekniska Kommittén (TEK)

9 Distrikten Den huvudsakliga verksamheten sker ute i landets konståkningsföreningar. Förbundets elva (11) distrikt skall ses som länken mellan föreningarna och SKF. Distriktens uppgift är att självständigt och på uppdrag av SKF bedriva tävlings-, utbildnings- och utvecklingsverksamhet till stöd för föreningarna. SKF strävar efter att anordna distriktsordförandeträffar en gång per år för att ge distrikten, utifrån de olika förutsättningar som finns runt om i landet, möjlighet att på bästa sätt utföra sitt uppdrag. Kartan till vänster visar var landets konståkningsföreningar finns och hur distrikten är indelade

10 Föreningen Frågor som rör föreningens verksamhet och åtagande är naturligtvis det mest omfattande området i denna handbok det är mycket att hålla reda på och som ska göras. Vad är en idrottsförening? Idrotten skapar god hälsa, målmedvetenhet och gemenskap. Idrottsföreningens demokratiska form ger också medlemmarna möjlighet att själva sätta upp ramar för sitt idrottande och är föreningens främsta tillgång. Hur en förening ska bedrivas eller vilken verksamhetsinriktning den ska ha finns inte reglerat i någon lag utan detta beror på medlemmarnas intressen. Inom konståkningen måste vi hålla oss till vad vi kommit överens om inom svensk idrott i idéprogrammet Idrotten Vill samt konståkningens egna idéprogram Konståkningen Vill, vilket du finner mer information om på svenskkonstakning.se. Medlemmarna är föreningens kärna som ska besluta om inriktningen för föreningens verksamhet samt välja en styrelse som sedan operativt ska organisera den. I en konståkningsförening är det alltså åkarna som är kärnan och deras intressen ska speglas i de beslut som fattas kring verksamheten. En styrelses sammansättning kan se ut på olika sätt. Nedan finner ni ett utdrag ur RF:s stadgemall för hur sammansättningen kan se ut: Föreningens rättigheter och skyldigheter Som medlem i SKF har samtliga föreningar följande grundrättigheter (förutsatt att den årliga/ medlemsavgiften betalats samt att medlemsstatistiken skickats in i tid): Rösträtt på SKF:s årsmöte. Tillgång till SKF:s tävlingsverksamhet. Tillgång till SKF:s utbildningsverksamhet. Möjlighet att erhålla bidrag (LOK-stöd, Idrottslyftsmedel etc.). Som medlemsförening finns följande grundläggande skyldigheter: Föreningen måste ha godkända föreningsstadgar. Föreningen måste erlägga medlemsavgift till SKF senast den 31 augusti varje år (3 000 kr, faktureras). Årsavgift ska även betalas till det distriktsförbund (SDF) föreningen tillhör enligt resp. SDF:s regler (kontakta ert SDF för detaljer vad som gäller för just ert distrikt). Föreningen måste årligen skicka in en Årsrapport (medlemsstatistik) till SKF via IdrottOnline senast den 30 november varje år. Föreningen måste informera sina anställda och medlemmar om SKF:s uppförandekod och ta ansvar för att den efterlevs inom ramen för föreningens verksamhet. Föreningens rättigheter och skyldigheter är reglerade i Kapitel 8 i SKF:s stadgar. 6 kap Styrelsen 1 Sammansättning Styrelsen ska bestå av ordförande samt (X antal) övriga ledamöter. Styrelsen ska bestå av kvinnor och män. Styrelsen ska inom sig utse vice ordförande och de övriga befattningshavare som behövs. Vid förhinder för ledamot ersätts ledamoten av suppleant. Om ledamot avgår i förtid ersätter suppleanten ledamoten för tiden t.o.m. nästföljande årsmöte. Styrelsen får utse adjungerad ledamot. Sådan ledamot har yttrande- och förslagsrätt men inte rösträtt. Adjungerad ledamot får utses till befattning inom styrelsen

11 8 Kap Föreningarna 1 Medlemskap i förbundet Ideell förening får efter skriftlig ansökan upptas som medlem i förbundet om nedanstående villkor är uppfyllda. 1. Ansökan om medlemskap är upprättad enligt RF:s anvisningar och är åtföljd av föreningens stadgar, vilka ska upprättas på grundval av RF:s stadgemall för idrottsförening. 2. Föreningen på sitt program har sådan idrottslig verksamhet som administreras av förbundet. 3. Föreningen har för avsikt att verka i sådan anda att samverkan med andra medlemsföreningar och berört SDF upprätthålls till nytta för konståkningssportens utveckling på lokal, regional och central nivå. 4. Föreningen har förbundit sig att i sin idrottsliga verksamhet följa RF:s respektive Förbundets stadgar, tävlings- och uppvisningsregler samt beslut fattade av överordnad idrottsinstans. 5. Föreningens namn inte är olämpligt eller kan förväxlas med en till RF redan ansluten förening. 6. Föreningen har betalat de avgifter till Förbundet och SDF som i vederbörlig ordning har bestämts. 7. Föreningen har ett svenskt organisationsnummer 8. Föreningen har förbundit sig att aktivt motverka rasism och varje annan form av diskriminering, otillåten vadslagning och manipulation av tävlingar samt verka för en dopningsfri konståkningsidrott. Lämnas förenings ansökan utan bifall, får föreningen överklaga beslutet hos RIN enligt reglerna i 15 kap. RF:s stadgar. Medlemskap i Förbundet innebär samtidigt att föreningen blir medlem i SDF och DF. 2 Utträde samt uteslutning av förening Förening, som önskar utträda ur förbundet, ska skriftligen anmäla detta. Har föreningen inte betalat föreskrivna avgifter, bestämmer förbundsstyrelsen om de ska betalas eller inte. Förening, som inte har betalat årsavgift till Förbundet och/eller SDF under två på varandra följande år, får förbundsstyrelsen besluta om medlemskapets upphörande. Medlemskapet upphör genom att föreningen avförs från Förbundets medlemsförteckning. Föreningen ska underrättas om att medlemskapet har upphört. Utan att anmälan om utträde föreligger får förbundsstyrelsen utesluta förening om den trots påminnelser underlåter att följa vad som föreskrivs i dessa stadgar eller RF:s stadgar. Förening får också uteslutas, om den inte uppfyller villkoren enligt 2 kap. 1 eller om den har underlåtit att rätta sig efter beslut som i vederbörlig ordning har fattas av Förbundet, SDF, DF, RF eller annars påtagligt har motarbetat Förbundets intressen. Fråga om uteslutning får inte avgöras förrän föreningen har fått tillfälle att yttra sig inom viss av förbundsstyrelsen angiven tid. I beslut om uteslutning ska skälen som ligger till grund för uteslutningen redovisas samt även anges hur beslutet kan överklagas. Beslut om uteslutning får överklagas hos RIN enligt reglerna i 15 kap. RF:s stadgar. Uteslutning eller utträde ur förbundet innebär samtidigt att föreningens medlemskap i SDF och DF upphör. Styrelsens ansvar En styrelse är förtroendevald av medlemmarna på föreningens årsmöte och har i och med sitt accepterande även åtagit sig att ansvara för och sköta föreningens förvaltning. Följande punkter ska styrelsen särskilt beakta: Följa gällande lagar och bindande regler. Verkställa beslut fattade av årsmötet. Planera, leda och fördela arbetet inom föreningen. Ansvara för och förvalta föreningens medel. Förbereda och genomföra årsmötet. Tillse att SKF:s Uppförandekod efterlevs av föreningens anställda och medlemmar. Det ankommer på varje enskild styrelseledamot att utföra sitt uppdrag korrekt, lojalt och omsorgsfullt. Om en styrelseledamot inte lever upp till detta kan han eller hon bli personligen ansvarig för den skada som drabbar föreningen. För ideella föreningar gäller dock som huvudregel att det är den juridiska personen som med sina tillgångar svarar för föreningens åtaganden. Styrelse och medlemmarna går fria från ansvar så länge som verksamheten har skötts i enlighet med gällande lagar. Föreningsstyrelsen ska arbeta för att föreningen har trygga idrottsmiljöer, arbetar efter ett barnrättsperspektiv, samt att man sätter åkarnas/medlemmarnas bästa i centrum när beslut tas om verksamheten. På Rf.se finner du mer information om styrelsens ansvar

12 Förslag på organisation av verksamheten Det finns självklart inget givet svar hur en konståkningsförening ska eller bör vara uppbyggd/organiserad. All verksamhet ska dock utgå från de stadgar föreningen antagit och ha ett barnrättsperspektiv. Nedan finner du ett exempel på hur en konståkningsförening oftast är strukturerad, oavsett disciplin: Det administrativa arbetet utförs oftast av en ideell styrelse som planerar, organiserar och även gör allt operativt jobb, men det finns även föreningar med anställd personal. Ett dilemma i många föreningar är att det är några få personer som gör allt. Det är därför en fördel att ha flera olika arbetsgrupper/kommittéer/utskott med personer utanför styrelsen som har andra ansvarsområden utöver det löpande administrativa arbete som är styrelsens huvuduppgift. Att arbeta efter devisen flera gör lite än att få gör mycket är något vi rekommenderar. Arbetet förenklas om ansvarig i respektive arbetsgrupp antingen sitter i styrelsen eller är adjungerad vid behov (inbjuden till styrelsemöten när frågor rörande just den gruppens arbete tas upp). Vanliga arbetsgrupper oavsett om man bedriver verksamhet inom singel, paråkning, isdans och/eller synkro är: Tävlingsgrupp: Gör bland annat schema, gruppindelning, tävlingsfördelning/-planering, anmäler till tävlingar, löser licenser, planerar testtillfällen etc. Många huvudtränare gör detta inom ramen för sin anställning, enligt de direktiv som sätts upp av styrelsen. Det är att rekommendera att minst två (2) personer i styrelsen är kontaktpersoner vad gäller anställningsvillkoren och träningsplaneringen i föreningen. Detta för att säkerställa att tränaren/tränarna följer den verksamhetsplan som årsmötet beslutat om samt är väl förtrogna med de regler och värderingar som finns i föreningen. Konståkningsskolegrupp: Fångar upp intresserade barn (och därmed värnar om föreningens fortlevnad), planerar grupper, gör schema samt informerar barn/föräldrar vad det innebär att träna konståkning. Även denna del kan ingå i en huvudtränares uppgifter, enligt de direktiv som sätts upp av styrelsen. Skridskoskolegrupp: Planerar säsongen, engagerar tränare, annonserar och bjuder in barn. Gör gruppindelning tillsammans med tränare, erbjuder märkestagning, arrangerar ev. juloch våravslutningar samt informerar föräldrar. Skridskoskoleverksamheten är den enskilt viktigaste rekryteringsbasen som en konståkningsförening har och är ofta det första mötet för åkaren med idrotten. Se svenskskridskoskola.se för inspiration och råd

13 Anläggningsansvarig/anläggningsgrupp: Ansvarar för att vara kontaktperson gentemot SKF i anläggningsfrågor. Då anläggningar är en förutsättning för att vi som idrott ska kunna fortsätta växa och bedriva bra verksamhet på alla nivåer, är detta ett av SKF:s prioriterade områden. Som anläggningsansvarig blir du en del i det kontaktnät av föreningar, distrikt, förbundskansli och andra isidrotter som genom att samarbeta över föreningsoch idrottsgränser arbetar för bättre förutsättningar i våra ishallar samt för fler isytor. Sponsor-/intäktsgrupp: Hittar sponsorer och övriga intäkter i form av bidrag (t.ex. statligt LOK-stöd, Idrottslyftsbidrag, SISU-bidrag, kommunala aktivitetsstöd), söker stipendier samt ansvarar för försäljning av t.ex. blommor, kläder, lotter etc. Bidrag söks ofta av kassören/styrelsen. Informationsgrupp: Ansvarar för föreningens hemsida och sociala kanaler samt för att sprida viktig information till föreningens medlemmar. Kan naturligtvis även skötas av utsedd person i styrelsen alt. av annan ledare eller tränare. Arrangörsgrupp: Ansvarar för att ansöka om, planera och genomföra tävlingar i föreningen. Minst en (1) i varje förening som får i uppdrag att arrangera en tävling måste ha genomgått förbundets centrala arrangörsutbildning i Tävlingsledning på motsvarande tävlingsnivå (läs mer på sid. 45). Trivselgrupp: Planerar ev. uppvisningar/shower tillsammans med tränare/andra arbetsgrupper, bakar till avslutningar, sköter ev. klubbrum, beställer gemensamma klubbkläder, ordnar tema-/trivselkvällar etc. Värdegrundsgrupp: Ansvarar för arbetet med föreningens värdegrund och SKF:s uppförandekod, samt ser till att kontinuerligt skapa aktiviteter för att alla inom föreningen känner till och uppträder i enlighet med dessa. Ovanstående grupper är att ses som förslag på områden som inte nödvändigtvis behöver skötas av en styrelse. Styrelsens uppgift, förutom det formella ansvaret, är främst att driva och utveckla hela verksamheten utifrån ett övergripande perspektiv med alla barns och ungdomars bästa för ögonen samt att ha en långsiktig strategi för: Att säkerställa att ramarna för verksamheten, baserade på Idrotten vill, Konståkningen vill, SKF:s Uppförandekod, samt förbundets och föreningens värdegrund, följs av föreningens medlemmar, förtroendevalda, anställda och åkarnas föräldrar (som ev. inte är medlemmar). Att rekrytera nya/fler åkare och behålla ungdomar längre upp i åldrarna samt kontinuerligt utveckla dessa individuellt. Att kontinuerligt vidareutbilda tränare, rekrytera nya tränare genom att t.ex. uppmuntra och utbilda f.d. aktiva åkare samt se till att dessa har tydliga anställningsavtal och utvecklingsplaner. Att kontinuerligt vidareutbilda och rekrytera tekniska funktionärer (mer information om Domare/TC/TS/DVO finns på sid. 26 och 44-45) genom att t.ex. uppmuntra och utbilda aktiva/f.d. aktiva åkare eller ledare. Att arbeta för att få istider utifrån de behov som finns i föreningen och att samarbetet fungerar bra med såväl kommunen som med övriga isidrotters föreningar, se Ishall på lika villkor, som du finner på svenskkonståkning.se. Att marknadsföra konståkningen på orten genom att informera kommuninvånare, press, politiker och företag om verksamheten och dess behov. För den som vill förkovra sig ytterligare i föreningsjuridik och föreningsutveckling, kontakta SISU Idrottsutbildarna (SISU). Alla föreningar och förbund mår bra om så många medlemmar sommöjligt har grundläggande föreningskunskap. För mer information, se SISU:s hemsida sisuidrottsutbildarna.se. Föreningens tränare Styrelsen ansvarar för och är arbetsgivare åt de tränare som är anställda av föreningen, varför det är en stark rekommendation att man som förening är medlem i Arbetsgivaralliansen. Arbetsgivaralliansen är en fristående, demokratisk arbetsgivarorganisation för ideella och idéburna organisationer som bidrar med professionell arbetsgivarkompetens i alla frågor som rör förhållandet mellan arbetsgivare och arbetstagare (för mer information, se arbetsgivaraliansen.se). Det är att rekommendera att minst två (2) personer i styrelsen är kontaktpersoner vad gäller anställningsvillkoren och föreningens verksamhetsupplägg i föreningen. Detta för att säkerställa att tränaren/tränarna följer den verksamhetsplan som årsmötet beslutat om samt är väl förtrogna med de regler och värderingar som finns i föreningen. Skatt och sociala avgifter ska betalas enligt gällande lagar, där olika anställningsformer kräver olika ansvar. Det finns i dagsläget ingen officiell lönestatistik för konståkningstränare som kan ge riktlinjer vad en licensnivå eller erfarenhet motsvarar i tim- eller månadslön. Det är alltid individuella kontrakt som upprättas mellan förening och tränare. Det finns en tränarförening som man kan vända sig till om man har frågor som rör tränare (för kontaktuppgifter, kontakta info@skatesweden.se). Tänk på att en anställd tränare inte omfattas av RF Föreningsförsäkring Bas, den gäller enbart ideella ledare. Varje förening uppmanas därför noggrant att kontrollera vad som gäller för just er förening

14 Det är vanligt att en förening står för samtliga utbildningskostnader för en tränare. För de centrala utbildningarna (Steg 3 och 4) går det att ansöka om bidrag från Idrottslyftet (50 % av kursavgiften). Ibland finns även möjligheten att ansöka om bidrag från sin kommun för olika typer av ledarutbildningar (undersök denna möjlighet på respektive kommuns hemsida). Utbildningen bör ses som en investering i föreningens verksamhet då den medför en höjd kvalitet och ökad trivsel för medlemmarna. För utbildningsplaner och ålderskrav, läs mer på svenskkonstakning.se. Att tänka på I samband med att föreningen rekryterar en ny tränare så är det viktigt att förväntningarna bli rätt. Ett tips är att ni som förening tänker igenom följande frågeställningar: Vilket/vilka behov har vi? Vilka egenskaper hos tränare värderar vi högst? Vilken kompetens/kompetenser krävs för vår verksamhet? Hur ser vår inriktning och värdegrund ut? Kommunicera detta i annonsen och ha det i åtanke genom hela rekryteringsprocessen samt när ni sedan sätter ihop den arbetsgrupp som har hand om rekryteringen av tränaren/tränarna. Rekryteringsprocessen är mycket viktig och det gäller att vara noggrann med att ta referenser innan man anställer någon. Det är lätt att falla för en fin utbildning, men vi råder er att kontakta minst två referenspersoner i tränarens föregående förening/föreningar innan ni ingår avtal. Föreningen behöver också be om ett utdrag från belastningsregistret*. * Riksidrottsmötet 2019 tog beslut om att föreningar ska begära begränsat registerutdrag ur belastningsregistret för den som anställs, har ideella uppdrag eller andra uppdrag i föreningen och där har direkt och regelbunden kontakt med barn. Beslutet träder i kraft den 1 januari Registerutdrag ska alltid ske vid nytillsättningar. Föreningens tekniska funktionärer (Domare, TC/TS/DVO) Precis som i många andra idrotter i Sverige så råder det stor brist på tekniska funktionärer inom konståkningen inom konståkningen. Så stor att en del tävlingar tvingas ställas in. Varje förening som har aktiva tävlingsåkare bör ha ett flertal tekniska funktionärer i form av domare, tekniska kontrollanter (TC), tekniska specialister (TS) samt data- och videoperatörer (DVO). Alla behövs för att kunna genomföra den omfattande tävlingsverksamhet som svensk konståkning idag efterfrågar. Det är vanligt att en förening står för samtliga utbildningskostnader för de tekniska funktionärerna i föreningen. Det går att ansöka om bidrag (75% av kursavgiften) för samtliga utbildningar för tekniska funktionärer via Idrottslyftet. Ibland finns även möjligheten att ansöka om bidrag från sin kommun för olika typer av ledarutbildningar (undersök denna möjlighet på respektive kommuns hemsida). Utbildningen bör ses som en investering i föreningens verksamhet då den medför en höjd kvalitet och förbättrade möjligheter för medlemmarna. För utbildningsplaner och ålderskrav för tekniska funktionärer, läs mer på svenskkonstakning.se Föreningens föräldrar Inom alla idrotter finns det många bra och engagerade föräldrar som jobbar för hela verksamhetens bästa. Dessa föräldrar är ovärderliga och en nödvändighet för de ideella föreningarnas fortlevnad. Vissa engagerar sig i styrelsen, vissa i olika arbetsgrupper och vissa genom punktinsatser vid t.ex. tävlingar, uppvisningar och läger. Det finns även föräldrar som enbart har sitt eget barns bästa för ögonen och agerar utifrån det, vilket ibland kan leda till konflikter. Därför är det oerhört viktigt att alla vuxna i en förening dels är väl förtrogna med den värdegrund föreningen har beslutat om, dels förstår vikten av att behandla alla barn lika och se till alla barns och ungdomars bästa. SKF har tagit fram en handbok för konståkningsföräldrar där syftena är flera men främst att: Informera om den svenska idrottsrörelsen och om svensk konståkning i synnerhet. Hjälpa föräldrar och föreningar att stötta och stärka såväl sina som andras konståkande barn och ungdomar i den dagliga verksamheten. Beskriva var man hittar mer information och vart man vänder sig med eventuella frågor och funderingar

15 SKF har utifrån föräldrahandboken tagit fram ett utbildnings- och föreläsningsmaterial som hjälper till att utbilda föreningens föräldrar. Materialet beskriver svensk konståknings olika delar och hur idrotten är uppbyggd. Detta material går att ladda ner från svenskkonstakning.se under Föreningslicens. SKF:s Uppförandekod SKF införde på sitt årsmöte 2016 en uppförandekod i stadgarna och som bland annat utgår från konståkningens gemensamma värdegrund och gemensamma riktlinjer som framgår i Konståkningen Vill. SKF:s uppförandekod omfattar alla i föreningen, distriktet och förbundet oavsett vilken roll man har. Till uppförandekoden finns ett arbetshäfte som ska användas som ett förebyggande verktyg för föreningarna. Genom att reflektera över vad uppförandekoden betyder för dig i din/dina roller i föreningen, distriktet och förbundet kan du undvika att hamna i problematiska situationer i onödan. För att se SKF:s uppförandekod i sin helhet, se sid. 11. Värdegrund Värdegrunden i en förening baseras lämpligen på SKF:s värdegrund samt idédokumenten Idrotten Vill och Konståkningen Vill, men måste naturligtvis anpassas till respektive förening. I slutet av 2017 fick alla föreningar ett paket innehållande ett antal uppsättningar diskussionskort som är tänka att underlätta diskussioner kring värdegrundsrelaterade frågor. Diskussionskorten finns även i digitalt format. Mer information om uppförandekoden och dess arbetshäfte går att finna på svenskkonstakning.se SISU Idrottsutbildarna (SISU) har mycket bra material kring värdegrunds- och trygghetsfrågor, bland annat Skapa trygga idrottsmiljöer och Så blir du världens bästa idrottsförälder. Det finns även kortfilmer framtagna om barns lärande med barnens bästa för ögonen. Läs mer på sisuidrottsutbildarna.se och sisuidrottsbocker.se. Med fördel så kan föreningen vända sig till SISU för processhjälp gällande arbetet med sin egen värdegrund och uppförandekod. Skulle tvister uppstå i en förening, är det i första hand föreningens styrelse som ska hantera detta. Om problemet mot förmodan inte går att lösa inom föreningen, är det till sitt SDF föreningen/parterna ska vända sig. Föreningen kan även vända sig till sitt DF-/SISUdistrikt för råd och stöd. Försäkringar Via sitt medlemskap i SKF omfattas föreningen automatiskt av två försäkringar; RF:s Grundförsäkring och SKF:s Olycksfallsförsäkring. RF:s Grundförsäkring Bas, tecknad i Folksam och betald av RF. Försäkringen är ett grundskydd för föreningen och det är styrelsens ansvar att kontrollera om försäkringen måste kompletteras. Ideella förtroendevalda, ledare, funktionärer, tränare och domare är försäkrade då de utför uppdrag åt försäkrad organisation - förutsatt att deras arvoden inte är högre än enbart kostnadstäckande ersättning. Observera att denna försäkring inte omfattar aktiva idrottsutövare eller anställda, ej heller föreningens egendom. SKF:s olycksfallsförsäkring, tecknad i Folksam och betald av SKF. Försäkringen har två (2) inriktningar, en för de som tävlar och en för övriga aktiva idrottsutövare upp till det året de fyller 16 år. Försäkringsvillkoren är de samma för båda kategorier. Licensförsäkringen måste enligt SKF:s regelverk alla som testar och tävlar lösa hos Pensum inför varje säsong. Licensförsäkringen gäller vid tävling, träning och läger samt på vägen dit och hem. Ungdomsförsäkringen gäller för alla aktiva idrottsutövare (skridskoskolebarn, träningsgrupper etc.) till och med 31 augusti det kalenderår de fyller 16 år. Försäkringen gäller vid träning och läger samt på vägen dit och hem. Observera att aktiva som inte har en Licensförsäkring och är äldre än 16 år (t ex träningsgrupper för äldre ungdomar och vuxna), inte omfattas av SKF:s olycksfallsförsäkring. Det finns idag möjlighet att teckna en separat försäkring för aktiva över 16 år som inte tävlar, läs mer på svenskkonstakning.se eller kontakta Pensum. Varje förening uppmanas att kontakta Pensum som är vår samarbetspartner kring försäkringsfrågor för en genomgång av vad just er förening behöver för försäkringsskydd. Försäkringarna som erbjuds är för närvarande tecknade hos Folksam. Läs mer om de olika försäkringarna på folksam.se. Anläggningar och istider För att kunna bedriva konståkningsverksamhet behövs tillgång till istider under såväl för-, huvud- som eftersäsong. Något som inte alltid är enkelt då de flesta ishallar håller öppet utifrån ishockeyns behov och därefter går över till för- eller eftersäsongstaxa. Konståkningens tävlingssäsong är idag från början av september till mitten av april. Behovet av istider är dock i själva verket 11 månader per år för att hinna förbereda sig inför kommande säsong. Där har alla vi som arbetar med svensk konståkning ett oerhört viktigt arbete att 28 29

16 göra för att förändra synen på en ishalls säsongslängd. Inte minst med tanke på jämställdhetsfrågan där Riksidrottsmötet (RIM) 2017 antog en mer aktiv ställning än tidigare i frågan om könsdiskriminering inom idrotten både i beslutande organ och den sneda resursfördelningen i form av tillgång till anläggningar. Handboken Ishall på lika villkor är ett arbetsmaterial som SKF har tagit fram. Dels för att hjälpa och stötta föreningar vid istidsförhandlingar samt för att öka medvetenheten och förståelsen hos landets kommuner/ishallsägare om vilka behov och förutsättningar konståkning som idrott har. Arbetsmaterialet finns att ladda ner på svenskkonstakning.se eller att konstandsfritt beställa i tryckt format från SKF (kontakta då info@skatesweden.se). Bidragsmöjligheter Det finns några centrala bidragsmöjligheter för en förening att söka. Förutom nedanstående bidrag finns även allmänna stipendier att söka, på RF:s hemsida kan du läsa mer om bidrag och stöd. Statligt LOK-stöd Alla föreningar anslutna till ett SF har rätt att söka LOK-stöd (lokalt aktivitetsstöd) för de träningstillfällen en förening har. Alla medlemmar mellan 7 25 år är bidragsberättigade. Sedan 2016 har varje förening rätt till följande LOK-stöd per sammankomst/träningstillfälle: Ledarstöd 21 kr (för en ledare). Extra ledarstöd 5 kr (om man har fler än en ledare).* Deltagarstöd 7 kr. *Det totala ledarstödet per sammankomst/träningstillfälle kan inte bli högre än 26 kr, oavsett hur många ledare som är på plats. Idag kan man registrera närvaron direkt i en dator eller mobiltelefon i samband med träningen. När terminen är slut får man då per automatik fram föreningens totala underlag för LOK-stödet. Bidraget söks två (2) gånger per år, den 25 augusti (avser den gångna vårterminen) och den 25 februari (avser den gångna höstterminen). En deltagare får räknas en gång per dag och idrott. Läs mer på rf.se. Idrottslyftet genomsyras av riktlinjerna i Idrotten vill och genomföras utifrån ett barnrättsperspektiv, dvs. barnens och ungdomarnas bästa ska vara i fokus samt ligga i linje med Strategi Idrottslyftets primära målgrupp är barn och ungdomar mellan 7 25 år. Konståkningens föreningspott fördelas av en arbetgrupp utifrån Idrottslyftets och förbundets riktlinjer. Ett av kriterierna för att beviljas medel är förutom ovanstående, att man fullgjort sina skyldigheter mot förbundet (dvs. betalt sin årliga medlemsavgift och skickat in sin årsrapport) samt att projekten stämmer överens med såväl Idrottslyftets riktlinjer som SKF:s utvecklingsplan för Idrottslyftet. Så fort slutdatumet för projektet har passerats så ska föreningen återrapportera hur projektet har gått (dock senast den 31/12 det år som projektmedlen beviljats). Ansökan om bidrag görs via Idrottslyftsapplikationen i IdrottOnline (för mer detaljer om Idrottslyftet, se svenskkonstakning.se) IdrottOnline IdrottOnline är idrottens verktyg för kommunikation och administration. Systemet är svensk idrotts egna webbaserade verktyg (baserat på webbpubliceringsverktyget EPiServer) och är byggt utifrån att individ, förening och förbund ska ha ett gemensamt system för administration och kommunikation. SKF har beslutat att använda IdrottOnline fullt ut. Syftet är att man i ett och samma verktyg har sin webbplats, har tillgång till medlemsregister, kan söka LOK-stöd och Idrottslyftsbidrag samt kan anmäla till centrala utbildningar m.m. Det är RF som ansvarar för IdrottOnline och för att läsa mer om systemet eller komma i kontakt med RF:s support, gå in på idrottonline.se. Kontakt kan även tas via RF-supporten på telefon (för telefontider, se idrottonline.se). IndTA SKF har tillsammans med ett antal andra förbund utvecklat IndTA (Individuellt Tävlings Administrativt System). Systemet är en fristående modul som är ihopkopplad med IdrottOnline. Systemet är byggt för att förenkla och minimera administrationen kring våra tävlingar. Utförliga manualer för IndTA finns på svenskkonstakning.se. Utbildning kring IndTA ingår i tävlingsledningsutbildningen, för mer information se sid. 45. Huvudsyftet med Idrottslyftet är att behålla fler barn och ungdomar längre inom idrotten. Hur varje idrott bäst gör det, är upp till varje SF att avgöra. Alla satsningar som görs ska 30 31

17 Säsongen En konståkningssäsong startar den 1 juli och slutar den 30 juni året därpå. Många föreningar har ett annat räkenskapsår, oftast med årsbokslut på våren och årsmöte i maj eller juni. För att åskådliggöra vad som sker när på året, beskrivs här säsongen månad för månad från säsongsstarten i juli. Observera att detta inte är någon komplett förteckning, utan ha för vana att regelbundet gå in på svenskkonstakning.se för nyheter, samt att noga läsa de centrala utskick som görs. Juli Förbered verksamheten; dvs. utifrån de istider föreningen har, gör schema, gruppindelningar samt räkna fram avgifter etc. Augusti Betala medlemsavgiften till SKF och ert SDF. Säsongens regler skickas ut. Sök LOK-stöd (lokalt aktivitetsstöd) avseende vårterminen som varit. Se till att alla eventuella föreningsövergångar är klara. Sista dag för anmälan om föreningsbyte för typ A är 31 augusti. Lös och betala licenser hos Pensum för föreningens tävlingsåkare, (licensperiod 1 september 31 augusti). Bjud in till/planera föreningens skridskoskola (för tips, se svenskskridskoskola.se). Anmäl till höstens lokala/regionala utbildningar, kolla både med SISU, distriktet och SKF. Registrera elit- och morgondagarserieåkares Planned Program Content i IndTA. Lägg in eventuella tävlingar som föreningen tilldelats i IndTA. Händer i augusti: Landslagsläger singel, paråkning och isdans. Internationella Junior Grand Prix-tävlingar startar. September Uppstart av säsongen. Vartannat år (jämna år) hålls förbundets årsmöte. Flera centrala utbildningar genomförs. Se över avtal med bland annat STIM och SAMI. Händer i september: Vartannat år (jämna år) arrangeras Convention samtidigt som årsmötet. Utbildningshelg. Tävlingssäsongen startar med Elitseriepremiär. Pojksammandrag. Oktober Gå igenom medlemsregistret i IdrottOnline och stäm av aktuella medlemmar. Händer i oktober: Internationella Grand Prix-tävlingar startar. November Skicka in årsrapporten (medlemsstatistik) via IdrottOnline. Anmäl till vårens A-tävlingar. 1 november är sista dagen att ansöka om NIU för skolor. Händer i november: Pre-Event synkroniserad konståkning

18 December Förbered och skicka in Återrapporter för projekt/utbildningar som beviljats bidrag från Idrottslyftet under kalenderåret som varit. Händer i december: SM-veckan i singel, paråkning och isdans. Januari Skicka kontrolluppgifter till Skatteverket och till föreningens anställda. Underlag för arrangemang av förbundstävlingar distribueras via distrikten. Sök Idrottslyftsmedel. Händer i januari: EM i singel, paråkning och isdans. Februari Sök LOK-stöd (lokalt aktivitetsstöd) avseende höstterminen som varit. Planera vilka som behöver gå vilka utbildningar kommande säsong (arrangör). Boka möte med kommunen för att diskutera istider och anläggningsfrågor. Ansök om Elitlicens eller Föreningslicens (deadline 1 februari respektive 1 mars). Licenserna beviljas för en period på 1-2 år, så i de flesta fall sker ansökan vartannat år. Händer i februari: Vinter-OS vart fjärde år. Nordiskt Mästerskap i singel, paråkning och isdans. SM i synkroniserad konståkning. Mars Boka istider för nästa säsong. Underlag för att arrangera övriga tävlingar kommande säsong skickas till distrikten. Händer i mars: VM i singel, paråkning och isdans. JVM singel, paråkning och isdans. JVM/JVCC i synkroniserad konståkning (tävlingarna går vartannat år). April Planera föreningens årsmöte (beroende på verksamhetsår). Beställ förtjänsttecken till ledare och teknikmärken till åkare som förslagsvis delas ut på föreningens årsmöte (läs mer på svenskkonstakning.se). Händer i april: VM i synkroniserad konståkning. Elitseriefinal. Maj Juni Anmäl till höstens tävlingar (Elitserien, Morgondagarserien, A-tävlingar). Avsluta säsongen och genomför föreningens årsmöte. Planera vilka som behöver gå vilka utbildningar kommande säsong (tränare/domare). Anmäl till höstens centrala utbildningar. Möjlighet att byta förening 1 maj - 31 augusti. Händer i maj: Landslagsläger i singel, paråkning och isdans. Besked om Elitlicens lämnas av SKF. Uppdatera ev. förändringar i föreningen och styrelsen efter årsmötet i IdrottOnline. Besked om Föreningslicens lämnas av SKF. Se till att löpande under året ha kontakt med ert SISU-distrikt om vilka möjligheter till stöd er förening kan få med bland annat utvecklingsarbete och utbildningsinsatser utifrån just er förenings behov och förutsättningar. SISU kompletterar det stöd som er förening kan få från SKF

19 Viktiga datum Det finns ett antal datum som är mer viktiga än andra för en konståkningsförening att hålla reda på under en säsong. För att föreningens medlemmar ska få tävla och för att föreningen ska ha rösträtt på förbundets årsmöte, krävs att årsrapporten (medlemsstatistiken) är inskickad i tid och att föreningens årliga medlemsavgift finns på SKF:s konto senast utsatt datum. Övriga viktiga datum nedan är bland annat deadlines för ansökan om bidrag, vilket är väl så viktigt för verksamheten i en ideell förening. Lägg nedanstående datum på minnet! 25 aug 31 aug 31 aug 30 nov 31 dec 25 feb Sista dag för ansökan om LOK-stöd (lokalt aktivitetsstöd) avseende föregående vårtermin (1/1 30/6). Detta görs via IdrottOnline. Sista dag för betalning av föreningens medlemsavgift (för närvarande kr) till SKF, faktura skickas. Sista dag för föreningsövergångar. Perioden 1 maj 31 augusti är det möjligt att byta förening. Mer information om föreningsövergångar hittar du på svenskonstakning.se Sista dag för att skicka in föreningens medlemsstatik (årsrapporten). Detta görs via IdrottOnline. Sista dag för inskickande av återrapporter för beviljade Idrottslyftsmedel. Detta görs via Idrottslyftsapplikationen i IdrottOnline. Sista dag för ansökan om LOK-stöd (lokalt aktivitetsstöd) avseende föregående hösttermin (1/7 31/12). Detta görs via IdrottOnline. Övriga viktiga datum är naturligtvis alla deadlines för anmälan till olika tävlingar och utbildningar som SKF, SDF och enskilda föreningar arrangerar samt deadlines när Idrottslyftsansökningar ska vara inne. Tänk på att även medlemsavgiften till ert SDF ska betalas en gång per år

20 SISU Idrottsutbildarna SISU Idrottsutbildarna (SISU) jobbar för att stimulera människors lärande, stärker engagemanget och utvecklar idrottens verksamhet. SISU erbjuder både utbildningar enligt färdiga upplägg och skräddarsyr utbildningsinsatser efter de utvecklingsbehov som din förening har. Ta kontakt med ert SISU-distrikt för att se vad de kan hjälpa er med

21 Tävlingar och tester Tävlingsverksamheten i Sverige följer de regler och riktlinjer som beslutas av SKF och tar avstamp i de internationella reglerna som ISU fastställer varje år. Det finns fyra olika officiella discipliner som man tävlar i och som det finns internationella mästerskap i; singel (damer och herrar), paråkning, isdans och synkroniserad konståkning. De tre förstnämnda är även olympiska grenar valdes en fjärde konståkningsdisciplin in i den olympiska familjen - Team Figure Skating. Teamet består av fyra deltagare; en damsingelåkare, en herrsingelåkare, ett paråkningspar och ett isdanspar som tävlar var för sig men där deras sammanlagda resultat räknas ihop och jämförs med andra länders teams resultat. Det finns även en disciplin som är relativt stor utomlands och som får alltmer fäste i Sverige och som heter Adult Skating. Kategorin omfattar både vuxna som börjat åka sent och seniorer som inte längre tävlar enligt ISU:s tävlingsregler. Detta är ett tävlingsformat där åkarna kan fortsätta att tävla i konståkning långt upp i åldrarna. Skriver och berättar du om konståkning i sociala medier? Använd alltid #skatesweden Krav på teknik (datorer, resultatredovisning, wifi mm) STJÄRNTÄVLINGAR MÄSTERSKAP STJÄRNTÄVLING (Singel, Paråkning, Isdans och Synkro) KLUBBTÄVLING (Singel, Paråkning, Isdans och Synkro) SKF-TROFÉN (Singel, Paråkning och Isdans) A-TÄVLING OCH DM (Singel, Paråkning och Isdans) SVENSKA MÄSTERSKAPEN/ RIKSMÄSTERSKAP (Singel, Paråkning, Isdans och Synkro) ELITSERIEN/ MORGONDAGARSEIRIEN (Singel) OCH KVALTÄLVING SYNKRO För åkare på A- och B-nivå. Näst stjärntävlingar den tävlingsform som har flest deltagare. Bedömning: Öppen bedömning med möjlighet till resultatredovisning. Bedömningssytem: ISU Judging System; ISU CalcFS Sveriges bästa singel- och paråkare samt isdansare gör upp om medaljerna under SM-veckan som vanligtvis arrangeras i december. SM i synkro avgörs vanligtvis i februari/mars. Bedömning: Öppen bedömning med resultatredovisning. Bedömningssytem: ISU Judging System; Programvara: ISUCalcFS Elitserien (senior/junior) och morgondagarserien (ungdom) består av ett antal deltävlingar där åkarna samlar rankingpoäng. Utmynnar i en final för de högst rankade. Serierna fungerar även som kvalverktyg till SM, JSM, USM och RM. Synkrokvaltävlingar består av två tävlingstillfällen där lag kvalar bl a till SM. Bedömning: Öppen bedömning med resultatredovisning. Bedömningssytem: ISU Judging System; Programvara: ISUCalcFS En anrik tävling för singel, paråkning och isdans, där distrikten bildar lag och tävlar mot varandra. Lagen bildas av A-åkare. Bedömning: Öppen resultatvisning av delresultaten. Lagresultaten sammanställs fortlöpnade efter varje tävlingsklass. Endast lagresultatet premieras. Bedömningssytem: ISU Judging System; Programvara: ISUCalcFS För åkare på A-nivå, dvs åkare som klarat erforderliga testnivåer. A-tävlingar fungerar även som kval till elitserien och morgondagarserien. Bedömning: Öppen bedömning med resultatredovisning. Bedömningssytem: ISU Judging System; ISU CalcFS Enkel tävlingsform för åkare i början av sin tävlingskarriär eller för åkare som önskar en lättsammare tävlingsform. Bedömning: Sluten bedömning. Två olika typer av bedömning beroende av nivå den ena med rangordning och den andra utan rangordning. Bedömningssystem: StarComp Krav på arrangör och anläggningens utformning 40 41

22 Det svenska tävlingssystemet är uppbyggt med ett antal olika tävlingstyper anpassade för åkarnas utvecklingsnivå. Åkarna delas in i tävlingsklasser efter ålder och kunskapsnivå. För att få tävla krävs att man har en åkarlicens som man årligen löser hos Pensum. I åkarlicensen ingår en extra försäkring utöver föreningens grundförsäkring. Följande tävlingar Singel Par- Isdans Synkro Solodans arrangeras i Sverige åkning Svenska Mästerskap (SM & JSM) X X X X Svenska Ungdomsmästerskap (USM) X X X X Riksmästerskap X X X X Elitserietävlingar/Morgondagarserien X A-tävlingar X X X Distriktsmästerskap (DM) X X X X Synkrokvaltävlingar X Klubbtävlingar X X X X X Stjärntävlingar X X X X X Showtävlingar Internationella tävlingar/mästerskap X X X X Adult skating X Masters X Det svenska testsystemet består av två delar, Basictester och Friåkningstester. Basictesterna syftar till att åkarna ska lära sig grundläggande skridskoteknik, bågar, skär och vändningar. Friåkningstesterna syftar dels till att kvalitetssäkra teknikutvecklingen och dels för att dela in åkarna kunskapsmässigt för tävlingar. När samma nivå på Basic- och Friåkningstester uppnåtts, kan man beställa teknikmärken via förbundskansliet (kontakta info@skatesweden.se). Testerna bedöms av licensierade domare. Testreglerna finns att ladda ner på svenskkonstakning.se. För att få testa måste man ha löst åkarlicens, samt ha ett testkort som föreningen beställer via förbundets webbshop. Det finns även en bra/tydlig demo-dvd med Basictesterna att beställa via webbshopen. Testerna ses kontinuerligt över för att motsvara utvecklingen inom svensk och internationell konståkning. Innan man testar har man oftast tagit alla de åtta olika Skridskoskolemärkena som finns. Från och med hösten 2017 finns det även möjlighet att ta tre märken med synkroinslag. På svenskskridskoskola.se kan du läsa mer om alla våra olika skridskoskolemärken och vår skridskoskoleverksamhet. När kan man ta av hjälmen? Varje förening bör ha en tydlig policy kring när man tar av hjälmen. När det är dags ska det förstås ske i samförstånd mellan tränare, föräldrar och åkare. Föräldrarna är naturligtvis de som avgör när de känner sig trygga med att deras barn tar av hjälmen. Vem får arrangera en tävling? Ansökan om att få arrangera en tävling görs inför varje tävlingssäsong genom föreningens tillhörande SDF i enlighet med den information som skickas ut från SKF/SDF. Alla tävlingar ska vara sanktionerade av det SDF som arrangörsföreningen tillhör. Observera att utbildningskrav för arrangörer gäller, läs mer på sid. 45. Hur bedöms konståkning? Nuvarande bedömningssystem (ISU Judging System) infördes 2004 och utgår från en teknisk panel med TC/TS/DVO (mer information om TC/TS/DVO finns på sid. 26 och 44-45) som identifierar vad åkaren utför och värderar svårighetsgraden. Därefter värderar en domarpanel kvaliteten på de utförda elementen (hur de utförs). Alla element har ett fastställt värde. Utöver den tekniska poängen bedöms även presentationen av programmet med 3 5 olika programkomponenter, beroende på nivå på åkare. Svensk konståkning har även utvecklat så kallade Stjärntävlingar för yngre åkare och åkare på breddnivå, där ett enklare och slutet bedömningssystem tillämpas och där åkaren i första hand ska kunna mäta sin egen utveckling. Bedömningen sker med stjärnor och utvärdering (läs mer på svenskkonstakning.se)

23 Utbildning SKF genomför på central nivå ca. 30 utbildningar per säsong. Utbildningarna riktar sig till tränare (från Steg 3A och uppåt), till tekniska funktionärer, dvs. Domare (från Steg 2 och uppåt), Tekniska Kontrollanter (TC), Tekniska Specialister (TS), och Data-/Video Operatörer (DVO) samt till tävlingsarrangörer. Varje höst arrangeras en utbildningshelg där flera olika utbildningar genomförs samtidigt, vilket brukar vara en mycket uppskattad mötesplats. Nedan kan du läsa mer om de olika utbildningarna SKF erbjuder (ytterligare information finner du på svenskkonstakning.se, där du även kan läsa mer om hur du anmäler deltagare). Utöver utbildningarna nedan, finns dessutom regionala utbildningar (på de lägre nivåerna för tränare och domare) som sker runt om i distrikten (om dessa hittar du mer information på svenskkonstakning.se). För att vidareutbilda sig ytterligare inom idrotten, har SISU ett gediget utbud av utbildningar inom många olika områden som berör alla som på något sätt är engagerade inom idrotten (läs mer på sisuidrottsutbildarna.se). Tränare För att bli tränare i konståkning finns det en väl genomarbetad utbildningsplan från skridskoskoletränare till landslagstränare. En tränare är en förutsättning i en förening, någon måste bedriva verksamheten på och utanför isen. För att börja sin tränarkarriär (Grundkurs) ska man fylla 14 år är det kalenderår man går Grundkurs. Domare Att det finns kompetenta och välutbildade domare är en förutsättning för att överhuvudtaget kunna arrangera tävlingar. Även för domare finns en väl utarbetad utbildningsplan inom såväl singel och paråkning som synkroniserad konståkning, vilket säkerställer att vi har duktiga och kvalificerade domare såväl nationellt som internationellt. För att bli domare krävs att du är 15 år och helst före detta åkare. Teknisk kontrollant (TC) Som Teknisk kontrollant (TC) ansvarar man för tävlingens tekniska panel och är därmed ytterst ansvarig för bedömningen av det tekniska innehållet i varje åkares program. Man arbetar i ett team tillsammans med de tekniska specialisterna (TS) samt data- och videooperatörerna (DVO). En Teknisk kontrollant (TC) har en domarutbildning i botten. Svenska Konståkningsförbundet - ett av Sveriges äldsta idrottsförbund där Glädje, Glöd och Gemenskap ska genomsyra all verksamhet. Teknisk specialist (TS) Rollen som Teknisk specialist (TS) innebär att man ingår i tävlingens tekniska panel och är den som identifierar varje tekniskt element (hopp, piruetter, steg) som åkaren utför. Under ledning av den tekniska kontrollanten (TC) arbetar man i ett team tillsammans med en assisterande teknisk specialist samt dataoperatör och videooperatör (DVO). För att vara kvalificerad som teknisk specialist ska du vara minst 18 år och tidigare åkare, lägst Junior A (singel)/junior (synkro) alternativt vara tränare med lägst steg 3B utbildning. Det är möjligt att inneha TS-licens och vara tränare samtidigt. Data-/videooperatör (DVO) Data-/videooperatörerna (DVO) är två viktiga personer i framtagandet av ett korrekt tävlingsresultat. De ingår i den tekniska panelen, där man arbetar i ett team med en teknisk kontrollant (TC) och tekniska specialister (TS). Dataoperatörens uppgift är att mata in de identifierade elementen och deras svårighetsgrad i datorn under tävlingsåket. Efter åket klipper och spelar videooperatören upp det eller de element som den tekniska panelen vill se igen, t.ex. landningen av ett hopp i slow motion. För att bli DVO ska man vara 18 år och ha goda kunskaper om konståkningens tekniska aspekter. Tävlingsarrangör Kompetenta och kunniga arrangörer är nödvändigt för att vi ska kunna upprätthålla och utveckla tävlingsverksamheten i Sverige och en kompetens som behövs i varje förening. Som tävlingsarrangör är det en stor mängd detaljer att hålla reda på. För att alla deltagare på tävlingar ska ges lika förutsättningar är det viktigt att tävlingar genomförs i enlighet med SKF:s regler, anvisningar och riktlinjer. För att föreningen ska få arrangera tävlingar krävs att man genomgått arrangörsutbildningar i enlighet med utbildningsplanen för tävlingsarrangörer. SKF erbjuder ett antal arrangörsutbildningar med olika inriktningar och nivåer, läs mer om dem på svenskkonstakning.se

24 Elitverksamhet Elitverksamhet omfattar oftast bara ett fåtal åkare i en förening. Denna lilla grupp är oerhört viktig för såväl svensk konståkning som för föreningen lokalt, dels i marknadsföringssyfte på orten för att kunna locka nya medlemmar, dels för föreningens självkänsla. En elitåkare är dock resurskrävande på många sätt; det behövs många istimmar med få åkare på isen, välutbildade tränare, jämlika åkare att träna med, tävlingar på andra orter i Sverige, internationella tävlingar, läger runt om i världen m.m. Förbundet försöker, så långt statsanslagen räcker, fördela de medel som erhålls för den nationella elitverksamheten på bästa sätt. Elitlicens SKF beslutade under våren 2017 att införa en Elitlicens för de föreningar som vill kunna anmäla åkare till elittävlingar och att denna licens skulle börja gälla från och med säsongen 2018/2019. Elitlicensen syftar till att säkra goda idrottsliga utvecklingsmiljöer för de konståkare som önskar satsa mot elit samt skapa tydlighet kring vad en förening behöver för att bedriva ett långsiktigt arbete med elitverksamhet. I en elitsatsning är utvecklings- och resultatförbättring vägledande för idrottaren, vilket innebär att grunden för satsningen är mängd och kvalitet på träning över tid. Idrottarens egen ambition och vilja är avgörande. Elitidrottare inom synkroniserad konståkning deltar på ISU:s internationella mästerskap. Elitidrottare inom konståkning singel/par/isdans deltar på Svenska Konståkningsförbundets högsta tävlingsnivå (för närvarande Elitserien, SM och JSM) och/eller i ISU:s internationella tävlingar och mästerskap. Konståkning på elitnivå är ett året-runt idrottande. Ungdomsåren är en förberedande period för att i junioråldern ta beslut om den aktive vill satsa mot elit eller enbart träna för hälsa och välbefinnande. Det är viktigt att komma ihåg att det ska vara motiverande att bedriva elitidrott och glädje, glöd och gemenskap ska genomsyra verksamheten. Ansökan sker senast 1 februari och besked på ansökan får föreningen under maj månad. Läs mer om vilka kriterier som skall uppfyllas samt hur föreningen går till väga för att ansöka på svenskkonstakning.se