Svarsfil till remiss EKS 10, dnr /2014

Transkript

1 Svarsfil till remiss EKS 10, Svar mailas till Datum Remisslämnare Mekaniska Verkstädernas Riksförbund Organisation Mekaniska Verkstädernas Riksförbund Kontaktperson Björn Uppfeldt E-postadress Adress Södra Malmgatan 7, Kalmar Remissvar Avstår Tillstyrker utan kommentar Tillstyrker med kommentar Avstyrker med motivering (sätt kryss i vald ruta) x

2 Var noga med att ange vilken avdelning, kapitel och paragraf som respektive synpunkt avser. Avdelning Kapitel Kommentar/Motivering Ert förslag till ändring Konsekvensutredningen Övergripande svar på frågor i konsekvensutredningsförordning A Projektering och utförande 20, 1. Beskrivning av antalet företag som berörs, vilka branscher företagen är verksamma i samt storleken på företagen Tabell 1 Antal företag och anställda inom byggsektorn, statistik från intresseorganisationer Hela Stål- och plåtindustrin i Sverige är utelämnad i avsnittet om företag och anställda inom byggsektorn. Det gör att konsekvensbeskrivningen behöver ses över i sin helhet och hänsyn tas till även dessa företag vid regelverksförändringar. Denna synpunkt skickades in redan 2012 i samband med remissen för BBR 2013, dnr: /2012 Sifforna kommer från följande organisationer: Entreprenörföretagen, Jernkontoret, Mekaniska Verkstädernas Riksförbund, Stålbyggnadsinstitutet och Svemek. I Stålbyggnad ingår stålbyggnadsentreprenörer, plåtslagare och lättbyggnad. I Stålindustrin ingår stålverken i Sverige och i Gruvindustrin ingår järnmalmsgruvorna i Sverige. Stora pensionsavgångar, saknade generationer, nya regler, nya programvaror, nya byggmetoder, snävare tidplaner. Tydliga Företag Anställda Betongvaruindustrin Byggnadsämnesförbundet Gruvindustrin (järnmalm) Industrins byggmaterialgrupp Skogsindustrierna Stålbyggnad Stålindustrin Sveriges byggindustrier Trä- och möbelföretagen En konstruktion ska, 1. projekteras och utföras av kompetent personal på ett fackmässigt sätt under ledning av en person med väl

3 A Dimensionering genom beräkning och provning A Kontroll 25 22, allmänt råd dokumenterade kompetenskrav behöver ställas på de som projekterar och uppför våra byggnader och anläggningar! Rådet bör vara materialoberoende och kopplat till säkerhetsklass. Finns ingen anledning att göra detta råd materialberoende. Det finns enkla konstruktioner även i SK 2 och 3. Det saknas kompetenskrav på den som utför dimensioneringskontrollen. I PBF anges att certifierade sakkunniga ska användas om byggherrens egenkontroll inte anses tillräcklig. I samband med en revidering av PBL (2011) och många takras i landet togs det fram ett förslag om certifierade sakkunniga inom projektering och utförande, men sen hände inget. Boverket måste skyndsamt ta dokumenterad kunskap på området Allmänt råd: För byggkonstruktion anses högskoleutbildning 3-5 år tillsammans med väldokumenterad erfarenhet av minst 5 år från aktuellt arbetsområde motsvara kraven för ledning av konstruktionsarbetet. För utförande anses minst 5 års väl dokumenterad erfarenhet motsvara kraven för ledning. Uppenbart obehövligt kan vara när enkla konstruktioner i Säkerhetsklass 1, enligt avdelning B, kapitel 0, uppförs, till exempel mindre skärmtak, friggebodar och dylikt. Som tillägg till befintlig förskriftstext: Dimensioneringskontrollen ska utföras av en certifierad sakkunnig för relevant område.

4 fram föreskrifter för certifierade sakkunniga inom projektering och utförande för betong, stål och trä. För övrigt fungerar inte certifierade sakkunniga som det är tänkt just nu eftersom Boverket anser att man lika gärna kan använda någon som inte är certifierad. Varför ska man genomgå en certifiering då? Från Om byggnadsnämnden anser att det finns behov av att anlita certifierade sakkunniga som kan utföra sakkunnigkontroll men det inte finns tillgång till certifierade sakkunniga bör byggnadsnämnden föra en dialog med byggherren om hur egenkontrollen kan förstärkas. A Tillämpning av Eurokoderna 35 Svårbegriplig formulering Formulera om. C 1-2 2, tabell C-4 Alternativ 1: Mycket bra att cirklarna har försvunnit och att tydligheten i hur kollapsad area ska beräknas har förbättrats! Men, det är fortfarande Alternativ 1: Rad 2 kolumn 1: 1 Rad 2, kolumn 2: Vissa bärverk i säkerhetsklass 1, takfot,

5 så att Boverket med dessa regler genom att förändra undantaget (precis så som var fallet med tidigare EKS) och med det kräva brandskydd R30 på fackverk i normala Br2- hallar väsentligen har fördyrat byggandet, utan acceptabel konsekvensanalys. Det finns ingen rimlighet i att fördyra byggandet genom skärpta krav utan att få något för det. Tillåt R0 för ej stomstabiliserande bärverksdelar som tillhör byggandens huvudsystem! Alternativ 2: Kollapsad area kan tas bort, det räcker med ett spännviddskrav. Väsentligen mindre centrumavstånd än 5 meter är mycket ovanligt vilket gör att enkelhet i reglerna bör prioriteras. Liggande remiss ger förutsättningar till att anpassa brandreglerna för Br2-hallar så de liknar övriga skandinaviska länder. I Norge gäller R15 för enplansbyggander med samlingslokal, oavsett spännvidd. I Danmark ger tillåtna kollapsareor möjlighet till R0 för enplansbyggnader med samlingslokal upp till en spännvidd skärmtak eller balkong. Fribärande takplåtar som ej är stomstabiliserande. Bärverksdelar som tillhör byggnadens huvudsystem och som vid brott inte medför kollaps av bärverk med spännvidd >30 m Alternativ 2: Rad 2 kolumn 1: 1 Rad 2, kolumn 2: Vissa bärverk i säkerhetsklass 1, takfot, skärmtak eller balkong. Fribärande takplåtar som ej är stomstabiliserande. Bärverksdelar som tillhör byggnadens huvudsystem och som vid brott inte medför kollaps av bärverk med spännvidd >30 m i verksamhetsklass 1 (Vk1) respektive spännvidd > 15 m i verksamhetsklass 2 (Vk2). Rad 3, kolumn 2: Bärverksdelar som tillhör byggnadens huvudsystem och som vid brott inte medför kollaps av bärverk med spännvidd > 45 m i verksamhetsklass 1 (Vk1) respektive spännvidd > 30 m i verksamhetsklass 2 (Vk2).

6 på cirka 30 m. Ingen av de lösningarna anses farliga. Ett förslag till svensk kompromiss skulle kunna vara att tillåta 30 meters spv med R15 för VK2. Alla glada? Ta bort hela texten *Med kollapsad area avses för en pelare Se motivering och nytt textförslag ovan. C 1-2 2, * under tabell C-4 C 1-2 2, andra stycket under tabell C-4 Texten Sekundärbärverk som i takkonstruktionen Krångligt och även lite ologiskt. När en takstol kollapsar förutsätts två hela fack takplåt följa med, men när man ska kontrollera stabiliteten så är det plötsligt bara en längd av halva takfallet som kollapsar Enklare skulle kunna vara att påpeka att horisontella stomstabiliserande bärverksdelar kan hänföras till brandsäkerhetsklass 1 om byggnadsverket förblir stabilt i brandlastfallet även när två intilliggande fack har kollapsat i hela sin längd. Det borde inte vara några större svårigheter att klara det då vindlasten i brandlastfallet endast är 13% av brottlasten. Förmodligen räcker det att tillgodogöra sig pelarnas inspänning till grunden. Alternativt får man brandskydda pelare, vindkryss och kantbalk R30. Horisontella stomstabiliserande bärverksdelar kan hänföras till brandsäkerhetsklass 1 om byggnadsverket förblir stabilt i brandlastfallet även när två intilliggande fack har kollapsat i hela sin längd.

7 C E Tillämpning av SS-EN E E Allmänt 4, stycke 3.1.1(3) Bra att i föreskriften generellt tillåta R15 för bärverksdelar i brandsäkerhetsklass 3 i sprinklade byggnader! Det saknas en tydlig hänvisning till utförandestandarden SS-EN i EKS. Nu blir den indirekt gällande när Eurokoderna används, men en tydligare hänvisning från EKS skulle vara önskvärt.. I det allmänna rådet hänvisas till högt förspända förband. I Eurokoderna finns inga högt förspända förband, bara förspända och icke förspända (som även kallas normalt åtdragna). Varför står inte EN ? Passkruvar är vanligt förekommande i passförband i tex broar. Det bör påpekas att bricka enligt EN endast får användas under mutter. Kanske skulle det skrivas en rekommendation om att bara använda bricka enligt EN som får användas under både skruvskalle och mutter? Allmänt 1 Stålkonstruktioner ska utföras och kontrolleras enligt SS-EN Allmänt råd För förspända förband Endast hållfasthetsklass 8.8 och 10.9 bör användas utom för skruvförbandsklass A där även hållfasthetsklass 4.6 kan användas. För skruvförbandsklass B, C och E bör skruvar och muttrar enligt SS-EN : 2005, SS-EN :2005, EN eller SS-EN användas, samt brickor enligt SS-EN :2005 (endast under mutter) och SS-EN :2005. (BFS 2015:xx). Vid behov, infoga ytterligare rader ovan