Om trädgården. Möjligheternas trädgård återspeglar olika delar av de gamla herrgårdsträdgårdarna och den teknik som användes där.

Transkript

1 Om trädgården Möjligheternas trädgård återspeglar olika delar av de gamla herrgårdsträdgårdarna och den teknik som användes där. Grönsaksland med både äldre och nyare grönsaker för att visa på vikten av mångfald och utveckling Exempel på sätt att driva och bleka växter drivbänk, klockor och rabarberkruka för tidig skörd och smakligare produkt; Snittblomsrabatt många av tidens mest älskade sorter de försåg herrgården med blommor från vår till höst Dahliarabatten med gamla sorter från POM:s lök- och knölupprop En enklare tapetrabatt ett populärt inslag under 1800t-talets andra hälft Spaljerade fruktträd och bärbuskar som ger stor skörd på liten yta Vattentunna och kunskap om resurssnålt vattnande Olika sätt att skapa bra klimat och skydda växterna Här finns också trädgårdens lugna sida ormbunksbänkarna som manar till vila bland salixbågar och luktärtor. Under säsongen förändras trädgården och olika tekniker lyfts fram följ vad som händer!

2 Från fackkunskap till hobby Trädgårdsmästarnas kunskap På de stora herrgårdarna arbetade skickliga yrkesmän; trädgårdsmästare, förmän, lärpojkar och elever under mäster. Här var odlingen intensiv, skördarna stora och kunskapen i odling likaså. Med stora arbetsinsatser, god tillgång till gödsel och värmen i växthus och drivbänkar kunde man odla nästan året om. Nya odlare Tidens nya medelklass skaffade sig villa och sommarnöje med trädgård. Intresse för odling uppstod och ett stort behov av kunskap. Handböcker gavs ut, föredrag hölls över hela landet och kampanjer för att lära ut odlandets konst drevs av bl a Hushållningsällskapen och nystartade trädgårdsföreningar. Trädgårdsmästarens kunskap spred sig såsmåningom till villa- och koloniträdgårdarna där de stora drivbänksgårdarna krympte till ett ensamt bänkfönster i hemträdgården. Det fanns en tro på trädgårdens goda påverkan på både kropp och själ. Den familj som hade möjlighet att odla ansågs få bättre hälsa, nyttig sysselsättning på den fria söndagen och ett sundare leverne.

3 Trädgårdens klimat Platsen vi odlar Att skapa en så perfekt odlingsmiljö som möjligt med alla medel tillgängliga var trädgårdsmästarnas uppgift. De fick zoner att förflyttas och säsonger att förlängas bortom all rimlighet. De visste hur de skulle utnyttja trädgårdens läge och klimat hur väder, vind, värme och fukt påverkar odlandet. Trädgårdar är som små landskap med många odlingszoner. Vad påverkar trädgårdens klimat? Torra ytor som ligger högt samlar mycket solvärme men släpper den lättare ifrån sig under klara nätter. Sådana stora svängningar kan vara en nackdel för ömtåliga växter. Stenlagda ytor, stenpartier och grusgångar är värme- och fuktsamlare. Odling i upphöjda bäddar ger varmare jord. Låglänta områden i trädgården drabbas lättare av frost eftersom kall luft sjunker ner i svackor och stannar där. Trädgårdens fuktiga delar ger ofta goda odlingsbetingelser. Värmen lagras i det vatten som fanns i jorden men avdunstar lätt när det är riktigt hett och kyler växterna som får jämnare förhållanden På våren tinar den fuktiga jorden långsammare och tar längre tid på sig att börja leda värme En tätbevuxen trädgård håller kvar fuktighet vilket ger jämnare temperatur och stabilare odlingsförhållanden Täta buskage och trädsamlingar där skyddar också mot frost och kyla Närhet till sjöar eller hav ger hela trädgården ett mildare klimat men innebär ofta mer vind Dränering och jordförbättring ger ett bättre odlingsklimat

4 Mur och plank Mur och plank är värmeskapare En mur samlar värme under dagen och avger den under natten. Vid sydsidan kan värmen ökas med dryga tio grader och norrsidan gav svala förhållanden. Ett plank att håller kvar värme och skydda mot vind under dagen På så sätt kunde odlingssäsongen förlängas betydligt. I en muromgärdad trädgård kunde man dra nytta av detta. Mot söder spaljerades ömtåliga växter som persikor, nektariner och aprikoser men även körsbär och tomater. I grönsakslanden mot syd fick man flera skördar. Öster- och västersidorna hade spaljerade äpple-, päron- och plommonträd. I rabatterna mot muren placerades örter, snittblommor och såbäddar för det som skulle planteras ut senare. PÅ norra sidan fanns sena sorter som var mer tåliga men också sådant som man ville skulle mogna så sent som möjligt. Mitt i trädgården låg de stora grönsakslanden med potatis, morötter, kål, lök och allt det man behövde i stor mängd och det som skulle lagras för vintern. Detta tillsammans med varmbänkar och drivhus gav en växtsäsong som kunde sträcka sig året runt.

5 Tips för trädgårdsklimatet För att skapa en hållbar måste man börja med studera sin trädgård lite närmare. Var finns problemen? Var finns möjligheterna? Följ solens gång, låt skuggans platser och vindens väg genom trädgården styra planering och plantering. Skapa bättre klimat genom att förbättra dränering och odla i upphöjda bäddar. Bygg stenparti i kallare delar av trädgården stenarna samlar värme Stenarna avger sedan värmen vilket ger en jämnare temperatur över dygnet. Mjölkkartonger med vatten fungerar som värmekokonger runt ömtåliga växter. Jordgubbsplantor kan drivas milt med tegelpannor under balden. Då smutsas inte heller bären och de håller sig friskare. Bygg vindskydd i din trädgård de blir rum och värmefickor. Använd gärna ris, gamla bastmattor, smala stammar, överblivet virke etc. Utnyttja befintliga bergväggar, kullar och byggnader som del av inhägnaden. Använd spaljéer, växtväggar, stående vassmattor, buskar och täta rabatter Spaljera gärna frukt och bär mot plank och andra fasta vindskydd. Låt inte vinden få fart inom trädgården, det kan skada växterna och sprida svampsporer och andra sjukdomar. Skydda dina växter om vintern med specialbyggda ställningar: Sätt fyra käppar runt växten som ska skyddas, i samma höjd som plantan. Fäst hönsnät runt käpparna och stoppa sedan hö eller vass innanför så att buren blir full. Kupa växter inför vintern. Bra metod för rosor och andra känsliga växter i kallare klimat För dagliga anteckningar om trädgården. Korta notiser om väder, vind och vad som händer. Med tiden blir de en källa till kunskap och problemlösande.

6 Vindskydd Vindskydd är en viktig del av trädgården. Djur hålls utanför trädgården medan värme, fukt och lugn och ro stannar kvar. Kan man skapa lä kan man också göra underverk. Häckar och buskar är det vanligaste sättet att skapa vindskydd och värme. Häcken ger lä, både vid trädgårdens gräns och inne i trädgården. På vintern håller den kvar den skyddande snön. En avlövad häck ger ändå upp till sextio procent av sommarens effekt. Men häckar tär också på andra trädgårdsväxters näring och rotutrymme, så rätt placering är viktig. Inom trädgården kan träd och buskar grupperas så att de skyddar varandra och hindrar virvelvindar och blåst genom smala passager där vinden ökar på. En nyttig häck kan göras av bärbuskar som vinbär, krusbär och hallon. Det ger både skydd och något ätbart. Man kan också spaljera äppel- eller päronträd till kordonger, låga frukthäckar längsmed grusgångar eller rabatter.

7 Spaljering Under och tidiga 1900-talet fanns det spaljerade träd och buskar i varje trädgård, från de små koloniträdgårdarna till de stora herrgårdarna. Genom spaljering kan man få plats med både frukt och bär på en liten yta. en normal radhusträdgård eller till och med så liten som en balkong. Man spaljerade både mot murar och plank och grenarna fästes med tygremsor. Varje vår beskars träden och nya grenar fästes. På friland spaljerades träden längs med uppspända vajrar. Det fanns många olika sätt att spaljera; solfjäderformat, som tvärställda spjut, som kordonger rak spaljering i flera våningar eller de mer komplicerade lyran eller korgen.

8 Gödsel Gödseln var enormt viktigt för trädgården med stor produktion. Hästgödseln var kanske den mest använda och tillhör den varma sorten. Den utvecklar värme när den brinner (förmultnar). Varm gödsel passade kalla jordar som ler- och mulljord. Ko- och svingödsel tillhörde de kalla gödselsorterna. De förmultnade inte så hastigt och användes därför mer för långvarig verkan och passade bäst för varma, lätta jordar, gärna sandjord. Fårspillning är torr och upplöses hastigt och med kort verkan. Utöver det användes hönsgödsel, latrin från utedass, märgel och annat som ansågs ge jorden näring. Ett av dem var purin stallurin som blandas ut till ett kraftigt gödselvatten. Nässlor, vallört och hästgödsel kunde användas för att göra gödselvatten av.

9 Gör egen gödsel Vallörtsvatten Klipp blad från växten kontinuerligt och lägg i en tunna och låt stå några veckor. Ett lock är ett måste för det luktar förfärligt. Späd sedan den tjockflytande bruna vätskan med vatten och gödsla växterna. Guldvatten 1 del urin och 9 delar vatten. Nässelvatten 1 l vatten och 1 kg nässlor. Låt stå en månad innan det är klart. Luktar rätt illa men är verksamt. Vattna rötterna, inte bladen. När man gör i ordning krukorna för tomatplantorna kan man bottna varje kruka med en tuss nässlor. När de ruttnar avger de kväve nära rötterna.

10 Inte bara till nytta Trots tyngpunkt på grönsaker, frukt och bär tog många av tidens trädgårdshandböcker upp blomsterodling och drivning sv blommor. Att människor skulle få njuta av en blomsterbukett om än enkel, var en del av idén om trädgården som skapare av goda samhällsmedborgare. I mindre trädgårdar uppmanades man att odla de kära gamla sorterna och i de större skapades blomsterrabatter med tusentals plantor och långa snittblomsrabatter för alla herrgårdens vaser. Blomsternyheter nådde snabbt allmänhet och de professionella odlarna. Trädgårdstidningarna rapporterade från utställningar hemma och i utlandet. Blomstermoden kom och gick, nya sorter korsades fram och nya färger flammade upp och försvann i en jämmn ström. Men intresset bestod.

11 Njut av trädgårdens rytm Trädgården är en källa till skönhet för ögat och lisa för kroppen, maten som växer där en minut från köket, frukten som hänger på plockbart avstånd, blommorna som man kan njuta av och trädgårdsvilan. En del vilar genom att göra ingenting, andra läser eller umgås eller finner en själslig vila i att rensa sitt ogräs. Det finns en rytm i trädgårdslivet som är lugn och fast, den hastar inte utan trampar på genom årtusendena. Nuet är koncentrationen i stunden och de kända sysslorna ligger utlagda framför en i nära och samtidigt avlägsen framtid. Allt detta är avslappnande och märkligt rofyllt. Kunskap bygger på tidigare erfarenheter och det är viktigt att inte förlora kännedomen om det gamla hantverket och det vetande som så mödosamt byggts upp under lång tid. Men vi får inte stanna där, vi måste ständigt lägga till ny kunskap. Trädgård berör oss alla och är inte bara ett trevligt tidsfördriv. Det är en kraft att räkna med och ta vara på. Vilka spår lämnar vi efter oss? Vilka kunskaper kommer vi att bidra med? Vilka omvälvande upptäckter i hortikulturen gör vi? Hur ser vi på framtidens trädgård?