Polis i fredens tjänst

Transkript

1

2 Polis i fredens tjänst Svenska poliser är efterfrågade för internationell tjänstgöring! Det handlar både om freds-, säkerhetsfrämjande och konfliktförebyggande insatser. Detta beror inte bara på att svenska poliser har goda yrkeskunskaper utan även att vi visat prov på god anpassningsförmåga genom att kunna verka i nya miljöer och under krävande förhållanden. Detta är ett gott betyg som vi ska vårda och förvalta väl. Dagens fredsinsatser är komplexa och multifunktionella vilket ställer krav på att olika komponenter är integrerade för att insatserna ska bli så effektiva som möjligt. Idag handlar det inte bara om själva den fredsfrämjande delen av insatserna utan även att reformera hela rättssektorn inom ramen för säkerhets sektor reform (SSR) arbetet. Knappt någon idag pågående insats görs utan att även bygga nya lokala kapaciteter så att förutsättningar skapas att bygga fungerande rättsstater. Detta ställer nya krav på de medverkande poliserna! Idag efterfrågas inte så mycket av kvantitet utan istället kvalitet för de som ska skickas ut i missionerna. Det är därför viktigt att vi även i fortsättningen kan bidra med duktiga poliser med efterfrågade kunskaper för att kunna behålla vårt goda anseende. Även för det svenska polisväsendet är det värdefullt att svenska poliser tjänstgör i freds- och säkerhetsfrämjande insatser. En polis som tjänstgjort internationellt utvecklas både i sitt yrke men även som människa. Arbete i internationell miljö är berikande och dessa erfarenheter bidrar till att även utveckla svensk polis i det vardagliga arbetet i hemmamyndigheten. Therese Mattsson Rikskriminalchef

3 Vad är Polisens utlandsstyrka Polisens utlandsstyrka bildades den 1 januari 2000 när Rikspolisstyrelsen genom Rikskriminalpolisen tog över ansvaret för svensk polis medverkan i internationella freds- och säkerhetsfrämjande insatser (dagligt tal benämnt missionstjänstgöring alt. utlandstjänstgöring) från Försvarsmakten. Inom Rikskriminalpolisen är det ordningspolisenhetens utlandssektion som ansvarar för verksamheten, dvs. rekrytering, utbildning, utrustning, stöd, hemkomst osv. Här finns svensk polis idag För närvarande tjänstgör ca 130 svenska poliser i ett tjugotal olika missioner under ledning av FN, EU eller OSSE. Utöver dessa finns en svensk polisrådgivare vid Sveriges ständiga representationer vid FN i New York respektive EU i Bryssel. Polisrådgivarnas uppgift är att vara en förbindelselänk mellan Sverige och FN/EU i frågor som bland annat rör svensk polis deltagande i internationella insatser. Svenska poliser tjänstgör också i andra positioner inom FN och EU. I dessa fall nomineras poliserna av Sverige till den sökta tjänsten men är anställda av den internationella organisationen och ingår därför inte i Polisens utlandsstyrka.

4 Vad arbetar de svenska poliserna med under utlandstjänstgöringen? Arbetsuppgifterna under missionstjänstgöringen kan vara av mycket skiftande karaktär. Det är mandatet för respektive mission, monitorerande eller exekutivt mandat, som styr inriktningen för missionens arbete. Det exekutiva mandatet innebär att de internationella poliserna som tjänstgör i missionen utgör poliskåren i området. De utför alltså sedvanliga polisuppgifter som trafikövervakning, ingripanden, utredningar och så vidare. Exekutiva mandat är ovanliga och har hittills bara förekommit i FN:s missioner i Kosovo och Östtimor. Parallellt med det exekutiva mandatet genomförs ofta även utbildning av lokal polis med syfte att restaurera en fungerande nationell polis i det konfliktdrabbade området. Allteftersom den nationella polisen byggs upp överförs den polisiära makten successivt och den internationella polisen övergår alltmer till monitorerande uppgifter. Arbetsuppgifterna i en mission med monitorerande mandat består till största delen i att övervaka hur den nationella polisen respekterar mänskliga rättigheter i sin myndighetsutövning. Den internationella polisen övervakar också hur regelverk avseende dokumentation om gripanden, tidsgränser för frihetsberövande m.m. åtföljs. Precis som när det gäller utbildning av den nationella polisen är en viktig del av de monitorerande arbetsuppgifterna att fungera som mentorer, rådgivare och stöd till de nationella poliserna i deras arbete. Hur lång är utlandstjänstgöringen? Tidsperioden som de svenska poliserna tjänstgör i Polisens utlandsstyrka är i allmänhet sex månader. Ofta finns möjligheten att förlänga utlandstjänstgöringen med ytterligare sex månader, naturligtvis under förutsättning att den enskilde polisen själv vill förlänga sin tjänstgöringsperiod. Finns det några förmåner under utlandstjänstgöringen? Under utlandstjänstgöringen åtnjuter de svenska poliserna flera förmåner. Förutom sin ordinarie lön får de ett tillägg om kronor per månad, så kallat utlandstillägg. Dessutom utgår även ett missionstillägg om kronor per månad. Utlandstillägget är detsamma för alla missioner medan missionstillägget varierar beroende på arbetsuppgifter och förhållanden i respektive mission. Under de första sex månaderna av utlandstjänstgöringen får de svenska poliserna även en fri hemresa från missionsområdet hem till bostaden i Sverige. Förlänger de utlandstjänstgöringen får de ytterligare två fria hemresor under de sex månader som förlängningen gäller. Maximalt alltså tre fria hemresor om utlandstjänstgöringen varar i tolv månader.

5 Rekrytering Svensk polis är uppskattade och efterfrågas alltmer till internationella insatser. Att bibehålla den höga kvalitet som den internationella uppskattningen visar är beroende av att även rekryteringen och förberedelsen inför missionstjänstgöringen håller hög kvalitet. Samtliga rekryterare vid utlandssektionen, tillika missionshandläggare, har egen erfarenhet av missionstjänstgöring. De erfarenheterna bidrar till att de på ett professionellt, kvalitets- och genusmedvetet sätt kan rekrytera de poliser vars kompetens bäst motsvarar arbetsuppgifterna i de enskilda missionerna. Personliga egenskaper som motsvarar förhållandena i missionsområdet är en annan faktor som beaktas vid rekryteringen liksom att den grupp (kontingent) som tas ut till en särskild mission består av poliser både med eller utan tidigare erfarenhet av utlandstjänstgöring. Treårs-policy Att komma hem efter utlandstjänstgöringen kan ibland vara svårare än man föreställt sig. På jobbet kan man ha fått nya arbetsuppgifter, arbetskamrater har slutat och nya tillkommit. Inom familjen ska man komma tillbaka som en naturlig del av vardagen, gamla vänskapsrelationer ska återskapas och man ska kanske komma in i nya som skapats inom familjen medan man varit borta. Samtidigt är en stabil grund hemma förutsättningen för att den enskilde polisen ska kunna prestera maximalt under utlandstjänstgöringen. För att befästa den grunden är det viktigt att få den tid som krävs för återhämtning och reflexion. Polisens utlandsstyrka tillämpar därför en policy som innebär att man, som regel, inte blir uttagen till förnyad missionstjänstgöring inom tre år från att den senaste avslutades, den så kallade treårs-policyn.

6 Utbildning inför missionstjänstgöring Att vara väl förberedd inför missionstjänstgöringen är en av förutsättningarna för att den enskilda polisen ska uppleva sin utlandstjänstgöring positivt och kunna genomföra sitt arbete på ett professionellt sätt. Efter rekryteringen är det därför dags för de poliser som blivit uttagna att utbildas och utrustas. Som redan nämnts, består varje kontingent som ska tjänstgöra i en enskild mission av både poliser som har tidigare erfarenhet av missionstjänstgöring och sådana som saknar tidigare erfarenhet. De som ska göra sin första missionstjänstgöring genomgår två veckors grundutbildning, UNPOC (United Nations Police Officers Course), eller annan grundutbildning anpassad efter den internationella organisation som ansvarar för den aktuella missionen. Under grundutbildningen består deltagarna ofta av poliser som ska tjänstgöra i flera olika missioner. Vid varje utbildningstillfälle deltar också utländska poliser som ska tjänstgöra i missioner inom ramen för deras respektive länders motsvarighet till Polisens utlandsstyrka. Missionsutbildning Efter grundutbildningen och innan missionstjänstgöringen börjar genomgår de svenska poliserna en särskild missionsutbildning under 3-4 dagar. I missionsutbildningen, som är obligatorisk inför varje tjänstgöringsperiod utomlands, deltar både de poliser som redan har erfarenhet av missionstjänstgöring och de som inte har tidigare erfarenhet. Under missionstjänstgöringen lever de svenska poliserna ofta nära varandra. En viktig del av missionsutbildningen är därför att lära känna varandra och börja fungera som en grupp. Utbildningen genomförs också så att deltagarna i varje grupp enbart består av poliser som ska tjänstgöra i samma mission. I samband med missionsutbildningen genomgår deltagarna även en medicinsk undersökning och vaccineras vid behov. För att de ska kunna fullgöra sin missionstjänstgöring på bästa sätt tillhandahåller utlandssektionen också adekvat utrustning för respektive mission samt uniform. Övrig utbildning Utlandssektionen genomför också varje år vidareutbildningar för poliser som genomgått grundutbildning och gjort missionstjänstgöring. Vidareutbildningarna styrs av behovet vilket innebär att antalet utbildningstillfällen kan variera från år till år. Bland vidareutbildningarna kan nämnas IPDC (International Police Development Course), en projektledarutbildning inför tjänstgöring i missioner med inriktning på reformarbete inom rättssektorn samt UNPCC (United Nations Police Commanders Course) som förbereder inför tjänstgöring på högre positioner i framförallt FN:s missioner.

7 Trygghet vid skada och sjukdom Andra viktiga förutsättningar för att utlandstjänstgöringen ska upplevas positivt är att känna trygghet och veta att man blir omhändertagen om något händer. Det innebär bland annat att omfattas av ett bra försäkringsskydd och att det finns fungerande system för evakuering, sjuk- och läkarvård och rehabilitering. Vissa av de här uppräknade områdena, till exempel evakuering, ligger inom missionens ansvar medan ansvaret för sjuk- och läkarvård varierar mellan missionerna. I FN:s missioner finns ofta så kallade FN-sjukhus dit missionens personal kan vända sig. I EU:s och OSSE: missioner är poliserna däremot oftast hänvisade till den privata sjuk- och läkarvård som finns i området. Kostnaderna ersätts genom den försäkring utlandssektionen tillhandahåller för alla svenska poliser under utlandstjänstgöringen. Förutom tryggheten för den enskilde polisen att ha ett så bra och heltäckande försäkringsskydd som möjligt under missionstjänstgöringen är utlandssektionen också ålagd ansvaret för rehabilitering för den som råkat ut för sjukdom eller skada under sin utlandstjänstgöring. Stödet från arbetsgivaren För de svenska poliserna som tjänstgör i olika missioner runt om i världen är stödet från utlandssektionen betydelsefullt. Missionshandläggarna genomför regelbundna besök i de missioner de ansvarar för. Den breda kunskap det ger om missionerna liksom att de personligen känner de poliser som tjänstgör i missionen, vilka deras arbetsuppgifter och funktioner är, innebär att de effektivt och engagerat kan vara ett stöd för sina poliser, såväl när de behöver praktisk hjälp med att boka resor för att åka hem vid ledigheter som när någon behöver prata av sig. Dessutom, inom varje kontingent finns en så kallad kontingentchef. Det är en särskilt utsedd polis som har till uppgift att stötta sina kollegor i kontingenten och fungera som utlandssektionens förlängda arm på plats i missionen. Kvällar och helger finns även Rikskommunikationscentralen (RKC) vid Rikskriminalpolisen tillgänglig om det skulle uppstå en akut situation i någon mission.

8 Att komma hem från utlandstjänstgöring När missionstjänstgöringen avslutas, efter sex eller tolv månader, är omhändertagandet efteråt lika viktigt som att vara väl förberedd innan missionen börjar. Alla svenska poliser som gjort missionstjänstgöring genomgår ett så kallat hemkomstprogram under två dagar. Tillsammans med missionshandläggaren utvärderas missionen och de hemkomna poliserna ges möjlighet att lämna feedback på hur utlandstjänstgöringen fungerat och komma med förslag till förbättringar. Det görs även en första uppföljning av eventuella skador som inträffat under missionen. Hemkomstsamtal, ett sätt att förebygga framtida stressreaktioner Det finns alltid en risk för att råka ut för mer eller mindre påfrestande händelser under utlandstjänstgöringen. Lika påfrestande som att själv råka ut för något kan det vara att se någon annan drabbas av en sjukdom, skada eller hot. De flesta människor som drabbas av påfrestande händelser reagerar på ett eller annat sätt, vilket är helt naturligt. Ibland händer dock att reaktionen inte går över, eller återkommer om man råkar ut för liknande händelser i framtiden. För att förebygga dessa, så kallade post-traumatiska stressreaktioner, genomgår alla som kommer hem ett så kallat hemkomstsamtal. Hemkomstsamtalet är en form av avlastningssamtal som genomförs under ledning av utbildade debriefing-handledare från Rikskriminalpolisen. Allt som framkommer under hemkomstsamtalet är konfidentiellt och inga noteringar, anteckningar eller protokoll förs under eller efter samtalet. Alla genomgår också en medicinsk undersökning och får lämna prover för att säkerställa att ingen ådragit sig någon fysisk skada, sjukdom eller smitta under utlandstjänstgöringen. Rikspolischefens medalj I fredens tjänst Tills sist, avslutas hemkomstprogrammet med medaljceremoni, följt av en festligare middag. Vid medaljceremonin tilldelas alla poliser som fullgjort sin utlandstjänstgöring Rikspolischefens medalj I Fredens Tjänst. Poliser som fungerat som kontingentchefer under sin utlandstjänstgöring tilldelas också en plakett som erkänsla för det arbetet. Medaljerna som delas ut är graverade med missionens namn och under vilken tid respektive polis tjänstgjort i missionen.. Plaketterna är förutom gravyr som anger till vem och vilken mission samt period plaketten delas ut, även numrerade och delas endast ut till kontingentchefer.

9 Mer information För mer information om Polisens utlandsstyrka är du välkommen att kontakta oss per telefon på eller via epost på adressen För frågor om våra utbildningar ber vi dig kontakta vår kurschef Stig Månsson på telefon alt Polisens utlandsstyrka... för en tryggare värld

10 Bildförteckning Framsida: Bilden visar Christel Norlin Bernvald, Polismyndigheten i Gävleborgs län, under tjänstgöring i EUBAM Rafah. Sid 3: Bilden tagen i UNAMID, Sudan. Den visar Ewa Kaijser, Polismyndigheten i Sörmlands län, och Kristin Bengtsson, Polismyndigheten i Hallands län, tillsammans med kvinnor från läger för internflyktingar i Darfur. Sid 4: Roland Ögren, Polismyndigheten i Stockholms län, vid utbildning av trafikpoliser i UNOMIG, Georgien. Sid 5: Christina Lundström, Polismyndigheten i Skåne, tillsammans med lokal polisman i MONUC, DR Kongo. Sid 6: Bilden är tagen vid övningen A Day In the Mission Area som avslutar varje UNPOC-kurs. Sid 7: Brinnande FN-polisbilar under oroligheterna i Kosovo våren Sid 8: Medaljering vid hemkomst i mars Utlandssektionen framför sitt varma tack till alla de poliser som gjort den här broschyren möjlig genom att bidraga med bilder från sina respektive utlandstjänstgöringar.