Väglednings- och informationsmaterial om den svenska arbetsmarknaden LÄRARHANDLEDNING - TALMANUS FÖR PEDAGOGER, STUDIE- OCH YRKESVÄGLEDARE

Transkript

1 Väglednings- och informationsmaterial om den svenska arbetsmarknaden LÄRARHANDLEDNING - TALMANUS FÖR PEDAGOGER, STUDIE- OCH YRKESVÄGLEDARE

2 Sida: 2 av 131 Välkommen! Att hjälpa ungdomar att få ett jobb och komma in på arbetsmarknaden är en av Arbetsförmedlingens högsta prioriteringar. Samtidigt är det viktigt att på ett tidigt stadium ge unga en god kunskapsbas om jobb och studier så att de kan göra medvetna och aktiva val för att förverkliga sina drömmar om arbete, utveckling och framtid. Vi har därför tagit fram ett omfattande informations- och vägledningsmaterial som med hjälp av modern teknik ger ungdomar en nyanserad bild av arbetsmarknaden, yrkesval och studier. Materialet kan användas av lärare, studie- och yrkesvägledare och arbetsförmedlare, men även av föräldrar och ungdomar. Ett särskilt kapitel i materialet tar upp de tjänster som Arbetsförmedlingen erbjuder ungdomar. De ska veta att de kan vända sig till oss om de behöver stöd. Med vänlig hälsning Mikael Sjöberg Generaldirektör Arbetsförmedlingen

3 Sida: 3 av 131 Innehåll Materialet består av sju fristående avsnitt på vardera cirka 40 minuter. Presentationen kan användas i helklass, i mindre grupper eller tillsammans med enskilda elever. Till varje avsnitt finns ett talmanus och en efterföljande uppgift. I varje avsnitt finns också en eller flera diskussionsfrågor. Introduktion Drömmar och mål Arbetsmarknaden Yrke och framtid Plugga Jobba utomlands Rättigheter och skyldigheter i arbetslivet Om Arbetsförmedlingen Presentationerna som hör till det här talmanuset når du från arbetsformedlingen.se, antingen online direkt via webben eller som nedladdningsbara versioner, som du kan ladda ner i din pc. Om du laddar ner dem kan du sedan visa dem i lokaler utan internetuppkoppling.

4 Sida: 4 av 131 Introduktion Avsnittet innehåller 3 bilder. Beskriver väglednings-och informationsmaterialet i sin helhet och består av en intresseväckande film och en överblick av de olika kapitlen. Introduktionsfilm till materialet Vad ska jag jobba med? Har du frågat dig det? Det är en stor fråga. Kanske vet du precis vad du vill jobba med, kanske dyker det upp fler frågor än svar. Tänk om jag inte får något bra jobb! Tänk om jag inte får något jobb alls! Jag vet inte nu vad jag vill göra resten av mitt liv! Jag vet vad jag vill göra men inte hur jag tar mig dit! Räcker mina betyg? Jag vet inte ens vilka olika yrken som finns! Tänk om jag väljer fel! Klarar jag det där? Hur mycket pengar behöver man tjäna? Det verkar så svårt att få jobb. Ditt yrke kommer att bli en stor del av ditt liv. Det ger dig inte bara en lön utan också ett sammanhang, värdefulla kontakter, vänner, förtroende, ansvar och utmaningar. Det blir till och med en del av din identitet. Jobbet påverkar var du bor, kanske till och med när du bildar familj, hur du klär dig och hur du pratar. Du kommer förmodligen att lägga mer tid, fokus, energi och få mer mätbara resultat gjorda på jobbet än i något annat sammanhang i livet.

5 Sida: 5 av 131 Du kan välja att jobba med något som du verkligen brinner för eller något som ger pengar och tid till en önskad livsstil. Du kan förverkliga dig själv på jobbet eller jobba för att kunna förverkliga dig själv på din fritid. Men du kommer förmodligen inte bara att ha ett jobb. Dina behov, prioriteringar och intressen kommer att förändras genom livet. Extrajobbet som gav välbehövda pengar under studietiden passar kanske inte lika bra när du vill utvecklas och göra karriär eller när du skaffar barn. Jobbet formar livet och livet formar var du helst jobbar. För att hitta rätt jobb gäller det att välja med både hjärtat och hjärnan, skaffa sig kunskap om både sig själv och arbetsmarknaden. Ta reda på vad du vill och har talang för och därefter vilka utbildningar, yrken och karriärvägar som troligen skulle passa dig. Visar det sig att du valt fel, eller att omständigheterna förändrats, kan du alltid välja på nytt. Kort om de olika kapitlen 1. Drömmar och mål Tar upp vikten av att göra medvetna val baserade på fakta, intresse och förutsättningar. Det behandlar även vilka mekanismer som styr oss när vi väljer, samt visar på strategier för att sätta upp mål och stegen för att nå målen. 2. Arbetsmarknaden Beskriver hur den svenska arbetsmarknaden har förändrats över tid och innehåller också spännande fakta och statistik om bland annat befolkningen och gymnasieskolans program. Avsnittet avslutas med information om olika yrkesområden och varför det ibland blir en så kallad missmatch på arbetsmarknaden.

6 Sida: 6 av Yrke och framtid Information och stöd för diskussioner om yrken och yrkesliv. Vi presenterar också var man kan hitta information om var jobben finns i framtiden, framtidsutsikter och prognoser för olika yrken. 4. Plugga Vi presenterar olika utbildningsalternativ. Ska du välja att plugga utifrån intresse eller utifrån hur framtidsutsikterna för olika yrken ser ut? Vill du gå på högskola, Folkhögskola eller väljer du hellre en praktisk yrkesutbildning? Vi visar på möjligheterna för alla att plugga och lyckas och att det lönar sig att plugga. Många byter jobb flera gånger under sitt yrkesliv och det är aldrig försent att byta bana och välja nytt. 5. Jobba utomlands Handlar om att ta fram de möjligheter som finns att hitta jobb utomlands. Vi berättar om olika typer av jobb för ungdomar: på nöjesfält i Norge, på Disneyland i Paris och på callcenter i Barcelona. Lärlingsutbildning i Danmark och Tyskland är en annan möjlighet. Vid erbjudande om jobb utomlands går det att söka ersättning för flytt och bosättning via Arbetsförmedlingens EU-projekt Your first EURES job 6. Rättigheter och skyldigheter i arbetslivet Både när du söker jobb och när du får ett jobb så finns det vissa rättigheter och skyldigheter som är bra att känna till. I det här kapitlet går vi igenom några av dem. Det kan till exempel handla om vad du får i lön, att du får ett anställningsavtal när du börjar jobba och din skyldighet att betala skatt. 7. Om Arbetsförmedlingen Handlar om Arbetsförmedlingen och hur myndigheten utvecklats under de senaste 100 åren. Vi går igenom vilka olika stöd Arbetsförmedlingen kan erbjuda ungdomar idag, att platsbanken är Sveriges största jobbsajt och visar på olika kreativa sätt att söka jobb på.

7 Sida: 7 av 131 Drömmar och mål Avsnittet innehåller 29 bilder. Några bilder har text eller grafik som kommer in stegvis vid musklick eller klick på piltangenten. Det har vi illustrerat i talmanuset som A, B, C och så vidare. Bild 1 Att tänka på framtiden kan vara både roligt och skrämmande. Måste man bestämma sig redan? Vad händer om man väljer fel? Hur gör man för att få grepp om vad man vill? Ska man välja med hjärtat eller hjärnan? Arbeta för pengar eller intresse? Eller kanske både och? Framtiden. Den börjar ju nu. Dörren står lite på glänt.

8 Sida: 8 av 131 Bild 2 Inspirationsfilm: Baserat på en sann historia

9 Sida: 9 av 131 Bild 3 Hur ska du veta var du är på väg? Hur tar man reda på vad man ska göra i framtiden? Det finns ju tusentals vägar att gå! Det var annorlunda förr, då man ofta hade sin framtid utstakad eftersom jobb, samhällspositioner och rörelser gick i arv. Men hur ska du veta idag när världen ligger för dina fötter och ingenting är omöjligt? Genom att börja fundera över dina mål, stora som små, och så småningom formulera målbilder, hittar du ett sätt att röra dig i rätt riktning och steg för steg jobba dig fram mot dina mål. Av dessa tusentals vägar finns det vägar för dig, du ska bara hitta dem. Du kan till och med rita din egen karta, bana nya vägar.

10 Sida: 10 av 131 Bild 4 Knep när du letar efter ditt mål Hur gör du då för att ta reda på vad du vill? Jo, det finns några knep du kan använda dig av. Det krävs förstås tankemöda, men det är det värt. 1. Fundera på vad du drömde om att bli när du var liten och varför. 2. Fundera över vem som väljer. Är det verkligen du? Eller är du påverkad av andra? Väljer du med hjärtat eller hjärnan? 3. Se din kapacitet lär känna dig själv och dina starka sidor, samt dina drivkrafter 4. Ta reda på fakta och hitta förebilder. Genom att lära dig mer om olika yrken lägger du en grund för ett väl genomtänkt val. Vi kikar lite närmare på dessa punkter i följande bilder.

11 Sida: 11 av 131 Bild 5 Fundera på drömjobbet. Vad ville du bli när du var liten? Kommer du ihåg varför du ville det? Har din dröm förändrats? Vad känner du för att göra nu? Varför? Svaren kan du använda som utgångspunkt när du letar vidare efter ett yrke som passar dina ambitioner och drömmar. Det är viktigt att känna efter vad du vill och veta varför.

12 Sida: 12 av 131 Bild 6 Visste du att: Undersökningar visar att ungefär en tredjedel jobbar med det de drömde om som barn. Många andra jobbar faktiskt med yrken som ligger nära det yrke de drömde om. Hur då? Jo, så här till exempel: Om du alltid drömt om att bli musiker kanske du blir musiklärare eller fritidspedagog för att få utöva ditt musikintresse och ändå kunna försörja dig på det. Har du drömt om att bli pilot kan du börja jobba på flygplats om pilotdrömmen inte kan uppfyllas. Gillar du att stå på scen? I vilka andra sammanhang än som skådespelare kan du få utlopp för detta som lärare kanske? Drömmer du om att bli veterinär, men inte kommer in på utbildningen? Kanske du då väljer ett annat omvårdnadsyrke som till exempel sjuksköterska, blir djurvårdare eller startar ett hunddagis?

13 Sida: 13 av 131 Bild 7 En god idé, ett intresse, en motivation kan skapa drömjobbet: Många idéer till uppfinningar, appar och så vidare kommer från att det finns ett behov. Saknar du en butik som bara säljer hårda, salta karameller? Kanske finns ditt drömjobb att hitta i en god idé? Ett intresse du har är något du verkligen brinner för, som en hobby till exempel. När du håller på med den glömmer du bort tiden och vet inte om du hållit på i tio minuter eller två timmar. Vad är det du gör när du har flyt och tiden bara rinner iväg? Hur känns det? Svaren på dessa frågor är en bra utgångspunkt när du letar efter ett framtida yrke. Kan DU använda DITT intresse i ett jobb? Med motivation menas drivkraft. Vi har alla olika drivkrafter som påverkar våra yrkesval, orsaker till att vi går till jobbet och trivs med det. Det kan vara att tjäna mycket pengar, bestämma, ha roligt, bli känd, vårda djur, jobba utomhus, jobba natt, eller att få jobba med sin hobby. Ställ dig frågan: vad driver mig att vilja gå till jobbet varje dag?

14 Sida: 14 av 131 Bild 8 Visste du att: Minecraft-skaparen Marcus Persson är en av Sveriges 15 rikaste personer sålde han dataspelet Minecraft till Microsoft för 18 miljarder kronor. skaparna av World of Warcraft (WoW) byggde spelet av eget intresse. Idag har WoW nästan tolv miljoner abonnenter.

15 Sida: 15 av 131 Bild 9 Diskussion Vilket var ditt drömjobb när du var liten? Varför? Vad drömmer du om idag? Har din dröm ändrats? Bild 10 Känn efter vem väljer? Ofta påverkas man, medvetet eller omedvetet, av sin omgivning när man ska välja. Men vad vill DU? Känn efter vem väljer EGENTLIGEN?

16 Sida: 16 av 131 Bild 11 Dina val och mål kan påverkas av föräldrar, kompisar, tradition, förväntningar, media, med mera. Personer runt omkring dig kan ha stort inflytande. Det kan kännas tryggt att välja samma skola som ett syskon eller bästa kompisen. Det kanske finns förväntningar från din omgivning på att du ska välja ett speciellt yrke. Det du ser runt omkring dig är det du känner till. Baserat på gammal tradition anser vissa att somliga yrken är typiskt manliga eller kvinnliga. Men det stämmer inte längre. Kan en kille jobba som sjuksköterska, en tjej som maskinförare, på bilfabrik eller som IT-konsult? Självklart! Det kan till och med vara så att man har lättare att få jobb som tjej i en mansdominerad bransch, och tvärtom. Vissa blir sugna på ett yrke som de ser i en tv-serie. Men tv-serier skildrar sällan hela verkligheten. Det är viktigt att det är du som väljer och inte låter dig påverkas för mycket av andra. Däremot kan det vara värdefullt att fråga föräldrar, kompisar och andra i din närhet om vad de tycker att du är bra på. Det kan vara stärkande och nyttigt.

17 Sida: 17 av 131 Bild 12 Diskussion: Vad påverkar dina val och mål? Bild 13 Lär känna dig själv och dina förmågor! För att kunna välja behöver du lära känna dig själv. Ju mer du vet om dig själv desto lättare har du att välja något som passar dig. Dessutom kommer din blivande arbetsgivare troligen att fråga dig om dina egenskaper, intressen och motivation. Speciellt om du inte har någon tidigare arbetslivserfarenhet. Därför är det bra om du känner dig själv bra och kan klä det i ord.

18 Sida: 18 av 131 Bild 14 Se dina förmågor och starka sidor! Det är spännande att kartlägga sina egenskaper, intressen och motivation alltså drivkraft. Det blir ju mycket lättare att välja när du ser vad du passar för. Så ta reda på vilka dina starka sidor är? Vad är DU bra på? Hur fungerar DU? Är du till exempel en som tycker om att arbeta i grupp, eller trivs du bäst att arbeta ensam? Förutom att själv kartlägga dina egenskaper är det bra att prata med några i din omgivning som känner dig väl, och be dem beskriva dig och dina starka sidor. Kom ihåg! En egenskap som du har kan i vissa sammanhang vara bra att ha, i andra inte. Att vara pratig till exempel, kan vara en nackdel om jobbet kräver mycket tystnad, men till fördel i andra sammanhang, som i vissa serviceyrken. Har du spring i benen kan ett stillasittande yrke bli svårt, men nästan en förutsättning inom rörliga yrken. Vilka intressen har du? Vad tycker du är så roligt att du glömmer bort tiden? Vad driver dig och vad får dig att vilja gå till jobbet varje morgon? Är det att få jobba utomhus? Att vårda och ta hand om? Att stå på scen? Att tjäna mycket pengar? Att få jobba med djur? Hur långt är du beredd att gå, vilken ambitionsnivå ska du ha? Är du till exempel beredd att ta studiemedel eller vill du ha ett jobb där det räcker med gymnasiekompetens?

19 Sida: 19 av 131 Bild 15 Uppgift Klä i ord vem du är. Beskriv dig själv med tre egenskaper som du tycker passar, ett intresse du har och vad som driver dig och ger dig motivation.

20 Sida: 20 av 131 Bild 16 Ta reda på fakta kring det mål du funderar på att sätta upp. Stämmer målet med dina starka sidor, intressen och din motivation, det vill säga din drivkraft? Är lönen tillräckligt bra? Kräver det lång utbildning? Får du jobba utomhus? Var passar alla dina egenskaper in på arbetsmarknaden? Kom ihåg det du inte känner till kan du inte välja. Så samla ihop så mycket fakta du kan.

21 Sida: 21 av 131 Bild 17 Bra källor till information Ta hjälp av nätet när du samlar fakta, det är enkelt. Använd din fantasi och kreativitet när du letar. Titta på yrkesfilmer på arbetsformedlingen.se. Kanske hittar du drömjobbet där? Läs om olika yrken i Yrken A-Ö, samt kolla Yrkeskompassen på Arbetsförmedlingens webbplats. Tipsa också om att ladda ner appen Yrkesguiden. Gör intressetest. (Kanske blir tjejen i följande film en förebild för dig?)

22 Sida: 22 av 131 Bild 18 Yrkesfilm: Fordonsmontör (Filmen startar automatiskt) Bild 19 Mål kan ju vara både långsiktiga och kortsiktiga. Ett kortsiktigt mål kan vara att skaffa körkort eller sommarjobb. Långsiktigta mål kan vara att hitta jobb, bostad, skaffa familj och ta examen från högskolan. Kom ihåg att du kan ändra dina mål. Det är inte säkert att det mål du sätter just idag ser likadant ut om några år. Du kanske provar ett jobb som du har drömt om, och

23 Sida: 23 av 131 sedan visar det sig att du inte trivs. Se inte det som ett misstag, det är helt ok att välja om - ibland måste man pröva sig fram. I takt med att drömmar och mål förändras byter de flesta bana flera gånger under sin yrkeskarriär. Du kan dela upp ett mål i delmål. Det kan till exempel vara så att du först måste ta körkort för bil för att kunna ta körkort för buss. Ett delmål är då att skaffa körkort för bil. Bild 20 Smart mål Vilket är ditt mål? Oavsett om ditt mål är stort eller litet, ligger nära eller långt fram i tiden så är det bra att formulera det. Då har du gjort en målbild. Det finns ett bra knep för hur ditt mål ska se ut för att det ska kännas bra att jobba mot. Målet ska vara: Specifikt det vill säga noga formulerat (till exempel att ta körkort). Mätbart för att du ska kunna veta när du nått ditt mål (körkortet i din hand). Accepterat det måste vara något du verkligen vill, det vill säga målet ska vara accepterat av dig. Realistiskt målet måste gå att uppnå. Vill du bli pilot men har dåligt färgseende behöver du hitta ett annat mål som är realistiskt. Tidsatt när ska målet vara uppnått? Genom att tidsätta ditt mål jobbar du mer koncentrerat mot det än om du inte sätter en bortre tidsgräns.

24 Sida: 24 av 131 Bild 21 A. När du har formulerat ett mål är det lättare hitta vilka steg du behöver för att nå ända fram. Och genom att tidsätta målet kan du avgöra hur snabbt du skall gå framåt. Vad som absolut alltid måste ingå i en planering är FÖRSÖRJNING. Hur klarar du dig ekonomiskt medan du jobbar mot ditt mål? Har du studiemedel eller tar du vilket jobb som helst för att försörja dig medan du jobbar mot ditt mål. Troligen kommer du fram till att du behöver titta på försörjning som ett av dina allra första steg i trappan. B. Vi kan titta på ett exempel där målet är körkort. Vad behöver du göra först om ditt mål är att ta körkort?

25 Sida: 25 av 131 Bild 22 A. Ta reda på vad det kostar B. Spara pengar Bild 23 A. Hitta någon att övningsköra med B. Skaffa körkortstillstånd

26 Sida: 26 av 131 Bild 24 A. Undersök olika körskolor B. Kontakta en körskola Bild 25 A. Börja övningsköra och läs teori B. Gör teoriprov och uppkörning

27 Sida: 27 av 131 Bild 26 A. Målet är nått körkortet är klart!

28 Sida: 28 av 131 Bild 27 Alla människor drömmer och drömmar förändras i takt med att intressen kommer och går, i takt med åldern och att livet förändras. Fortsätt att drömma! Bild 28 Uppgift: 1. Formulera ett mål för dig. Stort eller litet, det spelar ingen roll, så länge det är SMART, det vill säga Specifikt, Mätbart, Accepterat, Realistiskt och Tidsatt. 2. Beskriv vilka steg du behöver för att komma närmare ditt mål.

29 Sida: 29 av 131 Om du vill, kan du skriva ett brev till dig från framtiden, där du beskriver hur du gjorde. Du kan rita, göra ett kollage av bilder, eller på annat sätt illustrera ditt mål och vägen dit. Allt är tillåtet, så länge du själv förstår din målbild. Bild 29 Kom ihåg! En sammanfattning av viktiga kom-ihåg för det här kapitlet.

30 Arbetsmarknaden Avsnittet innehåller 15 bilder. Några bilder har text eller grafik som kommer in stegvis vid musklick eller klick på piltangenten. Bild 1: Arbetsmarknaden - Vad betyder det? Den marknad där arbetsgivare erbjuder anställning och köper arbetskraft av de som vill jobba. Arbetsmarknaden består av arbeten, människor som arbetar eller vill arbeta och företagen som anställer. Tänk på att arbetsmarknaden förändras hela tiden, precis som världen runt omkring oss. Nya företag skapas, andra avvecklas, nya yrken uppstår och gamla försvinner.

31 Sida 31 (131) Bild 2: Då och nu Jag vill plugga! För dyrt. Jobba på! Förr var det vanligt att ungdomar valde samma yrke som sina föräldrar, eller rättare sagt föräldrarna valde yrke åt sina barn. Bondsonen blev bonde, läkarsonen läkare och pigans mamma var också piga. Det hängde naturligtvis samman med möjligheten att välja och de allra flesta hade inte så mycket att välja på. Den som föddes i ett arbetarhem med föräldrar som arbetade i tunga industriarbeten hade själv ofta inget annat val. Utbildning krävde pengar och för inte så länge sedan hade bara ett fåtal råd att låta sina barn gå till högre utbildning. Idag är läget ett annat. Det finns bra möjligheter till utbildning för alla, oavsett föräldrarnas inkomster. Det ger fler valmöjligheter. Källa: Samhällskunskap B, Frank Lundberg, Lars Olsson. Interskol. För vi har tagit studenten! Trots att gymnasiet är frivilligt börjar praktiskt taget alla ungdomar en gymnasieutbildning. Det är viktigt att avsluta en påbörjad utbildning. 98,5 procent av alla elever börjar gymnasieskolan direkt efter grundskolan. Läsåret 2015/16 går cirka elever i gymnasieskolan. Av eleverna i årskurs 1 på gymnasiet läser cirka 30 procent ett yrkesprogram. Av eleverna i årskurs 1 på gymnasiet läser cirka 50 procent ett högskoleförberedande program. Av eleverna i årskurs 1 på gymnasiet läser cirka 20 procent något av de fem introduktionsprogrammen. Källa: Skolverket

32 Sida 32 (131) Bild 3: Vissa yrken försvinner, många förändras Arbetsmarknaden förändras hela tiden. Yrken försvinner och nya tillkommer. Kompetenskraven förändras för många yrken. Känner du igen namnet på några av yrkena på bilden? Ingen av dem finns kvar idag.

33 Sida 33 (131) Bild 4: Vad gjorde en? Vad gjorde en amma, gladiatrix, gråterska, rackare, korv, färjeman? Känner du exempelvis till vad en amma, gladiatrix, gråterska eller rackare är för yrke? Eller skulle du kunna tänka dig att anlita en korv? Eller varför inte ta hjälp av en färjeman när du är ute till sjöss? Amma - var en kvinna som ammade spädbarn utan att vara barnets biologiska mor. Gladiatrix - var benämningen på en kvinnlig gladiator, en slagskämpe under antikens Rom, som i underhållningssyfte tvingades kämpa på liv och död mot andra gladiatorer eller vilda djur inför publik. Gråterska - var en kvinna anställd för att gråta på begravningar. Rackare - Rackaren var bödelns dräng. Korv (vakt) - kallades under och 1700-talet de större städernas stadsvakter i Sverige. Färjeman - transporterade människor, vagnar, djur och gods till sjöss och över vattendrag. Transportmedlen var segelbåt, roddbåt, linfärja eller helt enkelt en flotte. Källa: Wikipedia

34 Sida 34 (131) Bild 5: Många yrken har tillkommit Samtidigt som gamla yrken försvinner och förändras tillkommer hela tiden nya. Samhället utvecklas och tekniken likaså. Många av de här yrkena fanns inte förr i tiden och/eller har fått ny innebörd och inriktning.

35 Sida 35 (131) Bild 6: Vad gör en? Vad gör en projektledare, copywriter, vindkraftsprojektör, videojournalist, apputvecklare, akupressör, barista och en visual merchandiser? Vet du vad en apputvecklare, barista, akupressör eller visual merchandiser gör? Du har säkert hört talas om en projektledare, men vad gör en sådan egentligen? Och vad skriver en copywriter egentligen? Diskussion: Låt eleverna gissa eller berätta om de vet mer om yrkena. Projektledare: En projektledare planerar, leder och styr projekt. Projektledaren ska kunna skapa ett bra arbetsklimat bland deltagarna i projektet och stimulera nytänkande. I arbetet ingår att samordna projektets olika uppdrag och arbetsuppgifter. En viktig uppgift är att se till att alla i projektgruppen har projektets syfte och mål klart för sig. Vindkraftsprojektör: En vindkraftsprojektör är ett av flera yrken som är specialist inom miljöskydd och miljöteknik. Undersöker, bedömer och rapporterar om byggnads- och konstruktionsprojekts påverkan på miljön. Videojournalist: Den nya rollen, där man är ensamt ansvarig för en redaktion på en ort kan kallas videojournalist. Som journalist på en lokalredaktion söker man information genom att ringa runt eller söka på datorn. Man filmar kanske själv, klipper ihop inslaget, presenterar det i studion och sänder det, samtidigt som man

36 Sida 36 (131) publicerar en kort version med bild på webben och tar emot tittarnas synpunkter och ger återkoppling vid behov. Apputvecklare: En apputvecklare utvecklar webbapplikationer. I grunden är man ofta systemutvecklare och arbetar med att ta fram och utvecklar data/it-system eller delar av system. Programmering är oftast kärnan i arbetet. Akupressör: En blandning mellan massör och akupunktör. Akupressören trycker på olika punkter istället för att använda nålar för att patienten ska få smärtlindring. Barista: En barista jobbar medkaffe i olika former. Den vanligaste drycken innehåller espresso och mjölk. Med tekniken latte art ger man kunden det lilla extra genom att skapa mönster på mjölkskummet. Visual merchandiser: Visual merchandiser är den nya benämningen av yrket dekoratör eller butikskommunikatör. Jobbet handlar om att exponera och sälja varor.

37 Sida 37 (131) Bild 6 fortsättning: Vilka yrken tror du finns i framtiden? Yrken som inte finns idag, men som är självklara om 50 år? Om 50 år har säkert fler nya yrken tillkommit på arbetsmarknaden, medan andra har försvunnit eller förändrats. Diskussion: Låt eleverna diskutera fritt. Skriv gärna upp deras förslag på tavlan eller på ett blädderblock eller låt dem diskutera i mindre grupper och skriva upp framtidsyrken på post-it lappar för att sedan redovisa inför hela gruppen.

38 Sida 38 (131) Bild 7: Till arbetsmarknaden hör också en hel del annat Kortfattat kan man beskriva arbetsmarknaden så som vi gjorde i början av bildspelet: den marknad där arbetsgivare erbjuder anställning och köper arbetskraft av de som vill jobba. Arbetsmarknaden handlar om arbeten, människor som arbetar eller vill arbeta och företagen som anställer. Vi går inte in så djupt in på andra delarna av arbetsmarknaden, men det är bra att känna till att arbetsmarknaden består av många olika delar. Titta på orden tillsammans i klassen. Är det något av orden de känner igen. I vilket sammanhang har de hört ordet. Vill klassen fördjupa sig i området Arbetsmarknaden kan eleverna få var sitt ord och ta reda på mer om just detta exempelvis arbetsgivaravgift, löner, ungdomsarbetslöshet, rekryteringar, semesterdagar, arbetskraftsinvandring, vakanser, befolkningsstruktur, privat och offentlig sektor, arbetslöshet, ungdomsarbetslöshet, arbetsgivaravgift, löner, löneutveckling, lönespridning, sektorer, arbetare och tjänstemän, avtalsförhandlingar, arbetstid, semesterdagar, sjukfrånvaro, åldersfördelning, arbetskraftsinvandring, regionalt, internationellt, yrken, jobb, arbete och sedan redovisa.

39 Sida 39 (131) Bild 8: Visste du att? I Sverige bor det 9,6 miljoner människor Den 31 december 2015 hade Sverige en befolkning på Under 2015 föddes barn och personer dog människor flyttade under 2015 till Sverige och flyttade härifrån. Var femte person är under 20 år personer i Sverige är under 20 år. Medelåldern är 41 år Medelåldern i Sverige är 41,2 år. Källa: SCB Befolkningsstatistik Det finns 1,2 miljoner företag. Totalt fanns det företag registrerade hos SCB (Statiska centralbyrån) under Allt från små enmansföretag till stora företag med tusentals anställda. Källa: SCB:s Företagsdatabas. 4,8 miljoner har en anställning. Antal förvärvsarbetande i åldersgruppen år var år Källa: SCB RAMS

40 Sida 40 (131) Bild 9: Exempel på yrken Här ser vi några exempel på yrken inom olika yrkesområden. Det finns betydligt fler. Försök att komma på några!

41 Sida 41 (131) Bild 10: Diskutera: Vad gör de som inte har en anställning? När man beskriver och räknar ut hur många som har jobb och hur många som är arbetslösa i Sverige delar man upp befolkningen så här: De som ingår i begreppet arbetskraften Sysselsatta - personer som har någon form av arbete. - personer som inte jobbar just nu, men som har anställning. Orsak till det kan vara sjukdom, semester, tjänstledighet, (t.ex. för vård av barn eller studier), värnpliktstjänstgöring eller ledighet av annan anledning. - personer som har någon form av anställningsstöd genom Arbetsförmedlingen, alltså att de deltar i ett arbetsmarknadspolitiska program, kan räknas som sysselsatta. Exempelvis de som har anställning med lönebidrag eller anställningsstöd. Arbetslösa De som inte ingår i arbetskraften De personer som varken är sysselsatta eller arbetslösa räknas inte till arbetskraften. Bland annat de som är studerande (undantaget de som studerar men också söker arbete samtidigt), pensionärer, barn och ungdomar, hemarbetande, värnpliktiga eller långvarigt sjuka. Du hittar mer lärarmaterial kring samhälle, befolkning och statistik finns Sverige i siffror hos SCB

42 Sida 42 (131) Bild 11: Arbetslösheten I januari månad 2017 var ca arbetslösa. Det motsvarar ungefär 7 procent av den totala arbetskraften. Arbetslösa omfattar personer som var utan arbete under frågetillfället. Heltidsstuderande som aktivt söker arbete och är beredda att ta ett arbete räknas också som arbetslösa. De här uppgifterna ändras hela tiden och när du som lärare tittar på dessa frågor med eleverna rekommenderar vi att ni också tittar på statistik från Statistiska centralbyrån. Där hittar ni den senaste informationen och ni få möjlighet att fördjupa er om viktiga frågor gällande exempelvis befolkningen och arbetskraften. SCB har tagit fram en lärarhandledning för Högstadiet samt gymnasiet. Gå vidare på denna länk för att hitta intressanta uppgifter till din undervisning.

43 Sida 43 (131) Bild 12: Obalansen på arbetsmarknaden vad beror den på? Ibland kan det uppstå obalans på arbetsmarknaden det betyder att det inte är lika många arbetssökande som lediga arbeten. Enligt arbetsgivarna är det ibland svårt att få tag på rätt arbetskraft, trots att det finns de som är arbetslösa. Företag och organisationer kan ha svårt att få tag i folk med rätt kunskap, utbildning och erfarenhet. För att nå en balans är det viktigt att vi ser på utbildning som en investering. Vi vet att det allra viktigaste är att man avslutar sin utbildning. Sedan bör man i sitt yrkesval tänka på att det faktiskt finns många utbildningar som ger just den kompetens som efterfrågas på arbetsmarknaden. Om fler får rätt kompetens tidigt i livet kan obalansen på arbetsmarknaden bli mindre.

44 Sida 44 (131) Bild 13: Vad tror du denna obalans beror på? Diskutera obalansen i klassen Väljer människor fel utbildning eller ställer företagen för höga krav? För att nå en balans är det viktigt att vi ser på utbildning som en investering. Vi vet att det allra viktigaste är att man avslutar sin utbildning. Det finns många utbildningar som ger kompetens som är efterfrågad på arbetsmarknaden och om fler får rätt kompetens tidigt i livet blir obalansen på arbetsmarknaden mindre. Exempel på yrken där det är svårt att få jobb är till exempelvis informatör och journalist. Det finns många som har utbildning inom dessa yrken, men det är svårt att hitta jobb. Exempel på yrken där det finns för få utbildade, men många lediga jobb är förskollärare och undersköterska. Få ungdomar söker till vård- och omsorgsprogrammet på gymnasieskolan idag. Diskutera i klassen varför man tror att det är så. Jämför olika yrken och deras arbetsmarknad; hur många lediga jobb finns? Hur ser framtidsutsikterna ut? Sök i Platsbanken och i Yrkeskompassen på Vad kan en person göra för att få rätt kunskaper och erfarenheter för anställning?

45 Sida 45 (131) Bild 14: Uppgift - Fundera på ett intressant yrke du vill jobba med Hur många lediga jobb finns det inom det yrket i Platsbanken idag? Kan personalbehovet inom ett yrke påverka vad du vill jobba med i framtiden? Denna uppgift kan fungera som en hemuppgift eller liknande, som ni kan återkoppla till på nästa lektionstillfälle.

46 Sida 46 (131) Bild 15: Kom ihåg! Arbetsmarknaden består av arbetsgivare och arbetstagare, du kan bli båda. Det är lättast att få jobb i branscher och yrken där det är stor brist. Men viktigast är att du går färdigt en utbildning. Man kan vara arbetslös av olika anledningar, de flesta arbetssökande hittar snart ett jobb. Den här sista bilden är en sammanfattning av de punkter som Arbetsförmedlingen tycker är extra viktiga att eleverna tar med sig från detta lektionstillfälle.

47 Sida 47 av 131 Yrke och framtid Avsnittet innehåller 24 bilder. Några bilder har text eller grafik som kommer in stegvis vid musklick eller klick på piltangenten. Bild 1: Yrke och framtid Många av er försöker kanske komma på vad ni ska bli när ni blir stora. Vad ni ska jobba med? Att välja yrke är inte lätt, det är ett kliv mot vuxenlivet och en obekant framtid som väntar. Det finns väldigt många yrken att välja bland och just därför kan valet kännas extra svårt. För många är yrkesvalet självklart. För andra är det inte lika enkelt. Och hur fattar man egentligen ett sådant beslut? Hur vet man om förskollärare är ett bättre yrke än lärare? Eller, borde man följa sin dröm och arbeta med något man älskar, men som är väldigt svårt att få jobb inom eller borde man ta den säkra vägen istället? Kanske handlar det om att hitta en slags balans! Hur svårt det än verkar så finns det information som underlättar valet. Ett sätt är att ta reda på mer om vilka olika yrken som finns, ett annat är att ta reda på hur framtidsutsikterna ser ut för olika yrken. I det här avsnittet får du veta mer om olika vägar som underlättar ditt val. Och kom ihåg det handlar sällan om att hitta det enda rätta yrket. Numera byter de flesta yrke flera gånger i livet, antingen genom att gå vidare till något liknande eller byta till något helt annat. Ofta talar man om det livslånga lärandet och menar med det att man hela livet samlar kunskap och erfarenhet som kan leda till nya val.

48 Sida 48 av 131 Bild 2: Vad ska du bli när du blir stor? Nästa klick startar en film. Bild 3: Film jag vill bli prinsessa Filmen visar en kort sekvens där komikern Karin Adelsköld frågar sina barn om vad de ska bli när de blir stora.

49 Sida 49 av 131 Bild 4: Lev för idag, men tänk framåt! Flickan i filmen berättar utan att tveka att hon vill bli prinsessa, en dröm för många barn som lever i nuet. Och självklart ska man drömma och leva här och nu, men det klokt är klokt att tänka lite framåt också. Vad tänker ni om lillebror som ger samma svar. Tror ni han ser upp till sin storasyster?

50 Sida 50 av 131 Bild 5: Diskussion - Vilka yrken känner du till? Här kan hela klassen tillsammans eller i mindre grupper prata om olika yrken de känner till. Förslag på kort diskussionsuppgift: Skriv upp alla yrken ni kan komma på under fem minuter (dela ut post-it lappar och låt sedan eleverna skriva upp yrkena på tavlan). Hur många yrken kommer klassen på? (Här brukar eleverna nämna mellan olika yrken). Diskutera i klassen varför dessa yrken finns på er lista. Är det yrken som syns i media, som vänner, grannar, föräldrar har?

51 Sida 51 av 131 Bild 6: Diskussion - Det finns massor av yrken! Hur många fler yrken finns det egentligen? I Statistiska centralbyråns (SCB) Standard för svensk yrkesklassificering (SSYK) finns tusentals olika yrkeskoder. Många av dessa yrken har olika namn, men innebär samma sak och därför är det svårt att säga exakt hur många yrken som finns. Bild 7: Ta reda på mer om yrken på arbetsformedlingen.se Det finns massor av yrken beskrivna på webbplatsen arbetsformedlingen.se Kolla under Yrke och framtid på arbetsformedlingen.se

52 Sida 52 av 131 Bild 8: Det här hittar du under Yrken A-Ö Du kan hitta temanummer, beskrivningar av yrken och prognoser. Vi har många berättelser, i form av film, text och bild, om människor som jobbar i olika yrken och berättar hur det är att jobba i just deras yrke. Yrken A-Ö innehåller 450 olika yrkesbeskrivningar där ett eller fler yrken beskrivs. Yrkesbeskrivningarna innehåller till exempel information om var du kan jobba, vilka arbetsuppgifter, viktiga förmågor som kan behöva utvecklas för att passa för yrket. En bra källa för inspiration för att få bra idéer kring vilka yrken du vill titta närmare på kan vara att först titta in i Inspireras av som beskriver ett tema kring olika yrken som har något gemensamt. Till exempel att arbeta utomhus, arbeta med pengar eller arbeta med djur. Samtidigt kan yrkena vara väldigt olika. För att läsa mer om arbetsmarknadsläget för olika yrken kan det vara bra att besöka Yrkeskompassen där cirka 200 yrkesprognoser finns. Du får en överblick över hur arbetsmarknaden kommer att se ut för ett yrke för olika geografiska områden genom att klicka på kartan. Till många yrkesbeskrivningar kan du också titta på en film där yrkesverksamma inom olika yrken berättar om sitt arbete! Vill du hitta mer information om din lokala arbetsmarknad ska du ladda ner Jobbmöjligheter som beskriver arbetsmarknaden i ditt län!

53 Sida 53 av 131 Bild 9: Vill du läsa om yrken direkt i mobilen? Ladda ner vår app Yrkesguiden. I appen får du möjlighet att enkelt djupdyka i yrken du kanske inte visste så mycket om eller yrken du inte ens visste fanns. I appen beskriver vi ca 450 olika yrken, vilka framtidsutsikter de olika yrkena har, vad de innebär och vilken utbildning och erfarenhet du bör ha för att få jobb inom yrket. Till många yrken finns också en yrkesfilm att titta på. Bild 10: Visste du att Det största yrket är undersköterska inom hemtjänst, hemsjukvård och äldreboende. Nästan personer arbetar inom det yrket. Ett av våra minsta yrken är flygtekniker. 580 personer arbetar som flygtekniker i Sverige. Källa: SCB, Yrkesregistret med yrkesstatistik.

54 Sida 54 av 131 Bild 11: Stora och små yrken Det finns stora och små yrken. Bilden visar exempel på det och ger en jämförande bild mellan olika yrken. Undersköterskor inom hemtjänst, hemsjukvård och äldreboende är det största yrket. Bland lastbilsförare ingår fler yrken som exempelvis kranbilsförare och bygg och anläggningsförare. Med sjuksköterskor menar vi här grundutbildade sjuksköterskor. Bland marknadsanalytiker och marknadsförare ingår fler yrken som exempelvis projektledare, reklam eller reklamman. Till VVS-montörer hör räknas även fler yrken som till exempel ventilationstekniker. Bland taxiförare m.fl. ingår också yrken som exempelvis färdtjänstförare. Frisörer är i de flesta fall egna företagare. Flygtekniker är ett av de minsta yrkena, det vill säga ett av de yrken som sysselsätter minst antal människor i Sverige.

55 Sida 55 av 131 Bild 12: Bland de största yrkena är Många av de yrken som listas här på bilden innehåller ett antal olika yrken. Nedan finner ni några exempel som kan ingå i respektive yrke som nämns på bilden. Undersköterskor inom hemtjänst, hemsjukvård och äldreboende är det största yrket. Övriga kontorsassistenter och sekreterare innehåller exempelvis yrken som kontorist, sekreterare och kontorsbiträde. Lager och terminalarbetare, innehåller yrken som leveransbevakare och depåarbetare. Mjukvaru- och systemutvecklare m. fl. innehåller yrken som exempelvis systemutvecklare/programmerare, användbarhetsdesigner och projektledare inom IT. Restaurang- och köksbiträden m.fl. innehåller exempelvis yrken som ekonomibiträden, diskare och cateringarbetare Planerare och utredare m.fl. innehåller exempelvis yrken som samhällsplanerare, Miljö- och klimatstrateg och kommunhandläggare. Lastbilsförare m.fl. innehåller exempel på yrken är bygg och anläggningsförare, kranbilsförare Vårdare/boendestödjare m.fl. innehåller exempelvis yrken som habiliteringsassistent och Stödassistent. Maskinställare/maskinoperatörer, metallarbete. Innehåller exempelvis yrkena CNC-operatör och Robotssvetsare Träarbetare, snickare m.fl. Innehåller utöver träarbetare och snickare exempelvis yrken som träarbetare, gruva.

56 Sida 56 av 131 De vanligaste yrkena bland ungdomar Många ungdomar mellan år arbetar i butik eller på restaurang. Källa: SCB. Vissa yrken är populära

57 Sida 57 av 131 Bild 13: Diskussion Vilka yrken möter du i TV-serier? Vilka tv-serier är populära nu? Vilka yrken möter du i serierna? Tror du att beskrivningarna speglar verkligheten? I filmer och tv-serier möter ni mängder av yrken. Låt eleverna ge exempel på yrken i tv-serier som är populära och yrken som finns där? Nedanstående lista är exempel på tv-serier, eleverna har säkert många fler förslag. Hell s kitchen kock The Office - kontorschef Pretty little liars lärare The vampire diary - bartender Gossip girl - modedesigner Greys anatomy - läkare Modern family - mäklare Californication - författare One tree hill - coach Bron polis Life unexpected - radiopratare Yrken framställs ibland annorlunda i media, tv-serier och på film än i verkligheten. Vi kanske påverkas mer än vad vi tror om bilden av yrket är cool eller glamourös. Kanske påverkas även vår bild av vad som är typiskt manliga eller kvinnliga yrken? Låt eleverna diskutera frågan.

58 Sida 58 av 131 Bild 14: Vilket är ditt yrke? Se 160 yrkesfilmer på Arbetsförmedlingens Youtube-kanal! Vad gör andra på jobbet? På Arbetsförmedlingens Youtube-kanal eller under fliken Yrken A-Ö på Arbetsförmedlingens hemsida hittar du drygt 160 olika yrkesfilmer. Filmerna ger en bra bild av hur det är att jobba inom olika yrken. Bild 15: Några av de mest sedda yrkesfilmerna Undersköterska, lastbilsmekaniker, marknadsförare och drifttekniker är några av de mest visade filmerna. Det finns många andra yrkesfilmer också, som tandhygienist, industrilackerare, fordonsmontör och SPAterapeut. Titta på yrkesfilmerna tillsammans i klassen. (Starta filmerna genom att klicka på dem). Det kan inspirera till fortsatt tittande eller rent av kunskap om ett yrke du inte visste fanns.

59 Sida 59 av 131 Bild 16 Vad är viktigast för dig i ditt yrkesval? Det här svarade ungdomar I rapporten Generation jobb ungas syn på jobb och arbetsmarknaden2015 finns fler intressant data om ungdomar kopplat till arbetsmarknaden.

60 Sida 60 av 131 Bild 17: Diskussion - Vad tycker du gör ett arbete intressant? Vad menas med status och bidrar för andra i ett jobb? Sätter du internationella kontakter lägst på listan? Här kan eleverna tillsammans i klassen eller i mindre grupper diskutera vad just de tycker är intressant i ett arbete. Alternativt kan de utgå från listan på bild 14 och göra sin egen rangordning Vad menas med status i ett jobb? Svaret på frågan blir olika beroende på vem man frågar. Vad som är hög status skiljer sig åt beroende på kultur, ålder, kön osv. En 20-åring kanske svarar idrottsproffs, medan en 50-åring kanske svarar domare. I en stor svensk yrkesstatusstudie som genomförts av Göteborgs universitet rangordnas yrken efter vilken status de anses ha. Generellt kan man konstatera kanske föga förvånande att stillasittande och tänkande jobb rankas högre än fysiska arbeten. Högst på listan finns ambassadör. Även läkare, domare, professor och advokat är jobb som hamnar högt i rangordningen. Mellanhög status har hantverkaryrken som snickare och guldsmed, men även yrken som sjuksköterska och bibliotekarie som kräver universitetsutbildning. Diskare, gatuköksbiträde, städare och sophämtare anses ha lägst status. Frågar man vilken status som människor anser att yrken borde ha, blir svaren annorlunda. Lärare, sjuksköterskor, förskollärare yrken som har viktiga samhällsfunktioner borde ha högre status, menar många. Vad tycker eleverna? Källa: Yrkesstatus Erfarenhet, identitet och erkännande (Ylva Ulfsdotter Eriksson, Marita Flisbäck)

61 Sida 61 av 131 Bidra för andra kan innebära att man i ett arbete känner att man gör nytta för andra människor, till exempelvis som undersköterska hjälper man människor som av olika anledningar är i behov av vård, omsorg, stöd eller service. Säkert kan eleverna ge fler exempel. Internationella kontakter hamnade lägst på listan. Internationella kontakter betyder oftast att man i sitt arbete samarbetar med människor i andra länder. Det kan kräva goda språkkunskaper och även resor till andra länder i sitt arbete. Det är inte samma sak som att arbeta utomlands under en kortare period, något som många ungdomar lockas av. Vad tycker eleverna i klassen? Låter det intressant att ha ett arbete där man har internationella kontakter? Bild 18: Välja jobb = välja framtid För 18 år sedan trodde vissa att internet var en övergående trend. Trend eller inte, ungdomar mellan år är idag online över 20 timmar per vecka. Källa: Svenskarna och internet

62 Sida 62 av 131 Bild 19: Diskussion - Vad är framtidens trender? Internet var ingen övergående trend utan blev en förutsättning för utveckling för många företag. Diskutera dagens trender och vilka fenomen som skulle kunna bli stora i framtiden. Kan man skapa sitt eget arbete utifrån egna intressen och förmågor? Facebook och Instagram är exempel på sociala medier som de flesta känner till. Mark Zuckerberg byggde Facebook utifrån en idé om att skapa ett socialt nätverk på det universitet han gick på i USA. Som alla vet blev Facebook en succé. I mars 2016 hade Facebook mer än 1.6 miljarder aktiva användare. Låt eleverna ge exempel på arbeten som skapats utifrån egna intressen och förmågor. Exempel du som pedagog kan ge är egenföretagare. Kanske känner eleverna till någon som startat ett eget företag. Vilka jobb kommer efterfrågas i framtiden? Vad tror eleverna? Kommer människor arbeta mer hemifrån när den digitala utvecklingen hela tiden går framåt? Eller kanske till och med bo i Sverige, men ha sin arbetsplats i ett annat land utan att behöva resa? Kommer digitala möten ersätta fysiska möten i framtiden?

63 Sida 63 av 131 Bild 20: Var finns jobben i framtiden? Arbetsförmedlingen tar fram prognoser för framtidens arbetsmarknad. Vad är en prognos? Prognos betecknar ett förutspått framtida händelseförlopp. Ordet härleds från grekiskans pro = förut och gnosis = kunskap. Prognoser om arbetsmarknaden tar bland annat hänsyn till demografi, det vill säga statistik om befolkningen. Det kan handla om hur många som går i pension och hur stor del av befolkningen som kan jobba. Annat som påverkar prognoser är hur olika branscher förväntas utvecklas. I Yrkeskompassen finns prognoser för 200 olika yrken Arbetsförmedlingens yrkesprognoser publiceras i Yrkeskompassen två gånger om året. De beskriver var jobben finns om ett år och baseras på intervjuer med arbetsgivare runt om i landet. Arbetsgivarna får bland annat svara på frågor om hur de ser på företagets framtid, kommande rekryteringar och eventuell expansion av företaget. Förutom dessa intervjuer baseras prognoserna på statistik och olika beräkningar. I appen Yrkesguiden kan du till varje yrkesbeskrivning också se utsikterna för de yrken som har en prognos. Kom ihåg! En prognos ska i första hand användas som vägledning.

64 Sida 64 av 131 Bild 21: Vi ser att det kan bli brist på Yrken och grupper där Arbetsförmedlingen förutspår att det blir liten konkurrens om jobben på fem och tio års sikt. Inom de här yrkena tror vi att det finns extra goda chanser till jobb. Högskolenivå Förskollärare och fritidspedagoger Gymnasielärare Ingenjörsyrken IT-yrken Läkare Lärare i grundskolan Sjuksköterskor Specialpedagoger Tandläkare Övriga utbildningsnivåer Bil- och lastbilsmekaniker Bussförare CNC-operatörer Flertalet byggyrken Kockar Lokförare Maskinreparatörer Tandsköterskor Undersköterskor Källa: Arbetsförmedlingen februari 2016

65 Sida 65 av 131 Bild 22: Det är svårare att få jobb som Yrken och yrkesgrupper med där Arbetsförmedlingen förutspår att det blir hård konkurrens om jobben om fem och tio år. Inom de här yrkena tror vi att det kommer att bli svårare att få jobb. Högskolenivå Banktjänstemän Biologer Handläggare/utredare, offentlig förvaltning Informatörer Journalister Personaltjänstemän Övriga utbildningar Ekonomiassistenter Försäljare, dagligvaror och fackhandel Köks- och restaurangbiträden Löne- och personalassistenter Vissa maskinoperatörsyrken Montörsyrken Källa: Arbetsförmedlingen februari 2016

66 Sida 66 av 131 Bild 23: Uppgift Den här uppgiften kan fungera som en hemuppgift eller liknande, som ni kan återkoppla till på nästa lektionstillfälle. Gör intressetestet på Arbetsförmedlingens hemsida. Det ger förslag på olika jobb som passar din personlighet. Prata med klasskompisar om resultatet. Hur ser en arbetsdag ut i ett av yrkena som passade dig? Tips! Kika på Yrken A-Ö eller ladda ner appen Yrkesguiden Vilken lön har man? Tips! Kika på SCB:s lönedatabas Undersök hur lätt eller svårt det är att få jobb inom det yrket. Tips! Kika på Yrkeskompassen eller i appen Yrkesguiden

67 Sida 67 av 131 Bild 24: Kom ihåg! Sista bilden är en sammanfattning av de punkter som Arbetsförmedlingen tycker är extra viktiga att eleverna får med sig av det här avsnittet.

68 Sida: 66 av 131 Plugga Avsnittet innehåller 16 bilder. Några bilder har text eller grafik som kommer in stegvis vid musklick eller klick på piltangenten. Det har vi illustrerat i talmanuset som A, B, C och så vidare. Bild 1 Plugga Behöver du mer kunskap för att få jobbet du vill ha? Ska du välja att plugga utifrån intresse eller utifrån hur framtidsutsikterna för olika yrken ser ut? Vill du gå på högskola, folkhögskola eller väljer du hellre en praktisk yrkesutbildning? Väljer du utifrån hur dina intressen eller hur framtidsutsikterna för olika yrken ser ut? Ingen vet exakt hur arbetsmarknaden kommer att se ut i framtiden, men dina möjligheter att jobba med det du vill i framtiden ökar om du har lite koll på framtidsyrken och prognoser på arbetsmarknaden. Och kom ihåg att det är aldrig är för sent att byta bana och välja nytt.

69 Sida: 67 av 131 Bild 2 A. Visste du att B. Det finns många olika kurser på universitetet Det finns många olika kurser som du kan läsa på universitet och högskola och många kurser som är anpassade efter just dina intressen. Om du är fotbollsintresserad kanske en kurs i fotbollens historia kan passa. Kursen erbjöds på Umeå universitet 2013 och behandlar den moderna fotbollens historia, hur den växte fram i slutet av 1800-talet i England och spreds till övriga världen. Tyngdpunkten ligger emellertid på den svenska fotbollshistorien ur olika perspektiv Du kan även läsa om bokfiguren Harry Potter på Linnéuniversitetet i Kalmar/Växjö. Utbildningen är en distanskurs som ger 7,5 högskolepoäng. I kursen får studenterna fördjupa sig i allt om Harry Potter och författaren J. K. Rowling. Kursen ger kunskap om J. K. Rowlings författarskap samt intermediala perspektiv på Harry Potter och hans världar, särskilt film och litteratur. I kursen ingår litteraturvetenskaplig terminologi, samt studier av fantasygenren. Kursen examineras genom ett självständigt fördjupningsarbete. C. De vanligaste valen på gymnasiet är Samhälle och Natur Det finns 18 nationella program i gymnasieskolan, varav tolv är yrkesprogram och sex högskoleförberedande program. Av samtliga elever i årskurs 1 hösten 2012 gick 29 procent på yrkesprogram och 52 procent på högskoleförberedande program. Cirka läste på samhällsvetenskapliga programmet och på naturvetenskapliga programmet.

70 Sida: 68 av 131 Bild 3 Du kan alltid ändra ditt val Det är aldrig för sent att ångra dig när du börjat ett program och vill byta till ett annat. Om du under terminens gång känner att du vill byta eller börja om under din gymnasietid skall du vända dig till din studie- och yrkesvägledare så att ni tillsammans kan komma fram till en bra lösning. Oavsett vilken linje du väljer så ska du tänka på att välja det du själv vill och försöka att inte bli alltför påverkad av din omgivning. Det är ett viktigt val du står inför, men kom ihåg att det inte är livsavgörande och du har många år på dig att byta bana och börja om på nytt Enligt Skolverkets rapport hade var tjugonde elev som började i årskurs , börjat om i årskurs 1 på ett nytt program året senare. Totalt byter 10 procent mellan olika program under det första året.

71 Sida: 69 av 131 Bild 4 Alla kan plugga och lyckas Ingvar Kamprad (grundare av IKEA), John Lennon (medlem i The Beatles), Steve Jobs (grundare av Apple) och John F Kennedy (f.d. president i Amerika) är eller var dyslektiker.

72 Sida: 70 av 131 Bild 5 Film: Drömyrke som barn (Filmen startar automatiskt) Det blir inte alltid som man har tänkt sig. Många byter karriär flera gånger under sitt yrkesliv. Du kan välja och välja om, hur många gånger du vill. Vissa jobbar med de som de drömt om som barn, medan andra testar sig fram.

73 Sida: 71 av 131 Bild 6 Diskussion Diskussionsuppgift i klassen, diskutera två och två, i grupp, helklass eller på annat sätt. Redovisa sedan svaren i helklass Fråga: Vad gör egentligen en? De olika yrkena klickas fram en och en SVAR: Concierge Ger gästerna extra service! Bokar biljetter, går ärenden, hanterar bagage och bilar. Hundpsykolog Har kunskaper om hundens kroppsspråk och hur stress påverkar hundar. Forensiker Tänk tv-serien CSI om ett gäng kriminaltekniker i USA. En forensiker analyserar och dokumenterar bevis vid brottsutredningar. Korrekturläsare Har känsla för språk, öga för stavfel och grammatik. Hortonom Expert på sådant som växer, grönsaker, bär och frukt men även prydnadsväxter och träd. Konservator En konservator bevarar djur. Förr sa man att man "stoppade" upp djur men det gör ingen i dag

74 Sida: 72 av 131 Dofttestare Med sina flera miljoner luktceller är människans näsa överlägen all apparatur. Hos många djurarter är luktsinnet ännu mer komplext och specialiserat. En dofttestare har näsan som arbetsredskap. Exempel: Torgny Ljungberg är kemist och har arbetat på lukt- och smaklaboratoriet på Iggesunds pappersbruk i 20 år. Här testar han och hans kollegor de kartongsorter som ska användas för förpackning av livsmedel och cigarretter. Tre gånger i veckan kommer en luktpanel till laboratoriet. Det är 25 personer från trakten, vars luktsinnen har tränats upp för att känna skillnad på olika kartonglukter och om varor har påverkats av dem. De får först "kalibrera", ställa in, sina näsor och sedan sitta i små bås, där de luktar på kartong och smakar på chokladbitar. Även om det i livsmedelsförpackningar bara används ren cellulosa och aldrig returfiber kan kartongen ändå avge lukt och smak. På gott och ont för ibland kan kartonglukten ha en positiv effekt på varan. Bild 7 Det finns många olika skolformer. Hitta den som passar dig bäst! HÖGSKOLOR OCH UNIVERSITET Du kan välja att läsa en enskild kurs, ett ämne under en termin, eller ett program som kan ta flera år. Du kan läsa på hel-, halv- eller trekvartsfart och på vissa kurser kan du läsa på distans. På Högskoleverkets sajt studera.nu kan du läsa det mesta om antagningsprov, poäng, studentbostäder och studiefinansiering.

75 Sida: 73 av 131 Vid alla universitet och högskolor finns det en kontaktperson som är samordnare av pedagogiskt stöd för studenter med funktionsnedsättning i studiesituationen. Länken nedan ger dig en lista med namn, adresser och kontaktvägar till samordnarna, samt länkar till alla lärosäten. FOLKHÖGSKOLOR Folkhögskolornas särskilda kurser kan handla om nästan vad som helst: film, musik, teater, miljö eller turism. Det finns också yrkesinriktade folkhögskolekurser, för den som vill bli till exempel fritidsledare eller journalist. Du kan dessutom gå allmänna kurser för att få grundskole- och gymnasiekompetens. Flera av dessa är internatskolor, vilket betyder att du både bor och studerar på skolan. Läs mer på folkhogskola.nu Det finns kortare och längre kurser vid folkhögskolorna som är anpassade för personer med olika funktionsnedsättningar. De vänder sig till dem som till exempel vill få behörighet till vidare studier eller förbättra sina baskunskaper i olika gymnasiegemensamma ämnen. Studietakt och studienivå kan anpassas efter behov. Eleven väljer själv vilka ämnen hen vill studera och utarbetar en egen studieplan. Vissa folkhögskolor erbjuder även studier på distans. YRKESHÖGSKOLA Yrkeshögskolorna ger utbildningar inom branscher där det saknas arbetskraft. Minst en tredjedel av tiden är du ute i arbetslivet och får undervisning på plats. Läs mer på yhmyndigheten.se Du som har en funktionsnedsättning kan få stödåtgärder under utbildningen, så kallat särskilt pedagogiskt stöd. Särskilt pedagogiskt stöd kan innebära olika former av insatser och åtgärder för att kompensera svårigheter som kan uppkomma i studiesituationen på grund av en funktionsnedsättning. PRIVATA SKOLOR I Sverige är de flesta utbildningar gratis eftersom de är skattefinansierade, men det finns även privata kurser och skolor som kostar pengar. De kallas för»fristående skolor«. Det gäller till exempel konstnärliga utbildningar och skolor som ger kurser i hud- och friskvård. Vissa är studiemedelsberättigade, andra måste man finansiera på egen hand. INTERNUTBILDNING Många företag ger sina medarbetare möjlighet att gå internutbildningar där de kan utveckla sina färdigheter och lära sig nya saker. Om du har jobb, kolla om den chansen finns för dig.

76 Sida: 74 av 131 ARBETSMARKNADSUTBILDNING Det händer mycket på arbetsmarknaden i dag, och det kan vara svårt för både jobbsökanden och arbetsgivare att hänga med. Genom Arbetsförmedlingen kan du ibland få möjlighet att gå en yrkesinriktad arbetsmarknadsutbildning inom yrken som det råder brist på. Utbildningen stärker enskilda arbetssökandes möjligheter att få jobb och underlättar samtidigt för arbetsgivarna att hitta bra arbetskraft. Bild 8 Hitta din utbildning

77 Sida: 75 av 131 Bild 9 Bra info om studieval! På arbetsformedlingen.se finns Yrkeskompassen som har koll på framtidsutsikterna för 200 yrken. På Högskoleverkets sajt studera.nu finns information om högskole- och universitetsstudier samt tips på hur du hittar studentbostad. På skolverkets sajt gymnasieinfo.se hittar du information om yrken, skolor och program och allt annat som kan hjälpa dig på vägen inför utbildningsval. På sajten studeramedfunktionshinder.nu hittar du övergripande information om frågor som rör studier på högskolan och funktionshinder i studiesituationen.

78 Sida: 76 av 131 Bild 10 Vanligaste valen Juridik, företagsekonomi och medicin är de populäraste valen till universitet och högskola.

79 Sida: 77 av 131 Bild 11 A. Svenskar tar examen sent Svenskar är sena med att ta ut sin första examen från universitet eller högskola. Genomsnittsåldern är 30 år, vilket är sex år äldre än genomsnittet i Storbritannien. Svenska studenter påbörjar ofta sina studier sent efter ett flerårigt uppehåll efter gymnasiet. B. Men äldst var en Amerikan Nola Ochs, 95 i Kansas i US är den äldsta personen i världen som har tagit examen vid ett universitet. Hon kommer att få rekordet noterat i Guinness rekordbok.

80 Sida: 78 av 131 Bild 13 Genomsnittlig månadslön efter utbildningsnivå (2015) Utbildning påverkar individens lön positivt. Det är viktigt att tänka på att lön mellan olika yrken varierar. Det finns fler faktorer som påverkar, till exempel erfarenhet och olika inriktningar. Mer information om lön för olika yrken hittar du på scb.se

81 Sida: 79 av 131 Bild 13 Film: Emily berättar om utlandsstudier (Filmen startar automatiskt) Utlandsstudier blir allt vanligare och kan vara en erfarenhet för livet. Att tala ett annat språk än svenska flytande kan du ha stor nytta av i din framtida karriär och många arbetsgivare ser utandsstudier som en bra merit.

82 Sida: 80 av 131 Bild 14 Varje år läser nästan studenter från Sverige utomlands. De flesta som pluggar utomlands gör det som en del av sin högskoleutbildning, men allt fler skaffar en helt utländsk examen. Det gäller särskilt för utbildningar som är svåra att komma in på i Sverige. Många folkhögskolor har internationella linjer där hela eller delar av kursen ges utomlands. Språkresearrangörer erbjuder kurser för studenter och yrkesfolk i olika åldrar, på olika nivåer på hel- eller deltid. De som går en yrkesutbildning kan ofta göra en del av sin praktik utomlands. Det gäller både grundläggande yrkesutbildningar och högskolan. STUDY ABROAD WITHOUT LIMITS - En mötesplats om utlandsstudier Våren 2008 lanserades ett EU-finansierat studentprojekt för samarbete mellan studenter i Flandern (Belgien), Holland, Irland, Österrike och Sverige. Syftet var att skapa ett forum för studentkontakter inför utlandsstudier. Forumet finner du på nätverket LINK:s webb: thelinknetwork.eu STUDY & WORK ABROAD FOR ALL - en nätguide En internationell guide och sökbar databas med information om möjligheter till studier och praktik runtom i världen hittar du på independentliving.org/studyworkabroad

83 Sida: 81 av 131 Bild 15 Uppgift Denna uppgift kan fungera som en hemuppgift eller dylikt som kan återkopplas på nästa lektionstillfälle. Vad ville du bli när du var liten? Vet du vad du vill jobba med i framtiden? Ta reda på vilka vägar som finns till ditt drömjobb.

84 Sida: 82 av 131 Bild 16 Kom ihåg! Sista bilden är en sammanfattning av de punkter som Arbetsförmedlingen tycker är extra viktiga att eleverna tar med sig från detta lektionstillfälle.

85 Sida: 83 av 131 Jobba utomlands Avsnittet innehåller 19 bilder. Några bilder har text eller grafik som kommer in stegvis vid musklick eller klick på piltangenten. Det har vi illustrerat i talmanuset som A, B, C och så vidare. Bild 1 Jobba utomlands Gränslösa möjligheter Arbetsförmedlingen erbjuder stöd och hjälp till dig som vill jobba i ett annat europeiskt land. På arbetsformedlingen.se/jobbautomlands finns utlandssidor med lediga jobb och tips och råd om hur du kan förbereda dig inför att jobba utomlands. Följ gärna Eures på Facebook och ställ frågor om att jobba utomlands. facebook.com/euressweden

86 Sida: 84 av 131 Bild 2 A. Vill du utvecklas som person? B. Är du intresserad av andra länder och kulturer? C. Då kan en idé vara att testa att jobba utomlands! Vill du utvecklas som människa och är intresserad av andra länder och kulturer? Då kan det vara en bra idé att prova att jobba utomlands. Den del av Arbetsförmedlingen som jobbar med detta heter Eures, som är en förkortning för European employment service. Eures är ett nätverk för samarbete mellan Europeiska kommissionen och de offentliga arbetsförmedlingarna i EES-länderna (EU-länderna samt Norge, Island och Liechtenstein) och Schweiz. Eures syfte är att ge information, rådgivning och matchnings- och rekryteringstjänster (arbetsförmedling) för arbetssökande och arbetsgivare.

87 Sida: 85 av 131 Bild 3 A. EURES, European Employment Service. Visste du att B. du kan ansöka om intervjuresa och bosättningsstöd när du vill jobba i ett annat EU-land? C. Det gäller för dig mellan år. D. Och kallas E. Your first EURES- job! Projektet Your first EURES-job (ditt första Eures-jobb) gör det enklare för dig mellan år att flytta och börja jobba i ett annat EU-land. Du kan få intervjuresan betald, och får du ett jobb kan du söka ersättning för bosättning för att komma igång i ditt nya land. Läs mer på arbetsformedlingen.se, yourfirsteuresjob.se, med information om projektet och hur du ansöker.

88 Sida: 86 av 131 Bild 4 Använd sociala medier när du söker jobb. Arbetsgivarna är intresserade av din profil och hur du presenterar dig. Det finns många olika sätt att söka jobb på. Ett bra sätt är att använda sig av sociala medier som exempelvis Facebook, Twitter och Linkedin eller andra forum för nätverkande. Men tänk på hur du presenterar dig på nätet då det blir mer och mer vanligt för arbetsgivare att söka information där.

89 Sida: 87 av 131 Bild 5 Diskussion Det finns många olika typer av utlandsjobb att söka när man är ung, vilka kan du komma på? Diskussion i klassen kring denna fråga, helklass, två och två eller hur ni väljer att göra det.

90 Sida: 88 av 131 Bild 6 A. Exempel på utlandsjobb: B. På Euro Disney utanför Paris C. På nöjesfält i Norge och Danmark D. Som entertainer på hotell på Cypern E. På callcenter i Barcelona F. Inom Business support på Malta Disneyland Paris är en, av många, arbetsgivare som kommer till Sverige och rekryterar. De söker personal som är serviceinriktad, positiv, trivs att jobba med människor och talar franska och engelska. Under februari 2014 fick 56 svenska ungdomar jobb där. Du kan söka sommarjobb på nöjesfält i Norge. Några bra webbsidor är: sommarland.no, hunderfossen.no, kongeparken.no, tusenfryd.no, dyreparken.com Och på nöjesfält i Danmark: legoland.dk/om-legoland/job-i-legoland/, bakken.dk/forside/om-bakken/job-på-bakken, Många ungdomar hittar även jobb inom business Support och callcenter. Det går också att söka säsongsjobb som entertainer på stora semesteranläggningar i Sydeuropa. Gå in på arbetsformedlingen.se/jobbautomlands och se vilka rekryteringsträffar som är på gång och träffa arbetsgivare från andra länder. Där får du veta hur du hittar jobb och vad du ska tänka på innan du tar ett jobb utomlands.

91 Sida: 89 av 131 Bild 7 Film: Jobba på callcenter (Filmen startar automatiskt) Kort film om att jobba på callcenter i Europa. Hur söker du jobbet? Vad innebär jobbet? Och vad behöver du tänka på?

92 Sida: 90 av 131 Bild 8 A. Jobba i Norge B. Vet du att över svenskar jobbar i Norge? C. Många är ungdomar som jobbar med service, till exempel inom hotell och restaurang Många ungdomar hittar jobb i Norge inom service- eller turism. Svenska ungdomar är kända för att vara duktiga på service och för att jobba på bra. Lönerna ligger också inom de flesta yrken högre i Norge än i Sverige. Grensetjänsten som är ett informationscentrum på gränsen mellan Norge och Sverige kan hjälpa till vid frågor och vad man ska tänka på vid jobb i Norge, grensetjansten.no. Inspireras av ungdomar som arbetat i Norge. Det finns flera berättelser på arbetsformedlingen.se under Yrke och framtid, Yrken A-Ö.

93 Sida: 91 av 131 Bild 9 Hitta jobb i Norge I Platsbanken på arbetsformedlingen.se Andra bra norska webbsidor är: nav.no, cribsnorge.se, finn.no, gulasider.no Nyhet på Arbetsförmedlingens webbplats om jobb i Norge för dig som är ung

94 Sida: 92 av 131 Bild 10 A. Jobba i Danmark B. Många svenska ungdomar jobbar också i Danmark. C. Vet du att du kan hitta jobb som lärling där? Mer information om att jobba som lärling i Danmark hittar du på Öresund direkt

95 Sida: 93 av 131 Bild 11 Film: Jobba i Danmark (Filmen startar automatiskt) Kort film om att jobba i Danmark. Hur man söker jobb och vad man ska tänka på. Vad det innebär att jobba som lärling i Danmark.

96 Sida: 94 av 131 Bild 12 Hitta jobb i Danmark jobnet.dk, workinddenmark.dk, oresunddirekt.se

97 Sida: 95 av 131 Bild 13 A. Jobba i Tyskland B. I tyska projektet Job of my life kan du också få jobb som lärling. Det finns möjlighet att söka jobb som lärling i Tyskland genom projektet The Job Of My Life.

98 Sida: 96 av 131 Bild 14 Hitta lärlingsplats i Tyskland. Se deras webbplats för mer information thejobofmylife.de/en/home.html

99 Sida: 97 av 131 Bild 15 A. Hitta jobb i EU B. På Eures-portalen kan du hitta jobb från alla länder inom EU C. och få information om vad som gäller i de olika länderna. På Eures-portalen kan du leta efter jobb i alla EU/EES-länder samt i Schweiz och få information om hur det fungerar med bostad, skolor, sjukvård med mera i respektive land, eures.europa.eu Du kan också lägga in ditt cv där och läsa artiklar om lyckade rekryteringar till olika länder.

100 Sida: 98 av 131 Bild 16 Hitta jobb i hela EU På Eures-portalen, eures.europa.eu

101 Sida: 99 av 131 Bild 17 A. Att tänka på vid utlandsjobb. B. Det är oftast lättare att hitta jobb i ett land där du kan språket. C. Skriv ditt cv på engelska eller på landets språk om du kan det. D. Förbered dig genom att läsa på om landet och vad som gäller där. E. Kontrollera ditt pass och andra id-handlingar. F. Begär att få ett Europeiskt sjukförsäkringskort från Försäkringskassan och kontrollera dina egna försäkringar. G. Ordna med boende, exempelvis vandrarhem, innan du åker. H. Ta med dig en reskassa det kan dröja länge innan du får din första lön. Reskassan ska räcka till hyra, depositionsavgift, tunnelbanekort och telefonkort med mera. Det är oftast lättare att hitta jobb i ett land där du kan språket. Om du redan har ett cv på svenska så översätt det till engelska eller till landets språk om du kan det. Du kan också behöva översätta dina betyg till engelska. Innan du åker till ett nytt land är det bra om du förbereder dig genom att läsa på om landet och vad som gäller där. Du hittar praktisk information om olika länder på arbetsformedlingen.se/jobbautomlands och på Eures-portalen eures.europa.eu. Kom ihåg att kontrollera ditt pass och andra id- handlingar så att de är aktuella. Begär också att få ett Europeiskt sjukförsäkringskort från Försäkringskassan. Det ger dig rätt till akut sjukvård inom EU/EES länderna innan du har börjat jobba där.

102 Sida: 100 av 131 Sedan du har börjat jobba i ett annat land kommer du att tillhöra det landets socialförsäkring. Gå även igenom dina andra hem- och eller reseförsäkringar. Försök att ordna någonstans att bo innan du åker även om det bara är ett tillfälligt boende som exempelvis ett vandrarhem. När du sedan befinner dig i landet är det oftast lättare att leta efter ett mer permanent boende. Det är vanligt att man delar en större lägenhet eller hus med andra ungdomar för att få ner kostnaderna. Tänk också på att det är vanligt att man måste betala både månadshyra och depositionsavgift för bostaden i förskott. Så ta med dig en reskassa eftersom det ofta dröjer innan du får din första lön. Du kan också behöva betala andra utgifter som till exempel buss- eller tunnelbanekort och telefonkort. Bild 18 Uppgift: 1. Gå in på Arbetsförmedlingens plastbank och sök efter ett jobb i ett annat europeiskt land som du skulle kunna tänka dig att söka. 2. Skriv sedan ansökan och cv på engelska.

103 Sida: 101 av 131 Bild 19 Kom ihåg! På Arbetsförmedlingens webbplats hittar du lediga jobb utomlands. arbetsformedlingen.se/jobbautomlands Genom projektet Your first EURES job kan du söka intervjuresa och bosättningsstöd. Du kan få mer information om projektet och hur du ansöker på yourfirsteuresjob.se Läs på om landet och vad du behöver göra innan du åker. Mer information på arbetsformedlingen.se och på Eures-portalen eures.europa.eu

104 Sida: 102 av 131 Rättigheter och skyldigheter i arbetslivet Det här avsnittet innehåller 21 bilder inklusive tre diskussionsfrågor. Några bilder har text eller grafik som kommer in stegvis vid musklick eller klick på piltangenten. Det har vi illustrerat i talmanuset som A, B, C och så vidare. Bild 1 Rättigheter och skyldigheter i arbetslivet. I arbetslivet har man som anställd både rättigheter och skyldigheter som är bra att känna till när man börjar jobba.

105 Sida: 103 av 131 Bild 2 Grattis du har fått ett jobb. Bild 3 Anställningsavtal Som anställd bör du be din arbetsgivare om ett anställningsbevis som visar din lön, dina arbetstider och dina arbetsuppgifter. Anställningsbeviset är bra för både dig och din arbetsgivare, så att ni vet vad som avtalats. Det kan också vara bra att ha till exempel när du söker nya jobb senare i livet.

106 Sida: 104 av 131 Bild 4 Lön är en ersättning för utfört arbete. Lönen uttrycks för en viss tid, till exempel kronor per timme eller per månad. Med varje lön har du rätt att få ett lönebesked. Där ska det stå hur mycket lön du har fått och hur mycket skatt som dragits av. Spara dina lönebesked, de är bevis på att du betalat skatt. Bild 5 Se till att Här listar vi några saker som är bra att ha koll på gällande lönen.

107 Sida: 105 av 131 Bild 6 Hur mycket får jag? Det är många faktorer som påverkar hur mycket man får i lön: bransch, ålder, erfarenhet, typ av anställning och så vidare. För de som är nyfikna och vill veta mer så rekommenderar vi Statistiska Centralbyråns webbplats - där finns massor av information.

108 Sida: 106 av 131 Bild 7 Löneförhandling Intervjun har gått bra och jobbet är ditt. Men plötsligt kommer frågan om vilken lön du har tänkt dig. Då gäller det att vara väl förberedd. På nästa bild får du möjlighet att diskutera hur du kan förbereda dig inför en löneförhandling samt några enkla tips på hur du kan göra för att lämna ett rimligt löneanspråk.

109 Sida: 107 av 131 Bild 8 Diskussion Hur kan man förbereda sig inför en löneförhandling? A. Ta reda på löneläget i branschen Det viktigaste du kan göra innan du går till intervjun är att ta reda på hur löneläget ser ut i just din bransch. På Statistiska Centralbyråns sajt kan du söka på ditt yrke och få löneinformation baserat på kön, utbildningsbakgrund, ålder och vad som gäller om arbetsgivaren är statlig, kommunal eller privat. B. Kontakta facket Mest specifik information får du genom att ringa eller mejla till fackets kontaktperson på den arbetsplats där du ska på intervju. Då får du en bra fingervisning om vilken lön som är rimlig att begära. Glöm inte att berätta vilken utbildning du har, hur gammal du är och din tidigare yrkeserfarenhet. Det kan vara viktigt för att facket ska kunna ge dig korrekt information. C. Kolla kollektivavtalet Du kan också passa på att läsa kollektivavtalet för just din bransch. Se vad minimilönen - lägstalönen - ligger på och ta reda på vilka regler som gäller både för ersättning på obekväm arbetstid och för övertidsersättning. Om du till exempel har blivit erbjuden ett skiftjobb är det bra att ha koll på hur ersättningen ser ut vid nattarbete.

110 Sida: 108 av 131 D. Sätt en mental gräns Ett bra knep är att sätta upp en mental lönegräns som du inte är beredd att gå under, redan innan löneförhandlingen inleds. Om du dessutom baserar den på den löneinformation du har samlat på dig så vet du att din undre gräns är rimlig. E. Ta i lite extra När du väl får frågan om vilken lön du tänkt dig ska du ta i lite extra. Lägg dig någon eller några tusenlappar över din undre gräns. På så sätt kan du gå med på att pruta på ditt löneanspråk och förhoppningsvis kan du och arbetsgivaren mötas halvvägs. F. Satsa inte för högt Undvik att lämna ett orimligt högt löneanspråk. Om du har fått veta att andra personer på arbetsplatsen i din ålder tjänar kronor kan arbetsgivaren bli avskräckt om du kräver till exempel kronor i lön. G. men sälj dig inte för billigt Lika viktigt är att inte lägga ett för lågt löneanspråk. Om du blir anställd så är ingångslönen den lön som du blir sittande med till nästa löneförhandling. Om du då ligger kronor under andra anställda med samma erfarenhet och ålder kan det ta lång tid att komma i kapp. H. Träna, träna, träna Att löneförhandla kan vara nervöst och det gäller att våga stå på sig. Ladda med bra och konkreta argument om varför just du är värd den lön du begär. Sätt dig med en vän och öva. Ju bättre påläst du är och ju vassare dina argument är, desto större är chansen att du får en lön du är nöjd med.

111 Sida: 109 av 131 Bild 9 Betala skatt När du arbetar drar din arbetsgivare av skatt innan du får ut din lön. På ditt lönebesked står det hur stor din skatt är. Arbetsgivaren betalar in skatten till Skatteverket varje månad. Kolla Skatteverkets webbplats om du vill veta mer om skatt.

112 Sida: 110 av 131 Bild 10 Diskussion Varför ska man betala skatt? Vad används skattepengarna till? Det svenska skattesystemet är grunden för den svenska välfärden. Genom skatten kan staten ge alla samma chans till utbildning och ett bra liv i Sverige. De som tjänar mer pengar betalar mer i skatt. När du arbetar betalar du skatt på din lön. Du betalar samtidigt en avgift till din pension. Den är ungefär sju procent av din lön. Du betalar dessutom skatt på andra inkomster, som sjukpenning och pension. Du betalar skatt om du använder bil i arbetet eller får matkuponger på jobbet för att köpa lunch eller middag på restaurang. Du betalar också skatt på saker du handlar, det kallas moms.

113 Sida: 111 av 131 Bild 11 Det här används skattepengarna till: 1. socialt skydd 43,50 - (pensioner, sjukpenning, barnbidrag, studiebidrag, föräldrapenning och arbetslöshetsersättningar) 2. utbildning 14,30 - (förskola, grundskola, gymnasium och högskola med mera) 3. hälso- och sjukvård 12,90 (allmän sjukvård, medicin och tandvård med mera) 4. offentlig förvaltning 11,80 (räntor på statens skulder och kostnader för en del departement och myndigheter samt bistånd till andra länder) 5. näringsliv 8,20 (för att bygga och underhålla vägar och järnvägar samt kostnader för buss, spårvagn och tunnelbana) 6. försvar 3,20 (försvaret i Sverige och militärer som Sverige skickar för att skydda freden i olika länder) 7. samhällsskydd och rättsväsende 2,60 (polis, brandkår, domstolar och vård för dem som blivit dömda för brott) 8. kultur- och fritidsverksamhet 2,00 - (bibliotek, museer och lokaler för sport) 9. Bostäder och samhällsutveckling - 1,10 (planering av nya områden för bostäder, vatten och gatubelysning) 10. miljöskydd 0,40 (avfall, skydd av miljön och rengöring, till exempel efter oljeutsläpp) 11. Summa: 100 kronor.

114 Sida: 112 av 131 Bild 12 Några tips innan du börjar jobba A. Knäck koden Det finns ofta oskrivna regler på arbetsplatser. Kanske fikar alla tillsammans på förmiddagen, kanske går man alltid in i en telefonhytt då man ska prata i telefon eller så kan det vara något helt annat som gäller på just din arbetsplats. B. Be om hjälp Alla vet att du är ny så det är inte konstigt om du fastnar i någon arbetsuppgift eller har andra frågor och funderingar. Våga fråga, ofta uppskattas det faktiskt att man visar intresse för arbetsuppgifterna och arbetsplatsen. C. Om du blir försenad med en arbetsuppgift Säg alltid till i tid om du inte hinner med. Om du har fått en arbetsuppgift och en tydlig deadline då den ska vara klar så räknar dina kollegor med att den är klar den dagen. Så fort du märker att du inte kommer att vara klar i tid så är det viktigt att du signalerar detta. D. Det är svårt att komma ihåg allt Anteckna sådant som du inte får glömma. Det är mycket nytt att hålla i huvudet när man börjar på ett nytt jobb. Ett tips är att anteckna och göra egna minneslistor eller lathundar för att undvika att fråga om samma sak många gånger.

115 Sida: 113 av 131 Bild 13 Diskussion Vad mer kan vara bra att tänka på när du börjar på ett jobb? Det här kan vara några saker: klädkod kom i tid var inte rädd för att be om hjälp! fråga om det finns något annat du kan göra när du är klar med din senaste arbetsuppgift, du vill ju inte uppfattas som slö och ointresserad var försiktig med sajter som inte har med jobbet att göra och kolla med chefen om du får ringa personliga samtal på arbetstid gör det du har lovat säg till i tid om du blir försenad med en arbetsuppgift ha tålamod med dina nya arbetskamrater du kan nog inte hålla allt i huvudet; använd anteckningsblock mobilen och sätt larmet på mobilen för att bli påmind om möten och viktiga uppgifter säg till direkt om du gör ett misstag och be om hjälp för att undvika det i framtiden.

116 Sida: 114 av 131 Bild 14 Bra att känna till Försäkring. När du är anställd är du också försäkrad sjukförsäkring och arbetsskadeförsäkring ska, enligt lag, omfatta alla anställda. Jämställdhet. Killar och tjejer ska ha samma rättigheter på jobbet och få lika lön för lika arbete. Arbetsmiljö. Omgivningen du arbetar i är din arbetsmiljö. Du har rätt att ha både en bra fysisk och psykisk arbetsmiljö allt från rätt belysning till en god trivsel. Diskriminering: Du har rätt att bli bemött med respekt både då du söker jobb och när du fått jobbet. Ingen får behandla dig sämre på grund av ålder, kön, ursprung, funktionshinder eller sexuell läggning.

117 Sida: 115 av 131 Bild 15 Uppsägning och avsked Uppsägning kan ske från arbetsgivarens eller arbetstagarens sida. Uppsägningen innebär att ett anställningsavtal efter en viss tid (ofta benämnd uppsägningstid) upphör. En uppsägning från arbetstagarens sida behöver inte motiveras eller vara skriftlig, medan en uppsägning från arbetsgivarens sida ska vara skriftlig och sakligt grundad. Den sakliga grunden är antingen arbetsbrist eller personliga skäl, och ska anges skriftligt om arbetstagaren begär det ( 8). Avsked betyder att skiljas från något och innebär enligt den svenska arbetsrätten att arbetsgivaren ensidigt avslutar en anställds anställning.

118 Sida: 116 av 131 Bild 16 A. A-kassa: Reglerna för vem som kan få pengar från a-kassan, som är en försäkring du själv betalar till, är inte så enkla att förklara men för att kunna få det måste man ha varit medlem under en tid och även ha jobbat tillräckligt mycket. Hur mycket du får beror på hur mycket du tjänat. Har du fyllt 20 år kan du ha rätt till en viss grundersättning även om du inte varit medlem i en a-kassa, är du under 20 år krävs minst ett års medlemskap. Mer information finns på B. Fackförbund: Ett fackförbund är en riksomfattande arbetstagarorganisation som utgörs av samtliga fackföreningar inom en viss bransch. Fackförbundets uppgift är att hjälpa och stödja sina medlemmar när det gäller löner och anställningsvillkor, vidareutbildning, arbetsmiljö, jämställdhet samt hur arbetet är organiserat. På de flesta arbetsplatser finns kollektivavtal. Det är ett skriftligt avtal mellan fackförening och arbetsgivare som reglerar löner, anställningsvillkor och andra förhållanden på arbetsplatsen. Det är fackföreningens uppgift att välja skyddsombud. Enligt arbetsmiljölagen [1] ska alla arbetsplatser med fler än fem anställda ha ett skyddsombud som representerar arbetstagarna. Wikipedia om Fackförbund Facket fungerar som en förening. Medlemmarna i den lokala fackklubben väljer sina representanter till avdelningen och avdelningens representanter väljs till fackförbundets kongress, som är förbundets högsta beslutande organ, som i sin tur väljer fackförbundets styrelse.

119 Sida: 117 av 131 C. Kollektivavtal: Det finns flera lagar som gäller för dig om du har ett jobb. Vanligtvis - men inte alltid - omfattas arbetsplatsen även av kollektivavtal. Kollektivavtalet är ett viktigt komplement till lagarna och ersätter också i vissa delar lagarna. Saknas kollektivavtal är det viktigt att alla villkor, som pension, försäkringar, övertids- och restidsersättning, arbetstid med mera, regleras i ditt anställningsavtal. Bild 17 När du blir sjuk När du blir sjuk ska du sjukanmäla dig till din arbetsgivare för att få sjuklön. Efter 14 dagar ska din arbetsgivare sjukanmäla dig till Försäkringskassan. Då kan du ansöka om sjukpenning. Karensdag: Den första dagen då man behöver avstå från arbete eller inte kan vara arbetssökande på grund av sjukdom är en karensdag. Det innebär att man inte får någon ersättning den dagen.

120 Sida: 118 av 131 Bild 18 Vara ledig Alla anställda har rätt att vara helt lediga på semestern. Semester innebär att den anställde är helt ledig och inte har något arbetsrelaterat ansvar. Under semestern behöver man inte vara anträffbar eller tillgänglig på något sätt och man har rätt att resa vart som helst.

121 Sida: 119 av 131 Bild 19 Intyg och betyg När du slutar en anställning ska du begära att få ett arbetsintyg. Det gäller även för sommarjobb, helgjobb och extraknäck oavsett hur kort anställningen varit. Du kan också be om ett personligt omdöme (arbetsbetyg), men detta är ingenting du kan kräva. Både omdömet och intyget är viktiga att ha när du ska skriva din cv och söka jobb i framtiden. Vad är det för skillnad på arbetsintyg och arbetsbetyg? Ett arbetsintyg ska innehålla uppgifter om hur länge du arbetat och vilka arbetsuppgifter du haft. Det kan också vara bra att komplettera anställningsintyget med en förklaring varför du slutat. Kontaktuppgifter till den person/referens som skriver under intyget är också att rekommendera, för det ger möjlighet för eventuella nya arbetsgivare att ringa och få upplysningar om dig. Om du önskar kan du be din arbetsgivare att komplettera med ett omdöme (ett arbetsbetyg). Det kan vara ett extra plus ifall du har anledning att tro att du ska få positiva vitsord.

122 Sida: 120 av 131 Bild 20 Uppgift Frågorna i bilden kan användas som en hemuppgift. Bild 21 Kom ihåg! En kort summering av avsnittet med de fyra, kanske viktigaste, sakerna att komma ihåg.

123 Sida: 121 av 131 Om Arbetsförmedlingen Avsnittet innehåller tio bilder. Några bilder har text eller grafik som kommer in stegvis vid musklick eller klick på piltangenten. Det har vi illustrerat i talmanuset som A, B, C och så vidare. Bild 1 Arbetsförmedlingen Det här kapitlet handlar om Arbetsförmedlingen och hur myndigheten utvecklats under de senaste 100 åren. Ni har säkert hört talats om Arbetsförmedlingen och i detta kapitel kommer vi bland annat gå igenom vilket stöd de kan erbjuda ungdomar idag. Vi börjar med att titta på en film om Arbetsförmedlingens historia.

124 Sida: 122 av 131 Bild 2 Film: Arbetsförmedlingens historia (Filmen startar automatiskt) Arbetsförmedlingen har utvecklats mycket under de senaste 100 åren och är Sveriges största förmedlare av arbeten. Myndighetens viktigaste uppdrag är att sammanföra arbetsgivare med arbetssökande. Arbetsförmedlingen har 322 kontor över hela landet och alla tjänster är avgiftsfria.

125 Sida: 123 av 131 Bild 3 A. Platsbanken lanseras på webben Arbetsförmedlingens databas för lediga jobb heter Platsbanken. Där finns de lediga jobb som anmälts till Arbetsförmedlingen med undantag för de jobb som en arbetsgivare inte vill publicera. Platsbanken har funnits sedan 1995, då webbsidan arbetsformedlingen.se lanserades. B som app Platsbanken finns sedan 2011 som app till smartphones och läsplattor. C. Sveriges största jobbsajt 2013 annonserades nya jobb via Platsbanken vilket gör den till Sveriges största jobbsajt. Och det är ungefär 40 procent av det totala antalet lediga jobb på arbetsmarknaden. Många lediga jobb annonseras aldrig utan tillsätts på andra sätt. I Platsbanken kan man söka jobb via yrken eller arbetsort. Sommarjobb, eller jobb som inte ställer krav på erfarenhet, liksom utlandsjobb hittar du också på Platsbanken. Du kan även lägga in egna bevakningar av platsannonser som du är intresserad av.

126 Sida: 124 av 131 Bild 4 Diskussion Diskutera två och två, i grupp, helklass eller på annat sätt. Redovisa sedan svaren i helklass. Fråga: Vilka sätt att söka jobb på känner du till?

127 Sida: 125 av 131 Bild 5 Vilka sätt att söka jobb på känner du till? A. Arbetsförmedlingen Använd Arbetsförmedlingen! De stöttar och coachar dig när du söker jobb. De har möten med arbetsgivare och arrangerar rekryteringsträffar speciellt inriktade på ungdomar. B. Kontakter Berätta för alla du känner att du söker jobb, familj, släkt, kompisar, grannar, studieoch arbetskamrater, föreningsfolk och vänner på Facebook. En stor del av alla jobb tillsätts utan att arbetsgivarna har annonserat, eftersom de har hittat folk genom sina kontaktnät. C. Söka direkt hos företag Ring upp, skriv till eller besök arbetsgivare du vill arbeta hos. Fråga om de har några lediga jobb och om du får skicka in ditt cv, eller, och ännu hellre, be att du får komma och presentera dig. Kanske dyker du upp innan de hinner annonsera ut ett ledigt jobb. D. Platsannonser Platsannonser finns på många olika ställen, till exempel på olika jobbsajter på webben, i Arbetsförmedlingens platsbank, Platsjournalen och i dagstidningar. På biblioteket och på webben finns dessutom tidskrifter och facktidningar med platsannonser för specifika yrkesområden.

128 Sida: 126 av 131 E. Sociala medier Att synas och ta nya kontakter via sociala medier är ett bra sätt att söka jobb idag. Många arbetsgivare och rekryteringsföretag lägger ut sina tjänster på till exempel Twitter, Facebook och Linkedin. Ditt kontaktnät är en fördel i konkurrensen, så gör ditt cv tillgängligt på nätet! F. Var kreativ Utnyttja din kreativitet för att hitta ditt drömjobb. Nu ska ni få se ett exempel på ett kreativt sätt att söka jobb. Bild 6 Film: Kalle rappar sitt cv (Filmen startar automatiskt) När filmen är klar kan ni prata om hur det gick för Kalle. Flera företag hörde av sig till Kalle, hans video twittrades vitt och brett, bland annat av Petter och Adam Tensta. Han fick över 50 jobberbjudanden och bokades in flera intervjuer. Idag jobbar Kalle som marknadsansvarig på ett rekryteringsföretag.

129 Sida: 127 av 131 Bild 7 Så vad kan Arbetsförmedlingen hjälpa dig med? Här visas olika förslag på vad Arbetsförmedlingen kan göra för att stötta ungdomar. A. Råd om framtiden Om du är osäker på vad du vill göra i framtiden så kan Arbetsförmedlingen hjälpa dig. Arbetsförmedlingen erbjuder vägledning och coachning och på webben finns många intressetester och yrkesfilmer som kan hjälpa dig på vägen. B. Se dina möjligheter Har du svårt att klara arbeten som kräver långa perioder av koncentration eller läsning av långa texter? Då kan Arbetsförmedlingen hitta en lösning som passar dig. Fördjupad information om stöd till personer med funktionsnedsättning: Arbetsförmedlingen gör en bedömning utifrån en dialog med den arbetssökande och med arbetsgivaren om det är aktuellt med någon form av anpassning eller stöd för att den arbetssökande ska kunna klara ett arbete eller en praktik. En funktionsnedsättning betyder ju inte automatiskt att personen inte kan klara det aktuella jobbet eller praktiken. Arbetsförmedlingens insatser kan delas in i tre områden: arbetshjälpmedel, stöd av en person och ekonomiska lättnader. Ofta tar arbetsförmedlaren hjälp av specialister som arbetsterapeuter, sjukgymnaster, audionomer, synpedagoger och andra för att komma fram till rätt lösning.

130 Sida: 128 av 131 Arbetshjälpmedel Det finns många exempel på arbetshjälpmedel, allt från specialanpassade tangentbord till olika former av tids- och planeringsstöd. De moderna mobiltelefonerna har en massa appar som är bra hjälpmedel för till exempel synskadade eller dem som behöver hjälp med att strukturera sitt arbete. Ett lyfthjälpmedel kan underlätta för vissa, andra kan få hjälp att höra bättre genom en samtalsförstärkare på arbetsmötet. Stöd av en person Stöd till personligt biträde är ett ekonomiskt stöd till arbetsgivare som har kostnader för ett personligt biträde åt en arbetssökande eller redan anställd med funktionsnedsättning. Biträdet hjälper personen med funktionsnedsättning att träna sig på eller klara sina arbetsuppgifter. Ibland behövs det extra kraft för att komma igång med en anställning på bästa sätt. Därför erbjuder Arbetsförmedlingen ett särskilt introduktions- och uppföljningsstöd, SIUS. Erbjudandet innebär att en specialutbildad arbetsförmedlare hjälper en arbetssökande med funktionsnedsättning att hitta ett jobb och att lära sig att utföra det. Ekonomiska lättnader Det vanligaste ekonomiska stödet är lönebidrag. Cirka personer har i dag en anställning som delvis finansieras av lönebidrag. Stödets storlek påverkas av två faktorer, dels lönekostnaden för den anställde och dels den anställdes arbetsförmåga. Trygghetsanställning och skyddat arbete hos offentlig arbetsgivare är två andra anställningsformer där arbetsgivaren får ekonomiskt stöd. Anställningsformerna riktar sig till personer med stort behov av stöd och anpassning i arbetet under lång tid. C. Cv Du kan få hjälp med att vässa ditt cv och personliga brev. Arbetsförmedlingen erbjuder kurser i hur man skriver cv och personligt brev. Dessutom har arbetsförmedlarna många bra råd. Det finns också gott om bra tips på arbetsformedlingen.se om hur man söker jobb via exempelvis sociala medier. D. Framtiden för ditt yrke Du kan se hur framtiden ser ut för just ditt yrke. Arbetsförmedlingen har bra kunskap om hur arbetsmarknaden utvecklas och var det kommer att behövas respektive vara överskott på arbetskraft. På hemsidan kan du via Yrkeskompassen ta reda på hur framtiden ser ut för ditt yrke. E. Kontakt med arbetsgivare Arbetsförmedlingen kan hjälpa dig att komma i kontakt med arbetsgivare. Arbetsförmedlingen har regelbunden kontakt med arbetsgivare och har som uppdrag att matcha lediga jobb med rätt arbetssökande. De anordnar regelbundna rekryteringsträffar där arbetssökande får träffa arbetsgivaren direkt. F. Förverkliga din affärsidé Göra din affärsidé till verklighet! Har du en idé som du verkligen tror på? Vill du bli

131 Sida: 129 av 131 din egen chef? Då kanske det passar dig att starta eget företag. Men var ska du börja och vad behöver du tänka på? Arbetsförmedlingen kan hjälpa dig. G. Jobbsökarinspiration Och du kan få inspiration och tips om hur du söker jobb eller utbildning. Bild 8 Det finns extra stöd om du är inskriven på Arbetsförmedlingen Det finns många bra insatser för dig som väljer att skriva in dig på Arbetsförmedlingen. Du kan få lära dig ett yrke samtidigt som du jobbar och får lön. Yrkesintroduktion är en chans för dig mellan år som saknar yrkeserfarenhet och är inskriven på Arbetsförmedlingen eller som planerar att bli det. Anställningen är en kombination av arbete och handledning eller utbildning. Den kan vara på hel- eller deltid. Arbetsgivaren betalar din lön och står för handledning eller utbildning. Arbetsgivaren måste ha ett avtal med facket om yrkesintroduktionsanställning. Om du varit inskriven på Arbetsförmedlingen i tre månader så kan du även få göra praktik eller gå en kortare utbildning som ökar dina chanser att få jobb. Mer information om detta hittar du på arbetsförmedlingen.se/ung

132 Sida: 130 av 131 Bild 9 Uppgift Denna uppgift kan fungera som en hemuppgift eller dylikt som kan återkopplas på nästa lektionstillfälle. 1. Gå in på Arbetsförmedlingens platsbank och leta fram ett jobb som du skulle kunna tänka dig att söka. 2. Gå in på arbetsformedlingen.se/onlineaktiviteter och ta del av tipsen om hur du söker ett jobb 3. Gör en presentation av dig själv med ett cv och personligt brev eller varför inte en film eller tidning

133 Sida: 131 av 131 Bild 10 Kom ihåg! Sista bilden är en sammanfattning av de punkter som Arbetsförmedlingen tycker är extra viktiga att eleverna tar med sig från detta lektionstillfälle.